KARLSKRONA KOMMUN · grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och...

2019-02-08

KARLSKRONA KOMMUN

DAGVATTENUTREDNING

FÄLTET 4 M.FL.

2 | 10263338 • Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

DAGVATTENUTREDNING

Fältet 4 m.fl.

Karlskrona kommun

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad

Box 34

371 21 Karlskrona

Besök: Högabergsgatan 3

Tel: +46 10 7225000

WSP Sverige AB

Org nr: 556057-4880

Styrelsens säte: Stockholm

www.wsp.com

KONTAKTPERSONER

Karlskrona kommun

Hanna Olsson [email protected]

WSP Samhällsbyggnad

Tobias Wieforss [email protected] Johanna Persson [email protected]

PROJEKT

UPPDRAGSNAMN

Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

UPPDRAGSNUMMER

10263338

FÖRFATTARE

Tobias Wieforss

GRANSKNING

Johanna Persson

Robert Eriksson

DATUM

2018-03-07

ÄNDRINGSDATUM

2019-02-08

mailto:[email protected]



10263338 • Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. | 3

INNEHÅLL

1 BAKGRUND 4

2 SYFTE 4

3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING 4

3.1 TOPOGRAFI OCH HÖJDANALYS 5

4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 6

5 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) FÖR VATTENFÖREKOMSTER 7

5.1 LYCKEBYÅN 7

5.2 SPANDELSTORP 8

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 9

6.1 BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT 9

6.2 VATTENSKYDDSOMRÅDE 10 6.2.1 Planens påverkan på Spandeltorps vattenförekomst

(Afvelsgärde) 10

6.2.2 Planens påverkan på Lyckebyån 11

7 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 11

8 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN-HANTERING I PLANOMRÅDET 13

8.1 PRINCIPSKISS AV DAGVATTENHANTERING 14

9 BERÄKNINGAR 16

9.1 BERÄKNAT DAGVATTENFLÖDE 17 9.1.1 Magasinvolym parkeringsytor 18

10 SLUTSATS 19

Bilaga 1: Dagvattenhantering principskiss


1 BAKGRUND

WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för detaljplanen på

Fältet 4 m.fl. Detaljplanen avser att bereda plats för ytterligare fler-

bostadshus på fastigheten samt omläggning av befintlig parkering.

2 SYFTE

Syftet med dagvattenutredningen är att ge en helhetssyn av områdets

nuvarande förutsättningar för dagvattenhantering samt att ge förslag på

framtida dagvattenlösningar. Detta sker genom att identifiera områdets

förutsättningar och möjligheter att ordna en långsiktigt hållbar dagvatten-

hantering. Utredningen avser samtidigt att belysa eventuella begränsningar

som är försvårande för dagvattenhanteringen i området, då framförallt med

fokus på områdets närhet till vattenskyddsområdet för Lyckebyån samt

reservvattentäkten Afvelsgärde som är huvudvattentäkt för Blekingesjukhus.

I uppdraget ingår även att ge förslag på principlösningar för

omhändertagandet av dagvatten samt att undersöka gällande MKN för

recipient.

3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING

Figur 1 – Översiktskarta med aktuellt planområde.

Planområdet har en total areal om ca 81000 m2 och är beläget ca 7,5 km

från centrala Karlskrona. Den befintliga bebyggelsen består av flerfamiljshus,

gruppboende, gångvägar och parkeringsytor. Söder om planområdet

sträcker sig E22:an och i öster är Lyckebyån belägen.

Planområdet

Fältet 4 m.fl.


3.1 TOPOGRAFI OCH HÖJDANALYS

Det råder stora höjdvariationerna i och omkring planområdet som har en

naturlig lutning ned mot Lyckebyån. Planområdet har tillrinning från de mer

höglänta områdena i både norr och söder. De befintliga parkeringsplatserna

ligger något lägre i förhållande till byggnaderna varför risken för påverkan av

ytvatten från parkeringarna bedöms som låg, även vid mer kraftiga skyfall.

Figur 2 - Data från höjdanalys i GIS.

Vid exploatering enligt föreslagen detaljplan kommer byggnader att anläggas

i området där parkeringarna är belägna idag. För att minimera risken för att

ytledes rinnande vatten ska orsaka skada är det viktigt att ordna en säker

höjdsättning som säkerställer att vattnet rinner kontrollerat bort från området.

Figur 3 – Lågpunktsanalys GIS.

Lågpunkter har identifierats i öst och i väst enligt figur 3.

Lågpunkts-

område

Parkeringsyta 2 Parkeringsyta 1

Lågpunkts-

område


4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

Figur 4 - Områdesindelning från PM översiktlig geoteknisk utredning (WSP, 2018)

WSP har på uppdrag av Karlskrona kommun utfört en översiktlig geoteknisk

utredning i syfte att klargöra de geotekniska förutsättningarna för en

förtätning med nya flerbostadshus inom fastigheten Fältet 4.

Utredningen redovisas i PM Fältet 4 - Planändring för nybyggnation av

flerbostadshus – Översiktlig geoteknisk utredning (2018, WSP)

I rapporten görs en områdesindelning genom område A och område B, se

figur 4. Rapporten beskriver att i område A består jorden överst av ca 0,5–3

m fyllningsjord ovan ca 0,5–2,5 m silt och sand med oregelbundet växlande

lagerföljd som vilar på friktionsjord av morän.

Fyllningen består av allt från sand och grus till lera, mulljord, silt och

tegelrester. Fyllningsmäktigheten ökar mot öster inom området mellan de

befintliga byggnaderna.

Under silten/sanden förekommer morän ovan berget, vars nivåer inte har

bestämts.

Vidare beskrivs i rapporten att inom område B består jorden huvudsakligen

av silt och lera med oregelbundet växlande lagerföljd ner till undersökt

provtagningsdjup, ca 3–6,5 m. I anslutning till hårdgjorda ytor förekommer

fyllning; ca 0,9 m fyllning bestående av grus, sand, silt och lera i en

undersökningspunkt.

Enligt de geotekniska rekommendationerna i rapporten bedöms

grundläggningsförhållandena i område A som relativt goda men att det

förekommer silt (begränsad mäktighet) som kan kräva åtgärder. Vidare

konstateras det i rapporten att grundläggningsförhållandena inom område B

inte är lika goda på grund av den stora mäktigheten av silt och lera.

I rapporten rekommenderas det att utföra kompletterande undersökningar

inför framtida planering och projektering.


5 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) FÖR VATTENFÖREKOMSTER

År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade

Vattendirektivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god

vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och

grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och kallas

då formellt för vattenförekomster.

Figur 5 - Kartbild hämtad från VISS.se.

Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt

kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms

på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan

kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Grundvattens

kemiska och kvantitativa status klassas som god eller otillfredsställande. 3

5.1 LYCKEBYÅN

Tabell 1 – Statusklassning Lyckebyån (SE623412-149316)

Status

Klassificering

Ekologisk status

Måttlig

Tillkomst/härkomst

Naturlig

Kemisk status

Uppnår ej god

Den ekologiska statusen fastställdes 2013 som måttlig på grund av status för

fisk, bottenfauna och försurning. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej

god bl.a. på grund av förhöjda halter av PFOS.

Planområdet

Fältet 4 m.fl.

Lyckebyån

(SE623412-149316)

Spandelstorp

(SE623119-149087)


Tabell 2 - Miljökvalitetsnorm 2016-2021 Lyckebyån (SE623412-149316)

Kvalitetskrav

Status/potential

Ekologisk status

God ekologisk status 2021

Kemisk status

God kemisk ytvattenstatus

5.2 SPANDELSTORP

Tabell 3 – Statusklassning Spandeltorp (SE623119-149087)

Status

Klassificering

Kvantitativ status

God

Kemisk status

God

Enligt VISS saknas mätningar av grundvattennivåer från det aktuella

området, samtidigt finns inga uppgifter om problem med vattentillgången

varför grundvattenförekomsten bedöms ha god kvantitativ status.

Tabell 4 - Miljökvalitetsnorm Spandeltorp (SE623119-149087)

Kvalitetskrav

Status/potential

Kvantitativ status

God kvantitativ status

Kemisk status grundvatten

God kemisk grundvattenstatus


6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING

6.1 BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT

I området finns tillgång till samtliga VA-tjänster då ledningsstråk med vatten,

spillvatten och dagvatten är utbyggt i området.

Figur 6 - Befintlig VA-ledningssystem.

Under den planerade parkeringsytan i sydöst går ett ledningsstråk med

flertalet VA-ledningar inklusive två större råvattenledningar. Anläggandet av

såväl parkeringsplatsen som dagvattenanordningen behöver ses över mer

noggrant i detaljprojekteringen för att säkerställa att VA-ledningarna inte

skadas eller på annat sätt påverkas negativt av anläggandet.

Figur 7 - Befintligt VA-ledningsstråk

Råvattenledningar

Ungefärligt läge på

parkeringsplats i sydöst

Ungefärligt läge på

parkeringsplats i sydöst


6.2 VATTENSKYDDSOMRÅDE

Lyckebyån omfattas av ett vattenskyddsområde med en cirka 200 meter

bred zon längs ån, 100 meter på vardera sida. Även Spandeltorps vatten-

förekomst (Afvelsgärde), som fungerar som huvudvattentäckt åt sjukhuset i

Karlskrona ligger i direkt anslutning till planområdet, se figur 9.

Figur 8 - Vattenskyddsområde Lyckebyån

Lyckebyån utgör en ytvattentäkt och är Karlskronas huvuddricksvattentäkt.

Huvudman för vattentäkten är Karlskrona kommuns Drift- och

serviceförvaltning, VA-avdelningen. Det vatten som hämtas från ån leds till

Karlskrona kommuns vattenverk i Lyckeby. Detta vattenverk betjänade år

2016 cirka 49 800 personer.

6.2.1 Planens påverkan på Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde)

Enligt uppgifter i VISS

är utbredningen av

Spandeltorps vatten-

förekomst

(Afvelsgärde) enligt

figur 10. VA-

avdelningen i

Karlskrona kommun

delar dock inte

uppfattningen av

området utan anser att

utbredningen endast

sträcker sig väster om

om Augerumsvägen

vilket inte innefattar nu

gällande planområde.

Vattenskyddsområde

Lyckebyån

Spandelstorps

vattenförekomst

Spandelstorps

vattenförekomst

(VISS)

Planområde Avrinningsområde

Figur 9 - Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) med avrinningsområde (VISS, GIS-analys och SCALGO-analys)


Genom höjdanalyser i GIS samt analyser i GIS-baserade programmet

Scalego har avrinningsområdet till Spandeltorps vattenförekomst

(Afvelsgärde) tagits fram. Analysen visar att det nu aktuella planområdet

även vid större nederbördsmängder endast belastar vattenförekomsten med

en liten del tillrinning från planområdets västra del. Utifrån den planerade

markanvändningen i den delen av planområdet utgör detta en väldigt liten

del av det sammantagna dagvattenflödet och tillrinning inom

avrinningsområdet i stort.

Markanvändningen efter föreslagen exploatering skiljer sig inte nämnvärt mot

dagens bebyggelse med bland annat parkerings- och takytor. Trots detta

ligger planområdet i direkt närhet av vattenförekomsten varför detta noggrant

behöver beaktas i utformningen av dagvattenlösningar inom planområdet.

Med de åtgärder som föreslås i denna utredning med oljeavskiljare och

magasinering av dagvatten vid mer extrem nederbörd reduceras både

föroreningsinnehållet och dagvattenflödet som tidigare riskerat att belastat

Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde). Planens påverkan på

Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) bedöms därför ha en positiv

effekt efter föreslagna åtgärder och exploatering.

6.2.2 Planens påverkan på Lyckebyån

Genom att samla upp och magasinera dagvattnet på parkeringsytorna

minimeras risken både för markinfiltration och ytledes rinnande vatten mot

Lyckebyån. Avrinningen mot Lyckebyån kan ytterligare begränsas genom att

upprätta en jordvall som placeras mellan parkeringsytan i öster och

Lyckebyån. En sådan åtgärd behöver dock utredas närmare för att

säkerställa eventuella miljömässiga och hydrauliska konsekvenser.

7 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

En översvämningskartering som utförts av MSB visar hur Lyckebyån

förväntas påverkas av ökade flöden till följd av ett framtida klimat, se figur 11.

Det nu aktuella planområdet förväntas inte påverkas direkt men behöver

ändå rustas för att klara belastningen som det framtida klimatet förväntas

medföra.

Figur 10 - Översvämningskartering Lyckebyån (Portalen för översvämningshot, MSB)

SMHI har analyserat framtida klimatutveckling i Sverige utifrån scenarierna

från The Intergovernmental Panel on Climate Changes (IPCC).

100-års flöde

Beräknat högsta flöde

Planområde


Rapporten 1utgår från två olika framtidsscenarier, ett där utsläppen minskar

och ett där utsläppen fortsätter accelerera. Utifrån dessa analyser har

Länsstyrelsen Blekinge län listat vilka väntade förändringar som kan ske i

Blekinge län fram till nästa sekelskifte. Bland annat redovisas följande

väntade förändringar:

Vegetationsperiodens längd beräknas öka med 2-4 månader. Det gör att

längs Blekinges södra och västra kust kan vegetationsperioden täcka in upp

till 11 månader under året vid nästa sekelskifte.

Årsmedelnederbörden väntas öka med 15-20%. Nederbörden ökar mest

vintertid, i västra Blekinge väntas upp till 50 % ökning.

Skyfall beräknas bli kraftigare och inträffa allt oftare. Särskilt de kortvariga

skyfallen verkar öka, 20-minutersregn väntas få ökad intensitet uppemot 50

% (se kap 3.3 i SMHI:s rapport Klimatologi 14, 2015). Den maximala

dygnsnederbörden väntas öka uppemot 20 %.

Ovanliga högflöden väntas bli kraftigare och därmed leda till större

översvämningar än tidigare. Högflöden med 100 års återkomsttid beräknas

öka med 10-35 %, beroende på vilket vattendrag det handlar om.

Marktorka väntas öka markant i Blekinge. Vid nästa sekelskifte väntas

marktorka under 40-55 dagar per år, jämfört med ca 15-20 dagar under

dagens förhållanden. Detta kommer att leda till ökat behov av bevattning.

1 Källa: Länsstyrelsen Blekinge Län (http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/miljo-och-

klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/blekinges-framtida-klimat/Pages/default.aspx)


8 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN-HANTERING I PLANOMRÅDET

Då planområdet ligger i direkt närhet med naturliga rinnvägar (figur 11) mot

både vattenskyddsområdet för Lyckebyån i öst och reservvattentäkten

Spandeltorps vattenförekomst i väst bör markinfiltration undvikas. Detta

gäller framförallt för dagvattenhanteringen på parkeringarna där risken för

utsläpp och föroreningar är som störst.

Figur 11 - Naturliga rinnvägar med avrinningsområden inom planområdet (Höjdanalys GIS, Scalgo)

I remissen för Dagvattenpolicy Karlskrona kommun (2017) anges att stora

parkeringsplatser (>100 platser) ska förses med oljeavskiljare. Tre större

parkeringsplatser är tänkta i planområdets östra, västra samt sydvästra del.

Även om de enskilda parkeringsplatserna understiger 100 platser bör

oljeavskiljare installeras med hänsyn till områdets känslighet för utsläpp och

föroreningar.

Huvudprincipen för dagvattenhanteringen inom planområdet bör vara att

samla upp och avleda dagvattnet i slutna rörledningssystem som är anslutna

till det allmänna dagvattenledningssystemet.

För att hantera dagvattnet från byggnadernas takytor föreslås även här en

konventionell rörlösning med anslutning till det allmänna dagvattenlednings-

systemet.

Parkeringsytorna bör utformas så att de kan fyllas upp och fungera som

tillfälliga dagvattenmagasin vid mer extrem nederbörd som överstiger VA-

huvudmannens ansvar för funktion och dimensionering av det allmänna

dagvattenledningssystemet. Detta för att minimera risken att dagvatten från

framförallt parkeringarna rinner vidare och belastar reservvattentäkten

Spandeltorps vattenförekomst i väst eller Lyckebyån i öst, både genom

infiltration och/eller ytavledning. Detta kan ordnas genom att anlägga

parkeringarna med höjdsättning och/eller invallning som möjliggör tillrinning

och uppsamling av dagvatten inom planområdet. Parkeringsytorna i sin tur

bör ha en centrerad lutning mot dagvattenbrunnarna. När flödet i det

allmänna dagvattenledningssystemet minskar kan parkeringsytorna åter

avvattnas dit. Vid flöden som understiger VA-huvudmannens ansvar för

funktion och dimensionering av det allmänna dagvattenledningssystemet

Flödesriktningar

Naturliga rinnvägar (bef)

Planområde


sker avrinningen från parkeringsytorna direkt till dagvattenbrunnarna utan att

något ytvatten blir stående.

För att hantera dessa typer av flöden bör oljeavskiljarna utrustas med både

larm och by-pass för att släppa förbi flöden som överstiger oljeavskiljarens

dimensionerande funktion för rening. Detta behöver dock inte innebär någon

större påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet då den största andelen

föroreningar och koncentrationshalter antas avledas i början av ett

avrinningstillfälle genom ”first flush” som då avleds via oljeavskiljare vidare till

det allmänna dagvattenledningssystemet.

För att ytterligare säkerställa att inget ytvatten når Lyckebyån kan området

vallas in för att höjdmässigt särskilja planområdet mot Lyckebyån. Eventuella

konsekvenser som en invallning medföra hydrauliskt och miljömässigt

behöver dock utredas närmar.

För att säkerställa en säker och långsiktigt hållbar dagvattenhantering i

området behöver även höjdsättningen på och omkring planområdet utföras

med hänsyn till dagvattnets påverkan på omgivande byggnader och gator.

Höjdsättningen är också viktigt för att säkerställa funktionen på nu föreslagna

dagvattenåtgärder och de evakueringsvägar som behöver skapas för att

hantera flöden som överstiger de tillfälliga magasinvolymerna på

parkeringarna.

8.1 PRINCIPSKISS AV DAGVATTENHANTERING

Figur 12 - BILAGA 1 - Dagvattenhantering Principskiss

För att minimera att dagvattnet från planområdet infiltreras i marken föreslås

att dagvattnet från området samlas upp i brunnar och avleds i slutna

rörledningar vidare till det allmänna dagvattenledningssystemet som finns

befintligt i området.

Vid mer extrem nederbörd, som överstiger det allmänna dagvattenlednings-

systemets dimensioneringskrav, kommer avledningen av dagvattnet i

huvudsak att ske ytligt. För att minimera risken för att dagvattnet vid dessa

situationer inte belastar kringliggande vattenskyddsområden föreslår

utredningen att dagvattnet under viss tid ska kunna ansamlas och

magasineras på parkeringsytorna som är belägna inom planområdet.


Då merparten av både flöde och föroreningsinnehåll genereras på

parkeringarna finns flera fördelar med att utnyttja parkeringsytorna för

magasinering av dagvatten. Bland annat innebär en sådan åtgärd en

minimerad risk för påverkan på kringliggande omgivning även vid mer extrem

nederbörd.

Det nya förslaget i detaljplanen

innebär framförallt att parkerings-

och takytor omfördelas och

tillkommer inom planområdet. Detta

innebär en viss ökning av andelen

hårdgjorda ytor vilket även medför

ett ökat dagvattenflöde inom

planområdet. Ökningen är dock

förhållandevis litet och bedöms inte

utgöra ett hinder för

dagvattenhanteringen i stort.

Planområdets västra del har en

naturlig avrinning mot sydväst, se

figur 11. För att minimera risken för

både ytavrinning och markinfiltration föreslås att dagvattnet inom den västra

delen samlas upp på parkeringsytan och avledas till det allmänna

dagvattenledningssystemet genom ett konventionellt rörledningssystem.

Även den östra delen av

planområdet består i dag av

parkerings- och takytor som

kommer att omfördelas enligt

gällande planförslag. Nya

byggnader och en ny

parkeringsyta i sydväst

tillkommer.

Inte heller här bedöms det

ökade dagvattenflödet

medföra något hinder för

dagvattenhanteringen i stort.

Parkeringsytorna bör förses med oljeavskiljare innan vidare avledning till det

allmänna dagvattenledningssystemet sker. Oljeavskiljarna bör vara utrustade

med larm och by-pass funktion som förpassar flöden vid mer extrema

belastning.

För att hantera flöden som överstiger de allmänna dagvattenledningarnas

dimensionerings- och funktionskrav kan parkeringsytorna vallas in eller

utformas med en centrerad lutning för att fungera som ett tillfälligt magasin.

Erforderlig magasinvolym behöver beräknas närmare med hänsyn till det

aktuella dagvattenledningssystemets utformning och dimensionering. En

annan aspekt som behöver beaktas är att nivåerna på parkeringsytorna inte

orsakar onödigt stor åverkan på fordon eller annat material som kan

förekomma på parkeringarna. Genom att tillåta en maxnivå om exempelvis

25 cm ges utrymme för att magasinera stora volymer dagvatten samtidigt

som nivåerna inte bör föranleda någon större åverkan på omgivningen.

En sådan åtgärd minimerar risken för att dagvattnet från planområdet

belastar Lyckebyån i öst och reservvattentäkten Spandeltorps i öst även vid

Figur 13 - Principskiss västra planområdet med evakueringsväg

Figur 14 – Principskiss östra planområdet med evakueringsvägar


mer extrem nederbörd. Då dagvattnet magasineras på parkeringsytorna

minimeras även risken för naturlig infiltration eftersom ytorna avvattnas först

när trycket i de allmänna dagvattenledningarna minskar. Evakueringsvägar

bör dock skapas för att säkerställa en säker avledning i fall då

parkeringsytornas dimensionerade magasinvolym överstigs. Detta för att

minimera risken för skador på byggnader och infrastruktur. Förslagsvis

skapas evakueringsvägar från varje parkeringsyta enligt röda pilar i figurerna

13 och 14 med utgångspunkt från de naturliga rinnvägarna som redovisas i

figur 11 dit dagvattnet rinner befintligt idag.

Höjdsättning av byggnader och parkeringsytor behöver ske med hänsyn till

att upprätta en fungerande och säker dagvattenhantering med

evakueringsvägar inom planområdet.

9 BERÄKNINGAR

För att beräkna dagvattenflödet från planområdet före och efter förändringen

enligt föreslagen detaljplan har dagvattenflödet beräknats enligt Dahlström

(2010)2 rationella metoden:

Q dim = i(tr) * A * ȹ * kf

där:

Q dim = Dimensionerande dagvattenflöde (l/s) i(tr) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha)

tr = Regnets varaktighet (min)

A = Area (m2, ha)

ȹ = Avrinningskoefficient (-)

kf = Klimatfaktor (1,05-1,30)

För nederbörd med en återkomsttid av 10 år och med en varaktighet på 10

minuter är den dimensionerande nederbördsintensiteten i(tr) enligt Dahlström

(2010) 228 l/s, ha exklusive klimatfaktor.

Beräkningar har även utförts för nederbörd med en återkomsttid om 20

respektive 30 år med en varaktighet på 10 minuter. Den dimensionerande

nederbördsintensiteten, exklusive klimatfaktor, för dessa regn är 286,7 l/s,

ha (20-års regn) samt 327,9 l/s, ha (30-års regn), Dahlström (2010).

Avrinningskoefficienterna är beräknade enligt riktlinjer i Publikation P110,

Svenskt Vatten 2016 samt värden från beräkningsprogrammet Stormtac.

2 Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av

avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten 2011.


Vid en sammanvägning av avrinningskoefficienterna beräknas värdet enligt

principen:

ȹ = (A1 * ȹ1 + A2 * ȹ2 +... An * ȹn) / (A1 + A2 + … An)

9.1 BERÄKNAT DAGVATTENFLÖDE

Markanvändning och dagvattenflöden är beräknade före och efter exploatering enligt föreslagen detaljplan. Ytorna som ligger till grund för beräkningarna är framtagna utifrån uppskattningar i tillgängligt kartmaterial samt genom information i planbeskrivning och annat underlag från Karlskronas kommun.

Tabell 5 - Beräknad reducerad area med avrinningskoefficienter FÖRE exploatering enligt föreslagen detaljplan. Total areal ca 81 000 m2.

Område/yta

Area [m2]

Andel av yta per område

[%]

Typ av yta, klassificering

Koefficient

Reducerad area [m2]

Tak 10 000 12,35% Tak 0,9 9 000

Gata/väg 7 000 8,64% Asfalt 0,85 5 950

Parkering 7 500 9,26% Parkering asfalt 0,85 6 375

Gräs & skogsytor 56 500 69,75% Grönyta 0,1 5 650

TOTALT 81 000 m2 100,00% 0,333 26 975 m2

Tabell 6 - Beräknad reducerad area med avrinningskoefficienter EFTER exploatering enligt föreslagen detaljplan. Total areal ca 81 000 m2.

Område/yta

Area [m2]

Andel av yta per område

[%]

Typ av yta, klassificering

Koefficient

Reducerad area [m2]

Tak 15 000 18,52% Tak 0,9 13 500

Gata/väg 7 000 8,64% Asfalt 0,85 5 950

Parkering 7 000 8,64% Parkering asfalt 0,85 5 950

Gräs & skogsytor 52 000 64,20% Grönyta 0,1 5 200

TOTALT 81 000 m2 100,00% 0,378 30 600 m2

I tabell 4 redovisas flödesberäkningar utförda enligt P110 för nya dagvattensystem. Gällande minimikrav3 på återkomsttid för tät bostadsbebyggelse är 5 år för regn vid fylld ledning och 20 år för trycklinje i marknivå. Flödesberäkningarna är gjorda utifrån återkomsttider med 10 minuters varaktighet. Flödet är beräknat med klimatfaktor 1,2.

Tabell 7 - Beräknat dagvattenflöde, med klimatfaktor 1,2

3 Minikravet avser den statistiska återkomsttiden för trycklinje i marknivå vid dimensionering av

nya dagvattensystem, Svenskt Vatten Publikation P110, sid 42.

Återkomsttid & varaktighet Flöde (l/s) FÖRE Flöde (l/s) EFTER Skillnad (l/s)

10 års regn 10 min 738 837 99

20 års regn 10 min 928 1 053 125

30 års regn 10 min 1061 1 204 143


Tabell 8 - Jämförelse av dagvattenflöde före och efter föreslagen förändring i detaljplan med återkomsttider 10, 20, 30, 50 och 100-års regn (med klimatfaktor 1,2)

9.1.1 Magasinvolym parkeringsytor

För att erhålla erforderlig magasinvolym för en bestämd återkomsttid

behöver magasinvolymerna beräknas med hänsyn till det befintliga

dagvattenledningssystemet. Detta föreslås att göras närmare i

detaljprojekteringen av området.

I tabell 6 redovisas en översiktlig volymberäkning av respektive

parkeringsyta med en vallhöjd om 25 cm.

Tabell 9 - Magasinvolym parkeringsytor

Område Area (m2)* Magasinvolym** (m3)

Parkeringsyta 1 1 100 m2 275 m3



* Uppmätt area på plankarta

** Beräknad volym med höjd 25 cm

10-årsregn

20-årsregn

30-årsregn

50-årsregn

100-årsregn

Före [l/s] 738 928 1 061 1 257 1 582

Efter [l/s] 837 1 053 1 204 1 426 1 795

0

500

1 000

1 500

2 000

Dag

vatt

en

flö

de

l/s

Skillnad l/s före och efter planerad åtgärd

Parkeringsyta 1

Parkeringsyta 2

Parkeringsyta 3

Figur 15 - Magasinvolym parkeringsytor


10 SLUTSATS

Då planområdet är beläget i direkt närhet av Lyckebyåns vattenskydds-

område samt Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) behöver

dagvattenhanteringen i området ta stor hänsyn till detta. Möjligheten att

fördröja eller avleda dagvattnet från området i öppna dagvattenlösningar

begränsas av områdets speciella känslighet för föroreningar genom

markinfiltration och ytledes rinnande vatten. Genom att samla upp dagvattnet

i dagvattenbrunnar och avleda dagvattnet i rörbundna ledningar via ett

konventionellt rörledningssystem bör därför ses som huvudprincipen vid

normal nederbörd och belastning.

Markanvändningen inom planområdet medför inga anmärkningsvärda halter

föroreningar i dagvattnet. Förändringarna som föreslås i detaljplanen medför

en viss ökning av hårdgjorda ytor i form av tak- och parkeringsytor. Detta

innebär således en viss ökning av både dagvattenflöde och förorenings-

innehåll, dock inget om bedöms vara ett hinder för dagvattenhanteringen i

stort. Med tanke på områdets speciella känslighet föreslår utredningen ändå

att oljeavskiljare ska ordnas på de större parkeringsytorna. Oljeavskiljarna

bör utrustas med larm och en by-pass funktion för att släppa igenom större

flöden vid behov.

Vikten av en god och hållbar dagvattenhantering inom planområdet är

speciellt viktigt också för att området är relativt instängt med tillrinning från

både norr och söder. Detta gäller vid normal belastning såväl som vid mer

extrema skyfall och vattennivåer som ett framtida klimat kan innebära.

Höjdsättningen av byggnader, gator och lågpunkter bör utföras med hänsyn

till områdets dagvattenhantering.

För att ytterligare minimera påverkan på kringliggande vattenskyddsområdet

för Lyckebyån samt reservvattentäkten Spandeltorps vattenförekomst

(Afvelsgärde) föreslås att samtliga större parkeringsytor ordnas med en

magasinerande funktion som innebär att parkeringarna vid extrem nederbörd

kan fungera som tillfälliga dagvattenmagasin. Utformningen och

dimensioneringen av magasinen bör göras efter mer noggranna beräkningar

i detaljprojekteringen. Genom att tillåt parkeringsytorna att fungera som

tillfälliga dagvattenmagasin kan stora volymer fördröjas utan att ta ytor som

riskerar att infiltreras i marken i anspråk och därmed minimera risken för

påverkan på kringliggande områden. För att säkerställa att inga byggnader

eller infrastruktur skadas är det av yttersta vikt att även ordna

evakueringsvägar dit dagvattnet kan avledas om parkeringsytornas

magasinerande dimensionering överstigs.

Med åtgärder som föreslås i denna utredning tas stor hänsyn till att minimera

påverkan på kringliggande vattenskyddsområden. Genom att använda

parkeringsytorna som tillfälliga dagvattenmagasin vid mer extrem nederbörd

minimeras dagvattenflödet som annars hade belastat omgivande områden.

Planområdets föreslagna åtgärder för dagvattenhantering bör ses som en

förbättring mot dagens befintliga hantering.


VI ÄR WSP

WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader

med stöd av global expertis. Som tekniska experter och

strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker,

naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom

professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.

Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport

& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 36 500

medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en

hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 3 700

medarbetare. www.wsp.com

KARLSKRONA KOMMUN · grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och...

Documents

Transcript of KARLSKRONA KOMMUN · grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och...