1

livetKreativa konfirmander

Ett samtal mellan Gud och fyra ögon.

När ordtröttheten slår till, finns musiken.

i Helga Trefaldighets församling nr 1 år 2011

Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor. Jag skall skänka er vila. (matteus 11:28)

3

själens bördor. Jag har sett många gå ut från ett samtal med lätta steg.

För prästen handlar det inte om att ge råd, utan om att få personen att tänka utifrån sin egen situation, att försöka se var man befinner sig. Att finna en utgångspunkt för att ta sig vidare. Orsakerna till att man söker sig till en präst för samtal sträcker sig från att vara bekymrad över att skolarbetet går dåligt och en oro inför framtiden, till att man har svikit någon närstående eller i extrema fall att man gjort något riktigt dumt. Det är en bred skala, men alla har det gemensamt att frågorna blir för tunga att bära inom sig. De måste ventileras med någon.

Alla präster omfattas av en total tyst-nadsplikt. Det betyder att de inte får föra något vidare av det någon har sagt till dem under ett själavårdssamtal. Det är viktigt att man gör upp om att det är ett sådant »samtal«. Man möts i ett rum och är överens om att det som sägs nu stannar oss emellan.

– Det är ett samtal mellan Gud och dig och mig. Samtalet finns bara där och då. Inget får antecknas på pap-per. »Bara i himlen«, säger Eva. Ibland räcker det inte med ett samtal, det kan behövas flera. Fast det är viktigt att skilja på terapi och enskilda samtal.

Någon gång kan prästen hänvisa personen vidare, kanske till vården, när det handlar om psykisk ohälsa där medicinska insatser kan behövas. Andra gånger kan en diakon vara den som griper in i någons nöd och ger mer handgriplig hjälp. Det är något som inte prästen gör på samma sätt, det är en fråga om trovärdighet, menar Eva.

Ett samtal kan resultera i att man vill överlämna och få syndernas förlåtelse. En önskan om att försöka »ställa till rätta« det som gått sönder, för att kunna gå vidare.

Bikt är inte så vanligt förekom-mande i Svenska kyrkan, men finns här också. Allt fler har upptäckt att det finns en konkret handling, där man får möjlighet att försonas med sig själv och med Gud. Bikten följer en särskild ritual som finns beskriven i kyrkohand-boken i slutet av psalmboken.

Dagens första besökare till sam-talsrummet dyker upp och jag drar mig tillbaka från Menanders kor. n

Ta gärna kontakt direkt med någon av

församlingens präster eller diakoner för

att boka in ett enskilt samtal. Du hittar

kontaktuppgifter på våra hemsidor,

www.svenskakyrkan.se/uppsala

eller via vår växel tel 018-430 35 00.

»Drop-in-själavården« i domkyrkan, finns

i Menanders kor (till höger, längs ned i

kyrkan). Måndag-fredag, kl 15.30-17.30.

Jourhavande präst nås via tel 112 och

är öppen mellan 21.00-06.00 varje

dag. Samtalet är gratis och syns inte på

telefon räkningen.

Lätta själens bördor faktaEn medvandrare som går en stund tillsammans med dig på vägen. Många gånger handlar det bara om att man behöver någon som lyssnar på vad man har att säga. Att få formulera sig för någon annan. Kanske klarnar tillvaron något så att jag kan se var jag ska sätta ned foten i nästa steg.

– det handlar om livet. Om skeenden som vi människor passerar igenom, säger prästen Eva Noréus. Tillsammans med ett 20-tal pensione-rade präster och diakoner delar hon på uppdraget att ta emot människor i ett avskilt hörn av Uppsala domkyrka för

samtal, varje vardag. En stadig ström av besökande söker sig till »drop-in-själavården« i domkyrkan. Katedralen är väldig, byggd som den är för att påminna besökarna om Guds storhet, men samtalsrummet är litet. Tjocka draperier av sammet dämpar ljudet uti-från. Ett mjukt ljus strömmar in genom de höga fönstren. Vid bordet mellan två fåtöljer brinner ett ljus.

– Jag brukar börja med att fråga »vad vill du berätta?«. Sedan brukar det ge sig självt. Alla samtal är olika. För många handlar det om att de behöver få ur sig vad de går och bär på och sedan … är det inte mer med det. Fantastiskt, det händer varje dag. Människor lättar på

livet I hElGa trEfaldIGhEts fÖrsaMlING Nr 1 år 2011

reda

ktio

nfö

rsam

ling

livet i helga trefal­dighets församling

utges av Helga Trefaldighets församling och

distribueras gratis till alla hushåll i församlingen

Nr 1 Årgång 11adress och telefonLivet i Helga Trefaldighets

för samling Domkyrkoplan 5–7

753 10 Uppsala 430 36 04

info@livet.nuwww.svenskakyrkan.se/uppsala

redaktionsrådSusanne Cederlöf

Maria HammarströmMagnus Myrberg

Johan Nilsson (red)Peter Tegelberg

Harriet Wennbergansvarig utgivare

Lars-Olof Fahléngrafisk formMaria Mannberg

TryckeriEdita Arkpressen, Västerås

distributionPosten

helga.trefaldighet @svenskakyrkan.se

om du vill veta mer omDop, vigsel, begravning

och medlemskap430 35 35

Musikverksamheten 430 36 96/97

Barn- och familjeverksamheten

Kerstin Lindbäck, Eriksbergskyrkan, 430 37 17.

Madeleine MacDonald, Sankta Maria kyrka, 430 37 00.

Konfirmand- ochungdomsverksamheten

Kajsa Nordenström, 430 36 85Martina Larsson, 430 36 84

DiakoniverksamhetenMaria Holmgren 430 36 98

här f inns viFörsamlingskansli

Domkyrkoplan 5–7, 430 36 78

EriksbergskyrkanEriksbergsvägen 2, 430 37 12

Helga Trefaldighets kyrkaOdinslund, 430 36 87

S:ta Maria kyrkaStenhagsvägen 201, 430 37 13

54

När ordtröttheten slår till, finns musiken Upprymdhet. Nedstämdhet. Glädje. Sorg. Kanske vet man inte hur man ska formulera sig. Musiken når ens innersta tankar och känslor på ett direkt sätt, utan att behöva tolkas.

sarah litte är en av medlem-marna i Domkyrkans ungdomsmusik (DUM). Hon kom som student till Uppsala för några år sedan och sökte sig via tips från kompisar till DUM och fick vara med om att sätta upp Dark side of the Dome, en mässa uppbyggd kring musik av gruppen Pink Floyd. En omtumlande upplevelse. Sången har alltid funnits med i Sarahs liv, från tidiga barnvisor till musik med puls som ger adrenalinkickar.

– Allt eftersom man blir äldre och går igenom olika faser, så letar man efter musik som speglar sinnes-stämningen, säger Sarah. I hennes fall handlar det om ett mycket brett spektrum av musikstilar, från visor och ballader till hårdrock. Från techno till punk. Det är inte artisten som är det viktiga, utan samspelet mellan musik och text. Jag lyssnar egentligen bara på låten, förklarar hon.

Musik är ett sätt att hantera känslostämningar för oss. Tonerna fat-tar tag i ens känslor och hjälper till med livstolkningen. Andra gånger är mu-siken ett sätt att fly vardagen. Musik-forskare talar ibland om ett »trans-personligt rum«, där musiken blir en upplevelse av religiösa dimensioner.

– Ibland brukar jag låna ett pia-no någonstans för att få vara för mig själv. Då spelar jag och sjunger något som kommer till mig i stunden. Jag går

i stand-by-läge och tankarna får flöda fritt. Det blir som en liten meditation.

För Sarah är Gud är en närvaro som finns överallt.

– Gud är en del av mig själv, men även det som uppstår i mötet mellan mig och dem jag möter. Bäst beskriver man guds närvaro med ordet kärlek, helt enkelt. Att Gud även finns i musi-ken är självklart.

Domkyrkans Ungdomsmusik använder profan rockmusik i sina guds tjänster. Något som möter blanda-de reaktioner. Sarah menar att bland-ningen av musik i kyrkan visar att ingen musik är fel.

– Musik är musik, oavsett om det är elgitarrer eller stråkinstrument. Så länge budskapet fortfarande handlar om det som Gud och Jesus står för – kärlek och omtanke – så fungerar det. Fast det är viktigt att man gör ordent-lig research när man tar in annat än psalmsång i kyrkan, tillägger hon. Det är inte meningen att göra folk upprör-da. Avsikten är att öppna folks ögon.

Som människa konfronteras man ibland med svåra perioder. Det finns tunga känslor som man tvingas möta innan man landar på ett nytt plan.

– När man hamnar i svackor finns det musik även för dessa tillfällen, men det gäller att inte fastna där, säger Sarah, utan att succesivt få in den glada rytmen. »Att byta mollet mot duret!«

I gudstjänsten används olika medel för att nå fram med budskapet. Kyrkorummet i sig själv, konstnärliga uttryck, symbolerna, handlingarna och – musiken. Psalmer är viktiga, menar Sarah, där får man starkare kontakt med ordet.

– Det är lite som med banker, man kan ta ut pengar i kassan på affären också, men om du går på banken så är det mer på riktigt, säger Sarah. Man kan möta Gud i annan musik också, men med psalmer så är det mer direkt.

Sarah har en bok där hon skriver av sig när något känns svårt. Ur boken hämtar hon material till sina egna låtar. Ofta kommer text och musik tillsammans.

– Andra gånger kommer en me-lodislinga till mig när jag är ute och går. Då får jag snabbt ta fram mobilen och sjunga in den så jag kan spara den tills jag kommer hem!

Musik i all ära, men det finns tillfällen då man måste få lyssna till musik som står utanför mänsklig på-verkan, säger Sarah.

– Ibland lämnar jag min mp3-spelare hemma med avsikt. En prome-nad i solen, när jag får höra smältvattnet porla, fåglarnas sång och skogens sus. Då kan jag låta tankarna vila i den musi-ken. Jag behöver tystnaden också. n

exempel på artister i sar ahs l åtlista

Kent (bra texter)

Lars Winnerbäck

Cornelis Vreeswijk

Hilsong united

Text och bild: Johan Nilsson

där

livet I hElGa trEfaldIGhEts fÖrsaMlING Nr 1 år 2011

krea

tiva

kon

firm

ande

r

fasteinsamling76

det är lördag eftermid-

dag. Ute skiner en blek vårsol.

I Präst gården råder ett koncen-

trerat lugn. Här skapar kreativa

konfirmandgruppen olika scener

ur påskberättelsen.

– Vi får arbeta med olika

material, men lera är nog roligast,

säger Hampus, som tillsammans

med Johannes och Erik formar

lera runt ståltråd för att få till en

jesusfigur och ett kors. Jag håller

inte på med sånt här annars, så

det är kul att få tillfälle till det.

Varje lektion inleds med en

introduktion till ett tema. Idag är

det fastan och påsken som står

på schemat. Gruppen har bla fått

se olika delar ur en film om Jesu

liv, från intåget i Jerusalem via

korsfästelsen och till den tomma

graven. Ett avsnitt ur filmen Nar-

nia blev det också. Och läsning ur

Bibeln. Det är lektioner, men ändå

inte som i skolan.

– Man har ju inte samma press på

sig, med betyg och sånt, som

man har i skolan, säger Hampus.

Att konfirmera sig eller »att

gå och läsa«, som det hette förr,

innebär inte bara att lära sig om

kyrkoåret, bibliska berättelser

eller att rabbla tio guds bud. Det

handlar om livet.

– Man tolkar in vardagen, hur

man är mot andra och så. Det är

det viktigaste, säger Erika som

sitter vid ett annat bord tillsam-

mans med Ida och Sanne. Att

titta på detaljer och se livet på

ett annat sätt. Att välja en sådan

här konfirmandgrupp innebär att

man arbetar med berättelser och

teman på ett kreativt sätt, där

man får möjlighet att tolka in sig

själv i det man gör.

Ida och Sanne som sitter vid

samma bord håller med.

– Men vi har kul också! Och vi

har träffat kompisar från andra

delar av stan, som vi inte hade

mött annars!

På Palmsöndagen den 17 april

är det konfirmation i Helga Tre-

faldighets kyrka. Då kan du titta

på gruppens alster som ställs ut i

kyrkan. n

det odl a s tillräckligt mycket

mat på jordklotet för att mätta

världens befolkning två gånger

om. Ändå går nästan en miljard

människor hungriga. Du är för-

modligen inte en av dem.

Från fastlagssöndagen 6

mars till palmsöndagen 14 april

genomförs Svenska kyrkans

nationella fasteaktion för att

utrota hungern i världen. Vi

måste inte avstå från mat under

fastan, men kan dela med oss av

vårt överflöd till dem som saknar

det vi har. Vi kan be och försöka

förändra världen.

Följ fasteaktionen på www.

svenskakyrkan.se/uppsala Då

får du veta när det blir brödför-

säljning, hur du kan lägga upp

fasteauktioner på Tradera, bjuda

en okänd person på lunch eller

ge pengar på andra sätt. Sms:a

ordet HUNGER till 72950 så ger

du 50 kr, eller skänk pengar via

pg 900122-3 eller bg 900-1223

morotssoppa i fa stan

(4 port)

500 g morötter, tärnade

200 g lök, hackad

1 l grönsaksbuljong

ingefära

(grädde), salt, peppar

Stek lök och morötter tills löken

är glansig. Tillsätt så mycket bul-

jong att grönsakerna täcks. Sjud

15 minuter. Tillsätt ingefära efter

smak. Mixa soppan slät med stav-

mixer. Tillsätt mer buljong om

soppan är för tjock, eller grädde

om du vill. Salta och peppra efter

smak. Servera.

Kostnad: ca 20 kr. Skänk resten

av dagens matbudget till faste-

insamlingen.

Inom media nuförtiden är det

väldigt mycket våld, och många

blir påverkade, alla på olika sätt.

En del personer lär sig av detta

och blir själva våldsamma. Barn

som spelar tv-spel kan lätt ta

efter och lära sig att »våld är kul«.

Vad anser du? johanna

hej johanna . Tack för din fråga.

Du har fångat något som är aktu-

ellt i vår samtid, nämligen våldet

i media. Det förekommer vilket

du nämner i tv-spel men även i

film, tv-program och nyheter m

m. Helt sant är det att vi påverkas

av våldet i media på olika sätt,

givetvis beroende på vilka vi är

och vad vi har varit med om.

Jag skulle önska att många

fler kunde fundera klokt och sunt

kring våldet i media samt ställa

kritiska frågor: Vad är syftet med

medievåldet? Vilket underhåll-

ningsvärde har det? Vilka attityder

vill man förmedla? Är det nödvän-

digt att skildra brutalt våld?

När det handlar om barn blir

din fundering särskilt relevant.

Om vi vill att våra barn ska känna

tillit, trygghet och empati (och

så småningom bli sunda och

ansvarstagande vuxna) finns det

någon poäng med att de får ta del

av medievåld? Inte alls, skulle jag

säga. I synnerhet inte små barn.

Nu finns det åldersgränser på

film och dataspel, och i de bästa

av världar håller sig alla barn till

ålders gränserna. Tyvärr är det

ändå ganska lätt att ha tillgång till

våld i media, genom t ex Internet.

Jag hyser emellertid en

förhoppning om att många av

de barn och ungdomar som

råkar se våld i media någon gång

inte påverkas av det på djupet.

Detta särskilt om de befinner sig

i trygga sammanhang med en-

gagerade och närvarande vuxna

eller har bra vänner samt vettiga

aktiviteter som en sund motpol.

Som jag förstår är det värre för

den som lever i utsatthet. Där

riskerar medievåldet att bli en

ventil för den inre frustration

som råder. Därmed ökar också

risken att, vilket du beskriver, ta

efter och tycka att våld »är kul«.

Detta kan gälla såväl barn som

vuxna. En annan aspekt är att om

man bär på inre oro eller lever i

otrygga hemförhållanden, blir ju

inte känslan av trygghet bättre av

medievåld. Tvärtom!

Just när det handlar om

barn och ungdomar ligger ju

ansvaret hos oss vuxna att skapa

den trygghet de yngre behöver.

Ansvaret ligger också hos medie-

branschen att ta till sig insikten

om medievåldets konsekvenser.

Jag hoppas att du med din

fråga ska kunna bidra med en

större medvetenhet om medie-

våldets avigsidor. Hör gärna av

dig om du har fler funderingar.

n

varma ste hälsningar

harry moil anen

Präst i Uppsala domkyrko-

församling

fråga prästen

bång

elib

inga

!

bjud någon du inte känner på lunch!

26 mars kl 20.30 börjar Earth

Hour – en världsvid manifesta-

tion. Släck ljuset, och fundera

över vad du kan ändra på i ditt

liv för att göra skapelsen lite

grönare. Svenska kyrkan i Upp-

sala släcker under Earth Hour.

domk yrk ans klockor

hänger i norra tornet och

heter Storan, Thornan,

Malman,Massan och Bönan.

Thornan är Sveriges största

kyrkklocka. Den väger 6189

kg. Bara fem gånger ringer

alla klockorna tillsammans.

Påsken är ett av dessa tillfäl-

len. Då firar vi att Kristus är

uppstånden. n

lyck ans l ammfärsgry ta

Perfekt gryta när du vill äta

gott, men hellre går ut i vår-

solen än står vid spisen! Klarar

du det på 15 minuter blankt?

Uppsalabloggen Matlyckan

bjuder på receptet.

(ca 6 port)

2 gula lökar

1 msk hackad vitlök

2 msk olivolja

1 tsk curry

1 tsk mynta

400 g lammfärs

2,5 dl Oatly/matlagningsgrädde

2 msk tomatpuré

1 msk grönsaksfond

1 tsk balsamvinäger

20 urkärnade kalamataoliver

100 g syltlök

300 g lammkorv

Finhacka lök och skär korven i

centimeterstora slantar. Stek

lök och vitlök i olja utan att

den tar färg. Tillsätt curry och

mynta och stek någon minut.

Tillsätt lammfärs, stek tills

den är genomstekt. Tillsätt

resten och låt koka ihop några

minuter. Servera med ris eller

klyftpotatis. n

Veckoprogrammet finns att hämta på www.svenskakyrkan.se/uppsala

Du kan också prenumerera på veckoprogrammet via e-post. Skicka ett

e-postmeddelande till annons-on@svenskakyrkanuppsala.se, så får du

programmet via e-post varje vecka.

Om du inte har tillgång till internet eller e-post, är ytterligare ett

alternativ är att få veckoprogrammet skickat hem till din brevlåda.

Skicka ett vykort märkt med »veckoprogram«. Ange ditt för- och

efternamn, adress, postnummer och ort, samt telefon till Uppsala

kyrkliga samfällighet, Box 897, 751 08 Uppsala. n

på gång i kyrkan?

bild: w

ww

bild

ak

ut

en.se

livet I hElGa trEfaldIGhEts fÖrsaMlING Nr 1 år 2011

8

det som engagerar mig både

privat och yrkesmässigt, är mötet

mellan människor och rum och

vad som gör att vissa miljöer

känns så engagerande och tillta-

lande. Rum där det är lätt att vara,

tillsammans eller ensam. Andra

rum gör att håglösheten kryper

fram och man vill gå sin väg, eller

helt undvika dem.

Lyhördhet för rum och

arkitekturens betydelse är för

mig centralt. När det är som

bäst vill man lovsjunga rummens

inflytande. När väggar, golv, tak

och ljusöppningar tillsammans

med inredning samverkar till en

atmosfär i vilken våra bästa sidor

kan blomstra. Det är rum som gör

det lätt att vara människa och som

gör att vi får kontakt med varand-

ra och med våra inre rum.

I smått och stort är våra liv

omslutna av arkitektur, när det

gäller såväl praktiska funktioner

som upplevelser. Väl gestaltade

miljöer påverkar vårt välbefin-

nande positivt, däremot kan en

god fysisk miljö inte ensam göra

oss lyckliga. Säkert är däremot att

arkitektur underlättar våra försök

att leva ett gott och värdigt liv.

Arkitektur är långsiktigt

och handlar om grundläggande

begrepp som beständighet,

användbarhet, skönhet men även

helhetsperspektiv och sam-

manhang. Genom att planera

gästfrittoch gestalta väl kan nya värden

skapas för människa och samhälle.

Arkitektur är en nyckel till rum där

det är lätt att vara.

Bland rum som berör och

dit många människor söker sig

utmärker sig Uppsala domkyrka,

en skatt och möjlighet öppen för

alla. Dess respektingivande ålder

och kontinuerliga brukande, gör

domkyrkan till ett välunderrät-

tat ögonvittne. Vars vittnesmål

omsorgsfullt har lockats fram av

en grupp forskare som nyligen

presenterade ett respektingivan-

de bokverk i sex volymer om hur

domkyrkan växt fram och använts

under drygt åttahundra år.

Ingen kan undgå Brandskydds-

projektet som sätter sin prägel på

domkyrkan. Byggstängsel, motiv-

tryckta inklädnader, byggbodar

och byggnadsarbetare mm har

skjutit upp ur marken som svampar.

Med en rasande aktivitet och

med öppen kyrka har golv frilagts.

Brandskydd, sprinklers, ventilation,

värme, kablage för ljus - och ljud

mm förnyats. Det är olika åtgärdar

vars syfte är att skydda kultur-

arvet och skapa bättre förutsätt-

ningar för gudstjänstliv. När allt är

klart kommer det mesta att vara

fördolt och endast huvud vittnet

vet vad som hänt. n

helena tallius myhrman

domk yrkoarkitek t för

uppsal a domk yrk a

k affestund med progr am

och samvaro

Prästgårdssalen, Odinslund 3,

nedanstående lördagar, kl 13-15

9 april psalmer och visor, lätt

och blandat med Hillevi Bergvall

1 4 ma j Trädgårdskaffe vid

prästgården

storsjung

För alla barn 0–3 år. Föräldrar och

syskon får gärna följa med!

Stora salen, V-Dala nation,

S:t Larsgatan 13. Kom i tid –

dörrarna öppnas redan 10.30.

Lördag 2 april kl 11.00. Fri entré.

på sklovskul!

Måndag 18 april och tisdag 19

april, kl 10–15 är det Påsklovskul i

Sankta Maria kyrka. Välkomna!

»världens bä sta a strid«

Eriksbergskyrkan, lördag 14 maj,

kl 16.00

Musikal baserad på musik ur

Astrid Lindgrens sagor med AKO

och Eriksbergskyrkans flick- och

gosskörer. Instrumentalister.

Fri entré. Kollekt.

körer sjunger in sommaren

På nationaldagen den 6 juni,

kl 16.00, sjunger Eriksbergs-

kyrkans körer in sommaren.

Samling på kyrkbacken.

Ta med picknick-korgen!

livsloppet

Den 3 april finns det möjlighet

att delta i Livsloppet, som är en

del i årets fastekampanj Allt för

att utrota hungern. Deltagarna

vandrar en halvtimma och lär sig

samtidigt om kyrkans arbete

för alla människors rätt till mat.

Vandringar utgår, dels från Sankta

Maria kyrka, där vi vandrar till

Trädkyrkan. Vandring utgår även

från Eriksbergskyrkan, i riktning

mot Stadsskogen. Om vädret är

dåligt gör vi vandringen inne i

kyrkan istället.

välkommen till syjuntan!

Första måndagen i månaden kl 19

träffas syjuntan i Helga Trefaldig-

hets kyrka! Skapa, laga, hant-

verka, pyssla eller kom och bara

va! Att handarbeta tillsammans

är på modet igen sedan några år

tillbaka. Ta med ditt hantverk och

träffa andra, första måndagen i

varje månad från klockan 19.00

och två timmar framåt.

4 april, 2 maj,

tips i Helga Trefaldighet