Ki arsredovisning 2014 sv webb

A

Ett medicinskt universitet

Årsredovisning 2014

2 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014

(Dnr 1-714/2014)

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN

Karolinska Institutets promotionsceremonier arrangeras för att under högtidliga former fira den vetenskapliga bedrift och det hårda arbete som det innebär att ställa samman och försvara en doktorsavhandling.

Vid själva promotionsakten hjälper studenter på Karolinska Institutet till som marskalkar. Marskalkar vägleder och assisterar gästerna och bidrar i stor utsträckning till att högtiderna blir ett fint minne för våra doktorander, studenter, professorer med flera. Av tradition bär marskalkarna sin studentmössa från sin gymnasieexamen.

I förgrunden ses Hedvig Törneman, leg. sjuksköterska, Milagros Llenas, student på psykologprogrammet och Awad Smew, student på läkarprogrammet, som deltog i promotionsceremonin den 14 november 2014 i Stockholms stadshus.

Foto: Stefan Zimmerman

KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2014Form: Sofia Lindberg | Tryck: E-print | ISBN: 978-91-85681-66-2

3KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014

Vision och övergripande målKarolinska Institutet, KI, har haft en mycket positiv utveckling under en rad år. Den har varit möjlig tack vare hängivna och kompetenta medarbetare och studenter samtidigt som den har gynnats av en positiv forskningspolitik. Trots den goda utveck-lingen är det ändå min bestämda uppfattning att KI ännu inte har utnyttjat sin fulla potential utan kan flytta fram positionerna ytterligare. Vår vision ligger fast: KI ska på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Förverkligandet av denna vision förutsätter att vår forskning når vetenskapliga genombrott och i hög utsträckning resulterar i upptäckter som på ett genom-gripande sätt tillför ny kunskap om såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Ny kunskap måste också snabbt och effektivt överföras till hälso- och sjukvården och utvecklas vidare till innovationer. Samtidigt måste våra utbildningar vara forsk-ningsanknutna, bibringa ett vetenskapligt förhållningssätt och vara forskningsförberedande samt ge våra studenter bästa möjliga förutsättningar för att både arbeta inom, leda och kontinuerligt utveckla ett brett spektrum av verksamheter i nära samverkan med andra professioner.

Strategi 2018I vårt strategidokument för perioden 2014–2018, Strategi 2018, som lanserades i sin slutgiltiga form i september 2014, har vi beskrivit huvuddragen i de strategier som har valts för att uppnå de mycket ambitiösa övergripande målen för KI:s forskning och utbildning (finns på internwebben.ki.se). Arbetet fokuseras till fyra strategiområden: medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering. Detaljerade insatser inom de olika strategiområdena har redan börjat utformas och genomföras. Bland särskilt prioriterade aktiviteter återfinns exempelvis satsningar på det akademiska ledarskapet, rekrytering av exceptionellt lovande yngre forskare och lärare inom ramen för internationella utlysningar av merite-ringsanställningar samt utformning av en tydligare karriärstruktur för lovande juniora forskare och lärare. Andra högt prioriterade aktiviteter innefattar förstärkt forskningsanknytning för samtliga utbildningar, etablering av nya breda allianser med ett begrän-sat antal internationella toppuniversitet, förstärkning av den tekniska infrastrukturen samt regional, nationell och internatio-nell samverkan. Fördjupad samverkan och ökad integrering med hälso- och sjukvården har central betydelse för vårt medicinska universitet.

Stark internationell ställningKI är ett av världens ledande medicinska universitet och har en framskjuten position i Europa. Vi konkurrerar med framgång om internationell, framför allt europeisk finansiering och vår finansiella utveckling är positiv. Årets omslutning överskrider för första gången 6 miljarder kronor. Samtidigt har delar av omvärl-den finansiella problem, vilket bidrar till att KI:s attraktionskraft

ökat i den internationella konkurrensen om både lovande yngre forskare och etablerade internationella forskningsledare. Den senare trenden har varit uppenbar vid de rekryteringar som initierats under det gångna året.

Utveckling inom forsknings-områdetDen genomsnittliga kvaliteten på KI:s forskning är god, men andelen genombrottsforskning är fortfarande för låg i relation till många andra internationella elituniversitet.Under det år som gått har KI med stöd från Vetenskapsrådets program för internationell rekrytering av framstående forskare kunnat rekrytera fem världsledande forskare inom områdena stamcellsbiologi och regenerativ medicin, psykiatrisk genetik, genetisk instabilitet, tumörsuppressorbiologi och epidemiologi med inriktning mot ätstörningar. Sex forskare har erhållit stöd från europeiska forskningsrådet, ERC, och KI har nu totalt 28 pågående ERC-projekt.

Hösten 2014 invigdes den nationella satsningen på forsk-ning, utbildning och samverkan inom toxikologiska vetenskaper vid centrumbildningen Swetox i Södertälje, för vilken KI utgör värduniversitet.

Utbildningens kvalitet och forskningsanknytningDe förslag som framlades i vår utredning av utbildningens kvalitet och forskningsanknytning har nu börjat genomföras (rapporten finns på internwebben.ki.se). Särskilda medel för forskningsan-knytning riktas nu mot utbildningsintensiva ämnesområden.

Rektor har ordet

Foto

: Ylv

a Su

ndgr

en.


Därutöver har arbetet påbörjats med att införa en ny utbildnings-organisation, där huvudansvaret för utbildningsprogrammen vilar på institutionerna. Externa kvalitetsutvärderingar under året har visat på brister hos vissa utbildningsprogram. Särskilt tillsatta arbetsgrupper analyserar nu utfallet av utvärderingarna och genomför nödvändiga förbättringsåtgärder. Samarbete pågår med Stockholms läns landsting, SLL, för att höja kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Under 2014 har KI gett två så kallade Massive Open Online Courses, MOOC:s, inom ramarna för ett avtal med den interna-tionella utbildningskoncernen edX, vilka totalt attraherade nästan 56 000 studenter.

Samverkan med hälso- och sjukvårdenSLL är KI:s enskilt viktigaste samarbetspartner. Över hälften av KI:s verksamhet genomförs i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Sedan hösten 2014 pågår arbetet med ett nytt regionalt ALF-avtal, vilket blir grunden för fortsatt nära samverkan mellan KI och SLL. För det framtida samarbetet med SLL har KI två övergripande mål. Vi vill dels att det ska utgå från en gemensam strategi för forskning och utbildning, dels att universitetet och sjukvården ska integreras i betydligt högre omfattning än vad som nu är fallet för att etablera en framgångsrik universitetssjukvård. Vi vill också se en tydlig rollfördelning mellan universitet och vårdgivare inom universi-tetssjukvården, där KI ansvarar för forskning och utbildning och sjukvårdsorganisationen ansvarar för sjukvård, kunskapstillämp-ning och kunskapsspridning. Vidare måste de verksamhetsförlag-da delarna av våra utbildningsprogram för olika hälsoprofessioner i högre utsträckning än nu äga rum i miljöer där kvalificerad handledning tillhandahålls i tillräcklig omfattning.

Samverkansprojektet 4D kring de fyra diagnoserna artrit, bröst- cancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt har under sitt andra år redan skapat bättre förutsättningar för vård och forskning genom att in-troducera nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande.

Innovation och näringslivssamverkanInnovationsfrågorna har sedan 2014 en tydlig förankring i den akademiska ledningen genom att en position som vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet har inrättats och besatts. KI som universitet finansierar från och med 2014 också grundläggande funktioner för stöd och rådgivning inom innova-tionsområdet. Dessa funktioner omstruktureras och integreras nu starkare i kärnverksamheten genom att verka direkt inom olika forskningsområden. På samma sätt integreras nu undervis-ning om innovationer, nya arbetssätt och entreprenörskap i våra utbildningar på samtliga nivåer.

InfrastrukturNya forskningsmiljöer är under tillkomst på KI:s campusområden i Solna och Huddinge för att möjliggöra multidisciplinär sam- lokalisering av forskargrupper med tillgång till högspecialiserad

utrustning och rekrytering av internationellt ledande forskare. I Solna pågår uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden Biomedicum om sammantaget 55 000 kvadratmeter samt av en ny byggnad för komparativ medicin och i Huddinge påbörjades under året projekteringen av en ny laboratoriebyggnad om cirka 15 000 kvadratmeter med arbetsnamnet Neo. En modernisering av lärandemiljöer har inletts för att skapa en attraktiv studentmiljö.

En stor satsning har under 2014 gjorts tillsammans med SLL på att bygga upp en kraftfull biobankstruktur i Stockholm. Vidare har ett laboratorium för integrativ informatik etablerats i syfte att stimulera integrationen mellan olika informatikområden i riktning mot en sammanhållen informatikstruktur.

Fokus på internationaliseringMed Strategi 2018 önskar vi förflytta perspektivet från en stark och i flera avseenden dominerande nationell position till en förstärkt internationell ställning. En vicerektor för internationella frågor är under rekrytering, vilken kommer att vidareutveckla KI:s strategiska internationella allianser på central nivå. Interna-tionaliseringsarbetet inom våra utbildningar bedrivs sedan 2014 enligt en ny handlingsplan, som stipulerar att globala hälsofrågor ska ingå i samtliga utbildningsprogram, att samtliga program ska erbjuda en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobiliteten ska öka. Nydisputerade forskare med svensk doktorsgrad uppmuntras starkt till att genomföra postdoktoral ut-bildning inom en välrenommerad internationell forskningsmiljö.

DonationerUnder 2014 har KI tagit emot donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning. Jag vill här särskilt nämna och framföra ett varmt tack till:• Hållstensforskningsstiftelse,stödtillDr.IgorAdameykosforskning• StichtingafJochnickFoundation,hypertoniforskning• UBSOptimusFoundation,tuberkulosdiagnostik• Dahlbergsstiftelse,dyslexiforskning• UrsulaBeldingmedflera,riktadimmunterapimotcancer

UtmaningarKI:s framtidsperspektiv präglas i hög grad av stora satsningar på rekrytering, karriärutveckling och infrastruktur. Dessa satsningar ökar starkt potentialen för forskning och utbildning men medför också stora kostnader. Samtidigt utmanas KI av en snabbt ökande internationell konkurrens. För att kunna genomföra KI:s ambitiösa planer för rekrytering och karriärutveckling samt för att finansiera dyrbar utrustning till planerade storskaliga forskningsmiljöer krävs ett substantiellt tillskott av ekonomiska resurser och detsamma gäller för att ett uthålligt innovationssystem ska kunna realiseras. Utöver förstärkt finansiering behöver KI ökade beslutsbefogenheter inom flera områden för att förstärka sin internationella konkurrenskraft.

Anders Hamsten


Studenterna har ordetStudenterna och doktoranderna på Karolinska Institutet, KI, representeras av kårerna Medicinska Föreningen, MF, och Odontologiska Föreningen, OF, vilka framför allt jobbar med studentinflytande, studenträtt och studentliv. Samarbetet mellan kårerna och KI har under 2014 utvecklats i en positiv riktning. Strategi 2018 har varit tongivande under året, och kommer fort-sätta vara i fokus även kommande år. För att nå upp till de högt ställda målen KI har om att vara ett ledande universitet krävs det att studentrepresentationen fungerar väl och att kårerna kommer till tals i processen. Det är som ett samlat universitet KI kan nå de uppsatta målen. Kårerna ser fram emot ett fortsatt samarbete i en gemensam riktning.

Under året modifierades KI:s ledningsgrupps sammansättning. Två platser i gruppen är numera vigda åt studentrepresentanter. Kårerna ser positivt på att studenterna återigen kommer till tals i gruppen, och genom deltagande i gruppen hoppas vi kunna bidra med ett viktigt studentperspektiv även där.

Ett annat positivt samarbete under året var den gemensamma medverkan under Stockholm Pride, då studenter, doktorander och anställda från KI gemensamt representerade KI som ett ”University for diversity” i paraden genom Stockholm. Jämställd-het och likabehandling är viktiga frågor för kårerna, och vi är glada att KI delar våra värderingar i dessa frågor.

Kårerna och KI har även samarbetat kring mottagningen av nya studenter. På både Välkomstdagen och Inspirationsdagen har kårerna medverkat med bland annat servering av frukost, grillning och kvällsaktiviteter. Kårernas egen mottagning har varit större än någonsin, med mycket aktiviteter och många engagerade. En väl fungerande mottagning är oerhört viktig för kårerna då det är ett bra tillfälle att få nya studenter intresserade av kårarbetet och rekrytera nya studentrepresentanter. Det är också oerhört viktigt att studenterna känner sig välkomna till sitt nya universitet och sin nya roll som student.

Under 2014 genomförde KI dekanval. Kårerna har ett nära samarbete med dekanerna, och dekanvalen väcker alltid engagemang bland studenter och doktorander. Kårerna har inget formellt in-flytande i valet, vilket vi jobbar på att förändra kommande år. Att ha stöd även från studenterna är oerhört viktigt för att dekanen ska ha så bra förutsättningar som möjligt för att göra ett bra jobb.

Att det finns två olika kårer på KI, MF och OF, kan ibland vara en utmaning. Det kan vara svåradministrerat att samordna två olika organisationer kring till exempel studentrepresentation. Detta förutsätter ett bra samarbete både mellan KI och kårerna, och även kårerna emellan. Under 2014 har samarbetet mellan OF och MF fungerat mycket bra, och båda kårer jobbar ständigt för gemensamma mål och fortsatt bra kommunikation.

Att KI har två olika campus är ibland en utmaning. Studenter som har sin bas i Huddinge upplever ingen campuskänsla, och efterfrågar mer studentikosa inslag. De kårer som representerar studenter på campus Huddinge har därför gått samman och startat upp Flemingsbergs Förenade Studentkårer. Bland annat har prorektorerna för alla berörda universitet och högskolor haft möte, och samarbete med Huddinge kommun har inletts. Studen-terna i området har även fått tycka till om aktiviteter på campus.

I november anordnades en stor arbetsmarknadsdag för alla studenter på KI. CHaSE, Career in Health and Science Expo, lockade studenter från alla delar av KI för seminarier, workshops och mässa. Som tidigare år anordnades även en arbetsmarknads-dag för studenter på tandläkar- och tandhygienistprogrammen.

Inför kommande år hoppas kårerna på en fortsatt utveckling av samarbetet mellan studenter och doktorander och KI, där stu-dentrepresentation är en naturlig och önskvärd del av KI:s arbete.

Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar

Karin Böttiger Elin EkerothOrdförande Medicinska Föreningen 2014 Vice ordförande Medicinska Föreningen 2014

Studentkårerna bevakar utbildningarnas kvalitet och har studentrepresentanter i de flesta av universitetets beslutsfattande organ. Utöver studiebevakning arbetar kårerna med t.ex. studiesociala aktiviteter och förmedlar kontakter till näringslivet och framgångsrika forskargrupper.

Foto

: And

reas

Ber

oniu

s.


Innehåll

Om Karolinska Institutet .................................................................................................................................................................................................................9KI:s uppdrag och styrning ...............................................................................................................................................................................................................................................9Organisation ...................................................................................................................................................................................................................................................................................9Infrastruktur .................................................................................................................................................................................................................................................................................10Kvalitet .............................................................................................................................................................................................................................................................................................10Innovation och samverkan ........................................................................................................................................................................................................................................11

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå .........................................................................................................................12Utbildningsutbudet ............................................................................................................................................................................................................................................................13Studenterna .................................................................................................................................................................................................................................................................................15Utbildningsuppdraget......................................................................................................................................................................................................................................................16Internationalisering .............................................................................................................................................................................................................................................................18Kvalitet ...............................................................................................................................................................................................................................................................................................20Lika villkor ......................................................................................................................................................................................................................................................................................22Särskilda åtaganden ...........................................................................................................................................................................................................................................................22Integrationssatsningar......................................................................................................................................................................................................................................................23Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning ..............................................................................................................................................................23

Utbildning på forskarnivå ........................................................................................................................................................................................................24Resultat .............................................................................................................................................................................................................................................................................................25Kvalitet .............................................................................................................................................................................................................................................................................................26Internationalisering .............................................................................................................................................................................................................................................................27Nationella samarbeten ...................................................................................................................................................................................................................................................27Lika villkor ......................................................................................................................................................................................................................................................................................27

Forskning ........................................................................................................................................................................................................................................................................28Nya forskningsrön – några exempel ...............................................................................................................................................................................................................29Kvalitet i forskning ................................................................................................................................................................................................................................................................32Internationalisering .............................................................................................................................................................................................................................................................36Lika villkor ......................................................................................................................................................................................................................................................................................37

Karolinska Institutet i samhället – samverkan och innovation ........................................................38Samverkan med Stockholms läns landsting ...........................................................................................................................................................................................39Särskilda kommunikationsinsatser ....................................................................................................................................................................................................................41Innovationsstöd och samverkan med näringsliv ..............................................................................................................................................................................41


Gemensamt för verksamheterna ............................................................................................................................................................................44Kompetensförsörjning och lika villkor .....................................................................................................................................................................................................45En attraktiv och utvecklande arbetsplats ...................................................................................................................................................................................................45Personalredovisning...........................................................................................................................................................................................................................................................45Arbetsmiljö och anställningsvillkor ...................................................................................................................................................................................................................48Lika villkor ......................................................................................................................................................................................................................................................................................49

Infrastruktur ...............................................................................................................................................................................................................................................................................50

Hållbar utveckling ..............................................................................................................................................................................................................................................................51Forskning och utbildning för hållbar utveckling ...............................................................................................................................................................................51Hållbart campus .....................................................................................................................................................................................................................................................................51

Finansiell redovisning .......................................................................................................................................................................................................................52Finansiering ................................................................................................................................................................................................................................................................................ 53Resultat per verksamhetsgren ................................................................................................................................................................................................................................ 55Utbildning på grundnivå och avancerad nivå .................................................................................................................................................................................... 55Forskning och utbildning på forskarnivå .................................................................................................................................................................................................. 56Kapitalförvaltning ................................................................................................................................................................................................................................................................. 57Fonder .............................................................................................................................................................................................................................................................................................. 57KI Stiftelser ................................................................................................................................................................................................................................................................................... 59Resultaträkning ....................................................................................................................................................................................................................................................................... 60Verksamhetens kostnader .......................................................................................................................................................................................................................................... 60Balansräkning ........................................................................................................................................................................................................................................................................... 61Redovisningsprinciper .................................................................................................................................................................................................................................................... 63Redovisning mot anslag och inkomsttitel ............................................................................................................................................................................................... 65Noter .................................................................................................................................................................................................................................................................................................. 67Intern styrning och kontroll ..................................................................................................................................................................................................................................... 77Konsistoriet ................................................................................................................................................................................................................................................................................. 78Tabellbilaga ................................................................................................................................................................................................................................................................................. 82Kostnader för prestationer ........................................................................................................................................................................................................................................ 90Väsentliga uppgifter ........................................................................................................................................................................................................................................................... 91


REKTOR

KONSISTORIUM(universitetsstyrelse)

Intern-revision

Universitetsförvaltning

Universitetsbibliotek

KI Holding AB

Styrelsen förFORSKAR-

UTBILDNING

Styrelsen förUTBILDNING

Styrelsen förFORSKNING

Råd och nämnder

Institutionen för biovetenskaper och näringsläraInstitutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskapInstitutionen för fysiologi och farmakologiInstitutionen för klinisk forskning och utbildning, SödersjukhusetInstitutionen för klinisk neurovetenskapInstitutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhusInstitutionen för kvinnors och barns hälsaInstitutionen för laboratoriemedicinInstitutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, HuddingeInstitutionen för medicin, SolnaInstitutionen för medicinsk biokemi och biofysikInstitutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistikInstitutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicinInstitutionen för molekylär medicin och kirurgiInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälleInstitutionen för neurovetenskapInstitutionen för odontologiInstitutionen för onkologi-patologiEnheten för toxikologiska vetenskaper, Swetox, Södertälje

Komparativ medicin

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Karolinska Institutet, baserat i Stockholm med omnejd, bedriver sin forskning och utbildning på två campusområden och vid flera av länets sjukhus. Verksamheten vid KI:s institutioner är förlagd till följande platser:

Campus Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Helårsstudenter 2 562

Forskning (mnkr) 2 979

Helårsarbetskrafter 3 250

Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Helårsstudenter 2 977

Forskning (mnkr) 1 035

Helårsarbetskrafter 1 142

Danderyds sjukhus

Helårsstudenter 273

Forskning (mnkr) 27

Helårsarbetskrafter 23

Södersjukhuset

Helårsstudenter 200

Forskning (mnkr) 35


Swetox, Södertälje

Forskning (mnkr) 18


Karolinska Institutets aula har blivit en viktig mötesplats i den akademiska världen och en länk mellan universitetet, allmänheten och olika samarbets-partners. I Aula Medica arrangeras föreläsningar och konferenser som samlar människor från hela världen.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.


Om Karolinska InstitutetKarolinska Institutets, KI:s, vision är att på ett av- görande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

KI:s uppdrag och styrning

KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det fram-går att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samver-ka med det omgivande samhället och informera om sin verk-samhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Föreliggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet.

Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger ett vidsträckt utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning. KI:s verksamhet har endast ett fakultetsområde; medicin, som bedrivs i en starkt decentraliserad organisation. En ny arbetsord-ning för KI med föreskrifter om övergripande organisation, dele-gering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna för verksamheten i övrigt har beslutats att gälla från 1 januari 2014. KI:s styrmodell innebär att konsistoriet fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor fastställer därefter om vidare resursfördelning och årliga uppdrag utifrån fastställda strategier och fokusområden.

KI har under våren 2014 fastställt Strategi 2018. Strategin bygger vidare på föregående strategidokument och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse.

Organisation

Forskningen och utbildningen vid KI bedrivs huvudsakligen vid 22 institutioner i Stockholms län; KI campus Solna och KI cam-pus Huddinge. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. Samarbete sker även med andra kliniker i närområdet.


VISION

Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande

sätt till att förbättra människors hälsa.

Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

UPPDRAG

Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva

forskning och utbildning och att samverka med

det omgivande samhället.

Foto

: © ®

The

Nob

el F

ound

atio

n.


Infrastruktur

KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. När planerna för Hagastaden och ett nytt, högmodernt universitetssjukhus tog fart, blev det ett tillfälle för KI att realisera planerna för campus Solna. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbets- och effektivise-ringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset är universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusets forskningsbyggnad. Motsvarande uppbyggnad, om än i mindre omfattning sker också vid KI:s södra campus i Hud-dinge i samverkan med TKV Fastighets AB. Aula Medica, som färdigställdes år 2013 fungerar också som en mötesplats mellan KI och sjukhuset. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskningen som i allt högre utsträck-ning kräver tillgång till avancerad och dyrbar utrustning. Denna bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv.

Kvalitet

Kvalitet framför kvantitet är ett av ledorden i KI:s strategi 2018. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att det sker en ständig förbättring av verksamheten. En förutsättning för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet. Krav på kvalitet formuleras i styr- och strategidokument.

I början av 2014 har en styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning presenterat en slutrapport. Rektor beslutade därefter att tillsätta en samordnings-grupp med ansvar för implementering av utredningens förslag till åtgärder (se kapitlet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå).

Prioriterade utvecklingsfrågor är högre kvalitet genom forskningsanknytning, en optimal utbildningsorganisation och användning av statsanslaget.

Av central betydelse för kvaliteten inom KI:s verksamhet är det internationaliseringsarbete som pågår för att stärka ställ-ningen som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Insatserna syftar till att förbättra kvaliteten, öka konkurrenskraf-ten utifrån genombrottsforskning, möjliggöra stabil finansiering, infrastrukturella satsningar, strategiska rekryteringar och erbjuda attraktiva utbildningar. Vid KI finns en lång tradition av interna-tionella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter.


Foto

: Cam

illa

Sven

sk.

Bild

: Ber

g | C

.F. M

ølle

r A

rchi

tect

s.

Framtidens campus ger medarbetare och studenter bästa tänkbara förutsättningar att arbeta och utvecklas.

Ett stort arbete pågår för att stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet.



Innovation och samverkan

För att säkra att innovationer inom medicin och hälsa omsätts till nytta för hälso- och sjukvård har KI under flera år utvecklat ett innovationssystem där en ny befattning som vicerektor för inno-vationer och samverkan med näringslivet tillsatts i augusti 2014. Innovationssystemet består idag av ett flertal aktörer med tjänster som alla syftar till att nyttiggöra idéer sprungna ur forskning. KI har avtal om samverkan inom forskning och utbildning med en rad viktiga universitet världen över och samarbetar också med företag inom det biomedicinska och biotekniska området och även genom nationella avtal med enskilda länder.

Som medicinskt universitet är det mycket viktigt för KI att samarbeta med hälso- och sjukvården, och då speciellt med Stockholms läns landsting, SLL. Vårt gemensamma mål är att be-driva utbildning och forskning med hög internationell kvalitet för att tjäna dagens och morgondagens patienter. Detta görs genom kompetensutveckling av personal i vården och implementering av forskningsresultat. För att göra samarbetet effektivt, tas beslut om övergripande strategier för utbildning, forskning och infrastruk-tur i gemensamma styrgrupper inom KI/SLL-samverkan. FINANSIERING

Strategi 20184 fokusområden:

MEDARBETARE

INFRASTRUKTUR

SAMVERKAN

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Stockholms läns landsting är en mycket viktig samarbets-partner för KI både inom forskning och utbildning.

12

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ


På Kliniskt träningscentrum (KTC) får Karolinska Institutets studenter möjlighet att förbereda sig inför framtida möten med patienter genom att öva på praktiska moment. Läkarstudenten Siri Sjöberg tränar här på att sätta suturer, stygn, som ska hålla samman huden efter en olycka eller ett kirurgiskt ingrepp.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.



Utbildningsutbudet

Karolinska Institutet, KI, har ett brett utbildnings-utbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige. Den utbildning som erbjuds ska vara av hög kvalitet och ha en stark forskningsanknytning för att skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning.

Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 60 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på pro-gram som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som har en utbildning inom hälso- och sjukvård.

Efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar kommer enligt arbetsmarknadsprognoser, från till exempel SCB, att vara stor, och det finns även ett stort behov av vidareutbildning för dessa yrkeskategorier. Med detta som utgångspunkt samverkar KI med hälso- och sjukvården och andra avnämare såväl i samband med utbudsplaneringen som kring utbildningarnas innehåll.

Under senare år har arbetet med utbildningsutbudet varit fokuserat på att långsiktigt anpassa utbudet till det takbelopp som fastställs i regleringsbrevet. Detta har bland annat resulterat i ett väsentligt minskat antal fristående kurser, vilket har försämrat möjligheterna till vidareutbildning för yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Inga nya utbildningsprogram har startat under året, men KI har tillsammans med Stockholms universi-tet och Kungliga Tekniska högskolan beslutat att starta ett nytt gemensamt masterprogram i molekylära tekniker i livsvetenska-perna höstterminen 2015.

För åren 2013–2014 beviljades KI 7,3 miljoner kronor per år för utbyggnad av sjuksköterskeutbildning. Den tillfälliga satsningen möjliggjorde en utökning av distansutbildningen med studieort Huddinge med 30 nybörjarplatser 2014. Detta balan-serar den neddragning KI tvingats göra på grund av att anslaget för sjuksköterskeprogrammet med studieort Gotland håller på att överföras till Uppsala universitet. Resterande anslag har dispone-rats för 55 helårsplatser inom specialistsjuksköterskeutbildning-arna.

Under 2014 har den beslutade utökningen av tandläkar-programmet med fem nybörjarplatser per år påbörjats och de pågående utökningarna av läkarprogrammet och psykologpro-grammet fortsatt.

KI:s program erbjuds huvudsakligen som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform.

Enligt uppdrag i regleringsbrevet ska KI vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimerade optiker. KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon kurs under 2014.

I tabellerna redovisas fördelningen av helårsstudenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan kursers fördelning på grundnivå och avancerad nivå.

Som framgår av tabellen har andelen nybörjarprogram som leder till yrkesexamen ökat kraftigt sedan 2011, vilket framför allt beror på att sjuksköterskeprogrammet åter är fullt utbyggt efter att KI förlorade examensrätten 2008. Som framgår ovan har KI tvingats minska antalet fristående kurser.

13NYBÖRJARPROGRAM

25PÅBYGGNADSPROGRAM

60FRISTÅENDE KURSER

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.



Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 2011–2014

2011 2012 2013 2014

HST % HST % HST % HST %

Generell examen – nybörjare 248 4 211 4 197 3 157 3

Generell examen – påbyggnad 443 8 424 7 417 7 404 7

Yrkesexamen – nybörjare 3 832 66 3 976 68 4 334 72 4 498 75

Yrkesexamen – påbyggnad 582 10 573 10 580 10 577 10

Fristående kurser 709 12 701 12 488 8 341 6

Summa 5 815 100 5 885 100 6 014 100 5 978 100

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2011–2014

2011 2012 2013 2014

HST % HST % HST % HST %

Grundnivå 3 480 60 3 554 60 3 701 61 3 661 61

Avancerad nivå 2 289 39 2 290 39 2 267 38 2 277 38

Ej klassificerad 46 1 41 1 47 1 40 1

Summa 5 815 100 5 885 100 6 014 100 5 978 100

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2011–2014

2011 2012 2013 2014

AntagnaSök/

antagenAntagna

Sök/antagen

AntagnaSök/

antagenAntagna

Sök/antagen

Nybörjarprogram 1 789 3,4 1 736 3,5 1 718 3,9 1 789 4,1

Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 795 2,5 843 2,4 905 2,2 915 1,9

Magister-/masterprogram 448 1,6 470 1,6 547 1,8 452 2,0

Totalt 3 032 2,9 3 049 2,9 3 170 3,1 3 156 3,2

7,8behöriga förstahandssökande

per antagen student för

LÄKARPROGRAMMET



PSYKOLOGPROGRAMMET



MAGISTERPROGRAMMET I GLOBAL HÄLSA

Källa: Ladok.

Källa: UHR, NyA Open.

Källa: Ladok.



Studenterna

SökandeKI:s utbildningsprogram har generellt ett högt söktryck. Antalet behöriga förstahandsökande fortsatte under 2014 att öka jämfört med tidigare år, särskilt på nybörjarprogrammen. Endast nio av 55 utannonserade programtillfällen stod utan reserver efter andra urvalet.

Störst är konkurrensen bland de sökande till läkarprogrammet med 7,8 behöriga förstahandsökande per antagen student, men även psykologprogrammet (6,1) och magisterprogrammet i global hälsa (5,0) har ett mycket högt söktryck.

Bland påbyggnadsutbildningarna märks ett fortsatt ökat söktryck på magister- och masterprogrammen, medan specialist-sjuksköterskeprogrammen och barnmorskeprogrammen har ett minskat söktryck.

Breddad rekryteringBreddad rekrytering handlar om att nå nya studentgrupper, det vill säga grupper som av tradition inte söker till universitet och hög-skolor. Arbetet handlar både om att rekrytera studenter och om att skapa goda studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet.

KI bedriver en språkverkstad för studenterna. Inom ramen för denna erbjuder KI individuell handledning i vetenskapligt skrivande på svenska och engelska. Antalet genomförda hand-ledningstillfällen ökade med 43 procent under 2014 jämfört med året innan. Utifrån en utvärdering av språkverkstaden som genomfördes under året, har KI utvecklat en föreläsningsserie om akademiskt skrivande.

En stor del av arbetet med breddad rekrytering är av löpande

karaktär. KI har bland annat studentambassadörer som presente-rar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så heterogen grupp som möjligt bland ambassadör- erna, både med avseende på kön och etnisk tillhörighet. KI har även tre samarbetsgymnasier där inspirationsföreläsningar och studiebesök genomförs. En viktig del i arbetet är att erbjuda pre-sumtiva studenter möjlighet att ”skugga en student”, det vill säga att följa med på föreläsningar, laborationer och liknande. Slutligen erbjuder KI föreläsningar om studieteknik och stresshantering.

StudentinflytandeStudentmedverkan är en viktig förutsättning för KI:s utveckling av verksamheten. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i beredande och beslutande organ. Studenterna har under året deltagit i ledningsgruppens arbete och företrädare för studentkårerna har vid ett antal tillfällen träffat den verkställande ledningen. I organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor måste, för beslutförhet, minst en studentrepresentant vara när- varande, förutsatt att en sådan är utsedd.

För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbild-ning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Utbildningen fokuserar på lagar och förordningar samt organisa-tions- och beslutsstruktur. Under 2014 genomfördes utbildning-en för första gången även på engelska. KI har avtal med de två studentkårerna vid lärosätet avseende ansvar för studentinflytan-de och utbildningsbevakning. KI ger finansieringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän.

År 2014 var 67 procent av studentrepresentanterna i beslutan-de organ kvinnor (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och programnämnderna), vilket är en ökning med fyra procent-enheter jämfört med föregående år. Studentpopulationen består till 72 procent av kvinnor.

Katarina Gunhammar och Agnes Karlsson-Pyk har nyss fått sina examensbevis från rektor Anders Hamsten. Efter tre års studier är de färdiga fysioterapeuter och redo för arbetsmarknaden.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.


Utbildningsuppdraget

Helårsstudenter och helårsprestationerAntalet helårsstudenter uppgick 2014 till 5 978 och antalet hel-årsprestationer till 5 613 inom ramen för takbeloppet. Detta är enliten minskning av antalet helårsstudenter och en liten ökning avantalet helårsprestationer jämfört med 2013.

Utfallet är högre än tidigare prognos vilket bland annat berorpå att nybörjarprogrammen haft färre avhopp än beräknat, menframför allt på att prestationsgraden ökat från 93 till 94 procent.Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter

illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och hel-årsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår avtabell 4 i tabellbilagan.Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgick

till 646,5 miljoner kronor. Tillsammans med prestationernafrån december 2013 på 3,2 miljoner kronor uppgår ersättningenför året till 649,8 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet är31,3 miljoner kronor över takbeloppet. Då KI tidigare hade ettanslagssparande om 19,4 miljoner kronor, ger detta en utgåendeöverproduktion på 12 miljoner kronor. Se även not 1.

Uppgifter om studenter på läkarprogrammet,sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterske-programmen och tandläkarprogrammetEnligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet nybörjare, antalethelårsstudenter samt antalet examinerade på program som ledertill läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- eller tandläkar-examen. Uppgifterna för 2014 framgår av tabellen nedan. Förjämförelse över tid, se tabell 7 i tabellbilagan.

Antagning till psykologprogrammetPsykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med40 platser genom omfördelning inom lärosätet. Därefter har KIstegvis tilldelats 30 nybörjarplatser och programmet har därmed70 nybörjarplatser. Höstterminen 2014 registrerades 78 studenterpå termin 1 på programmet.

Studenter som inte tagit poängStudenter som varit registrerade höstterminen 2013 men intetagit poäng ska, enligt regleringsbrevet, redovisas i form av hel-årsstudenter. I tabellen på nästa sida redovisar KI dessa uppgifter.Tabellen visar även en beräkning som exkluderar de studentersom gjort sena avbrott eller har underkända resultat, det vill sägaberäkningen inkluderar endast studenter som saknar aktivitet.


6 %7 %

2 %

8 %

3 %

11 %

4 %

7 % 5 %13 %

6 %

28 % 1667 helårsstudenter på läkarprogrammet

Helårsstudenter vid KI 2014 (5 978)

Läkarprogrammet 28 %

Fysioterapeutprogrammet 6 %

Sjuksköterskeprogrammet 13 %

Psykologprogrammet 5 %

Tandläkarprogrammet 7 %

Arbetsterapeutprogrammet 4 %

Övriga nybörjarprogram 11 %

Biomedicinska analytikerprogrammet 3 %

Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8 %

Övriga påbyggnadsprogram 2 %

Magister och master 7 %

Fristående kurs 6 %

Källa: Ladok.

Utfall för hst och hpr inom takbeloppetinklusive tilläggsanslaget 2011–2014, mnkr

2011 2012 2013 2014

Takbelopp 616,1 589,2 602,9 618,4

Ersättning 588,0 599,0 633,4 649,8

Under/över takbelopp -28,2 11,2 30,4 31,3

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

Antal nybörjare (registrerade på termin 1),helårsstudenter och examinerade på vissa program 2014

Nybörjare Hst Examinerade

Läkarprogrammet 334 1 667 240

Sjuksköterskeprogrammet 343 792 226

Specialistsjuksköterske-programmen 576 456 397

Tandläkarprogrammet 94 433 76

Källa: Ladok.

2014


Det är KI:s bedömning att denna beräkning bättre speglar läro- sätets arbete med till exempel omexaminationer.

Slutdatum för vårterminerna har av KI satts till den 31 augusti respektive år.

Andelen helårsstudenter som inte har tagit poäng och andelen som saknar aktivitet har minskat jämfört med föregående år.

Oavsett beräkningsmodell räknas dock helårsstudenter påkurser som går över flera terminer, men som inte har examination varje termin, som inaktiva studenter.

ExaminaDet totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med2013 (se tabellen nedan). Skillnaden beror till stor del på attantalet sjuksköterskeexamina ökat och att specialistsjuksköterske-programmen numera även leder till magisterexamen.

UppdragsverksamhetUppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten upp-gick 2014 till 76 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt 23 procent jämfört med föregående år. Se diagrammet nedan för information om intäkter uppdelade på finansiär.

Uppdragsutbildning

Under året har KI fortsatt att samverka med stora vårdgivare föratt svara mot samhällets behov av kompetensutveckling av vård-personal. KI erbjuder bland annat ett flertal specialistutbildningarför olika yrkeskategorier inom vården samt kurser inom patient-säkerhet och psykoterapi. Andelen internationella uppdragsut-bildningar har också ökat, med kompetensutveckling av personalfrån bland annat Kina och Kazakstan.

KI har även genomfört fler webbaserade utbildningar, vilketinnebär ett mer flexibelt lärande som möjliggör komptensutveck-ling för fler och bredare målgrupper.

Under 2014 har specialistkompetenskurser för läkare (SKkur-ser), för första gången upphandlats offentligt. Anbudsförfarandetresulterade i att KI kommer att teckna avtal med Socialstyrelsenför SK-kurser inom ett 60-tal ämnesområden.

Som framgår av tabellen nedan har antalet helårsstudenter ochhelårsprestationer i uppdragsutbildning ökat kraftigt, vilket blandannat beror på en ökning av specialistsjuksköterskeutbildningar,webbaserade utbildningar samt kurser för Stockholms stad.


44 %

9 %

24 %

2 %

10 %

11 %

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2014

Kommuner och landsting 44 %

Universitet och högskolor 9 %

Övriga statliga myndigheter 24 %

Organisationer och stiftelser 2 %

Svenska företag 10 %

Utländska finansiärer 11 %

Källa: Agresso.

Antal examina 2011–2014

Examen 2011 2012 2013 2014

Yrkesexamen 1 466 1 223 1 256 1 432

Generell examen 773 655 891 1 106

Totalt antal examina 2 239 1 878 2 147 2 538

Totalt antal individer 1 888 1 668 1 758 1 964

Källa: Ladok.

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2011–2014

2011 2012 2013 2014

Helårsstudenter 235 250 241 304

Helårsprestationer 202 222 188 274

Antal helårsstudenter som inte tagit poäng

2013 2014

Samtliga hst HT 2012 resp 2013 2591 2535

Inte tagit poäng (hst) 184 130

Ingen aktivitet (hst) 120 81

Källa: Ladok.


N O R D A M E R I K A

S Y D A M E R I K AA F R I K A

E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

195 77

27 15

26 17

4 9

25 32

3 1

Internationalisering

Internationaliseringsarbetet har bedrivits i enlighet med en ny handlingsplan som gäller för åren 2014–2017. Målen i handlingsplanen är att globala hälsofrågor ska vara integrerade i den obligatoriska undervisningen, att samtliga utbildningsprogram ska erbjuda en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobilitet ska öka. KI ska också öka antalet tredjelandsstu-denter på de globala masterprogrammen.

Under året har en inventering gjorts av samtliga utbildnings-program vad gäller befintlig undervisning i globala hälsofrågor och obligatoriska kurser på engelska. Preliminära resultat visar att åtgärder behöver vidtas inom ett flertal utbildningsprogram för att målen ska nås.

Den kurs i att undervisa på engelska som ges för lärare har under året utökats med fler kurstillfällen.

Antalet utresande lärare har ökat under året, från 37 till 60. Ökning kan noteras inom samtliga externfinansierade utbytes-program (Linnaeus-Palme, Erasmus och Nordplus) och förklaras delvis av att KI under 2013–2014 avsatt medel för veckolånga utbyten. Antalet inresande lärare är relativt konstant.

KI har under året deltagit i ett Erasmus Mundussamarbete inom ramen för magisterprogrammet ”Public Health in Disasters”, tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien och Université catholique de Louvain, Belgien.

KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten samt sociala aktiviteter för in- och utresande studenter.

Antalet utresande studenter inom utbytesprogram har, trots intensiva informationsinsatser, minskat från 169 till 151. Bland KI:s utresande studenter är universitet i Nordamerika fortfarande populära. Många studenter tackar nej till utbyte efter det att de blivit nominerade eller antagna till utbytesprogram. Under året genomfördes därför en enkätundersökning bland dessa studenter. Som skäl till att avstå från utbytesstudier anger studenterna bland annat familjen, ekonomin och svårigheter att hitta kurser som kan tillgodoräknas. Samtliga dessa skäl framförs också i ”The Erasmus Impact Study” som publicerades av Europakommissionen under 2014.

Ett antal studenter gör delar av sina examensarbeten utom-lands utanför utbytesprogram, samt deltar i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa, där en del av undervisningen är förlagd utomlands.

Antalet inresande studenter inom utbytesprogram har ökat från 269 till 280, och obalansen mellan in- och utresande studen-ter kvarstår därmed. Studenter från europeiska universitet utgör den största gruppen bland de inresande.

Studieavgiftsfinansierad verksamhetInom ramen för den studieavgiftsfinansierade verksamheten erbjöds under året sju internationella masterprogram och ett antal fristående kurser på engelska. KI hade under 2014 totalt 142 studieavgiftsskyldiga studenter (varav 75 kvinnor), vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det totala antalet helårs- studenter inom studieavgiftsfinansierad verksamhet uppgick till 74 och antalet helårsprestationer till 64.

Höstterminen 2014 registrerades 74 (varav 32 kvinnor) nya studieavgiftsskyldiga studenter på de globala masterprogrammen. Av dessa hade 51 helt stipendium, vilket är en stor ökning jämfört med föregående år. Under 2014 mottogs de första studenterna från det brasilianska stipendieprogrammet Ciência Sem Fronteiras.

Mycket beroende på ett stort tillskott av stipendier ökade andelen registrerade tredjelandstudenter inom masterprogram på termin 1 kraftigt jämfört med 2013.

KI uppvisar fortsatt ett bra resultat i International Student Ba-rometer, ISB, 2013/14, som mäter internationella studenters nöjd-het med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster. Satsning-ar som görs inom den studieavgiftsfinansierade verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och

Studentutbyten 2014In- och utresande studenter inom utbytesprogram

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet





E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

195 77

27 15

26 17

4 9

25 32

3 1



E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

195 77

27 15

26 17

4 9

25 32

3 1

utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och service på campus görs satsningar på pedagogisk utveckling som syftar till att förbättra och utveckla undervisningen i det mångkulturella klassrummet. Ökningen av avgiftsstudenter har bidragit till in-ternationaliseringen på hemmaplan genom att svenska studenter möter fler internationella studenter.

KI hade under året 100 tredjelandstudenter inom ramen för utbytessavtal, att jämföra med 75 föregående år. KI har inte ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-om-rådet med anledning av införandet av studieavgifter.

Samarbetet med Migrationsverket har fungerat väl, men det bör poängteras att ett flertal studenter inte kunnat tacka ja till sina studieplatser på grund av försenade uppehållstillstånd.

Av regleringsbrevet framgår att separat antagning kan tilläm-pas för studieavgiftsskyldiga sökande. KI utnyttjar i nuläget inte den möjligheten.

För andra året i rad uppvisar den studieavgiftsfinansierade verksamheten ett positivt resultat. Resultatet kommer dels att täcka det ackumulerade underskottet, dels att återinvesteras i den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Av resultatet utgör cirka 1,2 miljoner kronor avsättning till en intern stipendiefond.

Antal hst och hpr i studieavgiftsfinansierad verksamhet 2011–2014

2011 2012 2013 2014

Helårsstudenter 10 34 51 74

Helårsprestationer 8 28 50 64

Källa: Ladok.

Intäkter och kostnader för den studieavgifts-finansierade verksamheten 2011–2014, mnkr

2011 2012 2013 2014

Intäkter 1,7 5,7 9,3 14,7

Kostnader -3,6 -5,9 -7,6 10,7

Totalt -1,9 -0,2 1,7 4,1

Källa: Agresso.


Källa: Ladok.


Kvalitet

Resultat av Högskoleverkets och Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under 2014 har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, fattat beslut i utvärdering av 30 av KI:s examina. Två examina fick omdömet ”mycket hög kvalitet”, 14 ”hög kvalitet” och 14 ”bristande kvalitet”, däribland alla nio specialistsjuksköterskeexamina. Samtliga svenska lärosätens specialistsjuksköterskeexamina utvärderades under året och en majoritet fick omdömet ”bristande kvalitet”.

Arbetsgrupper har tillsatts för att analysera resultaten och vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Under året har två examina som tidigare fick omdömet bristande kvalitet fått godkänt av UKÄ.

KI erhöll 7,7 miljoner kronor i kvalitetsbaserad resursfördelning. Dessa medel används huvudsakligen för kvalitetshöjande åtgärder inom de utbildningsprogram som erhöll omdömet ”mycket hög kvalitet”.

Åtgärder för att stärka kvaliteten i KI:s utbildningarKI har påbörjat implementeringen av förslag i den interna utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning som presenterades i början av 2014. Bland annat har KI tagit fram förslag på en ny fördelningsmodell avseende medel för forsk-ningsanknytning. Syftet är att medlen i högre grad ska riktas mot områden med svag forskningsanknytning. Förslaget kommer att beredas vidare under 2015. Under 2014 har även en ny hand-lingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå fastställts. Planen gäller från och med 2015.

Under året har KI tagit fram en ny kursvärderingsenkät för alla utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Enkäten består av tre delar: generella frågor som används på samtliga kurser, programspecifika frågor och kursspecifika frågor. De generella frågorna har under hösten pilottestats på cirka 400 studenter och en frågebank med program- och kursspecifika frågor har byggts upp.

Åtgärder för att stärka den verksamhetsförlagda utbildningenFör att stärka kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen samarbetar KI med SLL och de enskilda högskolorna genom Centrum för klinisk utbildning och kring de så kallade akademiska vårdcentralerna, AVC.

Arbetet har under året varit fokuserat på utveckling av system och verktyg som är nödvändiga för studenters kliniska utbildning och som efterfrågats av verksamheterna och utbildningsprogrammen. Verksamheten har även varit inriktad på pedagogisk kom-petensutveckling av kliniska lärare och handledare ute i länet. Vidare har arbetet inriktats mot de olika AVC-enheterna i syfte att stödja dem i deras etablering och pedagogiska utveckling.

Under 2014 har ytterligare fyra AVC-enheter startat vilket gör att det nu sammantaget finns åtta. Syftet med AVC-enheterna är att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primär- vården. De stödjer även andra vårdcentraler när det gäller till exempel att anordna fortbildning och att sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön. Utökningen av antalet akademiska vårdcentraler innebär fler platser inom den verksamhetsförlagda utbildningen. I avsnittet ”Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning” redovisas fler åtgärder för att stärka den verksam-hetsförlagda utbildningen.


Behavioral Medicine: A Key to Better Health 18 472 deltagare

KI har givit två

MOOC:sMassive Open Online Courses

under 2014

7,7mnkrvigs åt kvalitetshöjande åtgärder inom vissa utbildningsprogram

13 kurserinom högskolepedagogik genomfördes

med sammanlagt 300 deltagare

Explore Statistics with R 37 269 deltagare



Åtgärder för att anpassa KI:s utbildningar till avnämarnas behovKI har under året inlett arbetet med att ta fram en avnämarunder-sökning. Syftet är att undersöka om studenterna efter avslutad utbildning har de kunskaper som avnämarna efterfrågar. Arbetet fortsätter under kommande år.

Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhetKompetensutveckling för lärareUnder 2014 genomfördes 13 kurser i högskolepedagogik som sammanlagt hade drygt 300 deltagare. Utöver detta anordnades även ett antal kortare fortbildningskurser för lärare och handle-dare i verksamhetsförlagd utbildning. I dessa kurser deltog sam-manlagt cirka 400 personer. KI arrangerade vidare en lärardag som fokuserade på utmaningar och möjligheter inom framtidens hälso- och sjukvård med cirka 250 deltagare. KI:s utbildnings- kongress anordnades på temat forskningsanknuten utbildning och samlade drygt 300 deltagare.

Internetbaserad kursverksamhetInom ramen för avtalet med den internationella utbildnings-koncernen edX har KI givit två så kallade Massive Open Online

Courses, MOOC, under 2014. Syftet med MOOC-verksamheten är bland annat att utveckla och marknadsföra KI:s utbildningar globalt för att kunna attrahera de bästa studenterna. Genom edX deltar KI i ett utbildningssammanhang med världsledande universitet som Harvard och Massachusetts Institute of Technology, MIT.

Kursen Behavioral Medicine: A Key to Better Health samlade 18 472 deltagare (740 certifikat utfärdades) medan Explore Stati- stics with R hade 37 269 deltagare (2 767 certifikat utfärdades). Sammanlagt har närmare 56 000 studenter deltagit i MOOC:s. Förberedelser har pågått under 2014 för att ge ytterligare två kurser under 2015.

Pedagogisk ledarskapsutbildningUnder 2014 startade KI en ny ledarskapsutbildning – Framtidens utbildningsledare. Efter nominering antogs 30 deltagare (varav 23 kvinnor). Utbildningen riktar sig till vetenskapligt och peda-gogiskt skickliga personer med stort intresse för ledarskaps- och utbildningsfrågor. Syftet är att säkra den framtida försörjningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten vid KI. Framtidens utbildningsledare pågår till och med 2015.

Utbytesstudenterna Lorenzo Cordara och Silvia Malvolti läser en internationell kurs vid campus Huddinge i maj 2014.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Lika villkor

KönsfördelningDe flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en sned könsfördelning där män utgör en minoritet. En-dast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Det är svårt att påverka könsbundna yrkesval och en liknande könsför-delning återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Andelen män bland nybörjarstudenterna har totalt sett ökat från 23 till 25 procent sedan 2013. En bidragande orsak är att andelen män är högre bland de internationella studenter som betalar studieavgift.

KI vidtar ett antal åtgärder på programnivå för en jämnare könsfördelning. På biomedicinska analytikerprogrammet står männen för en större andel av avhoppen och programmet gör därför särskilda satsningar för att behålla dem. Till exempel informerar man om alternativa karriärvägar. Även andra program stöttar män inom utbildningen, till exempel genom att se till att det finns manliga yrkesutövare som förebilder inom verksamhets-förlagd utbildning.

Lika villkor i utbildningenKI arbetar fortsatt för att ett lika villkorsperspektiv ska finnas i universitetets utbildningar. Detta arbete följs årligen upp. Exempel på områden där lika villkor tas upp i utbildningen är patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll. Det finns även kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst.

Flera program arbetar aktivt för att motverka stereotypa fall- exempel genom att göra medvetna val av patienter och anhöriga i till exempel skriftliga uppgifter. Vid logopedprogrammet innehåller kursvärderingarna en fråga om lika villkorsperspek-tivet har belysts i kursen. Flera utbildningsprogram följer även upp studenters studiesociala miljö gällande diskriminering, bland annat genom frågor i kursutvärderingsenkäter. Med syfte att undersöka studiesociala förhållanden, genomför psykologpro-grammet varje år en enkätstudie riktad till studenter som nyligen avslutat sina studier.

Ökad kunskap och medvetenhet hos handledare är av av-görande betydelse för att främja lika villkor i utbildningen. KI erbjuder därför lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Även studenter erbjuds utbildning om diskrimineringslagen och lika villkorsperspektiv i utbildningen. Samtliga nyantagna studenter informeras också om diskrimineringslagstiftningen.

KI har under 2014 i samarbete med Medicinska föreningen deltagit i Pride-paraden för att uppmärksamma förekomsten av hatbrott, fördomar och diskriminering.

Särskilda åtaganden

TandvårdscentralKI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslut-ning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighets-träning. Verksamheten omfattar såväl allmäntandvård för vuxna,


Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandläkar-

Tandhygienist-

Sjuksköterske-

Röntgensjuksköterske-

Psykolog-

Optiker-

Läkar-

Logoped-

Fysioterapeut-

Biomedicinsk analytiker-

Biomedicin-

Audionom-

Arbetsterapeut-

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2014

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2014

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Påbyggnadsprogram totalt

Master-

Magister-

Progr. i odont. profylaktik

Spec. sjuksköterske-

Psykoterapeut-

Barnmorske-

Källa: Ladok.

Läkarprogrammet har jämnast könsfördelning

49% kvinnor

51% män


som barn- och ungdomstandvård och tandreglering. Därutöver bedrivs specialiserad tandvård, forskning och specialistutbildning vid specialistkliniker som även inkluderar vårdavtal med SLL. Till tandvårdscentralen är stödfunktioner kopplade, till exempel sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och receptioner.

Anslagsposten för tandvårscentralen uppgick 2014 till 97,9 miljoner kronor och kostnaderna till 114,4 miljoner kronor.

IntegrationssatsningarKompletterande utbildning för läkare, sjuksköter-skor och tandläkare med utbildning från tredje landKI har möjlighet att tillsammans med universiteten i Lund, Linköping och Göteborg anordna kompletterande utbildning för sjuksköterskor, tandläkare och läkare från tredje land. KI samord-nar arbetet. Lärosätena träffas regelbundet, dels för att följa upp, planera och samordna de enskilda utbildningarna, dels för att utbyta erfarenheter av satsningen som helhet.

Alla tre utbildningarna vid KI omfattar ett års heltidsstudier om 60 högskolepoäng. Ungefär hälften av studierna är teoretiska medan övriga delar avser verksamhetsförlagd utbildning/färdig-hetsträning. En viktig erfarenhet av satsningen är att studenterna är motiverade och att de flesta får arbete efter utbildningen. Samt-liga utbildningsgrupper är heterogena vilket ställer krav på att i möjligaste mån erbjuda individuella studiegångar. Genomgående för samtliga utbildningsomgångar är studenternas varierande kunskaper i svenska språket.

KI har under året fört diskussioner med övriga lärosäten om ett förändrat utbildningsupplägg för samtliga tre utbildningar. Förändringen skulle innebära att lärosätena erbjuder en kortare introduktionsutbildning för att de studenter som sedan antas till den kompletterande utbildningen ska vara bättre förberedda.

När det gäller den kompletterande utbildningen för läkare har andelen verksamhetsförlagd utbildning på vårdcentraler utökats. Från och med hösten 2014 följer KI upp dem som genomgått ut-bildningen vid lärosätet för att få svar på hur många som arbetar som läkare i Sverige. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var 54 procent kvinnor. Under året har inga studenter avbrutit studierna.

Vad beträffar kompletterande utbildning för sjuksköterskor har KI under året planerat en förändring av utbildningsupplägget som börjar gälla från och med höstterminen 2015. Förändringen inne- bär att utbildningen ges som program istället för kurs. Syftet med förändringen är bland annat att ytterligare kvalitetssäkra utbild-ningen samt att möjliggöra för studenterna att göra studieuppehåll. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var andelen kvin-nor 92 procent. Under året har inga studenter avbrutit studierna.

När det gäller den kompletterande utbildningen för tandläkare, har KI under året gjort en genomgång av hur stor andel av dem som genomgått utbildningen vid KI som har arbete inom yrket. Genomgången visar att samtliga utom en arbetar som tandläkare i Sverige. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var 59 procent kvinnor. Inga studenter har avbrutit studierna under året.

Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antalet helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen framgår av tabell 8 i tabellbilagan.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskningÅr 2014 erhöll KI 1,6 miljoner kronor för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Dessa medel har använts för utveckling av klinisk utbildning eftersom behovet av platser inom verksam-hetsförlagd utbildning är fortsatt stort och det är viktigt att dessa platser håller hög kvalitet. Arbetet med verksamhetsförlagd ut-bildning sker i samverkan med SLL och de enskilda högskolorna.

För att möta det ökade behovet av kliniska utbildningsplatser har ytterligare utbildningsmottagningar öppnats.

För att säkerställa de kliniska handledarnas pedagogiska kompe- tens har KI under 2014 genomfört såväl högskolepedagogiska kurser som workshops och andra utbildningsaktiviteter runt om i länet.

Vidare har ett antal verktyg för att skapa struktur och kvalitet inom den kliniska utbildningen färdigställts. Ett exempel är ett utvärderingsinstrument inom klinisk utbildning som har tagits i drift vid ett flertal sjukhus i Stockholms län under året. För att tillgodose studenternas behov av grundläggande utbildning i journalhantering, bemötande, sekretess och hygien, togs under 2013 en webbaserad utbildning fram. Denna utbildning är från och med 2014 obligatorisk för alla nybörjarstudenter.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Läkare Sjuksköterskor Tandläkare

Antagning

Validering

Planering

VFU*

Undervisning

Övrigt inkl. indirektakostnader och lokaler

Antagning

Validering

Planering

Verksamhetsförlagd utbildning, VFU

Undervisning

Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Användning av medel för kompletterande utbildning 2014 (% av kostnader)Intäkterna för kompletterande utbildning uppgick 2014 totalt till 11,3 miljoner kronor (exklusive samordningsmedel). I diagrammet redovisas en uppskattning av hur medlen använts.

Källa: Agresso, institutionernas uppskattningar.


24

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ


Karolinska Institutet utbildar doktorander inom medicinsk vetenskap och svarar för cirka 12 procent av den svenska högskolans forskarutbildning. Varje år tar över 300 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Vid universitetet finns doktorander med bakgrund i flera vetenskapsområden och en stor andel kommer från andra länder.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.



Utbildning på forskarnivå är en viktig del av Karolinska Institutets, KI:s, verksamhet där över 2 000 doktorander har en stor roll i den forskning som utförs. Ansvaret för utbildningen har till stor del delegerats till institutionerna. Det är framför allt de enskilda handledarna som ser till att de över 300 doktorander som tar examen varje år utvecklas till kompetenta och självständiga forskare. För att detta ska vara möjligt bistår KI med ett stort antal kurser på forskarnivå, utbildning av handledare, uppföljningsverktyg samt en struktur i form av forskarskolor och forskarutbildningsprogram.

Resultat

Årets resultat visar inga större förändringar vad gäller antal doktorander. Trenden med färre nya doktorander som kunde märkas efter budgetåret 2013 styrks inte av årets resultat. Antalet nyantagningar har åter stigit och närmar sig 2012 års nivå. Kostnaden för en doktorand har ökat genom att utbildnings- bidraget har begränsats från två år till ett år, vilket inte påverkat antagningen på en övergripande KI nivå.

Antal forskarstuderande definieras som de doktorander som finns registrerade på KI vid årsskiftet 2014–2015 och som har bedrivit studier på minst 10 procent den senaste terminen.

I antagningsstatistiken kan skönjas en vikande trend vad gäller antal doktorander med behörighetsgrundande utbildning från annat land än Sverige. 2014 var siffran 30 procent, vilket är den lägsta i jämförelse med de tre senaste åren. Utbildning från ett land är dock inte samma sak som nationalitet. Nedgången kan till exempel bero på att allt fler utländska studenter går masters- utbildningar i Sverige innan de antas till utbildning på forskar- nivå och därmed har en svensk behörighetsgrundande utbildning.

Statistiken för antal doktorsexamina påverkas från och med budgetåret 2012 av ändrad definition för examensdatum, från disputationsdatum till datum för utfärdande av examen.

Män Kvinnor Totalt

Antal

0

100

200

300

400

2011 2012 2013 2014

Aktiva doktorander vid KI

Antal doktorsexamina vid KI

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina 2011–2014

Examen 2011 2012 2013 2014

Nyantagna forskarstuderande 409 438 373 408

- varav licentiander 12 15 9 7

Forskarstuderande (aktiva>_ 10%) 2 045 2 111 2 090 2071

Licentiatexamen 14 14 12 9

Doktorsexamen 349 359 306 340

- varav tidigare licentiatexamen 12 3 10 6

Källa: Ladok.

Antal

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Män Kvinnor Totalt

2011 2012 2013 2014

Foto

: Ulf

Sirb

orn.


Kvalitet En forskarutbildning av hög kvalitet innebär att avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet produceras men också att anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare examineras. För att uppnå detta krävs en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktor- andens lärande och utveckling. Aktuella områden inom kvalitets- utvecklingen utgör rekrytering av doktorander, förbättrad kvalitet i avhandlingarna och arbete med att tydliggöra måluppfyllelse.

Mätning av kvalitetsutvecklingFör sjunde året i rad inbjuds samtliga doktorander i samband med disputation eller licentiatseminarium att delta i en enkät-undersökning, en så kallad exit poll, om den genomgångna utbildningen rörande kurser och andra lärandemoment, handled-ning samt arbetsmiljö. Svarsfrekvensen har de senaste åren varit oförändrat hög på drygt 80 procent.

Det preliminära resultatet från årets exit poll visar att KI:s utbildning på forskarnivå uppskattas av allt fler doktorander. Som exempel kan nämnas att nästan alla doktorander, 94 procent, kan tänka sig att rekommendera KI till blivande doktorander. Detta är en positiv utveckling då siffran de senaste åren varierat mellan 86 och 91 procent.

Cirka 79 procent kan tänka sig att rekommendera sin huvud-handlare till blivande doktorander, vilket också utgör en positiv trend (78 procent 2013, 75 procent 2012 och 71 procent 2011). Fortfarande finns dock ett antal doktorander som är missnöjda med sin hand-ledare och målet är att ytterligare förbättra handledningen på KI.

Var femte doktorand anger att de deltagit i kurser och aktiviteter inom någon forskarskola och i stort sätt samtliga av dessa anger att de kan tänka sig att rekommendera forskarskolan till andra.

Rekrytering av doktoranderRekryteringen av doktorander till KI ska vara konkurrensutsatt. Sedan 1 januari 2014 är det därför obligatoriskt att utannonsera lediga doktorandprojekt. De som har en anställning av annan arbetsgivare som till exempel Stockholms Läns Landsting, SLL, undantas från denna regel. Under året utannonserades 208 dok-torandplatser genom KI:s rekryteringssystem (jämfört med 407 nyantagna doktorander under året). Söktrycket varierar mycket mellan de olika projekten. I snitt inkom ungefär 50 ansökningar per annons.

Kvalitet i avhandlingarnaUtifrån den enkätundersökning av betygsnämndsledamöter som genomfördes 2013, har avhandlingarnas ramberättelse, den så kallade kappan, identifierats som ett viktigt förbättringsområde. Det är nu möjligt att äska medel för seminarier i syfte att utveckla kappans innehåll. Det finns också stöd på webben för doktoranden vid kappaskrivandet. Dessutom ska doktoranderna från 2015 redan vid halvtidskontrollen presentera en litteraturöversikt. Detta innebär att på ett tidigare stadium sätta sig in i sitt forsk-ningsfält och få ett översiktsperspektiv vilket senare underlättar avhandlingsarbetet.

Under 2014 har det införts en plagiatkontroll av ramberättel- serna i syfte att sätta fokus på kvaliteten i dessa. En webbkurs kring vad som är plagiat och hur detta undviks har tagits fram vilken kommer att vara obligatorisk för alla nya doktorander.

Nettostudietid Nettostudietiden för doktorander baseras på doktorandernas egen aktivitetsrapportering. Statistik kring studietid bör därmed tolkas med försiktighet. Nettostudietiden är i stort sett oförändrad i förhållande till de senaste åren.

0

1

2

3

4

Nettostudietid, doktorander

År

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

5

Kostnader för utbildning på forskarnivåGenomsnittskostnaden för en doktorand med anställning/ utbildningsbidrag har beräknats till 1 285 tkr. Detta innebär en ökning med cirka sju procent i förhållande till föregående år. Detta orsakas främst av ökande lönekostnader för doktorand-tjänster i samband med att utbildningsbidrag endast kan utbetalas under ett år.

Kostnad per prestation för doktorander, tkr

2013 2014

Handledarkostnad

Lön 158 158

Drift 49 54

Lokaler 31 32

Avskrivningar 8 10

Delsumma 246 254

Doktorandkostnad

Lön/utbildningsbidrag 323 350

Drift 251 277

Lokaler 159 162

Avskrivningar 42 53

Delsumma 775 842

Indirekta kostnader på lön och drift 177 189

Total kostnad 1 198 1 285

Källa: Ladok.


Under 2014 framlades i samband med disputation 340 avhandlingar.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Doktorandernas måluppfyllnadExaminationen ska säkerställa att alla mål för doktorsexamen är uppfyllda. Ur betygsnämndsenkäten framgår att några av de mål som är formulerade i Högskoleförordningen är svåra att examinera. KI behöver därmed hitta sätt för att säkerställa att alla doktorander uppnår samtliga mål för utbildningen. För att göra detta måste målen kännas angelägna. Diskussioner pågår därför om att utarbeta ett måluppfyllnadsdokument som är tänkt att följa doktoranden under utbildningen.

Doktorandernas arbetsmiljöAlla doktorander erbjuds numera ett möte med institutionens studierektor i samband med första årliga uppföljningen i syfte att säkerställa en god och trygg arbetsmiljö. Bland annat har utbildning startats för institutionernas studierektorer och forskar-gruppsledare i till exempel ledarskap och konflikthantering.

Internationalisering Av de som disputerade under året anger 39 procent att de förut-om deltagande i konferenser tillbringat tid utomlands som del av sin utbildning. En stor andel har varit i något europeiskt land eller i USA, men länder från alla världsdelar är representerade.

Resebidrag för doktoranderUnder 2014 utlystes för första gången resebidrag för doktorander. Syftet är att stimulera doktoranderna till mer internationellt utbyte. Bidragen ska i första hand användas för att tillbringa tid i andra forskargrupper. Bidragen ska inte avvändas till konferens-resor. Intresset för bidragen var stort och antalet planeras under 2015 ökas från 20 till 40.

Nya utbytesavtal för doktoranderI samband med att en delegation från KI besökte University of Toronto i Kanada tecknades ett avtal om korttidsutbyten för dok-torander på upp till ett år. Avtalet är en del i det redan omfattande samarbete som finns mellan KI och University of Toronto.

Nationella samarbetenI oktober 2014 slöts ett nytt avtal med Kungliga Tekniska Hög-skolan, KTH, om en gemensam examen inom området medicinsk teknologi. Samarbetet möjliggör en unik flerdisciplinär utbildning baserad på KI:s och KTH:s gemensamma kompetenser inom ett område med mycket spännande framtid. Hittills finns kompeten-sen uppdelad på respektive universitet. En gemensam forskarut-bildning skapar klart bättre förutsättningar för nya innovationer i mötet mellan medicin och teknologi.

Lika villkor Sedan år 2010 behandlas lika villkor i den obligatoriska utbild-ningen för samtliga nyantagna doktorander. Inom handledarut-bildningen, som är obligatorisk för nya huvudhandledare, ingår avsnitt om lika villkor och diskriminering. Under 2014 har den obligatoriska webbkursen för forskarhandledare uppdaterats bland annat avseende utredningsskyldigheten vid trakasserier.

En stor del av KI:s doktorander är inte svensktalande. För att motverka att bristande kunskaper i svenska begränsar doktoran-derna bekostade KI under 2014 en nybörjarkurs i svenska för alla nyantagna doktorander. Denna kurs kommer under 2015 även att erbjudas till tidigare antagna doktorander.

Det krav på utlysning av utbildningsplatser på forskarnivå som infördes 1 januari 2014 är ett viktigt steg för att främja lika villkor vid antagning av nya doktorander.

Tillgång till informella nätverk i akademin kan ha betydelse för möjligheterna att göra forskarkarriär. Vid KI har alla doktorander en mentor vilket kan underlätta för doktorander med olika bakgrund att utveckla nätverk och få oberoende stöd under forskarutbildningen. I syfte att främja utvecklingen av en fruktbar relation mellan mentor och adept har information om mentors roll lagts ut på KI:s webb under året.


Våren 2014 var det disputation för doktorand Anna Kats med avhandlingen ”Expression ofprostaglandin E Synthase-1 in Periodontis – in vivo and in vitro studies”, vid institutionen för odontologi.

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.

28

FORSKNING

FORSKNING

Karolinska Institutet står för över 40 procent av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige. Vid KI bedrivs kliniknära forskning, vilket ger mycket goda förutsättningar för att experimentella rön snabbt överförs till patientnytta och där iakttagelser på klinik ger grund för nya forskningsidéer.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.


FORSKNING

Karolinska Institutet, KI, har under året fortsatt arbetet för att ta ytterligare steg mot en stärkt roll i den absoluta internationella forskningsfronten. Detta innebär satsningar på infrastruktur både inom universitet och i samarbete med hälso- och sjukvården. Nya karriärvägar har skapats, förutsättningar för strategiska rekryteringar har förbättrats liksom ökad fokusering på att kon- kurrensutsätta medel för forskning. Samverkan med näringslivet har förstärkts.

Nya forskningsrön – några exempel

Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen med alltifrån ett basvetenskapligt perspektiv till kliniknära forskning. Nedan följer ett urval av nya forsk-ningsrön som under det gångna året publicerats i internationellt ledande vetenskapliga tidskrifter.

Grundläggande fynd ger hopp om nya cancerbehandlingarEn substans har upptäckts, som får celler från glioblastom – den mest aggressiva sortens hjärntumör – att explodera. Substansen verkar genom en helt ny mekanism som skulle kunna bli basen för ett läkemedel mot glioblastom och möjligen även för andra cancerformer (Cell, mars). Också ett annat nytt koncept för att behandla cancer har beskrivits; det bygger på hämning av ett enzym som cancerceller, till skillnad från normala friska celler, behöver för sin celldelning och även detta ger hopp om att en ny fungerande cancerterapi ska kunna utvecklas (Nature, april).

Kirurgi hjälper mot prostatacancerTvå uppföljningar av män som behandlats för prostatacancer visade att kirurgi ökar chansen att överleva prostatacancer i jämförelse med strålbehandling eller i avvaktan på behandling. Effekten var bäst för män under 65 år, och för män med cancer i tidigt stadium (British Medical Journal, februari; New England Journal of Medicine, mars).

Hudcancer mer allvarligt hos ensamstående mänEn nationell studie av överlevnaden för fler än 27 000 personer som insjuknat i malignt hudmelanom visade att ensamstående män i alla åldrar löper större risk att dö av sin cancer. De har ofta en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva sjukdomen (Journal of Clinical Oncology, mars).

Val av cancerbehandling bör göras efter initial strålningVal av lämplig cellgiftsbehandling baseras ofta på den analys av tumörens utvecklingsgrad som görs när cancern upptäcks. Patienter med cancer i matstrupen får idag i de flesta fall en första strålbehandling före operation. Forskning har nu visat att valet av efterföljande terapi bör baseras på tumörens stadium efter den inledande strålbehandlingen snarare än före, för att nå bättre behandlingsresultat (Journal of Clinical Oncology, juli).

Forskning har visat att kirurgi ökar chansen att överleva prostatacancer i jämförelse med strålbehandling.

Man har upptäckt en substans som skulle kunna vara till hjälp i läkemedel mot glioblastom, den mest aggressiva sortens hjärntumör.

Forskningen om hjärnans stamceller har resulterat i flera publicerade nyheter om nybildning av celler i olika delar av hjärnan, hur den är reglerad och hur den kan kopplas till funktioner och sjukdomar i hjärnan.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Eri

k G

Sve

nsso

n.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.


FORSKNING

DNA-origami på nanonivå ger ny kunskap om molekylära interaktionerForskning med hjälp av så kallad DNA-origami, där en DNA- molekyl formas till en nanostruktur, har gett värdefull kunskap om hur intilliggande celler binder till molekyler av betydelse för cancerutveckling (Nature Methods, juli).

Specifika cancerstamceller identifieradeGenom att kartlägga det cellulära ursprunget för viktiga cancer- mutationer har man kunnat identifiera cancerstamceller hos patienter med en viss typ av leukemi och därmed är det definitivt bevisat att cancerstamceller förekommer hos människa. Fyndet är kliniskt viktigt då det innebär att behandlingar som riktar sig mot cancerstamceller kan slå mot sjukdomens själva fundament (Cancer Cell, maj).

Celldelning kunde ses på filmEn forskargrupp har utvecklat en metod för att sortera ögon-blicksbilder av olika celler så att man i en film kan följa dynamiska förlopp i detalj. Med metoden har man fått ny information om hur en celldelning sker, något som är av betydelse inom cancer-forskningen (Molecular Cell, februari).

Nya rön kring behandling av hjärtsjukdomarEn nationell studie ledd från KI visade att patienter med hjärt-svikt av den typen då hjärtat har svårt att återfyllas med blod – en hjärtsvikt som hittills saknat beprövad behandling – kan behandlas framgångsrikt med betablockerare (Journal of the American Medical Association, november). Patienter med både förmaksflimmer och nedsatt njurfunktion behandlas återhållsamt med det blodförtunnande medlet warfarin, eftersom det hittills varit oklart om detta kunde medföra ökad risk för blödningar och stroke. Nya rön visade dock att denna patientgrupp kan ha nytta av warfarinbehandling utan att risken ökar (Journal of the American Medical Association, mars).

Pacemaker kan ge smärta i livets slutskedeEn analys uppmärksammade att rutiner för att stänga av en even-tuell pacemaker inte alltid ingår i beslutet att avsluta livsuppe-hållande behandling under en patients sista dagar i livet. Många döende personer drabbas av oregelbunden hjärtrytm under sina sista timmar av livet och har de då en pacemaker inopererad riskerar de att smärtsamma, elektriska chocker utlöses om inte pacemakern stängs av (Circulation, januari).

Ny kunskap om autism och adhdOmfattande studier om autism visade att ärftliga faktorer står för cirka 50 procent av risken för autism medan miljöfaktorer, ofta på en individuell nivå, står för övriga risken (Journal of the American Medical Association, maj). Genetiska analyser visade genuttryck och funktioner som är störda vid autism och ger därmed ledtrådar till autismens ursprung och i förlängningen till möjliga behandlingar (Nature, oktober; Nature Genetics, juli). En registerstudie kunde visa att läkemedelsbehandling mot adhd inte medför någon ökad risk för självmord, vilket man tidigare befarat (British Medical Journal, juni).

Många drabbas av oregelbunden hjärtrytm under sina sista timmar av livet och har de då en pacemaker inopererad riskerar de att smärtsamma chocker utlöses om inte pacemakern stängs av.

En genomgång av nästan en halv miljon födslar visade att vissa kvinnor har en genetisk predispo-sition för att drabbas av en kraftig blödning efter förlossningen, en kunskap som kan komma till nytta vid riskbedömningen av en graviditet.

Forskning med hjälp av så kallad DNA-origami har gett värdefull kunskap om hur intilliggande celler binder till molekyler av betydelse för cancerutveckling.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.

Bild

: Bjö

rn H

ögbe

rg.


FORSKNING

Så skyddar fysisk aktivitet mot depressionForskning på möss visade att vid fysisk aktivitet renas blodet från ett ämne som bildas vid stress och depression, och som är skadligt för hjärnan. Musklernas funktion påminner i det här samman-hanget om njurens eller leverns, och denna kunskap kan öppna upp för nya behandlingsprinciper mot exempelvis depression (Cell, september). Att fysisk aktivitet kan förbättra minnesförmågan hos äldre genom att öka volym och blodflöde i hippocampus i hjärnan, har också visats (Molecular Psychiatry, oktober).

Vissa läkemedel minskar våldsbrottBehandling med antipsykotiska läkemedel för personer med psykisk sjukdom ger inte bara minskad risk för återfall i sjukdom utan halverar nästan också risken att begå våldsbrott, enligt en aktuell studie (Lancet, maj). En genetisk studie på personer som dömts för olika brott kunde identifiera två gener som kan kopplas till ökad benägenhet att utföra upprepade våldshandlingar (Molecular Psychiatry, oktober).

Livsstil skyddar effektivt mot hjärtinfarktEn populationsbaserad studie av män i Sverige visade att risken för hjärtinfarkt kan reduceras avsevärt med livsstilsråden bra mat, låg alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet samt ingen rökning eller bukfetma (Journal of American College of Cardiology, september).

Fetma hos gravida utgör risk för deras barnFörebyggande av övervikt och fetma hos kvinnor i fertil ålder har sannolikt betydelse även för deras barns hälsa. Två studier har visat att barn löper en ökad risk att dö under sitt första levnadsår om mamman är överviktig (PLoS Medicine, maj; British Medical Journal, december). Studier på cellnivå har beskrivit en länk mellan fettcellers reglering och den inflammation som orsakar fetma-relaterade hälsoproblem (Cell Metabolism, juni).

Förlossningskomplikationer kopplas ihop med generEn genomgång av nästan en halv miljon födslar visade att vissa kvinnor har en genetisk predisposition för att drabbas av en kraftig blödning efter förlossningen, en kunskap som kan komma till nytta vid riskbedömningen av en graviditet (British Medical Journal, augusti).

Antibiotika tidigt i livet ökar inte risken för astmaEn registerbaserad studie kunde avfärda att behandling med antibiotika under graviditeten och av små barn ökar risken för att utveckla astma hos barnet senare i livet (British Medical Journal, november).

Ökad kunskap om humant papillomavirusUppföljande studier efter HPV-vaccinering har visat att tre doser av vaccinet ger bättre skydd mot kondylom (som orsakas av HPV) än om bara två doser ges (Journal of the American Medical Association, februari). Man har även kunnat visa att om gyne-kologiska cellprov analyseras för HPV kan provtagning göras med samma säkerhet vart femte år istället för vart tredje som är rekommenderat i dagens screeningprogram (British Medical Journal, januari).

Stamcellsforskning gav svar om ursprungForskningen om hjärnans stamceller har under året resulterat i flera publicerade nyheter om nybildning av celler i olika delar av hjärnan, hur den är reglerad och hur den kan kopplas till funktioner och sjukdomar i hjärnan (Cell, februari; Science, oktober; Neuron, november; Cell, november). Flera nya rön om hur specialiserade celler i olika delar av kroppen utvecklas från tidiga stamceller har presenterats. Exempelvis har man funnit att hela det parasympatiska nervsystemet uppkommer från omogna stödjeceller som färdas längs med perifera nerver ut i kroppens vävnader och där kan ge upphov till flera olika celltyper (Science, juni). Man har också funnit att de stamceller som finns inne i tänderna har sitt ursprung i nervstamceller som under fosterut-vecklingen byter identitet och blir de celler som sedan kan bilda tandens mjuka och hårda delar (Nature, juli).

Nervercellers funktion kartlagdStudier av specifika nervcellers funktion och reglering har visat exakt hur det går till när vi ändrar rörelsehastighet, var och hur känslo- och synintryck processas samt hur nätverk av celler i hjärnan reglerar produktionen av ”välbefinnandesubstansen” serotonin (Neuron, augusti; Neuron, augusti; Neuron, augusti).

Kliande och kyla känns i olika cellerMed användning av molekylärbiologiska tekniker på RNA-nivå har man kunnat särskilja olika typer av sensoriska nervceller, som kan känna av exempelvis kyla, hetta, mekanisk smärta eller känsla av kliande (Nature Neuroscience, november).

Slump påverkar geners uttryckEn molekylärbiologisk studie visade att det är slumpen som styr om det är genkopian som ärvts från mamman eller pappan som används i cellerna, och som då avgör om man drabbas av en ärftlig sjukdom. Detta kan förklara varför sjukdom bara uppkommer hos vissa individer, även om de bär på samma genkopior som sina friska släktingar (Science, januari).


FORSKNING

Kvalitet i forskning

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometriKI och många andra universitet använder bibliometri för att följaforskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artik-lar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovtvolymsmått på vetenskaplig produktion och kan variera blandannat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner.Staplarna i figuren representerar publikationer med någon adresssom kan anknytas till KI2.

Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för år 2014. Delposterna ”article” och ”reviews” har ökat med 20 procent sedan 2010, varav knappt hälften av ökning- en har skett mellan åren 2012 och 2013. För samtliga redovisade delposter är ökningen sammantaget sedan 2004 cirka 44 procent.

Fältnormerad citeringsgradDen fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I diagrammet till vänster visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla ”articles” och ”reviews” från KI per år. Förändringarna från tidigare år är relativt små vilket innebär att KI bibehåller en nivå som överstiger världsgenomsnittet. Publika- tioner från 2014 kan inte anses utgöra underlag för stabila och tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen.

Medel för rekrytering av forskareKI har beslutat om utlysning av medel för anställningar inom en så kallad ”karriärtrappa” med gemensamt utlysningsdatum.Utlysningen omfattade nivåerna forskarassistent (meriterings- anställning), ”forskarassistentförlängning” två år (forskare) samtforskare fem år. Centrala strategiska medel för anställningar somprofessor, gästprofessor och junior forskare har avsatts. Medel haräven avsatts för så kallad ”motrekrytering”, en ambition att sökabehålla de allra mest meriterade unga forskarna då de utsätts förkonkurrerande bud från andra universitet. Ett särskilt aktivitets-stöd till institutioner som under en period rekryterat kvinnorsom professorer och gästprofessorer har inrättats.

Under 2013 utlyste Vetenskapsrådet, VR, bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare. KI tillämpade en intern bered- ningsprocess där samtliga institutioner uppmuntrades att lämna in förslag på lämpliga forskare att rekrytera. Efter kvalitetsgranskning skickades fem ansökningar in till VR där samtliga beviljades under 2014. Dessa avsåg ämnesområdena stamcellsbiologi och regenera-tiv medicin, psykiatrisk genetik, genetisk instabilitet, tumörsupp-ressorbiologi samt epidemiologi med inriktning mot ätstörningar.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Other

Letter

Editorial Material

Meeting Abstact

Review

Article

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

7 000

Antal publikationer 2004–2013

Fältnormerad citeringsgrad

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

Citeringsgrad

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

KI

2012 2013

Världsgenomsnitt

Utveckling forskningsmedel 2005–2014

20132005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2014

Statliga

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Mnkr

3 500

Externa

Källa: Web of Science.

Källa: Web of Science.

Källa: Agresso.

1 Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2015.All rights reserved.2 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus,St Erik Hospital/Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus.


FORSKNING

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tilldelade under året KIbland annat nio anslag inom karriärprogrammet WallenbergAcademy Fellows, riktat till unga individuella forskare, varav fyraavser rekrytering av forskare från annat lärosäte.

Elektronisk dokumentation av forskning (ELN)Informations- och utbildningsinsatser riktade till doktorander och forskare har genomförts. Workshops, cirka en halvdag per tillfälle, har hållits. Ett informationstillfälle för kontaktpersoner för forsk-ningsdokumentation hölls under våren. En webbaserad utbild-ning i hantering av forskningsdata och forskningsdokumentation har tagits fram och ingår sedan höstterminen 2014 som ett del-moment i den obligatoriska introduktionskursen för doktorander. Det finns även möjlighet för icke-doktorander att ta del av kursen.

KI ger utbildning och information under handledarutbild-ningen där forskningsdokumentationen ingår i ett halvdagspassmed information om personuppgiftshantering och arkivering.Kopplat till säkerheten för ELN pågår ett kontinuerligt säkerhets-arbete vilket bland annat innefattar extern riskanalys och utökadebackuplösningar för systemet.

Antalet ELN-användare (forskare och doktorander) uppgickper den 30 december 2014 till 3 114 stycken vilket är en ökningmed 756 personer under 2014.

Forskningsanknytning av utbildningKI har, liksom tidigare år, avsatt medel för forskningsanknytningav utbildningen. Medlen fördelas till pedagogiskt högaktiva läraresamt i form av ett ”future faculty”-program vilket innebär utlys-ning av lektorat med viss central tidsbegränsad finansiering.

I utredningen om utbildningens kvalitet och forskningsan-knytning, UKF, som färdigställdes i februari 2014 finns förslag omhur dessa medel kan användas strategiskt för att ytterligare ökaforskningsanknytningen i utbildningen.

ForskningsfinansieringÖkningen av de externa medlen liksom av statsanslagen (fakul- tetsmedlen) är fortsatt positiv. Ökningarna är 5,3 respektive 8,9 procent. Totalt har statsanslagen ökat med 18 procent sedan år2011. Motsvarande ökning för de externa medlen är 15 procent.Denna utveckling innebär ett trendbrott i jämförelse med dentidigare mångåriga utvecklingen där de externa medlen uppvisadeden högsta ökningstakten. De största ökningarna för år 2014återfinns bland stiftelser respektive utländska finansiärer, cirka16 procent för respektive kategori. Andelen externa medel i för-hållande till statsanslagen är oförändrad.

Intäkter forskning totalt 2011–2014, mnkr

2011 2012 2013 2014Förändring

2013–2014 (%)

Finansiär

Stiftelser och organisationer 688 692 779 904 16,0

Utländska finansiärer (se nedan) 431 416 435 503 15,6

Forskningsråd 654 729 800 844 5,5

Kommuner och landsting 427 475 396 376 -5,1

Övriga statliga 298 349 344 288 -16,3

Svenska företag 171 168 182 198 8,8

Egna medel 67 56 68 70 2,9

Finansiella intäkter 56 50 35 18 -48,6

Summa externa medel 2 792 2935 3040 3202 5,3

Statsanslag 1 630 1 732 1 763 1 920 8,9

Totalt 4 422 4 669 4 802 5 121 6,6

Andel extern finansiering (%) 63 63 63 63

Intäkter utländska finansiärer 2011–2014, mnkr, exkl kapitalförvaltning

2011 2012 2013 2014Förändring

2013–2014 (%)

EU 224 193 192 239 24,5

Stiftelser och organisationer 128 151 158 170 7,6

Företag 79 73 85 94 10,6

Summa 431 416 435 503 15,6


Europeiska unionen KI är den största mottagaren av EU-anslag jämfört med andra svenska universitet och högskolor och en av de största mottagarna i Europa inom området medicin och hälsa. Det totala antalet EU- finansierade projekt på KI under 2014 var 202 stycken. Intäkterna av dessa uppgick till 238,9 miljoner kronor. I 15 av dessa projekt är KI koordinator. KI deltar även i projekt inom programmen för livsmedel, informations- och kommunikationsteknik, nanoveten-skap, säkerhet och miljö. KI deltar som partner i 14 av totalt 47 pågående IMI-projekt, varav i ett projekt som koordinator.

Ett betydelsefullt projekt för KI är EIT Health som är en ”knowledge and innovation community”, KIC, för hälsosamt liv och aktivt åldrande. EIT Health finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. Ett av sex europeiska ”co-location centres” planeras att upprättas i Stockholm.

KI behåller sin nationella topposition med avseende på mängden individuella excellenta forskare i så kallade ”bottom-up” projekt där forskningsämne styrs av forskarna själva. Samtidigt är engagemanget i excellenta forskningskonstellationer (i så kallade ”top-down” projekt, där forskningsämnen är bestämda av EU) i nivå med närmast föregående år.

Europeiskt stöd till individuella forskareEuropeiska anslag till enskilda forskare finansieras huvudsakligen ifrån European Research Council, ERC, och Research Executive Agency, REA. Under 2014 startade vid KI sex nya projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC. Vid utgången av 2014 hade KI 28 aktiva ERC-projekt. ERC ger stöd till individuella forskare för idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Av tre ERC Starting Grants inom livsvetenskaper som tilldelades Sverige gick ett till KI.

För första gången har universitetet också fått ta emot två så kallade ”consolidator grants”, anslag som är ämnade för excellenta forskare på väg att befästa sin forskningsposition. Inom livsvetenskaper fick Sverige ta emot två ”advanced grants”, båda med KI som värdorganisation. Därtill utdelades ytterligare ett anslag med syfte att föra ERC-projektets idéer vidare, ett så kallat ”proof of concept grant”. KI har tio löpande ERC ”advanced grants” och femton Starting Grants. Intäkterna till KI ifrån ERC har under 2014 minskat med 10 procent jämfört med 2013 års nivå.

Marie Curie-programmet rymmer både individuella och nät-verksbaserade stödformer med det gemensamma syftet att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2014 uppgick de individuella Marie Curie-anslagen till forskare vid KI till 19, en minskning med cirka en tredjedel från 2013. Färre in-skickade ansökningar ifrån universitetet i kombination med ökad konkurrens är en sannolik förklaring till det minskade antalet projekt med KI som värd. En flexibel övergång mellan master och forskarutbildning kan öka möjligheten för svenska lärosäten att attrahera anslag från EU program, till exempel Marie Curie.

Forskningsbidrag från USAKI är en betydande mottagare av forskningsbidrag från USA. Universitetets intäkter från finansiärer från USA för år 2014 uppgick till 68,6 miljoner kronor, vilket är en minskning med två procent från föregående år. KI har erhållit statliga forsknings-bidrag från National Institutes of Health, Agency for Healthcare Research and Quality, US Army och National Science Foundation. En viss återhämtning av dessa medel har skett under 2014 (15,1 miljoner kronor, + 5 procent). Intäkter från ideella organisationer och privata stiftelser från USA låg 2014 på nivå med 2013 (46,4 miljoner kronor, + 2 procent).

0

50

100

150

200

250

300

EU

2014201320122011201020092008200720062005

Mnkr

Stipendier

Intäkter

Antal EU-projekt 2009–2014*

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totalt antal projekt 230 204 222 234 229 202

varav koordinator** 38 29 31 21 19 15

Intäkter från EU (Inklusive stipendier) 2005–2014

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. ** I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC.

Källa: EU database KI, European Commission Participant Portal.

FORSKNING

202EU-finansierade projekt

på KI under 2014

Som framgår av diagrammet ingår sedan 2011 stipendier i det totala intäktsunderlaget. Vid transferering till stipendiater minskar KI:s intäkter med motsvarande belopp. Källa: Agresso.


Medel till strategiska forskningsområden KI är verksamt inom åtta forskningsmiljöer som under åren 2010–2014 är finansierade från regeringens satsning på strategiska forskningsområden, SFO. Sex forskningsmiljöer med fokus på diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi och stamceller/regenerativ medicin leds från KI. De strategiska forskningsmedlen uppgick 2014 till 140 miljoner kronor. Ytterli- gare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap (SciLifeLab) och E-vetenskap leds från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i samverkan med KI och andra universitet. Varje forskningsmiljö har som mål att skapa kreativa plattformar inom sitt respektive fält där grundforskning, klinisk forskning och industri kan sam-verka. SFO-satsningarna utvärderas under 2015.

Strategiska infrastrukturerDet är allt tydligare att modern forskning i större utsträckning behöver arbeta med samlade avancerade forskningsinfrastrukturer som kan bistå forskare med högkvalitativ service. Komplicerade metoder och dyr instrumentering kan med fördel lokaliseras till universitet där det finns hög vetenskaplig kapacitet för att upprätt- hålla en bra service för hela landet. KI ansvarar för flera sådana nationella faciliteter men arbetar även med regionala faciliteter, som främst används av KI och närliggande universitet/högskolor.

Exempel på nationella verksamheter är inom området kemisk biologi, Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS, med uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till olika målproteiner. BBMRI syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. SWEDSTRUCT arbetar för en sammanhållen infrastruktur inom området strukturbiologi. En mycket förgrenad infrastruktur för forskning och utbildning inom de toxikologiskt relaterade vetenskaperna, Swetox, är etablerad och har vidareut-

vecklats under 2014. Swetox innebär ett samarbete mellan elva universitet och en stor forsknings/test facilitet i Gärtuna i Söder-tälje. SciLifeLab har fortsatt sin nationella utveckling som även inkluderar en plattform för läkemedelsutveckling. SciLifeLab möjliggör att forskare från hela Sverige får tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion.

International Neuroinformatics Coordinating Facility, INCFINCF inrättades av OECD i augusti 2005, med det övergripande syftet att utveckla området neuroinformatik (databaser och dator- baserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området. INCF- sekretariatet har 14 anställda, huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCF:s förfogande.

INCF har under 2014 arbetat med att utveckla följande programområden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures (knowledge space); Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom global neuroinformatik. INCF har tagit initiativ till och koordinerar Neuroscience Peer Review Consortium, NPRC, som inkluderar de flesta tidskrifter inom om- rådet. INCF bedriver utbildning på doktorandnivå inom neuroinformatik, både genom en egen årlig introduktionskurs och genom finansiering av globala kurser. INCF har också utvecklat INCF Dataspace, en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroinformatik. Mer än 150 internationellt ledande forskare är involverade i INCF:s aktiviteter och har administrativt stöd från Sekretariatet.

Forskningen vid Karolinska Institutet spänner över ett brett fält; från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap.

FORSKNING

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


FORSKNING

Internationalisering

KI:s internationaliseringsarbete syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration och därmed stärka universitetets konkurrenskraft. Begreppet internationalisering omfattar både internationella relationer och mobilitet samt alla aktiviteter som tillför verksamheten en inter-nationell dimension. Kartan ovan är en översikt över de interna-tionella sampublikationer KI haft med en eller flera forskare från respektive land eller territorium under åren 2012–2014.

The Rockefeller University (USA) KI har samarbete med The Rockefeller University via postdok- utbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal och genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Nicholsonföreläs-ningarna hålls omväxlande vid bägge lärosäten. Under våren 2014 föreläste Professor Titia de Lange, Leon Hess Professor vid Rocke-feller University, vid KI och under hösten 2014 föreläste professor Camilla Sjögren, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, vid Rockefeller University.

Mayo Clinic (USA)Samarbetet inom forskning, utbildning, administration och innovation mellan KI och Mayo Clinic, USA firade i september 20-årsjubileum med ett stort antal deltagare. För första gång-en utlyses – förutom projekt- och resebidrag – även medel för stödverksamhet (administrationsanslag). Under 2014 utdelades inom samarbetet medel för projekt, (38 ansökningar varav 14 beviljades), och resebidrag (15 ansökningar varav nio beviljades). En ansökan om medel Strategic Grants for Internationalisation från STINT, Stiftelsen för internationalisering av utbildning och forskning, beviljades med 1 miljon kronor som ska användas för att fördjupa och utveckla samarbetet.

University of Toronto (Kanada)Under 2014 har de första stipendiaterna inom postdok-programmet för medicinsk elitforskning, Mats Sundin Fellowship, påbörjat sina anställningar. Programmet möjliggjordes genom en donation från den tidigare professionella ishockeyspelaren Mats Sundin till KI och University of Toronto och innebär att en stipendiat från respektive universitet bedriver forskning vid det andra universi-tetet.

University of Singapore and Nanyang Technological University (Singapore)KI har ett mångårigt samarbete med Singapore. Under året har delegationer från National University of Singapore, NUS, och Nanyang Technological University, NTU, besökt KI för att diskutera utvecklingen av det fortsatta samarbetet. I samband med besöket från NTU förnyades den övergripande avsiktsförklaringen mellan KI och NTU om fördjupat samarbete inom utbildning, forskning och forskarutbildning. I september arrangerades ett symposium vid KI i samarbete med Cancer Science Institute, NUS, där fors-kare presenterade pågående forskning.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

KROATIEN

SERBIEN

MONTENEGRO KOSOVO

ALBANIEN

CYPERN

LIBANON

GEORGIEN

ARMENIEN AZERBAJDZJAN

ISRAELPALESTINA

SYRIEN

GREKLAND

BULGARIEN

MAKEDONIEN

LUXEMBURG

BELGIEN

SLOVENIEN

JAPAN

NORDKOREA

SYDKOREA

KANADA

USA

USA

MEXIKO

PERU

ARGENTINA

CHILE

MALINIGER

TCHAD

SYDAFRIKA

DEMOKRATISKAREPUBLIKEN

KONGO

REPUBLIKENKONGOGABON

NIGERIA

ALGERIET LIBYEN

IRAK

SAUDI-ARABIEN

IRAN

PAKISTAN

INDIEN

FILIPPINERNA

KAZAKSTANMONGOLIET

EGYPTEN

SUDAN

BOLIVIA

GUATEMALA

BELIZE

CUBA

COLOMBIA

VENEZUELA

ECUADOR

PARAGUAY

URUGUAY

JAMAICA

MAURETANIEN

SYDSUDAN

KAMERUN

ERITREA YEMEN

SOMALIAETIOPIEN

KENYA

ZIMBABWE

ZAMBIA

ANGOLA

NAMIBIA

BOTSWANA

TANZANIA

MOÇAMBIQUE

MADAGASKAR

UGANDA

MAROCKO

SPANIEN

FRANKRIKE

PORTUGAL

IRLAND

STORBRITANNIEN

ISLAND

SVERIGE FINLAND

TYSKLAND POLENVITRYSSLAND

LITAUEN

UKRAINA

TURKIET

JORDANIEN

KUWAIT

BAHRAIN QATAR

FÖRENADEARABEMIRATEN

BANGLADESH

AFGHANISTAN

TADZJIKISTAN

KIRGIZISTANUZBEKISTAN

TURKMENISTAN

BURMA

LAOS

THAILAND

KAMBODJAVIETNAM

BRUNEIMALAYSIA

SINGAPORE

ÖSTTIMOR

PAPUANYA GUINEA

TAIWAN

BHUTANNEPAL

OMAN

MOLDAVIENRUMÄNIEN

LETTLAND

ESTLAND

TUNISIENMALTA

HONDURASNICARAGUA

GUINEA

SCHWEIZ

ITALIEN

ÖSTERRIKE

TJECKIEN

SLOVAKIEN

UNGERN

MONACO

RWANDA

BURUNDI

MALAWI

SWAZILAND

LESOTHO

ELFENBENS-KUSTEN

BURKINAFASO

GHANA

TOGO

CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKEN

BENIN

SENEGAL

GRÖNLAND(Danmark)

RYSSLAND

KINA

AUSTRALIEN

BRASILIEN INDONESIEN

SVALBARD(NORGE)

NYA ZEELAND

1–10

11–50

51-200

201-1000

1000+

0

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2012-2014Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2015. All rights reserved.

Internationell sampublicering år 2012–2014Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.



FORSKNING

Kyoto University ( Japan)I september anordnades symposiet Comprehensive Control of Cognitive Impairment I Stockholm. Symposiet var ett samarbete mellan Kyoto University, KTH, Uppsala Universitet, Stockholms Universitet och KI. Ett 60-tal forskare från Kyoto University del-tog tillsammans med svenska kollegor.

KinaKI har samarbete med ett antal universitet i Kina. Sampublicering sker med ett flertal olika universitet och organisationer. Vid Shan-dong University har under året signerats ett avtal för forsknings-samarbete på fyra gemensamma laboratorier inom stamcells- området, kardiovaskulära sjukdomar, cancer och global hälsa. Avtalet innefattar också korttidsutbyte av doktorander.

Stellenbosch University (Sydafrika)KI och Stellenbosch University i Sydafrika har sedan några år tillbaka ett formaliserat samarbete. Under våren genomfördes ett gemensamt vetenskapligt symposium med Stellenbosch Univer-sity med forskare inom infektion, psykiatri/neurovetenskap samt folkhälsa och global hälsa.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania)MUHAS är efter Makerere University, Uganda det universitet i Afrika med vilket KI har flest sampublikationer. Under 2014 har samarbetet med MUHAS förlängts i ytterligare fem år.

Makerere University (Uganda)Makerere University är den partner i Afrika med vilket KI har flest sampublikationer och också det lärosäte i världen med vilket KI totalt har utfärdat flest dubbla examina. Under året har en ansökan om ytterligare fem års samarbete mellan KI och Makerere University inlämnats till Sida.

Lika villkor

Ett nätverk för lika villkor vid KI – EQ Network – bildades under året. Medlemmarna verkar för att möjligheterna för en forskar-karriär vid KI ska vara oberoende av till exempel kön och etnisk tillhörighet. Se även kapitlet Personal och kompetensförsörjning.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

KROATIEN

SERBIEN

MONTENEGRO KOSOVO

ALBANIEN

CYPERN

LIBANON

GEORGIEN

ARMENIEN AZERBAJDZJAN

ISRAELPALESTINA

SYRIEN

GREKLAND

BULGARIEN

MAKEDONIEN

LUXEMBURG

BELGIEN

SLOVENIEN

JAPAN

NORDKOREA

SYDKOREA

KANADA

USA

USA

MEXIKO

PERU

ARGENTINA

CHILE

MALINIGER

TCHAD

SYDAFRIKA

DEMOKRATISKAREPUBLIKEN

KONGO

REPUBLIKENKONGOGABON

NIGERIA

ALGERIET LIBYEN

IRAK

SAUDI-ARABIEN

IRAN

PAKISTAN

INDIEN

FILIPPINERNA

KAZAKSTANMONGOLIET

EGYPTEN

SUDAN

BOLIVIA

GUATEMALA

BELIZE

CUBA

COLOMBIA

VENEZUELA

ECUADOR

PARAGUAY

URUGUAY

JAMAICA

MAURETANIEN

SYDSUDAN

KAMERUN

ERITREA YEMEN

SOMALIAETIOPIEN

KENYA

ZIMBABWE

ZAMBIA

ANGOLA

NAMIBIA

BOTSWANA

TANZANIA

MOÇAMBIQUE

MADAGASKAR

UGANDA

MAROCKO

SPANIEN

FRANKRIKE

PORTUGAL

IRLAND

STORBRITANNIEN

ISLAND

SVERIGE FINLAND

TYSKLAND POLENVITRYSSLAND

LITAUEN

UKRAINA

TURKIET

JORDANIEN

KUWAIT

BAHRAIN QATAR

FÖRENADEARABEMIRATEN

BANGLADESH

AFGHANISTAN

TADZJIKISTAN

KIRGIZISTANUZBEKISTAN

TURKMENISTAN

BURMA

LAOS

THAILAND

KAMBODJAVIETNAM

BRUNEIMALAYSIA

SINGAPORE

ÖSTTIMOR

PAPUANYA GUINEA

TAIWAN

BHUTANNEPAL

OMAN

MOLDAVIENRUMÄNIEN

LETTLAND

ESTLAND

TUNISIENMALTA

HONDURASNICARAGUA

GUINEA

SCHWEIZ

ITALIEN

ÖSTERRIKE

TJECKIEN

SLOVAKIEN

UNGERN

MONACO

RWANDA

BURUNDI

MALAWI

SWAZILAND

LESOTHO

ELFENBENS-KUSTEN

BURKINAFASO

GHANA

TOGO

CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKEN

BENIN

SENEGAL

GRÖNLAND(Danmark)

RYSSLAND

KINA

AUSTRALIEN

BRASILIEN INDONESIEN

SVALBARD(NORGE)

NYA ZEELAND

1–10

11–50

51-200

201-1000

1000+

0

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2012-2014Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium


38

KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET– SAMVERKAN OCH INNOVATION

KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION

Den 31 mars 2014 fylldes Aula Medica till sista plats när Bill Gates, hedersdoktor vid Karolinska Institutet, föreläste om hur världen kan befrias från extrem fattigdom under vår livstid. Moderator var Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid KI.

Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.



Karolinska Institutet, KI, har ett omfattande samarbete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den akademi i Sverige som har flest internationella samarbeten inom medicin och hälsa. Den enskilt största samar-betspartnern till KI, Stockholms läns landsting, SLL, möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet be-drivs i den kliniska miljön, i första hand på sjukhus men även inom primärvård och äldrevård.

Områdena kring campus Solna och Huddinge utvecklas kontinu-erligt som starka noder för livsvetenskaperna. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, KI Science Park, Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Folkhälsomyndig-heten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC. Stockholms universitet, Södertörns högskola och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, är de närmast lokalise-rade universiteten i Stockholm som KI samverkar med. Under 2014 beslutade KI tillsammans med KTH om en gemensam utbildning och examen på forskarnivå inom medicinsk teknologi. Elva universitet står bakom satsningen på centrumet Swetox i Södertälje, med forskning, utbildning och samverkan inom toxi-kologi. I regionen finns också nära samarbeten med bland andra Uppsala universitet, flera företag och stiftelserna Flemingsberg Science och Vetenskapsstaden. De två senare stöds genom KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor. KI har tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien under året deltagit i bildande av stiftelsen Nobel Center som ska bidra med kunskap och finansiering till Nobelmuseet. Stiftelsemedel har donerats från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Familjen Erhling-Perssons Stiftelse.

Samverkan med Stockholms läns landsting

Den gemensamma målsättningen för samverkan mellan KI och SLL är att genom forskning och utbildning förbättra människors hälsa. Detta görs genom forskning och utbildning som ger stöd för utveckling av hälso- och sjukvården. Omfattande omstruktu-reringar av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan mellan KI och SLL och den sker på olika organisatoriska nivåer.

Program 4D – fyra diagnoser och informatikEtt pågående samverkansprojekt mellan KI och SLL är program 4D som har till syfte att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning för att därigenom snabbt kunna omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. De fyra diagnoserna i programmet – artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt – representerar olika medicinska behov och ut-maningar utmed patientens väg genom vården och forskningen.

PROGRAM

4D4 diagnoser: artrit,

bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt

KI är den akademi i Sverige som har flest internationella samarbeten

inom medicin och hälsa.

Flestinternationella

samarbeten

Innovationer

Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.



De nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande inom vård och forskning som skapas inom 4D är tänkta att appliceras på fler folksjukdomar och implementeras i en större grupp indivi-der och patienter, även i den förebyggande vården. I programmet ingår även ett projekt för informatik.

Organisation för fördelning av resurser till forskning, utveckling och utbildning Samverkan för fördelning av FoUU-resurser organiseras inom samverkansorganisationen KI/SLL där grundidén är att åstad-komma ett helhetsperspektiv på främst resursanvändningen. Organisationen överblickar dels ALF-medlen och de FoUU-medel som SLL avsätter till samarbetet, dels de statliga fakultets-medlen och det statliga anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som anvisas till KI.

På ledningsnivån finns Ledningsgruppen KI/SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur. På verksamhetsnivån organiseras samverkan i partssammansatta FoUU- grupper. Budgetberedning sker huvudsakligen i Forskningsstrate-giska kommittén, Styrelsen för utbildning respektive Infrastruktur- rådet. Ledningsgruppen KI/SLL ger ett samlat förslag till FoUU- budget avseende de landstingförvaltade ALF-/FoUU-medlen.

Integrering av utbildning, forskning och vårdForskningsstrategiska kommittén utlyser årligen medel för olika aktiviteter, bland annat projektmedel för kliniskt inriktade medi-cinska forsknings- och utvecklingsprojekt och medel för kliniska anställningar på olika nivåer såsom klinisk postdoktor och klinisk forskare. Utöver resurser till verksamhet på upplåtna enheter, fördelas medel även till exempelvis kliniska forskarskolor och core-faciliteter, det vill säga serviceenheter som erbjuder tjänster som inte implementeras eller utförs av enskilda forskargrupper.

Huvuddelen av resurserna för utbildning används för de verk-samhetsförlagda delarna inom läkarprogrammet och logopedpro-grammet. Medel avsätts även för bland annat pedagogiskt inrikta-de forsknings- och utvecklingsprojekt och till interprofessionella

lärarcentrum och kliniska träningscentrum. För att ta ett samlat grepp om forskning, utveckling och utbildning inom prehospital vård görs vidare en satsning på den så kallade akademiska ambu-lansen som följer samma koncept som de akademiska vårdcen-tralerna. Under året har ytterligare fyra akademiska vårdcentraler startat och de är nu totalt åtta (se vidare kapitlet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – Kvalitet). Vidare har ett arbete inletts för att etablera fler studentsalar, kliniska utbildningsavdel-ningar och kliniska utbildningsmottagningar. Detta görs för att möta ett ökat behov av kliniska utbildningsplatser.

Stockholms medicinska biobank och integrativ informatikInfrastrukturrådet gjorde under 2014 en stor satsning på att bygga upp en kraftfull infrastruktur för biobanking i Stockholm. En modern och utbyggd biobanksstruktur bedömdes av ledningarna för såväl KI som SLL ha en stor strategisk betydelse för utveck-lingen av vården, forskningen och samverkan med industrin. Infrastrukturrådet tillfördes betydande medel i ett riktat tillskott för biobanking för att klara en breddsatsning inom området. En gemensam styrgrupp bildades för den nya strukturen som gavs namnet Stockholms medicinska biobank, SMB.

Infrastrukturrådet kunde konstatera att informationshanteringen inom flera för KI och SLL viktiga områden utvecklades väl och på ett för parterna intressant sätt men att integrationen mellan olika informatikområden inte kom till stånd spontant. Det yttrade sig bland annat i att vården inte snabbt nog tillgodogjorde sig de genetiska data som togs fram vid SciLifeLab och inte heller att forskningen fullt ut kunde utnyttja de vårddata som genom SLL:s system- utveckling gjordes tillgängliga på ett enklare sätt. Ett laboratorium för integrativ informatik med två noder, en med tyngdpunkt i vården och en i forskningen, bildades under 2014 i syfte att stärka sambanden. Informatikområdet har fortsatt hög prioritet. I övrigt fullföljde Infrastrukturrådet sina satsningar på bland annat kvali-tetsregistercentrum och utvecklingen av värdebaserad vård.

FoUU-grupper

Ledningsgruppen KI/SLL

Styrelsen för utbildning InfrastrukturrådetForskningsstrategiska

kommittén

Ledningsnivå

Verksamhetsnivå

Samverkansorganisationen KI/SLL.



Finansiell summering I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbild-ningsdepartementet om fördelningen av 2014 års ALF-ersättning enligt följande: personalkostnader 42,9 procent, lokaler 20,1 procent övriga kostnader 37,0 procent. De samlade intäkterna för KI/SLL- samarbetet 2013 uppgick till: ALF-medel 592,9 miljoner kronor, SLL-medel 430,7 miljoner kronor, externa medel 235,0 miljoner kronor, sammanlagt 1 258,6 miljoner kronor. Mer om klinisk forskning och utbildning finns att läsa i respektive verksamhetsavsnitt.

Särskilda kommunikationsinsatserKI arbetar målmedvetet med att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till såväl offentlig som privat sektor. Massmedierna är en viktig kanal för spridning av främst forskningsresultat till universitetets externa målgrupper och en bredare allmänhet. Nyhetsmediernas bevakning av Karolinska Institutet har ökat med 18 procent jämfört med 2013. Publiciteten är övervägande positiv. Sedan 1994 producerar KI ett populärvetenskapligt magasin, Medicinsk Vetenskap, som kommer ut med fyra nummer per år och idag har en tryckt upplaga på 23 900 exemplar. Tidningen finns på flera digitala magasinsajter och ges även ut i form av en årlig samlingsutgåva på engelska. I samband med tidningens 20-årsjubileum 2014 bjöd redaktionen in till en öppen seminarie-dag med föreläsningar och möjlighet att ställa frågor till forskare. Runt 1 000 personer besökte arrangemanget. KI anordnade under året ytterligare en öppen seminariedag, parallellt med en öppen visning av byggarbetsplatsen för sjukhuset Nya Karolinska Solna, med cirka 1 500 besökare.

Många av KI:s forskare och lärare är engagerade i offentlig debatt, som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. Tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet deltog KI under 2014 i flera arrangemang, till exempel vid mässan Bok- & Bibliotek, vid aktivitetsdagen ForskarFredag i Stockholm samt vid Almedals-veckan i Visby. I Almedalen arrangerade KI även ett seminarium om hur fysisk aktivitet påverkar kroppen i samarbete med Stiftel-sen för Strategisk Forskning.

Innovationsstöd och samverkan med näringslivEn betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med både svenska och utländska företag. Det ger kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2014 finansierades forskning vid KI med 292 miljoner kronor från företag, varav 94 miljoner kronor från företag baserade utomlands.

Vid KI finns KI Science Park och flera viktiga centra för samverkan etablerade. SciLifeLab som är en nationell resurs inom molekylär biovetenskap drivs gemensamt av KI, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Finansiering sker med statliga anslag, och medel från Knut och Alice Wallenbergs stif-telse och AstraZeneca. Inrättande av ett nytt centrum, ICMC, för translationell forskning i samarbete med AstraZeneca etablerades 2014. Syftet är att bedriva prekliniska och kliniska studier kring hjärt-kärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och regenerativ medicin.

Helena Nordenstedt, läkare vid Danderyds sjukhus och forskare på KI, går en kurs om hur man behandlar patienter som är smittade av ebolaviruset och skyddar sig från att själv bli smittad. Kursen gavs vid KI tre gånger under hösten 2014 och var ett samarbete med Läkare utan gränser, Folk- hälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Den 30 augusti 2014 var det öppet hus på Karolinska Institutet och på stationen för mikroskopering kunde både stora och små titta närmare på kroppens allra minsta byggstenar. Här ses Douglas och Charlie Deckeman tillsammans med handledare Jens Magnusson, doktorand vid institutio-nen för cell- och molekylärbiologi (CMB).

Foto

: Gun

nar

Ask

.Fo

to: U

lf Si

rbor

n.


Under 2014 inrättades en ny tjänst vid KI – vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet. En förnyad strategisk plan för området har tagits fram. Syftet är att samordna de olika innovationsaktörerna inom KI och KI:s närhet, utveckla samver-kansformer och maximera nyttan för KI, samverkansparter och det omgivande samhället. Utvecklingsarbetet utgår ifrån den så kallade kunskapstriangeln – forskning, utbildning och företags- utveckling med entreprenören i centrum. Ett betydelsefullt projekt utgående från kunskapstriangeln är EIT Health (under ansökningsprocessen kallat InnoLife) som är en Knowledge and Innovation Community, KIC, för hälsosamt liv och aktivt åldrande. EIT Health är ett mycket omfattande konsortium med KI och flera framstående svenska och europeiska institutioner och företag, som the European Institute for Innovation and Technology, EIT, 2014 utsåg till det vinnande förslaget. EIT Health finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. Ett av sex europeiska ”co-location centres” planeras att upprättas i Stockholm. För mer information om forskningssamarbeten, se kapitlet Forskning samt tabellbilaga – Intäkter 2014, största enskilda finansiärer.

KI Holding ABKI Holding ska förvärva, förvalta och sälja aktier och andelar i hel- eller delägda bolag som har till syfte att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, för kommersiell exploatering av pro-jekt och kunskaper framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid Karolinska Institutet, samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

KI Holding har sex helägda dotterbolag: Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet Housing AB, Karolinska Institutet University Press AB samt två vilande bolag. Karolinska Institutet Holding AB är röstmässigt (25,6 procent) största ägare och kapitalmässigt (6,8 procent) tredje största ägare i Karolinska Development AB. Flera uppgifter finns i notapparaten.

InnovationsaktörerFöretag, forskare eller studenter som önskar samverka eller utveckla kommersialiserbara och andra innovativa idéer, erbjuds stöd av KI:s innovationsaktörer. Visionen är att nyttiggöra vetenskapsbaserad kunskap inom medicin och hälsa, till exempel i form av nya produkter eller tjänster. Innovationssystemet stärker den translatio-nella förmågan och bidrar till en mer professionell interaktion mellan akademisk forskning och utbildning och det industriella företagandet.

Forskning och utbildning inom innovation och entreprenörskapKI bedriver forskning och utbildning i innovation och entreprenör-skap genom enheten för bioentreprenörskap, UBE. Bland annat ges ett tvåårigt masterprogram. UBE är en akademisk enhet vid KI som också kan ses som den första proaktiva länken i KI:s innovations-system.

UBE samverkar med en rad företag och organisationer, inom ramen för kurser och program. Under 2014 har 200 studenter utbildats, 70 externa lärare anlitats och totalt har 60 samver-kansprojekt med företag och andra organisationer genomförts. Interdisciplinära studier möjliggörs inom Stockholm School of

Entrepreneurship, ett akademiskt samarbete mellan KI, Handels-högskolan, KTH, Konstfack och Stockholms universitet.

Under 2014 avslutades ett treårigt projekt, med stöd från Tillväxtverket, med implementering av entreprenörskap i KI:s ut-bildningar på grundnivå och avancerad nivå. En förlängning har initierats riktat mot institutionsledningar och universitetsledning.

Forskningen inom innovation och entreprenörskap vid KI syftar till kunskapshöjning och utveckling av innovationssystem. Exempel på forskningsprojekt är patentkartläggning och upp-byggnad av patentdatabas, sjukhusens roll för innovation och så kallad ”open innovation” mellan företag och akademi.

Idérådgivning och näringslivssamverkanKarolinska Institutet, KI, har sedan 2010 ett innovationskontor som på uppdrag av regeringen i enlighet med propositionerna 2008/09:50 och 2012/13:30 bedriver en verksamhet som fokuserar på att stödja nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap inom medicin och hälsa. Innovationskontoret ger en samlad och inte-grerad service riktad mot forskare, studenter och företag.

Under 2014 har 103 idérådgivningsärenden hanterats vid innovationskontoret av vilka 13 ärenden rörde idérådgivning i tidig fas till studenter. Av dessa rådgivningsärenden har 68 följts upp med olika typer av insatser varav 20 har gått vidare till utvidgade patent- utredningar. Fyra rådgivningsärenden har vidarebefordrats till KI Innovations för VFT-medel (”verifiering för tillväxt”) från Vinnova. Företagssamverkan med redan etablerad forskning på KI har under året omfattat totalt 44 ärenden med både stora och små företag varav 10 ärenden har lett till konkreta samarbeten och/eller avtal inkluderande tre strategiska partnerskap med större företag. Det inkluderar ett Master Collaboration Agreement inom Cancer med F. Hoffmann-La Roche Ltd/Hoffmann-La Roche Inc. och ett research collaboration agreement med Moderna Therapeutics.

Innovationskontoret medverkar i flera regionala och nationella projekt som syftar till att utveckla förutsättningarna för nyttig- görande av idéer och kunskap, bland annat flera Vinnova- finansierade projekt:

• SciLifeInnovationtillsammansmedUppsalauniversitet,syftar till att underlätta samarbete mellan små företag och SciLifeLab.

• DrugDiscovery&DevelopmentCollaboration,D3RCN,tillsammans med Uppsala och Lunds universitet samt UBE, utvecklar en nationell forskarskola.

• Verifieringförsamverkan,idérådgivningtillsammansmedUppsala innovation.

• StrategiskaInnovationsområdeFolksjukdomar,ennationellsatsning för tillväxt i små företag

Med stöd av regionala strukturfondsmedel medverkar Innova-tionskontoret i regionala projekt med KTH, SLL, STUNS och Södertörns högskola.

Finansiering av innovationskontorets verksamhet sker med särskilda statliga medel 7,6 miljoner kronor och med basfinansie-ring från KI, 1,1 miljoner kronor. Medlen har i huvudsak använts för att finansiera direkta verksamhetsposter som löner, normala driftkostnader, lokaler och verksamhetsutveckling (totalt 6,8 miljoner kronor) samt stöd till olika innovations- och entrepre-nörsaktiviteter och projekt (1,0 miljon kronor).



KI:s inkubator för kommersiella projektKI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projekt-ledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer och uppfinningar, främst från forskare vid KI. KI Innovations AB har under 2014 granskat 44 idéer och uppfinningar. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av kommersiell potential. Vid årsskiftet fanns 50 aktiva kommersiella projekt varav flertalet utan ägarandel från KI Innovations AB. Över 1 450 idéer och uppfinningar har utvärderats sedan bolaget bildades 1996.

KI:s företagsparkKI:s egen företagspark erbjuder lokaler i en affärsutvecklande miljö på campus Solna och Huddinge. KI Science Park har 82 företag med 635 personer anställda, sprungna ur KI:s forskning, sjukvården

samt mogna företag som valt att lokalisera i KI:s närmiljö. Före-tagsparken fungerar som en tillväxt- och mötesarena för bolagen och dess intressenter. För att stödja företagens utveckling erbjuder KI Science Park bland annat ett life science- inriktat mentorpro-gram, seminarier, workshops och ett affärsutvecklingsprogram.

Karolinska Development AB (publ) – ett fristående investmentbolagKarolinska Developments mål är att skapa värde för patienter, forskare, investerare och samhället genom att utveckla innova-tioner från världsledande forskning till differentierade produkter som kan säljas eller utlicensieras. Portföljen bestod per den 31 december 2014 av 21 bolag i vilka 15 läkemedelsprojekt befann sig i klinisk utvecklingsfas och flertalet teknologiprodukter lanse-rats på marknaden. Aktien Karolinska Development B är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Unit for Bio- entrepreneurship

Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Forskning och undervisning i entreprenörskap

Stöd för näringslivs-samverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor

Inkubator. Stöd vid kommer-sialisering och bolagisering. Licensiering. Mogna bolag säljs till marknadsaktörer, bland andra Karolinska Development

Mjuk och hård infra-struktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, specifika stödfunktioner för Life Science-företag

Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB

Utvalda nyckeltal för samverkan 2011 2012 2013 2014

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr)

2792 250

79

2935 241

73

3040 268

85

3202 292

94

B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr)

422 129

395 124

291 131

251 110

C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr)

69 17

63 14

56 8

69 11

D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) 235 250 241 304

E. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL

71 51

75 56

84 64

85 67

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter) 446 455 479 500

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

222 31

234 21

229 19

202 15

H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret 157 178 123 139

I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB 13 11 30 50

J. Antal företag inom KI Science Park 65 63 70 82

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park 580 420 575 635

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%) 84 83 85 84

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%) 62 63 63 63

Källor: A–C: Ekonomisystemet Agresso, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H–K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek. Noter: A: Uppgiften för 2013 korrigerad efter feltryck i 2013 års upplaga. E: Avser antal som vid något tillfälle under 2014 varit adjungerad. Tidigare årsredovisningar användes brytdatum 1/10. Samtliga år är omräknade enligt helt kalenderår. F: Beräkningsmetod enligt LW10. G: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. 2012 var sista året med aktiva FP6 projekt. Första projekten inom Horizon 2020 bokförs 2015. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC. H: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både innovationskontoret och KI Innovations AB. Inkluderade är projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att siffran inte är direkt jämförbar med uppgifterna före 2013. K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. Personalökning har skett hos bland annat företagen SOBI och Mando samtidigt som antalet hyrande organisationer har ökat ( J). L, M. Preliminär data för 2014.


44

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA


Mycket har hänt på byggarbetsplatsen för Karolinska Institutets nya forsknings-laboratorium Biomedicum sedan det första spadtaget togs i september 2013. När Biomedicum står klart 2018 kommer det nya huset att samla en stor del av den experimentella forskningen på campus Solna under ett tak.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.



Kompetensförsörjning och lika villkorMöjligheten att attrahera, rekrytera och utveckla skickliga medarbetare är av avgörande betydelse för att Karolinska Institutets, KI:s, verksamhet ska fortsätta att utvecklas och stärka konkurrenskraften som ett internationellt framgångsrikt universitet.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats

För att stärka våra möjligheter i konkurrensen om arbetskraft måste KI vara en attraktiv arbetsplats. Det gäller inte bara att kunna erbjuda goda karriär- och utvecklingsmöjligheter och bra anställningsvillkor, utan även en god arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap. Medarbetarna ska känna stolthet, motivation och engagemang i sitt arbete och förhopp-ningsvis rekommendera KI som arbetsplats.

Under våren 2014 fastställdes Strategi 2018 med mål och strategier för hur universitetet ska utvecklas inom de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar inom personalområdet, bland annat fokus på utveckling av ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö och rekrytering. Hösten 2014 genomfördes en med-arbetarundersökning som visade att KI generellt sett fungerar väl som organisation och arbetsplats. Insatser behöver alltjämt göras för att ytterligare utveckla KI som arbetsplats. Flera satsningar har därför genomförts eller inletts under 2014.

Exempelvis har en målsättningsdialog arrangerats för samtliga prefekter, administrativa chefer och HR-funktioner i syfte att koppla ihop resultatet från medarbetarundersökningen med Strategi 2018. Ett annat exempel är en ny telefonstödstjänst hos företagshälso-vården med medarbetarstöd samt kris- och chefsstöd. Medarbetare kan vända sig dit för att snabbt, anonymt och enkelt få hjälp av psykologer, jurister och ekonomer i både privata och arbetsrelate-rade frågor. Chefer kan även få omgående stöd i krissituationer.

Personalredovisning

I oktober 2014 hade universitetet 4 976 anställda, vilket motsvarar 4 473 heltidsekvivalenter. Det är en ökning med 4,4 procent (190 heltidsekvivalenter) jämfört med samma period föregående år. Samtliga personalkategorier har ökat med undantag för professorer.

I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort antal personer utan formell anställning. Det gäller framför allt gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjuk- gymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning.

Antalet doktorander med anställning har ökat till 650 heltids-ekvivalenter (595 år 2013). Samtidigt har antalet doktorander med utbildningsbidrag minskat till 295 heltidsekvivalenter (375 år 2013). Av dessa förenade 71 procent forskarstudierna med en assistenttjänst, vilket är samma nivå som föregående år.

4 976ANSTÄLLDA

367PROFESSORER

Foto

: Ulf

Sirb

orn.

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.



Personalomsättningen är oförändrad jämfört med föregående år, dvs. 11 procent för tillsvidareanställd personal och 21 procent totalt för både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal, inklusive doktorander.

Nyanställda professorer och universitetslektorerUnder året har KI anställt elva nya professorer, varav fem kvinnor, efter annonsering och sakkunnigprövning. Vidare har tre så kallade rådsforskare, varav en kvinna, anställts som professor. Universitetet har även rekryterat fem internationellt ledande och framgångsrika professorer efter kallelseförfarande, varav en kvinna. För fyra av dessa rekryteringar har KI erhållit medel från Vetenskapsrådet.

Åtta personer, varav två kvinnor, har fått anställning som gästprofessor och 33 personer har nyanställts alternativt förlängts som adjungerad professor, varav 13 kvinnor. I oktober 2014 motsvarade samtliga anställda adjungerade professorer drygt 20 heltidsekvivalenter.

KI har under året anställt 17 nya universitetslektorer, varav elva kvinnor. Av dessa är flertalet initierade inom ramen för en universitetsövergripande satsning för att stärka forskningsanknyt-ningen inom vissa utbildningsprogram. Vidare har 18 personer, varav tolv kvinnor, fått anställning som adjungerad universitets-lektor. I oktober 2014 motsvarade samtliga anställda adjungerade universitetslektorerer drygt åtta heltidsekvivalenter.

Könsfördelning personalKönsfördelningen har under 2014 totalt sett blivit något jämnare men fortfarande är cirka två tredjedelar kvinnor. Bland professo-rerna är könsfördelningen på samma nivå som 2013, det vill säga 28 procent av professorer är kvinnor. Den största procentuella förändringen har skett bland doktorander med anställning samt administrativ personal.

Disputerade Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka. I gruppen ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare återfinns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

SjukfrånvaroKI har en relativt låg rapporterad sjukfrånvaro, men statistiken ska tolkas med försiktighet då forskande och undervisande personal inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal.

Den sammanlagda sjukfrånvaron 2014 var i stort sett på sam-ma nivå som föregående år. Däremot har andelen långtidssjuka ökat med 5,4 procentenheter.

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånva-ron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt.

Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier 2011–2014

2011 2012 2013 2014

Förändring totalt

2013–2014 (%)

AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%)

Professor preklin 203 27 214 29 222 28 221 28 0

Professor klin 144 23 153 24 151 27 146 27 -3

Universitetslektor preklin 134 62 122 62 109 64 110 62 1

Universitetslektor klin 38 44 37 41 41 47 47 48 17

Forskarassistent 165 52 161 51 149 53 161 52 8

Universitetsadjunkt 166 75 159 75 155 74 159 75 3

Forskare 741 54 793 53 838 53 886 52 6

Doktorandtjänster 544 64 572 64 595 64 650 59 9

Adm personal 971 83 913 84 960 81 1 018 79 6

Tekn personal 1 003 71 1 068 69 1 063 67 1 075 67 1

Totalt 4 109 65 4 192 64 4 283 63 4 473 62 4

Notering: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension med mera ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Vid beräkning av heltidsekvivalenter ingår däremot inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar. Beräkningstillfället är för både heltids-ekvivalenter och anställda oktober 2014.



Nyanställda professorer och universitetslektorer 2011–2014

2011 2012 2013 2014

AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%)

Professorer

Professor 32 37 24 33 23 26 19 36

Gästprofessor 3 0 3 0 3 0 8 25

Adjungerad professor 18 28 9 44 13 38 13 46

Totalt 53 32 36 33 39 28 40 37

Universitetslektorer

Universitetslektor 49 74 19 47 12 100 17 64

Adjungerad universitetslektor 13 46 5 40 5 60 6 0

Totalt 62 68 24 46 17 88 23 47

Sjukfrånvaro 2011–2014, %

2011 2012 2013 2014

Totalt 1,9 1,8 1,8 2,0

Andel långtidssjuka 48,9 32,1 35,1 40,5

Kvinnor 2,4 2,4 2,5 2,7

Män 1,0 0,8 0,8 0,8

Anställda –29 år 1,2 1,2 1,1 0,9

Anställda 30–49 år 1,5 1,6 1,8 1,9

Anställda 50 år– 2,7 2,3 2,2 2,5

A5, befordrade professorer ingår åren 2011-2013A10, befordrade universitetslektorer ingår åren 2011-2013

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2011–2014, helårsekvivalenter

År (%) Antal disputerade Andel av samtliga (%)

2011 707 84

2012 714 84

2013 717 87

2014 739 88

Könsfördelning olika personalkategorier

0 200 400 600 800600 400 200800

Professor

Universitetslektor

Forskarassistent

Universitetsadjunkt

Forskare

Doktorand

Adm. personal

Tekn. personal

Kvinnor (totalt 2 754) Män (totalt 1 719)

= 367

= 158

= 161

= 159

= 886

= 650

= 1018

= 1075

Andel kvinnor bland professorerna

28%Andel kvinnor inom

administrativ personal

79%

Andel kvinnor bland doktoranderna

59%


Arbetsmiljö och anställningsvillkorEn god arbetsmiljö och bra anställningsvillkor är viktiga förut-sättningar för en effektiv och attraktiv arbetsplats. KI har under året genomfört flera större satsningar med fokus på företagshälso-vård, medarbetarskap, friskvård och hälsa samt lön.

MedarbetarundersökningHösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning. På över- gripande nivå visade resultatet att KI:s medarbetare bedömer sig ha goda arbetsförutsättningar. På flera områden ligger index- värdena över snittet i jämförelse med andra lärosäten. Totalt svarade 4 603 personer på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 75 procent. Organisation, ledarskap och arbetsklimat är områden som enligt undersökningen fungerar väl. Andelen medarbetare som uppger att de har blivit utsatta för mobbing eller andra krän-kande behandlingar har sjunkit från sju till fyra procent jämfört med den tidigare medarbetarundersökningen som genomfördes 2011. Nollvision råder på detta område och det är glädjande att det går i rätt riktning. Andra utvecklingsområden är bland annat kunskap om övergripande mål, möjligheten att påverka beslut, administrativa stödsystem samt i vilken utsträckning medarbetare rekommenderar KI som arbetsplats. Under november månad inleddes arbete med att utifrån medarbetarundersökningen upprätta handlingsplaner för att stärka det som är positivt och åtgärda det som inte fungerar.

FöretagshälsovårdFör att snabbt kunna möta medarbetares behov av stöd har KI upprättat en telefontjänst med stöd från universitetets företags-hälsovård. Psykologer, jurister och ekonomer finns tillgängliga för rådgivning och stödsamtal via telefon eller e-post inom 24 timmar. Rådgivningen är tillgänglig för alla anställda, inklusive chefer, stipendiater och doktorander.

ArbetsmiljöprisetKI har inrättat ett årligt arbetsmiljö- och hälsopris som delades ut för första gången i samband med en arbetsmiljödag i början av december 2014. Syftet med priset är att lyfta goda exempel och stimulera till utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Kandidater kan vara en enskild medarbetare, en grupp, avdelning eller institution/motsvarande. Alla medarbetare är välkomna att nominera kandidater och pristagaren utses av arbetsmiljönämn-den. Utmärkelsen består av ett diplom samt en prissumma om 30 000 kronor.

Hälsofrämjande aktiviteterUnder året har KI fattat ett beslut för projektering av egna tränings- lokaler på campus Huddinge för studenter och anställda. Vid campus i Solna fortgår arbetet med att hitta lämpliga lokaler. KI-loppet är sedan många år tillbaka ett uppskattat evenemang för KI-medarbetare. Sedan 2014 är även studenter välkomna att delta. Startfältet i årets KI-lopp uppgick till cirka 350 personer.

Friskvården vid Karolinska Institutet arrangerade KI-loppet på campus Solna den 24 september 2014. Både medarbetare och studenter bjöds in att gå eller springa det cirka fyra kilometer långa loppet, ivrigt påhejade av kollegor eller studiekamrater.


Foto

: Gun

nar

Ask

.


Lönebildning och lönesättande samtalI juni 2014 ingick KI en överenskommelse med de lokala arbets-tagarorganisationerna att slå ihop 2014 och 2015 års lönerevisioner. Revision ska genomföras 1 april 2015.

Arbetet med att införa lönesättande samtal som inleddes under 2013 har fortsatt under 2014. Knappt hälften av institutionerna ska pröva metoden i 2015 års revision. Samtliga berörda chefer har genomgått utbildning för lönesättande samtal. Vidare har alla anställda erbjudits partsgemensamma informationstillfällen på svenska och engelska.

LöneväxlingKI har sedan november 2014 infört möjlighet för tillsvidareanställd personal att bruttolöneväxla till ökad pensionsavsättning. På de första två månaderna har drygt 40 personer utnyttjat denna möjlighet.

Chefs- och ledarskapsutvecklingKI:s basutbud inom ledarskapsutveckling har under 2014 varit i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Försvarshög-skolans koncept Utvecklande Ledarskap, Projektledning för forskningsledare samt Teamutveckling tillämpas. En utbildning i kommunikativt ledarskap har introducerats under året. Ungefär var femte av KI:s chefer och ledare deltagit i någon form av ledar-skapsprogram, utöver utbildningen för lönesättning.

KI har ett löpande samarbete med universitet i Stockholms- regionen om olika utvecklingsinsatser för chefer och ledare. KI har under året även påbörjat utformning av nya program inom ledarskapsutveckling för ledare på olika nivåer.

Service till in- och utresande medarbetareInternationella rekryteringar och det ökade antalet in- och utresande medarbetare ställer höga krav på administration och information. Visiting Researcher Services har under året arrangerat ett flertal informationsmöten för institutionspersonal, doktorander och forskare. Exempel på detta är ett informations-möte med Migrationsverket om de nya reglerna för doktorander och internationella studenter samt fyra introduktionsdagar för nyanlända doktorander och forskare. Andra fokusområden har varit sammanställning av informationsmaterial, information genom nyhetsbrev och hemsida, rådgivning till institutioner och förstärkt stöd vid enskilda rekryteringar.

Lika villkor

KI:s arbete med lika villkor utgår från diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Konsistoriet, KI:s styrelse, och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett mål- inriktat arbete inom området lika villkor. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt på en övergripande nivå och stödjer arbetet på lokal nivå (institutioner och utbildningsprogram med mera). Arbetet utgår ifrån en treårig handlingsplan.

Ytterligare redovisning av frågor kring lika villkor finns under avsnitten i respektive verksamhetsområde.

Utbildningar och seminarierLika villkor har ingått i utbildningar och kompetenshöjande insatser för såväl studenter, doktorander, chefer och övriga med-arbetare. Bland större arrangemang kan nämnas en workshop om härskarteknik, kommunikation och arbetsmiljö med cirka 170 medarbetare. Rådet för lika villkor har även arrangerat en före-läsning på temat ”mångfald eller enfald” med cirka 950 studenter och medarbetare.

Nätverk för lika villkor Ett nätverk för lika villkor vid KI – EQ Network – bildades under året. Det har utvecklats utifrån projektet Mentor4Equality som pågick under 2011–2013 med finansiering av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Det är samtidigt en åtgärd enligt KI:s handlingsplan för lika villkor 2012–2015. Alla är välkomna att vara med i nätverket, såväl studenter, forskare som övriga medar-betare. Medlemmarna verkar för att möjligheterna för en forskar-karriär vid KI ska vara oberoende av till exempel kön och etnisk tillhörighet. Nätverket arrangerar seminarier och workshops samt sprider information genom nyhetsbrev. Under hösten 2014 arrangerade nätverket en paneldiskussion om kollegial bedöm-ning där representanter från bland annat Vetenskapsrådet samt Sveriges unga akademi deltog.

Rekryteringsmål för professorerAndelen kvinnor bland nyanställda professorer under året är 33 procent, att jämföra med 24 procent föregående år. Andelen förväntas öka under 2015 som ett resultat av särskilda satsningar. För perioden 2012–2014 uppgår andelen kvinnor bland nyanställ-da professorer till 29 procent.

I KI:s regleringsbrev för budgetåret 2012 har Utbildningsdeparte- mentet fastställt ett rekryteringsmål för universitetet som innebär att minst 47 procent av de professorer som anställs under perioden 2012–2015 ska vara kvinnor. I rekryteringsmålet inkluderas inte adjungerade professorer. För att uppnå målet har en särskild handlingsplan implementerats under året. Handlingsplanen omfattar bland annat ett ekonomiskt stöd till institutioner som anställer en kvinna som professor eller gästprofessor, kvalitetssäkring av rekryt- eringsprocessen, särskilda KID-medel till kvinnor som handledare samt kompetenshöjande insatser. Som en start på detta arbete arrangerade KI i februari 2014 symposiet Var är kvinnorna – vägen till en jämställd rekrytering? där ett 70-tal nyckelpersoner inom organisationen samt inbjudna experter deltog.

På initiativ av studentkårsföreningen Queerolinska deltog KI 2014 i Prideparaden för att uppmärk- samma att universitetet arbetar för mångfald och mot fördomar och diskriminering.


Foto

: Gun

nar

Ask

.


InfrastrukturOm 2013 var ett år med färdigställande av flera nya byggnader – som Aula Medica, Widerströmska huset och Gamma i Karolinska Institutet Science Park – så har 2014 varit ett år präglat av planering och projektering av ytterligare stora, långsiktiga satsningar i linje med den under året fastställda Strategi 2018.

Den största enskilda satsningen är Biomedicum och nya lokaler för Komparativ medicin på campus Solna. Även i Huddinge planeras ett stort lyft i form av förbättrade och utökade forsk-ningslokaler med projektnamnet Framtidens laboratorium. Det handlar dels om en omfattande ombyggnad av befintliga lokaler, dels om den nya forskningsbyggnaden Neo. Granne blir Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, och den byggnad som redan är under uppförande för Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och Röda Korsets Högskola.

Under året har KI:s lokaler utökats med 4 000 kvadratmeter fullt utrustade forskningslokaler i Södertälje i spåren efter Astra Zenecas neddragning. Under hösten invigdes där Swetox – Swedish Toxicology Sciences Research Center – som är ett nytt centrum för forskning och utbildning rörande kemikalier, hälsa och miljö. Verksamheten bedrivs i samverkan med tio andra svenska lärosäten.

Med tanke på kommunikationer till och från campus Solna pågår planering av ett parkeringshus för 540 bilar som Akade-miska Hus kommer att uppföra under åren 2015–2016. Dessutom planerar landstinget en ny tunnelbanelinje med hållplats vid Solnavägen mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Tunnelbanetrafiken beräknas komma igång någon gång 2020–2022.

I avsikt att förbättra möjligheterna att rekrytera långväga studenter och gästforskare planeras bostäder på norra delen av campus Solna. Detaljplanen beräknas bli fastställd i början av 2015, vilket innebär att inflyttning kan ske tidigast hösten 2016. Avsikten är att KI ska hyra samtliga 400 lägenheter och förmedla dessa till studenter och gästforskare via KI Housing AB.

I syfte att ge en samlad långsiktig bild av lokalsituationen har ett arbete inletts med att ta fram en lokalförsörjningsplan för fastställande under 2015. Planen kommer att redovisa utveckling-en av lokalareor och kostnader i och med genomförandet av de stora, strategiska lokalprojekten samt en plan för vilka byggnader som kan lämnas. I anslutning till detta kommer även en över- gripande plan för den yttre miljön på campus Solna att utarbetas i samverkan med Akademiska Hus.

BiomedicumI Biomedicumprojektet pågår genomförande och detaljplanering parallellt och betongstommen har nu börjat skjuta i höjden. Under 2014 har de fem institutioner som ska flytta in i Biomedicum arbetat med den närmare utformningen av forskningslokalerna, bestående av 26 laboratoriekvarter på nära 30 000 kvadratmeter. I samband med bygget av Biomedicum byggs också nya lokaler för Komparativ medicin med stödjande faciliteter för forskning-en. Den sammanlagda lokalarean uppgår till 55 000 kvadratmeter som beräknas tas i bruk första halvåret 2018.

Framtidens laboratorium och NeoPå campus Huddinge planeras projektet Framtidens laboratorium med färdigställande år 2017. Målet är att skapa moderna lokaler för forskning och utbildning som ska leda till ökad interaktion och samverkan mellan institutioner och klinik.

I planeringen ingår det blivande forskningshuset Neo med cirka 15 000 kvadratmeter samt även ombyggnation av flera våningsplan i befintliga lokaler med cirka 10 000 kvadratmeter. Byggnationerna kommer att resultera i avancerade anläggningar för experimentell forskning, motsvarande Biomedicum på cam-pus Solna. Samtliga Karolinska Institutets institutioner på campus Huddinge samt universitetsbiblioteket är involverade i projektet.

Under 2014 har projektering påbörjats med framtagande av en programhandling, vilket innebär att verksamheternas behov har kartlagts och inplacering påbörjats.

Förutom rena forskningslokaler planeras inom Neo också lokaler för undervisning, konferenser och tentamina.

Beräknad byggstart för både ny- och ombyggnad är hösten 2015.

FriskvårdBåde i Huddinge och i Solna pågår planering av byggnadsprojekt för friskvården. I Huddinge handlar det om att skapa ett frisk-vårdscenter för såväl studenter som personal. Centret kommer att erbjuda olika former av styrke- och motionsträning, men även dans och yoga med mera.

I Solna används gymnastiksalen även för tentamina. Nu utreds möjligheten att skapa en ny, separat tentamenslokal, vilket skulle medföra att gymnastiksalen blir tillgänglig för fysisk aktivitet fullt ut.

LärandemiljöerFörnyelsen av lärandemiljöer – såväl lärosalar och grupprum som informella miljöer – har fortsatt under 2014 i både Solna och Hudd- inge. Omdaningen sker i enlighet med det koncept för framtidens lärandemiljöer som tagits fram i samverkan mellan KI och SLL.

Samtidigt pågår planering av ytterligare åtgärder under 2015, främst i Huddinge.

Lokalarea och lokalkostnader 2008–2014

År (%) Lokalarea

(kvm) Lokalkostnad

(mnkr) Andel av

total kostnad

2008 186 489 503 12

2009 198 009 553 12

2010 204 494 565 11

2011 200 859 586 11

2012 213 881 667 12

2013 218 870 741 13

2014 220 628 763 13

I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera.Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.



Hållbar utvecklingKarolinska Institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhällsutveckling. KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i vår dagliga verksamhet. En stor del av universitetets hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som är uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden ISO 14001.

Forskning och utbildning för hållbar utvecklingUnder året fastställdes Strategi 2018 som anger att universitetet genom utbildning och forskning bland annat ska visa omsorg om miljön och ett starkt samhällsansvar med bidrag till en hållbar utveckling, inom och utanför Sveriges gränser. KI har under 2014 genomfört insatser för att öka kunskap och medvetenhet om hållbarhetsdimensionerna, både för studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och för lärare och handledare. Goda exempel på hållbar utveckling har identifierats genom webbenkäter och lyfts fram med syfte att inspirera. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå. Sedan tidigare ingår hållbar utveckling i KI:s obligatoriska kurs i laboratorie-säkerhet för laborerande doktorander. Lärare har erbjudits såväl inspirationsföreläsningar som en workshop om hållbarhet, och som stöd och inspiration har hållbarhetsfrågorna successivt tydliggjorts på KI:s webbplats. KI har under året samverkat såväl regionalt som nationellt med andra lärosäten för fortsatt arbete med hållbar utveckling i utbildning och forskning. Exempelvis hölls under hösten 2014 en tvärvetenskaplig doktoranddialog på temat hållbar utveckling och hälsa i samarbete med KTH.

Hållbart campus

Under 2014 har KI genomfört flera projekt och åtgärder för att främja miljö och hållbar utveckling. Nedan följer ett urval av dessa.

KI arbetar vidare för att få en grönare och mer flexibel IT-miljö. Ett exempel på detta är KI:s virtuella serverplattform som bland annat leder till minskad elförbrukning. Ett hundratal fysiska servrar har ersatts av virtuella servrar som numera är standard. Under hösten 2014 har även projektet med att införa ett övervakningssystem återupptagits. Redan 2015 kommer vi utifrån projektet att erhålla miljöeffekter genom att gammal utrustning synliggörs och kan bytas ut mot mer miljövänlig hårdvara. Ett annat exempel är KI:s nya standard för klientdatorer. Detta kon-cept har under året implementerats inom universitetsförvaltning-en med gott resultat. Vid köp av nya datorer erbjuds nu två till tre ”gröna” standarddatorer. Den centrala IT-supporten konfigurerar dessutom dessa utifrån ett miljöperspektiv, vilket också bidrar till minskad energiförbrukning. Användningen av webbkonferens- verktyg har ökat de senaste åren, både antalet användare och antalet mötesrum som skapats för virtuella möten.

KI utreder vidare utveckling av energieffektiviseringsarbetet genom samtal med hyresvärden Akademiska Hus om fortsatta insatser i våra befintliga lokaler. KI ser också över möjligheterna att effektivisera universitetets ångförsörjningsnät.

KI:s regler för upphandling har under 2014 reviderats för att säkerställa att hållbarhetsperspektivet beaktas i alla upphandling-ar. Enheten för inköp och upphandling ansvarar för att de nya upphandlingsreglerna följs. Inköpssamordnare och andra som anmäler sig till de utbildningar som enheten genomför får också information om det nya arbetssättet samt vikten av att hållbar-hetsperspektivet beaktas vid alla former av inköp.

Ytterligare ett viktigt område är institutionernas individuella miljöaktiviteter, exempelvis att utveckla, planera och bedriva det laborativa arbetet på ett sådant sätt att användningen av farliga ämnen minskas.

Projektet Framtidens lärandemiljöer bygger på pedagogisk forskning och har som mål att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus ska ge de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet.


Foto

: And

reas

Ber

oniu

s.

52

FINANSIELL REDOVISNING


Karolinska Institutets ekonomi är fortsatt stark och omsättningen ökade med 6,2 procent till närmare 6,2 miljarder kronor år 2014. Det är fortsatt forskningsverksamheten som dominerar med cirka 83 % av universitetets totala omsättning.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Karolinska Institutets, KI:s, ekonomi är fortsatt stark. Årets omsättning, mätt i intäkter, är 6 156 miljoner kronor (5 796 miljoner kronor) vilket är en ökning med 360 miljoner kronor eller 6,2 procent jämfört med 2013. Den största ökningen ser vi inom kate- gorin externa bidrag till forskningen, en ökning med 215,4 miljoner kronor (144,5 miljoner kronor) jämfört med 2013. Forskningsverksamheten är fortsatt dominerande och är, likt tidigare år, cirka 83 procent av den totala omsättningen. Årets positiva kapital-förändring (resultat) är totalt 62,6 miljoner kronor (7,6 miljoner kronor), varav lärosätets verksamhet står för 78,3 miljoner kronor (-1,2 miljoner kronor) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för minus 15,7 miljoner kronor (8,5 miljoner kronor). Myndighetskapitalet kommer under de kommande åren att bli en viktig resurs i finansieringen av nya investeringar och ökade hyror i nybyggda lokaler.

Finansiering

KI:s verksamhet är finansierad enligt diagrammet till höger indelat i finansiärskategorier. Vi ser procentuella ökningar i kategorierna stiftelser och organisationer. Både de svenska och de utländska ökar sin andel, medan statsanslag och övriga statliga myndigheter minskar i relation till övriga. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabell 9 i tabellbilagan.

I detta avsnitt är källan ekonomisystemet Agresso, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.


Intäkter Karolinska Institutet år 2014, totalt 6 156 mnkr (5 796 mnkr)

Statsanslag 45 % (46 %)

Rådsmedel 14 % (14 %)

Övriga statliga 5 % (7 %)

Svenska stiftelser och organisationer 16 % (14 %)

Utländska stiftelser och organisationer 7 % (6 %)

Svenska företag 4 % (4 %)

Utländska företag 1 % (1 %)

Kommuner och landsting 7 % (7 %)

Finansiella intäkter 1 % (1 %)

45%

16 %

7 %

7 %

14 %

5 %

4 %

1 %1 %

KI:s omsättning 2014

6,2miljarder kronor

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.



Resultaträkning per verksamhetsgren 2014, mnkr

TotaltUtbildning på grundnivå

och avancerad nivåForskning och utbildning

på forskarnivå

Intäkter

Anslag 2 790,1 870,6 1 919,5

Avgifter och andra ersättningar 719,2 118,0 601,1

Bidrag 2 612,9 18,5 2 594,5

Finansiella intäkter 33,8 0,0 33,8

Summa intäkter 6 156,0 1 007,1 5 148,9

Kostnader

Personal 3 128,5 559,9 2 568,5

Lokaler 762,6 121,9 640,7

Övriga driftkostnader 1 944,7 340,1 1 604,5

Finansiella kostnader 11,8 0,1 11,7

Avskrivningar 230,1 7,8 222,3

Summa kostnader 6 077,7 1 029,9 5 047,8

Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd) 78,3 -22,8 101,1

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag -15,7

Resultat från uppbördsverksamhet 0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd) 62,7

Balanserad (IB) 1 296,2 168,9 1 063,2

Totalt (UB) 1 358,8 146,1 1 164,3

Resultaträkning 2014 utfall mot prognos, mnkr

Utfall Prognos Differens %

Intäkter

Statsanslag 2 790 2 780

Avgifter och andra ersättningar 719 710

Bidrag 2 613 2 500

Finansiella 34 41

Summa intäkter 6 156 6 031 2,1

Kostnader

Personal 3 128 3 100

Lokaler 763 760

Drift 1 945 1 925

Finansiella 12 7

Avskrivningar 230 230

Summa kostnader 6 078 6 022 0,9

Verksamhetsutfall 78 9


Resultat per verksamhetsgrenÅrets positiva resultat, 78,3 miljoner kronor (-1,2 miljoner kronor), relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med minus 22,8 miljoner kronor (+41,1 miljoner kronor) och forskning och utbildning på forskarnivå, med plus 101,1 miljoner kronor (-42,3 miljoner kronor), kapitalförvaltningens resultat ingår i forskningsverksamhetens med plus 22,4 miljoner kronor (+1,4 miljoner kronor). Det negativa resultatet i utbildningsverksam-heten härleds till ökade personalkostnader jämfört med föregående år och korrigering av lokalkostnader samt avskrivningskostnader, som tidigare år belastats felaktigt med för låga kostnader. Det positiva resultatet i forskningsdelen uppstår framför allt inom anslagsfinansierad verksamhet. Förklaringen är bland annat att forskningen i högre grad har finansierats med externa bidragsmedel under 2014. Vi ser detta i ökningen av externa bidrag med 215,4 miljoner kronor jämfört med 2013. De statsanslag som inte används för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring.

Utfall i jämförelse med prognos Skillnaden mellan utfall och prognos för posten statsanslag, beror på att transfereringsbeloppen till andra lärosäten skattades för högt vid delåret, vilket påverkar anslagen positivt. Största diffe-rensen återfinns inom intäktsslaget bidrag, med plus 122 miljoner kronor eller 4,5 procent jämfört med prognosen. Intäktsslaget är svårt att uppskatta, då det är ovisst vid prognostillfället hur mycket av de externa bidragsmedlen som slutligen kommer att finansiera olika verksamheter. Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning. De finansiella intäkterna blev lägre än prognos beroende på att räntan under sista kvartalet var 0 procent. Personal- och driftkostnader ökade i högre grad än uppskattat, beroende på utökad verksamhet under hösten. De finansiella kostnaderna ökade mer än förväntat och beror främst på högre kostnader för valutakursförluster, 7,9 miljoner kronor, jämfört med tidigare års 3,6 miljoner kronor.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivåIntäkterKI nådde över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårs-studenter och helårsprestationer under 2014, varför 19,4 miljoner kronor (+30,4 miljoner kronor) av tidigare års anslagssparande kunde återföras. Därmed är hela det tidigare anslagssparandet i anspråk-taget. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,06 procent (0,57 procent). Då regeringen gjorde en generell besparing på såväl takbeloppet som ersättningsnivåerna, blev den verkliga pris- och löne- omräkningen 1,92 procent. Se vidare i anslagsredovisningen och not 1.

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kaptiltet Samverkan och innovation.

Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar ökar med 20,7 miljoner kronor i jämförelse med 2013 och beror främst på ökad verksamhet inom uppdragsutbildningen, 14,3 miljoner kronor. Se vidare tabell i not 2.

Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel ifrån andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksam-het inom utbildningsområdet i enlighet med regelringsbrevet.

KostnaderTotalt sett ökar årets kostnader med 80 miljoner kronor jämfört med 2013. Utbildningsverksamheten står för cirka 17 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna ökar med 15,8 procent jämfört med förra året. En omfördelning av personalkostnader mellan utbildning och forskning har gjorts under året. Detta påverkar utbildningens kostnader negativt. Ökning av KI:s totala personalkostnader jämfört med 2013 är 4,6 procent. Det genom-fördes ingen lönerevision under 2014.

Kostnadsökningen för utbildningslokaler beror främst på en korrigering av tidigare års felaktigt debiterade kostnader med cirka 22 miljoner kronor. Forskningsverksamheten har korrigerats med motsvarande minskning.

Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor.Skillnaden i avskrivningar beror på en korrigering med cirka

minus 7 miljoner kronor på grund av tidigare års felaktiga debite-ringar. Rättning är gjord under 2014. Bortsett från rättningen, är avskrivningarna i nivå med föregående års.


Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

2011 2012 2013 2014

Intäkter

Anslag 805,5 833,1 874,8 870,6

Avgifter och andra ersättningar 100,0 100,6 97,3 118,0

Bidrag 20,6 19,8 18,9 18,5

Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0

Summa intäkter 926,2 953,6 991,0 1 007,1

Kostnader

Personal 488,2 507,7 483,4 559,9

Lokaler 99,0 109,2 100,4 121,9

Övriga driftskostnader 318,1 335,7 350,3 340,1

Finansiella kostnader 0,3 0,1 0,1 0,1

Avskrivningar 17,9 12,2 15,7 7,8

Summa kostnader 923,5 965,0 949,9 1 029,9

Transfereringar

Medel från staten 7,3 7,6 7,6 4,5

Medel från myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0

Medel från övriga 0,0 0,0 0,1 0,4

Lämnade bidrag -7,3 -7,6 -7,7 -4,9

Kapitalförändring

Årets 2,6 -11,4 41,1 -22,8

Balanserad (IB) 136,5 139,1 127,8 168,9

Totalt (UB) 139,1 127,8 168,9 146,1


Forskning och utbildning på forskarnivåIntäkterÅrets forskningsintäkter är 5 148,9 miljoner kronor (4 804,8 miljoner kronor).

Statsanslagen ökar med 156,7 miljoner kronor eller 8,9 procent jämfört med 2013, i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,06 procent (0,57 procent).

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation.

Avgifter och andra ersättningar minskar med 11,1 miljoner kronor jämfört med förra året. Ändrade rutiner i hanteringen av hyresfakturering inom SFO-verksamheten påverkar med minus 27 miljoner kronor. Se även tabell i not 2.

Den största ökningen återfinns inom posten intäkter av bidrag som ökar med 215,4 miljoner kronor eller 9,0 procent. Större andel av externa medel har finansierat forskningen under 2014 jämfört med tidigare år. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med cirka 169 miljoner kronor jämfört med 2013. Övriga ökning-ar återfinns inom finansiärskategorin stiftelser och organisationer, där framför allt bidragsintäkter från Familjen Erling-Perssons stiftelse och Wallenbergstiftelserna ökar markant.

De finansiella intäkterna minskar under 2014 och det beror främst på lägre ränta 15,3 miljoner kronor (32,1 miljoner kronor) på behållningen på räntekonto i Riksgälden och Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2014 är 0,47 pro-cent (1,01 procent).

KostnaderÅrets totala kostnader ökar med 200,7 miljoner kronor eller 4,1 procent i jämförelse med 2013.

Posten personalkostnaderna ökar totalt med cirka 61,5 mil-joner kronor eller 2,5 procent jämfört med förra året. Under året har ingen lönerevision genomförts.

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 628 kva-dratmeter (218 870 kvadratmeter), en ökning med 0,8 procent. Lokalkostnaderna i forskningsverksamheten synes inte ha ökat under 2014, det som påverkar detta är den kostnadsreducering som gjorts med cirka 22 miljoner kronor för korrigering av tidigare års för höga debitering. Se motsvarande avsnitt under utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Ökade driftskostnader, 7,4 procent, sker i konsekvens med utökad verksamhet och ökningen återfinns främst inom kost-nadskategoring köp av tjänster.

Finansiella kostnader består främst av posterna räntekostna-der i Riksgälden, 2,6 miljoner kronor (5,0 miljoner kronor), och valutakursförluster (7,9 miljoner kronor (3,6 miljoner kronor). Trots ökat låneupptag under året för investeringar, minskar räntekostnaderna vilket beror på lägre räntesats på lån i Riks- gälden. Årsgenomsnittet för 2014 års räntesats var 0,47 procent (1,01 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäk-ring med 4,3 miljoner kronor (0,5 miljoner kronor) och 2,6 miljo-ner kronor (3,1 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framför allt US Dollar och Euro, kopplat till leverantörsfakturor.

Avskrivningar ökar mellan åren vilket främst beror på ökade investeringar i inredning och utrustning knutna till de nya bygg-naderna som tagits i bruk under året.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr

2011 2012 2013 2014

Intäkter

Anslag 1 630,1 1 732,4 1 762,8 1 919,5

Avgifter och andra ersättningar 641,0 670,1 612,2 601,1

Bidrag 2 077,6 2 234,6 2 379,1 2 594,5

Finansiella intäkter 65,6 54,9 50,7 33,8

Summa intäkter 4 414,3 4 692,0 4 804,8 5 148,9

Kostnader

Personal 2 265,2 2 363,5 2 507,0 2 568,5

Lokaler 486,7 557,7 640,8 640,7

Övriga driftskostnader 1 326,7 1 433,2 1 494,2 1 604,5

Finansiella kostnader 28,3 8,9 9,5 11,7

Avskrivningar 157,2 177,8 195,6 222,3

Summa kostnader 4 264,1 4 541,1 4 847,1 5 047,8

Transfereringar

Medel från staten 13,2 12,2 13,4 12,5

Medel från myndigheter

29,6 34,7 42,2 40,5

Medel från övriga 82,9 84,7 86,9 90,9

Lämnade bidrag -125,7 -131,6 -142,5 -143,9

Kapitalförändring

Årets 150,2 150,9 -42,3 101,1

Balanserad (IB) 813,3 954,5 1 105,4 1 063,2

Totalt (UB) 963,5 1 105,4 1 063,2 1 164,3

Årets forskningsintäkter

5,1miljarder kronor



Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medelOförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansi-ärerna utbetalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel.

Lån i RiksgäldenVarje år tas det upp nya lån i Riksgälden, för de anläggningar som är finansierade av statsanslagen. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt en amortering som motsvarar årets avskrivningar. Under 2014 har nya investeringar gjorts motsvarande 205,2 miljoner kronor och avskrivningarna har uppgått till 134,3 miljoner kronor. Total låne- skuld i Riksgälden är 612,1 miljoner kronor. KI:s låneram uppgår till 650 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för 2014 års räntesats var 0,47 procent (1,01 procent). Se vidare not 12–15 plus not 28.

MyndighetskapitalDet ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapital- förändring uppgår till 1 358,8 miljoner kronor (1 296,2) uppdelat på dotterbolag 48,6 miljoner kronor (64,3 miljoner kronor), kapitalförvaltning 53,9 miljoner kronor (31,5 miljoner kronor) och ordinarie verksamheter 1 256,3 miljoner kronor (1 200,4 miljoner kronor). Se vidare not 11 och 25.

KapitalförvaltningKarolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisning-ar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Fonder

Utveckling av placerade fonder under 2014Marknadsvärdet på fondportföljen, redovisad inom KI:s kapital-förvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 249,7 miljoner kronor (270,7 miljoner kronor). Under 2014 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit minus 48,4 miljoner kronor (-14,3 miljoner kronor) och värdeförändringen totalt 27,4 miljoner kronor (+25,7 miljoner kronor) Förvaltad fond-portfölj är placerad till 45,3 procent (38,6 procent) i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 20,2 procent (33,4 procent) i svenska räntebärande tillgångar. Alternativa investeringar ingår med 34,6 procent (28 procent) i portföljen, se även not 17.

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

2011 2012 2013 2014

Oförbrukade bidragsintäkter 2 277 2 313 2 445 2 621

Förutbetalda uppdragsintäkter 358 294 260 260

Upplupna bidragsintäkter -205 -208 -256 -244

Upplupna uppdragsintäkter -9 -8 -10 -4

Nettoförskott 2 421 2 391 2 439 2 633

Likvida medel, bank och RGK 3 384 3 388 3 290 3 709

19,5 %

0,7 %

37,5 %

34,6 %

7,8 %

Fördelning av fondportfölj

Räntebärande värdepapper 19,5 %

Kassa 0,7 %

Globala aktie-indexfonder 37,5 %

Svenska aktiefonder 7,8 %

Alternativa investeringar 34,6 %



Utdelning från KI:s fonder, mnkr

2011 2012 2013 2014

Forskningsbidrag 44,8 35,1 61,4 69,5

Resebidrag 0,6 0,6 0,6 0,6

Grundutbildning 1,1 0,1 0,4 0,1

Övrigt 20,0 20,0 5,3 0

Summa 66,5 55,8 67,7 70,2

Jämförelseindex för fondmedel 2014

Svenska räntebärande OMRX Bond 30 %

Aktier MS CI World Net Div (SEK) 40 %

Alternativa investeringar OMRX T-Bill + 3 % 30 %

Avkastning i procent jämfört med referensindex

2011 2012 2013 2014

KI:s fonder -3,8 6,4 9,8 15,4

Referensindex 0,9 6,9 12,6 15,0

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.


AvkastningFondportföljen avkastade sammantaget 15,4 procent under 2014, Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev plus 0,4 procentenheter. Det positiva resultatet härleds framför allt till årets positiva avkastning inom globala aktiefonder samt alternativa investeringar.

Utdelning från KI:s fonderUnder år 2014 har 70,2 miljoner kronor utdelats till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Medel från donatorer

70,3mnkr

Utdelning från KI:s fonder

70,2mnkr

Anknutna stiftelser

192


Syfte Donator Belopp

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå Stiftelsen Gustav och Tyra Svenssons minne 14 540 000

Donationsprofessurer i klinisk medicinsk forskning Torsten Söderbergs Stiftelse 8 000 000

Professur i klinisk behandling MEDA AB 7 000 000

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande Stichting af Jochnick Foundation 5 000 000

Stöd till unga forskarassistenter Bertil Hållstens Forskningsstiftelse 4 000 000

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar Sune och Charlotta Hays stiftelse 3 287 444

Stöd till unga forskarassistenter/post docs W.K. Bowes Foundation 2 602 360

Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse 2 500 000

Till Igor Adameykos forskningsverksamhet vid FyFa Bertil Hållstens Forskningsstiftelse 2 000 000

Investor's Professorship in Innovative Care Investor AB 2 000 000

Tobiaspriset Tobias stiftelsen 2 000 000


Externa medel till kapitalförvaltningenUnder 2014 har KI erhållit 70,3 miljoner kronor (82,3 miljoner kronor) i inbetalda medel från externa donatorer. I nedan tabell redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 miljoner kronor eller mer.

KI Stiftelser

Utanför myndighetens redovisning finns 192 (216) anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2014 har ingen ny stiftelse bildats. Tjugofyra stiftelser har avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 2,9 miljoner kronor (17,3 miljoner kronor). Förmögenheten, 1 605 miljoner kronor, har i jämförelse med 2013 ökat med 207 miljoner kronor, eller 14,8 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 19 procent (19), utländska aktier 46 procent (42), hedge-fonder 19 procent (19), räntebärande värdepapper 16 procent (19) samt likvida medel 0 procent (0,5). Under året har 32,7 mil-joner kronor utdelats till KI från stiftelserna, varav 4,6 miljoner kronor (2,2 miljoner kronor) utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1,0 miljoner kronor (1,0 miljoner kronor) för administrationskostnader.

Stiftelser, mnkr

2011 2012 2013 2014

Förmögenhet 1 166 1 235 1 398 1 605

Beviljade bidrag* 45,1 35,8 29,6 32,7

*Beloppet 2011 är justerat avseende forskningsbidrag utdelade till KI från externa stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här.


Resultaträkning (tkr)

Utfall Utfall

2014-01-01 2013-01-01

2014-12-31 2013-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag (not 1) 2 790 123 2 637 584

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 719 165 709 537

Intäkter av bidrag (not 3) 2 612 920 2 397 965

Finansiella intäkter (not 4) 33 817 50 730

Summa intäkter 6 156 024 5 795 816

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 5) -3 128 457 -2 990 305

Kostnader för lokaler (not 6) -762 632 -741 187

Övriga driftkostnader (not 7) -1 944 673 -1 844 491

Finansiella kostnader (not 8) -11 819 -9 649

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14) -230 119 -211 369

Summa kostnader -6 077 700 -5 797 001

Verksamhetsutfall 78 324 -1 184

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -15 683 8 825

Uppbördsverksamhet (not 9)Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 2 306 2 186

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -2 267 -2 219

Saldo 39 -34

Transfereringar (not 10)

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 17 005 20 984

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 40 496 42 404

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 91 391 86 906Lämnade bidrag -148 892 -150 294

Saldo 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11) 62 680 7 606



TILLGÅNGAR 2014-12-31 2013-12-31

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Balanserade utgifter för utveckling 6 002 5 199

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 4 187 3 528

Summa immateriella anläggningstillgångar 10 190 8 727

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13) 26 061 34 327

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14) 824 764 827 873

Pågående nyanläggningar (not 15) 81 590 44 472

Summa materiella anläggningstillgångar 932 415 906 672

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag (not 16) 48 599 64 282

Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) 199 421 226 139

Summa finansiella anläggningstillgångar 248 021 290 421

Fordringar

Kundfordringar 145 491 136 419

Fordringar hos andra myndigheter (not 18) 113 022 114 948

Övriga kortfristiga fordringar (not19) 376 874

Summa fordringar 258 890 252 241

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader (not 20) 167 742 161 628

Upplupna bidragsintäkter (not 21) 244 378 256 053

Övriga upplupna intäkter (not 22) 7 396 19 226

Summa periodavgränsningsposter 419 516 436 907

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket (not 23) -405 -19 778

Summa avräkning med statsverket -405 -19 778

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 24) 3 599 344 3 182 339

Kassa och bank 109 263 107 530

Summa kassa och bank 3 708 607 3 289 868

SUMMA TILLGÅNGAR 5 577 234 5 165 058

Balansräkning (tkr)



Balansräkning (tkr)


KAPITAL OCH SKULDER 2014-12-31 2013-12-31

Myndighetskapital (not 11+25)

Statskapital 5 238 5 238

Resultatandelar i hel- och delägda företag 59 282 50 458

Balanserad kapitalförändring 1 231 647 1 232 865

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 62 680 7 606

Summa myndighetskapital 1 358 847 1 296 167

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 26) 5 088 10 299

Övriga avsättningar (not 27) 30 757 31 083

Summa avsättningar 35 845 41 382

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret (not 28) 612 138 541 210

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 29) 136 363 113 275

Leverantörsskulder 292 660 187 728

Övriga kortfristiga skulder 127 695 119 147

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 168 857 961 360

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader (not 30) 123 564 141 059

Oförbrukade bidrag (not 31) 2 620 924 2 444 749

Övriga förutbetalda intäkter (not 32) 269 198 280 341

Summa periodavgränsningsposter 3 013 685 2 866 149

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 5 577 234 5 165 058

Ansvarsförbindelser (not 33) 58 595 40 644



Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF).

Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokförings-mässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr.

Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulderFordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2015-01-05) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valutaBehållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balans-dagens kurs.

DonationerEn donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstid-punkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekono-miska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångarTillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång-ar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffnings-värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekono-miska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

Finansiella anläggningstillgångarObligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell till- gång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen.

Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: Om portföljens sammanlagda marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bokfört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestående, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av nedskrivning, upp-skrivning, görs genom minskning respektive ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger.

Externfinansierad verksamhetVid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/ uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.

Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring.

För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/ kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidrags- intäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding ABKarolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen av Karolinska Institutet Holding AB från Närings och handels- departementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandels-metoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag, myndighetskapital samt resul-tatandelar i hel- och delägda företag.

Förbättringsutgifter på annans fastighetFörbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg.

Redovisning av kombinationstjänsterUnder 2012 har KI bytt redovisningsprincip för SPV-premier som gäller kombinationsanställda läkare (läkare vars tjänst delas mellan KI och Stockholms Läns Landsting, SLL), enligt direktiv från ESV. Orsaken till bytet av redovisningsprincip är att pensionspremierna sedan 2011 ingår i motpartsrapportering med SPV. Tidigare bok-förde KI SPV-premier till SLL som en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reducerats, se not 2. Under 2012 redovisas SLL:s pensionspremier som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, se not 5.


Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevetUniversitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförord-ningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskon-toret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslags- förordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-melsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.

UpplysningEnligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidrags-finansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade en-ligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallell-förbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

KI:s leverantörsskulder har ökat vilket främst beror på att ett nytt system för hantering av leverantörsfakturor har implemen-terats under 2014. Systemet är säkrare och mindre flexibelt vilket påverkar fakturahanteringen så att fler fakturor finns i flödet vid brytdagen.




Redovisning mot anslag

Ingående överf.-

belopp

Årets tilldelning

enligt regl.brev

Om-disponerat

belopp Indragning

Totalt disponibelt

belopp Utgifter

Utgående överf.-

belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ram)

16.2:15 1 Takbelopp 19 356 618 428 0 0 637 784 637 784 0

16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram)

16.2:16 2 Basresurs 0 1 460 085 0 0 1 460 085 1 460 085 0

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ram)

16.2:65 17 Tandvårdscentral 0 97 884 0 0 97 884 97 884 016.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring 0 4 586 0 0 4 586 4 586 016.2:65 39 Kvalitetsbaserad resursfördelning 0 7 747 0 0 7 747 7 747 0

Summa 0 110 217 0 0 110 217 110 217 0

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ram)

16.2:66 6 Karolinska Institutet 592 913 0 0 592 913 592 913 016.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning 0 6 128 0 0 6 128 6 128 0

Summa 0 599 041 0 0 599 041 599 041 0

TOTAL 19 356 2 787 771 0 0 2 807 127 2 807 127 0

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)

KI beviljades för 2013–2014 7,3 mnkr per år för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar. KI har under 2014 utökat sjuksköterskeprogrammet med 30 platser vilket totalt motsvarar 9 mnkr. Resterande anslag disponeras för 55 helårsplatser inom specialistsjuksköterskeutbildning, inriktningarna medicinsk och kirurgisk vård.

2013 2014 2015 2016 2017 Totalt per program

Sjuksköterskeprogrammet, campus 0 2 273 3 030 3 030 758 9 090Specialistsjuksköterskeprogrammet – medicinsk vård 960 1 970 0 0 0 2 929Specialistsjuksköterskeprogrammet – kirurgisk vård 808 1 818 0 0 0 2 626

Totalt 1 768 6 060 3 030 3 030 758 14 645

Villkor för anslag 2:15 ap.1 Riktad utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar


Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utgifter (tkr)

Utgående belopp (tkr)

Cancer 20 119 19 497 622Diabetes 28 741 27 322 1 419Epidemiologi 10 265 13 475 -3 210Neurovetenskap 28 741 26 125 2 616Stamceller och regenerativ medicin 30 794 24 324 6 470Vårdforskning 20 530 21 012 -482

Summa 139 190 131 755 7 435

Underskottet i epidemiologi och vårdforskning balanseras av tidigare års överskott.

Villkor för anslag 2:16 ap. 2

Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utfall(tkr)

Uppsala universitet 868 868Lunds universitet 1 074 1 074Göteborgs universitet 931 931Umeå universitet 893 8793Linköpings universitet 718 718Karolinska Institutet 1 645 1 644

Summa 6 129 6 128

Villkor för anslag 2:66 ap. 9

Inkomsttitel Inkomster2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildning 2 267

Summa 2 267

Redovisning mot inkomsttitel

Tandvårdscentral

Över-/under-

skott tom 2012

Över-/under-

skott tom 2013 Budget Utfall Budget Utfall

Över-/under-

skott 2014

Över-/under-

skott utg. 2014

Patientavgifter 199 3 2 000 2 306 2 000 2 267 39 42

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

Intäkter 2014 Intäkter 2014



Noter

NOTER

Not 1. Intäkter av anslag

2014-12-31 2013-12-31

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 748 001 733 398

Forskning och forskarutbildning 1 447 564 1 322 196

Ersättning för klinisk utbildning och forskning 594 557 581 990

2 790 123 2 637 584

Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR).Utfall avseende perioden 2014-01-01–2014-12-31.

Utbildningsområde Utfall HST UTFALL HPRHST

Ersättn. (tkr)HPR

Ersättn.(tkr)Utfall

total ersättning

Humaniora 26 25 752 499 1 251

Samhällsvetenskap 449 410 12 987 8 049 21 036

Naturvetenskap 438 398 22 506 17 247 39 754

Teknik 129 126 6 605 5 439 12 043

Vård 1 840 1 732 100 458 81 871 182 329

Odontologi 438 395 19 750 20 792 40 542

Medicin 2 658 2 526 162 123 187 449 349 573

Summa 5 978 5 613 325 181 321 346 646 527

Takbelopp (tkr) 618 428Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 28 099Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0

Tabell 1a

Tabell 2a

Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)Årets takbelopp 618 428+ Ev. ingående anslagssparande 19 356Summa (A) 637 784

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivåErsättning för HPR från december föregående budgetår 3 229Utfall total ersättning enligt tabell 1 646 527+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 0Summa (B) 649 756Summa (A-B) 1 -11 972

Tabell. AnslagssparandeTotalt utgående anslagssparande (A-B) 0- Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2

Utgående anslagssparande 0

Tabell. ÖverproduktionTotalt utgående överproduktion 11 972- Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2

Utgående överproduktion 11 972

1Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

2 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.


Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och ersättningar enligt 2014-12-31 2013-12-31

§ 4 avgiftsförordningen 122 474 106 301

Intäkter av uppdragsverksamhet 289 297 269 247

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU-avtal 129 805 132 461

Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF 24 682 15 725

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga 34 290 39 880

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga 118 617 145 923

719 165 709 537

NOTER

Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 93 126 tkr vilket utgör 24,6 procent av verksamhetens omsättning, 378 232 tkr. Del av överskottet kommer att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kommer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser.

Verksamhet

Över-/underskott

t.o.m. år 2012

Över-/underskott

år 2013Intäkter år 2014

Kostnader år 2014

Över-/underskott

år 2013

Ack. över-/underskott

utgående år 2014

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning 2 974 -981 7 060 9 535 -2 475 -482Yrkeshögskolan, KY m.m.Uppdragsutbildning 20 029 -3 842 68 921 63 677 5 244 21 430Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter -3 587 1 712 14 741 10 681 4 060 2 186Summering 19 416 -3 110 90 721 83 893 6 828 23 134

Forskning eller utbildning på forskarnivåUppdragsforskning 76 241 -5 728 251 098 252 289 -1 190 69 322Summering 76 241 -5 728 251 098 252 289 -1 190 69 322

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller HögskoleprovetUpplåtande av bostadslägenhet 1

- utbytesprogram och gästforskare 0 0 212 212 0 0Upplåtande av bostadslägenhet 1

- regeringsbeslut (U2010/4277/UH)Optikercentralen -264 -250 1 061 1 217 -156 -670Övrigt enligt bilaga 4 2 35 140 35 140Summering -264 -250 36 413 36 569 -156 -670

¹ Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 7 352 tkr under 2014 (6 192 tkr). Härutöver har KI haft diverse kostnader på 853 tkr (261 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 311 (308) bostäder vid utgången av året, varav 64 (63) forskarlägenheter och 247 (213) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 667 (825) internationella studenter och gästforskare under 2014 och behandlat 1 300 ansökningar om bostad. Beläggningsgraden var cirka 90 procent. Därutöver har KI under 2014 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 212 tkr (214 tkr). Kostnaden uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ² KI har under 2014 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 35 140 tkr (36 774 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport 2014-12-31 2013-12-31

Intäkter 7 733 7 007 Kostnader 7 733 7 007

Som tjänsteexport definieras universitets försäljning av tjänster till utländska motparter. Kostnaderna beräknas vara lika stora som intäkterna. SUHF:s rekommendation vid beräkningen av tjänsteexport används.


NOTER

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär)

2014-12-31 2013-12-31

Statliga myndigheter inkl statliga affärsverk 1 014 840 1 034 761

Övriga organisationer och ideella föreningar 948 583 799 936

EU 240 602 194 694

Övriga länder och internationella organisationer 183 675 150 362

Privata företag 131 027 106 791

Kommuner och landsting 94 194 111 421

2 612 920 2 397 965

Not 4. Finansiella intäkter

2014-12-31 2013-12-31

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 15 313 32 052

Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 12 560 13 043

Valutakursvinster 1 511 2 970

Övriga finansiella intäkter 4 433 2 665

33 817 50 730

Not 5. Kostnader för personal

2014-12-31 2013-12-31

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 2 014 526 1 912 948

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 968 805 925 333

Utbildningsbidrag 58 324 72 700

Övriga personalkostnader 86 802 79 324

3 128 457 2 990 305

Minskning av ränteintäkter hos Riksgäldskontoret beror på en lägre räntesats på räntekontot 2014 jämfört med 2013. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är 0,47 procent (1,01 procent).

Personalkostnaderna har ökat med 138,1 mnkr eller 4,6 procent under 2014, i jämförelse med föregående år. I oktober 2014 hade KI 4 976 personer anställda, vilket motsvarar 4 473 helårsarbetskrafter, en ökning med 190 helårsarbetskrafter eller 4,4 procent jämfört med samma period 2013.

Not 6. Kostnader för lokalerKI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 628 kvm (218 870 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 21 mnkr (2,9 procent), jämfört med 2013. Ökningen av lokalhyra förklaras till största delen av att hyrd area har ökat med 1 758 kvm, se vidare under avsnittet Gemensamt för verksamheterna.

Not 7. Övriga driftkostnader

2014-12-31 2013-12-31

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 592 913 580 378

Resor, konferenser, information och representation 141 189 140 201

Inköp av varor laboratorieverksamhet 296 791 283 356

Köpta tjänster 571 763 498 146

Övriga varor och tjänster 178 884 153 440

Övriga driftskostnader 163 132 188 970

1 944 673 1 844 491


Not 8. Finansiella kostnader

2014-12-31 2013-12-31Ränta på lån hos Riksgälden 2 583 4 975

Dröjsmålsräntor 602 309

Valutakursförluster 7 906 3 593

Övriga finansiella kostnader 728 772

11 819 9 649

Minskning av räntekostnader hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2014 jämfört med 2013. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är 0,47 procent (1,01 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 4,3 miljoner kronor (0,5 miljoner kronor) och 2,6 miljoner kronor (3,1 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framförallt US Dollar och Euro, kopplat till leverantörsfakturor.

Not 9. UppbördsverksamhetSaldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Transfereringar

2014-12-31 2013-12-31Erhållna medel från statsbudgeten 17 005 20 984

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag 40 496 42 404

Erhållna medel från statliga bolag 0 0

Erhållna medel från EU-institutioner 8 135 15 060

Erhållna medel från internationella organisationer 7 464 4 958

Erhållna medel från kommuner och landsting 5 866 2 249

Erhållna medel från privata företag 6 551 4 289

Erhållna medel från internationella organisationer 4 958 4 129

Erhållna medel från stiftelser 30 714 32 743

Erhållna medel från fonder 29 420 24 661

Erhållna medel från föreningar/förbund 2 528 2 507

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner 517 19

Erhållna medel från övriga 198 421

148 892 150 294

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär)

2014-12-31 2013-12-31

Lämnade bidrag till statliga myndigheter -63 838 -69 668

Lämnade bidrag till landsting för konsumtion -4 386 -4 833

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion -3 937 -698

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion -6 389 -7 661

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion -6 775 -7 559

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion -63 566 -59 874

-148 892 -150 294

Lämnade bidrag

Noten transfereringar har förfinats och visar i år en mer transparent uppdelning av erhållna medel.

2014-12-31 2013-12-31

Europeiska Unionen 0 0

European Research Council (ERC) 0 0

0 0

Varav lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten

I Årsredovisningen för 2013 redovisades att KI hade anslag som finansierades av EU-budgeten, -15 060 tkr (År 2013) samt -13 017 tkr (År 2012). KI har inte haft sådana anslag. KI:s finansiering från EU-institutioner kommer direkt från EU-kommissionen, inte via statsbudgeten.

NOTER


VerksamhetBalanserad

kapitalförändring (A)Årets

kapitalförändring (B) Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 150 654 -25 573 125 081

Uppdragsverksamhet 18 181 2 768 20 949Summa 168 835 -22 805 146 029

Forskning/utbildning på forskarnivåUtbildning på forskarnivå och forskning 992 443 102 320 1 094 763

Uppdragsforskning 70 513 -1 190 69 323Summa 1 062 956 101 129 1 164 085

Övrig verksamhetResultat från andelar i hel- och delägda företag 64 282 -15 683 48 599Konst, ej verksamhetsknuten 238 0 238Uppbördsverksamhet -144 39 -105Summa 64 377 -15 644 48 733Total summa 1 296 167 62 680 1 358 847

Not 11. Kapitalförändring

Kapitalförändring per område, tkr

Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr

Verksamhet 2014-12-31 2013-12-31

Anslagsfinansierad verksamhet 71 187 10 372

Avgiftsfinansierad verksamhet 1 578 -10 551

Bidragsfinansierad verksamhet 5 560 -1 006

Resultat från andelar i hel- och delägda företag -15 683 8 825

Uppbördsverksamhet 39 -34

Summa årets kapitalförändring 62 680 7 606

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar

Tillämpade avskrivningstider: 5 år

2014-12-31 2013-12-31

IB Anskaffningsvärde 30 456 32 972

Årets anskaffningar 3 782 4 110

Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter 0 -6 625

UB Anskaffningsvärde 34 239 30 456

IB Ackumulerad avskrivningar -21 729 -26 172

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter 0 6 625

Årets avskrivningar -2 319 -2 183

UB Ackumulerad avskrivningar -24 049 -21 729

Bokfört värde 10 190 8 727

NOTER


Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Tillämpade avskrivningstider: 10 år

2014-12-31 2013-12-31


Årets anskaffningar 0 0

Överföring från pågående anläggning 0 0

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier -252 0

UB Anskaffningsvärde 84 773 85 025

IB Ackumulerad avskrivningar -50 698 -42 395

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 126 0


UB Ackumulerad avskrivningar -58 712 -50 698


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 0

Reaförlust -126 0

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera

Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år

2014-12-31 2013-12-31

IB Anskaffningsvärde 2 513 636 2 198 720


Överföring från pågående anläggning 23 998 51 539

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier -65 703 -53 921

UB Anskaffningsvärde 2 665 492 2 513 636

IB Ackumulerade avskrivningar -1 685 763 -1 535 799

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 64 695 50 919


UB Ackumulerad avskrivningar -1 840 727 -1 685 763


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 0

Reaförlust -1 008 -2 979

Not 15. Pågående nyanläggningar

2014-12-31 2013-12-31



Överföring till anläggningskonto -23 998 -51 539

Ackumulerat anskaffningsvärde 81 590 44 472

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

NOTER


Not 16. Andelar i hel- och delägda företag

Karolinska Institutet Holding AB (100 %) 2014-12-31 2013-12-31

Nominellt värde 3 000 à 100 kr 300 300


Aktierna i KI Holding värderas 15,7 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Enligt fastställd resultat- och balansräkning för 2014 redovisar Karolinska Institutet Holding AB en koncernomsättning på 67,0 mnkr, vilket är 18,1 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -15,4 mnkr, vilket är 23,9 mnkr sämre än föregående år. I årets resultat ingår en nedskrivning på 24 mnkr och i fjolårets resultat ingick en återförd nedskrivning på 19,0 mnkr – båda avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB, där börskursen steg 2013 men föll 2014. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas noterar koncernen en resultatförbättring på 19,6 mnkr. Att såväl omsättning som resultat förbättrats beror huvudsakligen på att Karolinska Institutet med 15,0 mnkr ersatt KI Holding AB för att främja den verksamhet som KI Holding AB och dess dotterbolag bedriver för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat och därtill hörande verksamheter. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen

Aktier och andelar 2014-12-31 2013-12-31


Marknadsvärde 199 212 180 182

Obligationer m m


Marknadsvärde 48 796 72 763

Fondportföljen avkastade sammantaget 15,4 procent under 2014. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknads-index blev 0,4 procentenheter. Den positiva avkastningen beror främst på positiva resultat inom tillgångsslagen globala aktiefonder samt alternativa investeringar.

Not 18. Fordringar hos andra myndigheter

2014-12-31 2013-12-31

Statliga kundfordringar 21 842 27 556

Momsfordran 90 960 87 057

Skattekonto 220 335

113 022 114 948

Not 19. Övriga kortfristiga fordringar

2014-12-31 2013-12-31

Handkassa 4 9

Reseförskott 98 329

Förskott lön 51 64

Fordran kombinationsanställda 0 373

Vidarefakturering till Danderyds sjukhus 113 0

Övriga fordringar 110 99

376 874

Not 20. Förutbetalda kostnader

2014-12-31 2013-12-31

Förutbetalda lokalkostnader 146 670 135 526

Övriga förutbetalda kostnader 21 072 26 102

167 742 161 628

NOTER


Not 21. Upplupna bidragsintäkter

2014-12-31 2013-12-31

Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 32 362 33 771

Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 212 016 222 282

244 378 256 053

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 22. Övriga upplupna intäkter

2014-12-31 2013-12-31

Upplupna uppdragsintäkter 3 898 9 859

Upplupna intäkter Science for Life Laboratory 0 6 418

Övriga upplupna intäkter 3 498 2 949

7 396 19 226

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Avräkning med statsverket

2014-12-31 2013-12-31

Uppbörd

Ingående balans -21 022 -18 803

Redovisat mot inkomsttitel (-) -2 267 -2 219

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) 0 0

Skuld avseende Uppbörd -23 289 -21 022

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -19 356 -49 785

Redovisat mot anslag (+) 2 799 380 2 658 392

Kvalitetsbaserad resursfördelning 7 747 176

Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) -2 787 771 -2 628 139

Återbetalning av anslagsmedel 0 0

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde 0 -19 356

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans 20 601 18 458

Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 2 283 2 143

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) 0 0

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken 22 284 20 601

Saldo -405 -19 778

Av tidigare års anslagssparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har återförts 49,8 mnkr då KI har producerat över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.

Not 24. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2014-12-31 2013-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 3 599 344 3 182 339

Varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0

Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgäldskontoret uppgår till 153,8 mnkr.

NOTER


Not 25. Myndighetskapital

Stats-kapital

Resultat-andelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapital-

förändring, anslags-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring, avgifts-


Balanserad kapital-

förändring, bidrags-


Balanserad kapital-

förändring, övrig verk-

samhet *

Kapital-förändring

enligt resultat-

räkningen

Summa myndig-

hets-kapital

Ingående balans 2014 5 238 50 458 747 813 101 657 383 505 -110 7 606 1 296 167Föregående års disposition 8 825 10 044 -12 963 1 735 -34 -7 606 0Förändring eget kapital dotterföretag 0 0Från Statens konstrådÅrets kapitalförändring 62 680 62 680Summa årets förändring 0 8 825 10 044 -12 963 1 735 -34 55 074 62 680Utgående balans 2014 5 238 59 282 757 856 88 694 385 240 -144 62 680 1 358 847

*Övrig verksamhet avser uppbörd

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11.

Not 26. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2014-12-31 2013-12-31

Ingående avsättning 10 299 7 438

Årets förändring av pensionsavsättningar -3 682 4 303

Årets pensionsutbetalningar -1 529 -1 442

Utgående avsättning 5 088 10 299

Not 27. Övriga avsättningar

2014-12-31 2013-12-31

Avveckling av strålkälla 3 000 2 000

Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder 27 757 29 083

Utgående avsättning 30 757 31 083

Not 28. Lån i Riksgäldskontoret

2014-12-31 2013-12-31

Ingående balans 541 210 442 336

Nyupptagna lån 205 250 227 964

Årets amortering -134 323 -129 090

Skuld till Riksgäldskontoret 612 138 541 210

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 650 000 542 000

Not 29. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

2014-12-31 2013-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda 53 883 50 665

Leverantörsskulder till andra myndigheter 60 458 38 649

Skuld mervärdesskatt 18 114 20 370

Avtalsförsäkring 3 908 3 592

136 363 113 275

NOTER


Not 30. Upplupna kostnader

2014-12-31 2013-12-31

Upplupna löner 12 433 27 048Semesterlöneskuld 86 901 90 011Övriga upplupna kostnader 24 229 24 000

123 564 141 059

NOTER

I posten upplupna löner låg 2013 kostnader för löneökningar i samband med lönerevison. Under 2014 har ingen lönerevision genomförts.

Not 31. Oförbrukade bidrag

2014-12-31 2013-12-31

Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 1 015 112 830 419Oförbrukade bidrag, ej statliga 1 445 935 1 402 251Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen 159 876 212 079

2 620 924 2 444 749

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag

2014-12-31 2013-12-31

Årets bidrag, annan statlig myndighet 1 255 154 1 087 602Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 1 015 112 830 419Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 32 362 33 771Förbrukningstakt 1,28 1,37

Förbrukat inom antal månader 9,40 8,79

Förbrukning tkr 0-3 månader 324 121 283 426Förbrukning tkr 3-12 månader 690 991 546 992Förbrukning tkr 1-3 år 0 0Förbrukning tkr >3 år 0 0

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2014 ingår framtida avskrivningar uppbundet belopp 276 096 tkr. Detta motsvarar en andel av 10,53 procent. Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 32. Övriga förutbetalda intäkter

2014-12-31 2013-12-31

Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet 40 681 41 922Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga 218 816 218 072Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet 176 13 451Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga 9 525 6 896

269 198 280 341

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2014 ingår för framtida avskrivningar uppbundet belopp 4 978 tkr. Detta motsvarar en andel av 1,85 procent.

Not 33. Ansvarsförbindelser

2014-12-31 2013-12-31

Verksamhetsanpassningar lokaler 50 812 40 644Villkorad gratifikation till anställd 7 783 0

58 595 40 644


Intern styrning och kontrollKarolinska Institutet, KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontroll- åtgärder, gör konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande.

Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en förenk-lad riskanalys har genomförts under verksamhetsåret 2014. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev, rektors fokusområden samt KI:s Strategi 2018. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats.Konsistoriet har den 13 oktober 2014 fastställt åtta riskområden där beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder:

• begränsademöjlighetertillkliniskforskningisamarbetetKI/SLL,• bristfälligmedicinskinformatikisamarbetetKI/SLL,• begränsademöjlighetertillkliniskutbildningisamarbetetKI/SLL,• läckage/förlustavverksamhetskritiskinformation,• begränsanderegelverkkringregisterdata,• otillräckliglärartillgånginomutbildningen,• KItapparkonkurrenskraftjämförtmedandraledande universitet och• underfinansieradutbildning.

Konsistoriet föreslås den 19 februari 2015 besluta om en revide-ring av KI:s riskanalys för 2015 med tillhörande kontrollåtgärder utifrån en uppvärdering av tidigare nedprioriterat riskområde:

• riskföråterkravavforskningsmedelfrånexternafinansiärer.

Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för konsistoriet.

Utifrån Riksrevisionens tidigare revisionsrapport kring intern styrning och kontroll av informationssäkerheten som lämnades 2011 har KI vidtagit åtgärder som redovisats i samband med löpande granskning av myndigheten. Verksamheten har från och med den 1 januari 2014 förstärkts med en informationssäker-hetssamordnare. Den fastställda modellen för informationsklass-ning har reviderats men är ännu inte implementerad. I början av 2014 har en förenklad riskanalys av informationssäkerheten genomförts i ledningsgruppen vid KI. Som ett komplement till befintlig handledning i informationssäkerhet pågår utveckling av en webbaserad utbildning som vänder sig till samtliga verksam-ma vid KI. I syfte att stärka IT- och informationssäkerheten vid KI initierades år 2013 ett femårigt projekt Samordnad IT-drift med uppdrag att ta fram verksamhetsgemensamma lösningar. Under 2014 har en pilot av levererade tjänster genomförts vid två institutioner.

Riksrevisionen har 2012 lämnat en revisionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlings- och inköpsprocessen där KI löpande redovisat åtgärder och effektiviseringar inom området. Under hösten 2014 har implementering av ett e-handelssystem påbörjats som beräknas vara slutfört första halvåret 2015. Utbild- ningsinsatser har genomförts under året för att säkerställa in- förandet i organisationen. Uppföljning av samtliga ramavtal har påbörjats i syfte att förbättra avtalstroheten och förhindra olagliga direktupphandlingar med risk för skadeståndsprocesser till följd.

Riksarkivet har under 2013 genomfört en inspektion av arkiv-vården vid KI och lämnat förelägganden på ett antal områden. KI har i juni och december månad 2014 lämnat en redovisning till Riksarkivet om vidtagna och planerade åtgärder. En ny orga-nisation för att förbättra den centrala arkivfunktionens stöd och kunskapsöverföring till institutioner har implementerats under året. Arbete kvarstår när det gäller framtagning av en strategi för bevarande av elektroniska handlingar och arkivering av allmänna handlingar uppkomna samt avslutade i forskningsprocessen. I syfte att kvalitetssäkra de administrativa processerna i hante-ringen av allmänna handlingar har KI:s verksamhetssystem för ekonomi och rekrytering integrerats med diarieföringssystemet under året. Riksarkivet beslöt den 18 december 2014 att avsluta ärendet med anledning av KI:s vidtagna och planerade åtgärder av tidigare iakttagna brister.

Konsistoriet beslutade den 28 april 2014 om KI:s Strategi 2018 innehållande insatser inom fyra huvudområden. Under året har ett förberedande arbete genomförts för att konkretisera strategins intentioner i processen för verksamhetsplanering, uppföljning samt intern styrning och kontroll där KI kommer ha en fullt inte-grerad verksamhetsplanering som omfattar åren 2016–2018. Rektor har den 28 oktober 2014 fastställt anvisningar inför genom- förande av fördjupade riskanalyser 2015. Sammantaget ökar genomförda riskanalyser och kontrollåtgärder förutsättningar för fortsatt implementering av KI:s Strategi 2018 genom att identifiera och åtgärda möjliga hot mot att långsiktiga mål inte uppnås.

INTERN STYRNING OCH KONTROLL


Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2014 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska).

Konsistoriet

Namn Övriga uppdrag Lön/Arvode

KONSISTORIET

Lars Leijonborg, ordf MittMedia Förvaltnings AB, ordförandeSwedNanoTech AB, ordförande Lars Leijonborg AB, ordförande SSC, Svenska Rymd AB, ledamot

66 000

Anders Hamsten, rektor Karolinska Institutet Holding AB, ledamotDoktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom haematology, ledamotStockholm School of Entrepreneurship, ledamotPetrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, ledamot

1 572 606

Annika Andersson, vice ordf

Pantor Engineering AB, ordförandeKarolinska Institutet Holding AB, ledamotInvisio Communications AB, ledamot

28 0001

Dan Andersson Cancerfondens finansnämnd, ledamot 28 000

Elias Arnér PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot, ordförande i EvidensrådetIMCO Corporation Ltd, ledamotPiramal Enterprises Ltd, consultBiochimica et Biophysica Acta – General Subjects (Elsevier), redaktörJournal of Biological Chemistry, redaktör

811 065

Anders Blanck Karolinska Institutet Holding AB, ledamotInstitutet mot mutor (IMM), ledamotSwecare AB, ledamotStiftelsen Swecare, ledamot

28 000

Susana Borrás La Caixa Foundation, granskareEU Commission Info-3 program, sakkunnigVinnova, sakkunnig

28 000

Elin Ekeroth Inga externa uppdrag 28 000

Eskil Franck Inga externa uppdrag 28 000

Laura Fratiglionit.o.m. 2014-12-31

Inga externa uppdrag 1 059 101

Arash Hellysaz Isabell Yalda Hellysaz AB, ordförandeHope Group AB, suppleant

350 358


KONSISTORIET

Viktoria Malast.o.m. 2014-12-31

Inga externa uppdrag 29 164

Torbjörn Rosdahl Landstingsstyrelsen, SLL, ordförandeLandstingshuset i Stockholm AB, ordförandeSLL Internfinans Stockholm AB, ordförandeÄgarrådet för Transito AB, ledamotMälardalsrådet, ledamotStiftelsen Electrum, ledamot

28 000

Charlotte Strömberg Castellum AB (publ), ordförandeBoomerang AB, ledamotRatos AB (publ), ledamotIntrum Justitia AB (publ), ledamotSkanska AB (publ) ledamotRezidor Hotel Group AB (publ), ledamotBonnier Holding AB, ledamot

28 0001

Marie Wahren-Herleniust.o.m. 2014-12-31

Scandinavian Society for Immunology, ordförandeScandinavian Foundation for Immunology, ledamotKonung Gustaf V:s 80-årsfond, ledamot och ordförande i vetenskapliga nämnden Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamotTore Nilssons stiftelse, ledamotMagnus Bergvalls stiftelse, ledamotVetenskapsrådet, vetenskaplig granskareStiftelsen för strategisk forskning, vetenskaplig granskareVästerbottens läns landsting, vetenskaplig granskare

875 169

Kerstin Tham, adj. Karolinska universitetssjukhuset, ledamotStiftelsen Flemingsberg Science, ledamotKarolinska Institutet University Press, ledamot

1 299 036

Ledamöter från och med 2015-01-01

Petter Berg Inga externa uppdrag 1 164

Anna Karlsson Cancerfonden, vetenskaplig sekreterare 761 358

Lena von Koch Inga externa uppdrag 782 154

1 Bruttoinbetalning har gjorts till företag motsvarande ersättning av arvodet.

Namn Övriga uppdrag Lön/Arvode


Konsistoriet

Nerifrån, rad 1: Annika Andersson, vice ordförande; Arash Hellysaz (studentrepresentant); Lena von Koch (lärarrepresentant); Lars Leijonborg, ordförande; Anders Hamsten, rektor; Kerstin Tham, prorektor (ständigt adjungerad); Elias Arnér (lärarrepresentant).

Rad 2: Charlotte Strömberg; Susana Borrás; Anders Blanck; Anna Karlsson (lärarrepresentant); Eskil Franck.

Rad 3: Per Bengtsson, universitetsdirektör; Torbjörn Rosdahl; Petter Berg (studentrepresentant); Elin Ekeroth (studentrepresentant); Andreas Nyström (personalrepresentant); Gunnar Stenberg (personalrepresentant); Christina Hammarstedt (personalrepresentant); Dan Andersson.

KONSISTORIET

Foto

: Cam

illa

Sven

sk.


Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2014.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm den 19 februari 2015

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen

KONSISTORIET

Foto

: Cam

illa

Sven

sk.

Lars Leijonborg, ordförande Elin Ekeroth

Anders Hamsten, rektor Eskil Franck

Annika Andersson Arash Hellysaz

Dan Andersson Anna Karlsson

Elias Arnér Lena von Koch

Petter Berg Torbjörn Rosdahl

Anders Blanck Charlotte Strömberg

Susana Borrás


TABELLBILAGA

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 1,1 89 1,3 87 1,5 88 1,6 83

Audionomprogrammet 1,3 61 1,9 73 2,6 77 3,1 80

Biomedicinprogrammet 0,6 57 0,6 62 0,6 61 0,9 67

Biomedicinska analytikerprogrammet 0,8 87 1,0 78 1,3 79 1,3 83

Folkhälsovetenskapsprogrammet 0,8 87 - - -

Fysioterapeutprogrammet 3,6 66 3,2 68 3,5 65 4,0 63

Logopedprogrammet 4,3 88 3,8 94 4,5 91 2,5 90

Läkarprogrammet 6,9 57 6,8 57 6,8 58 7,8 58

Optikerprogrammet 0,7 82 1,8 83 2,0 76 1,8 83

Psykologprogrammet 4,2 73 3,9 73 6,0 72 6,1 68

Röntgensjuksköterskeprogrammet 1,7 73 1,4 77 2,3 72 2,2 80

Sjuksköterskeprogrammet 2,9 87 3,0 88 3,2 88 3,1 86

Tandhygienistprogrammet 4,4 90 4,7 92 5,4 93 4,1 90

Tandläkarprogrammet 4,3 63 4,2 70 4,6 69 4,4 70

Tandteknikerprogrammet 1,7 72 - - -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 5,0 99 5,3 100 5,0 100 3,6 100

Psykoterapeutprogrammet 1,4 74 2,0 81 1,4 83 1,6 81

Specialistsjuksköterskeprogrammen 2,3 86 2,2 86 2,0 87 1,7 86

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 1,2 96 1,3 100 1,0 93 1,2 95

Magisterprogram 1,7 88 2,0 81 2,0 81 2,5 80

Masterprogram 1,6 71 1,5 72 1,5 65 1,7 58

Total 2,9 74 2,9 75 3,1 75 3,2 72

Tabell 1

Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%)

2011 2012 2013 2014


TABELLBILAGA

antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 92 84 94 86 92 89 95 86

Audionomprogrammet 21 71 24 71 25 68 18 89

Biomedicinprogrammet 77 58 75 64 77 68 79 70

Biomedicinska analytikerprogrammet 90 82 95 78 101 81 82 83

Folkhälsovetenskapsprogrammet 41 93 - - - - - -

Fysioterapeutprogrammet 148 69 151 74 149 63 151 58

Logopedprogrammet 33 94 32 84 33 82 47 87

Läkarprogrammet 328 51 325 48 320 49 334 49

Optikerprogrammet 40 90 62 85 59 75 58 83

Psykologprogrammet 89 73 84 65 85 59 78 71

Röntgensjuksköterskprogrammet 56 80 50 74 57 70 46 80

Sjuksköterskeprogrammet 358 82 367 86 354 86 343 86

Tandhygienistprogrammet 46 89 49 96 45 98 49 88

Tandläkarprogrammet 91 58 97 70 96 65 94 63

Tandteknikerprogrammet 30 70 - - - - - -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 74 97 63 100 67 100 66 100

Psykoterapeutprogrammet 16 88 16 75 16 88 15 80

Specialistsjuksköterskeprogrammen 563 85 633 89 647 89 576 87

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 21 100 23 100 23 87 14 100

Magisterprogram 163 90 73 81 276 82 150 78

Masterprogram 235 70 257 68 141 67 197 55

Total 2 612 77 2 570 77 2 663 77 2 492 75

Tabell 2

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) samt andel kvinnor (%)

2011 2012 2013 2014


totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 204 89 205 88 213 89 224 88




Folkhälsovetenskapsprogrammet 87 88 65 88 38 92 14 90


Logopedprogrammet 101 93 94 93 111 90 108 90

Läkarprogrammet 1 523 56 1 516 54 1 591 54 1 667 53

Programmet i medicinsk informatik 0 - 1 50 0 - 0 -


Podiatriprogrammet 9 81 0 - 0 - 0 -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 106 76 105 77 114 78 112 80

Sjuksköterskeprogrammet 457 85 601 85 788 85 792 87



Tandteknikerprogrammet 53 77 35 75 19 79 5 89

Påbyggnadsprogram


Psykoterapeutprogrammet 24 82 22 81 21 82 20 82

Specialistsjuksköterskeprogrammet 461 88 457 88 458 91 456 89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 21 89 20 100 20 94 15 88

Magisterprogram 86 81 93 88 115 84 136 84

Masterprogram 337 70 311 69 281 69 253 70

Fristående kurser 709 78 701 81 488 80 341 78

Total 5 815 73 5 885 73 6 014 73 5 978 72

Tabell 3

Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)

2011 2012 2013 2014

TABELLBILAGA


TABELLBILAGA

Hst HprPrest-

grad % Hst HprPrest-



grad %

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 204 196 96 205 193 94 213 204 96 224 217 97

Audionomprogrammet 46 45 100 48 46 96 48 45 93 55 55 100

Biomedicinprogrammet 152 140 92 145 128 89 158 136 86 157 141 90

Biomedicinska analytikerprogrammet 181 165 91 196 166 84 205 185 90 205 186 90

Folkhälsovetenskapsprogrammet 87 72 82 65 69 105 38 45 119 14 17 122

Fysioterapeutprogrammet 360 359 100 340 315 93 357 360 101 370 355 96

Logopedprogrammet 101 97 96 94 90 96 111 105 95 108 101 93

Läkarprogrammet 1 523 1 393 91 1 516 1 402 93 1 591 1 500 94 1 667 1 660 100

Programmet i medicinsk informatik 0 1 - 1 2 - 0 2 - 0 1 -

Optikerprogrammet 111 108 97 103 102 98 110 101 92 127 114 89

Podiatriprogrammet 9 12 132 0 1 - 0 0 - 0 0 -

Psykologprogrammet 207 201 97 251 223 89 285 270 95 300 276 92

Röntgensjuksköterskeprogrammet 106 94 89 105 100 95 114 106 93 112 114 102

Sjuksköterskeprogrammet 457 430 94 601 521 87 788 713 90 792 745 94

Tandhygienistprogrammet 84 75 90 86 78 91 82 72 88 85 70 82

Tandläkarprogrammet 402 428 106 396 364 92 412 363 88 433 396 91

Tandteknikerprogrammet 53 52 99 35 41 117 19 20 109 5 7 139

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 97 101 105 95 84 89 101 96 96 101 94 93

Psykoterapeutprogrammet 24 21 88 22 18 83 21 20 95 20 18 88

Specialistsjuksköterskeprogrammet 461 435 94 457 428 94 458 409 89 456 423 93

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 21 21 100 20 14 69 20 25 125 15 13 88

Magisterprogram 86 66 77 93 94 101 115 85 74 136 130 95

Masterprogram 337 295 88 311 293 94 281 297 106 253 250 99

Fristående kurser 709 545 77 701 535 76 488 429 88 341 233 68

Total 5 815 5 351 92 5 885 5 307 90 6 014 5 589 93 5 978 5 613 94

Tabell 4

Helårsstudenter och helårsprestationer

2011 2012 2013 2014


antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

YrkesexamenArbetsterapeutexamen 59 92 60 88 52 96 66 83

Audionomexamen 14 79 18 83 10 80 15 67

Barnmorskeexamen 55 98 56 96 56 98 65 100

Biomedicinsk analytikerexamen 41 85 52 85 57 84 53 89

Logopedexamen 32 94 4 100 30 90 30 100

Läkarexamen 260 57 272 54 219 59 240 56

Optikerexamen 42 90 29 97 31 90 26 88

Psykologexamen - - 18 72 32 75 36 67

Psykoterapeutexamen 15 80 14 79 21 81 12 83

Röntgensjuksköterskeexamen 38 87 39 74 23 74 38 84

Sjukgymnast-, fysioterapeutexamen 91 66 107 64 108 69 108 68

Sjuksköterskeexamen 298 90 14 86 113 90 226 81

Specialistsjuksköterskeexamen 403 87 419 89 378 90 397 91

Tandhygienistexamen 37 97 38 97 39 92 33 94

Tandläkarexamen 67 66 70 77 70 63 76 70

Tandteknikerexamen 14 79 13 69 17 59 11 91

Summa yrkesexamen 1 466 81 1 223 78 1 256 80 1 432 80

Generell examenHögskoleexamen 0 1 100 0 1 100

Kandidatexamen 547 88 351 83 464 86 488 82

Magisterexamen

Arbete och hälsa 0 0 15 100 19 95

Biomed laboratorievetenskap 2 100 1 100 3 100 1 0

Global hälsa 19 79 26 77 27 70 30 70

Klinisk medicinsk vetenskap 23 87 39 90 43 81 70 84

Medicinsk pedagogik 1 100 0 4 50 2 100

Optometri 17 88 20 95 20 90 21 90

Radiografi 10 80 4 75 7 71 4 50

Övriga huvudämnen/ -områden 78 71 69 77 177 89 283 90

MasterexamenBioentreprenörskap 3 67 14 57 3 67 19 58

Biomedicin 26 62 38 66 30 57 34 50

Folkhälsovetenskap 40 75 35 77 51 78 43 86

Hälsoinformatik 0 9 56 14 36 19 42

Klinisk medicinsk vetenskap 3 100 9 89 7 86 11 91

Logopedi 0 0 1 100 3 100

Medicinsk pedagogik 0 0 3 100 4 100

Odontologi 0 8 38 4 100 21 52

Psykologi 0 7 57 11 82 11 91

Toxikologi 1 0 17 53 3 33 21 57

Magisterexamen m ämnesbredd 3 100 7 71 4 100 1 100

Summa generell examen 773 84 655 79 891 84 1 106 82

Totalt antal utfärdade examina 2 239 82 1 878 78 2 147 82 2 538 81

Antal individer 1 888 1 668 1 758 1 964

Tabell 5

Examina

2011 2012 2013 2014

TABELLBILAGA


TABELLBILAGA

Utres Inres Utres Inres Utres Inres Utres Inres

Studentutbyte

Antal, totalt 169 304 139 305 169 269 151 280

Fördelning/områdeEuropa 82 215 65 225 74 194 77 195

Nordamerika 46 24 31 21 41 22 32 25

Övriga länder 41 65 43 59 54 53 42 60

Fördelning/programArbetsterapeutprogrammet 12 22 5 24 7 16 5 17





Folkhälsovetenskapsprogrammen 2 17 5 13 9 12 2 13


Masterprogrammet i hälsoinformatik 0 2 0 2 0 0 0 0Logopedprogrammet 0 1 0 2 2 1 1 0

Läkarprogrammet 82 113 58 126 91 122 84 106


Podiatriprogrammet 0 0 - - - - - -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 6 4 4 4 3 2 2 3Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet 6 25 8 29 11 18 3 24



Tandteknikerprogrammet 0 2 1 0 0 0 0 0

Tabell 6

Internationella kontakter

2011 2012 2013 2014

Tabell 7

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2011–2014

Ny-börjare Hst

Exam- inerade

Ny-börjare Hst

Exam-inerade

Ny-börjare Hst

Exam-inerade

Ny-börjare Hst

Exam-inerade

Läkarprogrammet 328 1 523 260 325 1 516 272 320 1 591 219 334 1 667 240

Sjuksköterskeprogrammet 358 457 298 367 601 14 354 788 113 343 792 226

Specialistsjuksköterskeprogr. 563 461 403 633 457 419 647 458 378 576 456 397

Tandläkarprogrammet 91 402 67 97 396 70 96 412 70 94 433 76

2011 2012 2013 2014


TABELLBILAGA

Tabell 8

Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land

Antagningstermin Ht 2011 Ht 2012 Ht 2013 Ht 2014

Sökande 83 72 82 116

Antal registrerade 20 20 18 18

Examinerade inom ordinarie tid 12 7 10 -

Examinerade totalt t.o.m. ht 2014 17 11 10 -

Antal hst under aktuellt läsår 19 19 16 8

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land


Sökande 28 33 29





Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land


Sökande 60 46 59 74





Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.


TABELLBILAGA

Tabell 9

Intäkter 2014, största enskilda finansiärer

Rådsmedel Landsting och kommunerVetenskapsrådet 707,7 Stockholms läns landsting 389,3

FAS 110,5 Botkyrka kommun 4,5

Formas 26,0 Stockholms kommun 4,5

Statliga myndigheter FöretagKungl. Tekniska högskolan 109,2 AstraZeneca 83,2

Verket för innovationssystem 38,0 AFA Försäkring 37,0

Socialstyrelsen 36,7 Biogen Idec 16,4

Kammarkollegiet 25,0 KI Science Park 10,3

Folkhälsomyndigheten 16,0 Johnson & Johnson 9,2

Stockholms universitet 14,7 Novo Nordisk 9,1

Försvarsmakten 13,1 Pfizer 7,4

SIDA 12,1 Meda 6,9

Försäkringskassan 8,8 Merck & Co (MSD) 6,8

Svenska institutet 7,9 Bristol-Myers 5,1

Organisationer och stiftelser Utländska organisationerWallenbergsstiftelserna 164,5 Europeiska Unionen 240,5

Cancerfonden 151,5 CHDI Foundation 16,3

Stiftelsen för strategisk forskning 100,6 H M Rausing Charitable Trust 14,1

Hjärt-lungfonden 73,4 Novo Nordisk fonden 13,6

Familjen Erling-Perssons stiftelse 71,8 National Institute of Health 11,7

KI-stiftelser 52,1 OECD 11,4

Barncancerfonden 48,2 Jochnick Foundation 8,8

T&R Söderbergs Stiftelse 38,9 The Stanley Medical Research Inst. 6,4

Stift Gustav och Tyra Svenssons minne 14,1 Århus Universitetshospital 6,3

Hjärnfonden 13,7 Kingdom of Saudi Arabia 5,8


Kostnader för prestationer

I likhet med tidigare år redovisar Karolinska Institutet, KI, följande prestationsmått:

• kostnadperhelårsstudent(exklusiveuppdragsutbildning och beställd utbildning)• kostnadperhelårsprestation(exklusiveuppdragsutbildning och beställd utbildning)• kostnadperrefereegranskadvetenskapligpublikation• kostnadförendoktorandmedanställningellerutbildnings- bidrag

Definitioner Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostna-derna avser årets redovisade inom verksamhetsområdet anslags-

finansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidrags- och avgiftsfinansierade kost-nader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.

I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbild-ning på forskarnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen.

I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin biblio- metridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).

KI har valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i inrapporte-ringen.

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försik-tighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvalite-ten i verksamheten.

Kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag Kostnaden för studieförsörjningen för doktorander med anställ- ning och utbildningsbidrag är ett vägt genomsnitt. Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen.

Härtill kommer följande kostnader: • handledning• driftkostnader• lokaler• utrustning(avskrivningskostnader)• indirektakostnader.

Handledarinsatserna beräknas till cirka 20 procent av en helårs- arbetskraft utifrån en enkät. Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas.

Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoran-den som för handledaren.

Den totala kostnaden för en doktorand inklusive handledar- kostnaden kan därmed beräknas efter pålägg för indirekta kost-nader.

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under kapitlet Utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer.

KOSTNADER FÖR PRESTATIONER

A

Väsentliga uppgifter

2014 2013 2012 2011 2010Utbildning och forskning

Totalt antal helårsstudenter 1 5 978 6 014 5 885 5 815 5 524varav kvinnor 72% 73% 73% 73% 73%Kostnad per helårsstudent, tkr * 160 147 154 146 144Totalt antal helårsprestationer 1 5 613 5 589 5 307 5 351 5 050Kostnad per helårsprestation, tkr * 170 158 170 159 157Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 74 51 34 10 i.u.varav kvinnor 56% 64% 57% 54% i.u.Totalt antal nyantagna doktorander 408 373 438 409 450varav kvinnor 59% 55% 57% 61% 62%Totalt antal doktorander totalt >_ 10% aktivitet 2 071 2 090 2 111 2 045 2 002varav kvinnor 58% 59% 60% 62% 62%Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 650 595 572 544 519varav kvinnor 59% 64% 65% 64% 65%Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 281 375 380 349 360varav kvinnor 57% 62% 63% 62% 63%Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 2,56 2,41 3,03 2,56 2,05Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,37 4,24 4,26 4,21 4,21Totalt antal doktorsexamina 340 306 359 349 367Totalt antal licentiatexamina 9 12 14 14 21Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** i.u. 4707 4 311 4 141 3 926Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** i.u. 1 030 1 053 1 030 1 055

Personal

Totalt antal årsarbetskrafter 4 473 4 283 4 192 4 109 3 944varav kvinnor 62% 63% 64% 65% 65%Medelantal anställda 4 924 4 736 4 716 4 699 4 545Totalt antal lärare totalt (årsarb.) 844 827 846 845 801varav kvinnor 47% 46% 46% 47% 46%Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) 739 717 714 707 665varav kvinnor 43% 42% 41% 41% 40%Totalt antal professorer (årsarb.) 367 373 367 347 331varav kvinnor 28% 28% 27% 26% 24%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr), varav 6 156 5 796 5 646 5 340 5 253Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 1 007 991 954 926 851– andel anslag (%) 86% 88% 87% 87% 89%– andel externa intäkter (%) 14% 12% 13% 13% 11%Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 5 149 4 805 4 692 4 415 4 402– andel anslag (%) 37% 37% 37% 37% 36%– andel externa intäkter (%) 63% 63% 63% 63% 64%Kostnader totalt (mnkr) 6 078 5 797 5 506 5 188 4 994– andel personal 52% 52% 52% 53% 52%– andel lokaler 13% 13% 12% 11% 11%

Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 3 438 3 386 3 118 2 916 2 761

Balansomslutning (mnkr) 5 577 5 165 5 017 4 899 4 658varav oförbrukade bidrag 2 621 2 445 2 313 2 277 2 224varav årets kapitalförändring 63 8 108 145 255varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 359 1 296 1 289 1 196 1 079

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej för 2014 på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Siffrorna för 2010–2013 har justerats på grund av nämnda eftersläpning detta påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag

Källa: personalsystem Primula, Ladok, ekonomisystem Agresso

92

Karolinska Institutets årsredovisning 2014

Sammanställning och underlag:Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet

Utgivare:KommunikationsavdelningenKarolinska Institutet171 77 Stockholm

ki.se

Ki arsredovisning 2014 sv webb

Documents

Transcript of Ki arsredovisning 2014 sv webb