Verksamhetsberättelse 2011: Konstnärliga fakulteten

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

2 // KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEKANUS BETRAKTELSE ÖVER 2011

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

SAMVERKAN

FORSKNING OCH KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

MILJÖ OCH HÅLLBARHET

LIKABEHANDLING OCH BREDDAD REKRYTERING

INTERNATIONALISERING

EKONOMI

PERSONAL

3

4

10

14

22

27

30

31

36

39

FAKULTETENS UTVECKLINGSPROJEKT

33

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 3

DEKANUS BETRAKTELSE ÖVER 20112011 har varit ett intensivt och dynamiskt år som rusat förbi. Mycket av min tid har gått åt till att arbeta med, informera om och delta i fakultetens utvecklingsarbete. Fakultetsnämnden har under året tagit två viktiga beslut angående fakultetens nya organisation. I juni beslutades om den nya ordningen med institutionskollegier. Institutions-kollegierna blir fakultetens sätt att föra samman ämnen och skapa hemvister för såväl forskning som utbildning. Samtidigt skapas tvärande fakultetskol-legier där övergripande och aktuella teman och frågor kan drivas.

I oktober fattade fakultetsnämnden det andra av-görande beslutet om fakultetens nya indelning i tre institutioner istället för de sju institutioner/enheter som vi har haft hitintills. Båda besluten föregicks av att arbetsgrupper och referensgrupper, med sammanlagt cirka 100 medarbetare involverade, arbetade fram underlag till dekanus och fakultets-ledningen att grunda sina förslag till beslut på. Vid flera informationstillfällen och temamöten kunde personalen ställa frågor och ge ytterligare synpunk-ter och förslag på utvecklingsarbetet.

Alla dessa olika sammanhang gav upphov till nya konstellationer och kombinationer av intressen, positiva energier och möten men naturligtvis också till motstånd och ifrågasättande. Motståndet och det kritiska problematiserandet är en självklar del av förändringsprocessen som också har berikat perspektiven kring verksamheten.

Under året har universitetsbiblioteket (UB), efter rektors beslut, tagit över ansvaret för fakultetens större bibliotek, det vill säga biblioteken vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, Hög-skolan för scen och musik, Högskolan för fotografi och vid Konsthögskolan Valand. De två senare samlokaliserar nu på HDK där de installerats i de-lar av aulan och i det redan befintliga biblioteket. Konstbiblioteket är namnet på detta nya bibliotek. Det har medfört att biblioteket blivit ett välförsett och offentligt tillgängligt bibliotek i hjärtat av Göteborg men som fortfarande främst betjänar fakultetens utbildningar och forskning.

En annan biblioteksnyhet under 2011 var att den internationellt välkände dirigenten Herbert Blomstedt donerade större delen av sitt person-liga och professionella bibliotek till Göteborgs universitetsbibliotek. En gigantisk boksamling, vilken avspeglar samlarens personliga intressen och

livsverk. Högskolerektor på Högskolan för scen och musik har fått i uppdrag av dekanus att ansvara för att synliggöra, använda och utveckla samlingarna till nytta för forskning, musikliv och intresserad allmänhet.

En viktig del i vår verksamhet är att studenterna, bland annat med sina olika examensmanifestatio-ner, utställningar och föreställningar, gör starka avtryck i Göteborg och i regionen. Internationella jämförelser med andra regioner i Europa visar på hur konsten och dess utbildningar och forskning ökar mer och mer i betydelse och med sina olika kontaktytor mot samhället i stort växer fram som en motor i ett förändringsarbete på ett kulturellt och socialt plan i hela regioner. Det är min över-tygelse att detta är en nödvändig väg även i vår region och diskussioner med politiker och tjänste-män inom stad och region förs nu tillsammans med universitetets ledning för att hitta gemensamma frågor att driva. Ett sådant arbete är också viktigt för att utveckla internationella kontakter tillsam-mans med regionen där kultur och konst är både kontaktskapande och kritiska aktörer när krisvindar blåser i Europa.

En process som under året varit intensiv och ut-manande i min roll som dekanus är visionsarbetet kring ett nytt campus för konst, humaniora och universitetsbiblioteket som sträcker sig runt Artis-ten, från Götaplatsen ner till Korsvägen. Den 17:e augusti presenterades dessa planer för en samlad kommunstyrelse i Göteborg med mycket positivt mottagande över alla partigränser. Att vi inom en överskådlig tid skulle kunna skapa ett gemensamt campus för hela fakulteten är en vision som kom-mer att bli mycket betydelsefull för hur vi arbetar inom de nya institutionerna. Viktiga delar i denna vision är konstarternas synlig-het och tillgänglighet i staden, bättre anpassade lokaler för utbildningar och forskning på 2000-talet samt en multidisciplinär miljö som erbjuder möten med andra delar av universitetet och allmänheten. Arbetet fortsätter under 2012 med en projektgrupp inom universitetet som arbetar fram konkreta planer där vår fakultet kommer att agera innovativt och pådrivande.

Anna LindalDekanus


UTBILDNING

Konstnärliga fakultetens samverkan med Lunds universitet har tidigare främst rört forskning och forskarutbildningar. Under året har samarbetet utökats och involverar nu även utbildning på grund- och avancerad nivå.

Översynen av fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå (BLUE 11) har genomsyrat arbetet. Under våren träffades programansvari-ga för att stämma av och enas om en gemensam tolkning av verktygets teman. Programansvariga skrev sedan rapporter tillsammans med lärare och studenter. Rapporterna granskades kritiskt av fyra auditgrupper vars redogörelser låg till grund för fakultetsnämndens samlade bedöm-ning av utbildningsutbudet.

På dekanus uppdrag har en arbetsgrupp bildats för att skapa en handlingsplan för konstarter och entreprenörskap. Även experimentell verksam-het har funnits med på agendan. Samverkan har även inletts med regionsutvecklingssekretariatet i Västra Götalandsregionen och deras satsning på att näringslivsutveckla kultursektorn.

Designutbildningarna har reviderats under året. Störst förändring har skett i masterutbildningen i design där inriktningen Child Culture Design blivit ett eget program och individuell specialise-ring reviderats till en ny master i design. Vidare har en orgelmaster inrättats vid Högskolan för scen och musik, som bildar en komplett miljö tillsammans med GOArts forskningsprofil och kyrkomusikerinriktningen.

Filmhögskolan har utvecklat sitt utbildnings-utbud på avancerad nivå genom att förutom curatorsmagistern i film utveckla två konstnär-liga magisterprogram i film med inriktningar mot filmiska processer och mot offentlighet och entreprenörskap. Ettåriga magisterprogram är ett relativt nytt inslag i fakultetens utbildningsut-bud och förväntas bli ett bra komplement till de tvååriga masterprogrammens fördjupning.

Regeringen har infört ett nytt utvärderings-instrument som radikalt skiljer sig från det tidigare. Från att utvärdera processer och förut-sättningar för hög kvalitet, ska istället resultaten av utbildningsprogrammen utvärderas. För det konstnärliga området har detta varit proble-matiskt då examensarbeten förväntas kunna användas som mätinstrument.

Konstnärliga fakulteten kallade till ett nationellt möte kring problematiken i samarbete med Chalmers arkitektur, Högskoleverket och den svenska Bolognaexpertgruppen. Vid mötet del-tog samtliga av landets konstnärliga lärosäten.

Högskolan för scen och musik har tillsammans med Kungliga musikhögskolan genomfört ett projekt för att testa utvärderingsprocessen och kommer tillsammans med övriga fakulteten att utveckla detta ytterligare under 2012.

på grund- och avancerad nivå


GRUNDNIVÅ

PILOTPROJEKT I MUSIKTEORI

Under hösten genomfördes ett

pilotprojekt med distansutbildning

(blended learning) inom det konst-

närliga området på Högskolan för

scen och musik. Syftet är att öka de

pedagogiska kunskaperna genom

interaktivt lärande. Kursen i mu-

sikteori omfattade 7,5 hp och hade

tolv studieplatser. Våren 2012 startar

ytterligare en fristående distanskurs

i musikteori, som en följd av de po-

sitiva erfarenheterna från 2011.

VÄRDEFULLA SMYCKEN?

Värdefullt? var titeln för utställning-

en som visade smycken tillverkade

av disksvampar, sugrör och gem,

skapade av barn i fjärde klass på

Eriksboskolan i Göteborg. Smyck-

ena var resultatet av en workshop

som hölls av studenter från HDK

– Högskolan för Design och Konst-

hantverks smyckekonstutbildning

på grundnivå, och som ställdes ut

under februari.

FOTOGRAFIET SOM BEVIS

I december hade utställningen Fo-

tografiet är dött. Länge leve foto-

grafiet! premiär på Högskolan för

fotografi. Utställningen bestod av

ett urval av 19 förstaårsstudenters

ansökningsbilder som samtliga,

medvetet eller omedvetet, ifrågasät-

ter fotografiets autenticitet och dess

makt som sanningssägare och bevis-

bärare. Curator var Greta Vocar.

UPPDRAG & UTFALL

AVANCERAD NIVÅ

CURATORS FÖR FILM OCH

VIDEO

I maj examinerades världens första

curators för film och video.

Magisterprogrammet är ett sam-

arbete mellan Konsthögskolan

Valand och Filmhögskolan, inom

vilket alla elva v examinerades.

ÖVERGÅNG PÅ RÖDA STEN

16 april - 22 maj pågick utställ-

ningen Suckade vintern till våren

(The Winter Sighed to the Spring)

på Röda Stens konsthall med verk

av avgångsstudenter från kandi-

datprogrammet vid Högskolan

för fotografi och Konsthögskolan

Valands masterprogram C:Art.

Utställningen markerade över-

gången från att vara verksam

som student till att bli en samtida

konstnär och inta en plats på den

offentliga scenen.

DEN FLYTANDE STADEN

Studenter från masterutbildning-

en Business & Design på HDK –

Högskolan för Design och Konst-

hantverk utmanades att göra en

framtidsspaning i ett Göteborg

med mycket högre vattennivåer

än idag. Studenternas visioner

om att leva, bo och verka i staden

presenterades vid ett semina-

rium på Älvrummet. Seminariet

videodokumenterades. Projektet

genomfördes i samarbete med

Handelshögskolan vid Göteborgs

universitet och Centrala Älvstads-

projektet.

GRUNDNIVÅLitterär gestaltning, 120 hp

Konstnärligt kandidatprogram, 180 hp, i:

Design

Filmisk gestaltning - regi och produktion

Fotografi

Fri konst

Keramikkonst

Smyckekonst

Textilkonst

Musikal

Musik med inriktningarna improvisation,

individuell studiegång, komposition, klassisk, kyrko-

musik och folk/världsmusik

Opera

Teater, inriktning skådespeleri

Järn & stål / Offentlig gestaltning

Möbeldesign med inriktning trä,

Textil - kläder - formgivning

LÄRARPROGRAMMETBild och form

Musik

Skapande verksamhet för tidigare åldrar

Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik

och drama

AVANCERAD NIVÅKonstnärligt magisterprogram i

film - med inriktning mot curator för film och video,

60 hp

Konstnärligt masterprogram, 120 hp, i:

C:Art: Media

Child Culture Design

Design

Filmisk gestaltning - regi och produktion

Fri konst

Fotografi

Konsthantverk, inriktningar: keramikkonst, smyck-

ekonst, textilkonst

Musikalisk gestaltning, med inriktningarna improvi-

sation, interpretation, komposition, musikteori, Orgel

med relaterade klaverinstrument samt Symfoniskt

orkesterspel (SNOA)

Musikdramatisk gestaltning

Teater med inriktning fördjupat skådespeleri

Tillämpad konst och formgivning, inriktningar järn

& stål / offentlig gestaltning, möbeldesign med inrikt-

ning trä, textil - kläder – formgivning

Masterprogram i Business & Design

År Uppdrag (hst) Utfall (hst ) Utfall (hpr) 2011 1145 1115 1030 2010 1059 1119 972 2009 1059 1090 987

UTBILDNINGSPROGRAM

helårsstudieplatser (hst) / helårsprestationer (hpr) Utöver uppdraget från universitetsstyrelsen bedrivs även lärarutbildning, på uppdrag av lärarutbildningsnämnden.


TID ÄR BARA ETT ORD

Tid och förändring stod i fokus när master-

studenter i konsthantverk på HDK – Högsko-

lan för Design och Konsthantverk ställde ut

på Galleri Oro i Göteborg. Besökarna fick ta

del av broderad ljudkonst, överkörda och be-

skjutna smycken, filmer och andra föremål.

KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

Vilken är bilden av Göteborg? Vad är Göte-

borgsandan? Göteborg är segregerat, samti-

digt som stadens starka subkulturer väcker

internationellt intresse. Situationen diskute-

rades när studenter från HDK – Högskolan

för Design och Konsthantverk vid master-

utbildning Business & Design anordnade en

workshop på Arkitekturmässan i oktober.

SPÅR AV SAMLARE PÅ MÖBELMÄSSA

Flytta fokus från konsumtion och lämna istäl-

let dina objekt i händerna på en passionerad

samlare. Då kan du få en trygg, handstickad

plats av ull, en levande bokhylla, spår av

vårt religiösa arv och kvarlevor från rymd-

varelser. Studenter från HDK – Högskolan

för Design och Konsthantverk, ställde ut på

möbelmässan i Stockholm 8 - 12 februari.

ORGEL I MASTERUTBILDNING

Under hösten startade den nya internatio-

nella masterutbildning i orgel med relaterade

klaverinstrument, i ett tätt samarbete mellan

GOArt och Högskolan för scen och musik.

ÖVRIG UTBILDNING

PRESTIGEFYLLT FILMPRIS TILL ALUMN

På Valborgsmässoafton delade Göteborg Film

Festival ut sitt filmpris Gyllene Draken till

Mariken Halle, tidigare student vid Filmhög-

skolan. Nominerad var även den nystartade

curatorutbildningen med motiveringen:

”Filmhögskolan bevisar sig igen och igen som

en av Sveriges mest pigga och nyfikna sko-

lor, som med en gedigen kunskap och djup

kvalitet som bas, ständigt lyckas förnya sig

och behålla sitt forskande och gränsöverskri-

dande förhållningssätt till ämnet.”

RÄTTEN ATT UTBILDA LÄRARE

När det i början av året meddelades vilka

lärosäten som skulle få examensrätt för de

nya lärarutbildningarna stod det klart att

Högskolan för scen och musik får fortsätta

utbilda lärare i musik med inriktning mot

grundskola och gymnasium. Dessutom be-

viljades Högskolan för scen och musik, som

det enda lärosätet i Sverige, rätten att utbilda

lärare i teater för gymnasiet.

SLÖJDLÄRARUTBILDNING TILL HDK

Under sommaren gick flyttlasset. Göteborgs

slöjdlärarutbildning flyttade från Institutio-

nen för kost och idrottsvetenskap till HDK

– Högskolan för Design och Konsthantverk.

Möjlighet finns till fler samarbeten mellan

utbildningar inom design och konsthantverk

och lärarutbildningen bild och visuell kultur.

STENEBYS KANDIDATUTSTÄLLNINGAR

2011-års examensutställningar visades på

Steneby Institutionen för Konsthantverk och

Design, Röhsska museet och 3:e våningen i

Göteborg. Masterstudenternas examensarbe-

ten, som visades på Röhsska museet, vävdes

in i muséets permanenta samlingar, för att

skapa en dialog mellan historia och samtid.

Kandidatstudenternas utställning på 3:e vå-

ningen i Majorna curerades av Per Bornstein

och innehöll verk som tänjde på såväl materi-

ella som konceptuella gränser.

INSPIRATION FRÅN LJUDEXPERT

Den världsberömda ljuddesignern och ljud-

läggaren Ann Kroeber har återigen besökt

Filmhögskolan i Göteborg. Första gången var

2007 då hon höll en uppskattad workshop och

föreläsning. Denna gång stannade Ann Kro-

eber som gästforskare under tre veckors tid.


Forskningsinstituten bedrev pionjärsverksamhet i och med att de skiftade fokus från produkt till användare. På samma sätt som detta var unikt i mitten av 1990-talet är utbildningen Child Culture Design vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk ensam i sitt slag idag.

Det handlar om tvärvetenskap, om att förvandla teori till att skapa fysisk gestaltning med fokus på barn och lek.

Child Culture Design är ett två-årigt masterpro-gram och bedrivs för tredje året i rad. Johnny Fri-berg är programansvarig och Carl-Johan Skogh, Torbjörn Magnusson, Karl-Henrik Klockars och Helena Hansson delar på kursansvaret.Helena Hansson har sin bakgrund i industride-sign och har varit med att utveckla utbildningen. Som designer vill Helena Hansson ge extra tyngd och lyfta konstperspektivet för studenterna.

- Det behöver inte alltid finnas en nyttighetsas-pekt. Ibland kan det få handla om ett upplevelse-baserat lärande.

Under de första kurserna får studenterna insyn i och förståelse för barndom och den lekande män-niskan. Utbildningen erbjuder ett teoretiskt fokus som är ganska sällsynt för designområdet. Både lärare och studenter är praktikerbaserade snarare

än teoretiker. Det kan därför vara en utmaning för designers att ta till sig teori och omsätta det i praktiken, säger Helena Hansson.

Helena Hansson framhäver att det är viktigt att studenterna kan formulera sig och förklara orsak och verkan. Det kan handla om att förstå målgrupp och område, och att ha med sig ett genusperspektiv från utbildningen.

med plats för lekDESIGNUTBILDNING

Helena Hansson. Fotograf: Henric Benesch

Lek tar plats. Fotograf: Paulin Nande

Idén till utbildningen i Child Culture Design väcktes av inredningsarkitekten Johnny Friberg, som hade arbetat med leksaksforskning på NCFL (Nordiskt Center för Forskning om Leksaker) och SITREC (Stockholm International Toy Research Centre). Utifrån tvärvetenskaplig kompetens utvecklade desig-ners, leksaksforskare och pedagoger produkter och miljöer som utgick från barnens perspektiv.


OLIKA STUDENTER - SAMMA INTRESSEUtbildningen lockar studenter från jordens alla hörn. Av tio avgångsstudenter kommer tre från Kina, en från USA, fyra från Sverige, en från Iran och en från Sydkorea. Helena Hansson betonar den dynamiska sammansättningen.

- Det är mixen av människor som gör den här utbildningen så framgångsrik! Studenternas va-rierande bakgrunder skapar en stimulerande och berikande miljö. Hos oss finns det aldrig bara ett sätt att göra någonting på.

Studenterna har alla kandidatexamen från de-signskolor men inriktningarna varierar mellan illus-tration, grafisk formgivning, textildesign, arkitektur, produktdesign, möbelformgivning, industridesign och landskapsarkitektur.

Studenternas språkkunskaper varierar men klas-serna hittar alltid sitt sätt att kommunicera med varandra.

- Den gemensamma nämnaren för våra studenter är deras intresse för barn. Dessutom är de alla öppna, nyfikna och djärva.

- Tänk att åka tvärs över jorden för att läsa ett

smalt utbildningsprogram. Våra studenter är mo-diga helt enkelt!

PLATSER FÖR LEKSom lärare ser Helena Hansson som en av sina främsta uppgifter att skapa nätverksmöjligheter för studenterna. Att hitta en ingång ut, det vill säga att hjälpa studenterna att hitta rätt väg när det är dags att ta klivet ut från skolan.

- Många studenter har funderingar över sin roll. Hur ser arbetssituationen ut? Vad skiljer mig från andra designers? Avgångsstudenterna efterfrågar allt oftare kurser i entreprenörskap.

Helena Hansson är själv intresserad av entrepre-nörskap och är engagerad i kursen Entreprenör-skap för konsten, en tvärkonstnärlig kurs med start våren 2012, som riktar sig till alla studenter inom den konstnärliga fakulteten.

Som avslutning på höstterminen 2011 visade åtta av studenterna från Child Culture Design upp sina verk på utställningen Lek tar plats mellan den 13 - 18 december. Utställningsobjekten var placerade på flera platser i Göteborg. Barnen fick inte bara titta på utställningen utan i de flesta fall även känna, leka och vara delaktiga.

Lek tar plats. Fotograf: Paulin Nande


Namn: Cong Ma Ålder: 25 årFödelseland: KinaKandidatexamen: ProduktdesignArbetslivserfarenhet: Grafisk designerExamensprojekt: Om objekt, färg, abstrakta former, storlekar, material som kan användas för terapi, sjukhusmiljö eller gestaltas som leksaksfigurer.Framtidsvision för yrkeslivet: Arbeta som konsult och driva egen kollektion

VAD ÄR DET BÄSTA MED UTBILDNINGEN?- Det jag uppskattar främst är programmets olika infallsvinklar, både på en praktisk och teoretisk nivå. Vi har även duktiga och hjälpsamma lärare.

VAD HAR DU LÄRT DIG?- Utbildningen har gett mig metoder och kunskap för att arbeta med barn. Alla i klassen har en god förståelse för vad barnkultur är och vad det kan innebära att vara en barnkulturdesigner.

SKULLE VILJA FÖRÄNDRA NÅGOT?- Något jag skulle vilja ha mer av är entreprenör-skap. Om hur man startar upp ett eget företag och hur man kan påverka marknaden med sin kunskap.

REKOMMENDERAR DU UTBILDNINGEN?- Visst gör jag det. Den har ett tydligt fokus med bra resursbas.

Namn: Annika NilssonÅlder: 33 årFödelseland: SverigeKandidatexamen: TextildesignArbetslivserfarenhet: Designassistent, mönsterdesigner, barnklädesdesigner Examensprojekt: Om rumslighet. Inredning av barnavdelningen på ett bibliotek.Framtidsvision för yrkeslivet: Att få möjlighet att arbeta brett inom barnkulturdesign.

VAD ÄR DET BÄSTA MED UTBILDNINGEN?- Att vi är en liten klass med studenter från olika delar av världen. Vi har olika bakgrunder men delar intressen.

VAD HAR DU LÄRT DIG?- Mycket om barns lek och utveckling. Och så har jag fått en överblick över hur marknaden för pro-dukter till barn. Vi lär oss ta in barns perspektiv och gör barnen delaktiga i arbetsprocessen.

SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA NÅGOT?- Utbildningen är relativt ny så det är fortfarande mycket som prövas. Vi har precis fått en barnkul-turvetare som kommer kunna knyta samman design med teori på ett bättre sätt.

REKOMMENDERAR DU UTBILDNINGEN?- Absolut. Jag tror att vi barnkulturdesigners behövs som en länk mellan design och den teoretiska kun-skap som finns inom barnkulturvärlden. Att ta hjälp av varandra är positivt för utvecklingen av produk-ter och platser där barn vistas.

DESIGNSTUDENTERsom utgår från barnen

Annika Nilsson. Fotograf: Evert NilssonCong Ma. Fotograf: Emma Österman


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅDen fortfarande jämförelsevis unga forskarutbild-ningen vid konstnärliga fakulteten har under 2011 fortsatt att utvecklas. En milstolpe var att fakulte-ten utnämnt sin första docent, Monica Lindgren, universitetslektor i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik. Monica Lindgren disputerade 2006 som en av fakultetens två första doktorer.

Konstnärliga fakultetens forskarutbildning har en nationellt unik bredd. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 40 inskrivna doktorander (23 kvinnor och 17 män) i tolv forskarutbildningsämnen.

Under 2011 examinerades landets första doktorer i ämnena fotografisk gestaltning (Lars Wallsten) och scenisk gestaltning (Elisabeth Belgrano). Tre doktorander har antagits under året. Det har hållits åtta disputationer och tre licentiatseminarier.

Konstnärliga fakultetens forskarutbildning bedrivs i form av en forskarskola. Under året höll forskar-skolan två heldagsmöten, ett halvdagsmöte och ett tvådagars internat. Heldagsmötet den 2 februari ägnades till stor del åt den framtida ämnesstrukturen inom forskar-utbildningen och möjligheter till samverkan över

nuvarande disciplingränser. Under heldagsmötet den 24 maj diskuterades externfinansierade forsk-ningsprojekt. Forskarskolans har haft tre större kurser under året. Research in the Arts gavs under ledning av fakulte-tens gästprofessor Henk Borgdorff. Kursen ut-gångspunkt var den nyutkomna boken med samma namn. Kursen kvalitativ forskningsmetod hade professor Mats Alvesson från Lunds universitet som kurslärare. Makt, identitet och diskurs i konstnärli-ga och pedagogiska praktiker initierades och leddes av professor Claes Ericsson och docent Monica Lindgren från Högskolan för scen och musik.

En viktig faktor som främjar samarbeten och utbyten är de så kallade etappseminarierna där doktoranderna redovisar sitt pågående avhand-lingsarbete. Obligatoriska etappseminarier är 25%- och 50%-seminarium samt ett slutseminarium; ofta hålls även ett så kallat 75%-seminarium. Dessa seminarier syftar till att säkra avhandling-arnas kvalitet, och de har även resulterat i ökad genomströmning. Under 2011 hölls 21 sådana etappseminarier, där opponenterna bland annat kom från Musikhögskolan i Malmö, KTH, Konst-


Via Artistic Research, fakultetens nyhetsbrev som via mejl går ut till 1200 mottagare i Sverige och utomlands, sprids information om vad som pågår inom forskarskolan.

Konstnärliga fakulteten samverkar med sin mot-svarighet vid Lunds universitet. När det gäller utbildningen på forskarnivå är samarbetet till stor del knutet till den VR-finansierade nationella konstnärliga forskarskolan. Den nationella konst-närliga forskarskolan är ett samarbete mellan tolv lärosäten med konstnärliga utbildningar. Dekanus Anna Lindal sitter i styrelsen.

Fakulteten har inom ramen för den konstnärliga forskarskolan medverkat i framtagande av ett remissvar till Högskoleverket gällande den eng-elska examensbenämningen på den konstnärliga doktorsexamen. I februari gav fakultetens forskar-utbildningshandläggare en tvådagars intensivkurs för administratörer från andra lärosäten som ingår i konstnärliga forskarskolan.

Under året präglades forskarutbildningen, liksom fakulteten i stort, av arbetet med fakultetens verk-samhetsutvecklingsprojekt. En särskild arbetsgrupp för forskarutbildningen arbetade under våren fram

ett dokument med förslag till den framtida orga-nisationen av fakultetens forskarutbildning. Bland annat föreslogs att en forskarutbildningsnämnd in-rättas, och ett förslag till ansvarsfördelning mellan fakultet och institution beträffande forskarutbild-ning utarbetades.

Fakulteten har deltagit i en uppföljning av ett benchmarkingprojekt för forskarutbildning initierat av universitetets kvalitetssamordnare. Projektet genomfördes huvudsakligen under 2010, men en utvärdering och uppföljning hölls i juni 2011, då även den handlingsplan som skapats i samband med projektet uppdaterades.

Fakulteten har under året medverkat i en uni-versitetsgemensam kartläggning av doktoranders finansiering vars avsikt var att alla fakulteter ska garantera doktoranderna rimliga arbetsvillkor. En av de viktigaste punkterna är att fakulteten finansierar extra förlängning av doktorandtjänster efter en längre tids sjukskrivning och/eller föräld-raledighet enligt en speciell förlängningsnyckel, alltså utöver den kompensation de normalt har rätt till. Från och med mars 2011 förekommer inga utbildningsbidrag inom fakulteten.

ÅRETS LICENTIATUPPSATSER

- Katharina Dahlbäck, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Högskolan för scen och musik: Musik och språk - samverkande i barns lärande. En aktionsforskningsstudie

- Carina Borgström Källén, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Högskolan för scen och musik: När genus står på spel? En studie av tonåringars musikaliska handlingar sett ur ett genusperspektiv - Katarina Wetter Edman, design (Business & Design Lab), HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk: Service Design - a conceptualization of an emerging practice


DOKTORAND HYLLAS MEDLITTERATURPRISMara Lee Gerdén, doktorand vid Litterär gestaltning, hylla-des med Svenska Dagbladets litteraturpris 2011, för sin andra roman Salome. Juryn beskrev verket som ’en till synes vardaglig skildring av ett vuxenblivande utvecklas till en förförelsedans mellan våld och begär, framförd på en briljant polerad prosa’. Svenska Dagbladets littera-turpris har delats ut sedan 1944 och prissumman är 30 000 kronor.

DESIGN OCH FÖRETAGBusiness & Design Lab samordnar ett EU-finansierat utbildningsprogram i design management, som ska bidra till att stärka europeisk inno-vation och konkurrenskraft. Tolv doktorander utbildas inom ramen för programmet, som är ett samarbete mellan fyra europeiska universitet och åtta företag. Syftet med programmet är att skapa en generation forskare som kan överbrygga klyftor mellan design och mangement. DISPUTATION INOM FOTO-GRAFISK GESTALTNINGMed avhandlingen Anteck-ningar om spår. Fotografi. Bevis. Bild. disputerade Lars Wallsten den 27 maj 2011 som den förste i landet inom ämnet fotografisk gestaltning vid Högskolan för fotografi. Med avhandlingen vänder sig Lars Wallsten till frågan om fotografi som bevis, utifrån ett personligt perspektiv. Han använder sig av begrepp som spår, mönster och förtät-ning. Genom en sökande och spårande metod som går via egna bildprojekt, flera veten-skapsområden samt olika konstnärliga uttrycksformer, skapas ett sätt att integrera form och innehåll.

LICENTIATSEMINARIER Den nationella forskarskolan i musikpedagogik riktar sig till yrkesverksamma lärare som omfattas av lärarlyftet och avser studier fram till licentiatexamen. I juni hölls de första två licentiatsemina-rierna vid konstnärliga fakul-

tetens forskarskola. De som försvarade sina uppsatser var Carina Borgström Källén och Katharina Dahlbäck.

PÅ SPANING EFTER BEGREPPI oktober höll doktoranden Ingela Romare, regissör och psykolog, sitt 25%-semina-rium under titeln: Vad är kultur? Vad är konst? Vad är film? - På spaning efter begrepp och beskrivningar i marknadens och konsumis-mens tid. Opponent var Bengt Göransson, tidigare kulturmi-nister/skol- och utbildnings-minister.

GENUSNÄTVERK I USA Annika Karlsson Rixon, doktorand vid Högskolan för fotografi, är konstnärliga fakultetens representant i universitetets genusforskar-nätverk GIG. Under året blev hon, tillsammans med konst-nären Anna Viola Hallberg, inbjuden att ställa ut sitt dok-torandprojekt vid University of California. Johan Öberg, forskningssekreterare vid fakulteten, fanns också med för att delta i ett symposium om konstnärlig forskning och interdisciplinära samarbeten.

ÅRETS AVHANDLINGAR

Cecilia Björck, musikpedagogik. Högskolan för scen och musik: Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change

Lars Wallsten, fotografisk gestaltning, Högskolan för fotografi: Anteckningar om Spår

Andreas Gedin, fri konst, Konsthögskolan Valand: Jag hör röster överallt - Step by Step

Elisabeth Belgrano, scenisk gestaltning, Högskolan för scen och musik: “Lascia-temi morire” o farò “La Finta Pazza”: Embodying Vocal Nothingness on Stage in Italian and French 17th century Operatic Laments and Mad Scenes

Christian Wideberg, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Konsthögskolan Valand: Ateljésamtalets utmaning - ett bildningsperspektiv

Tina Carlsson, fri konst, Konsthögskolan Valand: the sky is blue

Per Anders Nilsson, musikalisk gestaltning, Högskolan för scen och musik: A Field of Possibilities: Designing and Playing Digital Musical Instruments

Katarina A. Karlsson, musikalisk gestaltning, Högskolan för scen och musik: Think’st thou to seduce me then? Impersonating female personas in songs by Thomas Campion (1567-1620)

TILLBAKABLICKAR PÅ HASSELBLADSNiclas Östlind, doktorand vid Högskolan för fotografi, visade med start i november utställningen Lika med (återuppförd) på Hasselblad Cen-ter. Verket avslutade en serie av tillba-kablickar på tidigare utställningar. Till var och en har det publicerats en bok och tillsammans formar de studien Tre utställningar. Tre decennier.

DOKTORAND FRÅN TURKIETI mars avslutade utbytesdoktoranden Mehves Cetinkaya från Istanbuls tek-niska universitet sitt halvår vid HDK – Högskolan för Design och Konst-hantverk. Under perioden deltog hon i forskarskolans aktiviteter med bland annat en presentation av sitt avhand-lingsprojekt. Mehves Cetinkaya är den första doktorand som fakulteten tagit emot inom ERASMUS-programmet.

STIPENDIUM TILL DOKTORANDKatarina Wetter Edman, doktorand i Business & Design, tilldelades det sista Torsten Dahlinstipendiet för sina insatser inom området tjänstedesign. Stipendiet delas ut av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syfte att uppmuntra och lyfta fram tvärveten-skaplig forskning. I juryns motivering stod att Katarina Wetter Edmans arbete förväntas ge stor positiv effekt för designbranschen som helhet.


Inom forskarutbildningsämnet litterär gestalt-ning har doktorander gått samman med kol-legor från musikalisk gestaltning. Sten Sandell är en av doktoranderna som ingår i detta fram-gångsrika kluster av tvärkonstnärlig forskning.

- När det är dags att avsluta våra möten, känns det alltid som att det behövs en timma till, skrat-tar Sten Sandell.

Initiativet till att bilda forskargruppen togs av professorerna Staffan Söderblom, Gunnar D. Hansson, Ole Lutzow-Holm och Anders Hultqvist. Fem år efter det att idén sattes i bruk, råder nu full gruppaktivitet, både genom konst-närliga aktiviteter och regelbundna möten.

- Vi har möten på olika teman varje månad. Det är lite som att ha handledning i grupp. Fast vi har diskussioner som alla drar nytta av, berättar Sten Sandell.

Förutom Sten Sandell ingår doktoranderna Kim Hedås, Fredrik Nyberg, Mara Lee Gerdén, Johan Petri och Helga Krook i gruppen.

- Jag tycker att våra seminarier och öppna hand-ledningsmöten har varit väldigt berikande. Att som doktorand ha tillgång till en forskargrupp på det här sättet, där alla i gruppen är konst-närligt verksamma, är ovärderligt, säger Helga Krook, doktorand vid Litterär gestaltning.

Helga Krook tillägger att det uppstår ett särskilt djup i samtalen när man, som gruppdeltagarna, följt varandras projekt under flera år. Sten Sandell menar att klustret har varit en förutsätt-ning för hans avhandlingsprojekt ’Musik på insidan av språket’, inom vilket han undersöker möjligheten att arbeta med improviserad musik integrerad med text. Han är fascinerad över gruppens arbetsformer och vilka gestalter som skapas när doktoranderna fångar upp varandras perspektiv.

- Vad vi vet så är vi den enda forskargruppen i världen med tvärkonstnärliga inriktning mot musik och text, säger Sten Sandell.

Sten Sandell ser stor potential med forskarsam-arbeten. Hans bedömning är att musikalisk ge-staltning skulle ha stort utbyte av att till exempel samverka med foto eller film.

Det aktuella samarbetet mellan doktoranderna i litterär gestaltning och musikalisk gestaltning är så framgångsrikt, både i sin utformning och i vad det frambringar, att det nu undersöks hur konceptet kan bli beständigt.

- Vårt forskningssamarbete är oerhört givande. Jag känner mig priviligierad över att få ingå i vår grupp och vill gärna bidra till att det utvecklas till ett konstant inslag inom forskarskolan, avslu-tar Sten Sandell.

Konstnärliga fakulteten uppmuntrar till institutionsöverskridande samarbeten. Tvärande perspektiv och dialog mellan institutionerna ska leda fram till nya insikter och reflektioner. Ett tvärkonstnärligt forskningssamarbete som rör sig mellan ord och musik lovordas av deltagarna.

LITTERATUR OCH MUSIKi ett gemensamt framgångskoncept


FORSKNING

Forskningsåret på konstnärliga fakulteten var inten-sivt med en stor bredd av givande seminarier såväl inom de enskilda konstarterna som dem emellan, och flera viktiga möten på tvärs: med allmänhet och publik, och med företrädare för medier och annan forskning inom universitetet.

RED 10 UTVÄRDERAR FORSKNINGENUnder 2011 avrapporterades utvärderingen av all forskning inom GU – RED 10. Här var den konst-närliga fakultetens forskning och utvecklingsarbete med, vilket var ett vågspel. Hur skulle en verksam-het som ytterst handlar om att skapa unika verk och händelser kunna utvärderas med instrument som liknar dem som används för att granska teoridriven forskning med generella anspråk?

Det blev en produktiv erfarenhet. Utvärderarna kom fram till att de problem som kunde skönjas inom hela universitetet (för liten forskarmobilitet, för lite externfinansierad forskning och stundtals svag och otydlig forskningsinformation) också fanns inom den konstnärliga fakulteten. Fast fakultetens verksamheter, i främsta hand Högskolan för foto-grafi och GOArt, fick samtidigt beröm och utvärde-ringen pekade på framstående forskningsprojekt.

BIBLIOMETRISKT SYSTEMRedan under 2010 hade konstnärliga fakulteten i samarbete med Lunds universitet inlett arbetet med att öka transparensen i avrapporteringen av konst-närlig forskning genom att skapa ett mer generöst utrymme i universitetens open-access-databaser för konstnärlig forskning och konstnärlig praktik. Arbetet med detta fortsatte under 2011 och blev ett relevant svar på delar av den kritik som RED 10 riktat.

Fakultetsnämnden fattade i maj beslut om att införa ett bibliometriskt system för konstnärliga fakulteten baserat på publicering i databaserna GUP och GU-PEA. Här finns nu goda möjligheter att dokumen-tera, strukturera och publicera konstnärliga proces-ser. Samtidigt är konstnärliga fakulteten genom sin gästprofessor i estetik Henk Borgdorff engagerad i

den internationella konstnärliga forskningstidskrif-ten Journal of Artistic Research där peer reviewade konstnärliga forskningshandlingar publiceras, och i The Research Catalogue som möjliggör en dyna-misk framställning av konstnärliga utvecklings- och forskningsprocesser för en akademisk och konstnär-lig offentlighet.

INTERNATIONELLA GÄSTFORSKAREUnder 2010-2011 genomfördes ett internationellt gästforskarprogram inom konstnärliga fakulteten som möjliggjorts genom tilldelning av medel från rektor. Konstnärliga fakulteten fördelade medlen genom internutlysning. Vid Högskolan för fotografi gick medlen till att anlita Sophie Calle, internatio-nellt välkänd fotokonstnär, som gästforskare. Sophie Calle, genomförde en forskningsresa till Arktis inom ramen för Tyrone Martinsons projekt.

Filmhögskolan engagerade dr Francis Gooding från University College London, för att utveckla sin pionjärverksamhet inom Film curating. Samt Ann Kroeber, amerikansk ljudkonstnär som samarbetat med flera av världens främsta filmregissörer, bl. a David Lynch, Peter Weir och Philip Kaufman. Under sina tre veckor i Göteborg höll Ann Kroeber uppskattade föreläsningar och workshops i ljudge-staltning.

Högskolan för scen och musik valde att utöka sin gästforskarsatsning kring post-dramatisk teater ge-nom att engagera den tyska teatertruppen She She Pop och bjuda in den internationellt upppmärksam-made scen- och filmkonstnären och forskaren Liz Aggiss.

Konsthögskolan Valand bjöd in de framstående konstnärerna Jesper Just och Terence Gower som en del av uppbyggnaden av sitt nya forskningscen-trum v.arc och Litterär gestaltning använde medel för en konferens med poeter och litteraturforskare för att diskutera förändringarna i den litterära fronten i Norden och därigenom ge input till såväl aktuell forskning som inriktningen i den egna utbildningen.

och konstnärligt utvecklingsarbete


och konstnärligt utvecklingsarbete

Fakultetsnämnden beslöt också att reservera medel för en gästprofessur till Henk Borgdorff. Steneby har under året haft en egenfinansierad internationell gästforskare i Albert Paley – en ledande skulptör i samtiden, känd för sitt arbete inom offentlig gestalt-ning och arbete med metall.

KULTURARV Konstnärliga fakultetens deltagande i styrkeområde kulturarv var under året fokuserat till den stora sats-ningen på curatorn Maria Linds arbete med utställ-ningskonstens kulturarv. Maria Lind, som under året var placerad som gästforskare på Konsthögskolan Valand genomförde således under året det uppmärk-sammade projektet Performing the Curatorial som sammanfattades i en konferens i mars på Högskolan för scen och musik. I konferensen deltog några av världens främsta namn inom det curatoriska med inriktning mot kulturarv.

För konstnärliga fakultetens forskare utlystes också särskilda skrivstöd som behandlas i seminarieform med de sökande och styrgruppen för Styrkeområde kulturarv. Ett utvecklingsstöd tilldelades musikpeda-gogerna Monica Lindgren och Claes Eriksson vid Högskolan för scen och musik för att utveckla forsk-ning kring kulturarv och musikpedagogik med bas i Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen.

KONSTNÄRLIGA UTVECKLINGSPROJEKT Under året bedrevs konstnärligt utvecklingsar-bete på hög nivå bland annat i foto inom fältet re-photography baserat i Tyrone Martinsons arbete, på Konsthögskolan Valand bland annat i form av Esther Shalev Gerz’ projekt The Last Click och med experimentella föreläsningar i konstteori, vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, med experimentella sätt att närma sig designhisto-ria, samt med formatbegreppet i konst och design. Vid Högskolan för scen och musik arbetade Cecilia Lagerström och Pia Muchin vidare med sitt stora projekt kring postdramatisk teater och musikerna Ming Tsao och Jonas Simonson i två projekt kring experimentella framförandeformer. På Steneby fortsatte Anna-Lill Nilsson sitt projekt Speglarnas poetik. Under hösten gjordes betydande tilldelningar

inför 2012 års utvecklingsprojekt. Aktiviteten är hög på området, men mängden uppskovsansök-ningar och krav på fler och bättre avrapporteringar kommer att resas i samband med införandet av det bilbiometriska system som introducerades 2011 och nu är i verksamhet.

PEDAGOGISKA UTVECKLINGSMEDEL Inför 2011 tilldelade fakultetsnämnden för första gången pedagogiska utvecklingsmedel till fakultetens lärare. Medlen bereds och beslutas av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete och utvecklings-projekten erhåller metodstöd från det nybildade Kollegiet för konstarter och lärande. Det är beläget på Högskolan för scen och musik men omfattar medarbetare från hela fakulteten och konstpedago-giskt verksamma lärare och museiförteträdare också utanför akademin.

Inom det pedagogiska utvecklingsarbetet har film-högskolan utmärkt sig genom Linda Sternös projekt där filmutbildningen integreras med en nystartad filmskola för barn där alla lär av alla och ett intensivt utbyte av erfarenheter kring rörlig bild sker mellan barn, föräldrar, studenter och Filmhögskolans egna lärare. En tyngdpunkt i verksamheten under året har legat på en fördjupad förståelse för bedömnings-processer och ett arbete med studenters dokumenta-tion av sin egen utveckling.

ANSÖKNINGAR OM FORSKNINGSMEDEL Årets ansökningsrunda på VR blev en besvikelse för konstnärliga fakulteten, vars forskare under föregå-ende år erhållit omkring 50 procent av de tilldelade medlen. I år avslogs samtliga ansökningar vilket kan förklaras främst av tre orsaker: Den ökande natio-nella konkurrensen och den generellt höjda kvalitén på ansökningarna. Det faktum att årets sökande i hög grad var förstagångssökande och en otillräcklig föregående seminariebehandling och kritisk diskus-sion av de ansökningar som lämnats in. Utifrån detta stärker fakulteten arbetet inför kommande ansökningsomgång.


2011-års forskningskonferens genomfördes på Skaftölandet i december. Deltagandet var stort och evenemanget genomfördes enligt en väl utarbetad metod. Samtliga ansökningar granskades med förberedda oppositioner av interna och externa specialister. Konstnärliga fakultetens forsknings-konferens. En allmän slutsats från konferensen var att för att ansökningarna ska kunna förbättra och utvecklas måste starkare seminariemiljöer och bättre forskningsstöd skapas inom institutionerna vid fakulteten.

KONSTNÄRLIGA SEMINARIER Under 2011 genomfördes ett flertal uppmärksam-made konstnärliga seminarier. I augusti stod också Glashuset klart, som fakultetens nya mötesplats för forskning. Fokus låg under året på frågor om hur man i seminarieform kan omfatta såväl kunskaps-innehåll som konstnärligt värde. Året inleddes med en kritisk genomgång av begreppet konstnärlig forskning med utgångspunkt i Sven Olov Wallen-steins Art, Philosophy and Experimentation där författaren argumenterar för ett experimentbe-grepp istället för ett forskningsbegrepp.

Som exempel kan nämnas Litterär gestaltning som under sitt seminarium redovisade och problemati-serade frågor om översättning, litterärt arbete och forskning. Filmhögskolan gjorde en kritisk total-inventering av sin forskning från sen masternivå till postdoktoral forskning och Högskolan för scen och musik gjorde en stor satsning på begreppet postdramatisk teater. Högskolan för fotografi ge-nomförde ett forskningsprojekt kring samtida konst och fotografi. Ett externt konstnärligt seminarium ordnades av bland andra Johan Öberg och Annica Karlsson-Rixon på Berkeleyuniversitetet i sam-band med vernissagen på Rixon-Hallbergs stora forskningsprojekt kring LBTG-frågor i Östeuropa – Of Mind and Memory.

Ole Lützow-Holms forskningsprojekt Towards an Expanded Field of Art Music, avrapporterades partiellt i konsertform (med en omkomponering av Beethovens femma som huvudpjäs) och i konst-närlig seminarieform med bland andra filosofen och musikteoretikern Lydia Gohr som opponent. Serien avslutades i december med ett seminarium ägnat åt konstnärlig praktik och kritiskt skrivande med presentatoner av Marsha Meskimmon och Bryndís Snæbjörnsdóttir.

Konstlab är fakultetens främsta kontaktkanal för utvecklings- och forskningsverksamhet till Göte-borgs konstliv och är förlagt till scenen Atalante. Curator för verksamheten är kompositören Ole Lützow-Holm från Högskolan för scen och musik. Formen består i att två till tre konstnärer visar upp och diskuterar sina arbeten med publiken.

Seminariet för poetik och estetik (POEST) sam-manför humanister, arkitekter och konstnärer kring aktuella frågeställningar om poetik och estetik och har mötts under året bland annat för att genomföra en akademisk opposition på Chalmers forskningsstrategi för arkitektur, för att diskutera frågor om stadsplanering och segregation samt under planeringen av tidigare nämnda seminarium kring omkomposition av Beethovens symfoni.

KONSTNÄRLIGAUTVECKLINGSPROJEKT 2011

Unio mysticaCarl Axel Hall & Johannes Landgren, Högskolan för scen och musik

The Last ClickEther Shalev-Gerz, Konsthögskolan Valand

Postdramatisk teaterCecilia Lagerström och Pia Muchin,Högskolan för scen och musik

Ways of TransmissionAnthony Marcellini & Fredrik Svensk, Konsthögskolan Valand Konsthögskolan Valand

Prototyping design and artCarl Johan Skogh, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk

Format, the limit of controlHenric Benesch, Pascal Prosek & Jonas Fridén,HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk

Designhistorien i 3DJohnny Friberg, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk

Poetisk propagandaAnnika von Hausswolff och Lotta Antonsson, Högsko-lan för fotografi

Speglarnas poetikAnna Lill Nilsson, Steneby, Institutionen för Konsthant-verk och Design

Performativ spelkonstArne-Kjell Vikhagen, Konsthögskolan Valand

(ir)rationalitet, maktstrukturer och motstrategierAnnika Lundgren, Konsthögskolan Valand

Bildens föränderlighetThorbjörn Magnusson & Carolina Claesson,HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk

The Guitar as a Vehicle for New Music Performance PracticeMing Tsao, Högskolan för scen och musik

Ett teckningsprojektZsuzsanna Gilice, Konsthögskolan Valand

På gränsenJonas Simonsson, Mats Eldén och Mattias Perez, Högskolan för scen och musik

Expeditionen: undersökningar av vetenskapliga och konstnärliga förhållningssätt, Tyrone Martinsson, Högskolan för fotografi


EN NY PLATTFORMDen 10 oktober invigdes Valand Artistic Re-search Centre (v.arc) av centrets ledare, profes-sor Bryndis Snæbjörnsdóttir. Under invigning-en höll forskningscentrets två ateljéer öppna och Ron Broglio, från Arizona State University, föreläste om att omvärdera relationer mellan människa och miljö.

Målsättningen med v.arc är att skapa en öppen och tillgänglig forskningskultur. Centret stödjer konstnärliga forskare med olika bakgrund (akademisk/ icke-akademisk), underlättar internationellt och interkulturellt utbyte samt engagerar anställda och studenter för dialog med inbjudna konstnärer.

Det nya forskningscentret är en plattform för möten och utbyte. En plats för diskussion kring forskning i bildkonst, för konstnärlig praktik och teori, för tvärvetenskapliga seminarier och föreläsningar.

- Målet är att främja en bred och transdiscipli-när utforskning av samtiden, utmana veder-tagna åsikter, fördomar, indelningsgrunder och hierarkier. Att skapa projekt med internationell relevans och lokal betydelse, säger Bryndis Snæbjörnsdóttir.

v.arc söker aktivt upp och samverkar med konstnärer av olika bakgrund och kulturell tillhörighet. Det kan handla om att koppla ihop forskarassistenter med nyutexaminerade mastersstudenter, anställda vid Valand med doktorander och/eller inbjudna konstnärer.

TVÄRDISCIPLINÄRA ATELJÉERI forskningscentrets ateljéer bedrivs verksamhet från ett brett spektrum av konstnärliga disci-pliner. Alyssa Grossman, Judith Raum, Luisa Greenfield och Ron Broglio hör till de som be-sökt centret för att utveckla sin konst i den nya forskningsmiljön. Andra som bidragit med eta-bleringen av v.arc. är Konsthögskolan Valands två doktorander Lisa Tan och Elke Marhöfer, samt en rad andra lärare och konstnärer som

Annica Karlsson Rixon, Magnus Bärtås, Ellie Ga och Jesper Just.

Under 2011 har tre gästforskare besökt v.arc; Jesper Just, Terence Gower och Maria Lind. Varje gästforskare presenterar sitt arbete för studenter, forskare och lärare. Maria Lind har genomfört föreläsningsserien Performing the Curatorial inom ramen för Styrkeområde kul-turarv vid Göteborgs universitet.

Jesper Just, vars verk finns representerade i stora offentliga samlingar som Guggenheim, Museum of Modern konst, Tate Modern och Moderna Museet i Stockholm, kommer dess-utom att skapa verk för Venice Biennial 2013 i samverkan med v.arc.

- Gästforskarna stärker ateljéernas internatio-nella forskningsmiljö och bidrar till hög kvalitet på Valands utbildningar på både grund- och avancerad nivå, förklarar Bryndis Snæbjörns-dóttir.

NYMATERIALISM SOM TEMAInom ramen för v.arc. driver konstteoretiker Fredrik Svensk seminariet Valand semina-rium för avancerad konstteori. Under 2011 arrangerades bland annat seminariet Animal and Things - New focuses in artistic practice and critical writing within contemporary art. Presentationer gavs av den feministiska konst-historikern professor Marsha Meskimmon och professor Bryndis Snaebjornsdottir. Seminariet fokuserades kring relationen mellan människan som subjekt - och andra.

Denna inriktning kallas nymaterialism eller icke-antropocentrism, och kommer att vara ett centralt tema för v.arcs verksamhet 2012.

- v.arc fyller en viktig funktion genom att pröva gränser för samtidskonstens praktiker och fungera som en anknytningspunkt mellan den konstnärliga verksamhet som bedrivs inom och utanför universitetet, avslutar Bryndis Snæ-björnsdóttir.

NYTT FORSKNINGSCENTER med breddade perspektivValand Artistic Research Centre (v.arc) bryter ny mark inom konstnärlig forskning. Genom att erbjuda en plattform för dialog och tvära utbyten ska verksamheten utforska och utmana vår samtid. v.arc är forskningscentret som testar gränser, trotsar fördomar och skärskådar hierarkier.


SKOTTEN PÅ VASAPLATSEN

Med anledning av att det

var tio år sedan Göteborgs-

kravallerna och incidenten

då polisen öppnade eld mot

demonstranter på Vasaplatsen

presenterades Filmhögsko-

lan professor Göran du Rées

forskningsarbete kring bildens

autenticitet och hur sanningen

kan manipuleras.

ARKITEKTUR, DESIGN OCH

HJÄRNHÄLSA

Vad betyder miljön på ett sjuk-

hus för möjligheten till rehabi-

litering? Ny forskning visar att

arkitektur, design och sinnes-

stimulans kan öka patienters

möjligheter att återhämta

sig, både fysiskt och psykiskt.

Kristina Sahlqvist, inrednings-

arkitekt och forskare vid HDK

– Högskolan för Design och

Konsthantverk har i ett tvärve-

tenskapligt forskningsprojekt

med Sahlgrenska Akademien

tittat på hur sjukvården kan

skapa bättre miljöer för reha-

bilitering utifrån kunskaper

om hjärnans återhämtning.

GLÖMDA PLATSER

I boken AVGRUNDEN beskri-

ver Jan Jörnmark, docent i

ekonomisk historia och Annika

von Hausswolff, adjungerad

professor vid Högskolan för

fotografi, om de ekonomiska

bubblor som briserat de se-

naste åren. AVGRUNDEN är ett

samtidsdokument av skenande

statsskulder och globalise-

ringens glömda ödesplatser.

Bilderna från de övergivna

platser som Jörnmark och von

Hausswolff besökt är en hand-

fast demonstration av det som

globaliseringen, digitalisering-

en och avindustrialiseringen

lämnar i sitt kölvatten.

Det har filosofen Eva Mark, fö-

reståndare för Grundtviginsti-

tutet vid Göteborgs universitet

och Pia Muchin, lektor i fysisk

gestaltning vid Högskolan för

scen och musik, undersökt i ett

KU-projekt. Resultatet redo-

visas i en bok som gavs ut på

Carlssons bokförlag 2011.

POSTDRAMATISK TEATER

Ett konstnärligt utvecklings-

projekt om postdramatisk tea-

ter med lärarna vid Högskolan

för scen och musik Cecilia

Lagerström och Pia Muchin

avslutades under året. Två

forskningsföreställningar med

filmiska inslag presenterades

för publik i december.

KONSERT: UNIO MYSTICA

Carl-Axel Hall och Johannes

Landgren, lärare vid Hög-

skolan för scen och musik,

avslutade KU-projektet Unio

Mystica med en offentlig

konsert på Artisten. Projek-

tet har förenat hantverk och

reflektioner kring uttryck i

olika delar av världen och från

olika andliga och filosofiska

sammanhang.

FILM MED BARNENS BLICK

Tio barn i åldern 3-6 år har un-

der året deltagit i Filmhögsko-

lans barnfilmskola och lärt sig

att fånga det unika ögonblick-

et. Genom projektet ska barn

ges möjlighet att tidigt lära sig

att hantera filmmediet. Linda

Sternö, adjunkt på Filmhög-

skolan, håller i barnfilmskolan

som är en del i hennes forsk-

ningsprojekt Barnets blick.

NYA KONSTPROJEKT

Som ett led i Stenebys arbete

med att utveckla konstnärlig

forskning anordnades ett semi-

narium i Göteborg den 7 april.

Under seminariet presente-

rades bland annat projektet

Vränga – REGN av Kajsa G.

Eriksson och Fredric Gunve.

De kallar sin arbetsmetod att

leva sig fram till en berättelse.

Metoden är processinriktad

och syftar till att skapa nya

berättelser kring en plats och

de människor som bor där.

KROPPSLIGA PRAKTIKER

Vad händer om en lärare i fy-

sisk gestaltning och en filosof

låter sin respektive praxis mö-

tas i en gemensamt utarbetad

arbetsprocess?

PUBLIKATIONERPublikationstyp 2011 2010 2009

Artikel, recension 38 0 0Artikel, refereegranskad vetenskaplig 10 5 6Artikel, övrig 12 12 9Artikel, övrig vetenskaplig 5 13 24Bok 5 9 11Bok, med redaktör 6 5 2Doktorsavhandling 5 3 5Kapitel 18 5 9Konferensbidrag, refereegranskat 14 4 7Konferensbidrag, övrigt 13 6 4Konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete 38 85 29Licentiatavhandling 1 0 0Rapport 1 0 0 Textkritisk utgivare (redaktörskap) 2 0 0Övrigt 14 3 21

Totalt 182 150 127

Siffrorna är baserade på antal inrapporterade publikationer i GUP vid tid-punkten för produktion av verksamhetsberättelsen.


Albert Paleys vistelse resulterade i en rad skulpturer som visas på Röhsska Museet i Göteborg under 2012 och därefter på The Swedish-American His-torical Museum i Philadelphia, USA.

Under två intensiva veckor skar, glödgade, vred, böjde, hamrade och sammanfogade Albert Paley sitt stål till tolv smidda skulpturer tillsammans med Stenebys studenter och lärare. Inom ramen för Paleys residency på Steneby inkluderades en seminariehelg där han ledde en öppen workshop och inledningstalade.

OSLAGBAR KOMBINATIONAtt valet föll på just Albert Paley har dels sin förkla-ring i Stenebys långa tradition av smideskonst, dels för att hans konstnärliga verksamhet förkroppsli-gar det Steneby står för; utforskande, material och skicklighet.

Heiner Zimmerman, professor vid järn & stål/of-fentlig gestaltning berättar att det föll sig naturligt

att bjuda in Albert Paley för att utveckla gästpro-jektet eftersom det finns unika tekniska möjligheter till storskaligt arbete på Steneby.

- Albert Paley tillhör de få konstnärer i världen som både ägnar sig åt storskalig metallskulptur och verkligen klarar av att utnyttja chansen att arbeta med varmsmide i en miljö som denna, säger Hei-ner Zimmerman.

PLANERING OCH LAGARBETEAtt övertyga en konstnär som Albert Paley och ordna en arbetsmiljö med de rätta förutsättning-arna, kräver planering och lagarbete.

- Förståelsen av samarbetets effekter och hur det kan leda till ännu större resultat har levt vidare bland studenterna även efter residency-perioden, säger Heiner Zimmerman.

Albert Paley berättar om vad som fick honom att tacka ja till erbjudandet.

ARTIST-IN-RESIDENCEAlbert Paley på Steneby

Steneby, Institutionen för Konsthantverk och Design, har startat ett Artist-in-Residence program vilket innebär att konstnärer och designers kommer på besök för att dela med sig av sina kunskaper. Mellan den 16 oktober - 28 oktober gästades Steneby av Albert Paley, en internationellt erkänd metallskulptör som bland annat har utvecklat smidet inom området för den offentliga konsten.

Albert Paley. Fotograf: Håkan Karlbrand


- Det innebar en möjlighet att utveckla min dialog med den smidda metallen eftersom luft-hamrarna är större än de jag har i min studio. Chansen att jobba med större ämnen och ta del av den upplevelsen var den viktigaste driv-kraften, liksom att få en tvåveckorsperiod helt fokuserad på smide.

Heiner Zimmerman beskriver perioden och den enastående kraft som uppstod genom samverkan.

- Två veckors intensiv fysisk ansträngning, med maskinerna arbetande till bristningsgränsen, gav oss alla känslan av att vi bröt ny mark.

Albert Paley samverkade med studenterna genom att engagera dem i en slags koreografi, som resulterade i en kreativ process med

syfte att utarbeta, designa och konstruera skulp-turer.

- Studenternas delaktighet i den konstnärliga processen skapade förståelse för Paleys mång-skiftande arbetsmetod. På så sätt fick vi insikt i hur planering och organisation kan strukturera produktivitet, och underlätta kommunikationen av projektidéer, säger Heiner Zimmerman.

Albert Paley menar att samarbetet som uppstod mellan honom, studenterna och lärarkåren i smedjan gav ytterligare en dimension till hans vistelse.

- Studenter och lärare visade en iver och hängi-venhet som berikade periodens lärandeaspekt, berättar Albert Paley.

INSYN I TANKEVÄRLDGenom ett medvetet och omsorgsfullt använ-dande av varmsmidesmetoder visade Albert Paley upp ett nytt sätt att tänka kring material och process.

En viktig influens blev förståelsen för mate-rialets historiska användning och teknik, och tanken att smidd metall kan bidra till formandet av varaktiga expressionistiska idéer.

Albert Paley förklarar att skulpturerna inte var planerade i förhand eller omarbetade. Allt arbete byggde på improvisation.

- Processen kan liknas vid utvecklingen av språk eller musik, förklarar Albert Paley.



Heiner Zimmerman redogör för vad besöket fört med sig.

- Introduktionen till Albert Paleys tankevärld och förhållningssätt gentemot själva varmsmi-deskonsten, där arbetet ofta kopplas till musik, poesi och andra uttrycksformer, gjorde ett starkt intryck.

- Studenterna fick insikt i hur kompositionsmäs-sig komplexitet och storleksförhållanden kan påverka själva verket och hur det uppfattas av betraktaren.

Heiner Zimmerman framhåller en ökad medvetenhet kring förhållningssätt grundat i hantverk, kunnighet och material.

- Under arbetsprocessens gång pågick en kritisk debatt bland studenterna angående konstnärens roll, kring deras metoder och processer. Det handlar om att vara medveten om vad som är genomförbart, att hitta och utveckla egna möjligheter.

FORUM FÖR DIALOG Genom seminariehelgen, som arrangerades i samband med Albert Paleys vistelse, skapades en ny plattform på Steneby - ett forum för utbyte mellan studenter och yrkesarbetare.

- Studenterna blev medvetna om att de är en del av en större, internationell konstmiljö. Ge-nom samarbete och dialog med lärare, studen-ter och andra yrkesutövare skapades nya idéer och nya sätt att tänka.

Konstsmidet som helhet behöver denna typ av kritiska dialog för att finna inspiration, med-vetenhet och utvecklingsmöjligheter, förklarar Heiner Zimmerman.

- Genom projektet har vi sett vårt utbildnings-program inta en ledande roll i skapandet av nya infallsvinklar på konstsmidets område, säger Heiner Zimmerman.

Även den berömde metallskulptören samman-fattar projektet i positiva ordalag.

- Vistelsen på Steneby överträffade mina för-väntningar. Möjligheten att smida i större skala gav mig chansen att uppleva materialets rörelser i ett större sammanhang, avslutar Albert Paley.



SAMVERKANSamverkan med externa aktörer genomsyrar all verksamhet vid konstnärliga fakulteten. Begrep-pet täcker studenternas samarbete med externa uppdragsgivare inom projekt, studentarbeten (konst- eller fotoutställning, konsert, föreställning, film, litterär skrift) som ställs ut eller genomförs för allmänheten, den konstnärligt gestaltande de-len i en disputation eller ett forskningsprojekt, ett nätverk för utveckling av konst- och kulturlivet, etcetera. Större delen av fakultetens personal är aktiva konstnärer som i sitt konstnärskap ständigt möter en extern publik, vilket även till stor del gäller studenterna.

Den omfattande externa synlighet av studenter, lärare och forskare är en ständigt pågående kva-litetsgranskning av fakultetens verksamhet, som ofta redovisas i media genom recensioner, artiklar och reportage.

Det finns ett stort intresse av att samarbeta med konstnärliga fakultetens institutioner som kontak-tas av alltifrån kommuner till företag som i någon form önskar starta ett projekt ihop med lärare eller studenter, antingen inom utbildning eller som frilansuppdrag.

Samarbetet med Lunds universitet har stärkts under året, och inkluderar nu utbildning på grund och avancerad nivå. Utbildningsledaren vid Lunds universitets konstnärliga fakultet har medverkat i den samlade översynen av fakulte-tens utbildningar på grund- och avancerad nivå (BLUE 11) som genomsyrat arbetet med fakulte-tens utbildningar under året. Utbildningssamar-betet täcker flera aktuella processer bland annat högskoleverkets kommande utvärdering av det konstnärliga området.

I syfte att säkra kvaliteten på avhandlingar vid fakulteten redovisar doktoranderna pågående arbete vid så kallade etappseminarier. Vid samt-liga etappseminarier medverkar minst en särskilt opponent, vilken i de allra flesta fall är verksam utanför fakulteten. Etappseminarierna är av stor betydelse för spridning av pågående forskning vid fakulteten.

Handledare och doktorander inom fakultetens

forskarutbildning deltar i flera internationella nätverk. Här kan nämnas SHARE (Step-Change for Higher Arts Research and Education), ELIA (European League of Institutes for the Arts) och EARN (European Art Research Network). Konstnärliga fakulteten deltar också, i samverkan med University of Leeds och Konstakademin i Helsingfors, i ett EU-finansierat projekt: Chan-ging Identities and Contexts in the Arts: Artistic Research s the New Paradigm for the Arts. I april deltog representanter för fakultetens forskarut-bildning vid det första mötet med den nya platt-formen inom den europeiska musikhögskoleorga-nisationen AEC: EPARM (European Platform for Artistic Research in Music).

Under våren och hösten genomfördes tio öppna seminarier om konstnärlig forskning inom seminarieserien Konstnärliga seminariet. Vid konstnärliga seminariet presenteras konstnärlig praktik, konstnärliga forsknings- och utvecklings-projekt, nya publikationer och framföranden. Fokus låg på bedömning av resultat inom konst-närlig forskning.

Två seminarieserier som sprider kunskap om konstnärlig forskning och som diskuterar dess förutsättningar är Konstlab, ett samarbete mellan konstnärliga fakulteten och samtidskonstscenen Atalante. POEST, seminariet för poetik estetik - en mötesplats för humanistisk och konstnärlig forskning vid Göteborgs universitet, som belyser forskningen ur såväl vetenskapliga som tvärveten-skapliga synvinklar.

Den 25 oktober genomfördes det universitets-gemensamma journalistseminariet Det nya åldrandet. Vid journalistseminariet deltog tio forskare från Göteborgs universitet som från olika perspektiv och vetenskapliga discipliner belyste ålderdom. Kristina Sahlqvist från HDK – Hög-skolan för Design och Konsthantverk, presente-rade ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med fokus på miljöns betydelse för rehabilitering. Journalistseminariet resulterade i nationell och internationell uppmärksamhet av forskningspro-jektet som också presenterades på Adlebertskas jubileumskonferens och på Röhsska museet i november.


KUGG FÖR KONST, TEKNOLOGI &

VETENSKAP

I maj flyttade de första hyresgästerna

in i det nybyggda huset för innovation

och entreprenörskap, kallat Kuggen, på

Norra Älvstranden. Huset som är ritat

av Gert Wingårdh, är en del av Cam-

pus Lindholmen och binder samman

Chalmers med de omringande företagen.

Konstnärliga fakulteten deltar i initia-

tivet för stärkt dialog mellan de som är

verksamma på Lindholmen och sam-

tidskonsten. Ambitionen är att skapa en

mötesplats där konstnärer, teknologer

och företagare möts och där en dialog

om konst, teknologi och vetenskap ska

kunna föras.

KONST OCH KULTUR FÅR ÖKAD

BETYDELSE FÖR STADEN

Under året har visionen om ett gemen-

samt campus för universitetets konstnär-

liga och humanistiska utbildningar samt

universitetsbiblioteket blivit alltmer

konkret. Med ett gemensamt campus ska

de konstnärliga utbildningarna bli mer

synliga och lättillgängliga i staden. Den

nya multidisciplinära miljön ska vara en

viktig mötesplats inom universitetet, så

väl som för allmänheten.

CINEKVÄLLAR PÅ BIO ROY

Cinekvällar är samtals- och evenemangs-

kväller som under våren och hösten har

presenterat filmer och samtal på Bio Roy.

Den första Cinekvällen startade den 22

februari. Evenemanget är ett samarbete

mellan Cinemateket, ABF Göteborg,

Göteborg International Film Festival och

Filmhögskolan.

ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR PÅ HDK

Under året bjöd HDK – Högskolan för

Design och Konsthantverk in till öppna

lunch- och fredagsföreläsningar med

svenska och internationella föreläsare.

Lunchföreläsningarna arrangerades i

samarbete med ADA och Business &

Design Lab. Med på programmet fanns

bland annat John Stoddard från IDEO,

fotografen Lars Tunbjörk och den isländ-

ska konstnären Hrafnhildur Arnardót-

tir, med artistnamnet Shoplifter, som

samarbetat med artister som Björk och

Lady Gaga.

LITTERATURHUS I GÖTEBORG

Litterär gestaltning är en liten institution

där medarbetarna har starka utominsti-

tutionella nätverk. Verksamheten är i hög

grad utåtriktad och såväl lärarna som

studenterna, som är professionella litte-

rära utövare inom olika genrer, förekom-

mer i de flesta litterära sammanhang i

Sverige. Litterär gestaltning har inriktat

mycket av sitt strategiska omvärldsar-

bete på att få till stånd en permanent

scen för ny litteratur i Göteborg – ett

litteraturhus.

VITTNESMÅL FRÅN FLYKTINGBARN

Rädda Barnen bjöd under året in till en

diskussion för att ta vara på ensamkom-

mande flyktingbarns erfarenheter. Till

sin hjälp hade de studenter från HDK

– Högskolan för Design och Konsthant-

verks utbildning Child Culture Design.

En workshop på tema boende genom-

fördes tillsammans med ensamkom-

mande flyktingbarn och gode män för

ensamkommande. Politiker, tjänstemän

och andra involverade bjöds sedan in till

samtal och diskussion.

GENERÖS DONATION AV DIRIGENT

Den världsberömde dirigenten Herbert

Blomstedt, med rötter i Göteborg, har

donerat sitt privata bibliotek till Göte-

borgs universitet. Samlingen innehåller

noter, partitur med dirigentens egna

anteckningar, inspelningar, handskrifter,

korrespondens, konstböcker och många

hyllmeter skön- och facklitteratur. Om-

fattningen av donationen är bortemot 500

hyllmeter. Under året började material

levereras. Medarbetaren vid Högskolan

för scen och musik Ingemar Hennings-

son är en av dem som arbetat med att få

donationen till stånd.

OPERASTUDENTER PÅ FOLKOPERAN

15 mars - 10 april spelade studenter från

operautbildningen på Högskolan för

scen och musik, Mozarts opera Figaros

Bröllop på Folkoperan i Stockholm. Fö-

reställningen var en slutproduktion som

först gavs i Göteborg. Den regisserades

av Mira Bartov, professor och konstnärlig

ledare för Folkoperan. Föreställningen

fick strålande kritik och prisades för

både regi och skådespelarinsatser i Sveri-

ges Radios Kulturnytt.

KRITIKER ÅT FÖRFATTAR-

UTBILDNINGEN

Nummer 20 av litteraturtidskrift Kritiker

ägnades åt författarutbildningen Litterär

gestaltning vid Göteborgs universitet.

Tidskriften, som gavs ut som dubbel-

nummer, hade tema dialogen, platsen, samtalet. Tidskriften vänder sig till

nordiska kritiker och författare, och ges

ut av Ariel förlag i samarbete med Fria

Seminariet i Litterär kritik.

INTERNATIONELL ORGELAKADEMI

Göteborgs internationella orgelakademi

hölls för tionde gången med 41 deltagare,

från fem olika länder. Akademin är ett

inslag i den nya masterutbildningen Or-

gel med relaterade klaverinstrument och

arrangeras av Föreningen för Göteborgs

internationella orgelakademi, Högsko-

lan för scen och musik och GOArt. Två

konserter och Evensong spelades in av

Sveriges Radio P2.

VÄRLDSBERÖMD TRUMPETARE

Trumpetaren Ole Edvard Antonsen

besökte Göteborg för en konsert tillsam-

mans med Göteborg Wind Orchestra

och blåsarstudenterna vid Högskolan för

scen och musik i november. På program-

met stod originalmusik av bland andra

Paul Hindemith och Arnold Schönberg.

VIDEOBASERAD UTSTÄLLNING

SF>DF>TJ>GOT var namnet på en

videobaserad utställning med konstnärer

från Mexiko och USA som blandade poli-

tik och estetik med frågor om migration

och arbete. Utställningen var ett samar-

bete mellan Konshögskolan Valand, Gal-

leri Rotor och Nordiska Akvarellmuseet,

och ägde rum 21 oktober - 27 november.

Gästcurator var Julio Cesar Morales.

STAND OPPOSITE OF THE CHORUS

I utställningen Stand Opposite of the

Chorus, 9 september - 16 november, fick

konstnärer, bland annat från Konst-

högskolan Valand, välja ut en befint-

lig karaktär, verklig eller litterär, och

placera den i ett nytt sammanhang. På så

sätt fick konstnärerna möjlighet att för-

ändra den ursprungliga bilden. Titeln på

utställningen syftar på scenanvisningen

som ges till huvudpersonen i grekiska

tragedier för deras position i förhållande

till kören och publiken.


”Likt en regissör har han [Anders Hultqvist] sökt frilägga symfonins innersta mening ge-nom att skala bort och flytta om i det manus mästaren lämnat efter sig. Får man verkligen göra så? Ge sig på en fulländad skapelse med borste och skrapa. Meningarna går isär. Någon uttryckte det som att Hultqvist har skurit i en levande kropp, att Beethovens hjärta pulserar så starkt i musiken att in-greppen är närmast vanhelgande. För någon annan är bearbetningen helt utan mening, nästan skrattretande, eftersom inget kan bli bättre än originalet.

Själv tycker jag att det är uppfriskande. Dels att höra välkänd musik i ny klädnad, dels själva greppet att problematisera den symfo-niska musikens traditionstyngd. Samtidigt menar jag att vi genom proble-matiserande av traditionen kan göra den mer levande både för oss själva och för dem som ännu inte trollbundits av den klassiska musiken. Jag hörde verkligen Beethovens femte symfoni på ett nytt sätt igår. Upp-täckte passager som tidigare gått mig förbi, smakade på klangerna med nyöppnat sinne. Jag tyckte om det jag hörde och längtade samtidigt tillbaka till originalet.” [vdblogg.gso.se]

KREATIV DIALOGForskningsprojektet ”Mot ett konstmusikens utvidgade fält” ifrågasätter idén om repro-ducerande tolkningar som sägs bidra till en statisk musikhistoria. Strävan efter perfektion anses ha lett till en ängslan och passivitet hos utövare och lyssnare. För att föra utvecklingen framåt vill projektet verka för en kreativ dialog mellan nuet och det förflutna.

SAMVERKAN LEDDE TILL RABALDER- och nya insikter

Mot ett konstmusikens utvidgade fält är ett treårigt konstnärligt forskningsprojekt finansie-rat av Vetenskapsrådet. Gruppen som bedriver projek-tet består av Ole Lützow-Holm, Anders Hultqvist och Henrik Hellstenius (tonsättare), Anna Lindal (musiker) och Magnus Haglund (kritiker). Projektet utmanar det konstmusikaliska verkets plats och identitet - med syfte att bredda förståelsen av begrepp som tolkning, kritik, experiment, frihet och ansvar i relation till klassisk och nutida musik. Genom konstnärligt arbete och reflektion ämnar projektet att bidra till nya former av engage-mang, närvaro, dialog och delaktighet i musikskapande.

Den 6 oktober 2011 framförde Göteborgs Symfoniker Anders Hultqvists bearbetning av Beethovens femte symfoni på Konserthuset i Göteborg. Dagen efter bloggade Helena Wess-man, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfoniker, om händelsen;

Helena Wessman. Fotograf: Anna Hult


Projektdeltagarna är verksamma inom olika konstnärliga diskurser men har verkbegreppet som gemensam utgångspunkt. För att diskutera tolk-ningsramarna har projektdeltagarna använt sig av praktiskt gestaltning. Ett uppmärksammat delpro-jekt var INTERFERENS, två dagar i april med konserter, teater, läsningar, installationer, workshops och seminarier på Inter Arts Center i Malmö med tema det ofullbordade verket.

Anders Hultqvists praktiska moment bestod i att bearbeta Beethovens femte symfoni och Albinonis Adagio. Någon som omedelbart gillade idén var Helena Wessman, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfoniker.

- Jag tyckte att det lät spännande att genom en nyuppsättningen kunna knyta an till diskussionen om vad man får och inte får göra med den klassiska musiken, säger Helena Wessman.

Johan Stern, cellist vid Göteborgs Symfoniker och lärare vid Högskolan för scen och musik, blev inte lika förtjust när Anders Hultqvist presenterade upplägget inför dirigenten Andrew Manze.

- Jag var rätt skeptisk till resonemanget och det kändes en smula tveksamt om det skulle bära. I symfonin är formen helt central och tveklöst en av Beethovens paradgrenar. Om man klipper bort massa takter blir inte resultatet mer häpnadsväck-ande än när en redaktör för Det Bästas Bokval förkortar en roman av Strindberg till 80 sidor, säger Johan Stern.

REPERTOAREN DEBATTERASAnders Hultqvist anser att det är viktigt att dekon-struera verkbegreppet. Han menar att tolkningsra-marna för nutida konstmusik och klassisk musik är för snäva.

- Nytolkningar är ett sätt att pröva och utveckla konsten. Konserthusens repertoarer innehåller sällan nyuppsättningar av klassiska verk. Samtidigt är det nyuppsättningar som tillför samtiden något, säger Anders Hultqvist.

Helena Wessman understryker vikten av att utveck-la kulturarvsbanken. Genom att framföra samtida verk kan framtidens historiska repertoar silas fram så att musikhistorien inte slutar med 1900-talet. Enligt Helena Wessman handlar det om att förvalta kulturarvet och samtidigt förnya uttrycken.

- Huvuddelen av den musik som spelas av symfoni-orkestrarna hämtas ur den historiska repertoaren, och så tycker jag att det ska vara. Förvaltning av ett kulturarv involverar att ständigt förnya uttrycken och för det fordras en spegling i vår tids musik, förklarar Helena Wessman.

Anders Hultqvist. Fotograf: F. Bergström

Johan Stern. Fotograf: Ulla Stern


Johan Stern understryker att Beethovens femma är mest explosiv och med starkast lyskraft i original.

- Att framföra verket idealiskt är alltid en konstnär-lig utmaning. Jag reagerar över att det verkar råda en uppfattning om att en orkester tar sig an ett repertoarverk som om man värmer något i mikron, säger Johan Stern. Helena Wessman poängterar att det handlar om att balansera repertoaren av samtid och historia.

- Vi jobbar ständigt med att hitta nya, spännande verk att presentera som en spegling av den histo-riska repertoaren. Vi siktar på att ha en reperto-arbank med samtida verk, samtidigt som vi har vissa historiska verk i orkesterns kärnrepertoar som framförs regelbundet.

REVOLUTIONÄRENS VERK I NYTT LJUSMusiker från andra musikgenrer har länge vågat experimentera med Beethovens verk. Resone-manget verkar vara att så länge man håller sig på långt avstånd från originalet, blir ingen nervös. Det uppfattas då inte finnas någon risk för att originalet omvandlas.

Den klassiska musikkonsten har näst intill blivit helig i det sekulariserade samhället och Beethoven har blivit en symbol för den sköna konsten.

Under sin livstid var Beethoven något av en revolu-tionär som var obstinat mot makten. Idag används hans verk paradoxalt nog i motsatt syfte, menar Anders Hultqvist.

- Andra konstarter har dekonstruerat sig själva. Inom teatern till exempel har nyuppsättningar ut-vecklats under den senaste 50 åren. Det är på tiden att en tonsättare kan ta sig an en klassiker, på ett sätt som liknar teaterregissörens. För att utveckla vår verksamhet måste även vi gå in i själva materia-let, säger Anders Hultqvist.

Helena Wessman menar att dekonstruktion inte är något självändamål i sig, utan ett medel som kan sätta musiken i nytt ljus.

- Jag har länge försökt sätta ord på musikens och musikframförandens kvaliteter. Det är lätt att tycka att något är bra eller dåligt, men det är inte lika enkelt att förklara varför. Hittar vi orden kan vi förhoppningsvis utveckla kvalitetsdiskussionen, problematisera mer och väga olika kvalitetsaspekter mot varandra, säger Helena Wessman.

Resultatet av dekonstruktionen av Beethovens verk övertygade inte Johan Stern som menar att det var för små ändringar för att man antingen skulle älska eller hata bearbetningen.

- Den lämnade de flesta likgiltiga vilket inte brukar vara så eftersträvansvärt inom konst, säger Johan Stern.

SAMVERKAN FÖR KONSTMUSIKEN- Vi borde ha gjort det här för länge sedan! För mig handlar det om ett grundläggande fel på inställ-ningen till konsten. Om vi ska kunna diskutera innehållet är nyuppsättningar nödvändiga, säger Anders Hultqvist.

Johan Sterns bedömning är att den andra bear-betningen, stycket Melancholia, som byggde på Albinonis Adagio blev mest lyckat.

- Tekniken i Melancholia är en helt annan och resultatet tveklöst mer lyckosamt. Det bjöd på en intressant och fantasieggande transformering som tog grundmaterialet till en ny dimension.

Helena Wessman är nöjd över resultatet, och fram-håller vinsten med samverkan mellan Göteborgs Symfonikerna och konstnärliga fakulteten.

- Vi svarar för olika i delar av musiklivet och är indirekt beroende av varandra, liksom musiklivet är beroende av att vi kan fungera tillsammans. Det gläder mig att vi hade ett forskningsseminarium i Konserthuset och att vi under ett gemensamt mingel kunde diskutera Hultqvists verk.

KONTROVERSIELLT OCH LÄRORIKTAnders Hultqvist menar att det finns ett stort utrymme för dirigenter och musiker att utveckla djärvare tolkningsramar.

- Det var intressant att se hur mycket av Beethovens femma som musikerna har i kroppen. Instuderings-processen blev den omvända, från kropp till intel-lekt, istället för tvärtom, säger Anders Hultqvist.

Trots att Johan Stern hellre spelar Beethovens femma i original lovordar han Anders Hultqvists projekt i sin helhet.

- Projektet var intressant. Inte bara för att det kom klingande verk ur en forskningsmiljö utan också för att det aktualiserade en förtroendekris för främst den nya musikens ständiga jakt på en exakt nota-tion, avslutar Johan Stern.


Den internationella aktiviteten har varit hög under året. Dekanus har blivit utsedd till ordförande i nätver-ket för konstnärlig forskning SAR (Society for Artistic Research) och utbildningsledaren till vice president i ELIA (European League of Institutes of the Arts). Även inom ämnesnätverken, som Cumulus (design) och AEC (musik) är fakulteten aktiv. Verksamheten i Karnatakaregionen i Indien har utvecklats ytterligare, delvis i samarbete med Västra Götalandsregionens kultursekretariat.

På hemmaplan har den så kallade avgiftsreformen haft stor inverkan på verksamheten. Trots höga avgifter (högst bland konkurrerande lärosäten i Europa) har fakulteten mottagit fem betalande studenter. Fram-förallt masterprogrammen inom design vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk var fram-gångsrika, med fyra betalande studenter under hösten. Fakulteten behöver dock arbeta mer med frågan om internationell rekrytering för att inte tappa den internationella miljö som präglar flera av utbildnings-miljöerna.

Samarbetet mellan konstnärliga fakulteten, Chalmers och bland annat Hogeschool Sint-Lukas Brussel har resulterat i en större gemensam ansökan kring konst, design, arkitektur och stadsplanering. Fakultetens medarbetare har deltagit aktivt i de europeiska nätverken för konstnärlig forskning European Art Research Network (EARN, bland annat inför en forskningsintervention under 2012 års Documenta) och i Step-Change for Higher Arts Research and Education (SHARE) som är det ledande europeiska nätverket för dessa frågor. Fakultetens dekan är ordförande i Society for Artistic Research (SAR), den internationella sammanslutning som står bakom The Journal for Artistic Research (JAR), där också flera av fakultetens medarbetare publicerats och deltagit som reviewers.

INTERNATIONALISERING

UTBYTE I USA

Steneby, Institutionen för Konsthant-

verk och Design, har slutit ett avtal med

School of Art and Design (SoAD) vid

Southern Illinois University Carbon-

dale, som ska underlätta lärar- och

studentutbyten. Under året har Heiner

Zimmerman, professor vid järn & stål/

offentlig gestaltning, besökt Carbondale

som gästlärare och två studenter har

varit på utbyten.

INTERNATIONELL ARENA

I september åkte en buss med tjugo-

fem textilkonststudenter, lärare och

textilkonstnärer från HDK – Högskolan

för Design och Konsthantverk till en

av världens ledande textilkonstarenor;

Kaunas textilkonstbiennal i Litauen.

Samtliga var inbjudna att ställa ut till-

sammans med samtida internationella

textilkonstnärer.

STENEBY-ALUMNER I TALLINN

I november hölls den tredje uppla-

gan av NEU/NOWfestivalen i Tal-

linn, Estland. Festivalen ger nyblivna

konstnärer och designers möjlighet

att nätverka. Hundratals nyexamine-

rade studenter nominerades av sina

respektive lärosäten och 35 valdes ut

att delta. Från Steneby, Institutionen

för Konsthantverk och Design, åkte

fyra alumner från Möbeldesign med

inriktning mot trä. Gruppen kallar

sig ’Åker Collective’ och arbetar med

hållbar design.

KONST OCH DEMOKRATI

Högskolan för scen och musik fick som

enda institution vid Göteborgs uni-

versitet ett så kallat Intensive Project

inom EU 2011-14. Detta internationella

projekt med namnet ”Interdisciplinary

Involvement and Community Spaces”

handlar bland annat om att undersöka

sociala, etniska, politiska likheter

och olikheter inom en demokrati via

konsten och i dess olika uttrycksfor-

mer. Studenterna kommer från olika

grenar av konst/estetiska uttryck som

till exempel arkitektur, design, musik,

bildkonst, dans och teater.

INTERNATIONELL SMYCKEKONST

Smyckekonst på HDK – Högskolan för

Design och Konsthantverk, arrangerade

seminariet The Ring – Jewel Forever

tillsammans med galleri hnoss på Kon-

stepidemin i Göteborg. Internationella

föreläsare gav olika perspektiv på temat

ringen och 110 ringar ställdes ut. Flera

av utställarna var smyckekonstalumner

från HDK.

INTERNATIONELLT NÄTVERKANDE

Under året var drygt 20 procent av de

400 studenterna på HDK – Högskolan

för Design och Konsthantverk, interna-

tionella studenter. Drygt 15 procent av

studenterna var på utbyte utomlands

vid något av de 60 partneruniversiteten.

Även personalen på HDK har varit in-

ternationellt aktiva och har besökt Stor-

britannien, Frankrike, Kenya, Indien,

USA, Sydkorea, Färöarna, Australien,

Tjeckien, Sydafrika, Spanien, Estland,

Litauen, Ungern, Danmark, Norge och

Finland.

MUSIKALUTBILDNINGSKONFERENS

Musical Theatre Educators Alliance

(MTEA) är en internationell sam-

manslutning för skolor som utbildar

musikalartister. Organisationens årliga

konferens ägde rum på Högskolan för

scen och musik. Inom ramen för kon-

ferensen ingick bland annat workshops

kring sångteknik, dans, en paneldebatt

om att översätta musikaler.

PROVSJUNGNING FÖR OPERA

Operastudenter från nio högskolor i

Norden och Baltikum besökte Göte-

borg för att provsjunga för agenter och

operahus den 28 oktober. Samarbetsor-

ganisationen Nordopera arrangerade

provsjungningen i samarbete med

Högskolan för scen och musik. Under

veckan gavs även en intensivkurs för

alla tillresande studenter.


Kursen, som heter Filmlabbet – ett utforskande om medveten närvaro i filmskapande, är på 18 högskolepoäng och har två delkurser. Den första förlagd i Bangalore, delstaten Karnatakas huvudstad, den andra i Göteborg. Kursen led-des av Linda Sternö, adjunkt på Filmhögskolan och kursansvarig i Sverige och Leif Eriksson, tidigare lärare på Filmhögskolan och kursan-svarig i Bangalore. Tio studenter deltog, fem från Sverige och fem från Indien.

- Det här samarbetet är ett led i Filmhögsko-lans internationaliseringsprocess, säger Gunilla Burstedt, prefekt på Filmhögskolan, som varit med i processen från början. Samarbetet ger både studenter och lärare nya perspektiv och idéer som är en nödvändig kompetens i den nya digitala eran.

I en stad befolkad av lika många människor som hela Sverige och i annan kultur blev det en annorlunda tillvaro som de svenska studenterna fick uppleva under kursens första hälft i Banga-lore. Likadant blev det för de indiska studenter-na när de kom till Sverige, som många besökte Europa för första gången.

UTBYTE FÖR OBEROENDE FILMSKA-PAREJust mötet och kulturutbytet är hörnstenar i projektet Linking Initiative, det fleråriga bilaterala avtal som skrevs 2009 mellan Västra Götalandsregionen och delstatsregeringen i Karnataka. Avtalet innebär ett omfattande,

ömsesidigt utbyte inom kulturområdet. En am-bition var att skapa utbyte på utbildningsnivå inom det konstnärliga området och där såg man Filmhögskolan som en intressant part.

Sedan 2009 har kontakter knutits och en avsiktsförklaring undertecknats mellan Film-högskolan och Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts, en nystartad filmregiskola vars ledning har lång konstnärlig och pedagogisk erfarenhet, som har ambitionen att utbilda en ny generation oberoende filmskapare.

När Filmhögskolans lärare och tekniker Tommy Spaanheden och informatör och koor-dinator Lena Lind Brynstedt besökte Bangalore på kursens andra vecka hade en ljudövning just avslutats och en övning om rummets betydelse för bilden just inletts.

FILMSKAPANDEi Bangalore och Göteborg

Filmlabbbet. Fotograf: Lena Lind Brynstedt

I november startade den första kursen i utbytet mellan Filmhögskolan och Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts i Bangalore. Utbytet är ett resultat av tre års kontakt mellan de båda skolorna, Västragötalandsregionen och den indiska delstaten Karnataka.


Sedan var det dags för studenterna att jobba två och två för första gången. Den indiska studenten skulle ta sin svenska kollega till en för henne/honom betydelsefull plats. Uppdraget var att för svensken gestalta sitt allra första intryck av platsen och för indiern att gestalta vad platsen betyder för henne/honom.

INTERNATIONELLA FILMFESTIVALERUnder resten av kurstiden arbetade studenterna två och två i flera övningar, en indier och en svensk, ett medvetet val från de kursansvariga.

– Viktiga förutsättningar för samarbetet är skolornas värdegemenskap när det gäller konst-närliga och pedagogiska perspektiv, och i frågor kring interkulturellt samarbete, sociala dimen-sioner och hybriditet, säger Leif Eriksson.

I kursen ingick ett moment på temat hybridi-tet, som ytterligare understryker kulturutbytet. Hybriditet är ett begrepp som visar att när två människor från olika kulturer möts förändras de; dels skapar de något tredje, tidigare okänt, i sitt möte, dels förändras deras egen identitet genom samvaron med den andre.

– Studenterna har jobbat med fyra grundpelare;

ljud, bild, rumslighet och människa i aktion, säger Linda Sternö. Inga intervjuer eller berät-tarröster. Ämnena sträcker sig från ”Huden som aldrig räcker till” med hudblekning, solarium, tatueringar med mera till ”Fiskens väg från hav till tallrik”.

Hybriditetsmomentet löpte över hela kursperio-den som i Sverige också avslutades med klipp-ning, ljudläggning och visning.

Studenterna har även haft föreläsningar med Prakash Belawadi, regissör och konstnärlig ledare på Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts, Jaychandran Palazhy, koreograf, Zack O’Yeah, författare från Göteborg som bor i Indien, Axel Danielson, regissör och tidigare student på Filmhögskolan, samt en Final Cut-introduktion av Tommy Spaanheden.

Båda vistelserna avslutades med att studen-terna deltog i respektive städers internationella filmfestivaler. På filmfestivalen i Bangalore deltog dessutom prefekt Gunilla Burstedt i den internationella juryn.

Text: Lena Lind Brynstedt

Från vänster: Jessica Jankert, Linda Sternö, Kishore Kumar Raju Acharya, Freja Andersson, Mattias Jonsson, Sophia Bösch, Shamik Sen Gupta, Pallavi Malur Dattatreya, Maximilien Van Aertyck, Leif Eriksson, Vinoo Krishnan, Bharath Mankude

Chandrashekar.. Fotograf: Lena Lind Brynstedt


LIKABEHANDLING och b reddad rek r y t e r ing

Inom likabehandlingsområdet har följande områden varit prioriterade under året.

• Omorganisation: I samband med utvecklingen av konst-närliga fakulteten, liksom i arbetet med förändringen av universitetets organisation, ska likabehandlingsperspektiv tydliggöras och beaktas på alla nivåer.

• Verksamhetsintegrering: Likabehandlingsarbetet ska ingå i arbetet på varje nivå av organisationen, utgå från verksamheten och utföras i verksamheten.

• Breddad rekrytering: Förutom en ökad satsning på breddad rekrytering av personal och fortsatt utveckling av pågående verksamheter inom området, ska konsekvenser för fakultetens övriga verksamheter belysas och beaktas.

Likabehandlingsfrågor finns integrerade i flera av insti-tutionernas kursplaner, i kurslitteratur och i kursutvärde-ringar. En jämn könsfördelning eftersträvas vid antagning till samtliga program inom fakulteten. En orsak till köns-skillnaderna inom vissa program och inriktningar är att ansökningarna, och därmed även antagningarna, speglar en arbetsmarknad som inom vissa områden av tradition är starkt könsbunden.

Inom utbildningen på forskarnivå är det en relativt jämn könsfördelning även om det inom respektive ämne är mer ojämnt. En tendens till överrepresentation av kvinnor finns fortfarande inom de pedagogiska ämnena.

Fakulteten anordnar varje år en likabehandlingsdag för an-ställda och studenter i syfte att sprida kunskap om och öka intresset för likabehandlingsfrågor. Årets likabehandlings-dag hölls på engelska och temat var ”Att göra sig hörd i en stor organisation”. Under dagen ingick seminarier med externa föreläsare samt en workshop med gruppdiskussion. Resultatet från gruppdiskussionerna kommer att användas som underlag för fakultetens likabehandlingsplan 2012.

Målet för arbetet med breddad rekrytering är att nå nya målgrupper. The Music College i Hammarkullen är ett ex-empel på detta arbete. Det är en nystartad utbildning som vänder sig till personer med annan musikalisk bakgrund än de som traditionellt antas. Utbildningen ska ge deltagarna nödvändiga verktyg för att söka till högre musikutbildning samtidigt som de utvecklar sin musikalitet och förmåga att spela tillsammans i olika konstellationer. Under året har The Music College Hammarkullen etablerats med Folk-högskolan i Angered som huvudman. Inför hösten 2011 antogs 19 elever.

INTERKULTURELL PEDAGOGIK

Lärarutbildningen Bild och visuell Kul-

tur på HDK – Högskolan för Design och

Konsthantverk hade många järn i elden

under årets Bok & biblioteksmässa.

Bland annat arrangerades seminarier

och workshops på temat interkulturell

pedagogik i samarbete med Kultur

i Väst – Nätverket för interkulturell

pedagogik.

UTBILDNINGSKEDJA FRÅN

FÖRSKOLA TILL UNIVERSITET

Högskolan för scen och musik har

under året intensifierat samverkan med

barnmusikprojektet El Sistema. Den ge-

mensamma visionen är att skapa en ut-

bildningskedja i musik med El Sistema,

för- och grundskolor, Angeredsgymna-

siet, The Music College och universi-

tetet. Elever och lärare från El Sistema

har gjort studiebesök på universitetet,

för att ta del av föreläsningar, lyssna på

konserter och träffa studenter.

PEDAGOGIK OCH MAKT

Under konferensen Pedagogik och makt

i kunskapssamhället ledde Mattias Gun-

narsson och Susanne Westerberg från

HDK – Högskolan för Design och Konst-

hantverk workshopen Det intersubjekti-va mellanrummet med fokus på likheter

för att förstå sammahang istället för att

leta olikheter. Workshopen var ett sam-

arbete med Västra Götalandregionens

nätverk för interkulturell pedagogik och

Centrum för Urbana Studier i Hammar-

kullen.

MOTAR DISKRIMINERING

I fakultetens, samt i respektive insti-

tutions, likabehandlingsplan anges

nolltolerans avseende trakasserier och

kränkande särbehandling. Likabehand-

lingsgruppen har tagit fram kontaktkort

(på svenska och engelska) där uppgifter

till likabehandlingsombud och prefekt

finns angivna. Under 2011 har kontakt-

korten spridits i verksamheten.

MUSIK OCH GENUS

Högskolan för scen och musik fick 2009

drygt två miljoner kronor från Delega-

tionen för jämställdhet i högskolan och

Kulturrådet för att under en treårspe-

riod driva projektet Musik och genus

inom det musik- och musikdramatiska

området. Inom ramen för projektet har

det under 2011 skett en mängd olika ak-

tiviteter i syfte att medvetandegöra och

öka kunskapsnivån kring jämställdhet

och genus. Projektet avslutas under 2012.

INTERNATIONELLA STUDENTPUBAR

I januari hölls den första studentpu-

ben för internationella studenter på

Högskolan för scen och musik. Syftet

var att få en bild av vilka önskemål

dessa studenter har och på så sätt bättre

kunna tillgodose deras behov. En del

av förfrågningarna har kunnat uppfyl-

las, bland annat en engelsk version

av intranätet. Ytterligare en pubkväll

ordnades i november.


Under 2011 har aktiviteten inom fakul-tetens utvecklingsprojekt varit intensiv. Projektet genomförs i syfte att vidareut-veckla fakultetens position som ett attraktivt alternativ för studenter och lärare, öka det interna samarbetet samt stärka fakultetens konkurrenskraft. I juni 2010 formulerade fakultetens samlade ledningsgrupp en målbild för konst-närliga fakulteten. Målbilden har varit styrande i allt arbete inom utvecklings-projektet.

De fem övergripande målen för konst-närliga fakulteten 2020 är: • Ämnesutvecklande och ämnesöverskri-dande utbildning och forskning• Högsta kvalitet i utbildning och forsk-ning utifrån dagens och framtidens krav• Gemensam grund för fakulteten• Konsten, utbildningen och forskningen är en synlig och betydelsefull röst i samhället• Effektivt utnyttjande av samtliga resur-ser för verksamhetens bästa

STORT ENGAGEMANGI syfte att ta tillvara medarbetares kom-petens och idéer samt säkerställa hög delaktighet i utvecklingsprojektet gavs samtliga medarbetare möjlighet att, i januari 2011, anmäla sitt intresse av att delta. Medarbetarna skickade sina intresseanmälningar till dekan som tillsammans med projektsamordnare bemannade de olika arbets- och refe-rensgrupperna. Studenter erbjöds likaså plats i samtliga delprojekt. Cirka 100 medarbetare har varit delaktiga i pro-jekt- eller referensgrupper. Under våren och hösten genomfördes tio delprojekt, se sammanställning på nästa sida.

DJUP OCH BREDD I KOLLEGIER Med utgångspunkt i de genomförda delprojektens rapporter formulerade den samlade ledningsgruppen ett besluts-underlag till Konstnärliga fakultets-nämndens möte 8 juni. Beslutsförslaget presenterades i en öppen hearing för fakultetens medarbetare den 19 maj. Fakultetens studenter bjöds in till en separat hearing 18 maj.

Enligt fakultetsnämndens beslut ska institutionernas verksamheter organi-seras i så kallade institutionskollegier. Institutionskollegiet ska sträva efter att utgöra en komplett miljö, vilket innefat-tar utbildningsprogram på alla nivåer samt minst en etablerad miljö för forsk-ning/konstnärliga utvecklingsarbeten samt omfatta medarbetare med olika kompetensprofiler. För att stödja det ämnesöverskridande samarbetet beslu-tade fakultetsnämnden att så kallade fakultetskollegier ska inrättas. För att stimulera skapandet av fakultetskollegier utlystes under hösten särskilda medel av dekanus. 17 ansökningar kom in och sex initiativ tilldelades 20 000 kronor för att diskutera och formulera sig inför bildande av fakultetskollegier.

SJU ENHETER BLIR TRE INSTITUTIONEREnligt flera nämndbeslut skulle fakulte-ten organiseras i två institutioner, som huvudalternativ. För att diskutera förut-sättningarna för en två-institutionslös-ning, där Högskolan för scen och musik kvarstår som en av institutionerna, hölls en temadag den 23 augusti. Frågeställ-ningen som skulle diskuteras var: Vilka möjligheter och hinder finns med en indelning i två institutioner?

UTVECKLINGSPROJEKTET


I arbetsgrupper diskuterades frågan som sedan redovisades till projektledningen. I den följande processen tog man stor hänsyn till den övervikt av medarbetare som under temadagen förordat en tre-institutionslösning.

Konstnärliga fakultetsnämnden beslu-tade i enlighet med förslaget att institu-tionskollegierna kommer att organiseras, med start 1 juli 2012, i tre institutioner enligt följande:

Institution X: Institutionskollegierna för:Musikalisk gestaltning – improvisations- och världsmusikMusikalisk gestaltning – kör-, klaver- och kyrkomusikMusikalisk gestaltning – komposition, teori och musikhistoriaMusikalisk gestaltning – klassisk musikDramatisk gestaltning för scen och filmMusikdramatisk gestaltningMusikpedagogikEstetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap

Institution Y: Institutionskollegierna för:DesignKonsthantverkVisuell och materiell kultur i lärarutbild-ningen Konsthantverk och Design

Institution Z: Institutionskollegierna för:Fri konstInstitutionskollegium för fotografi Filmisk gestaltningLitterär gestaltning

NY ORGANISATION REALISERASUnder senhösten har arbetet med att realisera de nya institutionerna påbör-jats. Fyra ledare ansvarar, på uppdrag av dekanus, för att skapa de nya institu-tionerna i enlighet med fakultetsnämn-dens beslut. Ledarna är: Staffan Rydén (Institution X), Eva Engstrand och Jeff Kaller (Institution Y) och Maria Hirvi-Ijäs (Institution Z). Som stöd har ledarna var sin arbetsgrupp.

I november utannonserades tjänsterna som prefekt vid nybildade institution Z och institution Y. Rekryteringsproces-sen fortsätter under våren 2012. Under hösten fortsatte även arbetet inom det universitetsgemensamma organisations-projektet GU förnyas genom att över-synen av centrala stödprocesser sattes igång. Resultatet av arbetet kommer att påverka Konstnärliga fakultetens fram-tida organisation.

Genomförda delprojekt under 2011:- Definition av, och indelning i kompe-tensgrupper, steg 1 och 2- Institutionernas grundläggande organi-sations- och ledningsstruktur- Inventering och bemanning av admi-nistration och teknik- Rekrytering- Forskarutbildningens organisation- Uppföljning- Ekonomi- Information och kommunikation- Arbetsmiljö- Varumärken/namn


MILJÖ OCH HÅLLBARHET Fakultetens miljöledningssystem är certifierat enligt ISO14001 och registrerat enligt EMAS. Det inne-bär att fakulteten systematisk följer upp arbetet med att minska den negativa miljöbelastningen och öka den positiva miljöpåverkan. En stor del av arbetet med miljö och hållbar utveckling vid fakulteten syftar till att syn-liggöra kopplingarna mellan konst och hållbar utveckling.

Att bidra till social, ekonomisk och miljömässigt hållbar ut-veckling har fått ett allt större utrymme. Allt oftare talas det om hur det konstnärliga områ-dets identitetsskapande funk-tion kan bidra till ett annat samhälle och där dagens eko-nomi och tillväxtiver ifrågasätts.

Designprogrammet på grundnivå vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, är exempel på en utbildning som inbegriper samtliga aspekter av begreppet hållbar utveckling. Hållbar ut-veckling är även integrerat i flera av kandidatprogrammets kurser. Det ingår bland annat som exami-nationskrav att studenten ska kun-na reflektera över hur deras arbete förhåller sig till hållbar utveckling.Hållbar utveckling i designpro-grammet på avancerad nivå på HDK har under de senaste åren utvecklats med syfte att ge studen-ter kunskap om social design och hållbar utveckling i tre dimensio-ner; ekologiskt, socialt och ekono-miskt. Enskilda studentprojekt och grupperingar med ett hållbart designinnehåll är ofta förekom-mande, även som examensprojekt.


Med fokus på historiska expeditioner i det arktiska landskapet genomförde Högskolan för fotografi i samarbete med PolarQuest en konstnärlig och vetenskaplig expedition till Svalbard med fartyget M/S Stockholm. Projektet gick under namnet ’Expedition Svalbard 2011: Art, Science and the Research Journey’. Resan gick från nordvästra Spetsbergen, till norr om Nordostlandet och Sjuøyane med besök på Phippsøya.

MILJÖEXPEDITIONi det arktiska landskapet

Forskningsledare Tyrone Martinsson, som ansva-rade för projektet tillsammans med professor Hans Hedberg, berättar om hur idén uppstod.

- Vi diskuterade expeditionen som metod för att sammanföra konst och vetenskap. Humaniora hade tidigare en mer självklar roll i det vetenskapliga arbetet under expeditioner. Denna roll behöver vi återta då det ger goda förutsättningar för att skapa intressanta tvärvetenskapliga frågor och möjligheter för humaniorabaserad forskning, då inte minst kring miljö och klimat.

Tyrone Martinsson förklarar att syftet med expedi-tionen var att sammanföra konstnärer och klimat-forskare från olika discipliner att under fältmässiga former följa ett arktiskt landskap i förändring. Det som händer i det stora kan diskuteras utifrån ett mikroexempel av en arktisk miljö.

- Arktis är en av vår tids mest symboliska platser där den mänskliga kulturens framtida livsvillkor blir som mest påtagliga. Vi utgick från tidigare expedi-tioners observationer från landskapet, i första hand i ord och bild.

Det övergripande målet med forskarmötet var att belysa frågor kring landskap i förändring, män-niskans attityd till naturen och klimatförändringars påverkan på miljö och livsvillkor. Det levande land-skapet, historien och reflektioner kring frågor om framtiden, människans attityder i förhållande till vår natur och förutsättningar för att förändra attityder när det gäller exploatering av naturresurser var i fokus under resan.

RESA I ORD OCH BILD Att expeditionen utspelades just på Svalbard be-rodde på platsens historia av svenska expeditioner och vetenskapligt arbete. Som en följd av detta finns en stor mängd dokumentation som kan användas för en dialog med historiska vetenskapliga resor i området.

Under expeditionen samlades material in för pro-duktion av en film och en bok. Materialet bestod av reflektioner, dokumentation och möten med det ark-tiska landskapet och platsspecifika historier knutna till expeditionens rutt. Samtliga deltagare bjöds in att, utifrån disciplin, kunskap och profession, bidra till resultatet.

Svalbard. Fotograf för historiska bilder från 1872-1873: Axel Enwall. Dessa bilder används med tillstånd av Dan-Axel Hallbäck. Fotograf för färgbilder 2011: Tyrone Martinsson


Expeditionen bidrog också med förstudier till ett fältarbete på nordvästra Svalbard sommaren 2012. Fältarbetet är en del av det Vetenskapsrådet finansierade projektet Refotografi: en dialog med historia i ett arktiskt landskap.

- Genom expeditionen lyckades jag och Pelle Holmlund [glaciolog och professor vid Stockholms universitet] göra intressanta studier av glaciärer med hjälp av historiska bilder. Det blev ett ovärder-ligt tillfälle att koppla ihop resan med mitt kom-mande VR-projekt om det arktiska landskapet, förklarar Tyrone Martinsson.

ENGAGEMANG FÖR MILJÖ OCH KLIMAT Tyrone Martinsson berättar att den största ut-maningen var att rent praktiskt få ihop och hålla samman projektet under hela resan, från det att deltagarna klev på fartyget i Longyearbyen på Sval-bard. Att engagera deltagarna i ett projekt kring konstens roll för avgörande frågor som rör klimat och miljö var inte helt lätt.

- Det var en utmaning att få människor som i sitt arbete normalt sett inte arbetar med miljö och klimat att ändå reflektera över detta perspektiv. Alla kan ju inte arbeta med det men alla har ändå något att bidra med, understryker Tyrone Martinsson.

Tyrone Martinsson är stolt över att han och Hans Hedberg lyckades utföra projektet och involvera intressanta deltagare som gästforskaren och konst-nären Sophie Calle.

- Jag tycker vi lyckades bättre än jag vågat hoppas på. Gruppen på tolv deltagare från sex olika länder blev snabbt en sammansvetsad grupp och det fanns ett intresse ombord för varandras kunskaper och erfarenheter. Detta ledde till att trots de bakgrun-der och intressen som fanns representerade på fartyget, har alla velat bidra till det gemensamma resultatet.

Svalbard. Fotograf för historiska bilder från 1872-1873: Axel Enwall. Dessa bilder används med tillstånd av Dan-Axel Hallbäck. Fotograf för färgbilder 2011: Tyrone Martinsson


PERSONALUnder året har organisatoriska förändrings-arbeten och kartläggningar genomförts vid hela universitetet, vid fakulteten och vid flera av fakultetens institutioner. Flera förändrings- och utvecklingsprocesser har kommit in i en implementerande fas. Även Konstnärliga fakultetens verksamhetsutvecklingsprojekt har kommit in i en implementerande fas vilket ställer ökade krav på HR-insatser inom bemanning, rekrytering, arbetsmiljöfrågor med mera. Ett delprojekt har under projek-tets gång haft fokus på arbetsmiljörisker i samband med förändringsarbetet i syfte att minska risker, arbeta förebyggande och tidigt upptäcka ohälsa bland medarbetarna.

Orsakssamband kan vara svåra att bedöma och mäta, men det kan konstateras att sjuk-frånvaron inte har ökat under året och att en genomförd arbetsmiljöundersökning under våren indikerade en oro men också en samsyn kring problemformuleringen och en positiv förväntan att förändringsarbetet kan resultera i effektivare verksamhet och bättre arbetsför-hållanden.

I januari fick universitet och högskolor större möjligheter att själva utforma sin organisa-tion. Detta har resulterat i att institutionerna har fått större delaktighet och påverkan på processen vid rekrytering av lektor och profes-sor. En annan effekt av ändringarna i Högsko-leförordningen är begränsningen i verksam-hetens möjligheter att tidsbegränsa anställ-ningar, såsom adjungerade adjunkter och timlärare. Det innebär en minskad flexibilitet i att möta nya förutsättningar, men också att medarbetare kan få tryggare anställnings-förhållanden. Effekterna kan förväntas visa sig inom två till fyra år, då LAS-gränserna uppnås.

Som en bieffekt av ändringar i Högskole-förordningen inlämnades, i samband med att reformen trädde i kraft, ett stort antal befordringsansökningar. Under året har sju av dessa lärare blivit befordrade till lektor eller professor.

Ett prioriterat mål vid Konstnärliga fakulte-ten är att öka andelen lärare med högskole-pedagogisk utbildning. Under 2011 har 48 lärare och doktorander gått någon av de tre kurserna om totalt 15 hp. Handläggningsord-ning och rutiner för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter har utveck-lats och under året har 11 medarbetare blivit validerade.

Under 2010 utredde Lokala arbetsmiljökom-mittén fakultetens besöksstatistik vid Previa och konstaterat att det nära samarbetet mellan fakultetens chefer/personalfunktio-nen och företagshälsovården är värdefull och påverkar medarbetarnas användande av Previas resurser. Inför 2011 beslutades att yt-terligare utveckla samarbetet med anledning av de pågående förändringsprocesserna vid fakulteten och universitetet. Previa har under 2011 varit en aktiv part och stöd för delpro-jekt arbetsmiljö i arbetet med att genomföra riskbedömning, arbetsmiljöenkät och utbild-ning i förändringsledning för cheferna.

Inom arbetsmiljöområdet har fakulteten prioriterat att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön som en konsekvens av fakulte-tens pågående verksamhetsutvecklingsprojekt. Arbetet har fokuserat på strategier för ett samlat grepp om riskbedömning, hantering av förändringsstress för personal och ledning, samt informationsspridning kring projektet och dess resultat i syfte att minimera oro och ovisshet. Åtgärder som genomförts under året är bland annat en psykosocial arbetsmiljöen-kät till all personal, utbildning i förändrings-ledning av chefer och arbetsmiljöombud och medarbetarsamtal med fokus på förändrings-arbetet.

Arbetet med omorganisationerna på fakul-teten och Göteborgs universitet är en viktig fråga inom personalområdet även nästa år. Inom fakulteten sker rekrytering till samtliga ledarskapsuppdrag. Samordning och enhetlig-het står i fokus. Bland annat kommer Konst-närliga fakulteten att i februari börja med E-rekrytering, det vill säga digitala ansökningar.


2011 2010 2009 Antal anställda Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Professorer inkl adjungerade 38 32 % 68 % 38 34 % 66 % 37 32 % 68 %Universitetslektorer 55 38 % 62 % 49 41 % 59 % 46 39 % 61 %Universitetsadjunkter 130 39 % 61 % 121 37 % 63 % 104 34 % 66 %TA-personal 110 59 % 41 % 109 60 % 40 % 100 60 % 40 %Annan undervisande och forskande personal 19 53 % 47 % 25 24 % 76 % 58 41 % 59 %Totalt 1) 379 176 203 368 167 201 336 147 189 Heltidsekvivalenter Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Professorer inkl adjungerade 21,7 6,4 15,3 22,6 7,3 15,2 20,18 5,98 14,20Universitetslektorer 41,2 15,6 25,6 36,5 14,6 21,9 34,75 13,55 21,20Universitetsadjunkter 72,5 28,4 44,1 65,7 25,0 40,7 57,11 19,83 37,28TA- personal 99,0 56,8 42,2 97,3 57,2 40,1 88,40 51,2 37,20Annan undervisande och forskande personal 9,5 3,8 5,7 12,7 11,0 12,7 42,10 20,3 21,80Totalt 274,7 128,1 146,6 267,3 123,9 143,3 242,54 110,86 131,68

Totalt -29 30-49 50-Kategori tv vt tv vt tv vt tv vtUndervisande personal 76 65 0 1 28 39 49 25Annan und. och/eller forskande personal 4 1 0 0 1 0 3 1Teknisk personal 25 2 0 1 13 2 12 0Administrativ personal 58 12 3 1 31 8 24 3Bibliotekspersonal 1 1 0 0 1 0 1 1Forskarstuderande 0 30 0 0 0 21 0 9Totalt 164 111 3 3 73 70 89 39

1) Visar antalet personer (huvuden) anställda vid fakulteten respektive antalet anställningar inom varje kategori (en anställd kan ha fler anställningar).

TILLSVIDAREANSTÄLLNINGAR

ANSTÄLLDA VID FAKULTETEN

Inom fakulteten arbetar 378 personer, eller 275 årsarbetare. Det är en ökning med 10 anställda jämfört med föregående år. Ökningen är särskilt tydlig inom kategorin undervisande personal. 17 procent av den undervisande personalen professorer, 25 procent lektorer och 58 procent adjunkter, vilket är ungefär samma fördelning som 2010.

Av de anställda är 46 procent kvinnor och 54 procent män vilket innebär att fakulteten i sin helhet har en jämn könsfördelning (40/60). Totalt sett är könsfördelningen på fakultetsnivå något bättre än föregående år. Skillnaderna har dock ökat för professorer och lektorer. Adjunk-terna, som har störst obalans, har minskat köns-skillnaden under året. Även TA-personalen har förbättrat sina siffror.

Ett av målen i fakultetens kompetensförsörj-ningsplan 2009-2011 är att öka andelen tillsvi-dareanställningar. 2011 har andelen tillsvida-reanställningar (exklusive forskarstuderande) minskat med en procentenhet, till 57 procent. Fakulteten ligger under snittet vid Göteborgs

universitet vilket beror på fakultetens möjlighet att anställa på konstnärlig grund i upp till 10 år. Av de anställda är könsfördelningen jämn. Sju anställningar är förlängningar (4 män, 3 kvinnor). Av två nyrekryteringar är en man och en kvinna.


2011 2010 2009Nyanställda/förlängda professorer Antal Procent Antal Procent Antal ProcentMän 5 56 % 7 64 % 9 82 %Kvinnor 4 44 % 4 36 % 2 18 %Totalt 9 11 11

Kategori 2012 2013 2014 2015 2016 S:aProfessorer 3 2 0 0 0 5TA-personal 3 0 1 3 4 11Underv. och forsk 0 0 0 0 0 0Universitetsadjunkt 0 0 0 1 2 3Universitetslektor 3 1 2 1 1 8Summa 9 3 3 5 7 27

PROFESSORSANSTÄLLNINGAR

PENSIONSAVGÅNGAR

Antal tillsvidareanställd personal som fyller 65 år 2012- 2016

Sjukfrånvaron vid universitetet ligger på 2,2 procent, en ökning med en procent sedan 2010. Vid konstnärliga fakulteten ligger sjukfrånvaron på 2,9 procent, vilket är samma nivå som föregående år. En klar majoritet av de långtidssjukskrivna är kvinnor (81 pro-cent). De långa sjukfallen är övervägande av psykosocial karaktär och en majoritet av sjukfallen har pågått under ett flertal år. Sjukfallen är relativt jämt fördelade över

fakulteten, med undantag av de små institu-tionerna, samt bland doktoranderna. Fakulteten har under året arbetat för att minska sjukfrånvaron genom utbildning av chefer och ett fördjupat samarbete med före-tagshälsovården i syfte att arbeta förebyggan-de och snabbt reagera när arbetsgrupper eller medarbetare blir sjuka eller visar symptom på ohälsa.

SJUKFRÅNVARO

Fakulteten har ett jämt flöde av förnyelse tack vare de tidsbegränsade anställningarna för lärare på konstnärlig grund. Stora pensionsav-gångar är därför inte att vänta. Av fakultetens anställda är störst andel (52 procent) mellan 30-49 år. 46 procent är över 50 år.

Endast 2 procent av de anställda är under 29 år. För lärarna kan en orsak vara att det tar tid för

konstnärer att etablera sig, både konstnärligt och pedagogiskt. Utbildningen är dessutom lång och många går på förberedande utbild-ningar innan högskolestudier. Inom TA-områ-det är personalrörligheten låg och medelåldern relativt hög. En generationsväxling har inletts och på sikt kan åldersspridningen öka med nyrekryteringar.

Konstnärliga fakulteten har vid utgången av året 43 inskrivna doktorander. Av dessa är 17 män och 26 kvinnor. Tre doktorander (2 män och 1 kvinna) är knutna till två andra lärosäten (LTH och Konstfack) i väntan på dessa lärosä tens rätt att utfärda konstnärlig doktorsexamen.

Räknat i årsarbetare har fakulteten 30 dokto-rander, varav majoriteten är mellan 30-49 år. Antalet rekryteringar av professorer har sjunkit något under året, vilket kan bero på en viss avvaktan med anledning av de väntade organi-sationsförändringarna vid fakulteten.


EKONOMIKonstnärliga fakulteten redovisade ett underskott på 43 miljoner kronor. En av anledningarna är att externfinansie-rade projekt avräknats med underskott på 2011 med cirka 7,5 miljoner kronor. Samma projekt avräknades även året innan men då med överskott. Orsaken är att projekten från start inte försetts med de korrekta avslutsdatum som framgår av bidragsunderlagen. De aktuella projektens avslutsdatum rättades under 2011.

Vidare har nämnden reglerat äldre under-skott från orgelforskningsuppdrag till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Därtill

har medfinansieringen av externfinansie-rad verksamhet med start före 2009 kostat nämnden cirka 4 miljoner kronor mer än budgeterat. Det egna kapitalet uppgår efter 2011 års utgång till +15 miljoner kronor.

Grundutbildning omsatte 261 miljoner kronor vilket är en minskning med 3 miljoner kronor mot året innan. Anslagen minskade med 3 miljoner kronor till följd av ett minskat utbildningsuppdrag.

Personalkostnaderna ökade med 10 mil-joner kronor varav semesterlöneskulden

utgör 2 miljoner kronor. Utfallet är delvis ett resultat av lönerevisionen som blev mer kostsam än budgeterat. Lokalkostna-derna ökade med 9 miljoner kronor vilket är en effekt av att andelen lönekostnader inom kärnverksamheten grundutbild-ning blev betydligt större 2011. Det är lönekostnaderna som styr hur lokalkostna-derna fördelas.

Grundutbildningens kostnader för stödverksamheten (indirekta kostnader) minskade till 86 miljoner kronor från att året innan ha kostat 97 miljoner kronor.

Omsättningen inom forskning/forskar-utbildningen blev 56 miljoner kronor. Anslagen ökade med 1 miljon kronor (+2,5 %) medan bidragen minskade med 3 miljoner kronor (-13 %). Den stora skillnaden mot föregående år är att flera externfinansierade forskningsprojekt pe-riodiserats med ett negativt utfall till följd av att projektens slutdatum korrigerades. Den relativt höga omsättningen 2010 på 91 miljoner kronor innehöll periodise-ringar med positivt utfall på grund av att slutdatumet 2010-12-31 senare visade sig vara felaktigt. Personalkostnaderna ökade med 6 miljoner kronor varav 1 miljon kronor avser doktorandlöner.

De externa bidragsintäkterna till grund-utbildningen blev 1 miljon kronor. Det största enskilda bidraget var på 250 tusen kronor. Det var från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond till Högskolan för scen

och musik. Bidraget skulle användas till en gästlärare i violinspel. HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, fick ett uppdrag från Skolverket vilket genere-rade 1 miljon kronor i uppdragsintäkt. Pengarna ska användas till ett utrednings-uppdrag inom lärarutbildningen för bild, musik och slöjd.

Fakultetens forskningsbidrag uppgick till 16 miljoner kronor vilket är 2 miljoner kronor mindre än året innan. Vetenskaps-rådet (VR) är den största givaren med 6 miljoner kronor, följd av Sida respektive Torsten Söderbergs stiftelse med drygt 2 miljoner kronor vardera. Orgelforsk-ningen vid centrumbildningen GOArt inom Högskolan för scen och musik, fick den största andelen av VR-bidraget på 2,5 miljoner kronor. Bidraget från Sida avser ett flerårigt sam-arbetsprojekt med Palestina inom musik-

området. HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk mottog 1,5 miljoner kronor från Torsten Söderbergs stiftelse till en professur i Design management.

De externa uppdragsintäkterna inom forskningen blev drygt 3 miljoner kronor och avser uppdragsforskningen inom centrumbildningen GOArt.

Lokalkostnaderna för kärnverksamheten ökade med 10 miljoner kronor. Lokalkost-naderna fördelas efter lönekostnad och kärnverksamhetens andel av lönekostna-der blev betydligt större för 2011 än året innan.

Nivån på avskrivningar för kärnverksam-heten ligger kvar på 6 miljoner kronor, vilket är samma nivå som de tre senaste åren.

RESULTATRÄKNING

grundutbildning (mkr) 2011 2010 2009

INTÄKTER

Anslag 251 254 244

Bidrag och uppdrag 2 3 6

Övriga intäkter 8 7 10

261 264 260

KOSTNADER

Personal -97 -87 -81

Lokaler -57 -48 43

Avskrivningar -5 -5 -5

Indirekta kostnader 1) -86 -97 -99

Interna kostnader -4 -1 -7

Övrig drift -23 -18 -15

-272 -256 -250

Saldo transfereringar -1 -1

Verksamhetsutfall -12 8 9

forskning (mkr) 2011 2010 2009

INTÄKTER

Anslag 40 39 37

Bidrag och uppdrag 20 23 26

Övriga intäkter -4 29 8

56 91 71

KOSTNADER

Personal -33 -27 -23

Lokaler -7 -6 -7

Avskrivningar -1 -1 -1

Indirekta kostnader 1) -23 -21 -20

Interna kostnader -13 -18 -6

Övrig drift -9 -10 -7

-86 -83 -64

Saldo transfereringar -1 -2 -8

1) Indirekta kostnader= stödverksamhetens samliga kostnader (personal, lokaler, avskrivningar och övrig drift).

Verksamhetsberättelse 2011: Konstnärliga fakulteten

Documents

Transcript of Verksamhetsberättelse 2011: Konstnärliga fakulteten