) Kortversion

ESS MAX IV i regionen – TITA

Tillväxt kommer inte av sig själv Vikten av starka kopplingar mellan ESS och MAX IV,

utbildningssystemet och industrin

(Kortversion, TA3)

Studien har författats och sammanställts av Oxford

Research AB. Arbetet har skett i nära samarbete med

Anders Axelsson och Christian Lindell vid

Näringsliv Skånes Analysenhet; Olof Hallonsten

(PhD) vid Forskningspolitiska Institutet, Lunds

universitet; Christina Enichlmair vid KMU-

Forschung i Österrike; Professor Stephen Roper och

Lorraine Morley (PhD) vid The Center for Small and

Medium Sized Enterprises (CSME) vid Warwick

Business School; och Anne Dujin vid Centre de

recherche pour l'étude et l'observation des conditions

de vie (CRÉDOC) i Paris, Frankrike.

Studien har gjorts på uppdrag av delprojekt TA3

”Förstudie kring kompetensförsörjning”, inom ramen

för ”ESS/MAX IV i regionen – TITA”. För mer

information om delprojektet och TITA som helhet

hänvisas till www.essmax4tita.se. För kontakt med

delprojektet TA3 hänvisas till Anders Axelsson, Region

Skåne, anders.axelsson@skane.se. För frågor gällande

denna studie specifikt hänvisas till Johannes

Henriksson, analytiker vid Oxford Research,

johannes.henriksson@oxfordresearch.se.

1. Introduktion

Etableringen av forskningsanläggningarna European

Spallation Source (ESS) och MAX IV tillhör de

enskilt största vetenskapliga satsningarna i Sveriges

historia. Med ESS och MAX IV står forskarsamhälle,

näringsliv och det offentliga i Skåne och övriga

Sverige inför stora utmaningar. Inte bara skall

anläggningarna planeras, designas, byggas och drivas

på ett tekniskt och ekonomiskt försvarbart sätt –

man kan också tala om ett stort ansvar att tillvarata

direkta och indirekta resultat av kunskaps-

produktionen vid anläggningarna, och se till att

satsningarna på lång sikt och i bred bemärkelse blir

de tillskott till forsknings- och innovationssystemet

de har stor potential att bli.

Ett högt kunskapsinnehåll i produktionen blir en allt

mer avgörande faktor bakom ekonomisk tillväxt. En

grundläggande förutsättning för befintlig och

framtida industri i Skåne kommer därmed

att vara tillgång på högutbildad

arbetskraft. I en aktuell

utbildnings- och arbets-

marknadsprognos för Skåne

med sikte på 2020 beräknas

efterfrågan öka på högskole-

ingenjörer, civilingenjörer

och annan teknisk och

naturvetenskaplig kompetens.

Samtidigt visar beräkningarna på

en överhängande risk för att det

uppstår brist på dessa utbildningsgrupper.

Efterfrågan på civilingenjörer med inriktning mot

teknisk fysik, elektro- och datateknik väntas

exempelvis öka med hela 40 procent till 2020, och då

är inte effekterna från etableringen av ESS och MAX

IV medtagna i prognosen.

Dessa utmaningar är emellertid inte på något sätt

unika för Skåne, utan något som kan observeras i

hela OECD-området. Möjligheterna som etableringen

av ESS och MAX IV innebär för Skåne och övriga

Sverige i att erbjuda och utveckla konkurrenskraftiga

utbildningar, attrahera världsledande kompetens

samt främja regionens tillväxt på sikt är dock verkligt

unika och bör tas vara på.

Kompetensförsörjningsfrågan påverkas av insatser

inom ett flertal tillsynes vitt skilda fokusområden.

Strategiskt och målmedvetet arbete kring bostäder,

internationella skolor, utbildning på grund- och

forskarnivå, gemensamma utvecklingsprojekt med

industri, universitet och forskningsanläggningar är

några av de insatsområden som tillsammans skapar

ett system för bästa tillvaratagande av ESS och MAX

IV i Lund. Dessa insatsområden relaterar till olika

grad till kompetensförsörjningsfrågan. Det behövs

internationella skolor för familjemedlemmar till de

utländska forskare som rekryteras till

anläggningarna, det behövs kompetenshöjande

samarbetsprojekt mellan lärosätena och näringslivet

för att öka företagens möjligheter att leverera

produkter och tjänster till ESS och MAX IV, och det

behövs utbildningsinsatser på olika nivåer för att

långsiktigt säkra näringslivets växande behov av

högutbildad arbetskraft och teknisk kompetens.

Givet kompetensförsörjningsfrågans

mångfacetterade karaktär tas därför i

rapporten medvetet ett relativt brett

perspektiv på vilka faktorer som

ligger bakom en framgångsrik

etablering av ESS och MAX IV i

termer av anläggningarna som en

tillväxtmotor för hela regionen.

Rapporten är en kortversion av TITA-

studien ”Utbildnings- och kompetensbehov i

spåren av ESS och MAX IV – ett kunskapsunderlag”

och delvis också studien ”Industrins framtida

koppling till ESS och MAX IV”. I följande kapitel

presenteras studiens syfte och genomförande följt av

en presentation av dess huvudsakliga resultat.

Avslutningsvis presenteras en rad strategiska

rekommendationer relaterat till kompetens-

försörjningsfrågan på basis av etableringen av ESS

och MAX IV. Det är vår bestämda uppfattning att

potentiella tillväxtmöjligheter från etableringen av

ESS och MAX IV inte kommer av sig själva.

Strategiska satsningar och beslut hos olika regionala

och nationella aktörer kommer att vara avgörande

för om regionen skall ta tillvara på de möjligheter

som två världsledande forskningsanläggningar

medför.

2. Rapportens syfte

Delprojekt TA 3 syftar till att genomföra en förstudie

med inriktning att undersöka kompetens-

försörjningsfrågan ur både ett utbildnings- som

näringslivsperspektiv. Studiens syfte är därmed inte

enbart att identifiera efterfrågade yrkesgrupper som

en effekt av etableringen av ESS och MAX IV, utan att

ta ett holistiskt perspektiv på kompetens-

försörjningsfrågan innefattande tekniska, veten-

skapliga och politiska aspekter. Studiens

övergripande frågeställning ligger i att besvara hur

offentliga aktörer kan skapa bra förutsättningar för

tillväxt utifrån etableringen av ESS och MAX IV i

Lund.

Förstudiens mål är att sammanställa fakta, underlag,

erfarenheter och lärdomar från motsvarande

forskningsanläggningar internationellt som kan vara

till stöd för det fortsatta arbetet i Skåne och Blekinge

kring etableringen av ESS och MAX IV. Studien avser

inte att kvantitativt uppskatta framtida effekter i

regionen som följd av anläggningarnas etablering.

När man bygger forskningsanläggningar som

bokstavligt talat är unika, med ambitionen att uppnå

effekter som tidigare inte skådats, i en specifik

regional kontext kommer diskussionen kring sådana

anläggningars effekter alltid omges av stora mått av

osäkerhet. Däremot är det ytterst viktigt att ta fram

en långsiktig strategi och handlingsplan för hur

forskningsanläggningarna kan integreras i

näringslivs-, innovations- och utbildningspolitiken.

Trots att det finns en översättningsproblematik över

tid och mellan länder är det viktigt att TITA-projektet

gör internationella utblickar till andra miljöer med

liknande forskningsanläggningar. Centrala aktörer i

regionen kan på detta vis skapa sig en fördjupad och

realistisk bild av tänkbara utvecklingsvägar och de

utmaningar och möjligheter som omger större och

komplex forskningsinfrastruktur i Europa.

3. Genomförande

En central utgångspunkt för delprojektet har varit att

kompetensförsörjningsfrågan måste ses ur både ett

utbildnings- och ett näringslivsperspektiv. Det

handlar här om att tillskansa sig fördjupad kunskap

om vilka kompetensinsatser som krävs både inom

utbildningssystemet vid universitet och högskola,

samt insatser för att öka det kunskapsintensiva

näringslivets mottagarkapacitet av kunskap och

forskningsresultat och öka dess chanser att bli

leverantörer av produkter och tjänster till

anläggningarna.

För att kunna konkretisera vilka utbildnings- och

kompetensinsatser som behövs på kort och längre

sikt är det nödvändigt att först kartlägga tänkbara

effekter, mekanismer och insatser inom tre

övergripande fokusområden:

Bygg och instrumentering – Arbetet med att

utveckla teknik och att bygga instrument och annan

utrustning till ESS och MAX IV kommer inte att vara

begränsat till Skåne och Öresundsregionen, utan

kompetens ifrån universitet, forskningsinstitut och

företag över hela Europa kommer att vara delaktiga.

Det enda möjliga tillvägagångssättet att bygga ESS

och MAX IV är genom samarbete mellan europeiska

aktörer i akademi, näringsliv och stat/offentlig sektor.

Detta föranleder frågorna: Vilken roll har regionala

aktörer spelat i byggnationsfasen av andra

forskningsanläggningar, hur har fördelningen av

upphandlingskontrakt varit, och vilken roll har

kompetensutbudet spelat?

Tekniköverföring – Forskningen på området ger

stöd åt uppfattningen att nya avancerade tekniker i

stor utsträckning sprids i en utbudsdriven process,

snarare än den ofta spridda uppfattningen att

näringslivet/marknaden har förmåga att tidigt

formulera behov av ny teknologi och kunskap, och

därefter ta en ledande roll i de innovationsprocesser

som förväntas följa av nya tekniska landvinningar.

Detta föranleder frågorna: Vilka funktioner finns

etablerade vid de studerade anläggningarna för

främjandet av industriell användning,

avknoppningsföretag, teknikspridning till

leverantörer och övrigt näringsliv?

Lokaliseringseffekter – Om regionen lyckas

attrahera kompetent arbetskraft till

forskningsnära branscher på basis av

forskningsanläggningens placering, leverera varor

och tjänster till anläggningarna, och ta ny

teknologi till marknaden är det ett tecken på

positiva lokaliseringseffekter. Detta föranleder

frågorna: Vilka direkta och indirekta

lokaliseringseffekter kan härledas till forsknings-

anläggningarnas etablering, och vilka insatser

har gjorts för att maximera dessa effekter?

I syfte att besvara ovanstående frågor genomfördes

fallstudier i städerna Grenoble, Oxford och Villigen,

samtliga med motsvarande forskningsinfrastruktur.

Fallstudierna har olika tyngdpunkt på de tre ovan

beskrivna fokusområdena utifrån förutsättningar att

samla in empiriskt material.

I nästa steg applicerades den kunskap som inhämtats

från fallstudierna på de förhållanden som råder i

Skåne och Blekinge. Intervjuer genomfördes med

representanter från ESS och MAX IV, svenska

universitet samt beslutsfattare på regional nivå.

Val av fallstudier och fokusområde

I Grenoble finns neutronspallationsanläggningen Institut Laue-Langevin (ILL), grundat 1967, och

synkrotronljusanläggningen European Synchrotron Radiation Facility (ESRF), grundat 1988.

Då ILL och ESRF har varit i drift en längre tid var det här framförallt intressant att studera vilka

lokaliseringseffekter som kan identifieras i Grenoble över tid, och hur det omgivande samhället

utvecklats tillsammans med anläggningarna.

I Oxford studerades neutronsforskningsanläggningen ISIS och synkrotronljusanläggningen

Diamond Light Source. ISIS togs i drift 1985 medan Diamond togs i drift 2007. ISIS och Diamond

erbjuder möjlighet att få inblick i erfarenheter från bygget av anläggningarna och hur anläggningarna

strategiskt arbetar för att forskningen ska leda till nya företag, nya investeringar och höjd

kompetensnivå i regionen.

I Villigen, Schweiz, studerades det multi-disciplinära forskningscentrat Paul Scherrer Institut (PSI)

med neutronspallationsanläggningen ”Spallation Neutron Source” (SINQ), och

synkrotronljusanläggningen ”Swiss Light Source” (SLS). Vid PSI finns en stark koppling till

näringslivet och man har arbetat strategiskt för främjandet av avknoppningsföretag, utveckling av

utbildningar och industriell användning. Av dessa anledningar fokuserade vi främst på

tekniköverföring i fallstudien vid PSI.

4. Studiens huvudsakliga resultat

Nedan presenteras de lärdomar som dras i studien

utifrån de internationella fallstudierna och de

intervjuer som genomfördes nationellt. Resultaten

presenteras utifrån tre övergripande temaområden:

Upphandlings- och lokaliseringseffekter;

Kompetensförsörjningsfrågan och anläggningarnas

roll i utbildningssystemet; samt Anläggningarnas

koppling till industrin. För mer utförliga förklaringar

samt bakgrund till resultaten samt referenser

hänvisar vi till huvudrapporten.

4.1 Upphandlings- och lokaliseringseffekter ESS och MAX IV är stora investeringar och därför

närmast definitionsmässigt attraktiva för de regioner

i vilka de byggs – arbetstillfällen skapas,

upphandlingskontrakt sluts, och regionen kan alltid i

någon utsträckning sägas ”sättas på kartan” som följd

av investeringen. Generellt kan man dock skilja på

direkta och indirekta effekter av etableringen av

storskaliga forskningsanläggningar. Direkta effekter

är i allmänhet mätbara och därför till viss del

förutsägbara, det rör sig om sådant som ökat antal

arbetstillfällen och anläggningsarbete av det

grundläggande slaget såsom byggnader, vägar, el- och

vatteninstallationer, mm.

De indirekta effekterna är bredare i sin variation och

till allra största delen oförutsägbara; bland dem

märks möjligheterna att attrahera välutbildad

arbetskraft till regionen, de mycket svårmätbara

prestigeeffekterna i form av att ”sätta regionen på

kartan”, samt helt och hållet oförutsägbara

innovationseffekter. Ett antal studier (ex. ITPS, 2005)

argumenterar för att de viktigaste effekterna är de

indirekta och således de svårmätbara. Nedan

presenteras de effekter som baserat på fallstudierna

är mer/mindre troliga i spåren av ESS och MAX IV i

termer av skapandet av arbetstillfällen, företags-

etableringar och nya investeringar i forsknings-

infrastruktur.

Ökad konkurrenskraft för regionala

leverantörer - Under byggnationen av ESS

och MAX IV kommer en stor mängd privata

företag att vara involverade. De främsta

effekterna av investeringskostnaderna för

bygget av ESS och MAX IV (totalt 18 miljarder

SEK) kommer troligen att utgöras av

investeringar i teknisk och vetenskaplig

utrustning och i maskiner. Effekter i form av

fler nya arbetstillfällen lokalt kommer

sannolikt vara mindre påfallande i denna fas.

Relativt få människor kommer att arbeta fysiskt på

byggarbetsplatsen för anläggningarna – för MAX IV

talas det om i genomsnitt 150 personer och som mest

300 under de mer intensiva perioderna. Denna

arbetskraft kommer till viss del att hämtas från

regionen, men även nationella och utländska

entreprenörer och underleverantörer kan komma att

stå för en betydande del av arbetskraften för den

konventionella byggnationen, vilket har observerats i

andra större infrastrukturprojekt i regionen. I ett

längre perspektiv är dock antalet arbetstillfällen som

de mer standardiserade byggmomenten genererar i

regionen av mindre betydelse för den regionala

ekonomin.

De stora effekterna ur såväl ett ekonomiskt som ett

innovationsperspektiv ligger snarare i leveranserna av

mer tekniskt avancerade produkter till

anläggningarna. De internationella fallstudierna visar

till exempel att leverantörer av teknisk utrustning till

exempelvis forskningsanläggningen DESY i Hamburg

åtnjöt stora positiva effekter som följd av att ha

levererat till anläggningen. Här rör det sig om sådant

som utveckling av nya produkter och möjlighet att

leverera till nya marknader.

Leverantörer till TESLA Test Facility vid DESY

(n=57)

Siffrorna ovan motiverar i sig insatser för att öka

regionala leverantörers möjligheter att leverera till

större forskningsanläggningar. Regionala leveran-

törer har samtidigt vissa fördelar som främst grundar

sig på deras geografiska närhet till anläggningen.

En analys av upphandlingskontraktens fördelning vid

bygget av de studerade anläggningarna pekar klart

mot att värdlandet gynnas särskilt. Detta gäller även

för europeiskt samfinansierade anläggningar som

ESRF, där Frankrike får tillbaka nästan två euro i

form av upphandlingskontrakt för varje euro de

investerat. Sverige, via sitt engagemang i Nordsync,

får tillbaka drygt en tredjedel av investerings-

kostnaden i upphandlingskontrakt. Cirka 80 procent

av upphandlingen till ESRF sker nationellt, medan 44

procent sker i Isère-regionen där Grenoble är

lokaliserat.

Fördelning av ordrar för ESRF mellan 1998-

2006

Dock finns det, vilket framgår särskilt tydligt för

bygget av exempelvis Diamond i Oxford, en skillnad

mellan vilka typer av upphandlingar som görs

regionalt, nationellt och internationellt. Detta är

viktigt då det framförallt är upphandlingar av mer

högteknologisk art som får störst effekter på en

regions konkurrenskraft på sikt.

Upphandlingar (vetenskaplig utrustning)

utifrån lokalisering för Diamond Light Source

Generellt kan man säga att en leverantörs geografiska

avstånd under bygg- och instrumenteringsfasen ökar i

proportion till hur tekniskt avancerad en efterfrågad

vara eller tjänst är. Med andra ord, närhet till

anläggningen spelar större roll för leverans av

konventionell byggnation såsom byggnader, än för

teknisk och vetenskaplig utrustning, varav det senare

genererar mest positiva effekter på längre sikt.

Hur stor del av upphandlingskontrakten som hamnar

i värdlandet påverkas i sin tur av politiska aspekter.

Cirka 50-60 procent av upphandlingskontrakten vid

ESS kommer inte att handlas upp på den öppna

marknaden utan vara så kallade in-kind bidrag, där

medlemsländer betalar i utrustning istället för reda

pengar. För dessa kontrakt finns dock möjligheter för

företag i regionen att gå in som underleverantörer i

andra eller tredje led. Intervjuer med representanter

för ESS och MAX IV samt med leverantörsföretag i

fallstudierna pekar klart på vikten av att lokala

företag arbetar proaktivt för

att komma in som

underleverantör till större

teknikföretag, då de senare

har större möjligheter att

vinna stora upphandlingar

för ESS och MAX IV.

Rekommendationer gavs

även till företag att i större

utsträckning samverka för

att möta de hårda

kompetens- och kapacitets-

krav som ESS och MAX IV

kommer att ställa på sina leverantörer. En annan

viktig slutsats är att det finns behov av insatser för

kompetens- och teknikutveckling hos de regionala

företagen för att öka deras möjligheter att bli

leverantörer. Ett bra exempel på detta finns i

Interregprojektet Cluster for Accelerator Technology

(CATE). CATE erbjuder befintliga företag i regionen

ett kompetensutvecklingsprogram inom accelerator-

teknik. Några företag i projektet kommer också att få

möjlighet att bygga en acceleratormodul i samarbete

med andra företag, universitet och experter

från CERN.

8% 4% 16%

72%

0

20

40

60

80

Oxford Angränsandepostnummer

ÖvrigaStorbritannien

Övriga världen

1,9725

0,6525

0,3675 0,83

0,455 0,355

1,1575

0,77

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0

10

20

30

40

50

60

Andel av köp och ordrar

Andel av finansiering

Avkastningskoefficient

Företagsetableringar i form av avknoppnings-

företag - Om vi flyttar fokus till driftsfasen indikerar

de internationella fallstudierna att finns det goda

möjligheter att olika typer av avknoppningsföretag

vid forskningsanläggningarna genereras. Vid

exempelvis PSI i Schweiz bildas i genomsnitt ett

sådant företag årligen. Företagen startas i regel av

tidigare personal vid anläggningen och inkluderar

inte enbart forskare utan även teknisk personal som

tillsammans utvecklar komponenter som kan säljas

vidare till andra forskningsanläggningar

internationellt. Samtidigt är det viktigt att notera

dessa högteknologiska företag ofta är relativt

isolerade från den övriga regionala ekonomin, givet

deras extrema specialiseringsgrad. En utmaning är

därmed att etablera längre värdekedjor i regionen i

form av produktion och leverans mellan dessa

forskningsintensiva företag och det breda

näringslivet.

En annan potentiell lokaliseringseffekt är att företag

väljer att förlägga verksamhet till regioner med

liknande forskningsinfrastruktur i syfte att komma

närmre anläggningarna. Utifrån våra fallstudier och

intervjuer med forskare vid ESS och MAX IV dras

slutsatsen att det är få, om ens några, företag som

väljer att omlokalisera till de studerade regionerna

enbart som ett resultat av att vara nära

anläggningarna som sådana för genomförandet av

experiment. Förutom större företag som Toyota,

Novartis, Boehringer Ingelheim som finansierar egna

strålrör, finns få exempel på företag som ser behov av

att ha en ständig närvaro vid anläggningarna i

användningssyfte. Det vanliga är att företag använder

forskningsanläggningarna under en begränsad

period. En betydande del av den industriella

användningen genomförs vidare på distans av

forskare vid anläggningen eller privata tjänsteföretag.

Tillgång till högutbildad arbetskraft en viktig

konkurrensfaktor - Vad som däremot utgör

incitament för företag att etablera närvaro i regioner

med motsvarande forskningsinfrastruktur är tillgång

till en kritisk massa av väldigt specialiserad teknisk

kompetens, vilken enbart är tillgänglig på ett fåtal

platser internationellt. För att exemplifiera, i

rekryteringsprocessen av seniora forskartjänster till

ESS inkommer i regel fem ansökningar från hela

Europa. Detta på grund av de extremt specifika

kompetenskrav som ställs. Att dessa kompetenser

med ESS och MAX IV samlas i Lund kommer i vår

mening utgöra ett större incitament för företagen att

placera forskningsavdelningar här än den faktiska

tillgången till forskningsanläggningarna. Det är i linje

med detta resonemang som kompetens-

försörjningsfrågan blir central även för de industriella

effekter som följer av ESS och MAX IV.

Det är samtidigt enormt viktigt att beakta det

tidsperspektiv som gäller för såväl teknikspridning

som företagsetableringar när vi talar om ESS och

MAX IV. Att industrin skall ta till sig den kunskap

som genereras vid anläggningarna och omvandla den

till kommersiellt gångbara produkter bör ses i ett

långt tidsperspektiv. Först skall exempelvis

anläggningarna tas i drift – full drift för ESS runt

2025 och för MAX IV är det enbart en fjärdedel av

kapaciteten sett till antal strålrör som tas i drift 2015.

Möjlighet till nya investeringar i

forskningsinfrastruktur - Avslutningsvis är det

intressant att peka på de tendenser till spårbundenhet

som går att utläsa i regioner med motsvarande

forskningsinfrastruktur. I Grenoble har det

exempelvis skett något av en snöbollseffekt där

placeringen av en forskningsanläggning i

förlängningen lett till att nya sådana lokaliseras i

regionen. Placeringen av Franska Atomenergi-

kommissionen (CEA) och det nationella

forskningsinstitutet CNRS i Grenoble för 60 år sedan

gav exempelvis upphov till lokaliseringen av

neutronspallationsanläggningen ILL och sedermera

synkrotronljusanläggningen ESRF, och så vidare.

Tankesättet går att applicera även i en regional

kontext för Skåne, där valet att etablera ESS i Lund

påverkades av Lunds erfarenheter från MAX-lab och

beslutet om bygget av MAX IV.

Samtidigt bör man inte ha en övertro till att

lokaliseringsprocessen alltid styrs av vad som är

vetenskapligt mest önskvärt, utan att den politiska

dimensionen ofta spelar en viktig roll. En tydlig

framgångsfaktor för etableringen av nya

forskningsanläggningar och institut i Grenoble har

varit engagemanget bland tidigare forskare och lokala

företagsledare som spelat en nyckelroll för

lokala/regionala/nationella politiska beslut inom

forskningsfrågor och lokaliseringen av nya

forskningsanläggningar. En liknande beredskap, bred

samverkan och handlingskraft krävs i Skåne om

ambitionen finns att stå värd för framtida satsningar

på svensk och europeisk forskning och

forskningsinfrastruktur.

4.2 Kompetensförsörjning och anläggningarnas roll i

utbildningssystemetKompetensfrågan är i många avseenden central för en

lyckad etablering av ESS och MAX IV. Förutom

rekrytering till ESS och MAX IV är det viktigt att ta

ett kompetensförsörjningsperspektiv när det rör

industrins framtida användning av anläggningarna,

regionala leverantörers möjlighet att leverera till

anläggningarna och bredden på det akademiska

användarsamhället i Lund.

Internationell rekrytering till ESS och MAX IV -

Antalet nya arbetstillfällen som anläggningarna direkt

utgör i form av anställda är cirka 450 personer vid

ESS och 250 personer vid MAX IV. ESS kommer i

högre utsträckning än MAX IV behöva rekrytera

personal utanför Sverige. Det kommer

troligen också finnas ett stort politiskt tryck

att de olika medlemsländerna skall vara

representerade i organisationen.

Rekryteringen till framförallt ESS präglas

av ett förhållande där ju mer specifik en

efterfrågad tjänst är, desto mer ökar det

geografiska avståndet från Sverige.

Administrativ personal rekryteras i regel

lokalt medan seniora forskare i regel tas

från utlandet. Vidare rör det sig om ett

högst begränsat antal forskare som i

praktiken kan vara aktuella för de extremt

specifika tjänster som anläggningarna

utlyser.

Kompetensförsörjningen är inte

regional - Ett flertal andra universitet i

Sverige som Linköping universitet, Uppsala

universitet, KTH och Chalmers utgör viktiga delar i

det system som står för den framtida

kompetensförsörjningen till ESS och MAX IV och

dess nationella användarbas. Kompetens-

försörjningen i termer av anställda vid anläggningen,

aktörer involverade i instrumentutveckling och

användarsamhället vid lärosäten och industrin är

därmed i första hand inte regional, utan snarare

nationell och i många hänseenden internationell. Ett

alltför regionalt fokus på kompetensförsörjnings-

frågan riskerar att underskattar den inverkan som

andra forskningsmiljöer kommer att ha för utveckling

och nyttjande av ESS och MAX IV.

Det finns samtidigt betydande skillnader i storleken

på användarsamhället nationellt idag för

neutronspridning respektive synkrotronljus. MAX IV

är en fortsättning på en längre svensk

forskartradition med starka kompetensmiljöer i Lund

och vid andra svenska universitet, medan betydligt

färre användare återfinns nationellt kring

neutronspridning. Ett viktigt insatsområde ligger

därmed i att i första hand säkra kompetens-

försörjningen på sikt till universiteten inom

naturvetenskap och teknik i allmänhet, och forskning

som rör synkrotronljus och neutron-spridning i

synnerhet. Det finns behov av initiativ till

gemensamma utbildnings- och forskningsprogram

som inbegriper flertalet lärosäten i Sverige, men även

internationella samarbeten behöver byggas upp.

Möjlighet att integrera anläggningarna i

utbildningssystemet – Vid Diamond Light Source i

Oxford arbetar man särskilt aktivt med lokala skolor

på grundskolenivå i syfte att väcka intresse för den

forskning som sker vid anläggningen. Representanter

från anläggningen besöker skolorna och informerar

om forskningen vid Diamond samt visar upp

praktiska applikationsområden. På nationell nivå

arbetar Diamond tillsammans med nationella

utbildningsmyndigheter för att ta fram läroplans-

relevanta fallstudier, utbildningsmoduler och

kompetensutvecklingsprogram för lärare inom

naturvetenskapliga discipliner på grundskolenivå.

Vidare anordnas fortbildning för gymnasielärare

kring hur man kan presentera forskningen på ett för

ungdomar lättförståeligt sätt. Att sprida kunskap och

information om anläggningarna är dock en läxa som

beslutsfattare i Oxford lärt sig först på senare tid.

Tidigare, när enbart spallationsanläggningen ISIS var

i drift, var det enligt lokala utbildningsrepresentanter

inte ovanligt att lokala skolklasser åkte till CERN i

Schweiz för att lära om större forsknings-

anläggningar, när sådana redan fanns tillgängliga i

regionen.

Vid det schweiziska PSI arbetar man aktivt med en

rad utbildningsprogram riktat mot olika

yrkeskategorier och utbildningsnivåer. Yrkes-

utbildning inom automatik, elektronik, informatik

och konstruktion (CAD) erbjuds exempelvis.

Bakgrunden till yrkesprogrammen i anslutning till

forskningsanläggningen är att säkra kompetens-

försörjningen av yrkesgrupper som förutom forskarna

är nödvändiga för anläggningens drift, liksom inom

tekniskt avancerade industrier.

Laboratoriet iLAB vid PSI erbjuder studenter på

grundnivå (årskurs 1-9) möjlighet att genomföra olika

typer av experiment vid anläggningen. År 2010

besöktes iLAB av hela 180 skolklasser med syftet att i

tidig ålder väcka ett intresse för naturvetenskapliga

ämnen bland skolelever i regionen. iLAB finansieras

av en rad industriella partners såsom ABB, Siemens

och Alstom samt med offentliga medel.

PSI är även djupt involverat i utbildningsprogram på

högre nivå i Schweiz. Inför läsåret 2008/09 lanserade

exempelvis universiteten EPF Lausanne och ETH

Zürich det första gemensamma utbildnings-

programmet någonsin under namnet Master of

Science in Nuclear Engineering. Utbildnings-

programmet består av en termin vid ETH i Zürich, en

termin vid EPF i Lausanne, och en till två terminer

vid PSI med möjlighet till praktik vid privata företag.

Studenter som valt att läsa programmet erhåller extra

studiestöd från offentligt håll för de omkostnader som

studier vid tre olika orter medför. Utbildningen

genomförs helt på engelska och är ett bra exempel på

hur det offentliga praktiskt kan arbeta för att

involvera olika aktörer i det regionala

utbildningssystemet, forskningsanläggningar och

privata företag i ett gemensamt utbildningsprojekt

som säkrar kompetensförsörjning på sikt.

Det absolut viktigaste budskapet utifrån fallstudierna

är att utbildningsinstitutionerna i regioner med

motsvarande forskningsinfrastruktur har unika

förutsättningar att erbjuda internationellt

konkurrenskraftiga utbildnings- och forskarprogram

samt att från tidig ålder väcka intresse för

naturvetenskap och teknik genom praktiska exempel.

Stora utbildningsmöjligheter i spåren av ESS

och MAX IV - I vår mening finns det stora

möjligheter att påverka utbildningsmöjligheterna vid

Lunds och andra svenska universitet på ett flertal

sätt. Studenter vid nystartade utbildningsprogram

som exempelvis Naturvetenskap med fotoner och

neutroner (180hp) vid Lunds universitet kan i

framtiden ges möjlighet att utföra praktiska moment

vid anläggningarna, vilket med största sannolikhet

kommer att öka programmens attraktivitet. Vidare

finns möjligheten att Lunds universitet blir ett

internationellt center för utbildning av

acceleratorforskare. I förlängningen medför en

integrering av ESS och MAX IV i utbildnings- och

forskarutbudet vid Lunds universitet att en

talangpool byggs upp i regionen, tillgänglig för såväl

forskaranläggningarna, industriella användare som

leverantörer av högteknologiska varor och tjänster.

Tillgång till synkrotronstrålning är väsentlig för

konkurrenskraftig forskning i flera discipliner som

materialvetenskap, nanovetenskap, bioteknik,

strukturbiologi, miljövetenskap, geologi, paleontologi

m.m. MAX IV skulle göra svensk forskning i dessa fält

betydligt mer konkurrenskraftig samt att de nya och

utökade möjligheterna vid MAX IV skulle utvidga

användningen av synkrotronstrålningen till nya

områden vid universiteten med många fler

användare. På samma sätt är det viktigt att

konkretisera hur ESS kan integreras i de svenska

utbildningssystemen.

60%

10%

10%

5%

5%

5% 5%

Läkemedel-bioteknik

Mikroelektronik-kommunikation

Kemikalier-olja-plast

Livsmedel

Transport

Byggnadsmaterial

Övrigt

4.3 Forskningsanläggningarnas koppling till industrinDet är genom leverans till, eller användning av, ESS

och MAX IV som fokus i rapporten på

teknikspridning mellan den regionala industrin och

forskningsanläggningarna ligger. Företag som

använder forskningsanläggningar likt ESS och MAX

IV återfinns idag främst inom exempelvis läkemedels,

mikroelektronik- och livsmedelsbranschen (se

nedan).

Andel direkt industriell användning av

synkrotron- och neutronspridnings-

anläggningar i Europa utifrån bransch

Företag kan närma sig forskningsanläggningar likt

ESS och MAX IV genom att antingen köpa stråltid

(direkt användning utan krav på att publicera

resultatet) eller delta i forskningsprojekt med

forskargrupper vid exempelvis universitet (gratis så

länge resultatet från experimentet publiceras

offentligt). Det finns dock en rad faktorer som

historiskt utgjort barriärer bakom industriell

användning, vilka beskrivs nedan.

Barriärer bakom industriell användning - Både

synkrotronljus- och neutronspridningsanläggningar

är användarfaciliteter, vilket betyder att deras

främsta uppgift är att tillhandahålla högkvalitativ

experimentutrustning för vetenskapssamhället att

använda. Anläggningarna byggdes därmed med

grundforskning i fokus, vilket är kodifierat i

styrdokument och leder till att grundforskning

prioriteras inom alla nivåer inom organisationen.

Forskningsområdets komplexitet utgör i sig ett hinder

för företag, vilket är tydligt vid samtliga anläggningar.

Att först komma till insikt att man kan använda

exempelvis neutroner i sitt forskningsarbete, samt att

i nästa steg ha förmågan att tolka de resultat man

erhåller vid experiment är en stor barriär och medel

har inte avsatts till servicetjänster och

marknadsföring gentemot industrin. Det är vidare

kostsamt för företag att både använda synkrotron-

och spallationsanläggningar (direkt användning)

samt hålla sig med nödvändig kompetens in-house

för genomförande och tolkning av experiment. På

grund av ovan identifierade barriärer finns det vid de

flesta anläggningar olika typer av funktioner som

arbetar för att främja industriell användning, vilka

beskrivs nedan.

Vikten av servicefunktioner för industriellt

användande av ESS och MAX IV – Idag finns det

få företag i Skåne, eller övriga Sverige för den delen,

med kompetens att omsätta

kunskapsproduktionen vid ESS och MAX IV till

kommersiella produkter. På grund av

forskningsmetodernas komplexitet är det få

företag som kan genomföra och tolka

experiment vid större forskningsinfrastruktur

eftersom de inte besitter nödvändig kompetens

in-house. Internationellt är det därmed inte

sällan tidigare forskare vid motsvarande

anläggningar som efter att ha gått över till

industrin genomför experiment vid

anläggningarna.

Samtidigt antas forskningen ha stora praktiska

tillämpningarna inom en rad branscher. Ett resultat

av detta är att funktioner gentemot industrin byggs

upp vid anläggningarna för att visa på möjligheterna,

vara ett stöd i genomförande och tolkning av

experiment samt bistå företagen i

kommersialiseringsprocessen. Det är helt klart från

internationella erfarenheter att utan väl utarbetade

servicetjänster kommer aldrig någon större

industriell användning att uppnås vid ESS och MAX

IV. Det är därmed viktigt att olika funktioner

proaktivt arbetar med att främja industriell

användning. Sådana funktioner kan i praktiken

utgöras av exempelvis industrikontor vid

anläggningarna, institutsfunktioner vid universitetet

eller privata tjänsteföretag. Poängen är att sådana

funktioner inte nödvändigtvis behöver ligga under

anläggningarnas organisation, utan andra privata

eller offentliga aktörer kan axla denna uppgift.

Stödfunktioner i kommersialiseringsfasen är

centrala – Genomförandet av experiment och analys

av dessa kommer att vara svårt för företag nationellt

och i Skåne att omsätta till kommersiella produkter.

En möjlig parallell att dra är till nanoteknikområdet.

Här sker mycket av nyttiggörandet av tekniken

genom bildandet av nya bolag av framför allt

akademiska aktörer, istället för att etablerad

industri kommersialiserar forskningen. Problemet

i sammanhanget är därmed att ansvaret för att

kommersialisera forskningen läggs hos

universiteten, vilket forskarna har begränsade

förutsättningar att genomföra. Det saknas

exempelvis generellt personer med erfarenhet av

kommersialiseringsprocesser inom universiteten

samtidigt som riskkapitalister har en begränsad

förståelse för vad forskningen kan användas till.

Det är därmed viktigt att det finns utvecklade

stödfunktioner likt Lunds universitets

innovationssystem (LUIS) kopplade till universitetet

och ESS och MAX IV som underlättar för

entreprenörer att kommersialisera sina

forskningsresultat eller tekniska landvinningar.

Pro-aktivt arbete gentemot regionala

leverantörer – Det finns stora potentiella vinster ur

ett regionalt tillväxtperspektiv att strategiskt arbeta

för att underlätta för regionala leverantörer att

leverera varor och tjänster till större

forskningsinfrastruktur likt ESS och MAX IV.

Förutom de direkt ekonomiska konsekvenserna för

lokala företag utgör arbetet med att utveckla teknik

och bygga instrument till forskningsanläggningar likt

ESS och MAX IV en möjlighet att stärka det enskilda

företagets konkurrenskraft, och i förlängningen också

konkurrenskraften i regionen. En sådan kompetens-

utveckling hos leverantörer i regionen (och även

utanför den) kan identifieras i de flesta kartlagda fall

men också för det befintliga MAX-lab.

Den framtida marknaden för de företag som i

utförandefasen levererar varor och tjänster till ESS

eller MAX IV är inte bara internationell, utan

innefattar även till stor del ett långsiktigt behov från

forskningsanläggningarna i sig. Synkrotronljus- och

neutronlabb är spjutspetsen inom sina respektive

områden av analys och experiment; om man som

företag levererar till dem har man i allmänhet höjt sin

kompetens och förmåga till den grad att man är

mycket konkurrenskraftig när det gäller att leverera

till ”vanliga” labb vid universitet och industri på ett

flertal olika sätt. Ur detta perspektiv är det därmed

särskilt alarmerande att Vetenskapsrådet i sin senaste

Guide till infrastrukturen drar slutsatsen att:

”Sverige är ett av de europeiska länderna som

den senaste tiden kommit sämst ut när det gäller

att delta i och vinna upphandlingar om

uppbyggnad av gemensam forsknings-

infrastruktur”

Pro-aktiva insatser för att vända en sådan utveckling

finns det redan idag exempel på i regionen. Projekt

som Cluster for Accelerator Technology (CATE), med

syfte att kompetensutveckla befintliga företag, och

delprojekt TI6 – ESS/MAX IV som tillväxtmotor för

näringslivet inom TITA med syfte att främja leverans

till större forskningsinfrastruktur från skånska

företag är två exempel. Sådana metodutvecklande

insatser lägger en god grund för mer permanenta

strukturer i framtiden.

Fördelar av att vara lokaliserad i regioner med

motsvarande forskningsinfrastruktur – Vilka

fördelar har då leverantörer, akademi och det

industriella användarsamhället av att vara

lokaliserade i regioner med liknande

forskningsinfrastruktur, och vilka incitament finns

för andra att etablera sig här? Utifrån ett

leverantörföretags perspektiv återfinns främst

fördelarna i tillgången på tekniskt kvalificerad

arbetskraft, och med dessa nya idéer.

Enligt Jonathan Flint, VD för Oxford Instruments, ett

företag som levererat en rad komponenter till

spallationsanläggningen ISIS i Oxford, förekommer

ett relativt stort utbyte av personal mellan

forskningsanläggningarna, universiteten och företag

som Oxford Instruments, vilket gör att

leverantörsföretagen väljer att vara lokaliserad i

regionen för att tillförskansa sig sådan kompetens.

Kunskapsutbytet dem emellan sker på en informell

basis som går båda hållen, det vill säga från anställda

vid Oxford Instruments till anställda vid ISIS och vice

versa. Även personalomsättningen går i stort jämt ut

åt båda hållen.

Som exempel kan nämnas att när 12 procent av

personalen vid Oxford Instruments för några år sedan

sades upp resulterade detta i att flera av de tidigare

anställda började arbeta i forskningsanläggningar likt

ISIS istället. När nu Oxford Instruments är i

processen av att nyanställa återkommer flera av de

tidigare anställda med värdefulla kunskaper och

kompetenser.

En stor fördel med Oxford är därmed möjligheten för

anställda att byta arbetsgivare inom dessa

högteknologiska segment utan att flytta från

regionen. Detta medför i förlängningen att regionen

lyckas behålla en ständigt ökande kritisk massa av

internationellt efterfrågade kompetenser. Innovation

och kunskapsutbyte sker naturligtvis i samarbetet

mellan ISIS och Oxford Instrument när särskilda

komponenter utvecklas, men är även till stor del ett

resultat av de ständiga flyttströmmar av arbetskraft

som går mellan leverantören, universitetet och

forskningsanläggningarna. Eller som en representant

för industrikontoret vid PSI väljer att formulera det:

“The most effective way of transferring

competencies in technologies and know-how is

to “transfer” people, who not only take along

additional, intangible knowledge to the

company but also the enthusiasm to

transform their research into industry-

standard applications”

Slutsatsen är att stödinsatser från det offentliga

inte enbart skall rikta sig mot användarföretag.

Minst lika viktigt är det att ta vara på de

utbildningsmöjligheter som anläggningarna

innebär på såväl grund- som universitetsnivå,

arbeta för att kompetensutveckla befintliga

leverantörsföretag samt erbjuda stödtjänster

till de forskare som besöker anläggningarna. På

detta vis främjas ett system med större

personalomsättning mellan anläggningarna,

akademin och industrin, och därmed teknik-

överföring dem emellan.

5. Rekommendationer

Utifrån de lärdomar och resultat som presenterats

ovan har tio strategiska rekommendationer för

framtida insatser identifierats, vilka presenteras

nedan.

1) Ta vara på de unika utbildningsmöjligheterna –

För Skåne, liksom i hela OECD-området, antas

efterfrågan på naturvetenskaplig och teknisk

kompetens att öka framöver, samtidigt som allt färre

ungdomar läser sådana utbildningar. Utmaningen

för Skåne är därmed inte på något sätt unik, men

möjligheterna att integrera ESS och MAX IV i

utbildningssystemet och på så sätt erbjuda attraktiva

utbildningar och väcka intresse bland yngre elever är

verkligt unika. Det centrala är att hela

utbildningssystemet från grundskola till

universitetsnivå måste ingå. För det senare kan det

innebära att starta nya utbildningsprogram,

exempelvis som det nystartade Naturvetenskap med

fotoner och neutroner (180hp) vid Lunds universitet.

Anläggningarna kan även utgöra en samlande kraft i

form av gemensamma utbildningsprogram mellan

olika lärosäten med praktiska arbetsmoment vid den

enskilda anläggningen. I Schweiz lyckades man

exempelvis skapa det första gemensamma

Masterprogramet mellan två tekniska universitet på

detta vis. Om man lyckas involvera industrin i sådana

utbildningsprogram finns exceptionellt goda

möjligheter för framtida teknikspridning mellan

akademi, ESS/MAX IV och industrin. Detta arbete

underlättas om strukturella förutsättningar som

tillgång till experimenttid för studenter/unga

forskare inom utbildningsprogram även på lägre

nivåer säkerställs. Avsatt stråltid vid

forskningsanläggningarna för studenter kan leda till

internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva

utbildningsprogram.

2) Väcka intresse - Det gäller även att arbeta för att

väcka intresse bland skolungdomar redan i tidig

ålder och på så sätt säkra kompetensförsörjningen på

sikt. Att visa upp forskningen och genomföra

praktiska experiment i anslutning till anläggningarna

är aktiviteter vi kan se vid andra

forskningsanläggningar. Möjligheterna att ta fram

utbildningsmoduler som syftar till att utbilda lärare

kring hur man skall förklara den forskning som sker

vid anläggningarna på ett för studenter

intresseväckande sätt är ett annat. Kommuner,

anläggningarna, utbildningssamordnare i Skåne kan

således tillsammans arbeta för att integrera den

forskning som sker vid anläggningarna i

utbildningssystemet även på grund- och

gymnasienivå.

3) Kompetensutveckling i befintliga företag – Att

arbeta för att säkra upp inflödet av nya studenter till

naturvetenskapliga och tekniska program är en typ

av kompetensförsörjning. En annan viktig väg är att

initiera kompetenshöjande projekt som syftar till att

höja kompetensnivån hos redan befintliga företag i

regionen, i syfte att öka möjligheterna för dessa att

leverera avancerade komponenter och tekniska

lösningar till ESS och MAX IV. En arbetsmodell för

detta är Interregprojektet CATE inom

acceleratorteknik, men även andra teknikområden

(ex. svetsteknik) kan utgöra möjliga insatsområden

framöver.

4) Internationellt perspektiv – Det är viktigt att

understrykas att kompetensförsörjningen till ESS och

MAX IV inte är regional, utan snarare nationell, och i

många avseenden internationell. Ett allt för snävt

regionalt perspektiv på kompetensförsörjningsfrågan

underskattar den inverkan som andra

forskningsmiljöer kommer att ha för utveckling och

nyttjande av anläggningarna. Av denna anledning

bör fokus för det regionala arbetet vara hur man bäst

inkluderar aktörer utanför regionen, nationellt och

internationellt, i förverkligandet av forsknings-

anläggningarnas potential i termer av att förse

användar- och leverantörssamhället med effektiva

service- och stödfunktioner.

På samma vis som LTH redan idag med The Light

Initiative påbörjat arbetet med hur universitet kan

bistå besökande forskare med personal, utrustning,

utrymme och labbmöjligheter, måste regionen möta

det behov anställda och användare har i form av

exempelvis bostäder, internationella skolor, och

infrastruktur. Rekrytering av kompetens till

forskningsanläggningarna och de företag som

eventuellt följer i dess spår försvåras om sådana

strukturer inte är på plats.

5) Ta ett långsiktigt perspektiv – Det är nödvändigt

att politiker och andra beslutsfattare redan nu

bestämmer sig för att strategiska satsningar kopplat

till ESS och MAX IV måste vara långsiktiga. Insatser

på utbildningsområdet, byggandet av strukturer för

tekniköverföring och insatser för att stärka

användarsamhället regionalt är nödvändigt att

initiera tidigt eftersom de bär frukt långt senare. Ett

tankeexempel - en elev som går på högstadiet idag

kommer efter gymnasie-, universitets- och

forskarutbildning vara färdigutbildad om ca 15 år,

alltså när ESS enligt plan skall vara i full drift. Detta

innebär att olika aktörer kontinuerligt måste arbeta

för att väcka studenters intresse för

forskningsområdet, erbjuda konkurrenskraftiga och

attraktiva utbildningsprogram samt skapa effektiva

stödstrukturer för industriellt användande och

leverans till ESS och MAX IV.

För att uppnå ett sådant långsiktigt arbete finns ett

behov av att skapa arenor där den regionala politiska

nivån tillsammans med universitet, näringsliv,

statliga myndigheter och forskningsanläggningarna

gemensamt lägger upp strategier och skapar breda

och långsiktiga överenskommelser att enas kring

samt tydliggör ansvarsfördelningen mellan dessa.

6) Etablera stödfunktioner gentemot industrin –

Två vägar för tekniköverföring mellan

forskningsanläggningarna och industrin ligger i att

antingen leverera varor och tjänster till dessa

eller genomförandet av experiment. För att

främja såväl industriellt användande som

leverans av varor och tjänster är olika former av

stödfunktioner centrala. Sådana stödfunktioner

kan innefatta stöd i genomförandet av

experiment, analys av resultat, assistans kring

IP-frågor, stöd för avknoppningsföretag och

finansiering samt marknadsföring av

möjligheterna med anläggningarna för industrin.

Huvudmannaskapet kan i sin tur ligga under

universiteten, forskningsinstitut, privata

tjänsteföretag, Technology Transfer Office, etc.

Poängen är att utan effektiva stödfunktioner vid

ESS och MAX IV kommer den industriella

användningen vara väldigt begränsad. Offentliga

myndigheter på såväl ett regionalt som nationellt

plan spelar därmed en viktig roll inte bara som

finansiärer, utan även som initiativtagare och

drivkrafter bakom funktioner som stärker

möjligheterna att dra nytta av etableringen av ESS

och MAX IV.

När det gäller regionala företags möjlighet att

leverera varor och tjänster till anläggningarna krävs

även här stödfunktioner i form av information om

kommande upphandlingar, stöd i anbudsprocessen,

främja samverkan mellan företag samt initiera

kompetenshöjande projekt likt CATE. Till skillnad

mot användarperspektivet, där en rad olika aktörer

kan utgöra stödfunktionen, är det i vår mening

enbart det offentliga som har incitament att öka

företagens möjlighet att leverera till ESS och MAX

IV, varför pro-aktiva insatser blir helt centrala.

7) Samla framtida nätverk och stödfunktioner –

Förutom olika former av stödfunktioner kommer

med stor säkerhet en rad olika projekt med relevans

för etableringen av ESS och MAX IV att initieras i

regionen. Det finns i vår mening en risk i att de olika

initiativens verksamhetsområden och syfte

överlappar varandra och att en form av

projektinflation uppstår. Området kring

anläggningarnas etablering och kontakt med

omkringliggande näringsliv och forskningssamhälle

är komplext och kräver långsiktighet. Därför föredras

att mer permanenta funktioner byggdes upp för olika

syften och att dessa samlades under en

koordinerande paraplyorganisation.

I Grenoble har man nyligen lanserat ett initiativ som

syftar till att samla de olika projekt och

stödfunktioner som finns etablerade runt

motsvarande forskningsanläggningar där i det så

kallade GIANT-partnerskapet. För liknande insatser i

Skåne är det viktigt att man i större utsträckning

involverar relevanta nationella myndigheter som

Tillväxtverket, VINNOVA, Vetenskapsrådet och

utvärderar möjligheterna för regionen att ta en

samordnande roll mellan de olika aktörerna.

8) Strukturella förutsättningar avgörande –

Stödfunktioner för framtida industriellt användande

av ESS och MAX IV är centrala, men utan rätt

strukturella förutsättningar kommer sådana insatser

bära mindre relevans. Det måste finnas ett klart

mandat för anläggningarna att arbeta gentemot

industrin som i sin tur måste genomsyra finansiering

av stödfunktioner, industriell tillgång till

anläggningarna samt val av industrirelevanta

instrument/strålrör. Det är i dagsläget oklart vilka

nationella insatser som planeras för utbildning,

forskning och industrin i anslutning till ESS och

MAX IV.

Det finns behov av att en tydlig nationell

handlingsplan tas fram. Näringslivet måste också

vara beredd att finansiera satsningar kring

industrinära forskningsprojekt, specifika stålrör,

program för industridoktorander etc. De regionala

och nationella branschföreträdarna har en särskild

uppgift i att försöka initiera detta arbete. I en del

länder är det även förekommande att offentliga

myndigheter finansierar egna strålrör som i högre

utsträckning kan användas av strategiskt valda

branscher. Möjligheterna att offentliga finansiärer

subventionerar experimenttiden för industrins behov

i anslutning till MAX IV bör därmed utredas

närmare.

9) Tydligt definierade roller – Det är varken privata

företag, universitetet, innovationsstödjande

verksamheter, offentliga myndigheter eller ESS och

MAX IV själva som ensamt skall axla rollen som länk

mellan forskningsanläggningarna och industrin eller

är en garant för att säkerställa positiva effekter

utifrån dess etablering. Samtliga aktörer ingår i ett

system med angränsande funktioner som, optimalt

uppbyggt, gemensamt skapar starka länkar mellan

forskningsanläggningarna och omkringliggande

innovationssystem. Vissa frågor och beslut är, och

bör, vara begränsade till anläggningarna själva,

andra frågor ansvarar universiteten för och vissa

frågor lämpas bäst att skötas av offentliga aktörer på

olika nivåer.

Att det råder en tydlig fördelning mellan vad de olika

aktörerna ansvarar för, och vilka möjliga

samarbetsområden som finns, är viktigt för en

framgångsrik förankring av ESS och MAX IV. Ett

konkret exempel hämtat ur verkligheten är ett

system där forskningsanläggningen tillhandahåller

infrastrukturen, forskargrupper vid universitetet står

för vetenskaplig kompetens och använder en

mellanliggande servicefunktion (ex. privat

tjänsteföretag) för genomförande av experimenten.

Resultatet leder till ett patent med hjälp av offentligt

finansierat kommersialiseringsstöd och tas till

marknaden med hjälp av riskkapital från

internationella läkemedelsföretag.

10) Strategisk omvärldsbevakning – På samma sätt

som denna rapport syftat till att sammanställa

erfarenheter och lärdomar från andra regioner med

liknande forskningsinfrastruktur, måste regionen

själva fortsätta att blicka utåt och byta erfarenheter

med andra regioner framöver. Detta kan handla om

vad gästforskare efterfrågar, hur anläggningarna

integrerats i utbildningssystemet och hur barriärer

för industriellt användande reducerats. Det handlar i

grunden om att Skåne måste ligga långt framme

inom samtliga delar av anläggningarnas etablering,

vare sig det rör sig om utbildningsmöjligheter eller

kopplingen till omkringliggande näringsliv.

Att ESS och MAX IV i sig blir världsledande

forskningsanläggningar är en uppgift för respektive

anläggning att säkerställa med hjälp av expertis som

hämtas in globalt. På samma sätt bör lärdomar kring

hur det offentliga kan arbeta för att säkerställa

positiva effekter på regionens framtida tillväxt

utifrån anläggningarnas etablering hämtas in från

omvärlden.

ESS MAX IV i regionen – TITA

Kompetensförsörjning ESS och MAX IV

Mars 2012

Oxford Research finns i:

SVERIGE DANMARK

Oxford Research AB

Box 7578

Norrlandsgatan 11

103 93 Stockholm

Telefon: (+46) 08 240 700

office@oxfordresearch.se

Oxford Research A/S

Falkoner Allé 20, 4. sal

2000 Frederiksberg C

Danmark

Telefon: (+45) 33 69 13 69

office@oxfordresearch.dk

NORGE BELGIEN

Oxford Research AS

Kjøita 42

4630 Kristiansand

Norge

Telefon: (+47) 40 00 57 93

post@oxford.no

Oxford Research

c/o ENSR

5, Rue Archimède, Box 4

1000 Brussels

Phone +32 2 5100884

secretariat@ensr.eu