Verksamhetsberättelse 2008

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2008LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds Tekniska Högskola

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008 3

Innehåll

Rektor

Grundutbildning

Tillströmmning

Internationellt samarbete

Internationellt studentutbyte

Forskarutbildning

Forskning

Personal

Hedersdoktorer

Stipendier och utmärkelser

Ekonomi

Nyckeltal

LTHs styrelse

5

6

7

11

12

14

16

18

20

21

24

30

32



Det finns sannerligen utmaningar för LTHs nya ledning som tillträde i januari 2008. Utgångs-punkten är de strategiska planerna som formulerats av Lunds universitet respektive LTH. För att garantera och utveckla en fortsatt framgångsrik verksamhet arbetar vi efter följande ledord: synlighet, tydlighet, öppenhet och delaktighet.

LTH utgör en stark och viktig del av Lunds universitet och står för cirka 25 % av Lunds univer-sitets budget. Trots att LTHs utbildningsuppdrag är stort, 5 400 helårsstudenter, så står forskning och forskarutbildning för den dominerande delen av intäkterna för verksamheten (fakultetsmedel och externa medel). LTHs anmärkningsvärt låga fakultetsmedel är ett problem som kommer att styra mycket av LTHs handlande.

Att det går bra för LTH visas inte minst av att vi attraherar mycket externa forskningsmedel. Samtidigt så har vi ett bra söktryck till utbildning-arna. Detta beror dock till en del på de stora årskul-larna just nu. Intresset för naturvetenskap och tek-nik bland skolungdom är tyvärr fortfarande lågt.

I Sydsvenska Industri- och Handelskammarens Högskoleranking 2008 hamnar Lunds universitet på 6:e plats. Eftersom LTH är en del av Lunds universitet syns vi tyvärr inte i denna ranking. När vi använder våra nyckeltal som Högskoleverket utgår från i sin statistik hamnar LTH på tredje plats före alla andra tekniska högskolor i Sverige. Detta är vi stolta över eftersom det visar vår styrka både inom utbildning och inom forskning.

Vi arbetar inom framtidsområden. Detta märks inte minst i den nya forskningspropositionen där energi, klimat och medicin är några av de områden som är s.k. strategiska satsningsområden.

Inom alla dessa har LTH internationell spets-forskning. Ofta i gränsöverskridande projekt som berör flera fakulteter. Det är bra att tillhöra ett stort universitet med stor bredd som möjliggör detta.

Under året genomfördes en stor utvärdering av all forskning vid Lunds universitet, RQ 08.

Den visade att Lund har ett mycket framstå-ende forskningsuniversitet med många spetsar. Man pekade också på problemet med kommande pensionsavgångar, den svaga forskningsfinans- ieringen i Sverige, karriärvägar för yngre forskare och sist men inte minst den begränsade synlig-heten i ett internationellt perspektiv. Trots att våra forskare på LTH gör en mycket stor insats inom vår omfattande utbildning så pekar utvärderarna ut många av LTHs forskningsspetsar. Detta bekräftas av att flera prestigefyllda forskningsanslag tilldelats LTH under året: Linnécentra, ERC-stöd (European Research Council) och många fler.

Antalet förstahandssökande till LTH steg med ca 20 % vilket medfört att samliga platser inom civil-ingenjörsprogrammet är fyllda. Trots dessa positiva signaler förbereder vi oss för den stora minskningen av årskullarna.

Vi bygger ett Science Center i Vattenhallen. Det skall stå klart i september 2009. Här skall vi bjuda in skolklasser och lärare för att kunna experimen-tera och informeras om spännande forskning. På detta sätt hoppas vi kunna inspirera våra ungdomar till att studera teknik och naturvetenskap.

Anställningsbarheten för LTH-studenter är mycket god. Intresset för våra studenter manifes-terades i november då LTHs arbetsmarknadsdagar, ARKAD, genomfördes. 152 företag deltog – ”all time high” – trots finanskris. Våra forskare lyckas bra i internationell konkurrens. LTH börjar allt of-tare nämnas som en förebild för sina pedagogiska ambitioner i grundutbildningen.Det går bra för LTH!

Professor Anders AxelssonRektor LTH

Det går bra för LTH


2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE6

Antalet helårsstudenter har ökat på LTH från 2007 till 2008. Det gäller såväl för civilingenjörsutbild-ningarna som för högskoleingenjörsutbildning-arna. Andelen civilingenjörer som tar ut examen har ökat med 12 % och för högskoleingenjörerna var motsvarande siffra 18 %. Både arkitektutbild-ningen och brandingenjörsutbildningen visar också ökande antal examina medan industridesignutbild-ningen visar något färre.

Under hösten 2008 ökade antalet förstahands-sökande till LTH med 20 %. Speciellt glädjande var att LTH antog fler studenter till civilingenjörsut-bildningarna i elektroteknik och kemiteknik efter några år av sjunkande siffror. Introduktionen för de nya studenterna såg annorlunda ut jämfört med tidigare år. Alla program hade en gemensam upp-ropsdag som inleddes med en välkomstceremoni i Kårhusets aula och schemat för introduktionen samordnades så att undervisning, sociala aktivite-ter varvades utan att konkurrera. Under introduk-tionen gällde Teknologkårens alkoholpolicy som främjar en sund inställning till alkoholkonsumtion. Efter att ha analyserat de enkäter som studenterna fyllde i efter introduktionen kan vi konstatera att planering och genomförande gick lite bättre i år. Även studieresultaten blev för de flesta program-men bättre än året tidigare.

På Campus Helsingborg driver LTH bland an-nat högskoleingenjörsutbildningar, tekniskt basår och bastermin. Basåret mer än tredubblade antalet sökande och för övriga utbildningar var söktrycket ungefär som tidigare år. Även i Helsingborg hölls en välkomstceremoni för studenterna innan de på-började respektive utbildningsprogram.

De konstnärliga programmen, Arkitektur och Industridesign, benämns skolor. Två skolchefer ut-sågs för att företräda respektive skola som konst-närlig ledare.

Under 2008 påbörjades arbetet med att under-söka hur examensarbeten kan hanteras på ett mer överskådligt och systematiskt sätt. Det innebär allt från att hitta ett examensarbete till publicering och utvärdering av det samma.

Bolognaarbetet har gått in i sin slutfas. För ci-vilingenjörsutbildningarna, som förlängts från fyra och ett halvt år till fem år, gäller att grundblocken, de tre första åren är klara, men det återstår ett visst arbete med planeringen av de två sista, Mastersspe-cialiseringarna.

Honnörsordet inom högskoleutbildning i Sveri-ge under 2008 har varit kvalitetssäkring. Att kunna visa upp att LTH håller en hög kvalitet i utbildning-en är något som redan nu krävs och som kommer att bli ännu viktigare längre fram. På regeringsnivå diskuteras för närvarande ett system där medelstill-delning till lärosätena till viss del skall relateras till olika mätbara kvalitetsmått. LTH är väl rustat med ett fakultetsgemensamt utvärderingssystem och ett systematiserat tillvägagångssätt för att ta hand om resultaten och återkoppla till undervisningen. In-formation från utvärderingar på kursnivå ingår som underlag till analyser av utbildningsprogrammen i programmens årsrapporter till LTHs styrelse. På detta sätt garanteras en analys och uppföljning av fakultetens arbete och utbildningsresultat som ge-nomströmning och poängproduktion under första året. Även könsfördelning och internationella stu-dier jämförs med kvantitativa mål i LTHs strate-giska plan.

Enkätsvar från nybörjarstudenternas visar att LTH har ett gott rykte, ett rykte som starkt förbätt-rats under en tioårsperiod. Det är något LTH är mycket stolt över och verkligen värnar.

Grundutbildning

Ingrid SvenssonVicerektor förgrundutbildningen



Tillströmmning

2008 2008 2008 2008 2007 2007 2007 2007

HST HPR HPR/HST(%) EX HST HPR HPR/HST(%) EX

Civilingenjörsutbildning i

Bioteknik 252 230 91 70 265 233 88 41

Datateknik 374 314 84 61 374 323 86 70

Ekosystemteknik 208 192 92 46 208 191 92 41

Elektroteknik 249 211 85 63 261 236 90 80

Industriell ekonomi 446 396 89 76 402 340 85 71

Informations- och kommunikationsteknik 105 95 90 26 115 103 90 16

Kemiteknik 166 151 91 31 169 157 93 37

Lantmäteri 231 218 94 32 217 184 85 32

Maskinteknik 700 595 85 115 702 608 87 116

Riskhantering 71 67 94 45 84 78 93 18

Teknisk fysik 361 328 91 71 375 325 87 56

Teknisk matematik 142 128 90 23 141 111 79 11

Teknisk nanovetenskap 185 157 85 15 171 137 80 1

Väg- och vattenbyggnad 456 412 90 78 453 424 94 78

Utan fackområde

Summa civilingenjörsutbildning 3946 3494 89 752 3937 3450 88 668

Arkitektutbildning 271 231 85 60 253 226 89 56

Brandingenjörsutbildning 150 139 93 45 151 145 96 29

Industridesignutbildning 126 101 80 12 130 112 86 14

Summa Ark, Br, ID 547 471 86 117 534 483 90 99

Högskoleingenjörsutbildning i

Bioteknik 1,05 4 3,7 8

Byggteknik 249 214 86 26 200 188 94 19

Datateknik 63,8 55 86 14 51 44 86 6

Elektroteknik 0,5 1,8 360 5 0,6 2,5 417 8

Geomatik

Kemiteknik 2 1,2 3

Multimediateknik 1,25 6,5 520 8 7,5 11,9 3

Produktionsteknik 0,1 0,1

Programvaruteknik 0,5 0,65 130 1 0,5 2,5 4

Summa högskoleingenjörsutbildning 315,05 279 89 60 259,7 253,9 98 51

Masterutbildningar 178 151 85 56 127 107 84 45

Påbyggnadsutbildning för

högskoleingenjörer 1 2

YTH-utbildning 45 63 140 16 51,5 66 128 27

Basår 70 30,5 44 39,5 38 96

Fristående kurser m m 389 295 76 380 303 80

TM-ekonomer 31 30 97 36 35 97

Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina kalenderåren 2007 och 2008



Varifrån kommer studenterna?

Avgörande informationskällor för valet av LTH Varför valdes LTH?

Skåne Göteborg Stockholm Mellansverige Norrland

2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007

Lund totalt 56% 55% 20% 9% 8% 10% 8% 8% 2% 3%

Helsingborg totalt 78% 78% 5% 5% 5% 4% 4% 3% 1% 0%

Elektroteknik 69% 75% 9% 4% 3% 7% 7% 3% 0% 1%

Datateknik 78% 69% 9% 1% 1% 8% 7% 3% 0% 3%

InfoCom 61% 59% 8% 10% 5% 0% 3% 10% 0% 3%

Teknisk fysik 48% 63% 11% 7% 11% 6% 4% 11% 4% 1%

Kemiteknik 69% 61% 7% 2% 2% 7% 5% 4% 0% 0%

Arkitektur 54% 45% 6% 7% 15% 20% 7% 11% 4% 7%

Bioteknik 56% 67% 6% 8% 9% 6% 9% 6% 0% 0%

Nanoteknik 53% 44% 9% 13% 9% 13% 13% 7% 0% 4%

Maskinteknik 59% 66% 6% 9% 6% 7% 7% 6% 2% 0%

Teknisk matematik 61% 43% 8% 6% 8% 11% 13% 17% 0% 11%

Väg och vattenbyggnad 51% 48% 10% 10% 6% 9% 8% 8% 4% 9%

Ekosystemteknik 42% 42% 10% 18% 8% 10% 2% 11% 2% 4%

Industriell ekonomi 44% 38% 17% 14% 17% 22% 9% 6% 3% 1%

Industridesign 55% 42% 5% 17% 20% 21% 5% 4% 0% 4%

Lantmäteri 34% 55% 5% 13% 10% 3% 17% 9% 9% 0%

Brandingenjör 37% 32% 10% 9% 10% 18% 15% 21% 7% 4%

Datateknik Helsingborg 100% 90% - 0% - 0% - 0% 0% 0%

Bygg - väg och trafik 70% 67% 0% 0% 0% 7% 10% 0% 0% 0%

Bygg - arkitektur 74% 77% 7% 3% 0% 7% 8% 3% 3% 0%

Tekniskt basår 76% 72% 6% 10% 12% 0% 0% 7% 0% 0%

Bygg - järnväg 69% 86% 6% 14% 6% 0% 6% 0% 6% 0%

2008 2007 2006

LTH-katalog 18% 17% 20%

Vänner 19% 17% 22%

Internet 30% 27% 23%

Familj 17% 17% 16%

Besök på LTH 13% 11% 11%

LTH-studenter 7% 8% 7%

VHS-katalog 4% 5% 8%

Lärare 3% 3% 3%

SYO 3% 3% 3%

Nära hem Gott rykte Lund

2008 37% 72% 58%

2007 39% 73% 67%

2006 34% 72% 65%

2005 37% 67% 68%

2004 39% 67% 68%

2003 40% 70% 68%

2002 35% 67% 68%

2001 37% 65% 72%

2000 40% 58% 67%

1999 40% 54% 65%

1998 41% 53% 65%

1997 37% 34% 47%

1996 48% 37% 27%

1995 54% 26% 39%



Andel antagna kvinnor totalt

Avgörande för att söka till LTH per program 2008

LTH-katalog Vänner Internet Familj Besök på LTH LTH-studenter

LTH totalt 18% 20% 28% 17% 14% 8%

Teknisk fysik 13% 17% 28% 24% 16% 5%

Teknisk nanovetenskap 17% 20% 33% 13% 15% 13%

Teknisk matematik 19% 11% 25% 17% 8% 11%

Elektroteknik 15% 16% 19% 28% 16% 5%

Datateknik 17% 19% 28% 13% 12% 8%

InfoCom 15% 16% 19% 28% 16% 5%

Makinteknik 14% 26% 24% 28% 17% 9%

Väg- och vattenbyggnad 18% 23% 24% 21% 17% 9%

Ekosystemteknik 27% 24% 41% 17% 15% 8%

Industriell ekonomi 18% 32% 26% 21% 10% 11%

Lantmäteri 27% 24% 41% 17% 15% 8%

Bioteknik 22% 14% 29% 14% 14% 9%

Kemiteknik 17% 20% 26% 19% 20% 4%

Brandingenjör 17% 14% 39% 10% 3% 7%

Arkitektur 12% 20% 35% 14% 15% 8%

Industridesign 0%% 10% 45% 5% 25%

2008 2007 2006

Civilingenjörs utbildningar 28% 28% 27%

Högskoleingenjörs utbildningar 24% 18% 20%

Arkitektutbildningar 60% 55% 59%

Brandingenjörer 22% 24% 21%

Industridesign 50% 69% 56%

Magister/Master 28% 26% 25%



Monica Almqvist har ultraljud som forskningsspe-cialitet. Men numera har hon inte lika mycket tid för forskningen. Sedan 2007 är hon nämligen pro-jektledare för Experimentörerna, experimentverk-staden som ligger högst upp i E-huset.

”Vi måste få de unga och inte minst flickorna att upptäcka att naturvetenskap och teknik både är roligt, spännande och intressant, så att de väljer de inriktningarna på gymnasiet.”

Under 2008 hade Experimentörerna tvåtusen besökare, framför allt högstadieungdomar men även många gymnasister och till och med en del förskolebarn. Eleverna får uppleva och själva pröva på en mängd olika tekniska experiment, till exem-pel producera el med ett trampkraftverk och leta efter hemliga objekt med hjälp av ultraljud. Den stora succén är att med hjälp av olika byggsatser konstruera sådant som ficklampa, blinkmojt och

Monica Almqvistsyskonretare!”Gensvaret är enormt. Det finns ett stort uppdämt behov hos lärare i skolan att komma till universite-tet och få kontakter här.”

Den 19 september 2009, på Kulturnatten, in-vigs de nya lokalerna i V-husets vattenhall. I science centret, Vattenhallen LTH, ska då förhoppningsvis Astronomiska institutionens Planetarium ha flyttat dit och ett stort vattenexperiment vara på plats. Plus alla andra experiment och laborationsmöjligheter. Experimenten ska gå att koppla till teknik i samhäl-let och/eller till aktuella forskningsprojekt. Centret kommer alltid att presentera en temautställning – den första handlar om ljud och oljud.

”Vår nisch är att vårt science center finns på LTH. Här finns engagerade forskare och studenter som kan hjälpa till med verksamheten och förankra den i universitetsvärlden.”

Monica AlmkvistUniversitetslektor, Elektrisk mätteknik



Internationellt samarbeteInternationalisering av utbildning på alla nivåer är, och har länge varit, högt prioriterat inom LTH. Ett mått på detta är att LTH ligger på tredje plats i landet avseende antalet studentutbyten per helårs-student.

Under 2008-2011 styrs arbetet av den plan för internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå som LTH:s styrelse fastställde i de-cember 2007. Planen utgår från en väl etablerad och förankrad verksamhet, men innebär samtidigt en höjd ambitionsnivå på många områden.

LTH har som mål att 25 % av de studenter som tar examen från de långa utbildningsprogrammen ska ha studerat minst tre månader utomlands. Det kan ske genom utbytesstudier, utlandsförlagt exa-mensarbete eller praktik. År 2008 uppnåddes 24,7 % vilket innebär att målet är inom räckhåll. Tyvärr är andelen dock lägre än 15 % på de flesta pro-gram, medan ca hälften av de utexaminerade från Industriell ekonomi och Arkitektur har studerat utomlands.

Internationaliseringen av utbildningarna ska ske på studenternas och programmens villkor, men också stödja institutionernas verksamhet. Därför har Internationella avdelningen under 2008 änd-rat arbetssätt dels genom mer direkta kontakter mot programmen och institutionerna. Program-mens egna initiativ stöds aktivt. Exempelvis har Teknisk nanovetenskap fått stimulansmedel för att bygga upp ett nätverk av strategiska partners för student- och lärarutbyte, och för internationell benchmarking av utbildningen.

”Nya” länder fångar studenternas och lärarnas in-tresse, och nya studentgrupper vill till LTH. Under 2008 kom de första kinesiska utbytesstudenterna till LTH. Attraktiva avtal tecknades med framstå-ende universitet i Argentina, Peru och Indien. I Ja-pan öppnas möjligheter att studera vid såväl Tokyo University som Keio University, landets högst ran-kade offentliga respektive privata universitet. Alla dessa nya avtal är frukten av långvariga relationer, antingen genom forskningssamarbete på institu-tionsnivå eller genom LTH:s aktiva arbete inom nätverken Magalhães och T.I.M.E., Top Industrial Managers for Europe. För att ytterliga stärka nätverken bland ledande tek-

niska universitet ansökte LTH under 2008 om och beviljades medlemskap i CESAER, Conference of European Schools for Advanced Engineering Edu-cation and Research.

Under 2008 har tre seminarier anordnats kring aktuella teman: ”Internationalisering på hemmap-lan”, ”Indien i fokus” respektive ”Att lära på främ-mande språk”.

Studenter och anställda vid LTH samt LTH:s och LU:s ca 600 partneruniversitet ska lätt kunna hitta information om utlandsstudier, kursutbud på engelska, praktisk information, hantering av inkommande studenter, etc. Under 2008 har där-för Internationella avdelningen med enkla medel kraftigt förbättrat informationen på www.lth.se. Mottagningen av inresande utbytesstudenter har utvecklats genom att varje student får en program-tillhörighet och tas om hand av studenter inom sektionen.

Språkkompetensen är en viktig komponent i internationaliseringen. Våren 2008 gav LTH för första gången ”Kinesiska för tekniker” och kursen blev kraftigt översökt. Ett förslag till språkpolicy för LTH togs fram och beslut kommer att fattas av styrelsen i februari 2009.

Internationalisering av utbildning på alla nivåer kommer att utvecklas ytterligare under kommande år. Exempelvis i Erasmus Mundus II har LTH 2008 börjat aktivera sig, ett engagemang som kommer att öka ytterligare. LTH:s ledning kommer även att stödja de utbildningsprogram och institutioner som stärker internationaliseringen av utbildningen, t ex genom skräddarsydda kurskedjor, gemensam-ma utbildningsprogram eller dubbelexamensavtal i samarbete med strategiska partners.

Per WarfvingeVicerektor för internationella frågor



Internationellt studentutbyte

Inkommande utbytesstudenter

0

50

100

150

200

Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa

Nordamerika Asien Sydamerika Australien & Nya Zealand

200820072006

Utbytesbalansen på LTH 2000 - 2008

Inkommande studenterUtgående studenter*Master studenter

0

100

200

300

400

500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.



LTH studenter utomlands 2008

Andel studenter som studerat utomlands

2008 2007 2006

Arkitektur 34 40 29

Brandteknik 2 2 3

Datateknik 7 7 14

Industridesign 18 12 17

InfoCom 2 3 4

Elektroteknik 2 4 6

Industriell ekonomi 38 40 67

Bioteknik 11 21 18

Kemiteknik 8 6 5

Lantmäteri 6 3 6

Maskinteknik 25 22 27

Riskhantering 0 2 4

Teknisk fysik 10 26 30

Teknisk matematik 7 10 9

Väg och trafikteknik 17 9 8

Bygg - väg och trafik 4 13 15

Nanovetenskap 12 12 9

Examensarbeten 73 80 62

Praktik (kurs) ny 2008 4

Total 280 312 333

ArkitekterCivilingenjörerTotalt

0

10

20

30

40

50

60

70

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008



Under 2008 har produktionen av forskarexa-mina legat på en rimligt hög nivå. Glädjande är att antalet nyantagna doktorander har ökat efter en kraftig nedgång under åren 2004 och 2005. Andelen kvinnor ser ut att ligga stabilt runt 30% och motsvarar ungefär den andel kvinnor vi har på våra utbildningsprogram. Under året genomfördes en doktorand- och handledarenkät som visade att en större del av både doktorander och handledare är nöjda med sin situation men att det finns en del att förbättra.

Under året har vi förberett för en ny organi-sation för forskning och forskarutbildning.

Forskarutbildningsnämndens uppgifter har lagts dels på tre forskningsnämnder som ansva-rar för var sitt forskningsområde inom LTH och dels på forskningsberedningen. Avsikten är att skapa en organisation där forskarutbildnings-frågorna automatiskt lyfts upp på ledningsnivå. De tre nya forskningsnämnderna har ansvar för att bedöma sammansättningen av de betygs-nämnder som ansvarar för examinationen på forskarnivå. Till varje forskningsnämnd finns en studierektor knuten.

Forskarutbildning

Ulla HolstProrektor

2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Antagna 134 105 121 86 107 167 139 167 171

Kvinnor (%) 30,5 34 26 34 33 30 27 35 32

Doktorsexaminerade 112 121 117 135 127 114 95 81 69

Kvinnor (%) 30 32 34 24 28 29 33 26 33

Licexaminerade 43 38 59 73 63 91 77 56 67

Kvinnor (%) 32,5 16 30 27 30 24 22 21 19

Forskarstuderande 2008 - 2000



Olov SternerEfter några tunga år med stora besparingar kan vi nu åter fokusera på forskning och undervis-ning. Institutionen vände resultatet till en vinst 2008 på 21 miljoner kronor.

Det händer åter roliga saker. Många fina pro-jekt har fått pengar under året och äntligen kan vi ta in nya doktorander framöver. Vi deltar i ansökningen av permanenta medel i regering-ens nya anslagsmodell och hoppas dra nytta av de goda omdömen vi fick i universitetets inter-nationella forskningsutvärdering. Institutionen har fått en ny ledningsgrupp med representan-ter för de fyra ingående enheterna.

Kemicentrum har dessutom fått ett efter-längtat café, Ester, som mötesplats, ett nytt fräscht bibliotek och nya studentlokaler samt trevliga konstnärliga utsmyckningar.Nu planerar vi ombyggnad av det sista huset, vilket bör vara klart i början av 2010 och sam-tidigt befria oss från hyror för enorma ytor vi inte använder.

Min egen forskning går ut på att identifiera nya farmakologiskt aktiva substanser baserat på naturprodukter, föreningar som produceras av t.ex. växter och svampar. De flesta av dagens moderna läkemedel har faktiskt ett ursprung i naturproduktkemin. Även om syftet inte i för-sta hand är att ta fram läkemedel, så ger vår forskning kunskap om nya ämnesgrupper som dels kan ge information om hur en farmakolo-gisk effekt uppkommer, men naturligtvis även kan utvecklas av läkemedelsindustrin till nya läkemedel.

Olov SternerPrefekt, Institutionen för kemi



Forskning

Ulla HolstProrektor

Forskningen vid LTH fortsätter att utvecklas på ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt starkare. Under året utvärderades all forskning inom Lunds universitet, RQ08. Den visade att LTH har flera internationellt framstående forskargrupper.

Under året har LTH erhållit flera prestigefyllda forskningsanslag såsom Linnecentrat LCCC (Lund Center for Control of Complex Engineering Sys-tems) och anslag för både yngre och etablerade forskare erhållna i mycket hårt konkurrens från det nyligen startade European Research Council. Forskningsmedel från EU utgör en mycket viktig och ökande del av LTH:s externa forskningsfinan-siering.

Forsknings- och innovationspropositionen som presenterades under senare delen av året innehål-ler en stor satsning på teknisk forskning, forskning inom medicin- och livsvetenskaper och klimatre-laterad forskning. LTH kommer att delta i ansök-ningar inom ett flertal av dessa områden.

Under året har vi förberett för en ny organisation för forskning och forskarutbildning. Tre nya forsk-ningsnämnder har införts. Avsikten är att de nya forskningsnämnderna skall ha en proaktiv funktion och medverka till att forma och marknadsföra våra speciella kompetenser.

I november sjösattes Havsportalen vid Lunds universitet med en seminariedag och med en for-mell invigning av rektor Göran Bexell. Visionen för portalerna är att samla och synliggöra all forskning och utbildning vid Lunds universitet inom ett visst område.



EU-forskningÅr 2008 stod LTH för 21 av universitetets 37 pro-jektdeltaganden inom EU:s sjunde ramprogram. Av dessa koordineras 6 projekt av LTH-forskare.

LTH är särskilt aktivt i programmet Informa-tion and communication technologies (ICT). I slutet av verksamhetsåret kontraktsförhandlades ytterligare 9 projekt med deltagare från LTH. Arbetet inom dessa projekt förväntas inledas under första halvåret 2009.

Parallellt med dessa pågick 59 samarbetsprojekt från EU:s sjätte ramprogram. Sju av dessa koordi-neras av forskare vid LTH.

Det är glädjande att två forskare inom LTH i hård internationell konkurrens har beviljats var sitt Advanced Investigators Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Dessa forskare är:

Anne L’Huiller, professor i atomfysik, med •projektet AlmaBengt Sundén, professor i värmeöverföring, •med projektet MMFCs



PersonalPersonalsituationen vid LTHAntalet anställda fortsätter att krympa vid LTH (se bilden). Fortfarande är det doktorandgruppen som minskar mest. LTHs uppdrag av doktorsexa-mina har minskat från ca 113 per år till 95 per år och LTH uppfyller ändå examinationsmålet för doktorander.

En viss ökning av antalet lediga doktorandan-ställningar kan nu anas. Inom vissa ämnesområdet är det t.om svårt att hitta kvalificerade sökande till dessa anställningar.

Vi rekryterar ständigt nya lärare varav en stor andel från LTHs egna post-doktorer eller forskaras-sistenter. Under 2008 anställdes 22 lektorer tillsvi-dare och 7 biträdande lektorer med möjlighet till tillsvidareanställning. LTH anställde under året 8 nya professorer tillsvidare varav 5 befordrades ur lektorsgruppen.

Jämställdhet och likabehandling Under 2008 har arbetsgruppen för jämställdhets-

och likabehandlingsfrågor arbetat med föreskrivna mål i handlingsplanerna för jämställdhet och lika-behandling av studenter.

Resurser har ställts till förfogande för underre-presenterat kön i form av ekonomiskt stöd vilket har resulterat i att 10 kvinnor under 2008 har fått möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering.

Arbetsgruppen har också arbetat vidare med rekryteringsprojektet Flickor på Teknis som är ett samarbete med ett stort antal gymnasieskolor i söd-ra Sverige.

Arbetsmiljösituationen för LTHs doktorander har belysts genom enkätundersökning HT 2008 och resultaten kommer att bearbetas under 2009.

Arbetsgruppen har i samarbete med Genombrot-tet och institutionen för psykologi genomfört ännu en omgång av kursen ”genuspsykologiska aspekter i undervisningen – kvinnor, män och teknik”.

Professor Sabeth Verpoorte, Groningen Research Institute, blev 2008 års innehavare av LTHs presti-gefyllda Lise Meitner-gästprofessur.

Genombrottet 2008Genombrottets pedagogiska utvecklings- och stöd-funktioner vid LTH omfattar högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderings-verksamhet, högskolepedagogisk praktiknära forsk-ning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin och pedagogisk kompetensbedömning).

Den behörighetsgivande högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genom-brottets verksamhet. Kursutbudet har utvecklats och nya kurser introducerats. Under 2008 deltog 192 anställda i totalt 429 veckors behörighetsgi-vande utbildning. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepe-dagogiska frågeställningar relaterade till undervis-ningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang.

Genombrottet driver även forsknings- och ut-vecklingsprojekt av betydelse för utbildningen vid LTH och har under året haft ett flertal uppdrag som reviewer samt publicerat flera artiklar i veten-skapliga tidskrifter och aktivt medverkat vid natio-nella och internationella konferenser. Den interna utåtriktade kunskapsspridningen har förstärkts, främst genom en utökning av informationsbladet – Lärandet i LTH.



Anställda vid LTH - heltidsekvivalenter

Andelen kvinnor i procent vid LTH

0

300

600

900

1 200

1 500

20082007

20062005

2004

DoktorandtjänstAdministratör/Tekniker/ÖvrigaLektorAnnan undervisande och forskande personalProfessorAdjunktForskarassistentGästlärare

0 %

25 %

50 %

75 %

100 %

Professor

Lektor

Adjukt

Forskarassis

tent

Gästlärare

Doktorandtjänst

Annan undervisande och

forskande perso

nal

Teknisk perso

nal

Administratör/Ö

vriga

Hela LTH

14%

24%

35%

21%26%

33%

26% 27%

81%

34%



HedersdoktorerHans EliassonHans Eliasson är vd i Svenska Husföretagen AB i Göteborg och medlem av Lunds universitets råd-givande kommitté. Han har de senaste fem åren engagerat sig i LTHs och Internationella miljö- institutets verksamhet och deras arbete med miljöfrågor. Resultatet är en professur i hållbart byggande, ett forum för hållbart byggande, en ny masterutbildning i energieffektivt byggande och forskningsinstitutet DeLabs i Landskrona. Svenska Hus samarbetar också med forskare på LTH om att bygga nya passivhus.

Isabel Spencer MartinsIsabel Spencer Martins var professor i mikrobiologi vid Universidad Nova i Lissabon, Portugal. Hon avled under 2008 efter att hon fått utmärkelsen som hedersdoktor vid LTH. Som forskare var hon en av de världsledande specialisterna på jästkultu-rer. Som sådan samarbetade hon med Avdelningen för teknisk mikrobiologi vid LTH i 15 år. Det ledde bl. a till flera gemensamma doktorsavhandlingar och examensarbeten och stimulerade LTHs stora projekt om metoder att göra etanol av skogsavfall.

Ernst BonekErnst Bonek är professor emeritus i radiofrekvens-teknik vid Wiens tekniska universitet, Österrike. Han är en världsledande forskare inom mobil kom-munikation och har haft kontakt med kolleger vid LTH sedan mitten av 80-talet. Det har lett till forskarutbyten på båda hållen. Han har också som internationell rådgivare stött forskningen inom ett kompetenscentrum för kretskonstruktion, CCCD, vid LTH. Det ersattes nyligen av ett Industrial Excellence Center med (fortsatt) stöd från Vinnova. Även i den processen har Bonek varit till stor hjälp.



Stipendier och utmärkelserProfessor Anders Rantzer, reglerteknik, och projektet ”Styrning av komplexa tekniska system/Controlling Complex Engineering Systems” fick 75 miljoner kronor i Linnébidrag.

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram lett av professor Lars J Nilsson, miljö- och energianalys, fick 27,9 miljoner kronor för att studera hur Sverige bör styra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och transport-system. Pengarna som ska räcka i fyra år kommer från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Vinnova och Vägverket.

Europeiska forskningsrådet, ERC, beviljade ”advanced grants” inom fysik och teknik till professor Anne L´Huillier atomfysik och Professor Bengt Sundén, värmeöverföring med ett anslag på 20 miljoner kronor.

Lektor Fredrik Kahl, vid Matematikcentrum, utsågs av SSF, Stiftelsen för strategisk forskning till fram-tidens forskningsledare. Med titeln följer ett bidrag på 8,5 miljoner kronor till forskning om bildanalys och datorseende.

Professor Karl Åström vid Matematikcentrum fick 6 miljoner kronor av Vinnova för ett projekt om att tillsammans med tre företag skapa system som känner igen kategorier i bilder.

Jing Liu och Bo Mattiasson. vid avdelningen för Bioteknik fick 8,9 miljoner under fyra år för av Energi-myndigheten att utveckla mer effektiva processer i biogasreaktorn.

Sara Ek, biträdande lektor, och Carl Borrebaeck, professor. i immunteknologi och ledare för Create Health, fick 3 miljoner kronor av den amerikanska stiftelsen Leukemia and Lymphoma Society.

Avdelningen för Bioteknik vid LTH är en akademisk part av två inom Industriell Bioteknik som Vinnova stöder under fem år. I samarbete med svensk industri ska forskarna ta fram nya kemikalier från ett ”bio-raffinaderi” och immobiliserade biokatalysatorer.

Forskningsrådet Formas delade ut 3,4 miljoner kronor till Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi. Pengarna ska användas för forskning kring produktion av biobaserade smörjoljor.

Ove Edfors, professor i elektro- och informationsteknik, fick 3,5 miljoner av Kinas ministerium för vetenskap tillsammans med Vinnova för att utveckla framtida mobila teknologier.

Projektet HaptiMaps lett av Charlotte Magnusson på Certec fick på 6,7 miljoner euro av EU. Projektet försöker göra kartor och mobila tjänster mer tillgängliga genom att använda flera sinnen som känsel, hörsel och syn.

Ett EU-projekt om forskning kring reglering av diabetes, DIAadvisor, lett av professor Rolf Johansson, reglerteknik, fick 760.000 euro.

Ett annat EU-projekt om ArtistDesign för ”embedded systems” lett av professor Karl-Erik Årzén beviljades också en stor summa av EU.

Docent Ola Bergendorff fick av AFA Försäkring 2,1 miljon kronor för att undersöka allergiframkallande ämnen i gummihandskar.

Marilyn Rayner, forskare i Livsmedelsteknik, fick Vinnovas Vinnmer-stipendium som tilldelas unga kvinnor för vetenskaplig meritering hos SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB.

Professor Margareta Nyman fick Stora Druvanpriset på 600.000 kronor.



Martijn van Pragh fick 275.000 kr av Sveriges Ingenjörer för att undersöka lakvatten från moderna deponier.

Professor Claes Göran Wahlström, Fysik, vann den Lindbomska belöningen av Kungliga Vetenskaps- akademin, 30.000 kronor, för sin laserforskning.

Tomas Akenine-Möller, professor vid Institutionen för datavetenskap och specialist på datorgrafik, till-delades en särskild forskartjänst av Kungliga vetenskapsakademien.

Den ledande vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology klassade Helena Perssons och Mats Ohlins forskning vid Institutionen för immunteknologi om IgE-molekylen som ett av de viktigaste forskningsframstegen inom allergi.

Professor Erik Swietlicki, fysik, fick utmärkelsen som årets nordiska aerosologist.

Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik, utnämndes till Albert Einstein-professor av Vetenskaps-akademin i Kina.

Professorerna Anders Rantzer, reglerteknik, och Per-Erik Petersson, byggnadsmaterial, invaldes i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, liksom senare Tord Cedell, industriell produktion. Per Ödling, professor i elektro- och informationsteknik, utsågs till akademisekreterare för akademien.

Birgitta Svenningsson, forskare inom aerosolgruppen på kärnfysik, LTH, fick en rådsforskartjänst hos Vetenskapsrådet.

Lars Montelius, professor och prefekt för fysiska institutionen, blev direktör för Öresundsuniversitetet och Öresund Science Region.

Sven Axsäter, pensionerad men ännu aktiv professor i produktionsekonomi fick utmärkelsen ”Distinguished Fellow Award” av Manufacturing and Service Operations Management Society.

Bärbel Hahn-Hägerdal, professor i tillämpad mikrobiologi vid LTH, fick Charles D. Scott Award, ett pris till personer som har gjort betydande bidrag till produktionen av bränsle och kemikalier genom bioteknik.

Pierre Nugues, universiteteslektor i datavetenskap vid LTH, och hans doktorand Richard Johansson, vann en tävling i automatisk språkanalys vid den internationella konferensen CoNLL, som uppmuntrar nya tekniker för maskininlärning av språk.

I en tävling i Prag, EURON/United Robotics Technology Transfer, fick fem LTH-forskare tredje pris med ett system för robotstyrd borrning: Mathias Haage, Rolf Johansson, Tomas Olsson, Anders Robertsson, Klas Nilsson.

Lars G Olsson, universitetslektor på Elektro- och informationsteknik, fick det första av Folkuniversitetets stipendier till minne av Hans-Uno Bengtsson. Detta för sitt arbete med att inspirera intresset för teknik och naturvetenskap hos skolungdom och allmänhet.

Johan Lundin, doktorand i logistik, fick ett Fulbright-stipendium för att studera ett år vid Georgia Tech i Atlanta.

(Listan är ej komplett)

Stipendier och utmärkelser forts.



LTHs sex husbibliotek och Studiecentrum får allt fler besökare, vilket så klart gläder Åsa Sell-gren. Inte minst de internationella studenterna är flitiga användare.

– Biblioteken fyller en viktig funktion på LTH, både för studenter och forskare. Många studenter har biblioteket som sitt vardagsrum och trivs där, vilket vi ser som ett bra betyg på vår verksamhet. Det är mycket viktigt att till-handahålla en god studiemiljö.

Studiecentrum har blivit en stor succé och trycket på studieplatser är stort. Under 2008 utökades antalet platser och antalet tysta stu-dieplatser och datorplatser fördubblades.

Samarbetet mellan de olika biblioteken i nätverket LTHB (Lunds Tekniska Högskolas Bibliotek) har stärkts och tillsammans arbetar man fram gemensamma strategier för under-visning, vetenskaplig publicering och annan service. Under det gångna året har bibliotekari-erna arbetat med att ta fram fyra kurser i infor-mationskompetens.

– Kurserna är inte obligatoriska för studen-terna men en viktig del av utbildningen. Målet är att få in kurserna i alla program och att de integreras i utbildningen. Som ett led i detta önskar vi ett större samarbete med de olika lärarna.

Under 2008 slutförde bibliotekarierna granskningen av alla publikationer från åren 2002-2007 som har lagts in i LUP, en gransk-ning som pågår kontinuerligt av alla nyinlagda publikationer.

Åsa SellgrenUnder förra året gjordes även en stor undersök-ning bland studenter och forskare om biblio-tekens hemsidor. Utifrån de önskemål som då kom fram har hemsidorna blivit tydligare och mer överskådliga. En annan viktig händelse under 2008 är att Kemicentrums bibliotek fått nya fina lokaler vilket medfört ett ökat antal besök.

Åsa Sellgren trivs mycket bra med biblio-teksarbetet och tycker alltid det är roligt att gå till jobbet.

– Man träffar väldigt många olika männis-kor vilket är stimulerande. Det är en utmaning att hjälpa besökarna att hitta den information de söker och på köpet lär jag mig något nytt varje dag och får nya infallsvinklar.

Åsa SellgrenBibliotekarie och verksamhetsansvarig för Studiecentrum



Kommentarer till bokslutet för år 2008LTHs bokförda totala intäkter uppgick år 2008 till 1 361 mnkr, vilket innebär en ökning med ca 4 procent från föregående år.

Av intäkterna år 2008 härrör ca 33 procent från anslaget till grundutbildningen medan ca 22 pro-cent härrör från anslaget till forskning och forskar-utbildningen. Mer än hälften av de totala intäkterna utgörs alltså av de direkta statliga anslagen medan mindre än hälften kommer från andra finansie-ringskällor, också dessa huvudsakligen statliga.

Av de totala intäkterna utgöres ca 37 procent av bidrag till forskning och forskarutbildning medan ca 8 procent härrör från uppdragsverksamhet. Bland de största bidragsgivarna till forskningen finns Ve-tenskapsrådet (128 mkr inbetalt under året), EU (67 mkr) och Vinnova (59 mkr).

Av forskningen och forskarutbildningen fi-nansieras ca 34 procent av de direkta statliga anslagen medan ca 66 procent finansieras av andra forskningsfinansiärer. Detta ställer stora krav på

Ekonomi

förmågan att anpassa forskningens inriktning efter finansiärernas prioriteringar.

LTHs kostnader uppgick år 2008 till 1 324 mnkr. De största kostnadsslagen var personal (57 %), lokaler (17 %), driftskostnader (21 %) och ut-rustning (4 %). Räntenettot var + 12 mkr.

Det ekonomiska överskottet för år 2008 uppgick till ca + 37 mkr. Variationen i ekonomiskt över / underskott är dock stor mellan olika delar av LTH.

LTHs tillgångar uppgick till 788 mkr. Kassabe-hållningen ökade till 510 mkr (+ 16 procent) med-an värdet på utrustningen minskade till 135 mkr (- 6 procent).

Bland skulderna ökade förskotten (netto) från forskningsfinansiärerna till 496 mkr (+ 10 procent) medan övriga skulder minskade under året.

LTHs myndighetskapital ökade under året till ca + 100 mkr (+ 37 mkr). Det långsiktiga målet är att myndighetskapitalet skall uppgå till ca tio procent av omslutningen, d v s till ca + 135 mkr.

Per Göran NilssonKanslichef

33 %

22 %

37 %

8 %

GrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

Intäkter per verksamhetsområde



Intäkter per finansieringskälla

Inkomster från externa finansiärer

31 %

22 %11 %

20 %

9 %6 %

GrundutbildningsanslagFakultetsanslagUppdrag och annan försäljningBidrag statliga finansiärerBidrag övriga svenska finansiärerBidrag utländska finansiärer

0

15 000

30 000

45 000

60 000

75 000

90 000

105 000

120 000

135 000

150 000

Vetenskapsrådet

FORMAS

Universitet/H

ögskolor

SIDA

Statens energimyndighet

Övriga sta

tliga fin

ansiärer

Kommuner och Landstin

g

Svenska företag

SSF

Övriga sti

ftelse

rEU

Övriga utlä

ndska finansiä

rer

Övriga externa fin

ansiärer

VINNOVA

2008 2007 2006 2005



Kostnader per kostnadsslag

Kostnader per verksamhetsområde

33 %

21 %

37 %

9 %

GrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

58 %17 %

21 %

4 %

PersonalkostnaderDriftskostnaderLokalkostnaderAvskrivningar



Resultaträkning (tkr)

Balansräkning (tkr)

2008 2007 2006 2005 2004

Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)

Statsbudgetanslag 714 461 711 670 707 383 677 144 659 108

Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt 150 121 149 933 139 415 181 215 189 701

Intäkter av bidrag 480 960 440 347 424 771 443 656 441 127

Summa 1 345 542 1 301 950 1 271 569 1 302 015 1 289 936

Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)

Lokalkostnader 228 236 222 326 207 128 199 991 182 363

Driftskostnader 280 499 261 862 243 570 271 861 323 758

Personalkostnader 758 715 740 929 744 895 759 482 788 350

Summa (exkl avskrivningar) 1 267 450 1 225 117 1 195 593 1 231 334 1 294 471

Resultat före avskrivningar 78 092 76 833 75 976 70 681 -4 535

Avskrivningar 52 849 55 175 57 816 58 910 64 262

Resultat efter avskrivningar 25 243 21 658 18 160 11 771 -68 797

Finansiella intäkter och kostnader

Finansnetto 12 011 7 777 3 169 -1 281 2 016

Transfereringar netto 0 0 0 0 -536

Kapitalförändring före justering 37 254 29 435 21 329 10 490 -67 317

Justering för externfinansierad utrustning 0 0 0 0 678

Kapitalförändring efter justering 37 254 29 435 21 329 10 490 -66 639

2 008 2 007 2006 2005 2004

Tillgångar

Anläggningstillgångar 135 314 143 655 161 971 140 186 149 838

Kundfordringar, förskott o andra fordringar 30 931 41 822 31 830 22 799 37 214

Upplupna intäkter 84 182 53 284 63 662 82 962 104 441

Övriga interimsfordringar 26 932 30 661 5 762 6 582 7 346

Kassa 510 286 439 537 373 761 269 322 213 320

Summa tillgångar 787 645 708 959 636 986 521 851 512 159

Skulder och myndighetskapital

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 68 742 39 184 15 906 -312 67 635

Kapitalflyttning -6 067 -5 615 -5 603

Årets kapitalförändring 37 254 29 436 21 328 10 490 -67 317

Summa 99 929 63 005 31 631 10 178 318

Skulder

Övriga kortfristiga skulder 0 221 12 750 21 811

Lån 40 371 47 709 27 950 21 776 12 956

Likviditetslån 35 750 41 250

Leverantörsskulder 46 204 17 880 29 926 8 359 9 639

Förutbetalda intäkter 570 881 505 189 467 435 425 872 422 453

Övriga interimsskulder 30 260 39 205 38 794 42 916 44 982

Summa 687 716 645 954 605 355 511 673 511 841

Summa skulder och myndighetskapital 787 645 708 959 636 986 521 851 512 159



Investeringar (tkr)

Intäkter och kostnader per verksamhetsområde 2008 - 2004 (före internelimineringen)

2008 2007 2006 2005 2004

Totalt LTH (Mkr)

Intäkt 1 389 1 332 1 326 1 328 1 334

Kostnad 1 352 1 303 1 305 1 318 1 401

Resultat 37 29 21 10 -67

Myndighetskapital 91 63

Grundutbildning (Mkr)

Intäkt 470 462 485 459 452

Kostnad 454 453 446 432 448

Resultat 16 9 39 27 4

Myndighetskapital 83 67

Forskning/Forskarutbildning (Mkr)

Intäkt 809 760 736 751 780

Kostnad 779 737 748 765 841

Resultat 30 23 -12 -14 -61

Myndighetskapital 23 -2

Uppdragsverksamhet (Mkr)

Intäkt 110 110 105 118 103

Kostnad 119 113 111 121 113

Resultat -9 -3 -6 -3 -10

Myndighetskapital -6 -1

2008 2007 2006 2005 2004

Grundutbildning

-investeringar 4 581 2 956 13 588 5 563 5 475

-intäkter* 418 367 424 367 484 973 458 718 451 808

investering/intäkt 1% 1% 3% 1% 1%

Forskning/forskarutbildning

-investeringar 39 281 32 902 63 926 38 909 32 063

-intäkter* 790 160 733 149 709 481 724 102 735 481


Uppdragsverksamhet

-investeringar 1 556 1 472 2 065 1 732 3 191

-intäkter* 152 356 151 966 105 686 118 299 105 099


*intäkter exklusive transfereringar



2008 var Erik Alerstams första hela år som doktorand. Han blev då 25 år och hade tagit civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid LTH året innan. Studierna avslutade han med ett examensarbete i medicinsk optik, som sedan ledde vidare till doktorandprojektet. Hans forskningsmiljö klassades under hösten 2008 som ”outstanding” (världsledande) av en stor internationell utvärdering (RQ08).

– Jag är mestadels uppvuxen i Ängelholm. 2002 praktiserade jag på C Technology och upptäckte att de flesta anställda där hade läst teknisk fysik och blev intresserad. Innan dess hade jag tänkt mig att läsa datateknik, berättar han.

Eriks specialitet är nu studera tidsupplöst spektroskopi.

– Vi ser och mäter hur laserljus sprids i ett material och vilka tidsfördröjningar spridning-en skapar. Det avslöjar mycket om materialet, vare sig det är mänsklig vävnad eller pharma-ceutiska tabletter.

Erik AlerstamDet sistnämnda studerar vi på uppdrag av AstraZeneca.

Annars är det främst Vetenskapsrådet som fi-nansierar forskningen, som leds av Eriks hand-ledare Stefan Andersson-Engels och involverar ett par forskare till.

– Jag får båda arbeta praktiskt i labbet med att förbättra processen och sedan göra model-leringar och beräkningar i datorn för att bättre förstå vad vi har observerat. Som doktorand deltar jag också i undervisning.

Erik trivs i den nya gemenskapen men tycker att det hade varit ännu roligare om det fun-nits fler seniora forskare att fråga och lära sig av. Efter deltidsjobb på Sony Ericsson vet han att det är annorlunda i industrin. Forskarnas mål är inte alltid lika solklara som industrins.

– Jag har mycket ansvar och får jobba fritt med saker jag tycker är intressanta. Men det är inte ett jobb man bara stänger av när man går hem. Om man vill kan man fundera dygnet runt på sina frågor.

Erik AlerstamDoktorand, avdelningen för atomfysik



Nyckeltal

Nyckeltal - grundutbildning*

Nyckeltal - uppdragsverksamhet

Mått 2008 2 007 2006 2005 2004 2003

Statsanslag (GU) Mkr 417 424 439 422 409 399

Helårsstuderande utfall* Hst 5 223 5 194 5 246 5 498 5 761 5 642

Helårsstuderande uppdrag Hst

Helårsprestationer utfall* HPR 4 622 4 583 4 541 4 978 5 009 4 673

Helårsprestationer/Helårsstuderande % 88% 88% 87% 91% 87% 83%

Statsanslag per HST utfall tkr /Hst 80 82 84 77 71 71

Civing examen och arkitektexamen uppdrag 01-04 Antal 2 510 2 510

Civing examen och arkitektexamen utfall 01-04 Antal 2 595 1 862

Utfall/Uppdrag % 103% 74%

Civing examen och arkitektexamen uppdrag 05-08 Antal 2800 2800 2800 2 800

Civing examen och arkitektexamen utfall 05-08 Antal 812 724 801 828

Utfall/Uppdrag % 29% 26% 29% 30%

Externa intäkter* (GU) Mkr 16 3 9 13 18 12

Externa intäkter/Statsanslag (GU) % 4 1 2 3 4 3

Externa intäkter per Hst tkr/Hst 3 1 2 2 3 2

Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag Mkr 433 427 448 435 427 411

Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande tkr 83 82 85 79 74 73

Lektorer Antal 194 176 164 207 208 198

Helårsstuderande per lektor Hst/Lekt 27 30 32 27 28 28

Adjunkter Antal 54 62 67 86 100 109

Helårsstuderande per adjunkt Hst/Adj 97 84 78 64 58 52

* Intäkter exklusive räntor och transfereringar.

* Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter).

Mått* 2008 2 007 2006 2005 2004 2003

Utbildning Mkr 22 13 12 11 8 13

Uppdragsutb/Anslagsutb % 5% 3% 3% 3% 2% 3%

Forskning och Forskarutbildning Mkr 85 95 93 107 97 89

FFU uppdr/FFU anslag % 29% 33% 35% 42% 39% 37%



Nyckeltal - forskning och forskarutbildning

Nyckeltal - lärare

Mått* 2008 2 007 2006 2005 2004 2003

Statsanslag (FFU) Mkr 294 289 266 252 248 239

Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU) % 71% 68% 61% 60% 61% 60%

Vetenskapsrådet Mkr 116 93 84 85 78 86

FORMAS Mkr 29 28 23 28 25 28

Stiftelsen Strategisk Forskning Mkr 40 45 42 39 46 41

EU Mkr 74 100 70 66 58 41

Statens energimyndighet Mkr 46 42 48 54 69 71

VINNOVA Mkr 62 45 41 45 50 77

Summa Mkr 367 352 308 317 326 344

Summa/Statsanslag (FFU) % 125 121 116 126 131 144

Övr externa intäkter (exkl uppdrag) Mkr 144 114 99 122 112 178

Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU) % 49 39 37 48 45 74

Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag) Mkr 805 755 673 691 686 761

Forskarstuderande Heltidsekvivalenter Antal 414 442 467 436 503 510

Licentiat examina Antal 43 38 59 73 63 91

Statsanslag (FFU)/Lic-examen Mkr 6,8 7,6 4,5 3,5 3,9 2,6

Examina/Forskarstuderande % 10 9 13 17 13 18

Doktorsexamina Antal 112 121 117 135 127 114

Summa intäkter FFU per Doktorsexamen Mkr 7,2 6,2 5,8 5,1 5,4 6,7

Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina Mkr 2,6 2,4 2,3 1,9 2,0 2,1

Examina/Forskarstuderande % 27 27 25 31 25 22

Professorer Antal 157 161 164 178 180 171

Statsanslag (FFU)/Prof Mkr 1,9 1,8 1,6 1,4 1,4 1,4

Bidrag (FFU)/Prof Mkr 3,3 2,9 2,5 2,5 2,4 3,0

Mått* 2008 2 007 2006 2005 2004 2003

Disputerade lärare Antal 351 337 328 425 434 466

Intäkter (GU) per lärare Mkr 1,2 1,3 1,4 1,0 1,0 0,9

Intäkter (FFU) per lärare Mkr 2,3 2,2 2,1 1,6 1,6 1,6

Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag) Mkr 3,5 3,5 3,4 2,6 2,6 2,5

Helårsstuderande/lärare Antal 15 15 16 13 13 12

Lic examen/lärare Antal 0,12 0,11 0,18 0,17 0,15 0,20

Dr examen/lärare Antal 0,32 0,36 0,36 0,32 0,29 0,24

*NOT

Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad

från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet.

Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.



LTHs styrelse 2008

Alf Göransson, ordförandeVD och koncernchef Securitas

Stina GestreliusVice VD Medicon Valley Alliance

Hans HanssonProfessor, teknisk vattenresurslära

Agneta StåhlProfessor, trafikplanering

Maria WallUniversitetslektor, energi- och byggnadsdesign

Lars-Erik WernerssonProfessor, fasta tillståndets fysik

Tord WingrenExecutive Vice President R&D & CTO Digital Imaging Systems

Anders Axelsson, rektorProfessor

Ulla Holst, prorektorProfessor

Leif BülowProfessor, tillämpad biokemi



Per-Göran NilssonKanslichef

Beatrice NordlöfKoordinator

Magnus FranssonStudent

Olof HägerstedtDoktorand

Anton NizscheStudent

Gustav Ekberg1:e Instrumentmakare (SECO)

Teresa Hankala - JaniecUniversitetsadjukt (SACO)

Christer NilssonForskningsingenjör (TCO)

Företrädare för personalorganisationer

Studentrepresentanter

Sekretariat

Producerad av LTHs kansli.Foto: Gunnar Menander, Mats Nygren och Kenneth Ruona.

Intervjuer: Göran Nilsson, Mats Nygren. Layout: Robin Poulsen, LTH.

WWW.LTH.SE

Verksamhetsberättelse 2008

Documents

Transcript of Verksamhetsberättelse 2008