Grundvatten idag och imorgon SGU 14-15 november 2011
Nya bedömningsgrunder för grundvatten
Nya bedömningsgrunder för grundvatten
Bedömningsgrunder – process och innehåll Lena Maxe
Målgrupper och användningsområden Lotta Lewin Pihlblad
Bedömningsgrunder - kvantitet Gustav Sundén
Underliggande databaser Bo Thunholm
Bedömningsgrunder – vad händer nu Lotta Lewin Pihlblad
Diskussion Alla!
Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten
Process • SGU miljömålsansvarig för Grundvatten av God kvalitet och
utfärdar föreskrifter enligt Vattenförvaltningsförordningen
• Behov av nya bedömningsgrunder anpassade till vattendirektivet /grundvattendirektivet
• Initierades 2003 – testa olika indelningsgrunder inför Grundvattendirektivet
• Remiss förra sommaren
• Synpunkter har inarbetats och även andra förändringar har genomförts
• Intern granskning
Grundvattnet kan bedömas ur olika aspekter • Råvatten för dricksvatten
– Hälsa
– Estetiskt tilltalande
– Teknisk användbarhet i distributionsanläggningar för dricksvatten
• Växt- och djurliv
– I grundvattenmagasinet
– Terrestra ekosystem
– Akvatiska ekosystem
• Markförhållanden
– Vid förhöjda grundvattennivåer
– Vid sänkta grundvattennivåer
– Vid ändrade grundvattenflöden
Bedömningsgrunderna sätter ramar för när grundvattnet är bra • Miljökvalitetsmålet - Grundvatten av god
kvalitet
• Vattenförvaltningsarbetet - att relatera riktvärden till
• Annat - t e x rådgivning
Bedömningsgrunderna hjälper till att svara på frågor • Bakgrundsnivåer
• Antropogent påverkat
• Regionala skillnader
• Normalt för området
• Skillnad på jord- och berggrundvatten
• Trender….
Regionindelning behålls
A. Sydsveriges sedimentära berggrundsområde
B. Sydsvenska höglandet
C. Väst- och sydostkusten
D. Mellansveriges sedimentära bergrundsområde
E. Mellansvenska sänkan
F. Upplands kalkpåverkade område
G. Norrlandskusten
H. Sedimentära berggrundsområden i Dalarna och Jämtland
I. Urbergsområden inom Norrlandsterrängen ovanför högsta kustlinjen
J. Norra delarna av fjällkedjan
Ny indelningsgrund
• Indelning i 5 grundvattenmiljöer med 2 djupklasser slopas
• Istället en indelning i typ av provtagningspunkt
1. Större vattentäkt i jord
2. Enskild brunn i jord
3. Källa i jord
4. Rör i jord
5. Större vattentäkt i berg
6. Enskild brunn i berg
KVALITET KVANTITET
PÅVERKAN TILLSTÅND
4 komponenter i bedömningsgrunderna
Grundvattnets kvalitet • Försurning – Alkalinitet och pH
• Redoxförhållanden och syre
• Salt – klorid, sulfat, elektrisk konduktivitet och organiskt bundet klor
• Kväve - Nitrat, nitrit och ammonium
• Arsenik och uran
• Bly, kadmium och kvicksilver
• Koppar, zink, krom och nickel
• Järn, mangan och aluminium
• Kalcium, magnesium, natrium och kalium
• Radioaktiva ämnen
• Fluorid, fosfat och borat
• Färg, turbiditet och oxiderbarhet
• Bekämpningsmedel - växtskyddsmedel
• Övriga organiska ämnen
• Temperatur
• Mikrobiologiska parametrar
Klassgränser
• 5 klasser
• De gamla klassgränserna behålls om möjligt
• Klassindelning anpassas till Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens gräns/riktvärden
• Klassindelningen följer SGUs riktvärden och halt för utgångspunkt för att vända trend men med vissa justeringar
• Effekter
• Jämn indelning
Nya bedömningsgrunder ska även kunna ge stöd i annat grundvattenkvalitetsarbete
• Lättillgänglig information
• Aktuell information
• Kartor
• Statistik
• Tabeller
• Texter
• Lätt att komma vidare - referenser o länkar
• Tryckt utgåva - vart 6:e år
• Web- presentation ses över årligen
Man behöver inte läsa hela bedömningsgrundernas 223 sidor…
Parameterpresentation
• Bakgrundshalter
• Halter i dricksvatten
• Påverkan på ytvatten
• Påverkan från förorenad mark, deponier och gruvverksamhet
• Bedömning av tillstånd och påverkan
• Faktaruta m statistik
• Litteratur
Klass Bedömning tillstånd NO3 (mg/l) Grad av påverkan Beskrivning
1 Mycket låg halt < 2 Ingen eller obetydlig Vanlig halt i skogsmark
2 Låg halt 2-5 Måttlig Skogsavverkade områden, avlopp
3 Måttlig halt 5-20 Påtaglig Jordbruksbygd, avlopp
4 Hög halt 20-50 Stark Ej ovanlig halt i jordbruksbygd Tj med anm som dricksvatten
5 Mycket hög halt ≥50 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten
NITRAT
Nitrat i enskilda brunnar
• Stor regional skillnad
• Stor skillnad mellan jord och berg
Klass 1 2 3 4 5
Nitrat (NO3) mg/l < 2 2 – 5 5 –20 20 – 50 ≥50
Typ av provpunkt Antal %
Större vattentäkt i jord
706 52 19 25 4
Enskild brunn i jord
5 245 43 14 25 14 4
Källa i jord
975 64 13 18 5 1
Rör i jord
176 88 6 4 1 2
Större vattentäkt i berg
474 80 7 12 1
Enskild brunn i berg
23511 79 8 10 3 1
Alla provpunkter
31 887 71,9 9,3 12,8 4,7 1,2
NITRAT
Nitrat i olika provtagningspunktstyper
Nitrat (mg/l)
Median
25%-75%
5%-95% Större jordvattentäkt
Enskild jordbrunn
Källa
Rör i jord
Större bergvattentäkt
Enskild bergbrunn
-10
0
10
20
30
40
50
60
Nitrat mg/l
pH-klass Redox-klass CODMn-klass
0
5
10
15
20
25
30
5 4 3 2 1
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5
Klass Benämning As (μg/l) Grad av påverkan Beskrivning
1 Mycket låg halt < 1 Ingen eller obetydlig
2 Låg halt 1 - 2 Måttlig
3 Måttlig halt 2 - 5 Påtaglig
4 Hög halt 5 - 10 Stark
5 Mycket hög halt ≥10 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten
[lm1]Var kommer denna info från, är det korrekt? Bör kontrolleras
ARSENIK
Arsenik i enskilda brunnar
Arsenik i enskilda brunnar i jord Arsenik i enskilda brunnar i jord
Klass 1 2 3 4 5
As μg/l < 1 1 - 2 2 – 5 5 - 10 ≥10
Antal %
Större vattentäkt i jord 297 90 6 3 0,3 0,3
Enskild brunn i jord 572 73 15 8 2 3
Källa i jord 418 94 3 3
Rör i jord 79 96 3 1
Större vattentäkt i berg 143 74 7 6 4 8
Enskild brunn i berg 2 126 63 15 11 4 7
Alla provpunkter 3 756 71,5 12,0 8,5 3,1 4,9
ARSENIK
Arsenik i olika provtagningspunktstyper Arsenik (mikrog/l)
Median
25%-75%
5%-95% Större jordvattentäkt
Enskild jordbrunn
Källa
Rör i jord
Större bergvattentäkt
Enskild bergbrunn
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Arsenik µg/l
pH-klass Redox-klass CODMn-klass
0
20
40
60
80
5 4 3 2 1
0
20
40
60
80
1 2 3 4 5
0
20
40
60
80
1 2 3 4 5
Bilagor…
1. Referensdatabasen
2. Bakgrundsvärden
3. Avvikelseberäkning
4. Samvariation med pH, redoxklass och innehåll av organiska ämnen
5. Provtagning
6. Förslag till analysparametrar för bekämpningsmedel
7. Halter i markvatten
8. Tabell för omvandling mellan olika enheter
9. Ordlista och begrepp
10.Översiktlig statistik med regional indelning
11.Att läsa vidare
Top Related