Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare

Post on 30-Dec-2015

44 views 2 download

description

Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare. Frida Nobel Thomas Wiberg. Vem påverkar ST?. Sjukvårdshuvudmän. ST. Professionen. Staten. ?. Patienter Medborgare Media. Socialstyrelsen och läkarnas utbildning. Grundutb. AT. ST. Fortbildning. Bakgrund. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare

Nya Nya specialiseringstjänstgöringen specialiseringstjänstgöringen

för läkareför läkare

Frida Nobel

Thomas Wiberg

Vem påverkar ST?Vem påverkar ST?

ST

PatienterMedborgareMedia

Staten

Sjukvårdshuvudmän

Professionen

?

Socialstyrelsen och läkarnas Socialstyrelsen och läkarnas utbildningutbildning

Grundutb. STAT Fortbildning

BakgrundBakgrund

Uppdrag till Socialstyrelsen att föreslå förändringar i specialitetsindelningen som i högre grad än tidigare tillgodoser sjukvårdens och patienternas behov av kompetens hos specialister.

Uppdrag att föreslå kvalitetshöjande åtgärder i specialiseringstjänstgöringen.

Nya regler från 1 juli 2006Nya regler från 1 juli 2006

1. Specialiteterna har ändrats huvudsakligen avseende - struktur (bas + gren + 2 tillägg)- antal

2. Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas enligt närmare föreskrifter från Socialstyrelsen

3. Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) har inrättats

4. Socialstyrelsen har fått i uppgift att stärka kvaliteten i ST på olika sätt

Socialstyrelsen ska med bistånd av Socialstyrelsen ska med bistånd av ST-rådetST-rådet

• utarbeta målbeskrivningar• stödja sjukvårdshuvudmännen för att uppnå hög

kvalitet i ST• främja utbildning av handledare inom ST• följa kvaliteten i ST• utarbeta kriterier för utbildande enheter för att

säkerställa att verksamheten har den bredd och inriktning som behövs för att erbjuda ST av hög kvalitet

• från 1 feb 2009 – specialitetsindelningen

ST-rådetST-rådet

En ordförande och sju andra ledamöter. Minst en på förslag av:- Svenska Läkaresällskapet- Sveriges kommuner och landsting- Sveriges läkarförbund- Universitet och högskolor genom Högskoleverket- Socialstyrelsen

Ledamöter i ST-rådetLedamöter i ST-rådet

Anders Printz, Socialstyrelsen, ordförande

Göran Berg, Universitet och högskolor

Heidi Stensmyren, Läkarförbundet

Lena Ekelius, SYLF

Kerstin Nilsson, Läkaresällskapet

Michael Bergström, SKL

Ulf Kvist

Nina Rehnqvist

För vem gäller nya ST?För vem gäller nya ST?

Gäller från och med 1 september 2008

• Måste följas av alla som legitimerats från och med 1 juli 2006

• Den som legitimerats till och med 30 juni 2006 kan följa nya eller gamla ST. Om gamla ST följs måste ansökan skickas in senast 31 december 2013

Föreskrifter och allmänna råd med Föreskrifter och allmänna råd med målbeskrivningarmålbeskrivningar

Föreskrifterna med nya målbeskrivningar har tagits av professionen och Socialstyrelsen i samarbete.

Olika reglerOlika regler

SOSFS 2008:17• Föreskrifter - ska• Allmänna råd - bör

• Föreningarnas rekommendationer

Nytt med nya STNytt med nya ST

• Handledningens kvalitet stärks• Kontinuerlig bedömning av ST-läkaren• Ökade dokumentationskrav• Krav på extern granskning• Krav på externa bedömare

Reglerna berörReglerna berör

• Vårdgivare• Verksamhetschef• Studierektor• Handledare• ST-läkare

Grunderna för STGrunderna för ST

Minst fem års heltidstjänstgöring under handledning

Tillgodoräkningsbar tidTillgodoräkningsbar tid

• Semester • Jourkompensationer

Tillgodoräkningsbar tidTillgodoräkningsbar tid

• INTE föräldraledighet

Vårdgivarens ansvarVårdgivarens ansvar

Ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att ST kan genomföras och utvärderas.

Tjänstgöring och utbildningsprogramTjänstgöring och utbildningsprogram

Vårdgivarens ansvar• Tillgång till en studierektor• Studierektorns kompetens

– specialistkompetens– handledarutbildning

• Studierektorns uppgifter– organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer,

handledare och ST-läkare.– delta i upprättandet av utbildningsprogram.– ta fram introduktionsprogram.– se till att handledarna har relevant kompetens.

Tjänstgöring och utbildningsprogramTjänstgöring och utbildningsprogram

Verksamhetschefens ansvar

• Handledare

• Utbildningsprogram– teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i

enlighet med målbeskrivningens krav och– utbildningsprogrammmet revideras regelbundet och vid

behov i samråd med handledare och ST-läkare.

Allmänna råd om tjänstgöring och Allmänna råd om tjänstgöring och utbildningsprogramutbildningsprogram

• Kurser bör kvalitetsgranskas.• Tillgång på specialistläkare/andra medarbetare

bör motsvara behov.• Verksamheten bör vara allsidig, lokaler och

utrustning tillräckliga.• Tillgång till intern och extern utbildning, tid för

självstudier samt möjlighet att delta i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbete.

Vi undrarVi undrar

• Har ni utbildningsprogram idag?• Hur ser de ut och hur används de?• Hinder/möjligheter?

Handledning och instruktionerHandledning och instruktioner

• All ST ska genomföras under handledning.

• Skillnad mellan handledning och instruktion.

Handledning och instruktionerHandledning och instruktioner

• Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet.

• Handledaren ska ha specialistkompetens i avsedd specialitet samt ha genomgått handledarutbildning. Krav på handledarutbildning fr o m 1 sep 2010.

• Handledarutbildning bör innehålla handledning, pedagogik, kommunikation och etik.

HandledareHandledare

Handledare

person som kontinuerligt och i dialogform stödjer och vägleder samt bedömer en medarbetare avseende dennes professionella utveckling

Aktuell handledare

specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålet avser och som har att ansvara för ST-läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande

Vi undrarVi undrar

• Hur ser handledningen ut idag vid er klinik?• Hur gör ni vid tjänstgöring på annan klinik?• Hinder/möjligheter?

Dokumentation, bedömning och Dokumentation, bedömning och utvärderingutvärdering

• Ökade krav i syfte att kontinuerligt bedöma ST-läkarens kompetens och vid behov förbättra utbildningsprogram och utbildningsinsatser.

• Fler som bedömer ST-läkarens kompetens.• Ökat krav på ST-läkaren avseende

dokumentation.• Bättre underlag för prövning av ansökan.

Dokumentation, bedömning och Dokumentation, bedömning och utvärderingutvärdering

Verksamhetschefens ansvar• Se till att en fortlöpande bedömning av ST-

läkarens kompetensutveckling görs regelbundet utifrån målbeskrivningen och utbildnings-programmet.

• Kompetensutvecklingssamtal bör hållas och dokumenteras.

Dokumentation, bedömning och Dokumentation, bedömning och utvärderingutvärdering

ST-läkarens ansvar• Att med stöd av handledare fortlöpande

dokumentera uppnådd kompetens.• Kompetensutvecklings- och handledarsamtal

bör dokumenteras

Dokumentation, bedömning och Dokumentation, bedömning och utvärderingutvärdering

Handledarens ansvar• Bör fortlöpande stödja och vägleda

samt bedöma ST-läkarens kompetensutveckling.

• Samtal bör dokumenteras.

• Bedömningen bör:- göras med kända metoder- göras internt inom verksamheten- omfatta alla aspekter av ST och alla mål

Dokumentation, bedömning och Dokumentation, bedömning och utvärderingutvärdering

Vårdgivarens ansvar

Extern granskning

1§ vårdgivarens direktiv

2§ studierektor

3§ handledare, utbildningsprogram, teoretiska utbildningsmoment

4§ handledning

5§ handledarens kompetens

6§ fortlöpande bedömning av ST-läkaren

7§ ST-läkaren ska dokumentera fortlöpande

Sammanslagna specialiteterSammanslagna specialiteter

• Särskilda bestämmelser för sammanslagna specialiteter.

• Dubbla verksamhetschefer och dubbla handledare.

Sammanslagna specialiteterSammanslagna specialiteter

• Tillsammans ha sammanslagna kompetenser.• En handledare och en verksamhetschef med

huvudansvar ska utses.• Verksamhetschefen får överlåta uppdraget till

läkare med avsedd specialistkompetens.

Sammanslagna specialiteterSammanslagna specialiteter

• Huvudansvarig verksamhetschef ska ansvara för att

– ett utbildningsprogram upprättas– handledare med relevant specialistkompetens utses– ST-läkaren ges handledning, och– i samråd med huvudansvarig handledare samordna

intygsförfarandet

Sammanslagna specialiteterSammanslagna specialiteter

• Huvudansvarig handledare ska

– i samråd med huvudansvarig verksamhetschef upprätta ett utbildningsprogram

– ge handledning, och– i samråd med huvudansvarig verksamhetschef

samordna intygsförfarandet

Sammanslagna specialiteterSammanslagna specialiteter

• I undantagsfall när antalet specialister med relevant specialistkompetens är mycket få kan lösningar sökas genom kontakter med närliggande kliniker eller landsting.

TilläggsspecialiteterTilläggsspecialiteter

• Akutsjukvård• Smärtlindring

• Baser som kan ligga till grund för specialistkompetensbevis anges i föreskrifterna.

UtlandstjänstgöringUtlandstjänstgöring

• Del av utbildningsprogram• Handledning• Intyg• Måluppfyllelse

ForskarutbildningsmeriterForskarutbildningsmeriter

• 4 ½ år• Målbeskrivningens krav uppfyllda• Doktorsexamen

MålbeskrivningMålbeskrivning

• Framtagna tillsammans med specialitetsföreningarna

• Slutgiltigt beslutade av Socialstyrelsen

MålbeskrivningMålbeskrivning

Övergripande kompetensdefinition

Delmål

Övergripande kompetensdefinitionÖvergripande kompetensdefinition

• Definition av kompetensområdet• Kompetenskrav för medicinsk kompetens• Kompetenskrav för kommunikation, ledarskap

samt medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete – gemensamma för alla målbeskrivningar

• Utbildningsstruktur

DelmålDelmål

Gemensamma kompetenskravGemensamma kompetenskrav

• Kommunikation

• Ledarskap

• Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete

Gemensamma kompetenskravGemensamma kompetenskrav

Kommunikation• Den jämlika och ansvarstagande patienten• Genus och mångfaldsaspekter • Interprofessionella relationer• Pedagogisk förmåga• Professionellt förhållningssätt och etik• Egen kompetensutveckling

Gemensamma kompetenskravGemensamma kompetenskrav

Ledarskap• Medarbetarskap• Handledarskap• Ledarskap• Systemkunskap

Gemensamma kompetenskravGemensamma kompetenskrav

Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete• Medicinsk vetenskap• Förbättrings- och kvalitetsarbete• Folkhälsa och prevention

DelmålDelmål

Vi undrarVi undrar

• Deltar ST-läkaren i klinikens kvalitetsarbete idag?• Om inte, hur kan ni skapa möjligheter för detta?

Vilka intyg krävs?Vilka intyg krävs?

• Klinisk tjänstgöring• Auskultation (endast om alternativ till tjänstgöring)• Kurs• Skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga

principer• Kvalitets- och utvecklingsarbete

Ansöknings- och Ansöknings- och godkännandeprocessengodkännandeprocessen

• Fler intyg än tidigare ska bifogas ansökan till Socialstyrelsen.

• Socialstyrelsen ska inhämta yttrande från externa bedömare vid prövning av ansökan.

Externa bedömareExterna bedömare

Externa bedömare utses av Socialstyrelsen på förslag av professionen.

TackTack

Tack för er uppmärksamhet!

st@socialstyrelsen.se

www.socialstyrelsen.se/st

Frida Nobel 075 247 34 89

Thomas Wiberg 075 247 39 89

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Invärtesmedicinska specialiteter

bas gren• Internmedicin Kardiologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergologi• Geriatrik

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Kirurgiska specialiteter

basspecialitet grenspecialitet• Kirurgi Urologi

Barn- och ungdomskirurgi Plastikkirurgi

Kärlkirurgi• Thoraxkirurgi• Ortopedi Handkirurgi• Anestesi och intensivvård• Obstetrik och gynekologi• Öron-, näs- och halssjukdomar Hörsel- och balansrubbningar• Röst- och talrubbningar• Ögonsjukdomar

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Barnmedicinska specialiteter

bas gren• Barn- och Barn- och ungdomsallergologi

ungdomsmedicin Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Neonatologi

Barnonkologi

Barnkardiologi

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Psykiatriska specialiteter

bas gren• Psykiatri Rättspsykiatri• Barn- och ungdomspsykiatri

Neurospecialiteter• Neurologi• Neurokirurgi• Klinisk neurofysiologi• Rehabiliteringsmedicin

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Laboratoriemedicinska specialiteter

• Klinisk immunologi och transfusionsmedicin• Klinisk bakteriologi och virologi• Klinisk kemi• Klinisk farmakologi• Klinisk patologi• Rättsmedicin

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

bas gren• Bild- och Neuroradiologi

funktionsmedicin Nukleärmedicin

Klinisk fysiologi

SpecialitetsindelningenSpecialitetsindelningen

Enskilda basspecialiteter

• Allmänmedicin• Onkologi Gynekologisk onkologi• Infektionsmedicin• Klinisk genetik• Arbets- och miljömedicin• Hud- och könssjukdomar• Reumatologi• Socialmedicin

Regler för läkare från tredje land Regler för läkare från tredje land (utanför EU eller EES)(utanför EU eller EES)

• Nya eller gamla ST - datum för svensk legitimation avgör

• Tillgodoräkna ST från hemlandet– efter legitimation i hemlandet– ingått som del i utbildningsprogram– genomförts under handledning– styrkas av verksamhetschef eller motsvarande– lett till uppfyllelse av planerad delmålskompetens enligt den

verksamhetschef som ska intyga att målbeskrivningens krav i sin helhet är uppfyllda, dvs verksamhetschef i Sverige