SFHLS tidskrift sedan 1920SFHLS tidskrift sedan 1920

ENTUSIASTENLedningen tyckte hanjobbade för mycket

MÖRKLÄGGARNAABF Nordöstra mörkadeekonomiska brott

Nästa minister för folkbildningen?

PROVOKATÖRENFolkhögskolan borde fåmer än studieförbunden

8/20138/2013

”Borde får mer än studieförbunden” 6I en utredning ifjol ifrågasattes att folkhögskola och studieförbund delar likapå folkbildningsanslaget. Nu kräver en rektor att folkhögskolan får mer.

Nästa minister för folkbildningen? 10Trots arbetet som riksdagsman och språkrör arbetar Gustav Fridolin som folkhögskollärare på Lidingö folkhögskola varje onsdag.

ABF mörkade ekonomiska brott 14Det är uppror inom kristyngda ABF Nordöstra Storstockholm efter nya avslöjanden om misstänkta ekonomiska brott

”Idag ska jag egentligen inte vara här” 20Enligt en undersökning jobbar folkhögskollärare 49 timmar i veckan, Vi följde Espen Bjordal under en dag, lärare på Tollare folkhögskola.

Brunnsviks unika bibliotek förstörs 28Sedan i somras ligger böckerna från Brunnsvik bibliotek i en container. Nuslår fraktfirman larm att fukten riskerar förstöra den unika boksamlingen.

I NNEHÅLLFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svantei-

saksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 1 2014: 21 januari. UTGIVNING:

13 februari. OMSLAG: Holger Nilén

2

REDAKTÖREN . . . Så har ännu ett år gått ...................................................................................4INGÅNG . . . Anette Lydén: Folkhögskollärarens oförmåga att gå fint i koppel................5INSÄNT . . . Folkbildning kompenserar grundskolans misslyckande ....................................7MÅNADENS LINJE . . . Satsar på basår i naturvetenskap ........................................................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Folkhögskoleandan är inte romantik ...............................13SFHL. . . Så gör du när du tecknar lokala avtal ....................................................................26LEDARE . . . En krock mellan två system som vi måste tåla...............................................27KRÖNIKA . . . Stewe Claeson: En levande växelverkan ......................................................29BÖCKER . . . Afrika, Greklands sönderfall, förtrycket i Sahara och politiska idéer.......30PERSONER . . . En matskribent belönas och en DN-journalist till FBRs styrelse ........31

3

när jag summe-rar året kan jagkonstatera attarbetet med attgöra en läsvärdoch bra tidningom folkhögskolanhar varit fram-

gångsrikt. I mars blev Folkhögsko-lan, som en av tre fackförbunds-tidningar, nominerad till bästaavslöjande text för bl. a. artiklarnaom Brunnsvik och ABF NordöstraStorstockholm i Häggvik, i kon-kurrens med Kommunalarbetarenoch LOs tidning Arbetaren. Somreportaget i detta nummer visarhar problemen för ABF Nordö-stra fortsatt. Sedan vi för ett årsedan avslöjade att ABF-avdelning-en var på ruinens brant har pro-blemen växt exponentiellt. Idaghar man ett skuldberg bortom allkontroll. Vi kan nu avslöja att ABFNordöstra tillsammans med folk-högskolornas styrelser och rektoranvänt Stiftelsen Väddö/ Södertörnsom kassako, helt emot lagar ochförordningar, till att betala räk-ningarna i andra delar av ABFNordöstras verksamhet. Man harmot alla regler tagit stipendie-pengar i miljonklassen som skullegått till deltagarna på Väddös ochSödertörns folkhögskolor och

använt dem till att betala annanverksamhet. Nu har den störstaföreningen i ABF Nordöstra,PRO, och styrelseledamöter fåttnog. De anser sig lurade. Fråganär nu vad som händer medBrunnsvik, Väddö och Södertörnfolkhögskolor? Det som häntunder ledning av ABF Nordöstraär unikt och förmodligen denstörsta skandalen i folkhögskolanshistoria. Det har också väckt star-ka reaktioner att böckerna frånfolkhögskolesveriges främsta bib-liotek, Brunnsvik, sedan i somrasligger och blir förstörda av fuktoch kondens i tre stålcontainrar,trots löften att böckerna skulleflyttas till Borlänge (se sid 28).

en genomgång av årets utgivningvisar folkhögskollärarnas engage-mang i sin skola och i deltagarna.Södra Stockholms folkhögskola,som finns i före detta polishusetsbunkerlika lokaler, visar att folk-högskolan inte sitter i väggarnautan i lärarna, i deras engagemangför skolformen och i den traditionlärarna byggt upp på skolan.

Reportaget om Uppsala folk-högskola visar också hur dagfolk-högskolorna har utvecklat folk-högskolepedagogikens studieupp-lägg, både vad gäller terminsupp-

delningen och hur ämnena byggsin i kursernas teman.

Ett annat viktigt dokument sombelyser folklhögskollärarnas arbe-te är Folkbildningsrådets unikaundersökning, Att vara folkhögskol-lärare, som visar hur mycket folk-högskollärare faktiskt arbetar – igenomsnitt 49 timmar i veckan.Eller som Folkbildningsrådetsgeneralsekreterare, Britten Måns-son-Wallin, skriver i förordet tillundersökningen: Lärarna arbetar”drygt 52 timmar om arbetsresorsom innebär planering och förbere-delser av arbete räknas in.”

Den som lett undersökningen,Per Andersson vid Linköpings uni-versitet, konstaterade i en inter-vju att det ligger nog inte i arbets-givarnas intresse att införa stäm-pelklocka. Det skulle antagligenleda till att lärarna arbetadebetydligt mindre!

Med anledning av undersök-ningen har vi följt Espen Bjordal,lärare vid Tollare folkhögskola –under en dag då han egentligeninte skulle arbeta! Alltså, inte enhelt ovanlig dag på jobbet för enfolkhögskollärare.

Ett gott slut och en god fort-sättning på det nya året önskar vipå Folkhögskolan!

Staffan Myrbäck

REDAKTÖREN

Sannolikt den största skandalen i folkhögskolans historia

marknadisering och fragmentise-ring pågår av folkhögskolan i nor-den. Managementidéer praktiserasnär kapitalet får regera på med-borgarbildningens och demokra-tins bekostnad. Finansieringen avfolkhögskolan måste gå via höjtstatsbidrag och rörelsers egna till-skott. Det går inte att driva enfolkhögskola enbart på statsbidra-get idag. Personalens löneutrym-me och arbetsvillkor är beroende

av detta. De flesta folkhögskolor-na i Sverige går bokföringsmässigtmed förlust nu. Vi får se flera"Brunnsvik" och Kjesäter! Facketmåste vässa sig i hanteringen avförändringar gentemot huvudmänoch stat.

Det lokala facket behöver stär-kas och idag kan SFHL lokalt fåmer stöd än tidigare. Men för detbehövs en vilja till att arbeta medstyrelserepresentationen, MBL och

arbetsmiljölagen. Imorgon kan detmycket väl vara din skola som för-ändras. Vill du påverka så måstedu vara fackligt aktiv och tuff sommedborgare! Se till att alla ärmedlemmar i SFHL och utbilda erför en stark lokalavdelning! Kämpaför jobben och skolformen!

Lennart FastMarieborgs folkhögskola,

ledamot i förbundsstyrelsen

I N SÄNT

Finansiering av folkhögskolan måste gå via höjt statsbidrag

4

I N SÄNT

Folkbildning kompenserar grundskolans misslyckande

Amelie von Zweigbergk är ordförande i Folacs ledningsgrupp, Folac ären del av Rio och vill stärka folkhögskolornas bevakning och påverkan

av vuxenutbildnings- och folkbildningspolitik på nordisk, global, EU-nivå samt synliggöra folkhögskolornas internationella arbete.

nu har folkbildning-en svart på vitt attvuxenutbildningenär en av Sverigesviktigaste konkur-rensfördelar jäm-fört med andra län-

der. Det som grundskolan miss-lyckas med kompenserar – ochdet med råge! – vuxenutbildning-en för.

I början av oktober presentera-de OECD sin stora undersökning,PIAAC, kring vuxnas lärande. Över160 000 människor i 24 länderhar fått göra uppgifter som mättförmågan att läsa, räkna och attlösa problem med hjälp av datorn.

Sverige, Finland, Norge ochNederländerna är de enda somligger över OECD-snittet i samtligamoment. Bland de svenska delta-garna (ca 5000 personer) hadeöver 65 procent deltagit i någonform av vuxenutbildning de senas-te tolv månaderna. Ungefärsamma resultat hade de övriganordiska länderna och Nederlän-derna. Hög andel vuxenutbildningi ett land är alltså en stark markörför en hög kunskapsnivå blandbefolkningen.

När det gäller problemlösning,ett moment som skett med hjälpav dator, ligger Sverige i topp imätningen. Men trots tätpositio-nen visar den också upp vilka bris-ter som finns. Att 44 procent avden svenska befolkningen mellan16-65 är bra på IT får inte skylaöver den andra bilden – att 25procent inte kan hantera endator.

I Sverige förväntas man numerasom förälder anmäla vård av sjuktbarn via Försäkringskassans webb,kommunicera med lärarna viamejl, få barns omdöme via inter-net som kräver att man har e-legi-

timation, klara bankärenden via sininternetbank, boka tåg, buss ochbåtbiljetter annat än på internetrenderar ofta straffavgifter, elleratt man måste uppsöka de starktutglesade servicekontoren.

Så här ser den svenska verklig-heten ut när det gäller IT-kunskapenligt PIAAC:

• En av fyra i åldersgruppen 16-64 år kan inte lösa så vardagligaproblem som att boka en tågresavia internet .

• Endast 13 procent av desvenska 55-64-åringarna har godförmåga att lösa problem med ITjämfört med 60 procent bland 16-24-åringarna

Resultatet kring läsfärdigheteroch räkning är också mycketintressant – framförallt om manjämför resultaten med dem frånPISA och TIMMS (som mäter kun-skap hos unga mellan 10-19 år).De indikerar att svenska ungdo-mar halkar efter sina nordiskavänner i skolåldern men attsamma kohort sedan presteratlika bra eller bättre som sina nor-diska vänner i PIAAC vid 24 årsålder. Detta med undantag för fin-narna, som fortsätter att varanordens ljus i samtliga mätningar.Något händer alltså specifikt desvenska ungdomarna, under derasunga vuxenliv, som kompenserarför låg kunskapsinhämtning underbarn och ungdomsåren. Dettamåste med andra ord vara eneffekt av någon kunskapsinhämt-ning mellan 20-24 års ålder, somkan tänkas ske inom högskolan,vuxenutbildningen eller på ettarbete?

En markant förbättring skerbland de unga männen i matema-tik. Deras kunskapsnivåer stigerbrantare än bland de unga kvin-norna efter det att de lämnat

grund- och gymnasieskolan. Detfinns inget i studien som tyder påatt det är val av reguljär utbildningsom kan förklara denna könsskill-nad (snarare tvärtom- kvinnorläser vidare i högre utsträckningän männen). Männens ökadematematikkunskaper måste de hafått på annat håll.

Män målas gärna upp som enförbisedd grupp som inte får tadel av utbildningen. Både från vårtmen också från politiskt håll har viproblematiserat att vi har såmånga fler kvinnor än män somväljer att gå på Folkhögskola/Kom-vux. En intressant lärdom frånPIAAC i kombination med andraundersökningar kan vara att detinte alls är synd om männen. Detär de unga männen som får del avinternutbildning (på betald arbets-tid) på sitt arbete medan de ungakvinnorna är utelämnade till att taansvar för sin egen kompetensut-veckling i mycket högre utsträck-ning (på egen bekostnad). I rap-porten ”Röster om facket ochjobbet” (LO, 2012) uppges att avLO-kvinnorna får 40 procent inter-nutbildning åtminstone en veckaom året medan 79 procent avmännen får motsvarande utbild-ning. Skillnaden finns inom SACOoch TCO också, om än inte likasignifikant. Såväl kvinnor som mänägnar sig alltså mycket åt livslångtlärande i Sverige, men männenmer utpräglat på arbetsgivarensbekostnad.

Sammanfattningsvis är Sverigebland topp fem i OECD-studien isåväl matte, läsning som problem-lösning. Men det är inte tack vareden reguljära skolgången utangenom insatser i den vuxnabefolkningen.

Amelie von Zweigbergk Folac

5

I NGÅNG Anette Lydén är lärar påallmän linje vid Södra Stockholms

folkhögskola i Skärholmen.

gå Fint i koppel är kanske inte det folkhögskollärareär bäst på. Vi försvarar och förändrar folkhögskolan idess olika tolkningar och skepnader. En vanlig arbets-dag avrundas oftast med tankeutbyte med kursdelta-gare och arbetskamrater. Den vi oftast reflekterarmed är kanske den vi oftast glömmer att nämna - osssjälva. Folkbildare/pedagoger jag känner reflekterar

varje dag medvetet över den gångna dagen. Vilka frågor väcktes idag?Vad hände med och mellan deltagarna? Med/mellan deltagarna ochmig? Med/mellan mig och arbetskamraterna? Vad lärde vi oss? Vadlärde vi oss inte? Vilka frågor ställde vi och vilka har vi inte ställt?Hur göra morgondagen optimal för lärande? Hur möblera? Huragera? Vad kan vi göra för att…?

På årets Mimer-konferens – där ”forskare och folkbildare möts” –berättade Per Andersson om senaste forskningsnytt om oss. Igenomsnitt arbetar vi 49 timmar i veckan. Men i den räknade arbets-tiden synliggörs inte tiden vi tänker. Den medvetna och nödvändigareflektionens tid. Den som nog gör att vi blir klokare och skickligarepedagoger. Frågan fanns inte i frågeformuläret. Som man frågar fårman svar. Att inkludera och resonera om den dagliga medvetnareflektionen i forskning om vår arbetstid tycks mig både klokt ochframsynt. Folkhögskollärare arbetar en stor mängd oavlönad tid,bland annat tanketid. Vi gör det för att vi är engagerade, tycker attarbetet är viktigt och för att vi har stor frihet att tillsammans meddeltagarna påverka vår arbetsvardag. Men det måste finnas gränser.Det finns ett liv vid sidan av avlönat och oavlönat arbete. Och närett samhälles ekonomiska och politiska styrningsfilosofi ändras, kom-mer människor och kvalitet i kläm.

Man kan fundera över tidsmätning överhuvudtaget. Vem beställermätningen för vad? Blir folkhögskolan och lärarnas arbetsvillkor bätt-re av det? Managementmetoden Metod-Tid-Mätning (MTM) utveckla-des i USA för över sjuttio år sedan för att mäta, bestämma och opti-mera tidsåtgången för en bestämd arbetsuppgift. En Wiki-artikelmenar att intresset för MTM minskat inom svensk industri. Men idaghar de kommunala hemtjänstarbetarna där min mor bor streckkoderoch avläsningspennor för sina olika arbetsmoment. Uppmätta arbets-tider jämförs med beviljad biståndstid och personalens effektivitet.

En djup samhällsomvandling pågår här och nu. I sin oktoberessä iradions OBS! kallar forskaren Jens Stilhoff Sörensen detta för ”Dentysta revolutionen”. Vårt samhälle förändras i grunden. Hela välfärds-samhället påverkas liksom synen på och förhållandet till medborga-ren. Styrningsfilosofin bakom revolutionen heter New Public Manage-ment (NPM). Vår yttrandefrihet, meddelarfrihet och grundlagarnasom ska garantera vår demokrati påverkas. Allt ska mätas och utvär-deras. Verksamhet omvandlas till kvantitativa paket och enheter”som får ett numeriskt och därigenom ett ekonomiskt värde.” Han-terbart, manipulerbart. Stilhoff Sörensen fördjupar förståelsen förintresset av vår arbetstid, men ointresset för vår tanketid. Hanborde kalla det involution. Folkbildarens oförmåga att gå fint i koppeltycks idag fullständigt livsnödvändig.

a n e t t e L y d é n

Vår oförmåga att gå fint i koppel

KORT OM . . .

... kvarnby folkhögskola deltog iett fackeltåg i Malmö på 75-årsda-gen av Kristallnatten, natten mellan9 och 10 november, då judiskasynagogor och affärer slogs sönderi Tyskland och 400 judar dödades.Årets paroller var "låt det aldrighända igen" och "Nej till statligrasism - stoppa registreringen avromer."

.... sverigeFinska folkhögskolan iHaparanda, Svefi, firar 40 år och inovember har skolan en mängdevenemang fylld med föreläsningar,worksshops och utställningar, blandannat föreläsningar om tornedals-finskan, framtidens utmaningar förnäringslivet i norr, konstseminari-um.

.... kvinnofolkhögskolan kör förandra året kursen Genuståget, endeltids- och distanskurs där manreser ut och besöker kvinnorörel-sen i Europa. i År går resan till Kra-kow i Polen och ytterligare tvåstäder. Genuståget är för den somvill veta mer om feminism, genusoch jämställdhet i Europa.

.... mora folkhögskola satsar påoffentliga föreläsningsserier våren2014. Dels bjuder man in man tillsex föreläsningar i kulturhistoria,Från Aristoteles till Klimatkrisen,dels sex föreläsningar i konsthisto-ria, Våra kyrkor under 1000 år –konsten och arkitekturen.

.... röda korsets folkhögskola sam-talade via Skype med katastrofråd-givare Nina Paulsen som förelästeom situationen på Filippinerna ochomfattningen av skadorna och vadRöda korset gör för att bistå demsom drabbats. Föreläsningen kanses på skolans hemsida.

.... skarpnäcks folkhögskola fickbesök av Lawen Mothadi 27november som föreläste om denromske människorättsaktivistenKatarina Taikon. Lawen Mothadi ärjournalist och kom förra året utmed en biografi om Katarina Tai-kon, Den Dag jag blir fri.

6

Du är kritisk mot att folkbildningsanslaget delas lika mellan studieförbunden och folkhögskolorna.Varför då?

– Ett samhälle måste ibland våga välja det som ärriktigt viktigt. Jag tror att det är viktigare att mandeltar på en allmän kurs eller en profilerad utbildningpå folkhögskola än att som t. ex. min son som desenaste sju åren vandrat runt i de olika studieförbun-den och håller på med rockmusik. Jag är inte riktigtsäker på att det är det som är avsikten med folkbild-ningsanslaget. Menar du att cirkeldeltagarna inte är rätt målgruppför folkbildningsanslaget?

– De är också viktiga men man måste våga sägaatt folkhögskolan är viktigare. Lek med tanken att haen 60-40-fördelning till folkhögskolans fördel. Dåtror jag att det blir större samhällsnytta och individ-nytta. Använd de kommande årens ökning till folk-bildningen till att frysa krontalsanslaget till studieför-bunden och låt hela ökningen gå till folkhögskolorna.Hur har du kommit fram till den fördelningen?

– Folkhögskolan har ett dubbelt uppdrag. Delsminska utbildningsklyftorna, dels är folkhögskolanfolkrörelsernas ledarskola. Vi utbildar framtidensledare, oavsett om det är blivande präster eller sty-relseledamöter eller studiecirkelledare. Har du pratat med andra rektorer om detta?

– Jag har pratat med rektorer inom skolor somstår Ekumeniakyrkan nära. Där finns en ganska storsamstämmighet att det vore rimligt med en omför-delning från studieförbunden till folkhögskolorna. Du tror inte att ett sånt förslag leder till konflikterinom Folkbildningsrådet och inom folkbildningen?

– Det borde det få göra, istället för att man baraklappar varandra på axeln och anser att allting är bra.Att ha en konflikt i en frisk välfungerande familj äringenting skrämmande och farligt.Vore det inte bättre att göra gemensam sak ochkräva en rejäl höjning av folkbildningsanslaget?

– Att bara tillföra nya resurser utan att se överhur de fördelas och används gör att man inte kom-mer tillrätta med de obalanser som finns inom syste-met, att man ger till folkhögskolor som kanske intebehövs. Jag tycker också att det är absurt att studie-förbund driver folkhögskolor. För du är inte ABF:are.Det är inte din identitet. Du är fackligt aktiv ellerpolitiskt aktiv eller aktiv i hyresgäströrelsen. Det ärdär du har din identitet. Och sen använder man stu-dieförbunden att leva ut sitt engagemang. Det finnsockså för lite diskussion om makten över folkhögsko-lan och vad folkbildningen ska vara till för. Iställetägnar vi oss åt att klappa oss för bröstet och kramaom varandra och säga att vi är bra.Vad skulle en annan fördelning innebära för er?

– Då skulle vi genomföra fler utbildningar och taemot fler deltagare. Vi har ett enormt tryck på vårautbildningar för dem som har de lägsta utbildningsni-våerna. Samtidigt har vi ett stort tryck och en önskanatt utveckla vårt teologiska arbete, som är vårt folk-rörelseuppdrag. Sen behöver man också se över för-delningen mellan folkhögskolorna. Där finns en stel-benthet som bara handlar om att skydda befintligastrukturer, även om det görs mindre justeringar. Ochdet beror på att man inte vågar titta på andra fördel-ningskriterier än de historiska.Vad skulle du vilja se för fördelningskriterier?

T IO F RÅGOR

Regeringen planerar att läggafram en folkbildningsproposi-tion i mars nästa år. Propositio-nen ska behandla en ny utvär-deringmodell som föreslogs i enstatlig utredning 2012. Utred-ningen ifrågasatte dock attstudieförbund och folkhögskoladelar lika på folkbildningsansla-get. Olle Westberg, rektor förBotkyrka folkhögskola, fullföljernu tanken och föreslår att folk-högskolorna i framtiden fårmer än studieförbunden.

”Låt all ökning av statsbidraget gå till

7

Kollar närvaron med busskortpå Ljungkile folkhögskola registrerar deltagarnasjälva sin närvaro med hjälp av sin smarta telefon,busskort eller nyckelbricka. Det system man använ-der heter Clicksystem och går ut på att när elever-na kommer till lektionen går de fram till lärarensdator, läsplatta eller smarta telefon och håller uppbusskortet eller nyckelbrickan. Poängen med syste-met är att kunna ta upp närvaron samtidigt som detminskar lärarnas administration.

Föreläsare grep deltagarepolisen var inbjudna till Ålsta folkhögskola för attinformera deltagarna om narkotika. Det slutademed att fyra deltagare fick följa med polisen förprovtagning och förhör. Skolan hade bjudit in poli-sen då man misstänkte att vissa deltagare användenarkotika. Det var också anledningen till att delta-garna inte informerats i förväg om polisens besök.Redan under föreläsningen fattade polisen misstan-kar om att fyra deltagare var drogpåverkade.

Även Värnamo folkhögskola har agerat mot nar-kotikamissbruk på skolan. Sju deltagare stängdes av itvå veckor på grund av missbruk. Tre deltagare sombodde på internatet får inte längre bo kvar.

Öronmärkning får kritikregeringen får kritik för att den öronmärkt 30miljoner av folkbildningsanslaget till läsfrämjandeverksamhet i folkhögskolor och studieförbund.

– Ett oroväckande trendbrott mot ökad detaljs-tyrning. Folkhögskolorna prioriterar redan idagläsfrämjande mycket högt, men detaljstyrning på dethär sättet är fel väg att gå säger Kent Johansson,ordförande för RIO, Rörelsefolkhögskolornas intres-seorganisation, i ett pressmeddelande.

Kjesäter sålt för fem miljonerscoutförbundet har sålt slottet i Vingåker, därKjesäter folkhögskola låg fram till 2011. Prislappenblev dock bara en tredjedel av vad man begärt. Istäl-let för 15 miljoner kr fick man fem miljoner. I prak-tiken har man inte tjänat mycket på affären efter-som man under tiden haft kostnader för vaktmästa-re, drift och underhåll den tid slottet stått osålt.

Brunnsvikfastigheter osåldanär brunnsvik folkhögskola lades ner i början avjuni i år bjöds fastigheten ut till försäljning. Menännu har ingen nappat på erbjudandet. Det har fun-nits intressenter hela tiden och vi har haft lite vis-ningar, men inget är klart, säger Enrico Barile viddet LO-ägda Brunnsvik Förvaltning AB till Mitt iDalarna.

– Folkhögskolan har en tendens att bevara struk-turer som har funnits. Sverige förändras. Mer männi-skor bor i storstäderna. Då borde fler utbildnings-platser finnas i städerna. Man måste inse att vissaskolor har spelat ut sin historiska uppgift och dåmåste det finnas system som gör att man kan lägganed till exempel Scouterna och Brunnsvik, istället föratt till varje pris rädda kvar dem i systemet. Jag tyck-er också att man måste våga använda kvalitet somkriterie och att RIO-enkäten skall vara en faktor.Vad anser du om den modell utredningen föreslår,att utvärdera Folkbildningen utifrån de fyra övergri-pande syftena?

– Jag tror att det är bra att man försöker titta påolika former av utvärderingar och fortlöpande grans-kar vad folkbildningen gör för någonting, sen exaktvem som ska göra det kan man fundera på. Hur skulle du vilja ha det?

– Att en utomstående aktör går in och granskartror jag är bra. Ett förslag som framförts är att för-söka knyta utvärderingen till Linköpings universitetoch den institution som jobbar med folkbildning. Detkänns som en alternativ lösning. Sen krävs det attman tar hänsyn till både huvudmannaperspektivetoch samhällsperspektivet. När man tittar på kvalitetoch kvalitetsarbete handlar det också om vad motta-garen, alltså deltagarna, tycker. I de historiska doku-ment som har skapats genom RIO-enkäten finns deten bas. Den ger en viktig bild.

s t a f f a n m y r b ä c k

Fotnot: Hälften av landets folkhögskolor deltar i den s.k. RIO-enkäten där lärare och deltagare svarar på frågor om undervisningen på skolan.

folkhögskolorna”

Jag tycker också att det är absurt att studieförbund dri-ver folkhögskolor. För du ärinte ABF:are. Det är inte dinidentitet. Du är fackligt aktiveller politiskt aktiv eller aktivi hyresgäströrelsen. Det ärdär du har din identitet.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

1Folkbildningsrådet har fördelaten miljon kronor till sex pro-jekt som ska förbättra romskakvinnors möjligheter till egenförsörjning eller vidareutbild-ning. Fyra folkhögskolor ochtvå studieförbund får mellan125 000 och 175 000 kronor iprojektbidrag. Agnesbergs folk-högskola ska uppmuntra roms-ka kvinnor att erövra detoffentliga rummet genommöten och studiebesök. Skarp-näcks folkhögskola ska öka mål-gruppens IT-kunskaper. Sund-bybergs folkhögskola ska skräd-darsy en SMF-kurs för romskakvinnor och Kvarnby folkhög-skola ska i projektet Röda Trå-den 2.0 introducera deltagarnatill kontinuerliga studier.

60Ungdomsstyrelsen har i en rap-port till regeringen analyseratstatens stöd till unga mellan 13och 25 år med utgångspunkt ideras utbildning, hälsa, inflytan-de, arbete, kultur och fritid.Analysen visar att det statligastödet till idrotten i högreutsträckning går till killars akti-viteter. År 2011 fick killarnadrygt 60 procent av det statligastödet som gick till sportersom fotboll, innebandy ochishockey. Samma sak gäller sta-tens stöd till ungas kulturutö-vande. Av det stöd som går tillkulturutövande genom studie-förbunden går också där 60procent till killarna.

31Andelens av statens totalautgifter för folkbildningen harmellan åren 2000 till 2011minskat från 34 till 31 procent.Det visar en rapport från Myn-digheten för kulturanalys.

kursen är till för densom vill studera vårvärldsbild ur ett natur-vetenskapligt perspektivoch är intresserad avhållbar utveckling. Detkan handla om allt ifrånväxelverkan mellanmateriens minstabeståndsdelar till uni-versums ursprung ochutveckling. Det är enkort beskrivning av All-män kurs – naturveten-skapligt basår.

Antalet elever ärrunt 20. För att bli antagen måste man ha gymnasiekompetens motsva-rande samhällsvetenskaplig linje. Ungefär en tredjedel av de som söktkom in.

– Söktrycket verkar vara stort. Sen är det nytt för folkhögskolan meden sådan fokusering på naturvetenskap, säger Ole Andersson som till-sammans med Anna Olsson driver linjen.

Varför söker man sig till folkhögskolan i stället för till universitetetoch Komvux, som erbjudit naturvetenskapligt basår i 15 år?

– Främst är det nog nyfikenheten på skolformen folkhögskola. Sen ärdet småskaligheten och tillgången till individuellt stöd och varierandeundervisningsformer med föreläsningar, grupparbete, seminarier ochlaborationer. Vi har dessutom mycket lärarledd undervisning, 20 timmari veckan. Det är särskilt bra för de deltagare som inte pluggat på länge,tror Ole Andersson, som undervisar i matematik och fysik

– Jag vill också att kursdeltagarna ska angripa problemen ungefär somen forskare. Att de lär sig att det inte finns några färdiga recept. Vimåste knåda kursdeltagarna lite, medan ingredienserna tillsätts, sägerOle Andersson.

Anna Olsson, som undervisar i biologi och kemi har med sig en tid-ning in i klassrummet varje dag. Det är viktigt att se hur begreppenanvänds i media och hur politiken påverkar, menar hon. Hon talar omglobal rättvisa, förhållandet mellan ökad befolkning och ekologisk växt-produktion:

– Det är ofta hetsigt för deltagarna i början. Vi säger att det viktigas-te är det som händer i slutänden, att det klickar, att kunskaperna fallerpå plats. Det gäller att de tar till sig kunskapen personligt, så att det blirderas egen kunskap till sist.

Mediebevakningen av matematik och fysik är mera begränsad, vilketOle Andersson tycker är synd:

– Jag försöker levandegöra matematiken, koppla den till spännandenaturvetenskapliga fenomen. Det handlar om att förklara geometri,rumstidens krökning, relativitetsteorin och kvantmekaniken, inte om pri-ser på äpplen och päron på ICA.

Jakobsberg är den enda folkhögskola i Stockholms län, som ger natur-vetenskapligt basår. Men kursen ges på flera andra ställen, bl a Ljungskile,Gamleby, Blekinge och Billströmska.

H O L G E R N I L É N

Satsar på basår i naturvetenskap

Den ettåriga kursen Allmän kurs – naturveten-skapligt basår körs nu för andra gången påJakobsbergs folkhögskola. Foto: Holger Nilén.

C I TATET”De lärare som deltar i under-sökningen arbetar mycket. Dengenomsnittliga – självskattade –arbetstiden för en heltidsarbetan-de är drygt 49 timmar, eller drygt52 timmar om arbetsresor sominnebär planering och förberedel-ser av arbete räknas in. Jämförel-sevis mycket arbete utförs hem-ifrån, och på kvällar och helger.Arbetsbelastningen ökar ocksånär man som lärare ställs införarbetsuppgifter som man inte ärsäker på att klara av. Hur långtlärarnas engagemang i deltagareoch undervisning bör sträckas,gränsen för när arbetet är tillräck-ligt väl utfört, är inte sällan upptill enskilda lärare att själva defi-niera.”Britten Månsson-Wallin, General-sekreterare för Folkbildningsrådeti förordet till rapporten ”Att vara

folkhögskollärare. ”

”Många yrkesgrupper i välfärdenslår i dag larm om att deras arbe-te har kidnappats av ekonomiskaersättningsmodeller, administra-tion och detaljreglering. Mark-nadsexperiment har genomförtsinom verksamheter som inte harnågot med marknader att göra.Teorierna om New Public Mana-gement, som var tänkta att effek-tivisera välfärden, har i många lä -gen i stället byråkratiserat den..Läraryrket måste bli självständigtoch fritt igen. Resurserna tillmindre klasser, lärarnas kompe-tensutveckling,utbildningsveten-skaplig forskning och skolutveck-ling behöver höjas... Det krävs ennationell samling för läraryrket,för att förbättra både lön ocharbetsvillkor, men även varje lära-res självständighet. Det är bara såfler unga kommer välja att blilärare.”Stefan Löfvén, socialdemokratiskpartiledare i DN, 15 dec 2013.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN”För mig har det därför inte varit ettsvårt beslut att säga att det är okej”Gunilla Carlsson (S):.”Du lyfte fram hur viktigt det är att folkbildningen ska stå fri frånstatlig styrning, men nu har ni lagt fram ett förslag till riksdagen omatt vi ska öronmärka en del av resurserna till folkbildningen för attden ska börja jobba med läsfrämjande insatser. Jag tycker också attman ska göra satsningar på läsfrämjande insatser, men att kalla 30miljoner som redan finns till folkbildningen för en satsning är interätt. Det är oroväckande att man börjar öronmärka och styra folk-bildningen. .

Lars-Axel Nordell (KD):”Det är riktigt att 30 miljoner av de 3,6 miljarderna destineras tillatt fokusera på läsfrämjande verksamhet. Jag tror inte att det ärnågot problem för studieförbunden att fortsätta fokusera på det deredan gör. För mig har det därför inte varit ett svårt beslut att sägaatt det är okej.”

Elisabeth Svantesson (M):”Det är också viktigt att motivera människor tillbaka till utbildning.De ungdomar som jag träffade i går på Karlskoga Folkhögskola hadeav olika anledningar slutat gymnasiet. Nu var de motiverade attkomma tillbaka. Några gick den studiemotiverande kursen. Andrahade redan gjort det och gick nu och utbildade sig – någon utbildadesig till fritidsledare och en annan gick på allmän kurs – och hade hit-tat tillbaka till glädjen i att studera och komma närmare jobb. Dettror jag är väsentligt. Ett av de verktyg som Arbetsförmedlingen harfått under den här regeringen är att jobba just med studiemotive-rande insatser.”

Hannah Bergstedt (S):”I de tio svenska skolkommuner som har allra sämst skolresultatfinns inga företag som erbjuder läxhjälp med skatteavdrag – läx-RUT.Företag som erbjuder skattesubventionerad läxhjälp finns däremot iöverflöd på universitetsorter och i storstäder. Jag kan inte se annatän att regeringens prioriteringar av våra gemensamma resurser ledertill ökade skillnader. Jag får stöd av Skolverket, lärarfacken och frivil-ligorganisationerna, som var mycket kritiska till reformen innan deninfördes och fortfarande är det. Läx-RUT används till största delenav dem som redan är resursstarka.”

Lars Beckman (M):”Sanningen är att RUT-avdragen gör att de med normal och låginkomst har möjlighet att göra det som den med hög inkomst alltidhar gjort... Sanningen är att er politik bara gynnar de rika. Sanningenär att den med hög inkomst alltid kommer att klara sig oavsett omSocialdemokraterna tar bort RUT- eller ROT-avdrag, eller om ni tarbort RUT-avdrag för läxhjälp. Den med hög inkomst har alltid möjlig-het att köpa tjänsterna.”

(Redigerat urval från riksdagen 6 oktober, 5 och 8 november 2013)

9

11

ustav Fridolinkommer litetidigare. Som

vanligt ska dvd,dator, fotokanonoch högtalare fixasfram och alla dessa

sladdar. Allt eget mate-rial har han i sin lilablå axelväs-ka. Han tuggar färdigt på enmedhavd muffins, går uppförtrapporna och in i lärarrummetför att få kaffe, utan mjölk. Detblev stressigt i morse. Det varhans tur att lämna tvååriga dot-tern Charlie på dagis.En stund senare, en trappa

ner, fylls klassrummet. Det ärtvå allmänna kurser som ska haGustav i demokratikunskap.Flera eftersläntrare droppar in.Gustav river av ett papper frånsitt anteckningsblock för att allaska kunna skriva in sin närvaro.De som kommer för sent upp-manar han att skriva in sin för-sening i minuter. Efteråt sägerhan att alla är hederliga ochskriver in sina tider. Är detredovisningar tillåts ingen senankomst, då låser han dörren. Under sin egen skoltid höll

Gustav Fridolin tiderna, men

lärarna tyckte att han snackadeför mycket. Han och tre kompi-sar fick ofta straffuppgifter. Närhan var elva tvingades alla fyraatt lyssna på partiledardebattenoch senare referera denna införhela klassen. Han blev särskiltfascinerad av Miljöpartietsspråkrör Birger Schlaug somville förbättra skolan och se tillatt klasserna blev mindre. I Fri-dolins klassrum i Vittsjö var deofta uppemot 40 elever.Fyra dagar senare fick de träf-

fa de lokala miljöpartisterna.– Jag trodde vi skulle besöka

ett fint kontor och att alla hadeslips. Men de satt alla där iköket i sina tröjor.

de Fick också vara med på ettfullmäktigesammanträde när enav punkterna handlade om ned-skärningen i skolan. En ledamothänvisade till de fyra grabbarnaserfarenheter. Minskningen avanslagen till Vittsjöskolan stop-pades!– Det kändes starkt, att vi

grabbar hade något att bidramed i debatten och att vi lyck-ades påverka besluten.Därefter var Gustav Fridolin

med om att starta Grön Ung-dom i Hässleholm. Som 16-åring 1999 blev han språkrör förGrön Ungdom. 2011 valdes hantillsammans med Åsa Romsontill språkrör för Miljöpartiet.Lektionen börjar. Gustav Fri-

dolin muttrar något om att hangillar den gamla hederliga tjock-teven och att han precis köpt enpå blocket. 24 elever har kom-mit och lektionen om maktut-övning drar igång. Han talar ommediamakt, eleverna har fåttegna erfarenheter genom att deskrivit egna blogginlägg. Journa-listernas egna åsikter kan påver-ka den journalistiska produkten.Han hänvisar till undersökning-ar som visar att nyhetsreportrar-na ofta röstar på de rödgröna,medan de som skriver om poli-tik och ekonomi ligger närmareden borgerliga alliansen.Han tar upp tre frågor för att

analysera nyheter. Det bör nigöra varje gång ni ser, hör ellerläser en nyhet, betonar han.Varifrån kommer nyheten? I 80procent av fallen kommer deninte från redaktionen. Vad sak-nas i nyheten? Vad leder nyhe-ten till? Vilka blir effekterna?

”Får mig behållaengagemanget”Varje onsdag trycker Gustav Fridolin in portkoden tillLidingö folkhögskolas filial på Kungsholmen. Trots sitt arbetesom riksdagsman och språkrör för miljöpartiet fortsätter hanatt arbeta som folkhögskollärare en halv dag i veckan.

t e x t o c h f o t o : h o l g e r n i l é n

– Varje artikel eller tv-inslagbyggs upp som ett grekisktdrama. Det finns en skurk ochett offer, som värsta Holly-woodproduktionen. Om det skajag tala om nästa gång. Ta medvar sin nyhet då!

efter lektionen är det dags attfundera över årets jultal, allapartiledare ska spelas in av svt.Delar av talet finns i väskan.Sen är det arbetsutskottet i Mil-jöpartiet. Och så partistyrelsennästa helg.Det är onsdag och hans fru

Jennie spelar volleyboll, då ärdet Gustav som hämtar pådagis. Dessförinnan är det vote-ring 16.00. Gustav Fridolin harsin plats längst fram i riksdags-salen och behöver rusa för atthinna till tunnelbanan ochhämta vid 17.00. Nästa dag bärdet av till Östersund, där villhan också få tid för att besökaen folkhögskola.Varför ville då Gustav Frido-

lin bli folkhögskollärare? – När jag var ute på folkhög-

skolan blev jag så upptagen avsjälva undervisningen att jagibland glömde säga att jag var

från Miljöpartiet. Det slutademed att jag efter min tid i riks-dagen 2006 lämnade in ett kurs-förslag om Praktisk demokrati,och redan samma eftermiddagfick jag ett jakande svar.År 2007 gjorde han högskole-

provet, läste mellanösternkun-skap, historia och samhällskun-skap, gick F-linjen i Linköping2010 och blev historielärare påSundbybergs folkhögskola ochBiskops Arnö. Nu är hananställd på Lidingö folkhögsko-las filial en halv dag i veckan.– Att vara lärare är att få vara

med om när deltagarna överbe-visar sig själva om att de klararav skolan och att de får möjlig-het att lära sig att de själva kanförändra. Just folkhögskolan till-låter alla att brinna för sin upp-gift. Gymnasiet har inte alltidden friheten, där är det alltmersom styrs uppifrån. Vilka är skillnaderna mellan

att vara politiker och lärare?Det handlar mera om likheternasäger han. Han känner sammaengagemang när han går upp påmorgonen, oavsett om han skatill riksdagen eller till skolan.– Många som inte gjort annat

än att vara politiker verkar blitrötta och mera oengagerade.Gustav Fridolin återkommer

ofta till folkhögskolans fördelarsom skolform, att den bygger påengagemang. Det är helt fel attförsöka styra och ställa nya kravpå folkhögskolorna, det måstede själva få göra. Om man villha behöriga lärare, som gått påF-linjen, är upp till varje skola.

– folkhögskolorna byggdes uppdär bildningsklyftorna var somstörst och det bör man fortsättamed. Först och främst se till attdet kommer till fler platser. Dåkan vi ge fler chansen att skaffasig gymnasiekompetens, få detlättare att söka jobb och kanskefå ned ungdomsarbetslösheten.Miljöpartiet har krävt 10 000

fler platser i folkhögskolan. Detfinns många folkhögskolor somkan och vill växa men det nuva-rande systemet sätter stopp fördet. I Alby vill man starta en,men det går inte, säger GustavFridolin.I senaste partiledardebatten i

riksdagen frågade han JanBjörklund hur länge utbild-ningsministern hade förberett

12

– Mina medarbetare säger all-tid att jag är gladare ochmera på hugget när jag kom-mer från en lektion, Det kännssom om undervisningen göratt jag behåller engagemangeti politiken. Foto: Holger Nilén

I R I K SDAGEN

sig inför partiledardebatten.Först blev Björklund tyst, sensa han att han gjort en veckasresearch och ett par timmatsförberedelse dagen innan.– Då kunde jag berätta att

en lärare har en arbetsuppgiftmotsvarande en partiledarde-batt flera gånger varje dag.Varje gång man kliver in iklassrummet förväntas manväcka intresse, säga något kun-nigt och genomtänkt och ledaklassen vidare till eget skapandeoch lärande. I genomsnitt haren lärare i en svensk skola baradrygt en kvart på sig att förbe-reda en lektion.

under samma debatt klev Gus-tav Fridolin upp i talarstolenmed en prinsesstårta i handen.Marsipanen var utformad somett cirkeldiagram i grönt, gul,rött och vitt. Storleken på tårt-bitarna motsvarade regeringensprioriteringar av budgetensreformutrymme. En procenttill klimatet, två procent tillskolan, 60 procent till skatte-sänkningar. Tror Reinfeldt attdet är samma prioriteringarsom sjuksköterskor, lärare ochindustriarbetare vill att politi-kerna ska göra? Undrade Gus-tav Fridolin.– Det var en riktigt god

tårta, men Reinfeldt ville inteha den. Tårtan gick i stället tillkanslipersonalen som gav denstort beröm. Om det nu går bra i valet

och Miljöpartiet och Socialde-mokraterna tar hem vinsten,vilken ministerpost vill hanhelst ha?– Det är klart, det hade varit

väldigt roligt att få bidra till attföra skolpolitiken till att handlaom det centrala igen: att varjelärare ska få tid för sin uppgift,och varje elev den tid och detstöd hon behöver.

13

KRÖN I KA

folkhögskoleandan är verklighet. Inte retorik somen del kritiker hävdar. Det är inte fråga om romantikutan om hållbar realism. Forskarna Sam Paldanius ochCharlotta Alm har sänt en på djupintervjuer utformadenkät till 2 400 lärare och rektorer på 150 folkhög-skolor. De har fått svar från 1 300 och noga analyse-rat dem. Svaren visar att både folkhögskoleanda

(grundinställning i värden, ideal och tradition) och folkhögskolemäs-sighet (handlingar i samklang med andan) står starka i folkhögskolan.

Grunden för andan är människovärdet, individens frihet ochdemokratin. Inställningen att respektera individens värde och frihetkoncentrerar uppmärksamheten på kursdeltagaren och bidrar till attdenna stimuleras att berätta om sin situation, sina förhoppningar ochbesvikelser.Förutsättningarna för kontakt blir klarare och underlättarbåde den pedagogiska och den sociala utvecklingen. Andan är alltsåett verkningsfullt arbetssätt.

Handlingen (mässigheten) inleds konsekvent med att lyssna tillkursdeltagarnas förhoppningar och tveksamheter ifråga om val avstudieinriktning, studieformer och studietakt. Samtalen ger möjlighetför läraren att hjälpa deltagaren att se sina möjligheter och svårighe-ter klarare och att välja väg som bäst överensstämmer med demegna uppfattningen och därmed ökar självtilliten. Lärarens lyssnanderådgivning utifrån sin erfarenhet stärker deltagarens självkänsla ochstimulerar både studielusten och den sociala kontaktviljan. Lärarenbidrar till detta genom att underlätta att små grupper bildas, vilka gerett ofta mycket välgörande stöd. På så vis kan forskarnas tolkning av”anda” och ”mässighet” förklaras.

Enligt omfattande deltagarundersökningar av Folkbildningsrådet år2010 visar sig en stor majoritet av kursdeltagarna positiva till folk-högskolans undervisning.

Utöver sin huvuduppgift att ge allmän medborgerlig bildning ochatt fostra och utveckla unga vuxna till ansvar för sig själva och församhället har tiotusental under skolans historia fått grundutbildningför fortsatta studier, tusentals har genomgått särskilda förberedandekurser för yrkesutbildning, och många har dessutom utbildats till sär-skilda yrken. Bland dessa utgörs många numera av viktiga nya gruppersom avhoppade gymnasielever, invandrare och funktionshindrade.

Det är denna ovan beskrivna inställning till deltagarna och dettaförhållande mellan lärare och deltagare som vi på allt sätt måste slåvakt om och utveckla. För både folkhögskolans och den socialautvecklingens skull. Genom att stärka och utveckla lärarprogrammetvid Linköpings universitet och bevaka att denna folkhögskolans egnalärarutbildning får vara kvar i Linköpings regi. Genom att SFHL ochRIO bidrar till samtalet om anda och mässighet, inte minst blandrepresentanter för fack och huvudmän och ger olika former av för-djupning av sitt stöd. Och slutligen genom att de gamla lärarmötenaåterupptas.

Det är en realistisk satsning på människovärdet som står på spel.G ö s t a V e s t L u n d

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rek-tor på folkhögskola. År 1978 gick han ipension som undervisningsråd för folk-högskolorna. 15 Juni fyllde han 100 år.

folkhögskoleandan är inte romantik

De styr ABF Nordöstra Storstockholm med bolag, folkhögskolor och det numera nedlagdaSäbyholms naturbruksgymnasium: Gunnar Sahlin: Ordförande i ABF Nordöstra Storstockholm,Lars Starkerud: Ordförande i Brunnsviks folkhögskolas styrelse, Bo Tengberg: Ordförande iVäddö/Södertörns styrelse. Alla sitter med i styrelserna för bolagen och folkhögskolorna,Håkan Heglert, chef för personal och administration.

Lägg alla ko

Ewa Frisk har i protestmot mörkläggningen avden katastrofala ekonominlämnat fem av sex upp-drag i ABF Nordöstra,.

pp med korten på bordetoch sluta mörka! Det härär ju katastrof! Jag blir såupprörd att jag knappt vet

vad jag ska säga… Det härär ju inte riktigt klokt!

Stig Nyman är så arg att ordenstockar sig. Han är ordförande i proSollentuna som är den största med-lemsorganisationen i abf NordöstraStor-Stockholm. Vi har stämt träff påen restaurang för han har något hanvill berätta. Under hösten har han på allvar bli-

vit varse hur illa skött ABF-avdelning-en är. Avdelningen kontrollerarVäddö, Södertörn och Brunnsvik folk-högskolor, äger naturbruksgymnasietSäbyholm och utbildningsföretagetVerab. Hela verkamheten styrs viamanagementbolaget abf UtvecklingAB. Hundratals kursdeltagare på folk-högskola, lärare och annan personal ärberoende av abf Nordöstra för jobboch utbildning.

pro Sollentuna har skrivit ettdetaljerat brev till abf Nordöstrasstyrelse som Stig Nyman ger mig. Jagläser medan han tyst äter sin lunch.Där står bland annat:”Dessutom ser vi felaktigheter i de

ekonomiska redovisningarna, en låneka-rusell mellan ABF-enheterna med enor-ma belopp, tomma kassakistor samtavsaknaden av proffsig hantering ochtrixande för att rätta till tidigare fel. Det

är högst troligt att styrelsen kraftigtbrustit i sin kontroll varför styrelsen inteska utreda sig själv. Styrelsen behöverdessutom ett mer gemensamt agerandeoch ansvarstagande och inte minst kor-rekt och fullständig information. FörPRO innebär detta att styrelsen bordeavgå och vi råder nu våra medlemmaratt lämna ABF-styrelsen som i nulägetknappast kan förvänta sig ansvarsfrihet,såvida inte kraftfulla åtgärder omedel-bart sätts in.”

HAR B L I V I T L U RAD E

Jag har under drygt ett års tid skri-vit om den dåliga ekonomin, om huranställda lärare ersatts av inhyrd per-sonal från bemanningsföretag, om hurombudsmannen Tommy Hindrikesblev uppsagd på grund av oegentlig-heter och om den stora konflikt somflytten av Brunnsviks folkhögskolafrån Ludvika till Borlänge ledde till.Men nu visar det sig att stora delar avstyrelsen i abf Nordöstra inte känttill eller förstått vad som pågått.Ewa Frisk har varit styrelseordfö-

rande i Säbyholm och ledamot i fleraandra styrelser. – Det oerhört sorgliga är att vi inte

snabbare kunnat se igenom de olikaekonomiska transaktioner som gjorts.Transaktioner som med stor sannolik-het delvis varit olagliga och som defi-nitivt inte redovisats öppet för styrel-serna. Jag känner mig både otillräcklig

Det är uppror inom kristyngda ABF Nordöstra Storstockholmefter nya avslöjanden om misstänkta ekonomiska brott somriskerar jobb och utbildningar för hundratals personer påbl. a folkhögskolorna. Men ledande tjänstemän i ABF Nordö-stra och styrelseordföranden försöker nu tysta ner skandalen.

s v a n t e i s a k s s o n

rten på bordet!

15

16

BESVIKEN– Mycket sällan fick

jag korrekta svar frånledningen, säger styrelse-

ledamoten Ewa Frisk.Foto: Frida Gunner

Berglund

och misslyckad som ledamot, men jagär också – tillsammans med alla övrigai styrelserna – lurad. Ingen har lyckatsse helheten, säger Ewa Frisk.

Vilka har lurat styrelserna?–Framförallt ledande tjänstemän,

säger hon. Först nu har hon fått klart för sig

att vid förra årskiftet var de totalaskulderna 76 miljoner kronor. Av skulderna har 27 miljoner kr

lånats mellan abf-avdelningen, skoloroch bolag för att täcka akuta under-skott. Vid årsskiftet 2012/2013 kundede bara betala varannan räkning. Alltenligt deras egna årsredovisningar.

KONKUR SMÄ S S I G A

Idag är läget ännu värre. De treaktiebolagen är konkursmässiga, åretsförlust ser ut att bli större än ifjol ochnu har man ännu svårare att klara delöpande utgifterna. Varje morgon sit-ter ekonomipersonalen och väljernoga bland de räkningar som förfallit.Vilka kan vi betala idag? Vilka måstevi vänta med?Hans Klaar är abf Nordöstras för-

troendevalde revisor. Redan på 1980-talet var han kassör i Sollentuna arbe-tarkommun och har arbetat professio-nellt som godkänd revisor. Han haräven granskat de ekonomiska uppgif-ter som jag tidigare publicerat. Detblev följden av ett möte jag hade medhonom och Ewa Frisk tidigare i höst.

De hade berättat öppet för styrelsenatt de ville träffa mig och några andrapersoner för att förutsättningslöstinformera sig. Det blev ett enkeltmöte över några koppar kaffe. Enbunt papper med tabeller ochdiagram med underlagen för några avmina artiklar som lades på bordet. Vipratade en stund och ställde någrafrågor till varandra. De tog papperenmed sig och gick. Några veckor senare hade Hans

Klaar konstaterat att mina siffrorstämmer.– Jag tycker att alla styrelser bör

avgå och att den auktoriserade revi-sorn som godkänt årsredovisningarnaborde anmälas till revisorsnämnden,säger Hans Klaar. Det var först då Ewa Frisk förstod

att något var riktigt galet .– Sedan dess har jag ställt frågor till

ledningen på varje punkt som jag fåttinformation om. Jag hade frågat ochkritiserat innan också. Mycket sällanhar jag fått korrekta svar. Jag har nuavgått från fem av sex styrelser. Jag ärkvar som ordförande i Säbyholm ettkort tag till för att se hur avveckling-en ska gå till, säger Ewa Frisk.Säbyholm ska alltså läggas ner

eftersom Myndigheten för yrkeshög-skolan stoppade intagningarna till vår-terminen sedan de hittat allvarligabrister. Skolan är ytterst nära konkurs.

OLAG L I G A L ÅN

Det finns åtskilligt att anmärka pånär det gäller hur pengar hanteratsinom abf Nordöstra. Några exempel:Det är viktigt att veta att Väddö ochSödertörns folkhögskolor är en stiftel-se. Vad stiftelsen får göra och integöra styrs av stiftelseförordnandet ochav stiftelselagen. Väddö/Södertörn ska”bedriva undervisning utan vinstintres-se” och inget annat. En viktig punkt äratt de inte får låna ut pengar till stif-taren, abf Nordöstra, eller till någonannan del av verksamheten. Stiftelsenska bara gynna sig själv. Men Ifjollånade Väddö/Södertörn ut 300 000kronor till abf Nordöstra, något som

17

SLUTA MÖRKAPRO Sollentuna kräveratt samtliga felaktigheterutreds och åtgärdas.Ordförande Stig Nymantycker att det är dagsatt sluta mörka

enligt stiftelselagen alltså är förbjudet.När länsstyrelsen i höstas fick reda pådetta tvingades abf att omedelbartbetala tillbaka pengarna. Väddö/Södertörn förvaltar också

två stipendiestiftelser. Det är fondervars avkastning ska gå till stipendiertill deltagarna på Väddö. MenVäddö/Södertörn har inte skött demsom man ska. Hur de ska skötas ärockså noga reglerat. Väddö/Södertörnlånade hela stipendiekapitalet på 1,8miljoner kr, vilket är förbjudet.En förvaltare är också skyldig att

placera kapitalet på ”ett godtagbartsätt”. Det har inte heller skett. Vissaår har avkastningen varit noll kronor.Hade fonden skötts på ett korrekt sätthade avkastningen på tio år ökat medungefär 400 000 kronor mer än vadden hittills gjort. Konsekvensen harblivit att eleverna fått mycket mindrestipendier än de haft rätt till. Väddö/Södertörn har dessutom

delat ut stipendier ur det ”bundnakapitalet”, vilket har gjort att fonder-nas värde minskat med 234 000 kro-nor. Även det är förbjudet. Till rågapå allt har revisorn slarvat och inte

upplyst om felaktigheterna. Även detär ett lagbrott.– Jag tycker att det som hänt är

väldigt allvarligt och det har jag med-delat alla som skrivit under Väddö/Södertörns och stipendiefondernasverksamhetsberättelse för 2012. Deborde avgå, säger Hans Klaar.

TÄCK T LÖN E KO S TNAD E R

Som lök på laxen har Väddö/Södertörn fått fakturor på över fyramiljoner kr från de övriga bolagen iabf Nordöstra, pengar som i huvud-sak tycks ha gått till att täcka löne-kostnader i de andra verksamheterna. – Det har jag också påtalat för

verkställande utskottet i ABF Nordö-stras styrelse, säger den förtroendeval-de revisorn Hans Klaar.

Vad fick du för svar?– De har erkänt att det här har

varit fel.Ett annat exempel på hur det har

gått till gäller Per-Ola Jansson somlämnade sin tjänst som rektor vidBrunnsvik sommaren 2011, men hadelön fram till årskiftet 2011/2012. Justdå hade Brunnsvik ont om pengar.

För att kunna betala hans lön togVäddö/Södertörn pengarna ur utbild-ningsprojektet ”Kustfiskarutbildning”,som stöddes av Havs- och vattenmyn-digheten (f.d. Fiskeriverket) och EU-medel. Det innebär att offentliga stödsom öronmärkts för undervisning gåtttill en helt annan verksamhet. – Jag fick efteråt veta hur det gått

till av en händelse. Det var en anställdpå Södertörn som sett en konstigtransaktion och frågade mig vad detvar. Jag pratade då med GeorgJohansson (rektor på Väddö/Söder-törn) och han bekräftade att det varså det gått till. Han hade fixat det sahan, berättar Per-Ola Jansson.Väddö/Södertörn har till och med

köpt två hus åt en annan skola. Na -tur bruksgymnasiet Säbyholm behövdeett växthus och en hallbyggnad menhade inga pengar och klarade inte enkreditprövning. Då gick Väddö/Söder-törn in och köpte byggnaderna påavbetalning och leasing. Leasingkon-traktet är undertecknat av GeorgJohansson och Tommy Hindrikes.Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet

för alla stiftelser och försöker nu utre-da vad som pågått inomVäddö/Södertörn.Jag har gått igenom elva års årsre-

dovisningar i samtliga bolag. Listanöver direkta olagligheter i bokföringenoch tveksamheter skulle kunna fyllahalva tidningen.

S T Ä L L D E F R ÅGOR

Ewa Frisk berättar att hon börjadeställa frågor kring ekonomin för ett årsedan när hon läst reportaget i Folk-högskolan (nr 7/2012) om att helaverksamheten befann sig på ruinensbrant. Ekonomichefen Håkan Heglertbemötte kritiken inför styrelsen och saatt det som skrivits inte stämde.– Jag ringde då till Rickard Larsson

som var inhyrd controller och ställdefrågor. Han sa: “Blir det problem såkan vi alltid låna av stiftelsen Väddö”.Vid den tidpunkten kände jag tyvärrinte till låneförbudet i stiftelselagen,så jag lät mig nöja med det svaret,

säger Ewa Frisk. I den tron levde hon till mitten av

oktober i år. Många andra i styrelsenhar fortfarande inte förstått hur illadet faktiskt är. Det beror bland annatpå att det är en ganska liten gruppsom i haft makten i alla bolag ochfolkhögskolor. En handfull personerhar suttit i flera av de sammanlagt sexstyrelserna: Lars Starkerud sitter i sex,Bo Tengberg i fem, Ewa Frisk i femoch Gunnar Sahlin i fyra. Alla sitter iabf Nordöstras verkställande utskott. Störst ansvar har abf Nordöstras

ordförande Gunnar Sahlin, som ocksåär ordförande i maktbolaget abfUtveckling AB. Där var ombudsman-nen Tommy Hindrikes anställd tillshan blev uppsagd i höstas. Där ärockså ekonomi- och personalchefenHåkan Heglert och den administrativachefen Camilla Frick anställda. Verk-samhetschefen Anders Pettersson ärnu tillförordnad ombudsman. VD ialla bolag sedan i somras är Lars Star-kerud.

MAKT EN EN I L L U S I ON

Men styrelsernas makt har ocksåvarit en illusion. Den som i praktikenbestämde, tills han blev uppsagd, varombudsmannenTommy Hindrikessom även var VD i alla bolag och fir-matecknare i alla skolor. Styrelsernahar inte fått den information de hafträtt att förvänta sig från honom ochandra chefer. Å andra sidan är det sty-relsens ansvar att se till att de får vetadet de behöver. Och de som suttit i i ledningen och

i styrelserna är inte vilka som helst.Freddie Lundqvist är ordförande i Sol-lentuna arbetarkommun och kommu-nalråd. Ekonomi- och personalchefenHåkan Heglert var tidigare kommu-nalråd i Upplands-Bro. Gunnar Sahlinvar tidigare riksbibliotekarie och kom-munalråd i Sollentuna. Många andrahar långa fackliga karriärer på högnivå. Trots deras vana att leda perso-nal och organisationer på andra håll,har de uppenbarligen inte lyckas styraABF Nordöstra särskilt bra.

AVGÅ OCH ANMÄL– Jag tycker att allastyrelser bör avgå ochatt den auktoriseraderevisorn som godkänt

årsredovisningarna bordeanmälas till revisors-nämnden, säger Hans

Klaar som är ABF Nordö-stras förtroendevalde

revisor.

18

SMUTSKASTNING– De som vill hjälpa tillsmutskastas och portför-bjuds, säger PeterUlvenklint, f.d. ombuds-man och organisatiosn-chef i ABF förbundet.

Det märks att pressen på några avde huvudansvariga är stor och att deär rädda. När jag klev in på abf Nor-döstras kontor i Sollentuna för någraveckor sedan för att prata med Säby-holms rektor, möttes jag i dörren avföreningens ordförande GunnarSahlin. Han blev arg när han såg migoch visade omedelbart ut mig urhuset. Jag satte mig i bilen och såg ibackspegeln när han körde iväg i sinbmw. Jag gick tillbaka till skolbygg-naden där dörren var låst. När perso-nalen ser mig genom glasrutan för-svinner alltihop blixtsnabbt in på sinakontor och dörrarna stängs.

FÖ R B J U D I T S A T T P R A TA

Ett par dagar senare får jag höra attall personal på alla skolor och företagförbjudits att prata med mig. Någrasärskilt ”misstänkta läckor” har kallatstill enskilda möten med personalche-fen Håkan Heglert och t.f. ombuds-man Anders Pettersson. Personalenspratförbud gäller även några abf:are iSollentuna som påstås vara ”illojala”.

pro Sollentuna skrev i sitt brev tillstyrelsen att ”personal skräms till tyst-nad och får inte prata med vem devill”. Då fick pro:s ordförande StigNyman ett ilsket brev från AndersPettersson. – Kanske tack vare detta faller allt

som ett korthus när den ena efter denandra felaktigheten och misstänktaolagligheter avslöjas, säger PeterUlveklint.Peter Ulveklint var tidigare

ombudsman i abf Sollentuna på1980-talet och senare organisations-chef på abf-förbundet centralt. En avhans arbetsuppgifter var att reda uppinterna problem.– Jag blir bara så ledsen över allt

som berättas. Om bara en bråkdel ärsant så är det för mycket. Ändå såtycks man fortsätta att trixa. Nubehövs en helt ny ledning. En helt nyanda. Låt oss bara hoppas att det hell-re blir förr än senare, säger PeterUlveklint.Mitt i all bedrövelse hoppas han

ändå att det ska bli bättre om dennahärva reds ut en gång för alla. – Det finns kanske hopp om ett

nytt friskt ABF om man går tillbakatill sitt egentliga uppdrag med en frioch frivillig bildningsverksamhet,grundad på jämlikhetens, solidarite-tens och demokratins principer, sägerhan.Även Ewa Frisk hoppas på en

vändning.– Jag hoppas att man ska lyckas

lösa de ekonomiska problemen på ettprofessionellt sätt med hjälp av exter-na resurser och att ABF-avdelningenoch folkhögskolorna ska kunna fort-sätta, säger hon.Jag pratar senare med pro Sollen-

tunas ordförande Stig Nyman i tele-fon. Han är fortfarande arg som ett bi.Snart är det halvårsmöte i abf Nor-döstra och han ska gå dit för pro Sol-lentunas räkning. Han tänker inteskräda orden eller backa en tum.– Om de så sliter av mig håret så

ger jag mig inte. Nu ska allt upp i lju-set, det får vara slut med mörkandet.

Fotnot: Jag har bett Gunnar Sahlin omen intervju men han hade inte tid för-rän efter pressläggningen. Jag har ävenförsökt nå Georg Johansson, rektor för

de tre folkhögskolorna Väddö, Södertörn och Brunnsvik.

19

ag är här för att skriva om endag i en folkhögskollärares liv. Jagvill förstå och förklara varför detenligt statistik och under-sökningar är så att folkhögskol-

lärare i genomsnitt arbetar mycketmer än ordinarie arbetstid, ofta gratismen ändå är mycket mer lojala motbåde kursdeltagare och skolledningenän vad någon kan förvänta sig.Espen Bjordal går iväg till sitt

arbetsrum en trappa upp i en sidofly-gel till den gamla herrgården. Handelar det med fem andra lärare, det ärtrångt och stökigt och han huserar iett hörn bredvid en garderob full medpärmar. På insidan av dörren finns enskylt med texten ”Ta det lugnt. Ensak i sänder. Gör det enkelt. Det vik-tigaste först. Lev och låt leva”.– Det är mycket som händer hela

tiden, säger han.Förutom arbetet på den socialpeda-

gogiska linjen håller han i två olikadistansutbildningar och ett varierandeantal korta kurser som huvudmannen

iogt-nto vill att just han ska hålla idärför att de känner honom genomatt han själv kommer ur rörelsen. Dåär det svårt att säga nej. Som om detinte var nog läser han på sin lärarexa-men på distans på halvfart. Ändå ärdet mindre jobb nu än förut.– Då hade jag 150 procent tjänst.

Nu är det bara 100 procent.

S A T T E N E R FOT EN

Det gick dithän att skolledningensatte ner foten när han hade ”för-brukat” 600 av sina 816 undervis-ningstimmar per läsår redan underhöstterminen. Men Espen låter interiktigt nöjd med det beslutet ochundrar hur han ska kunna hålla ihopoch hinna när det dessutom är absolutstopp för övertid. Han sitter en stund framför datorn,

går in på en av distansutbildningarnaoch svarar på mejl. Han vill också fåin mer kultur i den socialpedagogiskautbildningen eftersom han anser att”det är bättre att hålla på med musik

21

”Idag skulle jag egentligen inte vara här”Espen Bjordal kommer in genom dörren en halvtimme förse-nad. Det tog längre tid än vanligt att få iväg barnen medvarma vantar, tröjor och allt som följer med när frosten biteri gräset. För Espen Bjordal är det inget ovanligt. ”Idag skullejag egentligen inte vara här,” säger han.

t e x t o c h f o t o : s v a n t e i s a k s s o n

än kriminalitet” och surfar efterforskning i ämnet.– Ledningen är inte helt överens

med mig så det gäller att hitta braargument, säger han.Strax efter nio säger han att det är

dags för fika. På golvet underskrivbordet ligger en gummi- och eninnebandyboll och jag undrar för migsjälv vad de gör här när vi går iväg.Inte spelar han väl boll på kontoret?Kursdeltagare och lärare strömmar

in till skolans restaurang, som just nuhåller på att byggas ut. Snickarna bärvirke, cirkelsågen viner och de skruvarfast diagonala strävor mellan reglarna.Espen berättar stolt att restaurangenblivit alltmer populär i bygden och ärför trång under luncherna. Blandandra har räddningstjänsten hittat hit.– Ofta är gårdplanen full av brand-

bilar, säger han och skrattar.Innan vi hinner sätta oss med kaffe

och mackor blir han hejdad av denbiträdande rektorn Johan de Farfalla.En lång stund står de bredvidsmörgåsvagnen och diskuterar ochplanerar en kommande aktivitet.”Körlek och sång” hörs genom sorlet.Efter det stående sammanträdet medpålägget i handen sätter Espen sig.Plötsligt ropar han till sig vakt-mästaren Magnus. De börjar prata omen workshop i snickeriverkstaden.– Hur ser det ut för dig nästa

vecka? frågar Espen. – Onsdag förmiddag går bra.– Och du har virke och sånt?– Visst, inga problem.

EN T I MM E A T T P L AN E RA

Lärarna i arbetslaget har bara entimme fast planeringstid i veckan såen hel del får skötas i steget.Det runda bordet fylls av kursdel -

tagare vid den socialpedagogiska lin-

22

Espen Bjordal bekräftarbilden av att i regel gårraster och luncher åt tillatt tala med deltagare

och planera med kollegor.

23

jen där Espen är föreståndare. De sko-jar och skrattar om fotboll. Sverigehar just förlorat mot Portugal i VM-kvalet. Espen är som en i gänget ochraljerar på skämt om Zlatans bristandefotbollskunnande. Kursdeltagarna vidbordet är invandrarkillar från Stock-holms södra förorter där Zlatan äridolernas idol. Men de tar det bra ochmed en klackspark.– Espen är världens bästa lärare,

säger en av dem plöstligt och ser migrakt i ögonen.De andra runt bordet fyller i,

superlativen haglar och Espen ler mentittar lätt generad ner i bordet. Jagtänker att den som ger mycket,brukar få mycket tillbaka. Kanske ärdet sådant som gör jobbet värt allatimmar.Espen är inte unik. Det är lätt att

dras med när det är roligt och man fåruppskattning. En färsk undersökning

vid Linköpings universitet visade attfolkhögskollärarna arbetar i genom-snitt 49 timmar per vecka. Var fjärdearbetar på kvällar och helger alladagar i veckan. Men trots allt berömfrån kursdeltagarna och att Espentrivs bra med så mycket på skolanfinns det sådant som skaver. Lärarnasinflytande har minskar tycker han.– Och omorganiseringar är aldrig

kul, säger han.Att leda ett lag duktiga och

engagerade lärare som är kompetenta,talföra och helst vill sköta sina utbild-ningar själva efter eget huvud innebärsjälvklart att det kan uppstå konflik-ter. Så är det också på Tollare. Lärar-na har sina intressen och viljor ochledningen sina. På Tollare sätterockså, som på så många andra skolor,ekonomin gränser. Det finns inteoändligt med resurser. Andra själv -klara begränsningar är arbetsrättsligalagar och avtal. – Eleverna får väldigt mycket tack

vare lärarna som lägger ner mycket tidoch resurser på att möta varje individ.Det är inte tu tal om det, säger biträ-dande rektor Johan de Farfalla när jagmöter honom på hans kontor.

F L E R UND E R V I S N I NG S T I MMA R

I somras satte ledningen upp nyaregler och ökade antalet undervis-ningstimmar från 775 till 816 per år,vilket innebär fler timmar att planeraoch fler timmar efterarbete, som skarymmas inom årsarbetstiden på 1760timmar. Det har varit en del konflik-ter kring förändringen.

Lärarna jobbar i regel mycket merän sina ordinarie timmar. Hur löser niden knuten?– Det här är ett jätteproblem och

inte bara på folkhögskolorna. Mångahar helt enkelt för mycket att göra.Man måste fokusera på huvudupp -giften och prioritera hårt.

Tror du inte att lärarna gör det då?– Jag tror och vet det från min

egen tid som lärare. Men det är ocksåväldigt lätt att uppslukas av annateftersom man hela tiden arbetar i

Det som pågår i klass-rummet fordrar absolutnärvaro för att hängamed. Hur klarar mansånt år ut och år in?

möten med människor. Då är detväldigt lätt att engageras i många olikafrågor och man måste sätta gränser.

Men ni som arbetsgivare – har inteni ett ansvar att styra upp detta?– Ja. Vi kommer ofta med förslag

om hur man kan göra det här, men…lärarna är välutbildade, högintelligentaoch har lång erfarenhet – så inte skavi i ledningen ge ut planer ochdetaljstyra! Det vi kan göra är att gåin och säga ”det ser inte bra ut när nijobbar så mycket. Kom ihåg attfokusera på rätt grejor”.Det låter som att det är själva

dygnet det är fel på. Det har heltenkelt för få timmar. Allt får inteplats. Espen äter en hastig lunch ochsäger att han nu måste gå ut medhunden. Han hyr ett hus på skolom-rådet ett stenkast från arbetet.– Det är väl både bra och dåligt,

säger han. Det är nära till jobbet, menkanske för nära.I hallen väntar tiken Leia på att få

komma ut. Vi tar en kort promenadrunt skolan som ligger vackert belägenvid havet i Saltsjö-Boo en mil söderom Stockholm. När vi kommer till-baka till Espens kontor får hundenLeia följa med. Hon letar snabbt framde båda bollarna och börjar leka meddem. De var alltså inte Espens.

”HATA B L Å L J U S ”Efter en stund får Leia gå hem till

sitt och vi går till ett klassrum där bli-vande socialpedagoger redovisar sinastudiebesök i några av Stockholmssödra förorter. Många av dem är ocksåuppväxta där. En grupp berättar entu-siastiskt om hur viktig den sex veckorlånga sommarfestivalen ”Mitt 127” iSkärholmen är för många ungdomar. – Jag har själv varit där, säger Baran

Coskun. Ingen reste på semester föringen hade råd. En viktig roll har också brand -

skyddsinstruktörerna i Brännkyrkasom åker runt och berättar om hurbrandkåren fungerar och vad de gör.– Jag fick ett så sjukt grymt bra

intryck av dem och vad de gör. Du

vet, det är så vanligt hos många att”hata blåljus” , säger Zakaria Masrour.I många länder är brandförsvaret enslags militär som också hjälper polisentill exempel genom att spruta vattenpå demonstranter. Det är vikigt attbryta den bilden, att förklara att detinte är så i Sverige. Att brandkåren ärnågra man ska hjälpa.En efter en ställer sig upp och

redovisar sin del av studiebesöken.Glädjen och entusiasmen är påtaglig irummet. Det känns att många avkursdeltagarna brinner för det de villarbeta med i framtiden. Att det ärviktigt att försöka göra skillnad för desom behöver. En del har tuffaerfarenheter av hur illa det kan gå.– Förr när jag inte alls ville ha med

polisen att göra fanns de överallt. Nuvar det nästan omöjligt att få tag idem, skrattar en kursdeltagare omsvårigheten att boka tid för ettstudiebesök.

AB SO LUT NÄ R VA RO

När redovisningarna avbryts för enbensträckare är kursdeltagarna påEspen direkt med frågor. Han pratar iett hörn med en kvinna och går sedanfram till vita tavlan för att förklaranågot. Själv går jag ut i friska luftenför att hämta andan. Det som pågick iklassrummet var intensivt, det for-drades absolut närvaro för att hängamed. Hur klarar man sådant år ut ochår in? Frågan hänger kvar i mitthuvud när jag går in för att lyssna tillännu mer som kräver förmåga tillfokusering och uppmärksamhet. Menjag gick också in till mycket värmeoch engagemang för ungdomarna iStockholms södra förorter. Det ärkanske sådant som gör att Espen ochhans kollegor inte bara orkar, utanjobbar mer än någon egentligen begär.När vi skiljs åt i slutet av arbetsda-

gen frågar jag vad han ska göra nu.– Jag går väl hem, äter middag,

leker med barnen och umgås medfamiljen. Men sedan blir det nog litejobb också, säger han efter en dag dåhan egentligen inte skulle vara här.

24

Box 12239, 102 26 Stockholm

Några av böckerna från Lärarförbundets Förlag ...

När undervisningen står i centrum

JOHN STEINBERG

Relationer, ramar & respekt

– så skapar lärare studiero i klassrummet

Hasse Hedström

... ser du här, resten hittar du på

lararforbundetsforlag.seDär kan du också prenumerera

på vårt nyhetsbrev.

... ser du här, resten hittar du på

lararforbundetsforlag.seDär kan du också prenumerera

på vårt nyhetsbrev.

.

Några av böckerna från Lärarförbundets Förlag ...

26

ett centralt kollektivavtal för-handlas mellan SFHL på natio-nell nivå och en arbetsgivarorga-nisation. Genom att en arbetsgi-vare blir medlem i en arbetsgi-varorganisation, gäller allabestämmelser i det centrala kol-lektivavtalet för den arbetsgiva-ren.Lokala kollektivavtal för-

handlas mellan SFHL (oftast eneller flera avdelningar) och enenskild arbetsgivare. I det lokalakollektivavtalet kan man, inomde ramar som det centrala kol-lektivavtalet ger, komma över-ens om egna lösningar meranpassade till verksamheten påjust er arbetsplats.Vad kan man teckna lokala

avtal om? Exempelvis:• Arbetstid• Lön• Kompetensutveckling

Vad bör man tänka på?Man bör alltid ha i åtanke att

ett kollektivavtal är till för attförbättra våra lagar alternativtreglera det som inte är reglerat ilag.När man då tecknar ett lokalt

avtal om ex arbetstid så innebär

det i stort sett att man skriverbort det moment som behand-lar arbetstid i det centrala avta-let. Om det finns något i detcentrala avtalet om arbetstiden,som man anser är bra, så är detav yttersta vikt att det skrivs in,ex genom att börja sitt avtalmed ordalydelsen: ” detta avtalersätter det centrala avtalet omarbetstid utom punkt…..”annars anses det vara bortskriveti och med den lokala överens-kommelsen och gäller därförinte längre.

KompetensutvecklingMånga av våra arbetsgivare,både inom ordinarie skolväsen-det och inom folkhögskolan, hari centrala eller lokala avtal kom-mit överens om kompetensut-veckling. Ex Bilaga M somreglerar de kommunala lärarnasarbetstid innehåller 104 timmarkompetensutveckling per hel-tidsanställd och läsår. Även iKFO’s centrala avtal finns det104 timmar öronmärkta förkompetensutveckling. Vi har även folkhögskolor

som har tecknat avtal lokalt omkompetensutveckling på ex 10

procent per anställd och år. Det största avtalet inom folk-

högskolans värld, Arbetsgivaralli-ansens Bransch- och löneavtal,har centralt fastställt att man imedarbetarsamtalet ska kommaupprätta en individuell kompe-tensutvecklingsplan samt att detär nödvändigt att arbetsgivarenavsätter erforderliga resurser.Om man då kommer överensom att teckna ett lokalt avtalkring lön och därmed skriverbort det centrala avtalets bilaga 3(lön) skriver man även bortdenna del om man inte i detnya lokala tar med denna del.

Slutligen en påminnelse om vik-ten av att det lokala avtalet skauppfattas som bättre än det cen-trala, av båda parter (arbetsgi-vare och arbetstagarorganisa-tion), utifrån den verksamhet nibefinner i.

Så gör du när du tecknar lokala avtal

Sök medel ur solidaritetsfondenAnsökan om stipendiumeller medel för projekt ursolidaritetsfonden ska varaSFHL tillhanda senast den 10 januari. Följande verksamheter kanfinansieras via fonden:1. Solidaritetsprojekt somstöds av medlemmar2. Solidaritets-, freds- ochmiljöaktioner3. Stipendier till medlemmarför aktiviteter som avser attförverkliga SFHL:s interna-tionella program.Blanketter med informa-

tion finns på sfhl.se underInternationellt.

S FHL

Boka vecka 12, SFHLs utbildningsvecka!Vecka 12 genomför sfhl sin årliga utbildningsvecka på Djurö -näset. boka i kalendern redan nu. program kommer på hemsidan.

Nordiska Geneveskolan 2014Genom den Nordiska folkhögskolan i Genève får du möjlighetatt under en fyra veckors kurs möta hela världens arbetsliv påFN-organet ilo:s konferens i Genève där du får lära dig om fack-ets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliseradvärld. Huvudkursen genomförs i Schweiz, Geneve och Rolle 25maj- 13 juni. Ansökan finns på lärarförbundets hemsida och skavara inne 18 december 2013. Sök på ”Geneveskolan.” Lärarför-bundet betalar kursavgiften och alla kostnader.

27

L EDARE Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

jag var nyligen på en konferens ”Nyttan med folkligbildning – i nytt ljus”. Folkbildare från hela Nordensamlades för att få inspiration och diskutera bildnings-begreppet. Raskt kunde jag konstatera att vi alla hadeolika erfarenheter och utgångspunkter. En bra förut-sättning för spännande möten mellan folkbildare påett folkbildningsvis.

Nyttan – går det att sätta folkbildningen under det begreppet?Finns det någon nytta med folkbildning? Ja, det vet vi som är folkhög-skollärare. Dagligen möter vi deltagare som gör sin resa och får sinbildning och utbildning. Här är det perspektiv som vi arbetar i somfolkhögskollärare och folkbildare. Vi står på två ben och kan intefrånsäga oss varken den ena eller andra. En svårighet men också entillgång och möjlighet!

På den här konferensen presenterades några nytillskott inom dennordiska folkbildningen. Från Sverige presenterade sig bland annatAgnesbergs folkhögskola som har Romsk huvudman. Det var så här-ligt att få höra deltagarna berätta sin historia om hur de nu får sinhögskolebehörighet! Till våren får de ta på sig sin studentmössa! Därhänder det! Under mina år på Hagabergs folkhögskola fick jag upplevadenna krock som det blir när två kulturer möts. Det är så häftigt attfå se deltagare med stolthet bli hämtade av släkt och familj! De harlyckats med det som de aldrig trodde att de skulle göra. De har kla-rat av en hel utbildning! Och det får vi vara med om att få uppleva!Stort!

En krock mellan två utbildningssystem som vi folkhögskollärareoch folkbildare måste tåla om vi vill stå upp för de som behöver ossmest. Jag vill vara ödmjuk inför våra deltagare när de säger att de tarstudenten. Kosta på mig att glädjas och önska lycka till! Jag vet attdet finns mycket jobb bakom ”examen”. Jobb som vi folkhögskollära-ren får vara en del av eftersom vi får vara med på resan. Det är dåjag känner mig som folkbildare och folkhögskollärare.

Vår, folkhögskollärarens, del är att lotsa deltagarna genom studier-na med vår pedagogiska kunskap och vårt förhållningssätt. I ett prak-tiskt pedagogiskt arbete som är prestigelöst med varje deltagare ifokus snirklar vi oss tillsammans med deltagarna förbi svårigheter ochmotgångar med sikte på en ljus framtid. Tron på att alla deltagare harmöjligheter är stor och det ger liv åt folkhögskolan. Utbildning ochbildning är till för människor så att de kan växa. Då kan man funderapå vilken nytta folklig bildning har ekonomiskt? I förlängningen har deten ekonomisk nytta för samhället men först är folklig bildning till förmänniskor!

Er ordförandeI N G E L A Z E T T E R B E R G

en krock mellan två system vi måste tåla

Saknas oftaskyddsombudför deltagarei folkhögskolan nr 6/2013 skrevvi om varför mobbning på folk-högskolornas internat är ett istort sett okänt fenomen. Detinnebär inte att mobbning intefinns inom folkhögskolan anserLinda Rosén vid Folkhögskolor-nas Studeranderättsliga Råd(fsr). Men hon kan inte göraså mycket åt saken.– Det ligger utanför fsr:s

mandat men jag får en del sam-tal kring mobbning och arbets-miljöfrågor som delvis överlap-par det vi gör.Hon betonar att hon inte får

många samtal om mobbning,men det innebär inte att mobb-ning inte kan vara ett problem.– Det finns inga ordentliga

undersökningar, så vi kan inteuttala oss i vilken grad det före-kommer.I de fall kursdeltagare upp-

levt sig utsatta, saknas ofta enegen representant att vända sigtill. Kursdeltagarna har formellträtt att utse ett skyddsombudsom i allt är jämställt med deanställdas skyddsombud. Pro-blemet är att många skolor intesett till att det finns ett skydds-ombud för kursdeltagarna.– Då är det upp till skolornas

godtycke hur det blir. Och detkan ju i värsta fall vara så attden lärare som mobbat också ärskyddsombud.

Hur skulle du vilja ha det?– Att skolorna blir bättre på

att ha studerandeskyddsombudoch att de har tydliga och rätts-äkra rutiner för hur de hanterarfrågor om mobbing och andraarbetsmiljöproblem. Jag sägerinte att skolorna är dåliga på attjobba med värdegrundsfrågor-na, men det måste finnas säkrasystem dit kursdeltagarna kanvända sig.

s v a n t e i s a k s s o n

28

EUROPASS– gör kunskaper och meriter synligaHjälp dina studenter ut på den europeiska arbetsmarknaden.

utbyten.se/europass

I dessa tre stålconta-inrar finns Brunnsviksfolkhögskolas biblio-tek, ansedd som detbästa i landet. ABFNordöstra Storstock-holm lovade att deskulle flyttas till denya lokalerna i Hägg-vik i Sollentuna. Mensedan i somras liggerdet unika biblioteketfortfarande kvar icontainrarna. Nu ärfraktfirman som tagithand om böckernaorolig att de ska bliförstörda av fukt ochkondens. Foto: SvanteIsaksson

Fukt

Här ruttnarBrunnviks bibliotek!när brunnsvik Flyttade i somrasfrån Ludvika till Borlänge lova-de huvudmannen ABF Nordö-stra Stor-Stockholm att skolansbibliotek skulle få följa med.Det var landets största folkhög-skolebiblioteket och det togöver hundra år att bygga upp. Brunnsviks bibliotek är ett

unikt kulturarv. Där ryms denlitteratur som format arbetarrö-relsen. Där ryms författarnasom arbetarrörelsen format.Där ryms också hela folkbild-ningens historia. Att Brunnsviksbibliotek skulle få följa med ditskolan flyttade lugnade blandandra Arbetarrörelsens arkivoch Brunnsvikarnas förbundsom oroat sig för bevarandet.Men det blev ingen flytt och

det blev inget bibliotek. Sedan ijuni finns böckerna i tre storastålcontainers. De står utomhushelt oskyddade hos en fraktfir-ma i Roslagen invid havet.Även de är oroliga för hur detska gå för böckerna, särskilt nunär hösten och vintern är här. ”Det blir ju mer fukt och

kondens när temperaturen fal-ler,” säger chefen. I sådana mil-jöer trivs mögel, silverfiskar ochandra insekter som bokstavligenslukar böcker.ABF Nordöstras ordförande

är det f.d. kommunalrådetGunnar Sahlin (S). Han ärockså litteraturvetare och tidi-gare Sveriges högste ämbetsmansom riksbibliotekarie och chefför det Kungliga biblioteket.Han kunde ha varit klippt ochskuren för att värna Brunnsviksunika arbetarbibliotek. Menicke. Nu är det andra bokmalarsom tar hand om böckerna.

s v a n t e i s a k s s o n

29

KRÖN I KA Stewe Claeson är författare och f.d. rektor och lärare på folkhögskola

det Finns en berättelse jag ofta tänker på när jag fårfrågan om mitt liv som både folkhögskolerektor ochförfattare – den har med den amerikanske diktarenWilliam Carlos Williams att göra. Han dog i börjanav 1960-talet, med ett stort antal böcker bakom sig.Under hela sitt liv var han emellertid verksam sombarnläkare i New York! Hans liv innehöll få ledighe-

ter. Hans stora insats ligger på andra områden än det fackliga inne-hållet – han förnyade amerikansk poesi genom sin vilja att varabegriplig i en tid då modernistisk poesi blev en allt smalare angelä-genhet i gemene mans liv. Den anekdot jag ofta får i tankarna vid frå-gan om hur man får två liv att gå ihop är denna: – med en patientframför sig kunde han plötsligt ta upp receptblocket och börja göraanteckningar, och man kan se patienten vänta medan doktorn gör enlivsavgörande notering om hälsotillståndet. Och sedan under kvällaroch helger bearbetade han anteckningarna, som i själva verket varspråkliga uppslag, formuleringar han hört, iakttagelser av människorsom överraskat honom, kuriösa vardagsuttryck som fötts i det dagli-ga arbetet. Helger och kvällar var han diktare. På dagarna omtycktbarnläkare – på kvällarna förnyare av amerikanska lyrik. Lyriken hadeglädje av att hans arbete hela tiden korrigerades av den så kalladeverkligheten, och han kom frisk och utvilad till arbetet varje morgon,efter att ha vistats i – det kreativa.

Denna krönikas grundidé har med detta att göra. Den levendevekselvirkning hos Grundtvig har med skola/samhällsliv att göra.Samtal i folkhögskolan måste hela tiden bottna i kunskap om detsamhälle vi lever i; det förutsätter att elev som lärare har en fot ibägge. Därför finns det nästan inget viktigare för den som är verk-sam i folkhögskolan än att samtidigt vara upptagen av något heltannat; från folkmusik och fågelskådning till arbete för demokratinsuteckling eller kamp mot miljöförstöringen. Något, som man brinnerför, men som inte direkt har med skolan att göra!

Det var så jag hade det. Fyrtioett år i folkhögskolan, trettiofyrasom rektor, hela tiden boende på skolområdet; det är lätt att före-ställa sig att man skulle kunna ätas upp av arbetet. Men tidigt fick jagrådet av en gammal folkhögskoleman att inte sluta vara intresseradav annat än skolan. Samtal med kursdeltagare upptog en stor del avmitt liv, på sätt och vis mitt livs viktigaste kunskapsmassa; skrivandetvar det jag sysslade med när jag inte var på skolan. Under många århöll jag de två världarna så separerade från varandra som det baravar möjligt. Idag är jag säker på att författarskapet mått bra av dettaständiga inflöde av verkligt liv, verkliga människor och verkliga livsfrå-geställningar. Det är svårt att uppfinna händelser och personer somkan bräcka verkligheten när det gäller överraskningar, lycka ellerhemskheter. Vi säger också att verkligheten överträffar dikten. Ochjag är på samma gång fullkomligt övertygad om att folkhögskolearbe-tet mådde bra av att jag gjorde annat än bara läste Folkbildningsrå-dets propåer. Att jag hade ett liv utanför skolans. Att jag, som Willi-am Carlos Williams, kunde komma utvilad och entusiastisk till arbe-tet varje morgon – därför att jag kvällen innan, helgen innan, varit påbesök i det starkaste människan uppfunnit: det kreativa.

s t e w e c L a e s o n

Värdegrunden 4: en levande växelverkan

30

fantastiska filmer alldeles gratispublic service-tv blir enligt minmening allt bättre, särskilt sedanwebbens och tillkomsten avsVtPLay. under olika vinjettersom Dokument utifrån, Dokumentinifrån, Dokumentärfilm, Dox, föratt nämna några kategorier, hittarni dokumentärer om i stort settallt. serien dox har utan undantagvisat fanstastiska och fängslandedokumentärer. Just nu ligger därfilmer om forskningen om hjärnan,en annan om bödlarna bakom detindonesiska folkmordet, en upp-visning i ondska där bödlarna självberättar. eller se filmaren marg-reth olin följa några ungdomarsom fått avslag på sina ansökning-ar om uppehållstillstånd. doku-ment utifrån visar en film om denpakistanska flickan malala you-safzai som sköts i huvudet av tali-baner på väg till skolan. eller denfranska dokumentären omtobaksindustrin som satsar på nyamarknader i asien och afrika, ochtrots att det är förbjudet i förstahand vänder sig till barn och ungai sin marknadsföring. Här finns etthelt smörgåsbord av engagerandefilmer om vår samtid att använda iundervisningen! det här är baranågra axplock. det finns mycketmycket mer på kunskapskanalen.Har ni ännu inte gått på upptäck-sfärd på sVtPLay finns det intelängre någon ursäkt att låta bli.

S T A F F A N M Y R B Ä C K

det är inte alltid nelson mandela säger kloka saker.som när han i ett tal år 2000 på London school ofeconomic bad om förståelse för afrikanska ledare somanvände statliga pengar som sin egen börs medanmedborgarna fortsatte att leva i djup fattigdom. männi-skor som vuxit upp utan skor kunde inte fortsätta levaenkelt när de vunnit makten sade mandela.” men, skri-

ver richard dowden i sin bok Afrika – Framtidens kontinent (Leopardförlag), nelson mandela kunde lika gärna ha sagt att minnena avmisären borde ha ingett afrikas stora män solidaritet med de fattiga.Istället bad han om förståelse för förtryck och girighet.

I slutet av åttiotalet levde afrikanerna, med några få undantag idiktaturer och enpartistater. de afrikanska eliterna delade rundhäntut statens tillgångar i sina hemdistrikt: en flygplats, ett universitet, ettpalats eller en hel huvudstad. I retoriken skyller de fattigdomen påde gama kolonialmakterna samtidigt som de skeppar statliga miljar-der till bankerna i de forna kolonialmakterna frankrike och storbrit-tanien. men det betyder inte att demokrati är ett främmande väsen iafrika före kolonialmakternas tid, skriver dowden och nämner tillexempel igbofolket i nigeria eller acholifolket i uganda. men det väs-terländska flerpartisystemet, där den som vinner 50 procent av rös-terna får all makt utan hänsyn till de 49 procent som röstade på denandra kanditaten, ses som egendomligt. den traditionella afrikanskametoden för val eller att hantera en tvistefråga är att samlas och talaut och nå fram till ett enstämmigt beslut efter en hetsig debatt.

richard dowden har bott i afrika sedan 1971 och varit korre-spondent för the times och Independent. Hans bok är en kärleks-full men också kärv och osentimental skildring av kontinentensutveckling efter befrielsen från kolonialmakterna som med linjal skardjupa sår i det afrikanska landskapet och folken. Vi får inte bara enhistorielektion, dowdern var med när det hände. Vi får möta männi-skorna, ta del i händelserna och han sätter in dem i ett sammanhangsom gör dem begripliga. Afrika – Framtidens kontinent är nog blanddet mest insiktfulla och kunniga jag läst och borde vara obligatorikläsning på varenda folkhögskolekurs om afrika värd namnet.

s t a f f a n m y r b ä c k

Borde finnas med på varenda afrikakurs

kaosalexandra PascalidouÅr 2004 rustade Atenför OS och champagn-en flödade. År 2013lämnar föräldrarnabarnen till barnhem

därför att föräldrarna inte har rådatt försörja dem. Alexandra Pascali-dou skildrar ett samhälle i sönder-fall men också människor som för-mår att i det tätaste mörker hållahoppet om framtiden vid liv.

L I TTERATUR

Kort om... Greklands sönderfall, förtrycket i Sahara och de politiska idéernas rolltyst territoriumfredrik Laurin m.flVästsahara är landetmed en av världensstörsta fyndigheter avfosfat inom jordbruks-industrin. I närmare

fyrtio år har landet slitits sönder avkrig, korruption och maktspel.Tyst territorium är en reseberättel-se som förklarar sakfrågorna ochsätter dem i historiska och politiskasammanhang.

demokratins tidsålderJan-werner müller Nittonhundratalet varett århundrade dåpolitiska idéer speladeen viktig roll. Dentyske statsvetaren Jan-

Werner Muller analyserar i sin bok"Demokratins tidsålder" de politis-ka tänkare som spelade en av avgö-rande roll för att legitimera bådeauktoritära och demokratiska sty-relsesätt och institutioner.

det råder inget tvivel om att skol-bibliotek är nödvändiga för elever-nas kunskapsutveckling säger pro-fessorn i biblioteks- och informa-tionsvetenskap, Louise Limberg, isenaste numret av Alfa, en tidningför lärare i svenska, SO-ämnen ochspråk som ges ut av Lärarförbundet.Skolbibliotekets huvuduppgift är attfrämja läsning och stärka elevernaskompetens att söka information.Mycket av dagens undervisning, sär-skilt i folkhögskola, baserarsig på atteleverna själva får söka och sam-manställa information. Men forsk-ning visar att många bara sökerefter fakta och färdiga svar. LouiseLimberg menar att det handlar likamycket om att undersöka ochbedöma relevansen i materialet,något eleverna har svårt för. I ett

reportage skildras hur samarbetetmellan skolbibliotekarien och lära-ren både stöttar läraren och gereleverna en djupare syn och vägled-ning i hur de ska arbete med infor-mationssökning. Artiklarna i Alfager goda exempel på den betydelseskolbiblioteket och skolbibliotekari-en spelar i modern undervisning.Det är numera lag på att alla eleveri den kommunala skolan ska ha till-gång till skolbibliotek .Men vad gäl-ler bibliotekens roll i folkhögskolatyder Biffs (bibliotek i folkhögskolaoch folkbildning) undersökning, somvi skrev om i förra numret, på attutvecklingen i folkhögskola går imotsatt riktning jämfört med denkommunala skolan. Artiklarna i Alfakan läsas på lararnasnyheter.se/alfa.

S T A F F A N M Y R B Ä C K

31

petter, rapartist,besökte i slutet avoktober Hola folkhög-skola där 200 eleverfrån Hola, Övik ochÅlsta folkhögskolorhade samlats för attlyssna på hans resa fråndåliga betyg till författa-re och artist. På Holapågår under hösten ettprojekt i läs främjandeåtgärder med bidragfrån Kulturrådet. Före-läsningen var en del iprojektet. Eleverna iAllmän kurs fick ocksåvarsitt exemplar avPetters bok, 16 grader.

lawen mohtadi, sombl.a. är krönikör iDagens Nyheter harvalts in i Folkbildnings-rådets styrelse. Honutbildade sig till jour-nalist på Skurups folk-högskola och har arbe-tat som frilansreporterpå Front i P3, StudioEtt, Kulturnytt i P1och varit chefredaktörför den feministiskakulturtidskriften Bang.Förra året gav hon uten bok om den roms-ke människorättsakti-visten Katarina Taikon,Den dag jag blir fri.

mats-eric nilsson harfått Elin Wägner-säll-skapets pris Väckar -klockan för 2013. Hanfår priset för att hansätter luppen på vårmat, vad den innehålleroch hur den produce-ras. Han skriver omvikten av goda råvaroroch att följa årstidernavid inköp och tillag-ning. Priset delades utvid Elin Wägnerdagar-na på St Sigfrids folk-högskola i Växjö i sep-tember. I höst är hanaktuell med boken Sal-tad nota.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Skolbibliotekens växande betydelse

svår läsning somrekommenderassäkert minns vi alla den 22 juli2011, massakern på utøya,norska socialdemokratiska ung-domsförbundets, aufs sommar-läger. skulle det kunna händaigen, i sverige? så tänkte vi då. orkar vi återvända till utøya? Jafaktiskt, det känns nödvändigt,även om det väcker svåra käns-lor. anders behring breivik är enav huvudpersonerna i En av oss.En berättelse om Norge (albertbonniers förlag). författaren ärÅsne seierstad, som gjort sigkänd som krigsreporter i Irakoch afghanistan. I efterordet tillsin bok skriver hon: ”mitt egetland var så avlägset. det visstejag ingenting om”.

I boken möter vi många avungdomarna på utøya. Vi läserom hur de förbereder sig införsommarlägret och om vad somsker under själva massakern.starten i boken är mitt i infernot.elva ungdomar på kärleksstigensom blir skjutna, endast marteöverlever och kan återberättaallt som hände.

I början av boken heter mör-daren bara anders, det är underhans uppväxt, när han blir mob-bad och försöker få kontakt medsin far, ambassadrådet som för-svinner tidigt från hemmet.under förberedelserna införbomben mot regeringshögkvar-teret i oslo och massakern påutøya blir han anders breivik,ibland anders behring breivik.

det känns svårt att läsaboken ensam, under vissa avsnittvill man gärna hålla någon i han-den. en uniformsklädd personsom säger att han vill skydda digoch som sedan skjuter ned dig.Vem i hela världen kan man litapå? en studiecirkel kring boken,där vissa avsnitt läses högt ochandra konsumeras enskilt för attsedan träffas alla tillsammans ochprata kring de känslor somväcks, rekommenderas

H o L G e r n I L é n

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

helené zallin är barnskötaresom för 13 år sedan blev förtro-endevald i Kommunalarbetar-förbundet, de sista åtta åreninnan hon började på Runö varhon förtroendevald på heltid.– I Kommunal får de förtro-

endevalda handledarutbildningför att ha kurser i arbetsmiljöoch arbetsrätt. När Runö sökteen lärare tänkte jag att jag pro-var att söka tjänsten och se omjag har de kunskaper som krävs.Och det tycke de att jag hade.Innan dess visste hon inte så

mycket om folkhögskolan. PåRunös moderskola i Åkersbergautanför Stockholm är maninriktad på de fackliga utbild-ningarna medan filialen påHälsobrunnsgatan inne i Stock-holm har de traditionella folk-högskoleutbildningarna som all-män linje och speciallinjer.– Jag gillar sättet vi bedriver

kurserna på. Och vår arbetsgi-vare vill att vi ska vara välut-bildade. När jag hade jobbat ettår fick jag gå Linköping univer-sitets kurs i Folkhögskolans idéoch pedagogik på 7,5 poäng.Helené Zallin vill gärna gå

Folkhögskollärarprogrammet såsmåningom. Men för det krävsatt man antingen har högskolasedan tidigare eller har jobbatsom lärare i fem år. Så om tvåår har hon möjlighet att gå.– Vi har en lärare som gått

den utbildningen och vårarbetsgivare uppmuntrar oss attgå den.I våras valdes hon in i Stock-

holmsdistriktets styrelse och pådet konstituerande mötet utsågshon till vice ordförande. Menunder hösten valde några idistriktstyrelsen att sluta, blandannat Eva Lilja-Ekström somavgick som distriktsordförande.– När Eva avgick säger stad-

garna att jag tar över till nästaårsmöte och då får vi se ommedlemmarna vill välja om migoch låta mig fortsätta.

i oktober annonserade distriktetut ett möte där man blandannat hade fyllnadsval menockså för att diskutera avtalsrö-relsen. Det kom ett tjugotalmedlemmar, vilket är ovanligtmånga. De senaste åren harmötena varit glest besökta.– På årsmötet var vi inte lika

många så det var jättekul att detkom så många. För mig är fack-et medlemmarna. Det är desom ska berätta vad de vill attvi ska göra.På mötet diskuterade man

vilka frågor som är viktiga iavtalsrörelsen, och det var deklassiska frågorna som komupp: Arbetstiderna, arbetsbe-lastningen och lönerna.– Det är problematiskt att

det inte finns någon gräns förarbetstiden. Abetsgivaren fårlägga sig på max 1760 timmarper år. Och det är klart attarbetsgivaren lägger sig på maxom avtalet medger det. Någraandra styrningar finns inte utandet får man göra upp på lokalnivå. Har man då inte starkafackliga förtroendevalda hamnarmedlemmarna i kläm. Eftersomdet inte står något annat i avta-let har man inget att sätta emot.

”Problemet är att det intefinns en gräns för arbetstiden”

– För mig är facketmedlemmarna. Efter-som distriktstyrelsenhar en samordnandefunktion får viordna aktiviteter därmedlemmarna kandiskutera vad det äri sin vardag manvill kunna påverkamed hjälp av kollek-tivavtalen.

S FHL - PORTRÄTT

För tre år sedan börjadeHelené Zallin arbeta somfolkhögskollärare på Runöfolkhögskola. Innan dess viss-te hon knappt vad folkhög-skola är. Nu är hon ordfö-rande i Stockholmsdistriktet.Men hon är väl rustad föruppgiften.

s t a f f a n m y r b ä c k