Fasta ekologiskt,fixa hälsan och miljön

Kroppen:ny forskning, gamla ideal

Pappersindustrin vill satsa på kläder

Användes i exemplet, är ljusare än Smockas färg.

Smockas egna gråfärg.4/2016

Återvinn

2

Allt vi kan sammanfatta under begreppet kultur

berörs och hotas i samband med det spanska fascistupproret - freden, samarbetet mellan de civiliserade nationerna, lagens

och rättens principer, humanitet, upplysning, framåtskridande,

materiellt välstånd för de arbetande massorna.

Georg Branting 1936

Fascismens anda lever kvarVad syftar vi på då vi pratar om fascism i dag? Historiker och samhällsvetare debatterar ännu om vad definitionen av fascism egentligen är. Ursprungligen syftade termen på den politiska rörelsen i Italien före andra världskriget. I dag används begreppet nyfascism för att beskriva högerextre-ma rörelser som på olika sätt anknyter till fascismen. Den-na benämning är också otydlig och säger inte så mycket.

Barack Obama, Timo Soini och Vladi-mir Putin blir regelbundet anklagade för att vara fascister. Man behöver inte ens vara politiker för att bli kallad fascist, det brukar räcka att man har en stark åsikt som någon inte håller med om. Av diskussionen i kommentarfält och sociala medier att döma finns fascismen överallt. Det kunde vara på sin plats att påminna sig själv om vad be-greppet egentligen syftar på.

Fascismen är i dag knap-past aktuel l t i l l s i tt namn, men nog t i l l s i tt idéinnehål l . Stark auktoritet , våld och ultranation-al ism är centrala för fascismen. Hö-gextrema rörelser samlar stöd genom att måla upp social ism och feminism som hot mot den nationel la identiteten.

Rasism tillhör inte fascismens centrala tankar men an-vänds i dagens läge som ett redskap för att legitimera ny-fascistiska ideologier. Soldiers of Odin är inte ensamma

om att göra detta i Finland, även många etablerade poli-tiker använder samma retorik.

Fascismens idékärna dyker upp alltför ofta inom den fin-ska politiska diskursen. Man målar upp en bild av en nation som är hotad, och presenterar en lösning. Retoriken bygger på en förenklad konstruktion av en nationell identitet. Sam-

tidigt berättigar man våldet mot dem som inte anses höra till nationen.

Finska politiker kan ändå knappast kallas för fascister. Fascismen förak-

tar demokrati. Politiker som tange-rar nyfascistiska idéer på 2000-ta-let verkar inom demokratins ra-mar och använder populismen som ett effektivt verktyg. Fas-cismens jakande inställning till våld saknas också, åtminsto-ne bland etablerade politiker. Gemensamt är ändå en strävan

efter att bli av med så kallade oönskade element.

Nyfascistiska tendenser bör kän-nas igen, eftersom de utgör ett verk-

ligt problem i Finland. Renodlad vålds-bejakande fascism är relativt sällsynt i Fin-

land, men det är värt att komma ihåg att fasci-smen har sitt ursprung i nationalismen. Därför kunde det vara mera ändamålsenligt att istället för fascism prata om högerextremism, ultranationalism och rasism.

T E X T E LI S K A R E LL

PLOCK

OPINION

Fascism

(italienska fascismo, av

fascio, egentligen ’spöknippe’, se vidare

fasces), italiensk politisk massrörelse, grundad

och ledd av diktatorn Benito Mussolini och präglad av

förakt mot demokratin.

De rika blir rikare. De fattigaste sitter på gatorna och

tigger. Samhället fördjävligas till de liberala friheternas bästa och vänstern kämpar en modig kamp

mot chokladbollar.Jan Myrdal i ETC 10.12.2015

Nationalencyklopedin (ne.se)

3

Journalisten, författaren och politis-ka kommentatorn Markus Leikola har förfäder som varit med i antidemokratis-ka rörelser i Finland. Enligt Leikola fö-rekommer det drag av fascism i dagens Finland.

– Det finns motsvarande fenomen nu som på 1930-talet, inte bara i luften utan i praktiken också.

Leikola säger att Lapporörelsen inte bara var en antidemokratisk rörelse, men även en antielitistisk rörelse. Det går att hitta motsvarigheter mellan Lapporörel-sen och Finlands motståndsrörelse samt civilstyrkan Soldiers of Odin.

– Det finns radikala rörelser som mo-tiverats av nationalism som antingen ho-tar med våld eller använder våld. Internet används som ett effektivt verktyg i såda-na här sammanhang. Exempelvis Finlands motståndsrörelse och andra enstaka starkt nationalistiska röster får ett mycket kraf-tigare stöd med hjälp av internet, säger Markus Leikola.

Fascism har sitt ursprung i Benito Mus-solinis parti i Italien. Ett av ideologins mål är att skapa en stark nationalistisk identi-tet. Enligt fascismen är våld ett acceptabelt medel för att bilda denna identitet.

Även i Finlands historia hittar man fas-cism. I slutet av 1920-talet startades Lap-porörelsen som var en antikommunistisk rörelse med fascistiska drag och Mussoli-nis Italien som förebild. Ett uppror i Mänt-sälä tog kål på rörelsen 1932. Partiet Fos-terländska folkrörelsen bildades samma år från askan av Lapporörelsen och kom in i riksdagen. Partiet hölls kvar ända tills det förbjöds 1944 av vapenstilleståndsavtalet med Sovjetunionen.

Statsvetaren och professorn Jan Sund-berg vid Helsingfors universitet ser ock-så likheter mellan dagens och 30-talets Fin-land. Nationalism är inte fascism, men det finns fall där en mycket stark nationalism kommer fram.

– Det finns olika fall som man tittar

på där man ser kopplingar som kommer i lite ny tappning. Men nationalism är inte helt negativt, det finns också goda saker med nationalism. Vi har haft ci-vila styrkor förr, till exempel vita gar-den eller skyddskåren. Men man kan inte säga att skyddskåren var fascistisk trots att det fanns med folk som var fascister med i rörelsen. Att ha civi-la skyddskårer ger en klang av det för-gångna som inte är en vacker bild av Finland.

Enligt Sundberg finns en fascistisk anda kvar i Finland.

– Det här nationalistiska helgjut-na Finland med ett språk, embryon av denna anda finns kvar i Suomen Sisu, Sannfinländarna och kanske andra par-tier också. Lapporörelsen drev en bild av ett Finland utan socialdemokrati och det svenska språket. Lappoandan finns kvar, säger Jan Sundberg.

TEXT MAX RANTAKANGAS

FOKUS

Civila styrkor har rik historiaSoldiers of Odin patrullerar på gator och sprider sitt budskap på nätet. Paavo Väyrynen grundar ett eget nationalistiskt parti. Sannfinländarna är ett av de största partierna i Finland, nationalismen är stark och sitter hårt i grunden. Finns det en fascistisk anda kvar i Finland?

1930 ordnade Lapporörelsen ett anti-kommunistiskt bondetåg som samlades på Senatstorget i Helsingfors.

4

THL Hälsoenkät för elever 2008-2013, procentuell andel av elever som är, eller anser sig vara överviktiga2008 2011 2013

Elever i klass 8-9 15 16 16Elever i gymnasiet 13 14 15Elever i yrkesskolor 21 21 21

0 5 10 15 20 25

2008

2011

2013

THL Hälsoenkät för elever 2008-2013, procentuell andel av elever som är, eller

anser sig vara överviktiga

Elever i yrkesskolor Elever i gymnasiet Elever i klass 8-9

Svår fetma kan behandlas med en för-minskningsoperation av magsäcken el-ler en direkt bypassoperation av magsäck-en. Men tillsvidare är båda ingreppen säll-synta i Finland. Endast ca tusen patienter per år genomgår operationen, som är sär-skilt lämpad för personer med BMI (Body Mass Index = kroppsmasseindex) över 40. De andra nordiska länderna erbjuder ope-rationen betydligt oftare. Enbart i Sverige opereras ungefär 10 000 patienter per år för att lindra bot på sjuklig fetma.

Efter ett lyckat ingrepp, där antingen magsäcken stympas, eller kringgås, kan pa-tienten gå ned i vikt avsevärt mycket mer än med vanliga metoder. Under de första två åren efter ingreppet kan 80 procent av dem som har diabetesmedicinering sluta med användandet av insulinpreparat. Ty-värr återkommer behovet av medicinering efter två år för 80 procent av de som blivit av den efter viktminskningen.

Kirsi Pietiläinen är biträdande professor i forskningsenheten av övervikt vid Hel-

Fetmaepidemi hotar ungaI Norden släpar Finland efter när det kommer till behandlingen av fetma. Besparingar i skolhälsovård har lett till att fetmaepidemin hotar även barn och unga.

singfors universitet. Hon är harmsen över att den endokrinologiska delen av sjuk-vården inte remitterar tillräckligt med pa-tienter för behandling. Hon förklarar att den allmänna sjukvården inte har tillräck-ligt med tid eller resurser till att ta itu med problemet. Social- och hälsovårdsrefor-men och flera andra problem inom hälso-vården prioriteras. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har beräknat att en mag-säcksoperation betalar sig tillbaka på sju år då man räknar med de förminskade häl-sovårdsutgifter för en enskild person som opererats.

Tuula Haatainen, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens social- och hälsovårdsutskott, säger att hon känner till problemet med hälsovårdens brister och prioriteringar. Riksdagen har inte saken på agendan just nu. På hennes egen ag-enda finns idén att grunda ett gemensamt specialcenter för behandling av diabetes i Finland.

Enligt THL:s statistik har andelen överviktiga stabiliserats för vuxnas del,

men de ungas hälsa kommer att vara i fa-rozonen och öka andelen överviktiga vux-na i framtiden.

Enligt docent Pietiläinen har barnen ta-git skada av alla besparingarna i samhället. I nuläget finns endast en heltidsanställd friskvårdare per tre skolor. Även gymnas-tiktimmarna är betydligt färre idag och elevernas brist på motion är uppseende-väckande.

Det finns tydliga socioekonomiska skäl bakom fetman. Den enformiga fö-dan är betydligt billigare och skadligare för hälsan, säger Pietiläinen. Skillnaden i den förväntade livslängden mellan lågutbilda-de och välutbildade män är tolv år. Det är mycket, menar riksdagsledamot Tuu-la Haatainen. Den allmänna hälsovården borde kunna jämna ut så stora skillnader.

TEXT JANNE SILFVERBERGBILD SMOCKA

FOKUS

Övervikt bland unga •10-15 procent av barn under skolå ldern

•20 procent av barn i högstadieåldern

•18 procent av pojkarna och 11 procent av f l ickorna i gymnasiet

•26 procent av pojkarna och 17 procent av f l ickorna i y rkesskolorna

5

Från size zero till size heroEn förvrängd kroppsbild är väldigt allmän i dag. Vi omringas av uppiffade modeller och pinnsmala provdockor. Vad som ofta glöms bort är hur barnen påverkas av detta.

F O T O © M a t t e l , a l l r i g t s r e s e r v e d

FOKUS

BARBIE. Den nya Barbie-dockan lanseras i tre oli-ka kroppsformer. En ska framhäva kurvighet, en vara kort och en liten och nätt. Dockorna

lanseras också i sju olika hudfärger.

På senare tid har man inom kläd- och skönhets-branschen allt starkare börjat gå in för nytänkande. Så-väl inom företag som i medier vill man i dag satsa på att framställa en mer realistisk bild av människokrop-pen. Den rådande kroppsbilden hos många är oerhört skev. Enligt svenska Folkhälsomyndighetens under-sökning, upplevde sig tre fjärdedelar av tonårsflickorna som överviktiga trots att endast en fjärdedel i själva ver-ket var det. Forskning tyder också på att en förvrängd kroppsbild lätt går i arv från en generation till en annan. Redan från barnsben möts man i dag av kroppshets och kritik mot kroppar som avviker från det upplev-da idealet.

– Förr pratade man inte om människokroppen i så kritisk ton inför barn. Nu kritiseras den egna kroppen, och även andras, öppet framför barnen. Barn tar efter vuxna så självklart påverkas de, säger näringsterapeut Katja Mäkelä vid Ätstörningskliniken i Karleby. Som en följd av detta visar allt yngre barn tecken på en ne-gativ syn på den egna kroppen.

– Det är inte ovanligt att barn redan i årskurs ett och två upplever tidiga symtom på ätstörning.

Mäkelä anser att ansvaret att inte överföra en nega-tiv kroppsbild på barnen ligger på hela samhället.

– Föräldrarna bör inte prata om sina egna och an-dras kroppar i så negativ ton då barn hör. Företag bör se över hurudana modeller de anställer. I medier måste man också fundera på vad man visar för barnen. Det är ett gemensamt ansvar vi har.

Eeva Ketola, verkställande direktör för modellagentu-ren Fondi, är inte helt överens med Mäkelä. Hon anser att barn ännu inte fokuserar på utseendemässiga saker, som vilken kroppsform en modell har.

– Vi anlitar modeller i storlek 34-38 eftersom det är vad företagen vill ha. Realismen säljer inte alltid, men-ar Ketola.

Många företag har dock valt en motsatt riktning. Leksakstillverkaren Mattel lanserade i år den välkän-da Barbie-dockan i nya former. Dockan finns nu i tre nya storlekar. En av de nya dockorna är kurvigare och ska bättre motsvara en sundare kvinnokropp. Att re-dan från barnsben få bekanta sig med olika kroppsty-per med avseende på längd, form och hudfärg, ger en sundare bild av hur olika människokroppar kan se ut.

TEXT SOFIA WESTERHOLM

6

Fasta för en grönare världVärlden står inför ett val, att blunda eller agera för klimatförändringarna. Kampanjen Ekofasta för klimatet vill lyfta fram att varje individ kan vara med och påverka för ett miljövänligare samhälle.

TEXT HANNA BJÖRKLUNDFOTO AXEL ÅHMAN

7

På onsdagen inleddes kampanjen Eko-fasta för klimatet. Ekofasta innebär att under valfri tidsperiod göra val till för-mån för miljön och klimatet. Malin Flemming-Nyman deltar för första gången i ekofastan som i år ordnas för femte gången.

– Jag tror att ekofastan väckte en tanke om att jag ensam kan göra nå-got. Både för mig själv, medmänniskor-na och miljön. Det blir så oöverkomligt att tänka på all miljöförstöring i värl-den, men i min egen omgivning kan jag göra en insats.

Klimatförändringarna har varit ett omdiskuterat ämne i och med klimat-förhandlingarna i december. Den glo-bala uppvärmningen, bristen på natur-resurser och vår konsumtionskultur gör att ekologiska val blir allt viktiga-re i samhället.

Ekofasta för klimatet ordnas av Evangelisk-lutherska kyrkan i Fin-land i samarbete med Finlands Svens-ka Marthaförbund, Changemaker nät-verket och tidningen Kyrkpressen. Ar-rangörerna betonar att det alltid är fri-villigt att fasta och att var och en får fasta som de vill och ha sina egna moti-veringar till det. För Flemming-Nyman kommer ekofastan bli ett sätt att kun-na fokusera på och skriva klart sin exa-mensuppgift.

– Jag ska dra ner på sockret. Både för att få mer energi till att fokusera och dels för att ta tag i en eventuell dietom-läggning längre fram. Det blir också en träning i att ge tid och plats för ett ar-bete som är ”bara mitt”. Jag gör något som är viktigt och roligt, men också ut-vecklande för mig i min yrkesroll.

Begreppet fasta förknippar många med religion. I den kristna kyrkan firas fas-ta innan påsk och lilla fastan innan jul. Fastan har traditionellt gått ut på att av-

Fasta för en grönare värld

Om jag börjar köpa mina

kläder i andra hand så blir det lättare

för männi-

skor i min om-

givning att

göra det.

stå från mat och dryck, bland annat för att skilja på vardag och fest men ock-så för en andlig förnyelse. Miljöfrågor är viktiga inom kyrkan och inom verk-samheten har det arbetats fram miljö-diplom som församlingarna kan få om de uppfyller vissa kriterier för exempel-vis avfallshantering. Idén med en ekolo-gisk aspekt på fastan väcktes för fem år sedan. Ekofastan går hand i hand med den kristna tron, berättar Simon Lam-penius, en av arrangörerna från Evang-elisk-lutherska kyrkan.

– Målet är att väcka medvetenheten om att våra livsval har betydelse. Speci-ellt livsval som berör miljöfrågorna och att man med små steg kan vara med och påverka. Det är på något sätt allmänt känt att vi behöver jobba för miljön och för klimatet. Vi vill gärna få många med och sprida det budskapet.

Syftet är inte att tänka överambitiöst. En bra början är att till exempel införa en vegetarisk dag i veckan eller att av-stå från att köpa kläder under en vecka. Om man inte vill införa köpstopp helt

Tre områden du kan tänka på för en mer ekologisk vardag

och hållet kan man istället fråga af-färerna och företagen hur produk-terna framställts och på det sättet signalera att det är viktigt att tän-ka ekologiskt, förklarar Lampenius.

Miljövårdschef Anne Antman vid Natur och miljö tror också på makten av att förändra små saker i vår vardag.

– Ofta är det så att vi försö-ker handla och vara som andra människor i vår egen referensgrupp. Om jag till exempel börjar köpa mina kläder i andra hand så blir det lättare för människor omkring mig att börja göra det. Då sprids kultu-ren och det blir en ny norm.

Enligt Antman värderas ägandet av föremål inte längre lika mycket som förr. Uppfattningen om att sa-ker ger oss status håller på att för-ändra. Istället börjar människor vär-dera andra saker i livet utan att lev-nadsstandarden blir sämre. Till ex-empel att vara med vänner och familj.

Maten • Ät mindre kött eftersom

köttproduktion ger sto-ra utsläpp. Baljväxter, nöt-ter och fullkornsprodukter är mer ekologiska protein-källor.

Resor • Flygresor är mycket förö-

dande för miljön. Flyg där-för så sällan som du kan

och om du måste flyga för-sök välja direkta resor, eftersom de största utsläp-pen orsakas då flyget lyfter och landar.

Boende• Det är viktigt att göra ett

bra val för hur ditt hus el-ler lägenhet ska värmas upp. Välj ett miljömärkt el-bolag.

8

Hur stort är dittI TIDEN

Vattenfotavtryck är ett uttryck för den totala mängden vatten som används för att producera varor eller tjänster.

Vattenresurserna i världen är begränsade och matproduktionen tar upp en stor del av dem. I Finland har vi riklig tillgång till vatten men vårt vattenfotavtryck lämnas ofta utanför våra gränser.

Man kan exempelvis räkna vattenfotavtrycket för olika slags kost. Den tydligaste faktorn som påverkar fotavtrycket är mängden kött som konsu-meras. Här är några exempel på hur mycket av en viss produkt det går 1000 liter vatten åt att producera. Siffrorna baserar sig på globala genom-snitt och kan variera beroende på lokala produktionsmetoder.

58 g

68 g

5 st

=

=

=

1000 l

1000 l

1000 l

TEXT ELIS KARELLILLUSTRATION SARA ÖSTMAN

KÄLLA WATERFOOTPRINT.ORG

9

Mytisk dryck kan bryggas hemma

I TIDEN

Trender kommer och går, men kombucha verkar inte vara på väg att försvinna. Den bakterierika tedrycken påstås ha betydande hälsoeffekter.

T EXT ELIS KARELL

Niklas Backlund häller upp två glas av den ljusgula drycken. Han blev bekant med kombucha för ungefär två måna-der sen, då en kommersiellt produce-rad variant bjöds ut i samband med en filmvisning. Backlund blev genast in-tresserad och kom fram till att man kan brygga kombucha också hemma. Nu dricker han kombucha dagligen.

Kombucha tillverkas genom att fer-mentera sötat te. Drycken har en tu-sentals år lång historia i Asien. På 1990-talet började flaskor dyka upp i amerikanska butiker, men entusiaster har bryggt drycken hemma redan i ti-otals år.

Olika versioner av kombucha finns nu också på finska hälsobutikers hyllor, men priset är relativt högt. Backlund föredrar att brygga drycken hemma. Han påpekar att det är billigt att kom-ma igång, och nästan gratis i längden.

För bryggningen behövs vatten, socker, te och en så kallad kombuchas-vamp, det vill säga en bakteriekul-tur som liknar en vit pannkaka. Kom-buchasvampen kan köpas eller odlas av någon som redan har en.

Då det skrivs om kombucha handlar det mest om dryckens hälsoeffekter, så för-väntningarna på smaken var inte väldigt höga. Lukten är lite tvivelaktig, men

Backlund säger att smaken påminner om Sprite och mjöd. Smaken är faktiskt god, den påminner lite om skumpa med sin sötma och syrlighet.

Denna sats är bryggd på grönt te, Backlunds favorit, men man kan även an-vända svart eller vitt te. Det finns stora möjligheter att variera smaken, och kom-mersiellt producerad kombucha är ofta smaksatt med ingefära eller frukt.

Kombucha innehåller en levande bak-terie- och jästkultur, som tillskrivs en imponerande mängd positiva hälsoef-fekter. De mest entusiastiska anhängar-na rekommenderar drycken för att be-handla AIDS, cancer och diabetes. Det har också påståtts att kombucha för-stärker immunförsvaret, botar hårav-fall, hjälper matsmältningen, är effek-tivt för viktminskning, och så vidare. Listan fortsätter i evigheter.

De påstådda hälsoeffekterna sak-nar vetenskapliga bevis, men drycken innehåller stora mängder antioxidanter, enzymer, vitaminer och nyttiga bakte-rier.

Backlund förhåller sig skeptiskt till de vildaste påståendena, och dricker kombucha främst för smakens skull. Han tycker ändå att drycken höjer hans energinivåer, och han tror på att den har vissa positiva effekter.

KOMBUCHA bryggt på grönt te är Niklas Backlunds favorit.

ELIS

KAR

ELL

mis

sbos

sy, C

C

TEDRYCKEN kan bryggas på burk.

10

Bomullsproduktionen har inte ökat under de senaste tio till femton åren. Det finns en stor brist på vatten och för få lämpli-ga områden att odla på. Dessutom mins-kar de befintliga odlingarnas produktivi-tet hela tiden. Världens bomullsodlingar kommer inte att räcka till då världens be-folkningsmängd ökar, samtidigt som lev-nadsstandarden höjs. Det finns redan syn-tetiska material, som till exempel polyes-ter som görs av olja. Polyester är dock inte helt oproblematiskt, eftersom det i princip är omöjlig att bryta ner och förorenar våra vatten. Det finns därför en ökande efter-frågan på textilfibrer från naturliga källor, som cellulosa.

I det pågående projektet Design world of cellulose (DWOC) jobbar i huvudsak Teknologiska forskningscentralen VTT och Aalto-universitetet på att utveckla tek-niker för att inte bara återanvända, utan faktiskt framställa nya starkare tyger.

Förutom att det finns ett behov av nytt råmaterial för textil, finns det även eko-nomiska intressen bakom projektet. Fin-land behöver hitta helt nya sätt att använ-da sitt gröna guld, skogsindustrin och cel-lulosan då försäljningen av papper hela ti-den minskar.

– I Norden, speciellt Finland och Sve-rige, har vi varit mycket ivriga att få fram tekniken som skulle göra det möjligt att framställa textila fibrer från virke. Tanken är att där det tidigare i industrin funnits en pappersmaskin, ska det i framtiden finnas en fibermaskin, säger forskningsprofessor Ali Harlin vid VTT.

Enligt professor Herbert Sixta som leder forskningsteamet vid Aalto-universitetet skulle det löna sig för skogsindustrin att investera i den här teknologin.

– Vi har räknat ut att inom det inom de kommande 20 åren kommer att finnas

Då pappersindustrin rämnar och bomullen tar slut krävs nya innovationer. Det finländska forskningsprojektet Design world of cellulose handlar om att utvinna textila fibrer ur cellulosa. TEXT EVELINA KULPILLUSTRATION AXEL ÅHMAN

KUNSKAP

Papper byts till kläder

Den teknologi som tagits

fram genom det finländska

projektet Design world of

cellulose vann år 2015 European

Paper Recycling Awards. I år har de prisbelönats

med H&M:s Globe challenge

awards.

11

en klyfta för cellulosa att fylla, då bomul-len inte räcker till för industrin. Där kan den nya teknologin komma till nytta, säger Sixta till Yle nyheter i juni 2014.

En av de mera betydande teknologi-erna som togs fram under projektet kall-las Ioncell-F som går ut på att man använ-der en slags saltlösning, som mycket ef-fektivt löser upp cellulosa. Av denna lös-ning spinner man därefter ett garn, med en fiber som är mycket stark. Med Ion-cell-F-teknologin har man fått fram det starkaste fibret hittills. Regeln är: ju mera cellulosa, desto starkare.

Just nu är tekniken för dyr för att an-vända i till exempel klädindustrin. Profes-sor Herbert Sixta menar att det därför nu är stort fokus på att få fram en återvin-ningsteknik för saltlösningen. Det är vik-tigt för att kommersialisera tekniken.

– Teknologi är ofta långsiktigt och DWOC:s främsta uppgift är att få fram

tekniken och att utveckla konceptet. Först inom fem till tio år är det en industriellt möjlig process. Enligt Ali Harlin kommer vi att se massproduktion av cellulosakläder inom hundra år .

Ioncell-F-teknologin kan också komma att spela en roll inom återanvändningen av bomull. Enligt ett EU-direktiv som trätt i kraft i år får man inte längre avlägga tex-tilier på avstjälpningsplatsen. Man kan an-vända textilier till bränsle, men det är inte optimalt. Att återanvända så mycket som möjligt borde vara högsta prioritet, men en stor del av de textilier och den bomull som slängs är av så dålig kvalitet att fibrer-na inte håller för mekanisk återanvändning.

– Mekaniska återvinningstekniker för att bryta ner textilier finns redan, men gamla kläder har i allmänhet dåliga fib-rer och därför svaga mekaniska egenska-per. Men om vi däremot kan lösa upp och

ta vara på de intakta molekylerna, kan vi spinna nya fibrer och få en ny ursprungs-produkt, säger professor Harlin.

Just nu fungerar det textila kretslop-pet inte optimalt. Teknologier för att sor-tera textilier och raffinera bomull finns re-dan, men den omfattande logistiken för ett fungerande ekologiskt kretslopp och en kommersiellt fungerande Ioncell-F-tek-nologi fattas ännu.

BOMULL

Bomullsproduktionen har inte ökat på 2000-talet. Inom tjugo år bedömer forskare att bomull kommer att behö-va ersättas med andra alternativ.

INNOVATION

För att kunna producera kläder av cellulosa måste tek-nologin utvecklas. Ioncell-F är en ny sorts saltlösning och ett viktigt framsteg som projektet fört med sig. Inom hundra år kommer vi att se massproduktion av cellulo-sakläder menar forskare vid Teknologiska forsknings-centralen VTT.

INDUSTRI

Pappersindustrin i Finland och hela världen avtar hela ti-den. Utmaningen i framtiden blir att utnyttja kunnandet som finns inom den finländska pappersindustrin och slå sig in i klädindustrin med kompetens och nya innovationer.

Datum: 12 februari 2016Utgivare: Svenska social- och kommunal-högskolan vid Helsingfors universitetChefredaktör: Carl-Gustav LindénJournalistisk chef: Björn Udd

Producent: Lilian TikkanenReportrar: Evelina Kulp, Felicia Grönholm, Hanna Björklund, Janne Silfverberg, Elis Karell, Sofia Westerholm, Max Rantakangas

Layout: Sandra Anttila, Sara Östman, Axel ÅhmanParadbild: Axel Åhman

REDAKTIONEN TIPSAR

Från fiskeredskap till kärlekslåtar

Alla hjärtans dag är åter här och det vill vetenskapscentret Heure-ka i Vanda uppmärksamma med en kväll fylld av kärlek. På lördagen den 13.2 tar kärlekstemat över cen-tret klockan 18-22. Under den tiden är centret stängt för minderåriga.

Man välkomnar såväl singlar som par att öva på raggningsrepli-ker och prova på vågade matrecept

för förälskade. Biljetterna kostar 15 euro per person och kan köpas på förhand via Heurekas nätbutik eller på plats under evenemanget. Även centrets övriga utställningar kom-mer att vara öppna under kvällen.

TEXT SOFIA WESTERHOLMBILD HEUREKA

Raggning och vågade recept på Heureka

Farliga kärlekslåtar på Savoy-teatern

Familjevänlig mässa i marin anda

Inget napp på alla hjärtans dag? Smockas reportrar tipsar om de bästa vändagsaktiviteterna och lite havsromantik på köpet.

Under alla hjärtans dag 14.2.2016 tar vokalensemblen Club for five över Savoy-teatern. Konserten Vaarallisia Rakkauslauluja – Farli-ga Kärlekslåtar är en blandning av kärlekslåtar från världens alla hörn, men också låtar från ensemblens populära blandning ”Casino Roya-le”. Den består av sånger från James Bond -filmerna, bland annat ”Sky-fall”, ”Tomorrow Never Dies” samt

”From Russia With Love”. Bandet sjunger mysmusik för alla åldrar och är ett säkert val för den som vill gå ut på dejt under alla hjärtans dag. Klangen hos gruppen kan kallas sockersöt och felfri - nästan irrite-rande bra, men för kommande sön-dag passar den in mer än väl.

TEXT JANNE SILFVERBERGBILD CLUB FOR FIVE

Saknar du sommaren och båtlivet? Alla båtvänners mötesplats öppnar sina dörrar igen, det är nämligen dags för båtmässan 2016. På mäss-san kan du kolla in de nyaste fiske-redskapen, lyssna på historier från seglingsresor och beundra de nyas-te och finaste båtarna.

För alla vattendjur där ute bju-der Aalto Waterexpo på program för alla som älskar vattensport i mässcentrets nya pool. Där kan man prova på surfing, SUP yoga el-

ler dykning samt följa med den in-ternationella wakeboard tävlingen Honor Wake Jam. Eller dansa till musiken av artisterna Evelina, Stig och Diandra.

Båtmässan ordnas i Mässcent-ret den 12–21.2. och är ett ypper-ligt evenemang för hela familjen i väntan på soliga och varma som-mardagar.

TEXT FELICIA GRÖNHOLMBILD MÄSSCENTRUM

Läs mer på smocka.fi!