Ekon nr 1 2012

1

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR


Nr. 1 2012

2

EKON NR 1 2012

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Läs mer på www.grantthornton.se/student eller följ oss på Facebook, sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Fot

o: H

åkan

Mål

bäck

3


REDAKTION

Chefredaktör Charlotte Lindberg

Vice Chefredaktör Ellen Andersson

Bildredaktör Rasmus Wilhelmsson Viktor Skancke

Layout och design Charlotte Lindberg

Framsida Rasmus Wilhelmsson

Skribent Sanna Danielsson

Skribent Viktor Skancke

Skribent Caspar Sjöstrand

Skribent Elias Eriksson

Skribent Arvid Raa

Skribent Carl Leander

Skribent Ellen Svanberg

Skribent Alexander Boukaras

Modeskribent Josefi n Boman

Modeskribent Cecilia Månsson

EKON - HHGSBox 680, 405 30 Göteborg

[email protected]

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR Nr. 1 2012

INNEHÅLL

4

5-7

8-9

10

11-13

14

15-17

18

Idrottssektionen - Handels Cup

Entrepenörer från Handels

Trend by Mansson & Boman

Kårens sida

Nyexaminerad från Handels

Beach 2012

Fotbollsekonomi

Ekon Gräver

Skolans Sida

19

20-23

24-25

26

27

28

29

30

31

Ledare

Ekon möter Percy Barnevik

Handelstudentens bästa appar

Signerat Sjöstrand

HHGS nya Regenter

Konjunkturkollen

Val d'Iser - Handels skidresa 2012

HHGS Informerar

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Läs mer på www.grantthornton.se/student eller följ oss på Facebook, sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Fot

o: H

åkan

Mål

bäck

4

EKON NR 1 2012

23, 20 plus 3 år, 4,5 år sedan körkortet. 5 år sedan studenten. 7 år utan fotboll. 23, en ålder då jag anser att du kan räkna dig till vuxen. Det är dags att börja planera vad du skall göra i resten av ditt liv. Karriär, familj, villa och Volvo. Jag börjar få lite panik för just detta faktum. Jag vet att det bara är min egen blid av en verklighet som bara fi nns i mitt huvud. Men det är även så att jag inte har den blekaste om vart jag vill vara om fem eller tio år. Vissa dagar är denna tanke väldigt stressande, min logiska hjärna säger att det är lättare att ta mig framåt om jag har något tydligt mål att sträva efter. Andra dagar är det en extrem befrielse, jag har hela världen vid mina fötter och kan välja vilket håll jag vill.

Jag tror inte att jag är ensam om att vara bra på att stirra mig blind på vad andra har uppnått och fundera vad jag själv gjorde under samma tid. Som när man ska sätta sig och skriva ett personligt brev. Alla ens bra sidor skall belysas på ett litet papper (eller för mig ofta ett väldigt STORT papper). Vad gör mig speciell? Varför bör ni anställa mig? Dessa brev brukar ta mig väldigt lång tid men jag börjar lära mig att det inte alltid är de uppenbara meriterna som alltid är det viktigaste. Vi alla vet att vi går mot ett samhälle där personlighet, vilja och driv väger allt tyngre. Och vad jag är säker på är att även om jag inte har bestämt min väg och testat lite olika vägar så är det de som har gjort mig till den jag är och det är min främsta styrka. Det fi nns bara en av mig.

Så nu över till några som däremot har bestämt sig för vad de vill göra. På sidorna 20-23 kan ni läsa om före detta och nuvarande studenter från handels som har valt vägen mot eget företagande, hur de startade och vilka tips de kan ge till er som går i samma tankar. Givetvis vill jag även tipsa om intervjun

som börjar på sidan bredvid, Ekon fi ck chansen till en enskild intervju med en av Handelshögskolan i Göteborg mest kända alumner, Percy Barnevik. Vidare har vi späckat detta nummer med att introducera vår nya Kårordförande och talman, några nya inslag i form av HHGS informerar, presentation av en kårförening (Idrottssektionen), ”Nyexaminerad från Handels – Vad hände sen?” och Trend by Mansson & Boman.

Avslutningsvis vill jag även påminna om att vi löpande rekryterar nya redaktionsmedlemmar. Just nu söker vi främst kompetenta fotografer för att ingå i en pool av fotografer som vi kan vända oss till för hjälp vid intervjuer och reportage. Samt grafi ker för att sätta layouten på tidningen. Är du intresserad är du välkommen att kontakta mig på [email protected].

Utöver detta så kommer även jag att bege mig på utbytestermin till hösten och en ersättare behöver fylla mina skor. Det krävs omval genom styrelsen för att offi ciellt bli ny chefredaktör men överlämningen behöver sättas igång i samband med nästa nummer. Tror du att du har vad som krävs för att ta över en av HHGS äldsta föreningar? Kontakta mig på mailadressen ovan så kan jag berätta mer om vad posten som chefredaktör innebär.

ps. Scana QR-koden. :)

Charlotte LindbergChefredaktör Ekon

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

5


Iklädd blå jacka och ryggsäck är det inte riktigt sinnebilden för den världsomsusade företagsledare Percy Barnevik en gång var som dyker upp i svängdörrarna till Park Avenue Hotel. Det är här vi har bestämt träff för en intervju med den forne industrimagnaten, en klar vinterdag i slutet av januari. Percy Barnevik startade sin långa karriär i näringslivet med en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg. I dag bor han i London men besöker Sverige då och då eftersom bland annat barnen och hans sju barnbarn bor här.

Text: Elias Eriksson Foto: Gabriel Henningson

Ekon möter PERCY BARNEVIK

Efter att ha hälsat på varandra går vi mot lunchrestaurangen som just har öppnat för att slå oss ned lite avsides vid ett fönsterbord som vetter mot hotellets innergård. Percy hänger jackan på stolen och ber, snarast uppfordrande, fotografen Gabriel att hämta sparkling water.Percy Barnevik gav förra året ut sina memoarer med den oblyga titeln "Jag vill förändra världen". Sedan dess har han varit med i olika mediala sammanhang, bland annat i Skavlan och ett antal andra TV- och radioprogram. Två saker i boken har framförallt uppmärksammats, hans beskrivning av sin relation till Peter Wallenberg och turerna kring pensionsaffären för tio år sedan.Tyngdpunkten i boken har legat på de 10-tal storföretag där Percy varit ordförande och/eller VD. Studietiden på

Handelshögskolan har dock behandlats ganska summariskt. I ett av de inledande kapitlen beskriver Percy att han lade ned väldigt mycket tid på studierna, så till den grad att han befarar att han kan ha upplevts som tråkig av sina skolkamrater. Han minns vissa kåraftnar och att han medverkade vid idrottsföreningens evenemang på Hindås, där Handelshögskolan hade en idrottsstuga under 60-talet. Percy Barnevik studerade på Handelshögskolan i början på 60-talet, och i Ekons arkiv förekommer namnet Barnevik mycket riktigt i ett höstnummer från 1963. Artikeln i fråga är ett referat från idrottsföreningens årliga multisporttävling Jonas Fältkamp. Enligt artikeln verkar det som om Percy helt dominerade årets upplaga av tävlingen med imponerande segrar i rodd, stångstötning och längdhopp. Calle,

Ekons utsände, skriver: Redan i första grenen, rodden, anade man vad som komma skulle, när man såg Percy Barnevik, 'second to none', vars kraftfulla och målmedvetna rodd gav honom grensegern.Framskjutna placeringar i både löpning och cykling mellan ölbuteljer, den avslutande grenen, gav honom också totalsegern i fältkampen enligt skribenten.- Jag minns att vi sprang uppför en skidbacke och så hade vi stångstötning. Kanske cyklade vi mellan ölfl askor också, det är möjligt, bekräftar Percy med ett leende när detta kommer på tal.Man kan förledas att tro att Percy var en ledargestalt under studieåren, men enligt vad som skrivits om honom talar det mesta snarare för motsatsen. I en

6

EKON NR 1 2012

tidigare biografi om honom som gavs ut av två journalister på 90-talet beskriver fl era klasskamrater att de tyckte Percy var asocial och tråkig, alltså i enlighet med Percys egna farhågor. Han blir munter när jag berättar om klasskamraten Ingrid som beskriver att Percy brukade komma till föreläsningarna i gul tröja medan de fl esta hade klubbkavaj och diplomatportfölj.- Jag var kanske lite bonnig bland de mer försigkomna göteborgarna. Det är möjligt, bekräftar Percy.Veckan före Ekons intervju publicerades ett sexsidigt reportage om honom i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Han ser ganska bister ut på helsidesporträttet med samlade anletsdrag. Man gör i artikeln ett stort nummer av att han på 60-talet gjorde ett slags anlagstest inför ett konsultuppdrag på företaget Mölnlycke och det kanske förvånande resultatet därifrån.- De fann att jag var olämplig som chef. Sedan var jag chef i 45 år och fi ck 200 000 anställda under mig, skrattar Percy.Jag frågar Percy Barnevik om han tycker att rollen att vara i chefsposition har förändrats under åren.- Oerhört. Det är ju framförallt det här med internet och hastigheten i allting. Det är ju samma för politiker, allt ska gå så här, säger Percy och knäpper med fi ngrarna.För att belysa frågan ur ett historiskt perspektiv berättar Percy om en av sina företrädare inom ASEA, Sigfrid Edström, som under nästan 50 år arbetade dels som

VD och sedan som styrelseordförande för företaget. En gång på 30-talet åkte Sigfrid Edström iväg på en ettårig resa till Japan runt Afrika och var samtidigt nästan helt bortkopplad från sina uppgifter på ASEA. Under tiden gick företaget jättebra.- Idag, när jag åker till Tokyo eller Kina och är borta under en eller två dagar, då är jag uppkopplad på planet, jag menar, vilken otrolig skillnad. Kanske skulle jag prova Edström-modellen.

Dagarna innan intervjun tillträdde Stefan Löfvén som Socialdemokraternas partiledare och Percy vill gärna dra kopplingar mellan rollen att vara VD med att vara politiker. Att man i dagens samhälle måste kunna fatta beslut snabbt samtidigt som trycket från omgivningen kan vara stort.Är det en utsatt position?- Det är en utsatt position och framförallt så har man lite tid till eftertanke. Det är liksom varenda timme och varenda minut. Men där får man själv också ha lite kontroll så man inte sitter där som en megafon hela tiden, säger Percy och svär en av de svordomar han har bett skall censureras

bort med tanke på barnbarnen.I sina memoarer framstår Percy Barnevik som en ganska prestigelös människa med en arbetskapacitet utöver den gängse. Han verkar nästan ha haft mycket svårt för att vara sysslolös. Under en tid hade han ett torp uppe i Hälsingland och blev han inbjuden till en älgjakt av bönderna som bodde runt omkring. Han tackade ja, men han kunde inte låta bli att ta med ett skrivbord för att kunna arbeta effektivt under tiden han satt på älgpasset. Percy blir

frispråkig och berättar om minnet.- Jag satte upp en liten kontorsgrej ute i skogen för jag tänkte att ska jag sitta här i tre dagar och vänta på älgen – vilket vansinnigt slöseri med tid. Och sen kom ju tre stycken älgar och jag vågade inte skjuta för jag tyckte det var lite för långt håll

och jag var rädd för att skadeskjuta. Och då skrek bonden på grannpasset, ”Skjut Barnevik, för fan, skjut”. För dem gällde det att få älgkött. De var fattiga människor som levde på skogsarbete, fi ske, älgkött och potatisodling.När Percy Barnevik själv får beskriva sina starka och svaga sidor kommer, kanske inte oväntat, förmågan till ledarskap fram som en stark och positiv sida. Förmågan att se människors starka sidor och arbeta med dem istället för de svaga sidorna. Detta har han också nämnt som en viktig ingrediens till ett framgångsrikt ledarskap i sin bok. Förmågan att kunna motivera andra människor och att få dem att bli duktiga.

Se till att du får rätt chef.Det är viktigare än rätt företag."

Namn: Percy BarnevikÅlder: 70 Familj: Gift med Aina, tre barn och sju barnbarn

7


- Min svaghet är naturligtvis att jag är så extrem i allting. Varför gav jag mig ut på havet igår när det var 15 sekundmeter och risk för nedisning till exempel, säger Percy självkritiskt om gårdagens vistelse vid sommarstället i norra Bohuslän.- Varför har jag sex kilometer böcker och varför siktar jag på tio miljoner jobb i utvecklingsländerna?Fyllda 70 år har Percy Barnevik inte varvat ned ännu. Den mesta av tiden och kraften ägnas åt biståndsorganisationen Hand-in-Hand där han är ordförande. Rörelsen är framförallt verksam i Indien, men även i ett dussintal andra länder, och arbetar med konceptet ”hjälp till självhjälp” på olika sätt. En målsättning är att utrota barnarbetet genom att barnarbetare slussas in i de 800 Hand-in-Hand-skolor man startat. Man stödjer också kvinnor att starta upp små företag genom att bistå med träning och fi nansiering av mikrolån. Med 54 000 människor på fältet, 750 000 startade företag och 1000 småföretag som startar varje arbetsdag har verksamheten stor omfattning.Även om han har färre operativa uppgifter numera tas tiden upp av olika möten där Percy övertygar världens makthavare att avsätta mer av biståndet till självhjälpskonceptet. Han är övertygad om att den extrema fattigdomen i världen kan utrotas på förhållandevis kort tid om bara mer av biståndet avsattes till denna form. Den fattigaste miljarden, ”the bottom billion”, kan lyftas på 10 år enligt Percy.

Tycker du det går lätt att övertyga politiker och makthavare?- Nu, efter 10 år, går det lätt för nu ser de resultaten. Nu har de ju sett vilken fantastisk effekt det får. ”Hjälp till självhjälp” är ju 20 gånger effektivare än det traditionella givandet.Det märks att Percy brinner för biståndsfrågan och en glimt av hans extrema sida kommer fram i perspektiven och talen när han berättar om sina idéer.- Den här modellen, Hand in Hand, vill jag skall spridas över hela världen. Jag vill ju inte bara att vi ska skapa 10 miljoner jobb utan det skall skapas 250 miljoner jobb. För det måste jag få med mig Världsbanken, SIDA, svenska regeringen, 50 andra regeringar, nationella institut plus folk som Bill Gates.När intervjun lider mot sitt slut inser jag att jag ännu inte har frågat om det som ändå blivit Percy Barneviks personliga ornament i näringslivet, det karakteristiska getskägget. Percy berättar om ett tillfälle på Konserthuset för ett par månader sedan där han fi ck tillfälle att träffa både centerpartiets nya ledare Annie Lööf och fi nansminister Anders Borg. - Jag sa till Anders: Anders, ta bort den här fl ätan, det ser inte bra ut. Vet du vad han sa då? Raka av skägget. När du gör det, skall jag ta av fl ätan. Men det gör jag inte, min styrka sitter i skägget, liksom Simson i Bibeln hade styrkan i håret. Jag startade med skägget på Handels när jag var 21 år.

88

EKON NR 1 2012

Text: Carl Leander

Handelsstudentens BÄSTA APPAR

iStudiez

Den här studieplaneringsappen är både snygg, kompetent och framgångsrik. Precis som Handelsstudenter alltså. Kurser, föreläsningar, tentor och inlämningar presenteras överskådligt, risken att du missar något på grund av ostrukturerade kalendrar inbyggda i mobilen eller nerkladdade pappersvarianter ifrån Akademibokhandeln minskar markant. Finns i en fullt tillräcklig gratisversion, men även i en betalvariant för dig som vill ha lite snofsigare funktioner.

Smartphonen har på några år gått från statusfylld accessoar till något självklart som nästan alla bär med sig dygnet runt. Men vad är egentligen bäst för oss handelselever att fylla minneskorten i våra telefoner och surfplattor med? När den inbyggda kalendern inte räcker till och när rekorden i Jetpack Joyride och Temple run känns ouppnåeliga, vad gör man då? Lugn, EKON finns här för att hjälpa dig. I det här numret är vi din kompass på apparnas stormiga hav och tipsar dig om toppenprogram som kanske gör livet på Handels lite lättare.

7-eleven store locator

Ni vet hur det är: Man känner ett sånt sjukt behov av att få hälla i sig dyrt och smaklöst automatkaffe men har svårt att bestämma sig för vilket 7-eleven man skall gå till, Sprängullsgatan eller Haga kyrkogata? Som tur är fi nns 7-elevens egen app, som visar vilken butik som är närmast dig (troligtvis olika beroende på vilken del av skolan du befi nner dig i…). Dessutom ger den dig regelbundet rabatter och specialerbjudanden, det kan väl knappast bli bättre?

Nordstedts juridik-apparna

Oumbärliga. För ekonomer fi nns lyckopillret BAS-kontoplan 2011, för jurister fi nns istället kioskvältaren Juridisk ordbok. Logistiker och miljövetare göra sig icke besvär, ni kan fortsätta spela Angry Birds eller nått.

Pocket hipster

Föreställ dig följande situation: Du befi nner dig i puben och råkar gå fram och önska något med Den svenska björnstammen. Eller så här: Du och några polare står och snackar i föreläsningspausen när din telefon ringer, och ringsignalen är en låt med First aid kit. PINSAMT!!! Alla vet ju att DSVBS och First aid kit är så 2010. Men med appen Pocket hipster kommer det aldrig behöva hända igen, då den ger dig en fullständig hipsterutvärdering av din musik och råd om vad du egentligen borde lyssna på. Skönt!

Investment wisdom of Warren Buffet

Den gamla investeringsräven Warren Buffet kryper allt närmare och närmare graven. Större delen av hans förmögenhet kommer vid hans död att slösas bort på strunt ,så som välgörenhet, men hans citat och visdomsord om affärsmannaskap kommer leva vidare för evigt, inte minst på grund av den här appen som frikostigt bjussar på ett om dagen. Vem vet, ta till dig råden så kanske du också blir en av världens rikaste människor.

99


Tie right

Om du vill förbereda dig för din kommande karriär eller helt enkelt tycker att kostym är det bästa sättet att framhäva din kropp på kan det vara läge att öva upp sina slipsknytar-skills. Och vilken tur att det fi nns appar speciellt framtagna för detta ändamål. Om du på grund av snedvridet konstruerade könsnormer eller eventuella fashion-statements inte kan bära slips fi nns även varianten om hur man knyter en scarf på bästa sätt.

Monopoly

Perfekt för dig som tänkt bygga upp ett fastighetsimperium efter examen men känner att du behöver öva. En närmare förklaring är väl knappast nödvändig. Originalet är bäst, ”Here & now”-versionen känns mest som en desperat åtgärd för att förlänga produktlivscykeln.

Investopedia

Många är de studenter som under sin tid på Handels får kika in i den fi nansiella ekonomins underbara värld under en kurs eller två . Men om du inte tillhör dem som är guldprenumerant på Financial times eller hade koll på Modigliani-Miller redan på dagis kan det vara svårt att hänga med, och lätt att känna sig underlägsen klassens mest hängivna derivathandlare. Dock fi nns sajten Investopedia också som app och hjälper dig att komma ifatt med kortfattade, hyfsat lättsmälta, defi nitioner och förklaringar av fi nansiella begrepp.

HHGS-appen

Uppmärksamma EKON-fans kunde notera att avgående kårordförande Parham Zadeh redan i förra numret hintade om att denna app är på gång . Frågorna hopar sig: När kommer den? Vad kommer den innehålla? Kommer den för alltid förändra våra liv? En sak är klar: Vi lär framöver dela in tideräkningen i före och efter HHGS-appen.

Quizkey

S u c c é f r å g e s p o r t e n utvecklad av före detta handelsstudenter. En riktigt bra app, och det säger vi inte bara för att vi är partiska och för att du kan läsa mer om skaparna på s. 20.

Streaks – Motivational calendar

”Gott nytt år! 2012 ska bli året då jag verkligen tar tag i mitt nya studieupplägg/träningsschema/diet/annan livsstilsförändring som riskerar att rinna ut i sanden lika fort som cavan rinner ur kroppen den förste januari!” Känns det igen? Appen streaks låter dig sätta ett kryss i kalendern varje dag du utför en god vana, och låter dig se hur många dagar i rad du lyckats utan avbrott. Den inom management- och ekonomistyrningsteorin så viktiga motivationen uppstår alltså när man tvingar sig själv till något bara för att få kryssa för en dag till. Förhoppningsvis låter den här appen ditt nya liv vara lite längre än normalt.

Phoenix Wright: Ace Attorney

Jag är kanske lite för nördig för mitt eget bästa (och jag vet om det), men jag vill ändå passa på att tipsa om det här japanska spelet som borde passa blivande jurister som handen i handsken. Du spelar en nyutexaminerad advokat och använder ditt logiska tänkande och din uteslutningsförmåga för att försvara de oskyldigt anklagade, vinna hätska argumentationer med åklagaren och sätta dit de riktiga brottslingarna, allt i en fantastiskt utfl ippad domstolsmiljö i mangastil. Om du kan leva med att läsa liiiite för många textrutor och att se fånig ut när du sitter och fnissar för dig själv åt den briljanta dialogen, kommer det här spelet ge dig många timmars underhållning.

10

EKON NR 1 2012

Som ett led i att säkerställa att utbildningarna på Handelshögskolan håller yttersta kvalité har man från skolledningens sida valt att gå vidare med sin ansökan om AASCB-ackreditering. Om detta skulle beviljas, skulle det innebära att Handelshögskolan blev Sveriges första ekonomiska fakultet ackrediterad med både EQUIS och AASCB. I den allt hårdare globala konkurrensen bland högre läroverk är kvalitetsstämplar som EQUIS och AASCB av yttersta betydelse för att hävda sig internationellt och fortsätta attrahera de bästa studenterna och professorerna. Arbetet med AASCB-ackrediteringen tyder på en god förståelse hos ansvariga på skolan för just detta, vilket känns mycket uppmuntrande som student.

Skolledningens initiativ bryter till viss del med den utbildningspolitiska traditionen i Sverige, där man hellre betonat kvantitet än kvalitet. Det har varit populärt att lova mer resurser till landets högskolor och universitet, oftast med motiveringen att mer utbildning krävs på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på varje enskild medarbetare. Även om det kan tyckas vara en rimlig inställning och därför en förnuftig prioritering av resurser är den enkla analysen på många sätt bristfällig. Initialt kommer givetvis ökade resurser innebära att universitet och högskolor får möjlighet att förbättra kvalitén på sina utbildningar, men för varje extra

krona i bidrag avtar den möjligheten till kvalitetsförbättring. Sverige har till följd av den höga skattenivån länge varit ett av de länder som satsat mest resurser inom utbildningssektorn (8,5 % av BNP 2010). Trots att man varit bäst i klassen att satsa pengar har man haft svårt att skapa utbildningar som har hållit hög internationell klass. Jag tror anledningen till det är att man underskattat den viktigaste komponenten i att skapa en utbildning av hög kvalité, nämligen den enskilde studenten.

Ett universitet eller en högskola är oavsett hur mycket pengar som satsas aldrig bättre än de studenter som studerar på skolan, precis som att ett företag aldrig är bättre än medarbetarna som utgör företaget. Harvard Universitys storhet beror inte nödvändigtvis på att de har fl est datorer, störst anläggningar eller något annat som kan mätas i pengar utan istället på att de lyckas få varje student att bli den bästa upplagan av sig själv.

Exakt hur man lyckas uppnå det kan förstås ingen svara på, men man kan tänka sig att några förklaringar är bättre än andra. Att universitets- och högskoleutbildning är gratis för den enskilde studenten i Sverige kan bidra till att individer på ett mer slentrianmässigt sätt läser vidare och är säkert en av många förklaringar. En annan förklaring kan vara att Sverige relativt sett har många högskolor och universitet vilket

inte tillåter en lika hög koncentration av resurser till exempelvis forskning eller enskilda utbildningsprogram.

Jag tror däremot av anledningar jag redan nämnt inte att svaret till Sveriges avsaknad av utbildningar i världsklass går att fi nna i det som kan köpas med pengar. Istället tror jag huvudförklaringen ligger i att vi inte har varit tillräckligt duktiga på att skapa en utbildningskultur som utmanar studenter att bli den bästa versionen av sig själv. Ett konkret exempel på detta är den icke-individualiserade utbildningsplanen som delvis förhindrar studenten att göra aktiva kursval inom sin utbildning. Ett mer fi losofi skt exempel är att inställningen till utbildning förändrats och att det har blivit vanligare att man utbildar sig för utbildandets skull snarare än att man genuint uppskattar att förkovra sig. Detta medför rimligen att man inte blir lika engagerad i det man studerar och att kvalitén försämras.

Handelshögskolans pågående ackrediteringsarbete visar på en insikt om denna problematik och säkerställer att utbildningarna som ges på skolan fortsatt kommer att vara konkurrenskraftiga internationellt. Förhoppningsvis kommer det leda till att fl er av Percy Barneviks kaliber utexamineras, vilket vi i Sverige kommer att behöva i en allt tuffare internationella konkurrens.

Handelshögskolans vid Göteborgs Universitet fortsatta arbete med att som första ekonomifakultet i Sverige bli både EQUIS och AASCB-ackrediterad är inte bara en kvalitetsstämpel, utan visar också på studenternas möjlighet till självförverkligande. I slutändan är det framförallt kvalitén på studenterna och förmågan att få varje student att bli så bra som möjligt som avgör kvalitén på skolan, vilket ofta glöms bort i diskussionen om statusen på Sveriges högre utbildningar.

OM UTBILDNING OCH UNIVERSITET

Signerat: Caspar Sjöstrand

SjöstrandSignerat

11


Januarimånad har gått till sin ända. Den snålaste, mörkaste och kallaste månaden av dem alla. Februaris intågande innebär inte bara en ny omgång av Melodifestivalen utan också att HHGS har ett nytt verksamhetsår. Detta har firats in med en ordentlig omsits. Många har lämnat sina poster och många nya

har vigds in i kårens anrika gemenskap. På toppen av kårens organisation sitter nytillsatta

kårordförande Frida Nilsson och den nytillsatta styrelsen

med talman Jonathan Freyschuss. EKON har självfallet träffat dem tagit tempen på Handels två nya frontansikten.

Ekon möter Kårordförande och Talman

Text: Ellen Andersson och Arvid RaaFoto: Rasmus Wilhelmsson

12

EKON NR 1 2012

Jag möter Jonathan dagen innan styrelsen 2012 ska ha sitt första möte. Alla är nya för året, tre stycken är gamla direktionsmedlemmar annars är det en helt ny laguppställning i det högsta av kårens organ. Jonathan menar att deras första utmaning är att hitta sig själv och lära sig att samarbeta. Det är det som har högst prioritet just nu.

Jonathan är ursprungligen från Mjölby men bor sedan fl era år tillbaka här i Göteborg. Han läser andra året på ekonomprogrammet och påbörjade programmet med japansk inriktning men hoppade av japanskan och läser nu fristående kurser, främst inom programmering för att få uttryck för sitt stora dataintresse och för att fylla ut poängen. Hans stora intresse är annars musik och då främst hårdrock.

I somras var Jonathan nollgeneral och

den som hade det yttersta ansvaret för nollningen. Efter det ställde han upp i det extraval som följde för att täcka upp vakansen som Evenemangsutskottets ordförande och har sedan dess suttit i direktionen. Han kände dock att han inte riktigt var färdig med kåren så inför detta året kandiderade han som kårordförande och till styrelsen. Posten som kårordförande var det egentliga förstahandsvalet men så här i efterhand känner han sig nöjd med att sitta i styrelsen och ser framemot ett lärorikt och roligt år.

Att det blev posten som talman beror främst på att talmannen har mer än ett uppdrag. Alla ledamöter är en del av styrelsen men det är bara talmannen som också har ett operativt syfte. Det är kort och gott styrelsens ansikte utåt. Jonathan säger själv att han trivs väldigt bra i ledarrollen, vilket även märks tydligt

genom hans kårengagemang. I rollen som talman vill han framförallt jobba för att främja samarbetet mellan HHGS olika organ.

Är man mer intresserad av hur styrelsen arbetar så är styrelsemötena offentliga och alla HHGS medlemmar är välkomna! Annars kan man från och med detta nummer läsa styrelsens egna spalt i EKON på sidan sidnummer!! och där följa vad som är aktuellt just nu.

HHGS styrelse är kårens högst beslutande organ och består av 13 ledamöter. Styrelsen behandlar budgetar, nya föreningar som vill etablera sig, förändringar i stadgar samt har ägaransvar i HHGS företagskoncern bland mycket annat. Talmannen är den som leder styrelsens arbete och är styrelsens ansikte ut.

Jonathan Freyschuss, Talman HHGS-styrelse 2012

Jag tittar ut genom fönstret och tänker på hur missvisande solen kan vara. Det är början av februari och ett dussin minusgrader utomhus när Frida kommer upp från puben för att leda oss mot pf-hyllan. Jag frågar vad hon har på sig, och hon svarar att det är en tshirt från SM ekonomi här på Handelshögskolan. ”Vi håller på och städar”, förklarar hon. Det är hennes och den nya direktionens andra dag på jobbet, uppenbarligen fi nns inte tid att vänta. Det ska stökas och bökas och rensas för att göra plats för nya tag.

Halmstadtjejen som hunnit med allt ifrån att vinna SM och EM guld i livräddning och att bli headhuntad i disken på ICA till ett jobb som IT-konsult i Malmö (fråga henne om den historien om du springer in i henne), till att påbörja logistikprogrammet i Göteborg, för att i kårvalet i december bli 2 800 kårmedlemmars förtroendevalde kårordförande och representant för ett år fram. Hon är, tillsammans med Utbildningsutskottets ordförande och Studiesociala utskottets ordförande, heltidsarvoderad. Deras nettoersättning på 10 700:- går ut på att täcka CSN:s lån och bidrag samt bostadsbidrag. Frida är full av energi och påpekar fl era gånger att hon är ivrig att sätta igång men har så mycket att sätta sig in i att det kan ta några

dagar innan det går att fokusera. Att vara Kårordförande är lite som att vara VD, och hon tror att för att klara av det måste man vara lite rastlös av sig och inte riktigt kunna sitta still. Detta är egenskaper som Frida anser sig ha. Och det syns.

Hon har kvällen innan suttit i ett sextimmarsmöte med Handels Consulting, ett företag hon ser fram emot att vara med och vidareutveckla. Hon har klart för sig att uppdraget som kårordförande innebär ett heltidsarbete, plus obetald övertid, men hon räds inte uppgiften. Hon förklarar med självdistans att hon självklart tog uppgiften för att hon vill utvecklas personligen och lära sig allt vad det kan tänkas innebära, men påpekar också den glädje hon känner inför möjligheten att ge tillbaka för allt hon fått hittills av skolan och kåren.

Frida kommer under det kommande året att representera ledningen i de kårägda företagen Handels Rekrytering, Handels Consulting, Handels Capital Management och Handelsmedia (som äger Handelsboden). Dessutom ska hon tillsammans med SU, bland andra, arbeta för en miljödiplomering på skolan och resa land och rike runt för att knyta och förstärka kontakter med företag, skolor

och politiker, allt för att behålla och stärka HHGS varumärke.

Men framförallt ser hon fram emot att få vara kårens känselspröt utåt. Hon tror att hon har koll på vad studenterna känner och vill men inser samtidigt att det kommer bli svårt att inte få tunnelseende bland alla dokument och möten. Hon minns själv att hon nästan var rädd för att gå in i kårhuset innan hon själv engagerade sig, och hon vet att många handelsstudenter fortfarande inte har en aning om vilket arbete som läggs ner och vilka möjligheter som fi nns inom kåren (vissa vet antagligen inte ens att det fi nns en KO). Hon vill att alla ska känna sig välkomna att ta nytta av och bidra till kåren och studenternas arbete, och mer än allt vill hon arbeta för en god sammanhållning bland studenterna i kåren. Hon vill att alla ska känna sig välkomna att prata med, berömma eller kritisera henne personligen och kåren som helhet. Betoningen lägger Frida just på att alla ska känna sig välkomna in i kårhuset, oavsett om man bara vill läsa Dagens Industri i en skön skinnsoffa eller vill prata med en direktionsmedlem. Vi på EKON välkomnar Frida Nilsson till posten som kårordförande, och ser fram emot ett år som vi tror kommer präglas av god sammanhållning och öppenhet!

Frida Nilsson, Kårordförande HHGS 2012

13


Direktionen 2012 består av Frida NilssonKårordförandeMoa HurtighVice KårordförandeMalin HenrikssonUtbildningsutskottets OrdförandeJohanna NätterlundNäringslivsutskottets OrdförandeJohanna AgeborgStudiesocialautskottets OrdförandeHelena WarfvingeInternationella utskottets OrdförandeEric JerlinMarknadsföringsutskottets OrdförandeAlexander WeddmarkEvenemangsutskottets OrdförandeLinus PalmqvistFörvaltningsutskottets Ordförande

Styrelselsen 2012 består avJonathan FreyschussTalmanArvid RaaVice TalmanJosefi n BomanSekreterareMarcus AlbertssonNatalie CollianderAnna JarskärRobin JohanssonDiana Lim Cecilia MånssonLinus MånssonMalin SwedbrattSarah S. LindebergJonas Westling

14

EKON NR 1 2012

Val

d'I

sère

H

ande

ls S

kidr

esa

2012

Konkurrensen pressar skatten till noll?

Alliansen sänker skatten och när Socialdemokraterna förra året fi ck frågan om inkomstskatten svarade man med att man inte kan höja skatten när människor vant sig vid en viss levnadsstandard. Utöver det ironiska i att man medger att skattesänkningar leder till ökad levnadsstandard men att man ideologiskt sett är emot detta– innebär detta på sikt att man varje gång man återtar makten efter en borgarregering, ändå inte kommer höja skatterna. 0 procent skatt om, säg 50 år?

Resonemanget är svajigt, och dessutom givetvis fånigt av olika anledningar, men den går att applicera på den globala marknaden där länder (socialdemokraterna) är desperata att locka företag (väljare). Många debattartiklar i Sverige handlar nu om att sänka bolagsskatten, och argumentet förs ofta (även på riksdagsnivå) att den bör sänkas till samma nivå som och ganska ofta t.o.m. under det europeiska snittet, för att göra svenska företag mer konkurrenskraftiga (Härmed nominerar jag ”konkurrenskraftig” tillsammans med ”ansvar” till årets mest populistiska ord 2011). Vad händer om alla europeiska länder resonerar så?

Om Sverige, som är en av Europas starkaste ekonomier och exportländer, anser sig behöva ligga under det Europeiska snittet för att kunna konkurrera bra idag, hur ska då t.ex. länderna kring Medelhavet kunna locka företag i framtiden? Detta är länder som dessutom till skillnad från Svergie tampas med en ofördelaktigt hög valuta samt skyhöga skulder. Jo, givetvis genom att sänka bolagsskatten ännu mer. Efter ett antal cirkulära omgångar av relativa sänkningar blir följden att vi, ur ett globalt perspektiv sett, närmar oss en nollprocentig företagsskatt. Länder blir så måna om att få fl er jobbskapande företag att dessa

slipper skatter överhuvudtaget. Självklart är resonemanget även här överdrivet, speciellt med tanke på att det fi nns fl er sätt att beskatta företag och dess ägare än bara bolagsskatten. Transaktionsskatten som är på gång i Frankrike och kanske hela EU är ett exempel, regler för beskattningar av utdelningar och kapitalskatter två andra.

Faktum kvarstår dock att den genomsnittliga företagsskatten i världen nu sjunker för elfte året i rad. Min poäng är att den globala konkurrensen ställer till det både till höger och vänster, bokstavligt talat. Vårt moment 22 är att samtidigt som vi ska konkurrera med våra grannländer om jobben får vi inte inskränka utlänningars förmåga att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte ska vi heller sänka lönerna för svensk arbetskraft för att således kunna konkurrera. Jonas Sjöstedt (V) föreslår att utländska lastbilschaufförer som kör i Sverige ska anställas med svenska anställningsvillkor, men varför skulle man då rekrytera från utlandet? Effekten kan ju snarare tänkas bli att man då stänger ute utländska arbetare.

Fenomenet som sådant påpekar att Darwins ”Survival of the fi ttest” inte bara är en paj som Maud Olofsson har njutit av att kasta i ansiktet på SAAB under en mandatperiod, utan även är applicerbart på länder. Den globala konkurrensen sätter en ribba för företagen som säger att är du inte stark, då går du under. Samma sak gäller även för länder. Samtidigt som man värnar om det europeiska samarbetet, konkurrerar alla medlemsländer om att vara med längst fram. Om alla Europeiska länder tittar på varandra, och sneglar på t.ex. genomsnittliga företagsskatter och vill ligga ett steg före i strävan efter ”konkurrenskraft”, vad händer då? Om alla CV-granskar på carreer service, jobbar extra som ekonomiassistenter, är kårengagerade, åker på utbyte i Hong

Kong, samt nätverkar till deras käftar blir ömma och facebookvänlista evighetslång, vem får jobben?

Konkurrensen kommer dessutom bara bli värre. Självklart är konkurrensen essensen i vår moderna marknadsekonomi och ska hyllas och tackas för våra ökade levnadsstandarder. Problemet är att den korrelerar allt för väl med Darwins teori. Länderna tampas i en evig kamp om jobbskapande företag (bland annat, såklart). Visst, den starkaste överlever, men vad händer med den svagaste? Den som enligt teorin ska slås ut för att den inte tillgodosett efterfrågan tillräckligt effektivt? Det handlar inte bara om vem som får jobben på Deloitte och Handelsbanken, det handlar om de som blir arbetslösa också. Konkurrensen bidrar till prispress och effektivisering, men om någon har för höga kostnader och inte håller måttet går man kanske under. Ja du Grekland, vi får se hur det går.

Det har alltid varit min åsikt att det är det konstanta jämförandet med andra som är skadligt. Avundsjukan är alltid relativ; man är inte lycklig förrän man är lyckligare än alla sina kompisar och det afrikanska barnet får aldrig något playstation 3, men är istället avundsjuk på sin granne med den fi na röda leksaksbilen, och så vidare. Å andra sidan vet jag inte hur det skulle se ut annars.

Som jag ser det, fi nns bara två vägar att gå på lång sikt ur detta perspektivet: en evig spiral mot en nollprocentskatt och andra konkurrensstärkande åtgärder tills något land går under (varefter övriga länders ledare riskerar sina omval för att räddningspaketa sig ur den följande krisen), eller gemensam fi nanspolitik inom EU som reglerar skattenivåer för att ge jämlika förutsättningar för konkurrenskraft. Ärligt talat vet jag inte vilket som vore värst.

KONJUNKTURKOLLEN

Text: Arvid Raa

15


Val

d'I

sère

H

ande

ls S

kidr

esa

2012

2100 meter över havet, i sydöstra Frankrike, en knapp mil från den Italienska gränsen ligger Val d'Isère pittoreska lillebror Val Claret. Skidområdet Espace Killy, döpt efter trefaldiga OS-guldmedaljören Jean-Claude Killy (född i Val d'Isère), binder ihop de båda byarna och erbjuder något som anses vara bland världens bästa skidåkning. Hit är vart man ska åka och hit är vart bussarna med handelsstudenter anlände efter 25 timmar och ca 1800 kilometer i buss, otaliga fi lmer, kexpaket, självspolande toaletter och (för vissa) en och annan öl. Ett dygn som hade kunnat knäcka den mest entusiastiske snowboard- eller slalomfantasten, men som också var början till en vecka bland bergstopparna som vida översteg en tidigare alp-oskulds vildaste fantasier.Skidåkningen Efter en veckas åkning i området förstår man varför Espace Killy sägs vara ett av världens bästa skidområden. Områdets högsta topp heter La Grand Motte erbjuder, med sina 3656 m ö h., en helt fantastisk utsikt. Med hela 350 km preparerade pister och ännu mer fantastisk off-pist åkning fi nns någoting för alla, i alla åldrar och i alla faser av skidkarriären. FesternaAtt festa i Val Claret, kanske särskilt då man åker ett stort gäng, tar fram det bästa ur byns småskalighet. På få andra platser skapas en sådan koncentration av folk man känner igen då var annat fyllo som vinglar

förbi är handelsstudent. Vart du än går kommer du att träffa folk du känner, vare sig du vill eller inte. Ekon gillar dock den stämningen, det är ju trots allt den vi åkt dit för att få uppleva och letar man riktigt noga kan man nog fi nna sig en fransman, alternativ ett gäng glada danskar. SittningenLyckligtvis för oss som följde med på resan släpade HES med sig Firom, för vad vore väl en handelsresa utan en hejdundrande sittning? Under tisdagskvällen intogs alltså en av de lokala restaurangerna av glada handelsstudenter i toppform. Med skålande från lokalens alla hörn (och en hel del stolar) visade handels Val Claret allt vad som är värt att veta om det göteborska studentlivet.PubrundanTrots sin storlek inhyser Val Claret ett tvåsiffrigt antal barer och nattklubbar, vilket gör det fantastiskt enkelt att röra på sig om det ställe du för tillfället befi nner dig på inte lever upp till dina förväntningar. Nästa dansgolv ligger nämligen tvärs över gatan, vilket får byn att verka som gjord för tillställningar som den pubrunda som ägde rum under söndagsnatten. För Ekon var kvällen för pubrundan lika med god middag, vin, vänner, glada skratt, mer vin, blinkande lampor och dans och jag är säker på att alla som var med på rundan hade minst lika kul som vi.After skinI Val’disere drar partyt på la folie douce, det

självklara valet för sådana här aktiviteter, igång redan under tidig eftermiddag. Här fi nns allt som krävs för en lyckad afterski: musik, öl och glada typer.Så gick alltså en vecka i Alperna och alltför snart var det dags att om igen packa in sig i bussarna och börja resan hemåt. Nu är vårterminen redan i full gång och resan hör hemma i ett förfl utet som redan känns avlägset. Ändå lever minnena från Val d'Isère kvar i oss som reste och vi har kunnat återgå till det normala, lite brunare, lite fräschare, lite gladare och med lår som lite mer liknar Anja Perssons än de gjorde innan.Bästa..Kebaben: The Royal kebab; Fyllekäk, lunch, frukost, mellanmål eller brunch. Det kvittar, bara du går dit. Pizzan: Det lilla hörnet där Royal kebab huserar verkar vara byns konglomerat av god skräpmat. Precis intill hittar du nämligen byns godaste, stenugnsbakade pizza. After skin: La folie douce. Skidåkningen: för att få känna på en nypistad backe bör du ge dig ut tidigt på morgonen, innan barnfamiljerna bråkat färdigt om vilken backe som ska bli föremål för dagens första störtlopp, pensionärerna rätat ut sina stela ryggar och polarna har lyckats byta gårdagens partyutstyrsel mot skidjackan. Utestället: Melting pot.

Sol, manchesterrandiga pister, varm choklad, pudersnö, orörda off-pistområden och ett jäkla håll-i-gång redan innan liftarna stängt för dagen. Det är Val d'Isère i ett nötskal.

Text: Sanna DanielssonFoto: HES och Tobias Ahlqvist

16

EKON NR 1 2012

17


18

EKON NR 1 2012

Då var det dags att kicka igång ett nytt verksamhets år för HHGS. Den 1:a februari tillträdde Direktionen 2012 och vi är taggade till tusen!I denna spalt, som kommer vara ett stående inslag i EKON, kommer vi att berätta om vad som händer i HHGS och vad Direktionen för tillfället jobbar med. Nu i början av vårt verksamhetsår har fokus legat på att sätta sig in i och komma igång med arbetet.Nytt för i år är att Studiesociala utskottets ordförande (SU), Johanna Ageborg, är heltidsarvoderad. Det betyder att Direktionen nu har tre heltidsarvoderade där Kårordförande, Frida Nilsson, och Utbildningsutskottets ordförande, Malin Henriksson, är de två andra. Att ha en heltidsarvoderad SU innebär att vi kommer kunna fokusera mer på exempelvis miljöfrågor, studiemiljö och föreningsliv, vilket är fantastiskt roligt och mycket vikigt!HHGS har precis averkat GAUIS och Direktionen vill återigen tacka projektgruppen för ett fantastiskt arbete och en väldigt bra mässa. Nu blickar vi framåt och väntar med spänning på REKON-mässan och Utblicksdagarna. Ta chansen att prata med företagen, de är här för er skull!Passa även på att komma till Hyllan i Handelsrätten den 14:e mars då HHGS Dag går av stapeln. På HHGS Dag har alla studenter en möjlighet att se vad HHGS har att erbjuda. Våra föreningar, bolag och projekt kommer att ställa ut och kankse du hittar något nytt som just du skulle vilja engagera dig i! Du hittar även oss i Direktionen i vår HHGS-monter där du kan fråga oss om allt som gäller kåren.Glöm inte bort att ni alla alltid är välkomna in till oss i Direktionen på Tanzania (kårens lokal) om ni undrar över något. Om inte annat, ta en dagstidning och slå er ned i soffan och njut av dagen!Vid pennan Direktionen, genom

Frida NilssonKårordförande

Styrelsen 2012 vill börja med att tacka alla medlemmar för det förtroende vi har fått och vi ser fram emot att få arbeta med HHGS olika delar och sektioner under det kommande året. Styrelsens förhoppningar inför året är att bli en synligare och mer öppen institution. Just nu lägger vi därför en hel del energi på att komma till insikt med hur vi ska gå tillväga för att uppfylla dessa mål.

Vi har inför verksamhetsåret 2012 valt att fl ytta styrelsemötena till onsdagar jämna veckor, då detta passar bättre in i samarbetet inom organisationen. På styrelsemötena har alla HHGS medlemmar närvarorätt. Är det någon medlem som känner sig extra engagerad i en fråga så är denne mycket välkommen att skicka in sina åsikter i förväg till Styrelsen, för att då också få yttranderätt i denna fråga. Mötena kommer under året att ledas av Jonathan Freyschuss som är 2012 års talman.

En annan av talmannens uppgifter under året är att leda årsmötet 2012, som kommer att äga rum i april. Årsmötet är HHGS högst beslutande organ och kan likställas med en bolagsstämman i ett företag. Här kommer Direktionens 2011 verksamhetsberättelse presenteras, årsredovisningen för 2011 att klubbas igenom samt andra stora och viktiga frågr som rör hela organisationen att diskuteras. Det är väldigt viktigt att så många som möjligt kommer då årsmötet är den enskilde medlemmens största möjlighet att göra sin röst hörd. Medlemmar har också möjligheten att skicka in interpellation, senast fem vardagar före årsmötet, eller en enkel fråga, senast tre vardagar före årsmötet.

Vid frågor eller kommentarer angående Styrelsens arbete så är ni välkomna att höra av er till [email protected] eller att bara haffa någon av oss när ni ser oss i korridorerna.

Vid pennan Styrelsen, genom

Jonathan Freyschuss Linus MånssonTalman Styrelseledamot

HHGS INFORMERARVad gör direktionen egentligen inne på Podesta? Vad diskuterar styrelsen? Från och med detta nummer kommer Direktionen och HHGS styrelse skriva i Ekon om vad som egentligen pågår när ingen ser på.

Direktionen 2012 HHGS Styrelse 2012

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG STUDENTKÅR

19


Man tror det inte men det finns de som frivilligt tar trappan upp till toppen av J-huset. De som sportar, en icke gymbaserad rörlig aktivitet, för att det är skoj. Hurtiga människor som är mer ute efter en hälsosam kropp än tvättbräda och fasta glutus maximus. Ekon presentar stolt HHGS Idrottssektion.

Idrottssektionen erbjuder innebandy och fotbollsträningar 21.00 till 22.00 på tisdagar respektive torsdagar. Roliga aktiviteter för den som vill utöva träning utan monotona rörelser med vikter och löpband. Varken förkunskaper, erfarenhet eller ens föranmälan krävs då det är bara att dyka upp i god tid i Volvia Hallen (Bergslagsgatan 3, vid Centralstationen) med glatt humör och en vilja att ha kul. Det ska vara roligt att röra på sig tycker Idrottssektionen.Förutom att vilja få Handels studenter att masa sig från skolbänkar och högar med rapportarbeten för att öka pulsen en smula arrangerar Idrottssektionen event som badmintonturneringar, fotbollskvällar i Handelspuben för vi alla vet att öl och Big screen är ett vinnande koncept när United piskar Arsenal och framför allt turneringen Handels Cup!Efter en paus på två år blev det 2011 dags igen för ekonomerna och juristerna att snöra på sig skorna, vässa klorna och kämpa om vilka som är Handels elit. I dagens turnering så är det enbart Handels i Göteborg som gör upp om den prestigefyllda titeln men tidigare var det en uppgörelse med Stockholms handelsstudenter.Men då var då och i år går årets Handels Cup av stapel den 23-24 mars och genomförs i grenarna fotboll och innebandy i Valhalla, och beachvolleyboll i det nya beachcentret i Kviberg. Förutom chansen att träffa näringslivet, i form av huvudsponsorn PWC, får du även chansen att träffa och knyta vänskapsband med andra Handelsstudenter.Vill du själv delta samlar du ihop ett lag på 6-10 personer, med minst två av varje kön, och anmäler er till [email protected] för avgiften på 800 kronor. Om du hellre står vid sidan om och heja på är det bara att hänga i baren och jubla åt snygga mål och ge uppmuntrande applåder till eleganta fi nter.

IDROTTSSEKTIONEN - Handels Cup

Text: Viktor Skancke Foto: Idrottssektionen

20

EKON NR 1 2012

Bra idéer, nätverkande och tålamod. Ekon träffade grundarna till fyra olika företag och fick sig en lektion i entreprenörskap och vad som krävs för att nå sina drömmars mål.

Killarna startade sitt företag Respondify precis efter examen från Handelshögskolan. – ” Vi konsulterade på halvtid och ägnade resten av tiden åt att spåna på en ny produkt”, säger Patrick och fortsätter, -” Det var helt oväntat att vår app Quizkey skulle bli en egen inkomstkälla”. Tack vare konsultjobben kunde killarna spendera en hel del timmar på att utveckla den populära spelappen. – ”I oktober satte vi oss ner och bestämde att appen skulle vara ute innan jul, vilket vi också klarade. Den har en otroligt stor potential”, berättar Christian.

Men vägen dit kantades av mycket beslutfattande. – ”Det tog tid att skapa företagets grafi ska profi l, struktur, visitkor, kontor, avtal, säljmaterial, mail och så vidare. Det är sådant man inte lär sig på Handels, man famlar lite i mörkret”, berättar Patrick. – ”Det är viktigt att vara en problemlösare med disciplin och engagemang”, fortsätter Christian. Killarna talar också om att livet som egen företagare är en livsstil och det gäller att ha rätt inställning. – ”Att nätverka är en förutsättning för att kunna göra business”, berättar Christian. Patrick däremot håller inte riktigt med, -” Jag tycker det begreppet, att nätverka, har gått lite till överdrift. Mingel är till exempel det värsta jag vet,

jag känner mig bara pressad till at knyta nya kontakter. Men alla fungerar olika”.

Just nu håller Quizkey på att översättas till både engelska och tyska. Killarnas vision är att spelaren ska kunna välja fritt från en stor databas med nischade ämnen. – ”Om tyska generaler är det roligaste som fi nns så ska det fi nnas en sådant frågepaket”, säger Christian. De har även varit inne på att studenter ska kunna starta egna databaser gratis. – ” Om du har laddat ner appen ska du kunna skapa en databas för till exempel Mikroekonomi-frågor, och kunna bjuda in alla klasskamrater som också kan bidra med frågor. Med vår app hade man kunnat se statistiken över vilka frågor som klassen tycker är svårast. Läraren hade också kunnat vara delaktig och se vart utbildningen brister någonstans”, berättar Patrick och fortsätter, -” Spelappen Quizkey har en potential att vidareutvecklas till ett utbildningsverktyg, där man kan ge sin inloggning till nästa klass som kan bidra med ännu fl er frågor. Eftersom den bygger på delaktighet med alla som spelar så kan man göra hur mycket som helst!”.

Under sin tid på Handels var killarna mycket involverade i HHGS. – ” Jag tror jag räknade någon gång till 13 stycken engagemang inom kåren, bland annat

Sexmästeriet, Styrelsen, N&FA, VD för Handelsboden, Börsgruppen….” berättar Patrick. Christian har inte varit sämre – ” Jag var aktiv inom Direktionen, Styrelsen, Spexet, Gosskören och alla kårens företag. Kårengagemanget var det som gav mig mest under min tid på Handels, det sticker jag inte under stolen med”. Patrick fortsätter, -” Handels är en fantastisk plats att träffa väldigt engagerade och initiativrika människor, helt klart”.

Vad är ditt tips till Handelsstudenter som har en idé men inte har gjort något av den?

– ”Skaffa en kompetent kompanjon”, säger Patrick och fortsätter, -” Det är enklare för mig att komma hit på morgonen när jag vet att Christian är här klockan 9. Jag har tidigare varit egen företagare och jobbat själv hemifrån, men jag tycker det är ovärderligt med en kompanjon – det blir mer företagande och business. Det är väldigt bra att ha ett bollplank. Jag rekommenderar också att ha ett kontor så man inte jobbar hemifrån utan skiljer på jobb och privatliv”. Christian fortsätter, -” Se till att älska det du gör! Var så extrovert som möjligt, prata om allt med alla, luncha till höger och vänster. Det är när man pratar med folk som man skapar business”.

Det är få saker som är så heliga för oss svenskar som Kalle Anka på julafton. Klockan tre var Christian Andersson, en av grundarna till företaget Respondify och appen Quizkey, inne och kikade på statistiken. – ” Det var fullt ös, det var massor av människor som spelade Quizkey! Vi har nu passerat en miljon spelade rundor och strax efter nyår låg vi etta på svenska App Stores!” Kollegan och delägaren till Respondify, Patrick Fabrizius, fortsätter – ”De som har laddat ner appen har tillsammans spelat i över 8,5 år”.

Patrick Fabrizius Ålder: 32 Senaste köpet? Ett par gula byxorSka Göteborgs krogar stänga 03? NejBästa teknikprylen på marknaden? Göteborgsvits-maskin Om du skulle få en träffa vem du vill över en lunch, vem då? Leonardo da Vinci

Christian AnderssonÅlder: 29Senaste köpet? DI, tråkigt men vi var med i den. Ska Göteborgs krogar stänga 03? Ja om de villBästa teknikprylen på marknaden? Patricks Göteborgsvits-maskinOm du skulle få en träffa vem du vill över en lunch, vem då? Jan Björklund, jag vill prata lite framtoning med honom

Entrepenörer FRÅN HANDELS

21


Just hemkomna från sin utlandstermin är killarna redo att möta vårens försäljning. - ” När vi beställde t-shirtarna från Shanghai förra året kom det kinesiska nyåret i vägen och allt blev väldigt försenat. Men det är så när man driver företag, man stöter på små problem hela tiden” säger André. Killarna är överens om att det är viktigt att komma ihåg att inget blir riktigt som man har tänkt sig. Robin berättar om ett citat från VD:n på SKF, ”N O W H E R E”. – ” Man kan antingen läsa det som no where eller now here. Vi är mer här och nu, stöter vi på ett problem så försöker vi lösa det på bästa sätt direkt”.

De båda Handelsstudenterna träffades redan under Nollningen i Handelspuben, som enligt killarna är det ultimata stället för att nätverka. – ” Man kanske umgås med folk i skolan och skriver grupparbete tillsammans, men detta blir en väldigt torr relation. Men går man och tar en öl tillsammans kommer man in på en mer avslappnad nivå och diskuterar saker som kanske inte rör just skolan” berättar Robin. – ”Det handlar om att knyta nya vänskapsband, fortsätter André. Att nätverka kan låta jobbigt men det handlar egentligen om att ha trevligt och träffa nytt folk”. De har båda varit aktiva inom HHGS, André som Spexgeneral och i Spexets Ensemble och Robin inom Handels Consulting, Handels Capital Management och Börsgruppen. – ”Studentkåren är jätteviktig. Det är många drivna människor

som är engagerade i olika föreningar. Sen är det mycket trevligare att vara i skolan när man stannar upp och snackar med folk från andra utbildingar och årskullar”, säger André. – ”Det skapar ringar på vattnet”, sammanfattar Robin.

Idén till T-shirt märket Kaspars föddes redan innan tiden på Handels. – ” Jag hittade ingen t-shirt som matchade det jag ville ha. Sen träffade jag Robin som hade lite samma stil som mig och var en väldigt komptetent kille, och berättade om min idé” berättar André. – ” Jag var väl inte direkt svårövertalad”, lägger Robin till.

Killarna tog alla t-shirts de ägde och gick igenom vad de tyckte om dem. Med hjälp av en konfektionstekniker satte de ihop alla sina idéer till en prototyp. ”- Efter ett tag blev t-shirten som vi ville. Mycket fokus på längd, ringning och bra passform hela vägen ner” berättar André. Namnet Kaspars kommer ifrån att killarna ville ha ett enkelt namn som går att komma ihåg. ”Vi ville bygga en historia kring märket. Men det är inte bara att välja fritt, många namn är skyddade av domäner” berättar Robin.

Sen uppstarten förra året har Kaspars redan blivit omnämnda i grannlandet. ”Massiv, en norsk tidning, hade ett urklipp om oss. Det har varit ett stort tryck från Norge!” berättar Robin. André fortsätter, -” En stor medgång var när vi blev omnämnda i King, en av Sveriges största modetidningar

för män. De hade fått nys om oss innan vi ens fått t-shirtarna från Kina”. Killarna har fått positiv feedback från vänner, och även via mail där folk har frågat när fl er färger kommer in. – ”De är även några tjejer som har köpt” berättar killarna.

Robin och André rekommenderar att starta eget vid sidan av studierna. – ” För oss har det varit positivt, det är roligare att sitta på föreläsningen och höra om saker som vi har stött på som företagare – fast i miniatyr” säger André. Robin fortsätter, -” Man får en ökad förståelse med praktiskt utförande på modeller och teorier”. Killarna är positiva till den nystartade föreningen Handels Entreprenörer. – ” Det fi nns många drivna personer på Handels. Jag tycker det är en jättebra idé, att kunna träffa folk som tänker i samma banor och som man kan lobba idéer med” berättar André.

Vad är era tips till Handelsstudenter som har en idé men inte har gjort något av den?

– ”Bara kör – det värsta som kan hända är att du misslyckas! Kolla i alla fall upp möjligheterna, så har du gett det ett försök” säger Andre. – ”Man behöver inte komma med något revolutionerande, se istället om du kan göra något bättre. Som till exempel betalningssystemet Klarna som startades av tre studenter i Stockholm, deras företag är nu värderat till några miljarder efter sju år. Ta chansen!” avslutar Robin.

En idé om ”Ett snyggt stycke tyg” blev till verklighet när två Handelskillar i fjol startade t-shirtmärket Kaspars tillsammans. – Den stora visionen är att vi ska bli t-shirtsens Converse, säger André Shottenius, en av grundarna. Hans kompanjon Robin Adervall lägger till – ”T-shirts brukar vara ett märkes sekundära prioritering, vi ville ta detta klädesplagg till det primära. ”

Robin Adervall

Ålder: 24Favoritklädmärke? El Ganso och AcneFramtidsdrömmar? Driva eget vid 30. Vägen dit består even-tuellt av management consultingSenaste köpet? Ett squashrack, råkade slå sönder det gamla

André Shottenius

Ålder: 24Favoritklädmärke? NN07 och WhyRedFramtidsdrömmar? Arbeta med strategi- och styrningsfrågor eller förverkliga några av de affärsidéer som simmar omkring i huvudetSenaste köpet? Ett par skor från Sud

Text: Ellen Svanberg

22

EKON NR 1 2012

Det hela började i affärsplanstävlingen Venture Cup där killarna deltog 2006. – ” Jag och Henrik satte oss ner och tittade på vilka av våra idéer som skulle vara mest potentiella att arbete vidare med. Vi tog fram tre stycken som vi skrev affärsplan till, den som fi ck bäst feedback i Venture Cup var idén till Boreda. Även fast vi inte gick vidare var detta en jättenyttig process för oss där vi fi ck ner idén på pappret och kunde fylla luckorna” berättar Joakim.

Idag har Boreda åtta anställda, de fl esta med kopplingar till Handels. – ”Det ser väldigt bra ut, säger Joakim. Vi har fördubblat antalet kunder på tre månader och är ledande inom vår bransch i Sverige. Utmaningen är att påskynda etableringen utomlands”. Men killarna har fått kämpa för framgången. – ”Om det är något som saknas på Handels så är det säljkompetens, vi underskattade grovt hur svårt det är med försäljning. Vi satt med en färdig produkt redan efter ett år, men det tog två år tills vår tjänst började sälja. Vi hade helt enkelt inte de rätta verktygen”, berättar Joakim.

Till en början drevs Boreda som ett hobbyprojekt vid sidan av studierna och killarna arbetade deltid med företaget. – ” Största fördelen var att vi kunde ställa

konkreta frågor till läraren. Vi gjorde exempelvis företagets bokföring samtidigt som vi läste bokföring, på så sätt blev det även lättare på tentan”, säger Joakim och fortsätter, ” Organisation på C-nivå har bland annat hjälp oss i vårt företagande, man fi ck lära sig mycket intressanta tankar om hur man ska bygga ett företag”.

Att vara chef är inget nytt för Joakim, som har varit ute i arbetslivet i 15 år innan Boreda grundades. Men att gå in i rollen som sin egen chef kan vara tufft. – ”På ett sätt är det en väldigt stor frihet att vara sin egen chef, men man begränsar själv sin fritid med att jobba mycket. Men jag och Henrik hade inte lagt ner så mycket slit och timmar om vi inte tyckt att det var kul och utmanande”, berättar Joakim. Det fi nns även vissa egenskaper som Joakim tycker är bra att ha som egenföretagare; -” För det första behöver man ett extremt tålamod. Det går inte att understryka nog eftersom allt tar längre tid än man tror och mycket mer jobb än man kunnat föreställa sig. Sen måste man även vara väldigt öppen för nya idéer och även kritik. Våga lyssna på dig själv och din magkänsla, men också på vad andra säger”.

Joakim har själv varit aktiv inom HHGS

under sin tid på Handels. Han har suttit i FHC:s styrelse, spexet, GADDENS projektgrupp och i utbildningsutskottet. – ” Att vara kåraktiv gjorde så man fi ck bra kontakt med driftande och engagerande människor, det fi nns många intressanta personer på Handels”, säger Joakim och fortsätter ”Allt som har utvecklat mitt och Henriks företag har byggts på kontakt med andra människor, vårt nätverk. Vi hade varken hittat de som jobbar för oss, kapital eller varandra utan vårt nätverk”.


– ”Först och främst, gå inte runt och bär på idén utan skriv ner den. Så länge som samma idé snurrar runt i huvudet kommer det inte dyka upp någon ny. Om du har en idé så sätt i gång, det är först när man arbetar med en idé som man ser om det är något att satsa på. Jag rekommenderar Venture Cup för där har man en deadline att följa. Det är även viktigt att ha en kontorsplats och inte arbeta hemifrån. Det har varit väldigt mycket värt för mig och Henrik att kunna lämna jobbet. Sist vill jag tipsa om att vara kåraktiv eftersom det man lär sig i skolan inte är relevant förrän man provar det i praktiken”.

Under de senaste 15 åren har Joakim Möller skrivit ner sina företagsidéer i ett dokument. De var länge bara idéer tills den dag då Joakim träffade Henrik Olofson och tog en öl tillsammans på Stage Door på Berzeliigatan. Två kloka huvuden slogs ihop och tillsammans grundade de Boreda, ett företag som systematiserar och stukturerar information. Visionen är att bli Googles för fastighetsbranschen och till viss del har de redan lyckats!

Joakim Möller Ålder: 33Vad skulle du gjort om du fi ck 10 miljoner? Ta och utöka verksamheten till hela nordenÖdet eller att man skapar sin egen lycka? Man skapar sin egna lycka, men man kan också påverka turen Morgon eller kvällsmänniska? KvällsmänniskaSenaste köpet? Flygbiljetter till New YorkBästa bostadföreningen att bo i? Min gamla förening Satiren 5 i Bromma

23


När Märta tog sin magisterexamen från Handels 2009 började hon direkt att arbeta i sin pappas företag, Gröna gårdar. – ” Jag var först väldigt ambivalent om jag skulle börja jobba för pappa, men efter att ha gått runt på GADDEN och inte hittat rätt tog jag ett beslut. Det är viktigt för mig att jobba med något jag brinner för”, säger Märta. Köttet som säljs via företaget Gröna gårdar är så ekologiskt som det kan bli. Djuren äter inget kraftfoder, som annars påskyndar djurets tillväxtprocess, och går ute nästan 9 månader om året. – ” Kossor i Sverige måste enligt lag få vara ute minst tre månader i alla fall, det är ju mer än våra pensionärer!” berättar Märta och skrattar.

Gröna gårdars kunder är både privatpersoner, butiker samt restauranger och storkök. Sjukhuset Sahlgrenska tillhör kundkretsen och företaget har även ett sammarbete med restauranggymnasiet Ester Mosesson. – ” Det är väldigt mycket politik i vår bransch. Som det ser ut idag får vi hälften av våra intäkter från EU-bidrag, prislappen som ni ser i affären är kraftigt subventionerad. Vi får cirka 11500 kronor för ett djur som kostar 28-30 tusen att föda upp. Vi vill att konsumenten själv ska förstå värdet av en hållbar produkt, för det fi nns ingen framtid i så som det ser ut nu”

berättar Märta. Om Gröna gårdar hade lagt ner sin produktion och sålt av djuren hade de ändå fått in en miljon kronor om året i bidrag för att sköta markerna. – ” Priset på nötfärs hade fått legat på 300 kr kilot om bidragen försvinner”, säger Märta.

Det var i februari i fjol som Märta gick på som VD i företaget. – ” Det är svårt att driva ett företag och ännu svårare som ung och oerfaren” berättar hon. Gröna gårdar är ett familjeföretag där Märtas pappa är visionären och fl era av hennes syskon är engagerade på ett eller annat sätt i företaget. – ” Man får ett annat driv i familjeföretag, och även ett stort personligt engagemang. Man ger sig inte, det handlar ju om ens familjs företag. Det är bara att bita ihop och köra!”

Under sina år på Handels var Märta med i Sexmästeriet och satt som vKO. – ” Framför allt gav det mig erfarenhet och en massa vänner. Jag tycker att man ska skippa ensam är stark och istället se hur mycket kontakter man kan nyttja och få hjälp av. Bygg en djupare relation med människor och ta inte själva nätverkningen för seriöst” tipsar Märta. Något annat som har hjälp Märta i arbetslivet är hennes envishet. – ” Jag fi ck till exempel för mig

att springa Göteborgsvarvet, och det var inget snack om att bryta, jag skulle i mål!” berättar hon och fortsätter; ”Som VD i ett litet företag är detta ett måste för varje dag är det något som går fel. Min största fördel är även att jag kan lite om mycket, vilket är viktigt då jag fungerar som både ekonomichef, HR-chef, marknadschef och så vidare. Du måste kunna lite av allt, både vara visionären, vara pragmatisk, städa och sopa golvet samtidigt som du ska kunna se företaget om tio år”.


– ” Det handlar om att våga och vara realistisk. Ta så mycket hjälp som det går, till exempel av Connect Väst, Svensk Näringsliv eller Venture Cup. Kom ihåg att de personer som misslyckas är de som lätt ger upp. De som lyckas däremot tror stenhårt på sin idé. En idé måste också vara lite tokig och galen för att få en bärkraft. Tänk på att om man inte är specialist utan har mer generell kunskap är det viktigt att lämna över det du inte själv kan till någon annan. Ta hjälp. Var realistisk och kämpa på.”

Företaget Gröna gårdar bildades 2001 av tre bönder som var trötta på att ekologiskt producerat kött inte var affärernas prioritering. ”Kött från djur uppfödda på gräs och örter” är Gröna gårdars pay-off och målet är att skapa en hållbar produktion för framtiden. Märta Jansdotter, sittande VD och forna Handelsstudent, har idag figurerat i olika tidningar, i programmet Mitt Kök på TV4 och nu senast är Gröna gårdar i final till Swedbanks hållbarhetspris. – ”Marknaden för ekologiska produkter har ökat jättemycket de senaste åren, men vi har mycket kvar att lära”, berättar Märta.

Märta Jansdotter Ålder: 26Senaste köpet: KryddburkarBästa kötträtten: RåbiffFavoritmusik: Lineupen till Way out WestBästa platsen: Överallt, den plats man befi nner sig på

24

EKON NR 1 2012

25


Trend by Mansson & BomanPå trendsidan kommer ni bland annat kunna läsa om:Hemma hos – Där vi besöker människor med olika klädstilar och rotar hänsynslöst genom deras gaderober. Botanisera bland snygga tygstycken och pinsamma gaderobsupptäckter. Up and Coming – Det som är nytt, fräscht och på väg in. Hitta looken billigare – Hur man skapar den snygga looken till en billig pengStreetstyle by Handels – Bilder på random studenter som har en känsla för stilInspirationsboard – Det som helt enkelt ger inspirationBloggtips – Bloggar värda att kika på Events & Happenings i Göteborgs Universitet – Ja, det som händer på HandelsPhotoshoot – Vi kanske beger oss ut på äventyr för att hitta på en egen photoshootAllmänt trendigt - Caféer, låtar, design, musik, etc. Snyggt i butiken just nu – Snygga plagg som har kommit in nyligen till butikerna Kontorsfashion – Vad är lämpligt att bära på kontoret, hur kan man samtidigt vara snygg?HOW TO: Egna accessoarer, sminkningar, hår, kläder

Vi vill självfallet främst behandla det ni vill läsa. Så har ni förslag eller tänker på något särskilt ni vill att vi ska ta upp så får ni jättegärna smsa in förslag! Mms på era egna outfi ts skulle uppskattas något enormt och dom vi tycker är riktigt snygga får synas i tidningen. Boman: 0762-18 97 68 Mansson: 0702-00 23 45

Varmt välkomna till ett nytt inslag i EKON. Vi som skriver heter Josefin Boman och Cecilia Månsson. Två handelstjejer med ett stort modeintresse som vi blandar med livsstil, design, konst, skönhet. Beauty will save the world sade Dostoyevsky och visst är det som är estetiskt tilltalande lite lugnande för själen. Det vi kommer behandla är det mesta som kan infalla under benämningen trendigt med fokus på mode.

manssonboman.blogspot.com.

Trend by Mansson & Boman

26

EKON NR 1 2012

Direktionen 2012

Från v till h: Linus Palmqvist - förvaltningsutskottets ordförande, Moa Hurtigh - vice kårordförande, Alexander Weddmark

- evenemangsutskottets ordförande, Johanna Nätterlund - näringslivsutskottets ordförande, Frida Nilsson - kårordförande,

Malin Henriksson - utbildningsutskottets ordförande, Johanna Ageborg - studiesociala utskottets ordförande, Eric Jerlin -

marknadsföringsutskottets ordförande, Helena Warfvinge - internationella utskottets ordförande

Med hopp om ett gott år!HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG STUDENTKÅR

27


Vad läste ni under er tid på Handels?Viktor: Jag läste Civilekonomprogrammet analytisk inriktning och på kandidatnivå valde jag att fokusera på ekonomistyrning. Därefter tog jag en lite annorlunda inriktning då jag läste det tvärvetenskapliga mastersprogrammet Intellectual Capital Management. Till detta läste jag även en utbytestermin vid University of Limerick på Irland.Anders: Precis som Viktor läste jag Civilekonomprogrammet analytisk inriktning men med ekonomistyrning som inriktning både på kandidat- och magisternivå. Jag tog också chansen att läsa en termin utomlands och var på Bond University i Australien. Utöver studierna på Handels läste jag även till en kandidatexamen i arbets- och organisationspsykologi.

Var ni engagerade i något utanför studierna?Viktor: Mitt första engagemang var som journalist på den grymma tidningen EKON. Dessutom arbetade jag under fl era år på HandelsConsulting och var b.la. vice VD. Under mastersprogrammet ICM var jag även med och drev igång en tvålfabrik till förmån för kvinnliga sjögräsbönder på Zanzibar i Afrika. I slutet av mina studier blev jag också ledamot i styrelsen för HHGS Holding, Handels Rekrytering och BrainTek, något som jag fortfarande har förmånen att vara.Anders: Jag var främst engagerad i Idrottssektionen men arbetade också som konsult på HandelsConsulting. Dessutom extrajobbade jag på en bank och hade en del mindre engagemang i GADDEN m.m.

Vad arbetar ni med nu?Nu arbetar vi båda två som strategi- och managementkonsulter på det internationella konsultföretaget Capgemini Consulting. Viktor arbetar främst inom ett kompetensområde som heter Marketing Sales & Services som har fokus på att optimera företags marknadsförings-, försäljnings- och servicearbete. Just nu arbetar Viktor på ett större projekt inom försäkringsbranschen som syftar till att förbättra företagets förmåga att på ett effektivt tillvägagångssätt utveckla och styra sin produktportfölj.

Anders tillhör ett kompetensområde som heter People & Performance vilket främst är riktat mot organisationers strategiska HR-frågor. Anders har precis avslutat ett kulturförändringsprojekt på ett statligt verk och kommer i nästa projekt att arbeta i ett strategiskt inköpsprojekt på ett stort fastighetsbolag. Det är alltså vanligt att man som juniorkonsult får arbeta i projekt inom vitt skilda områden även utanför det kompetensområde där man har sin huvudsakliga tillhörighet, något som är både utmanade och roligt!

Vad innebär i korthet ert arbete?Som managementkonsult arbetar man i olika typer av projekt på företag och organisationer där målet är att förbättra verksamheten på ett eller annat sätt. Det kan handla om allt från att arbeta med övergripande tillväxt- och marknadsstrategier, se över hur man kan spara pengar genom att effektivisera inköp och arbeta med styrningsfrågor till att ta fram strategier för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Arbetet och vilken roll man har skiljer sig mycket åt beroende på vilken typ av projekt man är på, men ofta handlar det om att samla in och analysera data, förbereda och genomföra olika typer av workshops och möten tillsammans med kunden och driva projektet genom att planera och följa upp milstolpar m.m.

Vi arbetar alltid i team tillsammans med kund och sitter ofta på plats hos kund måndag till torsdag. På fredagar brukar alla konsulter vara tillbaka på hemmakontoret för att träffa kollegerna utanför projektet samt för att kunna driva vidare på de interna projekt som vi ofta har utöver vårt arbete för kund. Det brukar bli mycket skratt och längre fi kapauser för att ta igen veckan med sina vänner på jobbet.

Vilka tre saker från Handels ser ni som mest värdefulla i ert arbete idag?1. UtbildningenVi tycker utbildningen på Handels har gett oss en mycket god bas att stå på. I projekten har vi dagligen nytta av den teoretiska förståelsen för olika områden vi fått med oss från Handels men framförallt också det analytiska sättet att tänka och förmågan att strukturera och bryta

ned problem, som man övat upp under studietiden. Dessutom bidrar de många inslagen av grupparbeten till att man tränas att samarbeta och leverera resultat som ett team.

2. Möjligheten till engagemang vid sidan av skolanHandels erbjuder många roliga och utvecklande möjligheter till engagemang vid sidan av studierna, både inom kåren och kårföretagen, och det är något som vi båda har haft stor nytta och glädje av. Som konsulter var naturligtvis tiden i HandelsConsulting extra värdefull.

3. UtlandsstudierMöjligheten till att läsa utomlands är också oerhört värdefull. Framförallt för att det var otroligt roligt men också för att det var utvecklande, gav nya perspektiv på tillvaron här hemma och bidrog starkt till den personliga mognaden.

Tips!1. Se till att få bra betyg!Genom att gå ut med bra betyg håller du dörrarna öppna till många intressanta och roliga jobb så det är verkligen värt att arbeta för. I fl era branscher, som t.ex. management consulting, är också bra betyg ofta en grundförutsättning för att ta sig till intervju.

2. Engagera dig i något roligt och givande vid sidan av studierna!Hitta något givande vid sidan av skolan att engagera dig i. Det är ofta väldigt utvecklande och roligt och stärker även ditt CV så att du ökar dina möjligheter att kunna få de jobb du vill ha när du är klar med studierna.

3. Se till att träffa arbetsgivare under hela studietiden!Möjligheter att träffa potentiella arbetsgivare är många under studietiden. Se till att utnyttja dessa. Delta i casetävlingar, unna dig en sallad under en lunchföreläsning, sök till olika talangnätverk, besök företagens kontor och glöm inte bort GADDEN.

Anders och Viktor tog steget från Handels till managementkonsultföretaget Capgemini Consulting

Text: Viktor Eriksson och Anders Ringstedt

NYEXAMINERAD FRÅN HANDELS – vad hände sen?

28

EKON NR 1 2012

Tips på tidseff ektiv träning

Lovade du för mycket med ett champagneglas i ena handen, klappandes din ölmage med den andra, på tolvslaget då 2011 blev 2012? Det gjorde vi i alla fall. Saknar du dessutom tiden att hinna till gymmet mellan jobb, lektioner och tentor och skrivande av förbaskade artiklar till studenttidningar? Det gör vi också. Därför har vi på EKON likt alla storsatsande företag i sin

verksamhetsplan, utvecklat en strategi för hur vi ska komma i form till beach 2012, utan att det ska behöva ta någon extra tid. Vi börjar med träning och mat.

Tips på bra matvanor

Skippa lunchen. Passar dig som är för lat för att laga mat. Dessutom vet alla resultatet av din form beror på kalorier in och ut. En mage är som ett företag. Din mage kan vara som ett företag som använder gratis arbetskraft. Lite som kåren. Eller Way out West. Eller hej 1800-talet ringde och vill ha sin idé tillbaka. Vad var det vi pratade om nu igen? Säkert något om snabbmat. Köp det till lunch, så slutar jänkarna att klaga.

Gör i sann studentanda ett riktigt storkok så att det räcker ett par tre veckor. Blir både billigt så att du har råd med fl er öl på Handelspuben och du får tid att göra massa annat viktigt såsom att brodera tavlor, måla akvareller, baka wienerbröd och… öh ja, plugga.

De har semlor i Handelsrätten!

Återupplev de gamla minnena från backpackingen i Asien efter gymnasiet och kör all in på asiatiska nudlar. Finns i tillräckligt många smaker för att täcka upp veckans alla dagar. Extra plus är att det är superbilligt.

I sann Handelsanda, vaska tallriksmodellen och kör all in Aladdin på kolhydrater, grundregeln för en sund kost.

Öka studiemotivationen genom att på klassiskt göteborgsmanér konstant möla godis när du pluggar, bättre tentaresultat utlovas!

Bojkotta allt vad fullkorn heter, vitt skaré va!

Pull-ups på spårvagnen på väg till och från skolan. Ger fi nfi n träning för armar och bröstmuskler. Bonus är att ju längre bort du bor desto längre hinner du träna.

Ett annat förslag hade ju varit att promenera eller cykla till skolan. Om du nu inte vill förstöra gucci-skorna betalda av pappa eller är rädd för att backslicket inte ligger så snyggt när du tar av dig hjälmen…

Köp studentlitteratur. Raseriutbrottet du får när du tvingas betala 645:- för ’International management... capital… nånting blablabla’ lär få dig att i sann matador-stil slita av dig så mycket hår från huvudet och galet hoppa runt halva skolan att du förlorar något kilo.

Balansera lagboken i den ena handen när du skriver ditt arbete om § 5, p.6, 3e stycket i HRPLUZÖ-lagen och hur den påverkar företags revisionsarbete. Speciellt bra övning för killar som behöver träna på simultankapaciteten.

Tävla med dina klasskamrater om vem som snabbast hinner ner och säga något på spanska till Bego. Bonuspoäng tilldelas om hon svarar på franska.

Passa på att shejka loss ordentligt när Götes spelar ”Vart jag mig i världen vänder” och andra favoriter i puben på onsdagarna. Du kan ha en riktigt grym kväll samtidigt som du förbränner de där extra kilona.

Passa på att göra knipövningar när du sitter på föreläsning. Se dock till att hålla ett neutralt ansiktsuttryck så att föreläsaren inte tror att du på grund av ditt fokus börjar fl örta med honom/henne.

Kör axelpress med bordsskivorna i salarna. Även här kan lagboken användas som extra tyngd.

Gör utfall längs Vasagatan på din dagliga (!) promenad till skolan.

Utnyttja varje ledig stund till att göra några tåhävningar, passar perfekt medan du tjötar med polarna om vad som verkligen hände i helgen.

Glöm inte att det är viktigt att dricka ordentligt när man tränar. Handelspuben är ett bra ställe att fylla på vattenfl askan.

Beach 2012

Text: Ellen Andersson och Arvid Raa Illustationer: Viktor Skancke

29


För många personer är en fotbollsmatch bara en fotbollsmatch. 90 minuter plus tillägg där 22 spelare använder all sin kunskap för att överlista sin motståndare. För många börjar och slutar det där, vilket absolut är tillräckligt om det är den delen av fotboll man uppskattar. Det fi nns dock även många fl er lager om man är intresse-rad av spelet utanför planen. Fotbollen har vuxit till en ofattbart stor kraft, som numera genomsyras av företagande och politik och avgörs lika mycket där som på planen. I just den här texten kom-mer jag avtäcka lite av den ekonomiska delen, men eftersom fotbollen har blivit en så infl ytelserik kraft, används den även otroligt mycket som en bricka i det politiska spelet. Här kan vi, bara för att ge lite mersmak, ta Italien som ett exempel. En av Italiens största klubbar ägs av den förre premiärministern Silvio Berlusconi, och det är vida vedertaget att den största anledningen till hans köp av AC Milan i mitten av 80-talet var ett sätt att få den popularitet han behövde för att ta sin poli-tiska karriär till en högre nivå. Och Italien är absolut inte unikt, utan exempel som detta fi nns det många av.

Och det är det här som är det vackra med fotboll. Vill man, kan se fotboll som precis det som bara händer på planen, som en underhållande sport. Är det andra saker som är av större intresse, så fi nns det otro-ligt mycket intressant att följa under ytan. Och i nuvarande stund är fotbollen en sjuk sport, som under de senaste fem åren har tryckt ner gaspedalen ännu hårdare och ignorerat alla varningsskyltar.

För att försöka visa en annan spelplan än den vi är vana vid, skiftar vi linsen tillbaka till den ekonomiska delen, och tar avstamp i slutet januari i år då UEFA, det styrande fotbollsorganet i Europa, presenterade deras årliga rapport på europeiska fot-bollsklubbars ekonomi. Och det ser inte särskilt ljust ut. En sammanlagd förlust på över en och en halv miljard euro, som

sedan skall läggas på ett skuldberg som redan är nära 8 miljarder euro stort. Sjuka siffror, som inte hade varit okej för många andra saker än just fotboll. Hur det kom-mer sig, kan man ju undra. Och orsaken är som i många andra fall ganska simpel. Den ekonomiska mentaliteten i europeiska klubbar är i nuläget rent osund. Många av dem spenderar mer än 100 procent av sina intäkter enbart på spelarlöner, samtidigt som andra spenderar enorma summor på spelarköp trots att de har klarröda siffror i bokslutet. Allt fi nansieras av invester-are – ofta i form av en klubbägare – som fortsätter att pumpa in pengar för att täppa till hålen som aldrig blir reparerade. Det är på det viset många av de största klubbarna arbetar just nu; man har ägare som inte bryr sig om annat än sportsliga framgångar och som samtidigt är beredda att spendera för att nå dit. Detta orsakar i sin tur en infl ation i spelarvärderingar och löner, vilket trissar upp allt till nya nivåer. Och som ännu en del i den onda spiralen som formas av det här, tror andra klub-bar att de måste spendera lika mycket för att kunna konkurrera sportsligt, vilket då leder till en normalisering av prisnivåer som i själva verket är ohållbara.

Det här har pågått länge nu. Och intressant är att fi nanskrisen inte rubbade fotbollen det minsta, enligt UEFAs rapport. Intäk-terna för klubbarna har ökat stadigt, men överskuggas sorgligt nog av ännu större ökningar av driftkostnader. Och även om fi nanskrisen påverkade klubbarna intäkter negativt, betyder det ju inget för dem. Var-för skulle en klubb som inte är beroende av intäkter för att spendera pengar, påver-kas av en minskning av dem?

Detta är något som UEFA tyckte var ett problem redan i slutet av förra årtiondet, och man kom överens om ett reglemente gällande en klubbs ekonomiska del, som fi ck namnet Financial Fair Play (FFP). Syftet med FFP är att försöka jämna ut den ekonomiska spelplanen och min-

ska överspenderingen som många av de största klubbarna står för. Inom detta fi nns begränsningar för hur mycket förlust en klubb får gå med, samt att det specifi kt gäller driften av en klubb och att förluster inte kan täppas till av deras ägare med de olika medel de har använt tidigare. Det är sagt att dessa regler ska vara helt i bruk år 2015, men det stora frågetecknet sedan FFP offentliggjordes har varit hur effektivt detta egentligen kommer att vara. Det ser utmärkt ut i teorin, men vad händer om hälften av alla större klubbar inte möter kraven? Med tanke på den pengamaskin fotbollen numera är, vågar UEFA ta beslut som markant kommer att påverka inkom-sterna som fotbollen inbringar? Knappast, säger många.

Just därför var januari månad intressant för fotbollsvärlden, nämligen inte bara på grund av UEFAs rapport. Januari visade upp en ny sida av många fotboll-sklubbar. Det är nämligen en månad då transferfönstret är öppet och spelarköpen brukar komma i mängder. Exempelvis köptes Fernando Torres till Chelsea för en halvmiljard kronor i fjol, trots att de samma vecka presenterade en förlust på 750 miljoner kronor. Den här gången hände inget så spektakulärt. Vid närmare eftertanke hände praktiskt taget ingent-ing av magnitud. Är det möjligen så att klubbarna har börjat tänka efter, och hålla tillbaka som ett steg mot en omstrukture-ring innan FFP börjar gälla? Omöjligt att säga efter endast ett transferfönster, men vad man kan säga är att någon form av medvetenhet absolut har börjat att krypa sig in hos klubbarna. Huruvida det är till-räckligt för att klubbarna ska sluta agera som det grekiska fi nansdepartementet är svårt att säga vid det här laget, men hop-pas kan man ju.

I skrivande stund ser jag att en engelsk klubb har gjort klart med en ny ägare, miljardär från trä- och pappersindustrin i Ryssland. Hoppas kan man ju.

Det ekonomiska spelfältet för fotboll är unikt. Fotbollsklubbar fungerar inte som andra företag gör, och har möjlighet att ta friheter som inte fi nns i andra sektorer. Här är ett försök att måla en bild av en annan värld än vad vi är vana vid att höra om.

FOTBOLLSEKONOMIText: Alexander Boukaras

30

EKON NR 1 2012

I detta nummer stannar vi till vid Ekons höstnummer 1997. Året då Mike Tyson bet av örat på Evander Holyfield, Tony Blair blev premiärminister i Storbritannien och Robinson blev nya lördagsmyset i Sverige.

I Ekons nummer tre år 1997 fi rade man att tidningen äntligen välsignats med fyrfärgstryck. Tidningens grafi ker hade sett till att detta tillfälle inte försnillades. De fl esta artiklar fi ck antingen en färgstark bakgrund eller en rubrik i någon klatschig färg. Mest färg fi ck kårens uppslag, där månadens Gudsbevis lite oväntat fanns med vid sidan om information från styrelsen och en del föreningar.

Flera personer från skolan bidrog med personliga krönikor i tidningen. Docenten Gunnar Falkemar hade fl era synpunkter på globaliseringen i sin artikel ”internationaliseringens baksida – en (o)rättvis betraktelse”. Han menade ungefär att baksidan av internationaliseringen är att det skapas en grupp av elit-människor utan någon lokal förankring. Studenten Joakim hade en lång redogörelse för vad vi egentligen menar när vi hälsar på varandra och sedan slentrianmässigt frågar hur den andre mår.

Civilekonomen och sedermera mediaprofi len Kristian Luuk fi ck

en tresidig intervju. Kristian gick visserligen på Handelshögskolan i Stockholm, men när han besökte Sveriges framsida passade Ekon på att göra en intervju. Kristian tyckte det var jobbigt att ”man alltid hamnar med den som är dum i huvudet” när man gör grupparbeten. Han kunde också berätta att det egentligen var hans far som förmådde honom att gå på naturprogrammet på gymnasiet och sedan på Handelshögskolan i Stockholm.

Ekons lunchpatrull testade två matställen i närheten av Handels, Sjöbaren och Lai-wa - två restauranger som fi nns kvar än idag. Sjöbarens havskatt med purjoris och currysås fi ck klart godkänt av testätarna. Däremot ansåg man att Lai-was goda renommé var en smula överskattat. En del maträtter där såg ”allt annat än aptitliga ut”. Priserna på rätterna visar också att en del vatten runnit under broarna sedan 1997. 59 kronor för havskatten på Sjöbaren och 42 kr för Lai-Was alternativ med kaffe inkluderat skulle nog få vilken kostnadsmedveten handelsstudent som helst att applådera idag.

Ekon GRÄVER

Text: Elias Eriksson

31


Power up with master studies at the School of Business, Economics and Law in Gothenburg.

We offer a wide range of two year MSc programmes and a study environment open for multiple perspectives and approaches. The result is an internationally recognized master degree, compatible with an increasingly complex and demanding world.

www.handels.gu.se/gs

Two more years and the world is yours

Interkulturell kompetens, olika erfarenheter och olika perspektiv är värdefulla tillgångar både på universitetet och i arbetslivet. På Handelshögskolan skulle bredden bland studenterna kunna vara större och Handelshögskolans fakultetsnämnd har beslutat om ett projekt för breddad rekrytering som ska pågå under 2012 och 2013. Alla som uppfyller behörighetskraven ska känna sig välkomna och kunna delta i högskoleutbildning oavsett var de bor, vilken utbildning deras föräldrar har eller vilket land de kommer ifrån.

Vill du vara med i projektet? Vi behöver ambassadörer som själva har erfarenhet av att komma från en miljö där universitetsutbildning kanske inte har varit något självklart, eller som brinner för breddad rekrytering. Projektet har precis startat och ambassadörerna kommer att ha stor möjlighet att påverka vad vi gör. Som ambassadör får man ersättning med 100 kr/timma (plus semesterersättning).

Kontakta informatör Maria Norrström om du vill bli ambassadör eller har frågor om projektet, [email protected], telefon 786 1247

SKOLANS SIDAText: Handelshögskolan i GöteborgFoto: Shutterstock

Breddad rekrytering – vill du bli ambassadör?

32

EKON NR 1 2012

Handelshögskolans i Göteborg Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg

Deloitte Talent 2012Har du det

vi söker?Nya talanger i rampljusetVill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare? Läser du till skattejurist, civilekonom, civilingenjör eller systemvetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till interna och externa föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företags kultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 9 april 2012För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2013 eller 2014. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.com/se/student. Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent 2012 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk!

Frågor?Välkommen att kontakta Sofie Jungmar, [email protected].

2-4 maj 2012Rehnsgatan 11, Stockholm

Ekon nr 1 2012

Documents

Transcript of Ekon nr 1 2012