NÄRV! PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

NR 1 | 2013

Musik & molekyler sid 3

Rent protein - nyckel till livets processer sid 8

FLIP FOR ENGLISH

”Hands off” PÅ KUA FÅR STUDENTERNA JOBBA PÅ RIKTIGT SID 6

missa inte.

ADRESSKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

ANSVARIG UTGIVAREJohanna Sandahl, kommunikationschef REDAKTIONSRÅDAnita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christian-son (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

OMSLAGSFOTONärv: bild från klinisk utbildningsavdelning (KUA) Åsa HansdotterNerve: bild på internationella studenter, Mikeal Riesdal

REDIGERINGSofia B Liljedahl, redaktör

TRYCKLenanders Grafiska AB

Hands off! På riktigt! Som du säkert redan märkt har Närv fått en engelsk del.

Medicinska fakulteten har som mål att kommunicera bättre på

engelska och Nerve! är en av de satsningar som görs under

2013. Den engelska delen är tänkt att kunna läsas av alla och är

inte en spegling av den svenska versionen. Elisabeth Dawson,

engelskspråkig kommunikatör berättar mer på sidan 15. Vänd på

tidingen och häng med till University of British Columbia (UBC).

Du kan också läsa vad några av våra internationella medarbetare

tycker om Sverige.

På kliniska utbildningsavdelningen (KUA) i Malmö är det

”hands off” som gäller. Handledarna finns till hands men det

är studenterna som utför arbetet med patienterna. Ansvar på

riktigt! Läs mer om KUA och andra interprofessionella inslag i

utbildningen på sidan 5-7.

Med hjälp av proteiner kan man lösa många av livets myste-

rier. Till exempel hur man kan lura kroppens immunförsvar vilket

skulle kunna påverka förloppet vid transplantation och auto-

immuna sjukdomar. Oftast behövs stora kvantiteter protein och

det kan nu forskare vid Lunds universitet få tack vare en eldsjäl

som startat en proteinproduktions-

plattform. Läs mer om proteiner på

sidan 8-9.

Trevlig läsning!

SOFIA B LILJEDAHL, REDAKTÖRsofia_b.liljedahl@med.lu.se

Kontakta mig gärna med tips och idéer!

11 Närv på engelska.

8 Proteiner - nyckeln till livets processer.

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Foto: Kennet Ruona

2

- I naturvetenskaplig forskning finns det en sanning

per definition. Inom musik och andra konstyttringar är det

annorlunda, där går det inte på rationella grunder att avgöra

vad som är rätt och fel. Men i båda fallen krävs inspiration

och det gillar jag, förklarar Andreas Holmér.

Andreas har en postdok-tjänst vid Institutionen för labora-

toriemedicin i Malmö. Intresset kretsar särskilt kring proteinet

apoM och signalmolekylen S1P. Andreas och hans kolleger

har kopplat dessa till ett blodfett, HDL, som vardagligt brukar

kallas ”det goda kolesterolet”. Målet är att öka kunskapen

kring vad som ligger bakom förfettning och förkalkning av

våra ådror samt därtill kopplade hjärt-kärlsjukdomar.

Forskarkarriären var dock inte utstakad. Efter gymnasiet

påbörjade han utan mer långvariga funderingar civilingenjörs-

studier i Uppsala. Men ganska snart insåg han att det inte var

hans grej och sadlade om till biomedicin vid Lunds universitet.

Innan dess hann han även med ett gästspel som student inom

musikvetenskap.

- Musiken har alltid funnits där. Oavsett vad jag sysslat

med har jag känt att jag måste få utrymme att spela eller

skapa musik.

Det började i unga år med pianolektioner hemma i

Trollhättan. Även föräldrar och syskon har ett musikaliskt

intresse och trakterar andra instrument.

- Jag har många järn i elden, säger Andreas försynt när han

berättar om sitt senaste projekt Ru.M, som är en förkort-

ning av Rytm und Melodi.

Ru.M är en klubb för elektronisk musik och nutida konst

som ännu är på planeringsstadiet. Andreas beskriver den som

ett blygsamt försök till allkonstverk och en naturlig fortsättning

på hans tidigare projekt med musikaliska och visuella uttryck.

Hit hör bl.a. skivbolaget Pitch9 Recordings och den elek-

troniska duon Please som gjorde melodisk pop som kan föra

tankarna till band som Pet Shop Boys, New Order och Saint

Etienne. Please var spännande nog ett utpräglat distansarbete,

där Andreas skapade musiken på sin dator och sedan mejlade

filerna till en tidigare forskarkollega för sångpålägg. Andreas

har också gjort remixar av andra artister, t.ex. Malmöbandet

MFMB och Lundabaserade sångerskan Sara Thuresson.

Och framtiden – är det medicinsk forskning som gäller

även på sikt?

- Framtiden? Jag vet inte. Det kan vara fortsatt forskning,

men också något annat. Huvudsaken är att det är kreativt

och spännande.

Det verkar vara ett förhållningssätt som fungerat bra hit-

tills.

TEXT & BILD: BJÖRN MARTINSSON

Andreas Holmér drivs av viljan att bryta ny mark inom forskningen. Men han är framåtskridande även i andra världar, till exempel inom musiken.

Andreas Holmér är forskare i klinisk kemi på Wallenberglaboratoriet i Malmö.

”Musiken har alltid funnits där. Oavsett vad jag sysslat med har jag känt att jag måste få utrymme att spela eller skapa musik”.

Fram till 2008 spelade Andreas Holmér i gruppen Please. Han har också formgivit cd-omslagen ovan.

Lyssna! Gratis nedladdning av musik med Please: 23seconds.org/please.htm

PORTRÄTT

Musik och molekyler är hans melodi

3

Vid fakultetsstyrelsens sista möte förra året beslutades

fakultetens nya strategiska plan för 2012- 2017. Vår nya

vision lyder ”En medicinsk fakultet som förstår, förklarar och

förbättrar vår värld och människors hälsa”.

Den Medicinska fakulteten har en lång historia av fram-

gångsrik utbildning och forskning. Idag är vi internationellt

ledande inom flera områden. Det är en utmaning att fortsätta

denna positiva utveckling och ta vara på de möjligheter som

skapas.

Den nya strategiska planen ska visa oss vägen framåt de

kommande fem åren. Planen vänder sig i första hand till oss,

fakultetens medarbetare, och våra studenter. Den ska vara ett

stöd för oss i vårt fortsatta gemensamma arbete.

Samverkan löper som en röd tråd genom hela planen.

Samverkan inom fakulteten, samverkan inom hela universite-

tet och samverkan med våra samarbetsparter, främst hälso-

och sjukvården. Jag är övertygad om att vi kan utveckla ännu

bättre forskning och förbättra vår utbildning genom att i

högre grad använda varandras olika kompetenser, erfaren-

heter och perspektiv. Här har vi fort-

farande en stor förbättringspotential.

Jag ser verkligen fram emot att till-

sammans med er omsätta strategierna

i praktisk handling.

GUNILLA WESTERGREN-THORSSON, DEKANUS

Ny strategisk plan 2012 - 2017

Lars B Dahlin har arbetat

på Skånes universitetssjukhus

i Malmö i 25 år och kom-

mer att fortsätta sitt kliniska

uppdrag kombinerat med

forskning. Till Medicinska

fakulteten kom han 2009.

VISIONDet är en lång väg från

molekyl till människa och jag

skulle önska att fler områden

knyts ihop av de tre benen i verksamheten; det vill säga

experimentell forskning, klinisk forskning samt hälso- och

vårdvetenskap. Delarna ska också ha ett gott samarbete med

sjukvården.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR DIG?

Att det ska bli bra för patienten är en stor drivkraft för

mig. Jag försöker alltid ha det perspektivet oavsett om det

gäller forskning, utbildning eller kliniskt arbete.

Några andra områden som jag känner lite extra för är

satsningar på utbildning och yngre forskare. Vi måste satsa

på bra utbildning både på grund- och avancerad nivå så att

vi står oss nationellt. Rekryteringsmässigt måste vi ha bredd.

Utan bredd kan vi inte få fram spets!

HUR JOBBAR DU?Något jag har lärt mig inom idrotten, när jag själv spelat

fotboll och när jag varit aktiv som förälder eller ledare i olika

föreningar, är att man måste spela som ett lag. Det är samma

sak i arbetslivet. Ska vi positionera oss inom sjukvård och

forskning måste vi se oss själva som en organisation, oavsett

om vi jobbar i Lund eller Malmö. Däremot måste vi inte alltid

tycka lika eller ha samma uppfattning om saker och ting. Det

måste vara högt i tak så att det kan bli bra diskussioner.

VAD GÖR DU FÖR ATT KOPPLA AV?

Jag vinterbadar på kallbadhuset i Bjärred. Bäst blir det

om jag har motionerat innan. Då stressar jag ner och får goda

idéer.

Lars B Dahlin är uppvuxen i Varberg och har studerat i

Göteborg. Att bo nära havet är nödvändigt!

SOFIA B LILJEDAHL

Han är hallänning, vinterbadare, överläkare och professor i handkirurgi. Nu är han även prodekan och vice ordförande i fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten.

Alla medarbetare ska ha fått ett exemplar av den strategiska planen i sitt postfack.

Beställ fler exemplarPlanen finns på svenska och engelska. Kontakta fakultetens kommunikationsavdelning, info@med.lu.se.

På webben Den strategiska planen finns även på vår webbplats, www.med.lu.se/strategisk_plan

Hallå där Lars B Dahlin - ny prodekan...

4

På den Kliniska utbild-

ningsavdelningen (KUA) får

studenterna under två veckor

känna på hur det är att vara

läkare eller sjuksköterska på

riktigt. De ska lära sig med,

av och om varandra vilket är

grundtanken för det interpro-

fessionella lärandet.

Därför är det studenterna

som går rond, de som sköter

patienterna och de som lämnar

över till nästa team. För läkar-

studenterna ligger de här två

veckorna under termin 8 och

för sjuksköterskestudenterna är det under termin 6.

- Allt sker i mötet mellan studenterna. Man lär sig om sin

egen profession och roll och de andras profession och roll. Det

blir tydligt vad man egentligen ska kunna och vad de andra

kan, säger Cecilia Benoni.

Hon är överläkare och adjungerad universitetslektor och

har ett fakultetsövergripande uppdrag att vara koordinator

för KUA-nätverksgruppen och att utveckla den inter-

professionella kliniska utbildningen. KUA i Malmö skapades

genom ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö

högskola och Skånes universitetssjukhus och har funnits

sedan 2005. I Lund finns sedan tidigare KUM - klinisk

undervisningsmottagning på Akutmottagningen och

Ortopediska klinikens undervisningsavdelning. Höst-

terminen 2012 startade en KUA enligt Malmömodell i Lund.

Denna modell ligger till grund även för KUA i Helsingborg

med start vårterminen 2013. För blivande läkare och

sjuksköterskor är det obligatoriskt med KUA medan arbets-

terapeuter och sjukgymnaster för närvarande kan välja.

BRA KOMMUNIKATIONCecilia Benoni understryker att det är viktigt att studen-

terna känner glädje i arbetet och att de vågar försöka.

- Ska man våga måste man kunna tala med varandra. Bra

kommunikation skapar medarbetarskap som är grunden för

teamarbete. Det leder till bättre kvalitet i vården.

Det är 25 år sedan som Världshälsoorganisationen (WHO)

i sin rapport Learning together to work together for health

betonade vikten av organiserat samarbete mellan olika

utbildningar inom hälso- och sjukvård. Genom att lära till-

sammans ansågs det möjligt att utveckla samarbete och

utmana värderingar.

- Jag tror att vi i Sverige är rätt väl framme , säger Cecilia

Benoni. Vi har ett par olika utbildningsavdelningar vid LU och

det finns en tradition sedan tidigare, också nationellt.

- Den stora utmaningen som jag ska jobba med mer framö-

ver är att ge förslag på lärandemål och att hitta sätt att examine-

ra den interprofessionella utbildningen, avslutar Cecilia Benoni.

När två eller fler studenter från olika professioner tillsammans lär sig av, med och om varandra kallas det för interprofessionell utbildning. Tanken är att man ska lära sig tillsammans för att sedan kunna arbeta tillsammans i syfte att öka kvaliteten i vården.

Studenter lär sig tillsammans

Cecilia Benoni koordinator för KUA-nätverksgruppen.

TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

Håkan Sköld, läkarstudent och Mylla Ernfors sjukgymnaststudent samtalar med en patient. Sara Oscarsson, legitemerad läkare och handledare håller sig i bakgrunden.

TEXT: SOFIA B LILJEDAHL

BILD: ÅSA HANSDOTTER

5

w

Handledarna på den internmedicinska avdelningen, som är KUA,

är tränade i ett reflektivt handledarskap. Det innebär att de finns

bakom studenterna och uppmuntrar dem att själv hitta svaren och

lösningarna så att det faktiskt är studenterna som utför arbetet.

På avdelningen finns åtta patienter.

MATILDA MAGNUSSONLEG SJUKSKÖTERSKA, HANDLEDARE SEDAN STARTEN

Vad tycker du om KUA?- Det är otroligt utvecklande för oss som

arbetar med studenterna. På avdelningen

arbetar vi ju interprofessionellt och det

implementerar vi sedan på de studenter

som kommer hit.

Har KUA förändrats under de år du varit handledare?- Syftet och målet med KUA är detsamma – samarbete och

kommunikation över yrkesgränserna. Vi utvärderar och för-

ändrar utbildningen kontinuerligt men en förändring som gjort

stor skillnad är terminsavslutningen på Practicum. Då tränar hela

teamet i en fullskadesimulator och har sedan en debriefing efteråt.

Önskelista inför framtiden?1. Att sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna får KUA

obligatoriskt i utbildningen så att teamen alltid är kompletta.

2. Fler handledare och en fast läkarhandledare placerad på KUA.

MARTIN KRANTZSJUKSKÖTERSKESTUDERANDE TERMIN 6

Vad tycker du om KUA?- Man kastas in ganska ordentligt och man blir rätt så överväldigad.

Handledarna är verkligen ”hands off” och låter oss ta initiativ och

beslut även om de hela tiden finns i bakgrunden och har slut-

giltigt ansvar. Tror dock att det kan vara bra med en riktig rivstart.

Fungerar samarbetet?- Det har funkat jättebra. Jag har bra människor omkring mig, får

inblick i deras vardag och kan bolla idéer. De är ju också studenter

och lite oroliga och vill vara med på allting – det blir en fin

stämning. Vad är svårt?- Tvivlet på sig själv kanske – ”hur ska jag klara det här själv om

bara några månader”. Men det har aldrig varit kaos – handledarna

finns där och tar hand om en.

På KUA får studenterna jobba på riktigt!

SUS MALMÖ TISDAG 5 FEBRUARI 2013

Ovan: Rebecca Mrljak, sjuksköterskestudent, förbereder medicin. Nedan: Martin Krantz sjuksköterskestudent bäddar om sängen inför att en ny patient ska komma.

TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

Clinical Education Department At the Clinical Education Department (KUA in Swe.), students can, for a period of two weeks, get a sense of what it’s like to be a doctor or a nurse in real life. The aim is for students to learn with, from and about each other - a method referred to as interprofessional learning. Other examples of this in-clude the Interprofessional Day, which is organised by students, and Education in Collaboration (UIS in Swe.)

6

w

HÅKAN SKÖLDLÄKARSTUDERANDE TERMIN 8

Vad tycker du om KUA?- Helt fantastiskt att få prova läkarrollen på riktigt för första

gången och att känna att det finns ett förtroende för det man

har lärt sig. Och att föra professionella samtal med kollegor –

något som vi ska göra under många år framöver. Fungerar samarbetet?- Jag har jobbat som undersköterska så jag har redan en

viss inblick i arbetsrutinerna. Här är det såklart en lite annan

utmaning eftersom vi i större utsträckning arbetar

tillsammans och hjälper varandra.

Vad är svårt?- Om man bortser från att hitta rätt kunskap och ta rätt beslut

så finns det egentligen ingenting som är svårt. Alla bjuder till

och då går det lätt.

DEFINITION PÅ INTERPROFESIONELL UTBILDNINGInterprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och vårdkvalitet. (Centre For The Advancement Of Interprofessional Education –CAIPE 1997)

På KUA får studenterna jobba på riktigt!

SUS MALMÖ TISDAG 5 FEBRUARI 2013

INTERPROFESSIONELLA DAGEN PÅ TERMIN 1

Julia Frändberg, ordförande i Medicinska föreningen, en av initiativtagarna till interprofessionella dagen.

Varför en interprofessionell dag? - Vi studenter tyckte att man redan

tidigt i utbildningarna skulle få

inblick i och kunskap om hur andra

professioner arbetar.

Hur är dagen upplagd?- Under första delen av dagen är det

en presentation av olika yrken och en

föreläsning om etik inom vården och

under eftermiddagen är det gruppdis-

kussioner runt patientfall och etiska problem.

Vad har ni lärt er?- Vi har fått väldigt bra utvärderingar som alla pekar på

att studenterna vill införa dagen som ett obligatorium i

utbildningarna. Det svåra har varit att rent schemamässigt

få ihop en dag för alla utbildningar.

Vad händer nu?- Det här var ett pilotprojekt och nu ska vi sätta oss i

projektgruppen och planera inför en interprofessionell

dag till hösten. Personligen är min vision att interprofes-

sionalismen ska ligga som en strimma under hela ut-

bildningarna, regelbundet varje eller varannan termin.

Andra inslag av interprofessionellt lärandeUTBILDNING I SAMVERKAN (UIS)

Mot slutet av utbildningen möts studenter som ska bli

sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare, sjuksköterskor,

logopeder, röntgensjuksköterskor, psykologer och socio-

nomer för att under en dag samarbeta kring patientfall

och frågor som rör patientsäkerhet.

- Studenterna uppskattar detta tillfälle, att få dela

med sig och lyssna på vad de andra kan. Lärarna finns

med under dagen men deltar inte i diskussionerna.

De ska själva resonera kring lösningar tillsammans,

berättar Tomas Kirkhorn som är universitetslektor i

Medicinsk teknik, och en av de medverkande under

UIS-dagarna.

Tomas är också ansvarig för genomförande av

patientsäkerhetsundervisningen vid Medicinska fakulte-

tens olika utbildningar. Han säger att de interprofessio-

nella inslagen i utbildningen utgör en viktig del i arbetet

med att visa på hur just samverkan och en öppen dialog

kan bidra till en god patientsäkerhetskultur.

TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

Håkan Sköld, läkarstudent lyssnar på en patients lungor.

TEXT & BILD: ÅSA HANSDOTTER

7

Rent protein kan ge oss kunskap om alla livets processer

LP3 ska fungera som ett kunskapsnav för utbyte av veten-

skapliga idéer och nya teknologier för produktion, rening och

analys av proteiner. En samling verktyg för proteinproduktion

byggs upp och man erbjuder utbildning för studenter, dokto-

rander och post docs.

- Tanken med LP3 är att kunna arbeta med många olika

projekt på samma ställe. Ju fler projekt vi gör desto enklare

blir det att rationalisera. Har vi gjort det tidigare så går det

snabbare nästa gång. Projekten genererar kompetens, säger

Claes von Wachenfeldt.

Han är initiativtagare till LP3 och är docent i mikrobiologi

och anställd som lektor vid den biologiska institutionen, vid

Lunds universitet.

- LP3 handlar mycket om att underlätta samverkan mellan

olika forskare och olika områden men också om att sprida

kunskapen så att den inte stannar i en forskningsgrupp, säger

Claes von Wachenfeldt.

STARTADE I MARS 2012 LP3 startade i mars 2012 och har för närvarande tre an-

ställda. Under våren hoppas Claes kunna anställa en person

som förutom ett uppdrag som lektor ska ansvara för den

dagliga verksamheten.

För ett år sen fick forskare vid LTH, Medicinska fakulteten

och den Naturvetenskapliga fakulteten nominera projekt som

skulle genomföras vid LP3. Tio projekt med olika utmaningar

som var teoretiskt genomförbara valdes ut och alla är nu

avslutade.

Utöver fakulteterna kan på sikt även forskare vid andra

universitet i Sverige beställa protein från LP3. Claes von

Wachenfeldt är inte främmande för att låta privata aktörer

köpa tjänsterna.

Han berättar att han funderat på en resursplattform som

LP3 under lång tid.

- På den Naturvetenskapliga fakulteten försöker vi för-

stå de grundläggande mekanismerna i cellen och hur den

fungerar. En del av den kunskapen kan tillämpas på andra

områden, som att bekämpa bakterier till exempel säger Claes

von Wachenfeldt.

Ur den tanken föddes LP3.

- LP3 gör att forskare från olika områden kan mötas,

avslutar Claes von Wachenfeldt.

TEXT OCH BILD: SOFIA B LILJEDAHL

Lunds proteinproduktionsplattform - LP3 - producerar och renar protein åt forskare vid Lunds universitet. Tanken är att sprida kunskap och underlätta samverkan mellan forskare.

UNDERSTANDING LIFE´S PROCESSES Purified proteins can improve our knowledge of life’s many processes. Lund’s protein production platform (LP3) produce and purify proteins for researchers at Lund University. LP3 is to function as a knowledge hub for the exchange of scientific ideas and new technologies for the production, purifying and analysis of proteins. The team is compiling a collection of tools for protein production, and are offering education for undergraduates, PhD students and Postdocs.

I väntan på att de ska användas kan renade proteiner frysas.

Claes von Wachenfeldt och Annika Rogstam extraherar rena proteiner.

8

Docent Mattias Collin och hans forskargrupp i experi-

mentell infektionsmedicin vid Medicinska fakulteten forskar

på interaktionen mellan sjukdomsframkallande bakterier och

den mänskliga värden. De har främst tittat på ett enzym som

kallas EndoS som härstammar från grupp A streptokocker,

mest känd för att ge halsfluss.

- Vi utnyttjar bakteriens sätt att undkomma immunför-

svaret för att förstå hur enzymet fungerar och om det kan

användas till något annat, säger docent Mattias Collin.

Man kan tänka sig att enzymet skulle kunna användas

vid läkemedelsframställning dels som ett verktyg vid själva

framställningen och dels som komponent i ett potentiellt

läkemedel för att hämma sjukdomsutvecklingen vid autoim-

muna sjukdomar.

Enzymet skulle också kunna användas vid transplantation.

- Om man kan stänga av immunförsvaret vid transplanta-

tion så ökar chanserna att kroppen inte stöter bort organet,

säger Mattias Collin.

För att kunna göra studier på enzymet behövs stora

mängder rent protein som måste vara lika varje gång. Detta

kan LP3 tillhandahålla eftersom de kan producera större

mängder än en enskild forskargrupp kan göra.

- Dessutom får vi mer tid till skarpa experiment när någon

annan producerar åt oss, säger Mattias Collin.

Han var nöjd med pilotprojektet.

- Det var praktiskt att ha en och samma kontaktperson

som kunde hjälpa till under hela processen, säger Mattias

Collin.

Nästa projekt som forskargruppen kommer att göra med

LP3 handlar om EndoS som ska användas vid djurstudier.

- Det projektet kräver också stora kvantiteter eftersom vi

gör det tillsammans med flera internationella samarbetspart-

ners, avslutar Mattias Collin.

TEXT OCH BILD: SOFIA B LILJEDAHL

En forskargrupp vid Medicinska fakulteten använder protein för att ta reda på hur bak-terier kan lura kroppens immunförsvar. Forskarna hoppas hitta sätt att stänga av im-munförsvaret, vilket skulle kunna påverka förloppet vid transplantation och autoimmuna sjukdomar. Det blev ett av pilotprojekten på LP3.

AUTOIMMUNA SJUKDOMAR Ledgångsreumatism, MS, SLE, Reiters syndrom, Sjögrens syndrom, Pemfigus och Sklerodermi är exempel på sjukdomar som angriper kroppens egna vävnader.

PILOT PROJECT AT LP3A research team at the Faculty of Medicine is using proteins to find out how bacteria can fool the immune system. The researchers are hoping to find a way of shutting down the immune system, in order to facilitate transplantation and treat autoimmune disease patients. This was one of the pilot projects at LP3.

Rent protein kan ge oss kunskap om alla livets processerEn centrifug används vid proteinframställning. Jonathan Sjögren, Maria Allhorn, Mattias Collin och

Markus Roupé studerar enzymet EndoS i labbet.

9

Global Health- beyond 2015Stockholm Waterfront Congress Centre on 4th april 2013 www.sls.se/GlobalHealth/

Han är adjungerad professor, handkirurg och överläkare och rör sig mellan frontlinjen för den experimentella forskningen och den kliniska vardagen.

Vad gör du i ditt uppdrag som adjungerad professor?- Jag forskar både

kliniskt och experimentellt

med målet att förbättra

behandling och läkning av

benfrakturer.

Vad gör du som klinisk forskare?

- På den kliniska

sidan tittar jag på nya

kirurgiska metoder och

på benersättningsmedel

som man använder för

att fylla igen hål som kan

uppstå vid en fraktur.

På den experimentella sidan då?- På den experimentella sidan gör jag djurstudier för att för-

bättra läkningen vid frakturer. Jag har ett labb här på BMC. Jag

forskar 40 procent av min tid och 20 av dem ingår i mitt uppdrag

som adjungerad professor. Övrig tid jobbar jag som kliniker.

Har du mer spännande på gång?Jag gör iPhone och Android-appar som vi kan använda på

kliniken eller inom forskningen. Sättet vi kommunicerar med

kollegor och patienter men också alla våra maskiner kommer

att förändras radikalt de närmsta åren.

Hallå där Magnus Tägil...

VAD ÄR EN ADJUNGERAD PROFESSOR?Adjungering innebär att en person med kompetens på

professorsnivå, som inte är anställd vid universitetet, kan ges

utrymme att bidra och stärka forskning och utbildning inom till

exempel en sjukhusklinik eller ett forskningsområde.

Adjungeringen är personlig och inte en utlyst tjänst. Prefek-

ten inkommer med anhållan som prövas av fakukltetsstyrelsen

och sedan beslutas av rektor. Anhållan och kompetensen måste

anses vara av nytta för fakulteten. Omfattningen får inte över-

stiga 50 procent och uppdraget är tidsbegränsat.

VAD GÖR EN ADJUNGERAD PROFESSOR?

Magnus Tägil, överläkare och adjungerad professor

SOFIA B LILJEDAHL

Är du forskare och vill utveckla din förmåga att jobba med digitala bilder i Photoshop? Bibliotek och IKT erbjuder från och med i vår kortare workshops och halvdagsseminarium i bildbehandling för forskare och forskargrupper. Intresserad? Hör av er till katarina.jander@med.lu.se

Crafoords vetenskapsluncher

För vem? Alla intresserade!Var? På Martas Café, Stadsbiblioteket i LundNär? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars och aprilHur? Du får ta del av intressant medicinsk forskning samtidigt som du lunchar!

Mer information: www.med.lu.se/vetenskapsluncher

Ideforum En heldagskonferens om undervisning och lärande Läs reflektioner: www.med.lu.se/ideforum

På gång.

HSC och BMC som framtida sambosBeslut om förstudie för att kartlägga möjligheter och fördelar med att samlokalisera verksamheterna för HSC och BMC har fattats av dekanus.

Följ visionsarbetet som går under namnet Forum Medicum: forummedicum.blogg.lu.se

10

Step up!

A meet and greet network event for female Ph.D-students and Post-Docs!When: March 11, 2013

More information & registration: http://on.fb.me/UN4d74

I visited the University of British Colombia (UBC), Vancouver Canada, which holds an international reputation for excellence in biomedical research as well as educational skills. I had the opportunity to discuss future teacher- and student mobility between our universities. This is something I never normally do, and is way outside my traditional assignments, yet very educational on a personal and professional level. I also gave lectures and did some tutoring in Problem Based Learning (PBL) groups at UBC.

The UBC Faculty of Medicine trains future physicians, dentists, lab technicians and midwives, but they lack an alternative to our own programme in biomedicine. However, the Faculty of Science has several programmes that fit well into our biomedical undergraduate programme, such as microbiology and immunology, pharmacology, integrated sciences, physiology and biochemistry.

UBC - A PERFECT CANDIDATE FOR EXCHANGE AND COLLABORATION

Students at our biomedical Master’s programme can be offered different projects at the Department of Pathology, located off campus at the Vancouver General Hospital (VGH). Optimally, these are well-defined projects in molecular medicine lasting between 10-20 weeks, where students learn new techniques, perhaps on own samples, which hopefully result in a shared publication. Since top-prospect students are shared between departments at LU and UBC this could

also open doors for increased collaboration. Both universities share success in the same fields of research such as diabetes, neurobiology and oncology. This makes UBC a perfect can-didate for exchange and collaboration.

THREE-SEMESTER SYSTEMThe three-semester system at UBC includes a short and

intense summer semester, which requires different schooling compared to spring and fall semesters. Teachers at UBC shape and adapt their teaching accordingly.

Formative assessment is naturally integrated at UBC. Mid-term exams allow students to become aware of their current strengths and weaknesses, and see how to proceed best in order to pass the final exam. My understanding is that we are generally weak when it comes to formative assessment, and I believe it is important to consider the positive effects of feedback and how we best can adapt it to our system.

RESEARCH COLLEAGUESI took the opportunity to meet with colleagues Tim Kieffer

and Rodger Brownsey from the diabetes research group to discuss collaboration. Overall it was inspiring and I am looking forward to visiting again.

TEXT & BILD: MAGNUS HILLMAN, PHD

DEPARTMENT OF CLINICAL SCIENCES, LUND

Future teacher and student mobility As a result of the recent globalisation of academic education, it has become increasingly necessary to align teaching and learning to international standards. This is an important issue, but how can we university teachers contribute on an individual level.

Views of down town Vancouver from the Jim Pattison & Centennial Paviolion at the Vancouver General Hospital.

11

We have a considerable number of international co-workers at the Faculty of Medicine, and it is a community that is growing rapidly. For the very first English feature in Nerve! we took the opportunity to meet with a few of them to find out what they think of life in Lund, and how it differs from what they are used to.

STEVE SCHMIDT – SCIENTIFIC COORDINATOR FROM THE US, CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS (CASE)

Has the language barrier been an issue for you?- My wife is Swedish, which is the reason we moved here, so that helps. I need a

working knowledge of Swedish in my job, so I have to figure out how to read to some

extent. Usually, with some assistance from Google Translate, I get by well enough.

I’ve found it hard to study Swedish alongside working full-time and

raising three small kids. It doesn’t help that most Swedes outside of work switch

to English when I try to speak Swedish. Another issue is getting a place on the

university-run course – I have only just got a place after applying three times.

How does working here differ from places you’ve worked in the US?- One thing I’ve noticed is that meetings tend to go on here until they are scheduled to

end, even if they don’t need to. Also, people are very firm on the rules, and there are no

exceptions – which I often disagree with. At the same time, written rules and guidelines

can seem quite vague to me, but be very clear to Swedish people – although that might just be an issue with the translation

into English.

What’s been your biggest challenge in starting to work here?

- Understanding the university system, and how career progression works compared to back in the US. And just like anyone

else I have a new job to learn and get into.

PAWEL MARKOWICZ – PHD STUDENT FROM POLAND, MEDICAL MICROBIOLOGY, DEPARTMENT OF LABORATORY MEDICINE, LUND

How long have you been at LU?

- I’ve been here for over two years now. I’ve also spent six months in Denmark doing

an internship as part of the Leonardo Da Vinci Programme. That made things easier when

I came to Sweden, as I was already familiar with Scandinavian culture and what it’s like

to work here.

Are there any differences in what it’s like to work here compared to Poland?

- A big difference is that people trust you straight away here, and give you

expensive equipment to work with, which helps you develop and learn faster. In Poland

people are more suspicious and worried that you’ll break things, or do something

wrong. It’s also much more organised here and you plan your work better.

What do you think we could be better at?- People in Poland are more open to new people, and more likely to approach you for a chat. Making that initial contact

is definitely a two-way street, and both parties need to be proactive in the beginning. My team was very helpful though,

which made it easier for me to settle in. I’ve also noticed that Swedes complain a lot. I tell people to go to Poland or Russia,

and then they would realise how great it is here!

Meet some of our international staff

12

SIGNE TOMSONE – POSTDOC SCHOLAR FROM LATVIA, CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS (CASE)

How are you finding life in Lund?- I’ve been here for three months now, and

I’m really enjoying it. People are very open and

willing to help. The culture is much tougher in

Latvia, so I’m more relaxed here – I still feel like

I’m on holiday!

Of course it can still be stressful at times, but

the way our work is planned well in advance ma-

kes a big difference. I miss my family and friends

back in Riga, but it’s close enough to visit quite

often.

What has been the biggest challenge for you in coming here?

- Leaving my family behind - but in a way that’s helped me focus better on

my work. The language also sounds quite difficult to learn, but I’m going to try.

It would be nice to understand the general chit-chat in the corridor and the ‘fika’

room – that’s usually where you get the latest gossip, which plays a big role in

feeling at home somewhere. Apart from that, dealing with all the formalities and authorities has been more difficult than

I expected, but everyone has been very helpful. My only complaint is that banks are only open during office hours, which

was somewhat frustrating when trying to open an account.

JOHNBOSCO TAYEBWA – BIOINFORMATICIAN FROM UGANDA, CLINICAL GENETICS, DEPARTMENT OF CLINICAL SCIENCES, LUND

What’s different about working in Lund compared to Uganda?- For a start, my job doesn’t exist in Uganda. There is only one other person, apart

from me, working in the bioinformatics field. That’s why I had to go abroad – first

to England, and then to Sweden to do my Master’s and gain some work experience.

Are you planning to learn Swedish?- I’m so focused on my career right now that I haven’t found the time to learn the

language as well. I usually say that I find it easier to learn a new programming language

than to learn Swedish. And as we mostly use English at work, it hasn’t really been a

priority for me.

What’s been the biggest challenge in coming here to work?

- Apart from the language barrier, it has been difficult to adjust to the weather, but I’m getting used to it. You just put on warm

clothes and get on with things. When I lived in England there was a sense of panic at the slightest bit of snow, but here the roads are

already clear when you get up to go to work. I often find myself wondering – who had time to do all of this so early in the morning?

What are your plans for the future?- My dream is to take the skills I’ve learned back to Uganda. I’m also very interested in education – particularly the trend

for online learning. Theoretically you wouldn’t have to come all the way to Sweden and endure the winter; you could stay

in Uganda and do an online course from a world-leading University. I’m thinking about starting up a system like that in

Uganda, for students to access world-class education without having to travel. The environment here is so stimulating, I’m

getting all these ideas of different things I want to do.

13

”Raise your impact factor (at parties)”

ANNA APPELBERGCOLUMNIST

The university magazine caused a ruckus recently when

they featured a professor in parapsychology and an experi-

ment on telepathy. I was completely absorbed by the debate.

I wanted the professor to have a red-herring title: I wanted

him to be an astronomer with a professorship in astrology.

Checking PubMed, I found that this professor had previously

investigated if people who claim to see auras really just have

a version of synesthesia. “A la Bonheur!” I thought. “Isn’t this

what we want?”

I stand firm in my conviction that it’s most amiable to look

for scientific explanations to “occult” phenomena. It’s just

that, in doing so, it’s sometimes hard to tell good science from

bad science. Apparently there was something fundamentally

wrong with the data interpretation in the LUM experiment.

Thankfully, as a response to all the logical, statistical and

empirical traps implicit in producing good science, I’ve come

up with a fruitful shortcut: I’m about to turn the problem on

its head and, instead of conveying the art of producing good

science, take a crack at showing you “good mind-reading”.

(Which I think is more fun anyway!) In a paperback entitled

“Paranormality” the British professor Richard Wiseman ex-

plains how to convince a stranger you know everything about

them. This is how it’s done:

Be open to conclusions that can be drawn from appea-

rance. Are shoes practical or pretty? Does he smell like cigaret-

tes or is he carrying a sporty wind-breaker? Have a look at the

subject’s palm /tea cup/ birthstone whatever. Select two traits

that are opposites (like economical and generous) and make

flattering comments on both. The person will tend to feel

validated by the trait that’s correct and ignore the other. “I

see that you have a generous nature that appreciates beauty,

but that you don’t shy away from financial responsibility.”

Now you will have their ear.

Probe the areas health, relationships, career, finances (and

perhaps sex), that affect us all. Adjust this according to the

person’s age; career wouldn’t concern a retired person. Watch

facial expression, body language and verbal cues as you deli-

ver statements. Elaborate on those that get a reaction. “Could

it be that you have recently finished a race of some sort..?”

Keep some comments vague. To justify this, tell the sub-

ject that you as a medium are struggling and might need

help to clarify your vision. You can also use abstract langu-

age. “I see a circle closing…” With intonation you can make

statements sound like questions and vice versa. Use other

statements that appear specific but are actually true for a lot

of people. Wiseman gives the examples of having a scar on

the left knee (apparently 1 out of 3 do) or owning a copy of

Handel’s Water Music.

Prepare phrases to help you save face if you are con-

fronted with being wrong. One method is to rephrase your

statement as a metaphor; “I didn’t mean you had a heart

transplant, I meant you’ve experienced a change of hearts”.

Another technique is to imply that perhaps the statement is

valid for someone in close proximity to the subject, like his

wife or boss. Another option is to simply tell the person to

think harder, or go home and ask his family.

Happy psychic reading! Please be wary that if you are

asked for guidance, Wiseman doesn’t say how to give morally

sound advice. Personally, I think that’s a cue that it’s time

for the psychic to refer to the tried and tested conclusions

of science.

Tag along with Magnus Hillman to the University of British Columbia.

Meet some of our international staff.12

11

Editor’s picks:

14

The faculty’s new Strategic Plan for 2012-2017 was

approved at the final Faculty Board meeting of last year. Our

new vision statement is : We are a Faculty of Medicine that

works to understand, explain and improve our world and

human health.

The Faculty of Medicine has a long history of successful

education and research. We are currently international

leaders in many areas. It is a challenge to continue this

positive development and to take advantage of the resulting

opportunities.

The faculty’s new strategic plan will lead the way for-

ward for the coming five years. The plan is primarily aimed

at us co-workers within the faculty, as well as our students.

It will support us in our continued work together.

Cooperation is the common theme that permeates the

entire plan. Cooperation within the faculty, cooperation

with the wider university, and cooperation with our external

partners – primarily within healthcare. I am convinced that

we can do even better research, and improve our

education, by utilising each other’s skills, experiences and

perspectives to a much larger extent. There is still great

potential for development in this area.

I am really looking forward

to working together to put our

new strategies into action.

GUNILLA WESTERGREN-

THORSSON DEAN

Introducing Nerve & Elisabeth!

ENGLISH ‘NERVE’ – WHAT’S THE BIG IDEA?

- We are an international work-

place, and many of our co-workers

don’t speak much Swedish. It’s im-

portant to give them the same opp-

ortunity as their Swedish-speaking

colleagues to read about what’s going

on within the faculty.

WHAT ELSE ARE YOU WORKING ON?

A big project this year will be to improve the faculty’s Eng-

lish website, and to make English information more available

to our international community. This involves a bit of detective

work in finding out exactly what’s missing, and which areas

we need to prioritise. The co-worker survey we carried out last

autumn, and a couple of focus groups planned for February,

will help steer us in the right direction.

WHAT’S IT LIKE TO BE BACK IN SWEDEN?- It’s been a bit of a challenge, as I brought my husband

Will with me, who is a ‘foreigner’ from Northern Ireland. It’s

taken him a while to adjust to Swedish corporate culture,

but he’s settling in, and has stopped complaining so much

about the number of meetings he has to attend, and

how little then gets done in them. That was all he talked

about for months! As for me, I’m loving being back home.

Discernible seasons, Marabou chocolate and showers that

don’t give you second degree burns when someone else in

the neighbourhood flushes their loo – it’s heaven!

Elisabeth would love to hear your thoughts regarding the English communication at the Faculty of Medicine. Contact her by email elisabeth.dawson@med.lu.se or phone ext.27232

The Faculty of Medicine is improving its communication in English. Elisabeth Dawson - a globe-trotting removals expert with a love of interior design magazines and a compulsion for buying notebooks – has returned to her native Sweden. She will be the Editor for English Nerve.

New Strategic Plan 2012 - 2017

Order copies in English You can order additional copies of the Strategic Plan in either Swedish or English by contacting the faculty’s Communications department on info@med.lu.se On the website The Strategic Plan can also be downloaded from our website www.med.lu.se/Strategic_Plan

We are a Faculty of Medicine that works to understand, explain and improve our world and human health.

15

LUNDS UNIVERSITET

Box 117221 00 LundTel 046-222 00 00www.lu.se

NERVE! STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY

ISSUE 1 | 2013

VÄND FÖR SVENSKA

News from the Faculty of Medicine - now in English!