Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Eva Myrheim

Skolan och stress En studie om skolpersonalens syn på elevers stress

School an stress And study of school staff´s views on te students´stress

Examensarbetet 15 hp

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 12-06-08

Handledare: Peter Carlman

Examinator: Sören Dalevi

Abstract

The purpose of this study is to examine how staff in the school looks at student’s stress. To

investigate this, I am using a structured interview (the questions are predetermined and the

responses open) with a total of eleven of the school staff. As a complement to the interviews

conducted, I have done a literature review. The results of this study show that the staff’s at the

school have a common understanding of what stress is. They define stress as something that

comes quickly, never to wind down and heaped of the working of task. The staff suggests that

it is difficult for students respond better to quiet. Being secure in his role as an educator is

important to stress. Generally, the school has no policy to work along in terms of stress and

stress-related knowledge is something that staff lacks. The subject stress is extremely broad,

complex and can be constantly developed.

Keywords: School, stress, students, school staff.

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka hur personalen i skolan ser på elevers stress. För

att kunna undersöka detta har jag använt mig av en strukturerad intervju (frågorna är

förutbestämda och svaren öppna) med totalt elva av skolpersonalen. Som ett komplement till

de intervjuer som gjorts, har jag gjort en litteraturstudie. Resultatet av studien visar att

personalen på skolan har en samsyn på vad stress är. De definierar stress som något som

kommer snabbt, att aldrig komma ner i varv och överhopning av arbetsuppgifter. Personalen

vittnar om att det är svårt för elever som är påverkade av stress att lära sig nya saker, de har

svårare att koncentrera sig i skolan och där med påverkas resultatet. Många ansåg att elever är

mer stressade idag än tidigare. Personalen ansåg det var viktigt att inte sprida oro, elever

svarar bättre på lugn. Att vara trygg i sin roll som pedagog är viktigt mot stress. Generellt har

skolan ingen policy att arbeta utefter vad gäller stress och att stressrelaterade kunskaper är

något som personalen saknar. Ämnet stress är extremt brett, komplext och kan ständigt

vidareutvecklas.

Nyckelord: Skola, stress, elever, skolpersonal.

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 1

1.2 Syfte ............................................................................................................................................ 2

1.3 Frågeställningar........................................................................................................................... 2

1.4 Avgränsningar ............................................................................................................................. 2

1.5 Disposition .................................................................................................................................. 2

2. Metod .................................................................................................................................................. 3

2.1 Urval ........................................................................................................................................... 3

2.2 Tillvägagångsätt .......................................................................................................................... 4

2.3 Analys ......................................................................................................................................... 5

2.4 Etiska överväganden ................................................................................................................... 5

2.5 Reliabilitet och validitet .............................................................................................................. 6

2.6 Källkritik ..................................................................................................................................... 6

3. Litteratur och tidigare forskning ..................................................................................................... 7

3.1 Vad är stress? .............................................................................................................................. 7

3.1.1 Stress ur ett historiskt perspektiv ........................................................................................ 7

3.1.2 Symptom på stress .............................................................................................................. 8

3.1.3 Vad framkallar stress? ......................................................................................................... 9

3.1.4 Barn och stress .................................................................................................................. 10

3.1.5 Skola och stress ................................................................................................................. 10

3.1.6 Förebyggande åtgärder ...................................................................................................... 11

3.2 Skolan ....................................................................................................................................... 12

3.2.1 Skolan uppgift ................................................................................................................... 12

3.2.2 Rektorn .............................................................................................................................. 13

3.2.3 Läraren .............................................................................................................................. 13

3.2.4 Fritidshem ......................................................................................................................... 14

4. Resultat ............................................................................................................................................. 16

4.1 Hur definierar pedagogerna stress? ........................................................................................ 16

4.2 Hur påverkar stress lärandet?................................................................................................... 16

4.3 Är elever mer stressade idag? .................................................................................................. 17

4.4 Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress? .................................................................. 18

4.5 Skolans policy .......................................................................................................................... 20

5. Diskussion ........................................................................................................................................ 21

5.1 Metod diskussion ..................................................................................................................... 21

5.2 Resultat diskussion .................................................................................................................. 21

5.3 Slutsats ..................................................................................................................................... 23

6. Avslutning ........................................................................................................................................ 26

6.1 Kritisk granskning ................................................................................................................... 26

6.2 Framtida forskning .................................................................................................................. 26

Referenser ............................................................................................................................................ 27

Litteratur ........................................................................................................................................ 27

Akademiska avhandlingar ............................................................................................................. 28

Elektroniska källor ......................................................................................................................... 28

Tidningsartiklar ............................................................................................................................. 28

Bilagor .................................................................................................................................................. 29

1

1. Inledning

Stress är ett mycket omtalat ämne i samhället, vi pratar om utbrändhet och om andra

följdsjukdomar som stress kan föra med sig. I min lärarutbildning har jag stött på olika former

av stress, både positivstress och negativstress. Jag har även sett vad stress kan medföra i

skolarbetet både för elever och för lärare. Vart femte barn lider av stress i dagens samhälle

enlig stressforskaren Peter Währborg1.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) beskriver vad som är

skolans ansvar och uppdrag. Skolan ska överföra grundläggande världen och lärande för varje

elev och på så sätt förbereda dem för livet och för det samhälle som vi lever i2. Stress kan

påverka att detta inte uppnås. Stress är i skolans miljöer något som det talas mycket lite om

och som jag anser är viktigt att belysa. Stress kan skapa ohälsa för många barn och unga och

det måste förebyggas.

1.1 Bakgrund

Som blivande lärare så finns det många tankar kring vad som är vår roll som lärare. Vad som

kan göras så bra som möjligt för att eleven ska tillgodoses rent kunskapsmässigt och se att alla

elever mår bra i skolan.

I undersökningar som Rädda Barnen gjort har det visat sig att 59 % av eleverna i skolan är

stressade och hälften av alla elever är rädda att misslyckas i skolan3. Även skolverket har gjort

en attitydundersökning som visar att det är många elever som känner sig stressade i skolan4.

Under de år som jag har arbetat som barnskötare så har jag stött på stress bland barn och

elever. Detta ligger till grund för mitt intresse kring stress. Hur ser vi på fenomenet stress och

vad gör vi åt det? Detta ämne är intresseväckande och viktigt för att få mer kunskap om hur

elevers lärande påverkas av stress i skolan.

1 Marie Hebeliun Svahn, Vart femte barn lider av sress, 2009, hämtad 2012-05-01 från

www.expressen.se/halsa/1.1730569/vart-femte-barn-lider-av -stress 2 Skolverket, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,Frietz, Stockholm, 2011, s. 7-

11 3Rädda barnen, Sex av tio elever upplever stress i skolan, 2011, hämtad 2012-05-08 från

http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/sex_av_tio_elever_upplever_stress_i_skolan.aspx 4Skolverket, Ökad stress bland elever, 2001, hämtad 2012-05-24 från

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2001/okad-stress-bland-elever-1.12204

2

1.2 Syfte

Syftet med följande arbete är att undersöka hur personal i skolan ser på elevers stress.

1.3 Frågeställningar

• Hur definierar pedagogerna stress?

• Hur påverkar stress lärandet?

• Är elever mer stressade idag?

• Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress?

1.4 Avgränsning

En avgränsning jag gjort i min uppsats är att jag inte tagit med olika handikapp, medicinska

diagnoser som kan ligga tillgrund för symtom för stress. Jag har valt att se allmänt på om

elever är stressade i skolan. Mina avgränsningar kan innebära att mina resultat inte blir helt

kompletta, speciellt i de diskussioner jag för kring stress. Då jag saknar kompetens för

diagnos och handikapps problematik i skolan känner jag att jag inte vill gå in på olika

diagnoser och vad de kan innebära.

1.5 Disposition

Rapporten inleds med en sammanfattning som följs av inledning med bakgrund, syfte,

frågeställning och avgränsning. Vidare följs arbetet av metodavsnittet som innehåller urval

där jag beskriver min valda teknik för resultatinsamling, den valda kommunen och skola,

medverkande och val av referenser. Efter det kommer avsnittet med litteratur och tidigare

forskning, utifrån mina valda referenser har jag delat in ansnittet i undergrupper efter

relevans. I detta skede i arbete går jag in på resultatbeskrivningen, denna del är uppdelad i

undergrupper som är kopplade till frågeställningarna. Där efter följs arbetet av en slutsats där

jag kopplar samman referenserna med resultatet. I diskussionen för jag resonemang kring de

resultaten som jag fått fram kopplat till referenserna.

I slutet av rapporten finns en avslutning där jag tar upp framtida forskning och den kritiska

granskningen av arbetet.

3

2. Metod

2.1 Urval

Jag valde att göra intervjuer istället för att göra enkäter till mitt arbete. En enkätstudie fyller

sitt fulla syfte om sambandet mellan ett intresse och fakta ska undersökas. Däremot är en

enkätstudie en mindre tillfredställande metod när syftet är att undersöka olika synsätt, där det

är svårt att skriva specifika och avgränsande frågor5. Den intervjutyp som jag ha valt att

använda mig av är en så kallad strukturerad intervju. Med det menas att frågorna är

förutbestämda men tillskillnad från en enkätundersökning så är svaren öppna6.

En tumregel är att enkätmetoden passar bra om man söker svar på faktafrågor och intervjun om

man söker svar på frågor av mer existentiell karaktär, så som inställning, attityd och upplevd

mening7.

Jag har valt den kommun som jag bor i för mitt arbete. Att jag valde just denna kommun är

för att det är i den här kommunen som jag kommer att vara verksam i och av

bekvämlighetsskäl. Kommunen ligger i hjärtat av Sörmland med närhet till såväl skog, ängar

och sjöar. Kommen är en pendlarkomun och på somrarna nästan fördubblas antalet invånare

då sommargästerna anländer.

I min valda kommun finns fem skolor fördelade på tre kransorter och två i centralorten. Utav

dessa fem skolor är fyra stycken förskoleklass till årskurs fem och endast en är förskoleklass

upp till nionde klass. Jag började med att begränsa mitt urval genom att välja bort skolan med

förskolklass upp till nionde klass. Andledningen till det är att jag vill i detta arbete fokusera på

elever upp till årskurs fem. Jag upplever att arbetet blir mer centrerat till de årskurser som jag

har valt att skriva om när skolan inte är för stor. Utav de fyra skolor som återstod att välja på i

kommunen så valde jag bort de tre skolorna som ligger i kransorterna av den anledningen att

jag har mer kontakt med personalen på skolan i centralorten.

I min undersökning har jag valt att fokusera på personalens syn på stress alltså har inga barn

förekommit i arbetet. Personalen på skolan valdes ut med hänsyn till yrkesverksamma år, alla

har arbetet mer än fem år i yrket. I undersökningen har klasslärare, speciallärare,

5 Bo Johansson och Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, Kulturförlaget AB, Uppsala, 2010, s.

24 6 Johansson & Svedner, 2010, s. 34-35

7 Johansson & Svedner, 2010, s. 24

4

fritidspedagoger och rektor intervjuats om stress. Anledningen till att dessa yrkeskategorier

tillfrågades var att få en så bred syn som möjligt på fenomenet stress. Sammantaget så blev 15

personer tillfrågade om att bli intervjuade, fyra av dessa valde att inte delta i intervjun. Alla

som intervjuades fick ett missivbrev innan intervjun (se bilaga 1).

Figur 1. Beskrivning av deltagarna i undersökningen (antal).

I valet av litteratur fick jag hjälp av en bibliotekarie som hjälpte mig att ta fram relevant

litteratur kring ämnet stress. Jag har aktivt valt att dels ta med aktuell forskning samtidigt som

jag har tittat på äldre litteratur. Detta har jag gjort dels för att få en så bred bild som möjligt

kring ämnet stress. Samtidigt så har det inte gjort så mycket forskning kring barn och stress

vilket då gör att den äldre litteraturen även är aktuell i dag. Även de styrdokument och

allmänna råd som finns för skola och fritidshem har fungerar som stöd för min undersökning.

2.2 Tillvägagångssätt

Frågorna till intervjustudien formulerades mot bakgrund av Währborgs bok Stress och den

nya ohälsan och av mina egna erfarenheter i skolan. Innan frågorna delades ut till de som

blivit tillfrågade om att vara med på intervjun, valde jag att göra en pilotundersökning.

Frågorna delades enbart ut till dem som inte kunde vara med i intervjun utan valt att svara på

5 4

2 1 1

2

10

7

2

6

1

15

11

4

1

7

3

Deltagarna i intervjustudien

Män Kvinnor Sammanlagt

5

frågorna skriftligen. Denna undersökning gjordes på en fritidspedagog som då är jämförbar

med den egentliga undersökningsgruppen. Anledningen till pilotstudien var att testa

intervjuupplägget för att se om det behövdes göra några ändringar8. Resultatet från

pilotstudien ingår inte i intervjustudien. Det behövdes inte göra några ändringar i upplägget av

frågorna eller dess innehåll.

Jag lämnade över missivbreven, där jag förklarat mitt syfte och vilka frågor som skulle ställas

under intervjun, till dem som jag valt ut för intervju. Sedan bokade vi tillsammans tid för

intervjun. Några av de tillfrågade tog tid på sig att svara om de kunde vara med och delta i

intervjun. Trots nya förfrågningar kunde vi inte boka in en tid för intervjuer. Några av dessa

personer valde då att svara på frågorna skriftligen.

Intervjuernas tidsomfattning tog omkring 30 till 45 minuter per intervju. Jag använde mig av

en diktafon vid inspelningen av intervjuerna. Intervjuerna gjordes på skolan för avtalad tid i

ett enskilt rum. Av de som inte gjorde muntliga intervjuer med fick jag en skriftlig

sammanställning. Det ställdes inga följdfrågor under intervjuerna.

2.3 Analys

Trots att alla 15 inte deltog i intervjustudien så valde jag att inte föra undersökningen vidare

till andra personer för att jag upplevde att studien uppnått sitt mättnadskriterium. Jag har valt

att göra min analys utifrån gruppering efter uppfattningar. Vilket betyder att jag har läst alla

svar flertalet gånger för att kunna hitta undergrupper i svaren. Analysen av intervjuerna har

gjorts helt utifrån svaren, individen är alltså helt bortkopplad från dessa9.

2.4 Etiska överväganden

Inför intervjuerna som hölls blev alla tillfrågade om de ville delta i min intervjustudie och de

fick missiv breven (se bilaga 1). Deltagandet var helt frivilligt och skulle genomföras enligt

överenskommen tid och plats. Alla deltagare blev väl informerade om att både de som

personer, deras svar och skolan ska vara konfidentiella.

Samtliga uppgifter som kommit in under min intervjustudie förvaras i en pärm i mitt hem. De

inspelningar som har gjort spelades över så fort intervjun sammanställts på papper.

8 RunaPatel och Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur AB, Lund, 2003, s. 58

9 Johansson & Svedner, 2010, s. 42-44

6

Alla svaren från denna intervjustudie kommer enbart att användas i mitt examensarbete

vårterminen 2012.

2.5 Reliabilitet och validitet

Känslan stress upplevs på olika sätt från individ till individ, vissa vill ha det lite stressigt för

att kunna prestera bättre och andra fungerar inte alls under de förhållandena. Det gör att det är

svårt att värdera arbetets validitet. Att intervjustudien bara gjordes på en skola kan anses som

för lite för att kunna ge ett resultat. Trotts detta så upplevde jag att studien uppnått sitt

mättnadskriterium. Däremot så hade resultatet säkert blivit annorlunda om fler skolor varit

inblandade i studien.

2.6 Källkritik

Jag har valt att ha med litteratur från forskare, stressforskare, professor i barn- och

ungdomspsykiatri, professor i pedagogik, förskollärare, barnläkare och filosofi doktor i

pedagogik. Vidare har jag fyllt ut detta med internetsidor och tidningsartiklar. Litteraturen har

varit spridd mellan olika årtionden för att ge en så bred bild som möjligt av ämnet stress.

Sammantaget gör detta att jag anser att min litteratur är valid.

7

3. Litteratur och tidigare forskning

3.1 Vad innebär stress?

3.1.1 Stress ur ett historiskt perspektiv

Ordet stress kommer ifrån det latinska ordet ”Stringere” som betyder ”dra åt”. Ordet stress har

historiskt sett inte ändrats utan det är innehållet som ändrats. Detta på grund av hur samhället

ser ut10

. Anpassningsförmågan och hur olika vi människor klarar av olika utmaningar och

påfrestningar kom att bli omtalat i form av stress i början av 1960-talat11

. Men redan 1946

myntades begreppet stress av läkaren och forskaren Hans Selye då han skrev om barn och

stress för det internationella stressforskningsinstitutet i Montreal12

.

Varje tidsepok har präglats av sina speciella hälsorisker och sjukdomarnas karaktär har likaså

formats av sin tid. Trots att vi lärt oss mer om sjukdomar och dess orsaker har detta inte

inneburit att hoten mot vår hälsa har kunnat elimineras, än mindre att de kunnat utrotas13

.

Stress är även en uråldrig reaktion för att kunna överleva det som man blir angripen av

antingen genom att fly eller genom kamp. Dagens moderna människor är fortfarande jägare

och fiskare anser Währborg, men att med tiden har vi lärt oss hantera hotfulla förändringar så

som sjukdomar och samhällsförändringar på ett annat vis14

.

Stress är det engelska ordet för spänning eller tryck. Inom medicinen och psykologin har det

använts för att beskriva de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av

psykiska och fysiska påfrestningar15

.

Ellneby menar att ”Ordet stress står för de reaktioner i kropp och själ som utlöses av en stark

upplevelse eller påfrestning oavsett om den är positiv eller negativ”16

. Även Währborg anser

att stress kan ses på olika sätt, bland annat hävdas han att stress är en reaktion på att kroppen

10

Svenska akademin, Stress, 2010, hämtad 2012-05-13 från

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/29/92.html 11

Clas Malmström, Vad är stress?2008, hämtad 2012-04-29 från

http://www.primavi.se/stress/artikel.cfm?newsID=1572&Vad%20%C3%A4r%20stress? 12

Ylva Ellneby, Stressade barn Natur och Kultur, Stockholm1999, s. 15 13

Peter Währborg, Stress och den nya ohälsan Natur och Kultur, Stockholm 2009, s. 25 14

Währborg, 2009, s. 27 15

Ellneby, 1999, s. 31 16

Ellneby, 1999, s. 15

8

utsätts för någon form av press, yttre eller inre påverkan. Omfånget kan variera och kan vara

olika från individ till individ17

.

Hans Selyes definition på stress är: ”Stress är en ospecificerad reaktion hos kroppen på varje

form av krav” Då kroppens komponenter reagerar och tvingas att göra det är det han menar är

stress18

.

3.1.2 Symtom på stress

När vår kropp och själ utsätts för påfrestningar uppvisar vi symtom på stress19

.

Både barn och vuxna reagerar på stress med liknande symtom20

. För de flesta som känner sig

stressade är de första signalerna att man är ledsen, sover dåligt och andra symtom är trötthet

som inte vill försvinna, rastlöshet, svårt att komma ner i varv21

. Försämrat minne och

koncentrationssvårigheter, stressad magen i form av magkatarr eller förstoppning kan vara

symtom på stress och i svårare fall även hjärtklappning och högt blodtryck,

andningssvårigheter kan också vara symtom på stress22

.

De första tecknen på att en person är utsatt för negativ stress menar även Währborg är trötthet

eller att ha ont i magen som senare kan följas av nedstämdhet, irritation, tappa lusten, lättare

att få infektioner än vanligt, fastna i negativa tankar och känna sig likgiltig. Vilket kan leda

till följdsjukdomar. Dessa följdsjukdomar kan ta lång tid att behandla om det inte bearbetas i

tid23

. Währborg menar att många av de sjukdomar vi utveklar som vuxna kan ha sina rötter i

stress vi utsattes för som barn24

.

Stress-systemet i sig består av nerver och hormoner. Impulserna som skickas iväg sätter igång

många olika reaktioner i kroppen för att hjälpa kroppen att ta itu med det som känns stressigt

eller olustigt25

.

Negativ stress som är långvarig utan återhämtning kan försvaga immunförsvaret och kan vara

skadlig och ge upphov till sjukdomar. Människan påverkas av stress oavsett om den är negativ

17

Währborg, 2009, s. 43-53 18

Mary Susan Miller, Stressade barn Forum, Stockholm, 1982, s. 22-23 19

Miller, 1982, s. 10 20

Ulla M. Andersson, ”Att ha ont kan vara ett tecken” Fritidspedagogen nr.3, 2012, s. 24 21

Stressad, Stress vad är det för något? 2007, hämtad 2012-05-11 från http://www.stressad.se/ 22

Stressad 23

Währborg 2009, s. 38 24

Währborg, 2009, s. 105 25

Stressad

9

eller om den är positiv. Då en person utsätts för negativstress under en längre tid är det ofta att

hen får muskelspänningar i kroppen som kan leda till darrningar, stela och ryckiga rörelser

och även försämrad hållning26

.

Enligt Währborg är stress en reaktion på mentala eller biologiska påfrestningar. Han säger

också att stress inte är en sjukdom men att stress kan leda till olika sjukdomar så som

fibromyalgi och andra psykosomatiska sjukdomar27

.

3.1.3 Vad framkallar stress?

Levin menar att stress framkallas av brist mellan vad vi behöver och förmår och vad miljön

erbjuder och kräver av oss. Vi behöver ett visst mått av ansvar i sammarbete med miljön som

erbjuds. Information kan vara stressframkallande vare sig den är för mycket eller om det är

för lite. Vidare menar Levin att stress kan uppstå då förväntningarna och en upplevd

verklighet inte stämmer överens. Detta kan gälla familjelivet, skolgången, arbetslivet, med

mera28

. Ellneby menar att de största orsakerna för att barn blir stressade är för de känner att de

inte duger eller räcker till. Andra exempel är bland annat relationer, understimulering,

överstimulering, skilsmässa, ekonomi i familjen och skolan29

.

Rädslor framkallar stress menar Miller, så som rädsla för att berövas stöd i livet, för det

plötsliga som kan ske, rädsla för oväsen/buller, rädsla för att bli manipulerad, bli avbruten i en

sysselsättning, bli berövad en ägodel, rädsla för att berövas friheten, att inte ha några fasta

gränser, rädsla för att inspekterad och avslöjad, rädsla för att vara för liten eller att bli lämnad

ensam30

.

Oftast är det kraven som gör att vi känner oss stressade och sedan hur det hanteras och tolkas i

olika situationer, vilka erfarenheter sedan tidigare i livet som framkallar stress31

.

Många som drabbas av stress ställer även väldigt höga krav på sig själv, man sätter ribban lite

väl högt. Många som ställer väldigt höga krav på sig själv är ofta väldigt engagerade i någon

form av verksamhet och har svårt för att säga nej till utmaningar och uppgifter32

.

26

Stressad 27

Währborg, 2009, s. 207-219 28

Lennart Levin, Stress och hälsa Skandia, Stockholm, 2001, s. 11-12 29

Ellneby, 1999, s. 42-57 30

Miller, 1982, s. 38-51 31

Stressad 32

Stressad

10

3.1.4 Barn och stress

Att utrycka sig i ord är något som barn kan ha svårt med och därmed förmedlar de istället

stress genom kroppsspråket eller med sitt beteende33

.

Barns hälsa har förändrats menar Währborg och han hävdar att det bäddar för konflikter och

äventyrar samhällets utveckling. Och det Währborg då menar är att den psykiska hälsan

försämrats och ligger på en oacceptabel nivå34

. Anledningen till att barn är stressade idag är

enligt Währborg att det är för få vuxna i barnens vardag, som exempel tar han upp

separationer, en förlorad förälder kan vara orsaken till att barn utvecklar eller är stressade35

.

Barn som annars har en god hälsa men som är stressade […] har en tendens att komma efter sina

jämnåriga i den fysiska och motoriska utvecklingen36

.

Nilsson refererar till Borelius och Bloom och skriver om att olika barn klarar stress på olika

sätt. Vissa klarar ett högre stresspåslag samtidigt som andra inte alls klarar av att hantera

påfrestningar37

.

För att kunna definiera barns stress kan det vara till hjälp att se över vissa punkter som att:

kontrollera barnens hälsa, syn och hörsel, om barnet är moget för sin ålder, sover och äter

barnet tillfredsställande, har något specifikt hänt den senaste tiden, har barnet genomgått

skilsmässa i familjesituationen, har barnet orealistiska krav och förväntningar på sig själv. Det

är först då som en förändring kan ske för barnet och barnets symtom kan då försvinna38

.

3.1.5 Skola och stress

Vantrivsel i skolan kan förorsaka stress hos barn, då ett barn dag efter dag känner socialt och

psykiskt lidande av någon form av trakasserier39

.

Om barnet upplever press att hinna med läxläsning, sina fritidsaktiviteter och intressen så kan

det skapa stress för barnet. Genom att känna vanmakt eller att inte ha kontroll över sin

situation kan göra att barnet reagerar med stress. Barn mår bäst om klasserna är små och

stabila, för om barn känner stress över sin situation kan de reagera negativt. Buller i skolan

33

Miller, 1982, s. 100-105 34

Währborg, 2009, s. 33 35

Währborg, 2009, s. 108 36

Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen, Barn- och ungdomspsykologi Studentlitteratur AB, Lund, 2001, s. 75 37

Kristina Nilsson, Barn och stress Karlstads Universitet, Karlstad, 2011, s. 1 38

Ellneby, 1999, s. 78-80 39

Währborg, 2009, s. 10

11

kan påverka både barn som lärare negativt. Hög ljudnivå påverkar koncentrationen och

uppmärksamheten, vilket påverkar bland annat språkutvecklingen som i sin tur kan skapa

stress. Att inte kunna prestera kan göra att barn visar tecken på aggressivitet och även

uppgivenhet i skolan40

.

Miller beskriver situationer som kan skapa stress i skolan. Det kan vara rädslan över att inte få

stöd av sin lärare, det kan vara ett misslyckat test eller att svara felaktigt under lektions tid41

.

Det är viktigt för barn att få leka, men det allra viktigaste är att de får bekräftelse42

.

Barn i skolan behöver tid för lek anser också Ellneby. Men även vuxenstöd i leken samt att få

möjlighet att leka långt upp i skolåldern för att kunna få öva sig på att se saker ur olika

perspektiv. Ellneby menar också att barn som inte har tid att leka är stressade, leken är

hälsosam och har en läkande kraft för barn som är stressade43

. Miller skriver om att pedagoger

måste stanna upp och ställa sig frågan om vad barnet vill, vad det signalerar med sitt sätt och

beteende för det är då pedagogen kan förstå vad barnet menar och kan hjälpa dem44

.

Sammansättning av barngrupperna på fritidshemmet är fastställt av skollagen, det ska vara en

lämplig storlek och verksamheten ska utgå från varje barns olika behov. En grupp som är för

stor för personaltätheten riskerar att de positiva effekterna kan bytas till dess motsatta. Det ger

konsekvenser för de stora grupperna påverkas negativt med stress och höga ljudnivåer45

.

3.1.6 Förbyggande åtgärder

När det kommer till förebyggande åtgärder så talas det om tre orsaker som är mest bidragande

och det är egenkontroll, brist för stöd och för att kunna hantera detta måste man bli medveten

om de olika varningssignaler som kommer från kroppen och själen46

.

För att kunna minska stressen hos barn är det ett måste att ta reda på vad som gör att barnet är

stressat47

. Währborg anser att det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera barns stress för att

de i framtiden inte ska utveckla stressrelaterade sjukdomar48

.

40

Währborg, 2009, s. 107 41

Miller, 1982, s. 39 42

Andersson, 2012, s. 23 43

Ellneby 1999, s. 121-123 44

Miller, 1982, s. 100-105 45

Skolverket, Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem Fritzes, Stockholm, 2007, s. 17 46

Stressad 47

Ellneby, 1999, s. 78

12

Som vuxen kan jag tänka efter och i viss mån välja vad jag kan och vill utsätta mig för. Barnen

har inte denna möjlighet. De tvingas anpassa sig till denna tillvara vi vuxna bestämmer, vare sig

de har den kapaciteten eller inte. Vi planerrar ofta som om alla barn har samma förmåga. Ett

barn som tvingas anpassa sig till många olika situationer och som har många och höga krav på

sig måste ofta ta sin energireserv för att klara detta49

.

Det är viktigt att vägleda de stressade barnen till lugn och att vuxna undanröjer så många

stressfaktorer som möjligt. Vila och lugn är av viktigt för reflektion, för att kunna utveckla

tankar, känslor och för att stärka barns självkänsla. Detta kan göras genom lekar och

aktiviteter som motverkar stress, så som massage och avslappning50

.

Ett sundare leverne med motion, aktiviteter, rätt kost och god sömn är förutsättningar för att

kroppen ska må bra51

. Skolverket nämner också att daglig motion förebygger stress. Idrott och

friluftsliv och alla sorters motion har stor betydelse för kropp och hälsa och motverkar

stress52

. Med avslappning blir det lättare att hitta sin inre balans och man kan då bli mera

medveten om de varningssignaler som kroppen och själen ger och det kan i sin tur

självkännedom om när stressreaktionerna kommer53

.

3.2 Skolan

3.2.1 Skolans uppgift

Skolans uppgift är att eleverna ska få finna sin unika personlighet och kunna delta i

samhällslivet genom frihet under ansvar54

. Att hjälpa elever att utvecklas självständigt är en

av skolans uppgifter och även att förmedla vissa grundläggande värderingar55

.

Undervisningen i skolan ska anpassas för varje elev efter förutsättning och efter deras behov.

Skolan har ett särskilt ansvar för att ge stöd åt de elever som är i behov av särskilt stöd av

olika anledningar56

. Skolan har en arbetsprocess som är i fem steg: uppmärksamma, utreda,

48

Währborg, 2009, s. 79 49

Ellneby, 1999, s. 36 50

Ellneby, 1999, s. 180 51

Stressad 52

Skolverket, SKOLFS:2000:135, IDROTT OCH HÄLSA, Ämnets syfte och roll i utbildningen, 2010, hämtad

2012-05-11 från http://www.skolverket.se/lagar-och-

regler/2.3134/2.5007?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2F

wpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D902 53

Stressad 54

Skolverket, 2011, s. 7 55

Lars Löwenborg och Björn Gislason, Lärarens arbete, Liber AB, Stockholm 2002, s. 25 56

Skolverket, 2011, s. 8

13

dokumentera, åtgärda, följa upp - utvärdera. Detta är en process som rektorn bär ansvar för57

.

Om en elev inte kan nå målen och anses behöva stödåtgärder för sitt lärande så ska det finnas

ett åtgärdsprogram för eleven. Detta medför att skolan kan reducera elevens problem för

inlärningen58

.

Resultaten i en arbetsgrupp i skolan kan bero på storleken, i en liten grupp finns det möjlighet

till att kunna yttra sig och i den stora gruppen kan det vara svårare att göra sig hörd. I den lilla

gruppen är det procentuellt sätt fler aktiva efter än i den större gruppen59

.

3.2.2 Rektorn

Att lärarna/pedagoger ska få en kompetensutveckling är något som är rektorns ansvar och som

krävs för att lärarna ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorn ska se till att skolan har en god

arbetsmiljö där eleverna får god hanledning och stöd för sitt lärande. Vidare ska rektorn

ansvara för elevhälsan så att den utformas så att eleverna få det stöd de behöver och att

kontakt mellan skola och hem upprättas om det skulle tillstå problem/svårigheter för eleven i

skolan. Rektorn ansvar också för att sammarbetet mellan olika verksamheter fungerar för att

stödja eleven i skolan60

.

Det yttersta ansvaret har rektorn för elever som är i behov av stöd i skolan och att, de

stödåtgärder som kan behövas sätta in61

.

3.2.3 Läraren

Under småbarnsåren är det mamma och pappa som barnen knyter an till. När de börjar skolan är

det nya vuxna som blir betydelsefulla för anknytningen. Lärare blir mycket viktiga personer62

.

I rollen som lärare och ledare för en klass/grupp så måste ledarstilen anpassas efter

barngruppen anser Löwenborg och Gislason. Som lärare är det viktigt att se eleverna i

gruppen och se att alla är inkluderade i gemenskap där ingen är utsatt för någon form av

trakasserier. Utarbetade rutiner och metoder för att bryta destruktiva mönster i en grupp och

arbeta förebyggande helatiden är något som lärare måste jobba med hela tiden. Viktigt i

57

Lars H Gustafsson, Elevhälsan börjar i klassrummet Studentlitteratur AB, Lund, 2009, s. 77-78 58

Bengt Person, Elevers olikheter Liber AB, Stockholm, 2001, s. 122 59

Löwenborg & Gislason, 2002, s. 81 60

Skolverket, 2011, s. 18-19 61

Gustafsson, 2009, s. 77 62

Andersson, 2012, s. 23

14

skolan är att läraren ser sin roll i elevgruppen som ledare för trygghet och leder klassen framåt

och hjälper dem elever som kommer av sig63

.

En förutsättning för att lärare ska kunna handla rätt utifrån vad som är bäst är att lyssna till

elevers behov och att möta eleverna64

. Löwenborg och Gislason anser också att en lärare bör

ha rutiner för olika ändamål, för att många elever har svårt för förändringar och vissa elever är

mer känsliga än andra i övergångar mellan aktiviteter65

.

Viljan och förmågan att lyssna till elevernas behov och att möta dessa behov utifrån en

bedömning av vad som bäst kan tjäna den enskilde, är absoluta förutsättningar för att läraren ska

kunna handla rätt i mötet med alla de elever han har i sin hand66

.

En lärare måste skapa trygghet för eleverna, det handlar om att bygga relationer mellan lärare

och elev67

. Att anpassa undervisningen för eleverna, visa vägen för kunskaper och färdigheter

för elevens räckvidd är lärarens uppgift. Bergem menar att lärare måste ha en öppenhet för

nya tankar och idéer och en förmåga att förnya sig och hålla sig informerad om vad som

händer för att kunna utveckla sina färdigheter i samspel med eleverna68

.

Omsorgen som en lärare visar eleverna är att vara vägledare vid de svåra valen och att hjälpa

till när det känns tungt i uppförsbacke för eleven69

.

3.2.4 Fritidshem

Fritidshemmen ingår i skolans verksamhet, de pedagoger som verkar där är en del av skolans

hela arbetslag70

. Fritidspedagoger är de i skolan som inte bedömer barnen i verksamheten, de

är även lämpade att hjälpa och lätta på barnens stress71

.

Enligt Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem nämns det att den pedagogiska

ledningen har en viktig faktor för kvalitén för fritidshemmen, det är även av betydelse att

ledningen har goda kunskaper om fritidshemmets mål och uppdrag72

.

63

Löwenborg & Gislason, 2002, s. 12-13 64

Trygve Bergem, Läraren i etikens motljus Studentlitteratur AB, Lund, 1998, s. 80 65

Löwenborg & Gislason, 2002, s. 30 66

Bergem, 1998, s. 80 67

Löwenborg & Gislason, 2002, s. 194 68

Bergem, 1998, s. 87-89 69

Bergem, 1998, s. 117 70

Andersson, 2011, s. 10 71

Andersson, 2012, s. 23 72

Skolverket, 2007, s. 14

15

Övergången mellan skolan och fritidshemmet ska utvecklas för att berika elevens mångsidiga

utveckling och lärande, detta för att kunna stödja elevernas utveckling långsiktigt. Läraren i

klassen ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen på fritidshemmet och utveckla

samarbetet mellan dessa. Då det gäller elever i behov av särskilt stöd är sammarbetet mellan

skola fritids viktigt för att uppmärksamma detta73

.

Det som är avgörande för fritidshemmens kvalité är om personalen är kompetenta och det är

kommunens ansvar att se till att de är det74

. Samarbete mellan verksamheterna är en

förutsättning för att kunna dela de gemensamma utrymmena på skolan och att fritidshemmet

kompletterar skolan under den skolfria tiden i skolan. Fritidshemmet ska enligt skollagen

erbjuda utveckling och detta görs genom att utmana barnen och vidga deras vyer i de

aktiviteter som erbjuds och att stärka deras självkänsla. Fritidshemmet kan erbjuda fysiskt

aktivitet, vilket har betydelse för barnen då de har ett stort behov av rörelse. Med regelbundna

fysiska aktiviteter kan fritidshemmen göra inverkan på barns hälsa och livsstil75

.

Alla barn behöver stöd i sin utveckling, vissa mer än andra. Enligt skollagen ska barn i behov

av särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som det kan krävas även på fritidshemmet.

För vissa barn kan det krävas att speciella stödinsatser sätts in, stödet kan vara att sätta in

ytterligare en pedagog eller att ge personalgruppen konsultation och handledning. Kontinuitet

och trygghet är extra viktigt för de barn som är i behov av särskilt stöd vid övergången mellan

skolan och fritidshemmet76

.

73

Skolverket, 2011, s. 17 74

Skolverket, 2007, s. 19 75

Skolverket, 2007, s. 20-24 76

Skolverket, 2007, s. 30-31

16

4. Resultat

4.1 Hur definierar pedagogerna stress?

Begreppet stress ansåg alla att det kunde definieras som något som kommer snabbt, på grund

av att vi har förmycket att göra, att aldrig komma ner i varv, att aldrig komma ner i varv kan

upplevas mycket jobbigt. Det var många som ansåg att överhopning av arbetsuppgifter var

stress. En beskrivning på stress: ”man ser inte skogen för alla träden”, det hen menade var att

huvudet inte kan ha överblick över att lösa och organisera.

Förmycket att göra så kroppen inte hinner gå ner i varv. Överbelastning av tankeprocesser

(Lärare).

I intervjuerna sades det även att stress kan vara både positiv och negativ. Det som menas är att

om något är roligt så upplevs stressen som positiv. Däremot om det är något som är tråkigt

alternativt om det ställs krav på en individ som hen inte kan eller vill uppnå upplevs den

stressen som negativ stress.

Figuren nedan sammanfattar det som står i texten med ett par ord och även det som flertalet svarade i

intervjuerna.. Det finns liknande figurer i slutet av varje undergrupp. Anledningen till att jag har valt att göra

dessa figurer är för att på ett överskådligt sätt få fram kärnan ur texten.

Figur 2. Informanternas definition av stress.

4.2 Hur påverkar stress lärandet?

Det kan vara svårt att lära sig nya saker för elever som är påverkade av stress. Stressnivån

påverkas av att eleven känner oro eller är hyperaktiv som är skiftande med nedstämdhet eller

trötthet. Det är svårare att koncentrera sig i skolan och där med påverkas resultatet för

Definition på stress

Kommer snabbt Ej gå ner i varv Många

arbetsuppgifter Positivt och negativ

17

inlärning vilket blir negativt. De kan även vara så att eleven blir mer utåtageraden, kanske lite

aggressiva och det kan blockera inlärningen för eleven.

Ont i huvudet, koncentrationen, svåra att nå en del är inte på plats mentalt och har kanske

tidigare varit det och det blir över mäktigt allting att hela tiden ligga steget före med dem.

Barnen stänger ner (Lärare).

Osäkerhet, otydlighet och jobbiga familjeförhållanden påverkar barnen definitivt i lärandet,

men att det kan vara olika från barn till barn menar de flesta medverkande för

undersökningen. Många av de intervjuade vitnade om att de inte visste hur de skulle anpassa

verksamheten till elever som känner sig stressade, för de själva känner sig stressade över att

eleverna måste uppnå kunskapsmålen i läroplanen. En person anser det rakt motsatta, hen ser

inte att barn är stressade i skolan eller av skolarbetet. Hen menar att möjligen kan lärarens

stress smitta av sig på eleverna.

Figur 3. Informanternas åsikter om stress som påverkar lärandet.

4.3 Är elever mer stressade idag?

Jag tycker att det borde vara det, men jag vet inte. Men vi gör alla mer idag än tidigare.

Kvantitet har gått före kvalitén. Man ska göra så himla mycket på sin fritid och ska hinna med

och vara med på mycket. Skolan kommer verkligen i andrahand. Om inte skolan fungerar så är

det inte sidoaktiviteternas fel utan det är då skolans fel. (Rektor)

Absolut är elever mer stressade idag ansåg de flesta och anledningen är att barnen oftast blir

påverkade av sina föräldrar. Med detta menas att föräldrar ställer orimliga krav på sina barn

det kan vara att de pressas för att nå mål som föräldrarna sätter upp för sina barn.

Stress som påverkar lärandet

Oro och hyperaktivitet

Koncentrations-

svårigheter Familjeförhållanden

Anpassar ej verksamheten

18

Vidare nämnde flera medverkande att de upplevde att eleverna har mera krav på sig för att

kunna nå de olika målen som sätts upp för dem. Samtidig ska eleven/barnet hinna med att

vara med på många olika aktiviteter hemma också.

Eleverna kan bli oerhört stressade när de upptäcker att de inte kan saker på en gång. Detta

fenomen upplever de intervjuade är vanligare hos flickor än hos pojkar. Alla elever blir mer

eller mindre stressade kunskapsmässigt. Det är något som alla elever stöter på förr eller

senare, de får en dalgång i sin inlärningskurva. Samtidigt som kunskapsmålen som finns i

styrdokumenten måste uppnås så måste eleverna fungera i sociala sammanhang som

klassrummet eller på fritidshemmen. Informanterna talade om att för barn idag måste det

helatiden hända saker annars är det tråkigt.

Just nu är det lite dallrigt i gruppen, det är mycket ont i huvudet och ont i magen (Lärare).

Men en av dem som svarade på frågan om elever är mer stressade idag svarade nej på den

frågan. Hen ansåg att skillnaden är bara att vi ändrat uppfattning om vad som stressar oss och

att elever alltid varit mer eller mindre lika stressade.

Figur 4. De intervjuades svar på om elever är mer stressade idag.

4.4 Hur arbetar pedagogerna för att förebygga stress?

Hela intervjugruppen anser att tydlighet, dialog, framförhållning och upprepning är definitivt

förebyggande för eleven. Att inte sprida oro som pedagog är viktigt, elever svarar bättre på

lugn. Att vara trygg i sin roll som pedagog är viktigt mot stress och vidare ha dialog med

hemmet för att stävja den stress som kan förekomma för eleven.

Att komma ifrån klassrummet och arbeta i mindre grupper alternativt enskilt kan vara

avstressande då eleven upplever att de inte hinner med i klassen, det kan verka förebyggande

Stressade elever

Är mer stressade

Högre krav Familjeförhållanden Fler aktiviteter

på fritiden Huvud- och

magont

19

mot stress. Detta sätt är inte helt generellt för alla elever menar en av de medverkande. Vissa

tycker att det är skönt att komma ifrån medan andra elever också blir stressade av det.

Hålla igen på antalet aktiviteter och att inte utsätta sig för stressmoment. Men det är en

omöjlighet att inte sitta på nätet och samtala, men det är ju en del av barnens verklighet idag.

Om man tog bort sådana bitar och till förmån med sundare leverne och gå i skogen och grilla

korv och leka i skogen tror jag att det skulle vara mera avstressande (Lärare).

Personalen talade om att det som pedagoger kan göra är att vara lyhörda, villiga att anpassa

miljön och utlärningspedagogiken för att kunna fånga upp de stressade eleverna. Att ha

förmågan att kunna avleda barnet från den stressade situationen och anpassa pedagogiken så

att eleverna inte märker att förändringar sker. Vidare nämnde en lärare att rutiner skapar

trygghet för eleverna som skapar lugn.

En deltagare nämnde också att när skolan byggdes om så skulle det finnas en lugn plats, men

så har det inte blivit utan det har snarare blivit tvärtom. Det upplevs att där har det blivit plats

för lek, rörelse och det står datorerna överallt.

Jag kan tycka som chef för skolan, att det är alldeles för mycket som läggs på pedagoger.

Samtidigt som alla andra problem i samhället projiceras in i skolan, i skolan ska vi ju ta hand

om allting liksom, men vi är ju en plats som är ett forum för lärandet. Det är för mycket som

läggs på skolan och det gör ju att någonstans måste man ju ta tiden. Jag försöker att hålla igen

på antal aktiviteter som läraren ska göra utöver det de ska göra (Rektor).

Vidare talade de intervjuade om att skydd mot stress är att vuxna pratar med barnen, är ärliga

och rensar bort onödigt många aktiviteter. Att det finns tid till att bara vara, och att kunna

strosa runt, alltså ha lite tråkigt. Att ha tid till att tänka egna tankar klart. Att inte alltid ha

kompisar runt sig och att i skolan arbeta i mindre grupper.

Figur 5. Personalens tankar kring förebyggande arbete mot stress.

Förebygga stress

Tydlighet, dialog, framförhållande och upprepning

Trygg i sin yrkesroll Anpassning efter

eleven Minska antalet

aktiviteter

20

4.5 Policy på skolan

Någon generell policy har inte skolan att arbeta utefter då det gäller elever som är stressade.

Dock är det många som arbetar med att ha inslag av massage och olika former av lekar som

skapar lugn och trygghet. Stressrelaterade kunskaper är något som de intervjuade upplevde att

de saknade. De ansåg också att det skulle vara viktigt att ha och tror att det skulle underlätta

deras arbetssituation.

Figur 6. Skolans policy.

Policy på skolan

Icke befintlig Massage Lekar som skapar

lugn Bristande kunskaper

21

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Att jag bara valt en skola ger en syn på hur just denna skola ser på stress och jag skulle nog ha

valt ut fler skolor i kommunen för undersökning av ämnet stress i skolan. Dock var det

representanter från alla årskurser. Undersökningen gjordes med vuxna om hur de ser på stress

och vad det kan innebära för eleven. Det som har framkommit i intervjuerna är enbart en

skolas personals syn på stress. För att ha förstått hur eleverna upplever stress och hur de ser på

fenomenet stress så skulle även en undersökning med dem också ha gjorts.

Jag kanske skulle ha gjort enkäter istället och lämnat ut till olika skolor för att se likheter och

skillnader mera tydligt. Vidare att jag hade fått med flera rektorer i kommunen och fått hela

kommunens syn på stress inte bara från en enda skola.

5.2 Resultatdiskussion

På definitionen av stress har Ellneby77

, Währborg78

och Miller79

alla samma uppfattning som

det som intervjuades angående hur stress kan definieras. Att kroppen reagerar på yttre och

inre påfrestningar och inte kan komma ner i varv. De som medverkade i intervjuerna anser att

stress är något som kommer snabbt. Både intervjugruppen och Ellneby80

har kommit fram till

att det finns olika typer av stress, positiv och negativ stress. Ökad arbetsbelastning kan leda

till negativ stress. Nilsson81

beskriver hur vissa personer klarar av ett högre stresspåslag än

andra.

I resultatet framkom det att elever som upplevs stressade visar oro och hyperaktivitet, vilket

påverkar lärandet negativt. Detta överensstämmer med de symtom på stress som Währborg

skriver om. Författaren visar i sin text på flera symtom bland annat trötthet, ont i magen,

irritation, infektionskänslig och likgiltighet. Stressade elever upplevs även ha extremt svårt att

koncentrera sig82

.

Att elever är mer stressade idag framkom i studien. Det är inte bara de intervjuade som har

märkt av elevers ökade stressnivåer det har även Währborg. Författaren anser att en anledning

77

Ellneby, 1999, s. 15 78

Währborg, 2009, s. 43-53 79

Miller, 1982, s. 10 80

Ellneby, 1999, s. 15 81

Nilsson, 2011, s. 1 82

Währborg 2009, s. 38

22

till den ökade stressen är att det finns för få vuxna kring barnen83

. Enligt Ellneby är den

största orsaken till att elever känner sig stressade att de känner att de inte duger till84

. Detta i

kombination med det som har framkommit i intervjuerna att det upplevs att eleverna har

högre krav på sig idag gör stressnivåerna ökar ännu mer.

Även familjeförhållandena är något som både författarna i litteraturgenomgången och de

intervjuade tar upp som stressfaktorer. Ellneby85

och Währborg86

har skilsmässa och

ekonomiska problem som stressfaktorer. Att familjeförhållandena upplevdes som en

stressfaktor visar också på att de intervjuade upplever eleverna som mer stressade idag än

tidigare. Det är framförallt för att vårdnadshavare ställer för höga krav på barnen. Levin87

beskriver att denna stressfaktor kommer fram när förväntningarna inte stämmer överens med

verkligheten. När eleverna upplever denna splittring ställer de ännu högre krav på sig själva

för att nå upp till förväntningarna.

De som deltog i intervjun vittnade om att eleverna har fler fritidsaktiviteter idag än vad de

hade för ett par år sedan. Währborg menar att om eleverna känner press att hinna med alla

sina fritidsaktiviteter samtidigt som skolarbete så leder det till att de blir stressade88

.

Intervjugruppen har uppmärksammat att elever oftare har ont i huvudet och magen vilket

enligt Währborg är ett av de första symtomen på negativ stress89

.

Tydlighet, dialog, framförhållande och upprepning var några saker som de intervjuade höll

som extra viktigt i förebyggand arbete. Dialogen är även viktig för Ellneby som anser att detta

ligger till grund att ta reda på vad som gör att eleven är stressad90

. Genom att arbeta

förebyggande kan barns stress identifieras tidigt för att de inte ska utveckla stressrelaterade

sjukdomar91

. Löwenborg och Gislason skriver att det är viktigt för läraren att anpassa sin

lärarstil beroende på vilken barngrupp hen är i92

. Författarna menar även att läraren måste se

sin roll som ledare i klassen för att skapa trygghet. Detta går att koppla till det intervjugruppen

tog upp, nämligen att läraren måste vara trygg i sin yrkesroll.

83

Währborg, 2009, s. 108 84

Ellneby, 1999, s. 42-57 85

Ellneby, 1999, s. 42-57 86

Währborg, 2009, s. 108 87

Levin, 2001, s. 11-12 88

Währborg, 2009, s. 107 89

Währborg 2009, s. 38 90

Ellneby, 1999, s. 78 91

Währborg, 2009, s. 79 92

Währborg, 2009, s. 79

23

Att anpassa verksamheten efter eleverna är något som framkommer tydligt i resultatet. I

skolans styrdokument står det att eleverna ska få finna sin unika personlighet93

.

Undervisningen ska också anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Löwenborg

och Gislason menar att det är viktigt för läraren att se individen i gruppen94

. Även Bergem

menar att läraren måste lyssna till elevernas behov för att kunna möta dem95

. Övergången

mellan skolan och fritidshemmet ska, enligt styrdokumenten, långsiktigt stödja eleverna96

.

Ett annat sätt att få ner stressnivåerna är att minska antalet aktiviteter enligt personerna i

intervjuerna. Detta stämmer överens med det som Miller skriver, att pedagogerna måste

stanna upp för att ta reda på vad eleverna vill ha för aktiviteter97

. Ellneby är inne på samma

sak när hon skriver om att eleverna måste anpassa sig till vad lärare har planerat98

.

Ellneby skriver att det är viktigt med vila och lugn för att kunna reflektera, utveckla tankar

och känslor. Författaren menar att detta kan uppnås genom massage och avslappning vilket

leder till minskade stressnivåer99

. Att det inte finns någon sammanställd policy på skolan för

hur de ska hantera stress framkom i intervjuerna. I resultatet framkommer det att flera av de

intervjuade arbetar med massage i sin verksamhet men gör det inte i syfte att minska

stressnivåerna. Förutom massage ägnar sig personerna i intervjustudien åt lekar som skapar

lugn. Ellneby menar att leken är hälsosam och har läkande kraft på barn som är stressade.

Författaren pointerar hur viktigt det är med vuxenstöd i leken100

.

I intervjustudien framkom att lärarna inte anpassar verksamheten på grund av okunskap och

för att de själva upplever krav som ställs på dem vilket gör dem stressande. Det är rektorn

som ansvarar för att de som arbetar i skolan får den kompetensutveckling de behöver enligt

skolverket101

.

5.3 Slutsats

Mitt syfte med undersökningen var att undersöka hur personal i skolan ser på stress, uppfattar

de eleverna som stressade och påverkar det elevernas inlärning. Jag ville också ta reda på om

93

Skolverket, 2011, s. 7 94

Löwenborg & Gislason, 2002, s. 25 95

Bergem, 1998, s. 80 96

Skolverket, 2011, s. 17 97

Miller, 1982, s. 100-105 98

Ellneby, 1999, s. 36 99

Ellneby, 1999, s. 180 100

Ellneby 1999, s. 121-123 101

Skolverket, 2011, s. 18-19

24

det är någon skillnad på stressnivåerna idag mot hur det har varit tidigare. Om det skulle visa

sig att personalen upplevde eleverna som stressade ville jag ta reda på hur det förebyggande

arbetet ser ut.

Personalen hade en likvärdig syn på fenomenet stress. De ansåg att det finns både positiv och

negativ stress. Det som definierar ordet stress är att kropp och själv reagerar på en stark

upplevelse eller påfrestning, oavsett om den är positiv eller negativ102

. Olika personer reagerar

olika på stress, vissa klarar en högre stressbelastning än andra103

. Det kan göra att olika

individer kan reagera med positiv- eller negativstress på samma situation. Med tanke på detta

är det extremt viktigt att anpassa verksamheten efter individen. Det framgår även tydlig i de

styrdokument som finns för skolan104

.

De som var med i intervjustudien vittnade om att de upplever att eleverna har en hög

stressnivå och att de finns mycket som kan göras åt detta. Att inlärningen påverkas av stress

visar resultatet utav de intervjuer som gjordes. Där framkom bland annat att eleverna är

oroliga alternativ hyperaktiva. De visar även upp koncentrationssvårigheter. Andersson

skriver att barn och vuxna reagerar liknande på stress105

och Währborg beskriver att några av

de första tecknen på att en person visar upp stressymptom är bland annat trötthet och ont i

magen106

. Både intervjugruppen och Währborg talar om att barn är mer stressade i dag107

.

Redan 1946 myntade Hans Selye begreppet stress108

. Så att hävda att detta fenomen är en

modern företeelse går inte. Jag har dock kommit fram till att kunskaperna om stress i skolan

värld inte är så spridda som de borde vara. Ordet stress har inte förändrats, däremot har de

verderingar vi lägger i ordet gjort det och det är på grund av hur samhället ser ut 109

. Det kan

få stor betydelse för skolan, för om olika personer lägger olika värderingar i ett ord kan det bli

svårare för elever och lärare att beskriva hur de känner eller upplever en situation.

Det som är mest uppseendeväckande är att personalen inte vet hur de ska anpassa

verksamheten utifrån stressade barn. Samtidigt talar de varmt om hur verksamheten ska

anpassas och hur viktigt det är för den enskilda individen. Det säger mig att de egentligen inte

102

Ellneby, 1999, s. 15 103

Nilsson, 2011, s. 1 104

Skolverket, 2011, s. 7 105

Andersson, 2012, s. 24 106

Währborg, 2009, s. 105 107

Währborg, 2009, s. 108 108

Ellneby, 1999, s. 15 109

Svenska akademin

25

är medvetna om vad de säger och att de borde läsa in sig mer på de styrdokument som finns i

skolan.

26

6 Avslutning

6.1 Kritisk granskning

Jag är inte riktigt nöjd med mitt arbete. Jag känner att jag begränsade mig för mycket när jag

valde att bara ha med en skola i min studie. Det gör att mitt resultat bara gäller den skolan och

inte resten av kommunen. När jag gjorde avgränsningarna, att inte ta med medicinska

diagnoser eller eleverna, så begränsades min studie ytterligare. Detta kan ha lett till att

resultatet är för magert. Om jag i mitt urval inte valt bort de andra skolorna i kommunen hade

det kunna leda till att mättnadskriterium inte uppnåtts lika fort. I urvalet valdes även eleverna

bort. Om de hade varit med i arbetet så hade resultatet från dem kunnat ställas mot resultatet

från lärarna. Då hade det kunnat framkomma skillnader i hur de olika grupperna ser på

elevernas situation kring stress.

Samtidigt så är jag nöjd med den litteratur jag fick fram för jag upplever att den har varit valid

för ändamålet. Utifrån intervjustudien kan jag säga att jag vet hur personalen på min valda

skola ser på fenomenet stress.

6.2 Framtida forskning

Ämnet stress är extremt brett, komplext och kan vidareutvecklas in i det oändliga. Jag känner

att jag inte är färdig med detta ämne. Arbetet har gett mig mersmak för vidare forskning. Det

har väckt nya frågeställningar hos mig, bland annat hur barnen upplever stress, om den

moderna tekniken är ett hjälpmedel eller om den skapar ännu mer stress och är

stressupplevelserna för eleverna olika beroende på ämne.

Jag kan inte undgå att ställa mig frågan varför personalen på skolan inte har tagit frågan om

stress och lyft den till en högre instans. Detta har lett in mig på nya tankegångar om stressens

sociala betydelse. Är stress ett tabubelagt ämne som vi inte ska tala om?

27

Referenser

Litteratur

Andersson, Lars. Vägledning pedagogiskt förhållningssätt, Stockholm: Natur och Kultur,

2011.

Bergem, Trygve. Läraren i etikens motljus, Lund: Studentliteratur AB, 1998.

Ellneby, Ylva. Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur,

1999.

Evenshaug, Oddbjörn och Dag Hallen. Barn- och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur

AB, 2001.

Gustafsson, Lars H. Elevhälsan börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur AB, 2009.

Johansson, Bo och Per Olov Svedner. Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala:

Kunskapsförlaget AB, 2010.

Levi, Lennart. Stress och hälsa. Stockholm: Skandia 2001.

Löwenborg, Lars och Björn Gislason. Lärarens arbete, Stockholm: Liber AB, 2002.

Miller, Mary Susan. Stressade barn Stockholm: Forum, 1982.

Patel, Runa och Bo Davidsson. Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur AB,

2003.

Persson, Bengt. Elevers olikheter och specialpedagogik kunskap, Stockholm: Liber AB, 2001.

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Lgr11)

Stockholm: Fritzes, 2011.

Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Frizes 2007.

Währborg, Peter. Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 2009

28

Akademisk avhandling

Nilsson, Kristina. Barn och stress, Karlstads Universitet. Karlstad: Karlstads Universitet,

2011.

Elektroniska källor

Hebeliun Svahn, Marie. Vart femte barn lider av stress, 2009, hämtad 2012-05-01 från

www.expressen.se/halsa/1.1730569/vart-femte-barn-lider-av -stress

Rädda barnen, Sex an tio elever upplever stress i skolan, 2011, hämtad 2012-05-08 från

http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/pages/sex_av_tio_elever_upplever_str

ess_i_skolan.aspx

Skolverket, SKOLFS:2000:135, IDROTT OCH HÄLSA, Ämnets syfte och roll i utbildningen,

2010, hämtad 2012-05-11 från http://www.skolverket.se/lagar-och-

regler/2.3134/2.5007?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%

2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D902

Malmström, Clas. Vad är stress?. 2008, hämtad 2012-04-29 från

http://www.primavi.se/stress/artikel.cfm?newsID=1572&Vad%20%C3%A4r%2

0stress?

Stress, Stress vad är det för något? 2007, hämtad 2012-05-11 från http://www.stressad.se/

Svenska akademin, Stress, 2010, hämtad 2012-05-13 från

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/29/92.html

Skolverket, Ökad stress bland elever, 2001, hämtad 2012-05-24 från

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2001/okad-

stress-bland-elever-1.12204

Tidningsartiklar

Andersson, Ulla M. Att ha ont kan vara ett tecken. Fritidspedagogen, nr 3, 2012, s. 23-24

29

Bilaga 1

Missiv brev

Hej!

Jag heter Eva Myrheim och är en student som går sista terminen till Lärare: Uteliv identitet

och hälsa 210hp vid Karlstad Universitet, just nu har jag påbörjat arbetet med min examens-

uppsats. En uppsats som kommer att bearbeta ämnet stress och skola. Ett mycket viktigt ämne

att uppmärksamma, detta på grund av alla den stress som vi omger oss av och som förorsakar

mycket följdsjukdomar.

Min önskan är att genomföra intervjun med dig bandad. Jag räknar med att intervjun tar ca 45

minuter av din tid. Det som jag sedan spelar in kommer att raderas efter att mitt resultat är

sammanställt och resultaten kommer att redovisas konfidentiellt (inga namn eller vilken skola

det gäller kommer att finnas med).

Tanken med min undersökning är att få ta del av lärare och speciallärare, fritidspedagoger och

rektors upplevelser, uppfattningar och kunskaper om hur man kan upptäcka och arbeta

förebyggande med stress.

Om du har några frågor om undersökningen så går det bra att höra av dig till mig.

Tfn 073-xxxxxxx

Tack på förhand för din medverkan

Eva Myrheim

30

Bilaga 2

Intervju-frågor:

Bakgrundsfrågor:

Utbildning, utbildningsort och år?

Lärare/Specialpedagogiskt uppdrag idag?

Arbetsår?

Skola?

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

• Begreppet stress hur definierar du det?

• Vad tror du kan stressa barn/elever?

• Upplever eller ser du som lärare/specialpedagog om barn är stressade?

• Hur påverkar stress lärandet tycker du?

• Är barn/elever är mer stressade idag än förr?

• Finns det något skydd mot stress för barn/elever?

• Hur arbetar du för att förebygga barns/elevers stress?

• Vad tycker du är bra pedagogik när man möter stressade barn/elever?

• Finns det någon gemensam policy för att stävja stress på din skola?