Grundvatten idag och imorgon SGU 14-15 november 2011

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Bedömningsgrunder – process och innehåll Lena Maxe

Målgrupper och användningsområden Lotta Lewin Pihlblad

Bedömningsgrunder - kvantitet Gustav Sundén

Underliggande databaser Bo Thunholm

Bedömningsgrunder – vad händer nu Lotta Lewin Pihlblad

Diskussion Alla!

Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten

Process • SGU miljömålsansvarig för Grundvatten av God kvalitet och

utfärdar föreskrifter enligt Vattenförvaltningsförordningen

• Behov av nya bedömningsgrunder anpassade till vattendirektivet /grundvattendirektivet

• Initierades 2003 – testa olika indelningsgrunder inför Grundvattendirektivet

• Remiss förra sommaren

• Synpunkter har inarbetats och även andra förändringar har genomförts

• Intern granskning

Grundvattnet kan bedömas ur olika aspekter • Råvatten för dricksvatten

– Hälsa

– Estetiskt tilltalande

– Teknisk användbarhet i distributionsanläggningar för dricksvatten

• Växt- och djurliv

– I grundvattenmagasinet

– Terrestra ekosystem

– Akvatiska ekosystem

• Markförhållanden

– Vid förhöjda grundvattennivåer

– Vid sänkta grundvattennivåer

– Vid ändrade grundvattenflöden

Bedömningsgrunderna sätter ramar för när grundvattnet är bra • Miljökvalitetsmålet - Grundvatten av god

kvalitet

• Vattenförvaltningsarbetet - att relatera riktvärden till

• Annat - t e x rådgivning

Bedömningsgrunderna hjälper till att svara på frågor • Bakgrundsnivåer

• Antropogent påverkat

• Regionala skillnader

• Normalt för området

• Skillnad på jord- och berggrundvatten

• Trender….

Regionindelning behålls

A. Sydsveriges sedimentära berggrundsområde

B. Sydsvenska höglandet

C. Väst- och sydostkusten

D. Mellansveriges sedimentära bergrundsområde

E. Mellansvenska sänkan

F. Upplands kalkpåverkade område

G. Norrlandskusten

H. Sedimentära berggrundsområden i Dalarna och Jämtland

I. Urbergsområden inom Norrlandsterrängen ovanför högsta kustlinjen

J. Norra delarna av fjällkedjan

Ny indelningsgrund

• Indelning i 5 grundvattenmiljöer med 2 djupklasser slopas

• Istället en indelning i typ av provtagningspunkt

1. Större vattentäkt i jord

2. Enskild brunn i jord

3. Källa i jord

4. Rör i jord

5. Större vattentäkt i berg

6. Enskild brunn i berg

KVALITET KVANTITET

PÅVERKAN TILLSTÅND

4 komponenter i bedömningsgrunderna

Grundvattnets kvalitet • Försurning – Alkalinitet och pH

• Redoxförhållanden och syre

• Salt – klorid, sulfat, elektrisk konduktivitet och organiskt bundet klor

• Kväve - Nitrat, nitrit och ammonium

• Arsenik och uran

• Bly, kadmium och kvicksilver

• Koppar, zink, krom och nickel

• Järn, mangan och aluminium

• Kalcium, magnesium, natrium och kalium

• Radioaktiva ämnen

• Fluorid, fosfat och borat

• Färg, turbiditet och oxiderbarhet

• Bekämpningsmedel - växtskyddsmedel

• Övriga organiska ämnen

• Temperatur

• Mikrobiologiska parametrar

Klassgränser

• 5 klasser

• De gamla klassgränserna behålls om möjligt

• Klassindelning anpassas till Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens gräns/riktvärden

• Klassindelningen följer SGUs riktvärden och halt för utgångspunkt för att vända trend men med vissa justeringar

• Effekter

• Jämn indelning

Nya bedömningsgrunder ska även kunna ge stöd i annat grundvattenkvalitetsarbete

• Lättillgänglig information

• Aktuell information

• Kartor

• Statistik

• Tabeller

• Texter

• Lätt att komma vidare - referenser o länkar

• Tryckt utgåva - vart 6:e år

• Web- presentation ses över årligen

Man behöver inte läsa hela bedömningsgrundernas 223 sidor…

Parameterpresentation

• Bakgrundshalter

• Halter i dricksvatten

• Påverkan på ytvatten

• Påverkan från förorenad mark, deponier och gruvverksamhet

• Bedömning av tillstånd och påverkan

• Faktaruta m statistik

• Litteratur

Klass Bedömning tillstånd NO3 (mg/l) Grad av påverkan Beskrivning

1 Mycket låg halt < 2 Ingen eller obetydlig Vanlig halt i skogsmark

2 Låg halt 2-5 Måttlig Skogsavverkade områden, avlopp

3 Måttlig halt 5-20 Påtaglig Jordbruksbygd, avlopp

4 Hög halt 20-50 Stark Ej ovanlig halt i jordbruksbygd Tj med anm som dricksvatten

5 Mycket hög halt ≥50 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten

NITRAT

Nitrat i enskilda brunnar

• Stor regional skillnad

• Stor skillnad mellan jord och berg

Klass 1 2 3 4 5

Nitrat (NO3) mg/l < 2 2 – 5 5 –20 20 – 50 ≥50

Typ av provpunkt Antal %

Större vattentäkt i jord

706 52 19 25 4

Enskild brunn i jord

5 245 43 14 25 14 4

Källa i jord

975 64 13 18 5 1

Rör i jord

176 88 6 4 1 2

Större vattentäkt i berg

474 80 7 12 1

Enskild brunn i berg

23511 79 8 10 3 1

Alla provpunkter

31 887 71,9 9,3 12,8 4,7 1,2

NITRAT

Nitrat i olika provtagningspunktstyper

Nitrat (mg/l)

Median

25%-75%

5%-95% Större jordvattentäkt

Enskild jordbrunn

Källa

Rör i jord

Större bergvattentäkt

Enskild bergbrunn

-10

0

10

20

30

40

50

60

Nitrat mg/l

pH-klass Redox-klass CODMn-klass

0

5

10

15

20

25

30

5 4 3 2 1

0

5

10

15

20

25

30

1 2 3 4 5

0

5

10

15

20

25

30

1 2 3 4 5

Klass Benämning As (μg/l) Grad av påverkan Beskrivning

1 Mycket låg halt < 1 Ingen eller obetydlig

2 Låg halt 1 - 2 Måttlig

3 Måttlig halt 2 - 5 Påtaglig

4 Hög halt 5 - 10 Stark

5 Mycket hög halt ≥10 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten

[lm1]Var kommer denna info från, är det korrekt? Bör kontrolleras

ARSENIK

Arsenik i enskilda brunnar

Arsenik i enskilda brunnar i jord Arsenik i enskilda brunnar i jord

Klass 1 2 3 4 5

As μg/l < 1 1 - 2 2 – 5 5 - 10 ≥10

Antal %

Större vattentäkt i jord 297 90 6 3 0,3 0,3

Enskild brunn i jord 572 73 15 8 2 3

Källa i jord 418 94 3 3

Rör i jord 79 96 3 1

Större vattentäkt i berg 143 74 7 6 4 8

Enskild brunn i berg 2 126 63 15 11 4 7

Alla provpunkter 3 756 71,5 12,0 8,5 3,1 4,9

ARSENIK

Arsenik i olika provtagningspunktstyper Arsenik (mikrog/l)

Median

25%-75%

5%-95% Större jordvattentäkt

Enskild jordbrunn

Källa

Rör i jord

Större bergvattentäkt

Enskild bergbrunn

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Arsenik µg/l

pH-klass Redox-klass CODMn-klass

0

20

40

60

80

5 4 3 2 1

0

20

40

60

80

1 2 3 4 5

0

20

40

60

80

1 2 3 4 5

Bilagor…

1. Referensdatabasen

2. Bakgrundsvärden

3. Avvikelseberäkning

4. Samvariation med pH, redoxklass och innehåll av organiska ämnen

5. Provtagning

6. Förslag till analysparametrar för bekämpningsmedel

7. Halter i markvatten

8. Tabell för omvandling mellan olika enheter

9. Ordlista och begrepp

10.Översiktlig statistik med regional indelning

11.Att läsa vidare