1

livet

Bli en del i den stora klangen!

Diakoni är att möta utsatta människor

Staffan inspirerar ny mässhake

Aktivitetstips inför advent och jul

i Domkyrkoförsamlingen nr 4 år 2011

Psalmer tangerar livets och tillvarons djupare skikt.

3

midsommar tid. På senare år har den också blivit en populär begravnings-psalm i Sverige, berättar Jørgen. Det är en psalm som rymmer mycket. I den finns flera årstider och situationer, den rör sig på många olika begreppsplan och kan därför slå an hos olika personer.

Att sjunga psalmer ger ytterli-gare dimensioner till sången.

– Psalmer betyder verkligen någtot för människor, säger Anders Dillmar, som är kyrkomusiker och musikforskare. Man måste respek-tera psalmerna som bärare av något eget. När det gäller julpsalmer så kan de flesta i hög grad sjunga med och

återuppleva något själva. Man tan gerar livets och tillvarons djupare skikt. Sam-tidigt måste psalmerna ha ganska enkla melodier för att de ska fungera just som allsång.

Det var Martin Luther som lyfte in psalmsången i gudstjänsterna. Före dess var det körerna och prästerna som sjöng i kyrkan.

– Visst sjöng folk på 1400-talet också, men inte i kyrkan. Det var inte legitimt, berättar Anders som forskar i arbetet med att ta fram den nya psalm-boken som vi fick 1986.

– Man lade ned stora ansträng-ningar på den nya psalmboken. Det gjordes ett ambitiöst arbete för att bredda innehållet och lyfta fram sånger från hela världen, säger Anders. Det finns mycket att hämta i psalmboken av, både gammalt och nytt. Samtidigt har psalmskrivandet naturligtvis fort-satt och nya utgåvor med psalmer har sett dagens ljus.

Forskning visar att det sker en förändring i kyrkobesök idag. Nya företeelser som midnattsmässor är sådant som kommit till, medan gamla institutioner, som julottan till exempel, behåller sin ställning. Det kollektiva är viktigt. Vi vill också i högre grad utföra egna handlingar, som till exempel att tända ljus.

– Det är väl det som är psalmens själ, säger Anders, man deltar och läg-ger in något själv. n

Bereden väg för Herran, berg sjunken djup, stån opp…

Text och bild: Johan Nilsson

– För många är julfirandet inte komplett utan ett kyrkbesök där man får bli en del i den stora klangen, säger Jørgen Straarup, professor i religionsveten­skap. Kyrkan erbjuder en möjlighet att sjunga där alla kan ta i av hjärtans lust och sjunga ut, helt kravlöst.

det finns en glädje i att sjunga tillsammans och den kan manifesteras på olika sätt, menar Jørgen.

– Först har vi bordssången, även kallad snapsvisan, sedan har vi Allsång på Skansen och liknande i den kategorin, vi har körerna förstås – Sverige anses ju

vara världens körtätaste land (fast det gäller nog för hela norra halvklotet, tror Jørgen) och sedan har vi möjligheten att sjunga i kyrkan. För många andra finns få andra alternativ, ja, frånsett att sjunga i duschen förstås!

För några år sedan gjordes en samnordisk studie i ämnet hymnologi. När man undersökte vilka psalmer som var mest använda i våra nordiska länder var det särskilt en psalm som stod ut från mängden, nämligen Härlig är jorden (nr 297 i psalmboken).

– Från början var den egentligen en julpsalm, men många känner även igen den från skolavslutningar och

Jørgen Straarup

Anders Dillmar

bil

D: J

im e

lFST

rö

m

livet I DOMK YRKOFÖRSAMLINGEN NR 4 åR 2011

reda

ktio

nfö

rsam

ling

livet i domk yrko­församlingen

utges av Uppsala dom kyrkoförsamling och distribueras gratis till alla

hushåll i församlingenNr 4 Årgång 11

adress och telefonLivet i domkyrko för samlingen

Domkyrkoplan 5–7753 10 Uppsala

430 36 80uppsala.livet@svenskakyrkan.se

www.svenskakyrkan.se/uppsalaredaktionsråd

Susanne CederlöfMaria Hammarström

Johan Nilsson (red)Peter Tegelberg

Harriet Wennbergansvarig utgivare

Annica Anderbrantgrafisk formMaria Mannberg

tryckeriEdita Arkpressen, Västerås

distributionPosten

uppsala.domkyrko@svenskakyrkan.se

om du vill veta mer omDop, vigsel, begravning

och medlemskap430 35 35

MusikverksamhetenOlle Johansson 430 36 07

Barn-, familje- och ungdomsverksamheten

Susanne Cederlöf 430 36 64Förskolechef: Christina Wallen-

qvist Skogum 430 36 60

Diakonin/SjukhuskyrkanHarriet Sundström 430 36 06

här finns viAlmtunakyrkan

Torkelsgatan 2d, 430 36 73

Domkyrkan Domkyrkoplan, 430 36 18

Församlingskansli Domkyrkoplan 5–7, 430 36 00

S:t Pers kyrkaKvarntorget, 430 36 41

Sjukhuskyrkanuas ingång 70, 430 36 67

Vindhemskyrkan S:ta Birgitta Vindhemsgatan 9, 430 36 75

5

diakoni Att tala om fattigdom väcker känslor på olika plan. Det blir lätt en politisk diskussion där olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut ställs mot varandra. Kanske finns det också en generaliserad bild av hur en utsatt person ska vara? men utsattheten har många ansikten. Även ett välordnat liv kan vältas över ända och människor kan försättas i svårigheter.

josefin roman, 31 bor med sin man och fyra barn i Stenhagen. Parets yngsta dotter, Aili, 2,5 år gammal, har en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling. Därför kan Josefin inte arbeta. Dessutom har hennes man drabbats av en sjukdom som håller på att göra honom blind. Ersättningen från Försäkringskassan har sänkts och handläggningstiderna är långa.

– Innan allt det här var vi som vilken vanlig familj som helst, säger Josefin. Sedan kom Ailis sjukdom. Det dröjde ett tag innan vi märkte effek-terna av situationen, men sedan … Så lätt är det att man kan få det svårt.

Josefin är en positiv och pigg person som ser ljust på framtiden, även om dotterns sjukdom påverkar varda-gen i hög utsträckning. Regelbunden medicinering, täta sjukhusbesök och operationer tillhör rutinerna.

– Det krävs mycket jobb för att hon ska må bra, säger Josefin. I tider av influensor och förklyningar är det svårt med dagis. Om hon får kräksjuka måste hon in på lasarettet och få dropp.

Kyrkan har kommit att betyda mycket för Josefin och hennes familj. Det började för flera år sedan, då famil-

Text och bild: Johan Nilsson

fakta

Diakoni är en av kyrkans grund­

läggande uppgifter. Diakoni kan

innebära att genom delaktighet,

respekt och ömsesidig solidaritet

möta människor i utsatta livs­

situationer.

jen var nyinflyttad i området. Under en promenad passerade de Sankta Maria kyrka och såg en skylt som välkom-nade barnfamiljer.

– Vi läste att det fanns en pool för barn att bada i och det tyckte vi lät top-pen, berättar Josefin, men när vi kom dit var poolen trasig. De hade bara glömt att ta ned skylten! Men vi drogs in i verksamheten ändå och nu deltar vi i allt! Kyrkan är det bästa stället att vara på säger barnen!

Josefin beskriver att hon tidigare var »så där kyrklig som folk är mest« och besökte kyrkan vid advent, dop och vigslar. Men nu är det annorlunda.

– Sankta Maria kyrka är en trygg plats. Hit är man alltid välkommen. Man får vara som man är, ledsen, arg eller glad. Ingen tittar snett på en eller dömer en. Alla här är jättesnälla. Och diakonen är jättebra. Hon ser hur man mår och frågar hur man har det.

Josefin tycker att begreppet fattig innefattar mer än ekonomi. Det är att vara ensam och utan hopp eller utväg.

– Jag känner mig inte fattig, säger hon. Det finns andra människor som har det värre. Det är klart att det är

knapert och vi kämpar för att få det att gå ihop, men alltså … Vi har ju tak över huvudet och varmt vatten i kranen! Vi har ett rikt liv. Och vi andra i familjen är ju faktiskt friska och mår bra, säger Josefin. Det kan hända saker som påverkar en på oväntade sätt. Man lär sig att värdesätta det som är viktigt i livet.

– När mitt liv ser annorlunda ut, är jag säker på att jag kommer att göra saker för att hjälpa andra.

– många har de t tufft idag, berättar Maria Holmgren som är diakon i Sankta Maria kyrka i stadsdelen Stenhagen. Reglerna för samhällets sociala skydd har ändrats och då kan det bli knepigt för en del.

Diakoni är en av Svenska kyrkans viktigaste uppdrag – att möta människor i utsatta livssituationer. Det kan innebära samtal och kontakt, att vara följeslagare eller hjälpa till vid kontakter med myndigheter, till exem-pelv. Att dela ut ekonomiska bidrag är en mycket liten del av arbetet. Till det finns ytterst begränsade resurser.

– Det vi kan göra är att hjälpa människor med det där lilla extra. Hjälp med vinterkläder eller skor till barnen. En liten julklapp, säger Maria. Inget stort, men viktigt.

Kollekten som tas upp i Uppsa-las kyrkor vid första advent tillfaller det lokala diakonala arbetet. n

livet I DOMK YRKOFÖRSAMLINGEN NR 4 åR 2011

76

dr ängen och stjärnan

Staffan var en stalledräng…

luciatågets folkvisa om Staf­

fan måste vara en av de mest

välkända sångerna i Sverige. Och

Staffan var viktig redan för med­

eltidens Uppsalabor.

När domkyrkobygget ännu var

i ett tidigt skede fick skickliga och

troligen franska stenskulptörer i

uppdrag att smycka pelarna längst

fram i kyrkan. Nu har de så kallade

kragstenarna hunnit bli sjuhundra

år gamla och hör till de allra äldsta

bevarade delarna av domkyrkan.

På en av pelarna hittar du sångens

Staffan, hans hästar och den

glimmande betlehemsstjärnan.

Kragstenarna var målade under

medeltiden. Tänk dig att stjärnan

och Staffans ansikte lyste av guld

och att fålarna var färglagda.

Vem Staffan var är inte helt

lätt att veta. Det verkar som om

lokala traditioner har blandats

med legender om kung Herodes

stallpojke och bibelberättelsen

om Stefanos, den första kristna

martyren. Staffan blev ett av

de mest omtyckta helgonen i

Norden. Förr uppmärksammades

han oftast på annandag jul och

trettondedagen, numera har han

sin plats i luciafirandet.

Forskare och teologer har tolkat

kragstenarnas budskap på

olika sätt. Något säkert svar på

frågorna kommer vi aldrig att få

men det verkar i alla fall som om

domkyrkans kragsten handlar

om julnattens under. enligt en av

legenderna upptäckte drängen

Staffan den märkliga stjärnan när

han gav hästarna vatten. Staffan

skyndade sig till Herodes för att

berätta att en ny och mäktig kung

måste ha fötts. Kung Herodes

blev arg och orolig och straffade

Staffan med döden.

Och nu har den medeltida

stjärnformen alltså hamnat på

domkyrkans nya mässhake som

tas i bruk andra advent!

n

finsk k ålrotsl åda

till julbordet

1 kg kålrot

1–2 morötter

1–2 potatisar

1,5 dl grädde

3–4 msk smör

salt, peppar, ev mald muskot

2–4 msk skorpmjöl

Ugn 225 grader

Jag tror på vetenskapen och inte

på Gud. På evolutionen och inte

på skapelseberättelsen.Vad tror

du? kurt

he j kurt! Jag tror på veten­

skapen, precis som du. Fast jag

tror på Gud också. läran om Gud,

teologin, är också en vetenskap

som man kan studera, forska,

vända, vrida, tro och tvivla på.

Vissa texter i bibeln gör det

lite komplicerat. Ja! Några skrevs

för 3000 år sedan! innan dess

hade man traderat berättelserna

mellan generationerna. Tro och

världsåskådning flöt samman och

skapelseberättelsen tolkas än idag

bokstavligt av vissa. människan

har alltid funderat på hur livet

startade. Kanske var skapelse­

berättelsen redan från början en

hyllning till livet och till Gud? en

Gud, som jag tror har tänkt ut och

sparkat igång allt och nu följer

med oss i evolutionen.

Att tro på evolutionen

utesluter inte en gudstro. många

naturvetare förundras över livets

natur och kan inte annat än tro

på en skapande Gud. Att det i

första mosebok finns två olika

skapelseberättelser är ett tecken

på svårigheten att fånga världens

tillkomst vetenskapligt. På ett

symboliskt vis ville man peka på

att allt inte kunde vara en slump.

Någon vill att just du och just jag

ska finnas till. bara det faktum att

vi, två anhopningar av grundäm­

nen, kommunicerar via internet,

gör att jag måste få tro på både

Gud och vetenskapen.

idag vet vi lite mer än förr.

Vi kan bygga maskiner och göra

mediciner, men vi kan ännu inte

förklara vad kärlek är, eller hur

förlåtelse ser ut i det periodiska

systemet, eller varför barnets

blick speglar himlen, eller vad

som händer när vi dör. Jag tror

att Gud har och är förklaringen.

n

patrik magnusson , präst i

Helga Trefaldighets kyrka

fråga prästen

våldet är en ständig följesla­

gare i alltför många mäns liv. Hos

mannen som tvingas bli soldat, hos

tonårs killen som dras in i gängets

kriminalitet eller hos gatubarnet. Våldet föds ur maktlösheten. men

det finns hopp. möjlighet att leva trygg, i sig själv och i samhället,

möjlighet till försörjning, utbildning och kunskap om sina rättigheter

är steg på vägen till ett bättre liv

Var med och tänd hoppets ljus! Ge din julgåva på pg 90 01 22­3,

bg 900­1223 eller SmS:a »HOPP« till 72950 och bidra med 50 kronor.

n

Nu tändas tusen juleljus

bilD

: mA

GN

US A

rO

NSO

N, iKO

N

Skala och skär rönsakerna i mindre

bitar. Koka mjuka i litet saltat

vatten 3–10 minuter och häll av

vattnet. rör i ett par msk smör och

grädden, samt kryddorna. mosa

med gaffel eller mixa slät. Klicka

ned smeten i en smord, inte för

stor form. Jämna till moset, klicka

över några msk smör och strö över

skorpmjöl. Grädda i cirka 15 minuter

tills kålrotslådan får fin färg. n

TexT: Maria HaMMarsTröM Bild: JoHaN NilssoN

julgott

vad handl ar julen om?

Välkommen på drop­in­visningar

för barn av julkrubban i dom­

kyrkan! Vardagar kl 9.15–11.00

under perioden 28 nov–20

decem ber, dock ingen visning

13 december. Fri entré.

ingen anmälan.

livet I DOMK YRKOFÖRSAMLINGEN NR 4 åR 2011

8

jag är så tacksam. För all

rikedom jag fått i livet i form av

kärlek, hälsa, upplevelser. inte

minst för att jag fick en barn­

dom så kantad av traditioner,

kunskap, och glädje! Jag kan nu

inte riktigt förstå hur det hela

hängde ihop när jag var liten. Hur

orkade mina föräldrar ordna allt

det där för mig? Tre barn som

spelade instrument, sjöng och

hade sportaktiviteter på olika

håll. Jag är nöjd att jag kan hämta

min dotter tidigt en dag i veckan

och följa med henne på piano.

(Hur ska det gå när den lille vill

börja också …?) Själv hade jag

en hel tillvaro på tennisklubben,

ett annat stort sammanhang

med fiolen på musikskolan, och

inte minst ett helt liv i Domkyr­

kans körer. Jag önskar det här

vore en lukt tidning, då skulle du

sätta näsan här: och få känna den

magiska doften av domkyrkan på

julafton, där jag gjorde min första

stora rollprestation: som ängel i

julspelet, skridandes fram till det

gästfrittsovande Jesusbarnet, sjung­

andes »Nu i ro« , allvarlig och

så stolt. Doften av alla ljusen,

stengolvet under mina fötter,

njutningen av tonerna som blev

så stora i kyrkorummet. Det är

ett barndomsminne av många

som jag är så tacksam för. Jag har

inte exakt samma förutsättning­

ar som mina föräldrar tycks ha

haft, (och man måste verkligen

inte göra egen julkorv!) men

jag ska göra mitt bästa för att

mina barn också ska kunna känna

tacksamhet en vacker dag. Så att

de får sin egen bank med minnen

av dofter och stämningar. Kan­

ske kommer de att minnas ljudet

av en turnébuss skumpandes

fram genom Sverige, spännande

hotellrum, och doften av logerna

backstage på teatern där det

alltid fanns fika uppdukat …

n

sar a edwardsson,

programledare och skådespelare.

Aktuell i SVTs program

»Den flygande mattan«.

bil

D: m

Ar

KU

S G

rA

NSe

TH

adventsfir ande

På Första advent kan man fira

gudstjänst i någon av försam­

lingens kyrkor: Vindhems kyrkan

i luthagen kl 9.30, S:t Pers kyrka

på Kvarngärdet kl 10, Domkyr­

kan kl 11, och i Almtuna kyrkan i

Fålhagen kl 16. i S:t Pers kyrka hålls

traditionsenligt syföreningens

försäljning efter adventsguds­

tjänsten – passa på att köpa

julklappar; hembakt, hemstickat,

saft och sylt, glögg, lotterier,

m.m. intäkterna går till Svenska

kyrkans julinsamling.

Den som besöker Almtuna­

kyrkan har efter gudstjänsten

möjlighet att handla av minio­

rerna i Almtunaklubbens basar.

Pengarna går till Julgåvan.

et t lucia spel

Sånger och texter om det glada

budskapet med barn­ och ung­

domskörerna Nya Toner och rätta

Takter. »Jesus är min vän. Jag

hjälper honom att sprida ljuset.

Jag är inte rädd«. S:t Pers kyrka,

den 11 december, kl 16. Fri entré.

luciakonsert och

stjärngossespex

Den 11 december kl 16 och 19 är

det luciakonsert i domkyrkan med

flickkören och Collegium Canto­

rum. På luciadagen den 13 dec

kl 19 är det dags för Goder afton

mitt herrskap, gosskörens årliga

stjärngossekonsert med spex,

i UKK. biljetter: www.ticnet.se

jul af ton 2 4 december

Kl 10.00 är det samling kring

krubban i S:t Pers kyrka och Vind­

hemskyrkan, kl 11 i Almtunakyr­

kan. Kl 11.00 Julspel i domkyrkan

med diskantröster ur goss­ och

flickkören. Kl 17.00 Julbön i dom­

kyrkan. Kl 23.00 avslutas dagen

med gemensam julnattsmässa i

domkyrkan.

var hälsad sköna

morgonstund!

På Juldagen 25 december är det

gemensam julotta i domkyrkan

kl 07.00. Därefter »Julmorgon«

i Katedralkaféet mellan kl 8–11.

julkl appar fr ån

k atedr albutiken

Välkommen till Katedralbutiken

Julklappar, gåvor, souvenirer,

konsertbiljetter, mm.

öppet vardagar 10–16,

helgdagar 12.30–16.

tips i domkyrko