Livet i Romarriket

15
Livet i Romarriket

description

Livet i Romarriket. Samhällsklasser. Patricier Plebejer Slavar. Patricier Rikaste gruppen. Ägde land eller annan egendom. Bestämde om lagar, vilket försäkrade att de hade mer makt och privilegier. Plebejer Betalde skatter. Tjänstgjorde i militären. Fick inte gifta sig med patricier. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Livet i Romarriket

Page 1: Livet i Romarriket

Livet i Romarriket

Page 2: Livet i Romarriket

Patricier Plebejer

Slavar

Samhällsklasser

Page 3: Livet i Romarriket

Patricier Rikaste gruppen. Ägde land eller annan

egendom. Bestämde om lagar, vilket

försäkrade att de hade mer makt och privilegier.

Plebejer Betalde skatter. Tjänstgjorde i militären. Fick inte gifta sig med

patricier. Kunde inte bli ämbetsmän.

Slavar Krigsfångar eller plebejer med

pengaproblem. Jobbade hårt utan lön. Kunde köpa sig fria.

Page 4: Livet i Romarriket

MänFamiljefadern, pater

familias, bestämde över husen och egendomen.

Fadern bestämde över hustrun och barnen.

Faderns makt över sin familj var garanterad av lagen.

Män i överklassen gjorde karriär som ämbetsmän eller militär.

Page 5: Livet i Romarriket

KvinnorKvinnor i överklassen

förväntades inte stanna i hemmet.Kvinnor syntes i

utelivet.Kvinnor kunde ha

egendom.Kunde läsa och skriva.Främsta uppgiften var

att uppfostra barn.Många kvinnor dog när

de födde barn.

Page 6: Livet i Romarriket

Tjejer gifte sig när de var 12 år.

Pojkar fick gifta sig efter de fyllt 14 år.

Överklassbarnen fick gå i skolan.Flickor slutade skolan

tidigare är pojkar.De flesta hade inte råd med

skolavgifterna.Pojkar gav föräldrar

trygghet, men flickor kunde lämnas ut för att dö.

Barn

Page 7: Livet i Romarriket

SlavarNästan hälften av Roms

invånare var slavar.Slavarna var oftast

krigsfångar.Enligt lagen var slaven

sin ägares egendom.Ägaren kunde sälja

slaven eller straffa hen.Vissa slavar kunde få

betalning för sitt arbete.En möjlighet att köpa

sig fri.

Page 8: Livet i Romarriket

Även romarna hade många gudar (polyteism).Romarna hade blandat grekernas tro med sin

egen.Jupiter: Högsta guden.Juno: Högsta gudinnan, Jupiters fru.Mars: Krigets gud.Neptunus: Havets gud.Amor: Kärlekens gud.Minerva: Visdomens gudinna.

Senare blev kristendomenRoms officiella religion.

Religion

Page 9: Livet i Romarriket

Många romare levde på jordbruk.Bönder odlade bönor, grönsaker och frukt. Grekerna visade hur man kunde odla oliver och vindruvor.Vissa bönder blev rika och kunde köpa mer land.Andra bönder förblev fattiga och fick det svårt när Rom lev större.

Livet på landet

Page 10: Livet i Romarriket

Urbanisering.Rom var imperiets centerpunkt.Rom var en miljonstad under Pax Romana. Imperiet hade många andra storstäder:

Alexandria, Karthago, Aten, Neapel.

Problem med avfall, bränder och färskvatten.Fattiga romare bodde i hyreshus.

Lägenheter på gatunivån var bekväma.Enklare bostäder ju högre upp man kom.Gratis brödsäd av staten (socialhjälp).

Rika romare bodde i villor.Stora inre gård och flera rum.Oftast hade man även ett hus på landet.

Livet i stan

Page 11: Livet i Romarriket

Modell av ett romersk hyreshus

Page 12: Livet i Romarriket

Badhus var en viktig del av stadslivet därför att hyreshusen inte hade vatten.

Romare besökte badhusen för att tvätta sig och träffa folk.

De flesta romerska städer och fästningar hade allmänna badhus.

Page 13: Livet i Romarriket

1. Colosseum 2. Circus Maximus 3. Claudius akvedukt

Page 14: Livet i Romarriket

Underhållning• Det fanns så många slavar att

många romare hade ingenting att göra.

• Då behövdes underhållning.• På Colosseum anordnades

skådespel med djur och gladiatorer.

• Hästkapplöpning på Circus Maximus.

Colosseum

Circus Maximus

Page 15: Livet i Romarriket

Romersk lag.Man är inte skyldig innan man har blivit dömd för

brottet.Språket Latin och latinska alfabetet.

Romanska språk. De lärdas språk.

Ingenjörskonst.Vägar.Broar.Akvedukter.Badhus.Betong.

Nya städer.Romersk militärkonst.

Arvet från romarna