Anna Lindström Nina Åkermarkkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:290456/FULLTEXT01.pdf ·...

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap

Anna Lindström Nina Åkermark

Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap

Crisis communication in a changed media landscape

C-uppsats 15 hp

Informationsprogrammet

Datum/Termin: 10-01-22/Ht-09

Handledare: Michael Karlsson

Examinator: Ulf Buskqvist


2

Abstract

This essay, “Crisis communication in a changed media landscape”, is a case study on the

website Krisinformation.se. The topic of the essay is based on the rapid changes of the media

landscape and how this affect the public communication in crisis. The essay gives focus on

several important key elements for successful communication in crisis. One element is the

level of trust and confidence visitors have for the information on Krisinformation.se, as well

as on Internet on the whole, a media which plays an important role in crisis communication in

the changed media landscape.

Who are the most common visitors on the site Krisinformation.se, public or official persons?

Further questions to be asked are which information the visitors think is most important and

useful in a crisis, and if they see the given information on the website as fast enough, concise,

relevant and understandable. We have also studied which medium they use in different

situations, and how they act on the site when it comes to follow hyperlinks for further

information.

Starting theoretical points are related to the theories on crisis communication and the global

village of today. Relevant research in other areas is gives attention. Such areas are the

changed theory of gatekeeping, advantages and disadvantages of the internet, the way the

public have used media in previous crises, and which medium people prefer to use, in a crisis

situation, when they search information.

The result of the case study confirms previous research and indicates that the Internet is a

successful channel for crisis communication. Our conclusions are that the respondents trust

Krisinformation.se as a sender and have an even higher faith to the content on the website.

They also trust the Internet medium as a source of information. In crisis people need fast

information. It is obvious that they prefer to be informed through the authorities' websites.

Even so, they initially choose to search information on different news sites on Internet, even if

they do not trust their information. There is a difference between the source for information

they trust and the information they read initially in a crisis situation.

Results in this investigation, which differ from previous research, show that not only

traditional media works as guides and advisers in a crisis situation. It could be an interesting

area for further research to study these new actors.


3

Keywords

Crisis communication, crisis, credibility, faith, trust, quickness, consistent, openness, the

changed media landscape, gatekeeping, global village, Internet, authority.

Sammanfattning

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen

www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet

och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är

viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och

vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som

medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.

Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker

Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del

av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller

tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt

hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.

Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village.

Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte.

Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka

medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor

föredrar i kris.

Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses

som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende

för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har

även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De

prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något

anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters

webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket

ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna

föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.

http://www.krisinformation.se/


4

Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell

media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och

hur de agerar, är värt att undersöka vidare.

Nyckelord

Kriskommunikation, kris, trovärdighet, tillit, förtroende, snabbhet, konsistent, öppenhet, det

förändrade medielandskapet, grindvakt, global by, Internet, myndigheter.


5

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 8

1. 1 Om Krisinformation.se .................................................................................................... 8

1.1.1 Varför startades Krisinformation.se? ........................................................................ 9

1.2 Bakgrund .......................................................................................................................... 9

1.2.1 Syfte .......................................................................................................................... 9

1.2.2 Frågeställningar ....................................................................................................... 10

1.3 Disposition ..................................................................................................................... 10

1.4 Begreppsdefinitioner ...................................................................................................... 11

1.4.1 Kris .......................................................................................................................... 11

1.4.2 Tillit och förtroende ................................................................................................ 11

1.4.3 Det förändrade medielandskapet ............................................................................. 12

1.4.4 Intressenter .............................................................................................................. 12

1.4.5 Hyperlänkar ............................................................................................................. 12

1.4.6 Traditionell media ................................................................................................... 13

1.4.7 Kriskommunikation ................................................................................................. 13

1.5 Avgränsning ................................................................................................................... 13

2. Teori ..................................................................................................................................... 14

2.1 Kriskommunikation ........................................................................................................ 14

2.1.1 Effektiv kriskommunikation ................................................................................... 14

2.1.2 Snabbhet .................................................................................................................. 15

2.1.3 Konsistent ................................................................................................................ 16

2.1.4 Öppenhet ................................................................................................................. 17

2.1.5 Beroende av andras förmåga ................................................................................... 18

2.1.6 Förtroende ............................................................................................................... 22

2.2 Det förändrade medielandskapet .................................................................................... 24

2.2.1 Global village .......................................................................................................... 24


6

2.2.2 Gatekeeping – en teori i förändring ......................................................................... 25

2.2.3 Internet som medium ............................................................................................... 27

2.2.4 Medievanor .............................................................................................................. 29

3. Metod ................................................................................................................................... 30

3.1 Fallstudie ........................................................................................................................ 30

3.2 Enkäten ........................................................................................................................... 31

3.2.1 Urval för enkät ........................................................................................................ 31

3.3 Bortfall ........................................................................................................................... 32

3.3.1 Internt bortfall ......................................................................................................... 32

3.3.2 Externt bortfall ........................................................................................................ 32

3.4 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 32

3.4.1 Validitet ................................................................................................................... 32

3.4.2 Reliabilitet ............................................................................................................... 33

3.5 Källkritik ........................................................................................................................ 33

4. Resultat och analys ............................................................................................................... 34

4.1 Kriskommunikation ........................................................................................................ 34

4.1.1 Resultat .................................................................................................................... 35

4.1.2 Analys ...................................................................................................................... 36

4.2 Det förändrade medielandskapet .................................................................................... 39

4.2.1 Resultat .................................................................................................................... 39

4.2.2 Analys ...................................................................................................................... 41

4.3 Konklusion ..................................................................................................................... 44

4.4 Slutsats ........................................................................................................................... 45

5. Diskussion ............................................................................................................................ 46

5.1 Reflektioner .................................................................................................................... 46

5.2 Fortsatt forskning ........................................................................................................... 48

6. Källförteckning ..................................................................................................................... 50


7

7. Bilagor .................................................................................................................................. 53

7.1 Bilaga 1 – Missivbrev .................................................................................................... 53

7.2 Bilaga 2 – Enkät ............................................................................................................. 54

7.3 Bilaga 3 – Besöksstatistik på Krisinformation.se ........................................................... 57

7.4 Bilaga 4 – Enkätsvar ...................................................................................................... 58

7.5 Bilaga 5 – Figurförteckning ........................................................................................... 72


8

1. Inledning

Uppsatsen är en kvantitativ fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. De är

intressanta eftersom de samlar och bekräftar myndighetsinformation och har en viktig roll i

förmedlandet av information före, under och efter en kris och kommunicerar via Internet.

Styrelsen för psykologiskt försvar, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

har det övergripande ansvaret för informationsberedskapen i Sverige. Enligt regeringen ska de

säkerställa att befolkningens förtroende för det demokratiska samhället bevaras. De ska också

se till att informationsberedskapen är god och anpassningsbar genom att nyhetsförmedlingen

är snabb och korrekt. Myndighetsinformationen ska även vara konkret och fullständig, samt

att verksamheten ska bedrivas så att resurser och beredskapen som skapats även kan utnyttjas

vid svåra påfrestningar i samhället1.

Fallstudier designas generellt med metodtriangulering, det vill säga fallet belyses med hjälp

av multipla empiriska studier. I denna fallstudie har vi valt en kvantitativ webbplatsenkät där

vi undersöker vad som är viktigt för användarna av Krisinformation.se när de ska ta del av

information i en krissituation. Det gäller framförallt deras val av medium, samt vilken tillit

och vilket förtroende de känner för aktören och det aktuella mediet. Klassisk

kriskommunikation kännetecknas bland annat av att informationen ska vara snabb och

korrekt2. Vi har undersökt vad de anser är viktigt i det förändrade medielandskapet.

Ytterligare aspekter i fallstudien har varit att undersöka i vilken roll och i vilket syfte de

besöker webbplatsen och om de känner tillit och förtroende för aktören samt för Internet som

medium i kris.

1. 1 Om Krisinformation.se

På webbplatsen kan allmänheten före en kris läsa nyheter om olika allvarliga händelser,

nationellt som internationellt. De kan också läsa om hur myndigheterna arbetar för att

förebygga och hantera kriser. Webbplatsen beskriver vad medborgarna har för eget ansvar i

en kris, och vad den enskilde medborgaren kan göra för att skydda sig själv före, under och

efter en kris.

1 Nordlund s. 122

2 Nordlund s. 126



9

Under en kris ges en översiktlig bild av vad som händer. Där länkas information, som är

aktuell för händelsen, till myndigheter, kommuner och andra aktörer. Efter krisen beskrivs det

hur myndigheter och andra kan hjälpa den som drabbats, och vägleda de drabbade till rätt

hjälp och stöd.

Webbplatsen tillhandahåller FAQ, frågor och svar, där man kan läsa mer om var

informationen kommer ifrån, hur en kris definieras och vilka som jobbar där med mera. De

vänder sig i första hand till allmänheten men media är också en viktig målgrupp.

1.1.1 Varför startades Krisinformation.se?

I en statlig utredning, System för samordnad krisinformation3, konstaterades att det är svårt

för allmänheten att få en samlad bild över Sveriges krishantering. Det vill säga vilka aktörer

som kan bli involverade och vilka som har ett ansvar vid en kris.

” … det är också svårt att finna övergripande information om hur man skall agera vid en

sådan situation och vart man kan vända sig för att få mer information eller svar på sina frågor.

De flesta myndigheter och andra aktörer använder hemsidor för att delge information.

Informationen är av naturliga skäl utformad utifrån enskilda aktörers verksamhetsansvar och

uppgift. Utredningen föreslår att Krisberedskapsmyndigheten får i uppdrag att i samverkan

med berörda aktörer inrätta en nationell portal för krisinformation”4.

Det var utifrån detta uppdrag som dåvarande Krisberedskapsmyndigheten, numera

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2004 började utveckla webbplatsen

Krisinformation.se. Webbplatsen startade i april 2008 och är utvecklad i samverkan med

andra myndigheter. Den är en av flera kanaler för en förbättrad samordning av samhällets

krisinformation5.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Syfte

Syftet med denna fallstudie är att undersöka varför användarna besöker webbplatsen

Krisinformation.se. Ur ett teoretiskt perspektiv är detta intressant att studera eftersom

medielandskapet har förändrats och har förändrat kriskommunikationen.

3 http://www.regeringen.se/content/1/c4/35/14/b55c6070.pdf 091203, klockan 12:01

4 http://www.regeringen.se/content/1/c4/35/14/b55c6070.pdf 091203, klockan 12:01

5 FAQ uppdaterad 2008-12-29 11:19 www.krisinformation.se hämtad 091203, klockan 12:06



10

1.2.2 Frågeställningar

1. Vilket förtroende har användarna för Krisinformation.se?

2. Vilket medium har användarna störst förtroende för i en krissituation?

3. Vad anser användarna är viktigt när de ska ta del av information i en krissituation

gällande om informationen är sann, kortfattad, relevant och tydlig?

4. Föredrar användarna snabb och knapphändig information eller långsam och mer

utförlig information när de ska ta del av information i en krissituation?

5. Hur användarna fick kännedom om Krisinformation.se?

6. Vilka kanaler nyttjar användarna av webbplatsen Krisinformation.se primärt när de

söker efter information i samband med en krissituation?

7. Är det privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se?

8. Var föredrar användarna att få information i en krissituation?

1.3 Disposition

Uppsatsen är uppbyggd där sammanfattningen av fallstudien kommer först. Därefter följer

inledningen, där utgångspunkten för uppsatsen beskrivs. Där förklaras fallstudiens

utgångspunkt, vilken är att vi har undersökt hur det förändrade medielandskapet, med Internet

som medium, bidragit till att kommunicera i kris. Vi har även undersökt vad som är viktigt för

medborgarna när de ska ta del av information i kris. Det gäller framförallt deras val av

medium samt vilken tillit och vilket förtroende de känner för aktören och det aktuella mediet.

I samma avsnitt finns en beskrivning om Krisinformation.se, vårt syfte och våra

frågeställningar. Inledningen innehåller även begreppsdefinitioner. Där finns utförlig

information om vilka begrepp som använts. Uppsatsens avgränsning beskrivs i detta avsnitt.

Därefter kommer teorin. Den är uppdelad i två delar, alla bitar som beskrivs är härledande till

syftet och frågeställningarna. Den första delen är kriskommunikation och den andra berör det

förändrade medielandskapet. I kriskommunikationsavsnittet beskrivs effektiv

kriskommunikation, snabbhet, konsistent, öppenhet, beroende av andras förmåga och

förtroende.

Andra teoridelen, det förändrade medielandskapet, beskriver global village, gatekeeping – en

teori i förändring, Internet som medium och medievanor.


11

Efter teorin kommer en genomgång av studiens metodik. Avsnittet innehåller en beskrivning

av fallstudien och vad som kännetecknar den. Sedan beskrivs enkätens utformning samt hur

urvalet har gått till väga, vilket bortfall som finns och studiens reliabilitet och validitet samt

källkritik.

I resultat- och analysavsnittet presenteras resultatet av enkäten och en analys kopplat till

teorin. Resultat- och analysdelen är även den uppdelad i två delar såsom i teorin. Först

presenteras resultatet och analysen från kriskommunikation. Därefter kommer resultat och

analys från det förändrade medielandskapet. En gemensam avrundande diskussion och

slutsats, för de två delarna, ges i anslutning till avsnittet. Därefter kommer vår diskussion

angående studiens resultat och analys. Där ger vi förslag på hur fortsatt forskning ska bedrivas

inom området.

I källförteckningen finns alla böcker, artiklar och webbplatser som använts i fallstudien.

Sist presenteras bilagorna. Där finns missivbrevet, enkäten och besöksstatistik på

Krisinformation.se under tiden då enkäten fanns tillgänglig. Sist finns enkäten med alla svar

från respondenterna.

1.4 Begreppsdefinitioner

1.4.1 Kris

I den här studien har vi valt att definiera kris som utgår från en händelse, som i direkt mening

utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden. När vi talar om hot mot

människor är det ofta förknippat med fara för liv, hälsa och välbefinnande. Med materiella

värden avser vi förstörelse av byggnader, maskiner, anläggningar och datasystem.

Immateriella värden består av kunskapskapital, varumärke, förtroendekapital, nätverk och

relationer6. Eriksson

7 beskriver en kris som fullfjärdrad om den innehåller ett tydligt

överraskande moment, som leder fram till en kedja av hotfulla situationer, vilken måste

hanteras under stark tidpress.

1.4.2 Tillit och förtroende

Vår studie tar sig grund i tillit som är en viktig ingrediens för kriskommunikation. Det är

viktigt att Krisinformation.se förmedlar tillit, eftersom de har till uppgift att förmedla

6 Skoglund s. 9-10

7 Eriksson s.36


12

information till medborgare i en krissituation. Det har i studien varit viktigt att ta reda på ifall

användarna känner denna tillit till Krisinformation.se som avsändare, deras innehåll men

också för mediet Internet i sig. Tillit kan beskrivas som ”Övertygelse om någons trovärdighet

eller goda avsikter…som förtjänar tilltro”8. Det gäller att känna tro och vara övertygad, men

att inte veta bestämt. Det gäller att förtjäna någons tilltro. Tillit är även viktigt för goda

sociala relationer. I det sammanhanget kan tillit definieras som ”…en generell förväntan som

upprätthålls av en individ att orden, löften, sagda eller skrivna uttalanden som andra individer

eller grupper gör, går att lita på.”9 alternativt ”Tillit refererar till den generella förväntningen

att ett budskap som man erhållit är sant och trovärdigt och att den som kommunicerar visar

kompetens och ärlighet genom att ge korrekt, objektiv och fullständig information”10

. Finns

tilliten hos användarna innebär detta att de även har ett förtroende för dem. Detta eftersom

förtroende är en av komponenterna som är en förutsättning för att man ska känna tillit11

.

1.4.3 Det förändrade medielandskapet

I den här fallstudien använder vi uttrycket det förändrade medielandskapet. Med detta menar

vi den förändring som skett i och med digitaliseringen och främst Internets tillkomst.

Journalisternas roll har, enligt forskning12

, förändrats från att vara gatekeepers till att ha blivit

guider på Internet. Aktörer som vill sända information behöver inte gå via etablerad media för

att nå ut med information till intressenter. De kan nu i och med det förändrade

medielandskapet sända egen information, helt oredigerad av andra, på ett snabbt sätt som inte

kunnats tidigare.

1.4.4 Intressenter

I denna studie menar vi med intressenter alla som berörs och är intresserade utav

informationen i en krissituation.

1.4.5 Hyperlänkar

Hyperlänkar innebär att man kan hänvisa användaren till tidigare internt publicerat material

eller externt till originalkällorna13

.

8 Warg s. 56

9 Warg s. 56

10 Warg s. 56

11 Warg s. 61

12 Avsnitt Det förändrade medielandskapet

13 Karlsson (2006) s. 40


13

1.4.6 Traditionell media

Fram till i mitten på 1990-talet var det tidningar, radio och TV som var de stora medierna. De

ses i den här fallstudien som traditionella medier i jämförelse med de medier som tillkommit i

och med det förändrade medielandskapet. De nya medierna är i huvudsak digitaliserade.

1.4.7 Kriskommunikation

För att avgränsa vad vi menar med kriskommunikation, har vi utgått från en definition som

beskriver en krissituation och den kommunikation som sker utifrån krisen så här:

Kriskommunikation är en interaktiv process där utbyte av information samt opinion sker.

Utbytet sker mellan individer, grupper och organisationer som exempelvis medborgare,

medier, myndigheter och företag. Kommunikationen sker under tidpress och innehåller ofta

olika budskap om hot och överraskande moment. Informationen är inte alltid saklig och

kvalitetssäkrad. Den innehåller även rykten där kommunikationen mellan personer har stor

betydelse. Ryktesspridning har en central roll i den miljö där kriskommunikationen sker14

.

Traditionellt kännetecknas kriskommunikation av att information till berörda inte sker

tillräckligt snabbt. Experter konsultades för validering för att sedan kunna fatta beslut. Först

efter att beslut fattats, kommunicerades besluten ut. I dagens samhällsordning ställs

expertisen, på grund av tidpress, åt sidan i dessa valideringsprocesser. Deras roll har istället

kommit att bli av bekräftande karaktär15

.

1.5 Avgränsning

Uppsatsen är indelad i två delar, kriskommunikation och det förändrade medielandskapet.

I kriskommunikation har vi valt att fokusera på tillit och förtroende eftersom det är grunden

för att inge trovärdighet. Enligt de teorier vi har valt att avgränsa oss till, uppfylls trovärdighet

endast om informationen är snabb, konsistent och öppen. Därför har fokus varit att utifrån

dessa aspekter studera om användarna på Krisinformation.se upplever att de känner tillit och

förtroende för dem som avsändare, deras innehåll samt för vilket medium de har störst

förtroende för i kris. Uppsatsen berör inte tillit och förtroende för någon annan enskild

webbplats då detta är en fallstudie på Krisinformation.se.

14 Eriksson s. 38

15 Eriksson s.40


14

I det förändrade medielandskapet har fokus varit på Internet som medium och den förändring

som skett med medieteknologins framväxt. I och med detta har vi fokuserat på gatekeeping-

processen som förändrats, för att undersöka om det är privatpersoner eller yrkesverksamma

som besöker webbplatsen. Ursprungsteorin gatekeeping berörs ej. Avsnittet som berör

medievanor presenterar forskning inom området gällande användning av olika medium i kris

och var de primärt söker information. De exempel som ges är Tsunamikatastrofen samt

terrorattacken mot World Trade Center. Gällande McLuhan har vi endast tagit upp global

village, övriga teorier från honom har uteslutits då de ej varit relevanta för vårt syfte. Internet

som medium presenteras och där är det snabbheten som är i fokus samt vilka fördelar och

nackdelar det finns med att kommunicera via Internet i kris.

Vår avgränsning till Krisinformation.se beror på att de är särskilt intressanta, då de har en

viktig roll i förmedlandet av information före, under och efter en kris och kommunicerar via

Internet. Vi har inte gjort någon analys av webbplatsen utan endast frågat användarna om den.

2. Teori

2.1 Kriskommunikation

En viktig del i vår fallstudie har varit att studera användarnas förtroende för Internet som

medium, och hur de känner inför mediet när de ska ta del av information i en krissituation.

Vår avsikt har varit att ta reda på ifall det skiljer sig i förtroendet mellan medier som

tillkommit och traditionella medier.

Teorier om kriskommunikation har varit en av våra utgångspunkter när vi har tittat på vad

som är viktigt för att kommunikation i en krissituation ska fungera. Den här teorin beskriver

en del kännetecken för kriskommunikation, som exempelvis snabbhet, konsistent och

öppenhet. Dessa har varit våra utgångspunkter när vi har undersökt hur användarna upplever

att Krisinformation.se har fungerat utifrån dessa kännetecken när de kommunicerar i en

krissituation.

2.1.1 Effektiv kriskommunikation

Vi har undersökt i fall användarna av Krisinformation.se i en krissituation tycker att det är

viktigt att ta del av information snabbt, trots att informationen är knapphändig, eller om de

hellre väntar tills informationen är mer utförlig.


15

Organisationer bör söka efter sanningen om vad som verkligen har hänt och berätta vad som

verkligen har skett. Den vanligaste rekommendationen till organisationer som hamnat i kris

är: ”tell it all and tell it fast”16

. Effektiv kriskommunikation handlar om att först bestämma

vad som hänt, beskriva och förklara det med ett fullständigt transparent och värderingsfritt

språk. De budskap som förmedlas måste kunna uppfattas snabbt och vara tydliga och

begripliga17

. För att vara tydlig och begriplig gäller det att utgå från mottagarens utkikspunkt

om händelsen, vilket kommer att påverka hur budskapet uppfattas18

. Det här är grundstenarna

och normer för informatören i att åstadkomma effektiv kommunikation19

, de blir bara mer

påtagliga när det handlar om att kommunicera i en krissituation.

Det finns tre råd angående formen som en organisation bör rätta sig efter när det gäller

reaktioner på krissituationer:

Snabbhet

Konsistent

Öppenhet

2.1.2 Snabbhet

Formen innebär att organisationen ska reagera fort, vara konsistent och öppen. Snabbhet är att

organisationen bör vara snabb med att få ut information om vad som har hänt till olika

intressenter20

. Målet är att fylla ut det informationsvakuum som skapas när en krissituation

uppstår. Om inte organisationen är snabb och ger information, kommer andra att fylla igen

vakuumet, vilket leder till att spekulationer startar och rykten uppstår. Organisationen förlorar

då kontrollen över situationen. Ryktesspridning sker ofta via sociala och tekniska nätverk som

i sin tur interagerar. Det är viktigt att agera offensivt och snabbt för att ta initiativ och skapa

handlingsutrymme. Organisationen framstår då som handlingskraftig, och visar att de tar det

inträffade på allvar21

. En snabb och tidig information har en avgörande betydelse för bilden av

krissituationen, och även för det fortsatta krisförloppet och om organisationen får kontroll

över situationen eller ej22

.

16 Falkheimer, Heide s. 105

17 Larsson s. 300

18 Johansson s. 129

19 Erikson s. 60-61

20 Coombs s. 128

21 Skoglund s. 72

22 Larsson s. 285-286


16

Maktsystemet och samhällets legitimitet utsätts för särskilt starka påfrestningar i risk-

katastrof- och krissituationer. Då behöver information med uppgifter om risker och

förhållningsregler snabbt föras ut till hela, eller delar av befolkningen. Svårigheten att

förmedla information snabbt är att informationen först måste kontrolleras för att vara korrekt.

Den konflikten är särskilt tydlig i katastrof- och krissituationer. Kraven på att informationen

ska förmedlas snabbt och korrekt är två motstridande krav, vilka båda fullt ut inte kan

tillgodoses23

. Detta fenomen kallas också kommunikationsparadoxen. Den innebär att det är

svårt att hålla sig till den tvåvägskommunikation som egentligen är att föredra. I en

krissituation blir kontakten med intressenterna ofta i form av envägskommunikation, då

informationsprocessen blir så snabb24

.

2.1.3 Konsistent

Vi har undersökt om användarnas förtroende för Krisinformation.se och om det skiljer sig

från förtroende de har för de myndigheter där informationen hämtats. Ifall förtroendet skiljer

sig åt, kan det indikera på att informationen inte är tillräckligt samstämmig och konsistent.

Konsistent innebär att olika meddelanden som kommer från organisationen inte ska vara

motsägelsefulla. Även om det är flera olika som uttalar sig finnas en samsyn mellan forskare

att budskapet som lämnas måste vara konsistent. Splittrad information där olika besked ges

från en gång till en annan, kan förstärka misstron hos mottagarna25

. Trovärdigheten får

problem i de fall där två motsatta perspektiv på trovärdigheten konfronteras med varandra26

.

Informationen som förmedlas måste vara sann, vilken är viktig regel i kriskommunikation27

.

Det är också viktigt att det är rätt sorts kommunikation som förmedlas i sådana situationer28

.

För att undvika att olika budskap kommuniceras, bör antalet talespersoner begränsas29

. Detta

gör spridningen av information enhetlig och auktoriserad30

. Kommunikationen ska

kännetecknas av att den är koncentrerad, koordinerad, kontinuerlig och konsekvent31

. Detta är

speciellt viktigt i inledningen av krissituationen32

. De som har informationsansvar måste vara

väl förberedda och ha inövade planer att utgå från. Även om planen är en grund, är det viktigt

23 Nohrstedt, Nordlund s. 13-15

24 Larsson s. 299

25 Olausson s.142

26 Nohrstedt, Nordlund s. 57

27 Mitroff s. 55

28 Larsson s. 285

29 Coombs s. 131

30 Larsson s. 303

31 Erikson s. 176-177

32 Skoglund s. 77


17

att vara införstådd med att ingen krissituation är en annan lik. Det gäller att vara öppen och

flexibel så att kommunikationen anpassas33

. All effektiv kommunikation bygger på att ha

tänkt igenom i förväg samt att ha tränat och övat för att vara mentalt förberedd34

.

2.1.4 Öppenhet

Teorin om öppenhet är viktig i vår fallstudie, då vi har studerat ifall användarna anser att de

har förtroende för det innehåll som publiceras på Krisinformation.se. Förtroendet för

innehållet hänger ihop med ifall användarna upplever att de får tillgång till den information

som finns tillgänglig eller inte.

Öppenhet innebär att organisationen är tillgänglig och på ett ansvarsfullt, villigt och ärligt sätt

levererar den information som finns till intressenterna35

. För att bevara en god och långsiktig

relation, är den bästa strategin att organisationen har full öppenhet36

. Det kan också uppstå

ryktesspridning ifall organisationen misstänks dölja eller mörklägga något, och framställer

hotet som mindre än vad det i verkligheten är.

I brist på tillgänglig information, kan exempelvis journalister få en fientlig attityd till

organisationen när de misstänker att de döljer sanningen. Det brukar också sporra dem att

gräva ännu djupare och bli mer kritiska. Att föregå och istället förse dem med information,

signalerar om en vilja till öppenhet och sänder budskapet att det inte finns något att dölja.

Goda relationer brukar leda till att medierna skildrar företaget på ett fördelaktigt sätt.

Medierna är medspelare i den betydelsen att de bistår de krisansvariga med information37

.

Medierna blir därmed en tillgång för organisationen och är även de en viktig

informationskanal i en krissituation38

. Det gäller att hålla sig till några grundläggande kriterier

för att bygga goda relationer med journalister. Det är bland annat att ha en hög tillgänglighet,

att agera snabbt och att agera öppet och ärligt39

.

Om en talesperson i en krissituation uppfattas som att han eller hon undviker att besvara

frågor, och hellre talar om annat, kan det uppstå problem som gör att personen inte anses vara

33 Larsson s. 285

34 Erikson s. 118

35 Coombs s. 132


37 Larsson s.295

38 Skoglund s. 52-53

39 Erikson s. 107


18

tillförlitlig och trovärdig40

. Upptäckten att bli ”förd bakom ljuset” medför inte bara besvikelse

eller ilska över att ha blivit manipulerad, utan kan också upplevas som att det strider mot det

demokratiska systemet. Det vill säga rätten till att få en snabb, öppen och trovärdig

information41

.

Trovärdighet grundas på öppenhet, det vill säga att informationen går att granska. Makt och

ansvar följs åt, när det gäller ansvar ska den som har makt kunna bli ifrågasatt och granskad.

Makt utan ansvar kan uppfattas som maktmissbruk42

. I PR-verksamhet är skapandet av ”good

will” det primära målet. Det uppstår dock ibland problem med öppenheten, vilket innebär att

den förespråkas när den är till direkt nytta. Öppenheten kan däremot undvikas i de fall där

negativa effekter kan uppstå43

.

Ett jämnt flöde av information av såväl positiv och negativ karaktär ger en hög tilltro hos

intressenterna44

.

2.1.5 Beroende av andras förmåga

Eftersom individen ofta överlåter till myndigheter att bedöma och hantera risker, är denna

teori intressant att studera när vi undersöker om användarna till Krisinformation.se känner

förtroende för webbplatsen som avsändare, och för innehållet.

Individer är i högre grad beroende och i händerna på andras riskbedömningar. Det gör å ena

sidan individen extra känslig för missbedömningar, å andra sidan extra observant på när

latenta eller potentiella risker uppmärksammas, exempelvis i medier45

. Det förändrade

medielandskapet och valet av kanal underlättar denna bevakning för individerna46

.

40 Olausson s. 134-135





45 Nordlund s. 130

46 Karlsson (2006) s. 198


19

Styrka/

intensitet

Utbredning

Figur 1 ”Från risk till katastrof och kris”47

I ett demokratiskt samhälle har medborgarna enligt regeringsformens 2 § rätt till information.

Den rätten utgör grunden för att få ett aktivt medborgerligt deltagande i den demokratiska

debatten och processen. Kraven och förväntningarna från medborgarna om att få en snabb,

öppen, korrekt, saklig och trovärdig information är särskilt påtaglig när samhället och

individen utsätts för besvärliga påfrestningar. Det gäller bland annat olyckor, katastrofer och

kriser. Bristen på information vid sådana situationer kan i värsta fall leda till ryktesspridning

och panikreaktioner. Det handlar om förtroende, tillit och trovärdighet samt om människors

upplevelser, tankar och föreställningar48

.

En kriswebb på Internet har på många håll nått en etablerad del i det svenska samhällets

kriskommunikation. Nätbaserade verktyg används som stöd i informationsförmedlingen vid

katastrof- och krissituationer. Det ger möjlighet till en snabb, samordnad och interaktiv

kriskommunikation49

. Ett bra exempel där kriskommunikationen kännetecknades av att vara

snabb är Kemiraolyckan i Helsingborg, där webben bidrog som informationskanal, vilken

också blev central i kriskommunikationen50

.


48 Nordlund s. 121

49 Eriksson s. 52

50 Eriksson s. 36

Risk

Katastrof

Kris


20

Som en ytterligare garanti för insyn i hur myndigheters verksamheter fungerar finns också

offentlighetsprincipen51

.

Styrelsen för psykologiskt försvar, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

har det övergripande ansvaret för informationsberedskapen i Sverige. Enligt regeringen ska de

säkerställa att befolkningens förtroende för det demokratiska samhället bevaras. De ska också

se till att informationsberedskapen är god och anpassningsbar genom att nyhetsförmedlingen

är snabb och korrekt. Myndighetsinformationen ska även vara konkret och fullständig, samt

att verksamheten ska bedrivas så att resurser och beredskapen som skapats även kan utnyttjas

vid svåra påfrestningar i samhället52

.

Styrelsen för psykologiskt försvar har utgått från en enkel ansats när det gäller att belysa hur

kommunikationen i samhället har fungerat, såväl under normala som under krisartade

förhållanden. Ansatsen kan illustreras med en liksidig triangel. Triangelns hörn representeras

av samhällskommunikationens tre huvudaktörer53

:

Sändare, exempelvis myndigheter.

Förmedlare, främst press, radio och TV.

Mottagare, det vill säga medborgare.

Mottagare

Tillit

Förtroende

Trovärdighet

Sändare Förmedlare

Figur 2 ”Triangeldramat”54

51 Nordlund s. 123

52 Nordlund s. 122

53 Nordlund s. 125-126

54 Nordlund s. 125


21

Triangeln illustrerar hur det kommunikativa samspelet är tänkt att fungera i ett demokratiskt

system. För att få ett sådant system att fungera, krävs att triangeln förblir liksidig oavsett yttre

omständigheter. I ett väl fungerande demokratiskt system är det nödvändigt att de tre hörnen,

det vill säga sändaren, förmedlaren och mottagaren av information kan tvåvägskommunicera

med varandra på ett öppet och förtroendefullt sätt. I triangelns mitt illustreras samhällets

kommunikativa egenskaper och förmåga gällande tillit, förtroende och trovärdighet vilket är

grunden för en god demokrati och kommunikation.

För att demokratin ska fungera krävs det att medborgarna har förtroende för och litar på

informationskällorna och de budskap och besked som dessa lämnar ifrån sig, men också de

medier som förmedlar dem55

.

Enskilda individer äger ofta inte kunskap om, eller har kontroll över, de risker och hot som

finns omkring sig. Som individ får man i högre grad förlita sig på samhällets förmåga att

bedöma, undervisa, hantera, minimera och helst eliminera de risker och hot som finns56

.

De olika typerna av risker kan grovt indelas i tre delar:

Den latenta långsiktiga risken.

Den potentiella statistiska risken.

Den akuta omedelbara risken.

Av dessa tre är det vid den akuta risken som individer nästan helt är i händerna på experter,

sakkunniga, myndigheter, politiker och medier. Det är då den tillitsfulla medborgerliga och

samhälleliga överlåtelsen när det gäller att bedöma, hantera, minimera och eliminera risken

överlåts åt det demokratiska samhället att ansvara för57

.

Individens attityd och förhållningssätt till olika risker och hot bestäms inte alltid av individens

intresse i frågan, utan av den kunskap och de signaler som samhället, genom bland annat

myndigheter, förser individen med. I samhällskommunikationen utgår individen från att det

55 Nordlund s. 126

56 Nordlund s. 127

57 Nordlund s. 129


22

problem eller förhållande som tas upp är viktigt och kan komma att påverka eller beröra sitt

vardagliga liv58

.

2.1.6 Förtroende

Eftersom tillit är viktigt vid kriskommunikation, har vi i vår fallstudie även fokuserat på vilket

förtroende användarna känner för Krisinformation.se.

Trovärdigheten för den information som sprids är sammankopplad till förtroendet som finns

för organisationen i sig59

. Riskforskare anser att just förtroende är en viktig faktor när det

gäller att förstå människors perception av risk60

. När människor misstror och har låg tillit till

en organisation, är man inte så observant på vad organisationen har att säga. I sådana

situationer är det budbärarna man tenderar att koncentrera sig på. Om man litar på den som

bär fram ett budskap, är det lättare att ta till sig budskapet61

.

Viktiga faktorer som bestämmer tillit och förtroende är62

:

Upplevd kompetens, den grad av teknisk/fackmässig expertis kopplad till ett budskap

eller en källa.

Objektivitet, att snedvridning saknas i informationen som andra upplever den.

Rättvisa, erkännande och adekvat representation av alla relevanta aspekter av ett visst

synsätt.

Konsistens, möjlighet att förutsäga argument och beteende baserat på tidigare

erfarenhet och kommunikation.

Förtroende, upplevd ”good will” när det gäller att sammanställa information.

En organisation bedöms och värderas, både i fredstid och i kris, utifrån de förväntningar som

finns63

. Uppbyggandet av ett förtroende är ett långsiktigt arbete och görs med tanke, ord och

handling i det vardagliga arbetet. Det görs allra bäst när man inte tänker på att det är

förtroendeskapande åtgärder, utan ser det mer som naturliga inslag i en väl förankrad och

naturlig policy. För att öka förtroendet för organisationen är det klokt att utveckla policyn och

58 Nordlund s. 130

59 Larsson s. 293

60 Löfstedt s. 38

61 Warg s. 59

62 Warg s. 61

63 Skoglund s. 14


23

en strategi för det arbetet, då det är ett litet tryck på att en sådan kommunikation ska ske. Det

vill säga att förtroendet byggs upp i fredstid64

.

Att ha en öppen, sann och saklig kommunikation skapar förtroende65

. Förtroende för och en

tillit till organisationen måste redan existera bland medborgarna innan krisen inträffar. Det är

svårt att upprätta ett förtroende i den akuta situationen66

. Många organisationer tänker ofta

inte på vikten av att skapa förtroende i fredstid, utan ser det som något som sker i samband

med att en kris inträffar67

. Trovärdigheten för organisationen kan rekordsnabbt gå förlorad

om krisen missköts68

.

Det är mycket enklare att förstöra ett förtroende än att bygga upp ett. Varför det är så svårt att

återuppbygga tillit och förtroende förklaras i den så kallade asymmetriprincipen, vilken

bygger på fyra huvudfaktorer69

:

Negativa händelser såsom exempelvis olyckor, katastrofer, mänskliga felhandlingar

och lögner anses ha negativ inverkan på trovärdigheten hos myndigheter eller

organisationer. Negativa händelser är lättare att notera och komma ihåg än vad

positiva händelser är.

Negativa händelser antas ha större betydelse för människors upplevelser och

utformning av attityder.

De källor som levererar negativa nyheter, upplevs ofta som mer trovärdiga än de som

kommer med positiva nyheter.

Om det finns ett misstroende, kommer det att fortsätta av sig självt, och kan även

komma att öka.

Tidigare studier har visat att trovärdighet är beroende av hur själva informationskällan

uppfattas. Informationen anses vara trovärdig om den uppfattas komma från en för situationen

legitim källa. Det vill säga att det är en sändare som har auktoritet och kompetens för att

kunna uttala sig. Om mottagaren inte anser källan vara tillräckligt legitim, minskar

64 Warg s. 60

65 Erikson s. 156

66 Olausson s. 137-138

67 Mitroff s. 7

68 Larsson s. 299

69 Warg s. 58


24

informationens trovärdighet70

. För cirka 50-60 år sedan litade folk på sina beslutsfattare. På

senare tid har misstron tilltagit och förtroendet för auktoriteter har minskat71

.

2.2 Det förändrade medielandskapet

2.2.1 Global village

Teorin global village berörs eftersom det är en del av vårt syfte, främst varför användarna

besöker Krisinformation.se. Stämmer McLuhans forskning?

McLuhan menade 1964 att vi bor i en global by, The global village. Han menar att hela

världen krymper ihop och människan har blivit samlare. Samlare av information som är den

främsta källan till välstånd i denna tid72

.

I och med den nya medieteknologins framväxt, det förändrade medielandskapet, kan

människor över hela världen, snabbt ta del av varandra och händelser i realtid. Som exempel

kan människan genom telefonin resa fritt i tid och rum utan att lämna sitt hem, människan har

hela världen i sitt trygga vardagsrum. Radion möjliggör att nyheter från hela världen kan

lyssnas på var människan än befinner sig73

.

“The new electronic interdependence recreates the world in the image of a global village”74

“The electronic age' has sealed 'the entire human family into a single global tribe”75

McLuhan förutspådde att datorer skulle skapa nätverk. Som en förlängning av vårt centrala

nervsystem skulle en global hjärna uppstå. Och den elektroniska kulturen skulle rädda det

talade ordet från den skrivna och tryckta kommunikationens övervälde76

. På slutet av 1900-

talet introducerades Internet, McLuhan77

menar att denna utveckling öppnar upp för ett mer

demokratiskt samhälle från de styrande.

70 Olausson s.141

71 Löfstedt s. 43

72 McLuhan (1997) s. 325-326

73 McLuhan (1997) s. 325-326

74 McLuhan (1997) s. 31

75 McLuhan (1997) s. 8

76 McLuhan (1967) s. 61-69

77 Poster s. 4


25

2.2.2 Gatekeeping – en teori i förändring

Två av våra frågeställningar är om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker

Krisinformation.se samt hur användarna fick kännedom om webbplatsen. Därför tas

gatekeeping upp och den förändring som skett inom området, vilken illustreras i figuren:

Organisation Massmedier Publik

Figur 3 ” Illustration över undermineringen av gatekeeperfunktionen och att publik och

organisationer kan kommunicera med varandra utan inblandningen av massmedier”78

.

Forskning anser att genom den globala expansionen och en konvergens av medieindustrin har

medielandskapet förändrats. Journalisternas arbetssätt har förändrats, de spenderar mindre tid

ute på fältet och arbetar i dagsläget mer framför datorn, och Internet, där de söker efter

information till uppslag. Detta samtidigt som mottagarna av information i mindre utsträckning

läser tidningar i pappersformat och har istället övergått till att läsa nyheter online79

.

Tidigare har organisationer haft stora dilemman att kommunicera ut sin version i en

krissituation. Organisationer har tidigare fått arbeta mot gatekeepers för att få ut sin version av

det inträffade i krisen. Det nya medielandskapet innebär att organisationer själva nu har

möjligheten att kommunicera ut sin egen version, direkt utan att behöva bearbeta

gatekeepers80

och gå genom dem81

. Genom att publicera information på Internet når man alla

intressenter, det vill säga journalister, medborgare och övriga. Fördelen med att nå

journalisterna är att de söker efter nyheter på Internet. Den nya situationen för dem innebär att

de kan ta informationen och göra det till en nyhet hos sig, som de presenterar med

hyperlänkar. Det innebär att informationens spridning ökar och möjligheten att nå fler82

.

78 Karlsson (2008) s. 9

79 Deuze s. 139-149

80 Eriksson s. 107

81 Karlsson (2006) s. 63

82 Deuze s. 139-149

Kris/risk

händelse


26

Mediernas gatekeeping-funktion är hotad eftersom Internet ger utrymme för nya aktörer.

Tidigare var det traditionell media som uppmärksammade kriser. Gjorde de inte det,

uppmärksammades inte händelsen av den enskilde medborgaren83

. Mediernas uppgift har

blivit att guida användarna, med hyperlänkar, i den ofantliga informationsmängd som finns

tillgänglig på Internet84

. Detta innebär att intressenterna kan se gatekeeping-processen i arbete

genom att gå direkt till originalkällan, och även läsa sekundära källor. Detta öppnar upp för en

större medvetenhet hos intressenten, att kritiskt granska material85

.

Matheson86

och Singer87

är de som menar att Internet som medium underminerar

journalisternas roll som gatekeepers. Nu kan nästan vem som helst lägga ut information på

Internet. Det innebär att eftersom det finns obegränsat med information, har journalisternas

roll som gatekeepers och journalister försvunnit. De fungerar istället som guider till att hitta

information och bedöma dess innehåll. Domingo och Heinonen88

anser däremot inte att

journalisternas roll som gatekeepers minskat i och med Internets framfart. De fyller

fortfarande funktionen som förmedlare av vad intressenterna vill läsa om89

. De kontrollerar att

informationen som sänds är korrekt90

.

I krislägen blir det som Singer och Matheson anser mer tydligt, då traditionell media blir

guider i den globala informationsrymden. Det innebär att deras makt har underminerats

genom Internet91

. Matheson menar att journalisternas sociala status är hotad i och med det

förändrade medielandskapet92

. Journalister är inga experter på specifika områden som berörs i

en krissituation. Nu kan experterna själva, utan att gå via traditionell media, gå ut med

information som inte är redigerad andrahandsinformation till intressenter93

.

83 Eriksson s. 25

84 Eriksson s. 28

85 Karlsson (2006) s. 198

86 Matheson s. 460

87 Singer s.177

88 Domingo, Heinonen s. 5



91 Eriksson s. 79

92 Eriksson s. 81

93 Eriksson s. 82


27

2.2.3 Internet som medium

Detta avsnitt tar upp när användarna söker krisinformation, och när de vill ha informationen

presenterad, samt vilka för- och nackdelar det finns med Internet som medium. Detta kopplas

ihop med frågeställningen om när användarna vill ha information i en krissituation, det vill

säga snabbt och knapphändig information eller om de vill vänta för mer utförlig information.

Forskare anser att nya kommunikationssystem presenteras som nyckeln till ett bättre liv och

ett mer jämlikt samhälle94

. Globaliseringen har medfört flera viktiga aspekter när det gäller

Internet som medium. De möjligheter som finns med Internet är att detta medium kan vara

nyckeln till effektiv kriskommunikation, även före och efter uppkomsten av händelsen.

Fördelen med Internet enligt Laituri och Kodrich95

är att den skapar en känsla av en global

verksamhet. Globaliseringen har medfört ett intresses för kriser och att alla människor, även

de som inte är drabbade, runt jorden har möjlighet att ta del av vad som händer i en viss

världsdel. På detta sätt kan de som inte är drabbade av krisen visa medkänslighet samt ta

lärdom av händelsen96

. Internet, som medium, har ett övertag gentemot traditionell media

genom att det är oförstörbart, det klarar av hård trafik97

och kan kontinuerligt uppdateras98

.

Internet ger möjlighet att direkt till intressenterna nå ut med rätt information utan att det

filtreras av journalister99

.

När kriser inträffar uppstår ett stort informationsbehov hos intressenterna100

. För att minska att

krisen accelereras, kan Internet hjälpa kommunikationen till intressenterna på ett flertal sätt.

Organisationen kan snabbt erbjuda sann information direkt till intressenterna101

. Fler viktiga

egenskaper som framkommit i och med digitaliseringen, Internet, är att det finns obegränsat

med utrymme för information och inget behöver sållas bort. Informationen kan redigeras allt

eftersom händelsen utvecklas102

och sändaren behöver inte anpassa sig efter tiden när

budskapet ska sändas103

. Genom att snabbt ge sann information i en kaotisk situation, kan

94 Poster s. 23

95 Laituri, Kodrich

96 Kodrich, Laituri s. 46



99 Fjeld, Molesworth s. 393


101 Fjeld, Molesworth s. 391-392

102 Karlsson (2006) s. 14

103 Karlsson (2006) s. 36


28

ansvariga kontrollera situationen, motverka falsk ryktesspridning104

samt ge nyhetsmedia rätt

information att föra vidare105

.

Bucher106

, Laituri och Kodrich107

menar att Internet som medium erbjuder information till en

stor publik snabbt, när det gäller kommunikation i kris. Det problem som finns enligt dem är

att de som bör ansvara för informationsspridning, oftast är långsammare än andra avsändare.

Genom att de ansvariga inte ger information snabbt vid händelser uppkommer

ryktesspridning. Eftersom Internet skapar virtuella mötesplatser, där information och åsikter

utbyts, är det viktigt att som organisation vidta åtgärder snabbt vid en kris för att minska

rykten, spekulationer och negativ publicitet om organisationen108

. Forskning visar att

kommunikation på Internet genererar i färre frågor från intressenterna än när sändaren går ut

med informationen offline genom att exempelvis ha en hjälptelefon öppen. Det är även mer

tidbesparande, organisationen är den som bestämmer agendan109

.

Internet, som medium, har även en dubbelsidig roll när det gäller kommunikation i kris.

Informationen som sprids kan vara fel, det vill säga att falsk information sprids, som skapar

oro hos mottagaren. Internet som medium kan även användas av de ”onda”. Genom den lilla

kontroll som finns över mediet kan Internet användas som vapen, som exempelvis

terroristerna gjorde när det planerade och kordinerade sina attacker. Men Internet ger även en

möjlighet att sprida information snabbare än vad som någonsin gjorts tidigare, vilket är en stor

fördel när det handlar om kommunikation i kris.

Internet som medium har öppnat upp nya behov hos människan och skapat en kontakt mellan

människor där de kan inhämta samt utbyta information. Kodrich och Laituri menar att

Internet, som informationskälla, kommer att spela en ännu större roll i människors liv än vad

den gör idag110

. Idag uppmanas svenska myndigheter att kriskommunicera via Internet. Detta

för att få en direktkanal till intressenterna med information som inte är vinklad och filtrerad

utav massmedia111

.


105 Karlsson (2006) s. 14

106 Bucher

107 Laituri, Kodrich




111 Eriksson s. 32


29

2.2.4 Medievanor

Tidigare forskning presenteras nedan om hur intressenter tidigare har sökt information i en

krissituation. Detta är relevant att ta upp för att kunna jämföra likheter eller skillnader hos

användarna av Krisinformation.se medievanor om var de primärt söker information i en

krissituation samt var de föredrar att få den.

Kriser förändrar människors medievanor och desto mer en person berörs av krisen tenderar

den att ändra sina medievanor112

. Vid terrorattacken den 11 september 2001 hade inte Internet

någon större roll i början. Det medium som användes mest var mobiltelefoni och TV efter

dessa två kom personlig information från bekanta113

. När krisen accelererade litade

intressenterna mer på personlig information än de traditionella medierna, även Internet

användes för att ta till sig och utbyta information114

. Efter krisen föredrog intressenterna att

kommunikationen skulle vara personlig men användningen av Internet som medium ökade.

Kvinnor valde att söka emotionellt stöd i diskussionsforum och män valde att söka efter

information115

.

Tsunamikatastrofen, 2004, fick helt motsatta medievanor. Katastrofen skedde under julhelgen

och hos traditionell media var beredskapen låg. Bristen på information från ansvariga och

traditionell media gjorde att intressenterna valde att söka information på Internet. Internet blev

den sekundära informationskällan under hela katastrofen116

.

Användningen av Internet ökar i krislägen men den är ojämnt fördelad. De mindre vana

användarna vänder sig bort från nätet och söker information via TV, radio och

pressbevakning. De vana användarna ökar däremot sitt användande av Internet och söker där

mer information under en kris117118

. Intressenterna vänder sig i första hand till det medium

som anses bäst tillgodose informationsbehovet119

. Eriksson menar att intressenter i första hand

vänder sig till TV: n120

för att få information i en krissituation, men intresset för att söka

information på Internet har ökat121

. Hur en person reagerar på informationen som sänds, beror

112 Eriksson s. 73

113 Bucher

114 Eriksson s. 68

115 Eriksson s. 70

116 Eriksson s. 73

117 Eriksson s. 30

118 Holmberg, Weibull s. 421

119 Eriksson s. 62

120 Eriksson s. 52

121 Eriksson s. 68


30

på personens förtroende för avsändaren och även den tillit den känner för mediet där

meddelandet sänds122

. Undersökningar har visat att människor har större tillit till traditionell

media än för nya mediekanaler såsom Internet123

. För att veta något om verkligheten, måste

man antingen vara på plats när det händer, eller också måste man ha trovärdiga källor som

förmedlar det som händer124

. Det de flesta gör är att använda sig utav en mediemix för att få

en så mångfasetterad bild som möjligt125

.

3. Metod

För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att göra en kvantitativ enkät

till användarna av webbplatsen Krisinformation.se.

3.1 Fallstudie

Fallstudier designas generellt med metodtriangulering, det vill säga fallet belyses med hjälp

av multipla empiriska studier. I denna fallstudie har vi valt en kvantitativ webbplatsenkät där

vi undersöker vad som är viktigt för användarna av Krisinformation.se när de ska ta del av

information i en krissituation. Vår fallstudie belyser hur Krisinformation.se har använt sig av

Internet, som medium, för att kommunicera till medborgarna i kris. Vi har därför vänt oss till

användarna av Krisinformation.se för att ta reda på deras uppfattning om hur

Krisinformation.se fungerar i praktiken. Deras uppfattning om webbplatsen indikerar ifall de

som avsändare samt mediet i sig förmedlar trovärdighet. Om så är fallet, kan denna fallstudie

ses som en förstudie till en mer omfattande studie där resultatet kan generaliseras. Om de

mest motiverade användarna av Krisinformation.se saknar tillit och förtroende för

webbplatsen som avsändare, deras innehåll och mediet i sig, behövs webbplatsen arbetas om

innan en större undersökning genomförs.

Forskning menar att en fallstudie kan liksom den kvalitativa strategin definieras att den

undersöker ett fenomen i sin realistiska miljö eller i sin kontext, där gränserna mellan

fenomen och kontext inte är givna. Fallstudier anses vara särskilt tillämpliga i utvärderingar,

där studieobjekten ofta är mycket komplexa. Man söker exempelvis förklaring, förståelse eller

beskrivning av stora företeelser, organisationer eller system, som inte enkelt låter sig

122 Eriksson s. 67

123 Eriksson s. 67

124 Findahl s. 219

125 Eriksson s. 76


31

undersökas med annan metodik126

.

3.2 Enkäten

Enkätundersökningen utfördes med en webbenkät och fanns tillgänglig som en klickbar ruta

på startsidan på webbplatsen Krisinformation.se, samt på den specifika sidan för den nya

influensan. Enkäten fanns tillgänglig mellan den 25 november och 20 december 2009, den

genererade i 145 svar. Totalt hade webbplatsen 92 899 besök under perioden då enkäten fanns

tillgänglig.

Studien har gjorts i form av en kvantitativ webbenkät i verktyget Questback127

. Fokus på

frågeställningar har varit att studera användarnas trovärdighet för webbplatsen samt hur de

vill ha information i kris presenterad. Genom att studera litteratur har vi identifierat att

kommunikation i kris kännetecknas av att den är trovärdig, sann, relevant och snabb128

.

Utifrån detta har vi formulerat frågor och svar som användarna ska besvara. Svarsalternativen

är genomgående formulerade, med undantag av en fråga, så att respondenterna tvingas ta

ställning. Vi har därmed undvikit svarsalternativen vet ej/har ingen åsikt. Vi erbjuder däremot

möjligheten till frisvar i de flesta frågor för att de ska ha möjligheten att ventilera ytterligare

åsikter. Detta är viktigt för att vi ska få indikationer för att kunna dra någon slutsats ifall

vidare forskning inom området behövs.

3.2.1 Urval för enkät

Vi valde att ha enkäten tillgänglig på webbplatsen för att få veta användarnas syn på

webbplatsen och Internet som medium i kris. Vi har inte gjort något urval utan webbplatsens

användare har själva erbjudits att delta i undersökningen. Urvalet blev således självselektivt.

En fördel med självselektiv metod är att respondenterna är motiverade och kan ha många

synpunkter om webbplatsen. En nackdel med att ha ett självselektivt urval är att resultatet inte

är representativt för alla användare av Krisinformation.se. Deras svar bidrar dock till att få en

indikation på om webbplatsen anses vara trovärdig, och var de föredrar att få information i

kris presenterad. Först då är det möjligt att ta ställning till om det är läge att undersöka

problemområdet mot ett representativt urval.

126 Backman s. 49

127 www.questback.se

128 Nordlund s. 126


32

Krisinformation.se tillhandahåller inga kontaktuppgifter på användarna, därför blev

självselektivitet det mest lämpliga, då vi nådde alla användarna av webbplatsen. Alternativet

hade varit att göra ett slumpmässigt urval till medborgarna för att kunna generalisera129

, det

problem som skulle uppstå är att de saknar kännedom om webbplatsen.

Målgruppen för Krisinformation.se är i huvudsak medborgarna. Populationen för vårt urval är

således webbplatsens användare. Det skulle bli alltför tidkrävande och kostsamt att göra en

undersökning med ett representativt urval. De som väljer att besvara enkäten gör det genom

att aktivt klicka sig in på enkäten. Denna metod medför att det inte är möjligt att dra några

generaliserande slutsatser utifrån det resultat som framkommer av enkäten130

. Det har dock

inte varit vårt syfte med fallstudien. Vår fallstudie är endast en förstudie som har till uppgift

att ta reda på hur vidare forskning ska bedrivas inom området.

3.3 Bortfall

3.3.1 Internt bortfall

Totalt svarade 145 stycken på enkäten. Det interna bortfallet blev 1.01 %. Detta tyder på att

enkäten var lätt att förstå.

3.3.2 Externt bortfall

Eftersom vi har använt oss utav ett självselektivt urval, blir det inget externt bortfall. I

förhållande till antalet besökare, 92 899, kan det tyckas att antalet respondenter är lågt.

Självklart hade ett högre svarsdeltagande varit att föredra, men detta ser vi inte som något

större problem då detta endast är en förstudie som ska ge indikationer till vidare

undersökning.

3.4 Validitet och reliabilitet

3.4.1 Validitet

Gällande enkätens validitet anser vi att den är relativt hög eftersom den har en koppling till

teorin och att frågorna i enkäten är kopplade till syftet och problemområdet för studien131

.

129 Höijer s. 78

130 Ejlertsson s. 23-25

131 Ejlertsson s. 101


33

3.4.2 Reliabilitet

Genom att vi har testat enkäten ett flertal gånger innan den kom ut säkerställde vi att frågorna

inte kunde misstolkas, det innebär att enkäten har en högre reliabilitetsgrad132

.

Enkätunderlaget skickads ut via e-post till drygt tio personer som alla hade olika bakgrund

vad gäller ålder, utbildning samt sysselsättning. Alla valde att lämna sina synpunkter i form

av kommentarer direkt kopplade till frågan i dokumentet. Dessa skickades tillbaka till oss via

e-post. Vi valde även att kontakta alla för att diskutera kommentarerna via telefon samt i vissa

fall även personliga möten. Synpunkter framkom om att svarsalternativen angående

utbildning inte var uttömmande nog. En av personerna tyckte att vi behövde precisera de olika

medierna och tala om att dagstidningar avser tryckt form. Dessutom framförde flera önskemål

om att mediet SMS var relevant i sammanhanget. Frågan ”När vill du få information i

krissituation?” har efter synpunkter på att den var krångligt utformad, omarbetats ett flertal

gånger. Problemet i formuleringen var att vi hade svårt att få med tidaspekten utan att det blev

svårläst svenska. Slutversionen av enkäten testades ytterligare och då uppkom inga

frågetecken. Detta stöds ytterligare med att enkäten har ett lågt internt bortfall.

Precisionsgraden är god, enkäten är gjord i ett verktyg som säger ifrån om frågorna inte

besvaras rätt och svaren kan inte tydas olika eftersom svarsalternativen är fastställda vilket

innebär att objektiviteten är hög133

. Vi har inte valt att använda oss utav kongruens eftersom

enkäten skulle bli alldeles för lång och det är inte passande i detta sammanhang.

3.5 Källkritik

Litteraturvalet i studien har valts med omsorg. Alla författare som finns med är erkända inom

området. Studien bygger på både vetenskapliga artiklar samt publicerade böcker. I de fall där

webbplatser använts, är det myndigheter som är ansvariga för informationen, vilka kan anses

som tillförlitliga och ha korrekt information.

132 Trost s. 65

133 Trost s. 64


34

4. Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas resultat och analys av användarnas syn på Krisinformation.se

gällande kommunikation i kris i det förändrade medielandskapet:

Vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se.

Vilket medium användarna har störst förtroende för i en krissituation.

Vad användarna anser är viktigt när de ska ta del av information i en krissituation

gällande om informationen är sann, kortfattad, relevant och tydlig.

Resultatet och analysen besvarar också:

Varför användarna besöker Krisinformation.se.

Hur användarna fick kännedom om Krisinformation.se

Var användarna föredrar att få information i en krissituation.

Om det är det privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se.

Om användarna föredrar snabb och knapphändig information eller långsam och mer

utförlig information när de ska ta del av information i en krissituation.

Vilka kanaler användarna av webbplatsen Krisinformation.se använder primärt när de

söker efter information i samband med en krissituation.

Avsnittet är uppdelat i två delar, kriskommunikation och det förändrade medielandskapet,

som bygger på samma uppdelning som gjorts i teorin. Analys av enkätsvaren görs i anslutning

till varje teoridel. Stödjer resultatet tidigare forskning eller säger resultatet emot vad som

tidigare kommit fram? Är resultatet helt nytt inom området? Dessa frågor besvaras i detta

avsnitt.

4.1 Kriskommunikation

Effektiv kriskommunikation kännetecknas bland annat av snabbhet, konsistent och öppenhet.

Dessa kännetecken måste vara uppfyllda för att användarna ska uppleva att de har förtroende

för avsändaren, det de har att säga samt för mediet som förmedlar informationen, Internet.

Därför har fokus varit att studera tillit och förtroende. Enkätsvaren analyseras mot teorin och

svarar på frågeställningarna:

Vad anser användarna är viktigt när de ska ta del av information i en krissituation



35

Vilket medium har användarna störst förtroende för i en krissituation?

Vilket förtroende har användarna för Krisinformation.se?

4.1.1 Resultat

Vilket förtroende känner du för Krisinformation.se som förmedlare av information från

andra myndigheter?

Namn Procent

Mycket litet 2,1 %

Ganska litet 4,9 %

Ganska stort 50,0 %

Mycket stort 43,0 %

N 142

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna, på Krisinformation.se, har ett ganska eller

mycket stort förtroende för Krisinformation.se som avsändare.

I hur hög grad uppfattar du informationen på Krisinformation.se som trovärdig?

Namn Procent

Inte trovärdig 0,0 %

Mindre trovärdig 2,1 %

Ganska trovärdig 34,3 %

Mycket trovärdig 63,6 %

N 143

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever innehållet på Krisinformation.se

som mycket trovärdigt.

Krisinformation.se samlar och sammanställer bekräftad information från myndigheter.

Skiljer sig ditt förtroende för Krisinformation.se i förhållande till de myndigheter där

informationen hämtats?

Namn Procent

Ingen skillnad 66,9 %

Jag känner större förtroende för de myndigheter där informationen hämtas 9,2 %

Jag känner större förtroende för Krisinformation.se 23,9 %

N 142

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna på Krisinformation.se har lika stort

förtroende för dem som avsändare som för de myndigheter där informationen har hämtats.


36

Vad är viktigast när det gäller att ta del av krisinformation för dig?

Namn Procent

Att informationen är sann 52,8 %

Att informationen är kortfattad 1,4 %

Att informationen är relevant 23,2 %

Att informationen är klar och tydlig 22,5 %

N 142

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigast att information i en

krissituation ska vara sann.

När vill du få information i en krissituation?

Namn Procent

Direkt när något händer, även om informationen är knapphändig 88,9 %

Jag väntar hellre tills informationen är mer utförlig 11,1 %

N 144

Resultatet visar att respondenterna vill ha information direkt något händer.

Vilket medium har du störst förtroende för i kris?

Namn Procent

Nyhetssidor på Internet (ex. Aftonbladet.se och DN.se) 2,1 %

Sökmotorer på Internet (ex. Google) 0,7 %

Myndigheters webbsidor (ex. Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och kommunen) 53,2 %

Sociala medier (ex. Facebook, diskussionsforum eller andra digitala mötesplatser) 0,0 %

TV 14,9 %

Radio 19,9 %

Kvällstidning i pappersformat (ex. Aftonbladet och Expressen) 0,0 %

Dagstidning i pappersformat (ex. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och lokal tidning) 4,3 %

SMS 0,7 %

Vänner och bekanta 0,7 %

Annat medium 3,5 %

N 141

Resultaten visar att majoriteten av respondenterna har störst förtroende för myndigheters

webbsidor när de ska hämta information i en krissituation.

4.1.2 Analys



Hela 52,8 % av respondenterna lägger störst vikt vid att informationen är sann. I övrigt anser

de att det är viktigare att informationen förmedlas snabbt oavsett informationens form.

Effektiv kriskommunikation handlar enligt teorin om att först bestämma vad som hänt, sedan

beskriva och förklara det med ett fullständigt transperent och värderingsfritt språk. De


37

budskap som förmedlas måste kunna uppfattas snabbt och vara tydliga och begripliga. Den

vanligaste rekommendationen till organisationer är ”tell it all and tell it fast”134

.

Snabb, konsistent och öppen information

Vid kriskommunikation identifieras tre grundläggande hörnstenar för informationens form,

det vill säga att informationen är snabb, konsistent och öppen. Att vara konsistent innebär att

informationen inte är motsägelsefull utan är koordinerad, kontinuerlig och konsekvent135

.

Detta stärks av respondenterna, en respondent uttryckte sig: ”Jag upplever också att det är

bra med en samlande sida där information från olika ställen finns och är kontrollerad och

säkrad”136

. För att användarna sedan ska uppleva att informationen är sann, krävs det att

organisationen har kommunicerat med en öppenhet. Öppenhet innebär att användarna

upplever att de har fått tillgång till den information som finns137

, och att de inte blir ”förda

bakom ljuset”. För att öppenhet ska råda, ska informationen även vara möjlig att granska. Om

inte öppenhet råder och organisationen misstänks dölja eller mörklägga något, kan det uppstå

ryktesspridning. Upptäckten över att ha blivit manipulerad kan också upplevas som att det

strider mot det demokratiska systemet och rätten att få en snabb, öppen och trovärdig

information. Respondenterna stöder även teorin om att få säker information: ”alla blir mycket

glada över att kunna få adekvat, korrekt och säker information”138

. I ett väl fungerande

demokratiskt system är det viktigt att sändare, förmedlare och mottagare av information kan

tvåvägskommunicera med varandra.

Det gäller att vara snabb och föregå genom att förse intressenter med information139

.

Snabbheten signalerar en vilja till öppenhet vilket sänder budskapet att det inte finns något att

dölja. Goda relationer brukar också leda till att exempelvis medierna skildrar organisationen

på ett fördelaktigt sätt. Medierna kan vara en tillgång för organisationen och blir därmed en

viktig informationskanal. Ett jämnt flöde av information av såväl positiv och negativ karaktär

ger en hög tilltro hos intressenterna.

I fritextsvaren ges dock en indikation på att Krisinformation.se uppdateras alltför sällan. Det

kan innebära att de inte uppfyller kravet på att tillräckligt snabbt föra ut information. Trots


135 Olausson s.142

136 7.4, fråga 12

137 Coombs s. 132

138 7.4, fråga 12

139 Coombs s. 128


38

kritiken i resultatet gällande webbplatsens uppdatering och snabbhet, har respondenterna ändå

ett högt förtroende för innehållet och ett ganska högt förtroende för dem som avsändare.


När respondenterna av Krisinformation.se ska hämta information i en krissituation, visar

resultatet att hela 53,2 % av dem har störst förtroende för myndigheters webbplatser. Endast

2.1 % har störst förtroende för nyhetssidor på Internet.

Det resultatet stärks av teorin om att enskilda individer ofta inte äger kunskap om, eller har

kontroll över, de risker och hot som finns. De får istället förlita sig på samhällets förmåga,

ofta myndigheter, att bedöma, undervisa, hantera, minimera och helst eliminera de risker och

hot som finns. Om användarna litar på dem som förmedlar informationen är det lättare att ta

till sig budskapet.

Vilket förtroende har respondenterna för Krisinformation.se och deras innehåll?

Resultatet visar att 50 % av respondenterna har ett ganska högt förtroende för

Krisinformation.se som avsändare. Hela 63,6 % av respondenterna har ett högt förtroende för

deras innehåll.

Det är viktigt att kommunikationen sker på ett öppet och förtroendefullt sätt. Ett bra

förtroende bör byggas upp i fredstid. Förtroendet för avsändaren måste redan finnas när de

sedan befinner sig i en krissituation och söker efter information. Respondenterna har svarat att

de i dagsläget ännu inte befinner sig i en krissituation140

. Eftersom det enligt teorin är svårare

att bygga upp ett förtroende i samband med att en kommunikation i en krissituation sker, har

Krisinformation.se ett bra utgångsläge då ett förtroende i fredstid redan finns hos

respondenterna.

De tidigare beskrivna hörnstenarna, konsistent och öppenhet, leder till att respondenterna har

ett högt förtroende för informationen som förmedlas. Teorin om öppenheten och förtroendet

har varit viktig i vår studie. Om respondenterna upplever att de har förtroende för

Krisinformation.se och dess innehåll hänger ihop med ifall de upplever att de får tillgång till

den information som finns tillgänglig eller inte. Resultatet, kopplat till teorin, tyder på att den

information som förmedlas på Krisinformation.se är öppen och konsistent.

140 7.4, fråga 15


39

4.2 Det förändrade medielandskapet

Inom det förändrade medielandskapet har fokus varit att studera användarnas medievanor och

hur Internet som medium påverkat gatekeeping-processen. Enkätsvaren analyseras mot teorin

och svarar på syftet och frågeställningarna:

Varför besöker användarna Krisinformation.se?

Är det privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se?

Hur användarna fick kännedom om Krisinformation.se?

Vilka kanaler nyttjar användarna av webbplatsen Krisinformation.se primärt när de


Föredrar användarna snabb och knapphändig information eller långsam och mer


Var föredrar användarna att få information i en krissituation?

4.2.1 Resultat

I vilken roll besöker du Krisinformation.se?

Namn Procent

Som privatperson 76,4 %

I mitt yrke 23,6 %

N 144

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna som besökt webbplatsen Krisinformation.se

gör det i form av att vara privatperson.

Var söker du först efter information i kris?

Namn Procent


Via sökmotorer på Internet (ex. Google) 8,4 %



TV 10,5 %

Radio 7,7 %




Annat ställe 7,7 %

N 143

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna söker först information på nyhetssidor på

Internet. Därefter kommer myndigheters webbsidor.


40

Varför väljer du att besöka Krisinformation.se?

Namn Procent

För att hålla mig allmänt uppdaterad utan att jag befinner mig i en kris 54,9 %

För att jag vill ha information i samband med en kris 27,8 %

Annan anledning, nämligen se bilaga 4 17,4 %

N 144

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna Krisinformation.se gör det för att samla

information och hålla sig allmänt uppdaterade.

Hur fick du kännedom om Krisinformation.se?

Namn Procent

Tips från annan person 20,3 %

Länk från webbplats 43,4 %

Via media (ex. tidning, TV eller radio) 9,8 %

Annat sätt, nämligen se bilaga 4 26,6 %

N 143

Resultatet visar att de flesta av respondenterna fick kännedom om webbplatsen via länk från

webbplats.


Namn Procent

Direkt när något händer, även om informationen är knapphändig 88,9 %

Jag väntar hellre tills informationen är mer utförlig 11,1 %

N 144

Resultatet visar att respondenterna vill ha information direkt något händer.

Var föredrar du att få information i kris?

Namn Procent


Sökmotorer på Internet (ex. Google) 0,7 %



TV 18,2 %

Radio 11,9 %



SMS 6,3 %


Annat sätt 6,3 %

N 143

Resultatet visar att respondenterna föredrar att få information i en krissituation på

myndigheters webbsidor. Därefter kommer massmedia med TV, nyhetssidor på Internet och

radio.


41

Hur ofta använder du Internet?

Namn Procent

Mer sällan än varje månad 0,0 %

Varje månad 0,7 %

Varje vecka 3,5 %

Dagligen 22,9 %

Flera gånger dagligen 72,9 %

N 144

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna använder Internet flera gånger dagligen.

4.2.2 Analys

Svaren i enkäten stödjer samt motsäger tidigare forskning på flera av frågeställningarna.

Analysen, av det förändrade medielandskapet, nedan ger indikationer på vad respondenterna

utav Krisinformation.se anser.


De flesta av respondenterna som besöker webbplatsen befinner sig inte i en krissituation,

54,9 %. De är där för att samla information och hålla sig allmänt uppdaterade. Kopplat till

McLuhans teori, global village, ger svaren indikationer på att människan har blivit samlare av

information.

McLuhan hävdade världen krymper ihop med medieteknologins framväxt, Internet, och att

människan har blivit samlare av information141

. Med hjälp av Internet kan människor, var de

än befinner sig ta del av information. Fördelen med Internet är att detta medium skapar en

känsla av en global verksamhet. Laituri och Kodrich menar även de att globaliseringen har

medfört ett intresse för kriser och att alla människor, även de som inte är drabbade, runt

jorden har möjlighet att ta del av vad som händer142

. Genom detta kan de som inte är drabbade

av krisen ta lärdom av händelsen. Eftersom insamling av information är den främsta källan till

välstånd enligt McLuhan främjar Internet denna process.

Är det privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se samt var

fick användarna kännedom om webbplatsen?

Svaren som inkommit stödjer samt indikerar på vissa förändringar gällande gatekeeping-

teorins förändring. 23,6 % av respondenterna är där i sin yrkesroll, och ingen av dem som

svarat har angett att de jobbar som journalister eller för massmedia. Majoriteten av

respondenterna som besökt webbplatsen, Krisinformation.se, är privatpersoner.

141 McLuhan (1997) s. 325-326



42

Det förändrade medielandskapet med gatekeeping-processen förändring, innebär enligt

forskare att massmedias arbetssätt har förändrats, deras gatekeeping-funktion är hotad143144

,

samt att ansvariga har lättare att nå ut med icke redigerad information i kris direkt till

intressenterna145

. Respondenterna föredrar att gå direkt till källan, en respondent resonerar om

vart han primärt söker efter information i en krissituation: ”Numera på Krisinformation.se

eftersom den inte är vinklad!”146

Journalisternas roll har förändrats till att de blivit guider där

de med hjälp av hyperlänkar guidar intressenterna rätt på Internet147

. Svaren i enkäten om var

respondenterna fick kännedom om Krisinformation.se visar att majoriteten fick kännedom om

webbplatsen via länk från en webbplats därefter kom tips från annan person. Nästan var

tionde användare hade fått kännedom om dem via länk från media. Detta indikerar att det är

inte bara journalister som är guider utan även andra aktörer på Internet tar den rollen i och

med det förändrade medielandskapet.

I enkäten i frågan om vilken yrkesroll de besöker sidan jobbar majoriteten som informatörer

och sedan är det sjukvård och beredskap som kommer efter. Dessa personer kan antas fylla en

roll som gatekeepers då de förmedlar information vidare i sitt yrke. En del forskare anser

däremot inte att journalisternas roll som gatekeepers har minskat, de fyller fortfarande

funktionen att förmedla vad intressenterna vill läsa om samt granska ansvariga och dess

innehåll.



Resultatet från enkäten visar att majoriteten, 39,2 %, först söker information i en krissituation

på nyhetssidor på Internet. Därefter kommer myndigheters webbsidor 18,2 % och Tv 10,5 %.

Enligt forskning vänder sig intressenter till det medium som bäst anses tillgodose deras

informationsbehov148

.

143 Singer s.177

144 Matheson s. 460

145 Eriksson s. 107

1467.4, fråga 10

147 Eriksson s. 28

148 Eriksson s. 62


43



Majoriteten, 88,9 %, av respondenterna utav Krisinformation.se vill ha information direkt

något händer. I detta fall indikerar svaren på att nyhetssidorna på Internet fyller den

funktionen då de snabbt tillgodoser det informationsbehov som uppstår hos intressenterna. I

teorin sägs det att organisationer bör vara snabba med att få information om vad som hänt i

samband med en krissituation. Detta för att undvika det informationsvakuum som kan

uppstå149

, vilket ofta leder till at spekulationer startar och rykten uppstår150

. Forskare menar

att Internet som medium har bidragit till att organisationer nu kan gå ut med information

direkt när något händer151

. De behöver inte längre invänta deadlines och de behöver inte gå

via massmedia för att få ut sin version av händelsen152

.

Internet erbjuder en möjlighet att sprida information snabbare än vad som någonsin tidigare

gjorts. Det är en stor fördel vid kriskommunikation. Indikationer i fritextsvaren153

visar att

Krisinformation.se inte förmedlar information tillräckligt snabbt vilket då gör att de vänder

sig till en annan aktör, i detta fall nyhetssidor på Internet som de även har ett lågt förtroende

för. Endast 2,1 % har störst förtroende för nyhetssidor på Internet, ändå väljer de att gå dit för

att ta del av information. Detta är paradoxalt då hela 52,8 % av respondenterna föredrar att

informationen ska vara sann154

. Varför de väljer att gå till nyhetssidor på Internet, kan ligga i

grund till vad en respondent uttrycker: ”Informationen kommer för sent”155

.

Ett flertal forskare menar att de som är ansvariga för informationen oftast är långsammare än

andra aktörer156157

. En respondent uttryckte sig: ”ofta få man vänta i evigheter för att få reda

på vad som har hänt”158

. Det gör de inte utnyttjar Internet som medium maximalt med dess

publiceringshastighet. De möjligheter som finns med Internet är att detta medium kan vara

nyckeln till effektiv kriskommunikation men även före och efter uppkomsten av händelsen.

Genom att snabbt ge sann information i en kaotisk situation kan ansvariga kontrollera



151 Fjeld, Molesworth s. 391-392

152 Eriksson s. 82

153 7.4, fråga 20

154 6.1.2

155 7.4, fråga 12

156 Bucher

157 Laituri, Kodrich

158 7.4, fråga 12


44

situationen, motverka falsk ryktesspridning samt ge nyhetsmedia rätt information att föra

vidare.


Majoriteten, 36,4 %, som besvarade enkäten vill ha information i en krissituation på

myndigheters webbsidor därefter kommer TV med 18,2 %. Enligt forskning har människor

större tillit till traditionell media än för nya mediekanaler såsom Internet159

. Respondenterna

på Krisinformation.se har störst förtroende för myndigheters webbsidor i en krissituation160

och det är där de även föredrar att få information. Detta motsäger forskningen inom området.

De traditionella medierna kommer långt efter i frågan om vilket medium respondenterna har

störst förtroende för i en krissituation. Detta kan bero på annan forskning som menar att vana

användare utav Internet ökar sin konsumtion, av mediet, i informationssökandet under en

krissituation161162

. Mindre vana användare vänder sig bort från Internet och söker information

via traditionell media. Respondenterna på Krisinformation.se är högkonsumenter gällande

Internet. 72 % använder mediet flera gånger dagligen och ytterligare 22 % använder Internet

dagligen. Detta stödjer forskningen gällande att vana användare av Internet är mer liberala

gentemot mediet och vill få informationen där.

De flesta, enligt teorin, använder sig utav en mediemix för att få en så mångfasetterad bild

som möjligt163

. Användarna kan se bådas sida av händelsen, massmedias och ansvarig

myndighet, vilket gör att de kritiskt kan granska båda sidor och på detta sätt undvika att

informationen är falsk. Det förändrade medielandskapet innebär att användarna kan gå direkt

till originalkällan för att ta del av en information som inte är filtrerad. Forskning menar att;

Internet, som informationskälla, kommer att spela en ännu större roll i människors liv än vad

den gör idag och intresset för att söka information på Internet kommer att öka164

.

4.3 Konklusion

Mycket av det som framkommit med enkäten stödjer tidigare forskning. Krisinformation.se

har lyckats förmedla information eftersom majoriteten av respondenterna säger att de har ett

högt eller ganska högt förtroende för webbplatsen som avsändare. De har till och med ett ännu

159 Eriksson s. 67

160 6.1.1

161 Eriksson s. 30


163 Eriksson s. 76



45

högre förtroende för innehållet i sig. Respondenterna har högst förtroende för myndigheters

webbsidor när de ska hämta information i en krissituation och föredrar att få den där, men de

söker efter information i en krissituation först på nyhetssidor på Internet.

Det som är anmärkningsvärt är att respondenterna använder ett medium som få har störst

förtroende för och att de egentligen föredrar att informationen ska vara sann. Detta tyder på

att Krisinformation.se inte använder sig utav Internet som medium maximalt gällande främst

snabbheten, de söker sig till ett annat medium som kan tillgodose deras informationsbehov165

.

I många fritextsvar kommenteras det att deras uppdatering är för långsam. Detta kan då

härledas till att de söker information i en krissituation primärt via nyhetssidor på Internet där

uppdatering sker snabbare för att få information. Detta tyder på att Krisinformation.se ska

förändra sitt arbetssätt och vara snabbare ute med information till användarna i en

krissituation.

Ytterligare aspekter indikerar att det inte bara är massmedia och journalister som fungerar

som guider. De flesta fick kännedom om sidan från en webbplats som ej var från media

därefter kom annat sätt och via tips från annan person. Via media kom sist i den frågan.

Krisinformation.se har potential att bli en primär källa i krissituationer. Respondenterna vill

ha information via myndigheters webbplatser samt att de har högst förtroende för dem.

4.4 Slutsats


För att respondenterna vill hålla sig allmänt uppdaterade utan att de befinner sig i en

krissituation.

Vilket förtroende har användarna för Krisinformation.se?

Respondenterna har ett ganska högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och har

ett högt förtroende för deras innehåll.


Respondenterna har högst förtroende för myndigheters webbplatser.



46



Majoriteten av respondenterna lägger störst vikt vid att informationen är sann.



Respondenterna föredrar att informationen förmedlas snabbt.

Hur fick användarna kännedom om Krisinformation.se?

Majoriteten av respondenterna fick kännedom om Krisinformation.se via länk från en

webbplats.



Majoriteten av respondenterna använder nyhetssidor på Internet.

Är det privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se?

76,4 % av respondenterna är privatpersoner.


Respondenterna föredrar att få information via myndigheters webbsidor.

5. Diskussion

5.1 Reflektioner

Utifrån teorin och det resultat som framkommit anser vi att det förändrade medielandskapet,

med Internet som medium, fått en ny, bättre och mer framgångsrik kanal att använda sig utav

vid kriskommunikation. Dels förmedlas informationen snabbt166

samt att avsändaren kan ge

sin egen version direkt utan att den filtreras av gatekeepers167

.

Fler aktörer som guidar

Vad gäller kännedomen om Krisinformation.se visar resultatet att de flesta fått kännedom från

länk från en webbplats dock ej från media. Detta tyder enligt oss på, att det finns andra aktörer

som väljer att guida sina användare på Internet till Krisinformation.se med hjälp av

166 Bucher

167 Karlsson (2008) s. 9


47

hyperlänkar. De flesta av respondenterna befinner sig inte i en krissituation, utan är endast på

webbplatsen för att hålla sig uppdaterade. Detta kan kopplas ihop med att människan har

blivit samlare av information, som enligt teorin är den främsta källan till välstånd168

.

Respondenterna svarar att majoriteten inte befinner sig i en krissituation utan endast är där för

att hålla sig uppdaterade och för att samla information.

Internet som kanal växer

Respondenterna visar ett stort intresse för att ta del av information i en krissituation på

Internet, och vill helst ha denna information via myndigheters webbsidor. Detta hänger ihop

med att respondenterna är vana användare av Internet som medium. Enligt teorin förstärker

trogna användare av Internet sitt användande av mediet i en krissituation169170

. Detta tyder,

enligt oss, på att det är ett förändrat medielandskap och att Internet är en kanal som bör

utnyttjas vid kriskommunikation. Det vi finner är anmärkningsvärt är att sociala medier har en

så liten betydelse. Ingen utav respondenterna föredrar att få information via dem i en

krissituation samt har de högre förtroende för andra medier. Endast 2,8 % går till sociala

medier primärt när de ska inhämta information i en krissituation.

Högt förtroende

Majoriteten av respondenterna har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för

Krisinformation.se som avsändare samt att innehållet upplevs som mycket trovärdigt. För att

ett sådant förtroende ska upplevas som högt, förutsätts att informationen på webbplatsen är

sann171

. Det är också den viktigaste ingrediensen enligt respondenterna vad gäller

informationens form när de ska ta del av information i en krissituation. Internets fördelar

lämpar sig väl utifrån teorin om traditionell kriskommunikation. Detta medium kan uppfylla

de hörnstenar, snabbhet, konsistent och öppenhet, vilka är så oerhört viktiga vid

kriskommunikation172

.

Det paradoxala är att respondenterna väljer att använda nyhetssidor på Internet som primärt

medium vid inhämtning av information i en krissituation. Detta trots att endast 2,1 % har

störst förtroende för nyhetssidor på Internet som medium. Detta är ytterst anmärkningsvärt

anser vi då respondenterna går till ett medium som de har lägre förtroende för. De anser att

168 McLuhan (1997) s. 325-326

169 Eriksson s. 30


171 Larsson s. 300

172 Coombs s. 128


48

det viktigaste är att informationen är sann och att den förmedlas snabbt oavsett informationens

form. Respondenterna väljer snabbheten framför att informationen är sann.

Får inte den snabbhet de vill ha

Vi anser att webbplatsens svaga punkt är att de inte förmedlar informationen tillräckligt

snabbt. Detta gör att det uppstår ett informationsvakuum173

, vilket gör att respondenterna till

en början vänder sig till andra aktörer, i detta fall nyhetssidor på Internet. Det gör de för att

fylla sitt informationsbehov, vilket gör att intressenter vänder sig till det medium som bäst

anses fylla det behovet174

. Internet har flera fördelar som Krisinformation.se bör använda sig

utav. Respondenterna vill ha information om det som har hänt så fort något inträffar. Internet

kan uppdateras kontinuerligt vilket underlättar för att föra en snabb kommunikation till

intressenterna i en krissituation.

Goda utvecklingsmöjligheter

Krisinformation.se har ett gott anseende hos respondenterna. Därför finns goda möjligheter

för dem att vara en primär informationskälla i krissituationer. Deras svagaste länk är

snabbheten. Om de inte arbetar för att förbättra den kan förtroendet som finns, minskas hos

användarna. Detta är svårt för myndigheter eftersom kommunikationsparadoxen175

innebär att

det är svårt att kommunicera snabbt samtidigt som informationen är kvalitetssäkrad. När

traditionell media förmedlar krisinformation är det viktigt att den informationen bemöts

snarast möjligast av Krisinformation.se. För att komma ifrån problemet med att förmedla

fullständig information som inte är säkrad, bör det berätta det lilla de vet. Enligt

respondenterna nöjer de sig inledningsvis med knapphändig information. Det ger

Krisinformation.se tidsutrymme för att kvalitetssäkra den fullständiga informationen.

5.2 Fortsatt forskning

Vi anser att fortsatt forskning inom området är att göra en mer omfattande undersökning där

resultatet går att generalisera. Detta är en förstudie som har till syfte att se indikationer på var

vidare forskning skall bedrivas. Mycket av det som har framkommit stödjer teorin, och det är

utifrån detta vi anser att en generaliserbar undersökning är det bästa. I denna fallstudie har de


174 Eriksson s. 62



49

mest motiverade användarna på Krisinformation.se deltagit för att säga vad som föredras i

kommunikation i en krissituation.

Majoriteten av respondenterna säger sig besöka Krisinformation.se i rollen som privatperson.

Fast de respondenter som besöker webbplatsen i sin yrkesroll arbetar som informatörer och

sedan är det sjukvård och beredskap som kommer därefter. Dessa yrken fungerar ofta som

vidareinformatörer till andra målgrupper, likt teorin om two-step-flow. Vidare forskning bör

bedrivas för att undersöka mer om vilka dessa aktörer är och hur de agerar.

Ytterligare en aspekt som kan undersökas vidare är att undersöka vilka aktörer som fungerar

som guider i det förändrade medielandskapet. Fallstudien visar att endast var tionde fick

kännedom om webbplatsen via media. Teorin säger att det är media som är guider vilket

motsägs i denna fallstudie.


50

6. Källförteckning

Backman, Jarl (1998): Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund

Bucher, Hans-Juergen (2002). “Crisis Communication and the Internet: Risk and Trust in a

Global Media”. First Monday, Vol. 7 No.4

Coombs, Timothy W (2007). Ongoing crisis communication. Planning, managing and

responding. Upplaga 2. Sage Los Angeles, 2007

Deuze, Mark (2004). “What is Multimedia Journalism?”. Journalism Studies, Vol. 5 No 2:

139-152

Domingo, D & Heinonen, A (2008). “Weblogs and Journalism: A Typology to Explore the

Blurring Boundaries.”. NORDICOM Review, Vol. 29 No. 1:3-15

Ejlertsson, Göran (2005): Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur,

Lund

Eriksson, Mats (2006): Kriskommunikation via webben – studier av dubbelmordet i

Linköping, Kemiraolyckan och stormen Gudrun. Edita, Västerås

Eriksson, Mats (2009): Nätens kriskommunikation, Studentlitteratur AB, Lund

Erikson, Peter (1992 och 2007): Planerad kommunikation, Liber AB, Malmö

Falkheimer, J & Heide, M (2007): Strategisk kommunikation, Studentlitteratur, Pozkal

Findahl, Olle (2000). “Kan vi lite på medierna – Om medierapporteringen i krigsliknande

situationer”, Risker, kommunikation och medier, Lidskog, R, Nohrstedt, S A & Warg, L-E.

Studentlitteratur, Lund. S. 218-233

Fjeld, K & Molesworth, M (2006). “PR practitioners‟ experiences of, and attitudes towards,

the internet‟s contribution to external crisis communication”. International Journal, Vol. 11

No. 4:391-405

Holmberg, S & Weibull, L (2006): Du stora nya värld, Grafikerna Livréna, Kungälv

Höijer, Birgitta (2000). ”Från medborgarnas synvinkel. Vardagstänkande och massmediernas

krisdiskurs”, Risker, kommunikation och medier, Lidskog, R, Nohrstedt, S A & Warg, L-E.



51

Johansson, Catrin (2008), ”Kommunikation om mål och strategier”, Kommunikation och

organisation, Heide, M, Johansson, C & Simonsson, C. Liber AB, Malmö. S. 117-132

Karlsson, Michael (2006): Nätjournalistik - En explorativ fallstudie av digitala mediers

karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter, Print@soc, Lund

Karlsson, Michael (2008): ”Kriskommunikation i förändring - Internet, den ökade

publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för kriskommunikation”. Studier i

politisk kommunikation 20. Demokratiinstitutet Sundsvall. Antal sidor: 28.

Kodrich, K & Laituri, M (2005). “The Formation of a Disaster Community in Cyberspace:

The Role of Online News Media after the 2001 Gujarat Earthquake”. Convergence, Vol. 11

No.3: 40-56

Laituri, M & Kodrich, K (2008). ”On Line Disaster Response Community: People as Sensors

of High Magnitude Disasters Using Internet GIS”. Sensors, vol. 8 No. 10:3037-3055

Larsson, Larsåke (2008): Tillämpad kommunikationsvetenskap. Upplaga 3. Pozcal, Poland

Löfstedt, Ragnar (2000). ”Samhällsvetenskaplig riskforskning – en kort historik”, Risker,

kommunikation och medier, Lidskog, R, Nohrstedt, S A & Warg, L-E. Studentlitteratur, Lund.

S. 31-48

Matheson, Donald (2004). “Weblogs and the epistemology of the news: some trends in online

journalism”. New media & society SAGE Publications, Vol. 6 No. 4:443-468

McLuhan, Marshall (1967): The medium is the massage An inventory of effects, Bantam

Books, New York

McLuhan, Marshall (1997): Understanding media The extensions of Man, 1st MIT Press ed.,

New York

Mitroff, Ian I (2001): Managing crises before they happen, Amacom, New York

Nohrstedt S A & Nordlund R (1993): Medier i kris – en forskningsöversikt över mediernas

roll vid kriser, Tryckeri Balder AB, Stockholm

Nordlund, Roland (2000), ”Risk- och kriskommunikation: Myndigheter – medier –

medborgare”, Risker, kommunikation och medier, Lidskog, R, Nohrstedt, S A & Warg, L-E.



52

Olausson, Ulrika (2000), “Ungdomar i Göteborgsbranden berättar om branden”,

Göteborgsbranden 1998- en studie om kommunikation, rykten och förtroende, Larsson, L å &

Nohrstedt, S A, Stockholm. S. 121-155

Poster, Mark (1995): The second media age, Hartnolls Ltd, Cornwall

Singer, Jane B (2005). “The political j-blogger „Normalizing‟ a new media form to fit old

norms and practices”. Journalism, Vol. 6 No. 2:173-198

Skoglund, Thomas (2002): Krishantering om ledarskap och kommunikation, Scandbook AB,

Falun

Trost, Jan (2008): Enkätboken, Elanders Beijing Printing, China

Warg, Lars-Erik (2000). ”Tillit och trovärdighet i riskkommunikation”, Risker,

kommunikation och medier, Lidskog, R, Nohrstedt, S A & Warg, L-E. Studentlitteratur, Lund.

S. 49-67

http://www.regeringen.se/content/1/c4/35/14/b55c6070.pdf

www.krisinformation.se

www.questback.se


http://www.questback.se/


53

7. Bilagor

7.1 Bilaga 1 – Missivbrev

Hjälp oss att förbättra Krisinformation.se

För att förbättra oss behöver vi veta vad du tycker om webbplatsen och Internet.

Vi uppskattar att du tar dig tid att fylla i enkäten. Den tar mellan 5-10 minuter att genomföra.

Undersökningen är en del av en c-uppsats inom medie- och kommunikation på Karlstads

universitet.

Har du några frågor om undersökningen, kontakta oss via e-post

[email protected]

mailto:[email protected]


54

7.2 Bilaga 2 – Enkät

Ålder 0-14 år

15-29 år

30-49 år

50-64 år

65 år eller mer

Kön Man

Kvinna

Högsta genomförda utbildning

Ej genomfört folkskola/grundskola

Folkskola/grundskola

Yrkes-/fack-/tvåårigt gymnasium

Studentexamen/treårigt gymnasium

Kvalificerad yrkesutbildning/högskola/universitet

Storlek på bostadsort Ort med mindre än 10 000 invånare

Liten stad 10 000 – 49 999 invånare

Medelstor stad 50 000 – 249 999 invånare

Stor stad med mer än 250 000 invånare

Hur fick du kännedom om Krisinformation.se?

Tips från annan person

Länk från webbplats

Via media (ex. tidning, TV eller radio)

Annat sätt, nämligen:

Brukar du följa länkarna på Krisinformation.se till andra källor för att få mer

information?

Aldrig

Sällan

Ofta

Alltid

I vilken roll besöker du Krisinformation.se?

Som privatperson

I mitt yrke

Följdfråga till de som svarat ”I mitt yrke”

Vad har du för yrke? Fritextsvar


55

Hur ofta använder du Internet?

Mer sällan än varje månad

Varje månad

Varje vecka

Dagligen

Flera gånger dagligen

Var söker du först efter information i kris?

Nyhetssidor på Internet (ex. Aftonbladet.se och DN.se)

Via sökmotorer på Internet (ex. Google)

Myndigheters webbsidor (ex. Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och kommunen)

Sociala medier (ex. Facebook, diskussionsforum eller andra digitala mötesplatser)

TV

Radio

Kvällstidning i pappersformat (ex. Aftonbladet och Expressen)

Dagstidning i pappersformat (ex. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och lokal tidning)

Vänner och bekanta

Annat ställe:

Var föredrar du att få information i kris?


Via sökmotorer på Internet (ex. Google)



TV

Radio



SMS

Vänner och bekanta

Annat sätt:

Vilket medium har du störst förtroende för i kris?


Sökmotorer på Internet (ex. Google)



TV

Radio



SMS

Vänner och bekanta

Annat medium:


Direkt när något händer, även om informationen är knapphändig

Jag väntar hellre tills informationen är mer utförlig.


56

Vad är viktigast när det gäller att ta del av krisinformation för dig?

Att informationen är sann

Att informationen är kortfattad

Att informationen är relevant

Att informationen är klar och tydlig

Varför väljer du att besöka Krisinformation.se?

För att hålla mig allmänt uppdaterad utan att jag befinner mig i en kris

För att jag vill ha information i samband med en kris

Annan anledning, nämligen:

Vem eller vilka tror du är avsändare av innehållet på Krisinformation.se?

Fritextsvar

Krisinformation.se samlar och sammanställer bekräftad information från myndigheter.

Skiljer sig ditt förtroende för Krisinformation.se i förhållande till de myndigheter där

informationen hämtats?

Ingen skillnad

Jag känner större förtroende för de myndigheter där informationen hämtas

Jag känner större förtroende för Krisinformation.se

Vilket förtroende känner du för Krisinformation.se som avsändare?

Mycket litet

Ganska litet

Ganska stort

Mycket stort

I hur hög grad uppfattar du informationen på Krisinformation.se som trovärdig? Inte trovärdig

Mindre trovärdig

Ganska trovärdig

Mycket trovärdig

Har du ytterligare synpunkter eller förslag på förbättringar på Krisinformation.se?

Fritextsvar


57

7.3 Bilaga 3 – Besöksstatistik på Krisinformation.se

Statistik under perioden då studien genomfördes, den 25 november till den 20 december

2009. Webbplatsen hade under perioden totalt 92 899 besökare.

Vecka 48

Onsdag 25-nov 8 095 Torsdag 26-nov 7 350 Fredag 27-nov 4 912 Lördag 28-nov 2 421

Söndag 29-nov 3 036 25 814

Vecka 49

Måndag 30-nov 6 238 Tisdag 01-dec 6 020 Onsdag 02-dec 5 167 Torsdag 03-dec 5 450 Fredag 04-dec 3 363 Lördag 05-dec 1 000 Söndag 06-dec 1 997 29 235

Vecka 50

Måndag 07-dec 5 055 Tisdag 08-dec 4 439 Onsdag 09-dec 3 608 Torsdag 10-dec 5 313 Fredag 11-dec 2 464 Lördag 12-dec 1 289 Söndag 13-dec 1 304 23 472

Vecka 51

Måndag 14-dec 2 859 Tisdag 15-dec 3 128 Onsdag 16-dec 2 615 Torsdag 17-dec 2 456 Fredag 18-dec 1 464 Lördag 19-dec 817 Söndag 20-dec 1 039 14 378


58

7.4 Bilaga 4 – Enkätsvar

Hjälp oss att förbättra Krisinformation.se

Publicerad från 25.11.2009 till 20.12.2009

145 respondenter

1. Ålder

Alternativ Procent Värden

1 0-14 år 0,0 % 0

2 15-29 år 17,4 % 25

3 30-49 år 46,5 % 67

4 50-64 år 28,5 % 41

5 65 år eller mer 7,6 % 11

Totalt 144

2. Kön


1 Man 52,1 % 75

2 Kvinna 47,9 % 69

Totalt 144

3. Högsta genomförda utbildning


1 Ej genomfört folkskola/grundskola 0,7 % 1

2 Folkskola/grundskola 7,6 % 11

3 Yrkes-/fack-/tvåårigt gymnasium 13,9 % 20

4 Studentexamen/treårigt gymnasium 14,6 % 21

5 Kvalificerad 63,2 % 91

yrkesutbildning/högskola/universitet

Totalt 144

4. Storlek på bostadsort


1 Ort med mindre än 10 000 invånare 16,1 % 23

2 Liten stad 10 000 - 49 999 invånare 21,0 % 30

3 Medelstor stad 50 000 - 249 999 invånare 32,2 % 46

4 Stor stad med mer än 250 000 invånare 30,8 % 44

Totalt 143


59

5. Hur fick du kännedom om Krisinformation.se?


1 Tips från annan person 20,3 % 29

2 Länk från webbplats 43,4 % 62

3 Via media (ex. tidning, TV eller radio) 9,8 % 14

4 Annat sätt, nämligen 26,6 % 38

Totalt 143

rykten

Geografiskt områdesansvar....

twitter

Arbetar med krishantering

Twitter

via Lottakåren

Arbetsrelaterat

Arbetet

jobbet

inom skolan, ni har obefintlig marknadsföring

via arbetet

via Google

Info vid säkutbildning

kommer inte ihåg

konferens

genom f.d. Krisberedskapsmyndigheten

via mitt arbete

från KBM

Utbildning och intresse

känt till länge

Intranet på jobbet

sökte tidigt i våras info ang. den nya influensan.

Utbildning via Frivilliga Radioorganisationen

arbetsplatsen

sökt info själv med "kris" som sökord

vårdcentralen

googlade eftre info

arbetet

info via Bilkåren (friv försvarsorg), Mimmi Arendt inbjuden talare om krishantering fr Vellinge kommun via mitt arbete

Arbetar inom Regeringskansliet och har haft kännedom om sajten sedan lång tid tillbaka

googlade var jag kunde hitta information om svininfluensan och fick som förslag krisinformation.se

Genom arbetet


60

6. Brukar du följa länkarna på Krisinformation.se till andra källor för att få mer information?


1 Aldrig 14,6 % 21

2 Sällan 30,6 % 44

3 Ofta 45,8 % 66

4 Alltid 9,0 % 13

Totalt 144

7. I vilken roll besöker du Krisinformation.se?


1 Som privatperson 76,4 % 110

2 I mitt yrke 23,6 % 34

Totalt 144

8. Vad har du för yrke?

Redaktör

Det har ni inte med att göra. Frågorna skulle vara om er website.

distriktssköterska

Beredskapsansvarig

Brandman

Webbansvar

Säkerhetsansvarig

Statligt anställd tjänsteman

Informatör

Arbetsmiljösupport

Informatör

Säkerhetssamordnare

beredskapshandläggare

Verksamhetutvecklare/Verksamhetsledare

inom hemtjänsten.

Informatör

sjuksköterska

läkare

Pastor

omvärldsbevakare

Stabschef på Storstockholms brandförsvar

POSOM- samordnare

Assistent

sjuksköterska sjukvårdsrådgivningen

telefonist

Student

dr

sjuksköterska på sjukvårdsrådgivning

Administratör

Informatör

Koordinator och Incident manager på en IT-avdelning


61

sjuksköterska

Informatör

invandrarlärare

9. Hur ofta använder du Internet?


1 Mer sällan än varje månad 0,0 % 0

2 Varje månad 0,7 % 1

3 Varje vecka 3,5 % 5

4 Dagligen 22,9 % 33

5 Flera gånger dagligen 72,9 % 105

Totalt 144

10. Var söker du först efter information i kris?


1 Nyhetssidor på Internet (ex. Aftonbladet.se 39,2 % 56

och DN.se)

2 Via sökmotorer på Internet (ex. Google) 8,4 % 12

3 Myndigheters webbsidor (ex. Socialstyrelsen, 18,2 % 26

Länsstyrelsen och kommunen)

4 Sociala medier (ex. Facebook, 2,8 % 4

diskussionsforum eller andra digitala

mötesplatser)

5 TV 10,5 % 15

6 Radio 7,7 % 11

7 Kvällstidning i pappersformat (ex. Aftonbladet 0,7 % 1

och Expressen)

8 Dagstidning i papperformat (ex. Svenska 4,2 % 6

Dagbladet, Dagens Nyheter och lokal tidning)

9 Vänner och bekanta 0,7 % 1

10 Annat ställe 7,7 % 11

Totalt 143

krisinformations twitterfeed sköter detta åt mig

hos de som är ansvariga för de olika delar av krisen som uppstått då ingen lyckats samla ihop information på ett ställe.

Tycker inte det här är ett antingen-eller-förhållande. Ju fler ställen desto bättre

texttv

som allt det ovanstående

formulering på fråga ngt otydlig

www.msb.se

Numera på krisinformation.se eftersom den inte är vinklad!

jag förstår inte frågan, "var söker du först"

bibeln

krisinformation.se


62

11. Var föredrar du att få information i kris?



och DN.se)

2 Sökmotorer på Internet (ex. Google) 0,7 % 1





mötesplatser)

5 TV 18,2 % 26

6 Radio 11,9 % 17


och Expressen)



9 SMS 6,3 % 9


11 Annat sätt 6,3 % 9

Totalt 143

Gillar twitter formatet

Information från de som är ansvariga för operativ verksamhet under en kris.

Där jag är

Tycker inte det här är ett antingen-eller-förhållande. Ju fler ställen desto bättre

på krisinformation.se

förstår inte heller den här frågan

TV för snabb info, sedan myndighetsweb för detaljera info

krisinformation.se

har aldrig upplevt en kris under mina 55 år


63

12. Vilket medium har du störst förtroende för i kris?



och DN.se)

2 Sökmotorer på Internet (ex. Google) 0,7 % 1





mötesplatser)

5 TV 14,9 % 21

6 Radio 19,9 % 28


och Expressen)



9 SMS 0,7 % 1


11 Annat medium 3,5 % 5

Totalt 141

De som är ansvariga för operativ verksamhet under en kris.

Mig själv och en blanding av hundratals åsikter...

krisinformation.se

krisinformation.se

bbc.com

13. När vill du få information i en krissituation?


1 Direkt när något händer, även om 88,9 % 128

informationen är knapphändig

2 Jag väntar hellre tills informationen är mer 11,1 % 16

utförlig

Totalt 144

14. Vad är viktigast när det gäller att ta del av krisinformation för dig?


1 Att informationen är sann 52,8 % 75

2 Att informationen är kortfattad 1,4 % 2

3 Att informationen är relevant 23,2 % 33

4 Att informationen är klar och tydlig 22,5 % 32

Totalt 142


64

15. Varför väljer du att besöka Krisinformation.se?


1 För att hålla mig allmänt uppdaterad utan att jag 54,9 % 79

befinner mig i en kris

2 För att jag vill ha information i samband med en 27,8 % 40

kris

3 Annan anledning, nämligen 17,4 % 25

Totalt 144

Jag ser ingen anledning att använda sidan, och ser heller inte att den idag kan motstå en påfrestning på Internet.

För att få en uppfattning om hur myndigheter sållar i nyhetsflödet och vilken information som anses viktig för sveriges

medborgare att känna till.

Krisinformation handlar inte om kris, utan om krisberedskap

svininfluensa

jag såg länken och ville kolla in sidan

Bra information både när det är "kris" och inte.

svininfluensaläget

Se vilken info som finns på sidan

utbildningssyfte

för enkätens skull

svininfluensan

Kris och kris, jag vill se smittskyddsinstitutets veckorapport om spridningen av nya influensan svininfluensan

För att svara på enkäten

studiesyfte

Andra mediasidor vinklar för att söka info i en speciell fråga

pga att jag skall ge allmänheten råd om den nya influensan info om vaccinationsbiverkningar

Då mitt arbete kräver det bedöma om ni levererar

intresserad av utvecklingen på siten disk. med somalier om svininfuensan

16. Vem eller vilka tror du är avsändare av innehållet på Krisinformation.se?

Regeringen

Reinfeldt

MSB

relevanta myndigheter

SOS vägverket, smhi andra myndigheter och landsting samt kommuner

Staten

regeringskansliet är väl uppdragsgivare, men det är statliga mynd som är avsändare

En samordnande krismyndighet

Krisberedskapsmyndigheten, SMHI, Smittskyddsmyndigheten etc

Myndigheterna

Det är en redaktion hos MSB som försöker få information från myndigheter och organisationer i Sverige, men det är svårt att få

tag i den, snabbt, korrekt och på ett relevant sätt. Speciellt under en kris.

Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Länsstyrelsen

Svenska myndigheter med MSB som redaktion (på uppdrag av regeringen)

myndigheter

Myndigheter

Organisationer tätt anslutna till myndigheter som t.ex läkemedelsverket, socialstyrelsen, smittskyddsinstitutet och SMHI m.fl.


65

Krisberedskapsmyndigheten

inte en aning, men antingen ett privat företag som tjänar pengar på att få unika besökare till hemsidan, eller en statlig

informations grej

Red_Krisinfo

Myndigheten för samhällskydd och beredskap

allmänheten, myndigheter, journalister...

MSB

De är en webbportal

Myndigheten MSB

Vet ej

svenska myndigheter

Staten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och flera andra myndigheter

myndigheter och andra ansvariga

Någon myndighet

rädningsverket

MSB

regering och kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

vet ej

Främst MSB

Olika myndigheter

Staten

msb

svenska myndigheter

Svenska staten

Speciell myndighet för krisinformation

Statliga tjänstemän på olika myndigheter

Myndigheterna

personer som behöver uppdatera sig inom sitt yrke

Olika myndigheter.

Olika myndigheter

olika myndigheter

myndigheter

myndigheter

regeringens departement och samhällsfunktioner

myndigheter

Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket, MSB, Räddningstjänsten

MSB

staten

regeringen eller ngn myndighet

sammanställning av olika myndigheter

Myndigheter

Kommuner och olika myndigheter genom MSB

Har glömt de exakta avsändarna. Men i mer generella termer så är det staten. Dvs allas våra skattepengar i en alldeles

underbar förening. Heja Vänsterpartiet!

myndigheter i samverkan

MSB

allmenheten

Olika myndigheter


66

Myndigheter

myndigheter

Statlig myndighet

ÖLL..SÅ KLART (Det är dit JAG betalar min SKATT !!!!!

Regeringen

flera myndigheter

förhoppningsvis myndigheter

vet ej

krisinformation (som får sin info från andra myndigheter)

Svenska myndigheter

Statlig myndighet

Myndigheter= länsstyrelsen, kommun,MSB, ect

myndigheter

Någon myndighet.

Myndigheter

sveriges myndigheter

MSB mfl. myndigheter

Alla mydnigheter tex som Räddningstjänst, Landstinget, Polisen, Migrationsverket ... osv som sammanställs av MSB, tänker

jag.

Myndigheter av olika slag

myndigheter

Samhälle, kommun , myndigheter

ingen aning

Gemensam sida för flera statliga myndigheter

tjänstemän/kvinoor på myndigheten

kommun & lansting på uppdrag av regering

läkemedelsverket, socialstyrelsen, smittskyddsinst.

MSB

framgår av respektive information tex SMI, polis etc msb,andra myndigheter

socialstyrelsen, landstingen, kommunförbundet

Länsstyrelser i samråd med övriga myndigheter

Myndigheter, läkare

Myndigheter

landstingen

ingen aning

ett antal myndigheter i samarbete

staten

Myndigheter (Länsstyrelse, Kommun mfl) och personer som informerar utan att själva lägga in synpunkter och vinklingar.

riksdagskansliet

Alla myndigheter som är ansvariga i frågan

svenska myndigheter

? div myndigheter / sakkunniga

Socialstyrelsen

?, fanns en länk på oll.se

Myndigheterna i Sverige

Socialstyrelsen

Svenska myndigheter

Människor som har tillgång till bra och omfattande information. Dessutom har de kompetens att tolka informationen liksom att

förmedl den.

myndigheter kanske ?


67

konstig fråga

Krisinformation.se drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Innehållet är framtaget genom

myndighetsgemensamma arbetsgrupper inom olika områden.

samverkan mellan olika myndigheter

vet ej

Svenska staten hoppas jag

Osäker på vem i staten som är ansvarig men en civil o en försvarsdel.

staten

Myndigheter och institutioner med kvalificerad kunskap, både på detaljplan och övergripande.

svenska myndigheter

Myndigheterna samlade organ

MSB, personer som scannar av andra källor och har direktkontakt med bl a RK , SOS Alarm och RPS

statlig myndighet? - hoppas jag

statlig myndighet

17. Krisinformation.se samlar och sammanställer bekräftad information från myndigheter. Skiljer sig ditt förtroende

för Krisinformation.se i förhållande till de myndigheter där informationen hämtats?


1 Ingen skillnad 66,9 % 95

2 Jag känner större förtroende för de 9,2 % 13

myndigheter där informationen hämtas

3 Jag känner större förtroende för 23,9 % 34

Krisinformation.se

Totalt 142

18. Vilket förtroende känner du för Krisinformation.se som förmedlare av information från andra myndigheter?


1 Mycket litet 2,1 % 3

2 Ganska litet 4,9 % 7

3 Ganska stort 50,0 % 71

4 Mycket stort 43,0 % 61

Totalt 142

19. I hur hög grad uppfattar du informationen på Krisinformation.se som trovärdig?


1 Inte trovärdig 0,0 % 0

2 Mindre trovärdig 2,1 % 3

3 Ganska trovärdig 34,3 % 49

4 Mycket trovärdig 63,6 % 91

Totalt 143

20. Har du ytterligare synpunkter eller förslag på förbättringar på Krisinformation.se?

Att meddelandet rullar fram på datorn som på TV Typ viktig information till allmänheten osv.

Uppdatera oftare!


68

Nej.

Fortsätt att finnas på Twitter en mycket bra tjänst TACK

Om ni ska ha en website som ska användas vid kriser så tror jag ni måste börja om. Detta är fel väg. Ingen DNSSEC, ingen

IPv6-access och andra tekniska problem. Hur ska man komma åt den om vi hamnar i en kris? Var finns de servrar som man

ska komma åt som informationslämnare respektive informationssökare?

MSB ska koncentrera sig på att planera INNAN en kris, och samla information EFTER en kris, men hålla sig borta från

operativ verksamhet under en kris. Det ska de organisationer som har ansvar göra.

Nej

Kanske mer förklaringar och t ex kartor

Det är så mycket text och svårt att se vad som är viktigast

Tycker att senaste tidens rapportering, i synnerhet ang. AH1N1 har varit något ensidig. Många söker information om den nya

influensan via nätet och det finns i stort sätt enbart två läger. Den samlade expertisen som står enade bakom hela

vaccinationsprocessen på ena sidan samt domedagsprofeterna på andra. Därmed har relevant och bekräftan information ang.

pandemin som t.ex dödsfall relaterade till vaccinet och återkallade vaccindoser från Canada (d.v.s något bekymmersamma

och besvärande nyheter) enbart diskuterats av domedagsprofeter. Detta medför att den senare gruppen får onödigt stort

gehör då människor vill ha all bekräftad information och inte enbart den bekräftade informationen som går i linje med vad

mydigheter tycker är mest lämplig för befolkningen att känna till. Alla vet att det finns risker så diskutera det öppet för att få

störst gehör.

gärna mer om vad man som privatperson kan göra för att förbereda sig för en eventuell kris. (kanske finns - jag har inte läst

allt, men i så fall gärna lättare att hitta)

Utveckla möjligheten att få information via epost.

Tydliggör vem som är avsändare av information

hemsidan kan göras tydligare och lättare att hitta på snabbt

Marknadsför sidan.

Gör en tydligare hemsida med mer fokus på få "rubriker", inte så mycket textmassa som gör att det inte känns överskådligt.

Det är viktigt att även låta hemsidans design spegla det man vill förmedla - lugn och information i kris, då får det inte vara rörigt

och ge en olugn känsla. Här blandas viktigt och oviktigt, aktuellt och längesedan släckta bränder.

- Tydligare skillnad mellan ny och äldre information. Datum är svårläst om man inte har perfekt syn.

- Sortera bort inaktuell info= visa rubriken som länk.

- Geografisk indelning önskvärd med markering eller sökning via kartbild.

Var inte så ängsliga över sociala medier.

Ringt den så kallade "influensalinjen". Fick sämre information där än jag själv kunnat söka på internet/räkna ut själv. Om

krisinformation.se rekommenderar denna typ av "telefontjänst" - se till att de som svarar är kunniga.

Allt är bra som det är.


69

Visa enbart aktuell (nu gällande) info under rubriken aktuellt. Länk tillbaka när man ger sig ut till myndighet mm via länk.

om ni ska få genomslag kan det ju vara bra att ha någon typ av marknadsföring. den är obefintlig idag

Alla texter är jämnstora så det är svårt att hitta,navigera i innehållet.

inget

att man ska kunna ställa frågor direkt

Svårt att hitta på sidan.

Fler nyttiga säkerhetsrelaterade länkar som t ex jordbävningsinfo i realtid, http://earthquake.usgs.gov/eqcenter/recenteqsww/

och liknande.

Jag orkar inte gå in på allt här och nu, men vilken vettig webbredaktör som helst (eller vad nu den yrkeskategorin kallas)

borde kunna se massvis med förbättringar som man skulle kunna göra på förstasidan för att göra den för tillfället mest

relevanta informationen mer lätttillgänglig.

Vore bra med ökad kännedom om sidan, om det verkligen skulle bli en kris.

Svårigheten att hitta sitt eget län,

jättesvårt i nuläget!!

att ni kan gå ut i media att den finns man borde göra mera reklam för siadn

Nej, har ingen erfarenhet av sidan sen tidigare.

Avbrott i radio, vb

Sidan uppdateras så sällan, och profileras så lite, att den faller mellan stolarna när en kris verkligen inträffar.

Vore kul om man kunde prenumera genom mail om man vill få viss information och när nyhetsflödet uppdateras. Även länkar

där man finner övrig information gällande händelse och var man kan finna stöd om man är drabbad.

Vet inte men även viss omvärldsbevakning vore kul och få, så man även blir medveten om var något händer i världen för att

kunna söka information och hitta den snabbt.

:-)

God jul :-)

Rätta, numera heter Sveriges Kvinnliga Bilkårer SKBR, endast Bilkåren, ni länkar till hemsidan under: Ansvariga aktörer,

Frivilligorganisationer

Jättebra sajt, ganska tydligt upplägg rörande mitt fall, nya influensan. Bra med alla samlade frågor, vilket är den sida jag

besökt mest, bra med mycket frågor av olika karaktär det är ju oftast man har en fråga som någon annan redan ställt. Kanske

kan man dock sortera alla frågorna inom en kategori bättre, då det börjar bli mycket. Jättenöjd med servicen, fem av fem!!!

Ännu enklare info för tex förståndshandikappade, dyslektiker mm.

1. För oss som inte vill ha en tjänst till såsom Twitter (det kommer och försvinner ständigt tjänster) eller kanske inte söker av

våra RSS-länkar så ofta som vi skulle vilja skulle det duga bra med att samma information skickades som ett e-brev på en e-

postlista.


70

2. Krisinformations länkar fungerar inte alltid beroende på att sidorna som man länkat till har gjorts om. Detta händer givetvis

oftare vid en dynamisk kris än vid ett stabilt tillstånd.

KBM-folk har tidigare när man påpekat saken skyllt ifrån sig men det duger lixom inte. Medborgaren struntar i vems felet än att

länken inte fungerar. Man surnar till och i sämsta fall ger man upp. Det finns gott om program som t.ex. varje 15 minuter kan

kontroller att länkarna fortfarande lever och det är inte för mycket begärt att man var en gång per dygn när det är lugnt och en

gång per timme vid en dynamisk kris, manuellt kontrollerar att länkanra man har på sidan fortfarande är relevanta. Ett

tilläggsalternativ skulle också kunna vara sätta en Rapportera felaktig länk-knapp bredvid varje länk så att ni så fort någon

"medborgare" hittar en trasig länk informerar er genom att trycka på knappen bredvid länken.Här är ett exempel: På sidan

http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____24430.aspx finns det en länk som heter Läs mer:

Nationell databas över inträffade naturolyckor. Länken är http://www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____19670.aspx

som inte längre finns. Det tog mig exakt 1 minut att hitta den här felaktiga länken och jag gjorde det helt slumpmässigt. Gick

bara in och titta på något som jag tyckte var intressant, gick in på sidan och klickade på länken. Det är inte ok med så usel

kvalitet. Är det krisinformation som ska ges och det är hit man ska ta sig för att finna myndighetsinformation

och länkar till relevant information, duger det inte att rycka på axlarna och säga att det är svårt. Det är ändå den uppgiften som

det förväntas att ni ska klara av. Sedan har jag också på KBM-tiden diskuterar med er om hur ni egentligen tänker er att få tag

på lokal information eftersom det inte är tänkt att kommuner ska ringa till er och berätta utan att ni själva ska "fiska fram"

kriser. Om man ska ha en nationell krisinformationssajt måste även lokala händelser som kan ta lite längre på sig att ta sig

genom mediabruset kunna vara värda att lägga ut. Men många kommuner känner inte till er och hur får ni i så fall reda på det

som har hänt?

Lite tankar så här på natten. Hoppas att de ger någon liten tanke.

1. Något renare layout.

2. Se upp med rundgång och korsvisa hänvisningar, bygg gärna en automattest som kollar detta automatiskt.

3. Kanske sökmöjlighet med lokal anknytning.

Mer "reklam" för sidan.

tid när man kan vaccinera sig i skara

Keep on rockin'

varför inte skriva hur många doser vaccin de olika sjukhusen får.

Dålig tunn info i berörd fråga (rädslan för komplicerade detaljer som lekmän inte förstår brukar få myndigheter att skära i

kunskapsbanken = " beschäftig feghet"

svininfluensa

uppdateras för sällan

väldigt rörig hemsida

Tycker det vore bra om krisinformation.se fick en bättre spridning. Jag sprider sidan till alla jag känner (och nästan till ännu

fler!). Inga känner till sidan innan, och alla blir mycket glada över att kunna få adekvat, korrekt och säker information. Alla är

trötta på skräckpropagandan i media (och då menar jag tyvärr all media - tidningar, radio, tv och inte enbart kvällstidningarna

och deras hemsidor även om de är absolut värst på skrämselrubriker utan underbyggnad). Jag upplever också att det är bra

med en samlande sida där information från olika ställen finns och är kontrollerad och säkrad.

Alltså: Tack för att ni finns, men bli bättre på att sprida ATT ni finns!

?

http://www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____19670.aspx


71

Jag borde snabbt kunna anmäla misstänkta biverkningar av svininfluensavaccinationen, t.ex. Ni har en rörig hemsida. Men

det går ju att lösa lätt. Vi gör hemsidor, där av kritiken också. Peter M 070-3744411

När jag frågade om ett barnbarn, 10 år, kunde ta 2:a H1N1 vaccinationen efter neuroligiska biverkningar av 1:a vaccinationen

fick jag svaret (uppringd snabbt) att man inte visste utan VC-läkaren fick besluta om det. Han/hon kan ju inte veta det som

personal på Läkemedelsverket inte vet.

Jag skulle vilja att källan alltid framgår. (Kan inte dubbelkolla nu pga enkäten.)

Dessutom är det viktigt att kommentarer/slutsatser/resonemang har gjorts av en kompetent person, så att en journalist utan

ämneskompetens inte oavsiktligt smyger in egna tolkningar utan att reflektera över det. Det är inte så lätt visa spårbarhet i

fakta och resonemang, men kanske går det att göra på något sätt. Informationen kommer för sent. Ni borde ha två delar= en

som är snabb och gör en scanning av mediernas nyhetsutbud och en där myndigheternas är samlad. ofta få man vänta i

evigheter för att få reda på vad som har hänt. Väldigt ofta ligger inaktuell information kvar väldigt länge och ger ett intryck av att

sidan inte uppdateras. Man skall inte behöva skrolla för att se att det händeder saker på sidan. Jag är på det stora hela mycket

imponerad över den stora uppsjö av information om exempelvis den nya influensan A (H1N1) som finns tillgänglig för

allmänheten och media på krisinformation.se (framförallt sammanställningen av "frågor och svar"). Förbättringsförslagen från

mig är emellertid som följer:

* Gör informationen mer lättöverskådlig (det kan ta ett tag innan man hittar just den länk som man söker efter - det kan känns

lite rörigt.) Tips: inspireras av Socialstyrelsens hemsida som är oerhört lättöverskådlig samtidigt som den innehåller mycket

fördjupad information).

* Att vissa av svaren i "frågor och svar" ibland brister språkmässigt eller tenderar till att bli lite för förenklade, så att

informationen upplevs som felaktig. Ett exempel när informationen känns lite "förskönad" (enligt mig) i förhållande till den

information som finns tillgänglig på Läkemedelsverkets hemsida (i form av produkresumé etc.)är svaret på:

//www.krisinformation.se/web/Pages/Faq/ShowFaqWithLeftMenu____31562.aspx?FaqId=2439

Härledningen till Läkemedelsverkets information om Pandemrix (produktresumén) och Socialstyrelsens information om

överkänslighet i samband med exempelvis tiomersal känns här inte helt spikrak, men det kan mycket väl vara så att jag missar

något, eller att man svara så för att kvicksilveröverkänslighet eventuellt inte är en "bekräftad" överkänslighet (?).

Hursomhelst: på det stora hela så tycker jag att informationen och upplägget är mycket bra!

Lägg ner siten.

95 % av innehållet har inte med kris att göra.

Det är viktigt hur information är utformad, det måste vara kortfattat och aktuellt med länkar vidare till fördjupning, snabb

överblick och återkoppling efter en störning. Omfattning på en kris, antal berörda är viktigt. Att det framgår vem som är

avsändare av information är också viktigt. Hänvisning till vem som hanterar en pågående kris är också viktigt.

Om det är möjligt, fler kortfattade rapporter i realtid. Ex: 17 dec: väderläget i Svealand och Götaland

Fortsätt förbättra tjänsten.


72

7.5 Bilaga 5 – Figurförteckning

Figur 1 – ”Från risk till katastrof och kris”

Styrka/

intensitet

Utbredning

Figur 2 – ”Triangeldramat”

Mottagare

Tillit

Förtroende

Trovärdighet

Sändare Förmedlare

Figur 3 – ” Illustration över undermineringen av gatekeeperfunktionen och att publik och

organisationer kan kommunicera med varandra utan inblandningen av massmedier.”

Organisation Massmedier Publik

Kris/risk

händelse

Risk

Katastrof

Kris

Anna Lindström Nina Åkermarkkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:290456/FULLTEXT01.pdf ·...

Documents

Transcript of Anna Lindström Nina Åkermarkkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:290456/FULLTEXT01.pdf ·...