Delaktighet och hälsa

mot hållbara strategier för ökad

egenmakt, livskvalitet och

jämlikhet i hälsa

DELAKTIGHET OCH HÄLSA

• En pilotstudie med ungdomar och beslutsfattare i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa.

• Samverkan Malmö stad

• Swedish Participatory Action Research Consortium (SPARC)

En pilotstudie som, med ekonomiskt stöd

från Region Skåne/Centrum för

livsstilsforskning (CFL) och Fakulteten för

Hälsa och samhälle, Malmö högskola, har

genomförts i Simrishamn under perioden

september 2009 – mars 2010

Delrapport 1

Utgångspunkter för en deltagarbaserad aktionsforskningsansats

• Staffan Berglund, Oscar Andersson, Ingrid Kihlsten, Per-Anders Tengland, Magnus Wemme

• Enheten för folkhälsovetenskap, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola 2010-08-18

Pilotstudie/delrapport 2

Delaktighet och hälsa - Kyrkans och det

religiösa engagemangets roll

• Magdalena Nordin

IMER/Religionsvetenskap

• Jutta Halldin Lärarutbildningen/Etnologi

• Staffan Berglund Hälsa och samhälle/FHV

PROBLEMET

• Fortlevnaden av unga människors ohälsa

• Trots… kanske särskilt de senaste 20 åren, på

varandra följande, insatser hälsostrategier,

interventioner, kampanjer och projekt som

överlappar och avlöser varandra.

• Vad beror detta på?

• Hur omsätta samhällets ”goda vilja” i tillämpade

insatser och aktioner som kan främja ungas

hälsa på ett hållbart sätt (genom deltagande).

Vi vet… en massa… bl.a. om:

• Ohälsans fördelning, omfattning innehåll

och dess orsaker

• Ojämlikheten i ohälsa och dess orsaker

Ingen större akademisk oenighet om vare

sig att blockerande faktorer och

mekanismer i väldigt hög grad har med

strukturella förhållanden och

resursfördelning att göra…

…eller att folkhälsa inte går att frikoppla

från dess politiska förtecken.

… att det är bristen på lika villkor

ekonomiskt och socialt som i hög grad

ligger bakom ojämlikheter i hälsa (apropå

SOU 1999:137 ”Hälsa på lika villkor”).

… och att det finns orsaker bakom

orsakerna

Folkhälsa handlar om vilka teoretiska,

oftast omedvetna, grundvalar på vilka man

som beslutsfattare förstår orsaker och

formulerar lösningar.

Vi vet mindre, ehuru en hel del,

om…

Vad är det som blockerar den goda viljans

realiserande i hållbara förändrings-

processer mot hållbar välfärd för alla

(hälsa på lika villkor)?

… trots att vi är medvetna om problem och

behov, och har kunskap, resurser och

vilja.

Systemforskning

Behov av att på nära håll, deltagarbaserat

såväl som etnografiskt, följa och studera

besluts- och verkställandeprocesser, inkl

samordning och rutiner inom och mellan olika

organisationer, institutioner, aktörer, såväl

horisontellt som vertikalt.

Samspel/interaktion mellan olika variabler på

olika nivåer.

Vad är det som händer från det att

problemet identifierats… organisationens

sätt att ta till sig och handskas med

ärendet … mot beslut och

verkställande/realiserade/rivaliserande

aktiviteter?

Simrishamnsstudien bekräftar bl.a:

• påtaglig ojämlikhet i välbefinnande bland

ungdomar

• korrelationen mellan socioekonomiska

villkor och hur man mår, d.v.s.

korrelationen mellan ojämlika livsvillkor

och ojämlikhet i hälsa

• behovet av ökat vuxenstöd i

ungdomsmiljöer

• Ett nyckel problem är brist på vuxna

tillgängliga för unga, på de ungas villkor,

såväl i hemmen som i skolan, i förskole-

och fritidsverksamhet och på gator och

torg.

• Den förebyggande betydelsen av ungas

mötesplatser på de ungas villkor är i detta

sammanhang klart underskattad.

Vår studie visar att många ungdomar vill

ha och behöver ha relativt

förutsättningslös tillgång till vuxenstöd

men har ofta dåliga erfarenheter vad gäller

bemötande och maktutövning

• Välfärdssamhället måste med andra ord

bli bättre på att bygga och trygga

strukturer som erbjuder engagemang,

stöd, kärlek och värme.

Det är ju alltid skönt att ha en vuxen person som man kan umgås

med som vilken annan… Det är ju jätteskönt (Sune).

Strategiska nyckelbegrepp är:

• vuxenstöd

• socialt stöd

• Skyddsnät

• samverkan mellan olika verksamheter, huvudmän, myndigheter och vårdorganisationer

Som skyddsnät nämns familj och vänner men dit hör överhuvudtaget det civila samhällets olika institutioner t.ex. skolan, föreningen, kyrkan, fritidsgården med dess fältassistenter o.s.v.

fundamenten för ackumulation av

social makt/egenmaktJämlikhet i hälsa är kopplad till tillgång till fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt

• socialt, ekonomiskt, kulturellt kapital

• trygga uppväxtförhållanden

• sociala nätverk och skyddsnät

• personlig säkerhet

• social och politisk organisering

• samhällsinformation

• utbildning

• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling

[inte minst i form av medlemskap och deltagande i föreningsliv, organisationer och frivilliga gruppgemenskaper, t.ex. i form av religiöst engagemang] Allt detta korrelerar positivt med god hälsa

Alla dessa fundament utgör också olika

sätt att vara delaktig, att höra till, vara del

av ett sammanhang, att känna tillhörighet,

att få bekräftelse och uppleva kontroll.

Simrishamnsstudien bekräftar

vidare att delaktighet bl.a……handlar om tillgång till, och interaktionen mellan, fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt t.ex:

• trygga uppväxtförhållanden

• sociala nätverk och skyddsnät,

• ekonomiska tillgångar,

• social, organisering,

• utbildning och hälsa,

• samhällsinformation,

• personlig säkerhet

• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling

…och att…

• Det viktigaste som påverkar och avgör

människors/ungdomars möjligheter att ta

hand om sin hälsa är en livssituation som

erbjuder tillit och KASAM, d.v.s. känsla av

sammanhang (Antonovsky 1991).

• Detta innebär en livssituation som är

begriplig, hanterbar och meningsfull, bl.a. i

meningen i vilken grad man upplever att

det står resurser till ens förfogande med

vilkas hjälp man kan påverka sin situation,

t.ex. i meningen delaktig som

medverkande i de processer som avgör

ens framtida livsöde.

Hur jobbar man med det?

Från…

• Inordnande praktik: vuxna som övervakare, som talar till ungdomar

Till…

• Utvidgande praktik: med vuxna som coacher, som talar med ungdomar

• (KEKS 2010, Kultur och fritid, Mölndal)

Från kunskap till förändrande

praktik

Samverkan mellan olika aktörer: forskare

– beslutsfattare – tjänstemän – praktiker –

ungdomar

genom

Deltagarbaserad aktionsforskning…

…en intervention i sig

Generellt angelägna

forskningsområden

• Skolverket (2004, s 8, 10) efterlyser generellt

mer kunskap om olika insatsers effekt på barns-

och ungdomars psykiska hälsa.

• Barnombudsmannen (2004, s 6-7) efterlyser,

förutom mer resurser till basverksamheter,

föräldrastöd, elevhälsan, bl.a. en översyn av

skolan fysiska och psykosociala arbetsmiljö och

samverkan mellan olika aktörer. Där vill vi bidra

med vår PAR-ansats.

Det är enligt Socialstyrelsen (2009, s 96)

oklart hur vilka ändrade levnadsvillkor,

t.ex. att man inte ”har ngt att göra” efter

grundskola/gymnasium, jämte förändringar

av samhälleliga och individuella

värderingar, påverkar ungdomars psykiska

hälsa.

Problemet med det begränsade elevinflytande

som konstateras både av oss, Hagquist/Starrin

(1977 b), och deras källor. Trots åratal av

officiella proklamationer om vikten av ökat

elevinflytande (s 69) verkar det inte ha hänt

mycket i denna fråga. Varför? Detta är en viktig

PAR-fråga. Vidare präglas, i linje med detta,

hälsoarbetet i skolan av ett vuxenperspektiv och

brist på deltagarorientering (op.cit., s 68).

Hur kris, arbetslöshet, ekonomisk stress

drabbar familjen som institution och hur

detta påverkar ungdomars hälsa är ännu

så länge alltför sparsamt belyst enligt

Hagquist och Starrin (1997 b, s 71).

• Orsakerna bakom, och effekterna i olika bemärkelser av, den uppenbarligen ökade användningen av såväl alkohol som illegala droger bland vissa ungdomsgrupper, en process som beläggs i SOU 2006:77 (s 18, 207 ff.) och kvalitativt finner stöd i våra data från Simrishamn, är också en angelägen folkhälsoproblematik där vi behöver fördjupa vår kunskap

grundteman för en deltagarbaserad

aktionsforskningsansats

• Samverkan mellan aktörer som arbetar

med ungdomar

• Vuxenstöd i ungdomsmiljöer

• Deltagarcentrerad verksamhet i offentliga

och frivilliga organisationer

• För Simrishamns kommun gäller det att fortsätta med det man redan påbörjat vad gäller satsning på ungdom. Detta innebär bl.a. att utveckla bättre instrument för att kunna lyssna på olika ungdomsgrupper och bygga vidare på sitt förtroende och sin lyhördhet för ungdomars initiativ att ”coacha” varandra, samt naturligtvis investera i kommunens ungdomar genom att satsa pengar på ställföreträdande ”hem” och positiva rollmodeller för utsatta ungdomar som annars söker sig till varandra och mer lättillgängliga, mer eller mindre destruktiva, sociala gemenskaper. I föreliggande delprojekt strävar vi efter att försöka förstå kyrkans roll och möjligheter att bidra till ungdomars makt över sin livssituation och välbefinnande.