Talarskola kompendium 2014 10-19

Frid & Freud www.fridfreud.se [email protected] mobil. 0708 202008

SYNAS HÖRAS GÖRA INTRYCK

Kompendium till Frid & Freuds talarskola

http://www.fridfreud.se/

mailto:[email protected]



2

Konsten att lyckas som talare

Sju av tio svenskar fasar för att resa sig upp och tala. Kanske inte så konstigt. Den retoriska förmågan i vårt land är inte

direkt storslagen. Alla har vi säkert genomlevt lärares och chefers muntliga presentationer med PowerPointbilder i överflöd,

malande röst och långt till lunch. Nej, konsten att lyckas som talare börjar inte med att prata. Den börjar med långt i förv äg

försöka förstå vilka du kommer att ha framför dig. Sätt fokus på publiken. Gör därför en publikanalys. Varför kommer de och

lyssnar? Vad kan de om ämnet?

När du sedan väl står inför publiken gäller det att hålla detta fokus – se dem som sitter där. En god talare börjar inte med att

tala. Han/hon vågar möta åhörarnas blickar och förstå deras längtan efter en talare som engagerar. Och konsten att vara

sådan, den går att lära. Med hjälp av teknik och genom träning. Den modell vi kommer att använda framöver är den

retoriska. Men vi kommer också att beröra modet att göra som skådespelaren: ta plats på scenen, komma ihåg sina repliker

och tjusa publiken. Det är mycket detta talekonsten handlar om, höras, synas och fånga åhörarnas intresse.

Vässa argumenten

Detta kompendium gör inte anspråk på att vara en heltäckande handledning i retorik, utan är ett komplement till Frid & Freuds

Talarskola. Texten är inte uppdelad i kapitel utan följer en ax till limpa-struktur.

Inledningsvis ges i detta kompendium en historisk bakgrund till talekonstens utveckling.

Därefter kommer en kort beskrivning av de vanligaste fallgroparna. (sid.4.)

Sedan följer ett avsnitt om hur talaren redan vid skrivbordet kan finna och vässa sina argument. (sid.7.)

Därpå följer en kort beskrivning av retoriskt vanliga sätt att inleda, bygga upp samt avsluta ett tal. (sid.11.)

Sist i kompendiet finns en rad handfasta tips för den som vill lyckas som talare. (sid. 16.)

Där tar vi också upp den intressanta diskussionen om det finns typiskt manliga respektive kvinnliga drag som

utmärker talare. (sid. 21)

Teknik & träning





3

Tekniken är något som till stor del går att läsa sig till men träning får du bara genom att ta alla tillfällen som ges att stiga upp

framför en publik. Det är där, i publikens ögon, ett bra tal startar och det långt innan det första argumentet lagts fram. Ett bra

tal är ingen litterär produkt, ingen text åhörarna lika gärna kan få som flygblad i handen. Nej, ett bra tal är en levande

handling som talaren skapar i samspel med publiken.





4

Historik

Inte bara vetenskap

Den som slår upp ”retorik” i en ordlista kan läsa följande:

Retorik/ –en. Vältalighet(-slära); talarkonst

En lära eller konst. Men retor ik är som vi konstaterat även en handfast kunskap. Konsten att påverka med det talade ordet

utvecklades och förfinades i Antikens Grekland på trehundratalet f.Kr. Då fanns inga tryckpressar, radio eller mobiltelefoner.

Den tidens politiker, advokater och högtidstalare hade bara sin stämma att lita till. Så de talade för att påverka en publik eller

en jury. De framträdde för att få åhörarna dit de ville. Retorik är alltså någonting vi gör i syfte att nå ett mål.

Dålig klang i Sverige…

Retoriken ligger med andra ord nära både reklam och propaganda. Kanske är det inte så konstigt att retorik fram till helt

nyligen sågs som någo t negativt i vår t land. ”Retoriker” var för många svenskar synonymt med ordvrängare. Men på senare

tid har intresset för retoriken ökat. Och efter hundra års frånvaro har nu retoriken återkommit som universitetsämne i Sverige.

…men inte utomlands

När vi svenskar möter italienare eller amerikaner märker vi att retoriken aldrig lades ner som skolämne i andra länder. Tvärt

om innebar 1800- talets demokratirörelser och revolutioner i Europa ett uppsving för den klassiska talekonsten. I England och

USA har domstolarnas jurysystem där advokaten och åklagare vänder sig till juryn medfört att retorik hela tiden varit en viktig

del i utbildningen. Skolämnet ”speech” är något alla amer ikanska elever grillas i från barnsben. Vad har vi svenskar att luta

oss mot? Föredraget vi höll i sjätte klass?

Konsten att tala börjar med att se

Möjligen är det upplevelser från mellanstadiet som gör att många får tunghäfta senare i livet. Men konsten att ta la börjar in te

med att prata. Den börjar med att se. Se publiken. Att försöka glömma sig själv och istället bekräfta åhörarna.





5

På så vis känner sig publiken sedd. Och då gillar den dig. Även om du stakar dig i början.

Kort sagt, en bra talare väcker sy mpati. Det är i re lationen till publiken som ett bra tal börjar. Gillar de dig så köper de vad du

säger.





6

Fallgropar

Var kan då gå fel? Var är fallgroparna för den som förbereder ett tal? Kanske finns svaret i frågan. Ett tal är ju ingen

skrivbordsprodukt. Det är något som uppstår i mötet med publiken, och är förberett.

Under antiken fanns speciella talar skolor för blivande statsmän, advokater och festtalare. Det gick så långt att de

retorikstuderande fick träna det intryck de gav på publiken genom att lära sig stå på ett särskilt värdigt sätt. Rak rygg och

nacke. Dokumenten i vänster hand. Men det påstås att någon en gång i det klassiska Grekland frågade den kände retorikern

Demostenes vad som var viktigast i ett tal. Han svarade:

”Framförandet.” Och sedan?

”Framförandet. Följt av framförandet”

Historien är säkert påhittad. Men sann. Det räcker inte med ett sant och bra innehåll och ordentliga anteckningar i ena

handen. Nej, retorik handlar om hur du går hem hos publiken.

Teknik: lita till kroppen

Mindre erfarna talare brukar lägga en hel del uppmärksamhet på just de egna händerna. Vad ska man göra av dem? Visst,

kroppsspråket är viktigt. Privat använder de flesta av oss händer, miner, ja hela kroppen för att förstärka det vi säger. Men

framför en publik låser det sig. Vi blir ofta lika uttrycksfulla som parkeringsvakter.

En del av oss väljer att imitera andra yrkesgrupper med vårt kroppsspråk. Många politiska talare påminner om filmpoliser

från femtiotalet med armarna bakom ryggen. Det är lätt att stå så för att det känns bra. Men det ser inte kul ut. Nej, på det

sättet låser man händerna så att de aldrig kommer loss, inte ens när vi ta lar om ett ämne vi kan eller älskar. Rådet blir alltså

att låta armarna hänga, även om de känns som påkar. För publiken ser det bra ut. Och, får du bara upp far ten kommer

händer och kropp att förstärka det du säger och göra budskapet personligt.

Men inga pekpinnar

Var personlig, men inte privat. Det är en god regel. För alla har vi pr ivata gester som våra närmaste får stå ut med men som

en publik bör slippa. De som är storasyskon kanske viftar med pekfingret för att understryka fakta . Några har tics, rörelser





7

som återkommer speciellt då de blir nervösa. Så är det för alla. Men du kan ta reda på vilka favoritgester eller ovanor du ha r.

Fråga din livskamrat eller en vän som vill dig väl. Och skulle din stressgest nu vara att klicka med kulspetspennan eller rassla

med växelmynten – töm fickorna innan du äntrar scenen.

Tydligt, tack!

Standup-artister brukar tala om första intrycket, de avgörande sex sekunderna i början. Där känner publiken om de ska

intressera sig för komikern eller ej. Du som talare och retoriker har kanske lite mer tid. Några minuter. Vänta där för med att

inleda tills det blivit någorlunda lugnt i lokalen. Börja inte ditt tal förrän du har haft ögonkontakt med publiken.

Därefter tar du den in ledning du har förberett. Men du måste tala starkare än normal samtalston, något som är lättare om du

står upp. Minns att nervositet lätt medför att vi ta lar alldeles för fort och tyst. Försök ar tikulera så att ta let blir tydligt.

Demostenes i det Antika Grekland övade genom att tala med kiselstenar i munnen, eller deklamera poesi på stranden för att

överrösta havet.

Pausen – talarens bästa vän

För att smälta det du säger behöver publiken även pauser. Tänk efter själv, klassisk musik, poesi eller actionfilm är inte fu ll

far t hela tiden. Vi behöver små öar av lägre tempo, ja tystnad, för att låta det vi har sett och hör t sjunka in. Ge dig själv i

uppgift att ta en paus, låt säga var fjärde mening när du repeterar. Det kommer att kännas märkligt. Men omvärlden uppfattar

det som något bra.

Tala till alla sinnen

När en publik lyssnar ser den också på dig. Kom dessutom ihåg att det samlade intrycket av ett ta lat budskap inte bara

består av dess faktainnehåll. Minst lika stor del är det visuella intrycket. Vill du befästa något extra mycket, ska du alltså rikta

dig till både öga och öra. Rita. Du behöver inte vara en Picasso. Tala i liknelser och bilder. Tala till lyssnarens samtliga

sinnen. Men undvik för Guds skull, att slentrianmässigt använda Powerpoint. Alltför många av oss har vaggats till sömns av

föredragshållare med bulletlists och hemsnickrade diagram.





8

Väck publiken – före fikapausen

Kasta ut det förväntade och ta in överraskningen för att väcka intresse! Ett bra hjälpmedel för att förmedla ett budskap är d in

personliga humor och ditt sinne för improvisation. Nyser någon i publiken? Säg ”Prosit”.

Om humorn används på rätt sätt är den ett h jälpmedel, men det är klar t, används den fel kan det i stället b li katastrof. Undv ik

vitsen du hörde på senaste partyt. Publiken var förmodligen på samma fest.





9

Spela på hemmaplan

I Antikens Grekland och i Rom jämfördes ofta talaren med fältherren, strategen. Var fanns motståndarens svaga punkter, var

gynnade terrängen den egna saken? Idag bör vi kanske tänka i mer fredliga bilder och likna talaren vid fotbollstränaren eller

artisten.

Var når du bäst fram med ditt budskap? Var syns du bäst, var står du i ljus och inte i skugga? Var hörs du? Kor t sagt, var

spelar du på hemmaplan?

För dig handlar det om att vara säker i rummet. Ski llnaden är stor mellan att tala i fikarummet och i en aula. Blir du inbjuden

till en okänd lokal, åk dit dagen innan eller i mycket god tid. Gör dig hemmastadd. Kolla var du hörs. Hur är ekot i rummet?

Du får förmodligen tala långsammare i en kyrka med efterklang än över frukostbordet.

Stå i rampljuset

Belysningen sedan är viktig, var i rummet faller ljuskäglan från spotlighten? Stå där, så att du syns. Ja, har du hunnit besö ka

lokalen före presentationen har du hunnit ta reda på annan viktig information: var toaletter och kafferum finns. Du har haft tid

att ersätta projektorlampan som går sönder precis innan föredraget. Du får chansen att spela på ”hemmaplan”.

Svensk standard

Sverige vimlar av sammanträdeslokaler, Folkets hus och aulor i vårt land är ka nske inte några under av arkitektonisk fantasi.

Men rätt använda kan de bli p latser där du når ut med ditt budskap. Som talare kommer du förmodligen att hänvisas till tre

olika talarpositioner:

1. Bakom ett bord. Här finns fördelen i att kunna sitta och d ärigenom känna sig tryggt. Du har papperen framför dig. Men

nackdelen är att du sitter där du sitter, utan tillgång till vita tavlan eller projektor. Och rösten är inte så stark när du sitter. Och

– risken finns att många i publiken omedvetet påminns om hur de en gång satt framför sin lärare i klassrummet. Inte särskilt

bra, eller hur?

2. I ta larstolen. Om det finns en sådan i aulan ska du då istället använda den? Du kommer att synas. Men du ser ut som en

kommunpolitiker. Det vill säga, du syns inte mer än till 20% ..Huvud och axlar. Hur spännande är det?





10

3. Det tredje alternativet är att stiga ut på scenen. Det ger ett betydligt mer personligt intryck. Utan skydd. Utan möjlighet att lägga

eventuella anteckningar framför dig. Men du blir rörlig, du får tillgång till tavla, ljusbilder, ditt kroppsspråk. Men manuset, din lapp

med stödorden var har du den? Memorera talet eller lägg stolpmanuset på ett sidobord. Ta chansen att skapa kontakt med

publiken. Scenen är din.

Vid skrivbordet: Förbered argumentationen

Som vi såg i föregående avsnitt så uppstår ett bra tal i kontakt med publiken. Men talet måste även bygga på omsorgsfulla

förberedelser. Och det är förberedelser som du har gjort hemma. Att inte förbereda sig inför ett tal är att förbereda ett

misslyckande. Hur blir du då en talare med förberedda argument som övertygar? Ja, först bör vi göra skillnad mellan två

olika sätt att tala. Berätta/ informera och argumentera. Berättar i allmänhet gör farbror Frans när han drar minnena från

semestern i Greklands övärld. Informerar gör chefen, rektor m.fl. Nej, du ska argumentera. Argumentera är latin och betyder

göra något klart, glänsande. Du ska väcka publiken. Du ska få dem tycka som du eller göra det som du anser viktigt.

Den viktiga tesen

Grundläggande är att du verkligen vet vad det är du vill förklara för publiken. Formulera detta enkelt och kor t i en mening du

kan sätta orden ”Jag anser/hävdar/tycker att” framför:

”Privatiseringen av sjukvården måste stoppas”.

eller ”Människan föds god.”

Det du nu har skrivit ned på ett papper framför dig kallas inom retoriken för en tes. Din uppgift som retoriker är nu att

argumentera för din tes.

Kommunikation är förtroende

Efter inledningen är det viktigt att ge bakgrunden, berätta din syn, ge din vinkel in mot ämnet och tesen. Låt os kalla det

berättelsen. Den skapar kontakt, för troende och ger personlig ”smak” åt det du skall argumentera för. Berättelsen, med

bakgrund och din definition av ämnet leder sedan fram till Tesen.

När och var, presenterar man sin tes? Måste du alls uttala den? Historien visar på talare som tydligt visar var de står. Men

den visar också på motsatsen, dvs. talare vars tes ligger dold i det de säger. Låt oss leka med ett exempel ur vardagen. Du

jobbar som dietist och håller ett föredrag på en gy mnasieskola med många militanta veganer. Uttalar du din tes att

”ungdomar behöver animaliskt protein” kommer 50% av åhörarna att höra dig säga ”Mamma Scan är snäll”.





11

Kanske är det då bättre att öppna med något som vinner samtliga åhörar e, djurrättsaktivister så väl som övriga

sjuttonåringar. Tala om rättvisemärkning. Du kan ge en personlig bakgrund hur du kommit att fundera över rättvisemärkning.

Eller så kan du sammanfatta de tankar kring rättvisemärkning som refereras till i press, rad io eller teve. Men kom ihåg att ta

chansen att defin iera vad du menar med rättvisa, så att ingen kan missuppfatta det. För några åhörare kan rättvisa vara att

Makten får rätt. För andra att de Styrda får det. Kom ihåg att de flesta konflikter uppstår genom missförstånd i

kommunikationen. Och att definiera betyder begränsa, avgränsa.





12

Retorik är att styra

Du förenklar a lltså den fråga du belyser genom att definiera den. Du får inte med hela verkligheten, med alla hundratals sätt

att se. Nej, du börjar avgränsa i den riktning du vill. Ta exemplet hamburgare. Denna maträtt kan defin ieras på hundratals

sätt. Men du vill styra åhörarna och väljer en. En positiv definition kunde vara:

”högvärdiga proteiner som mycket enkelt och till ett överkomligt pris kan serveras till alla”.

En negativ definition:

”Skräpmat!”

Men du kan ju styra lyssnarnas uppfattning ännu mer genom att lägga in värderiktande småord., exempelvis: ” … ju, som alla

vet, givetvis, som bekant, egentligen ” och så vidare.

De små orden som (för)leder

Ja, med ett medvetet ordval kan du leda lyssnaren i önskad riktning. Låt oss återgå till dietisten som förbereder sitt

gymnasietal om matvanor. Först gäller det att defin iera grundbegrepp i ta let, vad är bra matvanor? Gör din definition positiv.

Styr sedan lyssnaren med de små omärkliga värdeorden:

”Som vi alla vet växer vi oerhört i tonåren. Och en kropp som utvecklas behöver ju näring. Skräpmat är kanske inte vad vi

tänker på när vi vill ge vår kropp bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas, eller hur? Som alla vet känner många avsmak

mot massproducerad skräpmat, mot den mult inationella köttindustrin. Men som tur är finns det nu alternat iv, för alla, inte

bara för dem som föredrar en vegetarisk diet. Efter en lång t ids arbete har vi etablerat ett samarbete med små, traditionellt

arbetande jordbruk. Det är got ländska och småländska småbönder som nu får en möjlighet att komma ut på marknaden med

sina produkter. Ekologiska produkter. Och det är, som alla vet, näring av en helt annan kvalitet än industrijordbrukets. Det är

näring som en växande kropp kan tillgodogöra sig…”

Plånbok och hjärta

För att övertyga lyssnaren är det vanligt att man inom retor iken använder ett språk byggt på motsatser, plus- och minusord.

Det kan vara tydliga och värdeladdade bilder som rättvisa – orättvisa., fet – mager, närande – tärande. Så arbetar

talskrivarna till våra politiska partier, så skrivs reklamtexter.

Dessa motsatser används för att styrka argumentationen. På detta sätt får ta laren lyssnaren dit han eller hon vill. Klassiska

knep är att använda Ethos, karaktär: argument som talar till hjär tat. Logos: förnufte t och Pathos: känslan. Eller om man så





13

vill, argumenten riktas mot både plånbok och hjär ta. Moral kan vara att retorikern slår an på vårt ansvar mot kommande

generationer, ansvar mot Moder jord, eller appellerar till heder, ära, samvete och god smak Nyttoargument inom reklam och

politik är ofta synonyma med: vad som förenklar livet, vad som skapar ökad säkerhet, vad som är effektivt och vad som är

nödvändigt,.Pathos slutligen handlar om den eller de känslor talaren lyckas väcka för sin sak hos oss som lyssnar.

Rostburk blev investering

Reklamtex ter för de nya modellerna av det gamla tjeckiska bilmärket Skoda tog framgångsrikt fasta på både plånbok och

hjärta i mitten av 90- talet. Som en del kanske minns tillhörde Skoda då b-laget. En rostburk som bara var obetydligt bättre än

rumänska lågbudgetbilar eller gamla östtyska Trabant. Men så köptes fabriken av Volkswagen. Plötsligt stod Skoda för

kvalitet. Volkswagen hade gett Skoda körglädjen hos en Golf men till nästan halva priset. För att inte tala om

andrahandsvärdet, nu var det en ren vinst att köpa Skoda. Ekonomi och körglädje. Plånbok och hjärta. På samma sätt

fungerar de flesta varumärken. Jämför bara med Volvo.

Skingra tvekan

Argumenten hämtade från Logos och Ethos, nytta och moral fyller olika funktion. De ska självklar t skingra alla tvivel vad

gäller ta larens eller säljarens tes, de ska få lyssnaren eller kunden att fatta det ”rätta beslutet”. Men något eller några a v

argumenten kan kryddas med Pathos: känsla för att hjälpa åhöraren att försvara sitt val inför familj, arbetskamrater eller

Rotarykollegor i framtiden.

Om du nu vill få lyssnarna att äta hamburgare eller köpa Skoda ska de kunna säga med stolthet eller glädje att: ”Men vilken

känsla det är att köra nu sedan Volkswagen höjt kvalitén i fabr iken…” Välj där för tre argument som kommer från både nytta,

moral och gör det med känsla nästa gång du förbereder ett anförande. Fler än tre argument kommer lyssnaren inte ihåg.

Med tesen ”Skoda är ett bra bilval” skulle argument kunna vara:

Därför att den har hög kvalité. Så att du får en bil med bra andrahandsvärde. Och att den ger körglädje

Förstärk argumenten

Men för att argumenten ska bli så övertygande som möjligt måste de innehålla en eller flera förstärkningar, underexempel. En

förstärkning är ett exempel, ett bevis på att argumentet är sant. Förstärkningar av de tre argumenten kan vara fakta, statistik, citat,

liknelser, egna upplevelser eller visioner:





14

Fakta kan göra talet både trovärdigt och intressant. En bra retoriker börjar sina förberedelser med att samla fakta. Internet,

uppslagsverk, facklitteratur, intervjuer, enkäter. Till och med i pressen finns fakta. Smyg gärna in verkligheten med ett citat:

”Jag såg en intressant artikel om Skodafabriken i Expressen igår.” Det ger högre trovär dighet än om du själv bara tycker i

största allmänhet.





15

Samariter eller kornbröd

Vidare behövs det liknelser som gör ämnet påtagligt. Se på Bibelns liknelser. U tan dessa exempel på barmhär tiga Samariter

eller korgar med kornbröd och fiskar skulle boken varit en knastertorr regelsamling full av förbud. Denna del av

argumentationen bör koppla till nuet, dvs. till åhörarnas liv och vardag.

Dessutom behövs din personlighet, det vill säga dina visioner och personliga färger, dina tankar och upplevelser av ämnet.

Bra byggen börjar med fakta

Vi lever i en värld som värdesätter exakta uppgifter. Experter strör diagram, fakta och sifferuppgifter omkr ing sig. Och vi tror

dem. Gör likadant. Se dock till att du vet varifrån du hämtat uppgifterna. Bra att veta om någon envis motsägare skulle fråga.

Bibelns exempel

För att inte framstå som kyligt resonerande eller verka alltför intellektuell mår d in argumentation bra av att då och då späckas

med exempel och jämförelser. Var för framstod Mar tin Luther King, Olof Palme och idag Hillary Clinton och president Obama

som så lysande jämfört med andra politiker? De gav och ger exempel ur samtiden, kny tare an, ofta till egna upplevelser,

verkliga händelser som åskådaren känner igen från sin vardag. Tänk den svenske kommunpolitiker som skulle våga krydda

en debatt om vardagsbrottslighet i stället för att som vanligt redovisa statistik:

”38 % av svenskarna upplever ökad oro över småbrottsligheten.” Torrt, eller hur? Smäll till med en jämförelse. Alla har eller

har haft en mamma. Dra in henne som jämförelse och alla tänker på sin egen mor. Då blir det en argumentation det är svårt

att värja sig mot.

”Vem är vårt samhälle till för? Min mamma är 70 år. Hon är ensamstående. Och hon älskar en sak, att gå till b iblioteket. Men

det vågar hon inte längre. Det har ju b livit något av en sport att rycka väskan från ensamma äldre damer så numer sitter hon

ensam hemma utan att gå ut…till biblioteket.”

Visst fungerar det? Jämförelser har alltid använts. Från Bibeln till politiska kampanjer för fler poliser. Eller för att sälja

kvällstidningarnas lösnummer, där reportaget om din mamma kallas ”human touch”.

Dina drömmar





16

En annan bra förstärkning av ett argument är dina önskningar, förhoppningar och visioner. Menar du vad du talar om, och

visioner pssar ämnet är åhörarna säkert förberedda för dina drömmar.

Du ger argumentationen ett personligt intryck genom att våga ta med vad du hoppas genomföra. Dessa drömmar bekräftar

din tidigare tes. Om vi tar hamburgartalet igen: Tesen var att det behövs mer än morötter för en växande kropp. Din vision

kan sägas vara: ”…att få erbjuda rättvis mat. Bra mat. Mat från småproducenter som tid igare helt stod i skuggan av

industrijordbruket och amerikanska hamburgerclowner”.

Sammanfattning

Du formulerar vad du vill med talet. Du har en tes. Den vilar på en argumentation byggd av:

-Definition av grundbegreppet.

-Ethos, Logos och Pathos, eller ”hjärta-” och ”hjärna-argument” som förstärks/exemplifieras av:

-Fakta, statistik.

-Jämförelser och exempel.

-Egna tankar, visioner, minnen och känslor.

Konsten att inleda

Allt detta om hur argumenten paketeras låter nog bra. Men hur lyckas en talare komma genom inledningen när publiken där

framme gäspar efter att redan ha genomlidit fyra glädjedödande anföranden? Eller vad gör man om gymnasieklassen som

sitter i publiken är ditkommenderad? Hur väcker du åhörarnas lust att lyssna? Från Antikens Grekland vet vi att retoriker

använt olika stilar till att inleda.

Blygsam inledning

Du väcker lyssnarnas sympati genom att framstå som lite mjuk, oer faren och förvirrad. Cicero blev med tiden den störste

talaren i Rom. Men när han som ung advokat skulle försvara en person inledde han nervöst. Var han verkligen osäker eller

var det ett smart drag som väckte de äldres sympati? Så här öppnade han enligt en nedteckning:





17

”Ledamöter av domstolen! Ni undrar kanske varför jag står här framme medan så många framstående advokater och

lysande män blir sittande, jag kan ju inte mäta mig med dem, vare sig i fråga om ålder eller begåvning eller inflytande…”

Man kan gissa att motpar tens senioradvokater slappnade av och kände att ”Den här oerfa rne spolingen, hette han Cicero?

Honom behöver vi inte frukta…”

Historien visade att verkligheten blev en annan. För Cicero vände sig till juryn, for tsatte sitt försvarstal och vann

medkännande, juryns sympati och sin klients sak.

Tiden och rummets inledning

Finns det då fler inledningar än den Cicero visade på? Ja, är det en härlig vecka med blå himmel och snar t semester kanske

du kan använda det. Sannolikheten att åhörarna hellre skulle vilja vara där ute i sommarsolen är stor. Erkänn då att du

känner likadant. Men fortsätt genast med att du först har någonting viktigt att berätta.

Grisslehamn och Gorazde

Kanske har det just idag hänt något dramatiskt i politiken, i världen? Då kan du anspela på det, på samma sätt som Carl Bildt

gjorde när han kom hem från inbördeskrigets Jugoslavien för att hålla sommar tal i Grisslehamn. Han inledde då på ett sätt

som skapar stark känsla, anspelar på tiden och rummet.

”Grisslehamn och Gorazde har inte mycket gemensamt. Fridfull idyll här hemma kontrasterar med en liten stad som nu fylls

upp med c:a 60.000 människor på flykt…”

Genom att peka på den idyll, det sommarväder och harmoni publiken var en del av och kontrastera med motsatsen fick han

lyssnarna att känna allvaret i det han ville förmedla.

Lättsam eller allvarlig inledning: vem talade nyss?

Självklart finns det oräkneliga sätt att in leda. Du kan börja med ett citat. Ställa en fråga du sedan själv besvarar eller

använder i din argumentation. Du kan roa, överraska eller provocera. Oavsett hur du väljer at t in leda kan det vara bra att

tänka i motsatser. Speciellt om du talar efter någon annan. Se till att höra om denne är allvarstyngd, tråkig eller pretentiö s.

Då kan du inleda lättare. Självklart kommer publiken då att känna: ”Oj vad skönt. Nu lyssnar jag…”





18

Om han eller hon före dig har vitsat till det lite väl mycket, kan du förklara att livet inte bara är skratt för alla.

Hur du disponerar talets mitt

Hur disponerar en bra talare sina argument, liknelser, fakta och drömmar efter den framgångsrika inledningen? Ett misstag

många gör, vi nämnde farbror Frans förut, är att de bubblar på utan struktur. Kanske för att de älskar sitt ämne och känner

det väldigt väl. Men publiken upplever bara att de får en våg av osorterad kunskap över sig. Och stänger öronen.

Vad Frans borde pröva är att inte bara snacka semester nästa gång. Han kunde inleda lite vänligt. Skapa sy mpati. Och inte

bara informera utan argumentera, inordna sin berättelse under tre huvudpunkter: Miljön. Människorna. Maten. Det blir en

klassisk disposition.

Klassisk disposition

Tänk bara, åhöraren känner att ämnet för dagens föreläsning verkar oöverskådligt. Då kommer du, den skicklige talaren in

och delar upp allt i tre överskådliga punkter. Det gör åhöraren lugn och nöjd. Det finns någon som förenklar och förklarar fö r

lyssnaren allt enligt den klassiska retoriska modellen:

Inledning

Berättelse med definition av begrepp

Tes

Presentation av argument

Argument 1. med Förstärkningar



Avslutning:

Exemplet ekologi

Låt oss ta ett exempel. Du arbetar i en matvarubutik och ska entusiasmera dina kollegor. Ämnet är ekologi. Precis som andra

paroller eller begrepp som demokrati, rättvisa eller frihet blir detta lätt abstrakt. Därför måste det kläs i exempel, tillfö ras kött

och blod.





19

”Ekologi. Är det bara ett ord? Nej för många är det en livsstil. Men jag är rädd att vi i vår butik inte riktigt hängt med i

utvecklingen vad gäller ekologiskt odlad frukt. Fast, en fördubbling av utbudet på eko-frukt skulle öka våra möjligheter att

vinna femhundra nya kunder, främst ungdomar. De är en viktig kundgrupp för framtiden. Om vi inte tar hand om dem kommer

konkurrenten att göra det, inte sant?

Låt oss öka vårt utbud av eko-frukt och vinna ungdomarna. Det en bra idé eftersom ungdomar i sin tur påverkar sina

föräldrar. En utredning visar att barnen styr 47 % av familjens inköp…

Men idén kan vara ännu bättre rent ekonomiskt därför att fakta från Frankrike visar att barn och ungdomar som vi a lla vet är

betydligt mer miljöintresserat än någon annan åldersgrupp. Och inom t io år står ungdomarna i begrepp att f lytta hemifrån till

egna hushåll.

Men bästa argumentet för mer ekofrukt är dock att vi därmed är konsekventa med den bild vi vill förmedla av vår butik som

ett miljömedvetet och attraktivt alternativ till konkurrenterna.

Låt oss därför redan på måndag komma hit 06.00 för at t packa upp de trehundra lådor eko logiskt odlade bananer som är på

väg från Mellanamerika. Min erfarenhet är att det väcker stor respekt om man inte bara pratar utan också genomför sina

visioner. Visst är det så?”

Avslutningen

Vi sade inledningsvis att ett framgångsrikt ta l uppstår i samverkan med publiken. Och det gäller i synnerhet för talets

avslutning. Texter som romanen eller tidningsar tikeln är underkastade helt andra krav. Där är det inledningen som ska få

läsaren att gå vidare in i berättelsen. Ja, kvällstidningen som säljes i lösnummer måste hugga krokarna i den

förbipasserande köparen så snabbt som möjligt. Avslutningen på en artikel däremot, den ska kunna skäras om det fattas

utrymme på sidan.

Men retor ikern, när ska han eller hon satsa sitt krut för att vinna publikens engagemang? Jo, i slutklämmen. Alltså är

avslutningen oerhör t viktig för en retoriker. Så sluta med flaggan i topp! Sluta med en uppmaning! Sluta med en skjuts som

ger lyssnaren styrfart att göra det du vill.

Bergsäker! Se till att ha en väl förberedd avslutning. En avslutning som följer den linje du har hållit i talet. Ett sätt är att dra en slutsats:

”alltså ser jag som bästa lösning att vi…”

Eller tag chansen att ännu en gång repetera och inpränta dina tre viktiga punkter. Ett annat sätt att avsluta är att ta tillbaka

åhöraren till din inledning och knyta ihop säcken.





20

Knyt ihop säcken

”Trygghet, är det något bara armstarka busar med järnrör och högröstade huliganer ska få känna? Nej. Låt oss därför skr iva

under ett upprop för A. B. Eller C. så att alla får känna trygghet, på gator, på gångst igar, på tunnelbaneperrongen. För vår

stad är till för alla. Den är till för småbarn. Invandrare. Alla oavsett sexuell läggning. Och för 70-åriga mammor.”

Uppmana hur som helst lyssnarna till handling! Detta lyckas du med genom att vara förberedd. Då blir du trygg under talet,

från första början och till d in triumferande avslutning, den slutkläm som får lyssnarna att helt hålla med, nicka och resa sig

upp i bänken. För att sedan köpa gotländska hamburgare. Hurra för fler poliser. Eller förändra världen.

Hjälpmedel

Hur ska du få publiken att komma ihåg det du presenterar? Ett sätt är att förstärka budskapet du förmedlar genom att

använda olika hjälpmedel. Greklands retoriker ritade kanske i sanden. Dagens talare slår på persondatorn med PowerPoint-

programmet. Men det är lätt att presentationen får slagsida om hjälpmedlen används utan tanke. För mycket bilder, text och





21

tabeller kan ta uppmärksamheten från dig och budskapets kärna. Men genom att förstå hur den mänskliga hjärnan tar emot

och lagrar information kan du välja hjälpmedel.

Idag vet vi att hjärnan har två halvor. Vänster sida behandlar ord, siffror, logik och gör analys. Höger sida svarar för fantasi,

färger, musik, rytm, dagdrömmar och liknande. I västvärlden har skolan uppmuntrat oss att lära främst läsning och räkning –

vänster hjärnhalva. Den som i stället är skicklig i att teckna, fantisera eller arbeta med händerna anses ofta som mindre

framgångsrik än de med akademisk läggning. Men modern hjärnforskning visar att hjärnhalvorna båda är lika skapande.

Genom att kombinera dem kan vi nå inte bara 1 + 1 = 2. Utan 1 + 1 = 5.

En framgångsrik talare använder därför hjälpmedel som riktar sig till publikens fantasi, färgsinne och lust att skapa egna

bilder samt till hennes logik.

Genom att stimulera båda hjärnhalvorna till att samarbeta kan du som talare uppmuntra mottagarens hjärna att minnas allt.

För hjärnan stänger av bara av en enda anledning: att det börjar bli tråkigt.

Vilka hjälpmedel finns och hur använder du dem på ett stimulerande sätt?

Blädderblocket

Fungerar när publiken är 30 och färre.

Rita eller skriv enkla stödord som förstärker ditt resonemang.

Förbered eventuellt texten genom att dra tunna, för publiken osynliga linjer med blyerts.

Bilder (gäller även PowerPoint)

Kom ihåg att en bild säger mer är tusen ord.

Använd enkla symboler.

Utnyttja färger.

Massor av text tröttar ut publiken.

Har du mer text eller tabeller, dela ut informationsblad efteråt.

Högst 6 ord i rad och högst 6 rader.

(Högst sex kolumner i en tabell.)

När det gäller diagram och illustrationer så använd helst bara en illustration per bild, aldrig mer än två.





22

Checklista för talare

Synas, höras *Konsten att tala börjar inte med att prata. Den börjar med att se publiken.

*Första minuterna känns kanske nervösa. Det syns sällan.

*Krutet ska du lägga på slutet. Då uppmanar retorikern lyssnarna att göra som han eller hon vill: storma Bastiljen eller hurr a

för födelsedagsbarnet.

*Variera volymen.

*Pausen är talarens bästa vän. Våga vara tyst ibland – lyssnaren vaknar till.

*Le, då tror publiken att du tycker om dem.

*Stå bredbent med god balans.

*Visar du upp något, en bok eller ett papper: håll det stilla, mot kroppen lite längre än nödvändigt så att folk hinner se.

*Skriv ned klockslaget då du började. Det glömmer du bort annars.

*Håll tiden! Var beredd att sålla bort material när tiden rinner iväg.

Vem talar du till? *Är det helt främmande människor eller arbetskamrater, är det studiebesök med skolelever, skolföräldrar, politiker eller PRO?

Olika åhörare med varierande förutsättningar att lyssna och förstå vad du säger. Skolklassen kanske är ditkommenderad. Är

pensionärerna kvällskursare eller professorer?

*Har de samma förkunskaper som du? Hur insatta är de i ämnet? Vilket intresse har de av det du talar om? När på dagen är

det? Är de trötta och vill gå hem?

*Presentera dig! Stå redo vid dörren när de kommer. Välkomna dem. Ta alla chanser att skapa en relation.

*Lystrandet är som bäst några minuter in i föredraget och strax före paus. Använd dessa tillfä llen till att repetera dina

viktigaste argument. ”Om några minuter ska vi fika. Men innan dess vill jag berätta…” Gissa om de kommer att vakna till då!

Det framgångsrika anförandet





23

*Ha kul! Tyck att det är roligt. Då tycker publiken om dig och föredraget.

*Repetera.

*Använd ditt kroppsspråk.Tala så att också de längst bak hör.

*Tala inte för snabbt.

*Skapa en personlig stil

*Tala utifrån ditt personliga engagemang. Våga tyck till!

Ta plats *Glimten i ögat. Närvaro! Stå inte som en grå kosty m i ett hörn. Inse att åhörarna hoppas på en sak: att du ska vara bättre ä n

alla andra tråkiga talare de hört tidigare.

Kom ihåg:

*Du beskådas från det du reser dig upp eller kommer in i rummet.

*Du har kunskap.

*Du vill något, du har ett mål.

Nervositet När du står inför en grupp innebär det:

*Nervositet.

*Totalt tvivel.

*Tankar typ ”varför har jag gett mig in på det här?”

*Tvångsföreställningar som ”varför svettas jag om händerna?”

Men kom ihåg: Det syns inte!

Förberedelser *Att inte förbereda sig är att förbereda sig för ett misslyckande.

*Disposition är viktig.





24

*Stödord ger säkerhet.

*Läs för Guds skull inte innantill ur ett ordagrant manus. Använd de sammanfattande stödorden som ett minnesstöd, något

att kasta ett öga på om du drabbas av hjärnstopp.

Välj rätt manusform

Med ett bra fungerande manus blir du tryggare. Och bra form, det är en personlig fråga. Huvudsaken med ett manus är att

du är trygg, har struktur och kan ta hjälp om du glömmer av dig. Men bästa manuset är självklart det du inte behöver

använda. Målet är att du ska ha förberett dig så väl att du talar fritt och glömmer manus. Du låter det helt enkelt ligga på

bänken eller talarstolen. För finns det något värre än talaren som håller i sitt A4 block som vore det en livboj för en

drunknande?

Två olika ”fusklappar”

Bästa början på förberedelserna är att plugga in mater ialet så väl att du kan det helt fritt. Läs in dig på ämnet vid ett antal

tillfällen utspridda över flera dagar, helst hela veckan innan framförandet. Alternativet att panikstudera kvällen innan, är en

katastrof för självförtroendet, publiken och äkta makars nattro.

A3, A5, A6 – metoden

Efter en ordentlig inpluggning av ämnet sätter du dig och spånar fram allt du vill berätta. Flöda på. ”Brainstorma”. Fyll ett A3-

pappper med idéer.Ta en paus.

Fundera kring din tes. Vad är kärnan? Vad vill du med talet?

Läs igenom idéerna och strukturera ett antal ämnesområden eller grundpelare du vill tala om, låt säga att du ordnar in

idéerna från A3 till tio rubriker på ett halvt A4.

Tag en paus

Sätt dig nu med ett 1/4 A4, ett papper i vykortsstorlek. Ordna rubrikerna under tre grundargument. Kanske bygger du en

argumentationstrappa likt det exempel vi talade om tidigare med ”bra, bättre och bäst”.

Dessa grundpelare skriver du på kortet. Det är kapitlen du ska behandla. Sedan talar du mer eller mindre fritt ur minnet.

Kortet kan du ha i fickan. Det hjälper dig hålla tråden, strukturen.





25

A4 – modellen

Håll aldrig A4 block i handen! Möjligen kan du ha det liggande på bordet. I blocket kan du då – om du riskerar total ”black

out”, skriva ner hela inledningen. Som stöd att läsa innan publiken kommer. Läs aldrig ordagrant ur ett manus för en

åhörare. På sidan spaltar du sedan dina tre grundargument. De sammanfattas med några få stödord. Skriv i stora bokstäver,

VERSALER, så du kan läsa från håll.

Sist kan du skriva hela avslutningen ifall hjärnstoppet slår till också där. Nu har du början och slutet helt klara. De är inget att

oroa sig för. Anförandets mittendel, avhandlingen, har du uppdelad i tydliga kapitel, stolpar. Eftersom du pluggat in dina fakta

och argumenten för eller emot dessa kommer du att minnas allt när ångan väl är uppe. Tiden och energin kan du ägna åt att

skapa kontakt och övertyga.





26

Avslutning

Summera sist vad du sagt och för sök locka publiken att fråga. Har de inte förstått har du for tfarande möjlighet att reparera

skadan. Men en publik frågar sällan själv mant. Du kan då avsluta med ”Okey, satt ni bra?” Några i publiken kanske mumlar

”Ja…” Visst…” säger du ”…då blir det snart kaffe, det blir väl gott?” ”Ja!” Instämmer fler talet. Då slänger du försåtligt in

frågan; ”Och nu har säkert många av er frågor på det jag berättat om?”

”Öh…ja” kommer kanske några att erkänna. Och möjligen har du då en liten frågestund.

Frågar de frivilligt? Grattis!

*Håll hela tiden ögonkontakt så att du märker om något verkar oklar t eller om frågor dyker upp. Ser de ut som döda fiskar har

antingen syret tagit slut i rummet eller så har dina idéer fallit platt till golvet. U tny ttja frågor från publiken – de tyder ett aktivt

deltagande. Svara på frågorna direkt utan att göra för stora utsvävningar eller kan du inte besvara frågan så be att få

återkomma.

Håll vad du lovat

Om du lovat att återkomma med svar på frågor, måste du göra det så snart som möjligt. Har du lovat att sända annat material, till

exempel dokumentation, deltagarlistor eller litteraturförslag måste du hålla detta.

Genom att deltagarna snabbt får svar eller materia l ökar deras för troende för dig och din presentation. Det har du nytta av i

framtiden. Gott rykte sprider sig. Eller så återkommer en lyssnare som deltagare vid ett annat tillfälle.

Hur var det nu…hjälpmedel eller ej?

*Hjälpmedel kan lätt b li stjälpmedel. Men variation, ljud och bilder för tydligar budskapet och lättar

upp framställningen.

*Powerpointbilder måste vara lättlästa och inte innehålla för mycket information. Eller bara en bild? Sedan talar du utifrån

den. Säg hur som helst aldrig samma sak som publiken kan läsa eller se!





27

*Mikrofon. Ja tack, om du talar till fler än 30 ungefär. Välj mygga, (en liten mikrofon som sitter i en böj framför munnen), om

du inte är van at tala i den andra sortens, i handmikrofon. Men kolla ljudet INNAN folk kommer. Låt publiken slippa

”Ööh…hörs jag?”





28

Efter presentationen

Ta nu fem minuter och landa, men utvärdera sedan din insats. Fråga dig själv om det blev som du tänkt dig?

Hann du med allt?

Eller blev det tid över?

Fattade de?

Var din tes tydlig?

Var fanns presentationens toppar, var kom skratt och applåder?

Var somnade de?

Det är tuffa frågor som vi som har en lite självkritisk läggning kanske besvarar onödigt negativ t. Fråga gärna en balanserad

person eller vän som bill d ig väl. Ser publiken glad ut – ja då var de säkert det. Som amerikanerna säger ”Good is good

enough” Bra är tillräckligt bra.

Ja, kom ihåg det! Och att svaret finns hos publiken

Bra är tillräckligt bra. Det går självklar t att förbättra. Men överdriven självkriti k kan vara ett gissel. Så använde dessa

erfarenheter till att förbättra framtida presentationer. Men kom som sagt ihåg, vi är oftast alldeles för kritiska mot oss själva. Det är

publikens reaktion som räknas. Svaret finns - hos publiken.





29

Och nu sist, det här om manligt och kvinnligt

Innan vi går in i denna del av kompendiet är ett förtydligande på sin plats. Begreppen ”manligt” respektive ”kvinnligt” syfta r

här inte på några biologiska skillnader. Om det är så att kvinnor och män som talar till en publik gör det på olika sätt, är det

rimligen beroende på att samhället format oss under århundraden. Dessutom är det här fråga om generaliseringar. I mångt

och mycket ligger de stora skillnaderna på individplanet.

Men för att om möjligt överbrygga skillnader och förbättra kommunikationen mellan talare av ett kön och lyssnare av ett annat

kommer vi här att måla upp skillnader och särdrag, men med stora penseldrag.

Först av allt, hur ser män respektive kvinnor på samtal?

Män

I en värld av karriär, tävlan och konkurrens är samtalet ett sätt att

erövra en position genom att visa kunskap. En man avbryter

ofta men vill verkligen inte själv bli avbruten. Han gillar att vara

i centrum. Men han glömmer eller struntar i de tystlåtna.

Gester

Yviga. Använder armarna.

Skratt

Kan skratta högt, bullrande utan att tänka på omgivningen.

I ”talarstolen”

Vill prestera och verka övertygande. Tar gärna till orda.

Kan kompensera ett tunt innehåll med att lägga in svåra

formuleringar och ”övertygande” kroppsspråk.

Använder påståenden.

Kvinnor

Samtalet är ett sätt att umgås, bygga relation, visa

att man bryr sig. Avbryter sällan. OK att flera talar

samtidigt. Mindre benägen att hamna i centrum.

Försöker få med dem som är tystlåtna genom att

ställa frågor.

Gester

Mindre, kontrollerade gester. Gestikulerar relativt ofta

enbart med händerna

Skratt/fniss

Skrattar mer sällan högt när hon är i det offentliga

rummet och med manlig eller blandad publik. (Detta är

en grov generalisering självklart. Skratt handlar om

trygghet , sociala normer och accept från omgivningen.

Jämför en enkönad grupp kvinnor på standup-

föreställning.))

I ”talarstolen”

Vill inte verka skrytsam. Vill vara ordentligt påläst innan

hon yttrar sig. Kan få ett bra innehåll att verka vagt.

genom att ”underdriva” sina ord med kroppsspråket.

Avbryter inte. Frågar.





30

(Ur Brain Sex av Moir/Jessel och Du begriper ju ingenting av D. Tannen samt ur Hon och han, födda olika av Robèrt och Uvnäs))

Generella skillnader mellan kvinnor och män som offentliga talare

Män Talar mycket.

Gör gärna utvikningar.

Litar till gamla meriter.

Ger andra män(som är högre upp på statusskalan) accept

genom sitt kroppsspråk.

Talar sakinriktat.

Uppträder gärna provocerande eller som normbrytare.

Använder militära termer.

Kan använda svordomar.

Talar om en sak i taget.

Lyssnar mindre bra.

Kan kritisera och uttrycka vrede.

Argumenterar linjärt och efter regler.

Avbryter gärna.

Talar ofta med stark röst och långsamt.

Inleder och avslutar gärna.

Informerar hellre än be om hjälp.

Har få kroppsuttryck men uttrycker mer ofta ”pondus”.

Använder pausutfyllnader (Öööh….Aa…..Mmmmmm…)

Har svårt att läsa kroppsuttryck och mimik.

Använder tekniska hjälpmedel.

Har få ögonkontakter.

Använder fallande avslutningston.

Drar ofta över tiden.

Kvinnor Förbereder sig mycket.

Har lätt för att klä känslor i ord.

Talar mer ofta om personer och relationer.

Undviker mer ofta konflikt och vrede.

Frågar.

Lyhörd för stämning i gruppen,.

Använder mer ofta formuleringar som ”kanske”.

Använder berättelser.

Svär inte.

Kan hålla flera bollar i luften.

Använder färre tekniska hjälpmedel.

Avbryter mer sällan.

Lyssnar bra.

Ger och söker samtalsstöd (nickar, ler, hummar)

Har ett vårdat tal.

Mer varierat kroppsspråk men tar mindre plats.

Har få pausutfyllnader.

Använder och förstår invävda budskap (”Budskap

”mellan raderna”.)

Talar inte så starkt.

Har täta och långa ögonkontakter.

Uttrycker mer sällan klassisk ”pondus”.

Avslutningstonen är oftare stigande (frågande).

Slutar i tid.





31

(Ur Med tanke på talet av Backlund och Statusanteckningar av Lasse Frid)



Talarskola kompendium 2014 10-19

Education

Transcript of Talarskola kompendium 2014 10-19