Ut i arbetslivetSIDAN 6

STÖDUTDELNING · JOBBUTSIKTER · OERSÄTTLIGT ARKIV

26.2.2014

LÄS MER PÅ SMOCKA.FI

2 S M O C K A 7 / 2 0 1 4

LEDARE & FOKUS

Tänk smart – anställ ungt

” För kom-munerna bor-de det vara en självklarhet att aktivera

sina unga in-vånare.”

Stora skillnader i ungdomsarbetslöshet

• År 2013 var 184 000 färre unga i EU arbets-lösa jämfört med 2012.

• I Finland har ungdomsarbetslösheten varit runt 19 procent de senaste två åren, medan den i t.ex. Grekland ökat med ca 7 procent på knappa två år. Tyskland har dä-remot lyckats sänka arbetslösheten bland unga något.

• Grafen visar de tre länder med högst

respektive lägst ungdomsarbetslöshet i EU i november 2013.

• Med finns också EU:s medeltal och ung- domsarbetslösheten i Finland, som ligger på medeleuropeisk nivå.

Källa: Eurostat

Finland på medelnivå i EU

Grekland

Spanien

Kroatien EU-medeltalFinland

Nederländerna

Österrike

Tyskland

59,0 %

55,2 %

49,2 %

23,4 %19,5 %

11,4 %

9,1 %

7,5 %

Alla som minns sitt första sommarjobb kan nog hålla med om att det var en stor grej. Den maktkänsla som regelbundna arbetsti-der och ett lönekuvert ger ska inte underskat-tas. Att få göra nytta och tjäna egna pengar är ett sätt att ta kontroll över sitt eget liv. För en ung människas självförtroende gör det un-derverk. Om du tidigt får smak för att arbeta och ta ansvar lär du dig att respektera arbete.

För ungdomar som söker sommarjobb är det livsviktigt att känna till sina rättigheter. Ett av de främsta argumenten för att sommarjob-ba är att det ger välbehövlig arbetserfarenhet. Därför blir arbetsavtalet extra viktigt: det be-hövs för att få ett intyg över dina färdigheter. Samtidigt är det en säkerhet. Det är svårare att utnyttja en ung person som vet vilka reg-ler som gäller.

Sommarjobb i Nyland 2014 är en kampanj som går ut på att uppmärksamma företag i regionen på fördelarna med att anställa som-marjobbare. I Esbo finns sedan länge pro-jektet Sommarsedeln som går ut på att sta-den stöder företag som anställer sommarjob-bare. Den sortens initiativ gynnar små företag och minskar trycket på staden att anställa fle-ra personer än nödvändigt.

För kommunerna borde det vara en själv-

klarhet att aktivera sina unga invånare. Särskilt små kommuner i periferin kom-

mer att vara beroende av återväxt vad ar-betskraft beträffar. När en utflyttad invåna-re ser sig om efter arbetsplats är den gamla hemorten ett tyngre alternativ om där finns en stark vi-anda. Det är mera lockande att återvända till en kommun som tagit hand om en när man växte upp.

Samma sak gäller också företag. Förutom åtråvärd goodwill ligger det i företagets in-tresse att marknadsföra sig som arbetsgivare. För att i framtiden kunna säkra kompetent arbetskraft måste företaget ha ett stabilt an-ställningsunderlag. Före detta sommarjob-bare vet vad företaget går för och vice ver-sa. Näringslivet kunde snegla på sportens värld. Varje seriös idrottsförening ser till att knyta till sig lovande idrottare så tidigt som möjligt. Detsamma borde gälla alla ambiti-ösa firmor.

På många håll i Europa, till exempel i Spa-nien och Grekland, är ungdomsarbetslöshe-ten skyhög. Finland ligger än så länge un-der EU-medeltalet, men det är inget som går att ta för givet. De flesta företag värde-rar erfarenhet högt. Se då till att ge ungdo-mar möjlighet att skaffa sig det. Det beta-lar sig på sikt.

TEXT MARTIN KJELLMAN

Ungdomsarbetslösheten avtar i Europa

S M O C K A 7 / 2 0 1 4 3

KROKEN

Annorlunda affärsidé. En uppstoppad höna i brudslö-ja stirrar ut genom skyltfönstret på Elisabetsgatan 17. På dörren sitter en gulnad lapp med ett telefonnummer.

Då man stiger in i affären möts man av en tung och sö-taktig lukt. Det är svårt att veta vad man ska titta på. De uppstoppade rävarna, råttor-na, skyltdockan i ylletröja eller plastskelettet.

Många har funderat på vad som finns i den hemlighetsfulla affären i Kronohagen. Det visar sig att butiken drivs av sirkka könönen, en känd textildesig-ner, som sålt ylletröjor i buti-ken i 26 år. Läs det längre re-portaget om Sirkka på www.smocka.fi.

TEXT ERIKA LINDROOSBILD CAMILLA BERGHÄLL

4 S M O C K A 7 / 2 0 1 4

INBLICK

Spänd väntan i PressarkivetUndervisningsminister Krista Kiur-us (SDP) beslut om stödet till Bra-ges pressarkiv drar ut på tiden.

TEXT JESSICA BRANDER BILD SANDRA ANTTILA

– Hoppfull är jag nog. Ett nekande svar skulle gå emot allt sunt förnuft.

Det säger jessica parland-von essen, arkivchef vid Brages Pressarkiv, i väntan på mi-nisterns svar på det skriftliga spörsmålet om de drastiska nedskärningarna i finansieringen av arkivets verksamhet.

Spörsmålet om arkivets framtid lämna-des in av SFP-ledamöterna lars erik gästgi-vars och mikaela nylander i januari. Fristen för att svara på spörsmålet går ut under den här veckan, men svaret kommer att dröja ef-tersom Krista Kiuru befinner sig för tillfället på tjänsteresa.

Arkivchef Jessica Parland-von Essen ser pressarkivet som en del av den finska välfärdsstaten.

Statens beslut att för år 2014 sänka statsun-derstödet för arkivet från 115 000 till 60 000 euro kommer sannolikt att leda till att arkivet måste läggas ned efter sommaren.

Nedskärningsbeslutet kom enligt Par-land-von Essen inte som någon överraskning, men det var större än väntat. Staten står för 80 procent av arkivverksamhetens finansiering. Resten kommer från finlandssvenska fonder.

– Om inte staten höjer finansieringen, kan arkivet inte fortsätta, säger Parland-von Essen.

Hon hänvisar också till Finlands 100-års-jubileum år 2017, som kommer att kräva forskning i landets historia.

Förutom Gästgivars och Nylander har även Kiurus partikamrat, miapetra kumpu-la-natri, lämnat in ett spörsmål om Brages pressarkiv. Parland-von Essen uppger att arki-vet har omkring tusen kunder om året, av vil-ka ungefär en tredjedel är forskare.

Efter offentligheten kring finansieringen har antalet besökare ökat. En av dem som aktivt besöker arkivet är släktforskaren karl laxell. Han tror att beslutet att sänka statsstödet är ett taktiskt drag från statens håll.

– De förväntar sig nog att forskarna ska ta över ansvaret för finansieringen, säger han.

Laxell är kritisk till nedskärningarna. – För en släktforskare sparar arkivet många

timmar och steg i arbetsprocessen. Jag hopp-as verkligen att verksamheten fortsätter i fram-tiden.

Enligt Parland-von Essen driver Brages Pressarkiv en verksamhet som bör finnas i en välfärdsstat.

– Medborgarna har rätt till information om sitt förflutna. Jag tror att myndigheten kommer att inse det här och agera enligt det.

Gästgivars är inne på samma linje. – Ett sådant här arkiv kan vi inte vara utan.

S M O C K A 7 / 2 0 1 4 5

INBLICK

TEXT CAMILLA BERGHÄLLBILD FELICIA AMINOFF

Renoveringen av universitets byggnad på Unionsgatan 35 gör att Yrjö Koskinens gata är avstängd fram till maj. Fotgängare styrs till statsvetenskapliga fakultetens inner-gård genom en port till Unionsga-tan. Men till natten stängs porten. Den som vill ta sig från Snellmans-gatan till Unionsgatan blir då tvung-en att gå runt kvarteret via Elisabets-gatan.

– Porten har alltid stängt till nat-ten och vi har inte diskuterat några andra alternativ, säger teppo sal-mikivi vid universitetets Lokal- och fastighetscentral.

Kvällstid har fotgängare på eget initiativ öppnat byggarbetsplat-sens staket för att ta sig genom. Esko Laukas är ansvarig mästare vid byggarbetsplatsen och påminner om att det är farligt att röra sig på en byggarbetsplats.

– Man ska inte öppna stake-tet och gå igenom byggarbetsplat-sen även om ingen är på plats där på kvällarna, säger Laukas. Där finns gropar och vägen är ojämn.

Studerande jenna mero går ofta förbi bygget och störs inte av att gatan är avstängd.

– Lite bullrigt är det men annars fungerar det bra, säger Mero.

Nästa steg är att ett fem meter djupt hål grävs i gatan. Byggarbe-tet blir färdigt enligt tidtabellen i slu-tet av maj i år. Byggnaden tas i bruk av statsvetenskapliga fakulteten på hösten.

Genväg genom farligt bygge

TEXT MARTIN KJELLMAN

Kampanjen (fi. Presidentinteki-jät) följer Niinistös valkampanj från november 2011 fram till valsegern i februari 2012 Filmens regissör tuukka temo-nen är själv medlem i Samlings-partiet. Han menar att kritiken mot filmen var oväntad men konstaterar att sånt händer. – Filmen representerar i för-sta hand min syn på valet. Jag vill poängtera att kampanjen var Niinistös, inte Samlingspartiets. Det var ett intressant presi-dentval och jag tycker att det är fint att öppet få visa politiken bakom. Det är en bra film och jag är väldigt stolt över den, säger Temonen.

Filmen illustrerar kampanjst-abens arbete på ett direkt och kraftfullt sätt. Partisekreterarens och regissörens åsikter om hur överenskommelsen ser ut går isär. Enligt Temonen kan parti-sekreterare Tujunen inte hindra filmen från att visas.

– Taru Tujunen får se filmen och ha synpunkter på den men

”Vi ville inte chockera”

Tuukka Temonen har regisserat en film som ger insyn i den politis-ka verkligheten på tjänsteman-nanivå. BILD lehtikuva

Trots stängsel traskar ändå fot-gängare över byggarbetsplatsen nattetid.

hennes åsikter är hennes egna. Hon har ingen vetorätt, säger Temonen.

Från övriga medlemmar i Sam-lingspartiet har det varit ganska tyst kring filmen. Taru Tujunen var inte anträffbar när Smocka på tisdagen försökte nå henne för en kommentar. Filmens producent miia haavisto är också förvånad över att filmen skapar kontrovers. – Vi har inte på något sätt gått in för att chockera. Det handlar absolut inte om att ska-pa några sensationer, men tyd-ligen hade Taru Tujunen för-väntat sig ett annorlunda slut-resultat.

Till skillnad från Temonen är Miia Haavisto själv inte mer po-litiskt aktiv än att hon följer den dagliga inrikespolitiken.

– Jag är inte medlem i något politiskt parti. För mig var det här en chans att jobba med ett unikt material. Under kampan-jen fick man filma väldigt fritt. Kameran stängdes bara när det uttryckligen bads om det. Ef-teråt har vi jobbat självständigt med det material vi haft. Det är väldigt roligt att få ge en inblick bakom de politiska kulisserna. Sedan är det nog upp till tittar-na att avgöra vilken funktion man tycker att filmen fyller.

Byggmästare Esko Laukas varnar fot-gängare för gropar på byggarbetsplat-sen vid Yrjö Koskinens gata i Krono-hagen.

Dokumentären om president Sauli Niinistös valkampanj är i blåsväder redan flera veckor innan premiären. Nu får filmen kritik från Samlingpartiets par-tisekreterare Taru Tujunen.

6 S M O C K A 7 / 2 0 1 4

PÅ DJUPET

Unga vill inte bara tjäna egna fick-pengar utan också skaffa viktig ar-betserfarenhet. Undersökningar visar att 16-17 år är den svåraste åldern att hitta jobb.

vilhelm nurmi, martin paul, oscar nyholm, ellen ijäs och klara nyberg är alla 17 år gamla och går i Tölö specialise-rinsgymnasium. De har alla jobbat tidigare och börjat söka efter arbets-platser.

Endast Ijäs och Nyholm har redan klart för sig vad de ska jobba med, de andra letar ännu.

– Jag har sökt alla möjliga jobb utan några resultat, säger Nyberg.

Hon har tidigare jobbat för Hel-singfors stad och kommer också i år söka stadens sommarjobb. Hel-singfors stad har försökt lösa proble-met genom att öronmärka jobb för 16–17-åringar.

– Bland dem finns enkla kontors-jobb, trädgårdsarbete i parker och dylikt, berättar tia teckenberg från Helsingfors ungdomscentral. Av de 4000 sommarjobb som Helsing-fors stad erbjuder är omkring 1000 reserverade för 16–17-åringar. 240 av dessa går till Siisti kesä!-projek-tet där ungdomarna jobbar med oli-ka renhållningsuppgifter i sommar-staden.

– Genom att bjuda på sommar-jobb vill staden främja ungdomars sysselsättning, erbjuda värdefull ar-betserfarenhet och utveckla färdighe-ter i arbetslivet, säger riitta hell-man som är rekryteringschef på Helsingfors stad. Många av jobben som erbjuds finns inom branscher där det finns brist på arbetskraft. Staden försöker beakta arbetskraftsbehovet då de söker som-marjobbare. En del unga kanske ut-bildar sig inom det område de som-

Jakten på sommarjobb

DET ÄR DAGS ATT SÖKA SOMMARJOBB OCH MÅNGA TONÅRINGAR LETAR EFTER SIN FÖRSTA ARBETSPLATS.

marjobbat på. Paul tycker inte det är realistiskt att förvänta sig ett som-marjobb i den bransch han vill jobba inom i framtiden.

– Jag vill jobba med film och det finns annars också dåligt med arbets-platser där. Teckenberg berättar att endast en bråkdel av alla intresserade unga får ett jobb av staden. På den privata sektorn förutsätter de flesta arbetsgi-vare 18 års ålder. Enligt Teckenbergs erfarenheter är ungdomar väldigt iv-riga på att jobba, men saknar ofta kunskaper i hur man letar efter jobb eller skriver en arbetsansökan.

– Det ordnas verkstäder där de unga lär sig sätta ihop en enkel CV och hur en arbetsintervju går till. I grannstaden Esbo stöder man unga arbetssökande med en som-marsedel. Sedeln är värd 300 euro och betalas ut åt en arbetsgivare som anställer en ungdom i åldern 15-19 år. Det finns 900 sedlar och under de första veckorna då sedlarna delats ut har omkring 200 ungdomar sökt sin. hanna sarviainen är ung-domsledare i Yesbox rådgivnings-punkt i köpcentret Iso Omena. Yes-box är ett av de två ställen som delar ut sommarsedlar. Sarviainen berättar att många unga inte ännu hittat ett sommarjobb och därför inte sökt sin sommarsedel. Nurmi och Paul är från Esbo och känner till Sommarsedeln.

– Jag vet inte om den direkt på-verkar hur lätt jag blir anställd, men det känns bättre att söka jobb om man har sedeln, säger Paul. För ett litet företag kan stödet på 300€ vara den avgörande faktorn.

– Stora matbutiker och kaféer är de mest typiska första arbetsgivarna, men tack vare sommarsedeln vågar

också mindre företag anställa en ung sommarjobbare, säger Sarviainen. Teckenberg skulle också gärna se att Helsingfors stad hade ett likadant system.

– Då skulle vi få den privata sek-torn med och betydligt flera som-marjobb till de unga stadsborna. Poängen med sommarjobbet är ut-tryckligen att tjäna pengar och de unga är inte direkt intresserade av att jobba gratis endast för erfarenhe-tens skull.

– Jag skulle nog inte ta emot ett jobb som betalade mindre än 500 euro, säger Paul.

”Jag har sökt alla möjli-ga jobb utan några resul-tat.”

TEXT LAURA KLINGBERGBILD SANDRA ANTTILA

Jan-Erik Helenelund, lektor i social-rätt vid Helsingfors universitet, ger matnyttiga råd till unga sommarjob-bare:

• Gör ett skriftligt arbetsavtal innan du börjar jobba. Då är allt bestämt på förhand och du kan inte bli utnyttjad. Gäller allt från arbetsupp-gifter, arbetstider, lön m.m.

• Ta reda på vilken minimilön du ska få. Är det fråga om en prakti-kantlön eller något annat?

• Du har rätt till lunch- och toalett-pauser.

• Kolla om alla hälsoskyddskrav på arbetsplatsen är i skick.

• Be om att få ett arbetsintyg när du jobbat färdigt. Arbetsgivare tittar ofta på gamla intyg då du söker jobb.

TEXT ERIKA LINDROOS

JURISTEN TIPSAR

S M O C K A 7 / 2 0 1 4 7

PÅ DJUPETGymnasieeleverna Klara Nyberg, Ellen Ijäs, Oscar Ny-holm, Martin Paul och Vilhelm Nurmi hoppas alla på att få jobba under sommaren.

8 S M O C K A 7 / 2 0 1 4

SISTA ORDET

ansvarig utgivareLars Lundsten

chefredaktörIsabella Mattsson

producentTobias Pettersson

paradbildSandra Anttila

layoutLinn HielmHanna NordenswanMiranda Panula Jonny Öhman

redaktörerFelicia AminoffSandra AnttilaCamilla BerghällJessica Brander

Martin KjellmanLaura KlingbergErika Lindroos

utgivareSvenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet www.smocka.fi

Allt stöd till kultur (kanske också ekono-mi) är både på kommunal och på statlig nivå omgivet av ett helt fält av byråkra-ter, ibland också politiskt valda nämnder, vars ändamål helt enkelt är att förläna ut-delningarna (eller nejen) demokratisk och byråkratisk legitimitet.

Går det rätt sedan, till rätta ändamål? I många frågor som gäller konst och kul-tur har jag varit av den åsikten att tidsbe-gränsade beslutsdiktaturer vore bättre, i varje fall inte sämre. Om allt detta i penningknapphetens tider är ”lönsamt” vet jag inte, men en hel del av det som skapas i detta lilla land är be-roende av subventioner. Utan dem vore vi fattigare.

Men sedan kan man diskutera en stängning av Operan för ett antal år, med över 40 miljoner euro i nya färska peng-

ar för annan kultur! Problemet är att sta-ten är en allätande mekanism och tar vad den kan få. Turligt för staten och staden Helsing-fors finns det andra subventionskanaler, på svenskt håll framför allt Svenska kul-turfonden. Räknar man ihop stöden från dessa spelar de en nyckelroll i samman-hanget. Dessa bidrag är föga transparen-ta, det vill säga de följer ingen demokra-tisk princip. Väl så.

De som inte får pengar tycker alltid att de är förfördelade. Då gäller det bara att kämpa på, oberoende, om man kan. Men gäller det en film som kostar en miljon att göra får man nog kasta in handduken och försöka hitta på något billigare.

Jörn Donner,riksdagsledamot, författare och regissör

BeslutsdiktaturBILD FELICIA AMINOFF