för ett liv i hälsa nummer 1 2014

AKUT LÄGEMathias larsson sprider livsviktig kunskap om stroke

SKRÄDDARSYTTsjukhusapoteket tillverkar unika läkemedel

Mörker i glädjenDepression efter förlossning

nYSTARTstöd för bättre vanor

VASALoppETträning för hela året

Tema DieTer:

LCHF, GI, LCHQ, 5:2, VLCD  ...

nummer 1 2014 | | 3

22 Depression efter förlossningNär allt ska vara ljust och glatt, ramlar vissa ner i ett djupt och mörkt hål.

27 Stroke: Bissen lär ut AKUT-testet.

på Apoteket 32 På hyllan 33 Tillverkning av unika läkemedel36 Kvalitetskontroll38 Halkskydd 39 Klassikern: Träna inför Vasaloppet42 Experten 43 Kundklubben

10 tema: DieterLCHF, LCHQ, GI, 5:2 eller VLCD? Vad säger vetenska-pen om de olika dieterna och vilken metod passar bäst för just dig.

1/2014

6 noteratMånga äldre ordineras fel medicinering enligt en undersökning från pensionärsor-ganisationerna PRO och SPF. Användandet av antibiotika minskar i alla landsting, störst minskning står Uppsala och Jönköpings län. Fass.se har uppdaterats med tydligare information, enklare sökfunktioner och mer överskådliga produktsidor. Antikroppar hos lamadjur används i kampen mot infektions-sjukdomar.

summerat 8 D-vitamin 9 Vinterkräksjuka

10 Tema: DieterVad säger vetenskapen om de vanligaste dieterna? Vilken passar dig?

kropp och skönhet 18 Nystart 21 Sluta röka

InneHåLL

6

18

33

Naturligt nyponpulver bidrar till mina leders rörlighet så att jag kan leva ett mer aktivt liv fullt ut!

Känner du dig lite stel i lederna? Prova Litomove® - ett naturligt kosttillskott som innehåller nypon vilket bidrar till dina leders rörlighet! Då kan du snart ägna dig åt de saker som är viktiga i livet. Som att umgås aktivt med nära och kära till exempel.

Litomove® finns att köpa på Apotek och i hälsobutiker. Läs mer på litomove.se

nummer 1 2014 | | 5

Välkommen

Tidningen kommer ut fem gånger om året och finns gratis på alla Apoteket AB:s apotek. Nästa nummer kommer den 3 april 2014.

PosTAdressTidningen ApoteketApoteket AB, Box 3001 169 03 Solna

e-PosTtidningen.apoteket@apoteket.se

TelefoN010 - 447 50 00

WeBBPlATswww.apoteket.se

TF cheFredakTör och aNsvarig uTgivareFredrik Hed

redakTioNsrÅdCarina BackhansLotta HaleenAnders Rynnel Anna StoltMargareta Söderström

graFisk FormSofia NilssonÅkesson & Curry AB

redigeriNg & LayouTÅkesson & Curry AB

aNNoNserAdvertise AB, Carl Thörne Telefon 08 - 22 44 80

TryckTMG

IssN 0349-2516. Tidningen trycks med papper 130 g Arctic silk på omslaget och 80 g Arctic Matt på inlagan, ett miljö-anpassat papper som uppfyller de nordiska miljömärknings-kriterierna för svanen. Tryck saken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav.

Upphovsrätt Apoteket AB. Citera gärna, men glöm inte att uppge källan.

Tidningen Apotekets artiklar har enbart informationssyfte och bör inte ersätta rådgivning på apotek eller läkarkonsul-tation. Har du problem med din hälsa eller frågor om dina läkemedel kontakta ditt apotek eller sjukvården.

Mathias ”Bissen” larsson lär ut aKUt-testet. Foto: emelie asplund

Det Här meD VIkt, och att hålla den, är egentligen ganska enkelt. Alla jag pratar med säger att vi ska göra av med mer kalo-rier än vad vi stoppar i oss. Vi ska äta mindre och röra oss mera. Busenkelt. Punkt slut.

Fast nu är det ju inte så enkelt, vet alla som någon gång försökt. För vad det handlar om är att förändra en vana och det är bland det svåraste vi kan göra. Det kräver stor envishet och kraft, framför allt att orka hålla i förändringen. Det är lätt att ändra kosthållningen och motionen i ja-nuari och februari, men betydligt svårare att fortsätta i mars och april.

Det finns mängder av vetenskapliga studier och dokumentation som visar att kroppen lagrar upp kolhydrater i form av fett. Det har våra kroppar gjort sedan vi levde som jägare och samlare för tusentals år sedan. Bara för att vårt samhälle och vår livsföring ändrar sig, betyder inte det att kroppen ändrar på sig.

Det är som att du uppgraderar ett program på din dator. Mjukvaran, själva programmet, uppdateras men hårdvaran, själva datorn, är fortfarande den samma. Så är det med våra kroppar också, livsföring-en (mjukvaran) uppdateras ständigt men hårdvaran (våra gener och kroppar), är fortfarande den samma.

eGentLIGen tror jaG inte på dieter, så länge man för-brukar fler kalorier (rör på sig) än man stoppar i sig (äter). Fungerar inte det, kan man istället fundera på VAD man stoppar i sig, istället för vad den aktuella dieten betecknas.

Själv försöker jag dra ner på kolhydraterna, i form av pasta och potatis, eftersom de lagras upp i kroppen – som fett. Jag försöker gå så mycket jag kan och använder en stegräknare för att hålla koll. Det funkar, men jag skulle egentligen kunna göra mer. Därför tänker jag börja springa i april igen när snö och is försvunnit.

Vad ska du göra? Det kan bara du själv svara på och ta ansvar för. Börja med att läsa vårt tema på sidorna 10-17 om olika dieter och deras effekter. Behöver du extra hjälp att komma igång (den där sparken där bak, du vet), kan du även läsa sidorna 22-24 där du får bra tips.

När du ändå håller på – fortsätt till sidan 25 också. Där får du tips på hur du slutar röka, om du vill det.

Ät mindre – gå mer

För vad det handlar om är att förändra en vana och det är bland det svåraste vi kan göra.

Fredrik Hedtf chefredaktör tidningen.apoteket@apoteket.se

nu är det lättare att läsa

tidninge n digitalt på apoteket.se/

tidning

foto

: Mar

tin

a h

olm

be

rg

6 | | nummer 1 2014

noterat

Fass.se har uppdaterats till en modernare version. Informationen till allmänheten har förtydligats, sökfunktionen är enklare och sökresultat- och produktsidorna är mer överskådliga.

– Nu fortsätter vi med tekniska juste-ringar och anpassningar, säger Kristina von Sydow, chef för Fass-verksamheten på Läkemedelsindustriföreningen som står bakom Fass.

Fass.se uppfyller höga krav på tillgäng-lighet för personer med funktionsnedsätt-ning och är certifierad av Funka Nu.

För första gången sedan mätningarna inleddes 2010 minskar nu användningen av antibiotika i alla landsting i Sverige. Den största minskningen står Uppsala och Jönköpings län för som båda har minskat förbrukningen med tolv procent, tätt följt av Västra Götalandsregionen elva procent, Stockholm tio pro-cent och Västerbotten och Norrbotten på nio procent.

– Antibiotika räddar liv, men leder till utveckling av resistens. Därför måste vi värna om att rätt patienter får rätt antibiotika och det är positivt att samtliga

Fostervattensprov har använts i över 40 år för att kontrollera fostrets kromosomsam-mansättning. Men nu föreslås ett nytt test, som istället analyserar DNA från fostret som under graviditeten finns i mammans blod.

– De studier som gjorts visar att meto-den identifierar över 99 procent av alla foster med Downs syndrom, och att risken för att kvinnan sedan ändå behöver ta fos-tervattenprov nästan är obefintlig, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

mindre antibiotika i hela Sverige

Blodprov kan ersätta många fostervattenprov

Mer inforMation:fass.se

Bättre sökfunktion på nya Fass.se

Mer inforMation:korta.nu/poxbr

Många äldre ordineras allt för många olika mediciner eller olämpliga mediciner. Detta leder till onödigt lidande, sjuklighet och sjukhusinläggningar och sannolikt ökade kostnader, enligt en undersökning från pensionärsorganisationerna PRO och SPF.

– Det är väl känt att olämpliga läke-medel för äldre kan leda till förvirring, hallucinationer, yrsel och fallolyckor, säger Sten Boström, PRO, Pensionärernas Riksorganisation.

PRO och SPF har även undersökt andelen

Brister i äldres läkemedelsanvändning

tabeller över saMtliga koMMuners läkeMedelsanvändning finns på:spf.se

landsting visar på en nedgång, säger Karin Tegmark Wisell, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid Smittskyddsinstitutet.

Variationen är fortfarande stor mellan landstingen, från som minst

272 recept i Västerbotten, till som mest 382 recept per tusen invånare och år i Region Skåne. Samtliga tre storstadsregioner tillhör de områden där det skrivs

ut mest antibiotika. Landstingen i Västerbotten, Jämtland och Da-

larna skrev ut minst.

… aV sVenskarna uppger att de snoozar på morgonen och i snitt 23 minuter per dag, enligt en undersökning från Philips. Dessutom hävdar var femte att snoozandet gör dem tröttare, vilket bekräftas av forskning. Undersökningen visar att Stockholmarna snoozar mest i landet, medan invånarna i östra Mellansverige och Sydsverige snoozar minst.

68%Mer inforMation:unsnooze.philips.se

av befolkningen 80+ som under ett år häm-tat ut läkemedel som enligt Socialstyrelsen ”bör undvikas” vid behandling av äldre.

– De kommuner som enligt Socialsty-relsen har höga kostnader är också de som har höga andelar multimedicinering och olämpliga läkemedel i vår undersökning, avslutar Lars Nilsson, SPF.

nummer 1 2014 | | 7

I samarbete meD i Karolinska institutets populärvetenskap-

liga tidning kan du läsa om de senaste forsknings rönen inom medicin och hälsa och möta forskarna bakom fynden.

Läs mer: ki.se/medicinskvetenskap

GILLa oss på FaCebook facebook.com/medicinskvetenskap

bestäLL ett GratIs provexemplar av tidninge n på medicinskvetenskap@ki.se

LamaDjur oCH kameLer har under evolutionen utvecklat en annorlunda form av antikroppar, som utgör en viktig del av kroppens immunförsvar, jämfört med människan. Vissa av dessa djurs antikrop-par har unika egenskaper som att de är resistenta mot både surt pH, enzymer och värme.

– Dessa egenskaper har visat sig kunnat utnyttjas vid läkemedelstillförsel genom att antikropparna kan ges via munnen utan att förstöras i magen eller möta några immunologiska hinder, säger Lennart Hammarström, professor i klinisk immu-nologi vid institutionen för laboratorieme-

dicin, Karolinska Institutet.

Nu har hans forskargrupp visat att små barn i Bangladesh med svår rotavirusinfektion fick färre diarréer när de druckit en lösning med antikropps-fragment från lamadjur framställt ur jäst. Rotavirusinfektion skördar årligen över 500 000 barns liv i fattiga länder.

text: Helena Mayer

Källa: Gastroenterology oktober 2013

Listig lösning med lamadjur Visste du att antikroppar hos lamadjur kan användas i kampen mot infektionssjukdomar?

… år eLLer äLDre är de personer som ingår i ett nystartat eU-projekt som ska svara på hur det kommer sig att vissa individer slipper drabbas av metabola sjukdomar och uppnår en mycket hög ålder.

105

Nästäppa bara på ena sidan

läs Mer på:ki.se

aktnInGsVärD ”Jag har aldrig använt några mirakelkrämer, men jag ler ofta. Och jag går i trappor varje dag”, säger fulvia, från sarzana, italien, 109 år och medverkande i studien.

är du nyfiken? skicka in din klurigaste fråga om medicin till medicinskvetenskap@ki.se så letar vi rätt på en forskare som kan svara. läs svaret i nästa nummer av Medicinsk vetenskap.

lennart hammarström

ForskarenFråga

Vid förkylning blir jag täppt i en näsborre i tage. Vilken av dem skiftar hela tiden. Varför?

/Mayra Simon

Näsans anatomi och slemhin-nans svullnad är de viktigaste faktorerna som påverkar luft-flödet genom näsan. Olika tider på dygnet är slemhinnan olika svullen och en förskjutning sker mellan höger och vänster sida med två till sex timmars mellan rum. Regleringen styrs bland annat av nerver. Impulser som styr blodfyll-naden av stora kärl i näsan når ömsom vänster ömsom höger sida. Man brukar tala om att svullnaden av nässlemhinnan ”cyklar”. Cyklingen styrs av de autonoma nerverna och de i sin tur av någon form av ”inre klocka”. Nerverna tillhör det autonoma nervsystemet, ett system som reglerar omedvetna kroppsfunktioner såsom blodcirkulation, andning och andra fenomen som vi inte kan styra med viljan. Dessutom finns tryckreceptorer på kroppsytan och i de inre organen, som via samma typ av nerver kan påverka blodfyllnaden av näsans båda hålrum. Det

är dessa tryckrecep-torer som gör att luftflödet minskar genom den ”nedre” näshålan då man

ligger på sidan. När man är förkyld finns

alltid en inflammato-risk grundsvullnad på

båda sidor av näshålans slemhinna. När man på

toppen av detta lägger den naturliga sidväxlingen

upplever patienter som är förkylda den naturliga näscykling som de normalt är ovetande om. Det är också tryckrecep-torerna som gör att den som är förkyld blir mer nästäppt i liggande ställning.

/ Lars Olaf Cardell Professor i öron-, näs- och halssjukdomar

foto

: Ulf

sir

bo

rn

rekommenDatIonen HöjDes baserat på nya studier som visar att vi i Norden behö-ver få i oss mer D-vitamin för att behålla en nivå av vitamin D i blodet som minskar risken för benskörhet.

Det är framför allt på vintern vi kan behöva tillskott, eftersom mängden D-vitamin som alstras i kroppen via sol-ljuset sjunker drastiskt. Äldre kan behöva tillskott året runt.

– När man blir äldre ändras ämnesom-sättningen i kroppen, vilket gör att krop-pen får svårare att ta upp och tillgodogöra sig D-vitamin. Många äldre vistas också mindre utomhus och får mindre solljus på huden vilket försämrar ytterligare, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmed-elsverket i Uppsala.

D-vitamin är inte akut giftigt förutom i extremt stora mängder, enligt Hanna Eneroth. Det finns en ökad risk för njur-sten om vi får i oss mycket för höga doser under flera års tid. Därför bör man inte överskrida 100 mikrogram per dag under en längre tid.

– Vissa tillskott på marknaden kan innehålla uppemot 50 mikrogram. Egentligen finns det ingen anledning att ta mer än det vi rekommenderar. Det blir inte bättre effekt för att man tar mer.

Har ni någon speciell rekommendation för mörkhyade och de som bär heltäck-ande slöja?

– Vi har inga speciella rekommen-dationer för dem. Men vi ger rådet att alla barn bör ta D-vitamindroppar, 10 mikrogram per dag upp till 2 års ålder och att vissa barn kan behöva längre tid med D-droppar. Bland annat de med mörk hud och barn som inte äter fisk eller D-vitaminberikade produkter. Gravida och ammande som bär täckande klädsel kan behöva tillskott och bör rådgöra med sin barnmorska om detta.

Tillskott i mörka tiderI höstas höjdes rekommendationen för hur mycket D-vitamin kroppen behöver, från 7,5 till 10 mikrogram per dag, samt till 20 mikrogram för äldre. Kosten och solljus är de viktigaste källorna, och extra tillskott kan vara viktigt för vissa grupper.

text Fredrik Hed

summerat: D-Vitamin

8 | | nummer 1 2014

10… mIkroGram per dag behöver barn och vuxna. Även 10 mikrogram per dag för gravida och ammande

20… mIkroGram per dag behöver personer över 75 år.

FIsk, speciellt fet fisk som lax, sill och makrill.

mInI-, Lätt- oCH meLLanmjöLk. Ofta berikas också osötad lättfil och lättyoghurt med D-vitamin.

marGarIn.

äGG oCH kött.

så här får du i dig d-vitaminD-vitamin bildas i huden när man är ute i solen. D-vitamin finns också i vår mat:

Källa: Livsmedelsverket

nummer 1 2014 | | 9

VInterkräksjukan är oerhört smittsam och svår att skydda sig mot. Den orsakas av Caliciviruset, en tuff rackare som överlever det mesta som dödar andra virus eller bakterier. Viruset kan vara smittsamt i hela 61 dagar i vatten och 28 dagar på ytor där det hamnat.

– Ordentlig handtvätt med tvål och vatten och rejäl handgnuggning i minst 20 sekunder är det mest effektiva för att minska smittspridningen. Enbart handsprit hjälper inte eftersom det inte dödar Calicivirus, säger Maria Eklöf, hygiensjuk-sköterska i Örebro.

Har man väl blivit sjuk ska man fortsätta att tvätta händerna ordentligt. Om det är möjligt ska den sjuka personen isoleras och helst använda egen toalett.

Det luriga med vinterkräksjukan är att det smittar innan man känner av att man är sjuk.

Tvätta, tvåla, gnuggaBara ordet vinterkräksjuka gör en illamående. Det är just nu under vintern som smittspridningen är som snabbast. Men om alla bara tvättade händerna ordentligt efter toalettbesök skulle smittspridningen minska drastiskt.

text Fredrik Hed

– Man är som mest smittsam precis innan sjukdomen bryter ut, och då vet man ju inte att man är sjuk, säger Maria Eklöf.

Är man väl sjuk ska man hålla sig hemma. När man börjar känna sig bättre ska man fortsätta att hålla sig hemma i

minst 48 timmar efter sista kräkning eller diarré. Det minskar risken

för att smitta andra.Trots smittsamheten är

det ungefär 20 procent av den svenska befolkningen som inte blir smittade.

– Dessa människor har en genförändring som gör

att Caliciviruset inte kan fastna i magen så att de blir

sjuka, säger Maria Eklöf.I Apotekets butiker finns

Apoteke t Vinter kräksjuka, ett självtest där du i hemmet enkelt och säkert kan testa dig med hjälp av DNA-analys som visar om du har skydd mot vinter-kräksjuka.

Mycket smittsamt Caliciviruset smittar året om men fler blir smittade på vintern. vi får det på våra händer och sedan i munnen, till exempel via mat, vatten och kontakt-ytor. viruset överlever frys-ning och handsprit, men tål inte att kokas. Det tar 12–48 timmar innan man insjuknar. en kräkning innehåller miljontals virus, och det räcker med 10-100 virus för att man ska bli smittad. efter ett utbrott av kräk-sjukan är det viktigt att rengöra ytor och toaletter samt att tvätta textilier i minst 60 grader.

Källa: Örebro läns landsting, 1177.se

summerat: Vinterkräksjuka

20… sekunder måste man

tvätta händerna

i sverige har förekomsten av fetma hos vuxna mer än fördubblats under de

senaste 30 åren.

Fetman dubblats

10 | | nummer 1 2014

foto

: Ke

nta

roo

try

man

/ fo

lio

läs Mer oM:Vad vetenskapen säger på nästa uppslag.

läs Mer oM:Fyra vanliga dieter på sidan 14.

Mat är en känslig fråga. Du är vaD Du äter och Du Mår soM Du äter. Du kan äta Dig till BÄTTRE hÄLSA mED RÄTT DiET. Men vilken Diet passar Dig och vaD säger vetenskapen?

tema: Dieter

läs Mer oM:Michael Mosle y på sidan 17.

nummer 1 2014 | | 11

12 | | nummer 1 2014

tema: Dieter

Är byxorna trånga och kroppen tung? Då är det kanske dags att gå ned några kilo i vikt – inte bara för utseendets utan även för hälsans skull. Frågan är: vad säger vetenskapen om de olika dieterna och vilken metod passar bäst för just dig?

FLera experter på viktminsknings-området får samma fråga och deras svar är entydigt: ja, det går att äta sig

till ett friskare och längre liv. Men medan debatten pågår om exakt hur kvarstår fakta att vi har en fetmaepidemi i Sverige. Halva befolkningen är överviktig eller lider av fetma och 20 procent av alla barn är drabbade. Att fetma förkortar livet är de flesta medvetna om eftersom det finns en stark koppling till exempelvis hjärt-kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. En viktminskning skulle i många fall minska risken för dessa sjukdomar. Men trots fakta är olika dieter en het potatis som väcker många känslor och åsikter.

– Vad du äter är minst lika känsligt som politik och religion eftersom kosten är så starkt kopplat till den egna iden-titeten, säger läkaren, författaren och föreläsaren Andreas Eenfeldt, som driver en av Sveriges mest besökta hälsobloggar ”Kostdoktorn”.

Han har länge följt vad vetenskapen kommit fram till när det gäller olika dieters för- och nackdelar och välkomnar SBU:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapport som kom i slutet av september.

eFFektiVt PÅ kort siktRapporten är en sammanfattning och granskning av 16 000 studier och un-dertecknas av flera svenska specialister

text: Pia Hellsing Foto: Stefan Estassy /Folio

Ät dig till bättre hälsa

alltid ersättas med en ny kosthållning, säger Andreas Eenfeldt som just nu själv testar periodisk fasta kombinerat med LCHF-mat.

trenD utan VetenskaPliG GrunD5:2 eller 16:8 är två dieter som går ut på att man fastar i perioder och som i somras blev trendiga i Sverige. Dieterna utlovar relativt snabb viktnedgång, lägre blod-socker- och kolesterolhalter och minskad risk för cancer och demens. Det finns både negativa och positiva röster kring die-terna, men ingen vet ännu med säkerhet vad som är sant. Det finns helt enkelt inte tillräckliga studier och den forskning som gjorts är mestadels baserad på möss.

Den kost som det däremot forskats mycket på och som traditionellt sett rekommenderats är en kalorisnål kost med lågt fettinnehåll. Trots en hög tilltro till metoden har forskare inte kunnat bevisa att till exempel hjärt- kärlsjukdomar minskar med en fett- och kalorisnål kost. Däremot har en så kallad Medelhavskost med fett från exempelvis olivolja och nötter visat sig vara bättre än den fett- och kalorisnåla kosten.

– Jag tror att det beror på att den kalorisnåla kosten gör att vi blir hungriga och istället kompenserar med socker och snabba kolhydrater, säger Andreas Eenfeldt.

på området. Resultatet blev något av ett erkännande för förespråkarna av en kost med lågt kolhydratinnehåll (till exempel LCHF).

– På kort sikt är råd om olika typer av låg kolhydratkost mest effektivt för viktminskning, säger Jonas Lindblom, projektledare på SBU.

Rapporten omfattar enbart personer med fetma och uttalar sig bara om effek-terna på kort sikt. Vilken dietmetod som är bäst på lång sikt finns däremot ingen kunskap om. Men all forskning tyder på att det inte spelar någon större roll vilken dietmetod du väljer. I det långa loppet är alla ungefär lika effektiva - eller ineffek-tiva om man så vill.

– Det beror på att ingen vill följa en diet mer än ett kort tag. Så länge du bestämt dig för att banta fungerar det, men så fort du släpper på tyglarna är det vanligaste att du återgår till dina gamla vanor, säger professor Stephan Rössner, överläkare på överviktsenheten vid Karolinska Universi-tetssjukhuset i Huddinge.

Vissa studier har visat att dieter som ger en snabb viktnedgång i början (till exempel pulverdieter, så kallade VLCD) ökar motivationen för att ändra vanorna på lång sikt.

– Det är bevisat att VLCD är effektivt på kort sikt. Men ingen vill dricka pulver hela livet och de flesta går snabbt upp i vikt igen när de slutar. En VLCD-kur måste

nummer 1 2014 | | 13

Vad du äter är minst lika känsligt som politik och religion eftersom kosten är så starkt kopplat till den egna identiteten.

motion inte sÅ ViktiGtVad säger då vetenskapen om motionens betydelse för vikt-minskningen?

Även här är experterna överens. Motion har ingen eller endast en marginell effekt för viktned-gången. Det finns visserligen ett samband, men det är svagare än man hittills trott.

– Det går inte att springa till sig en viktminskning. Då skulle du behöva jogga hela dagarna. Däremot kan motion vara ett bra sätt att hålla sig borta från kylskåpet, säger Stephan Rössner och understryker att motion har en hel del andra viktiga fördelar för välmåendet som exempelvis sänkt blodtryck och en stärkt kropp.

– Studier visar att de personer som är motiverade och kan tänka sig att göra en varaktig beteendeförändring lyckas bäst med att gå ner och hålla sin vikt. Mitt tips är att välja den diet som passar dig bäst och inte underskatta din förmåga att förändra din livsstil, råder Andreas Eenfeldt.

… på sbu.se/218 om statens beredning för medicinsk

utvärderings rapport som sammanfattar och granskar över 16 000 studier om vad vetenskapen har kommit

fram till angående olika dieter.

Läs mer…

14 | | nummer 1 2014

4 vanliga dietmetoderBikinidieten, lyxdieten eller New-York dieten. Det finns en mängd mer eller mindre seriösa dieter att välja mellan och det kommer ständigt nya. Här är några av de vanligaste dieterna som gäller just nu.

Halva sveriges befolkning är överviktig eller lider

av fetma.

50 %vlCdvery low Calory Diet

Här anVänDs speCIeLLt framtagna livs-medel (drycker, shaker, soppor) med ett lågt energiinnehåll. Dessa ersätter alla måltider och innehåller dagligen totalt mellan 450-800 kilokalorier. tanken är att en snabb, initial viktminskning ska öka motivationen som ses som en nyckel till varaktig viktminskning. Kosthållningen kombineras ofta med vägledning i nya ”riktiga” kostvanor. posItIVt: relativt enkelt att följa. snabb viktnedgång. trots det låga kaloriintaget får du i dig alla vitaminer och mineraler. neGatIVt: innehåller ingen ”riktig” mat. övergången från pulver-livsmedel till vanlig mat kräver vägledning för att und-vika återfall i gamla vanor. studier har visat ökad risk för gallstensanfall.

kalorisnål dietär traDItIoneLLt sett den vanligaste typen av bantningsmetod. Den går ut på att på olika sätt kontrollera och minska kaloriintaget och öka energiförbruk-ningen med hjälp av motion. vanliga tips vid kalorisnåla dieter är att välja lättpro-dukter, undvika högfettprodukter och använda sig av matlagningsmetoder med begränsad fettillförsel. en ny metod är apoteket+, läs mer på sid 18-19.posItIVt: ökad medvetenhet om ditt ätande. all typ av mat är tillåten. neGatIVt: Kräver kaloritabeller och total kontroll över ditt matintag. Kritiker anser att det är fel att tillåta mat som triggar hungerkänslor och sockersug.

tema: Dieter

Källor: Vetenskaplig litteratur samt intervjuer

tema: Dietertema: Dieter

Hallå där …

Mättande fettrik kostÄr en LCHF-kost mer mättande än en icke-LCHF-kost, vilket då gör att man äter mindre totalt sett? Eller handlar det bara om att vi får i oss mindre kalorier?

– En LCHF-kost tenderar att vara mer mättande och leda till att man vill äta färre kalorier än på en socker- och stärkelserik kost. Studier visar gång på gång bra viktnedgång vid övervikt (bättre än på annan

kost) även utan att behöva ta till någon godtycklig kalorigräns. Man kan alltså äta sig mätt och minska i övervikt ändå. Detta beror på att man vill äta mindre och kanske i vissa fall på att man förbränner fler kalorier på lågkolhydratkost. Minst en studie har demonstrerat detta.

Finns det någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar på längre sikt med LCHF-kost?

– Det finns inga studier på LCHF-kost som påvisat någon ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. De studier som finns är upp till två år långa och visar förbättrad vikt och förbättrade hälsovärden, såsom blodsocker, blodtryck och kolesterolfördelning. Dessutom har man påvisat minskad förkalkning i halskärl, mätt med ul-traljud, i en studie. De som påstår att LCHF ger ökad risk för hjärtsjukdom i längden framför bara vad de tror eller hänvisar bara till högst osäker statistik i form av enkätundersök-ningar. Det finns nämligen inga studier på LCHF-kost som är mer än två år långa.

anDreas eenFeLD t

Läkare, författare och föreläsare.

foto

: Mo

nik

a D

art

Det finns nämligen inga studier på LCHF-kost som är mer än två år långa.

lCHf, lCHQ och gi(low Carb high fat), (low Carb, high Quality) och (Glykemiskt index)

DIeterna Går ut på att äta lite eller helt utesluta snabba kolhydrater såsom ris, bröd, potatis och pasta. istället är det fritt fram att äta feta mejeriprodukter, kött, fisk och grönsaker. frukt bör undvikas eftersom det betraktas som godis från växtriket. tanken med en låg kolhydratkost är att välja mat som mättar och inte triggar hungern. så länge du undviker socker och kolhydrater går det bra att äta i stort sett

hur mycket du vill. Gi ses som en snällare dietvariant där de snabba kolhydraterna (t ex vitt bröd) ersätts med långsamma (t ex mörkt bröd). posItIVt: inga kalorirestriktioner. Du slip-per hunger eftersom det är tillåtet att äta obegränsat av det som är tillåtet. neGatIVt: enformigt utan kolhydrater. Kritiker anser att det är dåligt att ersätta kolhydrater med fett.

nummer 1 2014 | | 15

16 | | nummer 1 2014

periodisk fasta5:2-DIeten är Den mest omtalade pe-riodiska fastan och går ut på att äta som vanligt fem dagar och halvfasta två dagar i veckan. Under fastedagarna får kvinnor äta max 500 kilokalorier och män 600 kilokalorier. Utöver detta är det endast kalorifri dryck som gäller. halvfastan minskar risken för bland annat cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Bland annat som en följd av att koppens celler sägs repareras och återskapas under fastedagarna. posItIVt: relativt lätt diet att förstå och följa. fem dagar av veckans sju behöver du inte räkna kalorier utan enbart hålla dig till ”normal” kost. neGatIVt: Det saknas långtidsstudier som grundar sig på människor. Kritiker har bland annat sagt att dieten kan leda till ätstörningar och uppmuntrar frossa.

kolla ditt midjemåttför kvinnor är risken för hjärt-kärlsjuk-dom lätt förhöjd vid ett midjeomfång över 80 cm och över 88 cm är risken förhöjd och det klassas som bukfetma. för män är motsvarande värden 94 och 102 cm.

tema: Dieter

nummer 1 2014 | | 17

tema: Dieter

Kan man äta sig till bättre hälsa?– Ja, det har jag gjort. För drygt ett år

sedan visade en läkarkontroll att jag hade höga kolesterolvärden, kategoriserades som överviktig och höll på att utveckla diabetes. Med en förändrad kosthåll-ning har jag gått ner tio kilo i vikt, mina blodsocker- och kolesterolvärden har förbättrats och insulinkänsligheten ökat. Jag är piggare, gladare och mår mycket bättre nu!

När är det läge att se över sin kosthållning?– Många människor ser inte ut att vara

överviktiga, men är feta över magen vilket är farligt. Bukfetma är en varningssignal eftersom fettet kring magen ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Du bör fokusera på andelen fett i din kropp, inte på vikten. Mäta ditt midjemått i stället för att stirra dig blind på vågen.

Är din 5:2-diet något för alla?– Nej, vissa klarar inte av att

halvfasta två dagar i veckan. Men det är värt att pröva om du vill förbättra din hälsa och gå ner i vikt. Däremot avråder jag personer som är undervik-tiga eller har ätstörningar att halvfasta. Detsamma gäller gravida, ammande och barn. Om du har någon underliggande sjukdom, till exempel insulin-behandlad diabetes, bör du först rådgöra med din läkare.

Vissa säger att de inte alls lyckas gå ner i vikt med 5:2 dieten?

– Då måste de se över vad de äter de övriga dagarna. Det går inte att vräka i sig glass ena dagen och fasta nästa. Tanken är att äta normalt och gärna nyttigt. Välj

mICHaeL mosLe y

läkare, medicinsk journalist och grundare av 5:2-dieten.

feM frågor till  …

bröd som är rikt på fibrer, rikligt med

grönsaker med olika färger och tänk på vad du dricker. Många drycker är rena rama kaloribomben.

Du påstår att 5:2-dieten kan ge oss ett längre liv och minskar risken för olika sjukdomar. Stämmer verkligen det?

– Jag ser egentligen inte 5:2-metoden

som en diet utan snarare som en ny livsstil. Om halvfastan hjälper människor att gå ner i vikt och sänka sina insulinnivåer kan de säkerligen se fram emot ett friskare och längre liv. Men det viktigaste när det gäl-ler viktnedgång är att göra det enkelt, det som funkar för dig. Mitt råd är att lyssna på din kropp!

”Fokusera på andelen fett i din kropp inte på vikten.”

Bukfetma är en tydlig varningssignal som ökar risken för hjärt-kärlsjuk-

domar och diabetes typ 2.

Koll på buken

Michael Mosley grundare av 5:2 dieten och författare till boken med samma namn.

foto

: ro

ma

s fo

ord

18 | | nummer 1 2014

nYstart

Du kan äta som vanligt med familjen

Blodsockerfall och för stora portioner – två bovar för den som vill gå ner i vikt. Apotekets nya proteinprodukter, med nyheten Shake+ i spetsen, erbjuder helt nya verktyg för att hantera suget.

text: Mia Malmstedt Foto: Folio

VI Vet oFtast hur vi ska äta för att hålla vikten, eller minska några kilo. Men det är lättare sagt än gjort. Tvärtom blir svensk-arna allt större.

Apotekets Shake+ är ett tillägg till den vanliga maten, som kan hjälpa till att minska portionerna och motstå socker-suget. Knepen är två: dels att använda proteinprodukter av hög kvalitet, dels att använda dem vid rätt tillfälle – så kallad preload.

– När vi äter sätter en rad processer igång. Magsäcken fylls, och hjärnan reage-rar. Hormoner frisätts i tarmen, och de på-verkar tömningen av magsäcken, frisätt-ning av insulin och vår mättnadskänsla, förklarar Magnus Sederholm, läkare och medicinsk rådgivare på företaget Indevex som står bakom Apotekets produkter.

Principen med Apotekets Shake+ är enkel; den ska tas en halvtimme innan du ska äta. Då är magsäcken halvfull när du påbörjar måltiden och du orkar inte äta en hel stor portion. Det totala näringsintaget blir därför mindre än om du ätit en stor måltid. Du äter ett mindre antal kalorier, vilket kommer att ge en viktminskning.

– Om man ger högkvalitativ näring 30 minuter innan måltiden, har alla signaler redan kommit igång. Vi blir mätta fortare och det är lättare att äta mindre.

Den högkvalitativa näringen kommer från NGC, ett näringspulver med lågt ka-loriinnehåll och GI-värde. NGC innehåller bara bra mat, menar Magnus Sederholm.

– Det är naturliga ingredienser, inget annat. Hälsoegenskaperna hos NGC har validerats i ett antal studier, och vi stude-rar nu om vi kan förebygga och behandla övervikt och diabetes typ 2. Det verkar mycket lovande!

ett komPlementAtt på detta sätt, rent biologisk, påverka kroppen innebär inga risker och heller inga uppoffringar. Shake+ ska inte ersätta måltider, utan är ett komplement.

– Att kombinera produkter med mat är bra. Ibland kan man behöva en kick-start, men i det långa loppet tror vi på vikten av allsidig kost och en hälsosam livsstil. Med våra produkter kan man äta som vanligt med familjen, säger Heléne van den Brink, produktchef på Apoteket.

– Sedan kan man argumentera: Varför ska jag betala 10-12 kronor för att äta mindre? Mitt svar är: Apoteket Shake+ ses som en del av kosten. Om det är ett verk-tyg som hjälper mot sötsug och de för stora portionerna så är det värt det. Tänk bara på att handla och tillaga mindre mängd mat, så att du inte behöver kasta den.

Vi blir mätta fortare

och det är lättare att äta

mindre.

nummer 1 2014 | | 19

produkter

apotekets protein- produktershake+ innehåller – förutom NGC – glukomannan, ett svällande kostfiber som ger högre mättnadskänsla. sha-ke+ kan, i kombination med en energibegränsad diet, medverka till viktminskning. Produkten finns i jordgubb- och chokladsmak.

i sortimentet finns också apoteket shake och apote-ket Bar, med samma smaker. Den sistnämnda finns även med smak av blåbär.

preloadPreload innebär att ladda kroppen med viktiga nä-ringsämnen innan måltiden. På så sätt ”tjuvstartas” de processer som sätter igång när vi äter, och det blir lätt-are att äta mindre.

nutrition & glycemic Control, ngCapotekets proteinprodukter innehåller NGC, en bland-ning av naturliga råvaror med protein från tre källor: ägg, ärtor och vassle. en portion NGC innehålle r också en tredjedel av dagsbehovet av essentiella aminosyror.

Proteinprodukterna har mycket lågt Gi-värde, och hjälper därför till att hålla blodsockret på en jämn nivå.

20 | | nummer 1 2014

nYstart

Hon Har proVat det mesta, som Viktväk-tarna, LCHF och GI-dieten.

– Man går ju ner i vikt. Sedan ska man stanna där, och det är svårare.

Problemen hon beskriver är klas-siska. På eftermiddagen, efter jobbet, är blodsockret i botten och det blir nästan omöjligt att klara matlagningen utan att småäta. När maten är klar är det sedan oerhört svårt att inte ta för mycket.

Maria Cserhalmi Andersson började med Apotekets proteinprodukter för ett år sedan.

– Jag tog en proteinshake när jag kom hem. Sedan gick det jättebra att laga mat i lugn och ro, med stabilt humör. Produkten ger en behaglig mättnad, säger hon.

Maria Cserhalmi Andersson arbetar på Apoteket och beskriver sig själv som ”den klassiska jojo-bantaren”. Men med Apotekets proteinprodukter har hon både gått ner och lyckats behålla den nya vikten.

text: Mia Malmstedt Foto: Sofia Brattwall

– Jag tänker inte ens på hur lätt det är; plötsligt hade jag slutat att småäta eller ta en andra portion, utan att känna att jag gjort en uppoffring.

Blir roliGt när Det FunkarMed hjälp av produkterna gick Maria ner nio procent, och har sedan hållit vikten. Under ett halvår använde hon proteinsha-kes dagligen. Nu plockar hon fram dem vid behov, för att undvika blodsockerdippar.Eftersom hon redan innan hade ett intresse för mat av bra råvaror, har hon inte behövt göra några andra ändringar i kosten. Däremot har hon lagt till en del vardagsmotion i sina rutiner.

– Jag har svårt för att komma iväg och

”Jag tänker inte ens på hur lätt det är”

träna. Därför passar vardagsmotionen mig bättre. Jag cyklar till jobbet när vädret tillåter, åtta kilometer per dag. Jag har också blivit bättre på att exempelvis ta trapporna.

Precis som vid andra livsstilsföränd-ringar krävs motivation för att minska i vikt. För Maria steg motivationen i takt med att hon gick ner.

– När man ser att det funkar blir det roligt. Jag tror att en framgångsfaktor med proteinprodukterna är att man går ner långsamt. Långsiktighet är en nyckel, att hålla vikten är ett långsiktigt åtagande. För mig är produkterna jättebra. De hjäl-per mig att motstå frestelserna.

nummer 1 2014 | | 21

nYstart

ForsknInG VIsar att det är betydligt lätt-are att sluta röka med hjälp än att försöka helt på egen hand. Därför finns Apotekets Sluta Röka – ett program med personlig rådgivning, individuell handlingsplan och tio procents rabatt på nikotinläkemedel.

Anneli Watts arbetar som utbildad häl-socoach på Apoteket på Universitetssjuk-huset i Örebro, ett av flera apotek i landet som erbjuder Sluta Röka-programmet.

– Det är ett fantastiskt roligt jobb att hjälpa människor att sluta röka. Jag ger mycket men får också så mycket tillbaka

Vi hjälper dig att sluta rökaDags att fimpa? Med Apotekets Sluta Röka-program får du hjälpen du behöver. Personligt och professionellt stöd i kombination med nikotinläkemedel ger dig största möjliga chans att verkligen lyckas.

text: Mia Malmstedt

av dem som vill sluta röka, säger hon.I programmet ingår fem möten. Vid första mötet diskuterar du och coachen dina rökvanor, din motivation att sluta röka och din framtidsvision. Därefter sker själva rökstoppet. I början – då det är som tuf-fast – ligger mötena tätare för att därefter glesas ut.

– Vi kan också pratas vid på telefon. Men jag tjatar inte, motivationen måste komma från dig själv. Men jag kan tala om vad som brukar fungera, peppa och stötta, säger Anneli Watts.

Apotekets hälsocoacher ger dig en personlig handlingsplan och konkreta mål.

testa ditt nikotinberoende med Fagerströms test för

nikotinberoende på apoteket.se/privat personer/

halsotjanster/sidor/ apoteket s-sluta-roka-

test.aspx

Är du beroende?

boka HälsoCoaCH:Kundservice 0771-450 450 eller fråga på ditt apotek. Drop-in i mån av tid.

i apoteket sluta röka ingår: 5 möten med din hälsocoach. Personlig handlingsplan med konkreta mål och aktiviteter. Uppföljning och stöd med möjlighet att kontakta din coach mellan träffarna. Motivationsbok – en inspi-rerande anteckningsbok. 10 % rabatt på nikotin-läkemedel som apoPlus-medlem.

”en beHaGLIG VåG stryker fram över ryggen. Jag gör det nu. Nu gör jag det. Jag låter dem stänga min kropps innersta hus för alltid.”

Så avslutar Helena Askén sin bok ”Mo-derslycka”, där hon naket och utlämnande berättar om det helvete som drabbade henne efter hennes tre förlossningar; värre för varje gång. Förlossningsdepres-sionen kramade musten och all livsglädje ur henne. Och det gick så långt att hon allvarligt funderade på att ta sitt eget liv.

Forskning visar att det är så många som 10-15 procent som i olika grad drabbas av förlossningsdepression.

– Har du haft en förlossningsdepression med första barnet är risken förhöjd att du även får det med nästa barn, men det behöver inte vara så, säger Helena Askén.

– Vi var inställda på att vi ville ha tre barn. De två sista barnen kom mycket snabbare än planerat, dessutom trots att vi

använde skydd. Vi hade många och långa samtal med kurator och jag var väldigt nära att överväga abort, speciellt tredje gången.

– Sen trodde jag i min enfald att jag inte skulle drabbas igen den tredje gången. Vi

hade det stabilt hemma, samtalade med barnmorska och kurator och vi kände oss väl förberedda. Om jag skulle börja må dåligt visste vi vart vi skulle vända oss och hur vi skulle hantera det. Vi kände tillförsikt båda två.

Men det gick fort tredje gången, mycket snabbare än de två första gångerna.

När man förväntas vara som gladast i livet, när man blivit mamma och det nyfödda barnet ligger där och snusar lugnt, är det många kvinnor (och några män) som istället känner precis tvärtom. Förlossningsdepressionen griper tag och kväver sakta de drabbade. Helena Askén skrev en bok om sina egna erfarenheter.

text: Fredrik Hed ILLustratIon: Marianne Karlsen/Agent Molly

Var tog glädjen vägen?

Om man känner att man aldrig får sova, varken dag eller natt, och det har gått två veckor, då är det farligt läge och absolut nödvändigt att söka hjälp.

22 | | nummer 1 2014

Helen a utvecklade en djup depression inom en månad.

Vad orsakar förlossningsdepression?– Det finns riskfaktorer som att man ti-

digare varit deprimerad, socioekonomiska problem och problem i relationer.

– För min man och mig, när första barnet kom, var det lite stökigt med jobb och boende. Vi hade precis blivit av med vårt andrahandskontrakt

och vi stod båda arbetslösa efter våra högskolestudier. Det var svajigt att vara höggravid i det läget.

– Tredje gången tror jag själv mest att det handlade om hormonella orsaker.

När ska man söka hjälp?– När vårt andra barn kom var det

första bara ett år. Det blev intensivt med för lite sömn. Jag hade ett stresspåslag som gjorde att jag inte kunde slappna av och komma till ro och sova. Så länge man sover bra så klarar man det, men får man inte sova så stjälps man till slut över kanten. Om man känner att man aldrig får sova, varken dag eller natt, och det har gått två veckor, då är det farligt läge och absolut nödvändigt att söka hjälp.

– Man ska söka hjälp direkt om man ser på sitt barn och tänker att man vill skada det eller att man inte vill vara med det, inte vill se det eller ta i det, att det tar emot att byta blöja, att man känner äckel, att man inte vill amma. Då ska man inte dra ut på det.

Vad kan man göra som anhörig?– Om man märker tecken på nedstämd-

het ska man uppmana sin partner att söka hjälp, eller själv se till att personen får

hjälp. Som drabbad kan man behöva att någon säger till en vad man ska göra.

Nu är det fem år sedan tredje barnet föddes. Hur ser du på allt detta idag?

– Jag har lärt mig vem jag är och hur vår relation fungerar och klarar av en kris. Det som också känns bra är att det verkligen är ett avslutat kapitel i mitt liv. Under lång tid kastades jag tillbaka till obehagliga minnen och mådde dåligt, men nu är jag stolt och glad, framför allt över den uppmärksamhet som min bok har fått. Det känns som att det svarta som jag har gått igenom kanske kan hjälpa andra.

Hur har barnen påverkats?– I början var jag rädd att barnen skulle

ha påverkats negativt men det verkar inte så. De är lugna och trygga barn och det känns naturligtvis väldigt skönt. De har

FörlossninGsDePression

nummer 1 2014 | | 23

hela tiden haft en till etthundra procent närvarande pappa som tog sitt ansvar. Sen hade vi hjälp av min mamma och min mans föräldrar. Jag hade ett bra skydds-nät.

Hur kände du för dina barn när du var som allra längst nere?

– Jag kunde banna mig själv att jag skaffat barn överhuvudtaget. Jag tänkte ”Hur dum får man vara när man sätter barn till världen och mår så här”. Jag kunde titta på den nyfödda och känna att jag inte brydde mig. Jag hatade inte, äls-kade inte heller, men jag brydde mig inte, ”Jaha, där ligger du och skriker” liksom.

efter ett halvår. Förlossningsdepression kan debutera under barnets hela första levnadsår. Jag skulle också önska att det finns speciella mottagningar för nyblivna föräldrar som mår dåligt.

Vilken behandling erbjuds?– Om man sätter in

behandling tidigt kan det räcka med samtal med kurator eller psykolog, och eventuellt antide-pressiva läkemedel. Om mamman har en djup depression, som i mitt fall, kan man behöva bli inlagd och få elbehandling.

Hur var det att få elbehandling?– Jag fick elbehandling tredje gången

och det var obehagligt eftersom det gav mig minnesluckor. Flera vänner har berättat att de besökte mig på sjukhuset, men jag kan inte minnas det.

– Jag ville egentligen inte men perso-nalen lyckades övertyga mig om att desto snabbare jag blev frisk desto snabbare

skulle jag komma hem till mina barn, de var ju det viktigaste som fanns för mig. De visste

hur de skulle lägga upp det och när jag hört det några gånger, att det här måste jag göra för mina barns skull, då gick jag med på det.

– Samtidigt märktes det redan efter några få behandlingar att något hände,

jag blev bättre. Trots att det var obehagligt är jag så tacksam att jag fick och tog emot behandlingen för jag blev

ju frisk.

Hur påverkades relationen mellan dig och din man?

– Det är en hel bok för sig… Det blev en kon-stig mix där han ställde upp till etthundra procent men sen när jag

kom på fötter så trillade han själv ner i en stark

trötthet och nedstämdhet som tog lång tid att komma

ur. Då hade han hållit sig uppe så länge, och det blev ombytta roller.

– Fördelen med detta är att barnen har haft en väldigt närvarande pappa från allra första stund. De är helt naturliga med att det är jag eller pappa, inte bara mamma hela tiden. Det är jag jätteglad över. Vår relation har också stärkts efter vad vi gått igenom tillsammans.

– Jag plågades länge av skuld och dåligt samvete över att han hade fått dra det här lasset så länge, men dåligt samvete hjälper ju inte, inget blir bättre av det.

Hur hanterade du skuldkänslorna?– De har jag fått traggla sen dess, de

hoppar fortfarande upp ibland som en djävul på axeln. Det är bara att acceptera. Det är en del av tillfrisknandet också, att acceptera att jag inte var en mamma som älskade att sitta och gulla med mitt nyfödda barn. Idag är jag det, men inte då.

Hur är kunskapen kring detta inom sjuk-vården?

– Kunskapen finns, men den används för lite. Det skulle behövas ett bättre samarbete mellan mödravården, BVC och psykiatrin, för det är inte alltid BVC kan hantera detta själva.

– Eller, som i mitt fall, så fick jag fylla i skattningsformuläret EPDS på BVC (EPDS används som hjälpmedel för att screena för förlossningsdepression). Men jag fick själv kontakta psykiatrin eftersom det inte fanns psykolog eller kurator på plats. Det kändes fruktansvärt och helt oöverstigligt. Jag orkade verkligen inte själv ringa och ta tag i det.

Hade det hjälpt dig att barnmorskan hade lyft luren och fixat en tid åt dig?

– Ja visst, absolut. Jag minns att jag sa till henne att jag gärna ville prata med någon. Hade jag fått snabb hjälp då med läkemedel och samtal hade jag kanske sluppit att bli inlagd.

Hur skulle du vilja att det skulle se ut?– I många länder har man samma

barnmorska både före, under och efter

förlossningen. Det vore bra. Då känner barnmorskan kvinnan och kan se skill-naderna snabbt och agera utifrån det. Det ultimata vore en screening på återbe-söket på MVC, att det sedan följdes upp på BVC efter några månader och sedan

Fördelen med detta är att barnen har haft en väldigt närvarande pappa från allra första stund. De är helt naturliga med att det är jag eller pappa, inte bara mamma hela tiden.

24 | | nummer 1 2014

FörlossninGsDePression

Våga prata om att du inte mår bra.

Försök att sova eller vila. sömnen är oerhört viktig.

sök hjälp, du är inte ensam! ju tidigare du får

hjälp desto snabbare blir du frisk.

Till dig som mår dåligt

Hur mår du idag– Jag mår bra idag och hela familjen

också.

Varför skrev du boken?– Jag skrev först för min

egen skull när jag låg på sjukhus. Som sjuk-sköterska visste jag att förlossningsdep-ression är vanligt och jag letade efter litteratur på biblioteket innan jag själv blev inlagd. Men jag hittade inget, förutom en bok av skådespelerskan Brooke Shields. Den var bra men jag levde i en helt annan värld och kände att det behövdes en svensk skönlitterär bok för ”vanliga” föräldrar. Under arbetet med boken insåg jag att den också kan användas av sjukvårdspersonal, främst barnmorskor och personal inom psykiatrin.

– Även många pappor kan ha ett behov av den här typen av bok. Det kan vara tungt för den andra i ett parförhållande att se sin sambo må så dåligt.

läs Mer oM boken:Boken Moderslycka gavs ut 2012 på SKL Kommentus Media: korta.nu/moderslyckaBoken kommer också ut som pocket under våren.

symtom Nedstämdhet Oro för barnet Känsla av att förlora kontrollen irritation och humörsvängningar sömnproblem trötthet Dålig aptit Känslan av att inte känna igen sig själv Känslor av att vara värdelös som förälder Obefogade skuldkänslor tankar på döden eller på att ta sitt liv

nummer 1 2014 | | 25

Våga fråga om det som känns jobbigt.

erbjud dig att förmedla en hjälpkontakt. en depri-

merad kan sakna ork.

Hjälp personen som mår dåligt att äta ordentligt

och få sömn/vila.

Till dig som är närstående

Rivs allt upp igen i och med den här boken?– Nej, jag tycker inte det. Men själv-

klart kan jag ibland känna en sorg och ett vemod över varför detta skulle

drabba just mig. Jag kan också bli ledsen över att jag

inte var närvarande den första tiden med barnen; en sorg som liknar den jag kan känna över att min pappa dog i alltför tidig ålder.

Vilka reaktioner har du fått på boken?– Läsare hör av sig och det

stående budskapet från dem är ”Äntligen, tack, vi är så många som lider av detta, men det är ingen som pratar om det, och äntligen är det någon som skriver om det”.

här får du hjälp vänd dig i första hand till din barn-morska på din Mödravårdscentral.

sjuksköterskan på Barnavårdscentralen kan också förmedla kontakt med BvC-psykolog/BUP. vänd dig till samtalsmottagningen/psykosociala enheten på ditt förlossnings sjukhus. vissa sjukhus har amnings-mottagningar där du kan få hjälp och stöd när det gäller amning. Du kan kontakta vårdguiden1177 för råd om vart du kan vända dig för att få hjälp. Mår du mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv. ring genast närmsta psykiatriska akutmottagning!

26 | | nummer 1 2014

Sensitive: Rengöringslotion • AnsiktsvattenDagcreme • Nattcreme • Ögoncreme • Serum • Bodylotion. Pris 99 – 189 kr.

Apoliva Sensitive: Oparfymerat • Utan färgämnenMed vegetabiliska oljor • Lugnande & fuktgivande

Tillverkat i Sverige

nummer 1 2014 | | 27

ProDukter

På Apoteket tänker vi lite extra på dig som vill bli, är eller har varit gravid. Vi presenterar nu ett nytt sortiment med bra produkter för att underlätta din vardag. Alla är testade enligt vår tuffa kvalitetskontroll och erbjuder hög säkerhet.

Hjälp graviditeten

Clearblue avancerat ägglossningstest, 10 stDigitalt ägglossningstest som identifierar de fyra mest fertila dagarna i men-struationscykeln. Det visar vilka dagar du har hög fer-tilitet och maximal fertlitet. prIs: 369 kr.

Clearblue fertilitets-glidmedel, 6 stOm du vill blir gravid och samtidigt vill använda glidmedel ska du använda ett som är spermievänligt. använd en applikator före samlag på de sex mest fertila dagarna i menstrua-tionscykeln. prIs: 165 kr.

apoteket gravid, 100 st*Kosttillskott. Multivita-min anpassad för gravida kvinnor. Den innehåller 10 vitaminer och 7 mineraler. prIs: 105 kr.

Clearblue smärtlind-rare för ryggvärk, 1 sten teNs-enhet (transkutan elektrisk nervstimulering) avsedd för att ge tillfällig läkemedelsfri smärtlind-

ring i samband med ömma och värkande muskler i nedre ryggen. Den kan användas från den 24:e

graviditetsveckan och framåt. prIs: 249 kr.

apoteket folsyra, 150 st*Kosttillskott. fertila kvinnor som avser bli gravida och gravida kvinnor rekommenderas tillskott av folsyra. folsyra har en roll i celldelningspro-cessen samt bidrar till vävnadstill-växt hos gravida. prIs: 92 kr.

nexcare graviditetsbälte, 1 stskönt stabilt stöd för både mage och

rygg som kan användas under hela graviditeten. finns i två storlekar. Bältet hjälper till att förbättra din

hållning och kan lindra foglossing. prIs: 549 kr.

*Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livsstil.

28 | | nummer 1 2014

stroke

Varje sekund är avgörande

Hans nya uppdrag – att inspirera hela Sverige till att bli livräddare. Bandyproffset Mathias ”Bissen” Larsson överlevde mirakulöst en svår hjärnblödning. Nu lär han

ut symtomen på stroke. AKUT-testet kan göra skillnad på liv och död.

text: Petra Westlin Foto: Emelie Asplund

emma larsson strandell och Mathias ”Bissen” larsson demostrerar första bokstaven i aKUt-testet som du hittar på sidan 30.

nummer 1 2014 | | 29

FyraHunDra LeenDen sprIDer sig över torget i Borås. Utan att en enda mungipa faller. Kvinnor och män, unga som gamla, har träffats för att lära sig tecknen på stroke. Hängande mungipa hos leende personer, är ett av dem. Genom AKUT-testets fyra punkter ska de nöta in i minnet vad man ska uppmärksamma när man misstänker stroke.

– Tillsammans räddar vi liv, ropar Emma Larsson Strandell från scenen där hon leder publiken genom övningarna.

Alla svarar med samma mening. Den som eventuellt sluddrar kan vara drab-bad av stroke. Då är det bråttom. Hur snabbt personen får vård är livsavgörande. Även svåra skador kan förhindras om omgivningen agerar snabbt när symtom upptäcks.

Emma Larsson Strandell har åkt ända från Köping för att agera instruktör. Bred-vid henne står maken Mathias ”Bissen” Larsson, 38 år. Han vet hur dyrbar tiden är. Som 35-årig elitbandyspelare föll han ihop på hallgolvet av en plötslig huvud-värksattack följd av yrsel och illamående – helt ensam hemma. Med det sista han hade av kraft lyckades han krypa fram till telefonen och ringa efter hjälp.

– När mamma och Emma kom låg jag på soffan. Benen bar mig inte och jag var ljusskygg. Emma ringde sjukvårsrådgiv-ningen som trodde att det var vätskebrist. Om vi kunnat AKUT-testet då hade vi ringt ambulansen istället. Nu fick vi vänta två timmar på att få komma till akutläkare.

Med blåljus och ilfart förflyttades Mathias Larsson från akuten i Köping

till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett pulsåderbråck, aneurysm, hade brustit och läckt ut blod i hjärnan. Tre infarkter i lillhjärnan var en av konsekvenserna. Läget var kritiskt.

– Risken var stor att aneurysmet skulle börja blöda igen, och det skulle jag inte överleva. En ny operationsteknik som bara några få kirurger i Sverige behärskade kunde hjälpa mig.

DöD utan ForskninGenDet blev bråttom och Mathias Larsson flögs med helikopter till Universitetssjuk-huset i Linköping. Pulsåderbråcket lagades med titanspiraler och ett stent som skulle ge stadga åt åderväggarna där blodet skulle flyta fram.

Efter flera veckor i sjukhussäng, med re-habträning på rummet och många tankar om framtiden, skulle han få komma hem till Emma och treåriga dottern Liv.

– Jag såg fram emot en skön sommar med

lite extra vila, och att lära mig gå igen. Mitt högra ben hade jag svårt att få med mig.

Verkligheten visade sig från den grymma sidan. Att duscha var lika an-strängande som ett maratonlopp. Att äta

utan långa vilopau-ser var omöjligt. Vardagen fylldes av starka värktabletter

och många timmars sömn i mörka rum. Ändå bestämde sig Mathias Larsson, redan efter ett halvår, för att klara en utmaning. På årsdagen för hjärnblödningen, den 27 mars, skulle han klara att gå runt Köping – en hel mil. Idén till Bissen Brainwalk var född. Den dagen kunde han inte ana att han tre år senare skulle gå milen flera gånger varje år. I olika städer runtom i Sverige.

– Utan hjärnforskningen hade jag varit död idag. Det känns viktigt att ge någon-ting tillbaka. Hittills har Bissen Brainwalk samlat ihop en miljon kronor till hjärn-fonden, säger Mathias Larsson som av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd blev utsedd till Årets Insamlare 2012.

AKUT-testet är slutfört och folk börjar

bissen brainwalkbIssen braInwaLk startades i Köping 2011. evenemanget är inplanerat i 14 städer under 2014. Originalversionen av Bissen Brainwalk är en promenad på en mil. sträckan varierar från stad till stad beroende på hur banan går. Det viktiga är att alla kan vara med, och var och en går så långt den orkar. startavgiften på 50 kr går oavkortat till hjärnfonden.

Besök bissenbrainwalk.se på internet för att se när Bissen Brainwalk kommer till din närmaste stad.

Jag såg fram emot en skön sommar med lite extra vila, och att lära mig gå igen.

På årsdagen av hjärnblödningen gick Mathias larsson en mil runt Köping.

idén till Bissen Brainwalk föddes.

30 | | nummer 1 2014

stroke

KÄLLA: Nationella strokekampanjen, www.strokekampanjen.se

A K U TTestet

ansIkteKan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger – ring 112.

kroppsDeLKan personen lyfta

armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller – ring 112.

uttaLKan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112.

tIDvarje sekund räknas.

tveka aldrig – ring 112 direkt!

Kom ihåg; ett symtom räcker för att du ska

ringa 112 direkt.

röra sig bort från torget. Snart går starten för Bissen Brainwalk för första gången

i Borås. En av de som ska promenera är Inger Jonsson, 81 år.

– När jag såg annon-sen i tidningen sa jag till min man Torbjörn att vi skulle vara med. Han har haft en stroke med lindriga symtom. För-lamningen i ena sidan

gick snabbt tillbaka. Det var väldigt bra att träna AKUT-testet i grupp. Jag känner mig mycket säkrare nu på vad jag ska kolla efter för tecken.

amBassaDör För akutDet var för ett och ett halvt år sedan Ma-thias Larsson blev kontaktad av Nationella strokekampanjen. Kunde han tänka sig att bli ambassadör och deras ansikte utåt? Sedan dess har han och Emma Larsson Strandell lärt ut symtomen till 50 000 människor. AKUT-testet inleder varje Bis-sen Brainwalk och var också publikupp-värmning inför 2012 års bandyfinal på Friends Arena. Den gången med skrid-skorna på ”Bissens” fötter.

Det kostar på att engagera sig på den här nivån. Mathias Larsson kan vänta sig tre dygns återhämtning i sängen efter evenemanget i Borås. Ljud och ljus i stora mängder ger honom svår hjärntrötthet.

– Det är det värt. Jag brinner verkligen för det här. Två dagar innan pulsåder-bråcket sprack var jag hos en läkare för min svåra huvudvärk. Diagnosen blev förkylningsvirus. Att jag var ung och eliti-drottare var en nackdel för mig. Men man är inte odödlig bara för att man är 35.

inger Jonsson

att kunna sträcka upp armarna är andra delen av aKUt-testet som deltagarna i Borås får öva på.

Detta är en annons från axellus aB

32 | | nummer 1 2014

PÅ HYllan

Priserna aktuella i februari 2014. vi reserverar oss för eventuella felskrivningar.

apoteket d-vitamin 20 mikrog* Kosttillskott. en tuggbar tablett med smak av citron. varje tablett innehåller 20 mikrogram D-vitamin.prIs: 109 kr, 150 tabletter.

nytt på apoteket och apoteket.se

original silicea Man*Kosttillskott. ett kosttill-skott speciellt anpassat för män, med utvalda vitaminer och mineraler för håret, huden och naglarnas välbefinnande. Målgruppen är män 20+ som bryr sig om sitt yttre och tycker det är viktigt att sköta om sitt hår, sin hud och även sina naglar samt män som tappar hår mer hår än normalt. prIs: 325 kr, 60 kaplsar.

apoliva rengöringsgelapolivas rengöringsgelé rengör effektivt din hud från makeup och smuts, samtidigt som den återfuktar huden. för en normal/blandad hy. Utan parfym. prIs: 59 kr, 150 ml.

apotekets kroppsserie för familjenKroppslotion parfymerad och oparfymerad, samt duschcreme oparfymerad kommer nu i tub 200 ml. en smidig förpackning som är lätt att ta med i träningsväskan eller necessären. Produkterna finns sedan tidigare i flaska 400ml med pump.prIs: 35 resp 25 kr.

red-i ögondropparred-i ögondroppar före-bygger och behandlar röda och irriterande ögon. hyaluronsyra och 4eyes-extrakt smörjer och lugnar ögonen. fri från konserverings-medel.prIs: 199 kr, 10 ml.

allgil apofri ögondropparreceptfritt läkemedel som lindrar röda, irriterade och rin-nande ögon vid pollenallergi. verkar även förebyggande. Kan användas med mjuka kontaktlinser. Kan ges till barn. läs bipacksedeln noga innan användning. prIs: 69kr, 10 ml.

Mabs WorkKompressionsstrumpor klass i, passar dem som önskar en lufti-gare och mindre varm strumpa. Motverkar trötta och svullna ben samt förebygger åderbråck. finns i färgerna svart, röd och lila/svart i storlekarna s-XXl.prIs: 139 kr.

*Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livsstil.

PÅ aPoteket

Skräddarsyr ovanliga läkemedel

Varje arbetsdag tillverkas något ovanligt, annorlunda eller väldigt speciellt läkemedel vid många av de svenska sjukhusapoteken. På Akademiska sjukhuset i Uppsala skräddarsyr ett tjugotal medarbetare dagligen läkemedel för patienter med allvarliga eller ovanliga

sjukdomar. Behandlingar som patienterna annars inte skulle få.

text: Eva Jangö, Fredrik Hed Foto: Alex & Martin

nummer 1 2014 | | 33

34 | | nummer 1 2014

PÅ aPoteket

p å aLLa sjukHusapotek runt om i Sverige tillverkas mer eller mindre specialiserade läkemedel. Det är

läkemedel i speciella styrkor eller i speci-ella beredningsformer, som ligger utanför läkemedelsföretagens normala produk-tion. Det kanske bara är 3-4 patienter i landet som behöver just detta läkemedel. Och får det tack vare sjukhusapoteken, som det i Uppsala.

Vi befinner oss en trappa upp i sjuk-husapotekets lokaler på Akademiska sjukhuset. Tillverkningen omfattar flera olika sjukdoms- och produktområden, där cytostatika – cellgifter vid cancerbehand-ling – kanske är det mest kända området.

– Cytostatika tillverkas av sjukhusapo-tek på länssjukhus i hela Sverige. Det sker lokalt eftersom patienterna vårdas lokalt och man inte vill att patienten ska behöva resa långt. Behandlingen är också skräd-darsydd för varje patient, berättar Marie Stenkil, gruppansvarig för steriltillverk-ningen för läkemedel vid sjukhusapoteket på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

För att medarbetarna som tillverkar cellgifterna inte ska utsättas för några risker är tillverkningsprocessen noga kon-trollerad. De bär speciella skyddskläder med specialhandskar och tillverkningen sker under särskilt anpassat lufttryck. I Uppsala sker sjukhusapotekets cytostati-katillverkning uppe på själva sjukhuset.

– Tillverkningen är integrerad med vården i onkologhuset. Vi har nära kontakt med vårdpersonalen och fikar till exempel ihop, berättar Marie Stenkil.

tillVerkar Det som inte FinnsIbland finns inte det nödvändiga läkemed-let i Sverige, i just den beredningsformen som behövs till patienten just nu. Det löser man genom tillverkning av special-läkemedel som sker i rummet intill oss på sjukhusapoteket. Där sitter två farmaceu-ter i ljusblå skyddsdräkter med munskydd och handskar framför varsitt dragskåp.

– Här inne gör vi mer ovanliga grejer,

såsom speciella smärtläkemedel vid och efter operationer samt förlossningar. Utifrån vad sjukvården behöver tillverkar vi helt unika läkemedel som inte finns på marknaden, säger Marie Stenkil stolt.

Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett universitetssjukhus, och har patientgrup-per som man inte möter på alla läns- och länsdelssjukhus. Akademiska är också ett av de sjukhus som erbjuder högspe-cialiserad vård inom speciella områden

Här inne gör vi mer ovanliga grejer, såsom speciella smärtläkemedel vid och efter operationer samt förlossningar.

Kraven på renlighet och säkerhet är extremt höga vid all läkemedelstillverkning, och speciellt när det gäller cellgifter. skyddskläder, handskar, glasögon, munskydd och speciella arbetsstationer är obligatoriskt.

till patienter från hela Sverige. Därför är det mer regel än undantag att tillverkningsenheten i Uppsala skräddarsyr läkemedel för enskilda

patienters unika behov.

Har sina eGna stamkunDerTillverkningsenheten har sina egna stam-kunder. Patienter med lungsjukdomen cystisk fibros håller sina kroniska besvär i schack med hjälp av tvåveckorskurer med antibiotika som de får i förfyllda bärbara pumpar från sjukhusapoteket. Läkemedlen finns klara att hämta i en lucka i entrén till sjukhusapoteket. Med behandlingens hjälp

nummer 1 2014 | | 35

Marie stenkil

kan dessa patienter leva ett lika långt liv som alla andra, vilket internationellt sett är ett mycket bra resultat.

Antibiotikapumpar används även för andra patientgrupper, vilket gör att de slipper vara inneliggande på sjuk huset utan kan istället tillbringa sin tid i hemme t.

För tidigt födda barn är en annan patientgrupp som får hjälp av det som tillverkas här. Föräldrarna till de minsta patienterna får gå i patientskola i upp till två veckor för att lära sig att själva hantera barnens komplexa läkemedelsbehandling.

– Dessa barn får näringslösningar specialgjorda för varje barn. Vi skickar till flera andra delar av Sverige, som till

exempel Östersund, Värmland, Örebro, Dalarna, Eskilstuna och Sundsvall. Vi förser även andra sjukhus med special-tillverkad näring till nyfödda barn säger Marie Stenkil.

En standardprodukt från tillverknings-enheten är förfyllda antibiotikasprutor, som även skickas till Sundsvalls sjukhus och till Falun. Sjuksköterskorna på de stora sjukhusen vinner tid som de istället kan lägga på patientarbete när de slipper blanda antibiotika och fylla på sprutor själva.

Gör VerkliGen skillnaDVi tar en promenad tvärs över gatan in på sjukhuset. Efter en snabbtitt in i lokalerna där cytostatikatillverkningen sker går vi trappan ner till ett rum i husets källare. Skyltar som varnar för radioaktivitet dyker upp på låsta skåp och förslutna behållare. Att cancervården tar hjälp av radioaktiva ämnen för att kunna strålbehandla tumö-rer är inte nytt, men det Marie Stenkils medarbetare jobbar med här är att ta fram beredningar som kan användas mycket specifikt inne i kroppen. Det radioaktiva ämnet lutetium knyts till ett protein, som

ingen dag är den andra lik på sjukhusapoteket på akademiska sjukhuset i Uppsala. Ovanliga och unika läkemedel tillverkas varje dag för patienter med speciella behov över hela landet.

Mer än bara apotekförutom att driva apotek erbjuder apoteket produkter och tjänster som ökar kvalitet och effektivitet i vård och omsorg genom att erbjuda försörjning av läkemedel och livsmedel, tillverkning av specialläkemedel, dosförpackning av läkemedel och ett flertal utbildnings- och rådgivningstjänster till landsting, kommuner och privata vårdföretag

till veterinärer och professionella djurägare erbjuder apoteket snabb och enkel försörjning av läkemedel.

likt en målstyrande robot hittar fram till tumören så att radioaktiviteten kan göra nytta och hjälpa till att bryta ner tumören.

– Det här är högspecialiserad vård på internationell nivå. Uppsala är det sjukhus efter Rotterdam i Holland som har gjort flest sådana här behandlingar. Vi gör även enklare beredningar, men det här är spjutspetsen. Här gör vi verkligen skill-nad för patienterna, säger Marie Stenkil entusiastiskt.

36 | | nummer 1 2014

apoteket ab har i alla år kontrol-lerat produkternas kvalitet. Med tiden har kvalitetsarbetet utveck-

lats, förfinats, och de krav som ställs idag är riktigt tuffa.

– Det är en sak att klara lagstiftningen, och en annan sak att faktiskt ha en riktigt bra produkt, säger Bo Zetterlund, kvali-tets- och miljösäkrare på Apoteket.

– Ta solskyddsprodukter till exempel: De måste ju innehålla UV-filter, och det finns 26 godkända varav några är riktigt dåliga för miljön. Vi granskar att de produkter vi

Apotekets kvalitetskontroll är unik i sitt slag. Kraven som ställs är mycket hårda, och omfattar både produkter och leverantörer. På så sätt får du produkter som verkligen går att lita på!

Tuff kontroll

säljer har bästa möjliga tänkbara UV-filter.Man kan argumentera för att många as-

pekter av produkttillverkningen är leveran-törens ansvar. Så resonerar inte Apoteket.

– Nej, det är ju upp till oss att se om de håller vad de lovar. Vi vill också kontrol-lera om de delar våra värderingar, till exempel när det gäller miljöpåverkan där lagstiftningen inte är lika tydlig som för hälsa och säkerhet.

Produkterna kontrolleras ur flera olika aspekter: Har de rätt funktion? Är de så

skonsamma som möjligt, både för individen och för miljön? Finns det ämnen i produkten som kan plockas bort?

– Vi jobbar enligt onödighetsprincipen. Vi tog till exempel bort färgämnet ur vårt eget munsköljmedel; det finns ingen anledning till att munskölj ska ha en viss färg. Om ett ämne finns med i produkten så ska det finnas en orsak till det, förklarar Bo Zetterlund.

– Säg att vi till exempel ska ta in ett schampo. Då går vi igenom ingredienslis-tan och gör en kontroll av allting som står

2 Leverantörskontroll: lever leverantören upp till kraven på kvalitet och miljöhänsyn samt de sociala och etiska kraven?

1 behovskontroll: Behövs produkten, gör den nytta?

Funktionskontroll: har produkten rätt funktion, utan onödiga biverkningar?3

för pålitliga produkter

text: Mia Malmstedt ILLustratIon: Jonny Lesch

nummer 1 2014 | | 37

PÅ aPoteket

miljökontroll: Belastar produkten och dess förpackning miljön så lite som möjligt?

5

upptaget. Hur påverkar det människan och naturen? Allting hamnar förr eller senare i vattnet; vad har det för påverkan där, på vattnet och de vattenlevande organismerna?

Då och då stoppas produkter som inte klarar kraven; några gånger per år stoppas produkter som är storsäljare hos konkur-renterna.

Men inte bara produkterna granskas. Leverantörerna bedöms också utifrån ett poängsystem, som omfattar kvalitet och miljö, samt sociala och etiska krav. Det

har bland annat lett till att utländska företag, exempelvis i Asien, miljöcertifie-rats för att kunna leva upp till Apotekets standard.

För Anders Rynnel, varumärkes- och kundstrateg på Apoteket AB, är kvalitets-kraven en självklarhet.

– Trovärdighet är en grundpelare för oss som företag. Vi är kända för hög kvali-tet och har tre år i rad utsetts till Sveriges ärligaste varumärke. För att det inte ska bli tomma ord måste vi också bevisa varför man kan lita på oss.

Kunderna är mer pålästa än någonsin, menar Anders Rynnel, men kan omöjligt ha koll på allting.

– Vi tror att kunderna uppskattar att vi kontrollerar helheten. Kunden ska alltid känna sig trygg med att handla hos Apote-ket, säger han.

– Våra leverantörer kan tycka att vi är petnoga. Det ser vi som en fördel! Å andra sidan kan de hänvisa till oss: Att de har genomgått vår kontroll blir en kvalitets-stämpel även för dem.

skonsamhetskontroll: är produkten så skonsam som möjligt, med minimal risk för allergi och utan onödiga ingredienser?

4

kompetenskontroll: har personalen ute på apoteken rätt kompetens för att kunna ge råd om produkter och läkemedel?

6 kontrollerat av konsument: vad tycker kunderna om apotekets produkter? som kund har du alltid möjlighet att komma med synpunkter och reklamationer. Dessa registreras och påverkar utbudet. Den kund som inte är nöjd med en produkt får pengarna tillbaka (gäller ej läkemedel).

7

för pålitliga produkter

Du får pengarna tillbaka om du inte

är nöjd.

100 % Nöjd Kund-

garanti!

38 | | nummer 1 2014

PÅ aPoteket

text: Fredrik Hed

halkskydd är en bra investering

enLIGt mynDIGHeten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skadades 27 000 personer i singelolyckor på is och snö till den grad att de uppsökte en akutmottag-ning under 2010. 4 600 av dem fick läggas in för fortsatt vård i genomsnitt sex dygn. Totalt ledde det till cirka 27 000 vårddygn under året.

– När olyckan är framme kostar det i form av sjukhusvård, eventuellt inkomstbortfall och kanske extra hjälp i hemmet för äldre. Förutom att en fallolycka kan inne-bära en lång konvalescens och bekymmer för den som drabbas så är halkolyckor-

Vintern är en vacker årstid, men det är tyvärr inte bara snön som faller. Varje vinter halkar hundratusentals människor omkull på hala trottoarer och andra gångvägar i Sverige. 60 procent av fotgängares fallolyckor inträffar på is och snö.

na också en dyr affär för samhället, säger Malin Lundgren, verksamhetschef för NTF Väst (Nationalföreningen för trafiksäker-hetens främjande).

allVarliGare För älDreÄldre drabbas i svårare grad av halkolyck-orna. Balansen försämras ofta på äldre dar och då ökar också risken att ramla. Med stigande ålder inträffar ofta också benskörhet och det innebär att skadorna blir allvarligare hos de äldre som faller omkull. Risken för halka vintertid gör att många väljer att stanna hemma.

– Att kunna gå ut utan rädsla är viktigt ur flera perspektiv. Promenader utgör en stor del av vardagsfunktionen för många Malin lundgren

tänk på halkskydd kan aldrig helt kompensera för dålig balans och yrsel. Muskler och balans är en färskvara som måste tränas regelbundet. att använda skor där foten har kon-takt med hela markytan bidrar till ökad balans.

Källa: www.ntf.se

äldre. Även vardagliga sysslor såsom att handla på egen hand är betydelsefullt för att uppleva oberoende och livskvalitet. Halkskydd är ett enkelt hjälpmedel för att undvika fallolyckor på is och snö, säger Malin Lundgren.

bra testresultat för apoteketi december 2013 testade Ntf tillsammans med med-lemmar i PrO västerbotten och PrO Norrbotten tio olika halkskydd.samtliga testade halkskydd är Ce-märkta, har skydd under hela foten och är avsedda för promenad.apoteket flexibel var bland de som fick högst betyg, och alla personer som testade apoteket flexibel halkskydd kunde rekom-mendera det till sina vänner.

läs Mer oM testet:korta.nu/halkskydd

erIk wICkström beskriver sig själv som en glad konditionsidrottare som älskar att träna. Han har också gjort det till sitt yrke – konditionskonnässör – vilket innefattar uppgifter som skribent, fotograf, förfat-tare, personlig tränare och föreläsare, allt inom hälsa och konditionsidrott.

Erik hjälper alla, från nybörjare till elitmotionärer, att bli bättre skidåkare. Han menar att de flesta kan bli mycket bättre skidåkare. Och det börjar med teknikträning.

– Speciellt i början är tekniken viktig. Många kan dra stor nytta av ett läger, en privatlektion eller liknande. Då lär man sig hur man åker på bästa sätt. Som ett led i det bör man också bli filmad och sen analysera sin teknik för att förbättra sig ytterligare.

Hur är det med styrka och kondition då?– Styrka är främst betydelsefullt för att

hålla sig skadefri. Om du vill styrketräna för att bli en bättre skidåkare är det bäst att baka in styrketräning i skidpassen, till exempel genom att utmana sig själv att alltid staka sig uppför backarna utan att använda benen. Det ger bra effekt på både styrka och kondition.

– Konditionsträning är det som är viktigast för att klara av att genomföra Va-

saloppet. Fram tills snön kommer och man går över till skidåkning är det viktigt att bara hålla på med löpning, cykel, rullski-dor, skidgång och liknande aktiviteter.

Hur ska fördelningen mellan teknik, styrka och skidträning vara?

– Det är viktigt att se till individen, det beror så mycket på hur mycket man har åkt tidigare, om man är nybörjare eller erfaren, om man är smal och tunn eller stor och stark.

– Vid de fem första passen på snö är teknik viktigast. Det kan också vara klokt att i början av skidpassen åka utan stavar i 10-15 minuter, det tränar både styrka, balans och teknik.

Hur ska jag lägga upp träningen inför Vasaloppet?

– I januari och februari ska du stå mycket på skidor på snö. Det är också viktigt att variera farten och till exempel köra ett lätt pass, ett mellanpass och ett hårt pass i veckan, så du blir rejält trött. Du orkar mycket mer än du tror.

– Intervaller är bra, vänjer kroppen att arbeta hårt och kan förbättra konditionen betydligt mer än lugn träning. Det är

PÅ aPoteket

text: Fredrik Hed Foto: Luca Mara

Du orkar mycket mer än du trorFör att komma väl förberedd till Vasaloppet ska man åka mycket skidor, träna styrka och variera farten. Men för att ”bara” ta sig runt räcker det för de flesta att träna två timmar i veckan och köra halva tävlingsdistansen några gånger.

apotekets visionDet är ett LIV i hälsa. vi vill göra det enklare för människor att må bra, och träning är en viktig del av välmående och god hälsa. som stolt partner till en svensk Klassiker vill vi inspirera män-niskor att röra på sig, oavsett om du är vardagsmotionär eller så tuff att du tar dig an hela klassikern.

tack vare samarbetet med en svensk Klassiker får några medlemmar i kund-klubben apoPlus sin chans att genom-föra vasaloppet i mars.

erik Wickström

nummer 1 2014 | | 39

40 | | nummer 1 2014

också bra för blodfetterna, muskelupp-byggnad och förbränning – förutom den positiva effekten på själva skidåkningen.

– Slutsatsen är att du ska åka så mycket som möjligt på snö, träna styrka och variera fart.

Hur gör jag om det är dåligt med snö?– Då får du köra rullskidor och använda

en stakmaskin. Rullskidor kan kännas lite läskigt för vissa, speciellt om man åker

januari–mars

erik Wickströms träningstips före och efter Vasaloppet

tisdagskidor: Skidor intervaller 6x2 minuter, 2 minu-ter vila. 10 min uppvärmning och 10 min nedvarvning. Planerad tid: 45 minuter.alternativ: Skidor intervaller 4x5 minuter, 2 minuter vila. 10 min uppvärmning och 10 minuter nedvarvning.

lördag eller söndagskidor: Långlopp! Planerad tid: Minst 2 timmar.alternativ: 1,5 timme i långloppsfart med så mycket stakning det bara går.

torsdagskidor: Lugn skidåkning med 10 st 15 s-spurter inlagda i passet.Planerad tid: 1,5 timme.alternativ: 20 minuter löpnin g + 30 minuter styrka.

på vägar, då kan man köra mer löpning, i kombination med stakmaskin. Det kan också vara en fördel att ta med stavarna när du är ute och springer.

Hur mycket träning behöver jag för att ta mig runt?

– Det är väldigt individuellt men jag brukar säga mellan 0 och 50 mil. Om du har åkt skidor tidigare och kan träna minst två timmar per vecka under vintern, och

om vasaloppet vasaloppet är världens äldsta, största och längsta skidlopp. första loppet ar-rangerades 1922 och den klassiska 90 km långa sträckan från Berga by i sälen till Mora var länge det enda loppet.

i dag omfattar vinterveckan åtta lopp

på tio dagar med olika distanser för alla åldrar. Årets vasalopp går av stapeln den 2 mars. 15 800 deltagare är anmälda.

läs Mer oM vasaloppet:vasaloppet.se

PÅ aPoteket

köra halva tävlingsdistansen (45 km) vid minst ett tillfälle så kommer man i normalfallet att klara av att köra hela Vasaloppet. Är du däremot helt nybörjare behöver du mer träning i kroppen.

– Det är också bra om man kan köra något seedningslopp. Det är tävlingar som ofta är 42 km långa och resultatet i dem kan hjälpa dig att få stå i ett bättre startled i det riktiga Vasaloppet. Vid de loppen lär du dig också mycket om hur det fungerar kring själva loppet, med klädsel, vallning, äta och dricka.

– Det är alltså inte nödvändigt att köra några niomilspass innan själva loppet, halva distansen en eller flera gånger räcker gott och väl.

Jag tycker att det är så tråkigt att träna själv. Hur gör jag?

– Sök upp en lokal skidklubb för att få

PÅ aPoteket

nummer 1 2014 | | 41

tisdagGång/löpning: Växelvis gång och lugn löpning. Planerad tid: 45 minuter.

torsdagstyrka: Styrketräning. Planerad tid: 30 minuter.

lördag eller söndagspinning: Ett spinningpass på gymmet. Planerad tid: 45-60 minuter.alternativ: 1 timme cykling med fullt ös i alla uppförsbackar.

aPril–juni

fler träningsprogramPå vasaloppets hemsida har vasalopps-coachen Mattias svahn tillsammans med erik Wickström tagit fram två enkla träningsprogram för loppen i vasalop-pets vintervecka.

se fler träningsprograM:korta.nu/coach20nov

Vill du också bli medle m i kundklubben

apoPlus? Prata med personalen på något av våra apotek eller

anmäl dig här: apoteket.se/apoplus

hjälp med teknik och kunna träna tillsammans med andra. Det blir bättre träning, det blir roligare och det blir av. Det brukar hjälpa motivationen också.

Efter själva loppet i mars, hur tränar jag då?

– Ta en liten paus efter loppet,

njut av att du tagit dig runt, passa på och ät lite onyttigt. Om du vill göra om det nästa år är det viktigt att bara fortsätta att hålla igång. Under april-augusti räcker det med mindre skidliknande träning

såsom löpning, paddla kanot, cykla. Men variera ändå farten, glöm alltså inte bort intervallpassen.

– Mot sensomma-ren och hösten är det dags att sätta igång med rullskidor och stakmaskin. Försök hitta någon kompis att träna tillsammans med eller hitta en löpklubb att springa med. Kör dig också riktigt trött under ungefär vartannat pass, du kommer må bättre då.

– Att hålla på med Klassikern är bra eftersom det ger en naturlig variation i träningen. Jag har själv gjort klassikern en gång och de olika loppen flera gånger.

eriks nya bok ”längd-skidåkning för dig!” finns att köpa på www.runnersworld.se

42 | | nummer 1 2014

exPerterna

Olämpligt läkemedel för äldre

Jag är en äldre dam som använder en hel del mediciner mot diverse ålderskrämpor som till exempel högt blodtryck och värkande leder. Nyligen fick jag en ny medicin, Detru-sitol SR 4 mg, av min doktor som ska hjälpa mot mina problem med urininkontinens. Nu har jag dock hört att just den medicinen inte ska användas av äldre vilket känns oroväck-ande. Varför är medicinen olämplig och bör jag sluta att ta den?

Majken

sVar: När man blir äldre kan man både bli känsligare och få mer biverkningar av vissa typer av läkemedel

bIrGItta eLFsson

LäkemedeLsspeciaList LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE, SaMt PSyKiSK OHÄLSa

skicka in dina frågor till apotekets experterInom apoteket FInns apotekare med specialist kunskaper inom olika terapi om råde n. Några av dem har forskat och doktorerat. förutom att de svarar på frågor från tidningen apotekets läsare ansvarar de för att bevaka nya forskningsrön och rapporter om läkemedel och

sunda levnadsvanor. De ser också till att resten av personalen inom apoteket har tillgång till aktuell fakta och information om läkemedel.

har du frågor till expertern a skicka dem till: tidningen.apoteket@apoteket.se

Har Du FråGor om ditt recept, apoteket s produkte r eller tjänster? hör av dig till kundservice@apoteket.se eller 0771-450450

jämfört med yngre personer. Ett exempel är läkemedel som används vid urininkon-tinens eller ”överaktiv blåsa”. Denna typ av läkemedel blockerar acetylkolin vilket ger färre trängningar men kan samtidigt påverka andra delar av kroppen vilket kan leda till biverkningar.

Med stigande ålder sker en del föränd-ringar i kroppen, som både kan påverka hur kroppen tar hand om läkemedlen och vilken effekt som läkemedlen får på kroppen. Till exempel så får äldre personer med tiden en annan kroppssam-mansättning jämfört med yngre som kan påverka hur lång tid som vissa läkemedel stannar kvar i kroppen vilket kan leda till en förlängd verkan och biverkningar. Man tappar även njurfunktion med stigande ålder och doserna behöver då justeras för att undvika biverkningar. Hjärnan blir med stigande ålder känsligare för vissa läkemedel vilket kan leda till biverkningar som förvirring och problem med minnet.

Jag tycker att du ska vända dig till din läkare så att ni tillsammans kan utvärdera behandlingen med ditt nya läkemedel.

Om behandlingen fungerar bra och inte ger besvärande biverkningar

så finns det ingen anledning att sluta nu. Eftersom äldre personer är känsligare av olika anledningar är det därför

viktigt att läkaren regelbundet omprövar och följer upp hela läkemedelsbehandlingen för att minska risken för biverk-ningar och kontrollera om

redaktionentack för att du hör av dig! redaktionen vill gärna ha återkoppling på innehållet i tidningen och hur vi kan utveckla det på bästa sätt. tidningen.apoteket@apoteket.se

apoteket onlinehär hittar du aktuellt och tidigare nummer av tidningen apoteket: www.apoteket.se/tidningfölj också apoteket på:

tidningen apoteket soM taltidnin g Du kan få tidningen apoteket som tal tidning, skicka e-post till: tidningen.apoteket@apoteket.se eller ringa Kundservice på tel 0771-450 450.

läkemedlen passar ihop. I ditt fall kan man även fundera på om du har något annat läkemedel som ytterligare spär på problemen med urinträngningar och då utvärdera nyttan med den behandlingen. Eller om dina problem går att behandla på något annat sätt än med just läkemedel.

Om du har fler frågor om dina läkeme-del rekommenderar jag den kostnadsfria tjänsten Personlig läkemedelsrådgivning som erbjuds på många av våra apotek. Då får du möjlighet att i lugn och ro prata om just dina läkemedel med en special-utbildad farmaceut. Du kan även be om en genomgång med EES (elektroniskt expertstöd) nästa gång du hämtar ut dina läkemedel på recept. Med EES kan man upptäcka läkemedel som är olämpliga till äldre eller läkemedel som krockar med varandra. Då kan du vid tillfälle diskutera detta med din läkare.

vi vann l300-tävlingen i nr 5 2013L300 står För ”läkemedelsprojekt 300” och produkterna i hudvårdsserien baserar sig på en medicinsk upptäckt av dermatolo-gen och professorn Gunnar swanbeck. 97 % av innehållet i l300 Bioenergy är naturligt.

vi skickar det önskade paketet till Curt Berg-stedt, Johanneshov, Yvonne Fransson, väster-vik, Charlotte Gad, Göteborg, Britt-marie lars-son, Mariestad, Håkan leionstrå, sågmyra, ulla norlin, lerum, Dagmar Persson, lönneberga, josephine rubia johansson, askim, anne-marie ström, vittsjö och Håkan stål, Oskarshamn.

kunDkluBBen

Medlemserbjudandenfrån ApoPlus!Gäller 3 februari – 9 mars

* Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livsstil.

Gäller 3 februari – 9 mars, med reservation för slutförsäljning. Lokala avvikelser i sortimentet kan förekomma.

Apoliva Anti-age Dagkräm, Spf. 15dagkräm m.solskydd, anti-age, lätt parfymerad, 50 ml

103:-(icke medlem 129:-)

ACO FACE Paketdagcreme & Nattcreme, oparfymerad, 60 ml

149:- (icke medlem 188:-/paket)

Apoteket Lust, Kvinna/Mankosttillskott* med L-arginin samt rosenrot eller ginseng, 100 st

231:- (icke medlem 289:-/st)

Apoliva Anti-age Dagkräm ansiktskräm, lätt parfymerad, 50 ml

95:-(icke medlem 119:-)

Blutsaft kosttillskott*, 500 ml

179:-(icke medlem 219:-)

Oliva ECO BodylotionBodylotion, parfymerad eller oparfymerad, 450 ml

79:- (icke medlem 99:-/st)

kunDkluBBen

nummer 1 2014 | | 43

Pikasol tar tillvara på det finaste och nyttigaste som havet har att erbjuda. Resultatet är samlat i Omega-3 kapslar med extra mycket EPA och DHA – de essentiella fettsyrorna som bidrar till hjärtats normala funktion. Pikasol finns på ditt apotek eller hälsokostbutik!

Kvalitetsgaranti:Studier med positiv hälsoeffekt70 % Omega-3 koncentration*ISO 22000 certifierad

*Uppmätt areal % av totala mängden fettsyror.Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil. Den gynnsamma effekten på hjärtat uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg EPA och DHA.

Ett resultat av 20 års erfarenhet av fiskolja.PIKASOL OMEGA-3