Vårdare sökes

SIDAN 6

ISRAEL · PENSIONSBOMBEN · ÖSTERSJÖN · AUTOMATION

5.2.2014

ÅRETS FÖRSTA SMOCKA ÄR HÄR!

2 S M O C K A 1 / 1 4

LEDARE & FOKUS

TEXT SARA ÖSTMAN

Finland åldras snabbast i Europa. De som föddes på femtiotalet går i pension och de som föddes på nittiotalet vill förverkliga sig själva. En uppskattning är att andelen per-soner över sjuttiofem kommer att öka med trettio procent inom Helsingfors på tio år. Det här ställer krav på 90-talisterna som ska utbilda sig just nu, då utvecklingen är lik-nande i resten av landet.

Framtidsforskaren Peter Majanen har studerat 90-talisternas livssyn. En-ligt hans bedömning är det viktigare för åldersgruppen att ha ett roligt jobb än att arbeta för samhällets bästa. Problemet är att alla arbetsplatser inte kan tillfredställa det kravet. Nittiotalisternas inställning kommer påverka äldrevården.

Inom tio år blir pensionsbomben en per-sonlig fråga för de som är födda på nittio-talet. Vid den tiden är det föräldrarna till nittiotalsbarnen som går i pension. Enligt Majanen är åldersgruppen ovanligt optimis-tisk och litar på att saker och ting löser sig. Att lita allt för mycket på att politikerna tar hand om allt är en oroväckande egenskap hos unga.

Regeringen vill minska andelen människor över sjuttiofem år på institutionsvård från 4,3 procent till 2 procent år 2017. Det här

innebär att allt fler åldringar kommer att behöva bo kvar hemma. Det är förstås bätt-re för den gamla att bo hemma ifall det är det som hen vill. Men det går inte att bort-se från att det i dagens läge finns problem med hemvård.

Inom hemvården råder resursbrister som gör att anhöriga måste ta allt större ansvar. Ett ansvar som människor i det finländska välfärdsamhället är för bortskämda att ta, men som i andra kulturer är en självklarhet.

Den största frågan är varifrån personalen ska tas. Överdirektören vid Statens ekono-miska forskningscentral juhana vartiai-nen säger att den enda lösningen är ökad invandring. Om inte invandringspolitiken förändras i enlighet med Vartiainens prog-nos måste landets unga invånare börja pri-oritera om.

Åldersgruppen har formats av en samhäl-lelig utveckling som generationerna före dem har skapat, men det ursäktar inte att man bara tänker på sig själv.

Nittiotalisterna ser inte samhällsproblem som brister, utan som möjligheter att vara kreativa. Det handlar kanske om naivitet, men förhoppningsvis använder 90-talister-na sin kreativitet och företagsamhet till att städa upp efter att pensionsbomben explo-derat.

”Att lita allt för mycket på att

politikerna tar hand om allt är en oroväckan-

de egenskap hos unga.”

Kronohagen åldras stadigt

600

900

1200

1500

Personer över 65-årPersoner 20-30 år

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023prognos

Källa: Helsingin seudun aluesarjat

Unga tar inte pensionsbomben på tillräckligt stort allvar

19

27procent av Finlands be-folkning är över 65 år gamla.

procent av över 85-åringarna i Finland är kvinnor.

S M O C K A 1 / 1 4 3

INBLICK: AUTOMATION

Maskiner är framtidens arbe-tare. Inom de närmaste 30 åren kan upp till en tredjedel av alla jobb försvinna i Finland. Den tekniska utvecklingen medför att maskiner och datorer kan sköta många arbetsuppgifter. En stor del av våra vanliga yrken, som till exempel kassabiträde, kom-mer att försvinna. Arbetslöshe-ten stiger, men nya yrken upp-står med tiden. Det globala väl-ståndet kommer att öka, men sannolikheten att det fördelar sig jämnt är liten.

Utvecklingen innebär att skillnaden mellan högutbilda-de och lågutbildade ökar. Ock-så inkomstklyftorna blir sanno-likt ännu större. Vad betyder det här för samhällsutvecklingen? Är välfärdssamhället i fara? Läs mera på www.smocka.fi!

4 S M O C K A 1 / 1 4

NYHETER

Ockupationens vardag osynlig i mediernaMedieforskaren Tapio Kujala och journalisten Gideon Levy är oroade över att de vanliga människornas liv på de ockuperade palestinska om-rådena i Israel inte skildras i de is-raeliska medierna. Enligt dem skulle en mångsidigare rapportering ge en mer balanserad bild av konflikten.

TEXT HANNA RISKA

Finländaren Päivi Päynevirta har bott i Je-rusalem i ett par år och följer med nyhets-rapporteringen på engelska. Hon uppfattar att rapporteringen i de israeliska medierna ofta är ensidig, att det israeliska perspektivet dominerar.

– Det är nyhetsvärdet som avgör, så kallat normalt liv på de palestinska områdena rap-porteras det mer sällan om, säger Säynevirta.

Palestinier i hamnen i Gaza.Reuters/Lehtikuva: Mohammed Salem

Tapio Kujala doktorerade 2012 med av-handlingen Lähi-idän mediasota – Journa-lismin ristipaineet Israelin ja palestiinalais-ten välisessä konfliktissa som behandlar det så kallade mediekriget i Mellanöstern. Enligt Kujala bevakas konflikten internationellt av hundratals, tidvis tusentals, journalister, men han misstänker att medierna inte lyckas med uppgiften att förklara vad konflikten handlar om för sin publik.

– Många journalister gör ett värdefullt jobb, men konflikten porträtteras enbart ge-nom striderna, inte genom människornas vardag, säger Kujala.

Gideon Levy, som bland annat skriver ko-lumner för tidningen Haaretz, besöker Fin-land under denna vecka. Han är inne på samma linje som Kujala och efterlyser en bredare kontext.

– De israeliska medierna bevakar bara våldsamheterna. En bredare bevakning skul-le vara viktig.

Israels bevakning av konflikten kallar Levy icke-bevakning. De israeliska medierna är professionella och fria, men de upprepar det som regeringen och militären rapporte-rar. Orsaken är ekonomisk, anser Levy.

– Patriotism säljer bra. Att sprida rädsla säljer bra, säger Levy.

Han anser att de internationella medier-nas bevakning av konflikten är rättvis, balan-serad och professionell.

Säynevirta tycker att Levys kolumner i Haaretz är läsvärda och behövs. Den interna-tionella bevakningen tycker hon är av varie-rande kvalitet. Säynevirta uppfattar att rap-porteringen påverkas av språkförbistring, de båda sidornas egna intressen och de starka känslor som konflikten ger upphov till.

S M O C K A 1 / 1 4 5

NYHETER

TEXT SARA ÖSTMAN

Handbollslaget HC Kiffen från Kronohagen missade ansökan om bidrag från Helsingfors stad för början av 2014. Stödet ska gå till hyra av träningslokaler och andra utgifter som krävs för att upprätthålla verksamheten. I april kan HC Kiffen söka om nytt stöd.

Silja Borgarsdóttir-San-delin, medlem av Idrottsnämn-den i Helsingfors stad, säger att nämnden har följt upp hur det gick för HC Kiffen och gett för-

slag hur de ska hantera ekono-min inför nästa ansökningstid.

– Med tanke på tystnaden ef-teråt så går det säkert bra för för-eningen.

I början fanns en diskussion om att höja medlemsavgiften eftersom hyran ökade med 15 euro per medlem utan stödet.

Enligt HC Kiffens ordföran-de Tomi Piiparinen tas pengar-na från de stöd som lagets mo-derförening Kronohagens IF får i allmänhet. På så vis behöver medlemsavgiften inte höjas.

När det drar ihop sig till Eu-ropaparlamentsval i maj är Europas ekonomi en av de mest centrala frågor-na. Enligt EU-kommissio-nens tidigare prognos väx-er EU:s ekonomi igen.

TEXT FANNY LUNDIN BILD LILLIAN TIKKANEN

Professor Sixten Korkman menar att det skett en stor för-ändring i världsekonomin de se-naste månaderna. Enligt honom är den ekonomiska situationen i Europa ändå katastrofal.

– Europa är fortfarande det absolut svagaste området i värl-den. Man tror ju att det håller på att ske en viss återhämtning ef-tersom de mest krisdrabbade län-derna redan nått botten.

Enligt honom kan EMU i sin nuvarande form inte lyckas.

– Man kan inte ha en mo-netär union som fungerar på ett sätt där vissa länder drar på sig stora skulder som de andra får betala bort.

”EU fortfarande en ekonomisk katastrof”

Sixten Korkman föreläste på tanke-smedjan Magmas

seminarium på tisdag.

Trots tecken på en återhämt-ning i Europa växer fortfaran-de arbetslösheten i flera sydeuro-peiska länder.

Då Världsekonomiskt forum nyligen hölls i Davos var förut-om arbetslöshet också inkomst-klyftor ett av diskussionsämnena. En rapport som gjorts av organi-sationen Oxfam visar att medel-klassen krymper och de rika blir allt rikare. Korkman tror att det-ta är en följd av ny teknologi och talar om en teknologisk arbets-löshet.

–Digitaliseringen, robotise-ringen och möjligheten till auto-mation har gjort att flera lågav-lönade arbeten försvunnit. Sam-tidigt leder utvecklingen till att det finns en stor efterfrågan på högt utbildade människor. Jag är inte orolig för Finland, men glo-balt sett är detta ett problem.

Sixten Korkman är aktuell med boken Euro – valuutta vail-la valtiota, där han förutspår eu-roområdets framtid.

Kiffen klarar sig

Wikimedia Commons: Armin Kuebelbeck

6 S M O C K A 1 / 1 4

PÅ DJUPET

TEXT & BILD AXEL ÅHMAN

Annikki Eriksson sitter och viker servetter tillsammans med en vårda-re. På avdelning fyra på Stengårds sjukhus i Tölö finns 25 vårdplatser för långvårdspatienter, Annikki är en av dem. En kvinna går förbi och An-nikki frågar om hon kommer och hälsar på senare. På eftermiddagen, får hon till svar. Hon som ska besöka Annikki är inte vårdare eller anhörig utan hör till de frivilliga som hjälper till på Stengårds. En ökande grupp som behövs mer och mer enligt av-delningsskötare jaana kärki.

– Det är roligt att andelen frivil-liga ökar. Även fler unga i 30-års-åldern är intresserade av att hjäl-pa till trots att de inte får betalt. Lö-nen är av en annan sort, de märker att det ger dem något på ett annat plan att träffa de gamla. De har be-rättelser till exempel från kriget, och snart kommer det inte att finnas nå-

Frivilligafixar

ANDELEN ÄLDRE I HELSINGFORS KOMMER ATT ÖKA MED CIRKA 30 PROCENT INOM TIO ÅR. FLER VÅRDARE BEHÖVS.

gon annan som kan berätta dem, sä-ger Kärki.

Trots att andelen frivilligarbeta-re ökar menar Kärki att det är nå-got som ännu bara är i barnskor-na i Finland. Många blir pensionärer och upplever att de inte har något att göra fast de skulle orka. Verksam-heten med stödpersoner som hjälper till i vardagen och far ut och träffar ensamma äldre borde utvecklas ännu mer. De som vill hjälpa till borde fångas upp bättre och ha lättare att hitta till de ställen där de kan hjälpa.

Vem som ska vårda den växande skaran pensionärer har länge disku-terats och enligt annika lillrank, universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhög-skolan, är vårdbehovet en klar orsak att öka invandringen.

– Speciellt arbetskraftinvandring-en behövs. Sverige som har mycket

mer invandring har inte alls samma problem, de har ett försprång, säger Lillrank.

gun-britt lejonqvist, pro-gramledare för Arcadas vårdutbild-ning, säger att skolan gärna skulle ta in fler studerande men att undervis-ningsministeriet reglerar antalet plat-ser. Det engelska studieprogrammet International Nursing lockar många utländska studerande. I fjol gick det tolv sökande per plats. En tyd-lig skillnad mellan finländska och in-ternationella studerande är att de se-nare har ett större intresse för äldre-vården.

– De utländska studerandena har en annan syn på åldrande och äldre människor, säger Lejonqvist.

Jaana Kärki menar att utländsk ar-betskraft kanske är en lösning på fin-ska sidan, men inte på den svens-ka. Invandrare lär sig oftast finska

”Räknas man bara så länge man gör en arbets-insats och löne-arbete?Annika Lillrank, universitetslektor i socialt arbete.

S M O C K A 1 / 1 4 7

Det här är en bildtext, den ska vara kort och koncis. Den är gjord med kärlek, svett och tårar. Håll till godo.

PÅ DJUPET

och för att jobba på en svensk enhet krävs givetvis kunskaper i svenska. Finländska vårdstuderande söker sig sällan till äldrevården som första val. Kärki tycker det är synd och menar att de unga får fel intryck av arbetet.

– Äldrevården är krävande, man behöver allt man lär sig under hela utbildningen när man jobbar här. Ändå kommer de nästan alltid hit på första praktiken fast de kanske inte funnit sig i sjuksköterskerollen ännu. Det gör att de bara minns det dåli-ga och ser inte helheten. Äldrevården kräver ett stort ansvar och ger goda möjligheter att utveckla sig inom yr-ket.

Förebyggande vård prioriteras från statligt håll. Hemvården ut-vecklas och man försöker få fler att bo hemma längre. Det viktigaste en-ligt Jaana Kärki är att åtgärder vidtas i tid. Att sätta in hemvård för sent är inte någon bra lösning utan det gäl-

ler att börja i tid. Nattpatruller är något som borde utvecklas, i nuläget måste man vara i ganska dåligt skick för att få hjälp nattetid.

En höjning av pensionsåldern är en annan del av lösningen på proble-met. Höjningen har diskuterats i Finland och även de som talat mot det tidigare börjar acceptera att det är oundvikligt menar Annika Lill-rank. Men mer invandring, fler vår-dare och höjd pensionsålder är inte allt som bör göras. Åldersrasism är ett problem i Finland. Erfarenhet uppskattas inte tillräckligt i arbets-livet och redan en 50-åring som blir arbetslös kan ha svårt att hitta ett nytt jobb. Enligt Lillrank vore en at-titydförändring på sin plats.

– Vad är människovärde? Räk-nas man bara så länge man gör en arbetsinsats och lönearbete? Finland borde uppskatta frivilligarbete mer

och förstå att utnyttja de kunskaper som äldre har och kan använda med-an de ännu är pigga.

Vårdbehovet ökar för de riktigt gamla och sjuka medan en allt ak-tivare grupp pensionärer kommer att dyka upp. De som blir pensionä-rer inom de följande tio åren är fris-kare, lever längre och har mer peng-ar än någonsin förr. De nöjer sig inte med att sitta hemma i soffan, utan de kommer att synas och höras i samhället.

– Det är en välutbildad och köpstark grupp som är på väg. De är många och de kommer att höras, sä-ger Annika Lillrank.

Det här är en bildtext, den ska vara kort och koncis. Den är gjord med kärlek, svett och tårar. Håll till godo.

Kaj Jonsson, avdelnings-skötare Jaana Kärki och Annikki Eriksson väntar på att lunchen ska serveras på Stengårds sjukhus i Tölö.

8 S M O C K A 1 / 1 4

SISTA ORDET

ansvarig utgivareLars Lundsten

chefredaktörHanna Nordenswan

producentNiklas Evers

layoutEmma TuominenSonja SchalinMichaela Rosenback

redaktörerSara ÖstmanSofia StrömgårdHanna RiskaFanny Lundin

Lillian TikkanenAxel ÅhmanErika Lindroos

utgivareSvenska Social- och Kommunalhögskolan

www.smocka.fi

TEXT ERIKA LINDROOS

Finland är en större bov än vi vill tro, säger marko reinikainen, professor i östersjö-forskning vid Tvärminne forskningsstation. Syrebristen på havsbottnen i Östersjön är värre än den någonsin varit tidigare. Ett nytt samarbete mellan SYKE och svenska SMHI ska göra forskningen kring Östers-jön mer effektiv.

– Om man ser till mängden utsläpp per person är Finland faktiskt ett av de länder som förorenar Östersjön allra mest. Utsläp-pen från jordbruket är det största proble-met. Det är oundvikligt att en liten mängd utsläpp i något skede kommer ut i havet, men det är nödvändigt att minska dem, sä-ger Reinikainen.

Om man ser till helheten mår Östersjön fortfarande lika dåligt. Det är bara vissa de-lar, som t.ex. Finska viken, som ser ut att ha förbättrats. Reinikainen tillägger ändå att fast situationen ser dyster ut så går det ännu att rädda Östersjön.

Finlands miljöcentral, SYKE, och Sve-

riges motsvarighet SMHI (Sveriges mete-orologiska och hydrologiska institut) har nu inlett ett samarbetsprojekt för att göra forskningen om Östersjön mer effektiv. Huvudsyftet är att få ihop mera, tillförlit-ligare data på en kortare tid. Samtidigt blir forskningsområdet större.

– Det finns bara vinnare i det här kon-ceptet, säger lena häll eriksson, gene-raldirektör för SMHI. Vi kommer att dela på forskningsfartyget Aranda och ta del av varandras data och kunskap. På det här sät-tet kommer också kostnaderna att minska.

Ett av de långsiktiga målen är att få till stånd ett samarbete också med de övriga länderna runt Östersjön.

Reinikainen konstaterar att det kom-mer att ta årtionden innan Östersjön har återhämtat sig helt trots att man kan se en viss ljusning. Han ser positivt på SYKE och SMHI:s samarbete.

– På grund av sparåtgärder blir forskning-en ofta lidande. Om man kan samarbeta och sänka kostnaderna samtidigt som forskning-en blir mer effektiv är det ypperligt.

Norden för Östersjön

0,3%Finland

av utsläppen

52 allvarliga utsläppskällor

100 stängda sedan 19921 i Finland

300

000

60%

ton/år ton/år

fosf

or

kväv

e64

0 00

0

över

Källa: Helcom

jordbruket