Grundvatten i Sverige förekomst och nyttjande Jakob Levén
-
Upload
geological-survey-of-sweden -
Category
Education
-
view
391 -
download
3
Transcript of Grundvatten i Sverige förekomst och nyttjande Jakob Levén
Grundvatten i Sverige -förekomst och nyttjande
Jakob Levén, SGU
Grundvatten idag och imorgon SGU 14-15 november 2011
Sveriges geologiska undersökning, SGU
Är den statliga myndighet
som svarar för frågor som rör berg,
jord & grundvatten
Därför finns SGU!
• Ta fram information som samhället behöver
• Kartlägger Sveriges geologi
• Informationen används som underlag för bland annat:
• Samhällplanering
• Miljöövervakning och miljövård
• Dricksvattenförsörjning
Här finns SGU (antal anställda)
Uppsala 205 Göteborg 15 Lund 12 Luleå, Falun 9 Malå 16 Stockholm 10 Totalt ca 270
Stockholm
Malå
Uppsala
Lund
Luleå
Göteborg
Falun
SGUs roll i grundvattenfrågor
• vara expertmyndighet i grundvattenfrågor
• tillhandahålla ett hydrogeologiskt
planeringsunderlag
• arbeta strategiskt med hydrogeologiska
frågor, till exempel inom Miljömålsarbetet
och vid genomförandet av EU:s
ramdirektiv.
Grundvatten av god kvalitet
SGU ansvarar för
miljömålet
Grundvatten av god
kvalitet. Där ingår
också målet att
bevara naturgrus-
förekomster.
Vi har ansvar för att sanera
förorenad mark
• där staten har det direkta
ansvaret
(statlig förorenare som inte längre
finns)
• i stället för kommun som själv
inte kan ansvara för saneringen.
Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
1, 2 miljoner haregen brunn
2/3 bergborrade1/3 grävda
8 miljoner harkommunalt vatten
3/5 ytvatten1/5 grundvatten med inf.1/5 grundvatten
1783 kommunala grundvattentäkter
• 1460 ordinarie
• 150 ordinarie & reserv
• 106 reserv
• 17 säsong
• 50 vet ej
SGUs vattentäktsarkiv (DGV)
Andel av kommunala grundvattentäkter Andel av vattenuttag
33%
10%
8%3%
38%
8%
berg
både berg och jord
friktionsjord under
finkorniga jordarter
morän
sand och grus
vet ej
9%
5%
14%
1%
67%
4%
Viktiga grundvatten-områden enligt SGUs regionala kartering
Grundvattenkartor
Lokal (kommun) skala 1:50 000
Regional (län) skala 1:250 000
Nationell
skala 1:1 miljon
Jordarter
Svallsand Lera Sand o grusåsar Morän
Jordarter på djupet
Lundin 1988
100 m
Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?
• Stor vattentäkt 1100 MSEK
• Mindre vattentäkt 100 MSEK
• Stora samhällskostnader vid störningar 100-500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)
- Värdering av grundvattenmagasin, i förhållande till andra
Grundvattenmagasinets totala
värde, i relation till övriga
grundvattenmagasin Egenvärde
In Situ-värde
Utvinnings-värde
Exempel på pågående arbete på SGU
Grundvatten-
magasinets totala
värde, i relation till
övriga
grundvattenmagasin
Egenvärde
In Situ-värde
Livsmiljö för växt- och djurliv
För markstabilitet (undvika sättningar)
Utgöra recipient för t.ex. spillvatten
Förhindra saltvatteninträngning Utvinnings-
värde
Dricksvatten
Geoenergi (energi-lager + geotermi)
Naturgrus
Bevattning
Grundvattenmagasinets totala värde, i relation
till övriga grundvattenmagasin
Egenvärde
In Situ-värde
Utvinnings-värde Dricksvatten
Samhällets behov av dricksvatten
Magasinets förutsättningar att utgöra en resurs för
dricksvattenförsörjning
Vattenförsörjningsplanering
Grundvattenmagasinets värde som dricksvattenresurs = behov + förutsättningar
Vilka faktorer påverkar ett grundvattensmagasins värde?
• Behovet av dricksvatten i magasinets närhet
• Uttagsmöjlighet
• Lämplighet för konstgjord infiltration
• Sårbarhet/Risker
• Grundvattnets naturliga kvalitet
• Alternativa magasin..
Exempel på delresultat - Sårbarhet
Befolkningstäthet Tätorten buffras 1 meter/person För Uppsala där buffergränsen sätts till 3 mil
Hur kan klimatet förändras i Sverige, och hur påverkar det grundvattnet?
Scenario:
Temperaturen ökar: Direkt koppling till snösmältning
Nederbörd: Förväntas öka 5-25%, torrare somrar
Havsnivåförändring: Kan få betydelse i södra Sverige, i norr uppvägs den av landhöjningen
Nivåförändringar month
month
month
month
A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km
Möjlig konsekvenser vid förändrade nivåer
• Förändringar i grundvattnets flödesriktningar
• Ändrat utbyte mellan grund- och ytvatten
• Förlängda odlingsperioder ökat användande av bekämpningsmedel
• Längre perioder utan återfyllnad av grundvattenmagasinen
Till sist..
• Hur ska vi på bästa sätt skydda och värdesätta vårt grundvatten?
• Hur motiverar vi kostnaderna för skydd och planering av något vi inte ser och inte använder?
• Hur kan SGU bättre nå ut med geologisk kunskap och dataunderlag för att hjälpa till i detta arbete?
Ingbokällorna avger 50 l/s dvs. 4 miljoner liter varje dygn …