1

livet

Kyrkogården – en speciell arbetsplats

Kyrkoåret – kalender för livet

Dag Hammarskjöld – aktuell förebild

i Helga Trefaldighets församling nr 3 år 2011

fakta

3

Text

och

bild

: Joh

an N

ilsso

n Bruset från staden – bilar, bussar, maskiner – en ljudmatta som vibrerar mellan husväggarna tonar bort när jag stiger in på Gamla kyrkogården som ligger centralt inne i Uppsala. Över gamla, knotiga trädstammar vilar ett tak av gröna blad. Larmet utanför märks knappast alls här. Gravstenar i olika storlek och ålder kantar grus­gångarna, som på sina håll bildar små labyrinter. Stenarna minner om männi­skor som inte finns bland oss längre. Ändå är det ingen särskilt dyster plats.

– det är ett fritt jobb, man vet vad man ska göra och gör det i sin egen takt, säger Thommy Matsson, som egent ligen är utbildad till matros, men som började jobba på kyrkogårdarna i Uppsala under sommarhalvåret när behovet av kyrkogårdsarbetare är stort. Nuförtiden jobbar han här hela året.

– Jag trivs här. Kyrkogården är en speciell arbetsplats, inte som vilken park som helst. Här är lugnt och fridfullt … ödmjukt och respektfullt. Det är en lugn oas mitt i kaoset, säger han.

Arbetet består av att plantera blommor och rensa rabatter, kratta och snygga till. Så här på hösten är det förstås mycket löv som ska krattas och långa häckar som måste ansas.

– Och när man är klar på ena stället, så är det bara att börja om igen från början, skrattar Thommy.

Många människor söker sig hit varje dag. En del passerar igenom kyrko gården på väg till skolan, uni­versitet eller sina arbetsplatser. Kanske för att det är en genväg att gå igenom kyrkogården, eller kanske för att få en stunds stillhet och lugn på vägen.

– Efter ett tag känner man igen en del som passerar igenom här dagligen.

Andra kommer hit för att besöka en grav. När någon har dött, begrav­ningen är genomförd och det blir vardag igen, då är det ofta kyrkogårds­personalen som de anhöriga kommer i kontakt med.

– Människor kommer fram och vill prata. Som regel vill de inte något särskilt, utan de vill bara växla några ord. Ibland vill de berätta om den döda. Mest är det äldre som kommer fram. De kanske börjar bli ensamma och saknar någon att tala med. Sådant måste man få ta tid till här, säger Thommy.

– Ibland finns en tragisk berättelse bakom ett dödsfall, sådant blir man naturligtvis berörd av, inte minst om det handlar om en ung människa. Då spelar det ingen roll om man har varit med ett tag och hört och sett mycket.

Thommy och de andra kyrko­gårdsarbetarna försöker att störa så lite som möjligt.

– Det gäller att vara uppmärk­sam och hålla sig i bakgrunden så att man inte stör. Pågår det en förrättning får man flytta sig någon annanstans. Men någon gång har det väl hänt att man råkat dra igång en motordriven häcksax samtidigt som det pågått en begravning på andra sidan häcken. Sånt är pinsamt.

Som kyrkogårdsarbetare borde man ha gott om tid på sig att fundera över var man själv ska ha sin gravplats när den dagen kommer. Funderar man över det?

– Det finns många trevliga ställen. Man hittar nya varje år, de förändras ju. Men det är ju fint vid Vaksala förstås, ler Thommy. n

Kyrkogården, en lugn oas i kaoset

Här är lugnt och fridfullt … ödmjukt och respektfullt.

På Alla helgons dag lördag 5 november finns det

personal som hjälper besökarna tillrätta, infor­

merar och säljer ljus, granris och ljung på kyrko­

gårdarna i Uppsala mellan kl 12.00­19.00. Detta

gäller Gamla kyrkogården, Stillhetens kapell,

Gamla kapellet, Hammarby kyrkogård, Vaksala

kyrko gård, Gamla Uppsala kyrkogård, Berthåga

kyrkogård, Minneslunden och Trädkyrkan.

Information på: www.uppsalaskyrkogardar.se

livet I Helga trefalDIgHets fÖrsaMlINg Nr 3 år 2011

reda

ktio

nfö

rsam

ling

livet i helga trefal dighets församling utges av Helga

Trefaldighets församling och distribueras gratis till alla

hushåll i församlingenNr 3 Årgång 11

adress och telefonLivet i Helga Trefaldighets

för samling Domkyrkoplan 5–7

753 10 Uppsala 430 36 04

uppsala.livet@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/uppsala

redaktionsrådSusanne Cederlöf

Maria HammarströmMagnus Myrberg

Johan Nilsson (red)Peter Tegelberg

Harriet Wennbergansvarig utgivare

Lars Olof Fahléngrafisk formMaria Mannberg

TryckeriEdita Arkpressen, Västerås

distributionPosten

helga.trefaldighet @svenskakyrkan.se

om du vill veta mer omDop, vigsel, begravning

och medlemskap430 35 35

Musikverksamheten 430 36 96/97

Barn- och familjeverksamheten Eriksbergskyrkan,

Madeleine MacDonald, 430 37 00Sankta Maria kyrka,

Henrik Viberg, 430 36 83

Konfirmand- ochungdomsverksamheten

Kajsa Nordenström, 430 36 85Martina Larsson, 430 36 84

Pär Lindberg, 430 36 86

DiakoniverksamhetenMaria Holmgren, 430 36 98

här f inns viFörsamlingskansli

Domkyrkoplan 5–7, 430 36 78

EriksbergskyrkanEriksbergsvägen 2, 430 37 12

Helga Trefaldighets kyrkaOdinslund, 430 36 87

S:ta Maria kyrkaStenhagsvägen 201, 430 37 13

fakta

54

vad vi än ser för bild framför oss av året försöker vi som människor på olika sätt hantera den tid som begränsar vår tillvaro. Vi delar upp den i år och månader. Vi förgyller den med högtider, som markerar det vi tycker är riktigt viktigt. För inte länge sen bestämde naturens rytm villkoren i vårt land. När skörden skulle bärgas var dagarna långa. När kvällarna blev mörka, blev också arbetsdagarna kortare.

I dag bestämmer snarare skolor och arbetsplatser takten. Vi passar på att vara lediga när det är varmt och skönt och varvar upp när naturen går ned på sparlåga.

Kyrkan har också sin indelning av året, som speglas i våra almanackors

röda dagar. Många har släppt kon­takten med den djupare betydelsen av dessa dagar. Vi tänker inte så mycket på varför vi firar påsk, pingst och jul. Samtidigt finns skatter att åter­upptäcka, både i naturens rytm och i kyrkans tolkning av tiden. Vi mår bra av att kura skymning och tända ljus lite tidigare på kvällen när mörkret sänker sig. Vi mår också bra av att bryta verksamhets ivern med dagar av vila och eftertanke.

I kristen tradition är söndagen helgdag. Det har att göra med att Gud enligt skapelseberättelsen vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen. Det har också att göra med att söndagen är dagen för Jesu uppståndel­se. Då firar vi livets seger över döden, som den första dagen i en ny tid – och därmed också den första dagen i en ny vecka. Vi kommer säkert aldrig att få uppleva en återgång till söndagsstäng­da städer. Men kanske finns det ändå något av värde i att låta söndagarna bli dagar av vila och fördjupning.

Människor från olika delar av världen lever sida vid sida i Sverige, vilket betyder att det i samma skol­klass eller på samma arbetsplats finns människor som firar högtids dagar vid olika tid på året och med olika benäm­ning. Men att försöka hitta ett neutralt förhållande till tiden där vi alla kan mötas låter sig knappast göras. Kanske ligger det istället en rikedom i att få mer kunskap både om den egna och andra traditioners indelning av året.

Naturens rytm och kyrkans går också bra att upptäcka tillsammans. Lyckan över den första tussilagon på våren känns för många av oss som en livets seger över döden. Kyrkoåret erbjuder en djupdimension av natur­upplevelsen. n

Höststartmen glöm inte vilodagarnaHösten är här med en väl kom­men återgång till rutinerna för en del av oss. Andra upp lever mer av stress och oro, kanske bävan inför mörkret som sänker sig. Rent bildligt ser vi också tiden framför oss på olika sätt. För några är året en cirkel, där hösten har sin särskilda plats. Andra ser framför sig en kalender, kanske som på de gamla scoutalmanackorna, med en årstidsbild att klistra upp för varje månad. För vissa är hösten ett uppförslut, som tar slut först vid midvintersolståndet, när ljuset börjar återvända.

Nu på hösten väntar flera helgdagar i

kyrkan. Vi firar Tacksägelsedag (9 ok­

tober) och påminner oss årets skörd,

inte bara som ett resultat av rationellt

storbruk, utan som en Guds gåva. Vi

tänder ljus på de dödas gravar vid Alla

helgons dag (5 november) och minns

våra kära som vi överlämnat i Guds

omsorg. När naturen somnar in går

kyrkoåret mot sitt slut och vi påminner

oss på Domsöndagen (20 november)

att Jesus sagt att allt elände i världen

en gång ska ställas till rätta. Ingenting

ska längre vara dolt, utan träda fram

som det är, inför Guds kärleksfulla

blick. När vi firat den dagen börjar

cirkeln om. Det är dags för en av våra

folkkäraste helger, första advent (27

november), den första söndagen på

det nya kyrkoåret. Då sjunger vi om

väntan och längtan och tänder våra

ljus för att besvärja mörkret med det

hopp som är kyrkans särskilda ansvar

att förvalta.

Text: Ninna Edgardh

Bild: Johan Nilsson

Det finns skatter att åter upptäcka, både i naturens rytm och i kyrkans tolkning av tiden.

livet I Helga trefalDIgHets fÖrsaMlINg Nr 3 år 2011

jag minns …

76

den här bilden väcker fort­

farande starka minnen hos mig,

på samma sätt som när jag första

gången såg den för ett tiotal år

sedan. Det var min första termin

i Uppsala och att få komma rakt

in i en världshändelse var mycket

starkt. Vi studenter var in­

bjudna att bilda hedersvakt längs

kortegevägen, vi stod varannan

kvinnlig, varannan manlig student

som framgår av bilden. Jag hade

samma utblick från min plats

som den här bilden visar. Dag

Hammarskjöld hedrades med en

statsbegravning, så kistan stod

på en katafalk som drogs av fyra

hästar. Att se den stämningsfulla

processionen, alla människor som

representerade olika länder och

religioner, det var mäktigt. Allt

sedan dess har Dag Hammar­

skjöld – hans liv och hans gär­

ningar – funnits med i mitt liv.

n

Text: Birgitta Nordenman

världens goda ste äppelk ak a

Skiva 2–3 äpplen i tunna skivor. Lägg i pajform, strö över socker och

lite kanel. Blanda ihop 200 gr smält smör, 1.5 dl socker, 3 dl vetemjöl,

2 tsk bakpulver. Klicka över smeten över äpplena. Grädda i 20 mi­

nuter i 200 grader. Låt svalna och servera sedan med glass, grädde

eller vaniljsås. Mums! n Text: Harriet Wennberg

Jesus har sagt: »Om ni ber om

något i mitt namn så ska jag

göra det.« Gäller detta alla? Jag

har ofta bett för en olycklig och

mycket ångestfylld person att

han ska bli frisk från sin psykiska

sjukdom, bli troende och få upp­

leva Jesus i sitt liv, och lämna sin

felaktiga religion (dvs buddismen,

new age och spiritismen). Det

känns så segt. Jag tror, att Gud

kan göra under, men jag vill se och

uppleva, att denna person »blir

helad«. Kan du förklara varför

undret låter vänta på sig trots att

jag ber enligt Guds vilja? anja

he j anja! Frågan är vad som är

Guds vilja. Jag tror inte att vi med

säkerhet kan veta det. Det är bara

Gud själv som vet vad varje männi­

ska behöver. Gud är framförallt

närvaro. Gud säger om sig själv i

2 Mos 3:14 »Jag är«. Kanske är det

den största gåvan till oss männi­

skor, att vi inte är ensamma och

utelämnade? Det är också något

att haka tag i när det är svårt.

Bön är inte en formel att

använda för att kunna styra Gud

och Guds kraft. Även om vi ofta

skulle vilja att det kunde fungera­

de så. Men tänk vilket ansvar det

skulle vara. Att alltid be rätt! Jag

tror att bön i Jesu namn är att

överlämna sina tankar, längtan

och önskningar till Gud. Bön är

att lägga sitt eller andras liv i

Guds händer. Så bad Jesus själv i

Getsemane strax innan han blev

tillfångatagen (Luk. 22:42). Ibland

kan vi uppleva att vi får svar på

våra böner på det sätt som vi

själva tänkt. Ibland blir det på

ett annat sätt. Kanske till och

med bättre än vad jag själv hade

tänkt ut. Därför bli bön en sorts

träning i att våga och kunna lita

på att Guds vilja och kunskap är

större än vad jag själv kan tänka

och förstå.

Bön är också relation. I bönen

möts Gud och jag. Jag behöver

både tala och lyssna till Gud för

att relationen ska leva. Att över­

låta sig i Guds händer det är att

be i Jesu namn.

Så fortsätt att be för din vän

Anja. Det är en god och bra sak

att göra för varandra. Gud når där

vi inte når och omsluter med sin

kärlek och vishet. n

gudrun rosén

Sjukhuspräst, Akademiska sjuk­

huset, domkyrkoförsamlingen

fråga prästen

diakonerna

visste du att …

diakonerna bär ett

emblem som kännetecken.

Det består av flera olika

symboler: Korset ­ Jesus

Kristus. Ringen ­ Fadern som

omsluter allt. Och duvan med

den friska olivkvisten ­ Den

Helige Ande och Noas duva

som kom med budskap om

hopp och liv. n

Afrikas horn - behöver ditt stöd nu • 50 kronor räcker till en dagsranson av mat för 2 perso­

ner bestående av bönor, majs, ris, socker och olja.

• 375 kronor räcker till ett familjepaket med myggnät,

presenning, filt, plastdunk, madrass och tvål.

så här ger du en gåva :

• Via SMS: Skicka ordet HUNGER till 72 950 så bidrar du

med 50 kronor

• På webben: www.svenskakyrkan.se/gedirekt

• Via plus­ eller bankgiro: pg 90 01 22- 3

eller bg 900 – 1223, ange Östra afrika n

skördetid

bil

d: l

ön

nb

ac

ka

foto

gr

afe

rn

a

helga trefaldighets k yrk a är en av landets populäraste platser

att ha sin vigsel på. Det blir en glädjande sjätteplats för Helga. På första

plats hittar vi Arlanda flygplats, följt av Ishotellet i Jukkasjärvi.

veckoprogr ammet f inns

at t hämta på

www.svenskakyrkan.se/uppsala.

Du kan också prenumerera på

nyhetsbrevet med veckans

program via e­post. Gå till

www.svenskakyrkan.se/uppsala,

i sidfoten finns en länk till pre­

numerationssidan. Fyll i din adress

där, så får du vårt utskick via

e­post varje vecka.

Om du inte har tillgång till

internet eller e­post kan du få

programmet hem till din brevlåda.

Skicka ett vykort märkt med

»veckoprogram«. Ange ditt namn

och din adress, samt telefon.

Posta kortet till Uppsala kyrkliga

samfällighet, Box 897, 751 08

Uppsala. n

program

livet I Helga trefalDIgHets fÖrsaMlINg Nr 3 år 2011

8

Korrekt internationell tjänsteman.

Diskret, men effektiv diplomat.

Kristen mystiker.

sa har Dag Hammarskjöld be­

skrivits. FN s generalsekreterare

som bars av en vision av FN som

konfliktlösare, av övertygelsen

att diplomatin är mer framgångs­

rikt i det stilla samtalet än i stora

deklarationer och som levde i

tron att vägen valde honom och

att han bars under vandringen.

FN ser mer annorlunda ut idag

än nar Dag Hammarskjöld ledde

organisationen. Då hade FN 104

medlemsstater. Nu ar det nästan

dubbelt så manga.

Då satte det kalla kriget

spelreglerna för fredsarbete och

konfliktlösning. Nu har konflik­

terna andra förtecken.

Så fanns två stormakter.

USA har idag en unik roll som

stormakt, men samtidigt spelar

länder som Kina, Indien och Bra­

silien en roll som var otänkbar för

femtio år sedan.

gästfrittMen fortfarande är FN den

enda globala plattform som har

potentialen att bygga gemensam

fred, upprätthålla respekten for

mänskliga rättigheter och att

bidra till rimliga levnadsvillkor for

människor.

Jag har frågat unga människor

som arbetar i och kring FN i New

York, vad de tänker på när de hör

namnet Dag Hammarskjöld.

– Han var en visionär freds­

arbetare och visst var han väl tysk?

Jag har svårt att tänka mig

ett bättre eftermäle efter femtio

år – att förknippas med sitt

visionära fokus, och inte med sin

nationalitet. Det gäller förvisso

inte alla som varit FN s general­

sekreterare. Men i Uppsala kan

vi väl ändå unna oss glädjen att

en av de stora ledargestalterna

i världen en gång hörde hemma

hos oss. n

margareta gr ape

chef för Kyrkornas världsråds

FN kontor i New York

bil

d: m

ag

nu

s a

ro

ns

on

, ik

on

babycafé i eriksbergskyrkan

För barn (0­1 år) tisdagar kl 10­12,

från 20 september. Stängt 1 no­

vember. Sångstund kl 11.00

– kom en stund innan och fika!

Information: Madeleine

MacDonald, 018­430 37 00

tr äffar för daglediga

Eriksbergskyrkan,

torsdagar kl 13.30­15.00.

Program från kl 14.00)

29 sept, 27 okt, 10, 24 nov,

1, 10 dec.

Prästgårdssalen,

intill Helga Trefaldighets kyrka,

lördagar kl 13.00­15.00

29 okt, 19 nov, 17 december

Program, se affischering eller

läs på hemsidan under »Vuxna«.

nyhet : helgamåndag

Måndagar i Helga Trefaldighets

kyrka, södra koret,

kl 19.00­21.00

• Första veckan i månaden:

syjunta!

• Andra veckan: Studiecirkel

»I ökenfädernas fotspår«

• Tredje veckan: Bibelstudium

• Fjärde veckan: Kurs

­ Mindfulness

För mer information se affisch­

ering eller läs på hemsidan.

sångare sökes

Motettkören i Helga Trefaldig­

hets kyrka söker sångare med

god notläsningsförmånga. I

första hand behövs basar och

tenorer. Kören sjunger allt från

gregoriansk sång till nykompo­

nerade verk.

Kontakta Jens Timofejevs

Henriksson 018­430 37 04,

jens.pt.henriksson@

svenskakyrkan.se

25-årsjubileum

för ekumenisk a

meditationsgruppen

Gruppens 25­årsjubileum

uppmärksammas lörd 22 okt,

kl 11.00­12.00 i Katedralkaféet.

Föreläsning av Erwin Bischof­

berger, jesuitpräst, professor

emeritus, föregångare inom

kristen djupmeditation i Sverige.

Efteråt finns möjlighet att delta

i retreat i Helga Trefaldighets

kyrka, kl 14­18. Det finns ett be­

gränsat antal platser, erfarenhet

av meditation ger företräde.

Pris: 100 k

Anmälan: senast 19 okt

Anmälan och information:

Marianne Granat, 018­32 42 06,

magra@telia.com

förkl ädd gud

Församlingens körer framför

Förklädd gud av L­E Larsson.

Kerstin Dellert är recitatör.

Lördag 22 okt offentligt genrep,

Eriksbergskyrkan, kl 18.00

Söndag 23 okt konsert,

Helga Trefaldighets kyrka, kl 15.00

tips i Helga Trefaldighet