Tillsammans for livet

livets fest: till slut hvdar vi

Tillsammans frlivetMission och evangelisation i en vrld i frndring

2versttning Gunilla Gunner. Sprklig och teologisk granskning Robert Odn, Olle Kristenson och Anna Ljung.Redaktrer: Robert Odn och Olle Kristenson.

3Tillsammans fr livet det r den inbjudan som Kyrkornas vrldsrd genom det nya missionsdokumentet vill ge till kyrkor i hela vrlden.

Svenska missionsrdet och Sveriges kristna rd vill genom att verstta dokumentet till svenska erbjuda strre mjligheter att anvnda det i ett svenskt sammanhang. Missionsdokumentet inbjuder oss att samtala och reflekte-ra ver hur vi som kyrkor och kristna lever i mission. Hur vi i ord och handling berttar evangeliet, antingen det hand-lar om Jesus som befriaren eller om ansvaret fr skapelsen. Dokumentet konstaterar att mission inte frmst handlar om att ka kyrkornas medlemstal utan om hur kyrkan p olika stt frkroppsligar Guds frlsning i vrlden.

Majoriteten kristna lever idag i Asien, Afrika och La-tinamerika. Mission r inte lngre enbart ngot som sker

frn en kontinent till en annan, utan r en angelgenhet fr alla kristna verallt. Missionens riktningar finns inom

lnder och kontinenter och mellan lnder och kontinenter. Det frnderliga landskap som kyrka och mission lever i krver frnyat tnkande och nya stt att arbeta. Mission tillhr kyrkans vsen och tar sig mnga uttryck. Vilka beror p de sammanhang det handlar om.

Missionsdokumentet fr liv frst nr det brjar lsas och anvndas. Lt det f, med hjlp av den heliga Andens inspiration, frnya Guds kyrkas mission i Sverige och hela vrlden.

Eva Christina Nilsson Karin WibornGeneralsekreterare GeneralsekreterareSvenska missionsrdet Sveriges kristna rd

frord

4innehllTillsammans fr livet: Introduktion av temat ............................................................................................................................................................5

Missionens Ande: Livets andetag ..............................................................................................................................................................................................................11

Frihetens Ande: Mission frn marginalerna .............................................................................................................................................................19

Gemenskapens Ande: Kyrka i rrelse .........................................................................................................................................................................................27

Pingstens Ande: Goda nyheter fr alla .....................................................................................................................................................................................37

Livets fest: Till slut hvdar vi ....................................................................................................................................................................................................................46

Fotnoter...........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................52

Tillsammans fr livet: introduktion av temat

5

6 tillsaMMans fr livet: introduktion av teMat

koMMissionen fr Mission och evangelisation (Commission on World Mission and Evangelism, CWME) har sedan Kyrkornas vrldsrds (KV) generalfrsamling i Porto Alegre 2006 arbetat med att ta fram ett nytt eku-meniskt missionsdokument, det som du hller i din hand. Missionsdokumentet presenterades vid KV:s tionde gene-ralfrsamling 2013 i Busan, Korea, efter att enhlligt ha an-tagits av KV:s centralkommitt p Kreta, Grekland, 5 sep-tember 2012. Sedan Internationella missionsrdet (IMR) integrerades med KV i New Delhi 1961 har det endast fun-

ett nytt dokument frn kyrkornas vrldsrd om mission och evangelisation

nits ett officiellt policydokument om mission och evangeli-sation som antogs av KV:s centralkommitt 1982, Mission och evangelisation: Ett ekumeniskt dokument.

Syftet med det ekumeniska arbete som nu gjorts r att ska frhllningsstt, riktlinjer och en vision fr en fr-nyad frstelse och praxis fr mission och evangelisation i ett frnderligt landskap. Dokumentet vnder sig till en l-sekrets som r vidare n KV:s medlemskyrkor och dess an-knutna missionsorganisationer, s att vi tillsammans kan engagera oss fr liv i verfld fr alla, ledda av livets Gud!

7tillsaMMans fr livet: introduktion av teMat

1 Vi tror p den treenige Guden: skaparen, frlsaren och upprtthllaren av allt liv. Gud skapade oikoumene till sin avbild och verkar stndigt i vrlden fr att bejaka och skydda livet. Vi tror p Jesus Kristus: vrldens liv och Guds krlek inkarnerad fr vrlden (Joh 3:16). Att bekrfta livet i all dess fullhet r Jesu Kristi frmsta angelgenhet och uppdrag (Joh 10:10).

Vi tror p Gud, den heliga Anden: livgivaren, som upprtthller, ger kraft och frnyar hela skapelsen (1 Mos 2:7, Joh 3:8). Att frneka livet r att avvisa livets Gud. Gud bjuder oss att delta i den treenige Gudens livgivande mis-sion och ger oss kraft att vittna om visionen om liv i ver-fld fr alla i en ny himmel och en ny jord. Hur och var ur-skiljer vi Guds livgivande arbete som gr oss redo att delta i Guds mission idag?

2 Mission utgr frn den treenige Gudens hjrta och den krlek som frenar den heliga treenigheten fl-dar ver hela mnskligheten och skapelsen. Den missio-nerande Guden som snde Sonen till vrlden kallar hela Guds folk (Joh 20:21) och utrustar det med kraft att vara en

hoppets gemenskap. Kyrkans uppdrag r att lovsjunga livet och att med den heliga Andens kraft st emot och frvandla alla destruktiva krafter som hotar livet. Hur viktigt r det inte att [t]a emot helig ande (Joh 20:22) fr att bli levan-de vittnen om det kommande gudsriket! Hur kan vi idag,

utifrn en frnyad frstelse av Andens mission, terupp-tcka Guds mission i en vrld av frndring och mngfald?

3 Livet i den heliga Anden r missionsuppdragets in-nersta vsen, krnan i varfr vi gr det vi gr och hur vi lever vra liv. Spiritualiteteten ger den djupaste me-ningen t vra liv och motiverar vra handlingar. Den r en helig gva frn Skaparen, kraften att bejaka och vrda livet.

Mission utgr frn den treenige

Gudens hjrta


Denna missionens spiritualitet har en frvandlande dyna-mik som genom mnniskors andliga engagemang kan fr-ndra vrlden med Guds nd. Hur kan vi terervra mission i form av en omvandlande spiritualitet som bejakar livet?

4 Gud snde inte Sonen fr att frlsa enbart mnsklig-heten eller bara ge oss en del av frlsningen. Evang-eliet innebr goda nyheter fr varje del av skapelsen och fr varje nyans av vra liv och samhllen. Det r drfr nd-vndigt att knna igen Guds mission i en kosmisk mening och att bejaka allt liv. Hela oikumene r frenat i Guds livs-vv. Det finns uppenbara hot mot vr planets framtid. Vilka

konsekvenser fr detta fr vrt deltagande i Guds mission?

5 Den kristna missionens historia har prglats av fre-stllningar om geografisk expansion frn ett kristet centrum till de ondda omrdena, till jordens yttersta grns. Idag mter vi ett kyrkligt landskap som r radi-kalt frndrat. Det beskrivs som global kristendom, dr majoriteten kristna antingen bor eller har sitt ursprung i det globala syd eller st.1 Migrationen har blivit ett glo-

balt, komplext rrelsemnster som omvandlar det kristna landskapet. Framvxten av starka pentekostala och karis-matiska rrelser frn olika lokala centra r ett av de mest anmrkningsvrda knnetecknen p kristenheten globalt idag. Vilka insikter fr missionens och evangelisationens teologi, dagordning och praxis ger denna frskjutning av kristenhetens tyngdpunkt?

6 Mission har uppfattats som en rrelse frn centrum till periferi, frn de priviligierade till dem av samhl-let marginaliserade. Nu gr de som lever i marginalerna ansprk p att ha en nyckelroll som frvaltare av missions-uppdraget och bekrftar att mission innebr frndring.

Denna omkastning av rollerna nr det gller att fr-st vad mission innebr har stark grund i Bibeln eftersom Gud utvalde det draktiga, de fattiga och maktlsa (1 Kor 1:18-31) till att frmja Guds mission fr rttvisa och fred s att livet kan blomstra. Om det r ett skifte i frstelsen av mission frn mission till marginalerna till mission frn marginalerna, vilket r d det speciella bidrag som de som lever i marginalerna har att ge? Och varfr r deras erfa-

9tillsaMMans fr livet: introduktion av teMat

renheter och visioner avgrande fr att tnka nytt kring mission och evangelisation idag?

7 Vi lever i en vrld dr krleken till mammon hotar evangeliets trovrdighet. Marknadsideologin sprider budskapet att den globala marknaden kommer att rdda vrlden genom obegrnsad tillvxt. Denna myt r ett hot inte bara mot det ekonomiska livet utan ven mot mn-niskors andliga liv, och inte bara mot mnskligheten utan ven mot hela skapelsen.

Hur kan vi frkunna de goda nyheterna och gudsrikets vrderingar p den globala marknaden? Hur kan vi besegra marknadsandan? Vilka missionella handlingar kan kyrkan utfra mitt i de ekonomiska och ekologiska orttvisor och kriser som rder i vrlden?

8 Alla kristna kyrkor och frsamlingar r kallade att vara levande budbrare av evangeliet om Jesus Kris-tus, de goda nyheterna om frlsning. Evangelisation r att tillitsfullt men dmjukt dela vr tro och vertygelse med andra mnniskor. Detta r en gva till andra som visar p

Guds krlek, nd och barmhrtighet i Kristus. Det r den oundvikliga frukten av genuin tro. Drfr mste kyrkan i varje generation frnya sitt engagemang fr evangelisation som en vsentlig del av hur vi frmedlar Guds krlek till vrlden. Hur kan vi frkunna Guds krlek och rttvisa till en generation som lever i en individualiserad, sekularise-rad och materialistisk vrld?

9 Kyrkan lever i mngreligisa och mngkulturella sammanhang och den nya informationsteknologin leder till att mnniskor runtom i vrlden fr en strre med-vetenhet om varandras identiteter och strvan. Lokalt och globalt r kristna engagerade tillsammans med mnniskor

Evangelisation r att tillitsfullt men

dmjukt dela vr tro


frn andra religioner och kulturer i att bygga upp samhl-len prglade av krlek, fred och rttvisa. Mngfald r en ut-maning fr kyrkorna och ett genuint engagemang fr inter-religis dialog och interkulturell kommunikation r drfr ndvndigt. Vilka r de ekumeniska stndpunkterna kring att gemensamt vittna om och praktisera en livgivande mis-sion i en vrld med mnga religioner och kulturer?

10 Kyrkan r Guds gva till vrlden fr dess frvand-ling p vg mot Guds rike. Kyrkans uppdrag r att ge nytt liv och bertta om Guds krleksfulla nrvaro i vr vrld. Vi mste delta i Guds mission i enhet, vervin-na splittringarna och spnningarna som finns ibland oss,

s att vrlden kan tro och alla bli ett (Joh 17:21). Kyrkan,

gemenskapen av Kristi efterfljare, mste bli en inklude-rande gemenskap som finns till fr helande och frsoning

fr vrlden. Hur kan kyrkan frnya sig sjlv, bli missionell och arbeta tillsammans fr livet i dess fullhet?

11 Detta dokument, som vxt fram genom arbetet inom CWME, lyfter fram ngra centrala utveck-lingslinjer i frstelsen av den heliga Andens mission inom den treenige Gudens mission (missio Dei). Detta samlas under fyra huvudrubriker:

Missionens Ande: Livets andetag Frihetens Ande: Mission frn marginalerna Gemenskapens Ande: Kyrka i rrelse Pingstens Ande: Goda nyheter fr alla

Reflektion kring dessa perspektiv gr det mjligt fr oss att

omfamna dynamik, rttvisa, mngfald och frvandling som viktiga begrepp fr mission i dagens frnderliga landskap. Som svar p de frgor som stllts ovan avslutar vi med tio bekrftande teser fr mission och evangelisation idag.

Kyrkan mste bli en inklude-

rande gemenskap

Missionens Ande: LivetS andetaG

11

12 Missionens ande: livets andetag

andens mission

12 Guds ande ruach svepte fram ver vattnet i begynnelsen (1 Mos 1:2), livets klla och mnsk-lighetens andetag (1 Mos 2:7). I den hebreiska bibeln ledde Anden Guds folk inspirerade till vishet (Ords 8), gav kraft att profetera (Jes 61:1), gjt liv i dda ben (Hes 37), fram-kallade drmmar (Joel 2) och gav frnyelse som en ra till Herren i templet (2 Krn 7:1).

13 Samma Guds ande, som svepte fram ver vattnet i skapelsen, snkte sig ver Maria (Luk 1:35) och frambringade Jesus. Det var den heliga Anden som gav Je-sus kraft i dopet (Mark 1:10) och utrustade honom fr hans uppdrag (Luk 4:14, 18). Jesus Kristus dog p korset uppfylld av Guds ande. Han verlmnade sin ande (Joh 19:30). I d-den uppvcktes han ur gravens kyla som den frstfdde frn de dda till liv av den heliga Anden (Rom 8:11).

14 Efter sin uppstndelse visade sig Jesus Kristus fr sina lrjungar och gav dem missionsuppdraget: Som Fadern har snt mig snder jag er (Joh 20:21-22).

Genom den heliga Andens gva, kraft frn hjden, for-mades de till en ny gemenskap som vittnar om hoppet i Kristus (Luk 24:49, Apg 1:8). I enhetens anda levde den ti-diga kyrkan tillsammans och delade hennes godelar mel-lan hennes medlemmar (Apg 2:44-45).

15 Andens ekonomi som gller hela skapelsen och det unika i Andens terlsande verk mste frsts tillsammans som Andens mission fr en ny himmel och en ny jord dr Gud slutligen kommer att bli allt, verallt (1 Kor 15:24-28). Den heliga Anden verkar ofta i vrlden p mystika och oknda stt bortom vr frestllningsfrmga (Luk 1:34-35, Joh 3:8, Apg 2:16-21).

16 Bibliska exempel visar p en rad olika stt att fr-st den heliga Andens roll i mission. Ett perspektiv p den heliga Andens roll i mission framhver den heliga Anden som helt beroende av Kristus. Anden r parakleten, den som kommer som vgledare och frsvarare frst efter att Kristus gtt till Fadern. Den heliga Anden ses som Kristi fortsatta nrvaro, frmedlaren som ska fullflja missions-

13Missionens ande: livets andetag

uppdraget. Denna frstelse leder till en missionsteologi som fokuserar p sndningen och vgen framt.

17 Ett annat perspektiv betonar att den heliga Anden r sanningens ande som leder oss till hela san-ningen (Joh 16:13) och som blser vart han/hon vill (Joh 3:8) och p s stt omfattar hela kosmos. Drfr proklame-ras den heliga Anden som Kristi klla och kyrkan som det eskatologiska tersamlandet (synaxis) av Guds folk i Guds rike. Det andra perspektivet lgger fast att de troende gr vidare i fred (i mission) sedan de ftt en glimt och frsmak av det eskatologiska gudsriket i nattvardens gemenskap. Mission i betydelsen att g vidare r resultatet av, snarare n upprinnelsen till, kyrkan och det benmns liturgin ef-ter liturgin.2

18 Vad som str klart r att vi genom Anden deltar i krlekens mission som r hjrtat i treenighetens liv. Detta resulterar i kristna vittnesbrd som oavbrutet frkunnar Guds frlsande kraft genom Jesus Kristus och som stndigt bekrftar Guds aktiva engagemang genom

den heliga Anden i hela den skapade vrlden. Alla som be-jakar Guds utgivande krlek inbjuds att delta tillsammans med Anden i Guds mission.

Mission och den blomstrande skapelsen

19 Mission r verfldet av den ondliga krleken i treenigheten. Guds mission brjar med skapelsen. Skapelsens liv r sammanfltat med Guds liv. Guds andes

mission omfattar oss alla i en ondlig ndesakt. Vi r dr-fr kallade att rra oss bortom ett snvt mnniskocentrerat synstt fr att istllet omfamna mission som ger uttryck fr vr frsonade relation med allt skapat liv. Vi hr jorden

Mission r verfl -det av den ondliga

krleken i treenigheten


ropa nr vi lyssnar till ropen frn de fattiga och vi vet att frn dess brjan har jorden ropat till Gud ver mnsklighe-tens orttvisa (1 Mos 4:10).

20 Det finns redan en positiv rrelse i vra kyrkor fr mission som stter skapelsen i centrum ge-nom kampanjer fr ekologisk rttvisa, en mer uthllig livs-stil och utvecklandet av en andlighet med respekt fr jor-den. Men ibland har vi glmt att hela skapelsen ingr i den frsonade enhet till vilken vi alla r kallade (2 Kor 5:18-19). Vi tror inte att jorden gr under och att endast sjlen rddas. Bde jorden och vra kroppar behver frvandlas genom Andens nd. Jesaja och Johannes uppenbarelse vittnar om detta: En ny himmel och en ny jord (Jes 11:1-9, 25:6-10, 66:22, Upp 21:1-4).

21 Vrt deltagande i mission, vrt liv som delar i ska-pelsen och vr praktik av Andens liv mste vvas samman eftersom de msesidigt frvandlar varandra. Vi borde inte ska det ena utan de andra. Gr vi detta frfal-ler vi till en individualistisk andlighet som falskeligen leder

oss till att tro att vi kan tillhra Gud utan att tillhra vr nsta. I s fall hemfaller vi t en andlighet som gr att vi mr bra medan andra delar av skapelsen lider och trngtar.

22 Vi behver en ny omvndelse (metanoia) i vrt missionsuppdrag, en omvndelse som ppnar fr en ny dmjukhet vad gller Guds andes mission. Vi ten-derar att frst och praktisera mission som ngot som grs av medmnsklighet fr andra. Istllet kan mnniskor delta i gemenskap med alla i skapelsen i lovsngen till Skaparens verk. P mnga stt missionerar skapelsen fr mnsklig-heten. Naturen har till exempel en kraft som kan hela det mnskliga hjrtat och kroppen. Vishetslitteraturen bekrf-tar skapelsens lov till Skaparen (Ps 19:1-4, 66:1, 96:11-13, 98:4, 100:1, 150:6). Skaparens gldje och frundran infr skapelsen r en av kllorna till vr spiritualitet (Job 38-39).

23 Vi vill bekrfta vr andliga frbindelse med ska-pelsen, men verkligheten r att jorden frorenas och exploateras. Konsumism utlser inte grnsls tillvxt utan leder snarare till ett obegrnsat utnyttjande av jor-


dens resurser. Mnsklig girighet bidrar till den globala uppvrmningen och andra former av klimatfrndringar. Om denna trend fortstter och jorden p ett desdigert stt skadas, vad r d vr frestllning om frlsning? Mnsk-ligheten kan inte ensam rddas medan resten av den ska-pade vrlden gr under. Ekologisk rttvisa kan inte skiljas frn frlsning, och frlsning kan inte komma utan en ny dmjukhet som respekterar behoven hos allt liv p jorden.

andliga gvor och urskiljning

24 Den heliga Anden ger gvor fritt och utan tskill-nad (1 Kor 12:8-10, Rom 12:6-8, Ef 4:11). De ska delas fr att bygga upp andra (1 Kor 12:7, 14:26) och fr att terupprtta hela skapelsen (Rom 8:19-23). En av Andens gvor r frmgan att skilja mellan olika andar (1 Kor 12:10). Vi urskiljer Guds ande varhelst livet bekrftas i sin fullhet och i alla dess dimensioner, inklusive frihet fr de frtryckta, helande och frsoning av sndrade gemenskaper och ter-upprttande av skapelsen. Vi urskiljer ocks onda andar var-helst dd och livsfrstrande krafter hrskar.

25 De frsta kristna upplevde, liksom mnga idag, en vrld med mnga andar. Nya testamentet vittnar om olika andar, inklusive onda andar, andar snda att tjna (det vill sga nglar, Heb 1:14), hrskare och makter (Ef 6:12), odjuret (Upp 13:1-7) och andra makter bde goda och onda. Aposteln Paulus vittnar ocks om en andlig kamp (Ef 6:10-18, 2 Kor 10:4-6) och apostlarna Jakob och Petrus uppmanar oss att st emot djvulen (Jak 4:7, 1 Pet 5:8). Kyrkorna r kallade att knna igen den livgivande Andens verk i vrlden och att tillsammans med den heliga Anden arbeta fr Guds rttvisa vlde (Apg 1:6-8). Nr vi knner igen den heliga Andens nr-varo r vi kallade att svara och inse att Guds ande ofta r om-vlvande. Detta leder oss bortom grnser och veraskar oss.

Vi urskiljer Guds ande varhelst livet

bekrftas i sin fullhet


26 Vrt mte med den treenige Guden r ett inre mte, ett personligt mte och ett gemensamt mte, men leder oss ocks utt i vr strvan fr mission. De traditionella symbolerna fr och benmningarna p Anden (ssom eld, ljus, dagg, fontn, smrjelse, helande, smltande, vrmande, trst, std, styrka, vila, renande, ly-sande) visar att Anden knner vra liv, och hnger samman med alla aspekter av relationer, liv och skapelse som ocks berr mission. Anden leder oss till olika situationer och till-fllen, till trffpunkter med andra, till utrymmen fr mten och till avgrande lgen i mnniskors kamp.

27 Den heliga Anden r vishetens ande (Jes 11:2, Ef 1:17) och vgleder in i hela sanningen (Joh 16:13). Anden inspirerar mnsklig kultur och kreativitet, vilket be-tyder att det ingr i vr mission att erknna, respektera och arbeta tillsammans med den livgivande visdom som finns

i varje kultur och kontext. Vi beklagar att den missions-verksamhet som varit kopplad till kolonisationen ofta har nedvrderat kulturer och misslyckats med att erknna den visdom som funnits hos lokalbefolkningar. Lokal visdom

och kultur som r livsbejakande r en gva av Guds ande. Vi lyfter fram vittnesbrd frn folk vilkas traditioner har fraktats och hnats av teologer och vetenskapsmn, trots att deras visdom erbjuder oss en vital och ibland ny rikt-ning som p nytt stter oss i frbindelse med Andens liv i skapelsen. Detta hjlper oss att reflektera ver de stt p

vilka Gud uppenbaras i skapelsen.

28 Det r inte vr sak att pst att Anden r med oss, men andra kan erfara detta i vra liv. Apos-teln Paulus uttrycker detta genom att uppmuntra kyrkan till att bra Andens frukter, vilket innebr krlek, gldje, frid, tlamod, vnlighet, godhet, trofasthet, sjlvbehrsk-ning (Gal 5:22-23). Nr vi br dessa frukter hoppas vi att andra ska knna igen den krlek och kraft som Andens verk fr med sig.

frvandlande spiritualitet

29 Genuint kristet vittnesbrd r inte bara vad vi gr i mission utan hur vi lever vrt uppdrag. Den


missionerande kyrkan kan endast upprtthllas genom den spiritualitet som r djupt rotad i treenighetens krleks-fulla gemenskap. Spiritualiteten ger vra liv dess djupaste mening. Den ger stimulans, motivation och en dynamik till resan genom livet. Den r energi fr livet i dess fullhet och kallar oss till engagerat motstnd mot alla krafter, makter och system som frnekar, frstr och frminskar livet.

30 Missionens spiritualitet r alltid frvandling. Den bjuder motstnd och frsker omvandla alla vrderingar och system som frstr livet oavsett var de r nrvarande i vra ekonomier, vr politik eller till och med i vra kyrkor. Vr trohet till Gud och det liv vi ftt som gva av Gud tvingar oss att konfrontera avgudaliknan-de frestllningar, orttvisa system, politik som frtrycker och exploaterar i vr nuvarande ekonomiska vrldsord-ning. Ekonomi och ekonomisk rttvisa r alltid en frga om tro eftersom de rr vid sjlva krnan i Guds vilja med ska-pelsen.3 Missionens spiritualitet motiverar oss att tjna Guds livsuppehllande ekonomi, inte mammons, att dela livet vid Guds bord snarare n att tillfredsstlla individuell

girighet, att driva p frndring fr en bttre vrld genom att utmana de mktigas egenintressen som bara vill upp-rtthlla status quo.

31 Jesus har sagt till oss: Ni kan inte tjna bde Gud och mammon (Matt 6:24). Tanken om obegrn-sad tillvxt genom den fria globala marknadens dominans r en ideologi som hvdar att det inte finns ngot alterna-tiv, och som krver en ondlig mngd uppoffringar av de fattiga och av naturen. Det ger det falska lftet om att kun-na rdda vrlden genom att skapa rikedom och vlstnd, samtidigt som det krver en total lojalitet som grnsar till avgudadyrkan.4 Detta r mammons globala system som

Missionens spiritualitet r

alltid frvandling


skyddar en obegrnsad tillvxt av rikedom enbart fr de rika och mktiga genom ndls exploatering. Detta girig-hetens torn hotar hela Guds skapelse. Guds rike str i di-rekt motsats till mammons imperium.

32 Frvandling kan frsts i ljuset av pskens mys-terium: Ty har vi dtt med honom skall vi ocks leva med honom; hrdar vi ut skall vi ocks hrska med honom (2 Tim 2:11-12). I tider av frtryck, diskriminering och ofrrtter r Kristi kors en Guds kraft till frlsning (1 Kor 1:18). ven i vr tid har mnniskor betalat med sina liv fr sitt kristna vittnesbrd, vilket ger oss alla en pmin-nelse om lrjungaskapets pris. Anden ger kristna modet att leva ut sin vertygelse ven i tider av frfljelse och mar-tyrskap.

33 Korset kallar till nger mot bakgrund av makt-missbruk och ett felaktigt utvande av makt i missionen och i kyrkan. Oroade av den maktens asym-metri och obalans som splittrar och bekymrar oss i kyrkan och vrlden, kallas vi till omvndelse, till kritisk reflektion

kring maktstrukturer och till ett ansvarsfullt stt att anvn-da makt.5 Anden ger makt till de maktlsa och utmanar de mktiga att avsga sig sina privilegier till frmn fr de maktlsa.

34 Att uppleva livet i Anden r att smaka p livet i dess fullhet. Vi r kallade att vittna om en rrelse fr livet och att fira allt som Anden stndigt kallar till liv

och att vandra i solidaritet fr att korsa frtvivlans och ng-estens floder (Ps 23, Jes 43:1-5). Mission skapar en frnyad

medvetenhet i oss om att den heliga Anden mter och ut-manar oss p alla niver i livet, frnyar och frndrar tider och platser fr vra personliga och gemensamma resor.

35 Den heliga Anden r nrvarande hos oss som en medvandrare, men aldrig p ett uddlst eller beskedligt stt. Till det som verraskar med Andens verk hr de stt p vilka Gud verkar frn platser som tycks vara i marginalerna och genom mnniskor som ser ut att vara utestngda.

Befrielsens Ande: miSSion frn marGinaLerna

19

20 befrielsens ande: Mission frn Marginalerna

36 Guds avsikt med vrlden r inte att skapa en an-nan vrld utan att terskapa vad Gud redan har skapat i krlek och vishet. Jesus inledde sin verksamhet med att hvda: Att vara fylld av Anden innebr att ge de frtryckta frihet, ge blinda syn och frkunna Guds rikes ankomst (Luk 4:16-18). Han uppfyllde sjlv detta genom att vlja att vara med sin tids marginaliserade mnniskor, inte som uttryck fr paternalistisk vlgrenhet, utan fr att deras situationer vittnade om syndfullheten i vrlden, och deras lngtan efter liv pekade p Guds avsikter.

37 Jesus Kristus relaterar till och omfamnar de mest marginaliserade i samhllet, fr att konfrontera och frvandla allt det som frnekar livet.

Detta inbegriper kulturer och system som genererar och upprtthller omfattande fattigdom, diskriminering och avhumanisering, och som utnyttjar eller frstr mn-niskor och jorden. Mission frn marginalerna krver en frstelse fr det komplexa i maktfrhllanden, globala system och strukturer och lokala kontextuella frhllan-den. Kristen mission har ibland tolkats och utvats p stt

som missat att erknna Guds stllningstagande fr dem som alltid tvingats till marginalerna. Drfr inbjuder mis-sion frn marginalerna kyrkan att ter betrakta mission som en kallelse frn Guds ande som verkar fr en vrld dr livet i sin fullhet r tillgngligt fr alla.

varfr marginaler och marginalisering?

38 Mission frn marginalerna strvar efter att mot-verka orttvisor i livet, kyrkan och missionen. Den syftar till att vara en alternativ missionerande rrelse som gr emot frestllningen om att mission endast kan utfras av dem med makt till dem utan, av de rika till de fattiga eller av de privilegierade till de marginaliserade. Sdana frhllningsstt kan bidra till frtryck och margi-nalisering.

Mission frn marginalerna ger insikten om att ett liv i centrum innebr tillgng till system som garanterar och respekterar ens rttigheter, frihet och individualitet. Att leva i marginalerna innebr att bli exkluderad frn rttvisa

21befrielsens ande: Mission frn Marginalerna

och vrdighet, men ger samtidigt egna lrdomar. Mnnis-kor i marginalerna ger frmga att agera och kan ofta se vad som r utom synhll frn centrum. Mnniskor i mar-ginalerna, som lever i utsatthet, vet ofta vilka de utestng-ande krafterna r som hotar deras verlevnad. De kan bst avgra hur brdskande deras kamp r. Privilegierade mn-niskor har mycket att lra av den dagliga kamp som mn-niskor som lever i marginaliserade situationer utkmpar.

39 Marginaliserade mnniskor har gudagivna gvor som r underutnyttjade p grund av deras maktls-het och att de frnekas mjligheter och/eller rttvisa. Genom kampen i och fr liv, r marginaliserade mnniskor brare av det aktiva hoppet, det kollektiva motstndet och den uthl-lighet som behvs fr att frbli trogen lftet om Guds rike.

40 Eftersom de sammanhang i vilka missionen ver-kar, pverkar dess rckvidd och karaktr, mste hnsyn tas till den sociala positionen hos alla som r en-gagerade i mission. Missionsteologisk reflektion mste er-knna de vrderingar som formar missionsperspektiven.

Syftet med mission r inte bara att fra mnniskor frn marginalerna till maktens centrum utan att konfrontera dem som fortstter att vara centrum genom att hlla kvar mnniskor i marginalerna. Istllet r kyrkorna kallade att frndra maktstrukturer.

41 De frhrskande uttrycken fr mission, historiskt och idag, har ofta riktat in sig p mnniskor i sam-hllets marginaler. Dessa uttryck har i allmnhet sett dem p marginalerna som mottagare och inte som aktiva akt-rer i missionsaktiviteterna. Mission uttryckt p detta stt har alltfr ofta kommit att bli del av frtryckande och livs-frnekande system. Detta har i allmnhet gtt hand i hand

Kyrkorna r kallade att fr

ndra maktstrukturer


med de privilegier som hr till centrum och har till stor del misslyckats med att utmana de ekonomiska, sociala, kultu-rella och politiska system som har marginaliserat vissa folk. Mission frn centrum motiveras utifrn en paternalistisk attityd och ett verlgsenhetskomplex. Historiskt har detta likstllt kristendom med den vsterlndska kulturen vilket lett till negativa konsekvenser, inbegripet att offren fr en sdan marginalisering har frnekats sin fulla mnsklighet.

42 En viktig gemensam angelgenhet fr mnniskor frn marginalerna r att samhllen, kulturer, ci-vilisationer, nationer och till och med kyrkor misslyckats

med att uppskatta och erknna alla mnniskors vrdighet och vrde. Orttvisa r roten till den ojmlikhet som ger upphov till marginalisering och frtryck.

Guds lngtan efter rttvisa hr oupplsligt samman med Guds natur och verhghet: Ty, Herren, er Gud, r gudarnas Gud och herrarnas Herre ... som ger den fader-lse och nkan deras rtt och som lskar invandraren och ger honom mat och klder (5 Mos 10:17-18). All missions-verksamhet mste drfr vrna det heliga vrdet av varje mnniska och av jorden (jfr Jes 58).

Mission som kamp och motstnd

43 Bejakandet av Guds mission (missio Dei) pekar mot tron p Gud som den som handlar i historien och i skapelsen, i konkreta situationer i tid och rum, som strvar efter livets fullhet fr hela jorden genom rttvisa, fred och frsoning. Att delta i Guds pgende arbete fr be-frielse och frsoning genom den heliga Anden innebr dr-med att identifiera och avslja de demoner som exploaterar

och frslavar. Exempelvis handlar det om att dekonstruera

Guds lngtan efter rttvisa hr

oupplsligt samman med Guds natur


patriarkala ideologier, frsvara ursprungsbefolkningars rtt till sjlvbestmmande och att utmana den sociala fr-ankringen fr rasism och kastsystem.

44 Kyrkans hopp har sin frankring i lftet om Guds rikes fullbordan. Detta leder till ett terstllan-de av relationen mellan Gud och mnskligheten och hela skapelsen. ven om denna vision talar till en eskatologisk verklighet ger den oss energi p djupet och visar oss hur vi idag deltar i Guds frlsande verk i denna yttersta tid.

45 Deltagandet i Guds mission fljer Jesu vg, han som kom inte fr att bli tjnad utan fr att tjna (Mark 10:45), han som strtar hrskare frn deras troner och upphjer de ringa (Luk 1:46-55), och vars krlek kn-netecknas av msesidighet och inbrdes beroende av var-andra. Detta fordrar drfr ett tagande som innebr att bekmpa och st emot de krafter som hindrar livet i dess fullhet fr alla i enlighet med Guds vilja, och en vilja att arbeta med alla dem som r engagerade i rrelser och ini-tiativ fr rttvisa, vrdighet och liv.

Mission som sker rttvisa och inklusivitet

46 De goda nyheterna om Guds rike handlar om lf-tet att en vrld som r rttvis och inklusiv kom-mer att frverkligas. En inklusiv hllning frmjar rttvisa relationer i mnskliga gemenskaper och i skapelsen, ge-nom msesidigt erknnande av mnniskor och skapelsen samt msesidig respekt som ger nring t vars och ens he-liga vrde. Inklusivitet underlttar ocks fr var och en att delta fullt ut i samhllslivet.

Dopet i Kristus innebr ett livslngt tagande att redo-gra fr detta hopp genom att vervinna svrigheter fr att hitta en gemensam identitet under Guds verhghet (Gal 3:27-28). Drfr r all sorts diskriminering av mnniskor oacceptabel i Guds gon.

47 Jesus lovar att de sista skall bli de frsta (Matt 20:16). Nr kyrkan visar stor gstfrihet mot dem som utesluts ur samhllsgemenskapen, visar den p ett tagande som frverkligar Guds rikes inneboende vrden (Jes 58:6). Nr kyrkan frdmer ett egoistiskt levnadsstt


ger detta utrymme fr Guds rike att genomsyra mnnis-kors tillvaro. Nr kyrkan avstr frn vld i dess fysiska, psy-kologiska och andliga former, bde i samspelet mnniskor emellan p ett personligt plan och i ekonomiska, politiska och sociala system, vittnar kyrkan om Guds rikes verk i vrlden.

48 Men i sjlva verket r mission, pengar och poli-tisk makt strategiska partner. ven om vr teolo-giska och missiologiska retorik talar mycket om att kyrkans mission r att vara i solidaritet med de fattiga, r kyrkan ibland i praktiken mer upptagen med att vara i maktens centrum, att ta med de rika och att lobba fr resurser som upprtthller den kyrkliga byrkratin. Detta fr med sig srskilda utmaningar att reflektera ver vad de goda nyhe-terna r fr de priviligierade och starka.

49 Kyrkan r kallad att bertta om Guds heliga och livsbejakande plan fr vrlden, uppenbarad i Je-sus Kristus. Det innebr att sga nej till vrderingar och en praktik som frstr gemenskapen. Kristna r kallade att

uppmrksamma den syndiga natur som finns i alla former

av diskriminering och att frndra orttfrdiga strukturer. Denna kallelse stller vissa frvntningar p kyrkan. Den mste vgra hrbrgera frtryckande krafter inom sina egna led och istllet agera som en motkultur. Den bibliska grunden till frbundsgemenskapen i bda testamentena karakteriseras av det som Jesus sa: Men s r det inte hos er (Matt 20:26).

Mission som helande och helhet

50 tgrder som leder till helande och helhet i livet fr bde mnniskor och samhllen r ett viktigt uttryck fr mission. Helande var inte bara ett centralt kn-netecken i Jesu verksamhet utan ocks en viktig del av hans kallelse till sina efterfljare att fortstta hans arbete (Matt 10:1). Helande r ocks en av den heliga Andens g-vor (1 Kor 12:9, Apg 3).

Anden utrustar kyrkan fr en livgivande mission som ena sidan innebr bn, pastoral omsorg och professio-nell hlsovrd och andra sidan profetiskt frdmande av


lidandets verkliga orsaker, att frvandla strukturer som skapar orttvisa samt strvan efter vetenskaplig forskning.

51 Hlsa r mer n fysiskt och/eller mentalt vlbe-finnande, och helande r inte primrt medicinskt. Denna frstelse av hlsa verensstmmer med kyrkans bibliskt teologiska tradition, som ser mnniskan som en flerdimensionell varelse, och att kropp, sjl och ande hr

ihop och r beroende av varandra. Den bekrftar drmed de sociala, politiska och ekologiska dimensionerna av att vara mnniska och att vara en helhet.

Hlsa, i betydelsen helhet, r ett villkor som r kopp-lat till Guds lfte fr den yttersta tiden, och ven en verklig mjlighet i det som pgr just nu.6 Helhet r inte en statisk harmonisk balans utan innebr snarare att leva i gemen-skap med Gud, medmnniskorna och skapelsen. Individu-alism och orttvisa hindrar uppbyggnaden av gemenskaper och motverkar drfr helhet.

Diskriminering p grund av medicinska skl eller funktionshinder inklusive hiv och aids str i motsats till Jesu Kristi undervisning. Nr alla delar av vra enskilda

och gemensamma liv som lmnats utanfr istllet inklude-ras och varhelst de frsummade eller de marginaliserade frenas i krlek s att helheten erfars, kan vi upptcka teck-en p Guds rike p jorden.

52 Samhllen har haft en bengenhet att uppfatta funktionshinder eller sjukdom som ett uttryck fr synd eller som ett medicinskt problem som behver tgrdas. Den medicinska modellen har betonat det som kan korrigeras eller botas i vad som uppfattats som en brist hos individen. Mnga som r marginaliserade ser

Individualism och orttvisa

hindrar uppbyggnaden av gemenskaper


sig dock inte som bristflliga eller sjuka. Bibeln rknar upp mnga tillfllen d Jesus botade mnniskor med olika krmpor, men lika viktigt r att han terinsatte mnniskor p deras rttmtiga plats i samhllsvven.

Helande handlar mer om att terstlla helheten n om att korrigera det som anses vara en brist. Fr att bli hel mste de delar som frskjutits bli terfrda. Fixeringen vid att bota sjukdomar r ett perspektiv som mste vervinnas fr att frmja det bibliska perspektivet. Mission ska arbeta fr att mnniskor med funktionshinder och sjukdomar ska kunna delta fullt ut i kyrkans och samhllets liv.

53 Det medicinska missionsuppdraget syftar till att uppn hlsa fr alla. Alla mnniskor runtom i vrlden ska ha tillgng till kvalitativt god hlsovrd. Kyrkor kan vara, och r, inblandade i hlsoarbete och helande p ett allsidigt stt. De startar eller stder vrdcentraler och missionssjukhus. De erbjuder rdgivning, stdgrupper och hlsoprogram.

Lokala kyrkor startar besksgrupper som besker sjuka frsamlingsmedlemmar. Helande kan innefatta bn med och fr sjuka, beknnelse och frltelse, handplgg-ning, smrjelse med olja och anvndningen av karismatis-ka andliga gvor (1 Kor 12). Samtidigt mste det ppekas att olmpliga former av kristet andaktsliv, vilket inkluderar helandegudstjnster som utfrs i en triumfalistisk anda dr helbrgdagraren upphjs p bekostnad av Gud och som vcker falska frhoppningar, kan skada mnniskor djupt. Detta innebr inte att frneka Guds mirakulsa ingripande som lett till helande i somliga fall.

54 Som en gemenskap av ofullkomliga mnniskor och som en del av skapelsen som ropar och lng-tar efter befrielse, kan den kristna gemenskapen vara ett hoppets tecken och ett uttryck fr Guds rike hr p jorden. (Rom 8:22-24). Den heliga Anden verkar fr rttvisa och helande p mnga stt och tar med gldje sin boning i den gemenskap som r kallad att frkroppsliga Kristi mission.

Gemenskapens Ande: kyrka i rreLSe

27

28 geMenskapens ande: kyrka i rrelse

guds mission och kyrkans liv

55 Kyrkans liv uppstr ur den treenige Gudens kr-lek. Gud r krlek (1 Joh 4:8). Mission r ett svar p Guds uppfordrande krlek vilken visar sig i ska-pelsen och frlsningen. Guds krlek manar oss (Caritas Christi urget nos). Denna gemenskap (koinonia) ppnar vra hjrtan och liv fr vra brder och systrar samtidigt som vi delar Guds krlek (2 Kor 5:18-21). Genom livet i Guds krlek r kyrkan kallad att bli goda nyheter fr alla. Den treenige Gudens verfldande krlek r kllan till all

mission och evangelisation.

56 Guds krlek, manifesterad i den heliga Anden, r en inspirerande gva till hela mnskligheten i alla tider och p alla orter7 och fr alla kulturer och fr-hllanden. Den heliga Andens kraftfulla nrvaro, uppenba-rad i Jesus Kristus, den korsfste och uppstndne Herren, leder oss in i livets fullhet som r Guds gva till var och en av oss.

Genom Kristus i den heliga Anden, tar Gud sin boning i kyrkan, uppenbarar sitt syfte med vrlden och bemyndi-

gar och mjliggr fr dess medlemmar att delta i frverkli-gandet av dessa syften.

57 Kyrkan har inte alltid funnits, men svl teolo-giskt som empiriskt, kom kyrkan till fr missio-nens sak. Det r inte mjligt att skilja kyrka och mission vad gller ursprung eller syfte. Kyrkans ml r att uppfylla syftet med Guds mission.

Relationen mellan kyrka och mission r vldigt nra eftersom samma Kristi ande, som utrustar kyrkan fr mis-sion, ocks r kyrkans liv. Nr Jesus Kristus snde kyrkan i vrlden andades han samtidigt helig ande in i kyrkan (Joh 20:19-23). Drfr finns kyrkan till genom mission liksom

elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar

sig i mission upphr hon att vara kyrka.

58 Att utg frn Guds mission leder till ett ecklesio-logiskt nrmande underifrn. I detta perspek-tiv r det inte kyrkan som har en mission utan missionen som har en kyrka. Mission r inte ett projekt fr kyrkoex-pansion utan fr kyrkans frkroppsligande av Guds frls-

29geMenskapens ande: kyrka i rrelse

ning i denna vrld. Detta leder till en dynamisk frstelse av kyrkans apostolicitet, vilket innebr att det inte enbart r kyrkans tro genom tiderna som ska skyddas, utan ocks att delta i den apostoliska sndningen. Sledes mste kyr-korna frst och frmst vara missionerande kyrkor.

guds mission och kyrkans enhet

59 Att leva vr tro i gemenskap r ett viktigt stt att delta i mission. Genom dopet blir vi systrar och brder som hr samman i Kristus (Hebr 10:25). Kyrkan r kallad att vara en inkluderande gemenskap som vlkom-nar alla. Genom ord och handling och i sitt vsen r kyrkan en frsmak av, och ett vittnesbrd om, visionen om Guds kommande rike. Kyrkan r de trognas komma tillsammans och deras g vidare i fred.

60 Praktiskt svl som teologiskt hr mission och enhet ihop. I det avseendet var integrationen av IMR och KV 1961 ett viktigt steg. Denna historiska erfa-renhet uppmuntrar oss att tro att mission och kyrka kan

hra samman. Detta ml r dock nnu inte helt uppfyllt. Vi mste fortstta den hr resan i vrt rhundrade och gra nya frsk s att kyrkan blir sant missionerande.

61 Idag inser kyrkorna att de i mnga avseenden fort-farande inte tillrckligt frkroppsligar Guds mis-sion. Ibland rder fortfarande en knsla av att man skiljer mellan mission och kyrka. Bristen p fullstndig och verk-lig enhet i mission skadar fortfarande ktheten och trovr-digheten i uppfyllandet av Guds mission i denna vrld. Vr Herre bad att de alla skall bli ett ... D skall vrlden tro (Joh 17:21). Mission och enhet r sledes sammanfltade.

Fljaktligen finns det ett behov av att vidga vra reflektio-

Kyrkans liv uppstr ur den

treenige Gudens krlek


ner om kyrka och enhet fr en nnu strre frstelse av en-het: mnsklighetens enhet och till och med den kosmiska enheten i hela Guds skapelse.

62 Den fria marknadsekonomins starka konkur-renstnkande har dessvrre pverkat vissa kyr-kor och parakyrkliga rrelser till att frska vinna ver andra. Detta kan till och med leda till aggressiva metoder som syftar till att vertala kristna som redan tillhr en kyrka att ndra sin konfessionella tillhrighet. Att till varje pris ska tillvxt i antal medlemmar r ofrenligt med den respekt fr andra som krvs av Kristi lrjungar. Jesus blev vr Kristus inte genom makt eller pengar utan genom sitt

sjlvutgivande (kenosis) och sin dd p korset. Denna d-mjuka frstelse av uppdraget formar inte bara vra me-toder, utan knnetecknar och r sjlva krnan i vr tro p Kristus. Kyrkan r en tjnare i Guds mission, inte dess herre. Den missionerande kyrkan frhrligar Gud i sjlvut-givande krlek.

63 De kristna frsamlingarna r i sin mngfald kall-lade att identifiera och praktisera former fr ge-mensamt vittnesbrd. Detta ska gras i en anda av part-nerskap och samarbete bland annat genom msesidigt respektfulla och ansvarsfulla former fr evangelisation. Gemensamt vittnesbrd r vad kyrkorna, till och med nr de r tskilda, br tillsammans, srskilt genom gemen-samma anstrngningar, och genom att manifestera alla de gudomliga gvor av sanning och liv som de redan delar och har gemensam erfarenhet av.8

64 Kyrkans missionerande karaktr innebr ocks att det mste finnas ett stt fr kyrkor och para-kyrkliga strukturer att relatera nrmare till varandra. In-

Kyrkan r en tjnare i Guds

mission, inte dess herre


tegrationen av IMR och KV ledde till en ny struktur fr vervganden om kyrkans enhet och mission. Medan dis-kussioner om enhet har uppehllit sig mycket vid struktu-rella frgor, kan missionsorganisationer st fr flexibilitet

och std i mission. Medan parakyrkliga rrelser kan hitta ett ansvarigt stt och en riktning genom att knyta an till en kyrklig frankring, kan parakyrkliga strukturer hjlpa kyrkor att inte glmma bort sin dynamiska och apostoliska karaktr.

65 CWME, som r den direkta efterfljaren till Edinburghkonferensens initiativ fr samarbete och enhet 1910, frser kyrkor och missionsorganisationer med en struktur inom vilken de kan ska vgar fr att ut-trycka och strka enheten i mission. Genom att vara en integrerad del av KV har CWME kunnat mta nya stt att frst mission och enhet frn kyrkor i hela vrlden: katol-ska, ortodoxa, anglikanska, protestantiska, evangelikala, pentekostala och nya inhemska kyrkor.

I synnerhet har det sammanhang i vilket KV arbetar mjliggjort ett nrmare samarbete med den Romersk-ka-

tolska kyrkan. Ett vxande samarbete med de evangelikala, srskilt med Lausannerrelsen och Evangeliska vrldsal-liansen, har ocks ptagligt berikat den ekumenisk teolo-giska reflektionen kring mission och enhet. Tillsammans

delar vi en gemensam angelgenhet att hela kyrkan ska vittna om hela evangeliet i hela vrlden.9

66 Den heliga Anden, enhetens Ande, frenar mn-niskor och ven kyrkor, fr att fira enheten i mngfalden, bde proaktivt och konstruktivt. Anden ger bde det dynamiska sammanhang och de resurser som krvs fr att mnniskor ska kunna utforska skillnader i en sker, positiv och vrdande milj, som leder till framvxten av en inkluderande och msesidigt ansvarig gemenskap.

gud strker kyrkan i mission

67 Gud tar sin boning i kyrkan och ger kraft och en-ergi till dess medlemmar genom Kristus i den he-liga Anden. Drfr blir mission ett brdskande inre tvng fr kristna (1 Kor 9:16), till och med ett test och ett krite-


rium p kta liv i Kristus, rotat i de djupgende krav Kristi krlek stller, att inbjuda andra att dela livets fullhet som Jesus kom fr att ge. Att delta i Guds mission br drfr vara naturligt fr alla kristna och alla kyrkor, inte bara fr enskilda individer eller specialiserade grupper.10

68 Det kristna budskapet om Guds verfldande krlek till mnskligheten och hela skapelsen blir trovrdigt genom vr frmga att tala med en rst dr det r mjligt, att ge ett gemensamt vittnesbrd och att redogra fr det hopp som finns i oss (1 Pet 3:15). Kyrkorna har dr-fr presenterat ett stort utbud av gemensamma uttalanden. Ngra av dem har resulterat i samgende eller frenade kyrkor, och i dialoger fr att frska terupprtta enheten mellan alla kristna i en levande organism av helande och frsoning. En terupptckt av den heliga Andens arbete fr helande och frsoning, som r sjlva hjrtat i dagens mis-sionsteologi, har betydande ekumeniska konsekvenser.11

69 Samtidigt som vi erknner den stora vikten av synlig enhet mellan kyrkor, behver den inte

enbart skas p en strukturell organisationsniv. Ur ett missionsperspektiv r det viktigt att urskilja vad som frm-jar Guds mission. Med andra ord utgr enheten i mission grunden fr kyrkornas synliga enhet vilket fr konsekven-ser fr kyrkans ordning. Frsken att uppn enhet mste vara i samklang med den bibliska kallelsen att ska rtt-visa. Vr kallelse att skapa rttvisa kan ibland innebra att bryta ner falsk enhet som tystar och frtrycker. kta enhet innebr alltid en inklusiv hllning och respekt fr andra.

70 Dagens sammanhang av storskalig och global migration utmanar kyrkornas engagemang fr en-het p mycket praktiska stt. Vi fr veta: Kom ihg att visa gstfrihet, ty det har hnt att de som gjort det har haft nglar till gster utan att veta om det. (Heb 13:2). Kyrkor kan vara en tillflyktsort fr migrantgrupper. De kan ocks vara med-vetna kontaktpunkter fr interkulturellt engagemang.12

Kyrkorna r kallade att vara ett fr att kunna tjna Guds mission bortom etniska och kulturella grnser och borde skapa ett mngkulturellt missionsarbete som ett konkret uttryck fr gemensamt vittnesbrd i mngfald.


Detta kan innebra att fresprka rttvisa i frga om mig-rationspolitik och motstnd mot frmlingsfientlighet och

rasism. Kvinnor, barn och papperslsa arbetare r ofta de mest srbara bland migranter i alla sammanhang. Men kvinnor r ocks ofta i framkanten nr det gller nya for-mer fr migrantverksamhet.

71 Guds gstfrihet kallar oss att g bortom polarise-rande frestllningar om kulturellt dominerande grupper som vrdar och migranter och minoritetsfolk som gster. Istllet r Gud, i sin gstfrihet, vrd och vi r alla genom Anden inbjudna att delta med dmjukhet och m-sesidighet i Guds mission.

lokala frsamlingar: nya initiativ

72 Samtidigt som vi vrnar Andens enhet i den enda kyrkan, r det ocks viktigt att respektera de stt p vilka varje lokal frsamling leds av Anden att svara p sin egen kontextuella verklighet. Dagens frndrade vrld kallar lokala frsamlingar att ta nya initiativ. Nya former

av kontextuell mission finns i det globala nord som i en se-kulariserande kontext utvecklat exempelvis new monas-ticism, emerging church och fresh expressions vilka omdefinierat och vitaliserat kyrkorna.

Det kan vara srskilt relevant fr ungdomar att ut-forska olika kontextuella stt att vara kyrka. Vissa kyrkor i det globala nord har mten p pubar, kafer eller omgjor-da biografer. Att engagera sig i kyrkans liv via ntet r ett tilltalande alternativ fr unga mnniskor som tnker icke-linjrt, visuellt och erfarenhetsmssigt.

Kyrkorna r kallade att vara ett

fr att kunna tjna Guds mission bortom etniska och kulturella grnser


73 Liksom den tidiga kyrkan i Apostlagrningarna har lokala frsamlingar frmnen att forma en gemenskap prglad av nrvaron av den uppstndne Kristus. Fr mnga mnniskor hnger viljan eller vgran att bli medlemmar i kyrkan samman med deras positiva el-ler negativa erfarenheter av en lokal frsamling som allts antingen kan vara en sttesten eller en frndringsaktr.13

Drfr r det viktigt att lokala frsamlingar stndigt frnyas och inspireras av missionens Ande. Lokala frsam-lingar r utposter och missionens huvudaktrer.

74 Gudstjnst och sakramenten spelar en avgrande roll i bildandet av omvandlande spiritualitet och mission. Att lsa Bibeln kontextuellt r ocks en grundlg-gande resurs fr att lokala frsamlingar ska kunna vara budbrare och vittnen om Guds rttvisa och krlek. Litur-gin i helgedomen r bara trovrdig nr vi lever Guds mis-sion i vra samhllen och i vrt dagliga liv. Lokala frsam-lingar mste drfr lmna sina bekvmlighetszoner och vara grnsverskridande fr Guds missions skull.

75 Mer n ngonsin tidigare kan lokala frsamlingar idag spela en ledande roll genom att betona hur kulturella och etniska grnser korsar varandra och bekrf-tar kulturella skillnader som en gva av Anden. Snarare n att uppfattas som ett problem, kan migrationen ses som ett erbjudande om nya mjligheter fr kyrkorna att terupp-tcka sig sjlva p nytt. Den inspirerar och ger mjligheter fr skapandet av interkulturella och mngkulturella kyrkor p lokal niv.

Alla kyrkor kan skapa utrymme fr olika kulturella grupper att komma samman, och vlkomna de spnnande

Liturgin i helgedo-men r bara tro-

vrdig nr vi lever Guds mission i vra samhllen


mjligheter till kontextuella uttryck som vr interkulturella mission bidrar till i vr tid.

76 Lokala frsamlingar kan ocks som aldrig frr utveckla globala relationer. Mnga inspirerande och frndrande kontakter bildas mellan kyrkor som r geografiskt lngt ifrn varandra och som lever under myck-et olika frhllanden. Dessa kontakter erbjuder innovativa mjligheter, men r inte utan fallgropar. De alltmer popu-lra korta missionsresorna kan hjlpa till att bygga part-nerskap mellan kyrkor i olika delar av vrlden men i vissa fall lgger de en brda p de fattiga lokala kyrkorna som inte kan accepteras, eller bortser frn de befintliga kyrkor-na helt och hllet.

ven om det finns skl att iaktta en viss frsiktighet

kring sdana resor, kan de ge mjligheter till exponering i olika kulturella och socioekonomiska sammanhang som p sikt kan leda till mer lngsiktig frndring nr rese-nren tervnder hem. Utmaningen r att hitta stt att ut-va andliga gvor som bygger upp varje del av hela kyrkan (1 Kor 12-14).

77 Opinionsbildning fr rttvisa r inte lngre frbe-hllet nationella kongresser och organisationers huvudkontor utan r en form av vittnesbrd som uppma-nar lokala kyrkor till engagemang.

Till exempel avslutades KV:s rtionde fr att vervin-na vldet (2001-2011) med fljande uppmaning frn den internationella ekumeniska fredskonferensen p Jamaica: Kyrkorna mste hjlpa till att belysa de vardagliga val som kan innebra att vergrepp upphr och att mnskliga rt-tigheter, jmstlldhet, klimatrttvisa, ekonomisk rttvisa, enighet och fred frmjas.14 Att vara rotad i vardagslivet ger lokala kyrkor bde legitimitet och motivation i kampen fr rttvisa och fred.

78 Kyrkan i varje geopolitiskt och socioekonomiskt sammanhang kallas till tjnst (diakonia) att leva ut gudsfolkets tro och hopp genom att vittna om vad Gud har gjort i Jesus Kristus. Genom att tjna deltar kyr-kan i Guds mission och fljer sin tjnande Herres vg. Kyr-kan r kallad att vara en diakonal gemenskap som visar att tjnandets makt vertrffar frtryckets makt. Detta skapar


frutsttningar fr och ger nring t livet, och vittnar om Guds frvandlande nd genom ett tjnande som visar p lftet om Guds rike.15

79 Allteftersom kyrkan frdjupar frstelsen av sin identitet som en missionsgemenskap, tar sig dess uttriktade karaktr uttryck i evangelisation.

Kyrkan r kallad att vara en diako-

nal gemenskap som visar att tjnandets makt ver-trffar frtryckets makt

Pingstens Ande: Goda nyheter fr aLLa

37

38 pingstens ande: goda nyheter fr alla

kallelsen att evangelisera

80 Vittnesbrdet (martyria) tar konkret form i evangelisation, som r sttet p vilket hela evangeliet till hela mnskligheten i hela vrlden kommu-niceras.16 Mlet r vrldens frlsning och den treenige Gu-dens ra. Evangelisation r missionsaktivitet, vilket uttalat och entydigt visar p inkarnationens centrala roll, Jesu Kristi lidande och uppstndelse, utan att stta upp grnser fr Guds frlsande nd. Den syftar till att dela dessa goda nyheter med alla som nnu inte hrt dem och inbjuder dem att ta del av livet i Kristus.

81 Evangelisation fldar ur hjrtan fyllda med Guds krlek fr dem som nnu inte knner honom.17 Den frsta pingstdagen kunde lrjungarna inte gra annat n tala om Guds stora grningar (Apg 2:4, 4:20).

Utan att bortse frn andra dimensioner av mission, fokuserar evangelisation p uttrycklig och avsiktlig artikula-tion av evangeliet, vilket innefattar inbjudan till personlig omvndelse till ett nytt liv i Kristus och till lrjungaskap18

Medan den heliga Anden kallar somliga till evangelister

(Ef 4:11), r vi alla kallade att ge besked om det hopp som r i oss (1 Pet 3:15). Inte bara individer utan hela kyr-kan tillsammans r kallad att evangelisera (Mark 16:15, 1 Pet 2:9).

82 Dagens vrld prglas av verdrivna pstenden som utgr frn religisa identiteter och ver-tygelser som mer verkar bryta ner och brutalisera i Guds namn istllet fr att lka och vrda gemenskaper.

I detta sammanhang r det viktigt att inse att prose-lytism inte r ett legitimt stt att evangelisera.19 Den heli ga Anden vljer att verka tillsammans med mnniskor nr de predikar och visar p de goda nyheterna (jfr Rom 10:14-15, 2 Kor 4: 2-6), men det r bara Guds Ande som skapar nytt liv och stadkommer nyfdelse (Joh 3:5-8, 1 Tess 1:4-6).

Vi erknner att evangelisation ibland har frvridits och frlorat sin trovrdighet eftersom vissa kristna har tvingat fram omvndelser med vldsamma medel eller maktmissbruk.

I vissa sammanhang kan dock frtryckande gruppers anklagelser om ptvingade omvndelser vara motiverade

39pingstens ande: goda nyheter fr alla

av deras nskan att de marginaliserade ska fortsatta leva under frtryck och omnskliga villkor.

83 Evangelisation r att dela sin tro och vertygelse med andra mnniskor och inbjuda dem till lr-jungaskap, oavsett om de hr till andra religisa traditio-ner eller inte. Att p det sttet dela med sig av sin tro ska ske bde med tillfrsikt och i dmjukhet som ett uttryck fr vr krlek fr vr vrld.

Om vi menar oss lska Gud och vra medmnniskor, men misslyckas med att skyndsamt och genomgende dela de goda nyheterna med dem, bedrar vi oss sjlva bde vad gller trovrdigheten i vr krlek till Gud svl som till vra medmnniskor. Det finns ingen strre gva vi kan erbjuda

vra medmnniskor n att dela och/eller visa dem p Guds krlek, nd och barmhrtighet i Kristus.

84 Evangelisation leder till nger, tro och dop. Att lyssna till sanningen i ljuset av synd och ondska krver ett svar positivt eller negativt (Joh 4:28-29, jfr Mark 10:22.). Det leder till omvndelse med frndrade

attityder, prioriteringar och ml. Det resulterar i frlsning fr de frlorade, helande av sjuka och befrielse fr de fr-tryckta och fr hela skapelsen.

85 Utan att bortse frn andra dimensioner av mis-sion, fokuserar evangelisation p uttrycklig och avsiktlig artikulation av evangeliet, vilket innefattar inbju-dan till personlig omvndelse till ett nytt liv i Kristus och till lrjungaskap.20

I olika kyrkor finns det olika uppfattningar om hur

Anden kallar oss att evangelisera i vra sammanhang. Fr

Det r bara Guds Ande som skapar

nytt liv och stadkom-mer nyfdelse


vissa handlar evangelisation frmst om att leda mnniskor till personlig omvndelse genom Jesus Kristus. Fr andra handlar evangelisation om att leva i solidaritet och ge ett kristet vittnesbrd genom nrvaro hos frtryckta folk, ter andra ser evangelisation som en del av Guds mission.

Olika kristna traditioner uppfattar mission och evan-gelisation p olika stt. Vi kan emellertid nd konstatera att Anden kallar oss alla till att frst att evangelisation r rotad i den lokala kyrkans liv dr gudstjnst (leiturgia) r oupplsligt frbunden med vittnesbrd (martyria), tj-nande (diakonia) och gemenskap (koinonia).

evangelisation p kristi stt

86 Evangelisation r att dela de goda nyheterna i bde ord och handling. Att evangelisera genom muntlig frkunnelse eller predikan av evangeliet (kerygma) r djupt bibliskt. Men om vra ord inte verensstm-mer med vra handlingar r vr evangelisation inte kta. Kombinationen av muntlig frkunnelse och synliga hand-lingar vittnar om Guds uppenbarelse i Jesus Kristus liksom om hans syften. Evangelisation r nra beslktat med en-het: Krleken till varandra visar p evangeliet som vi fr-kunnar (Joh 13:34-35), medan oenigheten r en frlgen-het fr evangeliet (1 Kor 1).

87 Det finns historiska och nutida exempel p krist-na som troget och dmjukt arbetar i sina egna lokala sammanhang, och med vilka Anden samarbetar fr att stadkomma livets fullhet. S levde och verkade ven mnga kristna som bodde och arbetade som missionrer lngt bort frn sina egna kulturella sammanhang med d-mjukhet, msesidighet och respekt. Guds Ande var ocks verksam i dessa samhllen fr att stadkomma frvandling.

Evangelisation r att dela de goda

nyheterna i bde ord och handling


88 Tyvrr har evangelisation ibland praktiserats p ett stt som frrder evangeliet istllet fr att frkroppsliga det. Nr helst detta sker r det p sin plats att gra bot. Mission p Kristi stt innebr att bekrfta an-dras vrdighet och rttigheter. Vi r kallade att tjna andra s som Kristus tjnade (jfr Mark 10:45, Matt 25:45), utan exploatering eller ngon form av lockelse.21

I sdana individualiserade sammanhang kan det vara mjligt att frvxla evangelisation med att kpa och slja en produkt, dr vi bestmmer vilka aspekter av kristet liv vi vill ta till oss. Men Anden avvisar tanken p att Jesu goda nyheter fr alla kan konsumeras under kapitalistiska former och Anden kallar oss till omvndelse och frvand-ling p ett personligt plan, vilket leder oss till att frkunna ett liv i verfld fr alla.

89 kta evangelisation r rotad i dmjukhet och respekt fr alla, och blomstrar i dialogsamman-hang. Den frmjar evangeliets budskap, om helande och frsoning, i ord och handling. Det finns ingen evangelisa-tion utan solidaritet; det finns ingen kristen solidaritet som

inte innebr ett delande av budskapet om Guds kom mande rike.22 Drfr inspirerar evangelisation till att bygga upp mellanmnskliga och samhlleliga relationer. Sdana kta relationer fr oftast bst nring i lokala gemenskaper av troende som r frankrade i lokala kulturella samman-hang.

Kristet vittnesbrd blir till lika mycket genom vr nr-varo som genom vra ord. I situationer dr det offentliga vittnesbrdet inte r mjligt utan att riskera livet kan det vara ett kraftfullt alternativ att bara leva evangeliet.

90 kta evangelisation mste, i medvetenhet om spnningar mellan mnniskor och samhllen med olika religisa vertygelser och varierande tolkningar av kristet vittnesbrd, alltid styras av livsbejakande vrden, s som anges i det gemensamma dokumentet Kristet vittnesbrd i en mngreligis vrld:23

a. Ta avstnd frn alla former av vld, diskriminering och frtryck frn religisa och sekulra myndigheter, inklusive maktmissbruk psykologiskt eller socialt.


b. Hvda religionsfriheten och rtten att utva och beknna sin tro utan rdsla fr repressalier eller hot. Ge uttryck fr msesidig respekt och solidaritet som frm-jar rttvisa, fred och det gemensamma bsta fr alla.

c. Respektera alla mnniskor och mnskliga kulturer och samtidigt urskilja inslag i vra egna kulturer, till exempel patriarkat, rasism och kastsystem som beh-ver utmanas av evangeliet.

d. Avvisa falskt vittnesbrd och lyssna fr att frst i msesidig respekt.

e. Trygga individers och samhllens frihet till egna stll-ningstaganden i beslutsprocesser.

f. Bygga relationer med mnniskor av annan tro eller ingen tro alls fr att underltta en djupare och msesidig frstelse, frsoning och samarbete fr det gemensamma bsta.

91 Vi lever i en vrld som r starkt pverkad av in-dividualism, sekularism, materialism och andra ideologier som utmanar Guds rikes vrderingar. ven om evangeliet i grunden r goda nyheter fr alla, r det dliga nyheter fr de krafter som frmjar lgn, orttvisa och fr-tryck. I det avseendet r evangelisation ocks en profetisk kallelse som innebr att i hopp och krlek tala sanningens ord till makten (Apg 26:25, Kol 1:5, Ef 4:15). Evangeliet r frigrande och frvandlande. Att frkunna detta mste innefatta frvandling i syfte att skapa rttvisa och inklusiva samhllen.

92 Att st upp mot ondska eller orttvisa och att vara profetisk kan ibland mtas med frtryck och vld, och leder drmed fljaktligen till lidande, frfl-jelse och till och med dden. kta evangelisation innebr att vara srbar, och att i likhet med Kristus bra korset och utge sig sjlv (Fil 2:5-11).

Precis som martyrernas blod var fret till kyrkan un-der den romerska frfljelsen, utgr idag strvan efter rtt-visa och rttfrdighet ett kraftfullt vittnesbrd om Kristus.


Jesus kopplade samman sdan sjlvfrnekelse med upp-maningen att flja honom och med evig frlsning (Mark 8:34-38).

evangelisation, interreligis dialog och kristen nrvaro

93 I dagens pluralistiska och komplexa vrld m-ter vi mnniskor med mnga olika religioner, ideologier och vertygelser. Vi tror att Livets Ande sknker gldje och liv i verfld. Drfr kan Guds ande terfinnas

i alla kulturer som bekrftar livet. Den heliga Anden ver-kar gtfullt och vi frstr inte fullt ut Andens verk i andra trostraditioner. Vi erknner att det finns inneboende vr-den och visdom i olika livgivande andligheter. Drfr gr kta mission den andre till en partner i mission och inte till ett objekt.

94 Dialog r ett stt att bekrfta vrt gemensamma liv och vra gemensamma ml genom bekrftel-sen av livet och skapelsens integritet. Dialog p den religi-

sa nivn r mjlig endast om vi startar i frvntningen om att mta Gud som har gtt fre oss och varit nrvarande hos mnniskor i deras egna sammanhang.24 Gud r dr innan vi kommer (Apg 17) och vr uppgift r inte att fra Gud dit, men att vittna om den Gud som redan finns dr. Dialog er-bjuder ett rligt mte dr varje part tar med sig till bordet allt vad de r p ett ppet, tlmodigt och respektfullt stt.

95 Evangelisation och dialog r tskilda men relate-rar till varandra. ven om kristna hoppas och ber att alla mnniskor ska komma till en levande knnedom

Vi erknner att det finns inneboende

vrden och visdom i olika livgivande andligheter


om den treenige Guden, r evangelisation inte syftet med dialogen. Eftersom dialogen ocks r ett msesidigt mte med frpliktelser, har delandet av de goda nyheterna om Jesus Kristus en legitim plats i den. Dessutom ger kta evangelisation rum inom ramen fr dialogen om liv och handling, och i en anda av dialog: en attityd av respekt och vnskap.25

Evangelisation innebr inte bara frkunnelse av vra djupaste vertygelser, utan ocks att lyssna p andra och att utmanas och berikas av andra (Apg 10).

96 Srskilt viktig r dialog mellan mnniskor av oli-ka religioner, inte bara i mngreligisa samman-hang utan lika mycket dr det finns en stor majoritet av en

viss tro. Det r ndvndigt att skydda minoritetsgruppers rtt till religionsfrihet och att mjliggra fr alla att bidra till det gemensamma bsta. Religionsfriheten mste upp-rtthllas eftersom den har sin upprinnelse i varje mnnis-kas vrdighet, grundad i att alla mnniskor r skapade till Guds avbild (1 Mos 1:26). Anhngare till alla religioner och vertygelser har samma rttigheter och skyldigheter.26

evangelisation och kulturer

97 Evangeliet slr rot i olika sammanhang genom engagemang i specifika kulturella, politiska och religisa frhllanden. Respekt fr mnniskor och deras kulturella och symboliska livsvrldar r ndvndig om evangeliet ska kunna sl rot i dessa olika verkligheter. P detta stt mste det brja med engagemang och dialog i det vidare sammanhanget fr att kunna avgra hur Kristus re-dan r nrvarande och var Guds Ande redan r verksam.

Evangelisation innebr ocks

att lyssna p andra och att utmanas och berikas av andra


98 Att evangelisation har associerats med kolonial-makter i missionens historia har lett till antagan-det att vsterlndska former av kristendom utgr normen fr hur man br bedma hur andra lever evangeliet. Evang-elisation som utfrs av dem som tnjuter ekonomisk makt eller kulturellt herravlde riskerar att frvrnga evangeliet. Drfr mste de ska partnerskap med de fattiga, de egen-domslsa och dem som tillhr minoriteter, och formas av deras teologiska resurser och visioner.

99 Krav p enhetlighet misskrediterar det unika hos varje individ skapad till Guds avbild. Medan mnniskorna i Babel frskte genomdriva enhetlighet re-sulterade lrjungarnas predikan p pingstdagen i en enhet dr personliga srdrag och gemenskapers identiteter inte frsvann utan respekterades de hrde evangeliet, var en och p sitt eget sprk.

100 Jesus kallar oss ut ur vr inskrnkta oro ver vrt eget rike, vr egen befrielse och vrt eget oberoende (Apg 1:6) genom att avslja en strre vi-

sion fr oss och utrusta oss med den heliga Anden till att g nda till jordens yttersta grns fr att vara vittnen i varje sammanhang i tid och rum om Guds rttvisa, frihet och fred. Vr kallelse r att visa alla till Jesus, snarare n till oss sjlva eller vra institutioner, genom att se till andras intressen snarare n till vra egna (jfr Fil 2:3-4). Vi kan inte fnga komplexiteten i skrifterna genom ett frtryckande kulturellt perspektiv.

En mngfald av kulturer r en Andens gva fr att fr-djupa vr frstelse av vr tro och av varandra. Som sdana r interkulturella trosgemenskaper, dr olika kulturella ge-menskaper firar gudstjnst tillsammans, en form fr kultu-rer att mta varandra p ett kta stt, och dr kulturen kan berika evangeliet.

Samtidigt kritiserar evangeliet frestllningar om kul-turell verlgsenhet. Drfr mste evangeliet, fr att vara fruktbart, vara bde sant mot sig sjlvt och inkarnerat el-ler rotat i ett folks kultur ... Vi behver stndigt ska den heliga Andens insikt som en hjlp till att bttre urskilja var evangeliet utmanar, stder eller frvandlar en viss kultur fr livets skull.27

Livets fest: tiLL SLut hvdar vi

46

47livets fest: till slut hvdar vi

101 Vi r tjnare till den treenige Guden, som har gett oss uppdraget att frkunna evangeliet till hela mnskligheten och hela skapelsen, speciellt till de frtryckta och lidande mnniskor som lngtar efter livets fullhet. Mission, som ett gemensamt vittnesbrd om Kris-tus, r en inbjudan till mltiden i Guds rike (Luk 14:15). Kyrkans mission r att frbereda festen och att inbjuda alla mnniskor till livets fest.

Festen r ett firande av skapelsen och den rikedom av

frukter som fldar ver frn Guds krlek, kllan till livet i

verfld. Den r ett tecken p befrielse och frsoning fr

hela skapelsen, vilket r missionens ml. Med en frnyad tacksamhet infr Guds Andes mission, formulerar vi fl-jande bekrftande teser som svar p frgorna som stlldes i brjan av detta dokument.

102 Vi hvdar att syftet med Guds mission r liv i verfld (Joh 10:10) och det r kriteriet fr hur vi identifierar mission. Drfr r vi kallade att identifiera Guds Ande verallt dr det finns liv

i verfld, srskilt nr det gller befrielse fr de frtryckta

folken, helande och frsoning av sndertrasade samhllen och upprttelse av hela skapelsen.

Vi utmanas till att uppskatta den livsbejakande and-lighet som finns i olika kulturer och att leva i solidaritet

med alla dem som r involverade i uppdraget att bekrfta och bevara liv. Vi identifierar och konfronterar ocks onda

krafter varhelst de sprider dd och livet frnekas.

103 Vi hvdar att mission brjar med Guds skapelseakt och fortstter i terska-pandet, genom den heliga Andens livgivande kraft.

Den heliga Anden, utgjuten i tungor av eld p pingstdagen, fyller vra hjrtan och gr oss till Kristi kyrka. Anden som var i Kristus Jesus inspirerar oss till en sjlvutgivande och korsbrande livsstil och den fljer Guds folk i vr strvan att vittna om Guds krlek i ord och handling.

Sanningens Ande leder till hela sanningen och ger oss kraft att trotsa demoniska makter och i krlek tala sanning. Som en terlst gemenskap delar vi livets vatten med an-dra och sker efter enhetens Ande fr att lka, frsona och frnya hela skapelsen.

48 livets fest: till slut hvdar vi

104 Vi hvdar att spiritualitet r den klla som ger kraft fr mission och att mis-sion i Anden r frvandlande. Drfr sker vi frnya vrt perspektiv p sambanden mellan mission, andlighet och skapelse. Denna missionens spiritualitet, som fldar

frn liturgi och tillbedjan, fr oss ter samman med varan-dra och med den vriga skapelsen.

Vi frstr att vrt deltagande i mission, vr existens i skapelsen och vrt stt att leva livet i Anden vvs sam-man eftersom de r msesidigt frvandlande. Mission som brjar med skapelsen inbjuder oss att fira livet i alla dess

dimensioner som en gva frn Gud.

105 Vi hvdar att Guds Andes mission r att frnya hela skapelsen. Jorden r Her-rens med allt den rymmer (Ps 24:1). Livets Gud skyddar, lskar och bryr sig om naturen.

Mnskligheten r inte herre ver jorden, men r an-svarig fr att vrda skapelsens integritet. Omttlig girighet och obegrnsad konsumtion som leder till kontinuerlig fr-strelse av naturen mste upphra. Guds krlek predikar

inte mnniskors frlsning skild frn en frnyelse av hela skapelsen. Vi r kallade att delta i Guds mission bortom vra mnniskocentrerade ml. Guds mission riktar sig till allt liv och vi mste bde erknna och tjna livet p nya stt i mission. Vi ber om nger och frltelse, men vi upp-manar ocks till handling nu. Mission har skapelsen i sitt centrum.

106 Vi hvdar att dagens missionsrrelser vxer fram frn det globala syd och st, gr i flera riktningar och r mngfasetterade. Att kristendomens tyngdpunkt har skiftat till det globala syd och st utmanar oss att utforska missionsteologiska ut-tryck som har sin grund i dessa sammanhang, kulturer och olika uttryck fr andlighet.

Vi behver vidareutveckla msesidighet och partner-skap och bekrfta vrt beroende av varandra inom missio-nen och i den ekumeniska rrelsen. Vr mission mste visa solidaritet med lidande folk och vara i harmoni med natu-ren. Evangelisation sker i sjlvutgivande dmjukhet, med respekt fr andra och i dialog med mnniskor frn olika


kulturer och religioner. Det borde i denna vrld ocks inne-fatta konfrontation av frtryckande och avhumaniserande strukturer och kulturer som str i motsttning till gudsri-kets vrderingar.

107 Vi hvdar att marginaliserade mnnis-kor r aktrer fr mission och utvar en profetisk roll som understryker att livets ver-fld r till fr alla. De marginaliserade i samhllet r de mest centrala aktrerna i Guds mission. Marginaliserade, frtryckta och lidande mnniskor har en speciell gva att avgra vilka nyheter som r bra fr dem och vilka som r dliga fr dem i deras hotade liv.

Fr att engagera oss i Guds livgivande uppdrag mste vi lyssna till rsterna frn marginalerna, s att vi hr vad som r livsbejakande och vad som frstr livet. Vi mste in-rikta vr mission p de handlingar som de marginaliserade utfr. Rttvisa, solidaritet och inklusivitet r nyckeluttryck fr mission frn marginalerna.

108 Vi hvdar att Guds ekonomi bygger p vrderingar av krlek och rttvisa fr alla och att en frvandlande mission str emot av-gudadyrkan av den fria marknadsekonomin. Den ekonomiska globaliseringen har effektivt ersatt livets Gud med mammon, den fria marknadskapitalismens gud som menar sig ha makten att rdda vrlden genom en ackumu-lering av otillbrlig rikedom och vlstnd.

I detta sammanhang mste mission vara en mot-kultur och erbjuda alternativ till dessa avgudadyrkande visioner, eftersom missionen tillhr livets, rttvisans och fredens Gud och inte denna falska gud som orsakar elnde och lidande fr mnniskor och natur. Mission r allts att

Vi hvdar att Guds Andes mission r

att frnya hela skapelsen

50 livets fest: till slut hvdar vi

frdma ekonomisk girighet och att delta i och utva den gudomliga ekonomin som innebr krlek, delande och rttvisa.

109 Vi hvdar att evangeliet om Jesus Kris-tus r goda nyheter fr alla ldrar och platser och att det br frkunnas i krlekens och dmjukhetens ande. Vi hvdar inkarnationens, korsets och uppstndelsens centrala roll i vrt budskap och ven i sttet p vilket vi evangeliserar.

Drfr visar evangeliet alltid p Jesus och Guds rike snarare n p institutioner och hr till kyrkans sanna vsen. Kyrkans profetiska rst ska inte vara tyst i tider som krver

att rsten blir hrd. Kyrkan r kallad att frnya sina meto-der fr evangelisation s att den kan kommunicera de goda nyheterna med frvissning, inspiration och vertygelse.

110 Vi hvdar att dialog och samverkan fr livets skull r en del av mission och evangelisation. kta evangelisation utfrs med respekt fr alla mnniskors rtt till religions- och vertygelsefrihet, eftersom de r Guds avbilder. Proselytism som utfrs med vldsamma medel, ekonomiska incitament eller utvande av maktmissbruk strider mot evangeliets budskap.

Det r viktigt att evangelisation bygger respektfulla relationer och frtroende mellan mnniskor frn olika

Vi vrdestter varje mnsklig kultur och inser att evangeliet inte gs av

ngon grupp utan r till fr alla folk


trosriktningar. Vi vrdestter varje mnsklig kultur och inser att evangeliet inte gs av ngon grupp utan r till fr alla folk. Vi inser att vr uppgift inte r att fra med oss Gud dit utan att vittna om den Gud som redan r dr (Apg 17:23-28). Genom att flja Anden fr vi mjlighet att ver-brygga kulturella och religisa barrirer och arbeta tillsam-mans fr livet.

111 Vi hvdar att Gud rr vid och ger kyrkan kraft i mission. Kyrkan som Guds folk, Kristi kropp och den heliga Andens tempel r dynamisk och fr-ndras nr den fortstter Guds mission.

Detta leder till en mngd olika former av gemensamt vittnesbrd, vilket terspeglar mngfalden av den vrlds-vida kristenheten. Kyrkorna mste vara i rrelse, tillsam-mans p vg i mission och fortstta apostlarnas uppdrag. Praktiskt innebr det att kyrka och mission br frenas och att olika kyrko- och missionsorganisationer mste samar-beta till frmn fr livet.

112 Den treenige Guden inbjuder hela skapelsen till livets fest, genom Jesus Kristus som kom fr att de skall ha liv, och liv i verfld (Joh 10:10), genom

den heliga Anden som bekrftar visionen av Guds rike: Nu skapar jag en ny himmel och en ny jord. (Jes 65:17) Vi verlmnar oss sjlva tillsammans i dmjukhet och hopp till Guds mission, som terskapar och frsonar allt och alla. Och vi ber: Livets Gud, led oss till rttvisa och fred!

52

1 Jfr Todd M. Johnson och Kenneth R. Ross (red), Atlas of Global Christianity, Edinburgh, Edinburgh University Press, 2009.

2 Jfr Ion Bria, The Liturgy after the Liturgy: Mission and Witness from an Orthodox Perspective, Geneva, WCC, 1996. Ut-trycket myntades frst av rkebiskop Anastasios Yannoulatos och spreds genom Ion Brias publicering.

3 Alternative Globalization Addressing Peoples and Earth (AGAPE): A Background Document, Geneva, WCC, 2005, s 13.

4 The Accra Confession, Covenanting for Justice: in the Economy and the Earth, World Alliance of Reformed Churches, 2004, 10.

5 Edinburgh 2010, Common Call, 2010, 4.

6 Healing and Wholeness: The Churches Role in Health, Geneva, WCC, 1990, s 6.

7 Baptism, Eucharist and Ministry, Faith and Order Paper no. 111, 1982, 19. Svensk version: Kjell Ove Nilsson (red), Dop, nattvard, mbete: den officiella texten frn Faith and Order den s kallade

Lima-texten 1982 jmte introduktion och inofficiella ekumeniska kommentarer, Nordiska ekumeniska inst., Sigtuna, 1983.

8 Thomas F. Best och Gnther Gassmann (red), On the Way to Fuller Koinonia: Official Report of the Fifth World Conference on Faith and Order, Santiago de Compostela 1993, Faith and Order Paper no. 166, Geneva, WCC, 1994, s 254.

9 Jfr The Whole Church Taking the Whole Gospel to the Whole World: Reflections of the Lausanne Theology Working Group, 2010.

10 Mission and Evangelism in Unity, CWME Study Document, 2000, 13.

11 Jfr Mission as Ministry of Reconciliation, i Jacques Matthey (red), You Are the Light of the World: Statements on Mission by the World Council of Churches 19802005, Geneva, WCC, 2005, s 90-162. 12 Report of WCC Consultation on Mission and Ecclesiology of the Migrant Churches, Utrecht, the Netherlands, 16-21 November 2010, i International Review of Mission, 100.1, 2011, s 104-107.

13 Christopher Duraisingh (red), Called to One Hope: The Gospel in Diverse Cultures, Geneva, WCC, 1998, s 54.

fotnoter

53

14 ra till Gud och fred p jorden: Budskap frn internationella fredsmtet i Kingston 2011, SKR, 2012, s vi. 15 Diakonia in the Twenty First Century: Theological Perspec-tives, WCC Conference on Theology of Diakonia in the 21st Century, Colombo, Sri Lanka, 2-6 June 2012, s 2.

16 Minutes and Reports of the Fourth Meeting of the Central Committee, WCC, Rolle, Switzerland, 1951, s 66.

17 The Lausanne Movement, The Cape Town Commitment, 2010, Part I, 7(b).

18 Jfr Troskongregationen, Doctrinal Note on Some Aspects of Evangelization, no. 12, 2007, s 489-504.

19 Towards Common Witness: A Call to Adopt Responsible Relationships in Mission and to Renounce Proselytism, WCC Central Committee, 1997.

20 Det r viktigt att notera att inte alla kyrkor frstr evangelisa-tion s som det uttrycks ovan. Den Romersk-katolska kyrkan refererar till evangelization som missio ad gentes [mission till folken] riktat till dem som inte knner Kristus. I ett bredare per-spektiv anvnds uttrycket fr att beskriva vanligt pastoralt arbete

medan frasen new evangelization beskriver pastoralt arbete fr dem som inte lngre utvar kristen tro. Jfr Doctrinal Note on Some Aspects of Evangelization.

21 Kristet vittnesbrd i en mngreligis vrld, Svenska missions-rdet och Sveriges kristna rd, 2012, vgledande principer 4.

22 The San Antonio Report, s 26; Mission och evangelisation: Ett ekumeniskt dokument, 3a4; Called to One Hope, s 38.

23 Kristet vittnesbrd i en mngreligis vrld, Svenska missions-rdet och Sveriges kristna rd, 2012, vgledande principer 6-7 och 9-12.

24 Jfr Baar Statement: Theological Perspectives on Plurality, WCC, 1990.

25 Dialogue and Proclamation, 9, Pvliga rdet fr interreligis dialog, 1991.

26 Kristet vittnesbrd i en mngreligis vrld, Svenska missions-rdet och Sveriges kristna rd, 2012, vgledande principer 7.

27 Called to One Hope, s 21-22 och 24.

Tillsammans frlivetMission och evangelisation i en vrld i frndring

Tillsammans for livet

Documents

Transcript of Tillsammans for livet