Testa dig sjlv 2.1

1. Ungefr 100 st. 2. Grundmne. 3. En syreatom och tv vteatomer. 4. Fast form, vtskeform och gasform. 5. a) 0 C b) 100 C c) 0 C 6. Ett grundmne r uppbyggt av en enda sorts atomer, medan en kemisk frening r uppbyggd

av olika sorters atomer. 7. a) Kondensation b) ngbildning c) Smltning 8. Imma bestr av sm vattendroppar. Imma bildas nr vattennga avkyls och kondenserar. 9. Moln bildas nr varm luft med mycket vattennga mter kallare luft och avkyls. D

kondenserar vattenngan och det bildas sm vattendroppar moln. 10. Bgaren vger fortfarande 150 g. Det r lika mnga vattenmolekyler i burken efter det att isen

har smlt som fre. 11. Kroppens och solens vrme gr att vattnet avdunstar frn kroppen och blir till vattennga.

Det beror p att vattennga kondenserar p det kalla grset under natten.

Testa dig sjlv 2.2

1. 1 kg 2. 1 g/cm3 3. Ordet kilo betyder tusen. Drfr mste man lgga till ordet gram efter kilo. 4. a) 1 000 kg b) 1 000 g c) 1 dm3 d) 1 cm3 5. 100 cm3 6. Jrnkulans atomer r ttare packade n trkulans. 7. 2,5 g/cm3 8. Hll vatten i ett mtglas och ls av. Sedan snker du ner tennsoldaten i mtglaset och gr en ny

avlsning. Skillnaden mellan den andra och den frsta avlsningen r lika med volymen. 9. 0,8 g/cm3 10. 162 g

Eftersom vatten har hgre densitet n is s r vattnets volym mindre n isbitens.

Testa dig sjlv 3.1

1. En atom bestr av en positivt laddad atomkrna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stter bort, repellerar, varandra. b) De dras till, attraherar, varandra. 4. Inuti en bil. 5. Den har lika mnga positiva laddningar, protoner, som negativa laddningar, elektroner. 6. Nr skan gr ska man undvika att vara den hgsta punkten eftersom blixten alltid tar den

kortaste vgen till marken. Drfr ska du undvika att befinna dig p ppet vatten fr att dr r du den hgsta punkten.

7. En skledare placeras t ex uppe p ett kyrktorn s att skledarens spets blir den hgsta punkten. Om blixten slr ner leds elektroner genom en tjock koppartrd ner till en kopparplt som r nergrvd i marken.

8. Nr du kammar dig med en plastkam s flyttas elektroner frn hret till kammen. Kammen fr p s stt ett verskott av elektroner. Den blir negativt laddad. Hret fr ett underskott av

elektroner och blir positivt laddat. 9. ska uppstr fr att skmolnets delar har olika laddning. Undre delen blir oftast negativt

laddad. Det gr att marken under molnet blir positivt laddad eftersom elektroner stts bort av det negativt laddade molnet. Det uppkommer en spnning mellan molnet och marken. Nr spnningen blir tillrckligt hg ger sig elektroner ivg frn molnet till marken. Det uppstr en blixt.

Det sprakande ljudet och de sm blixtarna beror p att naturen vill utjmna skillnader i laddning. Nr trjan dras ver huvudet, gnids trjan och hret mot varandra. Trjan och hret blir laddade. Det uppkommer en liten spnning mellan trjan och hret. Genom att elektroner hoppar ver frn trjan till hret (eller tvrtom) utjmnas skillnaden i laddning. Precis som vid sknedslag kan det bli blixtar och hras ett sprakande ljud.

Testa dig sjlv 3.2

1. a) Pluspol och minuspol b) Minuspolen 2. a) Volt b) Ampere 3. Den anvnds fr att sluta och bryta en elektrisk krets. 4 Det r ett mne som leder elektrisk strm. 5. a) Koppar, silver b) Glas, plast 6. Strmmen sgs g frn pluspol till minuspol. 7.

8. Det r elektroner som rr sig frn minuspol till pluspol i en krets. 9. a) 200 mA b) 0,075 A 10. Lamporna i a och b lyser. 11. Silver leder strm eftersom det i silveratomer finns elektroner som inte r bundna till sin

atomkrna. De kan drfr ltt frflytta sig frn atom till atom. De rrliga elektronerna kallas ledningselektroner. Glas saknar ledningselektroner och kan drfr inte leda strm.

12. Ett batteri har en viss spnning ven om inte ngonting, t ex en gldlampa, r kopplat till batteriet. Nr gldlampan kopplas till batteriet ger dess spnning upphov till en strm i kretsen. Allts kan det inte uppkomma ngon strm utan spnning. Dock kan det finnas spnning utan strm.

Nr man talar om att g runt, t ex i ett motionsspr, menar man att man startar och stannar p samma stlle. Men i en elektrisk krets gr elektronerna frn minuspolen till pluspolen.

Testa dig sjlv 3.3

1. a) b) c)

2.

3. 1,5 V

4. Det beror p att lamporna r seriekopplade. Om en lampa skruvas ur s bryts kretsen och alla lampor slocknar.

5. a)

b) Den fortstter att lysa. 6. a)

b) Den visar lika mycket, det vill sga 0,2 A. 7. a) Parallellkopplade b) Man kan ha lampan tnd utan att radion r p eller tvrtom. 8. a) Nej b) B och C c) C d) 7 st 9. 14 V (230/16) 10. a) Parallellkopplade b)

11. a) De visar lika mycket strm. b) Alla elektroner passerar lampan och stannar allts inte kvar. Drfr r det samma strm fre

lampan som efter lampan. 12.

Man kopplar s hr:

Testa dig sjlv 3.4

1. Ohm 2. a) En lng trd

b) En tunn trd 3. Jrn 4. Den anvnds till att minska strmmen i en krets. 5.

6. I en gldlampa finns en tunn trd av wolfram. Nr elektroner passerar trden blir den kraftigt

uppvrmd och brjar glda. Lampan lyser. 7. Minst resistans har koppartrden som r 0,5 m lng och 2 mm tjock. Strst resistans har

kromnickeltrden som r 2 m lng och 0,5 mm tjock. 8. Strmmen blir strst genom koppartrden som r 0,5 m lng och 2 mm tjock. 9. a) Spnningen r lika stor i bda kopplingarna. b) I koppling 1. c) I koppling 2. 10. Amperemetrarna i punkterna a och e visar strst strm. Amperemetern i punkt d visar minst.

Skillnaden r att 60 W-lampans gldtrd har lgre resistans n 25 W-lampans.

Testa dig sjlv 3.5

1. Elektrisk energi kan produceras i vattenkraftverk och krnkraftverk. 2. En frdel med elektrisk energi r att den r ltt att transportera. En nackdel r att den r svr att

lagra. 3. Elektrisk energi sgs vara en energiform av hg kvalitet eftersom den r ltt att omvandla till

andra energiformer.

I en elektrisk krets r det lika stark strm efter som fre en elektrisk apparat, t ex en lampa. Den elektriska energin frbrukas inte. Det som sker r att den elektriska energin omvandlas till andra energiformer.

Testa dig sjlv 4.1

1. 4 000 mil. 2. a) 1 dygn b) 1 r 3. Ett skottr r 366 dygn. 4. Dag och natt uppkommer fr att jorden snurrar runt sin axel, jordaxeln. 5. rstiderna beror p att jordaxeln lutar i frhllande till solen och p att jorden rr sig runt

solen. 6. Sommarsolstndet r rets lngsta dag och intrffar nr norra halvklotet lutar som mest mot

solen. Det intrffar omkring den 22 juni. 7. a) Ungefr tre mnader b) Lge C c) I lge B och D d) Ungefr 183 varv 8. Man har delat in jorden i 24 omrden som kallas tidszoner. Alla lnder inom en tidszon har

samma tid. 9. Nr man skulle bestmma hur lng 1 m skulle vara utgick man frn avstndet mellan pol och

ekvator. Avstndet delades in i 10 miljoner delar. Varje del kallades en meter. Drfr r jordens omkrets ett s jmnt tal som 40 000 000 m = = 4 000 mil.

10. Jordens hastighet r ungefr 100 000 km/h. P ett r r det 365 24 h = 8 760 h. Jordens bana runt solen r ungefr 8 760 100 000 km 900 000 000 km =

= 900 miljoner km.

Det r midnattssol under halva ret. Sen gr solen ner och visar sig inte igen p 6 mnader.

Testa dig sjlv 4.2

1. Det r ungefr 380 000 km. 2. Pstende c r rtt. 3. a) Ungefr en mnad

b) Ungefr en mnad 4. Ringberg. 5. Det beror p att mnen saknar atmosfr. 6. Mnen reflekterar en del av solljuset som den trffas av. Mnsken r allts egentligen solljus. 7. Det betyder att det tar drygt en sekund fr en ljusstrle att rra sig frn mnen till jorden. 8. a) Ungefr tv veckor b) I lge A c) I lge C d) Ungefr ett fjrdedels varv. e) I lge A f) I lge C 9. Det beror p att mnen har bunden rotation. Det innebr att den roterar ett varv runt sin axel

p lika lng tid som den rr sig ett varv runt jorden. 10. Det beror p att mnen r s liten jmfrt med jorden. Drfr kan inte mnens skugga tcka

hela jorden. 11. Astronauten ser en s kallad nyjord dvs jorden syns inte alls.

Fr att det ska bli sol- eller mnfrmrkelse mste solen, jorden och mnen ligga p en rt linje. Men under mnens bana runt jorden, intrffar det endast ngra gnger per r beroende p att mnens bana inte r i samma plan som jordens bana runt solen.

Testa dig sjlv 4.3

1. Ungefr 8 ljusminuter. 2. Fotosfren 3. Kromosfren och koronan 4. Protuberanser. 5. a) Jupiter. b) Pluto c) Merkurius 6. Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus 7. De flesta rr sig i banor mellan Mars och Jupiter. 8. Merkurius och Mars r tv planeter som har stor temperaturskillnad mellan dag och natt. Det

beror p att de har en mycket tunn atmosfr. 9. A: Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus B: Venus C: Jupiter D: Jorden E: Merkurius, Mars F: Pluto G: Mars H: Merkurius, Venus I: Pluto 10. En komet r en himlakropp som bestr av is och grus och som rr sig i en lngstrckt,

ovalformad bana runt solen. 11. De har ingen fast yta, de roterar snabbt, har mnga mnar och omges av ringsystem. 12. En asteroid r en liten planet som rr sig runt solen. Om asteroiden r mindre n 100 m i

diameter kallas den fr en meteoroid. En meteor kan vara ett gruskorn, en sten eller ett stort klippblock som faller mot jorden. Nr den kommer innanfr jordens atmosfr brjar den glda. Ett sdant fenomen kallar vi fr stjrnfall. De flesta meteorer frgasas (brinner upp) i atmosfren. Men om en meteor r tillrckligt stor s slr delar av den ner p jorden. Vi kallar dessa delar fr meteoriter.

13. 11,9 r

Det beror p att Venus ligger s nra solen. Venus finns p vr stjrnhimmel ungefr samtidigt som solen. Men eftersom solljuset r s starkt kan vi inte se Venus nr solen gtt upp utan en stund innan. Venus sgs d vara morgonstjrna. Nr solen gtt ned s r Venus nra horisonten och syns d ngra timmar innan den ocks gr ner. Venus r d aftonstjrna.

Testa dig sjlv 5.1

1. Ljud uppkommer genom vibrationer. Det kan till exempel vara en strng som svnger fram och

tillbaka. 2. a) 340 m/s b) P mnen kan inte ljud utbreda sig alls. 3. Det r antalet svngningar per sekund. 4. 2020 000 Hz. 5. a Det r ljud med hgre frekvens n 20 000 Hz. b) Det r ljud med lgre frekvens n 20 Hz. 6. Det anvnds t ex i samband med underskning av fostret hos gravida kvinnor. 7. En ljudvg bestr av frttningar och frtunningar som sprider sig i alla riktningar. 8. skvdret r 3 km bort. Ljudet frn skan behver 3 s fr att hinna 1 km. Ljuset frn blixten

kommer dremot med en gng eftersom det frdas med ljusets hastighet. 9. 150 m 10. 200 Hz

Det r lttast p land. Det beror p att ljudets hastighet r hgre i vattnet. Vi avgr varifrn ett ljud kommer med hjlp av differensen i tid nr ljudet nr respektive ra. Om ljudet frst trffar hger ra s vet vi att ljudet kommer frn hger. I vatten r tidsdifferensen mycket mindre. Det medfr att det r svrare att avgra varifrn ett ljud kommer.

Testa dig sjlv 5.2

1. 440 Hz. 2. Den ska vara kort, tunn och hrt spnd. 3. Decibel (dB) 4. Bullermtare 5. a) Frekvensen ndras inte alls. b) Tonen blir starkare p grund av att ven bordsskivan brjar vibrera. c) Resonans. 6. Tala hgre innebr egentligen att man ska tala med hgre frekvens, det vill sga med ljusare

rst. Man borde i stllet sga tala starkare. 7. En ton lter olika p olika instrument eftersom varje instrument alltid ger ifrn sig ett antal

tillggstoner, vertoner, tillsammans med grundtonen. Det r vertonerna som ger varje instrument dess speciella klang.

8. 110 Hz 9. tta gnger s starkt

Anledningen var att bron kom i sjlvsvngning beroende p att vindpustarna kom med en frekvens som var lika med brons egenfrekvens. Man kan jmfra med en gunga som kan fs att svnga kraftigare och kraftigare med sm knuffar om dessa ges med en frekvens som stmmer med gungans egenfrekvens.

Testa dig sjlv 6.1

1. Under tyngdpunkten 2. Newton (N) 3. Det r ett mtinstrument som mter kraft. En dynamometer r graderad i newton (N). 4. a) Nr man cyklar och bromsar vill man ha stor friktion mellan hjulet och vgen. b) I navet p ett cykelhjul vill man dremot ha en s liten friktion som mjligt fr att cykeln ska

rulla bra. 5. a) 42 kg b) 420 N c) 42 kg d) 70 N 6. Det r jordens dragningskraft (tyngdkraften) p 100 g. 7. Ett lod bestr av en lina i vilken det hnger en tyngd. Man kan anvnda lod t ex om man ska

bygga en vgg som ska vara lodrt. 8. Massa r detsamma som vikt och beror p hur mycket materia ett freml bestr av. Tyngden

beror p jordens dragningskraft p fremlet. 9. I frsta lget pverkas stenen av tyngdkraften och av en lika stor motkraft frn snret. I andra

lget pverkas stenen av tyngdkraften. I tredje lget pverkas stenen av tyngdkraften och av en motkraft frn bordet.

10. a) 60 g.

b) 60 g. c) 0,1 N 11. a) Klkens hastighet kommer lngsamt att avta. b) ven om det r spegelblank is s uppkommer friktion mellan pulkan och isen.

Man faller beroende p att lodlinjen genom tyngdpunkten kommer utanfr stdytan, vilken r foten p det inre benet.

Testa dig sjlv 6.2

1. a) Det r en rrelse med konstant hastighet i en och samma riktning. b) Det r en rrelse dr hastigheten kar hela tiden. 2. Retarderad rrelse 3. 30 km/h 4. 250 m 5. 200 m/min 6. a) 60 km/h b) 80 km/h c) 50 km/h om vi rknar med tiden fr rast och 67 km/h om vi inte rknar med den tid d bilen

stod stilla. 7. 40 m/s 8. 90 km/h

Hastigheten r 40 000 / 24 km/h 1 700 km/h.

Testa dig sjlv 6.3

1. De kommer samtidigt till marken. 2. De kommer samtidigt till marken. 3. a) Stenkulan b) Lvet pverkas av strre luftmotstnd. 4. Luftmotstnd r en friktionskraft som uppkommer d till exempel ett lv krockar med

molekylerna i luften. 5. Tina och Anders kommer samtidigt ner till vattnet och Ellinor en liten stund senare. 6. I den lodrta riktningen r rrelsen frst retarderad. I sin hgsta punkt r hastigheten noll.

Drefter accelererar bollen p sin vg nert. I den vgrta riktningen r hastigheten nstan likformig, det vill sga den r nstan lika stor hela tiden. Men hastigheten avtar ngot p grund av luftmotstndet.

7. En satellit faller hela tiden mot jorden. Men eftersom satelliten faller lika mycket som jorden bjer av kommer den aldrig att trffa jordytan.

Burkarna vger lika mycket under frutsttning frsts att getingarna r identiskt lika och att det r samma luftmngd i bda burkarna. D r det samma atomer i de bda burkarna. Massan r densamma.

Testa dig sjlv 6.4

1. a) Man kastas framt. b) Det beror p kroppens trghet. 2. Centralrrelse 3. a) Centripetalkraft c) Den r riktad in mot centrum. 4. Bild a 5. Jorden pverkas av solens dragningskraft. 6. a) Centrifugalkraft b) Den beror p kroppens trghet. 7. I den trumma som finns i tvttmaskinen finns sm hl. Nr trumman stts i rotation vid

centrifugeringen s slungas vatten ut genom dessa hl eftersom centripetalkraften dr upphr.

Den satellit som r nrmast jorden har hgst hastighet. Det beror p att den har strre kraft att vervinna i form av jordens dragningskraft. Man kan ju i extremfallet jmfra mnens hastighet i sin bana runt jorden med den hastighet en satellit skulle behva fr att kretsa runt jorden p

100 m hjd, ven om vi bortser frn luftmotstndet. P den hjden r jordens krkta form inte mrkbar.

Testa dig sjlv 7.1

1. a) Newton b) Pascal 2. a) Sprutor, knivar och nlar b) Skidor och snskor 3. 10 N/cm2 4. 50 Pa 5. Skridskoskenans area mot isen r mycket liten. Drfr r trycket p isen stort. Om du har skor

blir arean strre och trycket p isen minskar. 6. 2 000 Pa 7. a) 6 N b) 6 N c) Trycket r strst nr flaskan r upp- och nervnd d) 0,2 N/cm2 = 2 000 Pa = 2 kPa e) 1,2 N/cm2 = 12 kPa 8. 9 000 N 9. Boken vger ca 900 g och omslaget har mtten 20 cm x 25 cm. Bokens tyngd r d 9 N och

omslagets area r 500 cm2. Trycket r 9/500 N/cm2 = 0,018 N/cm2 = 1,8 N/dm2 = 180 N/m2 = 180 Pa 0,2 kPa.

Damens tryck mot golvet r 600/4 N/cm2 = 150 N/cm2 = 15 000 N/dm2. Elefantens tryck r 50 000/80 N/dm2 = 625 N/dm2. Damens tryck r 24 gnger s stort som elefantens.

Testa dig sjlv 7.2

1. Ju djupare man kommer ner i vattnet, desto strre blir trycket. 2. Trycket r lika stort bde p ryggen och p magen. 3. Fremlet ska ha lgre densitet n vtskan. 4. a) Ja b) Nej c) Nej 5. En oljetank med ett glasrr p utsidan p vilket man kan avlsa oljenivn och

vattenledningssystemet i till exempel en stad r tv exempel p kommunicerande krl. 6. Saltvatten har hgre densitet n vanligt vatten. Drfr r lyftkraften strre i saltvatten. 7. a) 140 g b) Fremlet pverkas av en lyftkraft frn vattnet. c) 0,25 N 8. a) Jordens dragningskraft och vattnets lyftkraft. b) De tv krafterna r lika stora. 9. Vattentorn placeras s hgt att vattenytan inuti befinner sig hgre upp n alla byggnader runt

omkring. Trycket i vra kranar bildas eftersom vattnet i alla rr strvar efter att n samma hjd som vattenytan i vattentornet.

10. a) 4 g/cm3 b) 0,3 N

Det beror p att isens densitet r 90 % av vattnets densitet, vilket innebr att det undantrngda vattnets volym mste vara 90 % av isens volym fr att uppn tillrcklig lyftkraft.

Testa dig sjlv 7.3

1. Atmosfren 2. Barometer 3. Hektopascal (hPa). 4. 1 013 hPa. 5. Det sjunker med 1 hPa fr var ttonde meter man kommer uppt. 6. Det r ett tryck som r strre n lufttrycket.

7. 40 hPa 8. Nr temperaturen sjunker s rr sig molekylerna lngsammare. Frre molekyler trffar dckets

insida och drfr sjunker trycket. 9. Flygplanet lyfter bland annat fr att det uppstr en tryckskillnad mellan vingens ovan- och

undersida. Det hgre trycket p vingens undersida trycker vingen uppt. 10. Den sammanlagda arean var 8 000 cm2. P varje kvadratcentimeter verkar kraften 10 N p

grund av lufttrycket. Om vi frutstter att all luft pumpas bort s r den sammanlagda kraften p klotet 80 000 N. Varje hst mste d dra med kraften 80 000 / 16 N = 5 000 N.

760 mm Hg = 1 013 hPa. Det innebr att 1 hPa = 0,75 mm Hg. P 1 200 m hjd r trycket 1 013 hPa 1 200/8 hPa = 863 hPa. Det motsvarar 863 0,75 mm Hg 647 mm Hg.

Testa dig sjlv 8.1

1. mnen i gasform utvidgar sig mest. 2. a) Det r band som bestr av tv sammanpressade metaller. b) Den bjer sig. c) I termostat och bimetalltermometer 3. Sprit 4. a) Celsiusskalan b) Vattens fryspunkt (0 C) och vattens kokpunkt (100 C). 5. a) 273C b) 0 K 6. Det beror p att brons lngd ndras lite grand nr temperaturen frndras. Tack vare rullarna

kan bron rra sig en aning. 7. Nr temperaturen stiger, kar vtskans volym. Vtskan stiger d uppt i termometerrret. Nr

temperaturen sjunker r det tvrtom. 8. Det beror p att vatten har sin hgsta densitet vid +4 C. Vatten med den temperaturen lgger

sig drfr nrmast bottnen. 9. Temperatur r egentligen ett mtt p hur mycket atomerna rr sig. Ju mindre de rr sig, desto

lgre temperatur. Vid den absoluta nollpunkten r atomerna helt stilla. 10. Locket r gjort av metall och utvidgar sig lite mer n vad glasburken utvidgar sig nr de vrms.

Locket blir helt enkelt lite fr stort fr burken och gr ltt att skruva loss. 11. Om du spnner en elledning fr hrt under sommaren kan den kanske g av p vintern.

Anledningen r att trden blir kortare nr det blir kallt. 12. a) Det bubblar i vattnet. b) Anledningen r att luften i kolven utvidgar sig. Luft trnger d ut genom rret nere i

vattnet. Luften stiger upp till ytan i form av luftbubblor. 13. Den ena fixpunkten r temperaturen hos en blandning av is och salt (0 F). Den andra

fixpunkten r den normala kroppstemperaturen vilken sattes till 96 F. 14. 0,24 mm

Ur fysikalisk synvinkel har Rikard fel, ven om de flesta frstr vad han menar. Eftersom temperatur r ett mtt p hur mycket atomerna rr p sig kan man bara direkt jmfra temperaturer i Kelvinskalan, dvs hur de frhller sig till den absoluta nollpunkten. Detta innebr att nr temperaturen kar frn 5 rader till 10 grader kar den bara med ca

1,8 % (5/273).

Testa dig sjlv 8.2

1. Ledning, strmning och strlning. 2. Silver och koppar 3. Gummi, glas och plast 4. Genom strmning 5. Genom strlning 6. Mrka klder tar t sig, absorberar, mer strlning n ljusa klder. 7. Till exempel i stickade ylletrjor, fleecetrjor, dunjackor och isolerande byggnadsmaterial. 8. Luften ovanfr elementet blir uppvrmd och stiger uppt. Det skapar ett sug som drar in kall

luft frn golvet in mot elementet. Den kalla luften blir i sin tur uppvrmd av elementet och stiger uppt. Luften i rummet cirkulerar.

9. Sjlva krlet r av glas. Det har dubbla vggar med vakuum emellan. Dessutom r krlets yta blank.

10. En solfngare r en lda med glaslock. Inuti ldan finns svarta pltar med tunna vattenrr p baksidan. Under sommaren pumpas vatten genom rren. Vattnet vrms av solen. Det upphettade vattnet pumpas sedan ner i bergrum fr att senare anvndas under vinterhalvret.

11. Det kan bero p att trjorna sitter fr ttt. Det r luften i och mellan trjorna som isolerar Anders kroppsvrme. Luft leder nmligen vrme dligt. En bra id kan drfr vara att ta av sig ngra trjor s att han fr mer luft mellan trjorna.

Det beror p att snn isolerar mot den lgre temperaturen utanfr sngrottan p samma stt som isoleringen i en vgg gr. Till skillnad mot ett hus kommer dock temperaturen i en sngrotta bara att vara hgre n temperaturen ute nr det r minusgrader. Sn leder vrme mycket dligt (r en bra isolator) eftersom det finns mycket luft i snn.

Testa dig sjlv 8.3

1. a) Barometer b) Hektopascal (hPa) c) Hygrometer d) % e) Vindmtare (anemometer) f) Meter per sekund (m/s) g) Nederbrdsmtare (pluviometer) h) Millimeter (mm) 2. Det r en grnslinje mellan en varm och en kall luftmassa. 3. De bestr av vattendroppar och/eller iskristaller. 4. De uppkommer p grund av skillnader i lufttryck mellan olika omrden. 5. Linjerna binder samman platser med samma lufttryck. Om det str 1 010 intill s betyder det

att lufttrycket p de platser som linjen passerar r 1 010 hPa. 6. Det innebr att det blser frn norr. 7. Man smlter snn och ser hur mnga millimeter regn det motsvarar. 8. En varmfront bildas nr en varm luftmassa trnger undan en kall luftmassa. En kallfront bildas

nr en kall luftmassa trycker sig in under en varm luftmassa. 9. a) 1 0101 020 hPa. b) Hgtryckets centrum ligger i Ryssland och r 1 0401 050 hPa. c) Kallfront d) t ster. 10. Det beror p jordens rotation. I stllet bildas stora luftvirvlar. Kring ett hgtryck blser det

medsols och kring ett lgtryck motsols. 11. Den relativa fuktigheten anger hur mycket vattennga som luften innehller. 12. Sjbris uppkommer ofta p eftermiddagen. Den beror p att luften vrms snabbare ver land

n ver vatten. Den varma luften ver land stiger och erstts av kallare luft frn vattnet. Det brjar blsa in mot land.

13. Moln uppkommer genom att luft stiger uppt och avkyls. D kondenserar vattennga till sm vattendroppar. De i sin tur kan frysa till sm iskristaller. Ett moln kan allts best av moln och/eller iskristaller. Sm vattendroppar eller iskristaller slr sig ibland samman till strre droppar eller kristaller. Till slut blir dessa s tunga att de inte kan hlla sig svvande lngre. De faller d mot marken som regn eller sn.

Det beror p att luftens temperatur r lgre p vintern. Det leder till att luftens densitet kar vilket gr att den blir svrare att flytta p.

Testa dig sjlv 8.4

1. T ex elektrisk energi, vrmeenergi och strlningsenergi. 2. Det r den temperatur d all rrelse hos molekylerna upphr. 3. Nr is smlter sliter sig molekylerna loss frn sina platser och brjar rra sig fritt omkring. Isen

vergr till vtskeform vatten. Nr vattnet sedan kokar har molekylerna s hg hastighet att de lmnar vattnet. Vattnet frngas.

Testa dig sjlv 9.1

1. 300 000 km/s. 2. a) Bilden blir ofrndrad. b) Bilden blir frminskad. c) Bilden blir frstorad. 3. a) Sminkspegel, rakspegel b) I gatukorsningar och som backspeglar i bilar 4

5. Fremlen trffas av ljus frn ngon ljusklla. Ljus reflekteras och en del av det reflekterade

ljuset nr vra gon. Det r drfr vi ser fremlen runt omkring oss. 6. Vi kan se vatten trots att det r genomskinligt eftersom en del av det ljus som trffar vattnet

reflekteras. 7. a) Konkav spegel b)

c) 6 mm 8. a) Konvex spegel b)

c) 3 mm 9 a) Lampan r placerad i brnnpunkten. b)

10.

11.

Solstrlarna r nstan helt parallella. Skuggans storlek kommer drfr att bestmmas av solstrlarnas vinkel mot jordytan. Lt oss anta att molnet r klotformigt. Nr solen str hgt p himlen blir skuggan ungefr lika stor och nstan cirkulr. Ju lgre solen str desto strre blir solstrlarnas vinkel mot jordytan och desto mer elliptisk blir skuggan.

Testa dig sjlv 9.2

1.

2. Det beror p att ljuset har lgre hastighet i glas n i luft. 3. A, C och E 4. a) Spridningslins eller negativ lins. b) Samlingslins eller positiv lins. 5. Konvex lins 6.

7. I en optisk fiber utnyttjar man att ljus totalreflekteras i glas. Ljuset studsar fram och tillbaka mot glasets yta tills det kommer ut p andra sidan.

8. a) Konvex lins b) 1,5 cm c)

9.

10. a) Den r upp- och nervnd. b) Bilden blir strre. 11. En verklig bild kan fngas upp p en skrm, medan en skenbild inte kan det. 12.

gat blir lurat eftersom ljuset bryts i vattenytan. Fisken verkar vara nrmare vattenytan n vad

den r. Drfr ser fisken strre ut. 13. a)

b)

Genom att gra bildkonstruktioner kan man se att a) OH-apparaten ska flyttas bakt. b) Projektorns lins ska flyttas nedt.

Testa dig sjlv 9.3

1. Objektiv och okular. 2. Objektiv, slutare, blndare och film eller ccd-celler. 3. a) Pupillen b) gonlocket c) Nthinnan 4. Konvexa linser 5. Bilden i en astronomisk kikare r upp- och nervnd medan den r rttvnd i en prismakikare. 6. a) Konvex lins. b) Frminskad. c) Upp- och nervnd. 7. Kameran r ppen under 0,01 s och slpper d in ljus. 8. a) Nrsynthet b) Det kan avhjlpas genom att man anvnder glasgon med konkava glas. 9. Objektivets uppgift r att ge en bild i kikaren av det man tittar p. Okularet frstorar sedan

bilden som bildats av objektivet. 10. +5 11. garen till de vre glasgonen r nrsynt medan den som br de undre glasgonen r

versynt. 12. Ett teleobjektiv anvnds om man vill fotografera p stort avstnd men nd f en nrbild. Man

anvnder vidvinkelobjektiv nr man ska fotografera p nra hll och nd vill f med s mycket som mjligt p bilden.

gonlinsen r tjock nr man tittar p nra hll. Det beror p att ju nrmare fremlet man tittar p r, desto mindre parallella blir de ljusstrlar som trffar gat.

Testa dig sjlv 9.4

1. 1,5 cm 2. Spektrum 3. Vitt ljus 4 Ultraviolett strlning 5. Laser anvnds bland annat inom sjukvrden och vid hastighetsmtning. 6. A: rtt B: gult C: grnt D: bltt 7. En regnbge uppkommer nr ljusstrlar frn solen bryts i vattendroppar i luften. 8. Nr ett blbr trffas av ljus frn solen reflekteras den bla frgen, medan vriga frger

absorberas. 9. Det r ett skikt i atmosfren som innehller gasen ozon. 10. Ett tunnare ozonskikt innebr att jorden trffas av mer ultraviolett strlning. Fr stora doser av

UV-strlning kan vara skadlig. Det kan bland annat ge upphov till cancer. 11. Det r ljus som svnger i endast en riktning. 12. De tar bort besvrande reflexer. 13. Den svarta ytan syns drfr att man ser det som r runt omkring och som inte r svart. 14. Det ljus som reflekterats i till exempel en sj r polariserat. Det svnger bara i en riktning.

Polaroidglasgonen slpper inte igenom detta polariserade ljus utan bara en del av det opolariserade ljuset.

15 1,25 300 000 km 380 000 km

Energin som motsvaras av den grna vglngden kan inte absorberas av vxtens klorofyll. Drfr reflekteras det grna ljuset och vxten ser grn ut. Om vxten kunde bygga ett klorofyll som tog upp alla vglngder skulle den se svart ut. Men n s lnge finns det ingen vxt som kan det. En svart vxt skulle ven behva mer vatten fr att inte torka ut p grund av vrmen. Om man belyser en vxt med grnt ljus skulle fotosyntesen inte fungera speciellt bra eftersom klorofyllet har svrt att absorbera den grna vglngden.

Testa dig sjlv 9.5

1. Ljus, ultraviolett strlning och infrard strlning r tre exempel p strlningsenergi. 2. Vxterna tar upp solens strlningsenergi och binder den i druvsockermolekyler. Det kallas

fotosyntes. 3. Vxter och djur kan frigra den kemiska energin genom att snderdela mnena. Det kallas

frbrnning.

Testa dig sjlv 10.1

1. a) Volt (V) b) Ampere (A) c) Ohm (). 2. Lngd, tjocklek, material och temperatur. 3. 12 4. a) Frn pluspol till minuspol. b) Frn minuspol till pluspol 5. a) Parallellkopplade b) Seriekopplade c) De lyser lika starkt. d) De slocknar. 6. a) 50 b) 5 V c) 0,8 A d) 50 7. Nej, resistansen r 10 . 8. En supraledare r en ledare utan resistans. Supraledning intrffar vid mycket lga

temperaturer. Om strm kunde ledas i supraledare skulle mycket stora mngder energi sparas. 9. Ett mnes resistivitet r resistansen hos en trd med lngden 1m och tvrsnittsarean 1 mm2. 10. a) 120 b) Voltmetern visar 3,6 V. Den undre amperemetern visar 0,03 A. Den vre visar 0,06 A.

Testa dig sjlv 10.2

1. Den r gulgrnrandig. 2. Ett jordat vgguttag har metallskenor p bda sidor av kontakten. 3. 230 V 4. Kortslutning och verbelastning. 5. En jordfelsbrytare bryter strmmen mycket snabbare. 6. Man ska vara frsiktig med elektricitet i vtutrymmen eftersom kroppens resistans minskar nr

den r fuktig. Ju mindre resistansen r, desto strre blir strmmen genom kroppen. 7. Kortslutning uppstr nr strmmen tar en genvg. Det kan till exempel ske nr en sladd blivit

trasig och tv ledningar kommer i direkt kontakt med varandra. 8. En skring ingr i en elektrisk krets. I skringen finns en tunn metalltrd. Nr strmmen i

kretsen blir fr hg smlter trden och strmmen bryts. Skringen har gtt snder. 9.

10. Lampa A slocknar medan lamporna B och C lyser starkare n tidigare. 11. a) Lampa A lyser starkt och lamporna B och C svagt. b) Lampa C slocknar. Lamporna A och B lyser lika starkt.

Om batterispnningen inte r hg r det ur elektrisk synvinkel helt ofarligt att ta i ledningarna

oavsett strmmens styrka. Men det finns dremot en risk fr att ledningarna hettas upp av den starka strmmen s man kan riskera att brnna sig.

Testa dig sjlv 10.3

1. Till exempel magnetls och kompasser. 2. a) De dras till (attraherar) varandra. b) De stter bort (repellerar) varandra. 3. Den ligger nra nordpolen. 4. a) Fltlinje b)

5. Den ena avsgade nden r en nordnde och den andra en sydnde. De attraherar drfr

varandra 6. Influens r det fenomen som uppstr nr ett jrnfreml blir magnetiskt p grund av att det

befinner sig nra en magnet. 7. Magnetisk missvisning, eller deklination, r vinkeln mellan nordriktningen och den riktning

som en kompassnl pekar. I Sverige kar missvisningen ungefr en tiondels grad varje r. 8. Norrsken beror p partiklar som slungats ut frn solen och trffat jordens magnetflt.

Norrskenet r kraftigast vid polerna eftersom jordens magnetflt r kraftigast dr.

Magnetnlens nordnde kommer att peka rakt ner mot jordens mittpunkt dvs lodrtt.

Testa dig sjlv 10.4

1. Den danske fysikern rstedt 2. En elektromagnet kan stngas av, men det kan inte en vanlig magnet. 3. Elektromagneter kan till exempel anvndas i ringklockor eller tg. 4. En spole r en ledningstrd som r lindad i varv, ungefr som en trdrulle. 5. Man kan bygga en enkel elektromagnet genom att linda en ledare runt en spik och sedan

koppla ledaren till ett batteri. 6. a) Spolens, och drmed jrnkrnans, hgra del blir en nordnde. b) D skulle i stllet magneten och vagnen dras till elektromagneten. c) Ingen strm alls gr genom jrnkrnan. 7.

8. Nr det gr strm i kretsen blir elektromagneten magnetisk och drar till sig slagarmen.

Samtidigt bryts kretsen, slagarmen ker tillbaka och kretsen sluts p nytt. Det upprepas tills man slutar att trycka p strmbrytaren.

9. Magnetnlarna stller in sig i fltlinjernas riktning.

De kommer att repellera varandra, men det kommer ven att finnas en tendens att den ena

halvans nordpol vill rra sig nedt och den andra halvans sydpol vill rra sig uppt.

Testa dig sjlv 11.1

1. I a och c 2. Det man vinner i kraft frlorar man i vg. 3. Trappor, skruvar och serpentinvgar 4. Gungbrda och spett 5. a) 200 N b) 400 Nm 6. a) Inget arbete alls. b) 60 Nm 7. 0,8 Nm 8. a) 1 Nm b) 1 Nm c) 100 g 9. 1 m

Motvikten minskar den energi som krvs fr att driva hissen.

Testa dig sjlv 11.2

1. Lgesenergi och rrelseenergi 2. a) Newton (N) b) Newtonmeter (Nm) eller joule (J) c) Newtonmeter (Nm) eller joule (J) d) Watt (W) 3. a) Rrelseenergi. b) Lgesenergi. c) Den har bde lges- och rrelseenergi. 4. a) 60 N b) 120 Nm (J) c) 120 Nm (J) 5. 225 W 6. a) 400 N b) 2 000 Nm (J) c) 400 W 7. 60 W 8. Lgesenergin r 12 J och rrelseenergin r 4 J.

a) Bilen kommer att rra sig 4 m uppt varje sekund. b) Arbetet per sekund r 12 000 4 Nm = 48 000 Nm. Effekten som krvs r allts 48 000 W = 48 kW.

Testa dig sjlv 12.1

1. En atom bestr av positivt laddade protoner, oladdade neutroner och negativt laddade elektroner.

2. 2 st 3. Alla atomer r elektriskt neutrala, det vill sga de har ingen laddning alls. 4. a) Atomnumret anger antalet protoner i krnan.

b) Masstalet anger det sammanlagda antalet partiklar i krnan. 5. a) De har samma antal protoner. b) De har olika antal neutroner. 6. 12 st 7. a) Krnan har 12 protoner och 11 neutroner. b) I K-skalet r det 2 st elektroner, i L-skalet 8 st och i M-skalet 2 st. 8. Vilken frg ljuset fr beror p hur lnga hopp som elektronerna i en atom gr. Ju lngre

hopp, desto mer energirik strlning. Bltt ljus avges vid lnga hopp, medan rtt ljus avges vid korta hopp.

9. Krnan innehller fyra partiklar som var och en har 2 000 ggr s stor massa som en elektron. Hela krnan har allts 8 000 ggr s stor massa som en elektron. Men eftersom atomen har tv elektroner s r krnans massa 4 000 ggr s stor som elektronernas sammanlagda massa.

10. P en sekund hinner man lgga 2,5 1011 mm. Att lgga 1 mm tar 1 / 2,5 1011 s = 4 1010 s 1 270 r.

Guldatomer sitter mycket ttare packade n radonatomerna. Detta beror p att guld r fast materia medan radon r en gas.

Testa dig sjlv 12.2

1. Alfastrlning, betastrlning och gammastrlning. 2. Den bestr av tv protoner och tv neutroner, det vill sga en heliumkrna. 3. En betapartikel r en elektron. 4. Gammastrlning 5. En becquerel r lika med ett snderfall per sekund i ett radioaktivt mne. 6. Gammastrlning r samma slag av strlning som ljus och bestr allts inte av partiklar som

alfa- och betastrlning gr. 7. Det r den tid det tar fr hlften av alla atomkrnor i ett mne att snderfalla. 8. a) Svl antalet protoner som neutroner minskar med 2. b) Antalet protoner kar med 1 medan antalet neutroner minskar med 1. 9. 18 min

10. a) , betastrlning.

b) , alfastrlning.

c) , alfastrlning.

11. a) Betastrlning uppkommer genom att en neutron omvandlas till en proton och en elektron. Elektronen lmnar krnan i form av betastrlning.

b) +

12. 20 min.

Efter 40 minuter terstr 2,5 g vardera av de bda mnena.

Testa dig sjlv 12.3

1. Uran 2. Fusion 3. Massan r mindre efter reaktionen n fre. 4. Albert Einstein 5. Varje krnklyvning ger upphov till tv eller tre nya neutroner. De kan sedan klyva nya krnor

som i sin tur ger upphov till nnu fler neutroner. 6. I brnslestavarna 7. Vattnet bromsar neutronernas hastighet (moderator). Genom krnklyvningarna upphettas vattnet. Den nga som bildas leds till en turbin som i sin

tur driver en generator. 8. Med styrstavarna kan man reglera hur snabbt kedjereaktionen i reaktorn sker. 9. En generator r en maskin som skapar elektrisk strm.

10. He + Al P + n

11. H + Li Be + n

12. E = 0,003 (3 108)2 J =2,7 1014 J

Svaret r i bgge fallen ja. Detta beror p att vi i det ursprungliga stadiet (laddat batteri, varmt strykjrn) har ett hgre energiinnehll och drmed hgre massa. Men skillnaden i massa r ej mtbar.

Testa dig sjlv 13.1

1. De stter bort, repellerar, varandra. 2. Hrfn, bandspelare och elvisp 3. Elektrisk energi omvandlas till rrelseenergi. 4. Rotor. 5.

6. a) Spolen fr sin nordnde till vnster och sydnde till hger. b) Spolen vrider sig ett halvt varv. 7. Spolen kan rotera i hstskomagneten om man kastar om strmriktningen varje gng spolen

vridit sig ett halvt varv. 8. En kommutator bestr av tv ringhalvor av koppar. Frst r den ena delen kopplad till

pluspolen och den andra delen till minuspolen. Strmmen genom spolen har d en viss riktning och spolen stller in sig t ex med sin nordnde mot magnetens sydnde. I det lget kommer kommutatorns bda ringhalvor i kontakt med motsatta poler. Strmmens riktning i spolen ndras liksom nord- och sydnde. Spolen vrider sig ett halvt varv. Sen upprepas det hela gng p gng med fljden att spolen roterar,

9. Jrnkrnans hgra del blir en sydnde. Det innebr att det r A som r batteriets pluspol.

A r kopplad till minuspol och B till pluspol.

Testa dig sjlv 13.2

1. Generator. 2. 230 V 3. a) Vxelstrm b) Likstrm 4. Rrelseenergi omvandlas till elektrisk energi. 5. Generatorer anvnds till exempel i kraftverk av olika slag samt i cykeldynamor. 6. Genom att koppla in spolen i en krets och sedan fra magneten ut och in i spolen skapas en

strm i kretsen. Du kan se hur stor strmmen blir genom att koppla in en amperemeter i kretsen.

7. I en dynamo r det en spole som roterar inuti ett magnetflt medan det i vindkraftverkens generatorer r en magnet som roterar inuti en spole.

8. Likstrm gr i en riktning, medan vxelstrm hela tiden ndrar riktning i kretsen. 9. Induktionsstrmmens styrka bestms av antalet varv i spolen samt hur snabbt magneten rr

sig i frhllande till spolen. 10. Runt en magnet finns ett magnetflt. Nr magneten befinner sig nra en spole gr en del av

fltlinjerna genom spolen. En del av magnetfltet finns inuti spolen. Nr magneten frs in i eller ut ur spolen, ndras det magnetiska fltet i spolen. Det r nr det magnetiska fltet i spolen ndras som det uppkommer en strm induktionsstrm.

Anledningen till att lampan inte blinkar r att gldtrden har en trghet vilket innebr att den inte hinner svalna under den korta tid d strmmen byter riktning. Men detta pstende gller enbart fr lampor med gldtrd. Lgenergilampor som r uppbyggda av ett litet krkt lysrr blinkar.

Testa dig sjlv 13.3

1. a) Volt b) Ampere c) Ohm 2. 1,5 kW 3. Kilowattimmar (kWh). 4. 5 kWh 5. a) Genom 40 W-lampan b) Gldtrden i 40 W-lampan ha mindre resistans n gldtrden i 25 W-lampan. 6. Det r nr man kopplar in fr mnga apparater till samma vgguttag. D blir strmmen

starkare n vad proppen tl. 7. 6 0,04 kWh = 0,24 kWh 8. a) 40 0,8 W = 32 W b) 40/0,8 = 50 9. 60/230 A 0,26 A 10. En lampa drar 0,26 A. Antalet lampor r 10/0,26 38. 11. Strmmen genom elementet r 230/100 A = 2,3 A. Effekten r 230 2,3 W = 530 W. 12. Nr lampan kopplas till 230 V blir strmmen 40/230 A

0,174 A. Lampans resistans r 230/0,174 1 322 . Nr lampan kopplas till 200 V blir strmmen 200/1 322 A 0,15 A. Effekten blir 200 0,15 W = 30 W.

Den lilla lampan krver strmmen 0,6/3,5 A 0,17 A fr att lysa fullt. Dess resistans r 3,5/0,17 21 . Den stora lampan krver 40/230 A 0,17 A fr att lysa fullt. Dess resistans r 230/0,17 1 353 . Om vi seriekopplar de bda lamporna blir den sammanlagda resistansen 21 + 1 353 = 1 374 . Strmmen i kretsen blir 230/1 374 A 0,17 A. De bda lamporna kommer allts att lysa fullt bda tv.

Testa dig sjlv 13.4

1. De anvnds till att hja eller snka spnningen i en krets. 2. Primrspole och sekundrspole. 3. Vxelstrm 4. Sekundrspolen 5. En transformator bestr av tv spolar som sitter p en sluten jrnkrna. 6. Om vi inte transformerar upp spnningen blir ledningstrdarna varma. D frloras mycket

energi p vgen i de lnga ledningarna. 7. a) 20 V b) 2 V c) Nej 8. Spnningen ska hjas 230/10 ggr = 23 ggr. D ska sekundrspolen ha 23 ggr s mnga varv

som primrspolen. Primrspolen ska allts ha 600/23 varv 26 varv. 9. Spnningen ska snkas 230/3,5 ggr 66 ggr. Sekundrspolen ska d ha 600/66 varv 9 varv.

En transformator fungerar inte med likstrm eftersom det krvs ett varierande magnetflt i primrspolen fr att det ska kunna induceras spnning i sekundrspole.

Testa dig sjlv 14.1

1. Lgesenergi och rrelseenergi 2. Kemisk energi 3. Fission och fusion 4. Energi kan varken frstras eller nyskapas utan bara omvandlas till olika former. 5. a) Lgesenergi och rrelseenergi (mekanisk energi) b) Kemisk energi c) Krnenergi eller strlningsenergi 6. Vrmeenergi r egentligen rrelseenergin hos materiens minsta delar, atomerna. 7. a) Elektrisk energi omvandlas till rrelseenergi. b) Kemisk energi omvandlas till elektrisk energi och drefter vidare till strlningsenergi. 8. Det betyder att 30 % av den tillfrda energin omvandlas till nyttig energi. 9. Effekten r 0,8 230 2,5 W = 460 W 10. Arbetet att lyfta bten r 8 000 3,5 Nm = 28 000 Nm =

= 28 000 J. Om det grs p 20 s s r effekten 28 000/20 W = = 1 400 W. Den tillfrda effekten r 1 400/0,8 W = 1 750 W.

Ett varmblodigt djur har konstant kroppstemperatur. En stor del av energin i fdan omvandlas till vrme. Ett stort varmblodigt djur krver drfr mer fda n ett lika stort kallblodigt djur.

Testa dig sjlv 14.2

1. Olja, naturgas och kol 2. Uran 3. I Tjernobyl i Ukraina r 1986. 4. Det r energikllor som s smningom kommer att ta slut. 5. a) Den beror p att mngden koldioxid i atmosfren kar. b) De fossila brnslena, det vill sga olja, naturgas och kol 6. Den vrsta risken med ett krnkraftverk r att det kan uppst en hrdsmlta. En annan risk r

frknippad med slutfrvaringen av det radioaktiva avfallet. Ytterligare en risk r att restprodukterna kan anvndas fr att tillverka atombomber.

7. Utan ngon vxthuseffekt skulle jordens medeltemperatur vara omkring 18 C mot nuvarande omkring +15 C. Utan den skulle det allts inte finnas ngot liv liknande vrt p jorden.

Det beror p att isen p sydpolen, till skillnad frn den p nordpolen ligger uppe p land. Om isen p nordpolen smlter kommer blir det allts ingen hjning av vattenytan p vrldshaven, men om isen p sydpolen smlter rknar forskarna med att vattenytan kommer att hjas flera meter.

Testa dig sjlv 14.3

1. T ex vattenkraft, vindkraft och biobrnslen 2. Vi fr den frn vattenkraftverk och krnkraftverk. 3. Ca 13 % 4. T ex ved, halm och energiskog 5. Genom att plantera ett nytt trd i stllet fr det man eldat upp. Det behvs nmligen lika

mycket koldioxid fr att det nya trdet ska vxa som det bildas nr det frsta trdet eldas upp. 6. Energin i solens strlar kan anvndas fr att vrma vatten genom s kallade solfngare. Ett

annat stt r att utnyttja solceller fr att p s stt f solens energi att omvandlas till elektrisk energi.

7. Ungefr 40 % av vr energi kommer frn fossila brnslen. Motsvarande siffra fr vriga vrlden r omkring 60 %. Skillnaden beror p att vi har gott om andra energikllor till exempel vattenkraft, biobrnslen och krnkraft.

Nej det kommer att bli varmare. Det beror p att all vrmeenergi som tas upp inne i frysen avges p baksidan. Dessutom avger elmotorn som driver kylaggregatet ocks vrme. Om drren till frysen str ppen gr motorn mera och mer vrme bildas.

Testa dig sjlv 15.1

1. Vintergatan 2. Lilla Magellanska molnet, Stora Magellanska molnet och Andromedagalaxen. 3. Sirius 4. Det r den strcka som ljuset hinner p ett r. 5. a) 68 ljusr b) Vi skulle mrka det om 68 r. 6. a) 100 000 ljusr b) Pil nr 3 c) Pil nr 3 7. Vita stjrnor har en temperatur p 10 000 C eller mer. Gula stjrnor har en temperatur p 6

000 C och rda stjrnor 3 000 C. 8. Det beror p att den ligger rakt ovanfr jordaxeln. 9. Triangelmetoden innebr att man mter vinkeln till en stjrna vid en viss tidpunkt. Ett halvr

senare gr man om mtningen. Med de vrden man fr kan man sedan rkna ut avstndet till stjrnan.

10. En ljussekund r 300 000 km = 3 105 km. En ljustimme r 3 600 3 105 km = = 10 800 105 km = 1,08 109 km. Ett ljusr r 365 24 1,08 109 km 9,5 1012 km.

11. Nr Vintergatan roterat ett varv s har vi i vr del av galaxen rrt oss runt i en bana med diametern 60 000 ljusr. Uttryckt i kilometer r det 60 000 9,5 1012 km. Formeln fr cirkelns omkrets ger oss 60 000 9,5 1012 km 1,8 1018 km. Den tid det tar r 240 miljoner r = 240 106 r = 2,4 108 r. Uttryckt i sekunder motsvarar det 365 24 3 600 2,4 108 s 7,6 1015 s. Hastigheten r 1,8 1018/7,6 1015 m/s 240 km/s.

P denna frga finns det tv tnkbara svar. Ja om du r ldre n 25 r och nej om du r yngre n 25 r.

Testa dig sjlv 15.2

1. Geocentriska vrldsbilden. 2. Explosionsteorin 3. 4,5 miljarder r. 4. Stjrnans massa 5. I den heliocentriska vrldsbilden var solen vrldsalltets centrum. Runt solen kretsade

planeterna. Bortom planeterna fanns stjrnorna p en gemensam stjrnhimmel. 6. Nr vr sol dr kommer den frst att svlla till en rd jtte. Efter ngra miljoner r krymper

den till en vit dvrg som sakta svalnar och mrknar. 7. Mot slutet av sitt liv kan vissa stjrnor bli sammanpressade till ett svart hl. I ett sdant r

gravitationen (tyngdkraften) s enorm att inte ens ljuset kan lmna det svarta hlet. Vi kan allts inte se det. Det r drfr det kallas fr ett svart hl.

8. Stjrnor uppkommer ur stora gasmoln, s kallade nebulosor. Gravitationskrafter drar samman materia i en nebulosa. Temperaturen stiger. Nr det blivit tillrckligt hg temperatur startar krnreaktioner. Vte omvandlas till helium. Energi skapas och den nya stjrnan brjar lysa.

9. Den ena upptckten som stdjer Big Bang-teorin r att alla galaxer r p vg frn varandra. Den andra upptckten r att vi frn alla delar av himlen trffas av strlning, den s kallade kosmiska bakgrundsstrlningen. Fysikerna tror att det r en energirest frn Big Bang.

Det beror p att avstndet mellan stjrnorna bde kan vara p bredden och p djupet i en stjrnbild.

Testa dig sjlv 16.1

1. a) Kapacitans b) Den mts i farad (F). Ofta anvnds emellertid enheterna mikrofarad (F), nanofarad (nF) och

picofarad (pF). 2. Svngningskrets. 3. Den r en likriktare vilket innebr att den slpper igenom strm i endast en riktning. 4. Nr man vrider p volymratten s r det en vridresistor som man vrider p. Med den kan

resistansen kas eller minskas vilket leder till att volymen blir lgre eller hgre.

5. Det innebr att strmmen i svngningskretsen i sndaren gr fram och tillbaka 103,3 miljoner gnger per sekund.

6. Bde radiovgor och ljus r exempel p elektromagnetisk strlning. Det som skiljer dem t r vglngden. Radiovgors vglngd r mycket lngre n vglngden hos ljus.

7. Genom att upphetta katoden kan elektroner gra sig fria frn katoden och rra sig ver till anoden.

8. a) Kondensatorn och spolen b) D laddas kondensatorn upp. c) D laddas kondensatorn ur genom spolen. Det uppkommer d ett magnetflt i spolen. Det

ger upphov till en strm som gr i den andra riktningen. Kondensatorn laddas d upp igen osv. Det uppkommer en elektrisk svngning.

9. a) Ljusets hastighet r 3 108 m/s. Vglngden r 3 108 /3 108 m = 1 m.

b) Frekvensen r 3 108/6 Hz = 5 107 Hz = 50 106 Hz = 50 MHz.

Det beror p att kanalerna i TV snds med olika frekvens.

Testa dig sjlv 16.2

1. En halvledare leder strm smre n ledare men bttre n isolatorer. 2. Kisel 3. Den kan n-dopas och p-dopas. 4. Emitter, bas och kollektor. 5.

6. I analog elektronik anvnds transistorn frmst som frstrkare av svaga signaler. I den digitala

elektroniken anvnds den som strmbrytare, switch. 7. a) Amperemeter 1 b) Kollektorstrmmen c) Det blir d en liten kning av basstrmmen men en stor kning av kollektorstrmmen. 8. Fosfor har en elektron mer n kisel i sitt yttersta skal. Det innebr att det fr varje fosforatom

som byter plats med en kiselatom blir en elektron ver. P s stt bildas det s kallade fria elektroner. De kan leda strm.

9. 1111

Transformatorn finns dr fr att erhlla rtt laddspnning. Dioden fungerar som en likriktare, dvs den slpper bara igenom strm som gr t ett hll. Om dioden inte fanns i batteriladdaren s skulle den halva tiden ladda batteriet och halva tiden ladda ur batteriet.