Kan vi spara pengar genom tidiga och förebyggande åtgärder för folkhälsa?

2011-10-20 Sid 1

Anita Linell

NFHK

26 aug. 2011 i Åbo, Finland

Den andra folkhälsopolitiska rapporten!

2011-10-20 Sid 2

Rapportering

• 21 underlagsrapporter

• En syntesrapport ca 170 sidor -Folkhälsopolitisk rapport 2010

• En kortversion av syntesrapporten

2011-10-20 Sid 3

• En kortversion av syntesrapporten

• Denna presentation: Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi

Syfte

• Fyra exempel med beräkningar

- jämförelse mellan tidiga eller sena åtgärder

- jämförelse mellan förebyggande åtgärder med inga åtgärder

2011-10-20 Sid 4

med inga åtgärder

• Visa på hinder och vägar förbi hindren

Två första exemplen handlar om skolungdomar

• Varför är det så viktigt att få en bra start i livet, klara skolan, få en yrkesutbildning och komma ut på arbetsmarknaden?

2011-10-20 Sid 5

och komma ut på arbetsmarknaden?

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder

2011-10-20 Sid 6

Kvinnor och män med ett gott hälsotillstånd, inkomstkvartilerNationella folkhälsoenkäten

2011-10-20 Sid 7

Exempel 1, barn med ADHD

Tidiga åtgärder - kostnader

0-19 år 800 000 kr

vuxen 20- 65 år försumbar kostnad

2011-10-20 Sid 8

Sena åtgärder - kostnader

0-19 år drygt 1 miljon

vuxen 20–65 år 12 – 27 miljoner kr

• s

Sena åtgärder exempel adhd

2011-10-20 Sid 9

Exemplet barn adhd - slutsats

• Sena åtgärder kan innebära uppåt 27 miljoner kronor i merkostnader under ett liv jämfört med tidiga åtgärder

• Problem

2011-10-20 Sid 10

- ingen som har ansvar för att se på de totala kostnaderna för samhället

- när kommunerna satsar får andra lägre kostnader

Exempel – depression

Sena åtgärder

• 0-6 år 0 kr per år

• 7-19 år 86 000 kr per år

• 20 – 65 år 558 000 kr per år

2011-10-20 Sid 11

• 20 – 65 år 558 000 kr per år

• Kostnad för kommunen, landstinget, myndigheter m. fl.

Exempel 3 Psykisk funktionsned-sättning – förebyggande åtgärd

• Socialt arbetskooperativ i Södertälje kommun. Arbetsplats anpassad efter individens förmåga och behov. Syftar till att ge struktur på vardagen, delaktighet och sammanhang.

2011-10-20 Sid 12

sammanhang.

• Kommunen ansvar för boende, syssel-sättning och stöd (Psykiatrireformen 1995)

• Lägga ned eller behålla?

Åtgärd eller inte åtgärd

2011-10-20 Sid 13

Sociala kooperativ – exemplet nedläggning

• Exemplet - en nedläggning ger ökade samhällskostnader och sämre livskvalitet då man tar hänsyn till alla organisationernas kostnader.

2011-10-20 Sid 14

• Ca 200 000 kr/år jämfört med 400 000 kr/år i genomsnitt per person

Exempel 4 – hälsoundersökning-ar

• Hälsoundersökningar vid 30,40,50 och 60 års ålder med konsultation för att förbättra levnadsvanorna, motiverande samtal, läkemedel mm.

• Resultat: förbättrad hälsa och mindre skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

2011-10-20 Sid 15

mellan olika socioekonomiska grupper.

• Problem: Budgetsystemen klarar inte kostnadspucklar

Dagens budgetsystem har svårt att klara kostnadspucklar

2011-10-20 Sid 16

Hindren

• Budgetsystemen för kortsiktiga

• Brist på ekonomiska

konsekvensbedömningar

2011-10-20 Sid 17

konsekvensbedömningar

• Ekonomiska incitament saknas – en

satsar, någon annan vinner på det

• Organisatoriska förhållanden

Vägar förbi hindren

• Samverkan mellan organisationer

• Långsiktiga kostnadsberäkningar

• Gemensam budget

2011-10-20 Sid 18

• Regeringen, satsa på folkhälsofonder och utvärdera nya styr- och budgetsystem med stöd av forskare

Kostnad för ohälsa – några av levnadsvanorna

• Minst 120 miljarder årligen

• Räknat på skador, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkohol, tobak och narkotika

• Kostnader i hälso- och sjukvården samt

2011-10-20 Sid 19

produktionsbortfall

• Kostnader saknas för många områden t. ex. arbetsmiljö, dopning, spel, smittosamma sjukdomar, flera miljöfaktorer mm

Framtidens folkhälsa kan bli en vinst för alla

• Det går att förbättra hälsan

• Det finns stora möjligheter att minska kostnaderna för samhället samtidigt!

2011-10-20 Sid 20