Oskälig fördelning av statsbidrag VIKTEN ATT LYSSNA

NÄR LÄRARKÅREN AVSKAFFAS Journalistlinje läggs nedHögsta söktrycket i landet VILL HA MER AKTIVT SFHL

”Det inträffardagligen krock-ar som beror

på okunnighet”

OMDÖMETSå påverkas folkhögskolan av det nya betygssystemet

GRUVBOOMENKirunas heta arbetsmarknad lockar

bort ungdomar från folkhögskolan

FEL SPÖKEI över sjuttio år hemsöktes Marieborg

av folkhögskolepedagogikens fader

Eleverna får stanna på

Brunnsvik

SFHLS tidskrift sedan 1920 8/20128/2012SFHLS tidskrift sedan 1920

LO och ABF stoppade flytten – Nu börjarkampen för Brunnsviks framtid

Ingela har ordet

Vi har ett gemensamt intresse med arbetsgivarna

Att vara ledare i en orga-nisation är inte lätt. Då

syftar jag på att vara rektoreller skolledare på en folk-högskola. Jag avundas interektorerna i deras situation.

Det är mycket att tänka på och ha kun-skap om, ekonomi, byggnader, perso-nalfrågor, avtal, mbl, samverkan, folkbild-ningsrådets utvärderingar, rapporter skaskrivas osv. Och mitt upp i allt detta skarektor också vara en pedagogisk ledareoch personalchef! Hur ska det här gåihop? Går det ihop? Hur mår rektorernaegentligen? Orkar de med arbetsbelast-ningen? Får de det stöd de behöver för attvara en klok ledare? Ledarskap är inte lättdet är jag den första att understryka. Jagvill här belysa några frågor som kanunderlätta ledarskapet och förståelse fördetsamma.Vi, sfhl och fackliga organisationer har

gemensamt intresse med arbetsgivarna föratt skapa livskraftiga verksamheter, somkan leva över lång tid. Det är viktigt föross att bidra till att skapa goda förutsätt-ningar för att utveckla verksamheten isyfte att förbättra resultat och måluppfyl-lelse. Det är viktigt att dessa är kända påfolkhögskolan för all personal som verkarpå folkhögskolan.Varje folkhögskolas mål utgår från folk-

bildningens fyra syften; stärka och utveck-la demokratin; göra det möjligt för männi-skor att påverka sin livssituation ochskapa engagemang att delta i samhällsut-vecklingen; utjämna utbildningsklyftoroch höja bildnings- och utbildningsnivån isamhället; bredda intresset för kultur och

öka delaktigheten i kulturlivet.Förutom dessa syften har folkhögskolan

ställt upp egna mål som ska uppfyllas iverksamheten. Målen ska vara kända ochväl grundade i verksamheten. Det bordevara en självklarhet att personalen harkunskap om målen och är med och for-mar vägen till att uppfylla målen. Rektorhar ett stort ansvar att hitta former för attinformera och kommunicera målen medpersonalen. Kommunikationen borde varaså viktig att det finns en plan. En plansom innebär att personalen är delaktig ihela processen oavsett om det är stora för-ändringar eller enbart en småsak.Kommunikation som är öppen är vik-

tigt för att förändringsarbete ska bli lyck-at. Det gäller att inte undanhålla informa-tion utan hela tiden förmedla informationoch göra medarbetarna delaktiga så att dekänner tillit och trygghet. Demokrati och samarbete – vem vill

inte det? Jag tror att alla vill vara delaktigaoch få möjlighet att påverka oavsett omman är ledare eller medarbetare i en orga-nisation. Ibland kan man undra för det ärju ganska jobbigt… men ack så lärorikt.Men det tar tid! Och det ska ta tid! Kom-municera innebär att lyssna och reflekterapå varandras åsikter och försöka förstå vadden andre säger. Det är väl en självklarhetmen lägger vi oss vinn att förstå varandra?Rektor likaväl som medarbetare måste drasitt strå till stacken. Dock är det rektorsom har ansvaret.Till sist önskar jag er alla en God och

vilsam Juli n g e l a z e t t e r b e r g

Ingela.zetterberg@folkbildning.net

2

3

Kunskapskraven i kärnämnena höjs 6Det nya betygssystemet har har inget med folkhögskolans omdömen attgöra, säger Anita Wallin på Folkhögskolornas informationstjänst.

En delseger för eleverna på Brunnsvik 10Eleverna får stanna på Brunnsvik. Samtidigt startas nya utbildningar i Bor-länge i januari. Men en del deltagarveckor hamnar förmodligen i Botkyrka.

Fel spöke hemsökte Marieborg 14Han var Marieborgs förste rektor och folkhögskolepedagogikens fader. Efter sjuttio år lyftes han fram ur glömskan och fick sitt erkännande.

Malmfälten i Kiruna siktar mot Afrika 20Gott om jobb i Kiruna betyder färre deltagare.Nu väljer Sveriges nordligaste folkhögskola att satsa på volontärsutbildning i Afrika.

Kritisk mot fördelningen av statsbidraget 28Folkbildningsutredningen föreslår utvärdering av folkbildningen vart tredje år men är kritisk till att statsbidraget schablonmässigt delas på hälften mellan folkhögskolor och studieförbund.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

artidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr. REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/

LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail:

staffan.myrback@lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger

Nilén (holger.nilen@jakan.nu) ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102

26 Stockholm. TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 1/2013: 25 januari.

UTGIVNING: 13 feb. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. OMSLAG: Foto: Staffan Myrbäck

INSÄNT . . . ”Gediget journalistiskt arbete”...............................................................................4INGÅNG . . . ”När man avskaffar lärarkåren” ...........................................................................5NOTISER . . . Ädelfors lägger ned journalistlinje, blir kyrkans förälängda arm ...................7SIFFROR . . . Glokala folkhögskolan högsta söktrycket till allmän kurs..............................8MÅNADENS LINJE . . . Han vill bredda synsättet på hälsa ......................................................8KRÖNIKA . . . Att lyssna minskar kulturkrockarna................................................................13MINNESORD . . . En djup humanist som hade förmågan att lyssna ...................................29DEBATT . . . Lärarna arbetar mer än någonsin, behövs ett mer aktivt SFHL...................28BÖCKER . . . 130 år roman om folkhögskolan, en wallraffande piga för 100 år sen.....30PERSONER . . . Rektorn som lagar mat i Sveriges radio och är honorärkonsul ............31SFHL-PORTRÄTTET . . . ”När man brinner som lärare smittar det av sig .......................32

4

I N SÄNT Gå in på tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan, Gilla och kom-mentera artiklar i tidskriften eller annat som känns angeläget. Du kan också

mejla inlägg direkt till tidskriften: staffan.myrback@lararforbundet.se

du håller på att göra den gamlatidskriften till ett riktigt riktigt brablad... Senaste numret är som om60-talet vore tillbaka. Fight! Manmåste alltid slåss för det som är detgoda. Det är för jävligt att det skallvara på det viset, men så är det.Varje ny generation måste få höradet IGEN. Tidskriften tillhör 'mot-ståndet' mot vår tids marknadslibera-la idioti. Ett riktigt riktigt fint num-mer!

Stewe Claeson

stort tack för gediget journalis-tiskt arbete med att få fram faktaomkring ABF Nordöstras utbildnings-imperium i nr 7/2012. Artiklarna varklargörande och väl underbyggdamed fakta. Jag har läst med stortintresse.Sorglig historia, men bra att det

kommer fram i ljuset. Som rektor påen av Dalarnas sju folkhögskolor (jagslutade nyligen) har jag följt turernakring Brunnsvik. Det kom en ljusglimtdå Per-Ola Jansson blev rektor. Viandra dalarektorer gladdes åt hansambition att stärka Brunnsviks identi-tet som folkhögskola. Han var defini-tivt på väg åt rätt håll, men det gicktyvärr inte lång tid innan han blevuppsagd på oklara grunder och medbeskedet att det inte skulle finnasnågon rektor på Brunnsvik. I bak-grunden finns förstås också LO:s litetrista inställning till sin egen folkhög-skola med djupa rötter i arbetarrö-relsen. Om LO hade satsat påBrunnsvik för 10-15 år sedan, hadesannolikt den här situationen inteuppstått och Brunnsvik hade intevarit lovligt byte för imperiebyggare.

Lena Lönnqvist

mycket intressant läsning i7/2012. Inte minst Stewes tänkvärda

krönika som kändes befriande attläsa.

Inger Berg

bra undersökande journalistik omBrunnsvik och Scouterna, skrämman-de läsning!

Benton Wolgers

Från facebook:”tack vare ... Svante Isaksson somgrävt fram dessa graverande uppgif-ter som ABF Nöss vill dölja så är jagövertygad om att det kommer atttillsättas internrevisioner av hurBrunnsvik har behandlats av bådaorganisationerna ABF respektive LO,ekonomiskt och verksamhetsmässigt.Allt annat vore osunt. När sanningenkommer fram till ytan är jag ocksåövertygad att ABF, LO med flerakommer att stötta oss i vår kamp attbevara denna klenod, vårt BrunnsviksFolkhögskola, i arbetrerörelsen histo-ria och hjärta. Till dess kära vännerfår vi fortsätta vår kamp för att beva-ra Brunnsvks Folkhögskola i Brunns-vik. Vi ger oss inte.”/Per Lilja

”läs gärna Svante Isakssons ochStaffan Myrbäcks artiklar om Kjesäteri tidskriften Folkhögskolan nr 4, 5och 6. Vi har gått igenom det(Brunnsvik) nu går igenom. Från ettoväntat och plötsligt besked om ned-läggning den 6 april -11 till beslut omförsäljning av fastighet drygt tvåmånader senare. En helt igenom oin-tresserad ledning. En plundring av enfolkhögskola; en flytt från internatoch vacker miljö, till stadsmiljö(Stockholm). Helt ofattbart. Vad ärdet som sker? När slutade det varaviktigt med bildning? När slutadeHELA människa att vara viktig?”/YlvaLundmark

Finfolkbildningfolkhögskolan ska verka fördemokrati, samhällsengagemang,bildning och kultur. Alltsedan startenpå 1860-talet har en viktig uppgiftvarit att öppna möjligheter till dettaför de som samhället stängt ute. Detvar böndernas söner under de förstaårtiondena. Under 1900-talet blevdet arbetarna, kvinnorna och så små-ningom invandrarna som genom folk-högskolan fick chansen att förverkligasig själva. Gemensamt för de olikakategorierna var att de var samhäl-lets ”begåvningsreserv”, som intesyntes ifrån maktens upphöjda posi-tioner. Idag är det bland annat de som

slås ut ur det offentliga skolsystemetsom är begåvnings¬reserven. Det ärdom som söker sig till folkhögskolansallmänna kurser och som där får enandra chans. Stewe Claeson jämförföraktfullt detta med ”nödhjälp tillRumäniens barn”.På Fornby diskuterar vi hela tiden

bildningsideal och folkhögskolemäs-sighet i en strävan att tiden på folk-högskolan ska bli en bildningsresa,alldeles oavsett om den också resul-terar i grundläggande behörighet.Jag blir ledsen när Stewe Claeson,

trots sina utmärkta principiella idéeroch sina fina citat, ser ner på arbeteti folkhögskolans allmänna kurs ochpå de studerande som farit illa igrund- och gymnasieskolan. Du sitteri ett finfolkbildningens elfenbenstorn,Stewe. Kom ner och samtala i ögon-höjd!

Per Erik Kaj, rektor Fornby folkhögskola i Borlänge

Stewe Claeson svarar:det är alltid en fråga om att läsainnantill. Skrev jag inte att folkhög-skolan sedan länge just sysslar meddet du tycker är viktigt – därför attdet vanliga skolsystemet ”ballat ur”?Skrev jag verkligen att man inte skullegöra det? Vad jag med inlägget pekar

”Gediget journalistiskt arbete”Förra numret av Folkhögskolan lades ut på tidskriftens facebooksida och har blivit läst, kommenterad och gillad avmånga som har reagerat på artiklarna om Brunnsvik.

5

I NGÅNG Staffan Myrbäck är redaktör för tidningen Folkhög-skolan och har arbetat som folkhögskollärare i 20 år.

på är att folkhögskolan har ett såmycket STÖRRE uppdrag – ett förhela samhället viktigare. Bildning ärnågot annat än utbildning. Det ärsorgligt att vi skall behöva ägna ossåt att rätta till vad den vanliga skolanbort sköta bättre. Det var väl egent-ligen det jag skrev. Eller?

Stewe Claeson

Felaktig rubrikmåste tyvärr klaga på rubriken iTio frågor i Folkhögskolan 7/2012.Den är felaktig och stämmer intemed innehållet i artikeln. Solidari-tetsarbetet kom med 68-generatio-nen, däremot påpekar jag i textenatt det transnationella arbetet påfolkhögskolor startade långt tidigare,vilket förvånade mig. Distinktionenär viktig, med 68-generationen kom-mer solidaritetstanken, som står imotsats till välgörenhetssynen, "viska hjälpa dem". De intervjuer jaghittills gjort är tydliga på den punk-ten.När jag skriver att frikyrkor och

U-linjer arbetade "med sammagrundprincip" syftade jag på att manförberedde deltagare som skulle åkaut till länder i Syd; som missionäreroch som biståndsarbetare. Folkhög-skolan undervisade dem i yrkeskun-skaper och språk, så att de skulleklara sina uppdrag för Missionenrespektive Sida. Men jag menadeinte att missionärsutbildningarna varuttryck för solidaritet.

Jag vill inte att någon ska uppfattadet som att jag sätter likhetsteckenmellan solidaritet och välgörenhet,eller att jag förvrängt den informa-tion jag fått av mina intervjuperso-ner.

Clara Hyldgaard Nankle

Jag beklagar missförståndet. Jag tolka-de svaret "att det inte var den solida-riska 68-generationen som drog igångdet transnationella arbete" som att detgällde solidaritetsarbetet. När jag läsertexten igen ser jag att svaret i artikelnskulle behövts utvecklas något för attgöra distinktionen tydligare.

Staffan Myrbäck

i mer än hundra år är det lärare och rektorer somutvecklat folkhögskolan och dess pedagogik. I merän hundra år var lärare och rektorer samarbetspart-ner. Det är lärarna som bär folkhögskolans traditionoch är de som möter deltagarna. Kort sagt, det ärlärarna som är folkhögskolans ryggrad. Fram till1991 var lärarnas makt reglerat i Skolövertyrelsen

bestämmelser. I läraråden diskuterades och beslutades om angelägnafrågor för skolan. Allt detta förändrades 1991 när skolöverstyrelsenförsvann och all makt för folkhögskolan lades på huvudmännen. Alltansvar överfördes till rektorn, som fick ett tydligt arbetsgivaransvaroch blev en motpart istället för den samarbetspartner denne varit.

Trots förändringen kan man nog säga att lärarna haft ett fortsattstort inflytande i Folkhögskolan, av det enkla skälet att det är lärarnasom besitter kunskapen, erfarenheten och det pedagogiska kunnan-det. Folkhögskolan har en stabil lärarkår. Få lärare slutar sin anställ-ning, vilket skapar stabilitet och kontinuitet och är en viktigt förkla-ring till folkhögskolans popularitet och goda resultat. De har förvär-vat en kunskap, erfarenhet och ett förhållningssätt om både skolanstraditioner och sätt att arbete som förs över från äldre till yngrelärare – det som man brukar säga ”sitter i väggarna.” Sam Paldaniusforskning om folkhögskolans praktiker har belyst vikten och betydel-sen av dessa traditioner för folkhögskolans framgångsrika arbetssätt.

Jag tror att många huvudmän och skolstyrelser fortfaranderespekterar lärarnas kunnande och betydelse på skolorna. Statsbidra-get till folkhögskolan bygger på ett förtroende, att huvudmannenansvarsfullt förvaltar den frihet som folkhögskolan har.

Under detta år har vi granskat två huvudmän som för första gång-en sedan avregleringen 1991 ställt folkhögskolans frihet och maktenöver folkhögskolan på sin spets och vad statsbidraget ska användastill. Framför allt har man gjort sig av med eller löst upp det som varitfolkhögskolans stabila kärna: lärarkåren. Den som förde på tal vaddenna förändring innebar var Bernt Gustavsson i Folkhögskolans arti-kel om hur ABF Nordöstra Storstockholm gjorde sig av med anställ-da lärare och istället hyrde in dem via ett eget bemanningsföretag.Gustavsson sa: ”Historiskt har lärarna haft ett stort inflytande i folk-högskolan. Genom att hyra in lärare avyttras lärarnas inflytande frånFolkhögskolan som institution.”

Scouterna avskaffade den professionella lärarkåren helt och hållet.Man lade ner Kjesäters folkhögskola i Vingåker, gjorde sig av med sågott som alla lärare och hyr istället in Fryshuset att ta hand allmännalinjen. Man döpte om folkhögskolan till Scouternas folkhögskola och iframtiden ska skolans egna utbildningar skötas av lärare med enveckas pedagogisk utbildning.

Vad vi här ser är alltså hur ett par huvudmän gjort sig av med denorganisation och dem som burit upp och utvecklat det sätt att orga-nisera studierna som gett folkhögskolans sitt goda namn och rykte imer än hundra år. Frågan är om detta bildar prejudikat och omnågon är däremot? Vem, om inte lärarna, bjuder motstånd?

S T A F F AN MY R B Ä C K

När man avskaffar lärarkåren

Gilla Folkhög-skolan på tid-skriftens face-booksida!

6

Vilka är de stora förändringarna i det nya gymnasie-systemet?

– Att man nu har dels en högskoleförberedandeexamen, dels en yrkesexamen. Kärnämnesbegreppetär borttaget och man talar nu om gymnasiegemen-samma kurser. Dessa är dock inte alltid lika i sittinnehåll för yrkesprogrammen och de högskoleförbe-redande programmen. Nytt är också det nya betygs-systemet i sex steg från A till underkänt FHur påverkar förändringarna av det nya betygssyste-met allmän kurs på folkhögskola?

– Betygsystemet påverkar inte mer än att lärarnapå allmän kurs förstås får studera de nya kriteriernaför betygssteget E för att veta vad som krävs för attkunna intyga ”kunskaper motsvarande godkänd nivå”.... och rekryteringen till allmän kurs?

– Det är för tidigt att säga än. De första nya gym-nasisterna går ut 2014. Då vet vi hur många avhoppdet blivit då och hur många som fullföljt. Om den nyagymnasieskolan innebär fler elever med full behörig-het är det ju bara roligt men nog kan man ana att endel fortfarande av olika orsaker inte finner sig tillrättai gymnasiet och därför söker andra alternativ somfolkhögskolan. Man kan också gissa att en del av demsom nu får en yrkesexamen och senare vill komplet-tera för att få högskolebehörighet kommer att vändasig till folkhögskolan. Det som de närmaste årenmest påverkar rekryteringen är nog hur ungdomsar-betslösheten utvecklas och de minskade årskullarna.Finns det något i det nya gymnasiebetygssystemetsom indirekt ger direktiv till allmän kurs omdömes-system?

– Nej, betygssystemet har inget med folkhögsko-lans omdömen att göra. Fortfarande står det i vårainstruktioner att vi ger ”kunskaper motsvarande god-

känd nivå”. Det står inte ens att vi ska ge kunskapermotsvarande betyget E. Det tycker jag är bra.Vilken nivå ligger folkhögskolans grundläggandebehörighet på?

– Folkhögskolans grundläggande behörighet har sinutgångspunkt i de krav som anges för att de medyrkesexamen ska bli grundläggande behöriga till hög-skolan. Kraven för yrkesprogrammens grundläggandebehörighet är något lägre än de högskoleförberedan-de programmens. Vad får den nya behörighetsgivningen för konsekvenser?

– Generellt har kunskapskraven i engelska, svens-ka och historia höjts. I övrigt får man titta på respek-tive ämne. De högre kraven i svenska och engelskakommer kanske att bli problem för studerande medmindre goda språkförutsättningar. För dem kan detvara en fördel om vi får två nivåer i behörighetsgiv-ningen, en för högskolan och en för yrkeshögskolan.Överläggningar om detta har inletts med Myndighe-ten för yrkeshögskolan.Folkbildningsrådet har beslutat att införa ett sjugradigt omdöme. Varför?

– Det gamla systemet är lite trubbigt. Det finnsofta flera med samma folkhögskoleomdöme som täv-lar om en plats och det har utvecklats en trend attanvända högskoleprovets resultat som utslagsgivandebland folkhögskolestuderande med samma omdöme.Det innebär att högskoleprovet blivit ännu viktigare.Därför började vi tala om att se över omdömesska-lan. Det kan också, i det nuvarande systemet, vara enganska stor skillnad mellan en svag och en stark 3:a.På så sätt kan det bli mer rättvisande med en sjugra-dig skala. Notera att man fortfarande kan få högsko-lebehörighet även utan studieomdöme om man i

T IO F RÅGOR

Agneta Wallin, enhetsansvarig påFIN, bevakar frågor inom studie-och yrkesvägledning och de folk-högskolestuderandes tillträde till

högskolan. Hon stöttar folkhögsko-lor i dessa frågor och bevakar

Högskoleverket och Myndighetenför Yrkeshögskolan med mera.

Hur påverkas folkhögskolan av nya

7

Vill lägga ned folkhögskolornasverigedemokraterna i Kalmar läns landsting villatt landstinget gör sig av med folkhögskolorna. Par-tiet tycker att Landstinget enbart ska satsa på vårdoch hälsa. Det framgick när Sverigedemokraterna ilandstinget presenterade sin budget för 2013 skri-ver Västervikstidningen. Partiet vill att landstingssty-relsen får i uppdrag att hitta en annan huvudman förfolkhögskolorna.

Journalistlinje läggs nedädelfors folkhögskola tvingas spara, vilket blandannat innebär att journalistlinjen troligtvis läggs ner.Ett väntat underskott på fyra miljoner kronor 2012har fått rektorn, Laila Bradling, att föreslå kraftiganedskärningar i skolans utbildningar. En annan orsakär också att söktrycket till journalistlinjen de senas-te åren varit lågt och att skolan inte har råd med deinvesteringar som krävs för att hålla utbildningenmodern. Även konstutbildningen och den personligaassistentlinjen läggs på is, vilket gör att det behövsfärre elevboenden och därmed mindre serviceperso-nal. Sex och en halv tjänst ska bort på två år.

Blir kyrkans förlängda armfolkhögskolorna ska vara kyrkans förlängda armoch kunna erbjuda både diakonal omsorg och utbild-ning för lekmän. Det föreslår en utredning inom detnya kyrkosamfundet Gemensam Framtid, som är ensammanslagning av Baptistsamfundet, Metodistkyr-kan och Missionskyrkan. Missionskyrkan hade fyrafolkhögskolor med sig (Härnösand, Karlskoga,Lidingö, Södra Vätterbygden). Baptistsamfundet enfolkhögskola (Sjövik). Metodistkyrkan hade ingen.Tillsammans med Equmenia, Sveriges största kristnabarn- och ungdomsorganisation är samfunden idaghuvudman för alla fem folkhögskolor. Utredningenföreslår inte några drastiska förändringar i skolornasverksamhet, men pekar på behovet av en samladfolkhögskoleverksamhet i Stockholmsområdet.

Rektor fick lämna Skurupskurup är utan rektor sedan skolstyrelsen med-delade att man inte har förtroende för skolans rek-tor. Ett förväntat underskott på 1,4 miljoner krhade fördubblats till 2,7 miljoner kr. Tillförordnaderektor Fredrik Savbrant säger till Ystads Allehandaatt de ekonomiska problemen inte beror på antaletutbidlningar eller för många lärare. För några årsedan satsade skolan på att utöka antalet utbildning-ar. I samband med det anställdes en kommunikatör,en biträdande rektor och en koordinator. I förstahand är det dessa tjänster som kan försvinna.

övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet.Så det har inte kommit önskemål utifrån?

– Nej, Högskoleverket har inte haft några önske-mål om ändring. Och notera också att vår diskussionom omdömen inte haft något att göra med gymna-sieskolans förändring vad gäller betygsskalan. Omdö-met sätts även med den nya skalan efter den stude-randes förmåga till studier, inte efter uppnådda kun-skaper i vissa ämnen. Alla steg i det fyrgradiga omdö-met relaterar idag till kriterierna för det högstaomdömet, 4, utmärkt studieförmåga. När börjar den nya omdömessättningen gälla?

– Det sjugradiga systemet ska börja användashösten 2013. Det blir ett system baserat på siffrorna1-4 som tidigare men nu med mellansteg. En plane-ringsgrupp under ledning av Gösta Hassel, förre rek-torn på Katrinebergs folkhögskola, ska titta på fråganom kriterier för fler steg och vad de olika stegen skaheta.Hur kommer behörighetsgivningen att successivtanpassas fram till 2015?

– Vid en förändring blir det ju nödvändigt attgradvis anpassa sig till det nya systemet. Vi har nu påfolkhögskolan både studerande som läser in sinbehörighet utifrån den nya modellen och den gamlamodellen, enligt de gamla kärnämnena och enligt denya gymnasiegemensamma ämnena. Alla som läserfolkhögskolekurser nu har tid fram till 2015 att avslu-ta sina studier utifrån den gamla modellen. Varje stu-derande måste veta vilken modell man ska bli behö-rig med men under övergångstiden kan man mixaenligt vilka kursplaner som folkhögskolan intygar.Ingen behöver alltså oroa sig för att hamna mellantvå stolar.

B I R G I T T A T I N GDA L

betygssystemet?

Och notera också att vår diskussion om

omdömen inte haft någotatt göra med gymnasiesko-lans förändring vad gäller

betygsskalan

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

2,4efterfrågan på folkhögskole-studier är stabil. Hösten 2012uppgav 38 procent av skolornaatt de hade två eller flersökande per planerad delta-garplats till den allmänna kur-sen, vilket är lika mycket somföregående år, i medeltal 1,9sökande till allmän kurs. 57procent av de 143 svarandeskolorna uppger att de har tvåeller fler sökande per delta-garplats till särskild kurs, imedeltal 2,4 sökande till sär-skild kurs. Sju av skolorna rap-porterar inga Särskilda kurser.

8,8glokala folkhögskolan hardet högsta söktrycket till all-män kurs bland folkhögskolor-na i landet, 8,8 sökande tillvarje plats. Det är bra bit företvåan, den nätbaserade MKFCfolkhögskola med 5,43 sökan-de till varje plats , samt treanGöteborgs folkhögskola med3,55 sökande till varje plats iallmän kurs. Bland de särskildalinjer är det Billströmska ochFridhem med sina musiklinjersom utmärker sig med 10,75respektive 8,72 sökande tillvarje plats.

47studieomdöme är folkhögsko-lornas egen form för bedöm-ning av den studerandes för-måga till vidare studier ochbygger på en helhetsbedöm-ning av olika faktorer somspeglar deltagarnas studieför-måga. Läsåret 2011/2012 sat-tes omdöme på 47 procent avdeltagarna i allmän kurs, vilketär lika många som föregåendeläsår, i absoluta tal var det5 579 av 11 825 deltagaresom fick ett omdöme.

för drygt tio år sedan star-tade Janne Hallqvist på Nor-dens Folkhögskola BiskopsArnö kursen NaturensMedicin. Kursen vänder sigtill dem som vill ha engrundlig introduktion tillnaturmedicin, vill etablera eninnerligare relation till natu-ren, till sig själv och sinamedmänniskor samt villinspirera människor till ettrikare liv.

– Intresset för naturme-dicin hade jag med mig från20-årsåldern. När jag mångaår jobbat med en kurs med ekologisk inriktning på skolan märkte jaggradvis hur det naturmedicinska intresset växte sig starkare.

År 2001 startade kursen Naturens Medicin där eleverna går i treterminsgrupper. Första terminen är i stort gemensam och fokuserarantingen på västerländsk örtmedicin, ayurveda eller kinesisk medicin.

– Varannan termin fokuserar på västerländsk örtmedicin. De somgår två terminer får alltså en västerländsk fokusering och sedanantingen ayurveda eller kinesisk medicin.

I grundterminen ingår också örtmedicinsk teori och praktik, ana-tomi, ”örtkörkort” för grunderna till tillverkning av salvor medmera. Kursdeltagarna kan följande terminer välja att genomföra etteget projekt med inriktning på tex yoga, olika former av massage,neurolingvistisk programmering ( en slags mental träning) allt eftersina egna intressen.

Sammanlagt går 25-talet elever på de tre teminskurserna och nyakursdeltagare tas in varje termin allteftersom andra slutar.

Kursdeltagarna är mestadels mellan 22 och 30 år men enstakaäldre brukar också hitta hit.

– Många olika kategorier söker sig hit. Dels personer vars föräld-rar på olika sätt varit engagerade i alternativ medicin, dels de somhaft erfarenhet av problem efter behandling med traditionell medi-cin, andra har redan har någon form av utbildning i alternativ medi-cin och vill bredda och fördjupa sig. Några kan vara i en väsentligförändringsfas i livet och vill pröva nya vägar. Kort sagt, vi har enbred blandning som brukar skapa kreativa energier.

Själv ser Janne ganska pragmatiskt på olika medicinska traditioner.– Jag tycker man skall använda den form som passar bäst för den

sjukdom man har. Ayurvedisk medicin visar vägen mot en individan-passad kosthållning och medicinering, den kinesiska visar på sambandmellan kropp och psyke och den västerländska har självklart ocksåsina fördelar. Vår kurs vill bredda synen på hälsa och ohälsa och visapå nya möjligheter till ett bra liv. Det är en spännande utmaning attförena alternativmedicin med folkhögskolepedagogik.

b i r G i t t a t i n G d a l

Han vill bredda synsättet på hälsa

Vår kurs vill bredda synen på hälsaoch ohälsa, säger Janne Hallqvist.

C I TATET

”(Det) kan ifrågasättas ombidragsfördelningen mellan folk-högskolor och studieförbundäven framgent ska vara uppde-lad så att den ena hälften avstatsbidraget avsätts till folkhög-skolor medan den andra hälftengår till studieförbunden. Omman istället anlägger ett per-spektiv inriktat mot grad avsamhällsnytta, skulle det kunnahävdas att folkhögskolorna haren större andel deltagare medlägre utbildningsnivå än studie-förbunden. Härigenom skullefolkhögskolorna kunna ha stör-re förutsättningar att motverkautbildningsklyftor och bidra tillatt fler personer blir behörigatill att söka sig till högre utbild-ning eller arbete. Utifrån dettabidragssyfte framstår inte enmekanisk hälften/hälften-fördel-ning som skälig”

Ur Folkbildningsutredningensbetänkande ”Folkbildningens

samhällsvärden – en ny modellför statlig utvärdering” hösten

17 30 oktober 2012.

”Nu står elever och ledning ien brinnande och hetlevradkonflikt. Jag anser att det kraveleverna ställt, att de ska få gåsin kurs klart, är fullständigtsjälvklart. Allt tyder på attBrunnsviks ledning hanterat ele-verna på ett uselt sätt. Bevisetför att så är fallet är den ilskasom eleverna känner inför hurdet hela skötts; de har känt sigöverkörda och är med rätta för-bannade. De har ju sökt sig tillBrunnsviks speciella miljö ochatmosfär och finner sig plötsligtförvisade till något helt annat.Klart dom är förbannade.”

Göran Greider, ledare i Dalademokraten,

17 november 2012.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Det är angeläget att inte överreglera lagar och regler”Johan Andersson (S):”Propositionen innehåller förslag om hur EU:s bemanningsdirektivska införlivas i den svenska lagstiftningen genom en ny lag omarbetstagare. Vi socialdemokrater menar att den nya lagen innebärviktiga förändringar och förbättringar. Det finns också vissa bris-ter… Den första reservationen gäller stadigvarande arbetskraftsbe-hov. Vi anser att det i normalfallet ska tillgodoses genom anställningav egen personal… vilket bör framgå av den nya lagen om uthyrningav arbetstagare… Den andra reservationen handlar om företrädes-rätten till återanställning. Företrädesrätten ... ska inte kunna åsido-sättas genom att företaget säger upp personal för att sedan hyra inpersonal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter. Densom blir uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till åter-anställning inom nio månader.”

Josefin Brink (V):”Tryggheten i den fasta tillsvidareanställningen (har) de facto har

urholkats eftersom det är fullt lagligt i dag att säga upp sina egnaanställda och ersätta dem med inhyrd personal... Möjligheten attsäga upp egen personal och sedan hyra in andra för att göra sammajobb innebär i praktiken att en tillsvidareanställning inte längre ärden garant mot godtycklighet som är hela tanken med lagen omanställningsskydd. Denna möjlighet ger också utrymme för arbetsgi-vare att använda hotet om att ersätta egna anställda med inhyrdaför att få sin vilja igenom gentemot de anställda. Vi i Vänsterpartietanser att det är en oacceptabel maktförskjutning mellan parterna.”

Katarina Brännström (M):”En tillsvidareanställd eller en visstidsanställd arbetstagare som harblivit uppsagd på grund av arbetsbrist har enligt LAS alltid företrä-desrätt till återanställning, om personen varit anställd sammanlagtmer än tolv månader under de senaste tre åren. Socialdemokrater-na och Vänsterpartiet vill att i den nya uthyrningslagen särskilt skaframgå att ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare om behovetkan tillgodoses genom denna företrädesrätt. Vi menar att det ärangeläget att inte överreglera lagar och regler. Alla företag ska juagera enligt gällande lag och avtal. Om någon kringgår reglerna, ellerom det skulle vara oklart var gränserna går, ska det i så fall ytterstavgöras i domstol.”

Hans Backman (FP):”Vi tycker att branschen fungerar så pass bra att vi helt enkelt intekänner behov av att införa begränsningar av de slag som Socialde-mokraterna föreslagit i sina motioner. När det gäller företrädesrät-ten nämnde jag också i mitt anförande att regeringen har uppmärk-sammat att det kan finnas skäl att titta på detta. Man har också till-satt en utredning som ska kartlägga om det finns problem när detgäller företrädesrätten till återanställning enligt LAS i samband medatt arbetstagare hyrs ut från bemanningsföretag.

(Redigerat urval från riksdagens debatt 22 november 2012)

9

ara några timmarföre det protest-mötet 17 no ve m -ber kom beske-det: Ni får gåklart erapåbörjadeutbildningar i

Brunnsvik. Ochglädjen bland eleverna

var stor när de samlades mellanBrunnsviks röda hus.

– Det var knappt jag troddeatt det var sant när jag hördedet i morse, säger Anna Forsén.

– Det gick så här bara för attvi var så många som tryckte på,säger Beata Sjöstedt.

– Vi har inget till övers förabf Nordöstra, säger en annanelev och gruppen instämmer.

Den direkta anledningen tillatt flytten sköts fram ett halvårvar att protesterna blev förmycket för lo och abf cen-tralt. Droppen blev att skolanvägrade följa FolkhögskolornasStuderanderättsliga råds (fsr)rekommendation att inte flyttamitt i läsåret. De båda förbun-den satte press på abf Nordö-stra Storstockholm som harmajoritet i Brunnsviks styrelse.

– abf och lo centralt har

hjälpts åt för elevernas skull,säger abf:s förbundssekreterareAnnika Nilsson.

hon vill inte kommentera ombeslutet innebär några ekono-miska åtaganden från deras sida.Beskedet ledde till att det pla-nerade protestmötet förvandla-des till en segerfest. I köketinvid festsalen bakades tårtoroch kokades kaffe. Högtalareoch instrument sattes upp påscenen och talarna förbereddesig. Men det var inte bara elever

och lärare som tyckte att detvar viktigt att utbildningarnafortsätter i Brunnsvik även eftervårterminens slut.

Sivert Åkerström är 88 år ochsitter stödd mot sin käpp ochväntar på att mötet ska börja.Han var elev på Brunnsvik 1945.

– Det var ju ett tag sedan,säger han och skrattar.

Under 60- och 70-talen arbe-tade han som vaktmästare ochpå Brunnsviks eget tryckeri. Närjag frågar varför han kommit tillmötet blir han först tyst, sägersedan sakta.

–- Det är åt helvete nu.

vi pratar en stund och han sägerhur viktigt det är att lära sig för-eningsteknik och att tala infören grupp. Han tycker också attarbetstillfällena är viktiga förkommunen. Men mest av allthandlar det om att Brunnsvikska ligga i Brunnsvik.

På scenen börjar talarna avlö-sa varandra. Jon Nilsson är enav de elever som varit mestaktiv för att stoppa flytten ochär i likhet med många eleverkritiska till det ekonomistiska”tänk” som de anser präglardagens skolledning.

10

BRUNNSV I K Glädjen var stor när eleverna fick beskedet att de får gå kvar påBrunnsvik också under vårterminen. Nu börjar kampen för att folkhög-

skolan ska få bli kvar i Brunnsvik med en annan huvudman.

ABF centralt grep inEleverna vid Brunnsviksfolkhögskola slipper flytta tillBorlänge. När LOs ochABFs centrala ledningargrep in ändrade huvudman-nen beslutet. Eleverna får gåkvar till sommaren 2013.Men frågan är hur stor delav flyttlasset som verkligengår till Borlänge. Myckettalar för att en del av delta-garveckorna hamnar i Bot-kyrka i stället.

s v a n t e i s a k s s o n

Protesterna leddetill en delseger

– brunnsviksandan består sålänge det finns verksamhet påBrunnsvik, så länge det finnsstuderande och andra som vär-nar om idealen, säger han. Menabf Nordöstra Storstockholmhåller på att tömma sin egenvagga. De är inte beredda attsatsa pengar på ideal, värdering-ar och bakgrund. De satsar barapengar på pengar. Nu har viförvisso fått en seger. I morsekom beskedet att vi får studerahär läsåret ut. Men sen då?

Vänsterpartiets kulturpolitis-ke talesperson Lars Ohly hållerett brandtal om folkbildningensbetydelse för de svaga i samhäl-let. Författaren Lena Kallenbergtalar om vikten av läsandet.

– Det är bara femtio procentav LO-männen som öppnar enbok, säger hon.

Eleven Linnea Hansanderhade samlat citat från de möteneleverna haft med skolledningenoch skrivit ner den på storapappersark. Nu läser hon uppdem: ”Om det varit demokratiskthär skulle skolan gått i konkurs”.

”Du kan väl skicka ett litetSMS när du är framme på psyk.”

Det framgår att det fanns ettförbud mot att fotografera eller

spela in vad som sades vid dessamöten. Inget skulle komma utvar det meningen. Men elevernaminns och de antecknade ochnu redovisade de vad som sagtspå stora handtextade ark somLinnea Hansander läser upp ettoch ett och släppers mot golvetdär de bildar en ordmatta.

ingen av dem jag talat med påskolan eller andra håll har någotförtroende för skolans ledningoch frågan är vad rektorn ochBrunnsviks styrelse ska göra föratt återupprätta förtroendet.

– Jag är rektor för samman-lagt 480 elever per år vidBrunnsvik. De enda som protes-terat är 48 elever på internatet,säger rektor Sofie Wiklund.

Vi har under mycket lång tidförsökt få en intervju med densom bestämmer det mesta inomabf Nordöstra, Tommy Hindri-kes. Han är ombudsman, VD isamtliga utbildningsföretag ochverkställande tjänsteman ochfirmatecknare för Brunnsvik.

Det tar veckor innan hansvarar på våra mejl. När hansvarar kräver han att få väljareporter, att de ska få frågorna iförväg, att rektor och abf

Nord östras ordförande GunnarSahlin och ekonomichefenHåkan Heglert ska vara närva-rande mot en ensam reporter.

När han får beskedet att detär enbart honom vi vill inter-vjua och att det är tidningensom bestämmer vem som skagöra intervjun ändrar han sig,lovar att ställa upp och ringatillbaka. Men han gör det inte.Tiden går och det gick inte atthitta en lucka för intervju företidningens pressläggning. Inteens per telefon.

några dagar senare publicerarDalademokraten en debattarti-kel där Tommy Hindrikes, SofieWiklund och Brunnsviks styrel-seordförande Lars Starkerudtillbakavisar all kritik.

Skolans styrelse har inte gjortnågot fel. Fackföreningarna vidskolan ogillade visserligen flyt-ten, men hade inte något attinvända eftersom skolledningenföljt regelverket. Den bild sommålats upp i media av dåligarbetsmiljö och dålig ekonomistämmer inte. Flytten är ett fak-tum skriver de och de nyautbildningarna ska påbörjas iBorlänge i januari.

12

Protestmötet mot att elevernaskulle flytta mitt under terminenförvandlades till ett segermötemed tårtbak. Foto: Svante Isaksson

BRUNNSV I K

Turbulensen kring Brunnsvikoch abf Nordöstra har nu bli-vit en fråga för Folkbildningsrå-det. Vid styrelsemötet 14november behandlades entjänstemannarapport där denuppkomna situationen diskute-rades. Den 28 november kalla-des Brunnsviks ledning till ettmöte med rådets ledning. Vidstyrelsemöte 12 december skafrågan om abf Nordöstras age-rande upp på dagordningenännu en gång.

samtidigt med denna utvecklingplanerar abf Nordöstra attstarta fler arbetsinriktadeutbildningar i Botkyrka utanförStockholm. I ett pressmedde-lande skriver Botkyrka kom-mun att man tillsammans medVäddö, Södertörn, Brunns vikoch Vårdinge By folkhögskolor,abf Utveckling AB och Stu-diefrämjandet Söderort ska för-söka skapa en ny folkhögskola iAlby.

Det innebär att en del avBrunnsviks deltagarveckorhamnar i Botkyrka. Alby folk-högskola fick nämligen nej tillsin ansökan om statsbidrag vidFolkbildningsrådets styrelsemö-tet 14 november. Rådet ansågatt de inte uppfyllde verksam-hetskriterierna enligt regelver-ket samt att det inte finns eko-nomiskt utrymme för ytterliga-re satsningar. Detta innebäralltså att man måste ta delta-garveckor från ABF Nordöstrasandra folkhögskolor.

I Dalarna pågår nu ett inten-sivt arbete bland abf:are iDalarna, Ludvika kommun ochbrunnsviksvänner för att behål-la Brunnsvik på sin ursprungli-ga plats med en annan huvud-man. Man har startat en nam-ninsamling och en facebooksidasom i dagsläget har 750 med-lemmar.v

13

KRÖN I KA

vi hör dagligen om kulturkrockar runt om i värl-den. Ofta är det motsättningar mellan representanterför olika religioner som i Burma, Filippinerna ellerNigeria. Inte sällan också mellan olika riktningar inomsamma religion, till exempel i Irak och Syrien. Demånga självmordsbombarna är förfärande exempel pådenna ”krockkultur”.

Men den kulturen – lyckligtvis i mildare form –finns på närmare håll. Extrema politiska rörelser drabbar samman ivårt land då och då. Striden om invandrarpolitiken är ett exempel. Ja,vi lyssnar ju också dagligen till det hätska tonfallet i amerikansk poli-tik, liksom till en del nedlåtande inslag i vår egen politiska debatt,även om man där med glädje noterat ett och annat erkännande ordom motståndarens förslag.

Orsaken till denna ”krockkultur” har ofta djupa rötter. Svåra lev-nadsvillkor, politiskt förtryck och trångsynt undervisning, för attnämna några. Problem som är ytterligt svårlösta. Men det inträffardagligen krockar som beror på enbart okunnighet, rädsla för detokända och någon sorts tradition att ens egna åsikter är överlägsna.Smockan hänger i luften. Småkrockarna på fotbollsplanen eller i gat-hörnet präglas av samma självpåtagna överlägsenhet.

Glädjande nog finns det andra möten också. Människor som intehöjer rösten, som vet att en överlägsen attityd aldrig löser proble-men, men att en strävan till saklighet och till att erkänna motstånda-rens förtjänster är den säkraste vägen till framgång. Väl att märkaockså för de egna idéerna. Berättelser från många folkhögskolor vitt-nar om att en strävan att förstå andra har lett till samförstånd ochinte sällan till ett fruktbart samarbete.

Paldanius och Alms forskning om folkhögskollärarnas syn på sinakursdeltagare understryker denna inställning. Att en förändring är pågång bekräftas på många håll både i vårt land och internationellt.Den kände samhällskritikern Ulrich Beck ger starkt stöd åt dennaförändring. ”Politik kan inte vara bara rationell, den måste bli emo-tionell.” Det är viktigt att lyssna, vara rättvis, intresserad och skapaförtroende betonar han. Vi kan inte utradera uråldriga, religiösa ellerandra kulturella motsättningar. Men vi kan sträva efter att förståandras åsikter. Det leder till större lust att lyssna till motståndaren.Lyssnandet minskar motståndet och öppnar för en dialog.

Kulturkrocken förbyts till kulturutbyte. Det är en enkel metodsom vi kan pröva bland våra studiekamrater i arbetslaget eller i sam-hällslivet. Vårt tänkesätt kan förändras. Kulturmöten behöver inte blikrockar utan öppningar till nya utsikter och nya möjligheter. Framti-den kan förändras i hög grad, om dialogen och inte krocken blir tra-dition.

GÖ S T A V E S T L UND

Gösta Vestlund är före detta elev, lärare och rektorpå folkhögskola, samt före detta folkhögskoleinspek-

tör och undervisningsråd som gick i pension 1978.

Att lyssna minskar kulturkrockar

– Det var spännandemed den här lite hemli-ga figuren som man intehade berättat så mycketom, säger Be Zelei som

skrivit en bok om Marie-borgs förste rektor och

dennes banbrytandepedagogik.

lutet är hjärtskärande. År1939 brevväxlar den nye rek-torn, Robert Myrdal, med sinföreträdare, Filip Stenson,som vädjar till Myrdal: "Jagskulle i din frånvaro vilja taavsked av det Marieborg, jagunder hård och bitter kampi alla fall har skapat. Jag harju mina böcker och några få

tillhörigheter att packa, det tarbara ett par dagar."

Filip Stenson hade kämpat in i detsista men förlorat striden. Efter fyra årsom rektor och lärare på Marieborgtvingades han lämna skolan. Därefterförsvann han in i skuggorna och föll iglömska. Nästan.

I sitt arbetsrum en trappa ned iMoahuset från 1986 letar Bo Zeleibland pärmar och pappershögar i bok-hyllan.

– Här är de, säger han och plockarfram tre A3-sidor ur bokhyllan ochbreder ut sidorna på skrivbordet. Vitittar på Filip Stensons minst sagtdetaljerade schema för läsåret 1936-1937.

– Jag vet inte om det inspirerareller förskräcker.

E X A M E N S A R B E T E

Schemat löper med linjer och tätmaskinskriven text som förgrenar sigöver de tre liggande A3-sidorna. Härfinns ingen ämnesuppdelning som his-toria, svenska, samhälle, svenska, bio-logi, geografi, matematik.

Bo Zelei lyfte upp Stenson urglömskan när han gick folkhögskollä-rarutbildningen 1996. Han skulle skri-va sitt examensarbete och SvanteFalck, kollega till Bo Zelei på Marie-borg, var på honom och sa: ”Stenson,

Enligt sägnen var det den ursprungliga ägaren till Marieborgsom inspirerade till skolans internationella engagemang ochpedagogiska ideal. Men Bo Zelei grävde fram den egentligainspiratören ur gömmorna, en fritänkande visionär som ladegrunden till den moderna folkhögskolepedagogiken.

b i l d o c h t e x t : s t a f f a n m y r b ä c k

MAR I E BORG

Här föddes folkhögskolans

pedagogik

14

16

– Grunden för Stensonpedagogik, Marieborgsme-toden, var ett klart ochgenomtänkt bildningspro-

gram där man strävarefter att se på världenmed en helhetssyn ochformulera en världså-skådning, och sedanorganisera studierna

efter denna åskådning.

förstår du, honom ska du skriva om.”– Jag hade aldrig hört talas om

Stenson. Eftersom jag är historiein-tresserad kände jag direkt att det härskulle kunna vara någonting.

Svante Falck var med i Progressivfolkhögskola, en rörelse av folkhög-skollärare på sjuttiotalet som var kri-tisk mot utvecklingen inom folkhög-skolan och vill ha en förnyelse avfolkhögskolan och pedagogiken. FilipStenson blev en viktig förgrundsge-stalt för rörelsen. Men det var ocksånågot i Filips Stensons person somfångade Bo Zeleis intresse. Han hadetidigare skrivit en bok om Finspång,en del av den handlar om lite uddafigurer som gick sin egen väg ochutmärkte sig på olika sätt.

– Jag tror att det hade betydelsenär jag skulle skriva mitt examensar-bete. Och så var det spännande medden här lite hemliga figuren somingen inte berättade så mycket om.

Examensarbetet, som senare bleven bok, Filip Stenson och Marieborgs-metoden, var svaret på en fråga som

följt Bo Zelei sedan han började påfolkhögskollärarlinjen i Linköping1996: Vad är bildning? Men framförallt, vem var denne ständigt återkom-mande Filip Stenson som han hörttalas om på Marieborgs folkhögskola?

S P Ö K E T W A D S T R Ö M

Robert Myrdal, bror till nobelpris-tagaren Gunnar Myrdal, var rektor i23 år på Marieborg och hade kon-struerat en officiell historik som hän-visade till att skolan arbetade i sammaanda, nyfikenhet, kunskapssökandeoch internationella engagemang somherrgårdens ursprungliga ägare, CarlBernard Wadström, vetenskapsman,uppfinnare och afrikaresenär på 1700-talet som var stark motståndare tillslavhandeln.

Efter att Myrdal tillträtt som rektorodlades sägnen om spöket Wadströmsom kommer på besök för att se tillatt skolan fortfarande arbetar vidare ihans anda. Marieborgs internationellaengagemang sades komma frånhonom.

17

Problemet var att det inte var sant.Var det någon som spökade var detMarieborgs förste rektor, Filip Stens-on. I boken skriver Bo Zelei att depedagogiska idealen och särskilt deinternationella frågorna kom tillMarieborg under Philip Stensons tidsom rektor, åren 1934-1939. Här fram-träder bilden av en fritänkande ochegensinnig visionär med en stark över-tygelse om sina idéer om samhällsut-vecklingen, framför allt om vad somborde göras och vad undervisningenskulle koncentrera sig på.

Det var en lundaprofessor somledde in Stenson på folkhögskolan.När Stenson, 31 år gammal, var klarmed sin fil. kand. frågade professornvad Stenson skulle bli. Stenson svara-de: "Filosof." Professorn replikeradeatt Stenson i så fall måste ha något attfilosofera om och rådde honom attgöra en studie av folkhögskolan.

Sagt och gjort. Mellan 1928 och1932 arbetade Stenson som lärare påJakobsberg, Viskadalen, Hampnäs ochÅsa folkhögskolor. Han hade tidigtnya pedagogiska idéer. På Åsa deladehan in de studerande i mindre grup-per, små studiecirklar i klassrummet.Varje cirkel utsåg en studieledare.Utifrån ett gemensamt frågebatterisökte man svaret på olika frågor. Dethandlade inte om att söka svar påenkla fakta utan om "sambandet mel-lan olika fakta", skrev Stenson.

E N F Ä R D I G K U R S P L A N

År 1934 grundade arbetarrörelsen iNorrköping Marieborgs folkhögskolaoch sökte en föreståndare för skolan.Stenson sökte tjänsten. Det fannsflera sökande men Stenson haderedan pedagogiska idéer och en färdigkursplan, vilket ledde till att hananställdes som föreståndare.

Grundstenarna i sin pedagogiskametod, som han så småningom skullekalla Marieborgsmetoden, var Pro-blemschemat, Självverksamheten ochdet Kollektiva samarbetet, en metodsom Stenson senare skulle utvecklaoch beskriva i sin bok Fredens och

samarbetets problem. Stenson började med att inventera

elevernas kunskaper. De fick svara påfrågor om vilka ekonomiska, socialaoch politiska händelser och problemsom stod i förgrunden nationellt ochinternationellt, och vilka moraliskaproblem som för närvarande diskute-rades. De fick inventera sina fientliga,vänskapliga och likgiltiga relationertill företeelser i tiden. Svara på frågorsom: vad gagna oss mest, konkurrenseller samarbete? Är våld ett tecken påsvaghet eller styrka? Vad menas medatt handla förnuftigt?

Det schema Stenson ritade upp,som det framträder läsåret 1936-1937,var omfattande och mycket detaljerat.Anslaget var helt och hållet problem-orienterat och satte in människan i ettvärldsperspektiv. Här fanns inte dentraditionella ämnesuppdelningen.Man skulle söka sambandet mellanfakta, mellan Europa och Afrika,Europa och främre orienten, Europaoch Indien, forntid och nutid, flod-kulturer, medelhavskulturer, religio-ner och filosofier och mycket mer.

G E M E N S A M U P P G I F T

Eleverna fick en gemensam uppgiftsom bröts ner i mindre uppgifter someleverna, två och två, arbetade med isamråd med lärarna och diskuteradedisposition och förberedelse för redo-visning. Varje elev agerade sedan somlärare och föreläste i sitt specialområ-de med lektion och tentamen. Näreleverna tagit del av varandras kun-skaper fick var och en skriva ner enredogörelse och reflektion över vad delärt sig.

På våren avslutades läsåret med attde studerande redovisade sina kunska-per och färdigheter offentligt, vilketfick stora rubriker i lokalpressen. Tid-ningens reporter skrev att "man harstannat vid dialogformen för föreläs-ningar, då den verkar frigörande, ochtvå och två talade nu eleverna över såomfattande ämnen som Livsupphäl-lets problem i totalöverblick, Europaskolonisationssträvanden i Orienten,

Europas försörjningsproblem ochEuropa-Afrika."

Reporten var förbluffad över vilkakunskaper ungdomarna inhämtat påett halvår. Han skrev att en av elever-na tog till orda och uttryckte tacksam-het över att ha fått vara med underdenna första kurs och att skolansarbetsmetoder gett dem mer än vadde trodde från början. "Störst förtjänsthärav har rektor Stenson, som varitbåde rektor och kamrat för oss"

O V A N L I G M E N I N T E U N I K

Stensons arbetssätt var minst sagtovanligt men inte unikt. En annanlärare som arbetade med liknandemetoder var Björn Sterner som satt itidskriften Folkhögskolans redaktion.Även han sökte metoder för effektivtgrupparbete och kollektiv samverkansom han utvecklade på Brunnsvik ochViskadalen. Liksom Stenson användeSterner frågelistor, sammanträden ochrollspel där olika perspektiv på pro-blem får mötas. Men Sterner hade enmer öppen metod och planeradeundervisningen tillsammans med destuderande. Sterner menade att folk-högskolans viktigaste uppgift är att "sågott det går lära våra elever tänka själ-va och handskas med det intellektuel-la arbetsredskapet, boken" och attfolkhögskolan måste "föra de unga tillproblemen och lära dem goda meto-der för problemlösning."

Nere i Bo Zeleis arbetsrum i Moa-huset studerar vi Stensons mycketdetaljerade schema. Där finns intemycket utrymme för eleverna attpåverka. I boken redovisar Bo Zeleidokument som visar att Stenson varuppskattad som lärare men elevervittnade också om att han kunde varamycket styrande och stundtals så hårdi sin kritik vid uppsatsskrivning ochdiskussioner "att eleverna ej upp-muntrats till vidare studier eller dis-kussioner".

Även om Stensons problemschemainte lämnade mycket utrymme tilleleverna var det nya med hans idéeratt eleverna inte skulle sitta passiva

och lyssna utan själva vara aktiva ochtillsammans söka kunskap som deredovisade för varandra.

– Idag styrs vi också mycket avkursplaner. Så frågan är om det ärbättre att ha sin egen kursplan än enutifrån styrd plan, säger Bo Zelei.

Efter fyra år upphörde Stensonsexperimentskola. Skolan hade sedanstarten brottats med svåra ekonomiskaproblem. Styrelsen föreslog en ny rek-tor, Rober Myrdal, och att Stensonskulle få tjänst som extralärare.

Den främsta orsaken till förslaget,skriver Bo Zelei, var antagligen ekono-min. En annan orsak var troligen attstyrelsen ville ha en rektor med när-mare anknytning till arbetarrörelsensom kunde övertyga dess olika grenaratt stödja skolan ekonomiskt. Ävenom Stenson anpassade sina målutifrån rörelsens önskemål framträderändå bilden av en fritänkare som följ-de sin egen vision och plan och somsvårligen lät sig styras.

Men Stenson tog strid för sitt skö-tebarn. Han gick inte med på att fort-sätta som extralärare. Stenson kontak-tade namnkunniga personer som stöd-de honom i kampen om rektorspos-ten, bland annat studiecirkelns fader,den socialdemokratiske riksdagsman-nen Oscar Olsson.

Men det var förgäves.

S L I T E T O C H F Ö R F A L L E T

När Myrdal kommer till Marieborgvar skolan mycket sliten och förfallen.Han hade ett tiotal år bakom sig påfolkhögskola och Stenson var en av defrågor han måste ta itu med. Stensonkände sig utmanövrerad. Han fickflera förslag men alla gick ut på atthan lämnade Marieborg. Bo Zeleiredovisar den gripande brevväxlingenmellan Myrdal och Stenson och hurStenson kämpar en hopplös kamp föratt ha fortsatt kontroll över sitt verk,fram till hans vädjan i sitt sista brevtill Myrdal, att få ta farväl av Marie-borg.

Men Stenson lämnade inte Marie-borg som en bruten man. Redan

Filip Stenson blev påsjuttiotalet en förgrunds-

gestatl för Progressivfolkhögskola, en rörelsebestående av folkhög-

skollärare som ansåg attfolkhögskolan stelnat i

sina former och sinpedagogik.

18

under hösten 1939 var han med attgrunda Fredshögskolan som skapatstillsammans med bland andra KarinBoye och Oscar Olsson och var direktverksamhet där under det första verk-samhetsåret. Men han skulle ävenlämna Fredsskolan på grund av samar-betssvårigheter.

T I D I G M E D M I L J Ö F R Å G O R N A

Stenson skrev ett flertal böcker ochtitlarna säger något om hans engage-mang. Han var tidig med Miljöfrågor-na. Förutom Fredens och samarbetetsproblem skrev han Det planetära själv-mordet, Kampen om framtiden, Idéer-nas demokrati, I våldets åter-vändsgränd, Människan mellan liv ochdöd. År 1963 tilldelades han Svenskafreds- och skiljedomsförenings freds-pris och 1971 föreslog danska Stor-tingets nobelkommitté att Stensonskulle få Nobels fredspris.

Det dröjde 38 år innan Stensonåtervände till Marieborg, år 1978.Stenson var då 82 år . Han var över-raskad av att finna att hans arbetsme-

toder fortfarande var i arbete. Sammaår dog Filip Stenson och det dröjdeytterligare 32 år innan han fick sinfulla upprättelse och skolan inrättadeStensonrummet, tack vare Bo Zelei.

I boken skriver Bo Zelei att Myrdalmed viss rätt kände sig som den somlade grunden till Marieborgs verksam-het och profil. Han fick ordning påekonomin och räddade skolan frånnedläggning. "Olyckligt är emellertidatt den egentlige grundaren och denstore pedagogen försvann ur historie-skrivningen", skriver Bo Zelei. Det varStenson, inte Myrdal, som lade grun-den till Marieborgsmetoden, bådenamnet och metoden.

Vi lämnar Moahuset och går övergrusplan till den ursprungliga skol-byggnaden, en vitputsad byggnad medtvå flyglar där allt en gång började. Entrappa upp ligger det nyinreddaStensonrummet, granne med Myrdal-rummet.

– Det är skönt att de kan finnasbredvid varandra utan att det blir gräloch bråk.v

– Filip Stenson förde inde internationella frågor-na i Folkhögskolan ochhans temapedagogiklever kvar på Marieborg.De allmänna kursernahar teman som Interna-tionellt, Människan ochSamhället, Människan ochnaturen. På åttiotaletbjöd skolan in männi-skor från olika kon-flikthärdar i världen,bland annat ANC-med-lemmar som studeradepå Marieborg.

"Filip Stenson och Marieborgsmetoden" kanköpas på Vulkan.se somE-bok (25 kr) ellerpocket (99 kr).

19

et är fantastiskt attfå vara med omden boom viupplever härup-pe. Men när

företagen jagarfolk så har de unga

inte tid att studera, konstaterar Ken-neth Stålnacke, rektor för Malmfäl-tens folkhögskola i Kiruna, som ärbelägen i ett av Sveriges främsta ochjust nu hetaste tillväxtområden.

Gula och röda höstlöv virvlar runtpå parkeringsplatsen utanför skolan,bara tio minuters promenad från cen-trum. Det välbekanta smattret fråndubbar mot asfalt påminner om att enlång vinter är i antågande. Folkhög-skolans matsal erbjuder en magnifikutsikt in mot staden och det mäktigafjällmassivet där den första snön lagtsig på topparna.

– Vid klart väder har vi Kebnekaj-seutsikt från matsalen. Det är fårestauranger som kan skryta med det,säger en stolt Kenneth Stålnacke.

Europa genomgår nu en av de svå-raste kriserna under efterkrigstiden.Arbetslöshetssiffrorna stiger i de hårtdrabbade euroländerna. De är de ungasom drabbas allra svårast. Under hös-ten har effekterna börjat märkas äveni Sverige där det dagligen rapporterasom nya varsel och uppsägningar. Mendet finns undantag. I Norrbotten, ochdå främst i malmfälten, är läget detmotsatta. Företagen söker med ljusoch lykta efter arbetskraft. Nya gruvoröppnas och arbetsgivarna lockar medjobb och bra lön. En drömsituationför den landsända som under decenni-er förknippats med arbetslöshet ochkrisstämpel. Men för folkhögskolan såbetyder de goda tiderna svårigheter avett annat slag. Många unga ratar sko-lan när det går att få jobb utan satsaflera år på studier.

V A R F Ö R S K A M A N P L U G G A ?– Varför ska man plugga när man

som ung kan få fast jobb hos lkab?Så resonerar många av de vi känner,

Gruvboomen i malmfälten har gjort Kiruna till ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. Men gott om jobb betyder färre deltagare som vill vidareutbilda sig. Nu väljer Sveriges nordligaste folkhögskola att istället satsa på volontärsutbildning i Afrika

t e x t o c h f o t o : t o r b j ö r n b e r g s t r öm

20

MALMFÄLTEN

Gruvan lockar bort från studierna

– Fortfarande tror nog många att vi är ett krisområde,trots den enorma skjuts vi har just nu, säger Kenneth

Stålnacke (till höger), rektor på Malmfältens folkhögskolatillsammans med förre rektorn Harald Eriksson. Både har tidigare varit kommunalråd i Kiruna.

21

säger eleverna Magnus Larsson ochEmma Tuveberg som båda läser påfolkhögskolans allmänna linje.

I gruvan kan man komma upp imellan 30 000 – 40 000 kronor i måna-den. Då är det inte så konstigt gruvanlockar mer än skolbänken.

För Emma och Magnus har tidenpå folkhögskolan varit en bra tid ideras liv, trots att de har känt sugetfrån en allt hetare arbetsmarknad.

– Det här är en jättebra skola somär mycket friare och flexiblare ängymnasiet, säger Magnus Larsson somgår här för att läsa upp betygen.Emma Tuveberg hade svårt med mat-ten i gymnasiet och siktar på att klaraav den kursen här på folkhögskolan.

K L A S S I S K M A R K

– Har man en gång fått jobb hoslkab så blir man nog fast där. Harman vant sig med en bra månadslönså ska det mycket till för att börjaplugga, säger de både eleverna somsvar på min fråga om hur skolan skabära sig åt för att att locka fler unga imalmfälten till att börja studera.

En av skolans tidigare rektorer,Harald Eriksson, berättar om denbildningstradition som finns i malm-fälten och som folkhögskolan är endel av.

– Det här är klassisk arbetarrörelse-mark där kultur och folkbildning spe-lat en stor roll i alla tider. Det finnsen röd tråd tillbaka till när Kirunaanlades för drygt hundra år sedan.Kiruna byggdes som mönsterstad därkultur, goda arbetsvillkor och drägligaförhållanden för männen i gruvan ochderas familjer var viktiga inslag. Dentraditionen lever vidare än idag, sägerHarald Eriksson och berättar om desamarbeten med olika kulturförening-ar i Kiruna som folkhögskolan har föratt bevara bildningstraditionen.

Kiruna har under de senaste årenhamnat i blickpunkten på flera andrasätt. Gruvorna i malmfälten står för90 procent av all utvinning av järn-malm i hela Europa. En uppmärksam-mad effekt av gruvans expansion äratt sprickorna som orsakas avgruvbrytningen kommer allt närmarestadskärnan. Planeringsarbetet är i full

22

Magnus Larsson ochEmma Tuveberg känner

suget från Kirunasexpansiva arbetsmarknad

men har valt att studera på Malmfältens

allmänna linje.

23

gång för den stadsomvandling sominnebär att delar av staden ska jämnasmed marken och flyttas ett par kilo-meter. Hela Kiruna har blivit ett eldo-rado för forskare som ser staden somett levande laboratorium.

– Egentligen är det en drömsits föross i Kiruna. Men den positivautvecklingen har inte fått genomslag imediarapporteringen.

Det sviktande elevunderlaget harfått skolledningen att fundera på nyanischer. Förutom konstutbildning ochdatakörkortsutbildning på distans såhar folkhögskolan inlett ett samarbetemed statliga lkab.

Gruvbolaget närmar sig stora pen-sionsavgångar samtidigt som detbehöver rekrytera personal, vilket letttill att det har ruckat på sina krav attalla anställda ska ha genomgått tre-årigt gymnasium. Skolan erbjuder nulkab att de som anställs och saknargodkänt i kärnämnena kan få läsa inkurserna på skolan. Samarbetet ärinlett och bolaget uppges vara positiv.Men det är ännu oklart när och omutbildningen blir av.

B L I C K A R N A M O T A F R I K A

Att Sveriges nordigaste folkhögsko-la, belägen mitt i basnäringarnas eldo-rado i det karga malmfälten, har långtgångna planer på en volontärsutbild-ning i Zanzibar, en ö i Indiska ocea-nen, är kanske mer oväntat. Utbild-ningen ska ha sin bas i Kiruna där del-tagarna får räkna med ett par resor tillZanzibar för att på ort och ställe arbe-ta med volontärsarbete. Konkrethandlar det om att utbilda elever påplats i bland annat datakunskap,turism och entreprenörskap. Behovenär stora och målet är att främst nåkvinnorna i Zanzibar. Skolan har fåttloss en kvarts miljon kronor för attgöra en förstudie och väntar nu påbesked om mer pengar för att draigång utbildningen.

– Det är nog ganska otippat att visom befinner oss 20 mil norr om pol-cirkeln drar igång en utbildning i Afri-ka. Men det är både kul och viktigt

att hitta nya vägar när det är svårt attlocka elever till de etablerade linjerna,säger kenneth Stålnacke.

Folkhögskolan i Kiruna har varithotad i omgångar under dess långahistoria. Men nu känns situationenganska trygg, tycker Kenneth Stål-nacke och lutar sig tillbaks i stolenoch smuttar på en kopp kaffe. Skolanhar startat ett separat bolag som dri-ver hotell och en toppmodern konfe-rensanläggning inne på folkhögskole-området och som drar in pengar tillskolans drift. Fast helt konfliktfritt hardet inte varit. Kritik har riktats motsatsningen där flera privata intressen-ter grymtat över att skolan konkurre-rar med privata hotell- och turistföre-tag i kommunen.

R E T R Ä T T P O S T

I takt med att elevunderlaget svik-tat har en del av lokalerna blivit över-flödiga. Det har lösts sedan Rymd-gymnasiet, en fristående gymnasiesko-la, hyrt in sig de tomma lokalerna. Ettbra sätt att dra in pengar och ordnamatgäster så att vi har råd att hållarestaurangdelen igång, konstaterarStålnacke förnöjt.

Men hur är det då med ryktet omatt rektorsjobbet på folkhögskolan ären reträttpost för avdankade socialde-mokratiska kommunalråd? Både Stål-nacke och Eriksson har tidigare varitde högst politiskt ansvariga i kommu-nen. Båda skrattar gott när frågankommer på tal. Kenneth Stålnackeberättar till och med om hur teatera-matörerna i den lokala nyårsrevyngjorde ett stort nummer av detta.Med viss finess, konstaterar han.

– Det var faktiskt väldigt kul. Detär nog sånt man får bjuda på, sägerhan och får medhåll av före rektornoch förre kommunalrådskollegan,Harald Eriksson:

–Jag är helt övertygad om att Ken-neth fick jobbet för att han var denmest lämplige. Men vi får nog bådafinna oss i att ryktet om reträttpostkommer att leva kvar bland Kiruna-borna ändå.v

sfhl–veckan äger rum 18-21mars 2013, denna gång på Dju-rönäsets kursgård. Planera redannu tid i din almanacka för attdelta! Kursprogrammet meddetaljer kommer att publiceras i

januari 2013 på SFHL:s hemsi-da. Där kommer det också attframgå hur du anmäler dig.Bland de kurser som kommeratt erbjudas finns: Fackliggrundkurs, Arbetsmiljö Grund,

Skolformsfrågor, Förhandling,Lönebildning och HBT-frågor.SFHL-Nytt (november 2012)har gått ut till alla lokalavdel-ningar/folkhögskolor! Se till attdu får en kopia!

24

BOKA SFHL-VECKAN 18-21 MARS!

Kartläggning av folkhögskollärare

du kan söka två slag av stipendier: resestipendiumeller projektstipendium. En enskild medlem kanfå resestipendium för resa till ett land för att sökanya kontakter eller utveckla de man har och fåigång ett samarbete.

För att få projektstipendium ska du ha kommiten bit på väg och ha lite mer klara mål. Du vetsyftet och ungefär hur du ska komma dit. Pro-jektstödet söks i regel av lokalavdelning, ettdistrikt, eller en förening med syftet att driva detaktuella projektet, och där medlemmarna ärknutna till en eller flera folkhögskolor.

Du kan söka medel både för fackliga projekt, t exatt stötta uppbyggnad och utveckling av en fack-lig lärarorganisation, och för folkbildningsprojekt,dvs. bygga upp en studiecirkelverksamhet, startaen folkhögskola eller annan form av vuxenutbild-ning.

ansökningstiderna är 10 januari och 10 juni varjeår. Ansökningarna bedöms av en grupp beståendeav de 8 internationella sekreterarna i distrikten,

och SFHLs internationelle sekreterare. Dennagrupp lämnar rekommendation till förbundssty-relsen som beslutar. Det som sedan krävs är enrapport efter genomförd aktivitet, där det framgårvad man gjort, vilka man träffat och vilket resul-tatet blev, och hur pengarna använts. På SFHLshemsida finns mer information om stipenderna.

förutom solfonden finns andra pengar att söka,t.ex. hos Forum Syd, som får pengar från SIDA,för bistånds- och utvecklingsarbete. En annan vägär att via SFHL/Lärarförbundet söka hos LO-TCOBiståndsnämnd, men det är begränsat till renafackliga projekt, av lite större omfattning.

ett tredje sätt är att söka stipendium hos Lärar-förbundet. Dessa stipendier är enbart för fackligastudier eller projekt, inte för folkbildningsprojekt.

ansökningstiderna är 15 mars och 15 okt.

Rikard Lilljeqvist, Internationell sekreterare,SFHL, 070-219 86 01, rikard.lilljeqvist@folkbild-ning.net

Dags att söka stipendium ur SFHLs solidaritetsfond

vad gör ni på folkhögskolorna?Vilka är ni – folkhögskollärare?Syns ert arbete? Hurdå? Vilkaarbetsuppgifter har ni?

Det här är nu frågor somfolkbildningsrådets utvärderingav folkhögskolläraren ställer i

sitt kartläggningsarbete som skarelateras till folkbildningens fyrasyften. Självklart är det folkhög-skollärarna som kan och skasvara på dessa frågor och vi,SFHL, är med och följer arbetetgenom att jag sitter i referens-

gruppen. Har du tankar ochfunderingar får du gärna höra avdig till mig. På www.sfhl.se finnsmer information.

Ingela ZetterbergFörbundsordförande

Tel. 08-7376897

när jag nåddes av beskedet omBengt Mattis död gick mina tankartill min tid som journalistlärare påKalix folkhög skola för tjugo år sen.Jag hade arbetat ett par år påskolan och såg Bengt gå med allttyngre steg på sitt polioskadadeben mellan hans lilla tvåa påskolområdet och folkhög sko lan.Bengt var 56 år. Hans far, lastbils -chauffören, kommunisten ochfackförenings ledaren, hade dött ihjärtinfarkt innan han fyllt sextio år.Bengt hade ärvt sjukdomen ochriskerade att gå samma väg. Kärlenslammade igen, hjärtat pumpadehårdare och blodet flöt trögaregenom kroppen. Men till skillnadfrån sin far fick han möjlighet attoperera sig och förlänga sitt liv. Två år senare satt vi i hans

lägenhet och pratade om vadoperationen betytt. För Bengt varoperationen något mer än att denförlängt hans liv. Den var en akt avdet solidariska samhället. Hanbehövde bara betala några hundra - lappar för en operation somkostade 250 000 kr. Vi talade om hans tid som

”rygg säckspedagog”. Så kalladeshan, berättade han med ett leendeoch viss stolthet, när han på sjut-tiotalet for runt i Torne dalen medryggsäck och sov över på olikaplatser. Den formella titeln varbygdekursledare. Bengt Matti kom från

Tornedalen och byn Korpilombo-lo, som betyder ”den lilla sjön iödemarken”. Eftersom mammankom från Småland var svenska hansmodersmål, vilket innebar att hanslapp uppleva det språkförtrycksom meänkielitalande torne dalskaskolbarn var utsatta för, att inte fåtala sitt modersmål, vare sig på lek-tioner eller raster. Bengt lärde sigsedan att prata tornedalsfinska,

som han och brodern Börje sedanpratade med varandra hela livet.Bengt tillhörde den tidiga gener-

ationen ungdomar i Torne dalensom gick realskolan. Efter gymnasi-et tog han klivet ned till universiteti Uppsala. Sen for han hem ochbörjade arbetet som bygde kurs -ledare. Det blev ytterligare en tursöderut och arbete på Utrikes -politiska institutet innan han i slutetav sextiotalet återvände för attstanna för gott i Norr botten ochKalix folkhögskola där han arbe-tade som folkhögs kollärare fram tillsin pensionering. Folkbildningenfortsatte han med till livets slut.

bengt var framför allt medmän-niska och djup humanist. Bildnin-gen, folkbildningen och framför alltkulturen, särskilt i Norrbotten ochpå Nordkalotten, var hans liv och,vågar jag påstå, hans kärlek. Bengt var min kollega på Kalix

Folkhög skola, där han var lärare isam hällskunskap, historia ochföreståndare på fritidsledarlinjen. I början av åttiotalet var han ocksåmin lärare. Bengt var inte bara enbra lärare. Han var en mycket bralärare. Alltid genomtänkt, alltidlyssnande och alltid intresserad avvad man hade att säga. Även omdet man sa inte alltid var sågenomtänkt. Jag hörde honomaldrig säga att ”det stämmer inte”.Jag hörde honom aldrig säga: ”Såhär är det.” Bengt predikade aldrig.

På sitt mjuka sätt resonerade han,lågmält, efter tänk samt och fick ossatt lyssna och öppna oss för andratankar än våra egna. För Bengt vardet viktiga att eleverna trodde påsig själva, inte på honom somlärare. Han gladde sig åt eleversom trodde starkt på något sombott nade i egen reflektion – ävenom han själv tyckte tvärtom.Bengt hade sedan barndomen

en polioskada som gjorde att hanhaltade kraftigt. Jag frågade honomen gång hur det hade påverkathonom. Han svarade att manmåste ha som utgångs punkt att etthandi kapp är en livslång bearbet-ning. Men det var viktigt förhonom att inte fastna i handikap-pet, och även om det hade funnitsmörka stunder hade det aldrigpåverkat honom i hans arbete.Däremot kunde han känna ensamhörig het när han hade kursermed handi kapporganisationer.Handikappet påverkade också hansmänniskosyn, för var det någotsom kunde få den milde och låg-mälde Bengt att koka av vrede vardet när någon bar sig dumt åt motmänniskor med funktionshinder. Bengt var social demokrat men

tyckte att mycket av dagens diskus-sioner och tänkande ersatts medpolitiska slagord som inte förkla-rade någonting. På dörren till sittarbetsrum hade Bengt en skylt därdet stod: Vägra vara ytlig. Han saen gång att folkbildningens kanskeviktigaste uppgift var just att vägravara ytlig. Det innebar att inta ettreflekterande, nyfiket och sökandeförhållnings sätt. Det var frågandet,inte svaren, som var det viktiga. Ibland används epitet ”fin män-

niska” om någon. Det är det förstasom kommer till mig när jag tänkerpå Bengt. Han blev 76 år.

S T A F F AN MY R B Ä C K

25

M INNESORD

En djup humanist som kunde lyssna

26

S FHL

sedan staten 1991 avregleradefolkhögskolan och överlät tillfolkbildningen att sköta fördel-ning av bidrag och granskningav sig själv genom Folkbild-ningsrådet har staten genomförttvå stora statliga utredningar avfolkbildningen.

Det är alldeles för sällananser Folkbildningsutredningensom i oktober lämnade sittbetänkande Folkbildningens sam-

hällsvärden – en ny modell förstatlig utvärdering. Istället före-slår man att folkbildningenutvärderas vart tredje år av stat-liga analysmyndigheter, obero-ende av folkbildningen. Utvär-deringen föreslås ske på upp-drag av en arbetsgrupp sam-mansatt av representater för de

departement som på olika sätthar med folkbildningen att göra,som utbildning, arbetsmarknad,kultur, folkhälsa och civilsam-hälle. Förslaget innebär ocksåatt utvärderingen av folkhögsko-lor och studieförbund utredssom separata enheter och attman i framtiden tar fasta på

Vill ge folkhögskolan en större del av statsbidraget

Folkkbildningsutredningen vill attFolkbildningsrådet regelbundet seröver de administrativa krav somupplevs betungande av särskiltsmå folkhögskolor och studieför-bund. Utredningen anser också attden mekaniska hälften/hälftenför-delningen smellan folkhögskoloroch studieförbund som oskälig. Påbilden Pia Brundin, utredningssek-retare, och Erik Amnå som lettutredningen. Foto: Staffan Myrbäck

Separata utvärderingarFolkhögskolan borde få enstörre del av statsbidraget änstudieförbunden. Det fram-går av folkbildningsutred-ningens betänkande som för-slår att två statliga myndig-heter får i uppdrag att göraseparata utvärderingar avfolkhögskolan och studieför-bunden vart tredje år.

s t a f f a n m y r b ä c k

27

skillnaderna i respektive verk-samheter.

I utredningen berör manockså den administrativa över-byggnaden inom folkbildning-en och menar att den idag ärstor och växer. En anledningberor på nya redovisningskravfrån statsmakterna och folk-bildningsrådets kvalitets- ochsäkerhetsfrågor, vilket ökarpressen på särskilt små folk-högskolor och studieförbundsom tvingas lägga mer resurserpå att uppfylla kraven ochupplever dem som tunga påla-gor. Utredningen föreslår attFolkbildningsrådet i sin årligaskrivelse anger vilka åtgärderman vidtagit för att frigöramer resurser från administra-tion till lokal folkbildnings-verksamhet.

utredningen föreslår också attman slopar de sju verksam-hetsområdena och enbartbehåller de fyra syftena medfolkbildningen. Istället kan syf-tena utvecklas med komplet-terande skrivningar som bely-ser demokratiska utmaningaridag, bl. a människors likavärde, hållbar utveckling ochett globalt ansvarstagande.Folkbildningsrådet bör även fåett tydligare uppföljningsan-svar, dels vad gäller syftenamed anslaget, dels hur folk-bildningen når ut till nya med-borgargrupper.

Utredningen är också kritisktill att statsbidraget schablon-mässig delas på hälften mellanfolkhögskolor och studieför-bund. Sett till samhällsnyttanhar folkhögskolorna en störreandel deltagare med lägreutbildningsnivå och har där-med större förutsättningar attmotverka utbildningsklyftoroch att fler blir behöriga tillhögre studier eller till jobb.

DEBATT

folkbildningens viktigaste upp-gift är att stärka och utvecklademokratin. Statsvetare delar indemokratin i ekonomisk, politiskoch social, där ekonomisk demo-krati är förutsättningen för deandra. Då spekulationsekonominhar sedan länge kommandot överpolitiken, råder ekonomisk dikta-tur. Detta beskrev nationalekonomKarl Polanyi redan 1944 i sin bok”Den stora omvandlingen” med”Det mänskliga samhället har tillalla delar blivit ett bihang till detekonomiska systemet”. Han förfa-sades över mellankrigstidenshyperinflation och en politiskt ore-glerad finansmarknad med våldsamaktiespekulation, som ledde till1930-talets djupa depression ochnazismens framväxt. Med envärldsekonomi som gungar p.g.a.extrem värdepappers- och valutas-pekulation ihop med en gigantiskskuldökning, blir utvecklingen rik-tigt obehaglig. Enligt Världsbankenanvänds idag 97 kr av 100 till spe-kulation. Sedan SCB började mäta ojäm-

likheten 1975, har klyftorna aldrigvarit större. Idag äger en procentav Sveriges rikaste nästan hälftenav alla tillgångar som värdepapperoch pengar. Och allt bara fortsät-ter. I denna extrema ojämlikhetgöds förstås kriminalitet, psykiskohälsa, missbruk, intolerans ochkonflikter. Var fjärde ungdom haringet jobb och 125 000 varken job-bar eller studerar. För 25 år avreglerades politiskt

kredit- och valutamarknaden i Sve-rige. I ett slag överlämnades denekonomiska politiken till storban-ker och finansbolag. När spekula-tionsbubblorna blåses upp, görfinanssektorn enorma vinster. Närbubblorna spricker, vältras förlus-terna över på staterna och stat -

skulderna skenar. Med avreglering-en ökade bankernas utlåning kraf-tigt. På 20 år har hushållens skul-der tredubblats. Idag är skuldenper hushåll i snitt nästan det dubb-la av dess årsinkomst. Hos unga ärdet fyra gånger. Hälften betalarinte av på sina lån. De betalarendast ränta. År 2011 hade ensvensk av sju betalningsanmärkninghos Kronofogden. Konsumtionenhar blivit en social markör, vemDu är och vem Du vill vara. Menekosystemens gränser har redansprängts. Och snart en temperatursom klotet inte haft på 20 miljionerår med enorma konsekvenser.Paradoxen är, att det i hög grad äranställdas egna pensionspengarsom finanssektorn mot höga avgif-ter flyttar runt på världens börserför att maximera avkastningen. IAP- och tjänstepensionsfondernafinns 2 400 miljarder. Hade peng-arna istället lånats ut till att ställaom hållbart, skulle avkastningen blistabil och högre än börsens evigauppgång och fall. Framförallt hadejobb skapats i Sverige. Lärarförbundet och SFHL har

svalt finanssektorns mantra, attbörsplacering är ett sparande.Stockholmbörsens tidigare chefBengt Rydin har sagt: ”Börsplace-ring är inget sparande utan ett risk-tagande”. Man kan vinna men lika-väl förlora precis allt. Lärarförbun-det hade ifjol 400 miljioner place-rade i värdepapper och SFHL sexmillioner. Besluten är demokratisktfattade i respektive organisationmen utan djupare analys och kon-sekvensbeskrivning. Besluten gårpå tvärs att stärka och utvecklademokratin. Vad gör folkbildningenför att utveckla ekonomisk demo-krati?Jan-Åke Blomqvist, SFHL-ordförande

på Malungs folkhögskola

Vag gör folkbildningen för attutveckla ekonomisk demokrati?

Besök tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan,kommentera artiklar i tidskriften eller mejla inlägg till tid-

skriften: staffan.myrback@lararforbundet.se

28

DEBATT Besök tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan, och kommentera artiklar itidskriften. eller mejla inlägg direkt till tidskriften: staffan.myrback@lararforbundet.se

man kan undra hur det ska gåmed värnandet om vår verksamhetnär man tar del av SFHL-ordföran-dens synpunkter i ledaren i Folk-högskolan 6/2012. Redan språk-bruket gör mig bekymrad: ”Bestäl-laren värderar om resultatet motsva-rar kostnaden för insatsen”. Staten är alltså beställaren och

vi är utförare. Det här sättet att sepå saken är ju inte riktigt vad manförväntar sig av en stark, frisk ochfristående kraft som frimodigt tol-kar sitt uppdrag och utvecklarverksamheten utifrån det omgivan-de samhällets krav. Kom ihåg attdet finns ett mycket viktigare vär-deringsinstitut – våra deltagare!Det är de som i slut änden avgörom våra kurser lever upp till kvali-tetsmåttet. Och de kurser sominte gör det, kommer inte attkunna rekrytera deltagare. Så passenkelt är det.Vidare: ”Det räcker inte med att

säga att vi vill ha högre statsbidrag!Staten och regeringen begär att fånågot tillbaka för sin investering. 3,2miljarder är mycket skattepengar! Ärdet inte då dags att förklara ochkanske visa på att folkhögskolan ärberedd att förändras och beredd attmöta samhällets krav – också imor-gon?”Har vi alltså anledning att tro att

stat och regering inte får tillräckligttillbaka för investeringen? Harnågon sagt det? Vi har under detsenaste decenniet utvärderats gångefter gång. Varje gång har folkhög-skolan klarat granskningen utmärkt.Men knappt har bläcket torkat för-rän ifrågasättandet är igång igen.Och det ständiga ifrågasättandethar lett till att våra egna företräda-re anpassat sig till maktens sätt attmed rynkade ögonbryn betraktavår verksamhet.

Av de 3,2 miljarder som folk-bildningen får delas ungefär hälftenut till folkhögskolorna. Det är nål-pengar i ett lite större samman-hang! De fyra jobbskatteavdragenhar kostat 70 miljarder kronor. Såom man hade reducerat jobbskat-teavdragen med två procent såhade staten fått ett helt folkhög-skoleprogram till. Jodå, Nej, deträcker inte med att säga att vi villha högre statsbidrag. Vi måste sägaatt vi vill ha mycket högre statsbi-drag. Pengarna räcker inte till attbedriva verksamhet med hög kvali-tet som det nu är. Jag har arbetat som rektor på

Åsa folkhögskola i mer än 16 år.När jag kom till skolan hade vi 15internatboende. Skolan var stängdfyra veckor på sommaren för attunderlätta utlägg av semestrar. Vihade 38 lärarledda lektioner pervecka. Lärarna hade tämligen rimli-ga arbetsvillkor. Ekonomin varinget problem på den tiden. Idag har vi 78 boende på inter-

natet, skolan är aldrig stängd, vihade i somras ett utbud av 27sommarkurser. För heltidsstudierkrävs 30 lektioner per vecka ochdet är precis vad vi har. När detfinns praktiska inslag hamnar viunder 30 lärarledda lektioner, mendet är likväl planerad undervisningsom pågår. Lärarnas arbetstidsavtalhar omförhandlats i omgångar, ochnettoeffekten är att lärarna arbetarmer idag än de gjorde för 16 årsedan. Trots detta är det svårt attfå ekonomin att gå ihop! Åsa folk-högskola gjorde år 2011 ett under-skott på mer än 900 000 kronor.

i samma nummer av tidskriften finnsytterligare inslag som vittnar omhur maktens tänkande blivit vårteget tänkande. Martin Humble

säger i ett inlägg att: ”idag hankarsig många skolor fram – ofta medkonferensverksamhet eller upp-dragutbildning som tvungen ekono-misk stödverksamhet. Vi riskeraratt göra oss beroende av intäktersom kanske inte ens går att förenamed en folkbildningstradition.” God middag! Tror Martin att vi

gjort oss beroende av sidointäkterför att vi är slappa i tanken? Ellerrekommenderar du att skolornaistället går i konkurs?Och vidare: ”Borde vi istället

inte lägga mer kraft för att arbetamed vårt pedagogiska och folkbild-ande uppdrag – där mötet mellanolika människor, frivillighet och del-aktiga deltagare är i fokus.”Är det inte det vi gör? Men det

är inte gratis! Det behövs pengar –mer pengar - för att bedriva verk-samheten. När krubban är tom,bits hästen. Inför år 2012 fick vi enpris- och löneomräkning på 1 pro-cent medan inflationen låg över 3procent. Många skolor lever underen väldig ekonomisk press. När det totala inflödet av peng-

ar minskar, kommer fördelningenav medlen i fokus. Studieförbundenvill ha mer av den gemensammakakan, RIO-skolorna känner sigmissgynnade av momsreglerna osv.Istället för att jamsa med i maktenssätt att argumentera, borde Ingelaoch hela förbundet stå upp förSFHL:s roll att vara en företrädareför skolformen.För att lyckas bevara och

utveckla verksamheten krävs merpengar till folkhögskolorna. Jag tardet igen för säkerhets skull: merpengar till folkhögskolorna!

Urban Lundin, rektor Åsa folkhögskola

Ingela Zetterberg avböjer att svara

Statsbidraget räcker inte till – trots att lärarna arbetar mer än någonsin

KRÖN I KA

Det krävs ettmer aktivt SFHLjag tackar urban lundin för möj-ligheten att förtydliga mitt debat-tinlägg och jag konstaterar att vi isak är överens. Folkhögskolan är iskriande behov av ett ökat ekono-miskt stöd – något jag påpekar ialla samtal jag för med politiskaföreträdare och i varenda intervjuoch debatt jag medverkar i. Men”mer pengar till folkhögskolorna”är inget argument i sig, och attspråkbruket skulle vara ett pro-blem som Urban Lundin hävdarriskerar att ställa till det menar jag.Min poäng är att vi skall bedrivaverksamheter vi kan stå för –utifrån våra grundläggande värde-ringar och samtidigt berätta, såtydligt vi bara kan om vilka positivaeffekter Folkhögskolan bidrar till;att minska bildningsklyftor, stärkademokratin och lyfta människor. Det hade varit värre att tala om

folkbildning och istället bedrivaannan verksamhet. Jag önskar attvi tydligare än idag kunde gå sam-man och berätta om folkhögskolansom samhällskraft genom att talaett språk som fler än vi inomrörelsen förstår. Bengt Göranssonvarnade oss för att fortsatt talasom vi gör idag på det seminariumom folkhögskola och folkbildningjag stod värd för tidigare i år. SFHLmåste inta en ledande roll ochsynas mer för att värna skolformengenom att visa det som skiljer motandra skolformer. Det är med viss sorg jag konsta-

terar att när väl Folkhögskolantogs upp på DNs debattsida vardet inte SFHL eller landets allarektorer som hade skrivit ihop sigutan några få rektorer som ville hapengar från andra skolor till sinverksamhet. Det krävs ett meraktivt SFHL men jag tror också attvarje folkhögskola fortsatt måstevisa vilken samhällskraft den ärgenom att aktivt visa vägen i lokal-samhället.

Martin Humble

grunden för allt fackligt arbete är solidaritet,dvs. vi ska hjälpa varandra när det behövs. Så är detförstås för SFHL också. Men vi får inte glömma attdet även inbegriper det internationella samarbetetoch det internationella engagemanget.

SFHL driver sen 2005, tillsammans med Lärar-facket i Tanzania, TTU, Mbeya, ett samarbetsprojekt

för att få lärare mer medvetna om sexualitet, hiv och andra sexuelltöverförda sjukdomar och genusfrågor. De första kontakterna togsredan 2001, så facklig solidaritet kan ibland ha en lång startsträcka,det handlar ju till stor del om olika kulturer och om att lära kännavarandra som personer, innan man kan börja tala samma språk ochförstå varandra och varandras behov.

Jag sitter på ett hotellrum i Dar es Salaam och tänker igenom vadjag varit med om under dessa åtta år som vårt samarbetsprojektpågått, med seminarier ledda av lärare, för lärare, dvs kollegor, omhiv- och aidsprevention. Naturligtvis undrar man vilken nytta detgjort, har det gjort någon skillnad. Vid en första anblick blir förståssvaret ”ja!”, men tänker man efter är svaret inte lika självklart. Vadhar detta projekt egentligen betytt för Tanzania och dess lärare?

De som kan svara på frågan är förstås lärarna i Tanzania, ochäven vad representanter för TTU har sett och hört. Vid alla tillfällennär vi frågat eller varit med vid utvärderingar har vittnandet ombetydelsen varit överväldigande. Nu kan man förstås alltid misstänkaatt folk svarar på ett sätt som de tror att frågeställaren vill höra,men uppriktigheten och ärligheten i deras svar har varit påtaglig.

Dessutom gjorde vi i våras en oberoende utvärdering, med KjellKampe och Helena Kästel som utvärderare. De har gjort flerautvärderingar av fackliga projekt tidigare och är vana att hanteradessa frågor. En man och en kvinna är också bra vid undersökningarsom inbegriper synen på genusfrågor och sexualitet. De resultat dekom fram till säger samma sak – deltagarna har varit mycket nöjda,och många säger att det påverkat deras liv stort i en positiv riktning,med en större medvetenhet och en ökad hänsyn till sin partner

Nu ska projektet avslutas till årsskiftet, det har pågått på dettaformaliserade sätt sedan 2005. Tanken med fackligt bistånd är inteatt det ska fortsätta på samma vis en lång tid, utan det handlar omhjälp att komma igång, hjälp att finna strukturer i det fackliga arbe-tet som leder organisationen framåt, med ökat engagemang, flermedlemmar, starkare organisation, och därmed även ett starkarefack, som lättare kan göra sin stämma hörd, och vara en part somräknas i samhället. Här har TTU en unik ställning, det är stort,235 000 medlemmar, och är det äldsta självständiga förbundet iTanzania (dvs. fritt från staten).

Skälet till att vi nu slutar är dels att projektet är kostsamt ochdels att TTU kan ta över helt själva, visserligen i en annan, enklareform, men med goda erfarenheter från arbetet i Mbeya. Nästa stegäger TTU själva att bestämma över, på egen hand eller tillsammansmed SFHL som rådgivande partner, men utan ekonomiskt ansvar.

R I K A RD L I L L J E Q V I S T

På ett hotellrum i Dar es Salaam

Rikard Lilljeqvis är internationell sekrete-rare i SFHL och sitter i förbundsstyrelsen

DEBATT

30

En orädd reporterför 100 år sedanester blenda nordströmmåste ha varit en sjusärdeleskvinna. Nyfiken, orädd, i front-linjen när det gäller att hittauppslag för artiklar och böck-er: Liftar genom USA, följersamer i snöstormen, körmotorcykel och är sin egenfotograf, Hon går från Stock-holms Dagblad till DagensNyheter och Svenska Dagbla-det. Hon föddes 1891 och äralltså bara 23 år när hon åkermed hallandsbönderna frånHallsberg mot det stora bon-detåget i Stockholm 1914.Som föregångaren till Wallraffsöker hon samma år jobbunder sin semestermånad sompiga på en gård i Sörmland.Pigors och tjänstflickors villkorhade länge sysselsatt henne.Resultatet blir en serie artiklaroch boken En piga bland pigorsom trycktes i 15 upplagoroch såldes i 35 000 exemplar.

Nu har En piga bland pigorkommit ut igen på Bakhåll för-lag. Läs och förundras överhennes rappa språk, modernatilltal, goda iakttagelseförmåga,bitska humor, stora respektför människorna hon skildraroch ta chansen att leva med itjänstefolkets slitsamma vardagför snart 100 år sedan.

B I R G I T T A T I N GDA L

en mer än hundra år gammal roman av en hittills tämligenglömd författarinna, med kvinnoemancipation som temaoch norsk folkhögskola som miljö – kan det vara något fören nutida folkhögskollärare?

Ja, om författaren är Anne Charlotte Leffler (alias FruEdgren), miljön är Norges första folkhögskola Sagatun och

en av huvudrollerna har drag av en dåtida känd rektor – då är det svårtatt inte låta sig fängslas av romanen En Sommarsaga.

Anne Charlotte Lefflers romaner, som hörde till 1880-talets mestlästa, har levt ett liv i skymundan tills de nu år 2012 uppmärksammats avtvå skäl: Strindbergsåret och Monica Lauritzens biografi om Leffler, San-ningens vägar. Anne Charlotte Leffler var en av Strindbergs värsta riva-ler om läsekretsens gunst, dessutom föremål för hans aversion motkvinnoemancipation. Skrivande kvinnor som blivit populära har i littera-turhistorien lätt förpassats till oväsentlig fruntimmersläsning. Leffler fårnu sin sentida upprättelse i Lauritzens biografi. Dessutom utges en delav hennes verk i nyutgåva, bland dem En sommarsaga.

Det finns en hel del litteratur från folkhögskolans värld, det vittnarantologin Folkhögskolan i litteraturen om, med utdrag ur svenska folk-högskoleromaner. Men från de nordiska folkhögskolornas första period,1800-talet med Grundtvigs ande vilande över sig, finns inte många skön-litterära vittnesbörd. Folkhögskoleskildringen i En Sommarsaga är därfören god källa till kunskap, inte minst för att Anne Charlotte Leffler självupplevt miljön vid vistelse på Sagatun och träffat den legendariske grun-daren och rektorn Herman Anker. Dessutom mötte hon Norges natio-nalskald Bjørnstjerne Bjørnson, vars radikala jämlikhetstankar kan anas iromanens relationsdrama. Att Lefflers berättelser ”Ur Lifvet”, som honkallade dem, var populära i sin samtid är lätt att förstå, men de är ocksåförvånande moderna i vår tid. Jämställdhetsfrågor är ju fortfarande ettdebattämne, liksom alla komplikationer kring kärlek, emancipation, kon-vention och karriär, ett av Lefflers huvudteman som realistiskt skildrasmot bakgrund av hennes eget liv.

En Sommarsaga är en charmfull och originell roman som inte blirmindre intressant av att romanhjälten är folkhögskolerektor!

MON I C A RO S E L I U S

Folkhögskoleroman från en annan tid

Den ofrivillige bankirenOlof G. Hedengrenvälskriven självbio-grafi om författarens25 år i finansvärldenmed stundtals nästanbrutala porträtt. Det

blir tydligt vad som händer medmänniskor där driften att tjänapengar styr det mesta i livet. Ochhur små de kan vara bakom denflotta fasaden/SI. (Ekerlid)

L I TTERATUR

Kort om... finansvärlden, vetenskapliga villovägar och slutet på depressionenBlindspår – Veten-skap på villovägarPeter Olaussonolausson går igenomen rad blindspår somdet mänskliga vetandetägnat sig åt, som togspå ganska stort allvar

innan de förvisades till kunskapenskällare. ”Det blir roande läsning ommänniskans fantasi – och ibland fan-tasilöshet”, skrev Forskning ochframsteg i en recension. (Leopard)

Bankrutt?Paul Krugmanden folkbildandenobelpristagarenPaul Krugman ärtillbaka och hansbudskap är långtifråndystert – en snabb,

stark återhämtning finns bakomknuten om bara våra ledare kanförmå sig att visa modet och denpolitiska viljan att göra slut pådepressionen. (Leopard))

Vill du berätta om en bok? Skriv en recen-sion eller varför inte bokkrönika. Kontakta:

staffan. myrback@lararforbundet.se

när tidningarna Forskning ochframsteg och Språktidningen sam-arbetar om en tidning om de nor-diska språken måste man juberömma dem för sin kulturgär-ning. Men ändå blir jag förbannadnär jag läser det. Inte för det somstår där utan för det som intestår där. Här finns den tankeväck-ande och roliga artikeln om hurEstlands president drömde om ensammanslutning av Jul-länder, allt-så länder där man har ordet julsom en gemensam rot, alltså Sve-rige, Norge, Finland, Danmarkoch Estland. Man uppmärksammarofta förbisedda språk som färöis-kan och grönländskan (Danmark)Flera artiklar handlar om Finlandoch om hur det var det dåvaran-de Ryssland som räddade finska

språket mot den svenska över-högheten men hur nu språkvår-darna kämpar med att hålla svens-kan i Finland så svensk som möj-ligt. Samtidigt som man synliggörden svenska minoritetens språk iFinland med visserligen kunnigaoch intressanta artiklar, så osyn-liggör man den tornedalsfinskameänkielitalande minoritet i Sveri-ge. Men skriver om samiskan ochtill och med älvdalskan men inteett ord om den tornedalsfinskaspråkgruppen som fött framnamnkunniga författare somBengt Pohjanen, Gunnar Kieri,Mikael Niemi och Gerda Antti.Möjligen säger det något om ettstockholmskt perspektiv på svens-ka minoriteter i norr. Gör om!

S t a F F a n M y r b ä c K

31

frida röhl är konstnär-lig ledare på TeaterTribunalen som hösten2013 startar en utbild-ning i politisk scen-konst i samarbete medLångholmens folkhög-skola. I utbildningenkommer eleverna blandannat att få lära sig hurman producerar egnaprojekt och startar enfri grupp, men kursenkommer också attbehandla konstens poli-tiska historia och geinblick i både samtidaoch historiska konströ-relser.

linnea henriksson, ärjazz- och popsångerskasamt låtskrivare somunder sommaren ochhösten turnerat isvenska städer. År2010 placerade honsig som fyra i Idol. År2007 utbildade hon sigpå musiklinjen på Sku-rups folkhögskola därhon mötte de andramedlemmarna i jazz-bandet Prylf och blevbandets sångerska. Imaj i år släppte honsitt debutalbum somhon delvis skrivit ihopmed Orup.

agrita martison ärrektor på Litorinafolkhögskola i Karlsk-rona. Den 23 novem-ber var hon gäst i Sve-riges Radio P4 där honlagade mat och prata-de om Lettland. AgritaMartisone har bott 18år i Sverige och ärockså honorärkonsulför Lettland, vilketockså märks på skolan,då man har Östersjönsom profil i allmänkurs. Litorina är enung skola som startade1993 och fyller alltså20 år nästa år.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Osynliggör meänkielitalande minoritet

Disney och Marxom våra drömmarnina björk inleder Lyckliga i allasina dagar med ett citat avErnst Bloch om ”längtan somden grundläggande och framförallt enda ärliga egenskapen hosalla människor” och ett annatav Karl Marx: ”Det är intemänniskornas medvetande sombestämmer deras vara utantvärtom deras samhälleliga varasom bestämmer deras medve-tande.” Hon använder WaltDisney och Chaplin för attbelysa våra drömmar, ochMarx och Engels för att förkla-ra vårt beroende av samhället,och så fortsätter det.

Med hundratalet citat avkända och mindre kända käl-lor. Hon klarar transformering-en av både Marx och Brecht tillvår nutid. Hon redovisar hurkapitalismen, konsumismen,tävlings- och konkurrenssam-hället deformerar människorna,trots att alla föds av en mor tillgemenskap, kärlek och solidari-tet. I det sista kapitlet redovi-sar hon sin (och Erich Fromms)utopi att samhället ”finge ensådan organisation att männi-skans sällskapliga och älskandenatur inte blir husvill i vardags-livet utan blir ett med det”.

Nina Björk blev känd somfeminist för sin dagiskritik ochkritik av design- och inred-ningstrenderna. Hennes dok-torsavhandling ”Fria själar”handlade om Victoria Bened-iktsson. Den här boken är entänkebok, som bör läsas lång-samt. Den tycks mig skrivenför oberoende intellektuella.och känns mycket användbarbåde för folkhögskolans under-visning i samhällskunskap ochsom inspiration till vidare stu-dier. Kanske NBV skulle kunnafå fram en studieplan?

B J Ö RN HÖ J E R

tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

vi pratar om hennes efternamn.Jag associerade ett tag till någotutav baltländerna men ocksåHälsingland men inget av detstämde. Det var enklare än så.

Helena Svenskas är sedan ettår sfhl-ordförande på Forsafolkhögskola. Vi möttes på ord-förandekonferensen i oktober.

– Jag tyckte det var jättetrev-ligt, intressant och framför alltär det viktig att få träffa andrafrån folkhögskolor i landet.

Helena Svenskas har en bredutbildning: förskollärare, lärareför årskurserna 1-7, läst special-pedagogik och litteraturveten-skap. Förutom förskola har hon

undervisat på högstadiet, ocharbetat som pedagogansvarig påett HVB-hem för ungdomar,hem för vård och boende.

– Det var ungdomar i åldrar-na 11-17 år med neuropsyki-atriska funktionsnedsättningaroch sociala problem som behöv-de komma hemifrån. Jag under-visade både på hemmet och varmed dem i skolan.

helena svenskas hade redanjobb när hon sökte lärarjobbetpå Forsa folkhögskola. Hon villehelt enkelt göra något annat.

– Jag tycker det är en spänn-nande skolform eftersom vi inteär styrda av läroplaner, även omstressen och pressen ändå göratt läroplanen ändå styr en deloch leder till att det folkhögsko-lemässiga lite grand försvinner.

Men de strävar efter att arbe-ta med tematiska studier.

– Förra året var vi tre läraresom satte ihop våra ämnen,svenska, samhällsorientering

och livskunskap till temastudier.Vi tog med deltagarna i plane-ringen och lade upp ett temasom vi kallade Sköna Helena.

Temat fokuserade på medel-havsområdet och antiken ochpå vilket sätt den satt spår idag.När man läste litteraturveten-skap sattes litteraturen in i ettsammanhang, att litteraturenoch filosofin såg ut som dengjorde hängde ihop med hursamhället såg ut.

– Vi gjorde utflykter, studie-besök och bjöd in människor tillskolan. Det var jättespännandeoch ett år som gick alldeles förfort. När man som lärare brin-ner för något smittar det av sigpå deltagarna

som ordförande har hon justlagt löneförhandlingarna bakomsig. Forsa är en lands tingsskolavilket innebär att lärarna fick enlöneförhöjning på 4,23 procent,lite mer än rörelseskolorna.

– Just nu diskuterar vi sam-verkansavtalet. Vi har fått sig-naler som tyder på att lands -tinget vill ha bort samverkans-grupperna och istället användaabetsplatsträffarna. Men ingetav facken på skolan har skrivitpå. Vi tycker att samverkans-gruppen fungerar bra. Men vi ifacken ska sitta ned och prataom hur vi vill ha det.

Och så var det namnet.– Det är taget. Det är min

mans namn. Det var en förfaderi Vallsta, där min mans släktkommer ifrån, som kalladesSvenska-Per. Han tog sig nam-net Svenskas. En del av släktenbor fortfarande kvar där.

”när man brinner som lärare smittar det av sig”

– Den äldre generationär på väg att lämna ochjag vet inte om denyngre tycker att facketspelar så stor roll. Det ärsynd att det först måstehända något innan manengagerar sig. Man ser välinte riktigt nyttan medatt jobba förebyggande.Foto: Staffan Myrbäck

S FHL - PORTRÄTT

Å ena sidan är man nöjdmed löneförhandlingarnasom gav mer än rörelsesko-lorna. Å andra sidan signa-lerar landstinget att man villha bort samverkansgrupper-na, vilket inte facken vill.

s t a f f a n m y r b ä c k