Finlands regering bekantar sig med medborgarlöner

Apokalyptiskhårdrock erövrar Nationaloperan

Högtidsdräkt, mörk kostym eller smart

casual?

Användes i exemplet, är ljusare än Smockas färg.

Smockas egna gråfärg.3/2016

Cybersvindel

2

För även om vänner av till exempel Vf:s och

Grönas basinkomstmodeller kan glädjas över resultatet, bör

man vara försiktig med statistik, speciellt statistik som är insamlad

via opinionsundersökningar, även om den stöder ens egen

åsikt. Så mycket hänger nämligen på hur frågan är

utformad.

Janne Wass, Ny Tid 20.1.2015

Statistik kräver eftertankeStatistik är en lurig grej. Statistik är extremt viktigt i samhällsde-batten. Siffror, vetenskapligt insamlade data och hårda fakta är det som oftast väger tyngst då man ska argumentera för en åsikt. Po-litiken måste ju vila på någon slags konkret grund och samhälls-förändringar måste ju kunna motiveras utifrån något som faktiskt dokumenterats. Statistik är försök till kontroll, makt och ordning över verkligheten, och det är ju faktiskt verkligheten som bor-de driva samhällsutvecklingen. Vetenskapen strävar ju åtminstone efter att avbilda verkligheten så som den är.

Men statistik är knepigt. Att kunna använda statistik på ett vettigt sätt är inte det lättaste. Det är riskabelt att presentera siffror tillsammans med en svag, eller obefintlig analys. För att kunna använda statistik på ett ändamålsenligt sätt är det avgö-rande att man också har en djupa-re förståelse för samhälleliga sam-band överlag. Världen är inte svart-vit. Man borde därför alltid kunna placera in statistiken i en kontext och också kunna härleda komplexa samband och orsaker som kan ligga bakom siffrorna.

Svenska studier har visat att brottsligheten är högre bland etniska minoriteter. Personer födda i ut-landet eller med utländska föräldrar var år 2005 över dubbelt så ofta misstänkta för brott jämfört med personer med svenskföd-da föräldrar. Det utreddes flera orsaker till detta, men den enskilt största var deras socioekonomiska status. Utrikesfödda har gene-rellt sett lägre socioekonomisk status, lider oftare av social isole-ring och bor i segregerade områden. Om man istället hade gjort jämförelsen med hänsyn till eller mellan personer från olika soci-

oekonomiska förhållanden eller samhällsklasser, hade orsakssam-bandet snarare pekat på att brottsligheten är högre hos personer som på något vis befinner sig i en socialt utsatt situation, än att utrikesfödda är mera brottsbenägna än inrikesfödda.

Då man benat ut detta blir också problematiken en annan. För att motverka problemet borde vi kanske då ställa oss frågorna: Hur

kan vi bli bättre på integration? Hur kan vi minska samhällsklyftorna?

Det tål ändå att understrykas att det finns en viktig poäng med statistik. Det

är att statistik pekar på strukturer och allmänna fenomen i samhället. Det faktum att statistik finns borde, trots att den inte gör det, göra det omöjligt för människor att säga saker som “jag har aldrig upplevt det så” eller “den här problemati-ken finns inte.” Bara för att man själv inte upplevt något eller ser

något i sin egen lilla värld betyder det inte att det inte finns tydliga ten-

denser i samhället som går att stu-dera. Statistik pekar på strukturer, inte

på individer.Det är svårt att säga vad som behövs för att

se till att statistik presenteras och tolkas på ett korrekt sätt. Kanske är det insikten och respekten för

att statistik är något som dokumenterar mönster som finns i sam-hället, i kombination med en konstant inre påminnelse om att värl-den inte är svartvit. Vi borde aldrig acceptera första möjliga slarvi-ga presentation av orsak-verkan, utan att konstant försöka nyanse-ra det man läser och hör och aldrig sluta ställa sig frågan: Varför?

TEXT EVELINA KULP

PLOCK

OPINION

I Smocka den 3.2. står det att Rosina Heikel skulle ha fått lov av kejsaren att officiellt vara inskriven vid universite-tet. Detta stämmer inte.1870 fick Rosina Heikel åhöra fö-reläsningar i fysiologi vid Helsingfors universitet. På basis av ett ”nådigt brev” av kejsaren fick hon 1871 lov att stu-dera medicin utan att vara officiellt inskriven.

Man ska komma ihåg att då

vi talar om de här procenterna – till exempel om man beaktar

ursprungsländer – så är det så att ju mindre befolkningsgrupp det är fråga om desto mindre beskriver den här procenten ett

verkligt antal.

Kriminolog Maria Normann, Svenska Yle 29.1.2016

Rättelse:

3

Medier dåliga på statistik

FOKUS

DIAGRAM kan vara väldigt miss-visande, både stapel- och pajdia-grammets turkosa bit är 39 pro-cent. De flesta tolkar främst paj-diagrammet snabbt som något strax under 50 procent.

FOKUSSM

OCK

A

Det är inget nytt fenomen att tolkning och förmedling av statistik är både svårt och ofta leder till problem. Journalisterna gör fel medan mediekonsumenterna har svårt att förstå dem.

TEXT FELICIA GRÖNHOLM

0

10

20

30

35

40

???

Enligt professor Matti Wiberg vid Åbo Akademi och professor Seppo Laak-sonen vid Helsingfors universitet beror många problem, misstolkningar och fel-aktigheter på journalisternas bristfälliga kunskaper och förmåga att kunna tolka statistik. En del journalister blandar mel-lan procent och procentenheter och deras tolkningar av statistiska uppgifter är ofta bristfälliga. Enligt Wiberg beror detta ofta på att enskilda journalister har för mycket ansvar och för lite resurser och tid.

Marie Selenius, universitetslärare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet poängterar att journalisternas tendens att förtydliga och förenkla statistik för att konsumenterna ska förstå, leder till en ökad risk för att felaktigheter uppstår.

– Sen förekommer det tyvärr väldigt myck-et direkta fel i till exempel dagstidningar, diagram och andra klassiker som jag miss-tänker att till största delen är slarv, säger Selenius.

Att lösa de problem som förekommer kan vara lättare sagt än gjort. Den främsta lös-ningen som lyfts fram och understryks för att minska på misstolkningar är en breda-re undervisning i statistik. Journalisterna borde ha bättre möjligheter och mera tid för att kunna rota i och kunna fråga insatta personer om de ämnen de rapporterar om. Seppo Laaksonen poängterar vikten av ett fungerande samarbete mellan journalister och till exempel statistiker. Samtidigt bor-de det enligt Wiberg sättas mera ansvar på redaktionerna och cheferna, och inte läg-

ga allt på de enskilda journalisterna. I själ-va framställningen skulle det enligt Wiberg vara viktigt att bättre klargöra hur en viss undersökning gjorts och varifrån informa-tionen tagits.

Ett av de största problemen verkar vara att journalisternas ansvarsområden är för breda, tiden de har till förfogande för kort, kunskapen för bristfällig, och verktygslå-dan enorm. I stället borde arbetet delas upp så att man fokuserar på sina egna spe-cialområden. Det negativa skimret på sta-tistiken är beklagligt. Statistiken är egent-ligen ett väldigt användbart hjälpmedel på många områden, säger Marie Selenius.

– Det är inte verktygens fel. Om man använder en såg för att klippa tyg så är det dumt att skylla på sågen.

4

FOKUSFOKUS

Tidigare talades det om ett rökfritt Fin-land år 2040 men nu tror man att målet kan nås redan tio år tidigare. Vi är på rätt väg, rökning bland unga i högstadieålder samt studerande på andra stadiet har sedan början av 2000-talet minskat. 84 procent av flickorna respektive 74 procent av poj-karna uppger att de inte använder nikotin-produkter. Det framgår i en färsk under-sökning av Institutet för hälsa och välfärd.

Tyvärr är resultaten inte enbart positi-va. Snusanvändningen, speciellt bland poj-kar, har på senaste år ökat markant. Allt oftare kan man även skymta e-cigaretter i händerna på dagens ungdomar.

– Många tror att snus är mindre skad-ligt än tobak. De missar helt enkelt att snu-set innehåller nikotin. Dessutom ses det ofta som maskulint bland unga pojkar att snusa, säger Hanna Ollila vid Institutet för hälsa och välfärd.

Ollila anser att det nu finns starka skäl att se till att de ungdomar som inte röker inte heller hittar till snuset eller e-cigaret-ten. Lagstiftningen gällande nikotinpro-dukterna bör förnyas.

Riksdagsledamot och ordförande för social- och hälsovårdsutskottet Tuula Haatainen (SDP) är överens med Ollila. I Finland an-passas tobakslagen som bäst i riksdagen enligt de rådande EU-direktiven och ska träda i kraft innan slutet av maj.

– Det gjordes starkt motstånd då rök-ning förbjöds på restauranger men i dag visar sig de flesta vara nöjda med det. Nu lobbar väldigt många för att göra försälj-ningen av snus laglig i Finland och det mås-te vi se till att inte sker, säger Haatainen.

Hon anser att bevakningen av snu-simporten bör skärpas och smaksatt snus förbjudas totalt. Marknadsföringsvillko-ren bör också regleras. I dag marknads-

Pinnen ger vika, prillan tar överI takt med att tobaksrökningen minskat bland unga, har användningen av snus ökat markant speciellt bland pojkar.

Snus• Beroendeframkallande njutnings-

medel

• Består av finmalen tobak

• Innehåller 4-22 mg nikotin/por-tion

• All försäljning är förbjuden i Fin-land sedan EU-medlemskapet år 1995

förs t.ex. e-cigaretterna allt för ofta som en metod för att sluta röka.

– Riksdagen mottar meddelanden där folk undrar varför vi vill förbjuda e-ciga-retter och snus då användningen av dem leder till att tobaksrökningen minskar.

– Nu gäller det verkligen att se till att unga får vetskap om hur stor skada alla ni-kotinprodukter, såväl tobak som e-cigaret-ter och snus gör, tillägger Ollila.

TEXT SOFIA WESTERHOLMBILD SMOCKA

5

Basinkomst, även kallad medborgarlön, är en summa pengar som staten ovillkor-ligt skulle betala ut till samtliga medborg-are. Summor mellan 100 och 1000 euro per månad har förslagits, och tanken är att basinkomsten ska förenkla den nuvarande djungeln av olika bidrag och stöd.

Basinkomsten har figurerat i den fin-ska politiska diskussionen sedan 1970-ta-let, och inom ett par år blir den verklighet. Ett försök med basinkomst kommer att genomföras under 2017-2018 under led-ning av Folkpensionsanstalten.

Förespråkare brukar lyfta fram basin-komst som ett sätt att jämna ut på in-komstskillnaderna och förbättra arbets-lösas, låginkomsttagares och deltidsan-ställdas ställning. Kritiker menar ändå att systemet inte uppmanar till arbete och är olönsamt.

Diskussionen om basinkomst har gått hand i hand med diskussionen om arbets-begreppet. Sedan 1990-talet har man pra-

tat om arbetsbegreppets förändring. Tan-ken syftar på att annat arbete än bara lö-nearbete kan ses som samhällsnyttigt. Da-gens grundskydd avspeglar inte detta, och där kommer basinkomsten in. I ett traditionellt arbetsbegrepp är arbets-tagaren heltidsanställd, och arbetes värde mäts i pengar. Många förespråkare för ba-sinkomst, speciellt inom den politiska vän-stern, menar ändå att begreppet inte läng-re är relevant.

Vänsterpartier förespråkar en relativt hög basinkomst, som helt och hållet eller delvis skulle ersätta den nuvarande grund-tryggheten. Modellen bygger på en män-niskosyn där en viss levnadsstandard ses som en rättighet. Högerpartiers modeller för basinkomst ut-går från en betydligt mindre summa, och bygger för det mesta på ett traditionellt ar-betsbegrepp. Gemensamt för de olika för-slagen på basinkomst är att de skulle göra

det lättare att ta emot deltids- och frilans-arbete.

Om en modell med en relativt hög ba-sinkomst skulle gå igenom skulle konst-närer, forskare och studerande kunna vara de stora vinnarna. Också för småföreta-gare, anhörigvårdare och frivilligarbetare skulle basinkomsten kunna vara en moti-verad lösning. Forskares och konstnärers inkomster be-står i dagens läge i hög grad av stipendier och privata stöd. En basinkomst skulle ge dem möjligheten att koncentrera sig på sitt arbete, och vara ett mer demokratiskt al-ternativ då inga privata intressen styr vem som får pengarna.

För studerande skulle en basinkomst betyda en tydlig ökning i inkomster, då de flesta nu lever under fattighetsgränsen. Ba-sinkomsten skulle låta studerande satsa på sina studier, men det skulle ändå vara lön-samt att ta emot jobb.

Finlands välfärdssystem står inför betydande förändringar inom en nära framtid. I regeringsprogrammet har det inskrivits ett försök med basinkomst, och projektet har brett understöd bland partierna och finländarna.TEXT & BILD ELIS KARELL

FOKUS

Medborgarlön kan hjälpa studerande

6

Alla borde ha en ”den

lilla svarta”

i singarderob.

Det är inte alltid lätt att veta vad klädkoden som står på inbjudan innebär. Vad ska du klä på dig om det står ”Kom som du är” och vad betyder business casual? Och varför står det aldrig vad klädkoden innebär för kvinnor? Den här listan hjälper dig att veta vad som menas.TEXT METTE BERGHILLUSTRATION SARA ÖSTMAN

Enligt kulturredaktör och specialist på stil Pia-Maria Lehtola klär sig finländare oftast för nedklätt och bär ofta kläder som ger en billig känsla. Hon anser att vi är för räd-da för att sticka ut och att vi där-för inte vågar klä upp oss så att vi sticker ut.

– Kvinnor med för djupa ur-ringningar, för korta kjolar och un-derkläder som syns genom kläder-na upplevs mer som en nattklubb-sklädsel och passar sig inte på fina tillställningar, säger Lehtola.

När det gäller män drar humo-ristiska kravatter och så kallade ten-nisstrumpor av frotté ner en stilig kostym. Att ha märken kvar på ka-vaj ärmen är ett stort misstag, det visar att personen inte vet att den ska tas bort. Färgerna på kravatter

och flugor som hör till klädkoden är viktiga att följa. Lehtola anser att vi i Finland borde röra oss mot en kläd-stil som liknar ”det gamla Europa” som inte blir för sexigt.

– Alla borde ha en ”den lilla svarta” i sin garderob.

Extra viktiga är klädkoderna att följa vid fina tillställningar som bröllop, begravningar och självklart slottsbalen, som är den finaste fes-ten vi har i Finland. På sådana till-ställningar är det extra viktigt att inte missa med färgerna, till exem-pel är vitt, rött och svart färger som bör undvikas på bröllop. Brudparet ska ha den mesta uppmärksamhe-ten och utrymme ska inte tas från dem. Stora fel som varje år görs på slottsbalen är för korta kjolar, san-daler och skor som visar tåspetsen.

Lehtola förespråkar starkt vintage och secondhand. Hon anser att vi mer borde understöda finska buti-ker och köpa i andra hand, för att kunna ha kläder av ordentligt äkta material men inte betala så höga priser.

Att det aldrig står vad kvinnor ska ha på sig på en inbjudan är en-ligt Lehtola väldigt fel. Hon anser att det är någonting vi borde infö-ra i Finland att skriva klädkod för både män och kvinnor på inbjud-ningar. Det handlar om en föråldrad syn och är en könsfråga som hand-lar om en gammal tradition.

– En kvinna kan ju bra gå på en tillställning utan en man, och då borde det finnas exakta anvisning-ar också för kvinnor, säger Lehtola.

7

Högtidsdräkt innebär alltid frack. Och till fracken hör en vit väst och en vit fluga. För kvinnor innebär detta en lång aftonklänning eller en balklänning. Skillnaden på afton- och balklänning är att aftonklän-ningen inte alltid är hellång, men då klädkoden är högtidsdräkt måste den vara det. Det kräver uppsatt hår och täckta axlar innan klockan 18.

Mörk kostym. En mörk kostym är en mörkblå, mörkgrå eller svart kostym, som kan ha diskreta ränder om man vill. Vit skjorta samt flu-ga eller slips ska användas och skor-na ska vara svarta. En mörk kost-ym-klänning innebär en klänning med knälång kjol, eventuellt kan kvinnan bära en jacka till en sådan klänning

Smart casual är en klädsel som ska anpassas mycket till situationen och årstiden. Män ska bära en säsongs-betonad blazer eller en sportkavaj. Till den en skjorta med slips eller med öppen krage och som skor duger loafers. Som kvinna innebär smart casual en söt dräkt, en läng-re blus med byxor eller en kjol med blus. Skorna ska helst ha rätt så låg klack.

Smart casual innebär en spor-tig men snygg och passande kläd-sel. Den är mera strikt under vin-tern och mera avslappnad under sommaren. Klädkoden kan be-tyda allt från ett par udda byxor och en klubblazer till bomullsbyxor och polotröja.

Come as you are. För att värden ska skriva ”kom som du är” på in-bjudan ska hen känna gästerna bra. Klädkoden innebär bekväma men snygga kläder, du ska alltså inte tol-ka det bokstavligt om du sitter i dina myskläder. För män fungerar till exempel snygga jeans som byx-or och en tröja eller en skjorta upp-knäppt i halsen. Kvinnor kan ock-så bära snygga jeans eller en val-

fri klänning. Kjol och en tröja i valfritt material fungerar också bra. Klädkoder gäller inte barn, utan barn har någonting man tycker är fint. Som barn räknas egentligen alla upp till stu-

dentåldern. Femtonåringar och äldre ska helst inte bära jeans vid snyggare tillfällen.

BESÖK smocka.fi om du är intresse-rad av att läsa mer om klädkoder.

8

I TIDEN

STUDENSTKAN Hagar Lönn med en platt avväg-ningsstång som användes inom lantmäteri och arke-ologin, 1930. Foto: HUM.

”TANKENS KRAFT” är en utställning om kunskap och konst, forskare och stude-rande. Den berättar om Finlands älds-ta universitet, Helsingfors universitet, och den färgstarka historien om Åbo Akademi från dess grundande 1640 till idag.

Utställningens humoristiska kortfilmer blåser liv i berättelser om elever från tre olika tidsepoker. Har något förändrats på 375 år – eller ej?

Utställningen är permanent och finns i Helsingfors universitets huvudbyggnad på Fabiansgatan 33.

EVELINA KULP ELIS KARELL

STUDENTDEMONSTRATION 1990. Studenter som krävde en mer demokratisk förvaltningsmodell ocku-perade Helsingfors universitets förvaltningsbyggnad. Foto: Eero Roine, Helsingfors universitets bildinrätt-ning, Helsingfors universitetsmuseum (HUM).

Studieliv genom

historien

9

Apokalyptisk operaApocalypticas Perttu Kivilaakso och Eicca Toppinen har kokat ihop en publikvänlig opera tillsammans med librettisten Sami Parkkinen. Indigo är en upplevelse för dig som aldrig besökt operan tidigare.TEXT JANNE SILFVERBERG

I TIDEN

SAK

ARI V

IIKA

Om du inte har besökt Nationalo-peran förut, så är det här tillfället för dig som vill prova på något nytt. Heavy-rock bandet Apocalypticas frontfigurer har kokat ihop ett lät-tillgängligt musikspektakel som pas-sar väl in på operascenen. Musiken är både klassisk och heavy, det finns både arior, körscener och dans.

Men det är operaorkestern och operahuset som är de verkliga hjäl-tarna i dramat. Orkestern klarar av att spela heavymusik med glans, och bandet Apocalyptica är experter på att arrangera rock-musik till de klas-siska instrumenten. Operahusets teknik är också häpnadsväckande. Scenografin är samtidigt både fan-tasifull och levande. Det är inget mirakel att Indigo blev en opera. Det är en direkt följd av utvecklingen då musiker med klas-siskt påbrå sammansmälter scen-konst med nyare musikstilar. Vi kommer att se liknande tillställning-ar i framtiden när unga musiker ut-

vecklar operakonst med nya inslag av populära musikformer. Indigo är inte en rock-opera, den är ope-ra med rock i sig.

Dramaturgin och librettot är lite osammanhängande och ställvist svåra att följa med men textningen gör det möjligt för publiken att föl-ja med i intrigen. Det är kanske en smaksak, men engelska är inte det bästa språket för arior, särskilt kö-rens uttal imponerade inte alls. Li-brettot innehåller ibland hackiga ut-tryck, som tyvärr hördes tydligt.

Intrigen i Indigo handlar om ett läkemedelsexperiment som gått fel och förstört tiotusentals liv. Huvud-personerna är de vetenskapsmän som kokat ihop drogen, och som försökt hitta ett botemedel till sju-kan genom att dyka in i sina psyken med en kuslig cyberrymdsapparat. Boven i dramat är det stora läkeme-delsbolaget vars ledare inte bryr sig om annat än stora vinster och und-vikande av mediekatastrof.

Den intressantaste delen av före-ställningen är cyberrymdsekven-sen där operascenen förvandlas till en rockkonsert in i huvudperso-nen Carls inre värld. Operans sto-ra scen och ljussättningen går upp och ned i tre delar i takt med musi-ken och bländar oss med sin mäk-tighet. Rock-konserter och musika-ler kommer inte ens i närheten av den finess och styrka som en renod-lad operascen klarar av, tillsammans med en stor operaorkester.

Indigo kommer säkerligen att spelas på andra scener, hoppas att texterna anpassas efter musiken till nästa uppsättning.

Indigo av Perttu Kivilaakso och Eic-ca Toppinen, libretto av Sami Park-kinen, orkestrering, musikens led-ning, editering och arrangemang av Jaakko Kuusisto

Premiär 22.1.2016 Nationaloperan i Helsingfors

Vi kommer

att se liknade tillställ-ningar i

framtiden när unga musiker

utvecklar operakonst

med nya inslag av populära musikfor-

mer.

10

Nätfiske påverkar samhället nega-tivt på flera olika sätt. För det för-sta blir privatpersoner bestulna på sina pengar, men det som blir ett ännu större problem är medborgar-nas förtroende för offentliga tjäns-ter, säger Jarkko Saarimäki, chef för Cybersäkerhetscentret.

Jämfört med många andra län-der är cybersäkerheten i Finland på hög nivå. Med cybersäkerhet avses att en persons eller företags värde-fulla tillgångar så som information, hårdvara och mjukvara är skyddade.

Statsrådet satte som mål år 2013 att Finland år 2016 ska vara en glo-bal förebild för cybersäkerhet. Som strategi för att uppnå målen grunda-des Cybersäkerhetscentret som del av Kommunikationsverket i Hel-singfors. Jarkko Saarimäki berättar

att centret varit framgångsrikt och att de tillsammans med polisen lyck-ats lägga ner över hundra webbsi-dor avsedda för bland annat nätfis-ke. Det har dock uppstått en ny våg av nätfiskekampanjer i Helsingfors.

Den femte februari i år skickade Kommunikationsverket ut en var-ning om att det pågår ett flertal oli-ka nätfiskekampanjer i Helsingfors. Kampanjerna har riktat sig mot Posti, polisen, Nordea och Dans-ke Bank. Nätfiske går ut på att lura människor att delge lösenord, kre-ditkortsnummer och annan infor-mation på internet. Sammanlagt har det kommit in minst 40 anmälning-ar av användare som lämnat sina nätbankskoder på falska webbplat-ser. Koderna har sedan använts för att lyfta snabblån. Markus Lintula,

informationssäkerhetsspecialist vid Cybersäkerhetscentret säger att det är frågan om flera kampanjer. Spe-ciellt de som drabbade posten och polisen var allvarliga.

– Det kommer meddelanden per telefon, till exempel att posten har ett paket till dig, eller medde-landen från polisen om att någon har ta ut pengar i ditt namn. I med-delandet har det funnits en upp-maning att göra en anmälan på en hemsida. Om mottagaren går in på hemsidan via länken och matar in sina bankkoder tar nätfiskaren ko-derna och kan ta snabblån från olika företag. De har åstadkommit gan-ska stora skador på kort tid, säger Lintula.

De som ligger bakom nätfiske-kampanjer är vanligtvis organise-rade kriminella grupper men även

Finland vill bli en global förebild för cybersäkerhet. Samtidigt pågår ett flertal kriminella nätfiskekampanjer i Helsingfors.TEXT HANNA BJÖRKLUND ILLUSTRATION AXEL ÅHMAN

KUNSKAP

Cybersäkerhet

Nätfiske går ut på att lura människor att delge lösenord,

kreditkorts-nummer

och annan information

på inter-net.”

€

11

Så här undviker du nätfiske:

privatpersoner kan utföra attacker. Konsekvenserna har blivit mer och mer förödande för privatpersoner, företag och hela samhället. Motiven till kampanjerna sägs ofta vara po-litisk och ekonomisk påtryckning.

Lagen för cybersäkerhet har sett li-kadan ut under många år, berättar Jussi Salokangas, advokat på Fin-lands journalistförbund. Statsrå-det planerar en lag där polisen till-låts samla in material och granska internettrafiken. På onsdagen den 10 februari överlämnas ett nytt för-slag på en säkerhetsstrategi till tra-fik- och kommunikationsminister Anne Berner. Även på EU-nivå planeras nya lagar.

– EU planerar en lag som kom-mer göra företag ansvariga om per-sonliga dokument läcker ut. Det här

gör att företagen måste vidta åtgär-der i framtiden. Annars tvingas fö-retagen att betala kompensation till berörda parter, säger Salokangas.

Att råda bot på nätfisket är svårt men både företag och privatperso-ner borde förses med mera infor-mation om nätfiske.

– De som jobbar på företag borde få mera information om sä-kerhetsrisker. Man ska vara medve-ten om vad man ska göra ifall ett suspekt meddelande dyker upp i e-posten. Det är viktigt att infor-mera sina användare att det före-kommer fall av nätfiske. Sen finns det ett antal olika tekniska metoder, exempelvis brandmurar med block-eringslistor som är mycket effektiva, säger Lintula.

1. Svara inte på meddelanden som begär privat information

Om du får e-post av ett företag som frågar efter privat informa-tion lönar det sig att ringa företa-get istället.

2. Kolla hur webbadresser ser ut

Adresser som börjar med https: skyddas med Secure Sockets Lay-er, som är säkerhetsteknologi, vil-ket skyddar kunders uppgifter.

3. Använd inte samma lösenord

Ha till exempel olika lösenord för din mail och nätbank.

4. Aktivera tvåstegsverifiering

Med tvåstegsverifiering skick-as en kod per SMS som du mås-te ange när du loggar in på en ny dator. Detta gör att hackare inte kan komma åt dina konton, även om de redan kommit åt dina in-loggningsuppgifter.

De som ligger bakom nätfiskekampanjer är vanligtvis organisera-de kriminella grupper men även privatperso-ner kan utföra attacker.

Konsekvenserna har blivit mer och mer för-ödande för privatper-

soner, företag och hela samhället.

PORTRÄTT

Som yngre var Sasha Kretova bra på matematik och fysik, och hennes familj trodde att hon skulle bli ingenjör. Kretova var ändå alltid en händig och ska-pande person och ville därför kombinera sitt natur-vetenskapliga intresse med det kreativa. Hon stude-rade därför Media Engineering. Under utbildning-en blev hon mest intresserad av digitalt printande, som hon valde att specialisera sig inom. Hon bör-jade jobba med tryckta produkter och började sam-tidigt göra böcker av avfallspapper.

– Jag hade alltid tyckt om att arbeta med hän-derna, och det var en skön kontrast till att jobba di-gitalt. Det var kul att skapa fina saker. Dessutom hade jag tillgång till massa papper som jag kunde experimentera med.

I skolan hade hon lärt sig att binda böcker ma-skinellt, men lärde sig att göra det för hand genom att se videor på nätet och studera hur maskiner arbe-tar. Kretova fastnade snabbt för bokbindandet och hantverkets process. Förutom att hon tycker om att göra dem, värdesätter hon även hållbara produkter.

– Jag tycker själv inte om att köpa massproduce-rade produkter. Jag tycker om produkter som görs med ett syfte, inte bara för att säljas. Jag försöker vara medveten om vilka material jag använder och hur jag kommunicerar min produktionsprocess för mina kunder.

Kretova säljer sina produkter online till amerikan-ska, europeiska och asiatiska kunder. En typisk kund är en kvinna i tjugoårsåldern, som har något slags kreativt intresse.

– Jag fascineras av balansen mellan att vara or-ganiserad och kreativ. Det finns en myt som säger att man antingen är kreativ eller organiserad, men människor som är framgångsrika inom det kreati-va fältet är oftast både kreativa och ordningsamma.

Jag tycker att pappersprodukter hjälper en med båda egenskaperna, säger Kretova.

Hon försöker undvika att inspireras av andra papperskreatörer och söker snarare inspiration från omgivningen, musik och andra konstnärer. Enligt Kretova är det belönande att få skapa vad man själv vill, men att det ibland kan vara svårt att arbeta så ensamt.

– Jag spelar trummor och sjunger i ett noise rock-band. När man arbetar ensam med sina tankar så mycket är det skönt att få utlopp för sina käns-lor. Det är lite lustigt, för jag är blyg för att tala med människor, men då jag sjunger kan jag släppa loss.

Sasha Kretova vill slå hål på myten om att människor bara kan vara antingen kreativa eller organiserade. Hon tror att båda egenskaperna behövs om man vill bli framgångsrik.TEXT& FOTO EVELINA KULP

Jag tycker om produk-ter som görs med ett syfte, inte bara för

att säljas.

Bokbindaren

Datum: 10 februari 2016Utgivare: Svenska social- och kommunal-högskolan vid Helsingfors universitetChefredaktör: Carl-Gustav LindénJournalistisk chef: Björn Udd

Producent: Lilian TikkanenReportrar: Mette Bergh, Evelina Kulp, Felicia Grönholm, Hanna Björklund, Janne Silfverberg, Elis Karell, Sofia Westerholm

Layout: Sandra Anttila, Sara Östman, Axel ÅhmanParadbild: Sakari Viika

Läs mer på smocka.fi!