2

Innehållsförteckning

INLEDNING .................................................................................................................. 4

FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................... 6

KLIMAT ................................................................................................................................................. 6

VARMT OCH KALLT ........................................................................................................................................... 6

SOL OCH SKUGGA ........................................................................................................................................... 10

VIND OCH LÄ .................................................................................................................................................. 12

FUKTIGT OCH TORRT ...................................................................................................................................... 14

MARKEN ............................................................................................................................................ 18

ODLINGSMARK ............................................................................................................................................... 18

VÄRDEFULL NATUR ........................................................................................................................................ 21

KULTURHISTORIA ........................................................................................................................................... 23

BEBYGGELSE ................................................................................................................................................... 28

NATUREN .......................................................................................................................................... 34

FLORA OCH FAUNA ........................................................................................................................................ 34

GEOLOGI ........................................................................................................................................................ 37

HYDROLOGI .................................................................................................................................................... 38

VISION: KARLSKRONA 2060 ............................................................................... 42

Inledning ........................................................................................................................................................ 42

VALL MOT HÖGA VATTENSTÅND ............................................................................................. 42

Olika typer av skydd ....................................................................................................................................... 42

För – och nackdelar med vallbyggande ........................................................................................................... 43

Tekniken för Karlskronas vall ......................................................................................................................... 44

LOKALT KRETSLOPP – NÄRPRODUCERAT ÄR FRAMTIDEN ........................................................ 47

3

LOKAL VALUTA – EN METOD FÖR ÖKAD HANDEL AV NÄRPRODUCERADE VAROR .................... 47

VERKÖ HAMN .................................................................................................................................. 49

En satsning som görs idag: Upprustning av Verkö hamn ................................................................................ 49

VISION ATT UTVECKLA TURISM ............................................................................................... 50

VÅTMARKER - FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ........................................................................................ 52

KLIMATANPASSAT BYGGANDE ................................................................................................. 53

AVSLUT .............................................................................................................................................. 54

KÄLLOR ............................................................................................................................................. 55

BILAGOR ................................................................................................................... 57

BILAGA 1 ........................................................................................................................................... 57

BILAGA 2 ........................................................................................................................................... 58

4

Inledning Sättet vi lever på idag påverkar hela jordklotet och dess framtid. Hur vi förflyttar oss, hur vi konsumerar, hur vi bor och hur vi äter. Det och mycket mer där till gör oss till riktiga bovar av vår planets resurser och dess framtid. Om alla på vår jord levde på det sätt som vi svenskar lever så skulle det behövas minst fyra jordklot. Detta sätt att se på förbrukningen av vår planets resurser kallas det ekologiska fotavtrycket. Vi i Sverige har ett medel på 6,1 globala hektar/person år 2003. Vi kan bara tro att det har ökat sedan dess. Miljön och dess värden har blivit mycket uppmärksammade i media nu på senare år. De flesta vet att vi i vår tid går på för hårt och gör slut på jordens resurser, vi måste se till morgondagen. Förändringen kan inte bara ske i en stad, ett land eller en världsdel utan måste också ske globalt. Miljömål måste sättas och vi måste planera för hållbara lösningar. Det är inte lätt att få hela världen att komma överens om målen, men vi måste börja någonstans. Vi börjar i Karlskrona kommun. Vår vision är att skapa en hållbar kommun där människor tar till vara på de resurser som finns. Vi planerar för ekologisk hållbarhet med närproducerade råvaror och bra material. I Karlskrona planerar vi också för klimatförändringarna och allt vad detta innebär. Vi ser flera år framåt i tiden och förutspår baserat på fakta hur Karlskrona behöver utvecklas. Vi tycker det är viktigt att vi visar tydligt hur havsnivåhöjningen kommer påverka kommunen. Vi agerar också nu, långt innan skador har skett på våra städer och vår natur. Vi planerar också att utnyttja klimatförändringarn till vår fördel genom att göra Karlskrona till ett tilltalande turistmål i framtiden. Utifrån Varis Bokalders hållbarhetshjul utformar vi vår vision med inriktning på ekologisk hållbarhet, platsen. Vi börjar arbetet med visionen med att gå igenom de förutsättningar som kan tänkas finnas år 2060. För att förstå vad det är vi måste planera för måste vi först veta hur det ser ut år 2060. Hur klimatet kommer se ut och hur det påverkar kommunen och våra utvalda delar i hållbarhetshjulet. Vi börjar därför med att gå igenom orsaken till förändringarna – den globala uppvärmingen. Det fenomenet kommer leda till många problem som behöver lösas. I den första delen av texten tar vi upp en del av de problem som kan antas uppstå till följd av den. I andra delen av texten, Vision: Karlskrona 2060, presenterar vi sedan utifrån dessa förutsättningar och byggt på fakta våra visioner för att lösa dessa problem.

5

Varis Bokalders hållbarhetshjul med vår inriktning - Ekologisk hållbaret, platsen

6

FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR

KLIMAT - Klimatförändringen och dess påverkan på Karlskrona

VARMT OCH KALLT

Nuvarande läge och orsaker – globalt

Enligt FN:s klimtpanels rapport (IPCC) från 2007 har den globala medeltemperaturen under de senaste 100 åren ökat med cirka 0,7 grader. Temperaturförändringar har skett flera gånger tidigare i historien men det har aldrig skett så snabbt som nu. Av de tolv varmaste åren sedan mitten av 1800-talet har 11 av dem inträffat efter 1995. Höjningen hade kunnat vara ännu kraftigare om inte vulkanutbrott och andra föroreningar har haft en kylande verkan på klimatet. De släpper ut partiklar i atmosfären som hindrar solljus från att träffa jordytan. Även havet medverkar till att hålla temperaturen nere genom att lagra koldioxid. Men denna koldioxid släpps så småningom ut i atmosfären och haven ger därför en fördröjande effekt på uppvärmningen som vi ännu inte sett. Enligt rapporten är det mycket sannolikt att temperaturhöjningen sedan åtminstone 1950-talet är orsakad av ökade utsläpp av växthusgaser, framförallt koldioxid, i atmosfären. Jämfört med den föregående IPCC rapporten har säkerheten i detta påstående förstärkts. Enligt den förra prognosen var det sannolikt att uppvärmningen berodde på utsläpp av växthusgaser. I tabell 1 syns koldioxidnivån i atmosfären över en 10.000 års period som har uppmätts med hjälp borrning i Grönlandsisen. I den lilla rutan i grafen visas utvecklingen under de senaste 200 åren. I tabell 2 visas förändringen i den globala medeltemperaturen under samma period.

Tabell 1 - Koldioxidutsläpp över 10.000 år. Källa: IPCC (2007) Tabell 2 - Global medeltemperatur sedan 1860. Källa:

IPCC(2007)

7

Nuvarande läge – Sverige

Temperaturen i Europa och Sverige har påverkats i större utsträckning än resten av världen. Medeltemperaturen har ökat med en grad mer i Europa jämfört med den globala medeltemperaturen. Sverigekartan nedan visar medeltemperaturens förändring mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2005. Enligt Naturvårdsverket har Sverige, jämfört med resten av västvärlden, låga utsläpp av växthusgaser per person. Detta beror till viss del på att Sveriges el kommer till största delen från vatten- och kärnkraft. I diagrammet nedan visas fördelningen av Sveriges utsläpp av växthusgaser år 2006. Inom bostadssektorn har utsläppen minskats genom uppvärmning med fjärrvärme och biobränslen istället för enskild uppvärmning med olja. Jordbrukets utsläpp har också minskats främst på grund av färre kor. En kos utsläpp av metangas under ett år motsvarar 1000 mils bilkörning. Avfallets utsläpp har minskat på grund av förbud mot att deponera brännbart och organiskt avfall som istället förbränns för fjärrvärmeproduktion. Dessa minskningar har dock inte lett till en total minskning eftersom utsläppen från transporter har ökat. Bland annat har utsläppen från godstransporter ökat med 30% från 1990 till 2005. I samband med den pågående finanskrisen har dock godstrafiken minskat kraftigt. Men när ekonomins tillväxt tar fart igen kommer konsumtionen och därmed godstrafiken åter öka. Så länge oljeprodukter dominerar i transportsektorn kommer denna utveckling att kvarstå.

Framtida scenarier - globalt

Det är svårt att förutsäga framtida utsläpp men med hjälp av olika utsläppsscenarier kan man göra olika prognoser för klimatförändringen. Om man tittar på tidigare prognoser har de stämt ganska bra. I IPCC:s första rapport från 1990 förutsedde man ökningar i medeltemperaturen för perioden 1990 till 2005 på mellan ca 0,15 och 0,3°C per årtionde. Den faktiska uppmätta förändringen var 0,2°C. Detta har ökat förtroendet för IPCC:s klimatprognoser. Enligt den senaste rapporten kommer fortsatta växthusgasutsläpp på eller över dagens nivåer under 2000-talet leda till ännu större klimatförändringar än på 1900-talet. I IPCC:s prognoser har man

Utsläpp per sektor i Sverige. 2006. Källa: naturvårdsverket.se

Årsmedeltemperatur i Sverige perioden 1991-2005 jämfört med perioden 1961-1990. Källa: En ännu varmare värld (Monitor 20). Naturvårdsverket

8

använt sig av fyra olika visioner för samhällsutvecklingen under 2000-talet. De fyra visionerna beskriver olika befolkningstillväxt samt olika teknisk och ekonomisk utveckling. Utifrån dessa har man sedan tagit fram 40 olika scenarier och slutligen valt ut sex stycken. Dessa sex olika scenarier visas i diagrammen nedan. Se bilaga 1 för att se en beskrivning av de sex olika scenarierna (med ordet ”familj” i bilagan menas en familj av specifika utsläppsscenarier). Alla scenarier visar att koldioxidnivåerna kommer att öka. Även fast vi skulle ligga kvar på samma nivå skulle koldioxidnivån ändå att öka bland annat p.g.a. lagrat koldioxid i havet som släpps ut. Alltså räcker det inte med att ligga kvar på samma nivå utan vi måste sänka våra utsläpp mycket drastiskt för att kunna hejda ökningen. Nedan visas grafer över de olika scenariernas utvecklingar.

Framtida scenarier – Sverige

Med IPCC:s globala klimatmodell som grund har enskilda och mer detaljerade klimatmodeller för Europa har tagits fram. De har tagits fram av Rossby Centre som är SMHI:s egen avdelning för klimatmodellsforskning. Från denna modell kan man utläsa möjliga förändringar för Sverige. Men det är viktigt att tänka på att i Rossby Centres klimatmodell har man utgått från endast två av IPCC:s utsläppsscenarier, A2 och B2, det finns alltså fler möjliga utvecklingar än de som presenteras här. Enligt Rossby Centres klimatmodell ökar Sveriges årsmedeltemperatur med mellan 3 och 5°C fram till 2080-talet. Men det finns variationer inom landet, temperaturen i landets östra delar kommer att

9

stiga något mer än i de västra, speciellt under vintern längs Norrlandskusten. Där kommer temperaturen att öka mer p.g.a. kraftigt minskad isbildning i Bottniska viken. Temperaturhöjningen i de västra delarna av landet dämpas något av närheten till Atlanten. Men en av de största förändringarna i det Svenska klimatet kan bli förändringar i årets lägsta temperaturer. De kan komma att öka med så mycket som 8-12 grader över hela landet. Det, tillsammans med förhöjningen av den högsta årstemperaturen, innebär att norra Sverige skulle få ett mellansvenskt klimat och Mellansverige ett nordtyskt klimat. Sydsverige med bland annat Blekinge skulle bli lika varmt som dagens centrala Frankrike. I kartan nedan syns förändringar i årets lägsta och högsta temperaturer.

Framtida scenarier – Blekinge och Karlskrona

Om vi använder Rossby Centres klimatmodell kan vi gå in mer i detalj på Blekinges framtida klimat. På nästa sida visas en graf över årsmedeltemperaturen i Blekinge fram till år 2100. Den lila kurvan är utsläppsscenario A2 och den turkosa kurvan är B2 (se bilaga för scenariodefinitioner). De andra två graferna visar medeltemperaturer efter årstid (vinter blå, vår grön, sommar röd, höst svart).

Årsmedeltemperatur i Blekinge Årstidsmedeltemperatur – A2 Årstidsmedeltemperatur – B2

Källa:http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/

Bildkälla: En ännu varmare värld (Monitor 20), Naturvårdsverket

10

Beräkningarna visar att årsmedeltemperaturen i Blekinge ökar fram till år 2100 med lite mer än 4°C enligt scenario B2 och med 5.5°C enligt scenario A2. För de olika årstiderna visar beräkningarna att medeltemperaturen för vintern ökar med lite mer än 6°C medan de andra årstiderna ökar med runt 5°C för scenario A2. Enligt scenario B2 ökar vintertemperaturen med 5°C och sommartemperaturen med 2.5°C. Dessa temperaturhöjningar leder till flera olika klimateffekter som beskrivs i avsnitten som följer.

SOL OCH SKUGGA För att kunna leva på jorden måste vi ha värme från solen, men vi behöver också ett skydd. Skyddet är i form av ett ozonskikt som hindrar UV-strålarna från solen från att skada oss. Idag råder det svåra omständigheter kring ozonskiktet som kommer att kunna läsas nedan. Däremot har världens olika ledare svårt att forma ett program som värnar om miljön samt att alla måste vara överens.

Ozon

Ozonskiktet gör det möjligt för oss människor och djur att leva på jorden. Ozonskiktet är ett tunt lager i atmosfären (omkring 10-15 km över jordytan). Globalt sett har ozonet ett tunnare skikt vid ekvatorn (ca 250 Dobson Unit) och ett tjockare lager vid högre breddgrader för att därefter tunnas ut igen vid polerna. Vid ekvatorn varierar inte ozonskiktets års- och dygnsvariation lika mycket som på högre breddgrader. Över Skandinavien kan skiktet variera från 400 DU på våren till 250 DU på hösten. Utsläpp av bland annat oxider av klor, brom, freon och kväve har medfört att ozonlagret tunnas ut. Under 80-talet fann forskare det första ozonhålet (förtunning), Antarktiska ozonhålet. Ozonhålet har inte bara blivit djupare utan också allt mer omfattande. Hittills har det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet lett till stora framgångar – Montrealprotokollet 1987. Användandet av ozonnedbrytande ämnen har minskat betydligt. Restriktionerna och förbuden, som införts om utsläpp av klorföreningar från människan, skulle leda till att utsläppen upphörde helt. Ändå kommer förstörelsen av ozonlagret fortsätta, detta eftersom vissa av dessa föreningars livslängd är lång samt att de ”dagliga utsläppen” från t.ex. bilar tar månader eller år att nå ozonskiktet. Modellberäkningar har gjorts på när man tror att vändningen kommer ske, 2000-2010 någon gång. Varför man inte kan vara mer exakt beror på att ozonskiktets stora variationer samt det som nämndes ovan om föreningarnas långa livslängd. Om vi fortsätter avveckla ozonnedbrytande ämnen tror forskarna att vi kommer att nå samma nivå som före 1970 först i mitten av detta århundrade eller i början av nästa århundrade. Dock kan man inte lita helt på dessa siffror och värden, de är ungefärliga. Om ozonskiktet blir allt tunnare kommer det att medföra att allt mer UV-strålning kommer ner till jordytan. För mycket UV-strålning är skadligt för människors hälsa. Hudcancer och gråstarr är exempel på vanliga effekter av förtunnat ozonskikt. Däremot är det inte bara ozonskiktets tjocklek som spelar roll utan också solens höjd som bestämmer hur mycket UV-strålar som kommer in till oss på jordytan.

11

Solenergi

Nu när vi har ett förtunnat ozonskikt som släpper igenom mer UV-strålar kan vi använda oss av det genom förnyelsebar energi – solenergi. Solen är vår renaste energikälla. Den ger inte ifrån sig några farliga gifter eller avfall som kommer skada ozonskiktet ännu mer samt att vi inte måste tillföra materia vid energiutvinningen. I dag använder vi solenergi till både värme- och elproduktion. Dock är det få som använder sig av just solenergi i Sverige. En faktor till det kan vara att solcellerna behöver just sol för att kunna ge ifrån sig el och värme. På vintern har vi inte så många soltimmar samt att det är just under vintern som vi behöver värme och el. Idag har man ingen bra lösning på detta. Men enligt forskare är solenergi något man kan räkna med i framtiden och en produkt som har vuxit fort de senaste åren, man räknar med 40 % per år. Sverige är ledande inom att minska sina utsläpp av farliga ämnen och klimatsmarta lösningar. Sveriges regering har tidigare gett bidrag till installationer av solenergi på offentliga byggnader men från och med 2009-07-11 ska detta även gälla företag, organisationer samt privatpersoner.

Framtiden

Det är svårt att veta exakt när vändningen och läkningen av ozonlagret kommer att börja. Idag har man endast en ungefärlig skattning av när en vändning påbörjas, den är år 2050-2100. Uttunningen är ett faktum som påverkar oss både genom starkare strålning och varierat klimat. Vi kan göra mycket för att värna om vår miljö. Idag jobbar vi hårt för att få fram så miljösmarta produkter som möjligt. Vi satsar bland annat på förnyelsebara energikällor som sol-, vatten- och vindenergi. Även miljöbilar, ekologiska livsmedel samt passivbyggande är viktiga faktorer som hjälper oss att värna om vårt ozonskikt. Har vi inget ozonskikt kommer vi inte att kunna leva vidare på jorden. I juni 2009 satte man upp en solmätare ute på Kungsholmen, som visade att Karlskrona hade 372 soltimmar under perioden 1/7 till 8/10. I Sverige har man en solliga som inte Karlskrona fick vara med i år men förhoppningsvis nästa år. Vill vi poängtera att i denna sydöstra del av Sverige finns det mycket soltimmar och därav är det mycket bra att investera i solenergi.

12

VIND OCH LÄ Sveriges blåsigaste månader är november och december medan juli och augusti är minst blåsiga. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men när låg och högtryck passerar vrider sig vinden, så även andra vindriktningar är vanliga. Olika klimatmodeller ger olika resultat avseende vinden i framtiden, de flesta pekar dock på en liten ökning av medelvinden. Vinden ökar främst i kustnära trakter, i södra Sverige och i Norrland.

Vinden i Karlskrona

Det är inte så konstigt att Karlskronas slogan är ”med vind i seglen”. Det blåser mycket på Blekinges södra kust. Det är mestadels syd-västliga vindar som drar sig in över landet från Östersjön. Liksom i de andra delarna av landet har Karlskrona det blåsigare på dagen än på natten vid vackert väder. Detta på grund av att den varma luften är mer lättrörlig än den kalla. Kartan på nästa sida visar dagens vindförhållanden i Karlskrona kommun.

Källa: Naturvårdsverket.se

13

Stormar

Det har varit flera kraftiga stormar de senaste åren och diskussionen huruvida det förändrade klimatet kommer att medföra fler stormar i Sverige har startat. FN:s klimatpanel bedömer att extremt väder kommer att bli allt vanligare i ett varmare klimat. Det gäller både värmeböljor, torrperioder, översvämningar, stormar och tropiska cykloner. Detta gäller både antal och omfattning. De lågtryckssystem som i värsta fall utvecklar stormar i Sverige visar ej tecken på att bli fler i ett varmare klimat. Det går dock att konstatera att lågtryckssystemens banor skiftas mot polerna på respektive hemisfär. När detta händer leder det till regionala minskningar och ökningar i antalet stormar.

Att använda vinden

EU beslutade 2007 om nya miljömål för Europa. Beslutet innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % och andelen förnyelsebara energikällor ska vara 20 % år 2020. Riksdagen beslutade den 16 juni 2009 om en skärpning av de svenska produktionsmålen. År 2020 ska andelen el producerad av vindkraft uppgå till 30 Twh. Detta motsvarar ca 20 % av dagens elanvändning.

Vindförhållanden i Karlskrona kommun för 103 meter över nollplansförskjutningen. Källa: www.karlskrona.se

Källa: www.smhi.se

14

Det är inte lätt att lagra elektricitet i så stora mängder som man får av vindkraft och den måste användas direkt. Det är inte heller lätt att planera för bara vindkraft då vinden är olika från dag till dag, det kan såväl vara stiltje som att det blåser storm. Vindkraften fungerar bra tillsammans med vattenkraft. När det blåser mycket minskar man uttaget från vattenkraften och sparar då på vattenmagasinen. När det blåser lite mindre ökar man andelen el från vattenkraften. Detta kallas reglerkraft. Eftersom det blåser som mest under vinterhalvåret producerar vindkraften också mest el under den tid då efterfrågan på el är som störst.

I Karlskrona kommun finns 9 befintliga vindkraftverk. Det finns tillstånd att uppföra 39 ytterligare vindkraftverk. Tillstånds- eller bygglovsprövning pågår för 17 vindkraftverk. Karlskrona kommun är allmänt positivt inställd till utbyggnad av vindkraft. Kommunen har ambitioner att utveckla vindbruk som en viktig källa för förnyelsebar energi i Karlskrona. Det finns både fördelar och nackdelar med att placera vindkraft på land eller till havs. På land är det enklare och billigare att bygga men det kräver större hänsyn till omkringliggande bebyggelse och annat som kan störas av verket såsom djurliv, buller och så vidare. Till havs är det mer komplicerat att bygga vindkraftverk och det kostar mer än att bygga på land. Det positiva är dock att vi kan ha större vindkraftsverk och att vinden är starkare till havs.

FUKTIGT OCH TORRT Växthuseffekten påverkar inte bara klimatet i världen utan också nederbörden. Prognoserna visar att nederbörden förmodligen kommer att öka på de ställen där den redan är riklig och minska där det redan nu är torka. I Europa kan vi då räkna med att nederbörden ökar i norr medan den minskar i de södra delarna. Under Vintrarna kan vi i norra Europa förvänta oss mer nederbörd under kommande år. Sannolikheten är stor att denna nederbörd är i form av regn och inte snö inom 100 år. Snötäcket kommer inte att ligga lika länge som den har gjort i tidigare. Den genomsnittliga tiden för snötäcket i Sverige kan komma att minska med 1-3 månader i större delen av landet. Minskningen av snötäcket i Sverige visar sig tydligt under våren då vårflödena kommer minska.

Karta över vindkraftverk i Karlskrona. Källa: www.karlskrona.se

15

I stora delar av Sverige har nederbörden ökat under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet, på vissa ställen har den ökat så mycket som 15-20 procent. Under de kommande hundra åren kommer antalet dagar med kraftig nederbörd öka under höst, vinter och vår. Under somrarna kommer det att bli ett varmare och torrare klimat.

Konsekvenser av ökad nederbörd

100-årsflödet har en statistisk återkomsttid på 100 år. Sannolikheten att flödet inträffar under en 100-årsperiod är 63 procent vid den plats i vattendraget som flödet är beräknat för. I framtiden kommer det förmodligen att bli fler 100-årsflöden och vi måste planera efter dessa. Med fler 100-flöden kommer marken att bli mer utsatt och fler områden förväntas bli översvämmade. Karlskrona kommun är beläget i ett område som i framtiden kommer vara ganska utsatt av dessa flöden som vi ser på kartan till höger. När nederbörden ökar i Sverige kommer detta påverka landet på flera olika sätt. Kust- och strandlinjerna blir mest utsatta för över-svämningsriskerna. Men vid kraftig nederbörd kan även markområden som normalt inte gränsar till vatten bli översvämmade. Många av Sveriges städer är på belägna på låglänta områden och dessa kommer att bli mycket utsatta av den ökande nederbörden. Den ökade översvämningsrisken drabbar framförallt bebyggelse, vägar och järnvägar. Det kan också skada annan infrastruktur, industrin och jordbruken.

Årsnederbörd i Sverige. Källa: www.naturvårdsverket.se

Ökad avrinning. Källa: www.naturvårdsverket.se

16

Vid ökad nederbörd förväntas grundvatten-bildningen öka. Om nederbörden ökar med 40 % så förväntas grundvattennivåhöjningen bli mellan 0- 0,9m. En annan konsekvens är att dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Fysisk planering och ökad nederbörd

Länsstyrelsen rekommenderar att det är viktigt att i översiktsplanen se till vilka områden som är lämpliga att bebygga. Man måste se vilka områden som ligger i riskzonerna för översvämning idag och i framtiden och planera byggandet efter det.

Illustration över riskzoner för översvämning.

I områden intressanta för nybebyggelse som bedöms vara i en riskzon för översvämning bör en fördjupad översvämningskartering göras. Detta betyder att även om ett område ligger i en riskzon för översvämning så ska detta inte betyda att det inte går att bygga på den utsatta marken. Man behöver vara noggranna med riskanalyser och vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsekvenserna vid en översvämning ska bli acceptabla. Om inte det är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att genomföra projektet på detta område så bör det förflyttas till en lämpligare plats.

Skred och rasrisker

Det råder ett nära samband mellan klimat och egenskaperna hos mark och vatten. Klimatet påverkar bland annat markens vattenförhållanden viket har stor betydelse för markens hållfasthet och stabilitet. Det är viktigt att beakta och utreda skredriskerna i planeringsskedet då detta också påverkas av klimatförändringarna. Stabilitetsanalyser visar på att stabiliteten försämras på grund av ökade grundvatten- och porvattentryck i sluttande terräng och längs älvnipor.

Källa: www.naturvårdsverket.se

17

I vattenförande skikt försämras stabiliteten mer än vid stora lerdjup. I områden med jordar där ”falsk kohesion” idag bidrar till att branta slätter inte rasar kommer på grund av klimatförändringen att innebära att stabilitetsförhållandena försämras. De områden som främst kommer påverkas är de områden som redan idag är kända skred- och rasområden. Som man kan se på kartan till höger så är Karlskrona kommun beläget i ett område med ökande risk för skred och ras.

Torka

Intensivare och längre torrperioder har observerats inom större områden sedan 1970-talet, särskilt i tropikerna och subtropikerna. Ökad avdunstning i samband med högre temperaturer och en minskad nederbörd har bidragit till förändringar av torrperioderna. Förändringar av havets yttemperatur och vindmönster kan tillsammans med krympande snötäcken också kopplas till torka. I Sverige och Blekinge så kommer det att bli ett torrare klimat på somrarna men inte den resterande delen av året.

Blekinge -Beräknad förändring av längsta torrperiod (dagar) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos).

18

MARKEN

ODLINGSMARK I detta avsnitt behandlas odlingsmarken och hur den kan komma att utvecklas i framtiden. I ett perspektiv på 50 år är det omöjligt att förutsäga ALLA olika parametrar man kan tänka sig. Men några huvudpunkter har identifierats och beskrivs nedan. Huvudpunkter

Politiken

Jordbruket – naturkrafter

Vatten

Temperatur

Skadegörare Dessa huvudpunkter kommer delvis att gå in i varandra. Temperatur och vatten är givetvis två saker vars utveckling hänger ihop. En del ämnen är beskrivna tidigare, men tas ändå upp här men ur perspektivet odlingsmark.

Politiken

Jordbruksverket är den statliga myndighet som administrerar EU:s jordbrukspolitik. De har ett centralt ansvar för jordbruksfrågor. Grunden för målen för EU:s jordbrukspolitik lades redan 1957 i Romfördraget. Målen är:

att göra jordbruket effektivare att garantera en rimlig levnadsstandard för lantbrukarna att stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av

variationer i utbud och efterfrågan att se till att befolkningen har tillräckligt med mat att se till att konsumenterna får jordbruksprodukter till rimliga priser

2007 gjordes en översyn av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Man kan sammanfatta förändringarna med att bidragen flyttas över från det generella gårdsstödet till att mer fokusera på landsbygdsutveckling, t.ex. miljöinsatser.

Hur politiken kommer att se ut på 50 års sikt är något som man enbart kan spekulera om. Hur jordbruks-, och handelspolitiken på nationell och EU-nivå kan komma att fungera om 50 år är ännu svårare, för att inte säga omöjligt. Vilken nivå som beslutsfattandet kommer att ligga på vet ingen idag. Sverigenivå, EU-nivå, Regionnivå eller något annat som vi inte kan tänka oss i dagsläget. Vad man kan spekulera i är om det omfattande jordbruksstödet som fördelas genom EU kommer att finnas kvar. Att ge ekonomiskt stöd till vad som på sina håll är en överproduktion är knappast hållbart ur ekonomisk hållbarhetssynpunkt.

Jordbruk - naturkrafter

Att bedriva jordbruk på ett lönsamt sätt är ett spel med naturens krafter. I bästa fall ett lyckat samspel, men ofta krävs olika insatser för att optimera jordbrukets avkastning. En viss gröda

19

behöver, förutom en lämplig jord även en lagom mängd regn, en lagom temperatur och frånvaro av lokala extremväder. Som exempel kan häftiga regn eller hagel skada grödor allvarligt. Att kunna planera för olika årstider är viktigt för jordbruket. All planering kan slås i spillror av extrema väder. Skyfall, torrperioder, stormar och andra händelser kommer med all sannolikhet bli vanligare. Se under rubriken KLIMAT. Kommer det att behövas mer eller mindre jordbruksmark i framtiden? Enligt forskare vid SLU kommer det att behövas mindre. Delvis på grund av större skördar, men främst kommer behovet att påverkas av priser på jordbruksprodukter samt av teknikutvecklingen. Med detta, tillsammans med en minskad europeisk befolkning, som diskuteras av Wärneryd, Hallin och Hultman i boken ”hållbar utveckling” kan man anta att behovet av jordbruksmark kommer att minska. Mot detta står antagandet att utbudet av livsmedel väntas minska globalt sett, och därför kanske en svensk livsmedelsexport utvecklas och det blir lönsamt att odla upp mer mark. Svårigheten att bedöma framtidens behov av jordbruksmark kan illustreras med denna tabell.

Källa: SOU

Tabellen tar här upp jordbruksmark för matråvara. Man odlar även foder till djur och energigrödor vilket inte syns i tabellen. ATEAM och ACCELERATES är olika beräkningsmodeller. A2 och B2 är olika scenarier för klimatförändringarna. En stor spridning kan ses i värdena som man fått fram beroende på hur beräkningen gjorts.

Vatten

Under torra år behövs en omfattande bevattning. Särskilt av grönsaker och potatis som är känsliga för torka. Det mesta av vattnet, 65 % tas från sjöar och vattendrag och ca 15 % tas från grundvattnet. Men det är inte bara torka som kan ställa till bekymmer. För stora mängder vatten måste också tas om hand. Markavvattningssystem, i form av öppna eller täckta diken, finns därför på de flesta jordbruksmarker. Dessa system är ofta underdimensionerade och har svårt att ta hand om extrema mängder. Vid lokala översvämningar påverkas odlingsmark kraftigt. För att komma till rätta med det problemet finns det ibland invallningar i områden med översvämningsrisker. Dessa skyddar inte bara odlingsmark utan även infrastruktur och bebyggelse. En utveckling mot att vi får vänja oss vid vissa perioder med mycket nederbörd och andra perioder nästan helt utan nederbörd kan innebära flera problem.

20

System för markavvattning och bevattning måste anpassa sin kapacitet till högre krav

Sänkning av grundvattennivån Möjliga lösningar på dessa problem kan vara att anlägga våtmarker i anslutning till odlingsmark. Våtmarkerna kan fungera som vattenmagasin och på så vis jämna ut vattentillgången över året. De kan också verka som fällor för näringsämnen. Man kan kalla det för ett Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD) för odlingsmarken.

Temperatur

Grödors tillväxt på våren är starkt beroende av mängden solljus och temperaturen, där den senare är mest begränsande. Ökade temperaturer gör att växtsäsongen förlängs. Av kartan nedan kan man se att Blekinge ligger i ett område med orange färg. Sannolikheten i en sådan prognos kan såklart diskuteras. Men om det blir verklighet så kommer växtsäsongen i södra Sverige vara ett av de områdena i Europa med störst förändring. För Blekinges del betyder detta en förlängning med 60-80 dagar.

Förändring i växtsäsongens längd, 2041-2070. Källa: SMHI

Om växtsäsongen blir längre så ökar produktiviteten. Med en ökning av produktionen finns det risker att kvävetillgången blir otillräcklig. Utan att gå in på detaljer så är kvävet viktigt för grödors kvalité, det är nödvändigt för proteininlagringen. En sådan utveckling kan antas medföra en ökad kvävegödsling. Det, tillsammans med en ökad intensitet i jordbruket, ökar i sin tur risken för läckage av gödningsämnen från odlingsmark. Vid ökad temperatur kommer nedbrytningen i all mark gå snabbare och mer kväve frigöras. Men på produktiv mark kommer ändå mer kväve att behöva tillföras. Annan mark som inte odlas kommer även den att frigöra mer näringsämnen. Alltså riskerar utsläppen av näringsämnen att öka, både odlingsmark och icke odlad mark. I det stora hela kan man säga att odlingsmarken kommer att producera mer per ytenhet och det kommer därmed att finnas potential att ytterligare effektivisera ett redan effektivt jordbruk. Samt att man kan förvänta sig en ökning av läckage av gödningsämnen.

Skadegörare

På grund av de kalla vintrarna i Sverige har skadedjur svårt att överleva. Av detta följer att det används betydligt mindre bekämpningsmedel på odlingsmark i Sverige än i södra Europa.

21

Andelen skadegörare på odlingsmark förväntas öka i framtiden. Varmare vintrar gör att fler insekter och smådjur kan överleva. Nya arter väntas komma in. Virus och sjukdomar sprids ofta med insekter och därför kan en ökad spridning av växtsjukdomar antas. Att växtsäsongen förlängs och ökar skördarna är inte bara till godo. Även andra växter kommer att växa snabbare. Ogräs kommer att öka i samma takt som de grödorna man vill odla. Dessa förändringar gör att man kan förvänta en ökad användning av bekämpningsmedel.

Till visionen

Här ovan har både positiva och negativa förändringar beskrivits. En annan sak för framtiden, som är positiv, handlar om tekniken. De maskiner och anläggningar som används inom jordbruket har ganska kort teknisk livslängd. Nyinvesteringar behöver således göras oavsett klimatförändringarna. När man ändå nyinvesterar så är det ett perfekt tillfälle att införa teknik som är mer resurshushållande. T.ex. maskiner som drivs av biogas som kan produceras inom de areella näringarna, effektivare bevattnings- och markavvattningssystem osv. Det kan finnas svårigheter med att bryta ner dessa fakta, prognoser och scenarier till Karlskronas nivå. I Karlskrona kommun finns en del jordbruk, men landskapet är varierat med olika typer av natur. Men globala eller europeiska trender kommer inte att gå Karlskrona kommun förbi. Till visionsskapandet tas följande med:

Ökad produktivitet på jordbruksmarken till följd av längre växtsäsong

Ökad användning av bekämpningsmedel, möjligheter/problem??

Vattenfrågan, jämna ut vattenflödet över året

Tekniska lösningar

VÄRDEFULL NATUR Vad som är värdefull natur kan tolkas på många olika sätt. Det kan vara naturreservat, natura2000-områden, biotopskydd och riksintressen. Men det kan även vara natur som är värdefull för friluftsliv eller rekreation i stadsmiljöer och natur som är värdefull för djur t.ex. spridningskorridorer. Vi har valt att titta på natura2000-områden och riksintresse för friluftsliv och natur i Karlskrona. Vi har även tittat på kommunens grönstrukturplan och parker i Karlskrona tätort.

Natura2000

I Blekinge finns 148 natura2000-områden enligt habitatdirektivet och 18 enligt fågeldirektivet. I habitatdirektivet listas arter och naturtyper som ska skyddas, områden där dessa återfinns ska skyddas på ett sådant sätt att miljön bevaras. Det kan innebära att de lämnas helt orörda eller att de kräver skötsel som slåtter och bete. Havsstrandängar, ekhagar och bokskog är karakteristiska naturtyper inom natura2000 i Blekinge. I fågeldirektivet finns en lista på 185 arter varav 36 förekommer i Blekinge. För dessa arter har särskilda skyddsområden pekats ut. Bland särskilt intressanta arter i Blekinge finns småtärna, skräntärna och kentsktärna. Exempel på områden som ingår i natura2000 i Blekinge är Halens naturreservat, Hanö, Skärö och Skärva.

22

För varje natura2000 område ska bevarandeplaner upprättas och ligga till grund för skydd och skötsel av livsmiljöer och arter inom området. Enligt miljöbalken kräver ett ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett natura2000 att en MKB upprättas. Tillstånd ges sedan från länsstyrelsen.)

Riksintressen

I Karlskrona kommun finns ett flertal områden utmärkta som riksintresse för friluftsliv bland annat Torhamns skärgård och Södra Hasslö. Aspö, södra Sturkö och Torhamns skärgård är exempel på områden i Karlskrona kommun som är skyddade som riksintresse för natur. (Riksintressen, Länsstyrelsen i Blekinge) Områden som är utmärkta som riksintressen skyddas av lagstiftning i Miljöbalken: 3 kap § 6 Miljöbalken (MB) ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.” Klimatförändringarna kommer med all säkerhet att påverka natura2000-områden och områden för riksintressen i framtiden. Arter som tidigare inte funnits i Sverige vandrar in söderifrån då klimatet värms upp, detta ger en risk för utslagning av nuvarande arter. Med varmare klimat kan det även bli kraftigare insektsangrepp, den nuvarande kalla vintertemperaturen begränsar insekternas överlevnad. (Se rubriken odlings-mark) Den väntade temperaturhöjningen ger också en förskjutning norrut av klimat- och vegetationszoner. Många arter kommer inte att hinna anpassa sig till uppvärmningen eller förflytta sitt utbredningsområde. Till dessa arter hör bland annat granskogen i sydligaste Sverige. Granen har idag sin naturliga sydgräns längs en linje som går genom norra Skåne och Blekinge och konkurrensen från tall och nya trädarter blir därför svår då klimatet förändras. Även ekens och bokens trädzoner kommer att förändras. Ekens nordgräns går idag i höjd med Dalälven men kommer vid en fortsatt temperaturökning förflyttas ända upp till trakten av Umeå. Bokens nordgräns kommer att flyttas från södra Småland till Mälardalen. (www.naturvardsverket.se)

Parker i Karlskrona tätort

Parkerna i centrala Karlskrona har stor betydelse både för rekreation och för artrikedom. Eftersom Amiralitetsparken och Hoglands park är de enda bostadsnära parkerna på Trossö så är det viktigt att dessa bevaras och sköts på rätt sätt. Hoglands park kommer under de närmaste åren att bevaras, rekonstrueras och förnyas vilket kommer att ge parken ett lyft. (www.karlskrona.se)

Grönstrukturplanen

Karlskrona kommun har i samband med den nya översiktsplanen gjort en grön-strukturplan. Planen ska ligga till grund för beslut i sammanhang där gröna områden och värden berörs och framförallt vara ett värdefullt underlag i översikts- och detaljplanering där olika intressen ska vägas mot varandra. I grönstrukturplanen nämns olika intressekonflikter som kan uppkomma mellan olika typer av användning av grönytor:

23

Naturvård kan stå i motsättning till rekreation, till exempel kan slitage på vegetationen och störning av djurlivet förekomma om stråk och grönytor används för lek/äventyr/sport.

Stadsbornas utrymmes- och upplevelsekrav fordrar såväl byggda konstruktioner som levande mark och vatten.

Trygghetsaspekter kan göra att krav på belysning och borttagande av vegetation uppkommer, vilket kan stå i konflikt med önskan om en lummig miljö och naturupplevelser.

Privata intressen kan stå i motsättning till allmänna. ”NIMBY”-syndromet (not in my backyard) förekommer i grönstruktursammanhang.

Det mest omtyckta och eftersökta har en struktur där delarna måste samverka, detta kräver samsyn.

Till visionen

Natura2000-områden/riksintressen kommer att förändras p.g.a. klimatförändringarna. Nya områden tillkommer, befintliga försvinner.

Brist på byggbar mark ger intressekonflikter

KULTURHISTORIA Riksantikvarieämbetet har sammanställt olika lämningar som finns ute i marken som är från stenåldern till 1900-talet. Dessa lämningars placering i landskapet går att se på riksantikvarieämbetes hemsida där de har sammanställt dem genom en karta över lämningar. På hemsidan kan man se både lämningar på land och i vatten, allt från hällristningar, torp och skeppsvrak. Här nedan finns lite utdrag av alla de lämningar som finns i Karlskrona kommun. Första bilden visar gravfält i kommunen, som man kan se på kartan är gravfälten centrerade omkring tätorterna Karlskrona och Jämjö. Sverige har många välbevarade fartygs-/båtlämningar i sina vatten. I Karlskrona finns det strax över hundra stycken varav 64 välbevarade.

Hällristningar

De äldre kulturhistoriska fynden som kan hittas ute i marken är bland annat hällristningar. Dessa hällristningar är över 3000 år gamla och ristades in på stenhällar under bronsåldern. Blekinge har sju

Fartygs-/båtlämningar som är väl bevarade. Källa: Riksantikvarieämbetet

24

kända områden med hällristningar av dessa sju ligger sex i Karlskronas kommun. Då vattenvägarna var väldigt viktiga under den här tiden ligger de flesta hällristningar i dåtida skärgårdsmiljöer. Hällristningarna i Blekinge avbildar bland annat skepp, fotsulor, hästar och skålgropar. På bilden under ses hällristningarna i Blekinge.

Hällristningar i Bleking. Källa: Riksantikvarieämbetet

För bevarandet av dessa hällristningar och andra fornlämningar ansvarar länsstyrelsen. Länsstyrelsen ser bland annat till att naturen kring dessa fornlämningar sköts så det inte t.ex. blir igenväxta. De tvättar och målar även hällristningarna i länet för att de ska framkomma tydligare. Riksintressen Vad som utgör ett riksintresse framkommer i miljöbalken 3 kap § 6: ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.” I Karlskronas kommun finns det sju stycken riksintressen för kultur, som framkommer av kartan nedanför.

25

Riksintressen för kultur. Källa: Riksantikvarieämbetet

K14 Verstorp, Skärva, Trantorp, Västeråkra, St Boråkra Är unika herrgårdsmiljöer som har fått sin prägel och skapats av de högre tjänstemän och officierare som vistats där. K15 Karlskrona stad, befästningarna För den ursprungliga stadsplanen från 1600-talet med de unik bevarade barockarkitekturen, torget och barockkyrkorna på torget. K16 Herrgården, Tjurkö stenhuggeri

Är en av Sveriges äldsta industriella stenhuggeri, som kom till för direkt export till Tyskland.

K17 Östra skärgården i Blekinge Är en skärgårdsmiljö som tydligt visar kustkulturens näringar från förhistorisktid och framåt. K19 Hallarumsviken Strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnåldern K20 Kristianopel Fästningsstad från början av 1600-talet, som visar danskarnas behov av stödjepunkter vid gränsen till Sverige. K21 Brömsebro Är främst ett riksintresse på grund av freden 1645.

26

Byggnadsminnen

Genom kulturminneslagen 3 kap 1 § får byggnader med kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt bebyggelseområde förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. I Karlskrona finns det 45 byggnadsminnen som består allt ifrån offentliga byggnader, stadsgårdar till jord- och skogsbruksbyggnader (en lista på dessa byggnader finns bifogad). Karlskrona har även 10 statliga byggnadsminnen (även dessa är bifogade), det är riksantikvarieämbetet som lämnar förslag på vilka byggnader som ska bli statliga byggnadsminnen, det är även dem som sköter om dem sedan. Det är dock regeringen som fattar beslutet vilka byggnader som ska bli statliga byggnadsminnen. Världsarvet 1998 blev Örlogsstaden Karlskrona nr 560 på Unescos världsarvslista, för sin unika och konsekventa marina stadsanläggning från 1600- och 1700-talet. I världsarvkommitténs motivering stod det följande: ” Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”

På bilden intill syns de miljöer som ingår i världsarvet, de flesta byggnader som ingår i världsarvet närmare 41 st. ligger på Trossö och Stumholmen.

Källa: Samrådshandling ÖP 2030, Karlskrona kommun.

27

Framtiden

Vi bör börja arbeta med att även bevara byggnader som är från 1900-talet och framåt, idag finns det nästan inga byggnader som är byggnadsminne från denna tid. Länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet har börjat arbeta med det i form av att skaffa mer kunskap om dessa byggnader och ta fram program. När man ska bevara byggnader är det viktigt att tänka på och fråga sig vems kulturarv man bevara och för vem bevarar man det. Andra begrepp man bör tänka på är genus, klass, generation och etnicitet. Vilka byggnader i Karlskrona bör bevaras till eftervärlden är det stadsbiblioteket, kungsmarken, marinmuseet eller är det stugorna på Brändaholm? Det är frågor vi måste ta ställning till i framtiden. Vi måste även fortsätta ta hänsyn till vår kulturhistoria i form av att bevara den och underhålla den. Att ta hänsyn till i vilka områden det finns viktig kulturhistoria och fortsätta låta den vara orörd även i framtiden. Vi måste även lära oss att använda den till något bra, utveckla turismen genom guidade turer kring världsarvet, byggnadsminnena och riksintressena. Vi skulle kunna utveckla dykarturism kring alla de välbevarade båt- och fartygslämningar som finns i vattnet kring Karlskrona.

28

BEBYGGELSE Underlaget är hämtat från samrådshandlingarna till översiktsplanen 2030. Följande text beskriver nuläget i kommunen, befolkningsantal och bebyggelsestruktur samt kommunens visioner och mål inför 2030. Efter det följs ett kapitel kring klimatanpassat byggande där vår källa har varit Varis Bokalders bok Byggekologi.

Befolkning i kommunen

Karlskrona kommuns befolkning var totalt 62 804 personer den 31 december 2008. I tabellen kan vi se att befolkningsökningen har framför allt skett i tätorterna och i centrala Karlskrona, men även på Skillingenäs och på Trummenäs. Befolknings-minskning har främst skett på landsbygden och i de mindre samhällena. Karlskrona kommun beräknas enligt prognos att öka med knappt 6 000 personer fram till år 2030.

Antal invånare i tätort och landsbygd, 31 december 2008

Område Totalt Män Kvinnor

Trossö 10 782 5 170 5 612

Stadsbygden 22 923 11 714 11 209

Nättraby 3 263 1 645 1 618

Rödeby 3 433 1 705 1 728

Jämjö 2 536 1 241 1 295

Landsbygden 19 867 10 274 9 593

Totalt 62 804 31 749 31 055

Kommunens bebyggelsestrukturer

Karlskrona stads fysiska förutsättningar har starkt inflytande på strukturen eftersom den är uppbyggd på ett flertal sammanbundna öar. Denna tydliga uppdelning i distrikt beror också på att stadsutvecklingen skett i olika etapper med olika karaktär. Bostadsområdena är avgränsade från varandra med naturmark eller barriärer som vägar, järnväg eller vatten. Bostads- och verksamhetsområdena bildar bebyggelseöar som är sammanbundna via smala midjor. Denna struktur är tydligast i söder och blir mindre synlig längre norr ut. Genom ö-strukturen och barriärerna så minskas valfriheten hur man rör sig i staden. Stråkstrukturen är tydligt ”trädformad” med ett fåtal huvudstammar och förgreningar. -Trossö utgör Karlskona kommuns stadskärna. Befolkningen i Trossöområdet (inklusive Saltö, Ekholmen, Björkholmen och Stumholmen) var drygt 11 000 personer år 2008. Detta motsvarar 17,2 procent av kommunens befolkning. Trossöområdet ska förtätas på gamla industriytor, längs kajer och vid järnvägsstationen. -Stadsbygden omfattar Pantarholmen i söder till Bastasjö i norr, Rosenholm i väst och Lösen i öst. Befolkningen i området (övriga delar av Karlskrona tätort och Lyckeby) var ca 23 000 personer år 2008, vilket motsvarar 36,5 procent av kommunens befolkning. Karlskronas stadsbyggd ska växa norr ut mot Rosenholm och Rödeby.

29

Rödeby ligger cirka 15 km norr om Karlskrona och hade år 2008 drygt 3 400 invånare, vilket motsvarar 5,5 procent av kommunens befolkning. Samhället är tydligt delat av järnvägen, Silletorpsån och riksväg 28 och den största delen av bebyggelsen är samlad kring Silletorpsån. Rödeby präglas av villabebyggelse med endast ett fåtal två- och trevåningshus. Nättraby ligger cirka 12 km väster om Karlskrona och hade år 2008 drygt 3 200 invånare, vilket motsvarar 5,2 procent av kommunens befolkning. Den ursprungliga bebyggelsen är samlad kring Nättrabyån med sitt centrum vid Nättraby kyrka. Ny villabebyggelse har etablerats de senaste 10 åren längs kusten till Skillingenäs och Skavkulla samt norr om E22 i Skärva by. Detta har bidragit till att Nättraby är ett relativt utspritt samhälle. Jämjö ligger cirka 19 km öster om Karlskrona och hade cirka 2 500 invånare år 2008, vilket motsvarar 4,0 procent av kommunens befolkning. Jämjö har sin bebyggelse samlad kring centrum och domineras av villabebyggelse, med vissa inslag av flerfamiljshus. Samhället ligger i ett öppet jordbrukslandskap med närhet till skärgård och skog, men präglas utav E22 som går genom samhället. Landsbygden Befolkningen på landsbygden var år 2008 totalt 19 867 personer. Landsbygden har under senare år genomgått en omvandling där många permanentbostäder ändrats till fritidsboende. Detta har påverkat befolkningsantalet negativt vilket i sin tur påverkar och försämrar underlag och förutsättningar för service, boende och verksamheter. Kommunen strävar efter att ha en levande landsbygd vilket betyder att det är viktigt att människor bor där. Inriktningen på översiktsplanen 2030 är att Nättraby, Jämjö och Rödeby ska fungera som utvecklingsorter för respektive omland med god lokal service, arbetsmarknad och goda kollektiva förbindelser med staden i första hand. Som del att uppnå detta vill kommunen satsa på god infrastruktur, bredband och elsäkerhet.

30

Ringarna visar vilka områden som ska utvecklas till 2030 enligt Karlskrona kommun. Vår vision för Karlskrona 2060 förespråkar också att förtäta de befintliga tätorterna. Källa: Översiktsplan 2030 samrådshandling

31

Karlskrona kommuns strategi 2030

Kommunens strategi i översiktsplanen 2030 är att förtäta de befintliga tätorterna och att blanda olika funktioner som boende, arbete och service i den mån det är möjligt. Den fysiska planeringen i kommunen ska präglas av en flexibilitet som ska möjliggöra alternativa användningar än till de som finns föreslagna, även om vissa områden är föreslagna som enbart bostäder ska det vara möjligt att ändra om till verksamheter. För mindre samhällen och på landsbygden ska bebyggelsen i första hand kompletteras och på detta sätt kunna utnyttja befintlig infrastruktur så att det kan skapas underlag för att bibehålla och utveckla service.

Klimatförändringar som kommunen planerar efter

Högsta högvatten beräknas till +1,86 meter fram till år 2100, här har man antagit att medelvattenytan stiger med 0,8 meter. Det finns dock olika studier som pekar på ännu större höjningar av medelvattenytan. Generellt sett kan man förbereda sig på någonstans mellan 0,6-1,5 meter. Ser man då till absolut värsta scenariot skulle det innebära ett högvattenstånd på ungefär +2,5 meter år 2100.

Klimatanpassat byggande

Klimatanpassat byggande innebär att man utgår och tar hänsyn till platsens mikroklimat och studerar vind och lä, sol och skugga, varmt och kallt, torrt och fuktigt. Våra byggnader har traditionellt sett varit klimatanpassade men idag med en alltmer internationell arkitektur blir byggnaderna i hela världen liknande. Det får konsekvenser som innebär en större energiåtgång till att kyla eller värma upp byggnaderna som skulle ha kunnat anpassas till platsens förutsättningar och sparat energi. Därför bör man anpassa vårt byggande efter den klimatzon som huset/bebyggelsen ska ligga i. Traditionellt byggande har alltid varit klimatanpassat, t.ex. så har bebyggelsen i ökentrakter tjocka väggar för att skydda från hettan på dagen och kylan på natten. I heta och fuktiga klimat byggs husen på pålar med högt i tak för att utnyttja svalkande vindar. Sverige har stora variationer mellan årstiderna och våra byggnader ska klara av att värmeisolera oss under vinterhalvåret och kylas/ventileras under varma sommarmånader. Eftersom vinterhalvåret har korta dagar bör vi planera och placera våra byggnader utifrån det. Solljuset bör träffa stora delar av våra byggnader under uppvärmningssäsongen. För att skapa bebyggelsestruktur som tar hänsyn till solen bör man använda sig av rombiska kvarter. Kvarteren är då slutna mot norr där kyliga vindar kommer ifrån och öppnar upp sig mot söder där solen kan belysa byggnaderna och innergården under stor del av dagen. Avståndet till intilliggande byggnader bör man tänka på då de kan ge skugga. Det finns olika sorters solstudier man kan göra för att se till att så mycket sol som möjligt träffar byggnaderna.

32

Bild över en solficka. Solen når alla byggnaderna under dagen utan att de skuggar varandra och kvarteret är slutet mot norr.

Källa: Varis Bokalders, föreläsning BTH 5/11-09

Vindar

Vindar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid nybyggnation för att skapa trivsamma miljöer att vistas i. Bebyggelsens läge, grupperingar och höjd påverkar hur vindarna kommer ner på marken. I den idealiska staden ska byggnaderna bromsa upp vindarna från alla riktningar, vilket är svårt i praktiken. Därför får man försöka att planera så att staden skyddas från de värsta och kallaste vindarna. En oregelbunden stadsplan är att föredra för att stoppa upp vindar så mycket som möjligt, planer där husen ligger i samma vindriktning skapar istället en blåsig miljö.

Formen på husen påverkar vindmiljön, höga hus drar ner vinden till marken och långsträckta hus skapar barriärer så att vinden kommer ner på läsidan, speciellt vid sned vind. Hus som står parallellt, men är förskjutna i förhållande till varandra kan bilda utjämningseffekter som istället ökar vindstyrkan. Likaså ska man undvika

tratteffekter, korridoreffekter och barriäreffekter. För att skapa lä kan man också bygga vindskydd med hjälp av vegetation. Vegetationen ska då stå i rät vinkel mot den dominerande vindriktningen. Flera glesa bälten av vegetation är mer effektivt än ett tjockt. Avståndet mellan läplanteringarna påverkas av mängden vind.

Källa: Bokalders, Varis, Block, Maria (2009). Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande

33

Fukt och kalluftssjöar

Fuktiga marker är kallare än torra, det beror på att fukten i marken avdunstar och fuktig luft är kall. Den kalla luften är tyngre än den varma och samlar ofta ihop sig i låga områden och bildar kalluftssjöar. Kalluftssjöar finns på ställen där det lätt bildas dagg, dimmor och frost. I sådana låga områden bör man undvika bebyggelse för att det är svårt att dränera bort fukt och att det är mer energikrävande. Kalluftssjöarna bildas på sluttningar under natten vid vindstilla, klart väder då kalluften sjunker ner i sänkor och dalgångar. Det område på sluttningen där kalluften sjunker ifrån blir varmare och kallas termabälte. Kalluftssjöar finns endast när det är vindstilla och upplöses fort vid svaga vindar. Alla sänkor får inte kalluftssjöar utan den kalla luften kan dräneras bort genom att t. ex ta ner vegetation.

Bebyggelse som är placerad på sluttningen är mer energieffektiv än den i dalen där kalluftssjöar kan bildas. Källa: Bild konstruerad av Maria Ibohm efter bild ur Bokalders, Varis, Block, Maria (2009). Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande

Värmeöar

Det finns också ett fenomen som kallas värmeöar det innebär att stadens medeltemperatur är något högre än den omgivande landsbygden. Det är flera faktorer som skapar dessa värmeöar, några av de faktorerna är lagring av solvärme i byggnader, minskad ytavdunstning på grund av dränering och spillvärme från byggnader och verksamheter samt infrastruktur.

34

NATUREN

FLORA OCH FAUNA

FLORA

Med ett varmare klimat kan andra växter överleva i Sverige. Oavsett om man pratar om odlingsmark, stora skogar, parkmark eller privata trädgårdar är en förändring av floran att vänta. Vissa arter kommer att minska eller försvinna, medan andra kommer att öka och sprida sig.

Skog

Ökad medeltemperatur och högre koldioxidhalt i atmosfären kommer göra att skogstillväxten blir större. Det för med sig att de trädarter som är anpassade till dagens förutsättningar blir mindre lämpade och kan komma att ersättas med andra arter. Skogen präglas ofta av ett rationellt skogsbruk. Beroende på förändringsviljan hos skogsbrukarna kan en förändring av arternas utbredning gå snabbare eller långsammare. Fördelar med ökad tillväxt är att tiden från planta till träd som är klart att avverkas blir kortare. Det ger möjligheter för ökade intäkter inom skogsbruket. Skogen kan, med den ökande tillväxten, bli en allt viktigare och mer åtkomlig källa till biobränslen för kommunen. Men en nackdel kan vara att den snabba tillväxten hos barrträd påverkar virkets kvalité (lägre densitet och ökad kvistighet). Gränsen för lövträd kommer att flyttas norrut. För Blekinges del väntas en ökning av lövträd, bland annat ek och bok. Det landskap som förknippas med Blekinge och Karlskrona är, förutom kustlandskapet, just ek- och bokskogar. Detta kan inte minst ses i Blekinge läns vapen. Denna utveckling kan få effekter inte bara inom skogsbruket utan även inom turism då Blekinge som helhet kan få lättare att profilera sig.

Blekinge läns vapen med en gyllene ek

Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Blekinge_l%C3%A4ns_vapen.png

Förändringar bland arterna väntas ske betydligt långsammare i skogen än på uppodlade områden. Träd har ofta långa generationstider och står kvar på sin växtplats till skillnad från djur som kan flytta på sig. Människan spelar en stor roll i hur snabbt nya växtarter etablerar sig.

35

Diagrammet ovan visar en prognos över de vanligaste trädslagens fördelning i Mellansverige fram till 2100. Även om det inte går att översätta direkt till att gälla även Blekinge så är ändå trenden tydlig. Ek, ask, alm och bok väntas bli vanligare medan mängden gran väntas minska kraftigt. Värmeböljor på sommaren ökar risken för skogsbränder. I vissa avseenden kan skogsbränder vara bra, vissa arter är beroende av dem. Men för människors säkerhet och för att skydda ekonomiska värden gör man allt för att begränsa antalet skogsbränder. Men vi kanske får vänja oss vi att det brinner oftare och kraftigare.

Lantbruk

Inom lantbruket väntas stora förändringar, så som bland annat diskuteras under rubriken ODLINGSMARK ovan. En utveckling med mer nederbörd under vinterhalvåret och mindre under sommaren kommer att gynna höstgrödor. Dessa kan skördas innan sensommaren då torkan förväntas vara som värst. Parallellt med den utvecklingen kommer sannolikt fler värme- och torktåliga grödor att odlas. Kanske blir majsodlingar en vanlig syn i det framtida Blekinge?

Privata trädgårdar

Eftersom förändringar i växtzoner kommer att ske kan andra grödor odlas även i den mindre skalan. Genom att det blir lättare att odla lite mer ”exotiska” grönsaker kan man tänka sig ett ökat intresse för småskaligt jordbruk.

FAUNA

Vad gäller vilda djur i framtiden är det mycket svårt att förutsäga utvecklingen. Om en art försvinner så kan det påverka hela näringskedjan och därmed kan även andra arter drabbas. Om perioden med snö kortas kraftigt eller helt upphör får gnagare och andra smådjur som är beroende av det subnivala rummet, dvs utrymmet mellan jord och snö, svårt att överleva. Dessa djur utgör i sin tur föda åt t.ex. rovfåglar, ugglor och rävar.

36

Exemplet ovan är bara ett av många. Som beskrivs under rubriken ODLINGSMARK under ”Skadegörare” antas insekter och andra mycket små djur överleva vintrarna och därmed öka. En naturmiljö som är mycket artrik är gränszoner mellan öppen mark och skogsmark, åkerholmar, diken och strandkanter. Sätt att försöka främja den biologiska mångfalden både vad gäller växter och djur bör därför hittas. Bevara artrika biotoper är viktigt. Att anlägga våtmarker i närheten av odlingsmark har tidigare nämnts som fördelaktigt ur vattenförsörjningsperspektiv, det är det även för den biologiska mångfalden. I södra Sverige är det tydligt vilka följder invandrande, eller återinförda arter kan få. De inplanterade vildsvinen saknar några tydligt begränsande naturliga fiender. Detta tillsammans med en snabb reproduktionstakt har gjort att de ökat lavinartat. Följden har blivit en kraftig ökning av viltolyckor samt andra skador på mark. Andra arter som har införts har snabbt kunnat anpassa sig till svenska förhållanden. Havstulpanen kom in med båtars skrov, signalkräftor har inplanterats. Hur detta kan förändras i framtiden är som sagt svårt att sia om. Men man kan gissa att djurlivet kommer att ändras till så som det ser ut i Europa, där man nu har de temperaturförhållanden som kommer att gälla i Sverige i framtiden.

TILL VISIONEN

Bevara artrika miljöer

Tillskapa artrika miljöer, våtmarker

Blekinge-eken, kan bli en tydligare symbol

Utveckling av skydd mot skogsbränder

37

GEOLOGI Att veta hur geologin ser ut är en förutsättning för att man ska kunna bygga och planera för framtiden. Vad det finns för berg- och jordarter och vilka egenskaper de har, var olika fyndigheter av malm och mineral finns, hur stora grundvattenresurserna är och hur grundvattnet rör sig i marken samt hur havsbottnen ser ut är viktig kunskap för att hitta områden som är lämpliga för t.ex. utbyggnad av bostäder. Även var det finns risk för skred och ras och om marken innehåller tungmetaller eller radon är viktigt att veta. Geologin har också ofta avgörande betydelse för en miljöanpassad utbyggnad och omställning av energitillförseln t.ex. vid byggnad av vindkraftverk både på land och till havs.

Jordarter i Karlskrona kommun.

Rött=kalt berg eller tunt jordtäcke,

ljusblått=morän,

orange=grovmo,sand eller grus,

grönt= isälvssediment, brunt=torv.

Källa: Karlskrona kommun

Klimatförändringarna kommer att påverka geologin i framtiden. Det gäller framförallt prognoserna om att nederbörden kommer bli större och mer koncentrerad med tex intensiva regn under vinterhalvåret och torka under sommarhalvåret. Detta gör att marken kommer ha svårare att ta hand om vattnet vilket kan leda till att

marken bli mer fuktig och att risken för skred och ras ökar. Den ökade nederbörden påverkar också grundvattennivån som höjs och därmed gör att man inte kan bygga på vissa platser man idag kan. Även utsläpp som kan färdas med regn påverkar marken då mer regn kan innebära fler föroreningar som samlas i marken.

TILL VISIONEN

Ökad nederbörd påverkar geologin

Använda kunskap om geologin för att utveckla miljöanpassad utbyggnad och miljövänlig energitillförsel.

38

HYDROLOGI

Vattenhöjning

På grund av ökade nederbördsmängder och ökade temperaturer så beräknas havsnivån höjas. Tendenserna med ökade havsnivåer ser man även genom att titta bakåt vilket diagrammet här under visar. Diagrammet visar även hur en trolig vattenhöjning ser ut fram till 2100, byggt på flera olika scenarier (se bifogad fil).

Källa: Naturvårdsverket

För mer specifik information hur det kan bli i Karlskrona finns denna statistik (se nedanför) som visar vattenhöjningen vid Kungsholmsfort vid 10-, 50- och 100-årsflöden. Det finns andra beräkningar som visar att havsnivåhöjningen vid stormflöden kan bli så hög som 2,5 meter.

10 år 50 år 100 år

1886-2006 100 118 125

”Low case” 2070-2100

122 141 147

”High case” 2070-2100

161 180 186

Källa: diagram från SMHI

Konsekvenser av vattenhöjningen

Med den beräknade vattenhöjningen kommer flera problem drabba oss här i Blekinge. Det är främst tre problem som väntar oss: översvämningar, ökad kusterosion och höjda grundvattennivåer. Dessa problem kan i sin tur samverka med varandra eller med t.ex. intensivare regn, höga vattenflöden och kraftigare stormar med höga vågar.

39

Detta blir något som vi måste ta hänsyn till allt mer i vårt byggande och i vår planering. En svag länk i samhället som kommer kunna drabbas av vattenhöjningen är infrastrukturen. I Karlskrona är det främst E22, Blekinge kustbana och Verköhamnen som ligger lågt och kommer kunna drabbas. Även försörjningssystem som vatten och avlopp kommer troligtvis att påverkas. Karlskrona har redan idag vissa problem med saltvatten inträngningar i brunnar, främst östra skärgården och detta kommer förmodligen öka med höjda havsnivåer. Det finns idag två grundvattenskyddsområden Sanda och Sandhamn som ligger under +5 meter och därmed löper ökad risk för att drabbas, även ytvattens-kyddsområdet Lyckebyån ligger under +5 meter. När det gäller avlopp kommer de höjda grundvattennivåerna göra att en ökad mängd vatten kommer tränga sig in i otäta ledningar vilket kommer medföra kapacitet problem vid reningsverken. Reningsverken som ligger kustnära kommer få problem med de ökade havsytenivåerna som ger problem med driften. I Karlskrona kommun finns det 4 större reningsverk som ligger havs när och där med troligtvis kommer påverkas: Hasslö, Koholmen, Ramdala och Söremåla. Men det största problemet med havsnivåhöjningen är översvämningar och då framförallt av Karlskrona stad. Nedan visas en karta sammanställd av Länsstyrelsen som visar områden som riskerar att översvämmas vid en eventuell havsnivåhöjning. Redan vid höjningar under en meter översvämmas stora delar av staden. Med möjliga höjningar på upp till 2,5 meter vid stormar måste alltså något göras för att skydda staden mot havet i framtiden.

Områden med risk för översväming i Karlskrona stad. Källa: Länsstyrelsen Blekinge

Uppvärmning

Det är inte bara luften som kommer bli varmare utan även havens temperatur kommer stiga och därmed bidra till vattenhöjningen genom att vattnet expanderar. Enligt utsläppsscenario A2 kommer vatten temperaturen stiga med 3,6°C utanför Karlskronas kust under 2000-talet. Ökade vatten och luft temperaturer kommer även bidra till att dagar med is på Östersjön kommer förändras. Under åren 1961-1990 låg isen längs Karlskrona kusten i genomsnitt 20 dagar men enligt utsläppsscenario

Legend

kommuner01_sv

kommungrans

Stigande havsnivåer

<VALUE>

Mindre än 1 meter

1 till 2 meter

2 till 3 meter

4 till 5 meter

4 till 5 meter

Över 6 meter

40 420 840210

Meters

40

A2 kommer vi ha mindre än 10 dagar per år med is längs kusten. Under åren 2071-2100 kommer det bara ligga is under vintrarna på norra delarna av östersjön. Dessa scenarier ser man tydligt på kartbilderna nedan.

Källa: Naturvårdsverket

Övergödning

Övergödning är ett stort problem i södra och mellersta Östersjön, tecken på detta kan vi se genom stora algblomningar och syrebrist som ger döda bottnar. Syrebristen beror på övergödning, men även på att Östersjön är sluten och syresätts sällan. Syresättningen sker genom att saltare vatten kommer in genom Öresund eller bälten, detta sker vid större stormar som har varit väldigt få den senaste tiden. Den ökade övergödningen beror på att näringsämnen som fosfat läcker ut i östersjön från främst jord- och skogsbruk, men även dåligt renade avlopp. Övergödningen beror också på avgaser från båtar och bilar som transporteras med luften och faller ner i haven med hjälp av regn och snö.

Miljögifter

Miljögifter är ett problem i Östersjön som främst drabbar djuren som lever vid vattnet i form av fiskar, havsörnar och sälar. Djuren får bland annat sämre immunförsvar, blir tvåkönade och kan vara cancer framkallande. Från 60-taler då miljögifterna PCB och DDT uppmärksammades har flera olika miljögifter förbjudits i Sverige. Dessa åtgärder märks då halterna av de flesta miljögifterna har sjunkit i Östersjön sedan de förbjöds. Dock har vi en lång bit kvar, då många av de giftiga ämnena fortfarande sprids ut i våra vatten.

Fisk och biologiskmångfald

Balansen mellan olika fiskarter har förändrats i Östersjön, på grund av hårt fiske finns det idag få rovfiskar medan vissa fiskarter som lever på plankton har ökat i population. De fiskarter som drabbas mest av det hårda fisket är de arter som förökar sig väldigt långsamt, många av dem är våra vanligaste matfiskar. För att skydda dessa hotade arter som ål, hälleflundra och torsk har man rödlistat dem. En anledning till denna överfiskning är att vi har en fiskflotta med alldeles för hög kapacitet, en lösning på det problemet är skrotningspremien som delas ut trålfartygen.

41

Framtiden

När vi sedan kommer till visionen över hydrologin så skulle det bästa vara om vi slutade att släppa ut miljögifter, minska övergödningen och stoppade den globala uppvärmningen. I verkligheten vet vi nog alla att dessa förändringar inte kommer ske över en natt. Visionerna som presenteras här över hydrologin baseras delvis på de åtgärderna som Naturvårdsverket föreslår i sin rapport ”Aktionsplan för havsmiljön” från april 2006, men även våra egna idéer för att skapa ett hållbarare samhälle. Vattenhöjning

Ta större hänsyn till vattenhöjningen i den fysiska planeringen i form av strängare regleringar

av vatten nära byggande. Åtgärder i form av landhöjningar kommer bli aktuella för att skydda

dagens bebyggelse och infrastruktur.

Minska övergödningen

Skapa en bättre bild över vilka vattendrag som bidrar mest till övergödningen av Östersjön.

För att sedan kunna identifiera vilka verksamheter jämsmed vattendragen som är de som

släpper ut mest.

Informera allmänheten och företagen mer om vad övergödningen gör mot Östersjön och

andra vattendrag. Men även informera om vilka åtgärder som kan göras för att minska på

dessa ämnen, allmänheten kan t.ex. sluta använda tvättmedel som innehåller fosfor.

Lantbrukarna kan sätta in åtgärder som bidrar till att behålla forforn inom jordbruket, så

utsläppen från verksamheten blir så små som möjligt.

Bevara de våtmarker som finns och skapa nya våtmarker som kan ta upp ämnena som bidrar

till övergödning. Dessa våtmarker bidrar även till att skapa biologisk mångfald och

kulturmiljövärden.

Minska utsläppen i luften av kväve som främst kommer ifrån sjöfart, trafik- och

energiproduktion och kväveoxid främst från sjöfarten. För att minska utsläppen kan man

använda sig av olika samhälliga styrmedel detta tar Anna-Lisa Lindén upp i sin bok

”Allmänhetens miljöpåverkan”. Det finns främst 4 åtgärder: information som ändrar

allmänhetens beteende på frivillig basis vilket gör att metoden är ganska långsam.

Ekonomiska styrmedel som antingen kräver betalt när någon gör utsläpp som i detta fall eller

ger en betalt när man gör handlingar för att minska utsläppen. Detta styrmedel brukar ses

som påskyndande. Det tredje styrmedlet är lagar, normer och regler som tvingar till en

förändring som sker omedelbart. Det fjärde styrmedlet är samhällsplanering som verkar som

påminnande på oss.

42

VISION: KARLSKRONA 2060

Inledning Utifrån ovanstående förutsättningar bygger vi vår vision för Karlskrona år 2060. Eftersom Karlskrona är en kuststad är havsnivåhöjningen den klimatpåverkan vi anser som mest akut. Detta måste lösas annars kan stora delar av kommunen, bland annat Trossö, utsättas för regelbundna översvämningar. Därutöver har vi visioner och ideér för att minska Karlskronas ekologiska fotavtryck. Men ett hållbart samhälle innebär inte bara att staden ska ha så lite miljöpåverkan som möjligt. Det är i framtiden även mycket viktigt att ha motståndskraft mot olika typer av kriser som bland annat beskrivs i boken Hållbar utveckling (Olof Wärneryd, 2002). Våra visioner ska bidra till att göra Karlskrona mer motståndskraftigt mot klimatkriser, globala energikriser, livsmedelskriser och ökade transportkostnader. Nedan nämns kortfattat de visioner vi beskriver i detta kapitel:

Skydd mot framtida havsnivåhöjningar genom byggandet av en skyddsvall i Karlskrona skärgård.

Klimatanpassat byggande.

Skapandet av våtmarker vid jordbruk.

Ett välutvecklat lokalt kretslopp med närproducerad mat.

Introducera en lokal valuta.

Göra Karlskrona till en framträdande turistdestination. Vi börjar med vår huvudidé – skyddsvallen i Karlskrona skärgård.

VALL MOT HÖGA VATTENSTÅND Detta är ett nödvändigt projekt för att säkra Karlskrona mot framtida katastrofer till följd av den globala uppvärmningen. Nedan går vi igenom olika typer av skydd mot havsnivåhöjning samt befintliga vallar i bland annat Nederländerna och London.

Olika typer av skydd För att skydda Karlskrona stad mot vattenhöjningen finns det flera olika metoder. Vilken metod man använder när man planerar för havsnivåhöjningen är olika. Det finns flera olika möjligheter att använda sig av, politiker och planerare måste komma fram till den mest effektiva lösningen. Vi ska nämna några av dessa metoder.

Skyddsvall- Detta är ett ganska självklart sätt att avskärma landytor från havshöjningen. Med hjälp av en vall i havet får man en önskad havsnivå innanför vallen. Det finns flera exempel på skyddsvallar, främst i Holland som har haft bekymmer med översvämningar i flera hundra år.

Strandfodring- Det finns fyra olika sätt att använda sig av denna metod. Metoden används för att undvika erosion av kuststräckor. När man använder sig av denna metod så bygger man på en konstgjord strand och låter erosionen fortsätta ut i denna. Man måste under årens gång fylla på med sand för att hålla stranden i rätt skick. Detta är en metod som inte riktigt tar havsnivåhöjningen på allvar utan skjuter bara fram problemet på senare generationer.

43

Våtmarksanläggning- I denna metod använder man våtmarker som ett naturligt skydd mot erosion genom att växterna stabiliserar sedimenten och fungerar som vågbrytare. För att man ska kunna använda sig av våtmarkssystem som kustskydd krävs det att det finns förutsättningar för ett sådant ekosystem på platsen sedan innan.

Stranddränering- Denna metod används för att på artificiell väg torka kustlinjens stränder mellan hög och lågvatten och på så sätt stabilisera den. Här pumpas överflödigt vatten iväg till en uppsamlingsbassäng och pumpas efter det ut i havet igen.

Planerad reträtt- Denna metod innebär att man flyttar byggnader och bygger inåt land under en förbestämd tid.

För – och nackdelar med vallbyggande Vad innebär nollalternativet? Om vi inte skulle bygga en vall runt Karlskrona skulle det betyda att vissa delar av staden skulle försvinna. Se kartan i kapitlet om hydrologi för att se översvämingsrisken i Karlskrona. En höjning av vattenytan på 2 meter till 2060 och 2,5 m till 2100 är det värsta scenariet för vattenhöjningen enligt SMHI, men samtidigt ses det som mycket troligt enligt forskare på Chalmers. Skulle vallen byggas är ett problem som skulle kunna uppstå att den kan börja blida och luckras upp som en vall i Kristianstad har gjort. I Kristianstad tror man att det beror på fel i material samt att vallen inte satt fast tillräckligt bra i sjöbotten. En annan problematik kan vara att skyddsvallarna får för högt tryck från omkringliggande vatten. Däremot menar förespråkarna att vallar är lätta att underhålla samt att de går att bygga på. Man kan tro att vallen löser alla problem men det gör den inte. Det finns en risk att det blir för lite vattenombyte innanför vallen och hur kommer detta påverka det marina livet? Kommer det bli dött vatten innanför? Självklart har vi tänkt på detta och vi kommer ta upp lösningar på detta nedan. Vallbyggande är speciellt känt från Nederländerna, där man jobbar regionalt samt internationellt. Om man inte skulle använda sig av vallarna skulle mycket stora delar av Nederländerna ligga under vatten och till 2060 skulle det inte finnas så mycket kvar av landet. Vi kan lära oss mycket från Nederländerna när det gäller vallar. Kanske ska vi tänka regionalt även för Östersjön? Finns det möjlighet att bygga en vall mellan Sverige-Danmark-Tyskland som hela Östersjöregionen kan vara med att betala för?

44

Tekniken för Karlskronas vall I Nederländerna är behovet av skyddsvallar stort eftersom landet ligger mycket lågt. På 1950-talet började man det stora projektet Deltawerken som innebar invallning av de stora flodernas utlopp i havet. Vallarna byggdes med hjälp av jordmassor.

Havsvallar i Nederländerna. Källa: www.deltawerken.com

Invallning på detta sätt är det vi tänkt för Karlskrona men då med vallar mellan öarna. Det är svårt att hitta information om en skyddsvalls tekniska uppbyggnad då det gäller invallning av en hel stad. I Kristianstad pågår ett projekt med att anlägga skyddsvallar runt staden för att skydda den mot översvämningar. Då Kristianstad ligger lågt och är beläget vid Helge å är staden extra utsatt och man vill genom byggandet av vallarna motverka framtida översvämningar. Den tekniska utformningen av vallarna i Kristianstad innebär att de har en tät kärna, vallens slänter ska anpassas till omgivande anläggningar och landskap och de justeras med hjälp av fyllnadsmassor och växtbäddar.Då vallen i Kristianstad byggs på mark och inte under vatten kan inte exakt samma teknik tillämpas på den tänkta vallen runt Karlskrona. Men gemensamt för alla skyddsvallar är att de måste ha en tät kärna för att inte läckage ska uppkomma. I vår vision för en vall runt Karlskrona måste den även ha slussar så att inte hela staden blir isolerad och så att havsmiljön blir påverkad så lite som möjligt. För att se vilka möjligheter det finns har vi tittat på olika typer av lösningar i Nederländerna och i London där man byggt flyttbara barriärer. I Nederländerna har man byggt världens största flyttbara flodbarriär, Maeslantkering, som har portar som bara stängs då det behövs, t.ex. vid höjda vattennivåer i samband med kraftiga stormar. Den planeras att användas ungefär vart 10:e år vid höga flöden. Efter år 2050 tros användningen behöva fördubblas. En annan typ av flyttbar barriär används också i floden Themsen i England.

45

Thames Barrier i London. Källa: www.en.wikipedia.org/wiki/Thames_barrier

Maeslantkering i Nederländerna. Källa: www.en.wikipedia.org/wiki/Maeslantkering

Ett system liknande dessa tror vi kommer att kunna användas i den tänkta vallen runt Karlskrona, dock i lite mindre skala. Dessa portar tillsammans med eventuellt slussar och tekniker för att få vattnet att cirkulera borde begränsa den negativa påverkan skyddsvallarna kommer att ha på havsmiljön.

46

Vallens placering

På bilderna nedan syns vår tänkta placering av skyddsvallen. Den är tänkt att löpa mellan öarna för att minska längden vall som behöver konstrueras. En större flyttbar barriär som diskuterades innan är tänkt att placeras mellan Aspö och Tjurkö (mellan Drottningskärs kastell och Kungsholms fort syns en redan utlagd undervattensbarriär). Längs vallens övriga sträckning ska små öppningsbara barriärer tillåta mindre båtar att passera. Ovanpå vallen läggs en gång- och cykelbana för att öka rörelsemöjligheterna mellan öarna. De flyttbara barriärerna ska, precis som i London och Nederländerna, vara stängda endast vid höga flöden för att inte påverka vattenomsättningen innaför vallen. Om havsnivåhöjningen i värsta fall blir för hög i framtiden måste dock vallen alltid vara helt stängd. Då får vattenomsättningen lösas på annat sätt. Det finns lösningar med vattenpumpar som cirkulerar vattnet mellan vattnet innaför vallen och havet utanför. Inträffar en sådan extrem höjning av vattennivån måste även hamnen flyttas från Verkö till en plats utanför vallen.

Här placeras en öppningsbar barriär för att tillåta större fartyg passera. Källa: Hitta.se

47

LOKALT KRETSLOPP – närproducerat är framtiden Globaliseringen har gjort att vi får alltmer av våra varor från länder långt bort. Detta har inneburit en stor ökning av transporter. Om man se till utsläppen per sektor i Sverige (se kapitlet om uppvärmningen) har de flesta sektorer minskat sina utsläpp medan utsläppen kopplat till transporter har ökat. Till exempel har godstransporterna har ökat med 30% mellan 1990 och 2005. Detta kan inte ses som en hållbar utveckling utan mer av våra varor måste produceras lokalt. Städerna måste utnyttja och samarbeta med den omkringliggande landsbygden i mycket större grad. Det blir alltså lite av en återgång till hur det var förr. Alla varor kan självklart inte produceras lokalt men det borde göras i så stor utsträckning som möjligt. Framförallt borde en större andel av vår mat produceras lokalt. Jordbruket i Blekinge får ökade möjligheter att odla fler grödor och få större skördar i och med den förväntade temperaturhöjningen. Genom ökad konsumtion av närproducerad mat kan vi få en stor sänkning av vår miljöbelastning (en metod för att öka konsumtionen av närproducerad mat beskrivs i nästa avsnitt om lokal valuta). Återförs sedan avfallet i form av näringsämnen åter till jordbruket har man fått ett fungerande lokalt kretslopp. Inte bara maten borde produceras lokalt utan även biobränslen som sedan kan användas för att driva jordbrukets maskiner, kommunens kollektivtrafik o.s.v. Biobränslen kan utvinnas ur flera delar av kretsloppet bland annat från avfall och gödsel från jordbruket och från annat organiskt avfall i form av slängd mat och avloppsvatten. Istället för att avfall körs runt halva Sverige borde en större andel tas om hand lokalt och återinföras i kretsloppet. Landsbygden blir alltså en mycket viktig del i det hållbara samhället. Det lokala skogs- och jordbruket får en större roll. Det kan även skapas urbana jordbruk som kan försörja den omkringliggande bebyggelsen med till exempel grönsaker. Det finns mängder av outnyttjad odlingsmark, den egna trädgårdsodlingen borde öka, bland annat har USA:s president Obama för att föregå med gott exempel startat en egen grönsaksodling på Vita husets bakgård. När det gäller skogsbruket i Karlskrona och omkringliggande kommuner kan det utnyttjas alltmer. Det är en förnybar resurs som har många användningsområden. Den kan användas bland annat till biobränslen, byggmaterial och pellets till fjärrvärmeverk. Slutsatsen är alltså att Karlskrona år 2060 borde ha ett lokalt kretslopp där så mycket som möjligt ingår. Det kommer sänka kommunens ekologiska fotavtryck och bidra till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. I boken Hållbar utveckling (Olof Wärneryd, 2002) beskrivs olika typer av kriser såsom akuta kriser i form av Andra världskriget och oljekrisen. Det är viktigt för en kommun att inte bara ha en hållbar utveckling utan den måste även kunna stå emot akuta kriser. Ett lokalt kretslopp som beskrivs ovan stärker skyddet mot sådana kriser och gör att kommunen lättare kan ta sig igenom globala energikriser, höjning av matpriser och ökade kostnader för transporter.

LOKAL VALUTA – en metod för ökad handel av

närproducerade varor

Det finns en metod för att öka försäljningen av närproducerade varor. Flera kommuner runt om i världen har introducerat en egen lokal valuta. En av dessa kommuner är Lewes i Storbrittannien. Lewes egen valuta, kallad Lewes pound, kan bara användas i lokala affärer och företag och inte i nationella kedjor. Pengar som spenderas lokalt cirkulerar i den lokala ekonomin och används om och om igen istället för att försvinna ut i den globaliserade ekonomin. Därigenom stärks alltså den lokala

48

ekonomin. På detta sätt stödjer man de lokala affärsinnehavarna och producenterna. Det skapas även ett starkare förhållande mellan de lokala affärs-innehavarna och kunderna i grannskapet. Man känner att man stödjer sin lokala affär istället för en nationell kedja och handeln med närproducerade varor ökar. Det skapas en mer miljövänlig konsumtion, eftersom det krävs mindre transporter, och gör att kommunens ekologiska fotavtryck minskar. Affärsinnehavarna uppmuntras även att använda valutan i handeln med de lokala producenterna. Man är självklart inte tvungen att använda den lokala valutan. Den är tänkt att användas som ett komplement. Den riktiga valutan kan fortfarande användas som vanligt i alla affärer och den lokala valutan kan växlas in till riktiga pengar. Men eftersom den lokala valutan stödjer den egna kommunen uppmuntras folk att använda den. I Lewes finns även möjligheten att ta ut en del av sin lön i den lokala valutan och man har skapat ett incitament till detta genom att göra det till en skatteavdragsgill förmån. Ett vanligt motargument är att många varor kan man bara hitta i de stora butikskedjorna men egentligen kan man hitta mer än man tror i en lokal affär. Under en långsiktigt period kan det skapas många nya närproducerade varor eftersom det blir lättare för lokala producenter att etablera sig. Närproducerad ekologisk mat är idag dyrare än annan mat, men det är sannolikt att matpriserna inom 50 år ökar kraftigt, kanske blir det till och med en livsmedelskris och då är det fördelaktigt att ha tillgång till närproducerad mat. I början gör den nya valutan väldigt lite skillnad eftersom den vanliga ekonomin är mycket större. Men allteftersom den lokala valutan används och mer sedlar kommer ut i cirkulation kommer effekten av den att stärkas. I det långsiktiga perspektivet kan stor skillnad göras. Kommunen får också ökat motståndsskydd mot globalt stigande priser på transporter och mat eftersom beroendet av importvaror minskar. Metoden med att skapa en lokal valuta är inte ny. Det finns flera tidigare exempel där lokala handlare i samband med ekonomiska kriser, med inflation och arbetslöshet, skapat en lokal valuta. Bland annat skapade man i Schweiz valutan WIR på 30-talet och som fortfarande används av 16% av Schweiziska bolag. Det finns även nyare exempel från Japan och Argentina men även från USA. I staden Berkshire, Massachusetts startade man för några år sedan en lokal valuta, man har sedan dess gett ut över 1.5 miljoner dollar av den, som kan användas i 300 affärer. I Sverige har Höganäs nyligen introducerat en egen valuta, Euronäs, som ges ut i form av presentkort som kan användas i lokala butiker. Systemet i Höganäs är dock ännu inte lika utvecklat som det i Lewes. Genom att införa systemet med lokal valuta kan man öka andelen närproducerade varor, stärka den lokala ekonomin, och även öka medvetenheten om miljöproblemen och få invånarna att bli engagerade i att hjälpa lösa dem.

Lokal valuta i Lewes, Storbritannien. Källa: www.thelewespound.org

49

VERKÖ HAMN

En satsning som görs idag: Upprustning av Verkö hamn Tillsammans med banverket och EU gör Karlskrona kommun en satsning för 800 miljoner kronor på att rusta upp hamnar och järnväg vid Verkö för att främja godstrafiken mellan Polen och Sverige. Detta projekt är en del av EUs så kallade ”Motorways of the sea project” och stöds därför av EU med en stor summa pengar. Eftersom Verkö hamn troligen kommer att översvämmas i framtiden är därför vår vision om en vall mycket viktig för att skydda denna satsning. Man kan därför också tänka sig en möjlighet att EU bidrar med ytterligare pengar till skyddsvallprojektet. De nya järnvägsspåren som ska rustas upp är kust till kust sträckan mellan Emmaboda och Karlskrona. Sträckan mellan Gullberna och Verkö färjeterminal ska elektrifieras. På grund av dessa järnvägar som kommer byggas ut så måste infartsledens trafik ledas om när de långa godstågen passerar. Trafiken på leden kommer då att förflyttas till gamla infartsleden. När detta är klart kommer Karlskrona och Verkö färjeterminal tillsammans med Gdynia vara ett av de viktigaste naven i Europa. Karlskrona kommun anser att detta är en mycket bra och viktig satsning. De anser också att detta är viktigt för att ses som en mycket miljövänlig kommun. Vår vision måste på något sätt innehålla detta också då det är viktigt att veta att det som händer idag verkligen påverkar Karlskrona i framtiden. När Verkös hamn byggs ut kommer Karlskrona sättas på EU-kartan och vi kommer bli uppmärksammade. Det kommer bli fler jobbtillfällen och bättre tåg förbindelser mellan Emmaboda och Karlskrona. Detta är en stor satsning för Karlskrona kommun och den är regionens i särklass största EU projekt inom infrastruktur.

50

VISION ATT UTVECKLA TURISM Karlskrona har redan idag en hel del turism, detta är något som vi vill utveckla till en av de främsta näringarna för kommunen. Vi tror att vi med hjälp av främst tre dragningskrafter kan utveckla en turist stad som lockar turism från stora delar av världen nästan året runt. Den första dragningskraften vi ser att Karlskrona har är klimatförändringarna, som förvisso ställer till med stora problem för staden, men har även en del fördelar som vi ser det. Med en framtida temperatur höjning som tidigare nämnts så kommer vi få ett varmare klimat som mer liknar det klimatet som de har i Frankrike idag. Vilket kommer förlänga sommar säsongen för truismen och skapa varmare somrar med mindre risker för nederbörd. Detta samtidigt som länderna kring Medelhavet också kommer få en temperaturhöjning jämfört med dagens temperaturer. Detta gör att det troligtvis kommer vara väldigt varmt under sommar perioderna i dessa länder och därav för varmt att semestra i dessa områden. Vi ser då ett framtida scenario där turisterna från dessa länder letar sig till svalare semestermål i det här fallet förhoppningsvis Karlskrona. Temperaturhöjningen kommer även leda till att vi svenskar turistar i allt högre grad hemma i Sverige, vi ser här två möjliga turistgrupper för Karlskrona i framtiden. Den andra dragningskraften som vi ser att Karlskrona kan ha nytta av är dess läge, mitt i östersjöregionen. Karlskronas läge gör att det inte bara är svenskar som har nära utan även befolkningen från övriga länder kring Östersjön. Med närheten till färjeterminalen på Verkö och Ronneby flygplats är det lätt att ta sig till staden. Med en ökad turism till regionen kan man även se att passagerare trafiken utvecklas ytterligare. Karlskrona har även bra grundförutsättningar för att utveckla buss och tåg resandet till staden. Den tredje och kanske viktigaste dragningskraften är Karlskronas unika kulturhistoria med världsarvet, byggnadsminnena och dessutom naturen. För att locka till sig turism räcker det inte med ett behagligt klimat och ett bra läge man måste ha något som står ut som inga andra städer har, i Karlskrona är det speciella världsarvet. Världsarvet lockar redan idag många turister, men med tydligare profilering kan vi locka ännu mer. Genom guideturer i staden, på varvet, vid militären på Trossö och ute i skärgården på Drottningskär och Kungsholmsfort. Turerna kan även innehålla besök på marinmuseet och ute vid Skärvlagård. Detta förutsätter förstås att varvet och militärens verksamhets öppnas upp mer för allmänheten. Förutom världsarvet kan man även utveckla turismen kring våra riksintressen bland annat Brömsebro och Kristianopel. Förutom dessa kulturmiljöer och byggnadsminnen kommer nog den framtida turisten besöka nya byggnadsminnen som är unika för 1900-talet och framåt. Vi kan idag egentligen bara spekulera vilka byggnader som kommer bevaras som byggnadsminnen. I vår vision vill vi se följande byggnadsminnen; stadsbiblioteket, Brändaholm, Kungsmarken, medborgarhuset i Lyckeby och marin museet. Som tidigare har sagts finns det många båt- och fartygsvrak i Karlskronas skärgård som är i bra skick, vi ser där en möjlighet att locka hit dykturister. Genom att det finns många vrak på en rätt så liten yta som ligger på olika djup och med olika lättåtkomlighet så kan man locka allt från nybörjar dykaren med snorkel till den avancerade dykaren med tuber. Det blir även ett sätt att lära ut Karlskronas historia även till den mer äventyrslystna turisten. Slutligen har även Karlskrona den vackra naturen att locka med. Genom den framtida klimatförändringen kommer antalet bokar och ekar öka i Karlskrona. Detta kan vara en möjlighet att även utveckla friluftslivturismen också. En möjlig utveckling av friluftslivet kan vara att anordna vandringar i de framtida vackra ek- och bokskogarna. Vandringsleder som skulle kunna gå förbi

51

riksintressena och fornlämningarna som finns i kommunen. Vi ser även en möjlig utveckling av den redan befintliga kanotverksamhet som finns idag. Karlskrona har många fina åar och en fin skärgård där kanotfärder skulle vara perfekta att utveckla.

52

VÅTMARKER - för hållbar utveckling

Karlskrona 2060

I Karlskrona kommun har det sedan 2010-talet jobbats med att på olika sätt ta om hand de nederbördsmängder som kommer ner. Arbetet påbörjades när man nådde den punkt då klimatförändringen, som delar av världens befolkning orsakat, visade sig mer och mer. De varmare somrarna gjorde att jordbrukets intensitet och produktion ökade, och med det även läckaget av näringsämnen till vattendrag, sjöar och hav. De stora årstidsvariationerna i nederbördsmängd krävde att man kunde lagra regnvattnet på något sätt så man inte behövde öka användningen av grundvatten för bevattning. Vad man gjorde under 2010-talet var att man drog igång projektet ”Våtmarker i Karlskrona”. Lantbrukare fick till en början stöd för åtgärder inom projektet. Men efter en tid märkte man att även de som inte fick ekonomisk hjälp investerade i jordbruksnära våtmarker. Inte bara som en god gärning, utan det visade sig bli nödvändigt att ha vattenmagasin för att kunna öka skördarna i önskad omfattning. Denna utveckling har lett fram till dagens läge, ett läge där både rekonstruerade och konstgjorda våtmarker är en vanlig syn på landsbygden. Vinsterna har blivit större än vad som var målet med ”Våtmarker i Karlskrona”. Jordbruket använder visserligen grundvatten till bevattning, men den ligger på en nivå som bara är något högre än vid 2000. De anlagda våtmarkerna har, med sin utformning och anslutning till naturliga vattendrag, kunnat fånga in näringsämnen som annars skulle läcka ut i Östersjön. Genom att jordbruksmarken i huvudsak är kustnära i Blekinge kan dessa våtmarker även hjälpa till att fånga upp de näringsämnen som frigörs från skogsmarken längre in i landet. Karlskronas bidrag till Östersjöns övergödning har kraftigt minskats. En annan effekt av den ovan beskrivna utvecklingen med våtmarker har varit att många biotoper har skapats där växter och djur trivs. Situationen för många rödlistade arter har förbättrats avsevärt. Man har även utvecklat tekniken med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i de bebyggda delarna av kommunen. På 2010-talet kände man väl till tekniken men det dröjde till 2020 innan det lagstiftades om att alla nybyggnadsprojekt och större ombyggnadsprojekt var tvunget att ha ett system för LOD. Idag tas därför det mesta av dagvattnet inom tätorterna om hand nära där det faller ner. Befintliga avloppssystem kan därför användas effektivare och Karlskronas befolkning har kunnat växa utan att stora nyinvesteringar i centrala reningsanläggningar behövts.

VÅTMARKER VATTENHUSHÅLLNING BIOLOGISK MÅNGFALD

FÄLLOR FÖR NÄRINGSÄMNEN

53

Klimatanpassat byggande I vår vision för Karskrona 2060 vill vi ta hänsyn till klimatet när nya områden och ny bebyggelse planeras. Vi vill minska energianvändningen och rekommenderar att all ny bebyggelse ska vara passivhus. Förtätning av de befintliga tätorterna är något vi strävar efter då det redan finns service i de områdena och att det ger ett ökat underlag för kollektivtrafik som i sin tur också bidrar till minskat bilanvändande. Karlskrona 2060 kommer ha påverkats av klimatförändringar och vattenhöjning. Det är två viktiga faktorer som vi har tagit hänsyn till i vår vision. Områden som riskerar att översvämmas ska inte bebyggas utan bebyggelseutvecklingen ska ske på platser som ligger säkert ur den synvinkeln. Kustlinjen är den mest utsatta för översvämningsrisker och därmed vill vi undvika att exploatera sådana områden. Översvämningar riskerar att skada infrastruktur och bebyggelse vilket gör att det inte är hållbart. Temperaturen kommer stiga i hela Sverige de kommande åren och Karlskrona kommer att få ett klimat som liknar dagens centrala Frankrike (prognosen är till 2080). Temperaturhöjningen påverkar bebyggelsen på det sätt att vi inte behöver isolera byggnaderna mot kyla på samma sätt som nu. För de torra långa sommarmånaderna behöver vi se till att vi kan svalka oss och se till att bebyggelsen leder in frisk luft för svalkan. Det bebyggelsen också kommer att påverkas av är den ökade nederbördsmängden som beräknas till vinterhalvåret. Den kommer påverka vilka områden som bebyggs då nederbörden påverkar markens hållfasthet. Undersökningar visar att Blekinge har stor risk att drabbas av skred och ras till följd av ökad nederbördsmängd och det avgör vilka områden som ska bebyggas och inte bebyggas. För att bygga enrgisparande bör vi i Sverige undvika att bygga på norrsluttningar och i låga punkter då de är skuggiga och fuktiga och så finns det risk att kalluftssjöar bildas. Soliga södersluttningar är ett mycket bättre alternativ. Karlskrona har goda solförhållanden (enligt solmätare sommaren 2009) och i visionen för Karlskrona kommun 2060 rekommenderar vi att bebygga södersluttningar för att utnyttja solen både med solceller och för att få solvärme genom våra fönster. Ytterligare en viktig faktor i Karlskrona är att planera efter vindarna. Som det står i ett tidigare avsnitt är det blåsigt i Blekinge och framförallt i kustområdena och vinden kommer oftast från sydväst. Det vill vi ta hänsyn till vid planering av ny bebyggelse och när det gäller vilka områden som ska bebyggas, detta gäller främst landsbyggden. Men det uppstår en konflikt i vår önskan om att ha öppna kvarter mot söder för att få in mer solljus och att vinden kommer från sydväst. Det vi kan lösa problemet med är att bygga vindskydd som till exempel läplanteringar i sydväst. Läplanteringar ska placeras vinkelrätt mot den dominerande vindriktningen. Framförallt är det viktigt under vinterhalvåret då det blåser mest. Strukturen på framtida kvarter i Karlskrona kommun ska vara oregelbunden eftersom det bromsar upp vindarna, ha gröna lungor som renar luften och hus som utnyttjar solen och vindens energi.

54

AVSLUT

Vårt mål med dessa visioner är att säkerställa Karlskronas fortsatta tillväxt och utveckling trots de många hot vi står inför. Med vallen mot havet hoppas vi att Karlskrona kommer att vara säkert från översvämningar i en lång tid framöver. Att finansiera ett sådant stort projekt kan vara svårt, men i ljuset av att EU precis satsat stora summor pengar på utvecklingen av bland annat Verkö hamn, är det möjligt att även byggandet av en skyddsvall kan få EU-bidrag. Skyddsvallen tillsammans med de andra visionerna ska göra att Karlskrona år 2060 kan motstå både akuta och krypande kriser och dessutom bidra till en mer hållbar värld genom att ha ett litet ekologiskt fotavtryck.

55

KÄLLOR SMHI Rossby Centres Klimatmodell för Sverige (2007). (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/> (2009-12-08) IPCC Syntesrapport (2007). (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5763-3.pdf > (2009-12-08) IPCC delrapport 1: The Physical Science Basis of Climate Change (2007). (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5677-8.pdf> (2009-12-08) IPCC delrapport 2: Impacts, Adaption and Vulnerability (2007). (Elektronisk) Tillgänglig:< http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5704-9.pdf> (2009-12-08) IPCC delrapport 3: Mitigation of Climate Change (2007). (Elektronisk) Tillgänglig:< http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5713-8.pdf> (2009-12-08) Källor: The Lewes Pound. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.thelewespound.org/ > (2009-12-08) Wärneryd, Olof; Hultman, Johan (2002). Hållbar utveckling: Om kris och omställning i stad och samhälle. Jordbruksverkets information om EU:s jordbrukspolitik (2009). (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/eusjordbrukspolitik/varforengemensamjordbrukspolitik.4.6beab0f111fb74e78a78000936.html> (2009-12-04) Wärneryd, Olof; Hultman, Johan (2002). Hållbar utveckling: Om kris och omställning i stad och samhälle. Miljötrender, nr. 3, SLU (2007). (Elektronisk) Tillgänglig: <www-miljo.slu.se/dokument/mt/MT3_07.pdf> (2009-12-06) Nilsson, Johan (2009) Havsutsikt - Metoder för att bevara befintlig bebyggelse mot den stigande havsnivån. (Elektronisk). Tillgänglig:<http://nilssonj.se/filer/ea/Havsutsikt_Johan_Nilsson_final_low.pdf> Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, kap. 4, SOU 2007:60 (2007). (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334> (2009-12-06) Bokalders, Varis, Block, Maria (2009). Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande Karlskrona kommun (2009). Översiktsplan 2030. Samrådshandling oktober 2009 Natura 2000 i Blekinge, pdf-fil, Länstyrelsen i Blekinge. (2002). Hämtad 4 december, 2009, från www.naturvardsverket.se Parker i Karlskrona Kommun. (2009). Hämtad 4 december, 2009, från http://karlskrona.se/sv/Bostad--miljo/Park--natur/Parker/

56

Karlskrona kommuns grönstrukturplan. (2009). Hämtad 5 december, 2009, från http://karlskrona.se/sv/Bostad--miljo/Planer/Aktuellaoversiktsplaner/Gronstrukturplan-for-Karlskrona-kommun/ Geologi i Samhället, Sveriges Geologiska Undersökning, Hämtad 5 december, 2009, från www.sgu.se Deltawerken. (2004). Hämtad 8 december, 2009, från www.deltawerken.com C4 Teknik. Systemstudie, Skyddsvall Bomgatan-Lillö, Kristianstads Kommun.Finns. Tillgänglig via www.kristianstad.se Afsluitdijk på Wikipedia. (2009). Hämtad 10 december, 2009, från http://en.wikipedia.org/wiki/Afsluitdijk Aktionsplan för havsmiljön (2006). Naturvårdsverket Stigande havsnivåer – konsekvenser för fysisk planering (2008). Länsstyrelsen Så mår havet. Naturvårdsverket Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge? (Power point) SMHI. (Elektronisk). Tillgänglig: < http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/A35FFF39-9D13-4BDA-BB52-A7EC64B1E0C5/0/SMHI_Vad_hander_med_klimatet_i_Blekinge.ppt> www.lansstyrelsen.se/blekinge, (hämtad 06-12-09) Anna-Lisa Lindén. (2000) Allmänhetens miljöpåverkan – energi, mat, resor och socialt liv Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge. (Elektronisk). Tillgänglig: (<http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7AC3356C-2855-413C-B5A5-4D4FDB0C6402/0/Rapport2007_1SMHI.pdf>) (2009-12-05) Vindkraftsstrategi för Karlskrona kommun. Samrådshandling 2009-06-11. (Elektronisk). Tillgänglig:< http://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Bostad%20och%20miljo/Plandokument/Strategi%20f%c3%b6r%20vindkraft/Vindkraftsstrategi_Karlskrona_slutdoc_Samr%c3%a5dsh_del%201.pdf> (2009-12-02)

57

BILAGOR

Bilaga 1 Citerad från IPCC Syntesrapport (2007):

Utsläppsscenarierna i IPCC:s Special Report on Emission Scenarios (SRES)1 A1. I A1-familjen beskrivs en framtida värld med mycket snabb ekonomisk tillväxt, snabb introduktion av ny och effektivare teknik, en befolkningsökning fram till mitten av seklet och därefter en befolkningsminskning. Huvudteman är utjämning mellan regioner, kapacitetsuppbyggnad och utökat socialt och kulturellt utbyte, med en betydande utjämning av de regionala skillnaderna i inkomst per capita. A1-familjen indelas i tre undergrupper som beskriver olika tekniska utvecklingsvägar för energisystemet. De tre A1-grupperna skiljer sig åt i fråga om den tekniska utvecklingens tyngdpunkt: fossilbränsleintensiva energikällor (A1FI), icke fossilbaserade energikällor (A1T), eller en balans mellan alla typer av energikällor (A1B) (där man med balans menar att man inte förlitar sig enbart på en typ av energikälla, under antagandet att alla tekniker för energiförsörjning och energianvändning har förbättrats i jämförbar mån). A2. A2-familjen beskriver en heterogen värld. Det underliggande temat är självförsörjning och bevarande av lokal identitet. Befolkningsutvecklingstrenderna konvergerar mycket långsamt mellan regionerna, vilket resulterar i en kontinuerligt växande befolkning. Den ekonomiska utvecklingen är framför allt regional och inkomstökningen per capita och den teknologiska förändringen är mer fragmenterad och långsammare än i övriga familjer. B1. B1-familjen beskriver en konvergerande värld med samma befolkningsutvecklingsmönster som A1, med en topp kring 2050 och därefter en minskning, men med en snabbare förändring av den ekonomiska strukturen mot en ekonomi grundad på tjänster och information. Den materiella intensiteten minskar och ren och resurseffektiv teknik införs. Tyngdpunkten ligger på globala lösningar för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, med ökad rättvisa, men utan ytterligare klimatinitiativ. B2. B2-familjen beskriver en värld i vilken tyngdpunkten ligger på lokala lösningar för ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Det är en värld med kontinuerligt växande befolkning i en takt som är långsammare än i A2, den ekonomiska utvecklingen är på medelnivå, och teknikförändringarna är långsammare och mer spridda än i B1 och A1. Scenariet är också orienterat mot miljöskydd och social rättvisa, men mer fokuserat på lokala och regionala nivåer. Ett illustrativt scenario valdes ut för var och en av de sex scenariegrupperna A1B, A1FI, A1T, A2, B1 och B2. Alla kan betraktas som lika trovärdiga. Scenarierna i SRES innefattar inte ytterligare klimatinitiativ, vilket innebär att det inte finns något scenario i vilket man uttryckligen antar att FN:s ramkonvention om klimatförändringar (FCCC) eller utsläppsmålen i Kyotoprotokollet faktiskt genomförs.

58

Bilaga 2 Byggnadsminnen Karlskrona kommun har följande byggnadsminnen som är skyddade enligt kulturminneslagen. Byggnader för sjöfarten 1. Lotsstugan på Stumholmen 2. Långörens lotshus Handelsgårdar 3. Bergqvistska gården 4. Grevagården 5. Köpmannagården i Kristianopel Industri- och hantverksbyggnader 6. Bröderna Mårtenssons båtbyggeri, Hästholmen Jord- och skogsbruksbyggnader 7. Augerums herrgård 8. Skärva herrgård 9. Stora Vörta gård Militära byggnader och byggnader inom Karlskronavarvet 10. Bageribostället 11. Bageriet/Beklädnadsverkstaden 12. Bastion Kungshall och Kungshallsmagasinet 13. Byggnader mm på Lindholmen 14. Båtsmanskasernen/Nya magasinet 15. Corps de garde 16. Epidemisjukhuset 17. Gamla mastkranen 18. Marinfl ygets hangar 19. Hollströmska magasinet 20. Kasern Sparre 21. Kronokvarnen och Stenbron i Lyckeby 22. Kruthusen på Mjölnarholmen och Ljungskär 23. Kronohäktet 24. Repslagarbanan på Lindholmen 25. Saltkokningshuset 26. Slup- och barkasskjulet 27. Tunnebodsmagasinet Offentliga byggnader 28. Varmbadhuset i Karlskrona Religiösa byggnader 29. Metodistkyrkan i Karlskrona Stadsgårdar 30. Callerholmska schweitzervillan 31. Flensburgska gården 32. Hallströmska gården 33. Hubendickska huset 34. Kungshuset 35. Lindströmska gården 36. Monteliuska gården 37. Nordenskjöldska gården

59

38. Palanderska gården 39. Rådman Lunds gård 40. Södööska gården 41. Thörnska gården 42. Wahlströmska gården 43. von Otterska gården Tekniska servicebyggnader 44. Gamla vattentornet på Trossö 45. Lyckeby källa, brunnsöverbyggnad Karlskrona kommun har även tio byggnadsminnen som är skyddade enligt förordningen om statligt byggnadsminne. Dessa är: - Basareholmen - Residenset - Stora kruthuset på Koholmen - Karlskrona fästning, Aspö och Tjurkö - Drottningskärs kastell - Kungsholms fort - Sydkustens örlogsbas - Kurrholmens fästningstorn - God natt fästningstorn - Utklippans fyrplatslup- och barkasskjulet