MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamiks. 20

Lena Olving kör så det ryker

med ingenjörerna på hightechbolaget

KPMG Sweden kpmg.se

No. 01–2014

KVALITET – välfärdsstatens nya modeord

SPECIAL: Skatten som världens ledare vill åt

MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamik

MAGNUS LARSSON om Ordet på modet på sidorna 22–25Revisor och expert inom kommun och landsting på KPMG

Ansvarig utgivare: George Pettersson, VD KPMG AB

Kontaktperson: Ellen HuitfeldtRedaktör, KPMG AB Tel: 08-723 94 32, ellen.huitfeldt@kpmg.se

Produktion: KPMG AB i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson

Art Director/Grafi sk form: Jenny Övrebö, Elina Anttila

Foto: Peter Jönsson, Allan Seppa, SNS och iStockphoto

Illustrationer: Elina Anttila och iStockphoto

Repro: Kaigan AB

Omslagsbild: Elina Anttila

De åsikter som förs fram i denna tidning är författarnas egna och delas inte nödvändigtvis av KPMG.

KPMG ERBJUDER branschspecifi ka och kvalifi ceradetjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med

1 600 medarbetare på 60 orter.

VIEW ÄR en tidning från KPMG som skickas till dig som kund eller till dig som på annat sätt visat intresse för KPMG. Har du funderingar kring någon av våra tjänster eller ämnena som berörs i tidningen är du varmt välkommen att kontakta våra experter på 08-723 91 00. Besök oss gärna på webben, kpmg.se eller följ oss via våra sociala kanaler, twitter/KPMGSweden, LinkedIn/company/KPMG-sweden, Facebook.com/KPMGkarriär.

Välkommen till ett nytt nummer av View,

ett magasin för dig som är intresserad av

näringsliv och samhälle.

Som revisorer och rådgivare, både globalt och

lokalt, ser vi många av de utmaningar som företag

och samhälle står inför. Detta magasin är ett sätt

att dela de insikterna med dig och bjuda in

initierade personer i diskussionerna.

Just nu förändras företagens spelregler på många

sätt, bland annat genom ett ökat tryck på infor-

mation, transparens och hållbarhet ur ett fl ertal

aspekter. BEPS (Base Erosion and Profi t Shift ing)

inom skatteområdet är ett sådant initiativ.

Off entlig verksamhet befi nner sig under ett hårt

förändringstryck, både från samhälle och från

brukare. Samtidigt fi nns det ökade krav på upp-

följning och kvalitet. Dessa frågor fi nns högt

på vår agenda inom KPMG och vi ser att våra

kunder har liknande utmaningar i många länder

världen över.

Vi kommer även att diskutera dessa frågor i

Almedalen där vi återkommer till fl era av dessa

ämnen. Vi hoppas på att se er där.

George Pettersson, Vd KPMG

Nya spelregler, nya utmaningar

LEDARE

Valfrihet är en demokratisk rättighet som krä-ver genomtänkta system och uppföljning. Metodval vid mätning av kundnöjdhet är väl-digt viktigt. Skickas enkäter till 95 åringar med demensdiagnos? Då får man tänka om, efter-som brukarundersökningar är en grundbult krävs fokus på ändamålsenliga metoder och kvalitetskontroll.

TINA ZETTERLUND om Bolagens skatter på sidorna 2–7 chef för verksamhetsområde Skatt på KPMG

Det är intressant att skattefrågorna fl yttar allt högre upp på företagens agendor. Skatt är numera en fråga på styrelsernas bord och dis-kuteras på en strategisk nivå. Debatten kring transparens och moral visar hur viktigt det är att ha funderat igenom sin skattesituation och att ha en skattepolicy på plats.

SARA LINGE om Kvalitet i välfärden på sidorna 22–25Rådgivare inom offentlig verksamhet på KPMG

DAVID PERRONE om OECD:s arbete på sidorna 8–9skatterådgivare på KPMG

Det är viktigt att vi aktivt arbetar med kvalitets-stärkande målsättningar och kontroller för att höja kvaliteten på välfärdstjänsterna. Den offentliga fi nansieringsmodellen måste utveck-las så att god kvalitet belönas och incitamenten att skapa ekonomisk vinst på bekostnad av kvaliteten minimeras.

OECD- initiativet BEPS (Base Erosion Profi t Shifting) är en intressant utveckling inom skatte området. Det är ett ambitiöst program, men också politiskt laddat. Det är därför svårt att i detta läge dra några riktiga slutsatser. Att det kommer bli förändringar kan vi vara säkra på och min rekommendation är att hålla sig uppdaterad inom området.

Georg Kell beskriver hur Global Compact dri-ver näringslivet mot en mer hållbar värld, han visar också hur fi nansmarknadens kortsiktighet är vårt största hot. Vi ser det också och det stora intresset från näringslivet kring integrerad rapportering <IR> handlar just om att visa investerarna hur det egna företaget skapar lång-siktigt värde.

0826 22

2014

Löpnummer: K3t7500ex/1306/1/T865

© 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a

member fi rm of the KPMG network of independent member

fi rms affi liated with KPMG International Cooperative (“KPMG

International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in

Sweden. KPMG and the KPMG logo are registered trademarks

of KPMG International Cooperative (“KPMG International”),

a Swiss entity.

02 SPECIAL: BOLAGSSKATTERBolagens skatter snart en CSR-fråga

08 SUPERUTREDARENOECD:s skattedirektör ritar om skattekartan

10 KORTSIKTIGT TÄNKANDEHållbarhet är inget för finansmarknaden

12 NOTERATGuide till appar och senaste nytt

14 HEMMA ÄR BÄSTSmåländska företag fnyser åt outsourcing

18 LÄSVÄRTFyra nya heta böcker

20 KRISEN INTE ÖVERFinancial Times Martin Wolf om Europa

22 ORDET PÅ MODETKvalitet – nu även i välfärden

26 PROFIL LENA OLVINGKör hårt med ingenjörerna

ÅSE BÄCKSTRÖM om Hållbart tänkande på sidorna 10–11chef för KPMGs Climate change and Sustainability Services

30 NYA KPMG CHEFENom framtidens revision

32 ÅRETS FRAMTIDA LEDAREChristoffer Carlsson paddlade hem segern

INNEHÅLL

02 14

1KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

SP

EC

IAL |

BO

ALG

SS

KA

TTE

R

Bolagens skatter i världens fokusFrån att ha varit en skatt som levt lite i skymundan har bolagsskatten fått

en medial och politisk uppmärksamhet av oanade mått. Inom OECD arbetas

det för högtryck med ett regelverk som ska försvåra för företagen att

skatteplanera bort bolagsskatten. Och redan nu pekas skatten ut som en

hållbarhetsfråga som de multinationella företagen inte kan ignorera.

Bolagsskatten är sannolikt den vanligast förekommande skat-ten som är föremål för någon form av skatteplanering. För fi nanschefen i ett större bolag

har bolagsskatten betraktats som en kostnad bland andra som ska minimeras i möjligaste mån. Sällan har ögonbryn höjts för det.

Men på senare år har ett fl ertal uppmärk-sammade fall i främst internationella medier skapat ett kolossalt medialt och politiskt tryck i frågan om bolagsskatterna:• I Storbritannien blev upprördheten stor

när det uppdagades att en rad stora ameri-kanska bolag knappt betalade bolagsskatt i landet trots betydande verksamheter där. Amazon, Google och kafékedjan Star-bucks kallades till parlamentet där de fi ck förklara sig. För Starbucks fi ck skattema-növern omedelbara konsekvenser då brit-terna röstade med fötterna och bojkottade de amerikanska kaféerna. För att blidka de uppretade britterna och förhoppningsvis minimera skadan meddelade Starbucks att bolaget frivilligt avstår från legitima avdrag för 2013 och 2014 vilket lär ska inbringa

10 miljoner pund per år till den brittiska statskassan.

• Även i USA har politikerna reagerat på företagens agerande. Apples vd kallades till senaten för att förklara varför företaget använder brevlådeföretag på Irland för att undvika amerikansk skatt. Tidningen Eco-nomist konstaterade att i USA hade 30 av landets största multinationella företag med samlade vinster på över 160 miljarder dol-lar nolltaxerat 2010–2012.

• Frivilligorganisationer, så kallade NGO:er (non-governmental organizations) har kunnat påvisa hur multinationella företag undvikit att betala bolagsskatt i fattiga utvecklingsländer genom långtgående skatteplanering. Summorna är så stora att de kan jämföras med biståndspengarna och frågan som ställts i den debatten är om det inte vore bättre att företagen betalade sin skatt än att länderna skickar bistånds-pengar.

• Skatternas etiska dimension har till och med fått regeringar på fall. Det fi ck förra vänsterregeringen i Danmark nyligen erfara när den ville sälja ut delar av det statliga energibolaget Dong Energy till

Goldman Sachs. Den amerikanska invest-mentbanken skulle sedan placera bolags-andelar i klassiska skatteparadis som Cay-man Islands, Luxemburg och den ameri-kanska delstaten Delaware.

• För svenskt vidkommande har debatten de senaste åren mest kretsat kring riskkapital-bolagens användning av räntesnurror. Med räntesnurror menas att bolagen lånefi nan-sierar sin verksamhet och investeringar med lån från andra koncernbolag. Det lån-tagande bolaget fi ck enligt tidigare lagstift-ning avdrag för räntekostnaden medan ränteintäkten togs upp av det långivande bolaget.

Men räcker det inte att företagen följer lagen? I en artikel i Skattenytt från år 2000, och åter-publicerad 2011 på grund av ämnets aktuali-tet, tar skattejuristen Bo Svensson vid Wist-rands Advokatfi rma upp frågan om rätt och moral med skattelagstiftningen som utgångs-punkt. Han börjar med att konstatera att i juridiken skiljer man mellan lagregler och moralregler.

Av Richard Björnelid

2 3KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

”En moralregel kan inte bli före-mål för rättslig prövning och utgör som regel en ’ickejuridisk’ norm hur vi handlar i vissa situationer”, skriver han. Men när han sedan kommer till skattefl yktsklausulen blir rågången inte lika glasklar.

I samband med införandet av skattefl yktslagen och vid senare ändringar av densamma diskutera-des och defi nierades i förarbetena centrala begrepp som skatteplane-ring, skattefl ykt och skattefusk:• Skatteplanering: Går ut på att

minska skatteunderlaget i linje med lagstifta-rens intentioner.

• Skattefl ykt: Underlaget för skatteberäk-ningen är korrekt angivet men underlaget har påverkats av åtgärder som syftar till att minska skatteuttaget i strid med andan i skattelagstiftningen.

• Skattefusk: Förfarande som medför oriktigt angivande av underlag för fastställande av skatt.

Att allt detta kommer upp till ytan nu har säkert fl era orsaker. Många länder släpar sig fram med höga statsskulder och globaliseringen har ökat möjligheterna för multinationella företag att helt eller delvis komma undan skatten. Å andra sidan har globaliseringen tvingat företagen att vara mer öppna med sin verksamhet.

”Transparensen gör att företag inte kan gömma sig någonstans. Numera fi nns det så många iaktta-gare – gammelmedier, NGO:er, sociala medier, mobiler som är upp-kopplade i realtid med inbyggda kameror och mikrofoner. Journalis-ter eller vem som helst kan sätta mobilen under näsan på en vd och fråga: ’Varför gör du så här?’”, säger Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert.

Bo Svensson: ”Om man är av den uppfattningen att rätten och moralen inte bör sammanblandas är frågan huruvida en trans-aktion omfattas av skattefl yktsklausulen enbart en juridisk fråga. Om man å andra sidan anser att skattefl yktsklausulen ger uttryck för en moralisk grundnorm, att man inte bör genom-föra skatteplanering som strider mot lagstift-ningens syfte, kan förfaranden som faller in under skattefl yktsklausulen betraktas som klandervärda.”

Han konstaterar att skattefl yktsklausulen är kontroversiell och att det inte fi nns några givna svar, och ställer frågan: ”Om moralen skulle utgöra en integrerad del av vårt rättssystem uppkommer naturligen frågan – vems moral ska äga företräde?

Bo Svenssons egen slutsats är att skatterättslig moral och etik inte bör integreras i rättsreglerna, men att de utgör en del av samhällsdebatten.

Finns det en risk för att sammanblanda etik och juridik så att moraliska övervä-ganden görs i rättstillämpningen? Hur ser Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket, på saken?

”När vi granskar deklarationer är det förstås endast utifrån lagstiftningen och om ett hand-lande ligger innanför lagens ram”, säger Inge-mar Hansson men tillägger samtidigt att Skatte-verket även har en uppgift att främja välfärd och drivs av visionen om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

”Vårt visionära mål är att inte behöva rätta en enda deklaration. De allra fl esta företagen håller heller inte på med skatteplanering, de vill fylla i sin deklaration rätt och skydda sitt varu-märke.”

Skatteverkets omfattande granskningar av ränteavdragen i bolagssektorn visar dock på många fall och verket noterar en överrepresen-tation av riskkapitalbolag där skatten tagits ned till nära noll. Omfattningen av externa lån vid företagsförvärv uppskattas till 300–400 miljarder kronor, en skatteplanering som enligt Skatte-verket utgör ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen.

”Ska vi göra transaktioner och deklarationer på ett sådant sätt att risken är att en domstol säger nej? Ska man agera i de här gråzonerna? En tänkbar ståndpunkt är att företaget inte vill ta den risken utan vara på den säkra sidan. Och ska företaget även om det vet att förfarandet ligger inom lagens ram använda ränteavdragen maximalt när både massmedier och alla andra ser det som omoraliskt?”

”Skatteverket tycker att det kan fi nnas anled-ning för företagens styrelser att överväga skatte-frågan ur ett hållbarhetsperspektiv, på samma sätt som man gör med till exempel klimatfrågan och mänskliga rättigheter. Ska man ha en skatte-policy som en del i CSR- och varumärkes-arbetet? Företagen har ofta en klimatpolicy som går utanför lagens krav, för att skydda varumärket.”

Att framhålla skattepolicy som en CSR-fråga är nytt för Skatteverket men att skatter kan vara en varumärkesfråga är känt sedan länge, menar han.

”Hela hållbarhetsarbetet handlar om att väga in mer än beräknade kostnader och intäkter genom att beakta risker. Men det är klart att det är svåra överväganden”, säger Ingemar Hans-son som tror att det inte ens bland dem som arbetar med hållbarhet är vanligt att se skatter som en hållbarhetsfråga.

Etikprofessorn Hans De Geer anser även han att bolagsskatterna inte setts som en CSR-fråga men att det börjar förändras, det handlar om stora summor som undanhålls i bolagsskatt världen över.

”När man väl fått syn på hur mycket pengar det handlar om kan man inte bortse från det, man kan inte bara låtsats som om det regnar.”

Exakt vilka belopp som det kan röra sig om är naturligtvis svårt att avgöra. Biståndsorgani-sationen Forum Syd uppger att enbart utveck-lingsländerna årligen går miste om cirka 160 miljarder dollar i skatte-intäkter som en följd av de multina-tionella företagens skatteplanering.

Kampen om infl ytandet förs i stor utsträckning via pressen och de sociala medierna och där går det ruskigt fort.

”NGO:erna är som blåslampor på företagen när det gäller CSR-frågorna. De sätter press på makt-havarna och de tillerkänner företa-gen ett moraliskt ansvar. Det kan ju förstås diskuteras om företagen kan vara moraliska aktörer. Men som i fallet med Starbucks kan du sluta köpa deras kaffe. Då är det omvärl-den som agerar moraliskt, männ-iskor attraheras av det som upplevs som bra och stöts bort av det som upplevs som mora-liskt tvivelaktigt.”

Företagen måste förstå hur CSR-begreppet fungerar, menar Hans De Geer. Det är inte en samlingsbeteckning för direktiv eller en rad regler för då hade det bara varit att lagstifta om saken. Det karakteristiska för CSR är att du gör något som går utöver det som du absolut måste och där kan du som bolag på ett intelli-gent sätt åta dig något som ligger i linje med din kompetens.

”De fl esta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del med-borgarskyldigheter som de måste axla.”

Görs en transaktion bara för att förfl ytta vins ten från ett högskatteland till ett lågskatte-land utan annan substantiell anledning än att få ner bolagsskatten så har man ett ansvar, menar Hans De Geer.

”Graden av eftertanke kommer in i bilden här, även om man inte hade uppsåt kanske man borde ha tänkt på att det kan få vissa konsekvenser.”

Även om företag som Starbucks som har kon-sumenten som slutkund är mest exponerade, anser Hans De Geer att inga företag kan slå sig till ro. Även business-to-business-företagen har

blivit väldigt uppmärksammade på renommé-riskerna. Och det går heller inte att agera kor-rekt på hemmaplan men inte borta.

”Företagen kan leva i den föreställningen, det har vi sett när det gäller korruption. Men det är just det som inte längre gäller, det fi nns inget

långt borta längre.”

Debatten om bolagsskatten har på sina håll varit större i andra län-der än i Sverige, och som CSR-fråga betraktad anser alla de som View har talat med att den ännu är i sin linda men att den ligger i start-groparna.

”Bolagsskatten började blir en CSR-fråga för ett och ett halvt år sedan, i Danmark och delar av Europa. Men i Sverige har frågan varit lite underskattad. Det är ett område som legat i skymundan, utan att det för den skull fi nns någon baktanke från bolagen. Men jag tror att vi bara är i början av

den här utvecklingen”, säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management.

Tina Zetterlund, skattechef på KPMG, gör en viktig distinktion mellan vad som är att betrakta som effektiv skatteplanering och vad som är aggressiv skatteplanering.

”Om företagen tidigare var beredda att ta risker genom att göra upplägg som rörde sig i en gråzon så känner vi numera att sådant är de inte längre intresserade av. De vill inte hamna på tidningarnas förstasidor”, säger Tina Zetterlund.

Men någon fråga som ligger på alla företags-styrelsers bord är skatten ännu inte.

” Jag tror att bolagens skattepolicy kommer att bli en naturlig fråga för en styrelse med tiden”, säger Tina Zetterlund.

Hur långt perspektiv det kan handla om beror enligt Sasja Beslik mycket på hur politi-kerna agerar:

”Mycket av kraven på transparens kommer från politiskt håll, så det beror på hur fort det går där.”

De fl esta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del medborgarskyldigheter som de måste axla.”Hans De Geer

Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management

”Hela hållbar-

hetsarbetet

handlar om

att väga in mer

än kostnader

och risker. Och att inte bara

beakta kortsiktiga åtgärder...”Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket

4 5KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

Färsk rapport om företagens förhållningssättNordea Asset Management har nyss sammanställt

en rapport om företagens förhållningssätt till bolags-

skatten efter att ha träffat och pratat med bolags-

jurister och företagsledningar i cirka tjugo bolag.

I rapporten konstateras att det fi nns risker för företagen att

undvika bolagsskatt. Särskilt i utvecklingsländerna där beho-

vet av intäkter till statskassan ofta är skriande riskerar företa-

gen att förlora folks förtroende och skada sina lokala relatio-

ner, och på lång sikt, även sina tillstånd att verka på den

marknaden.

Aggressiv skatteplanering ökar också risken för taxerings-

revision vilket kan leda till en ökad skattebörda. En konven-

tion som syftar till att förhindra skattefl ykt och undvikande av

skatt har antagits av mer än 60 länder, däribland samtliga

G20-länder och nästan alla OECD-länder.

Undersökningen visar att en majoritet av företagen hade

en skattepolicy, men ingen av dem publicerade den externt.

I allmänhet var transparens liten både på policy- och lednings-

systemnivå. En orsak är att företagen generellt sett inte har

en dialog med externa intressenter i ämnet då de senare inte

intresserat sig för det, en annan är att bolagsskattefrågor bru-

kar vara reserverade åt skatteadministratörer och specialister.

Nordea Asset Management rekommenderar företagen att:

• Ha en skattepolicy godkänd av styrelsen.

• Ta in ett yttrande om skatter i uppförandekod eller

hållbarhetspolicy.

• Ha en skattestrategi som inkluderar varumärkes-

och renommérisker.

• Publicera skattepolicy och/eller lämpligt yttrande

om principerna i policyn.

• Ha kontinuerlig dialog i skattefrågor med relevanta

intressenter.

Flera stora politiska initiativ har tagits på det internationella skatteområdet de senaste åren. G20-ländernas ledare har satt hård press på skatteparadisen att öppna sina bankkonton för insyn, vilket lett till en radikalt bättre informa-tionsgivning från banksektorn.

”Sverige har slutit ett mycket stort antal avtal med skatteparadisen, vilket har lett till en massa självrättelser”, säger Ingemar Hansson.

I viss mån är OECD:s stora skatteprojekt BEPS (Base Erosion Profi t Shifting) en fortsätt-ning på det arbetet. Beställningen av projektet kommer även denna gång från G20-ländernas ledare som inte längre tolererar urholkade skatte baser och skatteplanering som ibland får betecknas som aggressiv.

BEPS består av en samling handlingspunkter som syftar till att motverka erosion av skatte-baser som uppstår som en följd av främst multi-nationella företags skatteplanering (se artikel intill). Syftet är däremot inte att bekämpa illegalt undandragande av skatt.

”Jag tror att BEPS har en potential och att arbetet kan leda till förändringar som pressar tillbaka skatteuppläggen. Lagstiftningen har inte hängt med och det här är ett sätt att samla kraft och skaffa bättre skydd mot skatteupplägg genom lagstiftning och avtal mellan länderna”, säger Ingemar Hansson och tillägger att Sverige deltar aktivt i den här processen.

”Ur Skatteverkets synvinkel ser vi inte något större problem med handlingspunkterna. De är helt i enlighet med vår strävan att pressa till-baka skatteuppläggen. Den allra största vinsten med alla avtal med före detta skatteparadis är att det inte längre är någon affärsidé att dölja pengar i utlandet.”

I en analys om OECD:s arbete med BEPS-reglerna publicerad i Skattenytt 2013 skriver

David Kleist, jur dr i fi nansrätt vid Handels-högskolan i Göteborg, att ”de problemområden som pekas ut i rapporten är centrala för att begränsa multinationella företags möjligheter till skatteplanering. Sådan skatteplanering kan medföra att multinationella företag och natio-nella företag konkurrerar på olika villkor och kan också negativt påverka vanliga skattebeta-lares förtroende för skattesystemet.”

Vidare skriver han: ”Samtidigt får man hop-pas att OECD har den integritet som krävs för att stå emot det politiska trycket. Om det poli-tiska trycket på att beskatta multinationella företag hårdare kvarstår är det inte omöjligt att vi kan få se omvälvande förändringar på den internationella skatterättens område under de kommande åren.”

Tina Zetterlund kan se att det fi nns ett starkt åtagande att åstadkomma förändringar. Men hon tror inte att det kommer att bli helt enkelt att få de olika länderna att enas.

”Det fi nns till exempel olika uppfattningar mellan USA och Frankrike kring var nyttjande av digitala tjänster ska beskattas”, säger Tina Zetterlund som menar att om OECD ska gå i land med projektet kommer det att krävas kompromisser.

”Samtidigt måste det ske förändringar. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet.”

Om OECD skulle lyckas med BEPS kommer det att bli väldigt stora förändringar, anser Tina Zetterlund. Den svenska skattebasen kommer inte att på samma sätt som tidigare styras av svenska regler.

”Detta är den fråga som kommer att ligga högst hos skattecheferna i de internationella företagen”, säger Tina Zetterlund.

OECD har satt en tuff tidplan, på 24 måna-der ska en översyn av 100 års internationell lagstiftning göras samtidigt som det ska säkerställas att redan fungerade delar av lagstiftningen inte går förlorade. Det är många länder inblan-dade och det krävs enighet om man ska förändra reglerna.

”Om vi får en vettig infrastruktur betyder det att man i stora transnationella koncerner måste börja följa upp med någon typ av redovisning land för land för hur det går. Nu är vi där, i princip ska företaget betala skatt där de har sin verksamhet. Bolagen är väldigt känsliga för det som påverkar konkurrenskraften och därför kan det vara väldigt bra med ett regelverk som sätter en gemensam ribba så att vissa länder inte springer i väg och gör något på egen hand”, säger Hans De Geer som vill lägga till ytterli-gare en aspekt på hela skattefrågan:

Om OECD ska nå framgång med att driva skattefrågan måste man samtidigt driva kravet på en hygglig insyn i de offentliga delarna som ska ta hand om skatterna, så att skattepengarna inte hamnar i ett svart hål.

”Kravet är riktat både mot företagen och de offentliga administrativa organisationerna, som måste vara öppna och transparenta med vad de får in och vad de gör med pengarna. Om de får fortsätta att vara korrupta och icke redovisande då kan man inte ställa de kraven på företagen”, säger Hans De Geer.

Tina Zetterlund, skattechef på KPMG

Samtidigt måste det ske en förändring. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet.”Tina Zetterlund

6 7KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

’’Vi måste fi xa detta’’

”Det är en svår uppgift och en stor utma-ning. Å andra sidan fi nns det en väldigt stark politisk enighet om att vi måste fi xa detta.”

I en av honom själv författad artikel om vad BEPS är inleder han med att citera ett uttalande av John F Kennedy från 1961 där denne ifrågasätter företagens artifi ciella arrangemang mellan moder- och dotterbo-lag vad gäller sådant som internprissättning och transfereringar av patenträttigheter i syfte att komma undan bolagsskatt.

Likheterna med dagens situation är slå-ende, menar Pascal Saint-Amans, samtidigt som världen ser helt annorlunda ut jämfört med för drygt femtio år sedan.

”Det som är nytt är den dramatiska för-ändringen som följt med globaliseringen. Situationen är betydligt mer utmanande nu än den var på 1960-talet”, säger Pascal Saint- Amans.

Vilken roll har medierna och NGO:er betytt för BEPS-initiativet?”De spelar en mycket stor roll genom att göra denna fråga populär.”

Och de senaste årens ekonomiska kris?”Naturligtvis har den betytt mycket. Reger-ingarna har ökat skatterna för medborgarna samtidigt som dessa sett att det fi nns företag som inte ens betalar skatt.”

En grundtanke bakom BEPS är att multi-nationella företag ska betala en skatt som uppfattas som rätt, vilket kan förstås som att skatt ska betalas på bolagsvinster i för-hållande till det värde som skapas i ett land. Vad är rättvis skatt? ”Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt för att vi har ett föråldrat regelsystem. Vad rättvis skatt är vet inte jag. Det är upp till regering-arna att avgöra.”

Vissa ser erläggande av bolagsskatter ur ett etiskt perspektiv och som en ny CSR-fråga i likhet med till exempel korruption. Håller du med? ”Nej, bolagsskatterna är endast marginellt en CSR-fråga, och är inte alls i samma kate-gori som korruption som ju är illegalt. Viss aggressiv skatteplanering kan visserligen vara ett problem, men mer marginellt. Det

här handlar dock inte om brott. De gamla BEPS-reglerna är helt enkelt föråldrade och behöver förändras. Det här handlar om regeringarnas ansvar.

Hur ser du på risken att staterna kan ha olika syn på hur reglerna om bolags-skatterna ska utformas?”De kan ha olika perspektiv på frågan men samtidigt fi nns det en konsensus om att vi måste avgöra saken. Det är för tidigt att säga hur detta utvecklas.”

Hur lång tid kommer det att ta för ländernas regeringar att anta rekommen-dationerna och införliva dem i sina nationella regelverk? ”Det beror på. De är ju inte tvingade att göra det.”

Men vad är avgörande för framgång?”Vi måste få konsensus.”

OECD:s rekommendatio-ner brukar beskrivas som mjuka regler (soft rules) som bygger på att de ska antas och implementeras av medlemsländerna.

Skiljer sig BEPS-reglerna i något avseende från andra OECD-rekommendationer? ”Det som är ovanligt med dem är omfatt-ningen och målet med dem.”

Hur ser företagen på era förslag och är ni utsatta för deras påtryckningar?”Företagen är mycket involverade och medver-kar signifi kant. En del är förstås motvilliga.”

Är det några speciella branscher som är mer kritiska än andra, exempelvis de stora internetbolagen?”Nej, det är inga speciella branscher.”

Många amerikanska företag betalar minimalt med bolagsskatt genom att vara registrerade i Delaware. Motsvarande i Europa är Kanalöarna. Hur tacklar ni det?”Delaware och Kanalöarna handlar mer om transparens, man vet inte vem som ligger bakom ett bolag, och den frågan är inte så relaterad till BEPS.”

Vad är succéfaktorn för BEPS-projektet?”Att få rekommendationerna implemente-rade snabbt.”

Om det misslyckas – vilka blir konsekvenserna? ”Då får vi problem med dubbel taxering.”

 Pascal Saint-Amans och hans team av skatteexperter på OECD i Paris har kommit drygt halvvägs i arbetet med det så kallade BEPS-projektet. Det

var i juni 2012 som OECD fi ck i uppdrag av ledarna för G20-länderna att ta fram rekom-mendationer till nya skatteregler som ska göra det svårare för företag att skatteplanera bort bolagsskatten. Det som normalt kanske skulle ha getts tio år ska nu klaras av på mindre än tre år då planen är att OECD:s arbete ska vara klart 2015.

Skatteexperterna på OECD betar fortlö-pande av fråga efter fråga. När View får tag på Pascal Saint-Amans, som leder OECD:s stora skatteprojekt, är han mitt uppe i arbetet med att fi nna en lösning på den brännheta frågan om

hur företag inom den digitala ekonomin ska beskattas. Var har internetföretag som Google, Amazon och Facebook sitt fasta driftställe, vilket normalt är utgångspunkten för beskatt-ningen?

Ämnet hör till de knivigare frågorna som Pascal Saint-Amans och hans team ska lösa inom ramen för BEPS, som står för Base Erosion Shifting Profi t, vilket kan utläsas som eroderade skattebaser och förfl yttningar av vinster.

Men han vill inte göra någon åtskillnad mel-lan de 15 olika handlingspunkterna (actions) som BEPS omfattar.

”De är alla lika svåra”, säger han kort och som svar på nästa fråga om svårigheten att ro i land hela projektet:

av Richard Björnelid

Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt.”

Direktör vid OECD:s Centre for

Tax Policy and Administration.

Fransmannen Pascal Saint-Amans

började på OECD 2007 där han

spelade en nyckelroll i arbetet

med OECD:s agenda för skatte-

transparens i G20- ländernas kon-

text. Före utnämningen till direk-

tör var han sedan 2009 chef för

Global Forums transparens och

informations utbyte i skattesam-

manhang. Saint-Amans har en

examen från National School of

Administration (ENA), 1996, och

var anställd på fi nansdeparte-

mentet i Frankrike i närapå ett

decennium.

PASCAL SAINT-AMANS

Konsensus mellan länderna och

en snabb implementering av

reglerna är vägen till framgång

för OECD:s unika projekt om

bolagsskatter. Annars hotar mer

av dubbel taxering. Det säger

Pascal Saint-Amans, som leder

det svåra arbetet, i en intervju

för View.

SP

EC

IAL |

BO

LA

GS

SK

ATTE

R Detta är BEPS:BEPS, som står för Base Erosion Profi t Shifting (ungefär erosion av skattebaser och förfl ytt-ningar av vinster), är ett högprioriterat projekt som syftar till att täppa till hålen i ländernas internrätt och i skatteavtalen genom rekom-mendationer till staterna så att multinationella koncerner i slutänden betalar en skatt som upp-fattas som korrekt av samtliga berörda länder. Syftet är alltså inte att bekämpa illegalt undan-dragande av skatt.

OECD har identifi erat fyra områden om samman-

lagt femton handlingspunkter där koordinerade

åtgärder behöver vidtas:

• Strukturella förändringar av OECD:s modell-avtal. Idag ger de bilaterala avtalen möjlighet till

”treaty shopping”, vilket innebär att bolagsstruk-

turer skapas för att uppnå avtalsförmåner på ett

inte avsett sätt. Avtalens utformning har också

lett till att frågan om kopplingen mellan värde-

skapande och skattebelastning aktualiserats.

Defi nitionen av fast driftställe ses över och den

digital marknaden ska regleras.

• Förhindra aggressiv skatteplanering och miss-bruk av nationell lagstiftning. OECD:s arbete

för att förhindra aggressiv skatteplanering och

missbruk av nationell skattelagstiftning inriktas

på att neutralisera effekterna av användandet av

hybridinstrument och hybridföretag, att stärka

CFC-lagstiftningen, att begränsa rätten till avdrag

för räntekostnader i situationer där den motsva-

rande ränteintäkten inte beskattas alls eller med

en låg skattesats och att skapa en transparens

gällande koncerners skatteplanering.

• Internprissättning. OECD avser att utveckla regler

gällande internprissättning av diverse transaktioner

mellan närstående bolag, till exempel fl ytt av imma-

teriella rättigheter, allokering av risker och överskju-

tande kapital, samt andra högrisktransaktioner.

• Övrigt. OECD avser att utveckla multilaterala

instrument i syfte att på ett mer effektivt sätt

kunna göra förändringar i de bilaterala avtalen.

OECD avser även att effektivisera de olika för-

handlingsförfaranden som idag fi nns att tillgå. Ett

förslag är att koncerner själva ska lämna informa-

tion om vissa förfaranden och fakta kring de egna

bolagen i syfte att öka transparensen.

För att undvika att behöva omförhandla alla skatte-

avtal kommer OECD att undersöka möjligheten att

föreslå ett multilateralt skatteavtal eller i varje fall

ett multilateralt tillvägagångssätt.

EU har anslutit sig till BEPS-projektet och före-

slagit fl era ändringar, däribland i moder-dotterbolags-

direktivet när dess bestämmelser leder till dubbel

icke-beskattning, till exempel gränsöverskridande

hybridlån. EU väntas även att komma med förslag

hur utmaningarna kopplade till den digitala ekono-

min ska tacklas.

Faktaartikeln bygger på en artikel i Skattenytt (2014) av jur dr Jérôme Mousenego forskare vid Uppsala Universitet, och fakta från KPMG.

8 9KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

har vi nu bevis för. Men det är ingen quick fi x, det kräver uthållighet och ett starkt engage-mang inte minst från ledningens sida. Det fi nns tyvärr också brister i genomförandet – det är inte alltid man lever som man lär.”

8 000 företag kan tyckas mycket men Georg Kell erkänner att det är mindre än 10 procent av de möjliga kandidaterna. Dessutom tvingas man varje år utesluta ett antal företag för att de inte lever som de lär, alltså följer principerna. Genom åren har inte mindre än 4 000 företag tvingats lämna Global Compact, hälften av dagens antal medlemmar.

Kell talar engelska med en pikant tysk bryt-ning, det låter som att han har schweiziskt påbrå men det visar sig vara sydtyskt.

”Jag är bayrare, kommer från bergen.”

Kanske bidrar det till den seghet och uthållig-het som krävs för att arbeta med CSR-frågorna på högsta internationella nivå. Georg Kells stora utmaning idag är att försöka bryta den kortsiktighet som präglar de fi nansiella mark-naderna, och hotar de mödosamt vunna fram-gångarna för Global Compact.

”Den dåliga nyheten är tyvärr att den fi nan-siella industrin inte har blivit mer långsiktig. Den fortsätter att kräva kortsiktiga framgångar, trots den fi nansiella kris vi gått igenom. En färsk studie från Mc Kinsey visar att kortsiktig-heten snarast ökat de senaste åren. Det är ett verkligt hinder för de företag som vill allokera resurser för långsiktiga investeringar.”

Hur ska ni övervinna de hindren?”Principles for Responsible Investment, som är världens största organisation för investerare,

arbetare mycket med detta. Investerare och företagsägare förstår detta i teorin, att de måste se till nästa generations intressen. Men i prakti-ken lägger de ofta ut förvaltningen av sina pengar till den kortsiktiga fi nansindustrin. Jag tror vi måste hitta ett bättre språk för att kom-municera fördelarna för kapitalägare med ansvarsfullt företagande.”

Att rapportera om hur arbetet bedrivs är ett krav på era medlemmar. Hur kan revisonsföretag som KPMG bidra till det arbetet?

”Revisionsföretagen har en viktig roll. KPMG har exempelvis byggt upp en världsledande råd-givning när det gäller att utvärdera risker och fördelar med låga koldioxidutsläpp. Det är vär-

defullt att serviceföretag hjälper till här. En VD kan ofta förstå det långsiktiga värdet av en mer resurseffektiv koldioxidhantering, men hur detta sedan ska genom-föras i praktiken, det är sådant som rådgivningsföretagen kan bidra med. Jag tror att KPMG i dag har fl era hundra personer engagerade globalt i detta, det är betydelsefullt för oss.”

På vilket sätt kan rapporte-ringen utvecklas bättre?”Inte minst handlar det om att

göra det enklare för små och medelstora företag att delta i vårt arbete, ingenjörer och entrepre-nörer har inte precis i sitt DNA att fylla i rap-porter. Jag sitter ibland med ledare för mindre företag och förklarar de affärsmässiga förde-larna med att vara engagerad i antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. De har inga svårigheter att förstå och omfamna det. Sedan behöver vi utveckla metoder att rapportera hur företagen lever upp till det på ett enkelt sätt.”

”En viktig utmaning”, säger Georg Kell, ”är också att göra rapporteringen mer framåtblick-ande.”

”Vi har en arbetsgrupp som nu jobbar med framåtinriktade mål och uppföljningar. Genom att rapporteringen blir framåtriktad kommer också fi nansindustrin förstå oss bättre, den är ju också mer fokuserad på framtiden än det för-fl utna.”

Georg Kell, chef för FN:s Global Compact, har stått i spetsen för FN-sats-ningen sedan den lanserades av förre generalsekreteraren Kofi Annan för snart femton år sedan. Global Compact har utarbetat tio grundläggande principer för ansvarsfullt företagande, det som också benämns CSR (Corporate Social Responsibility – se faktaruta). De företag som vill

ansluta sig utfäster sig att följa principerna, och att varje år rapportera om hur man lyckats med att genomföra dem. I dag är mer än 8 000 företag världen över anslutna till Global Compact, däribland 155 svenska.

”Jag skulle tro att nästan alla de stora kända svenska företagen är medlemmar”, säger Kell och visar en lista där idel kända blågula storheter som Electrolux, H&M, Ica, Ikea, Skanska, SKF, Vattenfall och Volvo med fl era återfi nns.

”Svenska företag ligger i den absoluta framkanten när det gäller den tekniska utveck-ling som har bäring på miljö- och uthållighetsfrågorna, oavsett om det gäller låga

koldioxidutsläpp eller rent vatten. Sverige har också ett fantastiskt facit när det gäller sociala frågor. Men svenska företag är inte precis skryt-

samma i de avseendena. Jag tror de väljer att överprestera och underkommunicera”, säger Kell.

Han påpekar att inte mindre än 25 svenska företag är engagerade i Global Compacts ”Caring for Climate”, det speciella program för klimatfrågor som fi nns i organisationen. Även programmen för rent vatten och mänskliga rättigheter har lockat många svenska medlemmar. Dock är ännu inget svenskt företag med i den så kallade LEAD-gruppen, det fyrtiotal bolag som tillhör Global Compacts kärna av mest aktiva deltagare.

Storföretag i all ära, men utmaningen för Global Compact är nu att engagera även små och

medelstora företag i arbetet. Ett starkt argument för att få fl er medlemmar är de studier, senast från forskare vid Harvard Business School, som visar att framsteg i CSR-arbetet går hand i hand med ekonomiska framgångar.

”Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det,

Mänskliga rättigheter

1. Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga

rättigheter

2.Säkerställa att inte missbruka

eller överträda dessa

Arbetsliv

3.Frihet att organisera anställda och

rätt till kollektiva avtal

4.Eliminera alla former av

tvångsarbete

5.Avskaffa allt barnarbete

6.Eliminera diskriminering avseende

arbete och sysselsättning

Miljö

7.Främja en förebyggande hållning

till miljöutmaningar

8.Genomföra initiativ för ansvars-

tagande inom miljöarbetet

9.Främja miljövänliga teknologier

Antikorruption

10.Arbeta mot korruption i alla former däribland mutor och utpressning

Vårt största hot i dagFinansmarknadernas kortsiktighet är i dag det största hindret för socialt

ansvarsfullt företagande. Ansvarstagande kräver långsiktighet men fi nans-

analytiker och börsaktörer ser ofta inte längre än till nästa kvartalsrapport.

Hur vi ska komma runt detta är vår största huvudvärk i dag. Det säger

George Kell, chef för FN:s Global Compact, i en intervju för View.

GLOBAL COMPACTS 10 PRINCIPER

FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det.”

HÅ

LLB

AR

HE

T |

IN

TE

RV

JU

Finansmarknadernas kortsiktighet

Av Martin Haag

10 11KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

HÅ

LLB

AR

HE

T |

IN

TE

RV

JU – APPARNA SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG

CFO:n växer i betydelse

Dyrare att köpa ut börsbolag

HANDLA BILEN PÅ NÄTET REDAN I DAG!E-handel väntas öka i betydelse

även när det gäller bilar, på den

konventionella bilhandelns

bekostnad, enligt KPMG-rappor-

ten Global Automotive Executive

Survey. På etablerade marknader

kommer bilaff ären i allt högre

utsträckning att ske på biltillver-

karnas egna webbplatser, medan

bilhandlarna reduceras till uthämt-

ningsställen.

LJUS FRAMTID FÖR BILLIGA BILARBilindustrins premiumsegment

med bland annat märken som

Audi och BMW, spås växa under

de närmaste åren. Men även enkla

och fl ärdfria bilar som exempelvis

Dacia och Tata tar marknadsande-

lar, både på etablerade marknader

och tillväxtmarknader. Det stora

mittsegmentet, dit exempelvis

Volkswagen och Volvo hör, kom-

mer däremot att tappa i internatio-

nell betydelse under de närmaste

åren enligt KPMG-studien Global

Automotive Retail Market Outlook.

PENNINGTVÄTTpå styrelsens agendaBankernas arbete med att upptäcka

och anmäla misstänkt penningtvätt har

aldrig tidigare varit så omfattande och

intensivt som i dag.

Dock räcker det inte med att transak-

tionssystemen fi nns på pappret –

informationen måste dessutom konti-

nuerligt tolkas.

”Det svåra är att tillämpa rutiner i prakti-

ken, inte att ha dem på papper. Det

handlar om att hitta de praktiska lös-

ningarna för att identifi era sådant som

kan vara tecken på penningtvätt i den

dagliga verksamheten. Penningtvätts-

frågorna berör alla anställda, inte bara

de på compliance-avdelningen”, säger

Minela Hadziomerovic, expert på frågor

kring penningtvätt på KPMG.

Under de senaste årens tuffa konjunktur har många

fi nanschefer sparat pengar genom att, exempelvis

automatisera eller outsourca fakturahantering eller

löneadministration. Många kan därför nu lyfta

blicken och fokusera på mer strukturella grepp

kring operativ modell, beslutsstöd och strategiska

frågor. Det gör CFO-rollen mer intressant än på

länge enligt en KPMG-rapport som bygger på inter-

vjuer av 440 fi nanschefer i 15 länder.

År 2007 räckte det i snitt att bjuda 20% över börskurs (en vecka före budet) för att

köpa ut ett företag från en nordisk börs. I dag är siffran 44%. KPMG tror på relativt

dyra utköp från de nordiska börserna även 2014. Främst väntas industriella spelare stå på

köpsidan. Vid utköpsaffärer är det inte ovanligt att målbolagens aktier stiger redan innan

budet, en indikation på spekulation eller i vissa fall till och med informationsläckage.

Exempelvis lyfte rykten om ett bud från Volkswagen kursen i Scania med 17%

veckorna innan budet offentliggjordes.

Clear – To do-listor för människor på språng Appen Clear är perfekt för upptagna

personer som snabbt behöver struktu-

rera sin vardag. Med hjälp av denna

app gör du enkelt användar-

vänliga to-do-listor.

Dropbox – Kom åt dina fi ler var du än befi nner dig Med appen Dropbox arbe-

tar du mot en molntjänst

i stället för lokalt på datorns

hårddisk. På detta sätt kan du

enkelt komma åt dina fi ler,

oavsett var du befi nner dig och

oberoende av om du surfar på en

mobil, surfplatta eller desktop. Du

kan också enkelt dela dokument och

fi ler med vänner och kollegor.

Evernote – Kom ihåg allt, överalltAppen Evernote hjälper dig att samla och hitta allt som är viktigt, som

länkar och bilder, på ett enda ställe. Du kan även enkelt göra digitala

anteckningsböcker för olika events och händelser i livet eller på jobbet.

Feedly – Snygga RSS feeds med tidningskänsla Med hjälp av appen Feedly kan du samla dina RSS feeds i en enkel app

som presenterar artiklar med en snygg tidningskänsla.

Flipboard – Världens nyheter i magasinformat Appen Flipboard samlar världens nyheter och sociala nyheter i en vacker

tidskrift avsedd för din Android-telefon och läsplatta.

Känner du dig vilse i app-djungeln? Här får du

tipsen om apparna som förenklar din vardag –

allt från skatteverktyget Tax Rates Online till

träningshjälpmedlet RunKeeper.

KPMG Kunskapsbank – Mängder av kunskap på din iPadKPMG gör ett stort antal undersökningar och rapporter varje år. Nu kan du

enkelt nå dem via vår kunskaps-app för iPad. Du hittar den i Itunes genom

att söka på KPMG Thought Leadership.

Tax Rates Online – Världens skattesatser i fi ckan

Under våren/försommaren lanserar KPMG

skatteverktyget Tax Rates Online som app

för iPad och iPhone. Verktyget ger dig

möjlighet att jämföra skattesatser

både inom ett specifi kt land samt

mellan länder. I appen har du även

tillgång till all KPMG:s samlade

kunskap kring global och svensk

skatt, som undersökningar, rap-

porter och löpande nyhetsbrev

från KPMG:s skatteavdelning.

RunKeeper – Kom i gång och kom i form

Appen RunKeeper hjälper dig att

komma i gång och komma i form,

oavsett om du är nybörjare eller rutine-

rad motionär. Appen mäter med hjälp av

GPS den sträcka du ska springa (eller kanske

paddla eller cykla?) och håller dig uppdate-

rad om snittfart och avverkad distans.

Trello – Organisera dig själv!Trello är en smart app för mobil, läsplatta och desktop

där man enkelt kan organisera egentligen vad som

helst. Du kan exempelvis dela projektmappar med

andra och spara projektspecifi ka fi ler, bilder och län-

kar. Du kan även diskutera och samarbeta via

appen, som är perfekt både på kontoret och privat.

Trevi – Få ordning på dina foton Appen Trevi organiserar automatiskt dina foton

på ett smart sätt och med ett elegant gräns-

snitt. Du kan skapa tidslinjer för dina resor,

stadsalbum, en världskarta och dess-

utom dela snygga vykort.

HUR INFÖRLIVASUPPFÖRANDEKODEN?

KPMG:s rapport ”Codes of Conduct in the Swedish

business sector 2013” visar att hela 84 procent av

Sveriges 50 största börsbolag idag arbetar aktivt

med uppförandekoder. Men hur gör man för att

implementera uppförandekoderna i praktiken? Enligt

rapporten används allt från e-learning, olika sorters

utbildningar och bakgrundskontroller vid nyanställ-

ning till whistleblower-system. Det blir också allt

vanligare att använda sig av dilemmadiskussioner,

vilket kan vara ett användbart sätt att trycktesta det

interna regelverket och stärka kulturen.

”Allt fl er företag inser vikten av att skapa en mot-

ståndskraftig kultur där medarbetarna lever värde-

ringarna och kan omsätta regler i praktisk handling.

Vi ser en ökad efterfrågan på marknaden i dessa

frågor just nu”, säger Helena Mueller, på KPMG:s

Risk Consulting.

12 13KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

HÅ

LLB

AR

HE

T |

IN

TE

RV

JU

Hos oss är outsourcing ett skälls-ord. Vi har nog aldrig fastnat i fällan att tro att någon annan skulle vara bättre på att tillverka det vi har utvecklat här.

Det säger Henrik Axelsson, produktionstek-nisk chef på Nibe, ledande producent i Europa av värme pumpar och braskaminer med säte i småländska Markaryd.

Nibe har envetet och målmedvetet satsat på att tillverka sina produkter på samma plats som de utvecklats. Henrik Axelsson menar att på sikt riskerar företaget att tappa utvecklingskraft om man bryter den kedjan, att återföra erfarenheter från produktionen till utvecklingen och vice versa är avgörande för framgång. Att lägga produktio-nen någon annanstans i världen riskerar att bryta den kommunikationen och kan leda till dyrare snarare än billigare produkter, framhåller han.

När Nibe för några år sedan skulle uppföra en ny fabrik för tillverkning av braskaminer var det aldrig tal om att lägga den någon annanstans än i Markaryd, även om många av de företag man konkurrerar med tillverkar sina produkter i östra Europa och andra regioner med vanligen betydligt lägre kostnadsläge än Sverige.

”Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fi ngrarna där”, säger Henrik Axelsson. Han framhåller lönesystemet på företaget med

prestationsbaserade lönesystem (ackord) som starkt bidragande till den goda produktiviteten. Nibe har också automatiserat tillverkningen där det är ekonomiskt lönsamt.

”Ändå har vi inte lägre löner än andra, snarare tvärtom”, säger Henrik Axelsson.

När andra pratar kostnader pratar Nibe tid. Tiden det tar att utveckla en produkt, producera den och nå marknaden är ofta avgörande i den hårda konkurrensen. Att minimera den tiden är minst lika viktigt som ett rent kostnadstänkande, framhåller han.

Om trenden i svensk industri under en rad av år har varit att fl ytta ut produktion till länder med lägre kostnader, främst löner, så har den vänt de

senaste åren. Alltfl er svenska företag väljer nu att ta hem produktion till Sverige, trots kostnadsläget och i vissa fall långa avstånd till marknaderna. Termen ”outsourcing” har fått sällskap av ” reshoring”.

Ett uppmärksammat exempel är Ostnor i Mora som tillverkar kranar och blandare till kök och badrum under de välkända varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur. Ostnor har valt att ta hem produktion som tidigare skedde i Kina till Mora, något statsminister Fredrik Reinfeldt före-visades när han besökte företaget förra sommaren. Ostnor har lyckats att effektivisera produktionen i fabriken i Mora, vilket gör att inköp från Kina inte längre är lika lönsamt.

”Vi menar att vår konkurrenskraft blivit så mycket bättre. Flexibiliteten är också mycket större med produktion i Mora. Tidigare tvingades vi köpa väldigt stora serier från Kina, kanske fylla en container med 20 000 enheter. Nu kan vi produ-cera efter vår faktiska efterfrågan”, säger VD Claes Seldeby.

Ostnor har framgångsrikt implementerat det så kallade lean-konceptet i sin tillverkning. Då gäller det att binda så litet kapital som möjligt. Att köpa in produkter från Kina i stora serier som transpor-teras under lång tid på båt binder mycket mer kapital än att tillverka i små serier i Sverige.

En annan faktor är kvalitetskontrollen, som blir bättre med tillverkning i egen regi.

Outsourcing – ett skällsord i SmålandSvensk industri har lärt läxan och blivit mycket bättre på att producera hemma de

senaste åren. Nu talas det om reshoring i stället för outsourcing, alltså fl ytta hem

i stället för att lägga ut tillverkningen. I dag är det inte kostnadsskäl utan snarare

marknadsskäl som avgör om företag väljer att lägga sin tillverkning utomlands.

”Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fi ngrarna där.”Henrik Axelsson, produktionsteknisk chef Nibe

” Nu kan vi producera efter vår faktiska efterfrågan.”

Claes Seldeby, VD Ostnor

FO

KU

S |

OU

TS

OU

RC

ING

Av Martin Haag

14 15KPMG View #1 2014

Det är också en fråga om varumärkets trovärdighet.”Våra varumärken står för ett svenskt ursprung. Då ska produk-

terna också vara tillverkade här”.Exemplen från Nibe och Ostnor bekräftas av aktuell forskning. ”Det fi nns i dag en mycket större starkare tendens till hemfl yttning

av produktion till Sverige än för tio-femton år sedan. Men fortfa-rande är trenden mot utfl yttning något starkare”, säger Lars Bengts-son, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.

Forskare från högskolan i samarbete med kollegor från bland annat KTH och Handelshögskolan i Stockholm har gjort omfattande enkäter med inköps- och produktionschefer inom 260 industriföre-tag och har en ganska bra bild av vilka faktorer som styr hemfl ytt-ning respektive utfl yttning.

”Det är främst tre saker som talar för hemfl yttning: kvalitets brister i inköpen, höga logistiska kostnader samt ökade krav på fl exibilitet och kundanpassning”, säger Lars Bengtsson.

Det blir allt kortare ledtider mellan nya modeller och uppdaterade specifi kationer, vilket gör att det är en stor fördel att ha korta avstånd i tid och rum mellan produktutveckling och produktion inom tillverkningsindustrin. De industriella ekonomerna vid Högskolan i Gävle pekar på det viktiga samspelet mellan produktutveckling, produktion och underleverantörer.

För utfl yttning talar å andra sidan lägre tillverkningskostnader. Men om företagen tidigare var ganska ensidigt fokuserade på de rena tillverkningskostnaderna så tittar de på betydligt fl er faktorer i dag.

”Det ser ganska hoppfullt ut. Den globala konkurrenskraften beror alltmer på innovationsförmågan, och här ger den kunskaps intensiva verksamheten i Sverige försteg”, säger Lars Bengtsson.

Svenska företag är också mycket bättre på att involvera kompe-tenta leverantörer i verksamheten än företag i andra länder.

På senare år har dessutom produktionen i Sverige blivit mycket effektivare vilket minskat tidigare kostnadsnackdelar. Enligt studierna från Högskolan i Gävle fanns det för tio år sedan oerhört mycket mer att göra i utveckling mot så kallad lean-produktion i svensk industri. Då hade kanske 25 procent av företagen kommit någonvart. Sedan dess har industriföretagen tagit stora kliv framåt mot effektivare och snålare produktion.

”Den potential för förbättringar som fanns har nu realiserats. Men fortfarande har vi en nackdel i långa avstånd till marknaderna”, konstaterar Lars Bengtsson.

Ett av många bidrag till utvecklingen är det så kallade Produk-tionslyftet för lönsam produktion i Sverige som initierades av Tek-nikföretagen och IF Metall för åtta år sedan. Med stöd av experter och universitet och högskolor har mer än 170 svenska företag fått hjälp med att effektivisera produktion i linje med lean-konceptet, det vill säga snål och optimerad resursanvändning.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Direkta lönekostnadernas andel av en produkts totalkostnad i Sverige Produkter (exempel)1. Gräsklippare (mindre, som man skjuter fram)

2. Gräsklippare (större, som man skjuter fram)

3. Åkgräsklippare

4. Mobiltelefon

5. Surfplattor

6. Duschkabin

7. Värmepumpar (medelstora)

8. Köksfl äktar

9. Snöskotrar

10. Gaffeltruckar (medelstora)

Faktorer som påverkar monteringskostnaden• Komponenter att montera

• Antal beslag / skruvar

• Antal komponenter att montera per arbetsstation

• Antal arbetsstationer

• Tid per monteringsstation

• Kostnad per monteringsminut

• Produktkostnad

• Typ av monteringsverktyg

• Effektivitetsnivå

Lönekostnaderna ligger ofta under 10 procent av en produkts totalkostnad. Andra faktorer väger tyngre.

Faktorer som påverkar en produkts kostnader – löner (industriarbetarlöner)

”Slutsatsen är ganska entydig, det går ofta att räkna

hem fortsatt industri-produktion i Sverige.”Christer Johansson, ansvarig för operationell due diligence vid bolagsförvärv, KPMG

KPMG har de senaste åren analyserat fl er än 50 projekt där såväl kostnader som för- och nackdelar med att pro-ducera i olika länder tas hänsyn till och slutsatsen är att företagen i många fall knappast tjänar något längre på att lägga produktion i Asien.

”Det har länge varit ett ensidigt fokus på de rena pro-duktionskostnaderna”, säger Christer Johansson, ansva-rig för operationell due diligence vid bolagsförvärv.

Visserligen kan lönekostnaderna vid outsourcing vara lägre. Men lägger man till kostnader för logistik och transporter, importtullar och effekter av bundet kapital kan de ofta vara högre än besparingarna på direkta löner. Och på senare tid har också lönerna i exempelvis Kina stigit snabbt, med 12–13 procent om året, vilket i många fall utjämnat de tidigare kostnadsfördelarna för outsour-cing. Viktiga delar som kvalitetskostnader påverkar också, samt inte minst tillgången till produkter. Att ha leveranstider på 2–3 månader på produkter från Asien, kan i många fall betyda att ett bolag förlorar viktiga order i stället för att ha en något dyrare produktion i Sverige men där leveranstiderna är korta och effektiva.

Det fi nns också en tilltagande kritik mot de stora skill-naderna i arbetsvillkor mellan arbetare i Asien och köpar-länderna i väst. Konsumenterna accepterar inte längre att köpa produkter som tillverkas under undermåliga förhål-landen. Uppmärksamheten kring klädfabriker i Bangla-desh och elektronikproducenter i Kina är exempel på det.

”Slutsatsen är ganska entydig, det går bra att räkna hem fortsatt industriproduktion i Sverige”, säger Christer Johansson.

Argumenten för outsourcing förändras I framtiden handlar det mer om att närma sig nya stora marknader

än att köpa in billigt. Här är sju viktiga saker att tänka på när ett

beslut ska fattas om var produktionen ska förläggas.

1.

Följ inte bara strömmen och gör vad andra gör! En fl ytt av produktion måste byggas på en analys av alla relevanta faktorer.

2. Utmana dina antaganden! Gör känslighetsanalyser om verkligheten skulle bli 5 procentenheter bättre

eller sämre än vad du räknar med.

3. Väg in varje kostnad! Dolda och svåråtkomliga kostnader som växelkurser, skatter, overheads kan

påverka slutkalkylen kraftigt. Tänk på att tid också är en kostnad, att snabbt

fi nnas på marknaden med produkten är ofta lika viktigt som prislappen.

4. Tänk på dina viktigaste marknader. Det kan vara motiverat att tillverka i ett annat land för att där fi nns en viktig

marknad i dag eller i morgon. Electrolux tillverkar i Kina och Thailand för att man

också ser en stor framtidsmarknad där samtidigt som produktion dras ner i

Europa och Nordamerika.

5.

Det handlar inte bara om tillverkning. År 2025 kan utvecklingsländerna komma att stå för 70 procent av den globala

efterfrågan, det fi nns marknadshänsyn att ta vid beslut om produktionen.

6.

Bortse inte från CSR! Att inte beakta det sociala ansvarstagandet kan skada varumärket. Tillverkning

nära marknaden är oftast det miljövänligaste alternativet.

7. Lägg inte alla ägg i en korg! Man behöver inte tillverka allt i ett och samma land. Att sprida produktionen

kan utjämna risker med fl uktuationer i konsumenternas efterfrågan, politisk

stabilitet och växelkurser.

”Vi kan konkurrera med kunskaps-intensiv verksamhet.”Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

16 17KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

10 tips när du säljer ditt företag

Fyra måsten på ditt nattduksbord

Konjunkturen pekar uppåt och företags affärerna på börsen tar fart. Kanske är även du engagerad i ett företag på väg att säljas? Här är tio råd för en lyckad säljprocess från Jonas Lundgren, ansvarig på KPMG för fi nansiell rådgivning till små och medelstora företag.

1 Börja säljprocessen

i tid.

2 Skaffa en bra projektledare internt

eller externt.

3 Välj rådgivare och bollplank med

omsorg.

4 Odla en egen personlig relation

med de inblandade – det behövs när

timman blir sen.

5 Tvinga fram ett samarbete mellan

jurister, bankfolk och interna personer

inblandade i säljprocessen. Alla är

experter på sitt men kan också

behöva styras så att de fokuserar på

relevanta saker.

6 Skatt – komplicerade upplägg

kan lätt bli översmarta och skrämma

motparten.

7 Angrip värdefrågan så snart som

möjligt – fi nns inte en samsyn om

pris och struktur hjälper inga avtal i

världen.

8 Var transparent – visa upp eventuella

problem tidigt i processen i stället för

att låta dem bli negativa överrask-

ningar som skapar misstro.

9 Lägg energi på att förstå mot-

partens problem och

lösningsförslag, det

kommer att underlätta

förhandlingen.

10 Ha bra sittfl äsk – parterna blir

sällan överens direkt.

Moms i den digitala världen

Vad händer på KPMG? Det fi nns många sätt att hålla sig upp-daterad om vad som händer inom KPMG. Här är några tips:

1 www.kpmg.se eller www.kpmg.com – här hittar du bland annat nyheter,

rapporter och seminarier.

2 Det kanske snabbaste sättet att följa KPMG och debatten kring revision,

rådgivning och skatt är att följa KPMG

på Twitter och LinkedIn – twitter.com/

KPMGSweden, www.linkedin.com/

company/kpmg-sweden.

3 Följ spännande profi ler inom KPMG-världen, såsom:

• Yvo De Boer, @yvodeboer_KPMG,

tidigare Executive Secretary för FN:s

klimat konvention, numera rådgivare

inom klimat- och hållbarhetsfrågor

på KPMG.

• Willy Kruh, @WillyKruh_KPMG,

Global Chair, Consumer Markets på

KPMG, rådgivare och revisor för

många multinationella bolag.

• Michael Hastings, @LordHastings,

Global Head of Citizenship, KPMG

International och vice ordförande

i World Economic Forums Global

Agenda Council – the Future of Civil

Society.

• Adam Bates, @AdamBates_KPMG,

Head of Foresight and Innovation på

KPMG i Storbritannien.

4 Prenumerera på våra nyhetsbrev, till exempel.

• Financial Reporting News, de senaste

nyheterna rörande fi nansiell rappor-

tering.

• KPMG TaxNews, de senaste nyheterna

inom svensk och internationell

skatterätt.

• Perspektiv, ett nyhetsbrev för mindre

och medelstora företag.

• Blickpunkt, för dig som är verksam

inom försäkring.

I den snabbt växande internetekonomin med gränslösa plattformar och virtuell valuta måste även moms- och skatteregler hänga med. I dags-läget missgynnas ofta handel med digitala tjäns-ter och appar av föråldrade skatteregler. Efter-som de nationella skattemyndigheterna inom EU tolkar och beskattar samma digitala tjäns-ter på olika sätt kan det leda till dubbelbeskatt-ning i vissa fall.

På momsområdet träder den 1 januari 2015 nya EU-regler i kraft som gäller omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. För att på bästa sätt möta de nya kraven bör du redan nu fundera över hur de kommande reglerna påver-kar ditt företag och förbereda för en förändrad hantering i momsrapporteringen.

Italiens och Greklands ekonomier kommer att stag-

nera under en lång tid. Fem tio eller tjugo år, det är

omöjligt att förutsäga. Länderna är inte preparerade

för en modern ekonomisk integration. De har så

mycket inhemsk korruption och deras företag klarar

inte av att konkurrera på den globala marknaden.”

Daniel Gros,

direktör Centre

for European

Policy Studies

(CEPS), en av

talarna på KPMG

Economic Forum

Fientliga bud (SNS Förlag, 2014)

av Sophie Nachemson-Ekwall

Teorierna, maktspelet, kortsiktigheten – så lyder undertiteln till före detta ekonomijournalisten Sophie Nachemson-Ekwalls bok. Med utgångspunkt från budstriderna i livförsäkringsbola-get Skandia och lastbilstillverkaren Scania visar författaren hur lätt det är att köpa svenska börsbolag. Nachemson-Ekwall anser det inte vara rimligt att endast de nuvarande aktieägarna ska besluta om ägandet i våra största börsbolag och ger i boken förslag på förändrade uppköpsregler.

Att dansa med vargar (Ekerlids Förlag, 2014)

av Bertil Torekull

Närheten till fyra patriarker i svenskt näringsliv – Peter Wallen-berg, Ingvar Kamprad, Albert Bonnier och Jacob Palmstierna – ramar in journalisten och författaren Bertil Torekulls nya bok. I skildringarna av företagsledarna väver författaren in sig själv, som slaven i relationen till slavägaren, så som bokens undertitel lyder. Torekull är en god berättare och har aldrig varit rädd för att sticka ut.

Big Data at Work (Harvard Business Review Press, 2014)

av Thomas H Davenport

Big data är de senaste årens buzzword inom informationstek-nologin. Men att begreppet både har substans och allmängiltig-het berättar Thomas H Davenport, författare till bästsäljande Competing on Analytics. Han redogör för vad big data är, hur den används och vilken nytta den kan göra för dina affärer.

The Second Machine Age (W W Norton & Company)

av Erik Brynjolfsson och Andrew McAffe

När robotarna tar över – talar vi om skapandet av Franken-steins monster eller smarta maskiner som vi har nytta av? Frå-gan ställs av två MIT-forskare inom den digitala industrin, och svaret är förstås det senare. Världen kommer att få uppleva två av de mest fantastiska händelserna i människans historia: ska-pandet av den verkligt intelligenta maskinen och förbindelser mellan människor via ett gemensamt digitalt nätverk. Den som lever får se.

18 19KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

EK

ON

OM

I |

INTE

RV

JU

 Det är med en något butter uppsyn som Martin Wolf anländer till KPMG för den här intervjun. Möjligen kan det bero på den i

hans tycke undermåliga komforten under fl ighten från London till Stockholm med ett skandinaviskt fl ygbolag.

”Inte ett dugg bättre än Ryanair. Tur att jag inte betalade biljetten själv”, säger Financial Times berömde krönikör.

Samtalsämnet bildar ofrivilligt en brygga till inledningsfrågan om det fi nns något hopp för gamla Europa. Martin Wolf rör om lite för-strött med skeden i kaffekoppen, gör en paus som känns som en evighet innan han till slut får fram ett ”Aaah, that’s a very good question”.

Martin Wolf är journalisten som skärskådat den ekonomiska politiken i Europa i otaliga krönikor, som inte drar sig för att kalla brittiska premiärministrar för idioter eller ge dagens ”mediokra elit” en känga för hanteringen av fi nans-och statsskuldskriser.

”Jag kan ju göra det eftersom jag sitter vid sidlinjen”, säger han skrockande.

Martin Wolf gillar verkligen sitt Europa med dess välfärdssystem och anständiga behandling av sina medborgare. Men när det kommer till kontinentens ekonomiska tillstånd och fram-tidsutsikter jämför han Europa med andra stora civilisationers tillbakagångar, som Kinas på 1200- och 1300-talen.

”Där fi nns hopp för Europa i den meningen att jag inte tror på en katastrof, en kollaps, eller slutet för Europa, även om jag inte kan vara helt säker på det. Men jag ser heller inte att det skulle fi nnas något hopp för en verklig dyna-mik”, säger Martin Wolf.

Inte helt säker säger du?”Jag tror inte att krisen i eurozonen är över. Skuldsituationen i södra Europa är mycket

skör. Tillväxtutsikterna är låga, delvis för att den inhemska efterfrågan inom eurozonen är mycket svag. Samtidigt ger inte kärnländerna något bidrag alls. Eurozonen förlitar sig helt och hållet på att drivas av en extern efterfrågan, vilket den som ekonomi betraktad är alldeles för stor för.”

När Martin Wolf beskriver Europas problem ur det korta perspektivet är det de krisdrabbade ländernas skuldsättning, tillsammans med efterfrågekollapsen, som är mest bekymmer-samt och det som kommer att hänga kvar i generationer. Den låga infl ationen i eurozonen, nu närapå defl ation, förvärrar skuldsituationen. Den gör det omöjligt att reducera skulderna och driver upp räntorna som i sin tur håller till-baka tillväxten.

”Jag tror att alla länderna i eurozonen har olika svagheter, och i fallet med Grekland anser jag att en skuldrekonstruktion är oundviklig. Det är bara en fråga om tid. I de andra fallen är det inte oundvikligt, men Italien har en struktu-rellt låg tillväxt, en otroligt hög skuldsättning i den publika sektorn.”

Men är inte italienarna vana vid den situationen?”Jo, men det har blivit mycket värre. Skulderna har ökat med 30 procent sedan fi nanskrisen. Men visst, de kan leva med det så länge rän-torna är tillräckligt låga”, säger britten som fi n-ner klart lägre skulder i den publika sektorn i Spanien men fortfarande höga i den privata, och vad gäller Portugal och Irland fortsatt höga skulder i såväl den publika som privata sektorn.

Sett ur ett långt perspektiv har Europa sakta men säkert gått tillbaka i förhållande till stora delar av omvärlden. Han pekar på att Europa år 1910 svarade för hälften av världens samlade ekonomi, i dag är kontinentens andel blott en femtedel.

”Det är normalt och förväntat och den relativa andelen kommer sannolikt fortsätta att minska. Vi har inte så värst stora möjligheter att göra bättre ifrån oss än andra världsdelar. Nu är det i stället de som får möjlighet att blomstra”, säger han.

På medellång sikt ligger Europas svaghet i den låga tillväxten och produktiviteten, där han anser den senare vara mest problematisk.

”Europas låga produktivitet speglar demo-grafi n. Vi har en åldrande befolkning men kan inte tvinga folk att skaffa fl er barn. Till en viss del kan situationen lindras av en ökad invand-ring, men den kan också komma att betyda mer problem.”

Europa, fortsätter han, producerar fortfa-rande en mängd varor som omvärlden efterfrå-gar och är än så länge världens största exportör (med Kina hack i häl), främst tack vare företa-gen i kärnländerna och i norra Europa. Många av de europeiska företagen är också dominanter inom fl era teknologiska branscher.

”Men länderna har denna svaghet i produkti-viteten och en till den associerad svaghet i inno-vation inom de högteknologiska områdena. Sverige är dock ett undantag. Men jämför med hur mycket USA lägger ner på innovation så har USA gjort det bättre än Europa de senaste 20–30 åren.”

Eurozonens ekonomi har krympt sedan fi nans-krisen slog till 2008. Återhämtningen är mycket svag, betonar han. Den inhemska efterfrågan har gått ner med runt 5 procent jämfört med före fi nanskrisen. Tysklands ekonomi har befunnit sig i stagnation i tre år.

”Så långsiktigt har vi en relativ tillbakagång, i ett medellångt perspektiv har vi ett teknolo-giskt produktivitetsgap och på kort sikt har vi en efterfrågekollaps. Det är ganska deprime-rande.”

Hur kommer den här situationen att påverka relationerna mellan länderna?”Jag vet inte. Det är den svåraste saken att bedöma. Engagemanget för länderna att vara kvar i eurozonen och för att få det att fungera har varit mycket starkare än jag trott. Alla län-der har till en extraordinär grad anammat den tyska synen på hur ekonomin ska skötas. Jag tror inte att de har gjort det för att de tvingats, utan för att det är vad de faktiskt tror på. Detta är eurozonens kitt”, säger Martin Wolf som samtidigt ser en fara i att radikala reformer kommer att utebli då alla ändå vill hålla ihop.

Hur ser du på bankunionen – kommer den att fungera?”Jag anser att ECB:s reglering av banksystemet och stödmekanismer stärker eurozonen. Men

bankunionen är väldigt begränsad. Det är inte en full bankunion så som jag ser det då den saknar en central fi skal back-up, vilket jag tycker är nödvändigt. Och det står heller inga stater bakom bankunionen.”

Martin Wolf pekar också på att banksyste-met som sådant är mer nationellt än europeiskt och att konsolideringen i branschen har ute-blivit.

”En förändring i riktning mot ett mer mark-nadsbaserat fi nansiellt system vore önskvärt. I slutet av den här perioden av justering förväntar jag mig att inom kanske tio år kommer bank-sektorn inom eurozonen att ha krympt. Den processen kommer dock att bli ett problem.”

Finns det någon kur för Europa?”Vi måste vara realistiska. Länder är produkter av deras förfl utna och de ändrar sig inte plöts-ligt till att bli något annat, annat än om de utsätts för press från extrema händelser. Europa är en åldrande kontinent, det kommer inte att ändras. Europa efter kriget är en stor succé. Men det är i huvudsak en konservativ region i världen som försöker att bevara allt det fantas-tiska vi har. Vi omfamnar inte förändringar, en del av våra länder är till och med intensivt emot det. Det kommer vi inte att ändra. Vi är inte bra på att skapa nya företag. Jämför med USA som har långt fl er företag som inte fanns för 40 år

sedan. Det är en bra indikation på transforma-tion. Och några av våra nya succéer har fallit bort, titta på Nokia”, säger Martin Wolf och pekar på en mängd hotade industrier, däribland stora delar av den europeiska bilindustrin.

”Så Europas jobb är att hantera en åldrande konservativ region så bra som möjligt. Det är tyvärr vad jag tror. Och vissa delar av Europa kommer att klara det bättre än andra. Norra Europa har gjort det bättre än södra. Den nord-sydliga skiljelinjen är mycket störande. Sedan har vi förstås de geopolitiska utmaningarna, med en ganska instabil zon kring Ryssland, och vi har en extremt instabil muslimsk zon i söder och sydost, och som bara förvärras.”

Fattas bara att Storbritannien lämnar EU?”Det skulle kunna hända även om sannolikhe-ten är större att vi blir kvar”, säger Martin Wolf och levererar en lång utläggning om risker och konsekvenser och premiärminister David Camerons taktiskt briljanta men strategisk galna idé med en folkomröstning i frågan.

”Storbritannien är ett europeiskt land och det vore vansinne att låta sig självt exkluderas från diskussionerna som bestämmer ödet för konti-nenten till vilken det är en del av”, säger Martin Wolf.

Pretty depressing Att länderna i eurozonen lyckades hålla ihop förvånar honom, men krisen är inte över.

Skuldsituationen i södra Europa är skör och efterfrågan har kollapsat. Martin Wolf,

Financial Times ekonomiske krönikör, tror dessvärre att Europa har framtiden bakom sig.

Martin Wolf om Europa:

Europa producerar fortfarande en mängd varor som omvärlden efterfrågar”

Europas låga produktivitet speglar demografi n.”

Av Richard Björnelid

20 21KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

Nu vill alla satsa på

kvalitet i välfärdenD

et vill säga att de tjänster som erbjuds också håller den kvalitet som vi skattebetalare, konsumenter och medborgare har anledning att förvänta oss

och kräva av de som levererar dem. Oavsett om det handlar om kommunala eller privata utförare.

Frågar man svenska folket vad som är betydelsefullt inom välfär-den svarar nära 90 procent att väl-färdens kvalitet är mycket viktig, medan bara knappt hälften ger samma omdöme om frågan vem som äger och driver verksamheten (källa: Novus 2013, för tankesmed-jan Katlys). Frågan om vinsterna i vårdbolagen ska begränsas engage-rar ännu färre.

Men kvalitetsfrågorna hade knappast kommit i fokus på det sätt de nu gör om vi inte hade haft de senaste årens skandaler inom äldre-vården och andra välfärdstjänster som blåslampa.

”Vi har i många år försökt lyfta fram kvalitets-frågorna. Men i och med de här händelserna såg vi att vi behövde göra mycket mer”, säger Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

SKL driver sedan två år tillbaka ett stort pro-jekt, ”kvalitetssäkrad välfärd.” Det syftar både till att öka kunskapsnivån och utveckla meto-der och instrument för upphandling, kravstäl-lande, uppföljning och kontroll av kvaliteten. Kommuner, landsting och regioner ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra tjänsterna oavsett vem som utför dem.

SKL har i sin webbtjänst uppföljningsguiden.se tagit fram handfasta lösningar på hur kvalitets-frågorna kan följas upp genom checklistor och webbaserade verktyg.

Den senaste tiden har det växt fram en omfat-tande privat-offentlig samverkan på välfärds-området, bortom den politiskt hårda retoriken

om stopp för friskolor, privata vård-bolag och vinster i vården.

Tillsammans har en rad fackliga organisationer, privata vårdföretag och SKL bildat ett ”råd för etisk plattform” inom välfärden i syfte att öka insynen och promovera kvali-tet, oavsett ägarform och utövare.

Svenskt Näringsliv har tagit initi-ativ till en expertgrupp för kvalitets-frågor inom de privatägda vård-och skolföretagen. De lade fram fl era förslag i sin rapport i fjol.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) driver också ett stort projekt inom välfärdsområdet,

där den senaste rapporten handlar om tillsyn och uppföljning av väl-färdstjänster (se faktaruta).

Att kvalitetsfrågorna kommit upp i kölvattnet på de omfattande privatiseringar som skett på väl-färdsområdet är inte förvånande.

”Den offentliga sektorn har av tradition ett kvalitetsfokus. Men man har kanske varit litet vårdslös med kostnaderna”, säger Mats Berg-man, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och fors-kare inom välfärdsområdet. Den privata sektorn har däremot ofta varit bra på effektivitet, men ibland till priset av bristande kvalitet.

Mats Bergman menar att välfärden nu står inför utmaningen att förena de bägge världarna. Särskilt mot bakgrunden att verksamheten är skattefi nansierad och resurserna begränsade.

Hans recept är kundval eller brukarval. Alltså att ge de som konsumerar välfärdstjäns-terna en större makt. Och makten följer ofta med pengarna. Kunden, till exempel en äldre på ett omsorgsboende, ska med sina val styra vem som ska få ersättningen för den tjänst han eller hon konsumerar. Inte en kommunal tjänste-man.

”Ska vi släppa in privata utförare i välfärden måste man ha ett system med valfrihet”, säger Bergman.

Den som bara försöker vinstmaximera på kvalitetens bekostnad riskerar därmed att för-lora sina kunder. Hotet måste vara reellt, och trösklarna för att komma in på marknaden höga. På så sätt sorteras rena lycksökare effek-tivt bort, menar han.

De som blir kvar har allt att förlora, inte minst sitt varumärke, på att leverera dålig kvalitet. Vinstbegreppet blir därmed mindre kontroversiellt. De som leverarar bra kvalitet får legiti-mitet att också göra ett bra resultat, resonerar han.

Detta skiljer sig åt från den gamla upphandlingsmodellen, där ofta den som lade det lägsta anbudet vann. Och sedan blev kvaliteten därefter.

”Tyvärr görs många kommunala upphandlingar fortfarande med pri-set som det huvudsakliga bedöm-ningskriteriet. Vi ser dock en positiv trend där kvaliteten får ett allt större utrymme. Humana vann nyligen en

upphandling där vi hade högst pris av anbuds-lämnarna, men där vi samtidigt hade högst kvali-tetspoäng och där vi i den sammantagna bedöm-ningen hade det mest attraktiva erbjudandet. Att en upphandling kan göras på ett sådant sätt är naturligtvis mycket glädjande, ”säger Per Gra-

nath, VD för Humana, en privat vårdkoncern inom personlig assistans och äldreomsorg.

Kvalitet måste få kosta, menar han.”Sett i ett längre perspektiv är det vår över-

tygelse att endast de leverantörer som jobbar seriöst med kvalitet, kommer att fi nnas kvar på marknaden. Det fi nns en gräns för hur mycket man kan spara utan att kvaliteten påverkas negativt. Den gränsen balanserar många kommunala uppdrag i marknaden på i dag”.

Om kommunerna pressar de privata leveran-törerna för hårt på priset, ökar risken för att kvalitetsambitionerna inte kan upprätthållas, anser han.

”På denna punkt fi nns det verkligen anled-ning att jobba mycket mer med benchmarking mellan Sveriges kommuner och se till att man lär av varandra”, säger Per Granath.

Kundval håller successivt på att införas på en allt större del av välfärdsområdet. Inom primär-vården har den funnits några år genom vård-valet. Inom skolan har vi principen om skol-

peng som följer eleven. Äldreomsorgen har dock släpat efter. Men nu börjar principen om det egna valet även göra insteg på det området, när äldre kan välja sitt äldreboende eller hem-tjänst och ersättningen följer med den enskilde i valet.

För att följa upp kvaliteten fi nns olika styr-medel. Det traditionella är olika krav i upp-handlingar som följs upp med inspektioner och utvärderingar från upphandlarnas sida. Numera kompletteras de allt oftare med att även kunden, vårdmottagaren, får komma till tals. Enkäter om kundnöjdhet, eller brukar-nöjdhet, är ett bra styrmedel, menar forskaren Mats Bergman.

Kundval ger större möjlighet att väga in de aspekter av kvalitet som är svåra att mäta objektivt, som bemötande i vården och god peda-gogisk kvalitet. Däremot är han mer skeptisk till mätningar av själva processerna kring tjänsterna. Läkare kanske tvingas fylla i långa formulär om på vilket sätt vården bedrivs utan att det säger så mycket om kvaliteten på slutresultatet.

Men han medger att det är svårt att utforma mått på kvalitet, som inte kan manipuleras. Och i slutän-

den måste ändå samhället ha det yttersta ansva-ret för kvaliteten, till exempel hantering av läke-medel på ett äldreboende eller sjukhus. Det kan inte överlämnas till kunden. Lösningen är en kombination av brukarenkäter kring ”mjuka” frågor och samhällets kriterier för de ”hårda”, anser Mats Bergman.

Tillsammans med forskarkollegan Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning har han nyligen författat en rapport om äldre-omsorgen åt ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. De pläderar för att öppna marknaderna för äldreomsorgen, med ökat kundval och insatser för att följa upp och säkra

kvaliteten. ”Det behövs en kombination av

fl era mekanismer för att upprätt-hålla god kvalitet: förhandsgransk-ning, myndighetstillsyn, kommunal uppföljning och brukarinfl ytande”, säger Henrik Jordahl.

I grunden kommer de föränd-ringar som sker på välfärdsområdet att stärka den enskildes ställning, anser han.

”Den är visserligen svagare än på andra marknader. Men starkare nu än innan valfrihet infördes.”

Några av förslagen i rapporten från Svenskt Näringsliv• Fokusera på resultatkrav kopplade till kvalitet och kundnöjdhet vid upphandling

och i valfrihetssystem.

• Utarbeta branschstandards som är gemensamma för privata offentliga och ideella aktörer och som

möjliggör jämförelser på objektiva grunder och förbättrar informationen till allmänheten.

• Ta fram riktlinjer för och säkerställ införande av kvalitetsledningssystem, kvalitetsbokslut samt en

ökad öppenhet i den ekonomiska redovisningen för offentliga, privata och ideella aktörer.

Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Kvalitet är det nya honnörsordet i debatten om välfärden. Efter fl era

års uppmärksamhet och heta diskussioner om privatiseringar, vinster,

riskkapitalbolag och fi nansieringsupplägg, eller vem som ska utföra tjänsterna

inom skola, vård och omsorg, så har vi nu fått fokus på innehållet i välfärden.

Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning

Per Granath, VD för Humana

“Kvalitet måste få kosta”

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskare inom välfärdsområdet

TE

MA

| V

ÄLFÄ

RD

Av Martin Haag

22 23KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

HÅ

LLB

AR

HE

T |

IN

TE

RV

JU

en vi upphandlar alla enligt

samma krav. Våra kommunala

utövare får också tävla om jobben

i en upphandlingsprocess i konkurrens”, säger

Elisabet Sundelin, stabschef inom Solnas

omvårdnadsförvaltning.

För några år sedan var det nästan bara de

stora vårdföretagen som upphandlades. Men

sedan den nya lagen om valfrihetssystem

(LOV) infördes har en rad mindre företag

kunnat tävla om uppdragen då upphandlings-

processen blivit mycket enklare. Det har inte

minst gjort att fl era mindre företag med en

annan kulturell och språklig bakgrund har kom-

mit in i verksamheten. Kommunens politiker

har haft målsättningen att uppmuntra både

småföretagsamhet och mångfald bland kom-

munens leverantörer.

Kvaliteten följer man upp både genom egna

så kallade avtalsuppföljningar och brukarunder-

sökningar. Resultatet läggs ut på kommunens

hemsida så att både leverantörerna av tjänster

och kunderna, de som beviljas äldreomsorg,

kan se hur olika utförare betygsätts.

”Det är nog en av de viktigaste sakerna inom

kvalitetsuppföljningen, att publicera resultaten”,

säger Elisabet Sundelin.

Allt som blir offentligt skapar ett tryck på

utförarna, som givetvis vill hamna så bra till

som möjligt i rankinglistorna. Det blir inte sällan

nyheter i de lokala medierna.

Liknande erfarenheter har man i Stockholms

kommun, som också publicerar resultaten av

sina enkäter med de äldre på sina hemsidor,

där man lätt kan jämföra olika äldreboenden och

hemtjänstutövare och se hur de betygsätts i

olika variabler.

”Utförarna kastar sig över de resultaten, det

märker vi”, säger Carl Smitterberg, informations-

ansvarig på Stockholms äldreförvaltning.

Enkäterna kompletterar kom-

munens egna inspektioner, och

de används fl itigt i utövarnas

eget kvalitetsarbete.

”På så sätt får vi en lärande

organisation, det är så vi vill

ha det, inte banka folk i huvu-

det med krav”, säger han.

Ett av de viktigaste kvali-

tetsmåtten inom äldre-

omsorgen – och kanske all

vård – är kontinuitet. Det

vill säga att de äldre får

möta samma personer

under sin behandling eller

service. Inom Solna

kommun har man

utvecklat ett digitalt tids-

system där hemtjänstpersonal fyller i uppgifter

om alla sina besök, så kommunen kan se exakt

hur många personer som varit hemma hos en

vårdtagare under en fjortondagarsperiod.

”Det utövare som ligger för högt på våra ska-

lor får en påminnelse från oss. Det uppskattar

de, att vi följer upp detta kontinuerligt. Det är ett

av de nyckeltal vi jobbar aktivt med”, säger Elisa-

bet Sundelin.

Solna utarbetar också en kvalitetsdeklaration

för omsorgen som man ger till dem som bevil-

jas omsorg, så att de vet vad de kan vänta sig.

”Det är viktigt att sätta förväntningarna rätt.

Valfriheten används, men omsättningen är

ändå ganska låg. Bara 8 procent av de som har

äldreomsorg i Solna byter utövare eller boende

varje år. Högre siffror ska man kanske inte vänta

sig, trots allt är nästan alla som beviljas kommu-

nalt fi nansierad äldreomsorg 80 år eller äldre”.

I genomsnitt har en femtedel av den äldre

befolkningen (över 65 år) någon form av kom-

munal omsorg. Ju äldre, desto högre andel.

I de stora kommu-

nerna är detta en

mycket stor marknad.

Stockholms kommun har

en budget för äldre-

omsorgen på 7 miljarder

kronor och cirka 150 olika

företag som är med och

tävlar om uppdragen för

130 000 kunder. Närmare

60 procent av äldreomsor-

gen utförs av privata utövare.

Det var Stockholms äldre-

omsorg som drabbades av all

negativ uppmärksamhet kring

äldreboendet Koppargården i

Carema-koncernen, som

numera bytt namn till Vardaga.

”Vi har självklart tagit till oss

mycket av det som då hände. Framför allt har vi

nu helt andra möjligheter att se vad som funge-

rar och inte på våra olika boenden då vi skapat

gemensamma rutiner för kvalitetsuppföljning”,

säger Carl Smitterberg på Stockholms äldreför-

valtning.

Kvaliteten mäts i en rad olika variabler, allt

ifrån risker för trycksår till matens innehåll, för

samtliga kommunens boenden, kommunala

som privata. Detsamma sker för hemtjänst-

utövare. Alla resultat fi nns tillgängliga på de

kommunala hemsidorna. Därtill kommer

vassare inspektionsenheter som kan gå ut på

dagen om man får in något larm.

Och i slutänden är det kunden som ska styra

genom att välja – eller välja bort.

”Vi märker att våra utövare måste konkurrera

med kvalitet och specialiteter, till exempel

språkkunskaper. Marknaden har blivit tuffare,

den är inget för lycksökare”, säger Carl Smitter-

berg.

Kommunerna som låter kunderna

välja och utvärderaSolna kommun är en av pionjärerna för valfrihet inom äldreomsorgen som infördes

2002 och successivt har breddats till att omfatta hemtjänst, äldreboenden och

handikappomsorg. I dag har kommunen ett tjugotal upphandlade leverantörer av ser-

vice för äldre, vilket innebär att cirka 70 procent av omsorgen utförs av privata utförare

medan den kommunala förvaltningen svarar för resten.

m-

, och

as

nde

ll

vu-

-

l f ll i ift

S

e

om

kr

för

täv

130

60 p

gen

De

omso

negat

äldreb

Carem

numera

”Vi h

M

Kvalitetsinitiativ

Det fi nns i dag ett stort antal initiativ från samhället, företag och organisationer för att förbättra och styra

kvaliteten inom vård och omsorg. Här är några av de mest framträdande:

OmVård.se Möjliggör jämförelser mellan vårdgivare med

hjälp av offentlig statistik på ett enkelt sätt.

Statistiken kommer från landstingen och vård-

givarna själva – OmVård.se använder sig både av

datakällor om kvalitet i sjukvården och patient-

omdömen. De vill möjliggöra medvetna val av

vård hos vårdtagare.

www.omvard.se

Vårdbarometern.se Undersöker svenskars attityder till, kunskap om

och förväntningar på hälso- och sjukvården.

Alla landsting och regioner deltar i Vårdbaro-

metern. Resultaten redovisas öppet. Syftet med

undersökningen är att ge politiker och tjänste-

män kunskap om hur medborgarna upplever till-

gängligheten.

www.vardbarometern.nu

Nationell patientenkät Mäter patienters upplevda kvalitet av hälso- och

sjukvård. Resultaten används för att utveckla och

förbättra vården, men också för att ge informa-

tion till svenskarna. Undersökningen genomförs

varje år och samordnas av Sveriges Kommuner

och Landsting. Alla landsting och regioner deltar.

http://npe.skl.se

Etisk plattform för vård och omsorg Ett projekt som håller på att arbetas fram mellan

Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivare

och fackföreningar. Etisk plattform ska säkerställa

öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställnings-

villkor hos utförare inom vård och omsorg med

offentlig fi nansiering.

www.skl.se/vi_arbetar_med/valfrihet/etisk-platt-

form-for-vard-och-omsorg

Upphandla bättre – guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgenSveriges Kommuner och Landsting, Svenskt

Näringsliv och Vårdföretagarna har tillsammans

utarbetat en guide för upphandling av särskilt

boende inom äldreomsorgen. Denna guide inne-

håller verktyg för att kvaliteten ska säkras och följas

upp, genom checklistor för upphandlingens olika

steg och mall för kravspecifi kationer.

www.vardforetagarna.se/fakta-och-debatt/

branschnyheter/ny-guide-for-battre-upphandling-

av-aldreboende

Från välfärdsstat till välfärdssamhälleSamarbete mellan SNS och Institutet för

Näringslivsforskning. Ett program ska ta fram

forskningsbaserade underlag som kan bidra till

förslag om hur det svenska systemet, som tar

fram välfärdstjänster, kan förbättras. Huvudsak-

ligen kommer programmet att studera styrning

och kvalitetskontroll av välfärdstjänster, så som

ersättningssystem, management, marknads-

dynamik och kvalitetsmått.

www.sns.se/artikel/fran-valfardsstat-till-valfards-

samhalle

Uppföljningsguiden Stöder dem som arbetar med kommunen,

landstingets och regionernas övergripande

uppföljning av välfärdstjänster. Guiden innehåller

stöd i uppföljning, kontroll, ledningssystem,

konkurrens och upphandling för att på så sätt

kvalitetssäkra verksamheten. Sveriges Kommu-

ner och Landsting står bakom guiden.

http://uppfoljningsguiden.se/om-uppfoljnings-

guiden/

TE

MA

| V

ÄLFÄ

RD

24 KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014 25

I tusen knutar– med Lena OlvingHon har utsetts till näringslivet mäktigaste kvinna, innehaft toppositioner

på Volvo och Saab och levt i en manligt dominerad värld i hela sitt yrkesliv.

Nu kör hon så det ryker med ingenjörerna på det högteknologiska

nischföretaget Micronic Mydata, som tillverkar en helt unik produkt.

Lena Olving ger inte mycket för karriärplanering. Det är ju ändå mest slumpen som avgör var man hamnar. Däremot tror hon på kompetensplanering.

”Det enda som jag har eftersträvat är att utveckla min kompetens. Jag vill lära mig nya saker. Jag har nästan ägnat ett helt arbetsliv åt att lära mig. Jag brukar faktiskt säga det högt: ’Nu har jag lärt mig något nytt.’”

En kombination av livslångt lärande inom näringslivet samt en och annan tillfällighet har således fört henne till vd-posten för det hög-teknologiska börsföretaget Micronic Mydata. Genom Åke Svensson, dåvarande vd för för-svarskoncernen Saab, där hon själv var operativ chef och näst högst i hierarkin, fi ck hon höra talas om Micronic Mydata då han satt i dess styrelse.

”Innan hade jag ingen aning om att företaget fanns.”

Efter höga positioner inom Volvo Personvag-nar och toppjobbet på Saab, där hon av vissa tippades ta över efter Åke Svensson, kunde det framstå som att hon klev ner ett par pinnhål på karriärstegen när hon för åtta månader sedan intog vd-stolen på det lilla nischföretaget i Täby.

Men, säger Lena Olving, hon har alltid gått mellan små och stora organisationer, och känner heller ingen prestige.

”Jag tänker inte så. Jag har aldrig varit styrd av storlek. Det tror jag är en typiskt manlig grej. Jag värdesätter utmaningar och gräver där jag står”, säger hon.

Manliga och kvinnliga aspekter har följt henne genom hela karriären, alltsedan utbild-ningen till civilingenjör i maskinteknik på Chal-mers i hemstaden Göteborg och chefsjobben på Torslandaverken och i Asien, i mångt och mycket manligt präglade miljöer.

”Jag har alltid gillat att tävla, och har alltid haft väldigt höga förväntningar på mig själv, satt ribban högt. Jag har alltid varit sådan, det är min grundpersonlighet.”

Därför kände hon inget särskilt när bolagets styrelseordförande Patrik Tigerschiöld, som representerar huvudägaren Bure, i en intervju för tidningen Affärsvärlden sa att förväntning-arna är enorma på Lena Olving.

”När du hör till toppskiktet i näringslivet då ska du ha höga förväntningar på dig”, säger hon.

Däremot söker hon inte rampljuset, eller är direkt road av att sitta i intervjuer som denna. Det är snarare rampljuset som dragits till henne.

Arbete: Vd Micronic Mydata,

noterat på Stockholmsbörsens

small cap-lista.

Född: 1956 i Göteborg.

Bor: Göteborg, övernattnings-

lägenhet i Stockholm.

Familj: Gift och två vuxna barn.

Pappan Sven Olving är professor i

elektronfysik och var rektor för

Chalmers.

Utbildning: Civilingenjörsexa-

men i maskinteknik, Chalmers.

Karriär: Vice vd och operativ chef

i försvarskoncernen Saab, 2008–

2013, juni. Chefsposter under

1980- och 1990-talen inom Volvo

Personvagnar, bland annat Asien-

chef. Vd Samhall Högland,

Nässjö, 1991–1994.

Gillar: Köra motorcykel.

LENA OLVING

PR

OFIL

| I

NTE

RV

JU

Av Richard Björnelid

26 27KPMG View #1 2014

Först när hon 2010 utsågs till näringslivets mäktigaste kvinna av Veckans Affärer och därpå fi ck utmärkelsen Årets Ruter Dam.

”Jag har inte den sortens ego, men när jag vinner de här sakerna tycker jag att jag har ett ansvar som jag försöker utnyttja. Kan jag få en enda tjej att göra ett annat yrkesval så är det värt det.”

Lena Olving berättar att hon håller en del föredrag, dels i ämnet kvinnligt och manligt och dels i förändringringsarbete och ledarskap. Hon är emot könskvotering, pratar hellre om mång-fald.

”När alla förstår att vi ska gå från homogen till heterogen, då kommer det här att vara en icke-fråga. Om man ändå ska lagstifta i den här frågan då tycker jag att man ska formulera lagen så att männen får ha max 60 procent i styrelsen, inte att kvinnor ska ha minimum 40 procent.

Och hon lever faktiskt som hon lär. Trots att Micronic Mydata är ett ingenjörstungt och därmed manligt företag har Lena Olving hunnit utse sju nya chefer varav fem kvinnor. I kon-cernledningen är två av sju kvinnor mot inte någon för ett år sedan. Och i styrelsen är det fi fty-fi fty.

Hennes andra föredragsämne, förändrings-arbete, passar väl in på hennes uppdrag som vd för Micronic Mydata. Målet om en lönsam till-växt och en fördubblad omsättning till 2 miljar-der kronor på medellång sikt ska uppnås genom en rad förändringar. Bolaget, som egent-ligen är två sammanslagna sedan 2009, har haft en ganska slagig utveckling med olika företags-kulturer och fl era förlustår bakom sig.

”Vi måste skaffa oss ett utifrån-in-fokus och förstå vilka problem kunden har. I ett ingenjör-stungt företag som detta är man väldigt bra på att göra det man kan, men det räcker inte. Vi

måste förstå portföljen och jobba mer systema-tiskt med product life cycle management.”

När det gäller affärsområde mönsterritare kan man onekligen tala om en unik produkt. Den kallas för maskritare och är så tekniskt avance-rad att ingen annan i världen har lyckats ta fram en konkurrerande produkt trots att teknologin funnits i 30 år.

Maskritaren möjliggör tillverkning av alla de bildskärmar som fi nns på en mobiltelefon, dator eller surfplatta. En bildskärms konstruk-tion och funktion bestäms genom det mönster som ritas ner av maskritaren på en glasskiva, vilken kan sägas utgöra en förlaga till en speci-fi k typ av bildskärm.

”Det är helt fascinerande. Vår maskin är helt oumbärlig. Utan den kan du inte se det du ser på en display”, säger Lena Olving och pekar i riktning inåt huset där 120 maskritarmaskiner av olika typ tillverkats och sålts till bildskärms-industrin.

En enda maskritare kan kosta uppemot 30 miljoner dollar, alltså runt 180 miljoner kronor. Ett bra år säljer bolaget två maskiner, ett dåligt ingen alls. Det som är problemet är att marknaden inte styrs av de som tillverkar bildskärmarna, utan av dem som gör slutpro-dukterna. Det vill säga de stora elektronik-bjässarna.

”En del av vår utmaning är att förstå och att ha tillgång till hur företag som Apple och Sam-sung tänker strategiskt. Den dialogen fi nns men måste utvecklas”, säger Lena Olving som tycker att hon fört med sig det nödvändiga nätverk som företaget tidigare har saknat.

För ett företag som omsätter 1 miljard kronor av elektronikbranschens totala omsättning på 1 700 miljarder US-dollar är det förstås ingen lätt uppgift att göra sin röst hörd.

”Det vi gör är ett processteg av många. Vi är underleverantörer till underleverantörer och ligger väldigt tidigt i värdekedjan.”

Genom det andra affärsområdet ytmonte-ringsutrustning vänder sig Micronic Mydata till en annan del av elektronikindustrin. Bolaget säljer egenutvecklade maskiner för att applicera lodpasta på kretskort och för att sedan montera halvledarkomponenter på dessa. En stor del av de kretskort som monteras med Micronic Mydatas maskiner är avancerade och tillverkas inom till exempel rymd-, fl yg-, medicin-, energi- och telekomindustrin.

Båda affärsområdena har utvecklat en mängd unika produkter och lösningar som baseras på svensk ingenjörskonst.

Saab vann Brasilienordern till JAS Gripen-planen?

”Jag blev oerhört stolt, som svensk

och som före detta Saabare. Skickade

omedelbart sms till alla mina kollegor på

Saab och gratulerade.”

Volvo PV fi ck kinesiska ägaresedan Ford sålt?

”Det var lite blandade känslor. Jag

reagerade som vanlig svensk och tyckte

att det var tråkigt att bolaget inte kunde

vara svenskägt. Det är lite samma sak

som med Scania nu. Å andra sidan, med

en annan ägare kan det bli bättre. Huvud-

saken är att ägarna är professionella.”

Lena Olving är djupt imponerad över vad svenska ingenjörer åstadkommit i företag som Saab och Micronic Mydata. Samtidigt känner hon en oro för framtiden.

”Som medborgare i det här landet frågar jag mig om det fi nns samma drivkraft, samma vilja, som det fanns tidigare att utveckla företag kring innova-tiva produkter. Det kommer att saknas 30 000 ingenjörer i Sverige år 2030 samtidigt som nästan hälften av dem som går på tekniska högskolor inte tagit ut examen inom åtta år. Ingenjörsyrket är ett yrke där man löser problem, men om vi inte har så

många ingenjörer, vilka ska då lösa problemen? Så mycket av vår välfärd bygger på att svenska

ingenjörer varit duktiga på innovation och att bygga företag. Vi kan inte leva av att alla ska

sälja tjänster till varandra.”

Att kunna bidra med lösningar till kunden är en av Lena Olvings käpp-

hästar i sitt ledarskap på Micronic Mydata. Hon säger att hon mötts av en skepsis bland de anställda men att den ofta är sund.

”Jag vill inte bara sända, utan både sända och lyssna. Samtidigt är det en del av min uppgift som ledare att massera fram resultat och

att sätta tuffa mål”, säger hon.Det höga tempot tror hon har över-

raskat de anställa mest. Kravet är att de ska kunna göra många saker parallellt,

och göra arbetet snabbare. På två veckor i stället för sex. På ett år i stället för två.”Efter åtta månader med mig som vd tror

jag att man har förstått att jag är extremt uthållig och att jag är extremt envis. Men man har också förstått att jag är en del av supporten. Jag ställer höga krav men är väldigt supporterande och behjälplig. I ett litet företag måste man tåla att få lite skit under naglarna”.

VAD KÄNDE DU NÄR:

När du hör till toppskiktet i näringslivet då ska du ha höga förväntningar på dig.”

28 29KPMG View #1 2014

 Även om KPMG:s VD George Pet-tersson är övertygad om att reviso-rerna i hög grad kommer att fort-sätta att verka på samma marknad

med liknande kundbehov som tidigare är han medveten om att spelplanen förändras och att revisorns roll kommer att påverkas. Bland annat efterfrågan på ökad transparens samtidigt som nästan alla har tillgång till mycket stora mäng-der information, som de behöver få verifi erad och certifi erad, gör tillvaron mycket svårare för de fl esta av företagens intressenter.

”I den miljön har vi defi nitivt en roll att spela, men även vi måste naturligtvis förändra oss och utvecklas med vår omvärld”, säger George Pettersson.

Starka drivkrafter Finanskrisen är bakgrunden till mycket av det förändringstryck som den svenska bolagsstyr-ningsmodellen utsetts för just nu. Den fi nan-siella sektorns behov av skatte betalarnas stöd under den akuta krisen gör att lagstiftarna vill se ett minskat risktagande och ökad kontroll.

Det leder samtidigt till att kraven även på kontrollfunktioner som revisorerna ökar.

EU är just nu i färd med att besluta om nya direktiv för revisionsbranschen. Det nya regel-verket, som blir såväl europeiskt som nationellt, har som huvudsakliga inslag att företagen, med vissa undantag, måste byta revisor minst vart tionde år. Reglerna kommer begränsa möjlig-heten att bistå med rådgivningstjänster till revisions kunder genom att innehålla en katalog av förbjudna rådgivningstjänster.

George Pettersson menar att tillvaron för såväl branschen som för kunderna riskerar att bli mer komplicerad framöver. Samtidigt ser han möjligheter att hitta rationella lösningar.

”Att handla upp revisionen oftare än idag ökar givetvis kostnaderna för kunderna och innebär att de kan komma att behöva se över sina pro-cesser för upphandling av revisions- och rådgiv-ningstjänster. Men det leder också till att våra försäljningskostnader stiger”.

Förbudet mot att sälja rådgivning till revi-sionskunder kan också komma att leda till att kunderna delar upp tjänsterna i olika paket. Separat upphandling av revision och rådgivning blir den rationella lösningen för t ex de företag som har verksamhet i fl era länder. Även om det övergripande regelverket blir europeiskt kom-mer det att kompletteras med specifi ka natio-nella regler. Det kan leda till att den bästa lös-ningen blir att köpa den multinationella revisio-

nen från en leverantör medan man vänder sig till en annan för motsvarande leverans av råd-givningstjänster.

”Vi kommer att få se ett mera regelbundet utbyte av kunder mellan de stora revisions- och rådgivningsföretagen. Storlek och förmåga att stödja kunderna i fl era dimensioner som t ex geografi och specifi k bransch kunskap blir än mer avgörande konkurrensfördelar”.

Lång infasningEnligt George Petersson fi nns det ingen anled-ning till panik över att regelverken förändras. Det kommer att bli en lång period av infasning för företagen. Dessutom kan det vara bra för revisionsföretagen att utsättas för ett föränd-ringstryck. Samtidigt fi nns det en risk att man skjuter bredvid målet med det nya regelverket även om han har förståelse för att EU ser behov av att göra något efter fi nanskrisen.

”Ett byte av revisor var tionde år leder ju inte i sig till att man säkrar och ökar kvaliteten i revi-sionsarbetet. Men om förtroendet för såväl de europeiska och nationella institutionerna som företagen och revisorerna ökar med de här åtgärderna har vi absolut uppnått något gott”.

Ålder: 49 år.

Bostadsort: Stockholm.

Utbildning: Stockholms

Universitet.

Yrke: Auktoriserad revisor 1994,

VD KPMG AB sedan 2013.

Revisionsuppdrag: Holmen,

Hufvudstaden, Sandvik, Skanska.

GEORGE PETTERSSON

• EU inför regler om obligatorisk rotation av

revisionsbyrå minst vart tionde år. Tidsgrän-

sen kan utsträckas till 20 år om det genom-

förs en ny upphandling efter 10 år och företag

som har mer än en vald revisionsbyrå kan

använda samma byrå upp till 24 år.

• EU inför förbud mot att leverera ickerevisions -

tjänster till revisionskunder. De förbjudna

tjänsterna kommer att listats i  särskilda

gemensamma och nationella kataloger.

• Arvodet för de tilläggstjänster som inte

förbjuds får inte uppgå till mer än 70 procent

av det genomsnittliga revisionsarvodet över

en treårsperiod.

KORTA FAKTA OM EU:S NYA REGELVERK

Om förtroendet ökar med de här åtgärderna har vi absolut uppnått något gott”

Även vi måste naturligtvis förändra oss och utvecklas med vår omvärld”

En ny spelplanför kunder och revisorerDet är inte bara nya direktiv som kommer att påverka företagen och

revisorns roll framöver. KPMG:s VD George Pettersson menar att även

den lavinartade ökningen av information och en allmänt minskad tillit till

företag och olika samhällsinstitutioner innebär att spelplanen för såväl

kundföretag som revisorer förändras.

Av Per Blixt

RE

VIS

ION

& R

ÅD

GIV

NIN

G |

IN

TE

RV

JU

30 31KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014

 För femte året i rad utser KPMG Årets framtida ledare i samarbete med Universum. Tävlingen riktar sig till

ekonomi-, ingenjörs- och juriststudenter i Sverige som utmärkt sig särskilt inom ledarskap. I år kammade

drakbåtpaddlaren Christoffer Carlsson hem priset. Christoffer pluggar på Handelshögskolan i Stockholm,

med inriktning på fi nans och marknadsföring. Men det var inte bara studierna som fi ck juryn på fall, Christoffers

väg till Årets framtida ledare handlar också om paddling och djävlar anamma.

Hej Christer Carlsson grattis, hur känns det? Känns jättebra! Jag har fått enormt mycket gratulationer på social medier. Extra kul att få grattishälsningar

från drakbåtslaget eftersom jag på många sätt delar priset med dem.

115 andra studenter tävlade om titeln – Året framtida ledare. Varför tror du att just du vann?En stor anledning är nog mitt engagemang i drakbåts-VM. Att jag under ett år byggt upp och motiverat en

grupp till att vara konkurrenskraftig internationellt. Jag brinner för ledarskap och att vara kapten för ett lag

med 25 personer ger bra erfarenheter.

Du är alltså världsmästare i drakbåt?Ja, jag fi ck idén strax före VM 2012 i Milano. Det svenska seniorlandslaget hade nått framgånger

under decennier, men Sverige saknade ett U24-landslag. Jag ville ge fl er unga chansen att tävla för

Sverige och startade därför Sveriges första landslag i U24-klassen. Därefter lyckades jag övertyga

25 personer (varav 18 gjorde landslagsdebut) om att göra en seriös satsning. Bara ett år senare

tog vi hem VM-guldet i Szeged i Ungern.

Vad fi ck dig att söka till Årets framtida ledare?Jag blev faktiskt nominerad av en lagkompis. Jag hade ju hört mycket om tävlingen innan, men

hade aldrig tänkt söka själv. Men efter nomineringen blev jag snabbt kontaktad av KPMG som

ville höra mer om mig och så var bollen i rullning.

Att leda ett lag till VM-guld är ju en stor bedrift, men går detta att applicera på näringslivet?Defi nitivt, även i näringslivet jobbar man ofta i team och jag tror det är jättebra att veta

hur en grupp fungerar och hur man skapar gemenskap och får alla att vara delaktiga. Då

presterar laget mycket bättre.

Men kan även själva träningen hjälpa dig i arbetslivet?Jag känner ofta att det är svårt att koppla av efter lång dag på jobbet, men på gym-

met får man något helt annat att tänk på. Och man orkar mer sen. När hjärnan är

slut längtar jag ofta att även få göra slut på kroppen.

Vad kommer vinsten betyda för dig och din karriär? Jag har först och främst höga förväntningar på ledarskapskursen som jag vunnit.

Men jag tror framför allt att vinsten gör mig mer självsäker och att jag får fort-

sätta med det jag brinner för – ledarskap.

Något drömyrke?Vill ju jobba med ledarskap, men exakt var och hur är för tidigt att säga. Det

skulle vara kul att arbeta som konsult, att få se olika branscher och att möta

olika människor.

Har du några råd till andra studenter och arbetssökande?Jag tycker man ska ta initiativ själv, det är sällan som man som ung blir

tilldelad en ledarroll. Jag tror även att det är en nödvändighet att ha

sidoprojekt utanför studierna. Man måste ta för sig, mycket är upp

till dig själv.

Christoffer Carlsson: Drakbåtspaddlare

Född: 1991

Bor: Stockholm

Studerar: Handelshögskolan i Stockholm

Ranking: VM-guld i drakbåt 2013

Mål: Bli en lika bra ledare i näringslivet

som i båten

Framtidslöfte med

TAKTKÄNSLATALA

NG

| I

NTE

RV

JU

Av Robin Olenius

32

© 2

014 K

PM

G A

B, a S

we

dish

limite

d liab

ility com

pany an

d a m

em

be

r fi rm o

f the

KP

MG

ne

two

rk of in

de

pe

nd

en

t me

mb

er fi rm

s affi liate

d w

ith K

PM

G In

tern

ation

al Co

op

erative

(“K

PM

G In

tern

ation

al”), a S

wiss e

ntity. A

ll righ

ts rese

rved

. Prin

ted

in S

we

de

n.

MÖTESPLATS ALMEDALEN. Vi på KPMG kan locka med ett fullmatat program för dig som besöker Almedalsveckan i sommar. Våra seminarier tar upp ett antal aktuella ämnen som vi tror är kittlande:

• Kan svensk industri bidra till hållbar utveckling i Afrika?

• Vilka är de stora utmaningarna när Stockholms tunnelbana byggs ut?

• Håller skatt på att bli en CSR-fråga?

• Är bättre ekonomisk styrning en väg till ökad kvalitet i skolan?

• Vad krävs för att förbättra vård och omsorg för våra äldre?

• Hur skapas en tydligare rollfördelning inom kommunerna?

Välkommen att lyssna på våra experter och de förhoppningsvis heta diskussioner som följer. Ytterligare information, inklusive tider och platser, hittar du på kpmg.se/almedalen

Väl mött i Visby!