Tidningen lundagard nummer 5 2014

bara bra, tackJuridiska fakulteten beställde en genusgranskning av undervisningen. Men skulle resultatet publiceras krävdes censur av känsliga delar. Sid 6-7

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2014

lunds två världarDärför finns det inga vallöften till Lunds studenter. Sid 14-17

novischspecialVilken nation ska jag välja? Måste jag dricka sprit? Alla svar på sid 33-47

pop är politikHiphopen har fått varenda popartist att knyta näven i luften. Sid 24-25

s 1 Ettan.indd 1 2014-08-25 01:22

ledare

Ansök nu.Har du tur får du bo jättelitet!Du har väl hört att vi bygger Bokompakt – Sveriges minsta studentbostäder! Bokompakt är ett utvecklingsprojekt som utmanar dagens byggregler med fräcka planlösningar och klimatsmarta idéer.

Hälften av bostäderna fördelas i vår bostadskö. Till den andra hälften söker vi dig som redan är registrerad hos oss, som är social och nyfi ken och som vågar säga vad du tycker. Du ska inte bara bo snyggt, smart och miljövänligt – du ska också utvärdera Bokompakt och berätta om ditt boende för omvärlden.

Ansök senast 19 september.Mer info på facebook, twitter och www.afb.se

www.afb.se@afbostader#afbostader#bokompakt

Har du tur får

Du har väl hört att vi bygger Bokompakt – Sveriges minsta studentbostäder! Bokompakt är ett utvecklingsprojekt som utmanar dagens byggregler med fräcka

s 2-3 Ledare.indd 1 2014-08-25 01:30

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 5 2014 3

ledareGIFTIGT AVGIFTSFRISvensk högre utbildning är avgiftsfri och ska så fortsätta vara. Därför är det nedslående att Lunds universitetet ställer sig bakom utbildnings-departementets förslag om avgifter på särskilda internationella sam-arbetsprogram. Hade det inte varit bättre att sätta kraftig press på utbildningsdepartemen-tet genom ett avstånds-tagande?

CJK

DET GÅR BRA NUDet är viktigt att prata om när det går bra också. För er som minns Lundagårdsvåren var det kaos med beslut om en indragen redaktörstjänst. Men mitt i krisen jobbade vi hårt med att skära i kostnader och hitta nya intäktsvägar. Och voilá, nu har Lundagård nästan gått lika mycket plus 13/14 som tidningen gick minus året innan. Känns väl onödigt att skära i en organisation som tar ansvar och mår bra?

KC

NOVISCH2014

kräv något av din politiker

De senaste två veck-orna har jag spenderat mer tid på Lunds kom-muns hemsida än vad någon förhoppningsvis ska behöva göra under sin livstid. Jag har läst protokoll, kollat hand-lingsplaner och sökt telefonnummer. Jag har gjort misslyckade Excel-ark och jag har haft skittråkigt. Men en månad innan valet ville jag försöka få det tydligt vilka visioner staden har för sina studenter. Vilka frågor prioriteras? Hur märks studenterna i politiken?

svaret är att de inte prioriteras något speciellt och att de inte märks. I en stad som befolkats av studen-ter sedan 1666 tycks det inte finnas anledning att öppna sin famn. I stället präglas Lund av känslan att vara två parallella världar – den med vanliga människor, och den med studenter. I den med studenter har bostadsbrist varit ett problem sedan flera generationer tillbaka och ordet studentrabatt raderats från de kommunala sport- anläggningarna. I den med studenter lever befolkningen på lånade pengar men betalar 840 kronor för sitt pendlar-kort till Campus Helsingborg.

det är märkligt att en stad så fullständigt präglad av studenter inte försöker göra mer för att ta hand om dem. Helsingborg stad satsar i år nästan sex miljoner kronor på sina studenter. Pengarna rör allt från folkbokförings-information till medel att söka för att utveckla verksam-

heter på Campus. I Lund är motsvarande siffra drygt en miljon. Den absolut största bidraget rör då Lundakarnevalen, något som bara berör studenterna och staden vart fjärde år.

det hörs ofta att det är omöjligt för stora univer-sitetsstäder att konkurrera med mindre högskolestä-der om utmärkelser som årets studentstad. Jag förstår argumentationen, men jag förstår inte att den ersätts av en total visionsbrist. Det enda formella samarbete som i dag finns etablerat mellan Lunds studentliv och stadens politiker är det kommunala studentrådet. Tanken är att representanter från olika studentorgani-sationer där ska möta politiska representanter från de olika nämnderna för att tillsammans lyfta frågor som kan lösas gemensamt. Hur det fungerar beror på vem du frågar, något konkret som kommit ur studentrådet de senaste tio åren är dock svårt att hitta.

ett första steg för att ta sig ur detta vakuum av snack utan verkstad är en kravlista. Lunds universitets student-kårer formulerar alltid en önskelista då en ny rektor till-sätts och samma sak bör göras gentemot den politiska ledning som väljs i höst. Det behöver inte vara något avan-cerat men ger ett konkret instrument för att mäta vad som faktiskt görs, och inte minst: Något att vifta med för att visa vad som faktiskt inte görs.

annika skogar redaktör

"Jag förstår inte att den ersätts av en total visionsbrist."

lundagård nr 5 2014

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Lunds kommun måste sluta se studenterna som en naturresurs som inte kräver underhåll. En kravlista från studentlivet till höstens nya kommunledning är ett första steg för att något ska hända.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson [email protected]

Redaktör Annika Skogar [email protected] Webbredaktör Carl-Johan Kullving [email protected] Jens HuntRedaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske.Novischsredaktörer Karolina Jakstrand, Tove NordénMedarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Linnéa Berglund, Sebastian Manieri, Q, Filip Rydén, Maximilian Aleman-Tennell, Marcus Bornlid, Anna Åkesson, Sara Dahlman, Malin Johannesson, Sara Ottosson, Linus Gisborn, Nike Eliasson, Anna Folkesson, Aydin Ramezani, Casper Danielsson, Susanna Lycke, Robin Wilhelmsson, Pontus Bark, Saga Sandin, Annie Axelsson, Thobias Berg-ström, Paula Dubbink, Tor Gasslander. Omslag Thobias Bergström, Jens Hunt. Personen på bilden har inget med nyheten att göra.Omslag novischbilaga: Susanna LyckeKattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 25 augusti 2014.Deadline nr 6/2014 19 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

"Vi hade förstås alternativet att hålla hårt på principen att utbildningen aldrig ska kosta."

Ska inte högre utbildning vara avgiftsfri längre?

Läs Avgiftsspelet sid 8-9

"Vi är fortfarande vänner."

Sångaren i Björns vänner talar utPorträttet - sid 21

"Då tänkte vi bara: 'nä nu jävlar!'"

Den stora blåsningen av Radio AF sid 22-23

av 8 tillfrågade par-tier anser att Lunds kommun gör för lite för studenterna. Vad tycker de mer?

Kolla in Lundagårds valmatris.Lite hjälp på vägen - sid 18-19

6

Ansök nu.Har du tur får du bo jättelitet!Du har väl hört att vi bygger Bokompakt – Sveriges minsta studentbostäder! Bokompakt är ett utvecklingsprojekt som utmanar dagens byggregler med fräcka planlösningar och klimatsmarta idéer.

Hälften av bostäderna fördelas i vår bostadskö. Till den andra hälften söker vi dig som redan är registrerad hos oss, som är social och nyfi ken och som vågar säga vad du tycker. Du ska inte bara bo snyggt, smart och miljövänligt – du ska också utvärdera Bokompakt och berätta om ditt boende för omvärlden.

Ansök senast 19 september.Mer info på facebook, twitter och www.afb.se

www.afb.se@afbostader#afbostader#bokompakt

Har du tur får

Du har väl hört att vi bygger Bokompakt – Sveriges minsta studentbostäder! Bokompakt är ett utvecklingsprojekt som utmanar dagens byggregler med fräcka

"Lugn, bara lugn."Allt ordnar sig med Lundagårds

novischspecial - sid 33-47

avgiftsfri utbildning

90.000

s 2-3 Ledare.indd 2 2014-08-25 01:31

14-08-14

TIO KVADRATMETER NOG ÅT BOSTADSMINISTERNHöstterminen närmar sig och bostadsbristen lyser med sin uppenbara närvaro. AF bostäders lösning: Lägenheter på tio kvadrat. Något som civil- och bostadsminister Stefan Attefall (kd) själv skulle kunna tänka sig.

Redigering: Carl-Johan Kullving4 lundagård nr 5 2014

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

nyheter från www.lundagard.se

news from www.lundagard.net

14-08-19STUDENTERNA HAR KOMMIT TILL LUNDDrygt 1700 internationella studenter kom till Lund på Arrival day. De möttes av drygt 120 frivilliga faddrar som hjälpte dem med packning och information.

foto

: jens hunt

14-06-05

3,7 ... miljoner kronor har investerats av Lunds universitet i SEB:s utlandsfond. Donationer till universitet placeras i fonden, som i sin tur äger aktier i den ryska gasjätten Gazprom. Samtidigt spelar den ryska gasen en central roll i Ukrainakrisen.

AF bostäder släcker ner stora delar av sitt tv-utbud. Nu erbjuds de boende endast SVT, Tv4 samt Lokalkanalen. De med digitalbox kan se TV6 samt Axess. All annan tv får de boende ta del av via internet – något som inte uppskattas av alla.

sommaren i korthet

14-08-11

”Tv är inte framtidens media”

14-08-14

LUNDAHOJ SADLAR UPPLånecyklar – det är det nya tillskottet i Lundatrafiken. 16 hyrcykelstationer finns utplacerade i Lund, men stu-dentområden som Vildanden och Studentlyckan inklu-deras inte.

Like Lundagard.net on Facebook for

more news in English

s 4-5 webb.indd 1 2014-08-25 01:45

14-08-14

TIO KVADRATMETER NOG ÅT BOSTADSMINISTERNHöstterminen närmar sig och bostadsbristen lyser med sin uppenbara närvaro. AF bostäders lösning: Lägenheter på tio kvadrat. Något som civil- och bostadsminister Stefan Attefall (kd) själv skulle kunna tänka sig.

lundagård nr 5 2014 5


foto

: jens hunt

hallå där...

… virve ivarsson, biljettenstipendiat 2014.

Varför fick du stipendiet?– Jag har arbetat länge på Lundagård och tycker

det är väldigt kul. Jag tror att jag har varit med och förnyat Lundagård och att det är en del av varför jag uppfyller de ord som han beskriver. Jag gillar att testa nytt och experimentera, att tänka annorlunda.

Hur yttrar det sig konkret?– Jag live-rapporterade tandemstafetten 2012,

införde recensioner av kurslitteratur och har skrivit reportage om studenters inställningar till sex och kärlek inom studentlivet. Sedan har jag skrivit mycket om kultur och politik också.

I år gick stipendiet till Berlin. Vad gjorde du där?– Det var ett semesterstipendium, så man måste ta

det lugnt – det uppskattar jag.– Jag var på en del museum där Judiska museet var

särskilt bra. Det försökte uttrycka känslan av Förin-telsen genom arkitektur. Det var väldigt obehagligt, men bra och starkt.

Vad är mod, lekfullhet och briljans för dig?– Att våga tramsa lite och testa nytt, och samtidigt

stå upp för sina idéer och det man tycker är rätt. Och att vara stilistiskt säker.

Vad händer härnäst?– Jag fortsätter läsa på juristprogrammet och

skriva för Lundagård. I somras arbetade jag på Expressens ledarredaktion vilket var väldigt kul. Jag vill gärna arbeta med både journalistik och juridik i framtiden.

carl-johan kullving

"Jag gillar att testa nytt och experimentera."

foto

: jens hunt

… Kate Monson, Lundagård's new student life blogger.

Who are you?– I'm originally from Lon-

don and am studying a Mas-ter of Science in Human Eco-logy at Lund University. This semester I will be in Oxford, doing a research internship at a climate change organiza-tion, COIN (Climate Outreach and Information Network). – At the moment I'm really interested in finding new ways to communicate climate change that go beyond mere science and incorporate more creative thinking, such as visual art, literature and theatre, for example.

What kind of blogger are you? – First and foremost I hope to be engaging and informa-tive, offering new avenues for thought that will inspire and empower readers when it comes to thinking about how things might be done dif-ferently. – I'll also be sharing tales of exploration from my new home, the historic city of Ox-ford. Much like Lund in many ways, it will be interesting to

see how student and cultural life in the two compare.

Why should anyone read your blog?

– I hope, by trying to offer new perspectives on topics that can seem difficult and disheartening, that I will make you smile and think, but mostly smile.

– I'll also be getting my nose into as many commu-nity projects and activities as I can to reveal some great ways that international students can get involved, learn new skills and meet new people wherever they end up.

carl-johan kullving

hello there...

sommaren i korthet

14-06-02STUDENTERNA LÄMNAR VILLANHelsingborg stad köper Gustav Adolfs församlings-hem av Svenska kyrkan och gör om det till studenthus. Därmed ska studentorganisationera i Villan flytta till den nya adressen på Söder. Men först ska byggnaden renoveras. – Med de nya lokalerna hoppas jag att det blir ett mer levande studenthus och ett riktigt nav i studentlivet, säger Sebastian Kull, ordförande för Helsingborgs-sektionen Agora. biljettenstipendiet

▶ Instiftades år 2014 av Marko Wramén som var Lundagårdsredaktör år 1994.

▶ Stipendiet går till den medarbetare på Lundagård som bäst visat provlekfullhet, mod och briljans under året som gått.

▶ Stipendiet är en semesterresa till en större europeisk stad.

14-08-11

”Tv är inte framtidens media”

detta händer ▶ 14-09-01 Höstterminen startar ▶ 14-09-05: Hälsningsgillet i AF-borgen. ▶ 14-09-14: Rösta i valet. ▶ 14-09-14: Regattan går av stapeln.

foto

: privat

foto

: tim jedeur-palm

gren

14-06-02

400 ... fel eller anmärkningar hittades på Eden i samband med slutbesiktningen. Nu har Sam-hällsvetenskapliga fakulteten skickat en krav-lista på åtgärder till fastighetsägaren Akade-miska hus. Smutsiga skarvar och otillgängliga dörrar är några av problemen.

14-05-28

”Det är inget mer än en gammal heltidare.”Det säger Teknologkårens ordförande Björn Hansson. TLTH fick kritik för jävighet efter att ha investerat ännu mer pengar i ett ölbryg-geri – som delvis drivs av före detta heltidare på TLTH.

foto

: carl-johan kullving

s 4-5 webb.indd 2 2014-08-25 01:45

vad tycker du om juridiska fakultetens agerande? diskutera på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Annika Skogar/Filip Rydén

"Vi tyckte det kändes fel. Vi är studenter och får lära oss om akademisk hederlighet."

6 lundagård nr 5 2014

Förra året beställde Juridiska fakulteten en genusgranskning av jurist-programmet i Lund. När rapporten var färdig ställde fakulteten ett ultimatum – censurera de känsliga delarna eller glöm publicering.

I vilken utsträckning används ett genusperspektiv på juristutbild-ningen i Lund? Den frågan skulle en projektgrupp med nio jurist-studenter söka svar på under våren 2013. De hade fått uppdraget av Juridiska fakultetens jämställd- hets- och likabehandlingskom-mitté, som i sin tur blivit ombedd av fakultetsstyrelsen att jobba med frågan. Frågan om genusperspektiv på juristutbildningen hade då varit en omdiskuterad fråga på Juridicum i många år. Redan 2004 proteste-rade studenter mot utbildningen eftersom de ansåg att den var verk-lighetsfrånvänd och helt saknade kritiska perspektiv. 2011 genom-fördes också en genusinventering av all kurslitteratur på program-met och i den färdiga rapporten konstaterades att kvinnor framför allt förekom som passiva fruar el-ler offer.

2013 var det så alltså dags att även granska undervisningen. Granskningen skulle bygga på in-tervjuer med lärare och studenter på juristutbildningen och utgöra grunden till ett fortsatt arbete kring genus och mångfald. Precis som den tidigare rapporten kring kurslitteratur fanns det även pla-ner på att publicera den.

Förberedande metodkursInnan arbetet satte igång ordna-des en specialdesignad kurs på 4,5 högskolepoäng i samarbete med genusvetenskap-liga institutionen för att ge studen-terna de rätta för-utsättningarna att genomföra under-sökningen. Rebecca Selberg, vikarie-rande lektor vid genusvetenskapliga institutionen, höll i kursen.

– Jag höll en introduktionskurs kring forskningsmetodik. Tillsam-mans diskuterade vi även vilka frågor man kunde ställa och vilka begränsningar som fanns, säger hon.

Efter kursen tog studenterna själva över arbetet med rapporten. Åtta kursansvariga, nio lärare och sju studenter intervjuades totalt.

Snäv deadlineUnder sommaren 2013 bearbetade projektgruppen intervjumaterialet. De var inställda på att den slutgilt-iga rapporten inte skulle vara färdig förrän vid höstterminens slut.

– Fram till sommarens slut hade vi fått höra att vi hade till jul på

oss men helt plötsligt blev deadli-nen framflyttad till sista september, säger en av studenterna från projekt-gruppen och fortsätter:

– Vi fick reda på det tre veckor innan de ville ha den klar. Det var otroligt slitigt, men det gick.

Per Norberg, ordförande i Jäm-ställdhet- och likabehandlings-

kommittén, kan inte minnas att någon deadline blivit flyttad.

– Jag kan inte utesluta att vi frågat om när den blir klar men vi har definitivt inte lagt någon otill-börlig press, säger han.

Upplevelser av klassföraktDen färdiga rapporten pekar på att både studenter och lärare uppfattar att det finns ett genusperspektiv på undervisningen, men att det ofta finns problem med implemente-

ringen. De problem som anges rör bland annat okunskap hos föreläsare, vilket ibland kan leda till att ämnet bagatelliseras. Ett annat problem som anges är bristen på tid vilket gör att per-spektivet nedprioriterats. Slut-ligen anger även ett antal stu-

denter att de upplevt lärare som uttryckt klassförakt.

Ville dölja negativa citat Resultatet skulle presenteras av några ur projektgruppen på en personaldag som arrangerades i november. Per Norberg bad då studenterna att inte presentera

uppgifterna om klassförakt. – Vi tyckte det kändes fel. Vi

är studenter och får lära oss om akademisk hederlighet så varför ska det finnas undantag för att det framkommer obekväma problem i en rapport? säger en av studen-terna från projektgruppen.

– Att någon kan uttrycka klass-förakt skapar ju även en atmosfär av att det är okej. Därför tänker jag att det vore bra om det publicera-des och blev mer synligt, säger en annan.

Enligt studenter från projekt-gruppen var det först på personal-dagen som de fick besked om att rapporten inte kunde publiceras i dess nuvarande form.

– Vi ställdes inför ett ultimatum att antingen censurera de käns-liga delarna eller att inte publicera rapporten alls.

"Förstör allmänhetens bild"Per Norberg ser inget proble-matiskt i de alternativ han gav studenterna.

– Nej, jag känner inte att det är akademiskt ohederligt. De gjorde

Studenter vittnade om klassförakt

Citaten är hämtade från rapporten "Normkritik i juristutbildningen" som bygger på intervjuer med kursansvariga, lärare och studenter på jursitutbildningen.

foto arkiv henrik larsso

n

s 6-7 nyheter juridicum.indd 1 2014-08-24 23:52

vad tycker du om juridiska fakultetens agerande? diskutera på lundagard.se ◣nyheter


en bra och tydlig rapport som beskriver ett problem men bara för att ett problem finns så betyder inte det att vi behöver publicera det.

Per Norberg anser att fakulte-ten är medveten om att det kan förekomma en exkluderande jar-gong såväl när det gäller klass som andra grunder. Men han anser också att det skulle vara förö-dande om det kommer fram, till exempel om någon googlar på Juridiska institutionen i Lund, eftersom det inte ger en represen-tativ beskrivning av verkligheten.

– Vi jobbar hårt mot att här inte ska finnas någon slags överklass-kultur men varje gång det skrivs någonting om att vi uttryckt oss såhär så förstörs ju bilden av oss i allmänhetens ögon, säger han.

Skrivit egen sammanfattningEftersom projektgruppen vägrade censurera sitt material behand-lade inte fakulteten frågan om publicering.

I stället har Jämställdhets- och likabehandlingskommittén nu tagit fram en egen sammanfatt-

ning av rapporten där ordvalen är annorlunda.

Men inte heller den finns att hit-ta publicerad eller online.

– Det kändes som om syftet med det var att osynliggöra rapporten så mycket som möjligt, säger en av studenterna från projektgruppen.

– Vill de ha en rapport som säger att allt är helt perfekt? Det är en väldigt konstig inställning – att hålla på att göra en ny rapport tills alla mirakulöst är godkända på alla punkter. Det är ju inte så att vi i rapporten påstår att vi pre-senterar den absoluta sanningen. Vi har bara berättat hur lärare och studenter ser på saken.

Inga formella beslutJuridiska fakultetens dekan Chris-tina Moëll menar att det inte tagits några formella beslut från fakulte-

tens sida om att rapporten inte ska publiceras.

– Självklart ska den vara till-gänglig. Vi har bara inte valt att mångfaldiga den.

Vad Christina Moëll syftar på med tillgänglig är att rapporten är en offentlig handling som går att

begära ut. Även hon hänvisar till den sammanfatt-ning som tagits fram.

– Jag tror den kan vara mer

intresseväckande i vissa fall eftersom den är mer lättillgänglig, säger hon.

Att det ska ha funnits några dis-kussioner kring citaten kring klass-förakt är ingenting hon känner till.

– Jag har uppfattat det som att man har varit överens om att det har varit ett bra alternativ att skriva en sammanfattning i sam-råd med fakulteten, säger Christina Moëll.

text annika skogargrafik filip rydén

"Bara för att ett problem finns så betyder det inte att vi behöver publicera det."

läs hela rapporten på lundagard.se Läs hela rapporten "Normkritik i juristutbildningen" på lundagard.se

Rapporten gjordes på uppdrag av fakulteten, men när den var färdigställd krävde de att citat som vittnade om klassförakt skulle strykas. Annars skulle publicering inte komma på fråga.

foto jo

nas jacobso

n

foto arkiv henrik larsso

n

In 2013, a reserach project about gender perspectives in the undergraduate law program was carried out. However, when the report was ready, the response was an ultimatum: censor the sensitive parts or it can't be published.

Read the whole article at lundagard.net

in english

– fakulteten vägrade publicera

s 6-7 nyheter juridicum.indd 2 2014-08-24 23:54

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Filip Rydén8 lundagård nr 5 2014

erasmus +

>> Ett euro

peiskt utb

ildnings-

samarbete

som komme

r att

ersätta Er

asmus Mund

us.

>> Program

men är utl

agda på

en grupp unive

rsitet runt

om i Europa och

världen.

Som stude

nt läser man

en

och samma

utbildning

, men

hoppar nat

urligt run

t mellan

exempelvis

Wien, Madrid och

Lund.

avgiftsfri utbildning

Avgiftsspelet Ska svenska studenter behöva betala

avgifter för att plugga i Sverige? Ett lagändringsförslag från utbildnings-

departementet har gett svenska lärosäten och studenter magsår i sommar. Här är anledningarna varför.

Utbildning i Sverige ska vara gratis för alla svenska och europeiska studenter – det är en viktig princip som är inskriven i högskolelagen. Därför var det många lärosäten och kårer som blev förvånade i juni när Utbildningsdepartementet lämnade ett, för många häpnadsväck-ande, förslag till lagändring.

Plötsligt hade det uppstått en lucka där svenska studenter kunde bli tvungna att betala avgifter för utbildningar – även om de skulle studera i Sverige.

Andra länders avgifter problemetDet hela började i juni 2013. Univer-sitetskanslerämbetet, UKÄ, den statliga tillsynsenheten för universitet och hög-skolor, kritiserade universiteten i Upp-sala och Luleå för att de hade tagit ut avgifter av ett par av sina studenter.

Uppsala och Luleå hade hamnat i ett dilemma. Det handlade inte om vanliga svenska utbildningar, de blir bekostade av staten. I stället rörde det sig om Eras-mus Mundus-program. I vanliga Eras-musutbyten åker studenter iväg till part-

neruniversitet och pluggar utomlands i 3 till 12 månader, vilket finansieras av EU.

Program som Erasmus Mundus skiljer sig från dessa. I stället för att utlandsstudierna blir ett kort inslag, är dessa program helt ut-lagda på en grupp universitet runt om i Europa och världen. Som student läser man en och samma utbildning, men hoppar naturligt runt mellan exempelvis Wien, Madrid och Lund. För att detta ska fungera smidigt ingår de samarbetande lärosätena i ett konsortium som bland annat sätter gemensamma avgifter.

Och här finns det grundläg-gande problemet: alla länder har inte gratis utbildning för sina studenter – faktum är att det snarare är ett undantag. Samtidigt finns grundläggande EU- regler som säger att europeiska studen-ter ska behandlas lika.

Svenska lärosäten kan inte ta emot

studenter gratis i gemensamma utbild-ningar där vissa lärosäten kräver studie-avgifter – samtliga studenter inom sam-ma utbildning ska betala samma avgift. I det läget måste alltså någon betala för de svenska studenterna – eller så får det

svenska deltagandet utebli. Men internationella ut-

bildningssamarbeten är vik-tiga för Sverige. I november skickade därför Sveriges uni-versitets- och högskoleför-bund, SUHF, in en skrivelse till Utbildningsdepartementet där de bad om en lösning på proble-matiken.

Vill att universitetet pröjsarI ett halvår filade departementet på ett svar och när det kom i juni möttes det av upprörda känslor. Departementet hade som lösning på problemet meddelat att läro-

sätena gör rätt i att ingå samarbeten där studenterna blir avgiftsskyldiga. Lärosäten rasade, kårer blev tokiga och

s 8-9 nyheter erasmus.indd 1 2014-08-25 02:14

nellt program, men de betalar inte för utbildningsdelen i Sverige, säger Linda Gerén, utredare på SUHF.

Avgiftsproblemet berör inte bara Erasmusprogrammen, utan hotar även

många andra student-utbyten. Då många nya utbildningsavtal snart ska tecknas var det nöd-vändigt att det kom en snabb lösning på avgifts-problemet.

– Flera program tar slut nu och många läro-säten vill ingå i nya sam-arbeten. Det hade flera av dem nog inte vågat göra, såvida det inte gällde an-dra länder utan avgifter, säger Linda Gerén.

Avvisar svenska studieavgifterMed ett så akut problem var en ändring i högskolelagen det enda rimliga alter-nativet enligt departementet.

– Vi hade förstås alternativet att hålla hårt på principen att utbild-ningen aldrig ska kosta, men då kan vi inte heller delta i sådana här program. Där-för måste vi hitta den här typen av lösning, säger Peter Honeth.

Han är statssekreterare och Jan Björklunds högra hand i högskolefrågorna. Peter Honeth gillar inte att andra länder tar studieavgifter för studenter. Men att svenska lärosäten ska bekosta studier för svenska studenter i de län-derna, likt Per Erikssons för-slag, ser han inte som ett alternativ.

– Det är inte rimligt. Lund och många andra lärosäten har sagt att det krävs mer resurser för utbildningen i Sve-rige, och det har vi nog med att ordna. Vi har inte någon anledning att gå in och kompensera de beslut som andra länder har fattat för sina avgiftssystem. Svenska studenter får vara beredda på

att betala avgifter i vissa andra länder, säger Peter Honeth.

Men att det av flera anses som att principen om fri utbildning i Sverige nu bryts gör dock Peter Honeth bestört.

– Debatten som jag uppfattat, den att “oj detta kanske är första steget att införa avgifter generellt”, den kan jag ytterst bestämt avvisa. Att utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri och att svenska läro-säten inte ska finansieras via avgifter är en helig princip.

Danmark kan ha lösningenMen det saknas inte förslag på ytterli-gare lösningar. En av de mest intressanta kommer från UKÄ, de som på allvar satte bollen i rullning från början. I deras svar till departementet finns ett tilläggs-förslag.

UKÄ sneglar åt Danmark och en mo-dell som bygger på stipendier. Där råder kostnadsfrihet vid högre utbildning, men genom en bred politisk överens-kommelse finns särskilda stipendier för utlandsstudier som gjort det möj-

ligt för de danska studenterna att delta i internatio-nella utbildnings-samarbeten.

Lärosätena får endast ingå i inter-nationella utbild-ningssamarbeten så länge stipen-diets maxbelopp inte överstigs. Sti-pendierna täcker hela avgiftsbelop-pet och studen-terna får därmed

sin utbildning finansierad. Men om sådana stipendier kan bli en

verklig lösning i Sverige återstår att se. Till dess är visserligen problemet orga-nisatoriskt löst, men det är studenterna själva som får stå för notan.

text kenneth carlsson foto jens hunt

grafik filip rydén

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter


uppsala

universitet

>> Svenskt universit

et.

>> Dömdes för att ha tagit

ut

avgifter av

svenska studente

r

som studerade

på universit

etet

i ett

internatione

llt

samarbetspro

gram.

luleå tekniska universitet

>> Svenskt universitet.

>> Dömdes för att ha tagit ut

avgifter av svenska studenter

som studerade på universitetet

under ett Erasmus Mundus-

program.

eus regler

kräver att alla

eu-medborgare ska behandlas

lika vid gemensamt anordnade

universitetsutbildningar.

detta innebär att om svenska

studenter får gratis studier

måste även studenterna från

andra eu-länder få det.

betalar studenter från andra

eu-länder avgufter måste även

svenska studenter betala.

ALLMÄNNINGDessa samarbeten räknas inte som vanliga Erasmusutbyten. EU:s regler skapar då ett ultimatum – antingen betalar svenska studenter, eller får

de låta bli att delta.

ALLMÄNNING

I Erasmus+ deltar lärosäten

från hela Europa. Många har

studieavgifter.

Problemet uppstår när

svenska lärosäten samarbetar

med utländska lärosäten som

tar avgifter.

erasmus +

>> Ett euro

peiskt utb

ildnings-

samarbete

som komme

r att

ersätta Er

asmus Mund

us.

>> Program

men är utl

agda på

en grupp unive

rsitet runt

om i Europa och

världen.

Som stude

nt läser man

en

och samma

utbildning

, men

hoppar nat

urligt run

t mellan

exempelvis

Wien, Madrid och

Lund.

För att det ska bli möjligt

krävs en ändring i högskole-

lagen.

De svenska lärosätena tar

inte själva emot pengarna,

studenternas pengar går till

de utländska lärosätena.

Det är viktigt att delta i

internationella samarbeten.

Som lösning vill Utbildnings-

departementet att svenska

studenter ska betala Som de

vill delta i sådana program.

i facebookgrupper samlades tusentals användare i protest.

Lunds universitet accepterar departe-mentets förslag, men rektor Per Eriks-son är kritisk.

– Det här proble-met är ju inte nytt utan har funnits i ett par år. Det som känns ytterst besvä-rande är att när det nu kommer en lös-ning så kommer den i elfte timmen. Vi blir tvungna att acceptera nu, säger han och fort-sätter:

– Det här är inte en helt lyckad lösning. Sen å andra sidan har vi ett ansvar för att inte stoppa internationella samarbeten.

Det inte helt lyckade är att studenter nu får stå för en utbildningskostnad på 8000-9000 euro om året. Per Eriksson ser hellre att universitetet står för ut-bildningskostnaden.

– Jag tycker att universitetet bör få vara med och betala avgifterna helt el-ler delvis genom samma pengar som vi hade lagt på våra studenter i Sverige. Sådana lösningar borde departementet också tittat på, säger han.

Men inte minst ser han ett problem i att principen om avgiftsfri utbildning i Sverige nu verkar brytas.

– Jag var med när avgifterna för tred-jelandsstudenter infördes och jag har ju lyssnat till när regeringen bedyrade att avgifter aldrig skulle drabba svenska studenter. Det är ju svårt att frigöra sig från att det är just det som nu har hänt, säger Per Eriksson.

Behövs akut lösningÄven SUHF accepterar lösningen. Men de tycker tvärtemot Per Eriksson inte att det ruckas på principen om en av-giftsfri utbildning.

– Studenterna betalar för en speciell utbildning som ingår i ett internatio-

förslagetEn avgift som betalas för att en student ska delta i utbildning på grundnivå

eller avancerad nivå inom ramen för ett avtal om utbildningssamarbete mellan ett universitet eller en högskola och

ett utländskt lärosäte är inte en avgift för utbildning på grundnivå eller

avancerad nivå vid universitetet eller högskolan om:1. avgiften inte tillfaller lärosätet,och

2. inte avser utbildning som anordnas av universitetet eller högskolan.Bestämmelsen bör träda i kraft den 1 februari 2015.

The Swedish law prescribes that education should be free for European students. However, to enhance international cooperation, the Swedish government has made a controver-sial decision which allows the introduc-tion of tuition fees. This has infuratiated unions and universities.

Read the full article at lundagard.net

in english

s 8-9 nyheter erasmus.indd 2 2014-08-25 02:24


Redigering: Xxxxx Xxxxxxxx lundagård nr x 2010

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20s 10-11 nyheter studmed..indd 1 2014-08-25 01:55


Redigering: Filip Rydén lundagård nr 5 2014 11

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20

Kommunen anställer studenter – Lunds kårsamarbete hejar på

Det började med en motion 2012 från Folk-partiet. De tyckte att kommunen skulle anställa studenter för att göra mindre projekt, en åtgärd som både kunde hjälpa till att lösa problemet med arbetslösheten för nyutexaminerade studenter, och ge viktiga jobberfarenheter.

I höst blir förslaget verklighet. Annon-serna till studentjobben kommer ut i början av september och efter det sker rekrytering fram till starten i oktober. Till en början handlar det om fem studenter som kommer att jobba åtta timmar i veckan med en lön på 125 kronor i timmen.

Susanna Hansson är studentstadssamordnare på Lunds kommun och säger att mycket handlar om att visa kommunen som en möjlig arbets-givare, men också om att knyta an till studen-terna och aktuell kunskap från deras studier.

– Vi vill visa studenterna våra verksamheter och samtidigt ge dem en erfarenhet inför arbetslivet, säger Susanna Hansson.

Gammalt systemSystemet med studentmedarbetare har redan funnits under en längre tid i Danmark. På lands-tinget Region Skåne har liknande system varit igång sedan 2011. De tar emot ungefär 50 stu-denter per år, som jobbar mellan 10-15 timmar i veckan med projekt som varar i upp till ett år.

Carina Wirth, som är enhetschef på HR-utveckling på Region Skåne, tycker att både studenterna och landstinget tjänar på samarbetet.

– Jag skulle säga att det är en win-win- situation. Studenterna får erfarenhet inom det område de studerar. För oss handlar det om attrahera nya medarbetare och att vi bildar ett kontaktnät åt studenthållet, säger hon.

Carina Wirth säger dock att det inte är en självklarhet att anställa studenterna efter examen, men ser ändå studentmedarbetarna som en kompetensförsörjning inför framtiden.

– Vi rustar dem för att kunna ta en anställ-ning hos oss när de är färdigutbildade. Jag har ringt några som blivit klara med sina utbild-ningar för att uppmuntra dem att söka tjänster hos oss, säger hon.

Lus inte längre kritiskaDet planerade studentmedarbetarsystemet har tidigare fått kritik, inte minst från Lunds uni-versitets studentkårer, Lus. När Lus 2012 kom-menterade förslaget riktade de kritik mot att tjänster skulle öronmärkas för studenter. Det skulle enligt dem befästa bilden av att studenter inte kan klara sig i den allmänna konkurrensen.

Men nu är kårerna positiva till systemet. Enligt Sebastian Persson, vice ordförande för Lus, visar många undersökningar som kår-erna gjort att studenter oftare vill kunna om-sätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Studentmedarbetartjänster skulle då kunna hjälpa till med detta.

– Arbetsmarknaden kräver att studenter ska ha praktiska erfarenheter för att kunna få ett jobb. De här tjänsterna kan erbjuda det som komplement till alla de program som inte kan erbjuda till exempel en praktiktermin, säger han.

Ska inte tvingas arbetaAnnan återkommande kritik har varit att studier ska ses som en heltidssyssla. Enligt beräkningar från Sveriges förenade student- kårer går genomsnittsstudenten 849 kronor back varje månad. Att studenter tar extrajobb skulle då kunna skjuta fokus från problemet att studiemedlet är för lågt.

– Så klart ska en student inte tvingas att arbeta som studentmedarbetare på grund av lågt CSN. Men så länge en student inte väljer att jobba för att ekonomin inte räcker till är vi positiva till Lunds kommuns projekt, säger Sebastian Persson.

text tove nordénillustration malin johannesson

Helsingborgs stad, Jusek och Region Skåne har en sak gemensamt: De anställer studenter för att arbeta åt dem. Nu är det Lunds kommuns tur – och trots tidigare kritik är kårerna positiva.

"Så länge en student inte väljer att jobba för att ekonomin inte räcker till är vi positiva."

s 10-11 nyheter studmed..indd 2 2014-08-25 01:56

plock


citatet"

i korthet frågan

aktuell?

Redigering: Kenneth Carlsson

Den som någon gång under sin studie-period varit i kontakt med en tekno-log har förmodligen sett hen bära en karaktäristisk overall. Att de används flitigt och har många traditioner kring sig är ingen hemlighet – men varför?

Vid Lunds universitet är det bara teknologer som brukar synas i färgglada overaller. De bärs under nollning, på sittningar och i andra sam-manhang som kan innebära flitigt supande och nergrisande av kläder.

Anton Hyllstam är ordförande i Campus Helsingborgs ingenjörssektion, och har själv burit sin blå overall vid många tillfällen. Enligt honom började traditionen antagligen på 1970-talet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

– De ville göra något nytt så de tog in väg-arbetaruniformer till nollorna, säger han.

Olika färg beroende på ämneDärifrån ska idén med overaller ha spridit sig över både svenska och finska universitet. I Lund har traditionerna kring dem blivit många.

– Overallerna har olika färger beroende på

vad man läser, varje sektion har oftast en över-gripande färg, säger Anton Hyllstam.

Overallen ska sedan fyllas med märken som man syr på själv. De kan symbolisera allt från närvaro på en specifik fest till att man varit fadder.

Byt kroppsvätska och få en krageOverallerna modifieras också av olika anled-ningar. Det finns till exempel en ökänd, men inte alltid efterlevd, tradition av att studenterna byter krage med teknologer som de har bytt kropps-vätskor med.

– Sedan får du ju aldrig lov att tvätta din overall. Eller ja, du får ju bada med den, säger Anton Hyllstam.

Dessutom finns en annan poäng i att alla har på sig klädesplagget:

– Alla blir ju rätt så jämlika när man har den, man känner sig mer som ett gäng.

Vad man ska och inte ska göra med dräkten verkar dock till stora delar vara upp till indivi-den eller sektionen i fråga, men en sak är säker: Teknologerna verkar trivas i sina overaller.

text sebastian manierifoto jonas jacobson

Varför har teknologerna overaller på sig?

Doktoranderna, som har fått ett för-sämrat trygghetsavtal. Nu kommer forskare behöva vara anställda på sam-ma lärosäte i minst sex år för att fullt ut omfattas av avtalet – tre gånger längre än lagen om anställningsskydd tillåter.

dålig sommar

bra sommar

"En sak om man går på teaterhögskolan, men när man pluggar mer seriösa grejer som teknisk fysik är det väl dumt att vara packad?"När medieprofilen Cissi Wallin under Almedalsveckan modererar ett panelsamtal om alkohol i studentlivet är hon på det klara med vad livet som teaterstudent innebär. Rödvin och sovmorgon. Något helt annat än vad det innebär att vara en teknologstudent alltså.

European Spallation Source, mer känt som ESS, har efter fem år av tröga förhandlingar till slut fått sin finansiering tryggad. 16 länder är med och betalar bygget som kommer bli Sveriges största forskningsanläggning. Hur den lång-siktiga driften av detta "jättemikroskop" ska säkras är dock ännu oklart.

...kronor får Botaniska trädgården i stöd av Lunds kommun. "Botan", som ägs och drivs av universitetet, har varit nära en ekonomisk kollaps och har behövt ekonomiska tillskott för att fortsätta drivas.

500 000

Du har säkert sett dem – de inte sällan smutsiga och tygmärkesprydda overallerna som teknologerna bär.

foto

: ess/henning larsen architects

28/8 ... blev invigningsdagen för det nya humanist- och teologcentrumet Lux. Här ska Lunds universitets alla filosofer, humanister, teologer, kulturvetare, historiker och arkeologer ha sin gemmensamma hemvist framöver.

s 12-13 plock.indd 1 2014-08-24 23:56

plock


sofie selin - projektledare för bopoolen

aktuell

Varje år framåt höstkanten är bostadsbristen i Lund lika självklar som att kvällarna blir mörkare. Sofie Selin, Bopoolens nya projektledare, gör just nu allt hon kan för att alla studenter ska få tak över huvudet.

– Jag har förstått det som att det inte har varit samma kaos de se-naste åren men det jag inte riktigt kan förstå är att det finns knappt 48 000 studenter vid Lunds uni-versitet men bara 8 600 student-bostäder. Var tar folk vägen?

Ja, hur länge ska jag behöva gå bostadslös om jag fortfarande inte hittat något?

– Det beror på. Om du vill gå genom AF Bostäder ligger kötiden där på nästan 11 månader för ett korridorsrum och 22 månader för en lägenhet. Men det känns som om det brukar lösa sig när man väl kommer hit.

Är jag lite sent ute om jag börjar leta nu?

– Vi jobbar just nu för fullt för att få fler att hyra ut ett rum eller sin soffa. Lund har en väldigt lång tradition av andrahands-uthyrning, Bopoolen har funnits i olika for-mer sedan 1920-taletDet har ju alltid behövts ett komplement eftersom det inte finns tillräckligt med boenden.

Har du några tips på vad jag ska skriva för att få napp på min bostadsannons?

– Nej, vi ser inte vad som lyckas

utan det är ju upp till hyresgäst och hyresvärd att hitta varandra. Men det vi brukar tipsa om är att man ska vara lite personlig och skriva något mer än ”Hej, jag sö-ker boende”.

Vem är den typiske hyres- värden på Bopoolen?

– Det varierar jättemycket men ofta är det kanske lite äldre och ensamma som har mycket plats och vill ha sällskap. Sen är det gan-ska mycket studenter och unga.

Kan hyresvärden ta vilken hyra som helst av mig?

– Nej, det som Bopoolen jobbar mycket med är att visa att vi är en trygg andrahandsförmedlare för studenter. Vi granskar alla annon-ser för att kontrollera att adres-sen och uthyraren faktiskt finns. Sedan gör vi också en skälighets-bedömning av hyran och försöker sätta en standard på 3 500 kronor för ett rum och att det då ska ingå el och internet.

Men finns det någon lag som säger någonting om vilken hyra det är okej att ta ut?

– Ja, det finns reglerat i hyres-lagen och om hyran har varit för hög kan man få tillbaka pengar retroaktivt.

Har ni haft problem med bedragare? – Ja, det har varit lite lugnare de senaste veckorna,

men efter att de internationella studenterna fått besked om de fått boende eller inte så lade massor av folk upp sökes-annonser hos oss. Då fick vi mejl varje dag om olika bedragare.

Redigering: Annika Skogar

Hon hjälper dig i bostadsjakten

Vem Sofie Selin, ny projektledare på Bopoolen - en andrahandsförmedling av bostäder som drivs av Lunds universitets studentkårer. Bakgrund Pluggat pol.mag i Lund med inriktning nationalekonomi. Har sedan examen för tre år sedan gjort praktik på Afrikagrupperna i Stockholm/Zimbabwe och arbetat i Köpenhamn med chefsrekrytering. Studentbostadshistoria Kantades av flyt. Fick som novisch hyra i andrahand genom en bekant till familjen. Kunde genom husets hyresvärd sedan få första-handskontrakt. Har i dag flyttat till en hyresrätt i Malmö.Det här visste du inte om Sofie Selin Kan stoppa in hela näven i munnen. ”Det ultimata partytricket”.

fler hyresvärdar i lund ▶ Boplats syd – boplatsstyd.se ▶ Akelius – akelius.se ▶ Briggen fastighets AB – briggen.se ▶ Höglunds fastigheter – haeglunds.se ▶ Lunds kommun fastighets AB (LKF) – lkf.se ▶ Malmöborg – malmoborg.se ▶ Skånesund – skanesund.se ▶ Stadsbostäder – stadsbostäder.se ▶ Superbygg – superbygg.se

fler hyresvärdar i malmö ▶ Boplats syd – boplatssyd.se ▶ Fastighetsförvaltarna – tel. 040-971000 ▶ Fastighetsgruppen – fastighetsgruppen.nu ▶ Heimstaden – heimstaden.com ▶ Hagagruppen – hagagruppen.se ▶ Malmöborg förvaltnings AB – malmoborg.se ▶ Stadsbostäder – stadsbostader.se

fler hyresvärdar i helsingborg

▶ AB Helsingborgshem – helsingborgshem.se ▶ Akelius – akelius.se ▶ Biskopen fastighets AB – biskopen.se ▶ Brinova fastigheter AB – brinova.se ▶ Granito AB – granito.se ▶ Förvaltningsteknik LB AB – energiteknik.nu ▶ Exxit fastighets AB – exxit.se ▶ Brogripen fastighets AB – brogripen.se

Hur märks bedragarna?– Boendet är alltid lite för bra,

lite för centralt och lite för billigt. Sedan är det också helt galet hur bedragarna jobbar. Det var någon som nyligen hade skickat en kopia på ett pass som troligtvis inte ens var hon utan de hade bara stulit hennes identitet.

Vad ska jag ta mig till när jag upptäcker att jag blivit lurad?

– Kontakta din bank och se om det går att stoppa utbetalningen. Men är det ett internationellt konto,

vilket det nästan alltid är, så är det väldigt svårt för svenska polisen att göra något. Men sedan tycker jag absolut att det ska polisanmälas så att det syns i statistiken.

Något mer jag ska ha koll på?– Det går bra att kontakta oss

för rådgivning helt gratis. Det kan handla om att man hamnat i en knivig situation eller att man behöver hjälp med kontrakt eller liknande.

text annika skogarfoto jens hunt

"Brukar lösa sig när man väl kommer hit."

s 12-13 plock.indd 2 2014-08-24 23:57

reportage

x lundagård nr x 2010

studenten som kom undan politikenstudenten somkom undanpolitiken

s 14-17 reportage.indd 1 2014-08-24 23:41

reportage

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

studenten som

– För vi är int, nej vi är int, vi är inte Uppsala! Nej, vi är Lunda-ekonomeeer! För vi är inte Uppsala!

Ramsan och de högljudda tjugoåringarna fyller alltid Lunda-gård vid den här tiden på året. Utklädda och med krigsmålningar lär de känna de andra nyinflyttade tjugoåringarna. De skrålar och springer stafett. Nya smeknamn blandas med vägbeskriv-ning till Systembolaget.

Många, men långt ifrån alla, av de som nu börjar sin första termin vid universitetet har även folkbokfört sig i Lund. Det be-tyder att de ska rösta i kommunvalet om tre veckor. Det betyder dock inte att de ska förvänta sig några stora vallöften från sta-dens partier.

tre månader tidigare, i juni 2014, ska vårens sista kommun-fullmäktige alldeles strax inledas i Stadshuset.

– Kan vi be representanterna från Steve att komma ner?Kommunfullmäktiges ordförande Annika Annerby Jansson

är märkbart irriterad. Kameran som ska sända dagens möte är felplacerad. Lokalens enda student från den i övrigt sovande student-tv-kanalen dyker upp efter ett litet tag. Fipplar med kameran. Får godkänt. Ordförandeklubban smäller i bordet.

Mötet tar sin början men någon mer student än Steve-killen syns inte till. Inte heller i diskussionerna. Det är inget konstigt med det. I nämnds- och kommunfullmäktigeprotokoll från de senaste fyra åren är det ofta långt mellan de gånger ordet student ens nämns.

Sparsmakade protokoll är visserligen ett ganska dåligt bevis på att det finns ett ointresse hos politikerna, men med en stad som präglas av sina närmare 48 000 studenter säger det åtmins-tone något. Det håller Anders Almgren (s), oppositionspolitiskt kommunalråd, med om.

– Ärligt talat så är studenterna mest en del av ett bakgrunds-brus, säger han.

det här är inget nytt. Genom åren har det återkommande blossat upp kritik mot kommunpolitikens tendens att se studenterna som tillfälliga, och tärande, besökare på staden.

Tydligare än kanske någonsin tidigare blev det i slutet av 1990-talet när det plötsligt hade etablerats högskolor i varenda liten svensk stad. Städer som satsade massor på sina nyinflyttade studenter.

– Kontrasten blev väldigt stor i jämförelse med Lund. Här har det alltid funnits ett stort ointresse, säger Lars Trägen, ordfö-rande för Lunds universitets studentkårer mellan 1999 och 2000.

Där, i slutet av 1990-talet, tyckte dock Lars Trägen och ett 20-tal andra kåraktiva att det hade gått för långt. Att kommunen inte brydde sig mer om studenterna tyckte de var både noncha-lant och märkligt. Inför valet 1998 bestämde de sig därför för att göra något. Och nej, inte ”göra något” i bemärkelsen skriva debattinlägg eller boka möte med lokalpolitikerna. Nej, ”göra något” i bemärkelsen starta ett eget politiskt parti. Ett studentparti.

– Vi lämnade våra moderpartier och bildade studentpartiet med målsättningen att sitta en mandatperiod och få kommunen att intressera sig för studentfrågor, säger han.

En vansinnig idé kan tyckas, men med privata donationer från bland annat Lunds universitets rektor och med löften om att arbeta för ett studentvänligare Lund fick partiet 2,1 procent i kommunvalet. Det resulterade i ett mandat i kommunfull-mäktige och insynsplatser i flera nämnder.

i dag är historien om Kommunpartiet studenterna, som var deras officiella namn, ett gott minne av hur driftiga studen-ter kan lyckas med det mesta, till och med att starta politiska partier. Några djupare avtryck lyckades de dock inte göra. Den numera nedlagda tidningen Studentliv rankade under flera år under 2000-talet landets studentvänligaste kommuner. De undersökte då kontakten mellan kommun och studenter, information till studenter och stöd till kårer. Lund hamnade ständigt på bottenplacering. En jämförelse mellan Helsingborg respektive Lunds kommuns studentsatsningar gör det också lätt att gissa att åtminstone det ekonomiska läget fortfarande är det-samma. Vid en jämförelse av årets budgetar satsar Helsingborg nästan fem miljoner mer på studentrelaterade projekt, trots att de bara har runt 4 000 studenter på Campus Helsingborg

Sommaren är slut och Lund går återigen från sovande samhälle till myllrande studentstad. Men trots närmare 48 000 studenter i en kommun på 115 000 invånare lär vallöftena till Lunds studenter utebli. Det är en tradition som inte ens ett studentparti lyckats bryta. Varför har Lund blivit staden med två parallella världar?

text annika skogarillustration annie axelsson

kom undan


s 14-17 reportage.indd 2 2014-08-24 23:42

läs om studenterna som toppar kommunlistorna på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén/Annika Skogar16 lundagård nr 5 2014

satsningar lund Karnevalen (utslagen på fyra år) 250 000 kr Studentinfo 90 000 kr Bopoolen 215 000 kr Kommunala studentrådet 52 000 kr Internationella gästforskares mottagning 2 000 kr Välkomstmottagning 17 000 kr Projektledare studentsamverkan 250 000 kr Welcome reception 16 000 kr Hälsningsgille 22 000 kr Studentmedarbetare (pilotprojekt) 125 000 kr

▶ Sammanlagd summa: 1 039 000 kr

satsningar helsingborg Enhet för högre utbildning 1 300 000 kr Plattformen* 3 240 000 kr Informationskostnader 25 000 kr Folkbokföringsinformation 10 000 kr Villan 1 000 000 kr Studentorg. samordning och samråd 75 000 kr Studentbostadssamordning 50 000 kr Studentjobbssamordning 100 000 kr Studentspegel (enkät till studenter) 10 000 kr

▶ Sammanlagd summa 5 810 000 kr * medel att söka för utveckling av verksamheter vid Campus, totalt 5,4 miljoner. 60 procent rör utbildning och student-verksamhet, övrigt fördelas till forskning.

– För oss är det väldigt viktigt att satsa på Campus för att öka utbildningsnivån i nordvästra Skåne och på så sätt öka konkurrenskraften i regionen, säger Peter Arvebro, näringslivs- utvecklare på Helsingborg stad.

i lund har det inte uppstått några nya student-partier sedan Kommunpartiet studenterna lade ner 2002. En sak lämnade de dock efter sig som finns kvar än i dag – det kommunala student-rådet. Att de finns, eller vad de faktiskt gör, är okänt för de allra flesta.

– Det här är klagomuren. Vi kan komma och vi kan snacka skit men det kommer inte komma något konkret ut ur den här vägen, säger Nikolas Pięta Theofanous.

Han är en av sju studenter i det kommunala stu-dentrådet och har suttit med sedan hösten 2010.

Förutom studenterna består rådet av repre-sentanter från ett antal nämnder och en ord-förande i form av kommunstyrelsens vice ord-förande Christer Wallin (m). Han tycker det är fel att nedvärdera det arbete som bedrivs i det kommunala studentrådet.

– Studentrådet har haft en avgörande betydelse när det kommer till att föra upp samtalen på andra nivåer, säger Christer Wallin.

– De politiska representanterna är väldigt allvarliga i sin återrapportering till nämnderna men sen vet vi inte om studenterna gör samma sak, säger han.

Oppositionsrådet Anders Almgren delar inte Christer Wallins uppfattning.

– Det är ju inte så att folk innan det ska beslu-tas något dyker ner i papperna och säger ”åh, vi måste ju kolla vad studentrådet tycker om detta” utan det är snarare något som finns i margina-len.

Inte heller Nikolas Pięta Theofanous tycker att man ska sätta för stort hopp till det kommunala studentrådet.

– Det är inte till för att ta stora beslut, säger han och fortsätter:

– Men samtidigt tycker jag att kommunen kan vara lite ödmjuk då det är en studentstad. Snackar vi om att vi vill ha studentrabatt så får vi direkt höra att ”jamen då vill pensionärerna också ha rabatt så det går inte”.

Ofta handlar möte-na om informations-

utbyte där nämnderna får berätta vad som är på gång.– Det brukar vara om något som byggs, och så gillar

de att framhålla Humorfestivalen – ”dit kan ju studenter komma”, säger Nikolas Pięta Theofanous och syftar på att Humorfestivalen egentligen inte har något alls med stu-dentlivet att göra.

nej, studentrådet är inte till för några stora beslut, men inte heller till några små. Kanske kan skylten som aldrig blev till ses som sinnebilden för hela dess verksamhet. Christer Wallin drar lite på munnen när skylten kommer på tal. Nikolas Pięta Theofanous ger den en lång suck.

– Alltså den där förbannade skylten, det höll på att bli en ”framgång” men nu vet jag inte vem jag ska peka finger mot, säger han.

Idén om en Studentlundsskylt uppkom i början av 2012. Med placering vid stationen skulle den visa vägen till studentverksamhet runt om i staden. Sedan dess har ingen-ting hänt.

– Frågan ligger faktiskt hos studenterna, säger Christer Wallin.

– De ska fixa det här med tillstånd så det känns ju skönt att vissa långbänkar får hamna där.

att arbeta med påverkansarbete gentemot kommunen är inte heller något som kommer högt upp på Lunds universitets studentkårers prioritetslista.

– Det är helt enkelt inte tidsmässigt möjligt, säger Oskar Styf, ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus.

Tillsammans med sin kollega Sebastian Persson har han under sommaren installerat sig i AF-borgens sydvästra hörn. Det kommande året ska de tillsammans manöver-era det gemensamma kårskeppet. Att det är valår märks även hos dem.

– Politikerna är mer måna om att träffa oss än vad de annars är, säger Sebastian Persson.

Egentligen har de inget negativt att säga om kontakten med kommunen som sådan, utan snarare på vad som fak-tiskt kommer ut av det rent konkret.

– Jag tror det handlar om att man måste vilja förändra och inte bara prata om det, säger Oskar Styf.Både han och Sebastian Persson hoppas att det kommunala studentrådets funktion kan ses över efter valet.

– Det vore intressant om kommunen kunde intressera sig för en stor fråga som är viktig för oss alla i stället för en massa smågrejer, säger Oskar Styf.

men vad är det som går förlorat mer än en studentskylt när Lunds politiker och studenter lever så långt ifrån varandra? En utblick över andra studentstäder kan ge en fingervisning. I Göteborg har exempelvis Göteborgs förenade studentkårer kommit överens med kommunen

"Kommunen kan vara lite mer ödmjuk då det är en studentstad."

I en annons i Lundagård nummer 6/1998 redogör Kommunpartiet studenterna för varför Lunds studenter bör rösta på dem.

1

2

3

4

5 miljoner kr

helsingborg lund

s 14-17 reportage.indd 3 2014-08-24 23:45

läs om studenterna som toppar kommunlistorna på lundagard.se ◣reportage


om att de ska bygga 4 000 nya studentbostäder. I Örebro satsar kommunen på att stödja studentkåren genom att årligen ge ett verksamhetsstöd på 300 000 kronor.

I Växjö, och tidigare även i Malmö, har kommunen också samarbetat med studentkårerna för att lösa knäck-frågan om hur fler studenter ska folkbokföra sig i staden för att på så vis öka skatteintäkterna.

För varje folkbokförd student har kommunen betalat ut en viss summa till studentkåren – något som triggat dem att få fler att göra det.

I Lund finns det också stora problem med att studenter inte folkbokför sig – det beräknas att 4000 till 7000 stu-denter inte är skrivna i kommunen, trots att de bor där. Det innebär ett inkomstbortfall för Lunds kommun på runt 300 miljoner kronor årligen.

rent demokratiskt finns det också ett värde i att de som deltar i politiken också är representativa för hur befolkningen ser ut i stort. Det anser David Karlsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.

– Finns det grupper som varken är närvarande eller är underrepresenterade i po-litiken så hörs ju de rösterna i lägre grad, säger han.

Inom statsvetenskapen är det en välkänd teori att de sociala erfarenheter som finns samlade i politikens rum också är de som kommer gynnas allra mest. Fler studenter inom de befintliga partierna är alltså en metod för att få upp studenter och deras behov på agendan.

på kommunfullmäktigemötet i Lund har klockan masat sig fram mot lunchtid. Någon har tagit fram sitt handarbete medan en annan är uppe i talarstolen för att återigen understryka det som redan sagts.

En sak har dock hunnit hända. Åskådarläktaren har fått publik. Studentpublik. Det är Feministiskt initiativ, partiet som har stormat fram under våren och det inte minst i studentstäder, som plötsligt sitter där och viskar.

I dag ska de live-twittra mötet: Vi kan inte låta bli att fnissa lite när vi ser ledamöterna från den bruna alliansen peta i näsan. #lundpol #filund.

Feministiskt initiativ sitter inte i kommunfullmäktige i dag men har sett till opinionsundersökningar ett stort väljarstöd hos just studenter. Sett till valsedlarna är de

också det parti som relativt sett har flest studenter bland sina kandidater.

Malena Rosén Sundström, universitetslektor på statsve-tenskapliga institutionen i Lund, tror att Fi:s engagemang för jämställdhet och antirasism är en viktig förklaring till det, men också att de valt nya sätt att möta sina väljare.

– Jag tror att många yngre grupper tilltalas av hur de har tagit ut politiken dit människor bor och hur de möter dem i mer informella sammanhang, säger hon.

Sett till Fi:s valplattform kan det dock inte kallas ett nytt studentparti som sådant, även om deras önskade satsningar på till exempel gång-, cykel- och kollektivtrafik i Lund är något som berör studenter i hög grad.

inför höstens val finns det totalt 34 studenter bland de 20 översta namnen på kommunvalets samtliga valsedlar. Givet exakt samma valutgång som 2010 års val skulle det betyda att åtta av kommunfullmäktiges 65 platser skulle

fyllas av studenter. Att inte fler är stu-

denter på partiernas listor tror David Karls-son från Göteborgs uni-versitet beror på att det generellt saknas en vilja från unga att engagera sig i kommunpolitik.

– Det handlar inte om att unga är mindre intresserade av politik, speciellt inte i studentstäder. Men från intresse till engagemang är steget ganska långt. De är upptagna med att utbilda sig, göra karriär och flytta, säger han.

frågan som kvarstår är därför om det spelar någon roll att sex av åtta partier i Lundagårds valundersök-ning (nästa uppslag) är överens om att Lunds kommun gör för lite för studenterna. Lus ordförande Oskar Styf är tveksam.

– Även om man inser att Lund inte skulle vara någon-ting utan studenterna så saknas intresse. Studenterna kommer ju hit ändå, säger han.

Kanske är det också där det går att finna grundpro-blemet. De insparksglada ekonomistudenterna utanför kårpresidiets fönster i Lundagård kommer fortsätta ropa att de inte är Uppsala även framöver. Att majoriteten saknar en ordnad bostadssituation och kommer att läg-ga massor av pengar på kollektivtrafik spelar ingen roll. Snart har de ändå flyttat härifrån.

"Därifrån till att ta steget till att bli engagerad är ganska långt. De är upptagna med att utbilda sig, göra karriär och flytta."

Kommunfullmäktiges sammanträden blir ofta en lång historia och ledamoten Nita Lorimer (v) har tagit fram stickningen. Att det tar mycket tid tror David Karlsson, docent i offentlig förvaltning, är en förklaring till att så få unga och studenter väljer att engagera sig i kommunpolitiken.

foto jens hunt

s 14-17 reportage.indd 4 2014-08-24 23:50


läs om studenterna som står i topp på kommunpartiernas valsedlar på lundagard.se ◣i fokus val 2014

Redigering: Filip Rydén

här är en liten tub

här är en mellan tub

här är en stor tub

Lite hjälp på travenTröttnat på felkalibrerade valkompasser? Eller på Niklas Svenssons twittrande? Vill du bara kasta röstkortet och ge upp? Se hit. Vi gör det enkelt: En helt vanlig fråga-svar-matris med riksdagspartierna. Varsågod, vilsna du. enkät casper danielsson grafik filip rydén

SverigedemokraternaMiljöpartietSocialdemokraternaVänsterpartiet

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Nej. Vi behöver fundera på hur dialogen med studenterna förs på ett bättre sätt. Kommunen måste synas mer som en potentiell fram-tida arbetsgivare.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Vi måste bygga fler bostäder, bland annat genom att det kom-munala bostadsbolaget (LKF) ges tillträde till mer mark och större ytor.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Vänsterpartiet är starka motstån-dare till studieavgifter inom högre utbildning. Utbildning är en rättig-het, inte en handelsvara.

Hur högt bör studiemedlet vara?Vi föreslår en höjning av studie-medlet med 1 000 kronor per må-nad, varav en höjning av bidrags-delen med 650 kronor.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Resurstilldelningssystemet för högskolans grundutbildning bör ändras så att alla heltidsstuden-ter garanteras minst nio timmar undervisning per vecka. Anslagen till högskolan måste därför höjas.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Alla unga ska garanteras utbild-ning, praktik eller arbete med avtalsenlig lön senast efter 90 dagars arbetslöshet. Alla unga bör ges rätt till gymnasieutbild-ning genom Komvux.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Nej, långt ifrån. Kommunens ser-vice och stöd behöver genom-gående utvecklas för att möta studentens förutsättningar.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Vi vill införa större kommunal marktilldelning, lägre tomtpriser och möjligheter till tomträtt.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Vi är helt emot studieavgifter för studenter, också utländska stu-denter. All högre utbildning ska vara avgiftsfri och öppen för alla.

Hur högt bör studiemedlet vara?Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörj-ning under studietiden utan ex-traarbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Vi vill att heltidsstudier ska mot-svara heltid och att den lärarledda tiden ska öka. Vi vill även ta steg mot ett treterminssystem.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Vi vill göra gymnasieskolan obli-gatorisk, locka fler till yrkespro-grammen, införa en 90-dagars-garanti som ska ge alla unga jobb eller utbildning och skapa fler traineejobb.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Nej. Vi vill ta fram ett handlings-program för studenterna. Det brister ofta i kommunikationen med studenterna.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Fler bostäder som byggs av AF bostäder, universitetet och pri-vata byggherrar. Även att LKF ska bygga och hyra ut student-bostäder.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Miljöpartiet vill avskaffa studie-avgifterna när vi bildar ny regering.

Hur högt bör studiemedlet vara?MP har föreslagit en höjning av bidragsdelen på sikt. Relationen mellan lån och bidrag behöver jämnas ut.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Vi vill ge samtliga studenter minst 10 timmar undervisning per vecka. Vi vill även utveckla högskole- pedagogiken för att lyfta kvalit-eten på utbildningarna.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Vi vill investera i skolan och i fler jobb. Vi vill sänka trösklarna till jobben genom att satsa på vida-reutbildningar och praktikplatser.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Det tycks betraktas som om stu-denter alltid har rika föräldrar som kan stötta dem – men det är en förlegad syn. Kommunen kan göra mer för studenterna.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Komplicerade miljöbyggprogram gör byggande dyrare. Felet är det för låga studiemedlet. En bättre studentekonomi kommer göra att det byggs mer.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Vi anser att det ska vara studie-avgifter för utländska studenter. Studentens hemland bör ha an-svaret för avgiften.

Hur högt bör studiemedlet vara?Just nu ser vi att det kan finnas skäl att se över en eventuell höj-ning. Det är emellertid ingenting som vi prioriterat i årets budget.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?I stället för att fördela resurserna enbart på HÅS och HÅP, ska detta göras genom en studentpeng, en examenspeng, en etableringspeng och en kvalitetspeng.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Lärlingsanställningar, utöka an-talet platser på yrkeshögskolan med 6000 stycken jämte 6000 ytterligare platser på Komvux och sänka åldersgränsen för starta eget-bidrag till 20 år.

s 18-19 valmatris.indd 1 2014-08-25 01:54

19lundagård nr 5 2014

läs om studenterna som står i topp på kommunpartiernas valsedlar på lundagard.se ◣i fokus val 2014

Lite hjälp på traven

KristdemokraternaModeraternaCenterpartiet Folkpartiet

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Nej. Det finns flera saker vi vill för-bättra, men vi tycker samarbetet i kommunala studentrådet fung-erar bra.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Vi vill se undantag från kommu-nala krav för att kunna bygga små och billiga lägenheter. Kommunen måste vara tillmötesgående när det vill byggas.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Vi tycker de ska bort!

Hur högt bör studiemedlet vara?Efter regeringens senaste höj-ning av studiemedlet med 1000 kr i månaden tycker vi nu att det lig-ger på en bra nivå.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Centerpartiet ser gärna ett resurs-tilldelningssystem som i än högre grad än i dag premierar hög kva-litet, men också samverkan och öppenhet mot det omgivande samhället.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Vi vill fortsätta att sänka kostna-derna för att anställa unga och reformera arbetsförmedlingen så att en jobbpeng följer med den arbetssökande.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Nej. Vi ser ett stort behov av att öka kontakten med studenterna ytterligare.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Kommunen ska aktivt underlät-ta för att nationerna och univer-sitetet ska kunna bygga bostäder. LKF ska ha ett ansvar för det.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Det är rätt att ta en avgift av utomeuropeiska studenter.

Hur högt bör studiemedlet vara?FP vill höja studiemedlet med 1000 kronor per månad. Det inne-bär att studiemedlet kommer att ligga på runt 10 750 kr i månaden.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Vi vill satsa på att öka undervis-ningstiden på de ämnesområden som har minst antal lärarledda timmar. Även en högre ribba för godkänt resultat på högskole-provet.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Vi vill bygga ut lärlingsutbild-ningarna i nära samarbete med företag. Vi vill också ändra tur-ordningsreglerna som vid upp-sägningar missgynnar unga.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Vi är stolta över att Lund är utsedd till Sveriges bästa stad att vara ung i, men mycket kan fort-farande bli bättre.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Förmedlingen av befintliga bostä-der, samt nära 500 nya student-bostäder per år är nyckeln till att lösa studentbostadsbristen.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Alliansen har beslutat att använda de internationella överenskom-melserna som ger studenter från EU-länder rätt att studera fritt i Sverige.

Hur högt bör studiemedlet vara?Redan den 1 januari 2015 vill vi höja studiemedlet med 1000 kronor per studiemånad.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Bland annat genom utökad lärar-ledd undervisning, pedagogiska krav på föreläsare samt en tyd-ligare koppling till arbetsmark-naden.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Det handlar både om att göra det enklare att anställa unga, att för-bättra utbildningssystemet och att rusta dem som inte har full-ständiga betyg.

Gör kommunen tillräckligt för studenterna?Vi har ett rikt utbud av det mesta som gör det roligt att studera här. Alla studenter bör folkbokföra sig i Lund för att få full del av den kommunala servicen.

Hur vill ni åtgärda bristen på studentbostäder i Lund?Kommunen ställer upp i den rådande bristen på studentbostä-der. Nya regler om bostadsstorlek underlättar nybyggnationen.

Vad anser ni om studieavgifter för utländska studenter?Positivt är att avgiften kan kvali-tetssäkra för de studenter som kommer till Sverige. Negativt är studenter från fattigare länder inte har råd.

Hur högt bör studiemedlet vara?Vi föreslår inga förändringar av studiemedlet.

Hur ska utbildningarnas kvalitet höjas?Det krävs kompetenta högskole-lärare och forskare, en stimule-rande arbetsmiljö samt studie-social trygghet.

Vad tänker ni göra åt ungdomsarbetslösheten? Vi vill införa en så kallad jobbpeng, en tvåårig yrkesförberedande ut-bildning och ha kvar de halverade arbetsgivaravgifterna för unga.

s 18-19 valmatris.indd 2 2014-08-25 01:54

porträttet

s 20-21 porträttet.indd 1 2014-08-25 00:17

Med Björn som semiofficiell mana-ger rullade bandet mellan spelningarna under det tidiga 2000-talet. Där trängdes de med andra mer eller mindre bort-glömda skåneband som Loosegoats och Doctor Dunbars Medicine Band. Någon spelning på Smålands nation slank väl också med.

Men med åren gick livet vidare. Scenen var inget man kunde överleva på för alltid och andra intressen kom emel-lan. Richard Schicke hade två terminer engelska från Lund i bagaget, men ville vidare. Han bestämde sig för att studera Alexanderteknik, en pedagogik med terapeutiska effekter utvecklad av en tasmansk skådespelare, och flyttade till London. I flytten övergav han bandet som precis var på väg att få upp farten. Björns vänner förpassades till synes till historien.

den fragmentariska informationen kring Björns vänner ger en känsla av legend. Ett band man hittar som undan-gömd och högt efterfrågad bootleg längst bak i skivbacken i en skum skivbutik. När Richard Schicke nu står på scen i centrala Malmö känns det därför som om en bit historia plötsligt blir levande.

Bilden av bandet är att de flammade upp kort och intensivt. Att de brann så starkt att de fortfarande sprider ljus över

den skånska musikscenen, medan de själva försvann i ett mystiskt mörker. I centrum står deras mest kända låt, Åkrar och himmel, en episk berättelse om ett misslyckat ungdomligt uppror som är svår att inte beröras av.

– Det är väl skitbra att vi har den lå-ten. Det är ju många som faller för den

första gången de hör den. Sen så är den ju lång och man får kämpa lite med den. Det känns nästan som en klyscha att spela den för den är ganska sentimental.

Tycker du det är er bästa?– Nej, det tycker jag inte.Vilken tycker du är bäst då?– När jag får ett eget liv. Enkel och

effektiv melodi och den är rolig att sjunga. Den berör mig när jag hör den eller sjunger den.

Det är lätt att tro att låten, som behandlar mobbning och utsatthet, skulle vara den bästa eftersom den var personligt viktig för Richard Schicke. Men det är en tolkning han värjer sig mot.

– Det är mest låten. Jag tycker om den som om det var någon annans låt. Inte att den är baserad på något som hände

i mitt liv. Folk vill gärna tro eller tycka det och då vill jag kanske inte säga det, att ”det här är bara en låt för mig”. Men jag tycker att det är en bra låt.

kanske är det också det välvilliga missförståndet som skapat legenden: känslan av ärlighet och att det Richard Schicke sjöng om var på riktigt. Folk vill gärna att det han sjunger om ska vara sant. Det smärtar i själen på ett vis som bara måste vara självbiografiskt, en sådan upplevelse kan inte vara påhittad.

Men indiemyten döljer hantverks-skicklighet. Richard Schicke har inte nödvändigtvis haft ett sällsynt händel-serikt liv, han är bara sällsynt bra på att skriva.

Hur skulle du själv beskriva stilen på texterna?

– Oj, det är svårt när det är man själv har skrivit. En del humor ingår det, för-hoppningsvis. De är inte så glada, mest hämningar och att inte gripa chanser. En viss självdistans.

björns vänner är på inget sätt histo-ria. I april kom den nya EP:n Märker ni ingenting alls? En ny fullängdsskiva är redan inspelad och ligger redo att släp-pas. Det är dessutom deras bästa, om man får tro Richard Schicke själv.

– Det finns inget jag inte kan stå för på den här plattan.

– Den var till och med till salu i går. Men det glömde jag säga, så vi sålde typ 25 stycken.

Till skillnad från huvudpersonen i Åk-rar och himmel som vagt minns sina ung-domsdrömmar som en besvikelse rull-lar livet vidare för Björns vänner. Medan sångens jag tynar bort i sina minnen lever Richard Schicke nu ut dem på nytt.

Hur är det med Björn nu för tiden?– Han är kock nu och har – jag tror det

är tre – barn.Och ni är fortfarande vänner?– Vi är fortfarande vänner.

porträttet

Redigering: Philip Stålhandske lundagård nr 5 2014 21

text philip stålhandskefoto nike eliasson

Vatten och himmelVissa band blir legender genom att de aldrig blir stora. Det mytom-spunna Björns vänner och frontmannen Richard Schicke hör till dem. Men den mytiska berättelsen döljer den egentliga skickligheten.

richard schickeGör Sångare i Björns vänner och översättare.Har pluggat Två terminer engelska och Alexanderteknik.Aktuell med Nya EPn Märker ni ing-enting alls? I oktober kommer också en ny skiva.

Man skulle kunna tro att det inte var spelning i går. Richard Schicke, sångare i bandet Björns vänner, ser rätt pigg ut när han dyker upp på Malmö central. Först skulle vi ha träffats på Möllan, men när jag mumlade om att varenda estetisk skåning har fotats där de senaste tjugo åren erbjöd han sig direkt att höra med sin kompis om vi kunde vara på hans båt.

Han lever i London nu för tiden, berät-tar han medan vi går mot vattnet. Över-sätter undertexter och japansk manga tillsammans med sin fru.

Det är en solig dag. Av den klassiska bilden som finns av gamla indiehjältar hade man kunnat väntat sig en sliten och lite bitter medelålders man – men i stället är det en mycket sympatisk skåning i ran-dig t-shirt som dykt upp.

spelningen kvällen före var Björns vänners andra sedan de återförenades nyligen.

– Det var en blandad publik. Många i vår ålder, fyrtio-nånting, men en del yngre också. De verkar ha hittat fram till oss på något vis.

Det är kanske inte så märkligt. Björns vänner är närmast definitionen av ett kultband. Tio år efter deras storhetstid fortsätter deras raka och ärliga texter att fånga nya generationer av förvirrade ungdomar med smak för indiepop.

En sökning på Google ger enstaka, flera år gamla nostalgiska blogginlägg och en två sidors positiv tråd på Flashback. En bloggtext av mångsysslaren Kalle Lind berättar om bandets centra-la roll under en period i bör-jan av hans karriär. Hur en generation av unga människor inom kulturbranchen i Malmö grupperades kring bandet.

– Jag har läst det där blogginlägget några gånger. Om man googlar sig själv och inte hittar något bättre så är det all-tid bra att läsa den, för den är rätt snäll.

det var på en fest som bandets kompis Björn tryckte upp t-shirtar med texten ”Björns vänner”. Där och då föddes band-namnet. Men Richard Schicke vill ogärna beskriva Björns vänner som ett kompis-projekt.

– Vi letade aktivt upp folk till bandet, säger han. Vi fick tag på Conny Fridh och David Fridlund som båda spelade i bandet David & the Citizens, och vi gillade Citizens.

"Det är väl skitbra att vi har den låten. Det är ju många som faller för den."

s 20-21 porträttet.indd 2 2014-08-25 00:18

håll reda på när historia skapas, varje dag på lundagard.se ◣historiska händelser


Redigering: Kenneth Carlsson/Nike Eliasson/Aidin Ramezani

Den stora blåsningen– När Radio AF blev bestulet på alltI somras försvann Radio AF från FM-bandet. Det är inte första gången. I början av 90-talet iscensattes en kupp mot student-radion som lämnade kanalen utblottad. Det här är historien om hur Radio AF förlorade allt – inklusive sin frekvens.

Björn Lindqvist skjuter trött upp dörren till Radio AF:s studio. Hans första steg inne i rum-met skapar ett svagt eko. Han ser sig om och suckar. Rummet gapar i princip helt tomt.

Akademiska föreningens, AF:s, ordförande går uppgivet fram till en liten hög LP-omslag, stoftet av den tidigare digra skivsamlingen. Radiokanalen har förlorat allt: Radioutrust-ning, ledande personal och till och med sin sändningsfrekvens – allt borta över en natt. Bortkuppad och huggen i ryggen av sina egna.

radio af är radio skapad av studenter, för studenter. Radiokanalen utgör en spelplats för nyfikna amatörer och hördes först 1982. Sändningstiden fylldes då främst av nations-aktiva som lobbade för fredagens sittning och hälsade till korridors-grannen. Några skivor spelades, men sändning-arna flög sällan.

Men bakom varje ama-tör står en person med en längtan om allvar och seriositet. Som en reak-tion mot den lättsamma inställningen bildades Radio P4 två år senare.

Kanalen utgjorde en plattform för de aktiva som investerade sitt liv i radioskapandet och drömde om en professionell tillvaro. Och när juni kom och nationsfolket stämplade ut för sommarlov, fick de hängivna leva ut sina blöta fantasier.

under tre brinnande sommarmånader varje år gavs Radio P4 fritt spelrum. De sände dygnet runt, 80 000 personer lyssnade och flera hundra tusen kronor cashades in genom tröjförsäljning, nöjesarrangemang och medlemskort. Radio P4 blev ett namn att räkna med. Men när terminen drog igång återgick verkligheten till den gamla studentikosa lunken. Radio P4 lades på is till

nästa sommar. Nio månaders raksträcka för tre månaders serpentinväg.

– Det fanns givetvis inga avtal på det här, men det hade pågått under en längre tid med AF:s godkännande. Pengarna som vi tjänade investerades i bättre utrustning, som då Radio AF fick dra nytta av under höst och vår. Men vi var mer Radio P4 än Radio AF, säger Johanna Unghanse och tänker tillbaka.

Hon var radioförman för Radio AF 1991. Unghanse var 26 år och hade varit aktiv på radiokanalen sedan två år innan hon tog över som stationschef. Och hon hade under den tiden förstått kanalens verkliga behållning: Radio P4.

kanalen drog in pengar och var kvalitets-säkrad underhållning med tiotusentals lyss-

nare. Hon ville revolutionera studentradion och Radio P4 var vägen dit. Reklamfinansierad och professionellt skött – allt rattat efter amerikansk modell.

De ideella inslagen skulle dumpas, proffs anställas och reklam införas. En reform som verkade vara så framgångsrik

att AF-styrelsen inte borde ha kunnat säga nej. Men det kunde de. Det blev stopp redan i dörren för Unghanse och hennes radiodrömmar.

– Vi tyckte att det var en idé som inte gick att tacka nej till: En stark studentradio som var reklamfinansierad och kanske till och med kunde ge ett överskott – det var ju så himla bra, förklarar Johanna Unghanse.

När hon presenterade sin vision bit för bit gav AF tummen upp. Men när idéerna sedan pusslades samman och den stora bilden tornade upp sig för styrelsen, var det ett annat finger som visades.

– När jag presenterade idéerna var för sig så visade AF sitt stöd. Men när jag presenterade idéerna för överstyrelsen blev jag totalt nedröstad.

"Tanken på en kupp fanns inte tidigare, men detta blev startskottet."

s 22-23 historiska händelser.indd 1 2014-08-25 00:27

håll reda på när historia skapas, varje dag på lundagard.se ◣historiska händelser

Redigering: Kenneth Carlsson/Nike Eliasson/Aidin Ramezani

joha

nna

ungh

anse

i rad

io a

f:s st

udio arkivfoto: g

unnar svensson

text casper danielsson foto nike eliasson

Det var en form av förnedring. Det var där idén föddes. Tanken på en kupp fanns inte tidigare, men detta blev startskottet. Det fick krutburken att tända.

Blev kuppen en sista utväg för att få er vilja igenom?

– Ja, så var det. Vi hade investerat så mycket. Vi hade skitit i våra studier och satsat våra egna pengar. Så då tänkte vi bara: ’’Nä, nu jävlar!’’.

johanna unghanse tog allt som hon ansåg tillhöra Radio P4, som köpts för P4:s egna pengar. Radiostudion tömdes. Skivor och sänd-ningsutrustning packades ner. Till och med innertakets isolering försvann.

Allt flyttades till en sändningsstudio på Klos-tergatan, där radiogänget omgående började sända som Radio P4 på Radio AF:s frekvens. Johanna Unghanse hade tidigare flyttat över all sändningstid till olika föreningar skapade i hennes namn, och på så sätt roffat åt sig hela Radio AF:s radiotid. Radio P4 var Jönssonligan och Unghanse var Sickan.

– Jag satt i en sådan trovärdighetsposition att jag kunde ringa och säga att vi skulle byta de här tiderna. Vi började sända direkt. En mor-gon vaknade de upp till ’’Välkommen till Radio P4!’’. De fick en chock över att vi hade kuppat och även hade själva frekvensen, säger Johanna Unghanse.

Skillnaden mellan Jönssonligan och Radio P4 var att det var ganska lätt att luska ut vilka som var förövarna i det här fallet. En polisanmälan om stöld, egenmäktigt förfarande och trolöshet mot huvudman landade snabbt på Unghanses skrivbord. Ett år och mycket pengar ägnades åt en grundlig rättsprocess som till sist renderade i noll och ingenting.

– Det var en gigantisk utredning som var nere på en sådan nivå att det undersöktes var en hatthylla tagit vägen, ända upp till mixerbord och sändningstider. Det tog ett år att reda ut. Det var en konsekvens som blev extremt stor.

– Det var löpsedlar i Sydsvenska dagbladet och Expressen – en otroligt kaotisk, jobbig och pressande tid. Men det var inte det minsta sentimentalt. Allt föll ju sedan för AF:s del. Jag gick fri ur det, förklarar Unghanse.

radio af var skadeskjutet efter kuppen. AF fick skjuta till en halv miljon kronor bara för att få radiokanalen på fötter. Samtidigt spirade Radio P4. De sände nonstop i sin studio på Klostergatan, börsnoterades och drog åt sig uppmärksamhet från alla olika håll. Även från toppen.

Ett år efter kanalens frigörelse kom Jan Stenbecks medieimperie och knackade på dörren. Kinnevik köpte upp 49 pro-cent av Radio P4:s aktier och Unghanse flyttade till Stockholm för att bli ansvarig för den nya radiosatsningen Z-radio.

– Ibland är tajmingen det som gör en fram-gång. Samtidigt som bråket med AF ägde rum höll Jan Stenbeck och Kinnevik på att investera i allt som hade med tv och radio att göra. De hade uppmärksammat det här bråket och kontaktade oss för att köpa det nystartade Radio P4, säger hon och försätter:

– Då blev jag hjältinna helt plötsligt. Jag fick åka upp till Stockholm och bli vd för Kinne-viks radiosatsning Z-radio och var med och genomförde fri radio i Sverige. Tajmningen var exceptionellt bra. Det blev min plattform i mediasverige.

Två år efter att hon flyttat lades Radio P4 ner. Det var för småskaligt. Radio AF fick nu agera ensam i Lunds studentradiosfär. Unghanse hade större planer.

– Vi behöll Radio P4 under en kort period och det drevs av andra som var på plats. Men det var en för liten marknad. September 1993 stängdes Radio P4 i Lund.

det som började med några reportage på en liten studentradio, slutade med två decen-nier inom mediasverige. 1995 slutade Unghanse som vd på Z-radio, senare Rix FM. Därefter gick vägen från SVT, vidare till reklamfilmsbranschen och sedan TV4 och skapandet av TV4 plus. Men någon mer radio blev det inte. Det var bara vägen in. Hon har i dag lämnat mediakarriären, men minns tiden på studentradion som galen.

– Det var en extrem tid. Jag har funderat många gånger på det. Jag fattar inte att jag vågade. Men jag ångrar inte för en sekund att det hände.

Då stod Radio AF utan FM-frekvens. Nu står Radio AF utan FM-frekvens. Två olika radio-generationer har fört kanalen in på samma spår – men av vitt skilda skäl. En trodde för mycket på FM-radion och en annan gjorde det inte.

s 22-23 historiska händelser.indd 2 2014-08-25 00:28

fler samtidskulturella fenomen hittar du på på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar





"Vilka spännande effekter som upp-står när popen möter politiken."

Krispopden känslan

ge tillbaka mångfalden

linnéa berglund

Få är det väl som har missat att den mode-rata riksdagsledamoten Gunnar Axén är en TV-lös man i dessa dagar. Det var efter poeten Athena Farrokhzads sommarprat i P1 – då en cover av den gamla Ebba Grön-dängan Beväpna er spelades – som han valde att bryta förlovningen med public service. Hur skojigt det än kan te sig att Gunnar Axén, som i kommentar till Metro uppger att han ”lyssnat mycket på Ebba Grön”, väljer att slänga ut sin tv för att en drygt trettio år gammal punk-låt spelas på radio, illustrerar den lilla episoden vilka spännande effekter som kan uppstå när popen möter politiken.

musikguiden i p3 beskrev nyligen den samtida svenska musikscenen som den mest politiska ”sedan proggens dagar”, ett påstående som långt ifrån är gripet ur luften. Alltsedan den senaste upp-lagan av Grammisgalan, då Kartellens Sebbe Staxx uppmanade landets samlade musikerelit att lyfta sina knutna nävar i protest mot SD, har det rasslat till re-

jält. Vi har till exem-pel Kents singel La belle epoque, vars sam-tidspolitiska textrader ledde fram till såväl medial uppmärksam-het som ”spännande” textomarbetningar av ett gäng pigga ung-

domspolitiker. Vi har den massiva musikaliska uppslutningen bakom Feministiskt initiativs valskiva, med bland andra Robyn, Nina Persson och ett 60-tal andra artister. Nu senast har vi även The Knifes protestkabaré Europa Europa mot den europeiska flykting- politiken, som nyligen visades på Malmö-festivalen. För att nämna några uppen-bara exempel.

så, vad är det egentligen som har hänt? Visst, att musik och politik under årens lopp har samspelat och att artister har gett sig in i samhällsdebatten är givet-vis inte en anomali. Musikhistorien är full av exempel på Joe Strummers och Nina Simones med brinnande politiskt patos. Under de decennier som passerat sedan progg- och punkerornas plakat-viftande dagar så framstår det dock som att svenska artister har varit mer böjda för navelskådande än av att ta tempen på samhällsklimatet. Så även under poli-tiskt skärpta lägen som under Ny demo-krati-åren i början av 90-talet.

svenska artister har dessutom tenderat att vara mer intresserade av att beskriva en engelsk/amerikansk verk-lighet (vilket 90-talets svenska indievåg var ett tydligt exempel på) snarare än en svensk lokal sådan. Låtarna som skrevs var på engelska och artisterna som fung-erade som inspirationskällor kom inte sällan från just Storbritannien eller USA.

sedan dess har dock en stor för-ändring skett. Den svenska hiphopen har blivit en del av den konventionella musiken och har aktivt bidragit till en omprövning av den traditionella svens-ka popnormen. Engelskan har bytts ut mot svenskan. Blicken har vänts från de ”universella” erfarenheterna till de strikt svenskt lokala.

– Hiphopen är en genre som bär många politiska meddelanden och just nu befinner den sig i ett medialt mainstream-flöde, säger Ametist Azor-degan, en av Sveriges ledande musik-journalister, över telefon.

– Om man jämför med exempelvis proggen, så var ju även den väldigt lad-dad av politiska kommentarer, men den

Alla politiskt turbulenta tider har sitt soundtrack. Det är också därför supervalåret 2014 har levererat mer politisk musik än på länge.

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

Nyanlända, pirriga och förvän-tansfulla. Men ändå inte alls så många som förut. Ja, det är all-

tid lika kul att se den stora samling av internationella studenter som anländer till Lund och AF-borgen varje sensom-mar. Ändå är de inte i närheten av hur många det brukade vara. Sverige förlo-rade nio av tio utomeuropeiska studen-ter efter att studieavgifterna infördes för

bara tre år sedan. Mångfalden har fått stryka på foten och det är något som drabbar oss alla.

Det är dags att återställa ordningen. Ett universitet där man kan möta repre-sentanter från hela världen är ett univer-sitet som ger sina studenter mest under studietiden.

tove nordén

Min kille är den enda jag känner som fortfarande köper skivor. Han kan gå länge i skivaffärer och bläddra bland fodralen, väga den ena mot den andra. Jämföra priser och innehåll, läsa konvo-lut och studera omslag.

han är en sällsam fågel. I dag är det få som köper skivor och det var länge sedan det köades utanför skivbutiker-na inför en ny lansering. År 2013 stod i stället digital musik för 75 procent av all försäljning. När Veronica Maggio släppte Handen i fickan fast jag bryr mig kunde du förhandslyssna på Spotify, där det släpptes två låtar om dagen tills hela skivan fanns ute. Kent och Mattias Alk-berg har använt sig av samma koncept. CD:n har blivit ett Spotifyabonnemang och musiken ett exempel på det ting-lösa samhället. Ett samhälle där få har möjlighet att spela en DVD men nästan alla vet hur en använder en streaming-tjänst. Där vi har ofläckade kokböcker som prydnad på väggen men letar upp alla recept på internet. Tingen ges allt mindre plats samtidigt som vi har mer prylar än någonsin.

många förfasar sig över ett framtida digitaliserat samhälle och visualiserar en dystopi lika grå som Blade Runner. Ordföranden för det internationella forskarnätverket Romklubben, Anders Wijkman, skriver i en debattartikel i GP (7/7-14) att digitaliseringen hotar arbets-tillfällen till den grad att det borde vara en huvudfråga inför höstens val.

jag tror snarare att en ökad digi-talisering är ett måste för att hålla vår jord grön. Att västvärldens konsumtion är ett hot mot allas vår framtid är ingen nyhet för någon och digitalisering är således ett nödvändigt steg mot mins-kad miljöpåverkan. Jag välkomnar färre saker i hemmet och betalar glatt mina digitala filer. Så länge du inte försöker byta ut mina böcker mot en läsplatta och ett Readly-abonnemang.

det handlar inte om svårigheten att låna ut eller ge bort e-böcker, inte ens om rädslan för själlösa robotförlag. Det handlar bara om känsla. Känslan av att kliva in i en bokhandel och veta att du kanske kom-mer ut därifrån med en helt ny värld i handen, slå upp boken och känna den för-väntan som finns mellan pärmarna. Då spelar det ingen roll hur smidigt det är med digitala filer, för den känslan kan aldrig göras bat-teridriven.

s 24-25 kulturuppslaget.indd 1 2014-08-25 01:00

fler samtidskulturella fenomen hittar du på på lundagard.se ◣kultur


människans krig älskade hemmafru

stora skillnaden är att proggen inte var lika kommersiell som genre, samt att det på den tiden inte heller existerade lika många kommersiella kanaler som i dag, säger hon.

Att politiken har blivit mer närvarande inom populärkulturen tolkar Ametist Azordegan som en konsekvens av att Sverige lider av en identitetskris: Den poli-tiska musiken är en reaktion på ett slags kol-lektivt försök att formulera en ny självbild, i skuggan av folkhemmets krackelerande och välfärdsstatens nedmontering.

när jag får tag på populärkulturorak-let Jan Gradvall säger även han att den svenska hiphopens starka samhällsen-gagemang förmodligen har spillt över på rock- och popscenen.

Något annat som Gradvall lyf-ter fram som orsak till den allt-mer politiserade musiken är att den svenska feministiska och antirasis-tiska rörelsen vuxit sig allt starkare. – Det antirasistiska och feministiska engagemanget är betydligt större än vad som är fallet på, säg, den brittiska eller amerikanska musikscenen.

om man ser till rockhistorien så har oroliga och turbulenta tider, som de vi för närvarande befinner oss i, liksom alltid krävt ett soundtrack. Den ame-rikanska medborgarrättsrörelsen hade soulen, Thatchers konfrontation med de nordengelska gruvarbetarna hade punken, kravallerna i London 2011 hade dubstepen.

Bred politisk uppslutning från populärkulturlägren är med andra ord ett symptom på missförhållanden i samhäl-let. Vad som länkar samman sagda episoder är att de sam-hällsproblem som har gestal-tat sig har mötts av en bred folklig motmobilisering, vilket i sin tur har väckt liv i musikerna.

i fallet 'sverige 2014́ har den femini-siska och antirasistiska rörelsen lyckats med konststycket att piska upp en stark opinion mot framför allt två fiender: Patriarkatet och rasismen, problem som majoriteten av de musiker som engage-rar sig i dessa frågor själv har kommit i direktkontakt med. Erfarenheterna

kanaliseras genom musiken. Att Fi har lyckats förmedla en bild av sig själva som aktivister snarare än regelrätta politiker kan i sin tur ha bidragit till att så många musiker har identifierat sig med och ställt sig bakom partiet.

hur pass stor roll den politiska musi-ken har att spela i samhällsutvecklingen

är svårt att sia om. En ensam pop-musiker kan inte vända samhälls-förhållandena på ända. I bästa fall kan de bidra till att forma den allmänna opinionen, eller till att skänka politisk medvetenhet en air av coolness. Eller att, genom sina alster, bidra till att lätta på bördan för alla de engagerade människor

som kämpar i motvind, genom att erbju-da dem ett soundtrack till deras kamp. ”The best music is essentially there to provide you something to face the world with”, sa Springsteen en gång, och i fråga om politisk musik är det nog dubbelt sant.

text marcus bornlidillustration malin johannesson

"En ensam pop-musiker kan inte vända samhälls-förhållandena."

Vad tänkte mormor egentligen om världen? Hon som precis som hem-mafrun Maj från Örnsköldsvik alltid

stod redo med omsorger och nybakat. I septem-ber kommer Kristina Sandberg ut med Liv till varje pris, den avslutande delen i triologin om Maj och hennes liv som hemmafru i 1900-talets Sverige. Ett sällan skildrat perspektiv, och något att fylla saknaden efter en mormor med.

Efter en sommar som präg-lats av krig och konflikter har vi återigen blivit påminda om

vilka omänskliga handlingar en män-niska är kapabel till i krig. När nu fjärde säsongen av tv-serien Homeland kom-mer ut, vars handling kretsar kring en före detta marinkårssoldat, en CIA-agent och kampen mellan det onda och goda, blir det också en påminnelse om

människorna som finns bakom de onda maskerna. Hur det onda och det goda finns inom oss alla, och att vem som helst kan luras in i ett rättfärdigande av våld.

Det blir en viktig påminnelse om hur fel det kan gå när våldet får bestämma över människan, när kriget kommer. Även i verkligheten.

sebastian manieri annika skogar

s 24-25 kulturuppslaget.indd 2 2014-08-25 01:01

ANTIRASISTISK ENERGIBOOSTAntirasister ser ofta sina stånd-punkter som självklara och det kan kännas svårt att berömma det egna engagemanget. I boken Antirasister ger Sven Lindqvist en stärkande klapp på axeln åt alla som dagligen står upp för jämlikhet och inter-nationell solidaritet. Välbehövlig, enkel läsning när kampen känns som tyngst. Brasklapp! Läs nyaste upplagan. I den från 1995 används fortfarande ordet ”neger”.

ROMER – YOU KNOW?Soraya Post i EU-parlamentet och en ihållande svensk debatt om tiggeri. Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Trots det är kun-skapsnivån låg och romer omgärdas alltjämt av fördomar. Genom läs-ning av Isabel Fonsecas bok Begrav mig stående kan kunskapsluckorna fyllas något. Blir läsningen ensi-dig erbjuder Romska Kulturcentret i Malmö löpande föreläsningar om romsk kultur och historia.

POLITIKBEATSPartiers vallåtar kan verka torra, men är med rätt inställning härligt absurda och kan handla om sådant som skatter eller den fria viljan. Låtarna är rena rama durorgier till för att peppa alla partiers otaliga valarbetare under val-rörelsen. Årets bästa låt är Centerns schla-ger Nära dig – om kär-leken till närodlat. Årets osmakligaste är MUF:s om att välja hög lön varje dag, ”framför skat-ter och bidrag”.

få koll på fler färgfyllda händelser på lundagard.se ◣


kulturredaktionen väljer

Vår politiska samtidSommarpratare anmäls till Granskningsnämnden och Hipphipp-Anders myser med politiska partier. I ett supervalår fattas det inte försök att förklara hur den svenska verkligheten ser ut. Men är du fortfarande vilse bland alla påstådda faror och löften? Var lugn, kulturredaktionen ger sina bästa tips för att du ska förstå din politiska samtid bättre.

SOMMARKAKANKakan Hermanssons sommar-prat är en tankeställare för alla som lurats att tro att Sverige är ett totalt öppet, tolerant och jäm-ställt land. Det är inte lätt att leva med en annan sexualitet än he-tero i en värld där det fortfarande ses som ett aktivt val. Det är inte heller lätt att leva som kvinna i en värld där lagen gång på gång stäl-ler sig på våldtäktsmännens sida. En uppmaning till alla som lutar sig tillbaka i tron om att Sverige är världens mest jämställda land.

PALMEFolkhemmet och välfärdssam-hället som byggdes upp under efterkrigstiden nedmonteras och privatiseras, samtidigt som rasismen åter blir allt mer norma-liserad. Även om dokumentären Palme blundar för flera händelser

och ger en glorifierande bild av statsministern, så visar den också på kontrasten mellan dåtidens och dagens politiska klimat – och vilka värden vi rör oss ifrån.

HATETDet går en feministisk våg inom svensk politik. En av krafterna som satte den i rörelse var 2013 års Uppdrag granskning-avsnitt där mediekvinnor berättade om de grova hot de fick utstå. Maria Sve-lands bok Hatet släpptes ungefär samtidigt. En ögonöppnande histo-risk tillbakablick på kvinnohatet och en analys kring hur det blivit legitimt att hata femi-nister.

EUROPA EUROPA Fredrik Reinfeldt ställde sig stats-mannamässigt upp och gjorde invandringen till den största valfrå-gan. Invandringen kostar så mycket pengar, nämligen. Kabarén Europa Europa förklarar på ett pedago-giskt, om än lite enögt, sätt varför flyktingmottagande i första hand är en fråga om moral, inte ekonomi. Det verkar ju som om vi behöver få det förklarat igen. Nu är det bara föreställningar i Stockholm kvar – men det är 2014, ni kommer nog på något.

TWITTER Skaffa Twitter och följ ett gäng från vardera lag. Oavsett vad sociala medie-experter kan tänkas hävda är det inte här valet kommer att av-göras. Men att koppla in sig direkt i valarbetarnas medvetandeström är ett förträffligt argument för att lägga ned sin röst och bilda en militant utbrytarsekt i Västerbotten.

PARTIPROGRAMMENNyligen ertappades en kristdemo-kratisk politiker med att hålla med SD i fler frågor än sitt eget parti. Nu var väl det inte speciellt förvånande, men frågan om varför någon röstar på vissa partier överhuvudtaget är väckt. SD-väljare är ju rasister, men varför rösta på KD? Det finns goda belägg för att svenska röstare har rätt dålig koll på vad deras parti egentligen tycker. Det är rimligt att kolla upp vad det officiella dokumentet säger inn-an en röstar. Svårt med demokrati annars.

”Ett förträffligt argument för att bilda en militant utbrytarsekt i Västerbotten.”

linus gisborn

tor gasslander

illustration AY

DIN

RA

MEZA

NI

karolina jakstrand

”Årets osmaklig-aste är MUF:s om att välja hög lön varje dag.”

s 26-27 nöje.indd 2 2014-08-25 02:26

INDIEFESTIVALIndienationen Blekingska firar att deras stolthet, klubben Indigo, fyller 20 år. Det blir en endagsfestival med livespelningar och dj:s. Dagen kommer att tillbringas utomhus på parkeringen och på kvällen flyttas kalaset in i nationshuset. Ta på dig ordentlig med deo, det utlovas nämligen ett svettigare dansgolv än någonsin tidigare.

karolina jakstrand

FRANSKT VEMODKompositören Yann Tiersen, Amelie från Montmartres och Goodbye Lenins maestro, kommer till Mejeriet den 2 oktober. Det återstår dock att se om kvällen kommer att gå i det trivsamma pianoklinkandets tecken. Hans senaste album Infinity är näm-ligen allt annat än mysig filmmusik, snarare frambringar den kalla kårar längs rygg-raden. Men det är kanske just det som är tjusningen i Tiersens musik, den kittlande blandningen av melankoli och sorglöshet.

karolina jakstrand

MATMARKNADTrött på inplastad mat och opersonliga mataffärer? Under några lördagar i höst får Sundstorget i Helsingborg och Drottning-torget i Malmö besök av Bondens egen marknad när skördesäsongen drar igång. Fokus är på lokalt och småskaligt, och här får du chansen och faktiskt träffa de som producerat maten du stoppar i dig.

saga sandin

3 tips

missa inte…

få koll på fler färgfyllda händelser på lundagard.se ◣

Färgglatt värre - den 20 september är det dags för loppet The color run i Lund.

Är du sugen på att springa en halv mil och få färg kastad på dig – och kan du dessutom tänka dig att betala 300 spänn för kalaset? I september finns alla möjligheter att testa på när The color run kommer till Lund.

Den 20 september kommer The color run till Lund. Loppet går kortfattat ut på att deltagarna springer fem kilometer och samtidigt blir fullständigt dränkta i färg.

Så: har du 300 spänn till övers, skulle du behöva ett löppass i kroppen efter sommarens rosédimma och samtidigt vill sätta lite färg på höstmörkret, då kan detta vara något för dig. Klyschan ”det viktigaste är att man har kul” är vad The color run tar avstamp i.

loppet är ingen tävling, men är det verkligen roligt att springa fem kilome-ter utan vinstchans? Claus Nielsen på The color runs skandinaviska avdelning, tycker att det som gör loppet unikt är just avsaknaden av tävlingsmomentet.

– Det är ingen tävling, det är en löp-fest. Man behöver inte vara en van löpare för att kunna vara med, det enda krav vi har är att man är klädd i vitt när man startar och täckt i färg när man går i mål.

the color run har funnits sedan januari 2012 och startade kanske inte helt oväntat som en amerikansk idé. Konceptet är en trend som på senare tid dykt upp allt oftare. Liknande lopp har hållits i flera delar av landet av olika företag.

I Uppsala fick The color run stäl-las in, men i söder rullar planerna på. Anledningen till att loppet kommer gå just i Lund har också sitt lika solklara som småklyschiga svar.

– På grund av stadens tradition av fest och kultur är vi övertygade om att Lund är en perfekt plats för en så-

dan här fest. Dessutom får vi lov att vara en del av Kulturnatten, säger Claus Nielsen.

loppet kommer att startas och avslutas i Stadsparken. Förut-

om färgkanoner blir det ett extra moment som kanske skulle kunna locka löpare som inte annars fri-villigt ger sig ut i löpspåret.

– När man har gått i mål möts man av en stor efterfest. Det kommer att finnas en scen med dj:s och ännu mer färg, säger Claus Nielsen.

text pontus bark

Lund dränks i färg

foto ray burm

iston, bbc w

orldw

ide "Det är ingen tävling, det är en löpfest."

lund drenched in colorThe color run is coming to Lund. For 300 SEK you can take part in a unique and colorful race. Read the full story at lundagard.net

When? 20th of September at 11 amWhere? The city park, Lund.

in english


kulturredaktionen väljer

... att den åttonde säsongen av den legendariska serien Dr Who har börjat gå.

Kanske finns det ingen annan

serie i världshistorien som haft

så trogna fans och som efter 50

år fortfarande trollbinder

tittarna. Så passa på att bli en del

av traditionen i höst.

anna folkesson

foto

: press

s 26-27 nöje.indd 3 2014-08-25 02:26

lunds universitets studentkårer

Diskussionen kring högre utbildning lyser med sin frånvaro i årets valrörelse. Det är i sig kanske inte så konstigt. För många medborgare är studentvärlden en främmande värld. Att så många stude-rar vidare idag är dock någonting som borde påverka politiker att i högre grad föra en bred samhällsdebatt om högre utbildning. Den högre utbildningen är idag en viktig angelägenhet.

såväl för samhällsvetare som för andra studenter är politiken (peng-arna) som beslutas av riksdagen viktig. Politiken bestämmer storleken på utbild-ningspengen för oss studenter och sätter därigenom gränser för våra kontakt-timmar med lärare under vår studietid vilket är det som i största utsträckning påverkar kvaliteten på utbildningen. Inte minst märks det på en fakultet som samhällsvetenskapliga fakulteten där vissa av oss studenter endast har ett par lektioner i veckan.

politiken påverkar inte enbart själva utbildningen och forskningen, det är också politiken som skapar förutsätt-ningarna för studenters liv. Studenter går back pengamässigt varje månad, studenter har trettio dagars karenstid i händelse av sjukdom och bostadsbristen är stor både i Lund och på andra studie-orter. Endast politik (pengar) till CSN, omstrukturering av sjukförsäkrings-systemet och en aktiv politik för ökat bostadsbyggande kan förändra det.

så om ni nu är osäkra på varför ni ska rösta – rösta då som studenter och rösta för utbildning! Och när ni nu springer på valarbetare som prompt ska få er att rösta på just deras parti - fråga om deras politik för den högre utbildningen. Vad vill deras partier med svenska universi-tet och högskolor? Vad har de för förslag för att öka kvaliteten i utbildningen? Och vad vill de göra för att förbättra stu-denters möjligheter att studera?

linnea jacobssonordförande samhällsvetarkåren

Äntligen är det dags för ter-minsstart igen, kanske den absolut roligaste tiden på året. Terminsstarterna innebär möten med många nya vänner, oförglömliga minnen och fram-för oss har vi en termin fylld med mängder av utmaningar.

I vanlig ordning ser utmaningarna olika ut. Det kan vara den där tentan du oroat dig för under flera terminer, kanske ska du skriva uppsats eller så är du helt ny och ovetande om vad som väntar.

i vanlig ordning är det tyvärr också så att bostadssituationen för studen-terna vid Lunds universitet är oaccep-tabelt dålig. Kötiderna till bostäderna är långa och bostäderna är på tok för få. AF Bostäder och flertalet av natio-nerna bygger nytt. Bopoolen.nu gör sitt yttersta för att förmedla säkra och seriösa andrahandsuthyrare. Lunds universitet arbetar för att säkra bo-ende åt de internationella studenterna. Insatserna är många, förhoppningsvis räcker det på sikt. Problemet kvarstår dock – bostäderna i sam-band med terminsstart är för få.

i, vad som nu kan ses som vanlig ordning, har utbildningsdepartemen-tet även de bjudit på en härlig utmaning i sam-band med terminsstart. Regeringen vill införa studieavgif-ter för svenska studenter som deltar i så kallade utbildningssamarbeten, som till exempel Erasmus Mundus. Regeringen hävdar att studieavgif-terna som de vill införa inte har några negativa konsekvenser för studenter-na och enbart har positiva konsekven-ser för våra universitet och högskolor. Vi på Lus har tillsammans med våra medlemskårer tagit kraftigt avstånd från detta och menar att det enbart har negativa konsekvenser för den

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

enskilde studenten och att de nega-tiva konsekvenserna för universiteten och högskolorna är fler än de positiva. Regeringen hänvisar till att studen-terna har möjlighet till merkostnads-lån från CSN och resonerar inte ens kring studenternas olika ekonomiska förutsättningar. Det finns inte heller något resonemang kring hur detta

påverkar den breddade rekryteringen hos uni-versiteten och högsko-lorna, inte heller vad det-ta får för konsekvens för vilka studenter som har möjlighet att delta i dessa utbildningssamarbeten. Däremot poängteras det att regeringen tycker det

är viktigt med principen om ansvars-frihet, vilken de inte tycks ha några problem att frångå.

under hösten fortsätter också processen kring rektorsvalet och vid årsskiftet så kommer en ny rektor och prorektor att vara på plats. Vi som studentrepresentanter har en viktig roll i processen där vi är med i diskus-sionerna och slår vakt om de intressen som vi som studenter har hos en ny rektor.

Vi är redo för en ny termin, hoppas att ni också är det!

Äntligen terminsstart

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


lus kramarBoPoolen, AF Bostäder och natio-nerna som jobbar för att förbättra bostadssituationen för student-erna vid Lunds universitet.

lus sparkarRegeringen som vill införa studieavgifter i samband med deltagande i utbildningssamarbete.

Välkommen till höstterminen 2014!Oavsett om du är ny student eller har varit inskriven tidigare är du varmt välkommen till en spännande termin på Lunds universitet! Vi vet att väldigt många får en speciell tid på Lunds universitet och vi ska göra vad vi kan för att du ska trivas, oavsett om du studerar i Lund, Malmö, Helsingborg, Ljungbyhed eller på distans över nätet. Vår ambition är att erbjuda dig en förstklassig utbildning vid ett internationellt konkurrenskraftigt universitet med ett rikt utbud av studiesociala verksamheter.

Lunds universitet är ett av Nordens största och

bredaste universitet med många möjligheter

för dig som studerar att både fördjupa dig

i ditt ämnesval och bredda dig över ämnes

gränserna. Vi har åtta fakulteter som samarbetar

väl: samhällsvetenskap, teknik, medicin, juridik,

natur vetenskap, humaniora och teologi, ekonomi

samt den konstnärliga fakulteten med musikhög

skola, konsthögskola och teaterhögskola.

Som Sveriges mest internationella lärosäte,

med flest sökande både till program och kurser,

får du tillfällen att umgås med studenter från

andra länder, men också att själv förlägga en

del av dina studier utomlands. Med i särklass

flest antagna till masterprogrammen i Sverige,

över 2 300 personer, stärker vi vår ställning som

master universitet.

Det globala samhället står inför många

komplexa utmaningar. Lunds universitet ska vara

med och bidra med lösningar. Vårt universitet tar

denna roll på största allvar och vi är övertygade

om att du som student också kommer att kun

na bidra med mycket, där din utbildning blir en

plattform för fortsatt utveckling och karriär i livet.

Förutom studierna bjuds du på ett ovanligt

rikt studentliv. Genom studentkårerna, nation

erna och AF (Akademiska föreningen) bedrivs en

rad aktiviteter inom idrott, mat, kultur, medier

och festligheter med mera. Passa på att enga

gera dig och skaffa nya vänner och erfarenheter

utanför studierna!

Lunds universitet genomgår just nu en myck

et spännande fas med omfattande utveckling

och framgångar på flera plan. Några vitt skilda

exempel som kan nämnas är:

• Fler studentbostäder. Under många år har

bostassituationen i Lund varit besvärlig. Nya

studenter har haft svårt att få tag på boende

i samband med terminsstarten. Men äntligen

är vi på väg att hitta långsiktiga lösningar på

problemet. Vi har medverkat till bättre förut

sättningarna från regeringen och ett bättre

samarbete lokalt bland bostadsaktörerna.

Nya bostäder har byggts, andra är under

byggnation och fler planeras. Vår ambition

är att bygga bort studentbostadsbristen en

gång för alla. Om du ändå skulle få problem

att hitta boende efter att ha sökt hos AF

Bostäder, Nationerna och universitetet så

rekommenderar vi att du kontaktar www.

bopoolen.se som på uppdrag av Lunds

universitet och Lunds kommun förmedlar

olika privata studentboenden.

• Världsunika forskningsanläggningar byggs i Lund. Du känner kanske till att

det just nu byggs ett par av världens största

forskningsanläggningar i Lund. Dels är det

Synkrotronljusanläggningen MAX IVlabo

ratoriet som är en nationell anläggning som

drivs av Lunds universitet och håller på att

färdigställas. Dels är det ESS (European Spal

lation Sourse) som kommer att börja byggas i

höst. Båda anläggningarna kommer att sätta

Lund och Lunds universitet på världskartan i

forskningssammanhang, särskilt inom mate

rialforskningen. De kommer att påverka och

stimulera många av våra anställda och stu

denter framöver och påtagligt öka universi

tetets drivkraft och betydelse för vår omvärld.

• Lansering av MOOCs. Som ett av de första

lärosätena i Sverige lanserar Lunds universi

tet sina första MOOCs (Massive Open Online

Courses) – öppna och gratis nätutbildningar

för personer i hela världen. Lunds universitet

vill vara med i utvecklingen av nya sätt att ge

utbildningar och MOOCs är för närvarande

ett av de mer intressanta. Vi finns nu på en

av världens största plattformar för öppna

nätkurser – Coursera – i sällskap med bland

andra Harvard, Stanford och Princeton.

Rekordmånga vill studera vid Lunds universitet,

långt fler än vi kan ta emot. Vi gratulerar och väl

komnar dig som fått en plats. Trots det höga och

ökande antal sökande så har vi inte tilldelats fler

utbildningsplatser av regeringen och vi tvingas

därför tyvärr avvisa många duktiga studenter. Vi

gläds dock över att vara ett så attraktivt lärosäte.

Om det är din första termin här så är du en av

drygt 20 000 nya studenter som har fått plats

på någon av våra utbildningar. Totalt sökte i år

mer än 73 000 personer till kurser och program

vid Lunds universitet. Med totalt fler än 47 000

individer per år kan vi rektorer inte träffa er alla

individuellt även om vi skulle önska det. Vi vet

dock att hela universitetet vill varmt välkomna dig

och vill att du blir sedd och får möjlighet att stifta

nya givande bekantskaper. Därför tror vi att du

ska trivas här under hela din studietid.

Varmt välkommen till Lunds universitet!

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet

Eva Wiberg, prorektor för Lunds universitet

Rektor Per Eriksson och prorektor Eva Wiberg

Foto: Kennet Ruona

Foto: Charlotte Carlberg

Bärg

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

kårkrönika

foto

: samhällsvetarkåren

"Bostadssituationen för stu-denterna vid Lunds universi-tet är oacceptabelt dålig."

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobsson

s 28-29 luslu.indd 1 2014-08-25 02:03

lunds universitets studentkårer

Välkommen till höstterminen 2014!Oavsett om du är ny student eller har varit inskriven tidigare är du varmt välkommen till en spännande termin på Lunds universitet! Vi vet att väldigt många får en speciell tid på Lunds universitet och vi ska göra vad vi kan för att du ska trivas, oavsett om du studerar i Lund, Malmö, Helsingborg, Ljungbyhed eller på distans över nätet. Vår ambition är att erbjuda dig en förstklassig utbildning vid ett internationellt konkurrenskraftigt universitet med ett rikt utbud av studiesociala verksamheter.

Lunds universitet är ett av Nordens största och

bredaste universitet med många möjligheter

för dig som studerar att både fördjupa dig

i ditt ämnesval och bredda dig över ämnes

gränserna. Vi har åtta fakulteter som samarbetar

väl: samhällsvetenskap, teknik, medicin, juridik,

natur vetenskap, humaniora och teologi, ekonomi

samt den konstnärliga fakulteten med musikhög

skola, konsthögskola och teaterhögskola.

Som Sveriges mest internationella lärosäte,

med flest sökande både till program och kurser,

får du tillfällen att umgås med studenter från

andra länder, men också att själv förlägga en

del av dina studier utomlands. Med i särklass

flest antagna till masterprogrammen i Sverige,

över 2 300 personer, stärker vi vår ställning som

master universitet.

Det globala samhället står inför många

komplexa utmaningar. Lunds universitet ska vara

med och bidra med lösningar. Vårt universitet tar

denna roll på största allvar och vi är övertygade

om att du som student också kommer att kun

na bidra med mycket, där din utbildning blir en

plattform för fortsatt utveckling och karriär i livet.

Förutom studierna bjuds du på ett ovanligt

rikt studentliv. Genom studentkårerna, nation

erna och AF (Akademiska föreningen) bedrivs en

rad aktiviteter inom idrott, mat, kultur, medier

och festligheter med mera. Passa på att enga

gera dig och skaffa nya vänner och erfarenheter

utanför studierna!

Lunds universitet genomgår just nu en myck

et spännande fas med omfattande utveckling

och framgångar på flera plan. Några vitt skilda

exempel som kan nämnas är:

• Fler studentbostäder. Under många år har

bostassituationen i Lund varit besvärlig. Nya

studenter har haft svårt att få tag på boende

i samband med terminsstarten. Men äntligen

är vi på väg att hitta långsiktiga lösningar på

problemet. Vi har medverkat till bättre förut

sättningarna från regeringen och ett bättre

samarbete lokalt bland bostadsaktörerna.

Nya bostäder har byggts, andra är under

byggnation och fler planeras. Vår ambition

är att bygga bort studentbostadsbristen en

gång för alla. Om du ändå skulle få problem

att hitta boende efter att ha sökt hos AF

Bostäder, Nationerna och universitetet så

rekommenderar vi att du kontaktar www.

bopoolen.se som på uppdrag av Lunds

universitet och Lunds kommun förmedlar

olika privata studentboenden.

• Världsunika forskningsanläggningar byggs i Lund. Du känner kanske till att

det just nu byggs ett par av världens största

forskningsanläggningar i Lund. Dels är det

Synkrotronljusanläggningen MAX IVlabo

ratoriet som är en nationell anläggning som

drivs av Lunds universitet och håller på att

färdigställas. Dels är det ESS (European Spal

lation Sourse) som kommer att börja byggas i

höst. Båda anläggningarna kommer att sätta

Lund och Lunds universitet på världskartan i

forskningssammanhang, särskilt inom mate

rialforskningen. De kommer att påverka och

stimulera många av våra anställda och stu

denter framöver och påtagligt öka universi

tetets drivkraft och betydelse för vår omvärld.

• Lansering av MOOCs. Som ett av de första

lärosätena i Sverige lanserar Lunds universi

tet sina första MOOCs (Massive Open Online

Courses) – öppna och gratis nätutbildningar

för personer i hela världen. Lunds universitet

vill vara med i utvecklingen av nya sätt att ge

utbildningar och MOOCs är för närvarande

ett av de mer intressanta. Vi finns nu på en

av världens största plattformar för öppna

nätkurser – Coursera – i sällskap med bland

andra Harvard, Stanford och Princeton.

Rekordmånga vill studera vid Lunds universitet,

långt fler än vi kan ta emot. Vi gratulerar och väl

komnar dig som fått en plats. Trots det höga och

ökande antal sökande så har vi inte tilldelats fler

utbildningsplatser av regeringen och vi tvingas

därför tyvärr avvisa många duktiga studenter. Vi

gläds dock över att vara ett så attraktivt lärosäte.

Om det är din första termin här så är du en av

drygt 20 000 nya studenter som har fått plats

på någon av våra utbildningar. Totalt sökte i år

mer än 73 000 personer till kurser och program

vid Lunds universitet. Med totalt fler än 47 000

individer per år kan vi rektorer inte träffa er alla

individuellt även om vi skulle önska det. Vi vet

dock att hela universitetet vill varmt välkomna dig

och vill att du blir sedd och får möjlighet att stifta

nya givande bekantskaper. Därför tror vi att du

ska trivas här under hela din studietid.

Varmt välkommen till Lunds universitet!

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet

Eva Wiberg, prorektor för Lunds universitet

Rektor Per Eriksson och prorektor Eva Wiberg

Foto: Kennet Ruona

Foto: Charlotte Carlberg

Bärg

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

foto

: samhällsvetarkåren

s 28-29 luslu.indd 2 2014-08-25 02:03

sista sidan

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

s 30-31 Q+serie.indd 1 2014-08-25 01:59

Mjaaaaaau, nu har jag fått leka av mig

med mina sommarkatter och lapar åter

skvaller i Lunds studentliv. Känner du till...

... studentdagisvåningen? Leksakerna

flockas hos pjojkarna i sydväst. Tuff tuff?

... studentkuddsvåningen? Kuddkrig eller

hångelhörna? Vad ska Flodgrens skolåda

användas till nu? Bombs away!

... att champagnegaloppen spelades

flitigt av Alma faters takgivare på mingel-

meckat? Rauka rör!

... att paragrafposterna i fifflarnas fif-

felstyrelse har blivit synonymt med ordet

vakans?

... att den binära redaktörens blivt "pop-

pis" hos det lila blaskkaffets nation?

... att citatet: "Jag har bara min titel" inte är

det bästa raggningsknepet på Hjärtlandet?

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANProjektledare, regissör, produk-tionsassistent, scenkoordinator, spexare, platschef, producent

samt åtskilliga ospecificerade ansvars-poster.

Denna betitlade lundaprofil kan nu foga ytterligare ett epitet till listan: Karnevalsgeneral. Med sina vapen-dragare maken Olof och hunden Sulitelma dröjer hon sig kvar i studentlivet trots avslutade studier. Utöver för dessa två känner hon stor kärlek för slottet och bygden hon kommer från, tre mil öster om Lund, samt för choklad som hon alltid har inom räckhåll.

Till skillnad från Sulitelma är Ramel långt ifrån folkskygg och har ett omvittnat vidsträckt kontaktnät. Hon hade inte kunnat vara närmre Thoman-ders studenthem än vad hon är.

Med sin bakgrund och sina person-lighetsdrag passar hon utomordentligt väl in i skaran av tidigare karnevals- generaler. Utöver att hon är kvinna tycks hon avvika minimalt från den tidigare generalsschablonen.

Karnevalen är över sedan en tid och den avlöpte utan större incidenter. Åtminstone inte några som Q erfor. Ramel kan vara nöjd med att ha lett karnevalisterna in i framtiden och för ett par dagar gjort Lundagård till ett futuristparadis.

illustration sara o

ttosso

n

q : fanny ramel (ög)sista sidan

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 5 2014 31

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

Kring Ramel och generalsnormen reflekterar Q:

Thomanderseran var över. Förändringens timma var slagen.

Jämställdhet stod på tapeten och mångfald var ordet för dagen.

Studenter hade förhoppning om folklig och anspråkslös förman

som moderniserar och gör karnevalen mer brokig och färggrann.

In träder Ramel med högadligt blod.Jaktlicens, spexare; normen bestod.Utåtvänd, ädel, beläst, elitär.Kulturmångfald visat sig vara chimär.

Bidrag till mångfald blev inte så stort.Hon framstår likväl som en god arrangör.Vi tackar nu Ramel för allting hon gjort.Åt vår general vi nu nöjt gör honnör.

s 30-31 Q+serie.indd 2 2014-08-25 02:27

Riksdag, kommun och landsting

14 september är det valOm du vill kan du personrösta i valen. Du kan bara personrösta på en kandidat i varje val.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

Sätt ett kryssi rutan framför

den kandidat duvill rösta på.

s 32 Baksida1.indd 1 2014-08-25 01:53

det händer




lundalivet från a-öVi listar lundastudentens prövningar och glädjemoment. Sid 35

sa nej till fyllanDmitri valde att vara nykter under sin tid som fadder. Sid 38-39

stort nationstestKarl Marx eller Carl Bildt? Quizza dig fram till rätt nation. Sid 36-37

NOVISCH2014

s 33 Novishframsida.indd 1 2014-08-23 21:58


Köp och sälj, ny och begagnad kurslitteratur.På Winstrupsgatan 9 och på campusbokhandeln.se

Vi har tagit fram en försäkring för dig under 27 år som inte kostar så mycket, men ger dig ett fullgott skydd vid en eventuell skada. Försäkringen består av två delar: Hemförsäkring som skyddar din egendom upp till 150.000 kr och en allriskförsäkring upp till 44.400 kr i fall att olyckan är framme. Detta för endast 700 kr/år. Bor du i bostadsrätt tillkommer 275 kr.

Ska du ligga i Lund?

Titta in till vårt kontor på Klostergatan 6 eller ring 046-590 31 10.

dina.se/skane

Då behöver du en riktig försäkring!

Vi har tagit fram en försäkring för dig under 27 år som inte kostar så mycket, men ger dig ett fullgott skydd vid en eventuell skada. Försäkringen består av två delar: Hemförsäkring som skyddar din egendom upp till 150.000 kr och en allriskförsäkring upp till 44.400 kr i fall att olyckan är framme. Detta för endast 700 kr/år. Bor du i bostadsrätt tillkommer 275 kr.

Ska du ligga i Lund?

Titta in till vårt kontor på Klostergatan 6 eller ring 046-590 31 10.

dina.se/skane

Då behöver du en riktig försäkring!

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅTRÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av december 2014 ut bidrag till:•Enskildaförfrämjandeavvård,fostranochutbildningavbarnochungdomarmedrörelsehinderiSkåne,samttillbehövanderörelsehindradeiövrigtiSkåne.

•ForskningochutvecklingsarbetesombedrivsiSkånebeträffandehjälpochhjälpmedeltillrörelsehindrade.

•HandikapporganisationeriSkånesomföreträderrörelsehindrade.Ansökningstiden går ut den 30 september 2014.Förnärmareinformationochansökningsblankettkontaktastiftelsenpåtel042-146650,[email protected],Kronborgsgatan2c,25222Helsingborg.Blankettfinnsävenatthämtapåwww.stiftbistandskane.se.

Välkommen till Victoriastadion!

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI MotionscenterVictoriastadion, Lovisastigen 2–4046-16 22 30 • www.lugimotion.se

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr(studentpris giltigt t.o.m 4/1 2015)

Motionsturneringar ht 2014Dags att anmäla lag till höstens motionsturneringar i utefotboll, innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cup- turnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.Sista anmälningsdag för utefotboll fredag 5/9. Inomhusturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll onsdag 10/9.Anmälan/Avgifter/lag: Utefotboll 1190 kr, innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

Sverige ska vara ett öppet land.

Nej till fackligt veto mot arbetskrafts- invandring.

[email protected]/matsp

Mats Persson#Kandidat till Riksdagen

Vi söker just nu kvinnliga personliga assistenter, gärna 30 år och äldre, som är lugna och empatiska och som inte sprider stress om sig för en kvinna med smärtproblematik i centrala Malmö. Tjänsten omfattar två dygnspass i veckan. Ungefär 60% av arbetstiden utförs aktiv assistans och 40% är jourtid då assistenten kan sova eller läsa. Det är en fördel om Du är intresserad av filosofi eller statskunskap.

Skicka ett personligt brev om varför Du är intresserad av tjänsten tillsammans med ditt CV till [email protected]

Human Resources Scandinavia AB, HRS Personlig assistans, Fridhemsvägen 2, 217 74 Malmö

Personliga Assistenter och Vikarier

s 34-35 alfabet+ledare.indd 1 2014-08-23 22:00


Redigering: Tove Nordén lundagård nr 5 2014 35

ny i lund och möjligheterna är oändliga. Men hur tar man sig an sitt nya liv som student? Kurslitteratur ska köpas och boende ska fixas, samtidigt som tio olika novischaktiviteter ska klämmas in...

jag, karolina, flyttade till Lund direkt efter gymnasiet och hade höga för-väntningar på studentlivet. Känslan av frihet och självständighet var hisnande. Fester, nya vänner och en förälskelse var-vades med insikten om att jag förväntades plugga mycket mer än de få timmar som stod på schemat. Det blev överväldig-ande och ett tag vinglade jag farligt nära utbrändhetens kant. I dag skulle jag vilja lugna mitt nittonåriga jag och säga: Du kommer att hinna med allt du vill, klara studierna och till slut hitta rätt balans.

jag, tove, började universitetet med en vilja att ta mig någonstans. Efter två terminer med dubbla studier visste jag vart jag ville – till miljövetenskapliga programmet. Genom utbildningen skulle jag få folk att köpa eko-bananer och boj-kotta jätteräkor på restauranger. Men efter ett år av studier och tre omtentor i organisk kemi kändes nystarten på universitetet inte längre så upprymd. Till slut, efter reseuppehåll, utlandsstudier och en färdig miljökandidat, hamnade jag på journalistprogrammet. Och äntligen kändes det rätt.

vägen till examen och livserfarenheter kan se ut på många olika sätt, och det är just under studenttiden du ges chanser som är svåra att få någon annanstans. Den här novischbilagan kommer att guida dig genom hindren och möjlig-heterna du har framför dig under din tid som student.

Ha så kul!karolina jakstrand

& tove nordénnovischredaktörer

lugn, bara lugn illustration

malin johannesson

verlev en tour de chambre.

Lundalivets A-Öada i sjön Sjön.

ykla Tandemstafetten. ras ned i träsket av kaffeberoende.

xperimentera med sömnen.

rubbla över meningen med livet. itta ett femitvå-ragg på nationsklubb.

lä ut dig på tema-sittning.

ämför alla mataffärers extrapriser.rriteras över att cykla på kullersten.

eta gratispennor på Hälsningsgillet.

öt våren i Botan. yttja alla studentrabatter.

rientera dig på Kämnärsrätten. rova på olika studentföreningar.

urera dig efter nollningsveckorna. oa dig traditionsenligt på bal.

e ett spex - eller spexa själv. räffa vänner för livet (eller natten).

tforska hela Ica basic-sortimentet. änd på varje krona från CSN.

k på utflykt till Köpenhamn.

allraffa i ett ordenssällskap.

zznarka på en klockan åtta-föreläsning. oga på Gerdahallen.

t en 25-kronorsfalafel.

plodera i glädje av att ha klarat kursens svåraste tenta.

lltid komma en akademisk kvart sent.

ira Siste april i Stadsparken.

s 34-35 alfabet+ledare.indd 2 2014-08-23 22:01

Ragg- faktorn

Redigering: Kenneth Carlsson36 lundagård nr 5 2014

START

Vem av följande hade du helst ätit middag med?

Carl Bildt

Zlatan

blekingska nationen

Enda nationen i västra Lund ligger på Vildanden. På Blekingska är en kväll inte komplett innan Shoreline har spe-lats minst en gång på klubben Indigo. På Onsdagspuben förekommer både quiz och retoriktävlingar. Blekingska är inte bara Lunds indienation, på torsdagar kan du även visa dina skills i innebandy i Fågelskolans gympasal.

helsingkrona nation

Nationen är inte bara till för teknologer och melodifestivalfans, trots läget och fredagsklubben Schlagernatt – även fotbollslaget FC Helsingkrona och spexet utmärker sig. Helsingkrona har många bostäder och fler kommer när nationens nya trettonvåningshus står färdigt nästa år.

kristianstads nation

På Krischan är favoritidrotten beachvolley som med fördel spelas på sandplanen framför nationen. De akti-vas kepsar är gula (och fula) och spexet stavas Krischanstaspääxet. Varje vecka är det pub Snapphanen och på vintern är det bal – Snapphanefesten.

östgöta nation

Lika känd för långkörarklubben Sunset som för sina sittningar. ÖG sägs vara en Lunds mer raggvänliga nationer och trots få bostäder har den högt medlemsantal. Stoltserar med kören Ostrochorus, men är musikaliskt mest känd som platsen där Axwell inledde sin karriär.

kalmar nation

Föredrar du ölhäng framför dans-golv? På Kalmar nation har du inga andra val. På Pub Piraya och Pub Kaggen kan musikaliska studenter stå för livemusik. Nationen är bra på att engagera internationella studenter, exempelvis genom Lunds enda engelskspråkiga spex.

sydskånska nationen

Har pop-, techno- och hiphopklubb. Är hipstern i nationsfamiljen och har flera gånger haft Jens Lekman som dj. På Afternoon teasday kan du drömma dig ända bort till England med te och scones och känner du dig ensam en söndagkväll kan du testa hångelfaktorn på deras filmcafé.

NationsdjungelnDu undrar vilken nation du ska välja – Lundagård har det högst vetenskapliga svaret. Följ pilarna på den snåriga vägen i jakten på din nation.

Karl MarxZlatan

Du är en i mängden. Vad är viktigast i ditt val av nation?

Musiken

Närheten till LTH

PopularitetenSport-

utbudet

Vilket av följande musikalternativ attraherar dig mest?Jens Lekman

Kvarters- trubaduren

Axwell

Broder Daniel

Vad pryder din hjässa?

På vilken dag vill du helst få till det?

Hurtbulle! Favoritsport?Hipstermössa

Ful gul keps

LördagOnsdag

Innebandy

Valfri från Melodifesti-

valen

Teknolog- mössa

Rundpingis

Yoga

Speed- dejting

Fasan- jakt

novisch 2014

Atari Teenage Riot

vadå nation? ▶ Det är frivilligt att gå med i en

nation. De fungerar som studiesociala fritidsgårdar och bostäder för Lunds studenter.

▶ Nationernas verksamhet bygger på ideella krafter. Studenter hjälps åt att anordna luncher, sittningar, klubbar och andra akiviteter.

▶ Varje nation leds av en kurator eller ombud och är studenter som tar en paus från studierna i ett år.

▶ I Lund har nationer funnits lika länge som universitetet.

▶ I Helsingborg finns ingen nation, men det finns en motsvarighet i föreningen Stampus.

Beachvolley

s 36-37 nationsquiz.indd 1 2014-08-23 22:03

bli fortsatt novischguidad på lundagard.se ◣


östgöta nation

Lika känd för långkörarklubben Sunset som för sina sittningar. ÖG sägs vara en Lunds mer raggvänliga nationer och trots få bostäder har den högt medlemsantal. Stoltserar med kören Ostrochorus, men är musikaliskt mest känd som platsen där Axwell inledde sin karriär.

västgöta nation

Varje vecka firar VG lillördag med Metro, Lunds enda onsdagsklubb. Annars är mat och dryck centralt – inte minst genom nationens gourmetrestaurang Pirum som håller öppet ett par gånger per termin. På fredagarna spelas rundpingis på förfestklubben Professor Pong.

malmö nation

Bäst på fest, åtminstone enligt dem själva. Som en av Lunds största nationer har Malmö nation flera utskott du kan engagera dig i – även jakt. Klubben Casanova är Lunds äldsta. Nationen anordnar Ålagille varje höst, men serverar dagligen också normal mat på exempelvis Mangos, Ivans och Gyllene kalven - på söndagarna finns till och med trerätters.

wermlands nation

Nationen med tema miljö. På Werm-lands kan du träna yoga, njuta av närproducerad öl på puben Green Way eller lätta klimatångesten när du dansar loss på klubben Green House. Eko-sittningar varvas med fruncher (frukostlunch) på Selmas café.

lunds nation

Störst av alla tretton nationer stoltserar Lunds med klubben Penthouse på sjätte våningen med utsikt över stan. Har du svindel men diggar traditioner anordnas även aktiviteter i källaren, exempelvis tysk Oktoberfest. För dig som har långt hem till mamma på helgen lagar Lunds nation söndagsmiddag varje vecka.

göteborgs nation

Kajutan är Lunds högst belägna pub, och klubben Kålles tillhör oftast de mest fullsmockade. Chokladbiten i bakelsen är den årliga Gustaf Adolfs-balen, som i år firar 50 år. Det är Nordens största frackbal efter Nobelfesten - även utrikesminister Carl Bildt deltar ibland.

Populariteten

Maten

Det kan jag tänka mig att

testa på

Vill du besöka en bal? Ju större,

desto bättre!

Det är en borger-lig struktur som borde utrotas!

smålands nationEnda nationen som tar politisk ställning och ensamma om att stå utanför Studentlundssamarbetet. På Små-lands, socialistiskt sedan 1972, kan du käka veganmat på Kalles café, odla tomater med miljöutskottet och snacka feminism på Café Ronja. De anordnar även queerklubbar som Decadance och Fuck the grabs där du kan dansa dig svettig i toleransens tecken.

Hurtbulle! Favoritsport?

hallands nation

Kärlek och sport springer hand i hand. Hallands är kända för att både arrangera speed-dejting och ha duktiga idrottslag. För den som föredrar passiv kärlek visar nationens Larry’s sports bar Champions League-fotboll. Nationens Klubb 3 har tre avdelningar med olika teman.

Gillar du höjder?

Onsdag

Traditionerna

Vad föredrar du?

Vad äter du då?

Rundpingis

Yoga

Speed- dejting

Fasan- jakt

Vad vill du göra uppe i det blå?

BoFesta

Så ekologiskt det går

Veganskt

Gourmet

Nej, fyDet är alltid en höjdare,

höhöVad är viktigast med festen?

Att den är "bäst"

Champions League varje

onsdag

Ålagille

Kom igen, jag vill bara göra

som resten av gänget

Att jag slipper dansa

guidemakare tove nordén, karolina jakstrand & kenneth carlsson

novisch 2014

s 36-37 nationsquiz.indd 2 2014-08-23 22:05

läs om fler studentliv på lundagard.se ◣


Dmitri Ivanov tycker att det behövs en attitydförändring kring alkoholkulturen i studentvärlden.

Caroline Andersson har bytt utbildning tre gånger och läser nu femte terminen på läkarprogrammet.

novisch

s 38-39 Dmitri.indd 1 2014-08-23 22:09

Studentlivet präglas av en alkoholkultur där nollningsaktiviteter ofta sätter ribban för drickandet. Men det är inte alla som känner sig bekväma med hetsen. När Dmitri Ivanov var fadder drack han inte en droppe under hela perioden, något som uppskat-tades av många.

Dmitri Ivanov läser elektroteknik på Lunds tekniska högskola, LTH, och upplevde sin egen nollning som både enformig och påtvingad. Han tog därför beslutet att hålla sig helt nykter under tiden som fadder.

– Under min egen nollning hängde jag på drick-andet bara för sakens skull. Det var ingen som kom med elaka kommentarer om man inte drack, men mentaliteten att supa fanns där hela tiden, berättar han.

nollningen på lth håller på i en knapp månad och enligt Dmitri Ivanov deltar de allra flesta. Under veckorna arrangeras sittningar, lekar och utgång på nationer. Nästan alla dessa aktiviteter innefattar alkohol.

– På en personlig nivå är det självklart att man inte ska hetsa eller tvinga någon annan till att dricka. Däremot finns strukturerna kvar som gör alkohol till en oundviklig del av nollningen. I teknologkårens sångbok till exempel är 115 av 187 sånger förknippade med alkohol, säger han.

Han anser att det är viktigt att acceptera att det ser ut som det gör och att alkohol inte behöver be-tyda någonting negativt i alla sammanhang, men

tycker att det behövs en attitydförändring från till exempel äldre studenter för att det ska kunna ske en förändring.

– Det finns de som väljer bort alkohol på grund av religion, mediciner eller missbruk. Då kan studentvärlden nog vara en ganska negativ värld att komma in i, där många aktiviteter är så nära förknippade med alkohol, säger Dmitri Ivanov.

"Under min egen nollning hängde jag på drickandet bara för sakens skull."

efter nollningsperioden var det flera studenter som kom fram och sa att de uppskattat att han varit nykter som fadder. Dmitri Ivanov tycker att det som ny student kan vara väldigt svårt att inte känna sig tvungen att dricka.

– De vill inte missa något och känner sig därför tvingade att hänga på allt. Men ifall du känner på ett visst sätt så kommer det alltid att finnas många andra som känner likadant, säger han och fortsätter:

– Om man vågar visa vad man tycker så kan man också vinna på det genom att hitta folk man verkligen vill umgås med.

text karolina jakstrand foto jens hunt

stressa mindreroa digGör något du gillar men kanske inte prioriterar när du är stressad. Sticka, lyft vikter eller baka bröd. Det inspirerar dig och får dig att orka när plugget känns tungt.

prioriteraBörjar kalenderns rader svämma över av uppgifter som ska hinnas med? Då kan det vara läge att se över vad som är viktigt och vad som du gör “bara för att”. Ingenting kommer bli kul om du stressar för att hinna med allt.

vilaGe dig själv en paus. Sömn och vila är viktigt för återhämtning, välmående och effektivitet.

tränaLagom med fysisk aktivitet stärker immunförsvaret och gör att kroppen stressar ned.

kramas Det är bevisat att kroppskontakt med andra människor frisätter lugnande hormoner i kroppen som hjälper oss att slappna av.

text saga sandin & karolina jakstrand

läs om fler studentliv på lundagard.se ◣

Redigering: Karolina Jakstrand lundagård nr 5 2014 39

Att välja utbildning kan vara ett av de svåraste valen man gör i sitt liv. Caroline Andersson har bytt utbildning tre gånger och har ett tips till den osäkre: Ha kul och ta det lugnt.

Caroline Andersson möter upp mig i cafeterian på Campus Helsingborg. Efter att ha läst natur och varit utbytesstudent på gymnasiet hade hon alla dörrar öppna inför högskolan – något hon skulle komma att få stor nytta av.

efter fem år vid Lunds universitet har hon hunnit med inte mindre än tre program. Ett år på politicies kandidatprogrammet – pol. kand, ett och ett halvt år på psykologprogrammet, en kurs i spanska och slutligen läkarprogrammet. Caroline Andersson är nu på sin femte termin som läkarstudent, och har inga planer på att byta. Än så länge.

– Varje gång jag börjat en ny utbildning har det känts skitkul. Skillnaden är att den här gången har det inte avtagit, säger Caroline Andersson.

hon berättar om sina tankar kring sin vindlande bana fram till läkarstudierna.

– Antagligen har det varit en nödvändig process. Det gör ingen skillnad om jag jobbar 30 eller 40 år, jag ska ändå jobba så länge att jag lika gärna kan prova mig fram tills jag hittar det jag tycker är kul.

"Varje gång jag börjat en ny utbildning har det känts skitkul."

till den som känner sig osäker kring sitt val av utbildning har Caroline Andersson bara ett tips:

– Ha kul och ta det lugnt – det löser sig. Det är allt du behöver veta, säger hon och ger mig, och alla osäkra studenter, ett uppmuntrande leende.

text sebastian manierifoto jens hunt

Dmitri valde bort fyllan

Tre program på fem år

novisch

illustration susanna lycke

s 38-39 Dmitri.indd 2 2014-08-23 22:09


Välkommen till studenternas egen värld - planeten Lundorama.

planetmakare sara ottossontext karolina jakstrand & kenneth carlsson

campus helsingborgVar tionde student vid Lunds universitet - drygt 4 000 sammanlagt - pluggar vid Campus Helsingborg. En stor del av dem bor i stadens studentområden, men dagligen pendlar många hundra studenter till och från Sundets Pärla.

s 40-41 Karta.indd 1 2014-08-23 22:11

25:-Falafel är den fattige studentens räddare i nöden. Du hittar minst ett hak i varje stadsdel.

cykla lugntLund är en av Sveriges cykeltätaste kom-

muner. Kanske inte så konstigt att staden också har flest cykelstölder i hela Skåne. Skaffa ett ordetligt lås om du vill ha kvar din stålhäst under hela studietiden.

en bal i borgenAtt se människor iklädda frack och långklänning är ingen ovanlig syn på Lunds gator. Varje år arrangeras det nämligen upp emot 20 baler av nationer och kårer för Lunds studenter.

stadsparken364 dagar om året är Stads-parken i Lund en grön idyll där stadens befolkning vilar, äter picknick och motionerar. Och så finns Valborg förstås.

Siste april, som festiligheterna kallas, är en dags intensiv spon-tanfest där uppemot 25 000 per-soner samlas i Stadsparken och super skallen av sig till Radio AF:s årliga dj:ande från den vita scenen.

botanBotaniska trädgården ligger i Lunds centrum och stolt-serar med inte mindre än 7 000 växtarter på en yta av 8 hektar. Här kan du möta våren under magnolior och körsbärsträd.


s 40-41 Karta.indd 2 2014-08-23 22:13

läs mer på lundagard.se ◣novisch: ekonomi

Redigering: Tove Nordén



9004 kronor. Det är så mycket bidrag och lån svenska studenter kan få varje månad. Tillräckligt, tycker regeringen. Men det gäller inte för alla.

Henrik Pehrsson är 21 år. Förra ter-minen var hans första på Lunds pol. kand-program. Det var också hans för-sta tid hemifrån och att upprätthålla sin tidigare livsstil blev knepigare än han tänkt. Studiemedlet spenderades i takt med att det landade på kontot. Resten av månaden fick ägnas åt ett välgörenhets- och rabattkupongbaserat liv.

– Det ser sådär ut. Just nu sitter jag med 1 000 kronor, vilket jag ska röra sig med ett tag till. Det är knapert, säger Henrik Pehrsson, en vecka efter att studiemedlet hamnat på kontot.

Hur kunde det gå såhär?– Jag granskar mitt kontoutdrag och

ser inget som är förargelseväckande. Men det är det minus, på minus, på minus. Det är en bok här, ett Viaplay- konto där. Det är förstås jävligt jobbigt att se. Till slut står det ”278 kronor” längst ner, säger han.

Vad har du för huvudsakliga utgifter?– Jag har väl en ganska osund inställ-

ning till hur man ska äta mat här i Lund. Inte bara hälsosamt osunt, utan främst osunt för plånboken. Jag har varit ute, är lat och vill inte laga mat i korridors-köket, då blir det en sunkig och dyr pizza i stället.

– Det har också blivit ganska mycket utgångar. Under kvalborg och valborg var det ganska stökigt. Pengarna måste bara ha sipprat ut på något sätt, säger han.

Vad har du lärt dig av det här?– Jag kommer ha en seriösare syn

på mat och sånt i framtiden. Jag måste också sluta snusa, det kostar pengar. Den här terminen har varit ett finansiellt helvete, avslutar Henrik Pehrsson.

text casper danielssonfoto carl-johan kullving

Alexander Berg dumpstrar ungefär två gånger i veckan och köper bara mat när han verkligen måste.

När plånboken sviker

Det finns andra sätt att finansiera sina studier än att ta dyra studie-lån. Alice Bergholtz har jobbat sig igenom delar av studierna utan att låna en enda krona.

Alla kommer inte att få en stor ekono-misk skuld med sig tillsammans med sin examen. Alice Bergholtz började plugga på Campus Helsingborg för två år sedan och finansierade sin första termin med hjälp av bidragsdelen i studiestödet från CSN.

– Jag har haft det bekvämt för mig eftersom jag precis tog studenten innan jag började studera. Jag bor också bara två mil från Helsingborg, så jag har kunnat bo med mina föräldrar, säger hon.

efter första terminen kände hon att enbart bidraget på 2 700 kronor inte ledde till en särskilt rolig tillvaro. Alice Bergholtz bestämde sig därför för att börja jobba extra.

– Jag gick loss på Arbetsförmedling-ens hemsida och bara skickade CV:n. Jag tror att det löser sig om man bara lägger

manken till. Redan första veckan fick jag två deltidsjobb och bestämde mig för att behålla båda två, säger hon.

Hur har du fått jobben och studierna att gå ihop?

– Man måste vara en fena på att schemalägga, jag tycker inte att det funkar annars. Ibland är det inte så kul att jobba i stället för att göra något annat på sin fritid – jag har väldigt svårt att vara spontan.

Alice Bergholtz är dock nöjd med sitt beslut än så länge.

– De ekonomiska fördelarna är enor-ma. Det är definitivt värt det att göra något av sin fritid och inte bara sitta och kolla på film hela eftermiddagarna, säger hon och ler.

text sebastian manierifoto robin wilhelmsson

Fri från skuld

tips för extrajobbaren ▶ Planera din tid. ▶ Förklara din situation för arbetsgivaren. ▶ Leta efter jobb där de söker studenter.

tips för slösaren ▶ Gör upp en budget varje månad. ▶ Ta med egen matlåda. ▶ Handla på secondhand.

s 42-43 Ekonomi.indd 1 2014-08-23 22:17

läs mer på lundagard.se ◣novisch: ekonomi


Dyker bland skräpmatAlexander Berg är en student med ovanligt låga matkostnader. Han hittar sin mat i containrar där affärerna slänger det som inte längre kan säljas på varuhyllorna.– Jag köper nästan ingenting, säger han.

Klockan är efter tio på kvällen och det är en typisk sommarkväll, skymning i stället för mörker. Vi har stannat till vid en parkering, med utkik över den mataffär dit Alexander Berg brukar gå. Han kommer hit ganska ofta för att dumpstra, alltså att ta mat från affärernas container. Dumpstra gör man alltid efter stängningsdags.

vi tar oss fram till containrarna. Där inne ligger all mat som inte längre mot-svarar mataffärens kvalitet och som inte anses kunna säljas för fullpris.

Alexander Berg öppnar en contai-ner, lyser med mobilens ficklampa och spanar in maten som ligger i en stor hög. Det finns brödlimpor, äpplen, champinjoner och filpaket varvat med inplastade ostar. Vi hittar också en blombukett och en påse med godis i.

Det har varit varmt några veckor och det luktar lite.

– Man lär sig att uppskatta den svala delen av året för då är all maten helt perfekt, det blir som ett kylskåp utom-hus, säger han och skrattar.

alexander berg testade att dump-stra första gången för fem år sedan, tillsammans med några kompisar. Han säger att han numera lever till 90 procent på maten han hittar.

– Jag måste oftast köpa basgrejor, som salt, matolja, kanske havregryn till gröten. Man kan hitta torrvaror ibland, som stora mängder pasta eller ris, men det är lite mer ovanligt, säger han.

han förklarar att många reaktioner han fått är att dumpstring är lika med att gräva omkring i en slaskhink.

– När samma människor sedan ser vad jag tagit hem från containern blir de alltid förvånade, berättar Alexander Berg, och tar ett stort kliv upp i contai-nern i sina regnbyxor.

– Jag tar färskvaror om de ser bra ut, säger han och lyser i containerns bort-ersta hörn.

– Annars blir jag väldigt glad i för-packningar när jag dumpstrar. Vanligt-vis i affärer irriterar jag mig på att det finns så mycket plastförpackningar, men när jag dumpstrar är det jättebra med allting som är inplastat, säger han.

tio minuter senare och efter lite letande hittar vi bananer, ost och en stor kartong med färskpotatis som vi stoppar i ett par påsar. Alexander Berg tar med sig påsen med godis. När vi cyklar till-baka har vi hittat mat till en halv middag – med godis som efterrätt.

text tove nordénfoto jonas jacobson

Redigering: Tove Nordén

"Man lär sig att uppskatta den svala delen av året."

dumpstra ...kommer från engelskans "dumpster diving". Direktöversatt till svenska blir det sopdykning eller containerdykning. ...anses vara i en laglig gråzon, inte olagligt men ändå inte helt enligt lagen. Om dumpstrarna bryter upp lås eller kryper under stängsel är det olaga intrång. ....kan enligt polisen i vissa fall vara olaglig även om contain-rarna är olåsta. Då kan det räknas som egenmäktigt förfarande eftersom mataffärerna fortfarande äger sitt matavfall och har ansvar för att det tas omhand på rätt sätt.

alexander berg ▶ Ålder: 26 år. ▶ Pluggar: Biologi. ▶ Dumpstrat aktivt: Två år, cirka två

gånger per vecka. ▶ Vanligaste fynd: Färskvaror som

frukt, grönsaker och bröd. ▶ Konstigaste fynd: En påse grillkol,

en hel bal med toapapper. ▶ Matkostnad per månad: Mindre

än 200 kr.

Alexander Berg dumpstrar ungefär två gånger i veckan och köper bara mat när han verkligen måste.

s 42-43 Ekonomi.indd 2 2014-08-23 22:18

läs mer på lundagard.se ◣


novish: engagemang

test: var hör du hemma?Svårt att hitta rätt i virrvarret av studentorganisationer? Då är detta testet för dig.

1. Det tillhör studentlivet att kugga på en tenta. Vad är troligast att din anled-ning kommer vara?A. Du anser att frågan inte är objektivt ställd och vägrar besvara den.B. Du hade sträckt armen efter gårdagens match och kunde inte skriva.C. Du vaknade insydd i ditt eget påslakan – resultatet av nattens försök att sy en teaterridå.D. Du uttryckte dina svar i abstrakta mål-ningar. Vackra men ack så svårtolkade.E. Du hann helt enkelt inte plugga, en nybliven nationspolare behövde hjälp med att flytta in.

2. Söndagen spenderar du helst med att:A. Se partiledardebatten – what else?B. Springa milen.C. Riva kulisser och fundera på vilken föreställning som blir din nästa. D. Tvätta baskern ren från helgens rödvinsfläckar.E. Gå upp tidigt och styra upp brunch för ett hundratal personer.

3. I höst ska du läsa:A. StatsvetenskapB. Medicinsk vetenskap: SmärtaC. BlockflöjtsensembleD. LitteraturvetenskapE. Arbets- och organisationspsykologi

4. AF-borgen, navet i Lunds studentliv, är för dig:A. Platsen där du kan få möta partiledare för lite uppfriskande munhuggeri.B. Ett fantastiskt ställe att få upp flåset. Vilka trappor!C. Ditt andra hem, här kan du alltid sjunga, snickra, dansa och agera.D. Platsen där din nästa roman kommer utspela sig. E. Lite för stort och lite för mycket folk. Tacka vet du småskalighet.

5. Vad känner du dig mest bekväm i?A. Klassisk kostym.B. Svettband.C. Spexig outfit.D. Något svart och svepande.E. Valfritt plagg med nationsemblem.

text sara dahlmanillustration anna åkesson

Flest...

A = Inbitne politikern

B = Sportnörden

C = Kreativa dåren

D = Kultureliten

E = Nationsräven

s 44-45 Engagemang.indd 1 2014-08-23 22:20

läs mer på lundagard.se ◣


novish: engagemang

test: var hör du hemma?A: inbitne politikern Bör engagera sig i:

▶ Lunds universitets politiska och ekonomiska förening (LUPEF)

▶ Utrikespolitiska föreningen (UPF) ▶ Studentafton ▶ Lund Debate Society ▶ Valfritt partipolitiskt studentförbund

C: kreativa dårenBör engagera sig i:

▶ Lunds studentteater (LUST) ▶ Klädkammaren ▶ Spex ▶ Kör ▶ Studentorkester

D: kulturelitenBör engagera sig i:

▶ Radio AF ▶ Ordkonst ▶ Kinos Filmklubb ▶ Kulturmejeriets

volontärverksamhet

B: sportnörden Bör engagera sig i:

▶ Lunds akademiska ryttarsällskap ▶ Lunds extremsportarsällskap ▶ Idrottskollegiet ▶ Gerdahallens aktiviteter

Flest...

A = Inbitne politikern

B = Sportnörden

C = Kreativa dåren

D = Kultureliten

E = Nationsräven

E: nationsrävenBör engagera sig i:

▶ Valfri nation- Ta reda på vilken i nations-spelet på sidan 36!

tips! ▶ Gå på Hälsningsgillet i AF-

borgen den 5/9 och prata med

utställarna. ▶ På nationernas respektive

hemsidor finns information om

vilka aktiviteter just de har att

erbjuda. ▶ Kolla Studentlund.se för

information om olika utskott och

evenemang att engagera sig i.

s 44-45 Engagemang.indd 2 2014-08-23 22:22


Fråga dig själv varför du väl-jer att slita dig i genom detta. Om du drömmer om att få skriva, kan det vara bra att klara din tenta i medieproduk-tion. Men vill du egentligen bli handbollsproffs kanske du borde skippa plugget och öva straffkast i stället.

Korta pauser i studierna kan vara andetagen som gör att du håller dig över ytan. Det är bevisat att hjärnan kan koncentrera sig i cirka 45 mi-nuter åt gången, så att traggla under flera timmar är inget att rekommendera. Appar som Focus booster eller Time out kan hjälpa dig att hålla koll på när det är dags att ta paus.

Du behöver uppskattning efter en pluggprestation så belöna dig själv för väl utfört arbete. Köp den där tröjan som du suktat efter så länge eller unna dig en fika på stan. Vad som helst som kan ge dig energi att ta nya tag.

Cyberspace erbjuder många störningsmoment som kan få den mest disciplinerade ur balans. Stäng av mobilen och använd dig av appar som blockerar hur mycket eller hur länge du kan surfa på sociala medier, till exempel Selfcon-trol eller Freedom.

REALITY CHECKPLUGGA I INTERVALLER

Tentaplugg – när allt annat är roligareTentan närmar sig. Böckerna ligger i hyllan och glöder. Men innan du plockar upp dem behöver facebookflödet bara kollas för tredje gången, rummet dammas och sängen bäddas. För att klara av att rycka upp sig listar Lundagård några matnyttiga tips för den nya studenten.

Att prata med andra om vad som egentligen står i kurs-böcker och anteckningar är ett bra sätt att få ännu fler ingångsvinklar på ett ämne. Det är skönt att inte känna sig dum ensam.

DISKUTERA

Skriv listor, täck student-rummet med post-it:s eller fyll armarna med tusch. Att strukturera veckans studier är din skyddsväst på studiernas slagfält.

PLANERA AVSKÄRMA DIG

TA EN MOROT

read more in english at lundagard.net◣novish: studieteknik

text casper danielssonillustration susanna lycke

s 46-47 Utbytesstudenter.indd 1 2014-08-23 22:33

Redigering: Karolina Jakstrand lundagård nr 5 2014 47

– Lund is very calm, but it never sleeps. There are always a lot of things going on for students. Everything is very well-planned and organized.

What's the weirdest thing about Lund? – In Netherlands we don't take off our

shoes when we go inside, so I didn't do that in Sweden either. After about a month my room-mates told me that it was rude not to take your shoes off, so I went to my landlord and apolo-gized. Now I have indoor shoes instead.

What's the best part about studying in Lund?

– That there is so much to do here, there is something for everyone. I feel that the students in Lund are very open-minded and including towards everybody. The atmo-sphere is good here in Lund.

Do you have any good advice for new international students?

– Yes, you have to wait in line everywhere. Even if you think there's no queue and you can just proceed to the cashier and pay, don't do it! There is always a queue.

What's the best thing about Lund?

text karolina jakstrand & tove nordénfoto jens hunt & jonas jacobson

– I liked it a lot because the streets are very clean and the community is organized, for example the traffic. I like the fact that the cars stop for you when you’re about to cross a street. It’s very nice and kind.

What's the weirdest thing about Lund?– I think that the climate struck me most.

Not that the winters are particularly cold but the darkness was not pleseant.


– The best part is the people, and the teachers. People are very kind and the profes-sors are helpful and treat the students equally. I really like the Swedish education system, there is no hierarchy.

Do you have any good advice for the new international students?

– They should be prepared for the wea-ther, the dark and cold winters. They should also be prepared for the studies, to be independent and organized because you have to take a lot of responsibility by yourself.

– I felt impressed. The community is very organized and, it's very clean and well- planned. I'm also impressed by the public transportation system.

What's the weirdest thing about Lund?– That the stores close so early during the

weekends, and that everything is closed at holidays like Midsummer Eve. Sometimes I can also feel really excluded when Swedes only speak Swedish with each other.


– I like the Swedish education system. I've learned to express my thoughts and developed my critical thinking. It's also very quiet here which is good because you can concentrate on studying.

Do you have any good advice for new international students?

– Just be open-minded but don't have too high expectations. Lund is a very good city to study in though.

Each year approximately 3500 international- and exchange students arrive in Lund. Lundagård asked three of them about their experiences during their stay.

marthe möller ▶ Age: 22. ▶ From: The Netherlands. ▶ Study: Swedish. ▶ Time in Lund: 1 year.

juan pablo almeida ▶ Age: 29. ▶ From: Equador. ▶ Study: Biology. ▶ Time in Lund: 2 years.

ittipol jungwatanawong ▶ Age: 32. ▶ From: Thailand. ▶ Study: European studies. ▶ Time in Lund: 2 years.

read more in english at lundagard.net◣novish: studieteknik

s 46-47 Utbytesstudenter.indd 2 2014-08-23 22:34

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

TUSENTALS STUDENTER VÄLJER OSS

ÖPPET HUS 5/-11/9

KOM HIT SÅ FÖRSTÅR DU VARFÖR!

DET ÄR HÄR DU VILL TRÄNA

www.gerdahallen.lu.se

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

s.48 baksida2.indd 1 2014-08-23 22:39

Tidningen lundagard nummer 5 2014

Documents

Transcript of Tidningen lundagard nummer 5 2014