Grundvatten

Blekinge Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker måste öka och arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner prioriteras.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Regionala åtgärder

Vattenskyddsområden inrättas för att skydda nuvarande och framtida vattentäkter mot verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening eller minska tillgången på vatten. Blekinges kommuner arbetar löpande med att utarbeta och föreslå vattenskyddsområden för fastställande av länsstyrelsen. Det finns också möjlighet för kommunerna att själva fastställa vattenskyddsområden, vilket ibland kan vara ett bra alternativ. Arbetet med att bilda nya vattenskyddsområden och revidera äldre vattenskyddsföreskrifter går långsamt. Länsstyrelserna har fått extra anslag för arbete med vattenskydd under åren 2018 till 2020, men i Blekinge har detta inte lett till någon förstärkning av arbetet med vattenskyddsområden. Länsstyrelsen har under 2018 beslutat om två nya vattenskyddsområden där underlag för beslut färdigställts under 2017. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden prioriteras högre.

Länsstyrelsen har under 2018 arbetat vidare med den regionala vattenförsörjningsplan som tagits fram tillsammans med länets kommuner och som skickades på remiss under 2017 [1]. Planen beräknas färdigställas före årsskiftet. Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga för att kunna ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt och till hjälp för att skapa en långsiktigt hållbar och robust vattenförsörjning. Den regionala planen kommer underlätta kommunernas fortsatta arbete med lokala vattenförsörjningsplaner. Under våren 2019 planerar länsstyrelsen att anordna ett seminarium för det fortsatta arbetet med vattenförsörjningsplanering i länet.

Genom den regionala grundvattenövervakningen upptäcktes år 2013 en allvarlig förorening av miljögifter (PFAS) i grundvatten i anslutning till Försvarsmaktens brandövningsplats i Kallinge. Sedan dess har möten återkommande hållits mellan Försvarsmakten, Länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter, för att ha en bred dialog och samverkan kring åtgärder. Flera undersökningar har utförts men några fysiska åtgärder har fortfarande inte vidtagits för att minska spridningen av föroreningarna eller få bort föroreningarna från grundvattnet.

Kommunala åtgärder

De senaste årens torka och låga grundvattennivåer har gjort att flera kommuner har arbetat aktivt med att utreda och planera reservvattentäkter samt med information till allmänheten för att minska vattenförbrukningen. Några kommuner har även fört dialog med stora vattenanvändare inom

industrin samt arbetat med effektivisering av dricksvattenberedningen för att på sikt förbättra vattenhushållningen.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Liksom tidigare år bedöms målet inte vara möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är otydlig. Kunskapsnivån om grundvatten, miljökvalitetsnormer för grundvatten samt påverkansrisker är låg och förbättras inte tillräckligt fort. Klimatförändringar innebär stora utmaningar i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen i Blekinge. Tillsynen av vattenuttag och andra verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten behöver förstärkas. Arbetet med vattenförsörjningsplanering behöver fortsätta i länet och arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras högre och takten i arbetet öka.

Stort kunskapsbehov om grundvatten och påverkansrisker

Utifrån tillgängliga data går det inte att se några generella förändringar av grundvattenkvaliteten. Grundvattenbildning är en långsam process och kvalitetsförändringar sker i regel långsamt. Av de 46 grundvattenförekomster [3] som finns i Blekinge är det fyra som har bedömts ha dålig kemisk status [4]. Men eftersom analysdata saknas för ungefär hälften av förekomsterna är osäkerheten stor.

Data från vattentäktsarkivet [5] och regional miljöövervakning visar att de vanligaste kvalitetsproblemen i Blekinges kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester samt förhöjda klorid- och nitrathalter. I några täkter har utökad provtagning visat påverkan av andra miljögifter än bekämpningsmedel. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Bredåkradeltat i Kallinge, där vattentäkten inte längre kan användas. Undersökningar har även visat att grundvatten med mycket höga PFAS-halter rinner ut i angränsande vattendrag. Föroreningarna sprids därför snabbt och påverkar ytvattenmiljöer negativt.

Förebyggande åtgärder krävs för att hindra förorening av grundvatten. Påverkansanalyser och riskbedömningar är viktiga underlag för planering av åtgärder, och kräver samverkan mellan myndigheter för att bli bra. Den regionala grundvattenövervakningen prioriteras i riskområden och i dricksvattentäkter men brist på lämpliga provtagningsplatser är ett stort problem. Fynden av föroreningar som PFAS i vattentäkter tydliggör att det behövs förbättrade riskbedömningar och analys av fler ämnen vid dricksvattenproduktion. Tillgången till analysresultat för de kommunala vattentäkterna behöver också förbättras. För Blekinge är Vattentäktsarkivet långt ifrån komplett.

I länet finns cirka 10 000 hushåll som tar vatten från egen brunn. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt [6]. Enskilda brunnsägare behöver informeras om behovet av att, ur hälsosynpunkt, bedöma påverkansrisker och provta sitt vatten minst vart tredje år. Samtidigt bör de uppmuntras att godkänna överföring av analysresultaten till den nationella databasen som ligger till grund för analyser av kvalitetsproblem.

Längre perioder med låg grundvattentillgång

Klimatförändringarna väntas medföra att tillgången på råvatten för dricksvattenproduktion sommartid minskar med nära 40 procent till nästa sekelskifte. På uppdrag av länsstyrelsen har SMHI undersökt hur framtida klimat kan komma att påverka förekomsten av torrår i Blekinge fram till år 2100 [2]. Med torrår avses i undersökningen låga grundvattennivåer i stora grundvattenmagasin. Resultatet av studien visar på relativt små förändringar både i frekvensen av torrår och torkans varaktighet, eftersom den förmodade ökade grundvattenbildningen under vinterhalvåret antas kompensera för den förväntade längre perioden med grundvattenavsänkning under sommarhalvåret. Trots det väntas perioden med låg tillgång på grundvatten bli längre i Blekinge, eftersom de flesta grundvattenmagasinen länet är relativt små och inte kan magasinera så mycket vatten [7].

I Blekinge finns varken nationell eller regional övervakning av grundvattennivåer i grundvattenförekomster. Det finns därför en stor osäkerhet i bedömningen att den kvantitativa statusen är god [4]. Regional övervakning av grundvattennivåer planeras på två platser i länet men har blivit försenad, bland annat på grund av svårighet att hitta lämpliga övervakningsplatser.

Många vattentäkter har inget eller dåligt skydd

Bara ungefär hälften av länets kommunala grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde [8]. Endast omkring en femtedel av täkterna har ett vattenskyddsområde med föreskrifter enligt miljöbalken. Det innebär att många vattenskyddsområden behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd.

Materialförsörjningsplan

Uttaget av naturgrus är mycket lågt i Blekinge och andelen naturgrus var bara två procent av den totala grusanvändningen 2017 [9]. Blekinge ligger i ett område med relativt få sand- och grusavlagringar. Trots att uttaget av naturgrus är mycket lågt, bör behovet av att ta fram en regional materialförsörjningsplan [10] för att långsiktigt skydda värdefulla naturgrusavlagringar utredas.

Indikatorer som följer upp målet • Bevarandestatus för grundvattenberoende naturtyper • Enskilda brunnars vattenkvalitet • Naturgrusanvändning • Vattenskyddsområden • God status för vatten • Nedfall av kväve till barrskog

Referenser 1. Vad behövs för en trygg dricksvattenförsörjning? - Regional vattenförsörjningsplan för Blekinge

län (remissversion), Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2017:11. 2. Förändring av låga grundvattennivåer i ett framtida klimat, klimatanalys för Blekinge län,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2018. 3. Definition av vattenförekomster, Havs- och vattenmyndighetens webbplats. 4. Indikatorn God status för vatten, sverigesmiljomal.se. 5. Information om Vattentäktsarkivet, Sveriges Geologiska undersöknings webbplats. 6. Indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet, sverigesmiljomal.se 7. Vad behövs för en trygg dricksvattenförsörjning? - Regional vattenförsörjningsplan för Blekinge

län (remissversion), Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2017:11, Figur 11 s. 22. 8. Indikatorn Vattenskyddsområden, sverigesmiljomal.se. 9. Indikatorn Naturgrusanvändning, sverigesmiljomal.se. 10. Metodbeskrivning för regional materialförsörjningsplanering, Sveriges Geologiska undersökning,

rapport 2015:05.

Dalarna

Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bedömningen är mer positiv än den nationella 2017. Länet är gynnat när det gäller tillgången och kvaliteten på grundvatten. Regional planering har ökat förutsättningarna för ett bättre skydd av grundvattnet. Uttaget av naturgrus har minskat.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Åtgärder på regional nivå Under 2017 och 2018 har länsstyrelsen fattat två interimistiska beslut för att skydda två tätorters huvudvattentäkter mot exploatering som äventyrade ändamålet med vattenskyddsområdena. De interimistiska besluten har större geografisk utbredning än nuvarande vattenskyddsområden i väntan på att dessa ska revideras.

Höjd skatt på naturgrus och en förändring i lagstiftningen har sannolikt bidragit till minskningen av naturgrusanvändningen. Det är numera betydligt svårare att få tillstånd till nya täkter för naturgrus. Bland annat gäller att en ny täkt inte får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för dricksvattenförsörjningen och täkten kan försämra vattenförsörjningen. Insikten hos beställare och företag har ökat om behovet att använda mindre naturgrus.

Åtgärder på kommunal nivå Grund- och ytvattentillgångar som är viktiga för vår nuvarande och framtida vattenförsörjning behöver skyddas. Alla allmänna och övriga större vattentäkter bör därför ha vattenskyddsområden. Genom vattenskyddsområden kan vattenresurser bättre skyddas mot verksamheter som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet negativt. För att ytterligare försäkra sig om att vattentäkterna har tillräckligt skydd behövs även riksinventeringar utföras och beredskapsplaner tas fram. Från Dalarnas län har 121 allmänna vattentäkter rapporterats till vattentäktsarkivet, av dessa saknar 31 vattenskyddsområde. De vattentäkter som har vattenskyddsområde står för 96 % av vattenuttaget i Dalarnas län. Många äldre vattenskyddsområden har skyddsföreskrifter som inte ger tillräckligt skydd, många har också för liten utbredning. Äldre vattenskyddsområden bör därför ses över och vid behov revideras. För att skynda på detta arbete har länsstyrelsen under 2018 initierat ett projekt med målet att alla kommuner i länet ska ha en plan för hur de avser att arbeta med inrättade och revidering av vattenskyddsområden.

Genom att långsiktigt planera vatten- och avloppsförsörjningen går det att undvika framtida kvalitets- och kvantitetsproblem. Av 15 kommuner är det åtta som har någon form av politiskt fastställd Vatten och Avloppsplan (VA-plan). Arbete med att ta fram VA-planer pågår i sex kommuner. Den kommun som ännu inte har påbörjat arbetet förväntas göra det inom det närmaste året.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av god kvalitet med några få undantag. Det som återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt.

Utvecklingen är positiv men grundvattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i samhällsplaneringen och dricksvattenskyddet behöver stärkas.

Grundvattnets kvalitet Dalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet ur ett regionalt perspektiv. Analyser från cirka 160 provtagningsstationer längs grusåsar i länet visar att grundvattnet i övervägande fall har god kemisk status (1, 2, 3, 4, 5, 6). Länsstyrelsen har genomfört undersökningarna under perioden 2007–2013.

I länet finns ungefär 16 000 egna brunnar. En sammanställning av vattenanalyser (2007–2016) från enskilda brunnar i Dalarnas län visar att nära 69 % av de enskilda brunnarna har tjänligt vatten med avseende på bakteriell påverkan. I ca 23 % av brunnarna bedöms vattnet vara tjänligt med anmärkning och ca 8 % bedöms ha otjänligt vatten. Gällande kemisk vattenkvalitet är det endast knappa 40 % av brunnarna som har tjänligt vatten. Drygt 56 % av brunnarna har vatten som är tjänligt med anmärkning och 4% har otjänligt vatten. Det vanligaste problemet gällande kemisk vattenkvalitet är för höga eller för låga fluoridhalter i bergborrade brunnar.

God kemisk grundvattenstatus SGU har utfärdat föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Arbetet med statusklassificering 2014 visar att åtta grundvattenförekomster i Dalarna riskerar att inte nå god status till år 2021. Inom dessa områden kan grundvattnet ha påverkats negativt av mänskliga aktiviteter såsom avfallsdeponier, gruvavfall, jordbruk, avlopp och vägtrafik.

Delprogrammet regional miljöövervakning för grundvatten (7) startades år 2015 och löper till 2020. Tanken är att årliga analyser från cirka 38 provtagningsstationer ska ge ökad kunskap om grundvattnets kemiska kvalitet och hur det förändras över tid. Under hösten 2016 togs även 20 prover i grundvattenförekomster som befarades kunna vara förorenade med högflourerade ämnen (PFAS), främst i anslutning till brandövningsplatser. I ett fåtal prover återfanns låga halter, alla under riktvärdet (90 ng/l).

God kvantitativ grundvattenstatus Under arbetet med statusklassificering 2014 bedömdes alla grundvattenförekomster uppnå god kvantitativ status. Men det finns ett fåtal rapporterade fall där kommunala vattentäkter har infört bevattningsförbud för att undvika bristsituation. Därför kan bedömningen av kvantitativ status bli en annan i den pågående vattenförvaltningscykeln.

Grundvattennivåer De nationellt låga grundvattennivåerna 2016–2017 samt torkan 2018 har lett till ett ökat intresse för övervakning av grundvattennivåer. Länsstyrelsen har inlett samtal med kommunernas vatten- och avloppsbolag samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att öka övervakningen av länets grundvattennivåer.

Bevarande av naturgrusavlagringar Sett över en tjugoårsperiod har det årliga uttaget av naturgrus minskat till mindre än en tredjedel. Det är en positiv utveckling eftersom dricksvattenförsörjningen i länet till helt dominerande del baseras på grundvattenuttag och vattentäkterna ligger i anslutning till isälvsavlagringar med naturgrus.

År 2017 användes 268 000 ton naturgrus i Dalarnas län vilket var en minskning med 35 % jämfört med föregående år. Andelen naturgrus av den totala produktionen av ballast har successivt minskat de senaste åren och utgjorde år 2017 8 %.

Under 2012 färdigställde Länsstyrelsen en vatten- och materialförsörjningsplan för Dalarnas län (8, 9). Planerna redovisar dåvarande förhållanden och alternativ för den framtida materialförsörjningen. I planen ingår en klassning av sand- och grusförekomsterna efter geovetenskapligt värde och intresset för naturvård, kulturmiljö och vattenförsörjning.

Referenser 1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i grundvatten. Rapport 2008:13. 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning

till Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommuner. Rapport 2010:05.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun. Rapport 2010:06.

4. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Dalarna 2010-2011. Rapport 2012:17.

5. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Malung-Sälens kommun 2012. PM 2013:09.

6. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Utvärdering av grundvattenundersökningar samt förslag till regional miljöövervakning av grundvatten i Dalarna. PM 2014:01.

7. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna 2015-2020.

8. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport 2012:02. 9. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Materialförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport

2012:03.

Gotland

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, problem med grundvattenkapacitet och kvalitet är vanligt. Grundvattenfrågor har fått ökad prioritet och uppmärksamhet, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan dock ingen tydlig förändring i positiv riktning ses.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet Grundvattennivåerna har under sommaren och hösten 2018 varit under och mycket under det normala. På grund av 2017–18 års regniga höst och vinter med snö hade grundvattennivåerna återhämtat sig och det fanns ett bra utgångsläge inför sommaren 2018. Sommaren har däremot varit extremt torr med mycket lite nederbörd. På Gotland finns endast fåtalet sand- och grusavlagringar, den största delen av dricksvattentäkterna är bergborrade brunnar.

Region Gotland har genomfört åtgärder i det allmänna dricksvattennätet som bland annat bevattningsförbud, informationskampanjer, förflyttning av vatten med lastbil och arbete med nya potentiella grundvattentäkter. Arbetet med revidering av VA-planeringen har inletts, där rapporten är indelad i flertalet underrapporter som berör bland annat dricksvatten, dagvatten, brandbekämpningsvatten och utbyggnadsplanering.

Länsstyrelsen har en gång i månaden under sommaren 2018 samlat stora aktörer inom vattenområdet där representanter från region, näringsliv, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försvarsmakten med flera deltagit. Denna samverkan har gett ökad kunskap, förståelse och en samlad lägesbild.

Länsstyrelsen har fortsatt regional miljöövervakning av grundvattennivåer. Sedan 1960 har SGU två gånger i månaden gjort nivåmätningar i närheten av Roma. Resultaten har under sommaren löpande redovisats via pressmeddelande1.

Länsstyrelsen arbetar vidare på en regional vattenförsörjningsplan med syfte att ur ett flergenerationsperspektiv säkerställa vattenförsörjningen på Gotland. Arbetet beräknas bli färdigt under 2018.

SGU har under 2013 och 2015 gjort undersökningar med stöd av helikopter för att ta fram geologiskt underlagsmaterial för bedömning av de hydrogeologiska förutsättningarna för grundvattenuttag. Under 2018 har Region Gotland fortsatt provpumpa i ett område som identifierades med hjälp av helikopteröverflygning.

Under 2018 inleds flertalet miljöprövningar av verksamheter som innefattar grus- och bergtäkter, Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att lyfta fram eventuell påverkan på grundvattennivån och att bevara vatten på Gotland.

Som en följd av att vattenfrågan fått mer fokus har antalet ärenden och förfrågningar som berör tillståndspliktiga grundvattenuttag ökat. Detta innebär även en ökning av tillsynsärenden relaterade till grundvatten.

1 https://www.lansstyrelsen.se/gotland/stat-och-kommun/miljo/vatten/varna-vattnet.html#0

I dagsläget finns ingen etablerad rådgivning eller rapporteringstjänst för problem kring enskilda brunnar på Gotland. Bland företag finns ett stort intresse kring vattenbesparande åtgärder, men även här saknas etablerade rådgivande funktioner samt tydliga incitament för att genomföra vattenbesparande åtgärder. Arbetet med vattenskyddsområden fortskrider, under 2018 har arbete i fem områden prioriterats av Region Gotland.

Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten har fortsatt arbetet med enskilda avlopp under året. Sedan 2010 har beslut för 4236 avloppsanläggningar fattats. Uppföljning pågår löpande och är tidskrävande, men resulterar i mindre antal beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten än tidigare.

I samarbete med Lantbrukarnas riksförbund, Region Gotland och Länsstyrelsen har kunskapsunderlaget Vattnet i odlingslandskapet tagits fram. Rapporten behandlar vattenfrågan både ur ett lagstiftningsperspektiv ur och ett jordbruksperspektiv.

Genom regeringsuppdrag har länsstyrelserna fått i uppdrag att redovisa geografiska områden för restaurering och anläggning av våtmarker. Våtmarker är även ett prioriterat område i underlag för handlingsplanför Grön infrastruktur.

Torkan 2018 har inneburit att behovet av vatten till djurhållning, bevattning och pooler med mera har varit stort. Det har förekommit fall under 2018 där lantbrukare på daglig basis tvingats hämta vatten i tankar. Under de senaste åren när grundvattennivåerna varit extremt låga har flera kortsiktiga beslut fattats för att lösa de mest akuta problemställningarna. Länsstyrelsen har via pressmeddelande påpekat att det inte är tillåtet att hämta vatten ur vattendrag. Rapporter om att vatten hämtats i gamla kalkbrott har inkommit.

Tillstånd och målbedömning för miljökvalitetsmålet Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men effekten är inte tydlig. Utvecklingen för målet i den gotländska miljön är neutral.

Problem med vattenkvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar är vanligt. Genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen analyserades år 2015 vattnet i 200 enskilda brunnar. Resultaten visar att 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter2. Denna undersökning görs löpande vart femte år.

I det gotländska grundvattnet har även förhöjda halter av bor hittats, men ursprunget och riskerna är oklara. Spår av läkemedelsrester har hittats i kommunala täkter. Kvinnor i fertil ålder och barn är särskilt känsliga för vissa föroreningar, därför blir arbetet med miljökvalitetsmålet också en folkhälso- och rättvisefråga.

På Gotland finns en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Gotlands ofta tunna jordtäcke och sprickiga berggrund medför snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket gör grundvattnet känsligt mot exempelvis föroreningar.

Grundvattenytan kan variera flertalet meter under loppet av ett år och når normalt sin lägsta nivå under tidig höst och högsta under sen vår vilket också kan påverka kvalitén. Nederbörden under höst

2 www.gotland.se/imcms/20763

och vinterhalvåret spelar en betydande roll för hur grundvattennivåerna kommer att se ut under sommarhalvåret.

År 2017 är ett bra exempel på vilka utmaningar framtida klimatförändringar kan ge då grundvattennivåerna var mycket under det normala under sommaren och tidig höst, medan intensivt regnande under senhösten istället sen ledde till översvämningsproblematik. Det visar också hur viktigt det är att kunna behålla vatten på Gotland samtidigt som vattnet också måste kunna rinna bort vid höga flöden. Arbetet med åtgärder som leder till att vatten kan uppehålla sig längre på Gotland är av stor betydelse. Restaurering av våtmarker och reglering av dämmen kan på lång sikt innebära att beroendet av nederbördsrika höstar och vintrar minskar. 2018 har också gett ett exempel på kommande klimatförändringar genom en mycket nederbördsfattig och varm sommar. Den geografiska variationen på grundvattentillgång innebär att flera åtgärder med lokal anpassning är viktiga.

Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner, samt vid nyexploateringar, är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns3. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras. Vid prövning av olika verksamheter och åtgärder bör uttag redovisas tydligare, samt områdespåverkan på grundvattnet utredas.

För att förenkla för både myndigheter och aktörer skulle det underlätta att även grundvattenuttag omfattades av bestämmelserna om anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process.

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras, samt att arbete och rådgivning kring vattenuttag prioriteras. Att utveckla verktyg för åtgärder kring grundvattenproblematik bör prioriteras, utvecklas och förankras i flertalet lokala projekt. För att nå vattenförvaltningens mål4 krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, och även med Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Vattenmyndigheterna.

MILJÖKVALITETSMÅLET KOMMER INTE KUNNA NÅS TILL 2020 MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER.

DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.

3 www.gotland.se/imcms/41879 4 Eus vattendirektiv: www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/vattenforvaltningens-mal/Pages/default.aspx

Gävle

Av länets grundvattenförekomster har 5% otillfredsställande kemisk status pga. bekämpningsmedelsrester eller klorid från vägsalt, 24% löper risk att inte uppnå god kemisk status. Två förekomster (1%) riskerar att inte uppnå god kvantitativ status.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

En regional vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län finns sedan 20161. Länsstyrelsen har skrivit överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning med alla kommuner i länet2.

Under det gångna året arrangerade länsstyrelsen en workshop för länets kommuner och vattenproducenter om KASKAD – handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Metoden i handboken har utvecklats av Livsmedelsverket i ett brett samarbete med flera myndigheter och representanter från VA-Sverige. Länsstyrelsen ordnade även fördjupande möten med två kommuner (Ovanåker och Bollnäs) för att diskutera kommunernas insatser inom lagen om allmänna vattentjänster såsom arbetet med enskilda avlopp och klimatanpassning av vattenförsörjningen. En kunskapssammanställning har tagits fram: Vattenförsörjning i ett förändrat klimat i Gävleborgs län. Sammanställningen är tänkt att vara ett stöd i länsstyrelsens arbete med samordningen och ett underlag för uppföljning av åtgärder inom miljömålen, handlingsplanen för klimatanpassning samt överenskommelserna med kommunerna som rör vattenförsörjningen. Samverkan inom länsstyrelsen har stärkts genom en intern vattenförsörjningsgrupp som möts minst två gånger om året. Inom vattenförvaltningsarbetet och det beslutade åtgärdsprogrammet (2016–2021) har en handlingsplan (VÅG – Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse) tagits fram på hur länsstyrelsen ska arbeta med åtgärderna. En prioritering av vattenförekomster har tagits fram i arbetet.

Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel3,4. Rådgivningen bör kopplas mer mot områden som har eller riskerar miljöproblem.

Åtgärder på kommunal nivå

Flera kommuner är på gång eller klara med VA-planer. Kommunerna arbetar med att inventera och åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, men arbetet behöver intensifieras. I flera kommuner jobbas det med inrättning/revidering av vattenskyddsområden. Vattenförsörjning uppmärksammas i högre grad i översikts- och detaljplaneringen.

Några förekomster har kvalitetsproblem med rester av bekämpningsmedel (BAM), PFAS samt höga kloridhalter. Åtgärder i kommunala vattentäkter har satts in för att reducera bekämpningsmedelsrester, men det bör utredas var källan är.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Kunskap om grundvattnets kvalitet inhämtas främst från råvattenkontrollen som vattenproducenterna bedriver. Övervakning sker även inom de regionala och nationella provtagningsprogrammen. Vid senaste statusklassningen (2013) fanns det 136 avgränsade grundvattenförekomster i Gävleborgs län5. Sju stycken uppnår inte god kemisk status, två pga. klorid (vägsalt) och fyra pga. rester av ett

bekämpningsmedel som idag är förbjuden (BAM,6). Utöver de som redan har otillfredsställande kemisk status finns det 28 stycken som löper risk att inte uppnå god kemisk status5. Riskerna härrör främst från infrastruktur, spridning av miljögifter från förorenade områden samt bebyggelse. Sammanlagt är det alltså 24% som har eller är i riskzon för kemiska problem6.

Dricksvatten från allmänna vattenverk håller generellt bra kvalitet. Många invånare i länet tar dock dricksvatten från egen brunn och många av dessa har kvalitetsproblem. Vanligast i bergborrade brunnar är fluorid, järn, natrium, klorid, radon och uran. Jordbrunnar har mest problem med bakterier, färg, grumlighet, organiskt material och järn.

SGU:s nationella nivåmätningar görs i sju stationer i länet. Tack vare den stora vårfloden hade de stora grundvattenmagasinen återhämtat sig från 2017 års låga nivåer och var tillbaka nära det normala i nästan hela länet i juli. I augusti började nivåerna sjunka igen och låg i oktober mycket under det normala i hela länet. De mindre magasinen hade i stort sett redan återhämtat sig i höstas och låg över eller nära det normala i början av året. I juni började det vända på grund av torkan och nivåerna låg sedan dess under det normala.

Två grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kvantitativ status5. Kunskapsbrister finns om hur mycket vatten som tas ut respektive bildas nytt. Uttag från stora grundvattenmagasin kompenseras oftast av naturlig eller konstgjord infiltration från ytvatten. Fler enskilda brunnar än vanligt har sinat i år pga. torkan, de flesta i kustområdet som ofta drabbas av lokalt låga nivåer under sommar-höst7.

Bristfällig kunskap om kvalitet och kvantitet

Kunskapsluckor finns fortfarande för många grundvattenförekomster vad gäller kvalitet och grundvattennivåer. Krav på råvattenprovtagning behöver ställas på vattenproducenter, anpassat efter vattenförvaltningens behov. Insatserna bör öka för att informera enskilda brunnsägare om vikten av att undersöka vattenkvaliteten och vidta åtgärder. All data från enskilda brunnar bör samlas i en nationell databas.

Vattenskyddsområden – öka arbetstakten!

Av länets befintliga vattentäkter har 80% vattenskyddsområde men flertalet av dessa följer inte nuvarande lagstiftning och behöver ses över. Arbetet med att inrätta och revidera skydd pågår i kommunerna med tar ofta lång tid pga. bristande resurser. Även insatserna för att informera allmänheten om vikten av att följa vattenskyddsområdesföreskrifterna bör öka.

Vägsalt

Vägsaltanvändning varierar mellan vintersäsongerna. Trafikverket och kommuner behöver arbeta mer med översyn av saltanvändning samt inrätta grundvattenskydd vid vägar som riskerar att förorena befintliga och framtida vattentäkter.

Risk från förorenade områden

Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Bristfällig kunskap om grundvattenberoende ekosystem

Bristfällig kunskap om grundvattens kvalitet och nivåer kan ha negativa konsekvenser för växt- och djurliv i angränsande ekosystem. På nationell nivå har det under året tagits fram en vägledning för att hitta känsliga områden samt bedöma påverkan.

Naturgrus

Länsstyrelsen är restriktiv med att ge nya tillstånd till grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. I en stor andel av dessa åsar finns dock fortfarande grustäkter. Andel av naturgrus i det totala uttaget av ballastprodukter i länet låg ungefär på samma nivå (ca 12%) 2013–20168, den totala mängden visar ingen tydlig trend. En materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter bör upprättas för länet och ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt.

Målbedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020. De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga för att uppnå målet om grundvatten av god kvalitet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Referenser

1. Regional vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län (lst 2015:4) 2. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/stat-och-kommun/miljo/miljomal.html 3. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat.4.5abb9acc11c89b20e9e800032

7.html 4. http://www.greppa.nu/om-greppa/regionalt/gavleborg.html 5. www.viss.lansstyrelsen.se 6. Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, 2009–2017, Databasarkivet hos SGU

(Sveriges Geologiska Undersökning) 7. Grundvattennätet, SGU 8. Grus, sand och krossberg 2016, periodiska publikationer 2017:2, SGU

Halland

Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, men enligt de undersökningar som görs kan man inte se någon tydlig förändring i positiv riktning. Grundvattennivåerna i Halland har varit under det normala sommaren 2018 i små magasin och insatser som exempelvis bevattningsförbud har genomförts.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Problem med grundvattenkvaliteten och grundvattenkapaciteten finns inom vissa områden i Halland, framför allt i de södra delarna av länet.

Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. Upphandling av konsult som kan ta fram en regional vattenförsörjningsplan pågår.

Nivåmätningar (1) gjorda av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) visar att det varit låga grundvattennivåer i de små magasinen under hela sommarhalvåret och mycket under det normala under juli och augusti. I de stora grundvattenmagasinen har nivåerna varit nära det normala under hela året. Enligt SGU:s modeller har grundvattennivåerna i de små magasinen varit normala eller över det normala under resterande del av året.

Den varma sommaren ökade vattenuttagen varför bevattningsförbud infördes i Halmstads, Kungsbacka, Laholms, och i delar av Falkenbergs och Hylte kommun. Syftet var att säkra tillgången på dricksvatten och tillgodose viktiga samhällsfunktioner. Förbuden i Halmstads, Kungsbacka och Laholms kommuner upphävdes i slutet av augusti. På den regionala nivån har Länsstyrelsen ordnat regionala samverkanskonferenser kopplat till vattenbristen.

SGU har hösten 2017 genomfört grundvattenkartläggning (1) med SkyTEM-metoden inom Laholms och Falkenbergs kommuner. Resultatet av kartläggningen ska redovisas under 2018.

Länsstyrelsen har inte genomfört någon grundvattenövervakning gällande miljögifter under året.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet.

Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är möjligt att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning.

Grundvattennivåerna fluktuerar naturligt under året, men klimatförändringar och ett ändrat nederbördsmönster samt befolkningstillväxt leder till nya förutsättningar och utmaningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom i översiktsplaner, material- och vattenförsörjningsplaner. Pågående arbete

med vattendomar behöver intensifieras och inkludera både allmänna och större enskilda vattentäkter samt större uttag till jordbruk. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det görs i dagens tillståndsprövningar och i tillsynen.

Grundvattnets kemiska och kvantitativa status Två av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status (2), en med avseende på förhöjda nitrathalter och en med avseende på PFAS 11 (3). Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemiska underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk status. Cirka 2/3 av förekomsterna bedöms vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys (2). Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga bedöms vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021 (2). Denna bedömning görs generellt då underlagsdata saknas.

Grundvattenövervakningen behöver ökas för att förbättra kunskapen och för att kunna göra säkra bedömningar av vattnets kemiska och kvantitativa status. Övervakningen behövs även för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekterna av genomförda åtgärder. En ökad samordning av den nationella och den regionala miljöövervakningen möjliggör en mer tillförlitlig bedömning av miljötillståndet och en kostnadseffektiv miljöövervakning. Antalet provtagningslokaler för både kemisk och kvantitativ övervakning behöver öka, liksom kunskapen om vilka ämnen som finns i grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp.

Det genomförs ingen regional övervakning av grundvattennivåer i Halland. Länsstyrelsen behöver utveckla ett övervakningsnät för att öka kunskapen om grundvattnets nivåer. Ett fåtal platser i länet ingår dock i den nationella nivåövervakningen.

Kvaliteten på utströmmande grundvatten I Halland finns 49 allmänna grundvattentäkter. Av dessa har 32 vattentäkter fastställda vattenskyddsområden. 99,7 procent av det allmänna grundvattenuttaget sker från vattentäkter med fastställda vattenskyddsområden.

31 grundvattentäkter har vattendom. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020. Enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknar oftast skydd.

Kvantitativ grundvattenstatus och bevarande av naturgrusavlagringar Uttaget av naturgrus i Halland uppgår till knappt 580 000 ton/år och utgör ungefär 16 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har den långsiktiga trenden att minska naturgrusuttaget avstannat.

För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning håller Länsstyrelsen på att upphandla framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen behöver även ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen. Arbetet med en regional materialförsörjningsplan har inte påbörjats.

Referenser

1. http://www.sgu.se

2. http://www.viss.lst.se/

3. Åtgärdsgräns för dricksvatten är ΣPFAS (summan PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, 3. PFNA, PFDA) >90 nanogram/liter

Bettina Sommarstorm

Jämtland Bedömning: NÄRA Trend: Positiv

Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka.

Åtgärdsarbete

Skydd av dricksvattentäkter Ett omfattande arbete med att inrätta nya och revidera gamla vattenskyddsområden pågår i kommunerna, vilket är en positiv utveckling. Arbetet har intensifierats och andelen grundvattentäkter med vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken uppgår nu till 15 procent. Under det senaste året har Länsstyrelsen fastställt tre vattenskyddsområden enligt miljöbalken och 12 ärenden kvarstår för fastställande. Enligt kommunernas planering kommer fler ansökningar lämnas in under 2019 och 2020. På Länsstyrelsen har arbetet med vattenskyddsområden kunnat förstärkas under året då extra medel tilldelats för detta. Detta förvändas leda till kortare handläggningstider samt att resurser kan frigöras för att bedrivas viss egeninitierad tillsyn. Länsstyrelsen har också under 2018 ordnat en workshop och en fältdag med kommunerna om avgränsning av vattenskyddsområden. Regeringens extra satsningar på grundvatten som gjorts under året förväntas ge positiva effekter för miljömålet.

Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning

REGIONALA ÅTGÄRDER

En regional vattenförsörjningsplan finns sedan 2014 framtagen för länet. Planen pekar ut regionalt betydelsefulla vattenresurser för dricksvattenförsörjningen och har till viss del använts i kommunernas planeringsarbete. En uppdatering planeras ske utifrån utfallet av arbetet med de kommunala vattenförsörjnings- eller va-planerna.

KOMMUNALA ÅTGÄRDER

Arbete med vatten- och avloppsplanering fortgår i flera kommuner och ett par kommuner har nära färdigställda planer. En kommun har under året nystartat sitt arbete med va-plan. Medvetenheten om dricksvattnets sårbarhet och grundvattnets betydelse har ökat, speciellt i skenet av ett förändrat klimat och de senaste årens låga grundvattennivåer. Kommuner med ytvattentäkter ser över möjligheterna att etablera nya grundvattentäkter.

Grundvattnets kvalitet och kvantitet

REGIONALA ÅTGÄRDER

Miljögifter och läkemedelsrester som undersöktes i slutet av 2017 genom regional förtätning av den nationella screeningen av grundvatten i urbana miljöer visade på låga eller inte detekterbara halter i de grundvattentäkter som ingick. Undersökningen fortsatte 2018 med provtagningar i ytterligare grundvattentäkter. Länsstyrelsen har medverkat i SGU:s inventering av nya platser för grundvattenövervakning vilket bland annat resulterat i att flera nya kallkällor hittats som kan komma att ingå i framtida övervakningsprogram.

Länsstyrelsen arbetar vidare med att ta fram åtgärdsplaner för länets 21 vattensystem. I planerna beskrivs tillstånd och förutsättningar samt prioritering av viktiga åtgärder, inklusive tillsyn och behov av kunskapsuppbyggnad.

KOMMUNALA ÅTGÄRDER

Kommunerna har hjälpt till med provtagning av miljögifter i grundvatten utanför vissa tillståndspliktiga avloppsreningsverk och avfallsanläggningar och vissa kommuner har även kompletterat med ytterligare analyser. Några kommuner har även provtagit för miljögiftsanalyser i råvatten vid dricksvattentäkter. Vid ett flertal grundvattentäkter sker grundvattennivåövervakning idag och det planeras att påbörjas vid fler.

Viktiga insatser under 2019 De viktigaste åtgärderna år 2019 blir fortsatta satsningar på utökad övervakning av grundvatten, både vad gäller kvalitet och kvantitet, samt att stödja kommunernas arbete med vattenskyddsområden och va-planering. En kampanj för att öka kunskapen om kvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar behöver genomföras då ett sådant underlag i stort sett saknas i länet. För att nå målet behöver dock tillämpningen av de befintliga styrmedlen inom samhällsplanering, vattenförvaltning samt tillsyn och tillståndsprövning fortfarande förbättras.

De extra satsningar på grundvatten som regeringen gjort under 2018 behöver fortsätta för att kunna få tillräckligt genomslag på miljömålet.

Ett förbättrat planeringsunderlag i form av modern berg- och jordartskartering behövs för att kunna nå närmare måluppfyllelse få detta saknas för stora delar av länet. Detta underlag är av stor vikt för att kunna genomföra ett effektivt arbete med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Jämtlands län har generellt sett en god tillgång på grundvatten och kvaliteten är i allmänhet god. Underlaget är dock alltför bristfälligt för att göra säkra bedömningar. Förbättrad kunskap behövs särskilt om vattenkvaliteten för enskild dricksvattenförsörjning och om kvaliteten på det utströmmande grundvattnet och hur det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i akvatiska ekosystem.

Utvecklingen bedöms även i år som positiv då grundvattnets roll i samhället har lyfts nationellt och medvetenheten har ökat om grundvattnets betydelse för dricksvattenförsörjningen och dess sårbarhet. Vattenmyndigheternas senaste åtgärdsprogram förväntas bidra till fortsatt ökad takt i arbetet med vattenskydd och vattenförsörjningsplanering.

Skydd av dricksvattentäkter

Nära hälften av grundvattentäkterna i länet har vattenskyddsområden och dessa omfattar cirka 85 procent av grundvattenuttaget. Flera av dessa vattenskyddsområden är äldre och i behov av att ses över för att de ska få ett uppdaterat och relevant skydd.

Kommunernas arbete med att ta fram nya och revidera gamla vattenskyddsområden liksom tillsyn inom vattenskyddsområden, behöver prioriteras högt av såväl kommunerna som Länsstyrelsen och nationella myndigheter. För att kunna göra relevanta skyddsområden för länets många berggrundvattentäkter efterfrågas bättre kartering av berggrunden. Även jordartskartering efterfrågas för länet då avsaknad av sådan gör det svårare att få till bra avgränsningar av vattenskyddsområden. Skyddet av samfällda dricksvattentäkter behöver ses över och stärkas.

Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Grundvattenfrågor behöver komma in i ett tidigt skede i den kommunala planeringen och va-planeringen behöver få en fortsatt hög prioritet i kommunerna. Kommuner som inte kommit i gång med va-planering behöver göra det. Utbildningsinsatser, ett förbättrat planeringsunderlag samt ökad samverkan mellan/inom myndigheter och kommuner är exempel på insatser som behöver förstärkas för att nå en effektiv planering för vatten och genomföra åtgärder. Finansiering av åtgärder behöver klargöras för att åtgärdsplaneringen ska bli verksam.

Grundvattnets kvalitet och kvantitet Grundvattnets kvalitet och kvantitet är generellt sett god i länet. Flera kommunala dricksvattentäkter har grundvattnet av sådan kvalitet att det inte behöver behandlas. Undersökningar som gjorts i kommunala vattentäkter, samt i områden med risk för påverkan, har visat på grundvatten av god kvalitet, men också på förekomst av rester av bekämpningsmedel från tidigare användning av ogräsbekämpningsmedel och klorid från vägsalt. Lokalt finns problem med naturligt höga halter av radon och uran. Förhöjda halter av PFAS förekommer men generellt är halterna låga i de grundvattentäkter som undersökts i länet. Av länets cirka 230 grundvattenförekomster bedöms endast fyra ha otillfredsställande kemisk status. Alla bedöms ha god kvantitativ status. Tillräckligt underlag saknas dock för att göra säkra bedömningar.

Även om vattenförvaltningsarbetet har bidragit till en ökad kännedom om grundvattnets kvalitet måste dagens övervakning av grundvatten öka. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda och samfällda vattentäkter är bristfällig och behöver förbättras. Kommunernas råvattenkontroll behöver förbättras och här kan ytterligare styrmedel vara nödvändiga.

Behov av utökad grundvattennivåövervakning finns, både i anslutning till kommunala vattentäkter och i andra områden där låga grundvattennivåer riskerar förekomma. De senaste årens vädersituation har lett till lägre grundvattennivåer än normalt vilket har påverkat den enskilda dricksvattenförsörjningen och gemensamhetsanläggningar i vissa delar av länet.

Materialförsörjning

Materialförsörjningen behöver beaktas i samhällsplaneringen på samma sätt som vattenförsörjningen. Länsstyrelsen arbetar för att täkter av naturgrus inte ska öppnas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning.

Jönköping

Generellt sett är kvaliteten på grundvattnet bra i Jönköpings län, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. Att sanera dessa grundvatten-förekomster är dyrt och komplicerat. Förebyggande arbete genom exempelvis bildande av vattenskyddsområden är därför viktigt.

Åtgärdsarbete för att nå miljökvalitetsmålet Åtgärder på regional nivå

• Länsstyrelsen har beslutat om vattenskyddsområde för ytvattentäkterna Norra och Södra Vixen i Eksjö kommun.

• På grund av de rekordlåga grundvattennivåerna de senaste åren har Länsstyrelsen tillsatt en särskild händelsegrupp för att följa och samordna arbetet med de låga vattennivåerna i länet.

• För att säkerställa en långsiktig klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen anordnar Länsstyrelsen ihop med Livsmedelsverket, som första län i Sverige, del två i projektet KASKAD. Den förväntade effekten av projektet väntas långsiktigt bidra till en ökad måluppfyllelse av miljömålet grundvatten av god kvalitet.

• En uppdatering av den regionala vattenförsörjningsplanen är påbörjad. • Under år 2018 har tio källor provtagits som en del i kunskapsinsamlingen avseende

föroreningar i grundvattnet. Åtgärder kommunal nivå

• Flera kommuner jobbar med att ta fram underlag för vattenskyddsområden. • Flera kommuner, bland annat Vetlanda och Nässjö, har skickat ut informationsmaterial

om provtagning till fastighetsägare med enskilt vatten. • I Värnamo stad pågår sanering av före detta Värnamotvätten genom att grundvatten

pumpas upp och renas samtidigt som naturlig nedbrytning av föroreningen i marken stimuleras bakteriellt. Detta åtgärdar bland annat risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Projektet finansieras av statliga bidrag och kommunen.

• I Hillerstorp pågår en mindre saneringsåtgärd där uppumpat grundvatten renas från klorerade alifatiska kolväten. Åtgärden pågår i väntan på att den huvudsakliga föroreningen på anslutande fastighet saneras. Åtgärden genomförs och finansieras av kommunen och Trafikverket.

• Det pågår en reningsåtgärd av grundvatten med samma föroreningsproblem vid ett objekt i Anderstorp i Gislaveds kommun. Även där sker pumpning av grundvatten som därefter behandlas i en reningsanläggning. Åtgärden finansieras av statliga medel.

Åtgärder näringsliv • Vid en före detta ytbehandlingsanläggning i Vaggeryd pågår en åtgärd som går ut på att

luft injiceras i grundvattenzonen och därefter samlas föroreningen (klorerade alifatiska kolväten) upp i vakuumbrunnar installerade i den omättade zonen. Åtgärden genomförs och finansieras av ansvarig verksamhetsutövare.

Länsstyrelsen har cirka fem öppna ärenden om bildande eller revidering av vattenskyddsområden (även ytvatten). Ett område beslutades under år 2018. Många av länets vattenskyddsområden är gamla och kan behöva uppdateras. Grundvattennivåer En regional vattenförsörjningsplan blev klar under hösten år 2015 2. Arbetet med att uppdatera och utveckla den regionala vattenförsörjningsplanen har påbörjats under år 2018. Bakgrunden till det är den statlig utredningen "En trygg dricksvattenförsörjning" som har som syfte att identifiera aktuella och framtida utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, utifrån ett långsiktigt tidsperspektiv. Havs- och vattenmyndigheterna ska ta fram en vägledning för länsstyrelsernas regionala vattenförsörjningsplaner och den ska vara klar för remiss i årsskiftet 2018/ 2019 3. Länsstyrelsernas uppdrag blir att samverka och samordna arbetet för att säkerställa det regionala perspektivet för dricksvattenanknutna planeringsfrågor. Senast december år 2019 ska de regionala vattenförsörjningsplanerna vara klara. Sex kommuner i länet har aktuella lokala vattenförsörjningsplaner i dagsläget. Det finns ingen aktuell materialförsörjningsplan för länet. I takt med tiden har även en förflyttning av fokus från allmän dricksvattenförsörjning till flera sektorers behov av vattenförsörjning efterlysts i de regionala vattenförsörjningsplanerna från regeringen. Detta mål har bland annat inneburit att myndigheter som Jordbruksverket har fått i uppdrag att kartlägga jordbrukets behov av vattenförsörjning4 De ovanligt låga grundvattennivåerna under de senaste åren kan innebära att åtgärder inom grundvattenuttag och bildande på sikt kan bli aktuella. I åtgärdsprogrammet för Anpassning till ett förändrat klimat5 ingår tre åtgärder med koppling till grundvatten och dricksvattenförsörjning. Även åtgärdsprogrammet för Vattnets miljömål4 innehåller åtgärder för Grundvatten av god kvalitet. Av de sju åtgärderna är det endast en som inte är påbörjad ännu. Bevarande av naturgrusavlagringar År 2018 fanns 43 tillståndspliktiga sand- och grustäkter i drift i länet. Sex av dessa täkter utgörs av kombinerade berg- och naturgrustäkter. Ingen ny grustäkt har öppnats sedan år 2016. Saneringsåtgärder Det har genomförts eller pågår flera saneringar av områden med förorenat grundvatten i länet. I Värnamo stad pågår sanering av före detta Värnamotvätten genom att grundvatten pumpas upp och renas samtidigt som naturlig nedbrytning av föroreningen i marken stimuleras bakteriellt. Detta åtgärdar bland annat risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Projektet finansieras av statliga bidrag och kommunen. I Hillerstorp pågår en mindre saneringsåtgärd där uppumpat grundvatten renas från klorerade alifatiska kolväten. Åtgärden pågår i väntan på att den huvudsakliga föroreningen på anslutande fastighet saneras.

Tillstånd och målbedömning för miljökvalitetsmålet Målet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Generellt sett är kvaliteten på grundvatten god i länet. Det finns dock problem med förorenat grundvatten på sina håll. Eftersom omsättningstiden är lång och sanering

är en dyr och tidsödande process kommer dessa problem finnas kvar under lång tid. Det finns även en risk att förorenade områden och pågående verksamheter fortsätter att förorena grundvattnet. De föroreningar som har uppmätts i grundvattnet i länet är främst rester av bekämpningsmedel och nitrat. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur läget ser ut i länet eftersom provtagningarna är få. En anledning till att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön är att få grundvattenmagasin i länet är provtagna. Det är därför svårt att få en klar bild av hur stort problemet med förorenat grundvatten är. För att täcka kunskapsluckorna pågår provtagning. Det finns ett antal förorenade grundvattenmagasin i länet. I ett par pågår det sanering, vilket är en dyr och komplicerad process. Under de senaste åren har grundvattenfrågan lyfts, inte minst på grund av EU:s ramdirektiv för vatten. Det minskar risken för att nya grundvattenförekomster förorenas, men resurser saknas för att arbetet ska ske effektivt. Femton nivåstationer är etablerade för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. Arbetet ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram7. Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. I länet finns cirka 100 allmänna grundvattentäkter och 74 vattenskyddsområden avseende grundvatten1. Ett problem för målets uppfyllande är att det tar mycket lång tid innan vattenskyddsområden tas fram och fastställs. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning. Viktiga lagar som styr skyddet av grundvattnet finns inom miljöbalken samt plan- och bygglagen. Flera av de befintliga lagarna och reglerna används inte i tillräckligt stor utsträckning. De största anledningarna är att brist på kunskap och resurser.

Referenser 1. Naturvårdsverket, databasen VIC Natur. [Hämtad 2018-10-10] 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2015:31. Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län 3. Havs- och vattenmyndigheten Vägledning regionala vattenförsörjningsplaner-projektplan. Projektplan för vattenskyddshandläggare [Elektroniskt dokument] 2018-06-27 4. Regeringskansliet Nya åtgärder mot vattenbristen. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/nya-atgarder-mot-vattenbrist/ [Hämtad 2018-10-11] 5. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2017:17. Anpassning till ett förändrat klimat. Åtgärdsprogram 2015–2019 Jönköpings län. Reviderat 2017. . Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2016:34. Vattnets miljömål – åtgärdsprogram 2017–2021. (Havs- och vattenmyndigheten, 2018) (Naturvårdsverket, 2018) 6. www.viss.lansstyrelsen.se 7. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:23. Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län 2015-2020. Programområde Sötvatten, delprogram Källor

Kalmar Kalmar län är relativt nederbördsfattigt, genom regnskugga bakom småländska höglandet. Torka och vattenbrist har blivit en stor fråga och klimatscenarierna inför framtiden spår ett allt torrare klimat. Det livsviktiga grundvattnet måste skyddas och övervakas för att trygga

såväl dricksvattenförsörjning som en god livsmiljö för växter och djur i länets sjöar och vattendrag.

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Samtliga klimatscenarier förutspår en torrare framtid i Kalmar län. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Kommunerna Samtliga kommuner i länet har under året arbetat hårt med att trygga sin vattenförsörjning genom åtgärder som byggnation av nya vattenverk, borrande av nya brunnar, informationskampanjer, samordningsmöten, undersökningar av nya vattentäkter och reservvattentäkter, upprättande av vattenskyddsområden, vattenfördröjande åtgärder med flera åtgärder.

Länsstyrelsen I Kalmar län har det hittills i år beviljats ca 30 miljoner från Lokala naturvårdssatsningen (LONA) till åtgärder som genom vattenfördröjning och vattenmagasinering kan bidra till minskade CO2- utsläpp, ökad biologisk mångfald och ökad grundvattenbildning.

Länets vattenförsörjningsplan ska revideras med start i slutet av 2018. Även ett antal kommuner i länet har upprättat eller arbetar med att upprätta lokala vattenförsörjningsplaner.

Länsstyrelsen har under året sammanställt en materialförsörjningsplan för länet. Syftet är att belysa fördelaktiga områden i länet för brytning av graniter med lämpliga egenskaper för framställning av cement. Länsstyrelsen vill genom denna plan försöka få täktaktörerna att i större utsträckning bruka krossberg istället för naturgrus vid cementframställning.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Samtliga klimatscenarier förutspår en torrare framtid i Kalmar län.

Torka och föroreningar Hösten, vintern och våren 2017 - 2018 var nederbördsrika och bidrog till en god grundvattenbildning i länet. Dock var sommaren 2018 rekordvarm- och torr, varpå vattenbrist uppstod men då främst i länets ytvattensystem och i små grundvattenmagasin.

Generellt har grundvattnet i länet god kvalitet. Inom vissa områden har dock föroreningar från förorenad mark samt näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket påvisats i grundvattnet. Äldre verksamheter som potentiellt kan ha orsakat föroreningar är ofta placerade i områden med isälvsavlagringar och utgör i vissa fall ett hot mot grundvattenkvaliteten.

Arbete med undersökning och åtgärdande av förorenad mark pågår men bör intensifieras. Förorenad mark på eller i närheten av nutida eller eventuellt framtida dricksvattentäkter bör prioriteras i en högre omfattning.

Nivåer Övervakningen av grundvattnets kvantitet och kvalitet är i dagsläget undermålig. Utöver kommunernas eller VA-förvaltarnas mätningar och provtagningar i de allmänna vattentäkterna finns endast ett fåtal användbara nationella mätstationer för grundvattennivåerna i länet. Länsstyrelsen har dock för avsikt att installera egna

övervakningsstationer för grundvattennivåer, med start i slutet av 2018 eller under 2019. Endast ett fåtal kemiska prover utförs årligen av Länsstyrelsen.

Naturgrus Naturgrustillgångarna är en ändlig resurs som är viktig för länets grundvattenbildning och bör i första hand brukas till dricksvattenförsörjning. Inom delar av länets kommuner och framförallt i Kalmar stad med omkrets finns en bostadsbrist. Det ökade behovet av material till byggnation av nya bostäder ställs i kontrast till de begränsade vattentillgångar som finns i sydöstra Sverige. Tillgången till och skyddet av råvatten för dricksvattenförsörjningen måste vägas mot samhällsplaneringens intressen vid expropriering i samband med en starkare urbanisering.

Länsstyrelsen kommer till våren 2019 att bjuda in alla länets täktaktörer till en workshop för att diskutera vilka faktorer som är viktig för att krossberg i större utsträckning ska kunna brukas istället för naturgrus vid cementframställning.

Nybroåsen är sydöstra Sveriges i särklass största isälvsavlagring. Åsen utgör huvudvattentäkt för tre kommuner (Kalmar, Nybro och Torsås) och försörjer delvis även Öland. Under åren har åsen påverkats av täktverksamhet med varierande uttag av material, både kommersiella materialtäkter och husbehovstäkter. Täktverksamhet inom tillrinningsområdet för en vattentäkt utgör alltid ett hot för grundvattentillgången eftersom magasinets totala storlek minskar, vilket även minskar det möjliga vattenuttaget samt att sårbarheten ökar när avståndet mellan grundvattenytan och markytan minskar.

Vattenförsörjning, industrier och lantbrukare Länets dricksvattenproducenter behöver fortsätta sitt arbete för en stabil och hållbar vattenförsörjning. Även andra sektorer, såsom industrier och lantbruk bör se över sin vattenförsörjning och vid behov utföra åtgärder för att trygga en tillräcklig vattentillgång. I dagsläget förlitar sig verksamhetsutövare ofta på hjälp från kommunen vid brist på vatten men vid en omfattande vattenbristsituation är sannolikheten låg att kommunerna har möjlighet att hjälpa fler än sina ordinarie konsumenter. Det är därför av yttersta vikt att verksamhetsutövare har en tillräcklig vattentillgång för att undvika produktionsstopp och åtgärder som nödslakt.

Vattenskyddsområden Många av länets vattenskyddsområden har föreskrifter i behov av revidering. Flera kommunala vattentäkter saknar även beslut med föreskrifter. Inom de kommande åren är det önskvärt att söka samrådskontakt med de kommuner som saknar beslut för sina kommunala vattentäkter, särskilt med tanke på den risk för torka och vattenbrist som råder i länet. Revidering av föråldrade skyddsföreskrifter och nya beslut för kommunala vattentäkter skulle bidra till tryggandet av dricksvattenförsörjningen. Idag bedrivs ingen tillsyn på länets vattenskyddsområden av Länsstyrelsen.

De senaste två åren har Regionförbundet bedrivit projektet ”Tillsyn inom vattenskyddsområden” på grund av den bristande kännedomen av påverkansfaktorer kring skyddsområdena. Projektets syfte är att starta en tillsynsverksamhet utifrån skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdena för att kunna säkra vattenkvalitén och kvantiteten. Länsstyrelsen kommer under våren 2019 att bjuda in länets miljöskyddhandläggare och förvaltningschefer till ett dialogmöte för att diskutera ansvarsfrågor och arbetsstrukturer vid tillsyn inom skyddsområdena.

Kronoberg

ress] Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. Det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Ovanligt låga grundvattennivåer har uppmätts i länet. Vattenskyddsområden bör uppdateras i högre takt än nu. Åtgärdsarbete Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Under våren 2018 startade Länsstyrelsen och kommunerna en kampanj på främst digitala media om att minska vattenförbrukningen – Vattensmart. Under 2017 inleddes en samverkan mellan Länsstyrelsen och kommunernas VA-chefer om de låga grundvattennivåerna och dricksvattenförsörjningen. Denna samverkan har fortsatt under 2018 och kommer även att fortsätta under 2019. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att se över befintlig vattenförsörjningsplan. Den uppdaterade planen avses att vara klar år 2020 och blir ett värdefullt dokument för prioritering av ordningen på översynen av befintliga och fastställande av nya vattenskyddsområden. Takten på översyn och fastställande av nya vattenskyddsområden har under 2018 ökat något, men inte i tillräcklig omfattning för att nå målet. Ett förorenat område i närheten av en dricksvattentäkt i Dörarp, där grundvattnet var förorenat, har sanerats under 2018. Åtgärder på kommunal nivå

Den långa varma och torra sommaren ledde till att sex av länets åtta kommuner införde bevattningsförbud. De övriga två kommunerna bad allmänheten om att minska förbrukningen. Samtliga av länets kommuner deltog i kampanjen att spara på dricksvatten, Vattensmart. Åtgärder inom näringslivet Numera används krossat berg istället för naturgrus i de flesta fall främst för fyllnadsmaterial och väg.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet i sin helhet inte kan nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Undantag finns i några områden. Där grundvatten har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenad mark och försurning kommer det troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än vad som görs. Sammantaget bedöms utvecklingsriktningen vara negativ. För miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet följer den regionala bedömningen den nationella.

Kronobergs län har utsatts för mycket surt nedfall och då våra jordar inte innehåller så stor andel av neutraliserande ämnen har det ytliga grundvattnet påverkats av försurning. Grävda brunnar för enskild vattenförsörjning får sitt vatten från det ytliga grundvattnet. Andelen av befolkningen i Kronobergs län som får sitt dricksvatten via enskilda brunnar är större än genomsnittet för Sverige. Trots att nedfallet har minskat, se miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning, har detta ännu inte gett någon effekt på grundvattenkvaliteten.

Vid klassning enligt vattenförvaltningen av länets 77 grundvattenförekomster 2014 framkom att sex förekomster har otillfredsställande kemisk status och att 13 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.

Det finns ett stort behov av att uppdatera befintlig materialförsörjningsplan. För att arbetet med materialförsörjningsplanering ska kunna genomföras måste extra resurser tillföras. Vilka värden en naturgrusavlagring ska ha för att täkt inte ska få anläggas behöver tydliggöras. En förutsättning för fortsatt arbete är att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för.

Grundvattnets kvalitet Ett sätt att skydda grundvatten är att inrätta vattenskyddsområden för grundvattentäkter, med restriktioner av markanvändningen. Vattenskyddsområden minskar riskerna för framtida påverkan och leder till att vattenkvaliteten kan förbättras. Drygt 20 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden. Skyddsområden för dessa vattentäkter behöver därför fastställas i länet.

Provtagning inom den regionala övervakningen i kommunala allmänna grundvattentäkter som syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvalitet visar att några enstaka täkter har förhöjda halter av bly, klorid och nitrat. Generellt i länet finns det risk för försurning i grundvattnet, då alkaliniteten är låg i de flesta isälvsavlagringar. I bergvatten är alkaliniteten något högre och risken för försurning mindre. Halterna av järn och mangan varierar mycket mellan olika täkter från mycket höga till mycket låga. I östra delen av länet är aluminiumhalterna högre än i västra delarna.

Under 2014 påbörjades provtagning och analys av grundvattenkemi i tio källor. Under 2018 har nya källor lagts till i övervakningen. Analysresultaten visar även här att det finns risk för försurning med generellt lågt pH och alkalinitet. Halten aluminium och järn varierar från mycket höga till mycket låga. Påverkan av näringsämnen kan ses i några källor. Under hösten 2018 var några av källorna torra på grund av de låga grundvattennivåerna.

Data från NMHE155 visar att nästan 25 procent av befolkningen i länet får sitt dricksvatten från enskild brunn. Av dessa har cirka 41 procent inte analyserat sitt vatten de senaste tre åren och 6 procent känner inte till om någon analys har gjorts. Barn som bor i hus med enskilt vatten, och där husägaren inte har sett till att vattenkvaliteten har analyserats, utsätts för risken att få i sig vatten av dålig kvalitet.

God kemisk grundvattenstatus Sex grundvattenförekomster har vid klassning enligt vattenförvaltningen 2014 otillfredsställande status och orsakerna till detta är förekomst av bekämpningsmedel, gammal glasbruksverksamhet och annan förorenad mark. I 13 förekomster är det risk att inte uppnå god status till 2021 beroende på förhöjda halter av ämnen som nitrat, bekämpningsmedel, klorid och metaller eller stor påverkan från mänskliga aktiviteter. Flera grundvattenförekomster ligger i anslutning till tätorter där olika verksamheter kan ha stor påverkan på grundvattnets kvalitet.

God kvantitativ grundvattenstatus och Grundvattennivåer Under sommarens torka 2018 sjönk grundvattennivåerna i länet kraftigt efter en blöt vår. Det finns normalt god tillgång till grundvatten. Det kan lokalt förekomma problem bland annat beroende på

5 NMHE15, Nationella MiljöHälsoEnkäten skickades ut i mars 2015 av Folkhälsomyndigheten. 1 500 personer i länet hade möjlighet att besvara enkäten. På Länsstyrelsens hemsida kan man ta del av resultaten från både nationella och regionala rapporter.

stor andel hårdgjord yta. Vid större uttag för dricksvatten där uttagen överskrider grundvattenbildningen infiltreras ytvatten för att grundvattennivåerna inte ska sänkas.

Figur. Grundvattennivåer i Alvesta och Uppvidinge 2014–2018. Tre nivåmätare6 är utplacerade för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. Mätningarna visar höga grundvattennivåer vid årsskiftet som sedan sjönk kraftigt sommaren 2018 till låga nivåer. Den kommunala allmänna dricksvattenförsörjningen var ansträngd i flera områden. Vid kraftiga regn har nivåerna tillfälligt stigit men den sjunkande trenden har inte brutits i slutet av september 2018.

6 En nivåmätare installerades i december 2016 och har inte hunnit ge tillräckligt med mätresultat för att visa diagrammet.

Bevarande av naturgrusavlagringar Det är positivt att grusåsar används allt mindre till grustäkter. Antalet grustäkter i länet fortsätter att minska och var fem stycken hösten 2018. Flera täkter har avslutats de senaste åren. Lagstiftningen gör att det också svårt att lämna tillstånd till nya grustäkter, då man måste motivera att naturgruset inte kan ersättas med krossat berg.

En regional vattenförsörjningsplan togs fram år 20127. Planen pekar ut grundvattenområden som är värdefulla för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Inom dessa områden bör vattenförsörjning prioriteras före möjligheten att använda grusåsarna till materialtäkter. En översyn av planen har påbörjats.

Bedömning av miljökvalitetsmålet (måluppfyllelse till år 2020)

NEJ → Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Bedömning av utveckling i miljön

NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren.

Norrbotten Tillgång och kvalitet på grundvatten är generellt sett god i länet. Många vattentäkter saknar skydd och kännedomen om grundvattnets status är generellt dålig. Arbetet med nya vattenskyddsområden går framåt samtidigt som antalet utpekade påverkanskällor för miljögifter nära grundvatten har ökat.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Arbetet med att utforma och fastställa vattenskyddsområden enligt miljöbalken har intensifierats och nya skyddsområden är på gång i flera kommuner. Det senaste året har 3 nya vattenskyddsområden tillkommit i länet.

SGU har under 2018 undersökt nya lokaler lämpliga för miljöövervakning och provtagit ett tiotal nya miljöövervakningsstationer. På sikt kan det underlätta möjligheterna till att förtäta den ordinarie miljöövervakningen av grundvattnets kvalitet.

Länsstyrelsen och SGU har genomfört en provtagningskampanj under hösten 2018, särskilt riktad mot miljögifter i grundvatten. Provtagningen har utformats så att resultaten kan

7 Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport. Meddelande nr 2012:16

användas för att verifiera de påverkanskällor för grundvatten som pekats ut av vattenförvaltningen.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Bristen på kunskapsunderlag gör att det i dagsläget är svårt att göra en tillförlitlig utvärdering av miljötillståndet för grundvatten. Målet kan i framtiden vara nära att nås om kännedomen om grundvattenstatus ökar och trenden bedöms vara neutral.

Föroreningsrisker

Det råder stor kunskapsbrist om grundvattnets kvalitet och kvantitet i Norrbotten. Analyser av miljögifter i dricksvatten utförs i mycket liten utsträckning. Vattenförvaltningens påverkansanalys visar att det finns påverkanskällor i anslutning till några grundvattenförekomster med kommunalt dricksvattenuttag. Riktvärdet för något förorenande ämne har dock hittills inte överskridits i någon av dessa förekomster. Hittills har riktvärden för perfluorerade ämnen (PFAS) överskridits i två grundvattenförekomster med enskilda vattentäkter.

Länsstyrelsen bedömer att 65 procent av naturtyperna i Norrbotten är känsliga eller mycket känsliga för förändringar i grundvattennivå eller grundvattenkemi. Dessa naturtyper har kartlagts av SGU och omfattar både akvatiska och terrestra ekosystem (1). Det finns inga kända fall där grundvatten ska ha negativ påverkan på ekosystem samtidigt som ingen kartläggning av grundvattnets påverkan har gjorts.

För att miljökvalitetsmålet för grundvatten ska nås i länet måste kunskapen om länets grundvatten förbättras, i synnerhet för grundvatten som används för dricksvattenuttag eller som ligger nära verksamheter med hög miljöbelastning. Kännedomen om arter eller naturtyper som påverkas negativt av grundvatten är dålig i Norrbotten eftersom naturtyper kopplade till Natura 2000 inte har klassificerats för många av länets sjöar och vattendrag.

Dricksvattenskydd

Många grundvattentäkter i länet saknar eller har bristfälliga skyddsområden med skyddsföreskrifter. Ett viktigt arbete för att nå miljömålet är fastställande av vattenskyddsområden enligt miljöbalken och upprätta skyddsföreskrifter för de vattentäkter som saknar sådana idag. Även vattenskyddsområden fastställda med gammal lagstiftning behöver revideras.

Att bevara naturgrus

Användningen av naturgrus har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och det gamla regionala delmålet med naturgrusuttaget i länet uppnåddes redan innan målåret 2010. Länsstyrelsen bedömer att behovet av en materialförsörjningsplan är litet i länet. Kunskapen om alternativa ersättningsmaterial till naturgrus har ökat och som bra stöd för handläggare finns SGU:s rapport om ersättningsmaterial för naturgrus (2).

Trots att det regionala målet om naturgrusuttag är uppnått måste arbetet med att minska användningen av naturgrus fortsätta. Även om Länsstyrelsen bedömer att behovet av materialförsörjningsplan är litet i länet, bör materialförsörjningen få en större betydelse i

kommunal och regional planering, bland annat genom att kommunerna tar med detta i sina översiktsplaner.

Förvaltningen av grundvatten

Norrbottens grundvattenförekomster hör till Sveriges sämst övervakade om måttet landareal per provtagningspunkt används för att länsvis bedöma omfattningen av miljöövervakning av grundvatten. Arbetet med att etablera en vältäckande miljöövervakning av grundvatten är central eftersom kännedom om grundvattens kemiska och kvantitativa status är en förutsättning för säker statusklassning och fastställande av miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen behöver upprätta en prioriteringsordning för grundvattenförekomster eftersom det i dagsläget är orimligt att upprätthålla föreskriven övervakning och förvaltning med tanke på Norrbottens 505 grundvattenförekomster och de knappa finansiella medlen för övervakning. Under 2016 avgränsade SGU nya grundvattenförekomster som omfattar dricksvattentäkter. Det har därmed blivit lättare att koppla miljöövervakningsdata till grundvattenförekomster med dricksvattenuttag.

Referenser 1. SGU (2014). ”Grundvattenberoende ekosystem”.

(www.sgu.se/samhallsplanering/planering-och-markanvandning/grundvatten-i-planeringen/grundvattenberoende-ekosystem/). Webbsida besökt 2014-11-12. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.

2. SGU (2011). ”Ersättningsmaterial för naturgrus- kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus”. Rapport 2011:10. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.

Skåne

"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för

växter och djur i sjöar och vattendrag."

Ingress Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenför-valtning.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet De låga grundvattennivåerna 2016, 2017 och 2018 ger en föraning om en framtid där vattenbrist och torka kommer bli allt vanligare. Regeringen satsar därför extra medel på att restaurera och anlägga

våtmarker, fördjupa kartläggningen av våra grundvattenresurser samt utveckla länsstyrelsernas arbete med skydd av dricksvatten8.

De senaste årens omfattande vattenbrist har resulterat i att regeringen tillsatt extra pengar till länsstyrelsen för att möjliggöra extra insatser under en period av fyra år med start 2018. Pengarna kopplas i stort till dricksvattenfrågan. Länsstyrelsen Skåne har planerat projektet efter vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, åtgärd 49. Pengarna möjliggör att fler kan anställas och att arbetet i högre grad än tidigare kan fokuseras på att hjälpa kommunerna inrätta nya vattenskyddsområden eller revidera befintliga med låg skyddsnivå. Tillsynen inom vattenskyddsområden ökas och det finns resurser för att ta fram vägledning till de kommuner som själva utövar tillsyn inom vattenskyddsområden. Vidare innebär det möjlighet att genom tillsyn följa upp alla de vattenuttag som pågår i länet så att alla tillståndspliktiga vattenuttag har tillstånd. Detta arbete ingår naturligt i verksamheten, men kan nu intensifieras. Arbetet är viktigt då de flesta vattenuttag i Skåne, både såväl kommunala vattentäkter, industrier och som jordbruksbevattning, görs ur grundvattenresurser.

Det tillförs också pengar till restaurering av våtmarker genom 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Det kommer ge positiva effekter på grundvattenbildning, men ger också möjlighet att i större utsträckning bidra till bevattningsdammar som i sin tur sparar grundvatten som annars används för bevattning.

Grundvattnets kvalitet

Under 2016 påbörjade Länsstyrelsen en uppföljning av rapporten Grundvattenkvalitet i Skåne från 2012. Ett urval av brunnar provtogs under 2016–2017 och analyserades för omkring 250 ämnen som ingår i gruppen bekämpningsmedel. Syftet var att se om grundvattenkvalitén förbättrats och om det är möjligt att dra några slutsatser om de förbättringsåtgärder som hittills gjorts, exempelvis att användningen av vissa kemiska preparat har förbjudits samt att tillstånd för spridning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden numera föregås av en modellering med verktyget MACRO-DB10. Bekämpningsmedelsubstanser inklusive nedbrytningsprodukter hittades i 33 av de 41 undersökta vattentäkterna och 20 av de 21 undersökta vattenförekomsterna. 17 täkter hade fynd av idag tillåtna substanser eller såna som nyligen förbjudits och 25 täkter hade fynd av substanser förbjudna innan år 2000. Det ska poängteras att vi inte provtagit alla brunnar från den första studien utan främst valt ut dem där det tidigare gjorts fynd. Det går inte att se någon trend i dagsläget men det är oroande att vi gör fynd av ämnen som är tillåtna att använda idag. Tanken med idag godkända ämnen är att de inte ska kunna nå grundvattnet. Resultaten från 2016 finns i Länsstyrelsens rapport ”Bekämpningsmedel i Skånska grundvatten 2016”11.

8 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/regeringen-satsar-200-miljoner-pa-att-forebygga-torka-och-pa-fordjupade-kartlaggningar-av-grundvattenresurser/ 9 http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/sodra-ostersjon/publikationer/beslut-2016/fp-del4-sovd.pdf 10 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiska-bekampningsmedel/modeller/macro-db/macro-db/ 11 https://www.lansstyrelsen.se/skane/tjanster/publikationer/bekampningsmedel-i-skanska-grundvatten-2016.html

Inför kommande statusklassning har en påverkansanalys för Skånes grundvatten färdigställts. Resultaten av analysen finns i VISS Vatteninformationssystem Sverige12.

Grundvattennivåer

Skåne har tidigare år inte haft lika stora problem med vattentillgången som en del andra län. Under 2018 har dock grundvattennivån i de små vattenmagasinen varit mycket under det normala. Skåne är jordbruksintensivt och mycket grundvatten används för bevattning. På sina håll råder en konkurrenssituation om vattnet. Eftersom grundvattentillgången ändras i takt med klimatförändringen har vi inom ramen för tillståndsansökningarna drivit igenom att tillstånden tidsbegränsas, vilket innebär att möjligheten till vattenuttag kommer att prövas på nytt utifrån eventuella nya förhållanden efter tillståndstidens slut.

Länsstyrelsen följer upp grundvattennivån i Skåne inom ramen för miljöövervakningen. Delar av den regionala övervakningen ingår även i den nationella nivåövervakningen, som ett led i att förtäta nationella nivådata. Grundvattennivån i de stora magasinen sjunker under sommarmånaderna på grund av stora vattenuttag i samband med livsmedelsproduktion. Vattennivån återhämtar sig under vinterhalvåret om grundvattenbildningen är normal. Nivåövervakningen har dock inte pågått så länge att det går att utläsa någon långsiktig trend av mätdata.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön, men de förändringar som skett genom förbud av vissa bekämpningsmedel bör med tiden ha betydelse för vattenkvaliteten. De senaste årens vattenanalyser visar dock att idag tillåtna medel inte bryts ned tillräckligt, utan hittas i grundvattnet.

Det pågår mycket bra åtgärdsarbeten som kommer leda till bättre kvalitet, och på sikt kommer troligen målet att kunna uppnås om detta arbete fortsätter. Bland annat ser vi en minskning av mängden sålt bekämpningsmedel. Det innebär att användningen minskar och att man i högre grad använder sig av annan teknik, exempelvis integrerad växtföljd. En god satsning på utbildning av bekämpningsmedelsanvändarna, som pågår, kommer också att ge positivt resultat på sikt.

Grundvattenanvändningen behöver i större utsträckning kompletteras med bevattningsdammar, dagvattendammar och liknande för att spara på grundvattenresurserna för framtida dricksvattenförsörjning. Det gäller inte bara jordbruket utan all bevattning.

För att trygga tillräcklig kvantitet och god kvalitet av grundvatten krävs också skydd av de områden som håller dessa resurser. Länsstyrelsen och dricksvattenaktörerna har ett regionalt samarbete med syfte att säkerställa att de vattenförekomster som för framtiden i första hand är rimliga att använda för dricksvatten tydligare beaktas exempelvis i planarbete. För dagens allmänna vattentäkter behöver bättre vattenskyddsområden med föreskrifter tas fram och arbetet behöver intensifieras.

Med de ökade resurser som tilldelats länsstyrelsen ges möjlighet att arbeta förebyggande och med egeninitierad tillsynsverksamhet och omprövningar av verksamheter i betydligt större utsträckning än tidigare. Särskilt är tillsynen inom vattenskyddsområden och på tillståndspliktiga vattenuttag prioriterad.

12 https://viss.lansstyrelsen.se/

Länsstyrelsens prioriteringar

Länsstyrelsen kommer att prioritera miljöövervakningen avseende bekämpningsmedel och miljögifter eftersom det bidrar till ökad kunskap som är nödvändig för att kunna avgöra grundvattnets status samt prioritera och följa upp åtgärder som görs för att miljömålet ska kunna uppfyllas. Vidare kommer vattenskyddsarbetet och tillsynen att trappas upp.

Stockholm

Ingress för miljökvalitetsmålet Ytterligare insatser krävs för att säkerställa grundvatten av god kvalitet på lång sikt. Det återstår arbete med att uppgradera omodernt lagskydd för vattenskyddsområden. Grundvattenrelaterade frågor behöver också beaktas mer inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Åtgärder på regional nivå - Länsstyrelsen Inrättande av vattenskyddsområden pågår i länet. En regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län färdigställs under hösten 2018.

Länsstyrelsen har under hösten 2018 hållit ett välbesökt seminarium ”Grundvatten - en gemensam resurs”. Frågor som togs upp på seminariet var bland annat hur grundvatten påverkas av exploatering, hur man ska komma framåt för att förbättra grundvattenkvalitén genom att identifiera och åtgärda påverkanskällor och hur grundvattenkvantiteten kan behållas för både dricksvatten och grundvattenberoende ekosystem. Länsstyrelsen är med i EU-projektet Life IP i samarbete med bland annat andra länsstyrelser för att mäta och öka kunskaperna om miljögifter i både yt- och grundvatten. Förhoppningen är att kunna hitta föroreningskällor, bland annat deponier, som ska kunna åtgärdas. Länsstyrelsen har fått extra pengar från Naturvårdsverket via SGU för att utöka den kemiska provtagningen i grundvatten och finna nya provtagningsplatser. Länsstyrelsen har också samarbetat med Örebro Universitet som har analyserat ultrakorta PFAS:s spridning från Arlanda flygplats brandövningsplats till Stockholmsåsen norr och söder om flygplatsen. Den ökade kunskapen kan förhoppningsvis ge underlag till mer riktade tillsynsåtgärder. Länsstyrelsen har under 2017/2018 deltagit i prövning av bortledning av grundvatten i flera stora infrastrukturprojekt.

Åtgärder på kommunal nivå Allt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten. Det kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbete med vattenförsörjningsplaner pågår. Det finns mycket kvar att göra i länet för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker, inte minst avseende klimatpåverkan på grundvattnet.

En stor del av åtgärdsarbetet inom Vattenmyndigheten Norra Östersjöns åtgärdsprogram är inriktat mot tillsyn, varför tillsynen kring grundvatten måste öka för att komma tillrätta med kvantitativa och kvalitativa problem. Kunskapen och medvetenheten om hur olika verksamheter påverkar grundvatten måste öka bland myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare för att kunna upptäcka och åtgärda de problem som finns och uppstår.

Det finns stora kunskapsluckor om hur hårdgjorda ytor och grundvattenbortledning påverkar spridning av befintliga föroreningar och vilka föroreningar som finns.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen från 2017 kvarstår, då åtgärdstakten inte har ökat tillräckligt i länet.

Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat i form av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.

Fortsatt satsning behövs för att ta fram vattenskyddsområden och uppdatera och revidera äldre vattenskyddsområden. Under året har fokus gällande vattenskyddsområden varit att fastställa nya vattenskyddsområden. Tillsynen har skett främst i samband med klagomål och frågor/vägledning till kommunerna.

Länets vattenförsörjning är starkt centraliserad och samtliga kommuner får merparten av sitt vatten från någon av länets tre stora vattenproducenter. Några kommuner har egna vattenresurser och det varierar i vilken utsträckning kommunerna beaktar vattenförsörjningen i sin planering. Kommunala vattenförsörjningsplaner finns eller är på gång i någon enstaka kommun, men saknas generellt. Grundvattenfrågor bör tas upp i arbetet med detaljplaner.

Klimatpåverkan på grundvattennivåer och grundvattenkvalitet bör uppmärksammas och konsekvenserna analyseras i allt planeringsarbete. Grundvattennivåer har varit ovanligt låga under sommaren och hösten 2018 på grund av långvarigt nederbördsunderskott i framförallt de små och snabbreagerande grundvattenmagasinen. I de större magasinen var nivån på sina håll något högre sommaren 2018 än motsvarande tid 2017 på grund av god påfyllning under hösten 2017. Den generellt låga vattenmagasineringsförmåga i marken i länet gör det extra viktigt att bevara de stora isälvsavlagringarna som klarar att hålla vatten under torka till skillnad mot små magasin.

Under år 2017 uppgick naturgrusuttagen i Stockholms län till ca 1,4 miljoner ton vilket innebär en svag ökning. Användningen av krossat berg har ökat markant och uppgår till drygt 9 miljoner ton. Naturgrus används idag huvudsakligen till kvalificerade ändamål. Uttaget av naturgrus behöver dock minska ytterligare och inställningen till grustäkter i naturgrusavlagringar bör vara fortsatt restriktiv. Det behövs en materialförsörjningsplan för länet som belyser nuvarande förhållanden samt vilka alternativa möjligheter som finns för den framtida materialförsörjningen.

Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att bedöma hur långt det är kvar att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat behövs en mer heltäckande övervakning av grundvattnet.

Av länets drygt 155 grundvattenförekomster är det sju som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status. Det är en ökning av antalet med otillfredsställande status och det beror på nya riktvärden för PFAS. Hela 65 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån bedömd påverkanssituation och fynd av föroreningar, vilket kan jämföras med förra vattenförvaltningscykeln då 51 vattentäkter i länet

bedömdes riskera att inte nå god kemisk status till 2015. 13 preliminära förekomster har tillkommit denna cykel, vilket innebär ett ökat skydd för grundvattnet. Ytterligare nästan 50 stycken helt nya grundvattenförekomster är dessutom på väg att föreslås av Vattenmyndigheten. De flesta av dessa är belägna i urberg och två femtedelar av dessa har vattenskyddsområden kopplade till sig. Det finns ett stort behov av övervakning och provtagning. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad, men inga problem är kända eller har kunnat påvisas tydligt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Ingress för miljökvalitetsmålet Åtgärderna rår inte på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning, överfiske och att tydliga förbättringar över hela skärgården tar tid att driva igenom. Den växande storstadsregionen innebär också ett särskilt stort tryck på utsläpp och exploatering av mark och vatten.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Åtgärdsarbete på regional nivå Åtgärdsarbetet inom vattenförvaltning och arbetet med lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA13 har fortsatt att långsamt förbättra vattenkvaliteten lokalt längs kusten. Genom att förmedla tydligare vattenperspektiv med fokus på Miljökvalitets-normer för vatten i detalj- och översiktsplaner stärks åtgärderna. Inom Länsstyrelsens LIFE IP-projekt Rich Waters14 skapas möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer för att öka kunskap i vattenfrågor, bland annat praktiskt åtgärdsarbete eller planeringsverktyg som lokala åtgärdsprogram. En kommande handbok15 ska även hjälpa kommuner att effektivisera vattenarbetet. Fortsatta fiskevårdsprojekt har också genomförts, exempelvis fysiska restaureringsåtgärder och anläggning av gäddfabriker, bland annat inom EU-projektet Retrout16 och lokala naturvårdsåtgärder, LONA17. Lokala förbättringar har noterats. Länsstyrelsen jobbar dessutom aktivt med skydd av föryngringsplatser inom ramen för dispensprövning av strandskydd och vattenverksamhet. Värdefulla och skyddsvärda grunda vikar i länet har bland annat identifierats inom SÅP (särskilda åtgärdsprojekt som finansieras av Havs- och vattenmyndighetens 1:11 anslag) - projektet Biologisk mångfald i grunda vikar. Inom SÅP-projektet Vik för vik tas lokala åtgärdsprogram fram för två vikar i länet. Länsstyrelsernas gemensamma SÅP-projekt

13 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/lova.aspx 14 http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/Pages/default.aspx 15 http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/nyheter/2018/sidor/lamna-dina-synpunkter-pa-handbok-for-strategisk-vattenplanering.aspx/ 16 http://extra.lansstyrelsen.se/retrout/en/Pages/default.aspx 17 http://naturvardsverket.se/lona

Refisk18 har under året utvärderat fredningsområden för fisk och tagit fram förslag till revidering av fiskereglerna längs östkusten (från Gävleborg till Östergötland), bland annat kommer nya fredningsområden föreslås längs kusten. Länsstyrelsen har fortsatt lokala och regionala samarbeten med näringslivet för att tydliggöra behovet av ekosystemtjänster och värdet av naturvård. Syftet är både bättre naturmiljö och att möjliggöra destinationsutveckling för näringsliv, vilket är en förutsättning för en levande skärgård. Exempel på projekt är Stockholms Fiskmarknad19, ReTrout och Ö för Ö20. Att på olika sätt involvera näringsliv och lokalbefolkning kan vara en nyckelfaktor till ett effektivare åtgärdsarbete. Under 2017 har vi med 1:11 anslaget från Havs- och vattenmyndigheten fortsatt arbetet med en revidering av Svenska Högarnas naturreservat21. Arbetet är planerat att slutföras under 2019 och innebär en avsevärd ökning av den marint skyddade arealen i länet. Länsstyrelsen deltar också aktivt i det regionala arbetet att ta fram en övergripande handlingsplan för marint områdesskydd, och genom framtagande av nya regionala planeringsunderlag och andra inspel till statlig havsplanering hoppas vi kunna stötta skyddsarbetet och en mer hållbar förvaltning av havet. Sedan 2015 arbetar Länsstyrelsen dessutom med en översyn av länets riksintressen för kulturmiljövård som beräknas vara klart 2020. Under 2018 har nya beslut fattats avseende skärgårdsmiljöer samt farleds- och kommunikationsmiljöer. Övriga åtgärder och förslag Genom SÅP-projektet Biologisk mångfald i grunda vikar inrättas snart länets första kommunala biotopskyddsområde i Värmdö, och Norrtälje och Österåker kan komma att föreslå områden nästa år. Inom ramen för SÅP-projektet Vik för vik har Sportfiskarna tagit fram ett åtgärdsprogram för en erosionsskadad havsvik i Hallsfjärden, och ett omfattande åtgärdsprogram för Edsviken tas fram av Edsvikens vattensamverkan till början av 2019. Genom en miljödom kommer Nynäshamns kommun påbörja restaureringsåtgärder i sjön Muskan som kommer att gynna den kustmynnande Muskån och angränsande innerfjärdar. Att få kommunerna att ta större ansvar för kustzonens resurser och hållbar förvaltning skulle kunna intensifiera åtgärdsarbetet, men då krävs nya regelverk och styrmedel. Att på olika sätt stimulera lokalt engagemang och gemensamma åtgärder från näringsliv, organisationer och privatpersoner skulle också vara effektivt. Utöver detta tror vi att minskat storskaligt pelagiskt trålfiske utanför kustzonen skulle kunna bidra till en bättre miljöstatus både i utsjön och inne vid kusten.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

18 https://www.facebook.com/ReFisk-211003342717363/ 19 http://stockholmsfiskmarknad.se/ 20 http://www.oforo.se/ 21 https://www.facebook.com/Projekt-Svenska-Högarnas-naturreservat-870517233022859/

Bedömningen kvarstår att miljömålet som helhet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I grunden beror det på att problemen i Östersjön är så storskaliga att åtgärder har svårt att få tillräcklig effekt inom utsatt tidsram. Lokalt har åtgärder haft effekt, men övergripande ser vi inget genomslag på grund av flera motverkande effekter, bland annat fortsatt strandexploatering, ohållbart storskaligt fiske och bottensediment som läcker näring. Ytan skyddade marina områden är den mest konkreta förbättringen och det är troligt att vi når målet om totalt tio procent skyddad havsareal. Utvecklingen för målet som helhet är oförändrad, det vill säga fortsatt negativ. Storskalig övergödning av Östersjön och en starkt växande region begränsar möjligheten att förbättra tillståndet regionalt. Dataunderlag avseende övergödning och farliga ämnen tyder inte på förbättring gällande miljötillståndet22, och trycket på strandnära områden i en växande storstadsregion motverkar också förutsättningarna för en positiv utveckling. Strandskyddsindikatorn23 uppvisar ingen avmattning av byggande, inte ens i naturskyddade områden, och år 2016 uppfördes 3822 nya strandnära byggnader i länet. Forskning visar att vi inom en knapp generation helt kommer stå utan rekryteringshabitat för fisk i stadsnära områden24. Under den senaste 15-årsperioden har storleksstrukturen hos kustabborren ändrats och andelen stora abborrar som indikerar god miljöstatus har minskat i provfisken i Stockholms skärgård25. Nedgången beror sannolikt på en mängd faktorer, allt från historiskt överuttag av pelagisk fisk, storskalig övergödning, fler predatorer och förändringar i födoväven till strandexploatering som begränsar lek- och uppväxtmiljöer. Lokala yngelprovfisken har också visat att rekryteringen av abborre och gädda har varit kraftigt begränsad i vissa områden, i synnerhet i ytterskärgården. Den varma sommaren 2018 innebar förhoppningsvis en god årsföryngring av abborre och gädda, vilket kan påverka bestånden positivt framöver. Trots det behövs krafttag för att förbättra för kustfisken, vilket inkluderar förvaltning av hela ekosystemet, även havsområdet utanför kusten och landområden. Havsvandrande öring som är en mycket viktig resurs för skärgårdsfisket drabbades särskilt hårt av den torra sommaren 2018, och tillståndet förvärrades av markernas försämrade förmåga att hålla vatten genom sjösänkningar, utdikningar av våtmarker och så vidare. Länets stora och känsliga brackvattensskärgård är världsunik. Stockholms skärgård är en av länets och Sveriges största tillgångar och läget gör även huvudstaden unik. Samtidigt innebär den känsliga skärgården en särskild utmaning för en växande storstadsregion. Att tillvarata kulturhistoriskt värdefulla miljöer och möjliggöra lokalt brukande är också centralt för en levande skärgård. Det ställer stora krav på hållbara lösningar för bland annat strandnära exploatering och avloppshantering samt skärgårdsturism och transporter. Med tanke på hur unik och värdefull skärgården är samt utvecklingspotentialen bör vi satsa betydligt mer på åtgärder för friskare ekosystem. 22 RUS-indikatorn Ekologisk och kemisk status kustvatten 23 RUS-indikatorn Kustnära byggande 24 Sundblad & Bergström (2014). Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio 43: 1020–1028. http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs13280-014-0522-y 25 Enligt underlagsrapporter i Havs- och vattenmyndighetens Inledande bedömning av miljöstatus 2018 i havsmiljöförvaltningen avseende storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten. https://www.havochvatten.se/download/18.1a05a1ba15fe9ddd6bcc0fd4/1512549687873/faktablad-D1C3-D4C3-kust-storleksstruktur-hos-nyckelart-fisk-i-kustvatten-samrad.pdf

Sörmland

Länets vattentäkter har överlag god dricksvattenkvalitet. En bättre kunskap om grundvattnets kvalitet behövs. Vattentäkter som idag saknar skydd eller har skyddats med stöd av äldre lagstiftning samt grundvattenmagasin som är viktiga för framtida vattenförsörjning behöver skyddas. Vattenförsörjningsplaner bör upprättas.

Åtgärdsarbete

Åtgärder på regional nivå

För att nå miljömålet behöver grundvattenskyddet förstärkas. Länsstyrelsens ambition är att under det kommande året tillsammans med kommunerna initiera en revidering av föråldrade vattenskyddsområden och fortsätta satsningen med att nya områden tas fram för vattentäkter som saknar skydd. Även förekomster som är viktiga för framtida vattenförsörjning bör skyddas. Länsstyrelsen fortsätter arbetet med en regional vattenförsörjningsplan med målet att 2020 ha färdigställt en regionalt förankrad plan.

I länet utförs övervakning av grundvattnets kvalitet och kvantitet. I och med projektet LIFE IP Rich Waters har övervakningen av miljögifter i grundvattnet utökats fram till 2020 där källor och råvatten från vattenverk provtas [6]. Genom extra finansiering från SGU (Sveriges geologiska undersökning) har även utökad provtagning av miljögifter kunnat genomföras under hösten 2018 i större kommunala vattentäkter där dessa data saknas sedan tidigare. Resultaten väntas ge bättre kunskap om spridning av miljögifter till grundvattnet i länet och utgör del av underlaget för det fortsatta arbetet inom vattenförvaltningen och kommande statusklassningar och riskbedömningar av grundvattenförekomster.

Miljöövervakningsprogrammen av grundvattnets kvalitet och kvantitet är i behov av betydande revideringar. Samtidigt som ett nationellt förslag håller på att utarbetas är Länsstyrelsens ambition att se över den regionala situationen i länet då bland annat flertalet tidigare provpunkter inte längre är aktuella. Syftet med övervakningen av grundvattnets kvantitet är att upptäcka större nivåförändringar i grundvattenförekomster som är i riskzonen för överuttag. Idag finns två nivåloggrar utplacerade vid en av länets viktigaste grundvattenförekomster ur dricksvattenförsörjnings perspektiv. Dock behövs även här en revidering av programmet och ambitionen är att se över detta under kommande år.

I och med de senaste somrarnas låga grundvattennivåer och den vattenbrist som har uppstått i olika delar av länet har frågan väckts om nivåövervakning även i opåverkade magasin. Detta för att Länsstyrelsen ska få bättre kunskaper om den rådande situationen regionalt och därmed bättre kunna anpassa åtgärder. Samtal med SGU har inletts eftersom de just nu undersöker lämpliga platser i länet för det nationella projektet med förtätning av grundvattennätet. Ambitionen är att identifiera två lämpliga platser för nivåmätning som kan fungera som ett regionalt komplement till den nationella mätningen. Ju bättre kunskap om hur olika typer av grundvattenmagasin reagerar på olika väderförhållanden desto bättre kan Länsstyrelsen anpassa åtgärder för att motverka vattenbrist.

Grundvattentillgångarna i länet är i hög grad knutna till naturgrusformationer. Under året har ett nytt tillstånd givits till fortsatt brytning av grus i befintlig täkt. Ett avslag har överklagats till mark- och miljödomstolen som avslog och mark- och miljööverdomstolen gav ej prövningstillstånd.

Den statliga våtmarksatsning som gjordes under 2018 har inneburit att Länsstyrelsen fått resursförstärkning för arbete med våtmarker. För elva naturreservat har arbete påbörjats med att ta fram restaureringsplaner för återskapande av våtmarker eller projekteringar för nya våtmarker. Ett av syftena med dessa våtmarker är att främja grundvattenbildningen.

Åtgärder på kommunal nivå

Länets kommuner bedömde i augusti 2018 att nivåerna i de kommunala vattentäkterna var lägre än normalt och gjorde vissa åtgärder för att avhjälpa låga vattennivåer i enskilda brunnar. Under sommaren utfärdades bevattningsförbud i flertalet kommuner i länet.

Tillstånd och målbedömning De stora vattentäkterna i länet har god dricksvattenkvalitet, samtidigt finns förhöjda halter av föroreningar inom ett antal grundvattenförekomster. Tillgången på grundvatten i länet bedöms generellt sett vara god men under sommaren 2018 var grundvattennivåerna i små magasin mycket under de normala och i stora magasin under det normala.

Mer kunskap om länets grundvattenresurser behövs för att säkra ett långsiktigt skydd av viktiga dricksvattentäkter. Den kontinuerliga och långsiktiga övervakningen behöver stärkas och Länsstyrelsen bedömmer därför att målet för 2020 inte kommer att nås.

Grundvattnets kvalitet

I länet finns drygt 140 grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten [1]. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status och för 35 förekomster bedöms risken hög att god kemisk status inte uppnås 2021 [2]. I flera förekomster påträffas förhöjda halter av bekämpningsmedel, salt och sulfat och även förhöjda halter av klorerade lösningsmedel har påträffats [3]. Flera förorenade områden med PFAS i grundvatten är konstaterade och vid ett av dem finns enskilda brunnar som inte kan användas till dricksvatten. PFAS i grundvatten påträffats i flera områden utanför vattenförekomster (se även Giftfri miljö). På många platser i länet ligger grundvattenreservoarer och vattentäkter under vägar där det finns föroreningsrisk från transporter av farligt gods och från vägsalt [4]. Ungefär 20 procent av länets kommunala vattentäkter saknar fastställt vattenskydd [5]. Av de befintliga vattenskydden behöver flertalet ses över. Grundvattenperspektivet behöver fortsatt lyftas i arbetet med förorenade områden och tillsynsärenden. Identifieringen av förorenade områden och saneringen av dem bör öka för att minska risken för spridning till grundvattnet.

Grundvattnets kvantitet

Tillgången på grundvatten i länet bedöms generellt sett vara god men nivåerna har under de senaste somrarna varit låga. Sommaren 2018 var grundvattennivåerna i små magasin mycket

under de normala och i stora magasin under det normala. Trots de mycket låga nivåerna drabbades inte den kommunala vattenförsörjningen nämnvärt men flera enskilda brunnar fick kommunal hjälp med påfyllning av dricksvatten. Låga grundvattennivåer kan bland annat leda till saltvatteninträngning vid kusten, ansamling av föroreningar och negativ påverkan på grundvattenberoende ekosystem.

Brytningen av naturgrus minskar i länet. Det är viktigt att SGU löpande meddelar nya prioriteringar om användningsområden för naturgrus. Användarna behöver fortsatt ställa krav på valmöjligheter vid upphandling till byggnationer och halkbekämpning. Under 2016 bröts cirka 563 500 ton naturgrus ur de tillståndsgivna täkterna [8]. Det utgjorde 24 procent av den totala ballastproduktionen. Brytmängden för husbehov är okänd.

Referenser [1] 6 kap 5 § Vattenförvaltningsförordningen

[2] Vatteninformation Sverige VISS

[3] Länsstyrelsen Södermanland (2009). Regional miljöövervakning 2009-2014. Rapport 2009:12

[4] Trafikverkets kart och GIS tjänster via blått + i Arc Map.

[5] Vattentäktsarkivet – SGU. Samlar data om vattenkvaliteten i främst kommunala vattentäkter

[6] LIFE Rich Waters http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/Pages/default.aspx

[7] www.sgu.se

[8] Indikator Grustäkt i grundvattenområden

Uppsala Inom länet finns miljöproblem i form av höga salthalter samt bekämpningsmedel och andra miljögifter. Generellt sett bedöms dock grundvattnet vara av god kvalitet. Mer kunskap om påverkan på grundvattnet behövs och ytterligare insatser krävs för att åtgärda kända problem och undvika framtida risker. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet Regeringens satsning på förstärkning inom arbetet med vattenskyddsområden förväntas leda till att vattenskyddsområden fastställs och äldre vattenskyddsområden uppdateras. Att inrätta eller uppdatera ett vattenskyddsområde innebär att vattenresursen skyddas mot olika typer av risker vilket exempelvis kan leda till minskade halter av bekämpningsmedel eller klorid i grundvattenförekomsten. Åtgärder på regional nivå – myndigheter Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Vattenförsörjningsplanen syftar till att utgöra underlag för kommunerna i planering av markanvändning. Åtgärder på kommunal nivå Uppsala kommun har tagit fram en strategi för Uppsalaåsen som är länets största grundvattentäkt. Strategin syftar till att tidigt i planeringsprocessen med Uppsala kommuns utveckling beakta och hantera risker som påverkar grundvattenkvaliteten i Uppsala- och Vattholmaåsarna. Miljöförvaltningen i Uppsala kommun arbetar aktivt med frågor rörande förorening av perflorerade alkylsyror (PFAS) i grundvatten, inom sitt arbete med tillsyn, för att spåra källor och för att på sikt få till åtgärder som kan minska PFAS föroreningen i grundvattnet. För att stärka skyddet på sina dricksvattentäkter reviderar Östhammars kommun vattenskyddsområdet Östhammar och har skickat in en ansökan om fastställande av vattenskyddsområde till Länsstyrelsen. Heby Kommun reviderar flera av sina vattenskyddsområden och har skickat in ansökningar om fastställande av vattenskyddsområden till Länsstyrelsen. Tillstånd och målbedömning för miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. I Uppsala län behöver ytterligare åtgärder genomföras, exempelvis sammanhållen fysisk planering, informationsinsatser, förebyggande arbete med tillsyn, sanering av förorenade områden samt bildande av vattenskyddsområden. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Grundvattenresurser som är viktiga för vattenförsörjningen nu och i framtiden ska ha ett bra skydd. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter behöver ha vattenskyddsområden. Av de 60 grundvattentäkter som rapporterats in från Uppsala län till Sveriges geologiska undersökningars (SGU:s) databas, vattentäktsarkivet, saknar 11 vattenskyddsområden. De vattentäkter som har skyddsområde i Uppsala län står för 98 procent av vattenuttaget. Många äldre vattenskyddsområden ger inte ett tillräckligt bra skydd för grundvattnet. Enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) ska det finnas vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna. De äldre besluten ska ses över och

uppdateras vid behov. Det är därför nödvändigt att intensifiera arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över äldre skyddsområden. EU:s vattendirektiv och arbetet med miljökvalitetsmålen ökar förutsättningarna för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Det krävs dock ytterligare åtgärder och styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålet. Bland annat behöver miljökvalitetsnormerna för grundvatten implementeras på ett bättre sätt och tillämpningen behöver tydliggöras. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram som beslutades 2016 är en viktig del i åtgärdsarbetet och en dialog om behov och åtgärder behöver föras mellan Länsstyrelsen, sektorsmyndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, lantbrukare och intresseorganisationer. Länsstyrelsen planerar däremot inga informationskampanjer. Exploateringen av mark- och vattenresurser ökar i regionen, vilket medför ökad användning av mark lämplig för vattenförsörjning samtidigt som det finns ett ökat behov av dricksvattenuttag. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är därför en nödvändig förutsättning för långsiktigt hållbar användning av våra grundvattenresurser. En viktig åtgärd är att ta hänsyn till grundvattnet som en naturlig del i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner. Framtagande av en länsövergripande vattenförsörjningsplan tillsammans med en materialförsörjningsplan kommer att underlätta planarbetet och leda till en mer hållbar användning av grusåsarna som materialresurs. En utvecklad miljöövervakning både gällande kemi och nivåer och även screening behövs för att kunna följa upp tillståndet i miljön och hur samhällsutvecklingen påverkar grundvattnets kvalitet. Länsstyrelsen varken har eller planerar ett övervakningsprogram gällande grundvattennivåer. Utvinningen av naturgruset görs till stor del i de mest värdefulla grundvattentillgångarna. Insikten hos beställare och företag har ökat om behovet att använda mindre naturgrus. Tillståndsprövning av täkter styr mot minskad grusanvändning och ökad användning av berg. Den sammanställning som SGU gjort över områden av nationell betydelse för vattenförsörjningen visar att ökad hänsyn bör tas till viktiga grundvattenresurser vid ansökan av tillstånd för grustäkter. Det bör även ställas ökade krav på användning av ersättningsmaterial där så är möjligt. I Uppsala län, liksom i övriga Sverige, finns problem med förorenat grundvatten, framför allt i jordbruksområden och tätorter. Flera grundvattenförekomster i Uppsala län har dålig vattenkvalitet, främst på grund av höga halter av miljögifter som perfluorerade ämnen (PFAS), tetrakloreten, bekämpningsmedlet BAM (2,6-diklorbensamid) och klorid. De höga kloridhalterna kommer från vägsalt men finns även naturligt i form av relikt saltvatten. På flera platser i länet finns radon och uran naturligt i berggrunden, vilket leder till förhöjda radonhalter i grundvatten och dricksvatten i dessa områden. Det råder dock brist på kunskap och data för grundvattnet och därför är det svårt att bedöma vilka insatser som bör prioriteras men också om miljöarbetet ger väntat resultat. Exempelvis behövs lagstadgad kontroll av råvatten och ytterligare övervakning av länets grundvatten. Förbättrad hantering av bekämpningsmedel och bättre avpassad gödsling har minskat jordbrukets påverkan på grundvattnet. Fortfarande pågår stora uttag av naturgrus ur områden som kan vara av vikt för framtida vattenförsörjning.

Arbetet med vattenförvaltningen visar att vattenkvaliteten med avseende på kemiska ämnen, den så kallade kemiska statusen, generellt sett, är god. Men sju av länets 72 grundvattenförekomster bedöms ha otillfredsställande status och inte uppnå god kemisk grundvattenstatus till år 2021, medräknat bedömningar från den senaste klassningen 2017. Den otillfredsställande statusen orsakas av bland annat höga halter av det numera förbjudna ogräsbekämpningsmedlet BAM, PFAS, tetrakloreten samt av klorid. Enligt riskbedömningen är 24 grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk grundvattenstatus 2021. Inga grundvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021. PFAS har påträffats i höga halter bland annat i några av de brunnar i Uppsalaåsen som försörjer Uppsala stad med dricksvatten, men även i en grundvattentäkt i Östhammars kommun. Sedan problemet upptäcktes 2012 genomförs regelbunden provtagning på alla vattentäkter (dricksvattnet och grundvattnet) i olika delar av Uppsala kommun. Det pågår utredningar för att försöka spåra källorna i de berörda kommunerna. Bedömning NEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. NEUTRAL Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

Värmland

Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver förbättras och därför är bedömningen osäker. Grundvatten är en viktig resurs för vår vattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättas eller revideras, men fler behöver skyddas.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet Grundvattnets kvalitet och kvantitet Länet har i allmänhet en god tillgång på grundvatten av god kvalitet. Det är måttligt påverkat av försurning och har i allmänhet en låg kloridhalt. Kring Vänern finns viss problematik med relikt havsvatten men omfattningen är okänd. I några grundvattenförekomster i berg är sulfathalten naturligt hög. Det finns indikationer på att en lokal negativ påverkan på grundvattenkvaliteten kan förekomma. Kunskapen om var den lokala påverkan finns behöver förbättras. Under den senaste tiden har också kvantiteten på grundvattnet uppmärksammats i och med ovanligt torra årstider med följd att både stora och små grundvattenmagasin har haft lägre fyllnadsgrad än normalt.

Det behövs mer provtagning för att få en heltäckande bild av länets grundvattenkvalitet och för att följa trender. Detsamma gäller för länets grundvattennivåer, eftersom det i dagsläget inte finns någon regional övervakning. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. I dagsläget saknar länet en materialförsörjningsplan. År 2017 ökade användningen av naturgrus till 340 000 ton vilket är i nivå med 2011 års uttag. Uttaget 2017 motsvarande ca 11 % av den totala ballastanvändningen i Värmland och motsvarande siffra för 2011 var 16 % vilket innebär att andelen naturgrus minskat. Åtgärder på regional nivå – myndigheter Endast 3 av 97 grundvattenförekomster uppnår inte god kemisk status enligt vattenförvaltningens statusklassning. I den ena förekomsten förekommer en nedbrytningsprodukt av det förbjudna bekämpningsmedelet BAM (2,6-diklorbensamid) och i de två andra finns påverkan från förorenade områden (perkloretylen och pentaklorfenol). Ytterligare ett par förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021 på grund av klorid eller BAM och några förekomster ligger i riskzonen då de är utsatta för påverkan från mänskliga aktiviteter, framför allt vägar. Länsstyrelsen har tagit fram åtgärdsförslag för de grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status och som ligger i riskzonenhttps://www.miljomal.se/Indikatorapplikationen/Regionala-miljomal/?reo=504 - _ftn1. Åtgärderna finns med i ”Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt 2017-2021”. Årligen provtas grundvattnet i länet inom den regionala miljöövervakningen, den nationella miljöövervakningen, kommunernas råvattenanalyser, samt i vissa fall vid inventering av förorenade områden. Totalt finns 86 övervakningsstationer för kommunala täkter, privata brunnar och källor. 2018 togs prover vid 28 stationer. Vid samtliga stationer analyserades basparametrar och vid vissa stationer även tungmetaller, bekämpningsmedel, bisfenol, VOC,

PAH, PBDE, PFAS-11 och ftalater. Halter har hittats av PFAS-11, bekämpningsmedel och ftalater. Resultaten från i år och tidigare år tyder på att grundvattnet i länet i allmänhet har en god kvalitet. Åtgärder på kommunal nivå Det finns 85 allmänna grundvattentäkter i länet, varav 35 har fastställda vattenskyddsområden, varav två av dessa beslutades under 2018 och tre områden har reviderats. I samband med sommarens torka har Eda och Sunne kommun skickat ut information till kommuninvånare och verksamheter med egen brunn.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Länsstyrelsen har bedömer att målet delvis kommer att nås till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingsriktningen bedöms som neutral. Bedömningen kvarstår från 2017. Dricksvattenutredningens förslag ökar möjligheterna att nå målet. Arbetet med att förbättra skyddet för flera grundvattentäkter pågår. En regional vattenförsörjningsplan som beskriver hur viktiga grundvattentillgångar ska beaktas i samhällsplaneringen håller på att tas fram. Miljöövervakningen av grundvattenförekomsterna noterar oförändrad kvalitet jämfört med tidigare år. Det regionala miljöövervakningsprogrammet fokuserar på de grundvattenförekomster som ligger i områden med hög mänsklig påverkan och analysresultaten visar på en allmänt god kvalitet. Grundvattennivån har under sommarens torka inneburit att fler enskilda vattentäkter har sinat i länet. För de kommunala vattentäkterna har det i vissa fall beslutats om bevattningsförbud eller återkommande vädjan om återhållsamhet i vattenförbrukning. De tre grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status, enligt den senaste statusklassningen, kommer troligtvis inte uppnå god kemisk status målåret 2020. Orsaken är att det tar lång tid för dessa ämnen att brytas ned. Vid ett av de förorenade områdena har sanering genomförts, men det finns i dagsläget ingen teknik som kan få bort all perkloretylen ur grundvattnet. I två av förekomsterna berörs endast delar av föroreningarna. Utöver dessa tre förekomster är grundvattnets kvalitet i allmänhet god. Det är viktigt att arbeta förebyggande för att förhindra att kvaliteten försämras, vilket arbetet med vattenskyddsområden, vatten- och materialförsörjningsplaner och ”Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt” bidrar till. För att säkerställa att grundvattnets kvalitet fortsätter vara god på lång sikt behöver fler vattenskyddsområden inrättas eller revideras. Flera kommuner arbetar med detta. Skyddet behöver även inkludera reservtäkter och grundvattentäkter som i framtiden kan komma att bli viktiga för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen stöttar kommunerna i dessa processer och arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan påbörjades 2018.

Västerbotten

Länet har en regional vattenförsörjningsplan. Flera kommuner inrättar/reviderar vattenskyddsområden. Ett riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning finns. Kommersiellt uttag av naturgrus i vattenskyddsområden är begränsat. Det är viktigt att öka kunskapen om grundvattennivå och ekosystem.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Grundvattnets kvalitet och kvantitet

Hos flera kommuner pågår arbete med att inrätta/revidera vattenskyddsområden. Länsstyrelsen uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Processen att inrätta/revidera vattenskyddsområden är lång och arbetet är inne i olika faser. Under året har beslut om tre nya vattenskyddsområden fattats och processen pågår för ytterligare fyra.

Länets kommuner reviderar fortlöpande sina översiktsplaner och Länsstyrelsen arbetar aktivt med att lyfta vattenfrågor i planeringen.

Den befintliga regionala vattenförsörjningsplanen som antogs 2013 kommer att revideras under kommande år utifrån förändrat klimat och risk för vattenbrist för att bli ett mer användbart verktyg för kommunerna. Ökade resurser för dricksvattenskydd har underlättat detta.

Två utvecklingsprojekt för regional övervakning av grundvatten pågår. Ett handlar om övervakning av grundvattennivåer med bäring både mot vattenförsörjning och ekosystempåverkan. Det andra är framtagande av ett gemensamt delprogram för övervakning av grundvattenkvalitet som syftar till att skapa en långsiktig och kostnadseffektiv länsgemensam grundvattenövervakning.

Vi ser att SGU:s projekt för att samla in mer information om enskilda brunnar är av stor betydelse även regionalt för att få bättre kunskap om vattenkvaliteten i länet.

Enligt Vattentäktsarkivet kontrolleras råvattenkemi i ett 70-tal kommunala vattentäkter.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Beslut om täkttillstånd ska främja materialuttag som inte strider mot miljömålen. Vi jobbar även med vägledning och genomför årliga träffar tillsammans med kommunerna och mindre regionala ballastbolag.

Inga tillstånd till nya eller utökade grustäkter ges i vattenskyddsområden. I både beslut och tillsyn fortsätter vi främja att täkter gör minsta möjliga skada på miljön.

En viktig del i skyddsarbetet för grundvattnet är ökad samsyn kring täktverksamhet. Träffar med regionala ballastbolag och kommuner fortsätter.

Husbehovstäkterna är idag ett större problem än de kommersiella. I både beslut, tillsyn och yttranden fortsätter vi främja att täkter gör minsta möjliga skada på miljön. Länsstyrelsen får idag fler remisser om större husbehovstäkter inför kommunala beslut. Vilket ger bättre överblick i länet.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Miljökvalitetsmålet kommer delvis att kunna nås. Förutsättningarna att på sikt nå målet kommer delvis att finnas på plats 2020. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är svagt positiv och beslutade styrmedel finns. Vi har en regional vattenförsörjningsplan. Alltfler vattenskyddsområden inrättas/revideras. Länet har fått sitt första riksintresse för dricksvattenanläggning. Kunskapen om grundvattnets kvalitet har ökat något och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocessen.

Arbetet går för långsamt framåt. Trots de insatser som görs återstår arbete för kommuner och myndigheter innan miljömålet kan nås. Medvetenheten om grundvattnet behöver fortsätta öka i planeringsprocesserna. Förebyggande åtgärder som skyddar vattenförsörjning och markstabilitet vid extremväder behöver preciseras och genomföras. Problemen med tillämpning av styrmedel och efterlevnad av beslut kvarstår. Vi ser att resurser för detta saknas hos många kommuner. Dessutom behöver kopplingen mellan styrmedel och åtgärder förtydligas.

Grundvattnets kvalitet och kvantitet

Vattenskyddsarbetet går långsamt framåt. Kommunerna behöver också komma igång med sina vattenförsörjningsplaner. Riskmedvetandet ökar. Att förebygga risker kostar, men problemen som kan uppstå kostar också att åtgärda. För att nå målet behövs mer kommunala resurser både för inrättande av skyddsområden och säkrad dricksvattendistribution.

Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras.

Alla grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kemisk status och god kvantitativ status. Dessa bedömningar bygger dock på få mätningar. Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. Subventionerade analyser av enskilt dricksvatten samt information till brunnsägare behövs. Den regionala övervakningen behöver förstärkas.

Vi ser ännu inga större problem med grundvattentillgången i länet men i kust- och fjällområden där befolkning och turism ökar kan tillgången stundtals bli för liten.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Det kördes 2017 ut 28 000 ton grus från tre kommersiella materialtäkter inom skyddsområde för vattentäkt, en ökning jämfört med 2016. Men i oktober 2018 finns bara två av dem kvar, en stor minskning jämfört med 11 år 2008. Dessa täkter ligger i områden med de mest värdefulla grundvattentillgångarna (klass 1 enligt SGU:s

sammanställning). I sådana klass 1-områden pågår också kommersiell brytning på två andra platser. Från dessa kördes det ut ca 15 000 ton material år 2017, en begränsad mängd. SGU:s klass 1-områden är ofta stora i ett län som Västerbotten. Det innebär att grustäkter inte alltid försämrar möjligheten till grundvattenuttag. Det finns även ett antal oavslutade husbehovstäkter inom skyddsområde för vattentäkt.

Det bör tilläggas att i länet finns det år 2018 bara kvar en kommersiell materialtäkt inom områden med högsta naturvärdesklass.

Generellt är skogsbrukets totala uttag i husbehovstäkter relativt stort. En överslags-beräkning för länet indikerar ett totalt uttag på ca 350 000 ton per år varav ca 300 000 ton för de tre stora skogsbolagen. Restriktioner finns i samrådsärenden om husbehovstäkter i naturgrus.

SGU har tagit fram metodik och vägledning för länens arbete med materialförsörjningsplaner vilket, tillsammans med den regionala vattenförsörjningsplanen, ger goda förutsättningar att komma igång med en regional materialförsörjningsplan. Resurser behövs.

Västmanland

Västmanlands län har god grundvattentillgång och övervägande god grundvattenkvalitet, även om vissa kvalitetsproblem förekommer. Skyddet av vattentäkter och grundvattenbärande grusavlagringar behöver förstärkas. Ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att säkerställa grundvattenkvaliteten.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet Med några få undantag håller vattnet i de grundvattentäkter som används för dricksvattenförsörjning bra kvalitet i Västmanlands län. Av grundvattenförekomsterna i länet finns endast två vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status p.g.a. spår av bekämpningsmedel. Ytterligare tre vattenförekomster i länet anses riskera att inte uppnå god kemisk status p.g.a. vissa problem med bekämpningsmedelsrester och förhöjda klorid-, och nitrathalter. Problemen är dock av mindre omfattning och de vattentäkter som haft problem med bekämpningsmedel har ersatts. Åtgärder för att minska den mänskliga påverkan på grundvattnets kvalitet pågår. Åtgärder vidtas för att minska användningen av vägsalt på känsliga vägavsnitt. Sanering av äldre enskilda avlopp med bristfällig rening pågår i samtliga kommuner. Striktare regelverk för spridning av stallgödsel inom nitratkänsliga områden har införts. Efterbehandlingsåtgärder på förorenade områden sker också enligt det regionala program som beslutats för 2018–2020. Förorenade områden som kan påverka utpekade grundvattenförekomster är prioriterade i detta arbete. Mer resurser har avsatts för att påskynda arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och förstärka tillsynen i vattenskyddsområden. Arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan har också inletts. Planen syftar till att redovisa dricksvattenförsörjningens behov och ska kunna användas som underlag i den fysiska planeringen.

Tillgången till grundvatten är i allmänhet god i Västmanlands län och ingen av grundvattenförekomsterna bedöms ha problem med sjunkande nivåer eller överuttag. Samtliga vattenförekomster bedöms uppnå kraven på god kvantitativ status. Uttagen bedöms inte överstiga nybildningen i någon av de grundvattenförekomster där uttag sker. Vid länets större grundvattentäkter förstärks grundvattentillgången genom infiltration av ytvatten. Trots de torrperioder som förekom 2017 och 2018 uppkom inga allvarliga störningar för vattenförsörjningen.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Sammantaget görs en något mer positiv bedömning av möjligheten att kunna nå miljömålet i Västmanlands län än nationellt. Både kvaliteten och tillgången till grundvatten i Västmanland är i allmänhet god. Miljökvalitetsmålet bedöms därför som rimligt att kunna uppnås på sikt, även om detta inte bedöms som möjligt till 2020. Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, och för natur- och kulturmiljövärden är inte tillräckligt skyddade i länet. Uttag av naturgrus sker i grusåsar som används för dricksvattenförsörjning, även om uttagen av naturgrus minskar. Tillståndsgivning till nya grustäkter kommer fortsatt att ske mycket restriktivt. Fortfarande saknas också vattenskyddsområden för ett antal vattentäkter. Många vattenskyddsområden är dessutom fastställda med stöd av äldre regelverk och bör revideras, vilket för närvarande inte sker i tillräcklig takt för att nå målet. Mer resurser har dock avsatts för att utöka arbetet med att inrätta vattenskyddsområden, även om arbetet inte sker i tillräcklig omfattning i nuläget. Målsättningen är att samtliga kommunala vattentäkter ska ha vattenskyddsområden. Ytterligare åtgärder krävs för att säkra god grundvattenkvalitet och säkra skyddet av grundvattenmagasin i länet. Utvecklingen av tillståndet bedöms för närvarande som neutral, men de åtgärder som vidtas bedöms leda till en mer positiv utveckling av tillståndet.

I några av de kommunala vattentäkterna förekommer vissa kvalitetsproblem. Låga halter av BAM (2,6-diklorbensamid) har påträffats i några vattentäkter. Detta är en nedbrytningsprodukt av ett ämne som ingick i totalbekämpningsmedlet Totex Strö, som varit förbjudet sedan 1990. I de flest fall har halten varit under riktvärdet för god kemisk status och trenden är minskande. I några ytterligare fall har förhöjda nitrat- och kloridhalter uppmätts. Dock endast i måttlig förhöjda halter och i liten omfattning.

Vissa ytterligare åtgärder kan behövas för att säkra grundvattentillgångarna och för att se till att grundvattenförekomsterna får ett fullgott skydd. För att uppnå målet behöver materialförsörjningsplaner upprättas där bristområden och områden med god tillgång på ballastråvara pekas ut. Pågående forskning för att effektivisera energitillgången och minimera miljöbelastningen vid bergkrossanläggningar bör fortsätta, liksom forskningen om ersättningsmaterial för naturgrus. Arbetet med att revidera och fastställa vattenskyddsområden behöver prioriteras högre. Den regionala vattenförsörjningsplanen avser att peka ut de grundvattenförekomster som är nödvändiga för vattenförsörjningen och utgöra ett underlag för förstärkt skydd av dessa i den fysiska planeringen.

Bedömning av måluppfyllelse NÄRA. Sammantaget görs bedömningen att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Flera av miljökvalitetsmålets preciseringar uppnås redan i länet. Det är dock tveksamt om det finns förutsättningar för att målet helt ska kunna uppnås till 2020. Arbetet med att vidta åtgärder för att uppnå målet fortskrider inte i tillräcklig takt.

Bedömning av utveckling i miljön NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Västernorrland De naturgivna förutsättningarna och grundvattnets kvalitet är överlag god. Kunskapsläget är fortfarande relativt bristfälligt vad gäller vattenkvalitet och vattenuttag, och vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt, mest på grund av resursbrist. Länets vattenförsörjningsplan är viktig för ökad kunskap och förståelse.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Regionala åtgärder

Arbetet med skydd av vatten för dricksvattenförsörjning går långsamt, främst på grund av resursbrist. Den regionala vattenförsörjningsplan [1] som togs fram under 2016 kommer att vara ett viktigt verktyg för ett mer aktivt skydds- och åtgärdsarbete. Under våren 2018 genomfördes ett möte i det nätverk där länsstyrelsen samt länets kommuner och dricksvattenproducenter ingår. I oktober 2018 anordnades vattendagen i Örnsköldsvik, där länsstyrelsen och kommunerna var närvarande. Efter vattendagen startades ett nytt nätverk för VA-frågor, och tanken är att framöver kunna ta upp dricksvattenfrågor i samma nätverk.

Grundvattnets kvalitet och status

2016 beslutade vattendelegationen i Bottenhavets vattendistrikt om en ny förvaltningsplan [2] med ett åtgärdsprogram för distriktets vatten under de kommande fem åren. Arbetet har fortgått enligt denna plan under det senaste året.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Arbetet pågår kontinuerligt för att minska naturgrustäkters påverkan på grundvattenförekomster. Länsstyrelsen har inventerat grundvattenförande naturgrusavlagringar och använder detta underlag i ärendehanteringen.

Kommunala åtgärder

Länets kommuner har deltagit i nätverket som bildats efter framtagandet av den regionala vattenförsörjningsplanen.

Sundsvalls kommun har kommit igång med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan, och har under året också påbörjat en revidering av VA-planen. I Örnsköldsviks nya VA-plan som fastställdes i slutet av 2017 framgår vikten av att kommunen behöver ta fram en egen vattenförsörjningsplan.

Sundsvalls och Härnösands kommuner ingår i Interreg-projektet Climate, som innebär att ta fram en klimatanpassningsstrategi. Härnösands kommun är på gång att ta fram en ny översiktsplan, och då blir klimatanpassning inklusive vattenförsörjning en aktuell fråga.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet

Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, grundvattennivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därför inte så stora. Skogsbruk och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av gifter i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassefabriker och sågverk.

Samordning behövs mellan funktioner i samhället som hanterar såväl vattenfrågor, markanvändning och förorenade områden som planering, resurshushållning och regional utveckling. Kommunerna bör, i egenskap av huvudmän för vattenförsörjningen, prioritera vattenskyddsfrågan högre. Länsstyrelsen behöver också bidra med mer stöd och rådgivning och med verktyg i form av planeringsunderlag. Grundvatten av god kvalitet och kvantitet är en resurs som kan leda till regional utveckling om den används på rätt sätt. Ett verktyg för bättre planering och beslut är framtagande av kommunala vattenförsörjningsplaner. Samverkansgruppen för den regionala vattenförsörjningen har arbetat vidare under 2018.

Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning ha ett fullgott skydd. Detta är i praktiken omöjligt att genomföra och skulle kräva mycket stora arbetsinsatser av såväl kommuner som länsstyrelse. Styrmedel och vägledning från nationellt håll behövs för att arbetet med skydd av vatten ska prioriteras och ge resultat i praktiken.

Drygt 80 procent av de vattenskyddsområden som Västernorrlands län har rapporterat in till Vattentäktsarkivet har vattenskyddsområde, men många äldre vattenskyddsområden har skyddsföreskrifter som inte ger tillräckligt starkt skydd. Många har också för liten utbredning. Det är viktigt att intensifiera arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över äldre skyddsområden. På grund av bristande resurser har arbetet med vattenskyddsområden inte prioriterats hos länsstyrelsen under 2018.

Mer resurser behövs också för att arbeta med förorenade områden.

Grundvattnets kvalitet och status

Vi har nu en ökad kunskap om grundvattenförekomsterna i länet och deras påverkanskällor, vilket innebär att riskbedömningen är säkrare. I den mån kunskap finns visar resultaten på goda förutsättningar för god dricksvattenkvalitet. Men mätdata saknas fortfarande i stor utsträckning, och det behövs en ökad kunskap om vilka effekter olika påverkanstryck faktiskt har på grundvattnets kvalitet. Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. Risken för försämrade förhållanden i grundvattnet i kust- och omvandlingsområden bör beaktas vid ökad exploatering i form av nya bostadsområden och turistnäring. Flera kommuner utnyttjar inducerad infiltration för sin vattenförsörjning. Detta kan vara sårbart då ökade flöden och förhöjda vattentemperaturer medför risk för att förorenat vatten läcker in till grundvattnet. Förebyggande åtgärder måste sättas in för att trygga vattenförsörjningen då klimatförändringar troligen kommer att leda till ökade flöden, regn och översvämningar.

Alla länets grundvattenförekomster utom nio bedöms ha god kemisk status enligt vattenförvaltningens senaste bedömning, och 26 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 [3]. Tre av de nio vattenförekomster som bedöms ha otillfredsställande status används inte för dricksvattenförsörjning, de andra sex förekomsterna används men enbart för råvatten.

Bevarande av naturgrusavlagringar

För att ersätta naturgrus krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Dessutom behöver attityder och arbetssätt förändras. Utvecklingen går långsamt åt rätt håll, men naturgrusuttaget i länet ökade under 2017 jämfört med tidigare år.

Referenser

[1] Länsstyrelsen Västernorrland, 2016. Regional vattenförsörjningsplan. Västernorrlands län. Rapport 2016:8.

[2] Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt, 2016. Förvaltningsplan 2016–2021 för Bottenhavets vattendistrikt.

[3] VattenInformationsSystem Sverige, VISS. http://viss.lansstyrelsen.se/

Västra Götaland Tillståndsbedömningen för länets grundvatten är osäker på grund av för lite kunskap. Med reservation för att tillräcklig kunskap i många fall saknas bedöms tillståndet för länets grundvatten generellt vara bra och medge en stabil dricksvattenförsörjning, även om lokala problem finns. Behovet av kunskapsuppbyggnad är stort.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet Arbetet med inrättande och revidering av vattenskyddsområden fortsätter. I Västra Götalands län finns ca 160 allmänna grundvattentäkter med vattenskyddsområden26, varav drygt 70 är beslutade med stöd av miljöbalken och resterande med stöd av vattenlagen. Det totala antalet allmänna grundvattentäkter är inte känt, men i Vattentäktsarkivet27 finns det drygt 150.

Under 2017 gjordes inom länet utöver den regionala miljöövervakningen en utökad satsning på kartläggning av kemi i grundvattenförekomster. Detta innebär att vi har ett bättre underlag till kommande statusklassning av grundvattenförekomster.

Under 2018 har det varit torka i stora delar av länet, vilket gjort att många kommuner har eller har haft bevattningsförbud för att spara på dricksvattnet. Under sommaren hade länsstyrelsen en informationskampanj om att spara på vatten i tidningar och sociala medier riktad till privatpersoner. Länsstyrelsen hade även en roll i den regionala samverkan med bland annat att skapa lägesbilder över vilka kommuner som hade eller skulle kunna få problem med

26 http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ 27 https://www.sgu.se/grundvatten/vattentaktsarkivet/

dricksvattenförsörjningen samt hade avstämningsmöten med länets kommuner om bland annat vattentillgången.

Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan för hela länet pågår. Under hösten 2018 har påbörjats en särskild satsning för att öka tillsynen av dricksvattenuttag. Även en inventering av möjliga platser för övervakning av grundvattennivåer har påbörjats. Under 2018 är målet att sätta ut nivåmätare på fem platser i områden med där det finns risk för brist på dricksvatten.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet bedöms delvis att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Tillståndsbedömningen för länets grundvatten är osäker, men baserat på tillgängligt underlag bedöms att vi är ”nära” att nå miljökvalitetsmålet. Det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller de närmaste åren.

Det råder brist på kunskap och data om grundvattnet, därför är det svårt att bedöma huruvida miljöarbetet ger resultat och vilka insatser som behöver prioriteras. Men arbetet med vattenskyddsområden, vattenförsörjningsplanering samt kunskapsuppbyggnad är prioriterat. Grundvatten behöver i högre grad än i dag beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11. Även arbetet med att minska och effektivisera användningen av bekämpningsmedel är viktigt.

Grundvattnets kvalitet Många med enskild vattenförsörjning har inte god kvalitet på sitt vatten. En utvärdering av analysresultat från enskilda brunnar som har gjorts av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2007–201628 visar att ca 30 procent har tjänligt vatten med hänsyn till kemi och drygt 60 procent med hänsyn till mikrobiologi. Knappt 10 procent av brunnarna har otjänligt vatten med hänsyn till kemi och drygt 10 procent med hänsyn till mikrobiologi. Resterande brunnar har vatten som är tjänligt med anmärkning.

Provtagning i kommunala grundvattentäkter, som ligger i vattenförvaltningsförekomster, har fortsatt under 2017. Resultatet för 2017 visade på PFAS29 i 15 av 37 prover. I alla prover var halterna som påvisades under Livsmedelsverkets åtgärdsriktvärde för PFOS30 på 90 ng/l. Bekämpningsmedel påvisades i 10 av 34 prover. Halterna var under SGU:s riktvärden i alla prover utom ett.

Baserat på tillgängligt underlag bedöms tillståndet generellt vara bra och medge en stabil dricksvattenförsörjning. Bedömningen av grundvattnets kvalitet är osäker, eftersom kunskapen är begränsad. Kunskapen om grundvattnets kvalitet behöver fortsätta förbättras. Lokalt finns problem med påverkan från bland annat förorenande ämnen och saltvatteninträngning.

Arbetet med miljöövervakningen bidrar till förbättrad kunskap om länets grundvatten. För att skydda kvaliteten på det råvatten som försörjer de allmänna vattentäkterna behöver fler vattenskyddsområden inrättas. Dessutom behöver samtliga vattenskyddsområden som är beslutade med stöd av vattenlagen revideras liksom ytterligare ett antal beslutade med stöd av miljöbalken ses över.

God kemisk grundvattenstatus 28 http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/ 29 Högfluorerade ämnen 30 Perfluoroktansulfat

I länet finns det drygt 200 grundvattenförekomster som är utpekade enligt vattenförvaltningsförordningen31. Nio av grundvattenförekomsterna uppnår inte målet god kemisk grundvattenstatus, på grund av att rester av förbjudna bekämpningsmedel har påvisats. Drygt 90 av grundvattenförekomsterna har bedömts riskera att inte nå god kemisk grundvattenstatus till 2021 på grund av att förorenande ämnen har påvisats och/eller högt påverkanstryck. Tillförlitligheten i både statusklassning och riskbedömning bedöms som låg, eftersom det oftast saknas analysdata helt eller till viss del.

Arbetet inom vattenförvaltningen och den regionala miljöövervakningen bidrar till förbättrad kunskap om länets grundvattenförekomster, måluppfyllnad och hur målet om god kemisk status ska uppnås. Inom vattenförvaltningsarbetet32 föreslås ett antal åtgärder, exempelvis framtagande av vattenförsörjningsplaner, som behövs för att förbättra möjligheterna att uppnå god kemisk grundvattenstatus.

Kvaliteten på utströmmande grundvatten Kunskapen om hur kvaliteten på utströmmande grundvatten påverkar ytvattenkvaliteten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad.

God kvantitativ grundvattenstatus Inom vattenförvaltningsarbetet har fyra av länets drygt 200 grundvattenförekomster bedömts riskera att inte uppnå god kvantitativ status 2021 på grund av saltvatteninträngning. För de flesta grundvattenförekomsterna i länet saknas underlag när det gäller bedömning av kvantitativ status. Tillförlitligheten i både statusklassning och riskbedömning bedöms därför som låg, eftersom det oftast saknas uppgifter i tillräcklig omfattning. Ett bättre underlag för bedömning av kvantitativ status behöver tas fram.

Grundvattennivåer Kunskapen om grundvattennivåer, grundvattnets kvantitativa status samt påverkan på angränsande ekosystem i länet är dålig och behöver förbättras. Problemen med torka i vissa delar av länet under framförallt 2018, men även 2017 visar på vikten av att frågan om förändrade grundvattennivåer integreras långsiktigt i kommunalt planeringsarbete och miljöövervakning.

Bevarande av naturgrusavlagringar Utvecklingen för naturgrusuttaget är positiv och minskar framför allt som andel av de totala uttagen av ballastmaterial. Andelen naturgrus33 låg år 2017 på cirka 9 procent i Västra Götalands län. Uttag av ballast (berg och grus) påverkas av hur mycket som byggs i samhället. Användandet av krossberg visar en ökad trend. Naturgrusutvinningen34 i områden med betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet har sannolikt minskat eftersom den totala mängden uttag av naturgrus har minskat.

För bevarandet av naturgrusformationer är det viktigt att hänsyn fortsatt tas till naturgrusets betydelse för dricksvatten samt natur- och kulturlandskapets värden i prövningar för täkttillstånd och i övrig samhällsplanering. Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan för hela länet kommer att ge ökad kunskap om vilka geologiska formationer som är av stor betydelse för länets framtida dricksvattenförsörjning. För att ersätta naturgrus krävs i vissa fall stora insatser för att möjliggöra för alternativa material, bland annat vid tillverkning av kvalitetsbetong. En ökad medvetenhet hos olika aktörer om naturgrusets värde kan minska ett

31www.viss.lansstyrelsen.se/ 32 www.viss.lansstyrelsen.se/ 33 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=62&pl=2&t=Lan&l=14 34 www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=63&pl=2&t=Lan&l=14

slentrianmässigt användande av naturgrus, liksom förbättra logistiska lösningar för alternativa material.

Örebro

Ingress De senaste årens vattenbrist har väckt intresse för grundvattenfrågor, men för att trygga en långsiktig vattenförsörjning och skydda grundvattenberoende ekosystem krävs mer resurser.

Åtgärdsarbete för Grundvatten av god kvalitet Inga större förändringar av länets arbete mot att nå målet av grundvatten av god kvalitet har skett under året. Det finns i dagsläget inga planer på eller utrymme för informationskampanj eller motsvarande under 2019 för att höja den generella kunskapen om grundvatten.

Grundvattnets kvalitet och kemiska status

Under 2018 har Länsstyrelsen i Örebro län genomfört grundvattenundersökningar från två privata brunnar och deltagit i en screening via SGU vid tre av länets vattentäkter. Vattentäkterna undersöktes på relevanta parametrar och resultatet förväntas vara klart i slutet av året.

Kvantitativ grundvattenstatus och vattenförsörjning

SMHI har under 2018 på uppdrag av Länsstyrelsen analyserat grundvattennivåer och grundvattenbildning i ett förändrat klimat. Rapporten kommer vara klar i slutet av året. Detta arbete kommer utgöra ett bra underlag för såväl regional som kommunala vattenförsörjningsplaner. Under 2018 har SGU genomfört flygmätningar för att kunna hitta nya grundvattenförekomster över delar av närkeslätten. Preliminära resultat väntas klara i slutet av året och SGU bedömer förutsättningarna för att få bra resultat som goda [1]. Fyra av länets tolv kommuner (Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund) har antagit vattenförsörjningsplaner. För de fyra Bergslagskommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) fortsätter arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner. Även om grundvattenfrågorna har lyfts under de senaste årens torka behöver risker för grundvatten i högre grad beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden. För att underlätta arbetet bör en regional, men även flera kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet med att säkra grundvattentillgången skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades [7]. Det finns i dagsläget ingen regional övervakning av grundvattennivåer. Förhoppningen är att initiera ett program under 2019.

Vattenskyddsområden och bevarande av naturgrusavlagringar

Arbetet med att inrätta och revidera befintliga vattenskyddsområden fortsätter. Inget vattenskyddsområde har fastställts eller reviderats under innevarande år. Ett vattenskyddsområde är under handläggning för revidering och två för fastställande av nytt vattenskyddsområde. Det har även förts dialog under året med ansvariga kommuner om inrättande samt revidering av ytterligare två vattenskyddsområden (6).

Tillståndet och målbedömning för Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen av målet är oklar på grund av den bristfälliga kunskapen om miljöstatusen. För att uppnå målet om grundvatten av god kvalitet krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga. Grundvatten behöver också i högre grad än i dag beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11.

Grundvattnets kvalitet och kemiska status

Grundvattnet i länet är generellt av god kvalitet [3], men några grundvattentäkter ligger i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Denna bedömning har en osäkerhet då det för många av länets grundvatten saknas undersökningar. Det finns inte något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet och det regionala övervakningsprogrammet för grundvatten har bara pågått i några år, varför dataunderlaget ofta är bristfälligt för länets grundvatten. Vid revidering av den kemiska statusen utnyttjas även nationell miljöövervakning, kontrollprogram från verksamhetsutövare, underlagt till MKB vid prövningar samt genomförda screeningar. Detta till trots är det samlade dataunderlaget oftast bristfälligt. I samband med prövningar av nya verksamheter eller planer som berör grundvattenförekomster lyfts frågan kring aktuell miljökvalitetsnorm, om och hur den eventuellt påverkas och hur detta påverkar prövningen. Under 2018 har Länsstyrelsen i Örebro län genomfört grundvattenundersökningar från två privata brunnar. Inga värden översteg riktvärdet för grundvatten enligt SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2013:2) [4] och vattnet bedömdes inte innebära någon hälsorisk vid normal vattenkonsumtion enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten SLVF 2015:3 [5].

Kvantitativ grundvattenstatus Hösten 2017 och vintern 2017/2018 var nederbördsrika i länet. Sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin fylldes på mellan sommaren 2017 fram till maj månad i år. Sedan dess har det varit varmare och torrare än normalt [6]. Detta medförde att vattendrag torkade ut eller hade ovanligt låga flöden och att grundvattennivåerna varit mycket under det normala under framförallt sensommaren och hösten i stora delar av länet. Den kommunala dricksvattenförsörjningen klarade sig relativt väl, med några undantag för mindre grundvattentäkter i länets södra och mellersta delar. Det har kommit rapporter om sinande brunnar för privatpersoner från hela länet under sommaren. Det infördes inte några kommunala bevattningsförbud, däremot uppmanade fler kommuner om sparsamhet med vattnet.

Vattenskyddsområden och bevarande av naturgrustillgångar Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. Av befintliga skyddsområden skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning.

Under 2018 var det tillståndsgivna uttaget av naturgrus i länet 1 337 500 ton [2]. Det är en minskning sedan 2014, då det var 5 215 400 ton. Detta är en positiv trend och utveckling för att på sikt kunna nå detta delmål.

Referenser [1] SGU, https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2018/juni/helikoptermatningar-ska-hitta-grundvatten-i-orebro/ SGU

[2] Länsstyrelsen, Miljöreda

[3] Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lst.se

[4] Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten.

[5] Föreskrifter (SLVFS 2015:3) om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.

[6] https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/monYrTable.php?myn=12&par=nbdAvv

[7] Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12

Östergötland

Överlag bedöms kvaliteten på grundvattnet i Östergötland vara god. Arbetet med vattenskyddsområden går framåt och en regional vattenförsörjningsplan är fastställd. Kunskapen om länets grundvatten har ökat och de flesta grundvattenmagasin som används för kommunal vattenförsörjning provtas kontinuerligt.

Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet

Grundvattnets kvalitet Grundvattnet i länet har överlag god kvalitet. De vanliga kvalitetsproblemen är framförallt förhöjda värden av sulfat, klorid, växtskyddsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS). I närheten av några brandövningsplatser har höga halter av PFAS påträffats och ansvariga kartlägger nu omfattningen. Ett arbete med fokus på PFAS har genomförts, där länsstyrelsen och länets kommuner bland annat kartlägger potentiella förorenade platser samt befintliga provtagna platser. Fler vattentäkter provtas inom den regionala övervakningen.

Grundvattnets kvantitet Sedan år 2016 är grundvattennivåerna i länet mycket låga. Detta beror på mindre nederbörd och att grundvattenmagasinen därmed inte fylls på i kombination med varma och nederbördsfria perioder som under våren och sommaren år 2018.

Regionala åtgärder Länsstyrelsen har fört dialog med kommuner och sedan år 2016 sammanställt månatliga prognoser på vattentillgång/brist i samarbete med bland andra SGU och SMHI, samt kommunicerat utåt via olika informationskanaler. Fortsatt nivåmätning genomförs av länsstyrelsen i två magasin inom kalkkärr och Natura 2000-områden. Avläsning av befintliga mätvärden samt rapportering av data har genomförts. SkyTem35 mätningar har genomförts med fokus på grundvattentillgångar i länets västra delar med stora områden med sedimentärt berg. En rapport från mätningen förväntas komma under våren år 2019.

Kommunala åtgärder Hushåll med enskild vattenförsörjning har under år 2018 märkt av de låga grundvattennivåerna och vattenbristen, medan den kommunala vattenförsörjningen har klarat sig bättre. I delar av vissa kommuner råder bevattningsförbud. Cirka 15 procent av invånarna i länet har enskild försörjning. Vattenbristen och risken för en sådan har spridit sig och uppmärksammats i andra delar av länet och inte som tidigare endast begränsats till kusten. Kommunerna har påbörjat planering inför tänkbar bristsituation och tar ställning till hur de ska agera. Kontaktnät och organisation för att klara av framtida utmaningar har etablerats.

Bättre dataunderlag och samverkan

35 https://www.sgu.se/om-sgu/verksamhet/kartlaggning/hydrogeologisk-kartlaggning/flygmatningar-for-att-hitta-grundvatten-pa-oland/

Allt fler grundvattenmagasin övervakas och fler ämnesanalyser ingår. Samarbetet mellan Länsstyrelsen och kommuner inom den regionala miljöövervakningen har intensifierats och fler provpunkter provtas än tidigare.

Åtgärder för att säkra grundvattnet Åtgärder från myndigheter och kommuner I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram finns flera uppdrag till myndigheter och kommuner för att säkra dricksvattenförsörjningen. Arbetet med vattenskyddsområden pågår kontinuerligt i länet med inplanerade möten med kommuner som ska revidera sina gamla vattenskyddsområden. Länsstyrelsens tvärsektoriella dricksvattenarbetsgrupp har påbörjat sitt operativa arbete där det övergripande målet är att uppnå en robust dricksvattenförsörjning i länet. Greppa Näringen jobbar fortsatt med lantbrukare och ger råd om hur man kan minska läckage av växtskyddsmedelsrester till vatten och för att minska kväve- och fosforförlusterna.

Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet Målet kommer inte att uppnås till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för utvecklingen i miljön är svagt positiv eftersom kunskaperna om grundvattnets kvalitet och kvantitet succesivt förbättras, samtidigt som fler insatser görs för att skydda grundvattnet. Tillståndet för länets grundvatten är generellt bra, men lokalt förekommer problem med föroreningar och överuttag. Det behövs ökade resurser till miljöövervakning. Vattenbristen har lett till ökad dialog mellan olika aktörer i länet.

Grundvattennivåerna kan påverkas Överuttag av vatten i kombination med försämrad grundvattenbildning till följd av mindre nederbörd under höst och vinter kommer påverka länets tillgång på vatten. Länsstyrelsen bedömer att länet i dagsläget påverkas i begränsad omfattning av låga grundvattennivåer. Negativ påverkan av vattenbristen kan förväntas i huvudsak för enskilda brunnar, arter och habitat, samt möjligtvis kommunal vattenförsörjning, industri och lantbruk.

Fler vattenskyddsområden Löpande arbete pågår vad gäller vattenskyddsområden. Fler vattenskyddsområden behöver upprättas för de vattentäkter som saknar vattenskyddsområden och äldre vattenskyddsföreskrifter behöver uppdateras. Generellt behöver grundvattnet ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning. Flertal nya vattenskyddsområden är på gång i länet.

Mer resurser och samverkan Information om vattenförekomsterna och förslag till åtgärder finns samlat i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och i databasen VISS. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat skydd och status, förutsatt att åtgärderna kan finansieras. För att få en

säkrare bild av grundvattnets kvalitet och kvantitet behövs mer resurser till miljöövervakning och utökat samarbete med kommuner och mellan angränsande län. Även fortsatt nära samarbete med bland annat SGU är en viktig förutsättning för fortsatt utveckling. Vattenbristen har bidragit till ökat samarbete mellan länets aktörer och en bättre beredskap för låga grundvattennivåer.

Naturgrus har starkt skydd i miljöbalken

Ett arbete med en regional materialförsörjningsplan har påbörjats på länsstyrelsen. Materialförsörjningsplanen har följande fokus; Identifikation och skydd av naturgrusavlagringar som är viktiga för dagens och framtidens dricksvattenbehov.

Syftet med materialförsörjningsplanen är att analysera framtida dricksvattenbehov i förhållande till naturgrusbehov (behov av ballastmaterial)

Enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken får tillstånd till täkt av naturgrus inte lämnas om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Tillstånd till täkt av naturgrus får inte heller lämnas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan innebära försämrad vattenförsörjning. Genom införandet av denna paragraf ges naturgrusavlagringar ett större skydd vilket ökar möjligheterna till bevarande. Den nya lagstiftningen begränsar möjligheten till nya täkter och tar hänsyn till nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning samt värdefull natur- eller kulturmiljö. Kunskapen om alternativa ersättningsmaterial till naturgrus har ökat och som bra stöd för handläggare finns SGU:s rapport om ersättningsmaterial för naturgrus36.

36 Ersättningsmaterial för naturgrus - kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus SGU-rapport 2015:35