Post on 06-Mar-2016
description
närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet
nr 2 | 2013
Porträtt: Hon har svettats i hela sitt liv
fliP for english
vad händer med läkarutbildningen?
Destination Medicon village
Utbildning till salu tema: uPPdragsutbildningar
adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv
ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter
omslagsfotonärv: Projekt: Introduction of Active Management of Third Stage of Labour (AMTSL) at Tumbi Regional Hospital and Kigamboni Health Centre, ITP 6 Tanzanianerve: bild på Charles Walther av Elisabeth Dawson
redigeringSofia B Liljedahl, redaktör
tryckLenanders Grafiska AB
foto till höger: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal
2
missa inte:
Uppdragsutbildning & innovation
Den tredje uppgiften innebär att vi som universitet ska sam-
verka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet
och verka för att våra forskningsresultat kommer till nytta.
En del i det arbetet är så kallade uppdragsutbildningar som
universitetet erbjuder externa aktörer. Våra lärare utbildar redan
yrkesverksamma på uppdrag av till exempel Region Skåne, Sida och
privata företag. Läs mer om hur detta går till på sidan 5 och framåt.
Innovation och kommerisalisering är ett annat sätt att se till
att vår forskning kommer samhället till nytta. Det har vi skrivit om
i den engelska delen av tidningen på sidan 12. Missa inte tipsen
från experterna.
Flytten till Medicon Village är på gång. Närv har träffat en pro-
fessor i onkologi som tycker att det finns fördelar med att samla
cancerforskare på samma ställe. Läs
mer om hans forskning på sidan 8.
Trevlig läsning!
sofia b liljedahl, redaktörsofia_b.liljedahl@med.lu.se
Kontakta mig gärna med tips och idéer!
12 Swedish summer the warmest day of the year
5 TEMA: Uppdragsutbildning
- På den tiden fanns det bara gympa – kort och gott.
Ledaren stod längst fram och gjorde en rörelse och deltagarna
stod på led och gjorde sedan efter. När våra patienter var fär-
digrehabiliterade hade vi ingenstans att skicka dem, eftersom
vi inte kunde veta vilken typ av eller nivå på gympa de skulle
möta, berättar Eva.
gymPa = roligt1978 startade Johan Holmsäter Friskis & Svettis i Stock-
holm. Det var en ny typ av tänkande med en gymnastik som
var differentierad med anpassad träning (Friskis) och lätt-,
medel- eller intensivgympa (Svettis). Det andra som var nytt
var att man var aktiv under hela passet som var uppbyggt
efter en fysiologisk kurva med uppvärmning, syretoppar och
avspänning. Alla kunde gympa och det skulle vara roligt!
Eva och hennes kollegor uppvaktade landshövdingen och
kommunalråd och 1983 kunde de starta upp Friskis & Svettis
i Lund.
- Det var många som hade avskytt skolgympan men som
nu tyckte det var kul. Det fanns inga måsten – man blev inte
iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst. Alla mo-
tionärer skulle känna sig välkomna, betonar Eva.
Just den anpassade gympan till grupper som äldre kvin-
nor, personer med funktionshinder och rehabiliteringsbehov
har legat Eva varmast om hjärtat. Hon har själv forskat om
nack-, skulder- och ryggproblem hos vårdpersonal där gym-
nastik kan vara ett framgångsrikt sätt att komma tillrätta
med belastningsskador. Verksamheten i Lund växte från ett
femtiotal medlemmar första terminen till över 7 000 idag.
Koncepten har också ökat och utvecklats under årens lopp.
gymnastiserande Pågar
30 år efter starten leder Eva fortfarande pass på Friskis &
Svettis - bland annat den gympa som hon var med och satte
igång för äldre män.
- Ja, jag har mina pågar - den äldsta är 97 år och springer
hellre än han går. En av pågarna på drygt 80 år, var en gång
borta under flera veckor och jag var rädd att det hade hänt
honom någonting. När han sedan kom tillbaka berättade han
att han hade gift sig och därför haft fullt upp med sin nya fru!
Själv går Eva Horneij på lite olika typer av pass – det vik-
tigaste är ledaren betonar hon - men Indoor Walking är en
favorit för tillfället.
Sedan 2006 är Eva anställd på Institutionen för hälsa, vård
och samhälle som universitetslektor. Under våren 2013 går
hon i pension men fortsätter att undervisa på timmar inom
sjukgymnastutbildningen.
- Det är jättekul med studenterna – att få följa dem under
utbildningen och se deras kreativitet och hur de blir självstän-
diga är fantastiskt. Det är löftesrikt inför framtiden!
text & bild: åsa hansdotter
Sjukgymnast Eva Horneij började som Lunds universitets första företagssjuk-gymnast 1981, men var redan under 70-talet verksam i undervisningen på bland annat sjukgymnastutbildningen. 1983 revolutionerade hon gympavärlden när hon, tillsammans med två kollegor, startade upp Friskis & Svettis verksamhet i Lund.
PortrÄtt
Trettio år av svett....
3
”Det fanns inga måsten – man blev inte iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst”
Universitetets uppgift är att öka den samlade kunskaps-
massan, men även att se till att denna kommer samhället till
del. Vi vet att det finns ett stort intresse för vår kunskap i
samhället. Uppdragsutbildning och innovationsutveckling är
två vägar för oss att skapa nytta av vår kunskap.
Yrkesdisciplinerna inom hälso-och sjukvården är under
ständig utveckling. Uppdragsutbildningar, det vill säga utbild-
ningar som ges till professionen av våra lärare och forskare, är
ett av universitetets instrument för att bidra till det livslånga
lärandet. Universitetsstyrelsen har dessutom beslutat att dessa
ska ha hög prioritet i vår organisation. Medicinska fakulteten
är en av de fakulteter som har flest uppdragsutbildningar och
uppdragen spänner över ämnen som sexuell hälsa i tredje
världen till utbildningar för ST-läkare på hemmaplan.
Regeringen, och indirekt skattebetalarna, förväntar sig
att vår forskning håller hög kvalitet och leder till resultat för
samhället. Vägen dit går bland annat genom innovationer och
kommersialisering. Att läkemedelsin-
dustrin nu allt mer lägger ut delar av
sin forskning externt ger också nya
samarbetsmöjligheter för akademin.
Jag tycker att detta är ett viktigt
område och fakulteten har därför en
vicedekan, Roland Andersson, med
särskilt fokus på innovation. Allt för
att göra det lättare för forskarna att
söka den kommersiella vägen.
Uppdragsutbildning och innova-
tion är två vägar för att se till att vår kunskap i slutändan gör
nytta för samhället och den enskilde patienten samtidigt som
det också ger upphov till nya arbetstillfällen.
gunilla Westergren-thorsson, dekanus
nytta och tillväxt i samhället – tredje uppgiften
Grattis Lena-Karin Erlandsson — nytillträdd prefekt på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.
Hallå där!
4
vad har du för bakgrund? Jag är arbetsterapeut. Sedan 1996
jobbar jag på Lunds universitet där
jag undervisar inom arbetsterapi
och aktivitetsvetenskap i grundut-
bildning och masterprogram. Jag är
forskargruppchef och har senast varit biträdande prefekt med
ansvar för samordning av utbildningsuppdrag på grund- och
avancerad nivå. Mitt forskningsområde är livsstilsrelaterad
hälsa med särskilt fokus på samband mellan vardag och hälsa.
hur ser du På ditt nya uPPdrag?Jag tar mig an det här uppdraget med stor respekt både för
det som den tidigare prefekten har åstadkommit under sina
sex år och för den utmaning det innebär att ta vid efter en så
erfaren person. Det ska bli spännande och jag ser fram emot
att lära mig mycket nytt!
vad Är viktigt för dig som ny Prefekt?Att alla på institutionen är delaktiga och känner sig engage-
rade i de frågor som vi arbetar med. I och med HSC’s flytt
till nya lokaler står vi inför en stor förändring som kommer
att påverka all verksamhet - då är det viktigt att alla är med i
processen. Det är också av stor betydelse att utbildning och
forskning får synas lika mycket.
hur Är du som chef?Jag har ett stort engagemang för mina medarbetare och har
ganska lätt att snabbt få en överblick och se saker från olika
perspektiv och sammanhang. Jag har humor och en positiv
utgångspunkt i vardagen.
vilken karriÄr hade du valt om du inte hade blivit arbetsteraPeut?Hundpsykolog eller skogsvaktare.
vilka finns i din familj?Min familj består av min isländske man som är professor på
högskolan i Halmstad och två tvillingpojkar på 15 år. (Inbillar
mig att jag har nytta i min yrkesroll att ha tagit hand om små
tvillingbarn – att snabbt kunna hitta pragmatiska lösningar
och ha mycket på gång samtidigt). Sen skulle nog Herr Oliver
bli ytterst förnärmad om han inte nämndes – det är vår katt.
du Pendlar mellan halmstad och lund – hur funkar det?Jag har pendlat med tåg mellan Halmstad och Lund i 17 år.
Från bruna tåg sedan blå till nuvarande Öresundståg. Får man
bara sittplats så är det faktiskt väldigt bra arbetstid – framfö-
rallt på morgonen. Och det händer ofta någonting oförutsett!
vad gör du för att koPPla av?Jag bakar bröd, bjuder vänner på middag eller så arbetar jag
i vår stora trädgård (på nästan 5000 m2).
vad finns På nattduksbordet?Just nu läser jag Mandelas arv och Spill är påbörjad.
text och bild: åsa hansdotter
tredje uPPgiftenEn uppdragsutbildning ger läraren chansen att föra ut sin
kunskap till professionen.
- Vi hör ofta att lärarna har ett stort utbyte med sina kurs-
deltagare som ger dem kontakter och exempel som de sedan
kan återföra till studenterna, säger Susanne Norrman. Det är
ju en annan sorts utmaning att utbilda yrkesverksamma – de
ifrågasätter mer och det blir en annan dialog och dynamik.
Institutionerna ansvarar för innehållet i kurserna och
LUCE kan hjälpa till med tjänster som försäljningsservice,
marknadsföring, budgetering och anbudsförfarande.
- I vår basservice ingår avtalsskrivning och fakturering,
säger Susanne Norrman som är avdelningschef. Men vi vill
gärna göra mer än så.
LUCE kan också stå för servicen runt en utbildning.
- Då kan läraren göra det hon eller han är bäst på, nämli-
gen undervisa, och behöver inte tänka på allting runt omkring,
säger Camilla Björklund som är kundansvarig och jobbar med
Medicinska fakulteten.
LUCE har ett universitetsövergripande ansvar och ska
fungera som länk mellan universitetet och omvärlden.
- Vi jobbar både med att se vad omvärlden efterfrågar
men också vad universitetet kan erbjuda. Vi vill hitta spets-
kompetensen, säger Camilla Björklund.
full kostnadstÄckningEnligt regelverket ska uppdragsutbildningar ges med full
kostnadstäckning alltså varken gå med vinst eller förlust.
Regeln finns för att säkra upp att uppdragsutbildningarnas
verksamhet inte går ut över grundutbildningen.
LUCE startades som bolag 2001 och blev en avdelning på
universitetet 2009. Riksrevisionen efterfrågade större kontroll
och nu diarieförs uppdragsutbildningarna på samma ställe och
alla kontrakt och fakturor hanteras av LUCE.
LUCE har 14 anställda och har de senaste åren haft en
omsättning på ungefär 60 miljoner kronor per år.
- Det finns en otrolig potential på Medicinska fakulteten.
Vi brinner för att vara med och utveckla och att vara ett stöd
och en samarbetspart. Har man en idé så får man gärna höra
av sig, avslutar Susanne Norrman.
text & bild: sofia b liljedahl
Lund University Commissioned Education (LUCE) arbetar med uppdragsutbild-ningar och fungerar som en dörr mot omvärlden. Uppdragsutbildningar är ett prio-riterat område för universitet och Medicinska fakulteten har några av flaggskeppen.
tema: uppdragsutbildning och innovation
Susanne Norrman och Camilla Björklund arbetar på LUCE.
5
i lunds universitets policy för uppdrags-utbildningar kan man läsa att:
• uppdragsutbildningar ska ges hög prioritet• den ska öka i omfattning• den ska vara bäst i sverige och konkurrens-
kraftig i europa• medverkan ska vara meriterande i
lönesättning
luce lund university commissioned education (luce) help teachers organise external courses, providing services ranging from cont-racts and marketing through to invoicing. the faculty of medicine is responsible for a number of the flagship courses.
Utbildning till salu!
6
tema: uppdragsutbildning och innovation
Utskottet som består av lärare från institutionen och per-
sonal inom uppdragsutbildningen, arbetar med att ta fram
utbildningar som möter det kunskapsbehov som finns inom
hälso- och sjukvårdsområdet.
- Det är en chans för lärarna och forskarna vid institu-
tionen att förverkliga en idé och samtidigt föra ut sin egen
forskning genom t ex ett seminarium, utbildningsdagar eller
en högskolepoängskurs, förklarar Erika Blücher koordinator
för uppdragsutbildningen.
Beroende på hur omfattande utbildningen är får lärarna
ett visst antal timmar för att utveckla kursprogrammet. En bra
idé resulterar inte nödvändigtvis i en ny utbildning, utan det
måste finnas en tillräckligt stor efterfrågan ute i verksamhe-
terna. U3 gör här en analys utifrån tidigare erfarenheter och
kontakter med hälso- och sjukvården för att kunna avgöra om
en idé är genomförbar.
en följd av u3
En uppdragsutbildning som tagits fram som en följd av
U3s arbete är Arbetsrehabilitering - enligt Individual Place-
ment and Support (IPS). IPS handlar om att personer med
psykisk funktionsnedsättning ska få ett riktigt arbete utan år
av arbetsträning och stegvis rehabilitering. Ulrika Bejerholm,
universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen
för hälsa, vård och samhälle, hade precis avslutat sin forsk-
ningsstudie om IPS när de nya nationella riktlinjerna från 2011
började gälla:
- Det blev ett skriande behov ute i kommunerna, det
ringde folk från hela Sverige och bad oss komma och hand-
leda, berättar Ulrika Bejerholm.
- Det här är ju vår ”produkt” som vi vill implementera ute
i verksamheterna och samtidigt den tredje uppgiften. Men
för mig har det varit nödvändigt att kunna göra det inom min
tjänst som universitetslektor och forskare – jag måste vara
smart med min tid och uppdragsutbildningen passar perfekt
för detta, fortsätter Ulrika Bejerholm.
teamarbete
Nu är det snart ett år sedan första kursen startade och
nästan 120 personer har genomgått IPS-utbildningen. Till
hösten startar en fortsättningskurs med mer praktisk till-
lämpning och handledningskaraktär. Genom att mycket av
undervisningen ligger virtuellt på nätet hålls kostnaderna nere
och hela Sverige blir upptagningsområde.
- Det får inte vara tungrott när man har en idé till utbild-
ning, utan det bör finnas en administration runt framtagandet
så att man som lärare kan koncentrera sig på innehåll och
kursplaner. Vi har ett väldigt bra teamarbete på vår institution,
avslutar Ulrika Bejerholm.
text & bild: åsa hansdotter
På Institutionen för hälsa, vård och samhälle finns ett uppdragsutbildningsutskott (U3) som hjälper forskarna och lärarna att förverkliga idéer och föra ut forskningen.
there is a work group called u3 at the department of health sciences that fo-cuses on commissioned education. they help researchers and teachers to realise ideas and promote their research through e.g. seminars, all-day workshops or ects courses.
Ulrika Bejerholm universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle
U x 3 = U3 (hur då?)
FOTO: Projekt: Field study on Family Health and Wealth Study in Sebeta town, Oromia, 2010. ITP 7 Ethiopia
7
tema: uppdragsutbildning och innovation
I tuff konkurrens med Karolinska institutet och Uppsala
universitet har de lämnat vinnande anbud till Sida för fleråriga
utbildningsuppdrag i Afrika och Asien. Under åren 2006-2011
genomfördes det största uppdraget hittills som omfattade
mer än 100 projekt i 33 länder.
- Det här är det bästa vi gjort båda två! Vi har jobbat länge
och vi har aldrig tidigare sett så tydliga resultat av vårt arbete.
Det säger Karen Odberg Pettersson och Anette Agardh
på avdelningen för socialmedicin och global hälsa som finns
vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Tillsammans
har de haft det yttersta ansvaret för planering och genomför-
ande av uppdraget.
Uppdragets fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättighe-
ter passade bra. En mångsidig och komplett kompetens inom
fältet har varit det vinnande receptet i anbudskonkurrensen,
tror de.
nya former för sexualundervisningMer konkret har det handlat om att förbättra mödravård,
utveckla ungdomsmottagningar och finna nya former för
sexualundervisning i skolan. Barnmorskor och förlossningslä-
kare har rest hit för att utbildas på plats vid Lunds universitet.
Därefter har de på hemmaplan arbetat i projektform tillsam-
mans med vårdpersonal, lärare, myndigheter, universitet och
andra berörda för att åstadkomma förändringar som kan leva
vidare efter projekttiden.
Kontakterna med beställaren har varit nära. Förutom
traditionell skriftlig rapportering har Sida-kontor i berörda
länder och svenska regeringens ambassader fungerat som
kontaktytor. I något fall har Sida också haft egen representant
på plats under ett av de regionala uppföljningsseminarierna.
nya forskningsfÄlt och nÄtverkMen utbildningarna har inte bara handlat om att föra ut
egen kunskap, menar Karen och Anette. Nyttan för den egna
forsknings- och utbildningsverksamheten har också varit stor,
t.ex. har nya forskningsfält tillkommit och nätverk byggts.
Bland annat har ett nätverk i form av en global akademi med
tidigare deltagare från den ovan nämnda uppdragsutbild-
ningen bildats.
- Det har öppnat dörrarna för våra studenter till praktik-
platser och uppsatsarbeten med bra handledare i många olika
länder, säger Anette.
För närvarande arbetar Anette med ett pågående Sida-
uppdrag i Indien som löper ut under året, med fokus på
ungdomar och sexuell hälsa. Det är också väntans tider för
besked om ett annat kontrakt vid den statliga myndigheten.
Karen och Anette funderar därtill kring andra vägar att fort-
sätta arbetet, i form av uppdragsutbildning eller på annat vis.
- Det är mycket pengar och kunskap som investerats och
det vill vi tillvarata och utveckla.
text: björn martinsson
Avdelningen för socialmedicin och global hälsa har utbildningsuppdrag i Afrika och Asien med fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättigheter.
during the period 2006-2011 the division of social medicine and global health carried out an educational mission in
africa and asia, focusing on improving prenatal care, developing youth clinics and finding new sex education frameworks for schools.
Hälsoprojekt med ringar på vattnet – i världen och på hemmaplan
Medicon village är ett samarbete över gränser. Två hundra
cancerforskare från Medicinska fakulteten, LTH och Natur-
vetenskapliga fakulteten ska nu samlas på ett ställe. Planen
är att forskarna från Medicinska fakulteten flyttar in under
sommaren.
- Jag ser fördelar med flytten och att olika kompetenser
kommer varandra närmare, säger Mårten Fernö.
Han är prekliniker och disputerad i onkologi om steroid-
receptorer och bröstcancer. Hans forskning är translationell,
vilket innebär att han arbetar nära patologer, onkologer,
kirurger, biostatistiker och andra prekliniker.
Det finns olika sätt att behandla bröstcancer. Men i de
allra flesta fall påbörjas behandlingen med operation och då
opereras hela eller delar av bröstet bort. Ungefär två tredje-
delar av patienterna blir botade av enbart operation. Ändå
ges tilläggsbehandling (endokrin, strålning, cytostatika eller
antikroppsbaserad) till 80 eller 90 procent av patienterna.
Patienter som opereras med partiell kirurgi, det vill säga där
inte hela bröstet tagits bort, får nästan alltid strålning efter
operation.
- Vi vet att alla patienter inte behöver denna strålbehand-
ling. Deras tumörer har inte förmågan att utveckla lokala
återfall. Och vi vet att ungefär 10 procent av de patienter
som genomgått partiell kirurgi, får lokala återfall även om de
fått postoperativ strålning, säger Mårten Fernö.
individanPassad behandling- Det vore önskvärt att kunna identifiera de patienter
som inte behöver strålbehandling och även de som utvecklar
lokala återfall trots strålning, säger Mårten Fernö. De senare
patienterna hade kanske haft bättre nytta av borttagande av
hela bröstet redan vid den första operationen.
- Genom att studera genprofilen hos patienter tror vi att
man i framtiden kan förutsäga vem som kommer att få åter-
fall, säger Mårten Fernö. Vet man det kan man individanpassa
behandlingen från början.
I en studie som gjorts av Mårten Fernö, tillsammans med
bl.a. docent Per Malmström och med dr. Emma Niméus-Malm-
ström och forskare från andra sjukvårdsregioner i Sverige har
man fått fram mycket lovande resultat för att identifiera de
patienter som får återfall efter bröstbevarande kirurgi och
strålning.
- Det är för tidigt att säga något om betydelsen av våra
resultat men om vi har rätt så kan de i framtiden komma att
påverka den kliniska handläggningen av bröstcancerpatien-
terna, säger Mårten Fernö. Men understryker att resultaten
först måste bekräftas i nya patientmaterial.
- Forskningen går fort framåt och de senaste åren har vi
sett en enorm utveckling. Jag tror att vi kan komma ännu
längre nu när stora delar av cancerforskningen samlas på ett
ställe. Det blir ju lättare att samarbeta över gränserna, avslutar
Mårten Fernö.
text & bild: sofia b liljedahl
8
Professor i onkologi Mårten Fernö, vars forskning har som mål att hitta individanpassad behandling för patienter med bröstcancer, är en av dem som flyttar till Medicon Village.
Mårten Fernö förbereder sig för flytt.
Destination Medicon Village
Medicon Village will be home to
200 cancer researchers from the fa-
culties of Medicine, Engineering and
Natural Sciences. Mårten Fernö, Professor of
Experimental Oncology, can see many patient
benefits to working closer to other specialists
in the field.
Foto: Kennet Ruona
Regeringen utsåg Stefan Lindgren, professor i medicin vid
Lunds universitet, till särskild utredare och han har i samarbete
med kollegor från andra lärosäten, studenter och represen-
tanter från hälso- och sjukvården tagit fram ett förslag för en
förbättrad läkarutbildning. Förslaget blev färdigt i mars 2013
och ska nu troligtvis ut på remiss.
- Man pratar om eventuellt beslut från riksdagen innan
årskiftet. Vi kan inte veta om tidsplanen håller men om den
gör det är det bråttom och vi måste förbereda oss redan nu,
säger Christer Larsson.
Det är NBMFU som i så fall ska ta fram förslag på utbild-
ningsplan som sedan fastställs av fakultetsstyrelsen. Nämn-
den beslutar sedan om kursplanerna som sedan program-
direktören implementerar.
Nämnden kommer att utse en arbetsgrupp. Dess första
uppdrag blir att ta fram förslag på hur vi vid Lunds universitet
skulle kunna inkorporera de viktigaste nya tankegångarna i
läkarutbildningen. Om beslut om ny utbildning sedan kom-
mer ska gruppen ta fram utbildningsplanen och de första
kursplanerna.
- Mycket av det som kommit fram i utredningen är kanske
saker vi ändå hade behövt förändra. Tanken är att arbetet
också ska kunna användas för att förbättra den nuvarande
utbildningen. Det är ju inte förrän 2021 som den första kullen
eventuellt går ut, säger Christer Larsson.
Några av förslagen i utredningen kräver att vi utvecklar
examinationsformerna.
- Utbildningen blir annorlunda och det är mycket som
måste tänkas igenom. Vi måste se till att de som tar examen
med den nya utbildningen har betydligt högre kompetens
än de studenter som examineras idag. Däremot blir det nog
svårt att helt ersätta AT, dvs 18 månaders arbetslivserfaren-
het, med studier. Specialisttjänstgöringen (ST) bör i så fall nog
också modifieras då de nylegitimerade läkarna inte kommer
att ha samma erfarenhet och måste mötas på sin nivå, säger
Christer Larsson.
- Det är en spännande process, avslutar Christer Larsson.
9
vad händer med läkarutbildningen?Om förslaget till den nya läkarutbildningen beslutas av riksdagen kommer den nya utbildningen att erbjudas redan höstterminen 2015. Fakulteten förbereder sig för genomförande.
Breddad rekrytering och mångfaldVåra studenter ska veta vad utbildningen innebär redan
innan de söker. De ska veta vad som förväntas av dem men
också vilket stöd och hjälp de kan få. Därför bjöds studieväg-
ledare från kommunala och privata gymnasieskolor, Komvux,
folkhögskolor samt arbetsförmedlare in till en informations-
eftermiddag arrangerad av utbildningsavdelningen.
- När våra studenter fullföljer sina studier så har rekryte-
ringen varit lyckosam, säger Viktoria Klingenfors, utbildnings-
koordinator på Medicinska fakulteten och initiativtagare till
inbjudan.
Utbildningsavdelningen jobbar för en breddad rekrytering
och mångfald bland studenterna.
- För att skapa en bra vård i dag och i framtiden måste
vårdpersonal och forskare representera vårt heterogena
samhälle med olika erfarenheter, idéer och sätt att tolka och
bemöta omgivningen, säger Viktoria Klingenfors.
Gemensamt för alla som samlats på BMC den här dagen
är att målet för deras arbete är att ge stöd och vägledning för
att individer ska få information och möjlighet att sträva mot
det yrkesliv de önskar.
- Det blir än mer aktuellt nu när gymnasieskolan förändras
och elever från en del utbildningar per automatik inte längre
har behörighet att söka våra utbildningar, säger Viktoria
Klingenfors.
text & bild: sofia b liljedahl
Studievägledarna från fakulteten ledde en workshop med temat inspirera till högskolestudier. Här syns Annika Ilskog, studievägledare på Medicinska fakulteten och Susanne Frank Vuxenutbildningen i Landskrona stad.
Christer Larsson ordförande i nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU)
text: sofia b liljedahlbild: björn martinsson
vad har du utvecklat?Jag har bland annat tagit fram ett system för att
administrera epost-listor som ger en möjlighet till att lägga
till och ta bort mottagare och även en inköpsportal om man
behöver köpa in en ny dator eller liknande, vilket ger en
möjlighet att beställa den igenom oss på IT-service. Jag har
även tagit fram en webbsida där fakultetens anställda kan
administrera tillgång till gemensamma kataloger som börjat
användas på CRC och snart kommer till HSC och Kansli M
på BMC också.
nya Webben - hur jobbade du med den?Jag arbetade fram mallar till den nya layouten som just nu
finns på Medicinska fakultetens webbsida och som snart alla
fakulteter kommer att använda. I höstas inrättades SamWebb
med representanter från alla fakulteterna. De samarbetade
med en reklambyrå som skissade fram en idé om hur mallarna
skulle se ut. Mitt arbete har bestått i att programmera dessa
skisser så att de fungerar på webben.
hur trivs du med ditt jobb?Jag tycker det är trevligt och mycket varierat, vilket jag trivs
väldigt bra med.
vad gör du just nu?Det som sker just nu är att jag är med och utvecklar en ny IT-
portal som främst kommer att användas internt av IT-service
för administration och de olika systemen som finns, vilket i
huvudsak handlar om användarhantering.
text: linus lindgrenbild: ingemar hultquist
Hallå där Emma Ekberg...vad gör en WebbProgrammerare?
Emma Ekberg, webbprogrammerare
10
Do we walk the walk or talk the talkEn social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet. är vi på rätt väg? På mångfaldsdagen är det upp till bevis.
- Vi är en mångfasetterad fakultet med studenter och
personal från alla världens hörn. Är vi bra på att informera
och integrera personer med utländsk bakgrund där svenska
språket och svensk universitetetskultur skiljer sig från deras
erfarenheter? Hur uppfattas vi och finns det behov som vi
behöver bemöta? undrar Anna Maria Drake, vicedekan
med särskilt ansvar för sociala frågor.
En panel kommer att diskutera frågor som gäller
arbetstider, olika syn på arbetsförhållande, bemötande
och sociala aktiviteter. Det blir även en föreläsning av
internationellt erkände Richard Lewis om kommunikation
i en internationell forsknings-och lärandemiljö.
- Vi måste öka vår kulturella kompetens, säger Anna
Maria Drake som är ordförande för nämnden för jäm-
ställdhets- och likabehandlingsfrågor.
- Mångfaldsdagen är en del av de åtgärder som vi gör
2013, säger Anna Maria Drake och berättar att nämn-
den samarbetar med internationella avdelningen kring
arrangemanget av dagen.
Värdet av mångfald i verksamheten är en demokrati-
och jämlikhetsfråga. Lunds universitet har en mångfaldsplan
för anställda och en handlingsplan för att bredda student-
rekryteringen från underrepresenterade grupper.
sofia b liljedahl
FOTO: Kennet Ruona
Hon programmerar olika webbsystem som ska underlätta för användaren. Hennes största beställare är Medicinska fakul-tetens bibliotek och IKT. Men hon har också haft uppdrag som spänner över hela universitet.
global adventure - do it!Den 19 mars samlades närmare 100 studenter för att
lyssna på hur det är att studera utomlands. Erfarenheter
och reflektioner från placeringar runt om i världen, tex i
Svalbard, Grenoble och Hongkong gav deltagarna kunskap
och nyfikenhet att själva ta steget ut. Budskapet var tydligt
bland de som åkt iväg – Do it!
Global Adventure anordnas årligen av internationella
avdelningen och välkomnar studenter och lärare från hela
fakulteten.
karin frydenlund
Global Health beyond 2015 - vår rollfokus framtida milleniummål
Den 4-5 april deltog 25 studenter från Medicinska fakulteten i en konfe-
rens i Stockholm med fokus på framtida milleniemål. Utgångspunkten för
konferensen var FN:s Milleniemål som världens länder enades om år 2000.
Efter avslutad konferens släpps ” The Stockholm Declaration on Global
Health” som blir en ledstjärna för det fortsatta arbetet.
Medicinska fakulteten erbjöd ett tjugotal studenter från alla våra program
att delta. Satsningen är ett led i det strategiska arbetet med att öka kunskap
kring milleniemålen. Studenterna kommer under senare delen av våren att
arrangera ett seminarium tillsammans med internationella avdelningen för
alla studenter som inte kunde delta. Från fakulteten deltog även Susanne
Brokop (fakultetens U21-representant för arbetet med milleniemålen inom
våra utbildningar). Läs hennes reseskildring från konferensen på
www.med.lu.se/medarbetare/internationellt/artiklar_och_laenkar
birmingham nÄstaEfter fjolårets succé av sommarkonferensen kring milleniemålen som ar-
rangerades i Lund, tar nu Birmingham över stafettpinnen och anordnar nästa
event den 29 juni. Fakulteten utlyser i dagarna platser för 10 studenter.
Läs mer på: http://www.u21health.org/
karin frydenlund
FOTO: Hong Kong skyline, Most Photos
11
FOTO: Ida Sundberg
översyn av institutionsbenÄmningarDekanus har gett fakultetens sex prefekter samt prodekan Lars Dahlin i uppdrag att gemensamt arbeta fram förslag på nya namn för institutionerna.Gruppen ska också föreslå på vilket sätt fakulteten bör hantera obalansen i institutionernas storlek i Malmö, samt institutionstillhörigheten för forskargrupperna som eta-blerar sig på Medicon Village.
samordning av cancerforskningForskningsnätverket LUCancer har fått i uppdrag att ini-tiera och hålla samman en diskussion om strategi för sam-ordning av universitetets cancerforskning. I diskussionen ska en bred representation för cancerforskningen inom universitetet och sjukvården delta. Som utgångspunkt för diskussionen ska möjligheten prövas att samla den befint-liga cancerforskningen i en ny paraplyorganisation, och vilka möjligheter och utmaningar en sådan organisation skulle medföra.
facebook.com/medicinskafakultetenNu samlas all information på en och samma facebooksida. Sidan vänder sig till studenter och medarbetare.
medstara Phd mentorshiP Program at the faculty of medicine
Read more and apply at www.med.lu.se/medstar
På gång.
Charles Walther has spent the last few years developing new biopsy instruments. He recently won Tv4’s nationwide competition ‘Uppfinnarna’ (transl. ‘The Inventors’), and is by now well acquainted with the process of turning an idea into a marketable product.
His award-winning idea, an instrument that will one day
hopefully be able to greatly improve how tissue samples are
taken from the stomach and bowels, came to him while he
was out running one day in Uppåkra.“The biopsy instruments in this area haven’t changed
much in the last 30-40 years. By current methods, some
tissues are very difficult, dangerous and expensive to biopsy,
which obviously causes unnecessary stress and suffering for
the patient. As I also have a research role, I have the luxury of
not only knowing which types of samples work best under
the microscope, but from a molecular perspective as well. The
instrument that I came up with will hopefully help to diagnose
patients in a much safer, quicker and more effective way than
has been possible before.” says Charles.
This was when the hard work began. He was already in
touch with LUIS (Lund University Innovation System) about
a different instrument, so he knew a bit about the process
already.
“The support you get from LUIS is amazing. They have
helped me with patent and grant applications, and have given
me some great advice along the way. You get the feeling that
they really care about you and want you to do well. They’ve
been an incredible help, and have stood beside me through
the entire process.”
When asked about the experience of being on TV, he
looks a bit bashful and says that the whole experience
frightened him at the start.
“I was slightly worried about how I would be portrayed,
and if I’d be made to say or do things I didn’t feel comfortable
with. In the end it was a fantastic experience, and one that
I’m really happy to have been able to share with my family.
My kids are still talking about it!”
But it hasn’t been all fun and games for Charles. He has
sacrificed a significant amount of his own personal time to
make the project happen, and this is the one thing he says
that has been a real challenge for him. He is grateful to have
a very supportive supervisor, who has been generous with
allowing him time to develop his idea, but between his work
at the hospital and his research, it isn’t always easy to find
the time.
“Apart from the early starts and late nights, money has
been the other difficulty – as it always is with projects like
these. But LUIS has been a big help in that area, advising me
as to which grants to apply for. Keeping my motivation up is
also a constant battle, but the knowledge that what I’m doing
has the potential to help thousands of patients every day,
really helps me to stay driven and focused. My team and I have
come so far now that we have a fully functioning prototype,
and though we still have a long way to go, I am really excited
about what the future holds.”
running towards success
12
Charles Walther Cytologist and PhD student at the Department of Clinical Genetics in Lund, with his biopsy instrument.
text: elisabeth daWson
FOTO: Bruno Walther
13
toP tiPs from the exPerts: 1. Think about innovation when you are
planning your project – how can your project benefit patients?
2. Involve an expert early on – they can help formulate your ideas.
3. Take advantage of the available grants – there is money to help with everything from evaluation fees to patent registration.
4. Remember that published research results cannot be patented.
5. Take the leap – and if at first you don’t succeed, try again.
In 2010, LUDC (Lund University Diabetes Centre) started
up an innovation Officer programme, with the aim to increase
the amount of research projects that lead to innovation.
“The idea was to influence the environment from within”.
says the founder of the programme, Sylvie Bove. “By having
an Innovation Officer on site,
who continuously works with the
researchers, we are able to help
our colleagues see the possibilities
for innovation and the potential for
development within their projects.”
Annie Chandy, who works
with Sylvie as LUDC’s Innovation
Manager, explains how they work:
“My role consists largely of
spotting projects with potential
and then guiding the researchers
through the process of evaluating the innovation potential
of their projects, and seeing what can be done to increase
that potential. I also act as a link between our department
and LUIS (Lund University Innovation System), and help
with patent registration, grant applications and connecting
researchers with the external networks they need in order
to secure long term funding.”
“The difficulty is that researchers aren’t currently
rewarded by the grant system for registering patents and
working with innovation. The focus is still on publication.”
Annie continues, adding that she hopes to see a change
in this mind-set in the near future. “A change towards
rewarding patents to the same degree as publications would
likely promote innovation.”
The programme has worked well at LUDC, and the
university has now agreed to help part-finance a roll-out of
this model to other strong research areas, as an integrated
part of LUIS.
“We have been awarded funding from LU as of January
2014, however we already have an Innovation Manager
installed at MultiPark, and discussions have started with
several other research environments. “
text & Photo: elisabeth daWson
Innovation is one of the best ways of making sure research makes it out of the laboratory, and benefits patients in ‘the real world’.
Inside track to innovation
lund university innovation system - luisAt the university-wide internal innovation services office
LUIS business development and industry experts are on
hand to help with all aspects of the innovation process –
from brainstorming at the early stages of a project, through
to patent applications and contacts with industry networks.
Their main challenge is getting people through the door.
“We find that many researchers think they need to have
a fully formed idea before they contact us, but in reality
we’re happy to help even at the very early stages of a
research project. We can even save researchers a lot of
time, for instance if we find a pre-existing patent, or
can help steer the project in a more commercially viable
direction.” says Jesper Bristulf, Business Developer at LUIS
specialising in life sciences.
The importance of integrating research and innovation
is increasing, particularly within countries that have been hit
hard by the global economic down-turn.
“Research grants are harder to come by, and
alternative, private sector funding can help to fill the gap.”
adds Linus Wiebe, Director of Innovation at Lund University
and head of LUIS. “We are also seeing a growing trend
of large multinational companies relying more heavily on
academics and small start-up businesses to do the initial
development and due diligence on a project before they
invest in it.”
Jesper Bristulf and Linus Wiebe at LUIS
Innovation management
Annie Chandy, LUDC
” ...time to get over Tom”anna aPPelberg
columnistDreams can be excruciating banal when your friends relate
them. Unless there is an immediate point (”I dreamt I was
playing in Manchester United”), you often end up humming
politely with a vacant stare in you eyes as you poor bestie
confusingly underlines how STRANGE it was to FLY.
At the same time, there is no denying how stressful it was
that night when you dreamt you were missing your plane.
Consulting a dream dictionary is no comfort either; they
are often frightfully new age-y, and who dreams of ”serpen-
ts” anyway? Interpretations are whacky and include anything
from betrayal to pregnancy. My BS radar is off the charts.
Poppycock!
In an article in Science, Japanese researchers claim they
can now differentiate what kind of images their research
subjects experience. In the future, they hope to learn to
decode emotions, actions and even scents.
Mark Stokes, cognitive neuroscience researcher from
Oxford comments on the finds in an interview with BBC: ”All
of this would have to be done within individual subjects,” he
says. ”You would never be able build a general classifier that
could read anybody’s dreams. They will all be idiosyncratic to
the individual. The brain activity will never be general across
subjects,” he concludes.
Seems Mark Stokes doesn’t see the dream dictiona-
ries ever improving. But over the years I have come across
one exception in this disputable genre. It’s a tattered
paperback from the seventies by a forgotten author that
suggest a few unusual, if not revolutionary, perspectives to dream
interpretation. These are:
1) Try interpreting your dream literally. If you dream about
your house keys, do you actually know where they are? If
you dream about loosing your teeth, is your dental check-up
overdue?
2) If that doesn’t work, try relating it to events in the past
couple of days. (Maybe that serpent has something to do with
your around the clock gaming in World of War craft?)
The third suggestion is to examine if you dream is in fact
a pun. This opened up a new world to me. I swear, I had no
idea I was this corny.
Owning up to my own idiosyncrasies I’m forced to back
off from my initial statement about serpents. I occasionally
dream of Anacondas. Why? I was clueless. Until I had a closer
look. The word ”anaconda” is made up of the morphemes
”ana”, ”con” and ”da”. ”Ana” sounds like ”Anna”. Con is
originally a Latin prefix meaning “with” as in for example
”concede” and ”consent”, and you probably recognize the
Russian ”da” for yes. My anaconda is a rebus reading ”Anna
with yes”. And sometimes, in my dreams, it wants to have
a say.
Having a ”great” idea like taking the broken car for a
spin? Think not. In my dream there’s an anaconda the size of
a sleeping bag in front of the garage. It won’t budge. I can’t
get it to agree.
There are more examples: My dreams are littered with
critters like pandas and ”kaniner” (Kaniner are Swedish
speaking rabbits in cahoots with the anaconda telling me I
cannot, i e ”kan inte”). When my ex-boyfriend got married,
I dreamt of skipping over a tombstone. No dolphins in sight,
this could have made for a very ominous interpretation in an
off-the-shelf, new age dream lexicon, but was probably just
my brain gently reminding me it was ”time to get over Tom”.
14
Meet TV4 celebrity Charles Walther12
Editor’s pick:
call for columnistsIf you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. Email elisabeth.dawson@med.lu.se for more information.
The university’s mission is to increase the collective
knowledge base, and to make sure that this knowledge
benefits our society. We know that there is a great degree of
interest around what we do. Commissioned education and
innovation are two ways for us to generate societal benefits
from our knowledge.
The various disciplines within healthcare are constantly
developing. Commissioned education, i.e courses given by
our teachers and researchers for professionals in the field,
is one of the university’s tools for contributing to life-long
learning. The University Board has decided that these should
be given high priority within our organisation. The Faculty of
Medicine is one of the faculties that has the most amount of
commissioned courses, spanning subjects from sexual health
in developing countries to courses for specialists here at home.
The government, and indirectly also the tax payers,
expect that our research is of high quality and that it
generates results for society. One way to achieve this is
through commercialisation and innovation. The fact that the
life sciences industry is increasingly opting to ‘outsource’
various research areas, means
that there are more
opportunities for cooperation
with academia.
I believe that this is an
important area to develop,
and have therefore
appointment a Pro-Dean,
Roland Andersson, to focus
on innovation – all to make it
easier for researchers to
choose the commercial route.
Commissioned education and innovation are two ways
of making sure that our knowledge benefits society and
individual patients, as well as creating new employment
opportunities.
gunilla Westergren-thorsson dean
Swedish summer – the warmest day of the year
1. Sweden is a very normal
country, and the seasons are
no exception. It’s normal for
summer to be a bit colder
than normal. It’s also normal
to hear stories of previous
summers that were much
warmer than normal. This
may sound contradictory,
but don’t worry – this too is
entirely normal. You can also
be fairly certain that the best
weather will come either the week before your holidays, or
the week after. Somehow this is true for all Swedes,
throughout the whole summer period.
2. Having been holed up indoors for what feels like an
eternity – or at least for longer than the calendar suggests
winter has lasted – Swedes spend as much time as possible
outside during the summer months. All of a sudden people
seem impervious to the cold that they only weeks earlier
swore over. Long evenings are spent out on patios, huddled
next to heaters and wrapped in woolly jumpers and big
blankets, rather than heading back indoors and accepting that
summer nights here are not the same as, for instance, on an
island in the Mediterranean.
3. Swedes are never as talkative, outgoing or sociable as they
are during the summer. There must be something about the
sudden increase in daylight hours and vitamin D levels that
brightens their eyes and loosens their tongues. Take
advantage of this rare opportunity to speak to some strangers
and get to know the locals.
4. You will undoubtedly be invited to go for a swim in a lake
or the sea one sunny day, with the accompanying words “The
water is lovely at this time of year – really warm!” Do not be
fooled! Remember – Swedes go swimming in the sea in the
dead of winter, and cannot be relied upon as good judges
of what constitutes appropriate bathing conditions. Only the
smallest and most sheltered lakes reach temperatures that a
sane person would actually find pleasant. Seriously, bring a
wetsuit.
I hope you all have a wonderful summer – wherever you
choose to spend it.
elisabeth daWson
Congratulations! You have survived the Swedish winter, and are now likely heading full-speed toward your summer holidays. Here are a few things you should know about spending the summer months in Sweden:
Benefitting society – the third mission
15
lunds universitet
box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se
nErvE! staff magaZine for the faculty of medicine at lund university
issue 2 | 2013
vÄnd för svenska
A better sampletheme: innovation Page 12