FACIT

TESTA DIG SJÄLV 10.1, s.250

Förklara begreppen

• diamant

I en diamant sitter alla kolatomerna ihop hårt i ett tredimensionellt nätverk. De bildar en enda jättemolekyl, en kristall. Att atomerna sitter ihop på det här sättet gör diamant till ett av världens hårdaste ämne.

• grafit

I grafit sitter atomerna ihop i platta skikt. Varje sådant skikt är en egen molekyl. De olika skikten hålls bara ihop av svaga krafter och kan lätt glida längs varandra. Därför är grafit ett mjukt ämne som lätt smetar av sig, skikt för skikt.

• amorft kol

Amorft kol är kol där atomerna ligger huller om buller utan någon struktur, t.ex. träkol.

• aktivt kol

Aktivt kol är korn av amorft kol och används för att ta bort föroreningar av olika slag, t.ex. i gasmasker.

• fotbollsmolekyler

Molekyler av kolatomer som ser ut som en fotboll, en s.k. fulleren.

• nanorör

Nanorören är uppbyggd av sexkantiga strukturer av kolatomer som bildar ett rör i en nanometers storlek i diameter (10

-9 m = 0,000000001 m), en s.k. fulleren. Rören är väldigt starka och hårdare än diamant och kan

leda elektricitet mycket bra.

• grafen

En molekyl av grafen består av ett enda skikt av kolatomer som sitter ihop i hexagoner. Molekylen ser ut som ett skikt av grafit och är 200 gånger starkare än stål. Dessutom är det formbart och kan leda elektricitet mycket bra. Det är också ogenomträngligt för gaser och vätskor.

1. Grafit används till stiftet i blyertspennor och diamant till smycken och borrar.

2. Nanorörens utomordentligt bra elektriska egenskaper gör att de med fördel används i elektronik och tunna bildskärmar, t.ex. OLED-skärmar. Grafenets böjlighet gör det lämpat för t.ex. böjbara smart-telefoner och tryckkänsliga skärmar. Kanske kan det också användas till konstgjorda näthinnor för våra ögon.

TESTA DIG SJÄLV 10.2, s.256 Förklara begreppen

• fossila bränslen

Bränslen som är oförmultnade rester av döda växter och djur som dog för flera hundra miljontals år sedan, och som med tiden utsattes för högt tryck och hög temperatur så att de tillslut blev kolväten i form av stenkol, olja eller naturgas, beroende på temperaturen de utsatts för. Fossila bränslen är energirika därför att det fanns mycket energi lagrad i djuren och växterna. Den energin kom från början från solen.

• naturgas

En blandning av olika gasformiga kolväten, framför allt metan.

• gaskraftverk

En typ av kraftverk där man förbränner naturgas och använder värmen till att skapa el. Elen skaps genom att värmen får en turbin att snurra som är kopplad till en generator(permanentmagnet i en spole). Permanentmagneten rör sig då i eller runt spolen så att ström skapas som transporteras till t.ex. våra hushåll.

• stenkol

En blandning av amorft kol och omättade kolväten med många dubbel- och trippelbindningar.

• kolkraftverk

En typ av kraftverk där man förbränner stenkol och använder värmen till att skapa el. Elen skaps genom att värmen får en turbin att snurra som är kopplad till en generator(permanentmagnet i en spole). Permanentmagneten rör sig då i eller runt spolen så att ström skapas som transporteras till t.ex. våra hushåll.

• torv

En yngre form av stenkol. Växtrester från våtmark som bara har förmultnat delvis, men inte pressats ihop under högt tryck.

• råolja

En blandning av många olika kolväten, varav de flesta är mättade.

• oljeraffinaderi

En industrianläggning där man förädlar och renar råolja och delar upp kolvätena i olika grupper (s.k. fraktioner) med fraktionerad destillation

• fraktion

De grupper som man delar upp kolvätena i med fraktionerad destillation.

• fraktionerad destillation

En separationsmetod för att dela upp kolvätena i råoljan i olika grupper(s.k. fraktioner), där man utnyttjar att olika kolväten har olika kokpunkt och således kondenserar vid olika temperaturer. Ju större kolvätet är desto högre kokpunkt har det och kondenserar därför vid högre temperatur, medan ju mindre kolvätet är desto lägre kokpunkt har det och kondenserar därför vid lägre temperaturer.

1. Fossila bränslen utgör idag den totalt dominerande primärenergikällan på jorden.

Ännu på 1700-talet utgjorde vindkraft och vattenkraft de huvudsakliga energikällorna för mekanisk energi,

medan förbränning av trä och torv producerade värme. Kol och olja har dock också använts för eldning i alla

tider, medan olja även har använts för till exempel balsamering. Storskalig användning av fossila bränslen,

först kol och sedan petroleum, som bränsle för ångmaskiner möjliggjorde den industriella revolutionen.

Då förbränningsmotorn uppfanns uppstod en stor efterfrågan på bensin och diesel, främst för transporter.

Kol och naturgas används idag främst för produktion av värme och elektricitet. Kolkraft är den främsta

metoden för elproduktion medan transporter är helt beroende av petroleum-baserade drivmedel.

Den petrokemiska industrin tillverkar även, med petroleum som råvara, bland annat polymerer för tillverkning

av plast. Kol används också bland annat vid framställning av stål, som reduktionsmedel i masugnar.

Problemet med fossila bränslen är bl.a. att den lättillgängliga delen av dem håller på att ta slut inom ett

tidsperspektiv på hundra(tals) år. Hur snart de tar slut beror på förbrukning av olja, kol, naturgas etc.

Om/när de fossila bränslena tar slut så bör vi ha hittat nya energieffektiva och billiga metoder och tekniker för att utnyttja andra råvaror som bränsle, och för att tillverka nödvändiga produkter som t.ex. vissa läkemedel.

2. T.ex. metan som används till bränsle i gaskraftverk, fotogen och bensin som används till bränsle till jetplan och bilar, smörjolja som används till att smörja motorer och maskiner med, dieselolja som bränsle till dieselmotorer i tåg, båtar, bussar, blar, m.m., paraffin till hudvårdsprodukter och asfalt till vägbeläggning.

TESTA DIG SJÄLV 10.3, s.260 Förklara begreppen

• kemisk energi

En energiform där energin kan sägas finnas lagrad i molekylernas bindningar.

• fotosyntesen

Fotosyntesen är en endoterm process som sker hos alla växter där energi måste tillföras för att den kemiska reaktionen ska ske. Solenergin är den energi som behöver tillföras för att växterna ska kunna tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Som biprodukt bildas även syrgas. Fotosyntesen omvandlar alltså solenergi till kemisk energi. Det gröna klorofyllet i växternas kloroplaster fungerar som en katalysator för att reaktionen ska ske. Druvsockret som bildas används till byggnadsmaterial i växten i form av stärkelse, cellulosa, fetter och till växtens cellandning. Fotosyntesen sker bara så länge som växten får solenergi, d.v.s. under dagtid. De två tidpunkterna på dygnet när fotosyntesen avstannar (skymning) och börjar (gryning) kallas för kompensationspunkter. Då är den ljusstyrka då fotosyntes och cellandning är i balans med varandra. Vid kompensationspunken sker det dock ingen tillväxt, eftersom fotosyntesen måste vara större än andningen.

Fotosyntesen kan beskrivas med ord:

koldioxid + vatten + solenergi druvsocker + syrgas

och med kemisk reaktionsformel:

6 CO2 + 6 H2O + solenergi C6H12O6 + 6 O2

• fossila bränslen

Bränslen som är oförmultnade rester av döda växter och djur som dog för flera hundra miljontals år sedan, och som med tiden utsattes för högt tryck och hög temperatur så att de tillslut blev kolväten i form av stenkol, olja eller naturgas, beroende på temperaturen de utsatts för. Fossila bränslen är energirika därför att det fanns mycket energi lagrad i djuren och växterna. Den energin kom från början från solen.

• cellandning

Cellandning är en exoterm process som sker hos alla växter och djur där energin som bildas används för att växterna och djuren ska kunna leva. Cellandningen sker i mitokondrierna som finns både i växtceller och i djurceller. Cellandning liknar den process som sker vid förbränning av druvsocker, men då det inte finns någon eld i cellerna så fungerar istället enzymer som katalysatorer för att reaktionen ska ske. Som biprodukt bildas även koldioxid och vatten. Man kan säga att cellandningen är fotosyntesen baklänges, fast med den skillnaden att värmeenergi bildas istället för solenergi. Cellandningen sker dygnet runt hos växter och djur.

Cellandningen kan beskrivas med ord:

druvsocker + syrgas koldioxid + vatten + energi

och med kemisk reaktionsformel:

C6H12O6 + 6 O2 6 CO2 + 6 H2O + energi

• kolets kretslopp

Ett kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer-

jorden, jordens hav, växterna, djur och människor, och atmosfären.

Inga kolatomer försvinner utan hamnar bara i nya molekyler.

1. Från solen.

2. Förbränning i en eld och förbränning i kroppen (cellandning).

3. Den kemiska energin omvandlas till ljusenergi och värmeenergi.

4. Kol lämnar atmosfären genom

1. växternas fotosyntes.

2. vid ytvattnet vid polerna där det svala vattnet kan lösa upp koldioxiden.

3. erosion av sedimentära bergarter som kalksten, marmor och kalk. Koldioxid löst i vatten förbrukas

när kalciumkarbonat omvandlas till lermineral.

Kol återförs till atmosfären genom

1. djur och människors cellandning.

2. att bakterier och svampar i närvaro av syre bryter ned kolet i döda djur och växter och omvandlar det till koldioxid (till metan om

inget syre finns).

3. förbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas då kolet oxideras till koldioxid.

4. att det varma ytvattnet i oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.

5. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid och svaveldioxid släpps ut i atmosfären.

TESTA DIG SJÄLV 10.4, s.265

Förklara begreppen

• växthuseffekten

Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.

• växthusgaser

Växthusgaser är gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning. De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och ozon (O3). Växthusgaserna ger tillsammans en markant påverkan på jordens temperatur vid ytan. Om atmosfären helt saknade sådana beräknas jordens medeltemperatur ha varit

-18°C istället för nuvarande +14°C.

• katalysator

En katalysator påskyndar en kemisk reaktion, utan att själv förbrukas i den kemiska reaktionen.

• förnybar energikälla

Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

• biobränsle

Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa) och som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till den globala uppvärmningen, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år.

• energiskog

Skog som odlas på åkermark för utvinning av energi.

• fusionskraft

Fusionskraft/Fusionsenergi är energi som frigörs vid sammanslagning av lätta atomer. Energiproduktionen i

solen och andra stjärnor bygger på fusion. Fusionskraftverk är en hypotetisk framtida form av kärnkraftverk,

som skulle använda fusionsenergi.

Fördelen med fusionskraftverk jämfört med traditionella kärnkraftverk vore att processen inte behöver lämna

efter sig lika starkt radioaktiva ämnen som vid fission(kärnklyvning). Problemet med fusion är att extremt höga

temperaturer måste kunna kontrolleras, vilket inte lyckas med dagens teknik, samt att det också krävts tillförsel

av mer energi för att köra processen än vad man kunnat utvinna ur den.

1. Koldioxid(CO2). Problemet med detta är att det leder till en ökad växthuseffekt så att temperaturen på jorden

höjs och klimatet förändras. Koldioxiden kan också reagera med vatten och bilda kolsyra(surt regn).

CO2 + H2O H2CO3

2. Svaveloxider(SO2, SO3) och kväveoxider(NO, NO2) kan också bildas, vilka ger upphov till surt regn då gaserna reagerar med vatten i molnen och bildar syror. Syrorna kan transporteras långa sträckor med molnen tills de faller som nederbörd. Surt regn bidrar kraftigt till försurning av sjöar och skogar. Detta medför bland annat att fiskar dör och att trädens blad torkar ut. I marken skadas växternas rothår, vilket försvårar upptagningen av växtnäring. Surt regn bidrar till urlakningen av olika näringsämnen som hamnar i grundvattnet dit växternas rötter inte når. Surt regn verkar även korroderande på flera material. Byggnader och statyer tar skada när syrorna reagerar med kalciumet i material som kalksten och marmor.

SO3 + H2O H2SO4(svavelsyra)

NO2 + H2O H2NO3(salpetersyra)

3. Biobränslen är förnybara bränslen som inte bidrar till en ökad växthuseffekt, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning tas upp av energiskogen när träden växer.

4. Vindkraft, vattenkraft, solkraft, vågkraft, kärnkraft, fusionskraft.

TESTA DIG SJÄLV 10.5, s.271

Förklara begreppen

• brandtriangel

Brandtriangeln visar de tre saker(syre, värme, brännbart material) som krävs för en eld.

• antändningstemperatur

Den temperatur som krävs för att något ska börja brinna.

• självantändning

När ett ämne börjar brinna av sig självt.

• linolja

Olja av linfrö som lätt självantänder i normal rumstemperatur.

• flampunkt

Den temperatur då brännbara vätskor börjar bilda brännbara ångor.

• brandgata

Det område där man hugger ner träden vid en skogsbrand för att branden inte ska sprida sig.

• Rädda, larma, släck!

Minnesramsa att komma ihåg om det börjar brinna.

1. ta bort syret(kvävning), ta bort värmen(spruta vatten på elden), ta bort det brännbara materialet(flytta det

som brinner, eller det som kan börja brinna)

2. Stålullen är porös och finfördelad så att stålullen har stor kontaktyta med syret i luften, medan stålklumpen har liten kontaktyta med syret i luften.

TESTA DIG SJÄLV 7.1, s.160

Förklara begreppen

• kolföreningar

Kemiska föreningar som innehåller kol.

• organiska ämnen

Organiska ämnen är kolföreningar som innehåller bindningar mellan kol och väte, och ofta även andra grundämnen.

• organisk kemi

Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi, d.v.s. organiska ämnen. Organiska föreningar innehåller alltid kol och ofta väte, och ofta även andra grundämnen. Ursprunget till uppdelningen av kemin i en organisk kemi och en oorganisk kemi stod att finna i att flertalet organiska ämnen är jämförelsevis svåra att framställa ur rena grundämnen. Därav blev de tillskrivna en livskraft, en kraft som fanns i allt levande och var nödvändig för att framställa de organiska ämnena.

• oorganisk kemi

Den del av kemin som handlar om kemiska föreningar utan kolatomer. Till de oorganiska ämnena räknas dock även själva grundämnet kol och några enkla kolföreningar som koldioxid, kolmonoxid och kolsyra.

• bindning

En bindning mellan två atomer innebär att de delar på det yttersta skalet med en valenselektron vardera, ett s.k. elektronpar. Därför kallas molekylbindning också för elektronparsbindning. Observera att jonerna i en jonförening inte binds med varandra på detta sätt.

• molekylformel

Den kemiska beteckningen för molekyler. Molekylformeln talar om vilka grundämnen som ingår i en atom och hur många atomer av de olika grundämnena som ingår, molekylformeln säger dock inget om i vilken ordning och struktur atomerna binds med varandra. Exempel på en molekylformel är CH4.

• strukturformel

Strukturformeln visar hur atomerna är ordnade i en molekyl. Man ritar strukturformeln genom att ange kemiska beteckningen för atomerna som ingår och drar streck för de atomer som är bundna till varandra. Ett streck motsvarar en bindning, d.v.s. ett elektronpar. Exempel på en strukturformel är:

• molekylmodell

En molekylmodell är när vi ritar upp molekylen som runda bollar som sitter ihop,

t.ex.

eller

1. Kol.

2. I allt som är levande, i mat, kläder, trä, papper, smink, plast, olja.

3. För att kolatomerna har fyra bindningsmöjligheter, till skillnad från de flesta andra grundämnena som bara har en eller två bindningsmöjligheter. Detta gör att kolatomerna kan binda sig med andra atomer på så många olika sätt, t.ex. i långa kedjor med eller utan grenar, eller som ringar.

TESTA DIG SJÄLV 7.2, s.165

Förklara begreppen

• kolväte

Kemiska föreningar som endast består av kol och väte.

• metan

CH4. Det enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av en kolatom och fyra väteatomer som sitter ihop med enkelbindningar. Naturgas som även kallas för sumpgas.

• etan

C2H6. Det näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av två kolatomer och sex väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar. Naturgas.

• propan

C3H8. Det andra näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av tre kolatomer och åtta väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar. Naturgas som används till bunsenbrännarna som vi använder i kemilaborationer.

• butan

C4H10. Det tredje näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av fyra kolatomer och tio väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar. Naturgas som används till t.ex. tändare. Det sista gasformiga kolvätet i alkan-serien.

• alkaner

De kolväten som tillhör alkan-serien. Alla alkaner är mättade, d.v.s. kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.

• alkanserien

En serie med alla kolväten som har enkelbindningar mellan kolatomerna.

• pentan

C5H12. Det fjärde näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av fem kolatomer och tolv väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar. Det första kolvätet i alkan-serien som är i flytande form.

• isomerer

Isomerer är molekyler som har samma molekylformel men olika strukturformel, d.v.s. atomerna sitter ordnade i olika former.

1. Bränsle som t.ex. gasolgas, tändargas, bensin, dieselolja, fotogen, och eldningsolja. Som lösningsmedel, rengöringsmedel, paraffin, vaselin, asfalt och plast.

2. Kolväten med en t.o.m. fyra kolatomer är i gasform. Kolväten med fem t.o.m. 15 kolatomer är i flytande form. Kolväten med 16 kolatomer eller fler är i fast form.

TESTA DIG SJÄLV 7.3, s.168

Förklara begreppen

• dubbelbindning

När två av bindningarna går till en och samma atom, d.v.s. två par (fyra st.) av valenselektroner delas i det yttersta skalet.

• alken

De kolväten som har en dubbelbindning mellan två av kolatomerna.

• eten

C2H4. Det enklaste omättade kolvätet i alken-serien, som bara består av två kolatomer och fyra väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med en dubbelbindning.

• propen

C3H6. Det näst enklaste omättade kolvätet i alken-serien, som bara består av tre kolatomer och sex väteatomer som sitter ihop, och där två av kolatomerna är bundna med varandra med en dubbelbindning.

• buten

C4H8. Det andra näst enklaste omättade kolvätet i alken-serien, som bara består av fyra kolatomer och åtta väteatomer som sitter ihop, och där två av kolatomerna är bundna med varandra med dubbelbindning.

• trippelbindning

När tre av bindningarna går till en och samma atom, d.v.s. tre par (sex st.) av valenselektroner delas i det yttersta skalet.

• etyn

C2H2. Det enklaste omättade kolvätet i alkyn-serien, som bara består av två kolatomer och två väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med en trippelbindning.

• alkyn

Ett godtyckligt omättat kolväte som tillhör alkyn-serien. Alla alkyner är omättade kolväten där två av kolatomerna är bundna med varandra med en trippelbindning.

• propyn

C3H4. Det näst enklaste omättade kolvätet i alkyn-serien, som bara består av tre kolatomer och fyra väteatomer som sitter ihop, och där två av kolatomerna är bundna med varandra med en trippelbindning.

• butyn

C4H6. Det andra näst enklaste omättade kolvätet i alkyn-serien, som bara består av fyra kolatomer och sex väteatomer som sitter ihop, och där två av kolatomerna är bundna med varandra med en trippelbindning.

• omättade kolväten

Kolväten som har dubbel- eller trippelbindningar (de är inte mätta av vätet). Kolväten från alken- och alkyn-serien.

• mättade kolväten

Kolväten som har enkelbindningar. Kolväten från alkan-serien.

1. Plast(av eten), svetsargas(av etyn, s.k. acetylen).

2. t.ex.

TESTA DIG SJÄLV 7.4, s.172

Förklara begreppen

• OH-grupp

En OH-grupp är en syreatom som är bunden till en väteatom.

• metanol

CH3OH. Den enklaste envärda(endast en OH-grupp) alkoholen. Även kallad träsprit. Mycket giftig. Kan leda till att man blir blind eller dör vid förtäring.

• etanol

C2H5OH. Den näst enklaste envärda(endast en OH-grupp) alkoholen. Den typ av alkohol som folk brukar dricka i öl, vin och sprit. Används också till T-röd men är då denaturerad(färg och kräkmedel tillsatt) så att den inte blir drickbar.

• träsprit

CH3OH. Den enklaste envärda(endast en OH-grupp) alkoholen. Även kallad träsprit. Mycket giftig. Kan leda till att man blir blind eller dör vid förtäring. Tillverkas genom att hetta upp trä utan tillgång till syre.

• förnybara bränslen

Förnybara bränslen är bränslen som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. T.ex. biobränsle och alkohol.

• biobränslen

Förnybara bränslen som kommer från växter.

• glykol

C2H4(OH)2. En tvåvärd(två OH-grupper) alkohol. Mycket giftig. Kan skada njurarna och nervsystemet och kan t.o.m. leda till döden vid förtäring. Även ångorna är giftiga. Används till bilarnas kylarvatten på vintern då glykol har väldigt låg fryspunkt.

• glycerol

C3H5(OH)3. En trevärd(tre OH-grupper) alkohol. Är inte giftig utan ingår som en naturlig del i kroppens fetter. Binder fukt bra vilket gör den användbar för hudkrämer och salvor.

1. Tillverkning av vin sker genom att jästsvamp får växa i sockerrik druvmust. Vindruvor innehåller huvudsakligen glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Jästen förbrukar dessa sockerarter i en exoterm process och ger ifrån sig etanol (alkohol) och koldioxid samt en mängd andra ämnen som ger en speciell smak. Vid vinframställning är det etanolen som är eftersökt, och koldioxiden bubblar vanligen bort.

C6H12O6 → 2 C2H5OH + 2 CO2

2. Eftersom alkoholer tillverkas av träd och andra växter så kommer den inte att ta slut som fossila bränslen.

3. Propan har inga isomerer eftersom att den är ett kolväte som består av tre kolatomer. I propanol så kan däremot OH-gruppen binda sig på två olika sätt. Pröva och rita så får du se.

TESTA DIG SJÄLV 7.5, s.176

Förklara begreppen

• organisk syra

Svaga syror, ofta från växtriket, som innehåller en syragrupp (COOH-grupp)

• syragrupp

COOH-grupp

• metansyra

Det kemiska namnet för myrsyra, den enklaste organiska syran (HCOOH)

• myrsyra

Handelsnamnet för metansyra

• ättiksyra

Handelsnamnet för etansyra

• etansyra

Det kemiska namnet för ättiksyra, den näst enklaste organiska syran(CH3COOH)

• vinäger

från fr. Vin aigre ("surt vin"), är en ättika som framställts ur vin, cider eller öl. Det är en sur vätska som uppstår då etanolen i dessa alkoholhaltiga drycker oxideras(reagerar med syre) till ättiksyra

• stearinsyra

C17H35COOH, en syra i fast form, ingår i stearin som används till ljustillvekning

• palmitinsyra

CH3(CH2)14COOH, en syra i fast form, ingår i stearin som används till ljustillverkning..

1. t.ex.

I. Metansyra (myrsyra) finns hos insekter och nässlor. Myrans försvar.

II. Etansyra (ättiksyra) finns i ättika och vinäger som används till att konservera och smaksätta mat.

III. 2-hydroxipropansyra (mjölksyra) som bildas när våra muskler arbetar anaerobt (cellerna förbränner kolhydrater med/trots minskad tillgång på syre). Ingår också i mjölkprodukter.

IV. Acetylsalicylsyra används till vissa typer av värktabletter som t.ex. aspirin.

2. t.ex.

I. Metansyra

II. Etansyra

3. HCOOH HCOO- + H

+

TESTA DIG SJÄLV 2.1, s.56

Förklara begreppen

• atmosfären

Skiktet av luft runt en planet. På jorden är atmosfären ca 10 mil högt, sen börjar rymden.

• tunnare luft

Ju tunnare luften är desto glesare är det mellan luftens molekyler.

• torr luft

Luft utan någon vattenånga.

• luftfuktighet

Ett mått på hur mycket vattenånga det kan finnas i luften utan att den kondenserar till vätska.

• syre

Grundämne med atomnummer 8(d.v.s. 8 protoner), där syreatomerna sitter ihop två och två (O2). Syrgas behövs för andning och eld.

• oxid

En kemisk förening där ett något atomslag sitter ihop med syreatomer.

• koloxid

En luftförorening även kallad kolmonoxid (CO). En giftig gas som kväver oss inifrån, då våra röda blodkroppar har lättare för att binda koloxid än syre, vilket gör att inget syre når våra celler och ingen cellandning kan ske. Bildas vid ofullständig förbränning av kol, då det finns ont om syre. Vid fullständig förbränning bildas koldioxid (CO2).

• kväveoxid

NO. En luftförorening som orsakar surt regn då kväveoxiden reagerar med vattenångan i atmosfären.

• svaveloxid

SO. En luftförorening som orsakar surt regn då svaveloxiden reagerar med vattenångan i atmosfären.

• kväve

Grundämne med atomnummer 7(d.v.s. 7 protoner), där kväveatomerna sitter ihop två och två (N2). Används till kylning och gödning.

1. Det innebär att det är glesare mellan luftens molekyler ju högre upp man kommer. Detta gör det svårare för oss att ands när vi t.ex. bestiger höga berg.

2. Om man för en glödande sticka ner i en bägare med syrgas så börjar den att brinna.

3. Man kyler ner luften så kraftigt så att den blir flytande. Sedan utnyttjar man att de olika gaserna har olika kokpunkt och separerar dem med destillation.

TESTA DIG SJÄLV 2.4, s.66

Förklara begreppen

• förbränning

En exoterm reaktion där ett brännbart ämne förenar sig med syre.

• koldioxid

CO2. En luktfri gas som är tyngre än luft som bildas då kolföreningar förbränns.

• fotosyntes

Fotosyntesen är en endoterm process som sker hos alla växter där energi måste tillföras för att den kemiska reaktionen ska ske. Solenergin är den energi som behöver tillföras för att växterna ska kunna tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Som biprodukt bildas även syrgas. Fotosyntesen omvandlar alltså solenergi till kemisk energi. Det gröna klorofyllet i växternas kloroplaster fungerar som en katalysator för att reaktionen ska ske. Druvsockret som bildas används till byggnadsmaterial i växten i form av stärkelse, cellulosa, fetter och till växtens cellandning. Fotosyntesen sker bara så länge som växten får solenergi, d.v.s. under dagtid. De två tidpunkterna på dygnet när fotosyntesen avstannar (skymning) och börjar (gryning) kallas för kompensationspunkter. Då är den ljusstyrka då fotosyntes och cellandning är i balans med varandra. Vid kompensationspunken sker det dock ingen tillväxt, eftersom fotosyntesen måste vara större än andningen.

Fotosyntesen kan beskrivas med ord:

koldioxid + vatten + solenergi druvsocker + syrgas

och med kemisk reaktionsformel:

6 CO2 + 6 H2O + solenergi C6H12O6 + 6 O2

• växthuseffekten

Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.

• global uppvärmning

Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan 1950-talet samt dess förutspådda fortsättning.

• biobränsle

Förnybart bränsle som kommer från växter.

1. Koldioxid bildas alltid när kolföreningar förbränns.

2. Klimatologerna är överens om att temperaturen på jorden blir högre. Det finns flera tänkbara orsaker till en sådan uppvärmning, dels naturliga "interna" processer och dels på "externa" orsaker. De exakta orsakerna till de pågående klimatförändringarna är mål för omfattande forskning, men rådande konsensus bland klimatforskare är att det mest troligt är växthusgaser från mänskliga aktiviteter som orsakat merparten av den temperaturökning som skett under perioden sedan industrialiseringen inleddes. Sambanden är i nuläget tydligast för de senaste 50 åren vilket är den period för vilken man har de säkraste mätvärdena. Exempel på mänsklig inverkan är förbränning av fossila ämnen som olja, kol och naturgas.

3. Sluta använda fossila bränslen som släpper ut koldioxid, åka mer kommunalt, minska vår köttkonsumtion.

4. Biobränslen är förnyelsebara. De släpper visserligen ut koldioxid när de förbränns, men koldioxiden tas upp av energiskog som planteras och som sedan används till biobränsle. Det blir ett slutet kretslopp där koldioxiden tas tillvara i växternas fotosyntes.

TESTA DIG SJÄLV 2.5, s.69

Förklara begreppen

• kolmonoxid

En luftförorening även kallad koloxid (CO). En giftig gas som kväver oss inifrån, då våra röda blodkroppar har lättare för att binda koloxid än syre, vilket gör att inget syre når våra celler och ingen cellandning kan ske. Bildas vid ofullständig förbränning av kol, då det finns ont om syre. Vid fullständig förbränning bildas koldioxid (CO2).

• ofullständig förbränning

En förbränning där syret inte räcker till.

• surt regn

Surt regn har ett pH-värde under det normala, (omkring 5,6), och beror främst på utsläpp

av svaveldioxid och kväveoxider, eller NOx, till atmosfären. Dessa reagerar med vatten i molnen och

bildar syror. Syrorna kan transporteras långa sträckor med molnen tills de faller som nederbörd.

Orsakerna till surt regn är såväl naturliga, till exempel vulkaner och skogsbränder, som orsakade av mänskliga

aktiviteter, till exempel kraftproduktion, industrier och transporter.

Surt regn bidrar kraftigt till försurning av sjöar och skogar. Detta medför bland annat att fiskar dör och att

trädens blad torkar ut. I marken skadas växternas rothår, vilket försvårar upptagningen av växtnäring. Surt

regn bidrar till urlakningen av olika näringsämnen som hamnar i grundvattnet dit växternas rötter inte når. Surt

regn verkar även korroderande på flera material. Byggnader och statyer tar skada när syrorna reagerar

med kalciumet i material som kalksten och marmor.

Detta kan beskrivas med kemiska reaktionsformler:

Svaveldioxid oxiderar och bildar svaveltrioxid, SO3. Svaveltrioxid reagerar med vatten till svavelsyra, H2SO4.

2SO2 + O2 → 2SO3

SO3 + H2O → H2SO4

Kvävedioxid bildar salpetersyrlighet(HNO2) och salpetersyra(HNO3) när den reagerar med vatten.

2NO2 + H2O → HNO2 + HNO3

Koldioxid bildar kolsyra(H2CO3) när den reagerar med vatten.

CO2 + H2O → H2CO3

• försurning

Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs eller neutraliseras. Den största källan till försurningen i Sverige är förbränning av fossila bränslen. Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena i avgaserna som försurar mest. En stor del av dessa ämnen förs med vindarna från land till land. Människans utsläpp av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen orsakar en utbredd försurning av världshaven då vattnet binder koldioxid som då bildar kolsyra

• smog

Smog kommer av engelskans smoke, rök och fog dimma, och betecknar en blandning av dimma och luftföroreningar som främst förekommer i storstäder. Kolväten bidrar till smogen.

• kolväten

Organiska ämnen som bara består av kol och väte (alkan, alken, och alkynserien).

1. ca. 200 år, då vi lärde oss att använda fossila bränslen för att få energi.

2. En giftig gas som kväver oss inifrån, då våra röda blodkroppar har lättare för att binda koloxid än syre, vilket gör att inget syre når våra celler och ingen cellandning kan ske.

3. Små partiklar av sot och asfalt har vassa kanter och kan riva upp sår i luftrörens slemhinnor. Pollen och andra ämnen kan sedan komma in i såren och orsaka allergier. För att förhindra detta så kan man t.ex. ha förbud mot dubbdäck.

4. Vi har förbjudit användandet av freon-gaser(s.k. freoner) som bidrar till att ozonlagret tunnas ut(som skyddar oss mot hudcancer). Vi har lagstiftat om utsläppsrätter(ransoner) för koldioxid och svavel och använder detta som ett ekonomiskt styrmedel för att minska på luftföroreningarna, vi använder en del förnyelsebara bränslen istället för att bara använda fossila bränslen. Vad vi kan göra mer, får du forska lite på nätet om själv.