Studentbladet

6/2015

Linda Pira,utbildning & EU-special

2

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 104

REDAKTIONEN

Alkärrsgatan 9 B,

00100 Helsingfors

CHEFREDAKTÖR

Niklas Evers, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

REDAKTIONS SEKRETERARE

Jenna Vierinen, 050 501 7331, red@stbl.fi

GRAFISK FORMGIVARE

Linda Haglund, grafiker@stbl.fi

PÄRM Jennifer Granqvist

ANNONSFÖRSÄLJNING

Mats Lindström,

040 529 7970, annons@stbl.fi

ANNONSMATERIAL

annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in

senast tio dagar före utgivningsdatum.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR,

PRENUMERATIONER

045-8759759, kansli@stbl.fi

UTGIVARE

Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing fors

GENERALSEKRETERARE

Kasper Sundström,

045 875 97 59, kansli@stbl.fi

ORDFÖRANDE

Robin Hjerpe, ordforande@stbl.fi

STYRELSE Robin Hjerpe, Rasmus Tunis,

Jani Räisänen, Björn Bonsdorff, Jonas

Tallberg, Erik Stenberg, Jimmy Nylund, Linda

Haglund, Erik Stara och Sara Sandström.

styrelsen@stbl.fi

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

UTGIVNING 2015 Studentbladet utkommer

fem gånger under vår teminen 2015 och fyra

gånger under höst terminen 2015. Tidningen

sänds till medlemmarna i SHS, ASK och No-

vium samt de svenskspråkiga medlemmarna

i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20

euro för övriga studerande, 40 euro för icke-

studerande.

UPPLAGA 7 000 (Två Abi-nummer á 9 000).

Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt

material. Studentbladet är redaktionellt obun-

den SSI och representerar inte dess medlem-

skorporationers officiella ståndpunkter.

2

Bild: Linda Haglund

3

ET HAR VARIT en händelserik sommar. Då senaste numret av Studentbladet gick i tryck i slu-

tet av maj var den nya regering-en ännu i färd med att staka upp

regeringsprogrammet för de kom-mande fyra åren. Klart var åtminstone

att nedskärningar var på kommande, men hur stora de skulle bli, och vem som skulle ta mest stryk var ännu öppet.

För oss studerande såg läget ändå relativt ljust ut. Alla nya regeringspartier hade under valrörelsen lovat att inte kapa i utbildningen. Dessutom är ju Samlings-partiet ett uttalat bildningsparti som anser att utbild-ning är nyckeln till det mesta i samhället. No hätä.

I en intervju i Studentbladets sommarnummer sä-ger FSF:s ordförande Jari Järvenpää att han är hopp-full om att regeringen håller sitt utbildningslöfte. Järvenpää ansåg att regeringen redan i maj kapat i utbildningen så mycket som det går. Han hade fel.

SIPILÄ SLÄPPTE BOMBEN bara några dagar senare, den 27 maj. Utbildningen ska kapas med ytterligare 600 miljoner fram till 2020, eller var det en dryg mil-jard? Svaren varierar beroende på vem man frågar. Hur som helst har de deprimerande följderna redan börjat synas. Vårt lands största universitet säger upp var sjunde anställd och det är en tidsfråga innan Åbo Akademi börjar sparka personal.

Högskolornas kampanj inför riksdagsvalet såg på alla sett ut att lyckas bra. Alla partier och partiledare uttalade sig positivt om utbildningen och lovade, med viss flummiga förbehåll, att inte skada utbildningen. Ingen kunde tänka sig att politikerna skulle ljuga så öppet inför valet, men nu vet vi bättre.

MEN VAD KAN VI GÖRA? Vi har valt våra represen-tanter för de kommande fyra åren och med tanke på utbildningens framtid gjorde vi fel val. Du som in-leder studierna i höst får äran att från första parkett sakta se hur det mesta skiter sig i högskolevärlden.

Är man naiv kan man som FSF och SAMOK vädja till regeringen att dra tillbaka sina nedskärningsförslag. Men få saker har lyckats med att vädja.

Istället skulle det senast nu vara hög tid att visa hur stor kraft det verkligen finns i studentrörelsen. Regeringen lyssnar uppenbarligen varken på stude-rande, professorer eller forskare. Flera demonstratio-ner, flera ockupationer och egna radikala initiativ av studerande verkar var det som behövs. Det är bättre än att vädja (man vädjar till en diktator inte till de-mokratiskt valda politiker) och definitivt bättre än att sitta still och se på.

Att protesterna just nu bara drivs på av aktiva kår-medlemmar och mindre vänstergrupperingar medan vi andra passiveras är galet. Alla studerande från alla politiska grupperingar borde stå på barrikaderna när regeringen går så här vild med osthyveln.

Regeringen “satsar” 300 miljoner på utbildningUtbildning hör till regeringens spetsprojekt som lo-vats mera fyrk. Men någon glömde säga att reger-ingen de kommande åren också skär i utbildningen med drygt 600 miljoner till en miljard euro de kom-mande åren.

Fusion mellan Novia och Arcada “diskuteras” igenI diskussionen deltar rektorer, lärare och styrelse-medlemmar från alla tänkbara inblandade skolor vil-ket är bra. Ett litet minus är ändå att ingen lyssnar på varandra, att diskussionen går ut på random utspel i nyhetsmedia och att ingen ännu verkar ha suttit vid samma bord och verkligen diskuterat.

Skolornas studerande är givetvis inte inbjudna till “samtalen”.

Juha Sipilä buas ut på Helsingfors universitets inskriptionÄnda sedan början av valrörelsen i våras har nuva-rande statsminister Juha Sipilä (c) kritiserats för att

tiga för mycket. Men då Sipilä för en gångs skull lyf-ter på arslet, släpar sig upp i en talarstol och inför studerande väntas förklara det svikna utbildnings-löftet buas han ut och får svårt att haspla ur sig det han har att säga.

Sipilä klarade åtminstone situationen bättre än Olli Rehn som kände sig kränkt då han inte fått en plats i valpanelen i samma sal i våras och mar-scherade ut efter ett tårdrypande protesttal. Den här gången var det ändå demonstranterna som fick lämna salen.

Persun vill slopa obligatorisk medlemskap i studentkårerFinsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynen är kränkt över artiklar om Olli Immonen i en student-tidning och hittar på att studentkårer är rödgröna och onda som inte representerar medlemmarna.

Enligt Tynkkynen är obligatoriskt medlemskap lika slirat som att FSF:s ordförande skulle tvingas gå med i Sannfinländarna och betala medlemsavgift. Förut-om att liknelsen inte håller glömmer Finsk Ungdom bort att det faktiskt finns bra argument för att slopa obligatoriskt medlemskap.

SF-klubben vid ÅAS försäkrar att alkoholfria gulisintagningar är ok i riksradioAntingen hallicunerade vi eller så sade verkligen

SF-klubbens ordförande Oscar Nyman i Radio Ex-trem (3.9) att SF-klubben är måna om att gulisin-tagningen kan vara alkoholfri.

Gulisintagning med flyktingtemaTre ämnesföreningar vid Helsingfors universitet tyckte att det var en bra idé att ha flyktingtema på sin gulis-intagning. Vem som helst, utom uppenbarligen ar-rangörerna själva, kunde ha förutspått skandalen. Till råga på allt försvarar sig anonyma arrangörer i kvällspressen med att syftet att lyfta den viktiga frå-gan. Morjens.

Studerande i Helsingfors ockuperar hus...igen1960-talet ringde. De ville ha tillbaka sin grej.

SHS går ur SSI och blir utan StudentbladetHöstens största anti-nyhet. Att hankeiterna lämnar Studentbladet är knappast en stor överraskning för någon, men orsaken till att de sticker förblir nå-got diffus.

Inför bladets osäkra framtid vill redaktionen ändå passa på att tipsa om lediganslagna redaktörsjobb från och med årsskiftet. Annons finns på sista uppslaget i denna tidning och också hankeiter får söka. Niklas Evers

Utbildningen dör medan vi ser på

N I K L A S E V E R S

CHEFREDAKTÖR

D

Skolstartens mest bisarra ögonblickLäsåret 2015-2016 började yrt men det tycks inte finnas något slut på galenskapen. Här är allt du behöver veta.

4

i n n e h å l l

MEDARBETARE

MICHAELA ROSENBACK

Sandra har rötter i Karis och studerar statslära vid HU. Hon har en fäbless för jämställdhetsfrågor

och långa frukostar. Därtill rullar hon på r:en, för närvarande mest på engelska och franska i Bryssel, där

hon försöker bli klok på världen.

Michaela är en 24-årig journalist med rötter i Vasa. De fem senaste åren har hon bott i Helsingfors och i höst inledde hon magisterstudier i

Media and Global Communication vid HU. Michaela tycker om vintageklän-ningar, libanesisk mat och lördagar.

SANDRA AHTOLA

FANNY FRÖMAN

Fanny är en 24-årig magister-studerande från Hanken som har studerat journalistik på Soc&Kom och i dag arbetar som journalist.

När hon inte studerar eller skriver gillar hon att se på ishockey och

dansa balett.

DANIEL KINDSTRAND

Daniel är en 25-årig journalist som är uppvuxen i Göteborg.

Efter en sommar i Helsingfors arbetar han nu som frilans-

journalist och fotograf i Malmö. Daniel kan laga farligt goda

bacon rullade dadlar med fetaost.

3............................................................LEDARE

5................................NOTERAT & MÅNADSSERIEN

6..............................................HU SPARKAR 1200

8...................INTAGNINGARNA GILLAS AV GULISAR

10........................OLAGLIG VÄRDEPAPPERSHANDEL

12........................ FINLANDSSVENSKA GOSSIP GIRL

13...........................................MUSIK OCH FALANG

14......KRITIK MOT OBLIGATORISKT KÅRMEDLEMSKAP

16........STUDERANDEKÅRERNA SUGER MEDLEMMAR

18.................KÖNSSJUKDOMSTESTA DIG HEMIFRÅN

19.........................EUROPEISKA UNIONEN-SPECIAL

21.............................DEMONSTRATION I HAMBURG

22..............LINA BONDES KOLUMN FRÅN TYSKLAND

23.......................................L'ETAT C'EST MORJENS

24................................I HOPP OM ETT BÄTTRE LIV

26...............................EUFORI OCH WELTSCHMERZ

27.............EN MILJON BARN FÖDDA EFTER ERASMUS

28...............................MED HJÄRTAT I TVÅ LÄNDER

30.........................STUDERANDE LÄMNAR FINLAND

32............................................................DEBATT

33.....................................VAD SKA VI KALLA DET?

34...................................KONSTEN ATT LYFTA TAK

36....................................INGENTING ÄR STATISKT

37................................TILLBAKA TILL 21 OKTOBER

38..........................RECEPT: DAL MED RÖDA LINSER

55

NOTERAT

MÅNADSSERIEN av Josephine Mickelsson

Helsingfors får ny studentblaska Studentbladets systertidningar Ylioppilaslehti och Aino grundar i samarbete med studenttjänsten Frank en ny tidning för studerande i huvudstadsregionen. Den nya tid-ningen kommer att gå under namnet Yksi och första num-ret släpps i november.

Tidningen kommer att skickas hem till alla studerande vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. Stude-rande vid Konstuniversitetet (Bildkonstakademin, Sibeli-us-akademin och Teaterhögskolan) kommer att hitta tid-ningen på sina kampus.

Ylioppilaslehtis chefredaktör Antti Pikkanen blir ansva-rig utgivare och Ainos chefredaktör Annaleena Kuronen blir också chefredaktör för Yksi. Pikkanen försäkrar ändå att Yksi inte är ett försök att slå ihop tidningarna Aino och Ylioppilaslehti utan en helt ny satsning.

– Det är ett historiskt projekt. I försöket tar vi fram ett helt nytt mediakoncept. Vi kan dra stor nytta av samarbete mellan studenttidningarnas redaktioner då vi skriver artik-lar. Målet är inte att spara pengar, kommenterar Pikkanen.

Studentförmånsservicen Frank kommer att sköta re-klamförsäljningen till den nya tidningen vars upplaga lig-ger på hela 50 000 exemplar.

Hör du varken till Aalto-universitetet eller Helsingfors Universitet? Vill du inte heller gå till Konstuniversitetet för att sno med dig ett pappersexemplar? Ingen panik, Yksi-tidningen publicerar också sina artiklar på yksilehti.fi. Niklas Evers

Hankeiterna lämnar SSI och Studentbladet Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS lämnar SSI och därmed också Studentbladet. Det beslöt SHS fullmäktige på sitt möte under måndag eftermiddag, enligt Studentbladets uppgifter.

SHS är alltså från och med sommaren 2016 inte längre en del av Svenska Studerandes intressefören-ing SSI. Eftersom SSI ger ut Studentbladet betyder det här i praktiken också att hankeiterna inte längre får tidningen hemskickad som en medlemsförmån i stu-dentkåren.

I och med SHS utträde sjunker Studentbladets upp-laga från 7400 exemplar till närmare 5000 exemplar.

Från och med höstterminen 2016 består SSI av Aal-to-universitets studentkår (AUS), Arcada Studeran-dekår – ASK, Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS), Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Novium, Teknologföreningen (TF), Nylands Nation (NN), Vasa Nation (VN), Åbo Nation (ÅN) och Östra Finlands Nation (ÖFN). Tidigare hörde också Åbo Akademis studentkår ÅAS till SSI. ÅAS lämande förbundet 2013.

I maj 2015 genomförde SHS styrelse en enkätundersökning bland sina medlemmar om SSI och Studentbladet. Tanken var att se om det bland studentkårens medlemmar finns stöd för att gå ur SSI och Studentbladet.

Undersökningen uppmärksammades i våras stort i riksmedia av både Hufvudstadsbladet och Yle Nyheter i några repriser. Också SFP:s ordförande, Studentbladets tidigare chefredaktör Carl Haglund kommenterade ut-spelet. Undersökningen kritiserades för att vara ovetenskaplig. I praktiken byggde undersökningen på ett öppet webbformulär som vem som helst kunde fylla i flera gånger. Studentbladet har inte fått tillgång till undersökning-ens resultat.

Vill studerande vid Hanken i framtiden få hem Studentbladet måste de teckna och betala för en skild prenume-ration på tidningen. Niklas Evers

Hanken i Helsingfors. Bild: Linda Haglund

6

Sipiläs regering går hårt åt utbildningen

Nedskärningarna syns – HU sparkar 1200

Den nya regeringen går hårt åt utbildningen trots att alla partier under valkampanjerna gav ett utbildningslöfte där de lovar att inte göra just det. Utbildningen ska skäras ner med

600 miljoner euro fram till år 2020 och också studerandenas understöd kapas.

Utbildningen är bland de samhällsfunktioner som tar mest stryk då regeringen Sipilä skär ner i välfärden, och effekterna syns redan. Bara två dagar efter att Helsingfors universitet

platsat på listan över världens hundra bästa universitet briserade nyheten om att HU sparkar 1200 personer på grund av minskat statsunderstöd.

STUDENT- OCH STUDERANDEKÅRERNAS repre-sentanter, FSF och SAMOK, säger sig vara chockera-de, besvikna och arga över hur regeringsprogram-met ser ut.

Av de fyra så kallade utbildningslöftena som alla tre partiledare i regeringen bundit sig till under valkam-panjerna inför riksdagsvalet är det endast löftet om att göra Studenthälsan tillgänglig för både universi-tets- och yrkeshögskolestuderande som varken om-nämns eller bryts i regeringsprogrammet. De övriga utbildningslöftena, att inte skära i utbildningen, att inte försvaga studiestödet och att låta utbildnings-systemet förbli avgiftsfritt bryts alla i det nya reger-ingsprogrammet.

Här är de viktigaste nedskärningarna regeringen vill göra i utbildningen:

MINDRE FYRK TILL HÖGSKOLORNAUniversitetens finansiering kommer att skäras ner med totalt 30 miljoner euro. I regeringsprogrammet heter det att finansieringsmodellen för högskolor ska utvecklas så att den bättre belönar de skolor vars stu-derande snabbt blir klara. Också högskolor med god kvalitet ska belönas, bland annat utgående från hur de utexaminerade klarar sig i arbetslivet. Enligt reger-ingsprogrammet ska den nedbantade finansieringen inte få drabba utbildningen och forskningen, utan sparåtgärderna ska istället riktas mot högskolornas

administration. Man ska kunna spara pengar genom att slå ihop avdelningar, fakulteter och genom att samarbeta med andra skolor.

Men trots regeringsprogrammets fina formuleringar lär nedskärningen drabba inte bara byråkratin utan utbildningens kvalitet rejält menar FSF och SAMOK som riktar skarp kritik mot nedskärningarna.

– När nedskärningarna är så här stora och genom-förs så här snabbt innebär det i verkligheten att per-sonal avskedas på alla nivåer inom högskolorna, säger FSF:s styrelseordförande Jari Järvenpää. Åbo Akade-mins nya rektor Mikko Hupa uppmärksammade situ-ationen under läsårets inskription. Hupa kritiserade i sitt inskriptionstal de planerade nedskärningarna

DET STRYPTA STÖDET TILL UNIVERSITETEN kom-mer för HU:s del att innebära att 106 miljoner euro försvinner från kassan på årsnivå år 2020. Det är 15 procent av universitetets totala inkomster.

Helsingfors universitet har därför bestämt att spara 86 miljoner euro och det kommer inte att vara möjligt utan att sparka upp till 1200 personer ur personalen, var sjunde anställd. Jaana Husu-Kallio, ordförande för Helsingfors universitets styrelse menar ändå att må-let är “att bevara den höga nivån på undervisningen och forskningen”.

– Nu söker vi de bästa lösningarna för att anpas-sa ekonomin utan att äventyra målsättningen, sä-ger Husu-Kallio.

STUDERANDE VID HU ÄR DÄREMOT inte lika op-timistiska. Fler grupperingar vid Studentkåren vid

Helsingfors universitet HUS har riktat skarp kritik mot både regeringens politik och rektor Jukka Kola. Studerandena är missnöjda med de stora nedskär-ningarna och med att rektorn och universitetets led-ning accepterar regeringens nedskärningsprogram för utbildningen. Vissa menar till och med att universi-tetsledningen stöder regeringens förslag.

Studenterna köper inte heller ledningens argu-ment om att kvaliteten på undervisningen hålls oförändrad. De menar att 1200 färre personer i per-sonalen direkt kommer att försämra utbildningen eftersom ungefär hälften av HU:s personal jobbar med undervisning.

I PROTEST MOT NEDSKÄRNINGARNA ockuperade studenterna universitetsbyggnaden Porthania freda-gen den 18 september. Aktionen inleddes strax efter

fackförbundens nationella demonstration mot reger-ingens nedskärningar. Ockupationen som inleddes på fredagen pågick ännu då det här numret av Stu-dentbladet gick i tryck tisdagen den 22 september.

Och HU är inte det enda universitetet i ekonomiska svårigheter. För Åbo Akademis del är det ännu oklart vad nedskärningarna i statsstödet kommer att betyda i praktiken för de anställda. ÅA går miste om cirka 3 miljoner euro i det nya regeringsprogrammet.

Finlands studentkårers förbund FSF har uttryckt stor oro över nedkskärningarnas inverkan på utbild-ningen. Enligt FSF är nedskärningarna i verkligheten betydligt mycket större än de 600 miljoner som det i offentligheten talats om eftersom universitetsindexet också slopas. Här nedan kan du läsa om de viktigaste nedskärningarna i utbildningen som regeringen vill driva igenom.

TEXT & BILD NIKLAS EVERS

7

som för ÅA:s del innebär ett bortfall på 3 miljoner euro. Vad det i praktiken betyder för universitetets framtid är tills vidare oklart.

STUDIESTÖDET SKÄRS NER HÖSTEN 2016Studiestödet ska skäras ner från och med hösten 2016. Vad det innebär för enskilda studerandes ekonomi är ändå inte klart. Målet är i alla fall att spara 70 miljo-ner euro fram till år 2019 och 150 miljoner på ”längre sikt”, det vill säga någon gång efter år 2020. Också stödmånaderna som skurits ner i flera repriser de se-naste fyra åren kommer att minska ytterligare.

Dessutom slopas det indexbundna studiestödet som klubbades igenom år 2011. I mars då föregåen-de riksdag avslutade sin mandatperiod överlevde stu-diestödet i sin nuvarande form med nöd och näppe.

FÄRRE MAGISTRAR OCH EXTRA TERMINRegeringen vill också försnabba studietakten så att ”en betydande del av studerandena” ger sig ut i yr-keslivet redan efter kandidatexamen. Det här skulle enligt regeringen spara både på högskolornas utgif-ter och på studiestödskostnaderna. Det här skulle betyda att färre blir magistrar.

Enligt regeringens bedömning skulle man spara 50 miljoner euro på högskolornas utgifter och 25 mil-joner euro i studiestödsbetalningar om andelen stu-derande som avlägger magistersexamen minskade med 20 procent.

Dessutom vill regeringen införa en tredje termin för universitets- och högskolestuderande. Beslutet om en tredje termin har mött stark kritik bland an-nat för att det strider mot högskolornas autonomi som garanteras i grundlagen.

TERMINSAVGIFTER FÖR UTLÄNDSKA STUDERANDESom väntat ska studerande från andra länder än EU- och EES-medlemsländer betala terminsavgifter för utbildning i Finland. Terminsavgifterna ska finan-sieras med hjälp av ett stipendiesystem.

Terminsavgifterna var det utbildningslöfte som redan från början såg ut att hänga löst. Avgifterna togs upp redan under regeringsförhandlingarna. Då

nämndes frågan i samand med den nya regeringens invandringspolitiska förhandlingar, vilket förargade kårerna som anser att frågan är utbildningspolitisk.

Student- och studerandekårerna har fört en hård kamp mot planerna på terminsavgifter medan

högkolornas ledningsgrupper i regel varit positivt inställda till avgiftssystemet eftersom de anser att det skapar förutsättning för en fungerande utbild-ningsexport.

Förslaget om terminsavgifter till studerande som kommer utifrån Europa lades på is i december 2014 på grund av oenighet inom den dåvarande regeringen. Både Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna är för terminsavgifter. Då Sverige införde termins-avgifter för utländska studerande år 2012 störtdök antalet internationella studerande i landet. I reger-ingsprogrammet betonas det ändå att all ekonomisk nytta av terminsavgifterna ska gynna högskolorna.

SPETSPROJEKT SKA LÄGGA PLÅSTER PÅ SÅREN I regeringens så kallade spetsprojekt som presente-rades i slutet av augusti får området “utbildning och kunnande” 300 miljoner euro. Totalt rör det sig om sex spetsprojekt mellan år 2016 och 2018. Bland an-nat ska näringslivets samarbete med högskolorna bli tajtare. Målet här är att innovationer från utbild-ningsvärlden lättare ska kunna kommersialieras. Ter-minsavgifter som en förutsättning för utbildnings-export omnämns också bland spetsprojekten, trots att terminsavgifterna av studerande ofta ses som en nedskärning.

En stor del av pengarna i utbildningens spetspro-jekt riktas till grundskolan och andra stadiet. För högskolornas del är den största satsningen kanske ett digitaliseringsprojekt som ska göra det lättare för studerande att studera året runt. Tanken är att vi ska avlägga 20 procent fler studiepoäng under sommaren år 2020 än vi gör idag. Dessutom ska det bli lättare att tidigare införskaffad kunskap till godo.

” När nedskärning-arna är så här stora

och genomförs så här snabbt innebär det i

verkligheten att personal avskedas på alla nivåer

inom högskolorna”

Demonstration mot regeringens nedskärningar i Helsingfors den 15 juni 2015.

8

Intagningarna

Skolstarten innebär en hel del evenemang. Sitsar, fester och fram för allt intagningar. Många förknippar gulisintagningarna med utmaningar, roligheter och alkohol. Och så finns det de

som förknippar skolstarten med tvång att dricka och att skämma ut sig.

TEXT & BILD

JENNA VIERINEN

gillas av gulisarna

Sofia Forsblom till vänster och Basse Westergård till höger var med i ett av gamyllagen medan Stefani Kirilova agerade tutor.

På punkten vid tölöviken skulle gulisarna para ihop rätt namn,

bild och post med styrelsemedle-mmarna på marken.

Inga-Stina Heikkinen studerar bio-, kemi- och materialteknink

på Aalto universitetet.

9

I BÖRJAN AV SEPTEMBER skakades studievärlden av skandalen om att tre ämnesföreningar vid Helsingfors universitet planerade att ordna en gulisintagning med temat flyktingkrisen. Det här var något som snabbt upprörde väldigt många och det ledde till att Student-kåren vid Helsingfors universitet HUS bad ämnesför-eningarna att ändra temat. Det i sin tur resulterade i att hela evenemanget ställdes in tills vidare.

Det blev en mediastorm av det hela och ämnesför-eningarna svarade på det med ett pressmeddelande där de sade att de hade misstolkats. De försvarade sin idé och sade att de alltid valt att ha aktuella teman på sina intagningar. De ville på ett pedagogiskt sätt uppfostra gulisarna till kritiska medborgare och tog avstånd från alla anklagelser om rasism.

I och med detta ville vi kolla upp hur gulisarna upp-levt sina intagningar och om de behandlats rätt.

EN SOLIG KVÄLL SKYMTAS FLERA HALARKLÄDDA studeranden och gäng med sopsäckar och gula näsor på Narinkens torg i Helsingfors. Arcada Studerandet-kår - ASK ordnar intagning och en av punkterna hålls just här. Punkten går ut på att man ska lägga en ballong

mellan sig och en annan människa och kramas tills den sprängs. Twisten var att den andra människan måste vara en främling som går förbi. Intagningen börjar vid det här laget redan lida mot sitt slut, vilket också be-tyder att stämningen är väldigt hög.

Laget Classy and Trashy är väldigt nöjda över sin gulisintagning.

- Vi hamnade i ett sånt lag där ingen av oss egentli-gen kände någon, vilket är jätte roligt för då har man fått möjlighet att lära känna nya människor, säger en av tjejerna i laget.

En i laget drack inte heller något men trots det har gått hur bra som helst. Ingen har gjort någon stor grej av det och de har kunnat utföra alla punkter utan pro-blem. De tycker alla att det varit en välordnad gulis-intagning med roliga punkter.

NÄR HELA STADEN STÅR STILLA på grund av demon-strationen rör sig Teknologföreningens gulisar syste-matiskt genom staden för att utföra punkt efter punkt. I parken vid Tölöviken hölls en av dem.

Inga-Stina Heikkinen och Castor Köhler har i år båda börjat studera på Aalto-universitet. Det här är deras

första gulisintagning. Heikkinen är väldigt nöjd med intagningen och även om hon själv tagit en öl eller två så är hon också av den åsikten att ingen tvingat henne till något.

- Det har varit jätte roligt och intimt, skrattar Heik-kinen.

Köhler är också nöjd och tycker att punkterna har varit intressanta och underhållande. Han har inte känt sig pressad eller tyckt att någon av punkterna varit på gränsen utan endast roliga.

Linnea Westerlund som studerar landskapsarkitek-tur tycker att gulisintagningen har varit riktigt rolig. Hon tycker att huvudsaken är att man har bra feelis, även om de kanske spöregnar eller om kollektivtrafi-ken står stilla, vilket hon verkligen haft under dagen. Teknologföreningens punkter har varit både roliga och annorlunda.

- Man har hört om andra skolor och föreningar där de haft punkter som klädstrecket eller liknande. Så-dana har man gjort tusen gånger förut och börjar bli lite uttjatade. Så det har varit riktigt roligt att de som ordnat varit uppfinnesrika och hittat på roliga punk-ter, säger Westerlund.

Laget Classy and Trashy hade bra feelis genom hela

intagningen.

Linnea Westergård är hemma från Kvevlax och gillar det hon sett av studielivet i Helsingfors hittills.

Castor Köhler har börjat studera datateknik.

1010

11

Hankenprofessor inblandad i olaglig

värdepappershandel

FÖR DRYGT ETT OCH ETT HALVT ÅR SEDAN av-slöjades det att Gonul Colak, då professor i finansiell ekonomi vid Florida State University, tillsammans med sin professorskollega Milen Kostov hade ”na-kenblankat” värdepapper, vilket är olagligt i både USA och EU.

Nakenblankning, på engelska ”naked short sel-ling”, är en komplicerad tradingstrategi som myck-et förenklat går ut på att sälja värdepapper utan att egentligen ha tillgång till dem. *

Colak, som sedan januari 2015 arbetat som profes-sor i finansiell ekonomi vid Hanken, fick tillsammans med Kostov betala 670 000 USD i förlikning till den amerikanska finansinspektionen SEC. Det motsvarar ungefär 600 000 euro.

Colak stod för den större delen av förlikningen, cirka 460 000 USD. Professorerna gick med på att upphöra med sin verksamhet, men ingen av dem er-kände eller förnekade brott.

HANKEN FÖRSVARAR SIN PROFESSORAnders Löflund, prefekt vid institutionen för finan-siell ekonomi på Hanken, säger att högskolan känt till Colaks bakgrund men att den inte var ett hinder för anställningen eftersom han inte dömts för något brott.

Enligt Löflund var Colak den starkaste av flera in-ternationella kandidater som sökte den 3-åriga be-fattningen och varken högskolans dåvarande rektor eller förvaltningsdirektör såg några formella hinder för att anställa honom.

– Han var uppriktig och transparent om sin situ-ation från början och berättade att han hade slutat i Florida på eget initiativ efter händelsen. Vi kände till det och tyckte ändå att han var starkast av alla kandidater.

Eftersom förlikningen med SEC år 2014 fick mycket uppmärksamhet var Colak tvungen att gå ner i lön vilket öppnade sig som en möjlighet för Hanken. Att det rörde sig om ett tidsbundet kontrakt gjorde beslu-tet lättare än om det varit en permanent anställning.

Att Hanken fick en bra forskare till ett billigt pris ser Löflund som en win-win situation.

– Hanken hade en sällsynt chans att konkurrera

om en professionell forskare med topp-publikatio-ner och gedigen undervisningserfarenhet från USA. Han vill nu fortsätta utveckla sin akademiska kärriär och Hanken har mycket att vinna av det samtidigt.

Studerande vid Hanken har ingenting att oroa sig över försäkrar Löflund.

– Att Hankens namn skulle smutskastas på arbets-marknaden på grund av en sådan här sak tror jag inte. Colak har klargjort trading-anmärkningen till SEC och parterna gjorde en ömsedig överenskommelse.

All kommunikation mellan Hanken och Colak har varit transparent från första början. Det skulle sna-rare ha varit oskäligt att diskriminera en högt kvali-ficerad sökande på basen av en SEC-anmärkning som klargjorts via en överenskommelse, säger Löflund.

Löflund beskriver Colaks tradingstrategi som ett ”ungdomens misstag” och han anser att det snara-re skulle vara omänskligt att inte ge ett proffs en ny chans. Den stora uppmärksamheten i amerikanska medier var mycket stigmatiserande.

– Det hela har kostat honom hemskt mycket

personligt och ekonomiskt. Det är viktigt för Han-ken att vara en etisk förebild och vi kan ge en chans till en fortsatt produktiv karriär.

KOMPLICERAD HÄRVADen amerikanska finansinspektionen SEC beskriver professorernas nakenblankning med hjälp av bluff-transaktioner som mycket komplex.

SEC upptäckte nakenblankningen då de undersök-te ett av de 20 företag som professorerna handlade med. Efter att ha följt en av transaktionssekvenserna från början till slut kunde SEC avslöja professorernas olagliga strategi.

Enligt SEC ska de ha sysslat med olaglig trading mellan år 2010 och 2012 och gjort vinster till ett värde av cirka 420 000 dollar.

Hela operationen omfattade 20 företag, bland an-nat Linkedin och Groupon. Colak och Kostov hade investerat cirka 100 000 dollar av sina egna och lå-nade pengar i strategin.

Colaks försvarsadvokat sade i en kommentar till Reuters att Colak inte höll med om finansinspektio-nens bedömning av strategin som olaglig. Enligt för-svarsadvokaten var han ändå nöjd över att fallet löstes.

De två professorernas bedrägeri blev en stor nyhet förra året och både finanstidningar och nyhetsbyråer som Bloomberg, Business Insider och Reuters rap-porterade om fallet.

Studentbladet har försökt nå Colak för en kommentar.

*Blankning, på engelska ”short selling”, innebär att man säljer finansiella instrument, till exempel aktier, utan att äga dem. Istället lånar man instrumenten och säljer dem vidare.

Målet är att sedan vänta på att aktiernas pris går ner och göra vinst genom att köpa tillbaka dem för ett lägre pris. Värdepappren återbördas sedan till den som lånat ut dem, till exempel en fond eller ett institut. Blankning är, till skillnad från nakenblankning, lagligt.

Nakenblankning innebär däremot att man säljer finan-siella instrument utan att över huvudtaget ha tillgång till dem eller vara försäkrad om att de kan lånas. Den här tradingmetoden är olaglig både inom EU och USA.

En ny professor vid Svenska handelshögskolan fick i januari 2014 betala närmare 700 000 dollar i förlikning till den amerikanska finansinspektionen efter att ha varit inblandad i

olaglig handel med värdepapper i USA. På Hanken känner man till händelsen men försvarar sin nya professor och poängterar att han inte dömts för något brott.

text NIKLAS EVERSbild LINDA HAGLUND

”Hanken hade en sällsynt chans att

konkurrera om en professionell forskare

med topp-publikationer och gedigen erfarenhet

från USA.”

12

JODEL BÖRJADE SOM EN ANONYM APP där man kunde skriva lite vad man ville. Den tyska appen har spridits snabbt till Norden och används flitigt både i Sverige och Finland. I Finland är det näs-tan uteslutande svenskspråkiga studerande som använder den och utgående från vad som skrivs i flödet är det främst studerande på Svenska Han-delshögskolan och Arcada som är de flitigaste an-vändarna.

Det som började som ett lättsamt forum för dis-kussioner om helgens händelser och vardagliga sa-ker gick över till skvaller om fester, vem som fått ihop det med vem och vem som är snyggast av de nya gulisarna.

Hufvudstadsbladet var snabba med en artikel om appen och skrev om hur ungdomar kränker och mobbar varandra öppet. Det här var något som i sin tur upprörde många och ledde också till att tea-met bakom Jodel gick ut med att det inte längre var okej att varken nämna någon vid namn eller hänga ut någon. Appens användare var snabba med att ut-trycka sin åsikt både om HBL:s artikel och om de nya reglerna. De var inte speciellt positivt inställda till någon av dem.

STINA ÖFVERSTRÖM ÄR EN AV DE SOM FÖLJT MED appen från början. Hon beskriver den som finlands-svenska Gossip Girl och tycker att det är spännan-de att följa med det som skrivs. Till en början var kretsarna inte så stora och då var det ganska lätt

att räkna ut vem det skrevs om. Samtidigt var det också lite jobbigt för plötsligt måste man börja vara försiktig. Nu kunde man inte prata om sitt privat-liv på barer, för om någon hörde det kom det di-rekt upp på Jodel.

- Alla skriver om var de är, vad de talar om och vem de är med. Om någon ser dig så skriver de det. Det blev väldigt obehagligt, säger Öfverström.

I och med att appen blev populärare blev man konstant övervakad. Folk skvallrade om vem som åkte hem med vem efter en krogkväll och om hur

mycket man drack. Samtidigt så skrevs det en hel del saker som inte ens var sant.

- Det som gör appen lite problematiskt är att man vill läsa om folk men man vill aldrig läsa om sig själv. Jag tycker att man bara ska skriva sådana saker om andra som man själv skulle vara okej med att läsa om sig själv, säger Öfverström.

ÖFVERSTRÖM TYCKER ATT FOLK BORDE ta mer ansvar för vad de skriver i flödet, men det har inte riktigt gått hem. Vissa människor figurerar myck-et mer än andra och det tycker hon inte alls att är okej. Nu märks det ändå att appen börjar dö ut. Efter att de nya reglerna togs i bruk är människor inte lika aktiva längre och nu har det gått över till att ha bli mer som Twitter. Efter de nya reglerna skriver folk nästan bara om Paradise Hotel och vad de ska göra under dagen och det är inte lika in-tressant längre.

Det märks tydligt att det finns en rivalitet mellan Hanken och Arcada bland appens användare. De som studerar på Arcada lyfts tydligt fram som sämre än de som studerar vid Hanken. Att det är nya stude-rande och gulisar som skriver märks också. Det som framkom mest i början, skvallret, har nu försvunnit nästan helt och ersatts av Paradise Hotel- referenser, vardagsbetraktelser och kommentarer om hur dålig appen blivit. Nu riktas inte kritiken på samma sätt mot HBL och grundarna av Jodel utan mer mot de som skriver opassande saker på appen.

”Det som gör appen lite problematiskt är att man vill läsa om folk men man

vill aldrig läsa om sig själv.”

Finlandssvenska Gossip Girl

TEXT JENNA VIERINEN

13

– KUL! VI ÄR GLADA OM VI KAN HJÄLPA och tackar för förtroendet, säger Kevin Holmström och skrat-tar på frågan om hur den nya rollen känns.

Det är egentligen en omöjlig uppgift att intervjua KAJ och skriva det i text. För killarna sparar inte på skämten och ironin formar sig mediokert i text.

Men i dag är dagen då KAJ sätter showen åt si-dan för att sätta sig ner tillsammans med Mikko Tamminen eller Setä Tamu, känd Vasaräppare med flera sommarplågor, för att berätta om och förklara humormusiken.

– Ingen borde lyssna på oss, säger Jakob Norr-gård skämtsamt.

Trion är ödmjuk trots deras enorma framgång, och har en nykter syn på sitt arbete. Vad Norrgård menar är att det inte finns något recept för hur hu-mormusik ska göras, och trion säger att det finns plats på marknaden för flera grupper.

– Konkurrens är jättevälkommet, säger Axel Åhman. Det skulle också kunna vara bra för oss.

Man kan dra paralleller mellan KAJ och Kuningas Pähkinä & Setä Tamu.* Gemensamt för båda par-terna är texterna som bär sångerna. Däremot är skillnaderna mellan grupperna desto större. Mål-gruppen, språket, musikstilen.

– Vi har ingen direkt koppling till varandra, men det är kul att se hur lika vi tänker, säger Åhman.

Språket är verktyget, och den grund som båda grupperna går på.

– Texterna måste vara av väldigt hög kvalitet, säger Setä Tamu, när han förklarar om hur han ser på sin produkt.

Humor är en färskvara, enas KAJ om. Det gäller att inte stanna för länge i det bekväma utan hela tiden utvecklas och uppdatera. Folk vill ha olika utbud och det måste man kunna erbjuda. Sam-tidigt så vet KAJ att publiken också vill ha det de känner till.

Vasaduon Kuningas Pähkinä och Setä Tamu kör precis som KAJ på lokala inslag.

– Folk kommer till Vasa för att söka upp ställen som de hört om i våra texter, säger Tamu. Derby och Sundom är några exempel.

Men vad då humormusik?Att bryta musikaliska stereotypier funkar för det

mesta, säger Norrgård.–Det är nästan automatiskt roligt att göra gang-

starap om att köpa mjölk, säger Norrgård.Det finns efterfrågan på så kallad humormusik

bevisar KAJ i Svenskfinland med sina tiotals spel-ningar inom några månader. Det samma gäller Ku-ningas Pähkinä och Setä Tamu som för två år sedan spelade över 100 konserter på årsbasis. Ett forum för musikerFör femte året i rad samlar kongressen Musik och Talang unga aspirerande musiker för att träffas, mingla och lyssna till framgångsrika musiker. Så förstås även i år.

Musik och Talang 2015 samlade närmare 300 del-tagare till Vasa för ett veckoslut i september. Bland lockbetena finns Eurovisionsstjärnan Loreen och den svenska succélåtskrivaren Andreas Carlsson.

Musik och talang verkar ha blicken mot

framtiden. Diskussionerna synar kritiskt musik-branschen och framtiden för branschen är i fokus.

– Det ett unikt ställe att nätverka och träffa an-dra musiker, producenter och låtskrivare, säger Freja Lindeman, projektassistent och PR-ansvarig på Musik & Talang.

På Musik och Talang är tröskeln låg att gå fram och tala med alla, också de större profilerna.

– Det kan ofta vara svårt kontakta musiker, men på Musik & Talang är alla på samma plan, säger Lindeman. Vi rangordnar inte folk.

På M&T uppträder unga musiker på samma scen som till exempel Loreen.

– Vi är här för att inspirera och så erbjuder vi möjligheter att bilda sitt eget kontaktnät - i den här branschen är kontakter allt, säger Lindeman.

Konsertutbudet var maffigt och fredagskvällen fyllde flera av Vasas krogar. Ett litet minus är ändå att deltagarna fick prioritera och välja bort, efter-som många konserter gick samtidigt.

Bland artisterna kan nämnas inhemska JAG och Redrama som tillsammans med fjolårets nykom-ling på Grammisgalan Linda Pira äntrade scenen på Brödfabriken i Vasa.

Samma kväll uppträdde svenska duon Norlie & KKV och FELIN och inhemska Ronya. På 80-tals-scenen bjöd Disco i mitt hjärta på sköna fredags-toner.

* Kuningas Pähkinä (Pekka Karppinen) & Setä Tamu (Mikko Tamminen) är en rapduo med basen i Vasa. Duon har på några år skapat sig en stadig fanbas i Finland och gjort hundratals spelningar runt om i landet.

Humorgruppen KAJ har sadlat om. Åtminstone för en förmiddag i september. I stället för att direkt underhålla tar de plats i diskussionssoffan och berättar om hur humormusik kommer

till. Killarna är nöjda, men samtidigt lätt förvånade över expertrollen.

Musik och falang – från komiker till coach

text TINO OKSANENbild SIMON KARLSSON

141414

Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt

kårmedlemskap Sannfinländarnas ungdomsförbund Finsk Ungdom vill avskaffa den

obligatoriska studentkårsavgiften. De anser att universitetens studentkårer är fulla med ”rödgrön energi” och inte representerar alla medlemmar men

Studentkåren vid Helsingfors universitet håller inte med.

FINSK UNGDOM HAR KOMMIT ut med ett press-meddelande där de skriver att studenter vid univer-sitet behandlas orättvist i förhållande till studerande vid yrkeshögskolor eftersom medlemskap vid stu-dentkåren är obligatoriskt för de som studerar vid universitet.

Förbundet skriver att varje finländare i grund-lagen garanteras föreningsfrihet och att student-kårerna därför sätter studerande vid universitet i en orättvis position jämfört med studerande vid yrkeshögskolor som själva får välja om de vill till-höra sina kårer.

Finsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynen

kommenterar utspelet i ett mail till Studentbladet. Han ser tvånget som det största problemet med obli-gatoriskt kårmedlemskap.

– Varken personer i arbetslivet, andra stadiets stu-derande eller studerande vid yrkeshögskolor påtving-as en intressebevakare och därför är studerande vid universitet i en ojämlik position. Någon måste med våld bevaka deras intressen, oberoende om de vill det eller inte.

I Finsk Ungdoms ställningstagande skriver Tynk-kynen att han blivit arg efter att ha läst två ne-gativa artiklar om den skandalomsusade parti-kamraten Olli Immonen (Sannf.) i en

text NIKLAS EVERS bild LINDA HAGLUND

Nya Studenthuset till vänster och Gamla Studenthuset till höger i centrum av Helsing-fors. Båda byggnaderna ägs av Helsingfors universitets

studentkår.

151515

studenttidning som han själv via kåravgiften är med om att finansiera.

HUS PROTESTERAR MOT KRITIKENTynkkynen tar i pressmeddelandet ut svängarna och jämför sitt medlemskap i en studentkår med att ordförande för Finlands studentkårers förbund, Jari Järvenpää, skulle tvingas gå med i Sannfinlän-darna, betala medlemsavgift och låta partiet föra hans talan.

Mari Lehtoruusu, styrelseordförande för Student-kåren vid Helsingfors universitet, HUS, ger ändå inte mycket för Tynkkynens argument.

– Studentkåren är en demokratisk organisation. Det är studenterna själva som väljer sina represen-

tanter. Vår verksamhet återspeglar viljan hos ma-joriteten av studerandena.

Lehtoruusu påpekar att Sannfinländarna de senaste åren nog börjat synas i dele-

gationsvalen. I HUS blev de synliga år 2012 då det med ett valförbund lycka-

des samla ihop 65 röster, vilket ändå

inte räckte till en plats i studentkårens delegation. Inte heller i fjolårets delegationsval räckte Sannfin-ländarnas röster till.

STUDENTHÄLSAN SLUKAR MEST FYRKSkillnaden i medlemsavgifterna mellan kårerna i yr-keshögskolorna och universiteten beror till stor del på Studenthälsan. Studentkårernas medlemmar får till-gång till Studenthälsan i och med kåravgiften medan studerande vid yrkeshögskolor är mer utsatta då det kommer till hälsovård.

– Det ser ju ut som stora summor då många stu-dentkårer tar över 100 euro av sina medlemmar per år, men man måste komma ihåg att 54 euro av summan går direkt till Studenthälsan och inte till studentkå-ren. Med intressebevakning, olika evenemang, stöd och utrymme för studerande tycker jag att studen-terna får bra valuta för pengarna de betalar, säger Lehtoruusu.

Att studerande vid yrkeshögkolor inte har till-gång till Studenthälsan har länge setts som ett pro-blem. Därför var också ett av fyra

utbildningslöften som alla riksdagspartier avlade in-för riksdagsvalet att alla studerande ska få tillgång till Studenthälsan.

För att garantera bättre hälsovård till studeran-de försökte den förra regeringen införa obligatoriskt medlemskap också inom studerandekårerna, men förslaget föll i grundlagsutskottet, vilket det gjort flera gånger tidigare de senaste tio åren.

Ett annat populärt alternativ, som också prövats i praktiken, är att studerande vid yrkeshögskolor skulle få betala en skild hälsovårdsavgift som ger tillgång till Studenthälsan.

Finsk Ungdoms Tynkkynen ger ändå inte mycket för den lösningen. I en kommentar till Studentbla-det ifrågasätter han hela Studenthälsans position.

– En 25-årig arbetslös borde ha samma tillgång till hälsovård som en 25-årig studerande. En samman-slagning av den offentliga hälsovården och stude-randenas hälsovård borde övervägas, kommenterar Tynkkynen.

STUDENT- OCH STUDERANDE-KÅRSAVGIFTER I SVENSKFINLAND

120 € SHS 116 € ÅAS

114 € AUS

102 € HUS

35 € ASK & Novium* * kostnader för studiekort (ca. 15€)

”Det ser ju ut som stora summor då många studentkårer tar över 100 euro av sina medlemmar per år,

men man måste komma ihåg att 54 euro av summan går direkt

till Studenthälsan."mari lehtoruusu,

styrelseordförande för HUS

”Varken personer i arbetslivet, andra stadiets studerande eller studerande vid yrkeshögskolor

påtvingas en intressebevakare och därför är studerande vid universitet

i en ojämlik position"sebastian tynkkönen,

ordförande för Finsk Ungdom

16

tuderandekårernasuger nya medlemmar som aldrig förr

Det går bra för studerandekårerna vid yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Medlemmarna blir fler för varje år och samarbetet med högkolorna är tajt, men kårbossarna skulle ändå gärna se

att medlemskapet blir obligatoriskt föra alla studerande.

DET ÄR FULLT FART PÅ CAMPUSET I ARABIA i Hel-singfors. Nya studerande yrar omkring i Arcada och i Cor-huset pågår förberedelserna inför kvällens gu-lisintagning. Man kan känna spänningen inför kväl-lens sjöslag i luften.

Ida Julin, styresleordförande för Arcada studeran-dekår ASK, har tillsammans med kollegan Andreas Hindrén, styrelseordförande för studerandekåren No-vium, bänkat sig i Cor-husets övrevåning.

– Styrelsen har kommit tillbaka efter sommaren och nu har vi har riktigt bråttom. Ordet gulis är ak-tuellt. Det är sitsar, intagning och mycket nytt att lära sig om studielivet, säger Julin.

Hindrén, som tidigare samma morgon kommit in till Helsingfors från Novias campus i Ekenäs, berät-tar att också Novium har händerna fulla hela hösten.

– Föreningarna sköter sitsarna och gulisintagning-arna. Men vi har fullt upp med medlemsrekrytering-en. Kårvalet kommer förvånansvärt snabbt på, säger Hindrén.

DET TUFFA TEMPOT I BÖRJAN AV LÄSÅRET verkar ändå inte störa styrelseordförandena. Snarare tvärtom. De drivs båda av samma obegripliga naturkraft som sätter fart på protokollälskande småbyråkrater. Inget hög-skolepolitiskt tjafs verkar vara för tråkigt för dem.

Å andra sidan finns det inte mycket att klaga på inom de finlandssvenska studerandekårerna. Med-lemmarna blir flera, verksamheten rullar på och man slipper de sega politiska bråken som universitetens studentkårer tampas med.

I stora drag är drygt hälften av de som studerar vid de finlanddsvenska yrkeshögkolorna medlemmar i studerandekåren. Men både Julin och Hindrén me-nar att intresset för kårernas verksamhet hela tiden ökar och fler nya medlemmar strömmar till varje år.

– För vår del växer det gradvis varje år, säger Julin. Men vad är då studerandekårernas framgångrecep-

tet? Vid universiteten höjs röster för att slopa obliga-toriskt medlemskap men vid yrkeshögskolorna tycks trenden gå åt motsatt håll.

Enligt Julin har ASK som mål att studeranden all-tid ska känna att kåren finns till för dem. Ingenting ska tvingas på folk, och kanske är det just den här viktiga skillnaden till studentkårernas obligatorium som får fart på medlemmarna.

– Tutorerna är första hjälpen för nya gulisar. Målet är att hålla så låg tröskel som möjligt mellan kåren och medlemmarna. Vårt jobb är att finnas till för dem.

Hindréns recept för att locka nya medlemmar till Novium är enkelt, men svårt att lyckas med i prak-tiken. Han menar att huvudsaken är att informera de nya gulisarna om kåren.

– Kommunikation är a och o! Förmånerna betyder ingenting om inte medlemmarna vet att de finns.

MEN ALLTID KAN DET BLI BÄTTRE. Och trots att det nu ser bra ut med tillströmmande medlemmar måste kå-rerna jobba på att hållas relevanta för sina medlemmar.

Speciellt utmanande är det att hålla medlemmarna intresserade av kårens verksamhet. Troligtvis kan alla

TEXT & BILD NIKLAS EVERS

17

som någon gång försökt ragga upp nytt aktivt folk till styrelser och utskott känna igen sig i utmaningen att “sexa upp” studentpolitik.

Då informationen är avgörande gäller det att snabbt fånga upp nya studerande och tydligt lära ut skillna-den på högskolan, studerandekåren, ämnesföreningar och andra sammanslutningar.

– Det är något vi hela tiden måste arbeta på. Lite jobbigt är det då styrelsen bara sitter ett år, säger Julin.

Hon berättar att samarbetet med högskolan har blivit allt viktigare på den här punkten. Bland an-nat får studerandekåren presentera sin verksamhet under kursen “Introduktion till högskolestudier” och sedan 2014 är tutorutbildningen en officiell kurs vid Arcada.

– Jag var med och lobbade för det år 2013 och ifjol blev det verklighet. Det känns bra, säger Julin.

Också vid Novium har samarbetet med högskolan blivit tajtare då tutorer får studiepoäng för sitt arbe-te. Men Hindrén berättar att grundproblemet ännu kvarstår: folk vet antingen inte vad kårerna gör eller så tas deras verksamhet för givet av medlemmarna.

– Största problemet är omedvetenheten! Så länge vi sköter oss är allting bra men misslyckas vi är det många som reagerar och kritiserar oss, säger Hindrén.

I ÅR HAR SKILLNADERNA MELLAN högskolor-nas studerandekårer och universitetens studentkå-rer diskuterat livligt. Ett av utbildningslöftena som studerandekårernas förbund SAMOK och studentkå-rernas förbund FSF lyfte upp inför riksdagsvalet var att alla studerande ska få tillgång till Studenthälsan som i dagens läge bara används av de som studerar vid universitet.

Men för att öppna Studenthälsans dörrar för studerande vid yrkeshögskolor krävs pengar. Av

medlemsavgiften i studentkårerna på drygt 100 euro går cirka 50 euro direkt till Studenthälsan medan stu-derandekårernas medlemsavgifter är betydligt lägre just på grund av att de inte finansierar hälsovården.

Ett alternativ är att göra medlemskapet i stude-randekårerna obligatoriskt som i studentkårerna. Då skulle också studerandekårerna kunna finansiera hälsovård för sina studerande. Problemet är att obli-

gatoriskt medlemskap strider mot grundlagen och reformförslaget har därför fallit i riksdagens grund-lagsutskott de gånger det varit på förslag.

– Vi önskar att kårmedlemskapet skulle bli obliga-toriskt. Det skulle möjliggöra studenthälsovård men också göra det lättare för oss att jobba för alla våra medlemmar, säger Hindrén.

Julin är inne på samma linje. Hon är speciellt oroad över studerandes mentala hälsa.

– Det skulle vara lägre tröskel till att söka men-tal vård om Studenthälsan fanns. Studerande är un-der stor press nu då kraven på studiepoäng skärpts igen, säger Julin.

Hindrén förundrar sig över att regeringen genom tuffare krav försöker få studerande att snabbare kom-ma ut i arbetslivet. Han tror att hårdare krav kan få motsatt effekt om det leder till att studerande mår dåligt.

– En välmotiverad och välmående studerande kom-mer snabbare genom sina studier.

En annan lösning för studerandekårerna skulle vara att införa en skild hälsovårdsavgift. Den här avgiften kunde vara antingen frivillig eller obligatorisk och ge studerande rätt till Studenthälsan. Avgiftsmodellen har mellan år 2010 och 2014 testats i två finsksprå-kiga högskolor med gott resultat.

Som om inte vårdfrågan var tillräckligt svår diskute-ras också studentkårernas obligatoriska medlemskap ur ett rättviseperspektiv. Vissa menar att det inte är rättvist att studerande vid yrkeshögskolor går miste om Studenthälsan tjänster. Andra tycker att det är orättvist att studerande vid universitet tvingas betala medlemsavgift till kåren för att få studera.

– Det borde inte vara någon skillnad på en student och en studerande. Skillnaden på studerande i hög-skolor och universitet handlar säkert om traditioner men alla är sist och slutligen studerande.

– Inte finns det någon avundsjuka mellan kårerna, säger Hindrén.

Både Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia och Arcada studerandekår – ASK håller fullmäkti-geval i början av November. Alla kårmedlemmar har rösträtt i sin kårs fullmäktigeval.

”Tutorerna är första hjälpen för nya gulisar.

Målet är att hålla så låg tröskel som möjligt

mellan kåren och medlemmarna.”

18

ETT VITT TJOCKT KUVERT åker genom brevinkastet. Det lilla paketet är helt anonymt och ingen avsändare finns utskriven, bara mottagarens adress. Kuvertet ser ut att innehålla en bok men är allt för lätt. Då vi öppnar paketet blottas en kartongask i de drama-tiska färgerna gult och svart med texten “Biologiskt ämne kategori B”.

Det är Studenthälsans nya innovation: ett köns-sjukdomstest som studerande själva kan göra hem-ma och undvika känsliga och tidskrävande besök vid mottagningen.

EFTER LANSERINGEN BLEV TESTET genast mycket populärt och ingen extra marknadsföring behövdes berättar Hanna Kari som är chef för hälsoservicen vid Studenthälsan. Hon är rädd för att för mycket re-klam ska leda till att studerande beställer hem testet i onödan “för säkerhets skull”.

– Studerande har önskat den här tjänsten i flera år. Vi har ingen exakt statistik ännu men hundratals har beställt hem testet och vi har redan hittat flera posi-tiva resultat, säger Kari.

Tanken med testet är att sänka tröskeln för stude-rande att testa sig. Kör man inte på det nya testet är man tvungen att ringa för att boka tid.

– Det är inte längre lika svårt att söka vård och dess-utom är testet gratis. Nu ska vi se hur många positiva resultat för könssjukdomar som testet avslöjar och sedan bedöma om det är värt att fortsätta med testet.

TESTET HITTAS PÅ STUDENTHÄLSANS hemsidor och det tog inte mer än två dagar för testet att leve-reras. Själva lådan innehåller ett provrör, en pipett, en plastmugg och ett informationsblad om könssjuk-domar. Testet är simpel: urinera i muggen, pilla in slaggprodukterna i provröret och släng in kartongen i en postlåda. Studenthälsan betalar portot och då re-sultaten är klara några dagar senare får du ett text-meddelande. Sedan är det bara att logga in på Stu-denthälsans nättjänst där resultaten ligger och väntar.

Digitala gör-det-själv-tjänster blir allt vanligare vid Studenthälsan. Till exempel har hälsovårdsstif-telsen ordnat nätgrupper för viktkontroll och den elektroniska hälsoenkäten har redan 6 år på nacken.

Kari berättar att studerande gärna sköter sina häl-soärenden via nätet. Vid årsskiftet öppnar Student-hälsan sin digitala studerandeportal och då lär ännu fler ärenden kunna skötas hemifrån.

Populärt att testa sig för könssjukdomar

hemifrånSedan den första september har studerande kunnat testa sig för klamydia och gonorré hemifrån med hjälp av Studenthälsans distanstest. Under de första veckorna beställde

hundratals studerande hem testet.

NIKLAS EVERSTEXT & BILD

19

Flyktingkrisen, Grekland, främlingsfientlighet. Det är 20 år sedan Finland gick med i Europeiska unionen och aldrig tidigare har EU-frågorna varit så här avgörande.

Studentbladet ägnar därför med understöd av Utrikesministeriet de följande 12 sidorna i tidningen till EU-frågor. Bilden är tagen av Daniel Kindstrand som följde med

flyktingar vid gränsen av Kroatien och Serbien.

19

EU-Special

bil

d D

AN

IEL

KIN

DST

RA

ND

20

Flyende människor möts av dubbla budskap under deras färd mot frihet och ett tryggare liv. Från mat,

vatten och husrum till hat, våld och taggtråd. Samtidigt är Tyskland ett bland flera länder

som frångår en av EU:s grundpelare genom

att nyligen återinföra gränskontroller.

KLOCKAN ÄR STRAX EFTER NIO på morgonen på centralstationen i Hamburg. På parkeringen byter polisen om till kravallmunderingen med förslutna hjälmar, knäskydd och batonger. Aktivisten och anti-fascisten Christoff är en av dem som är på plats för att visa sitt motstånd mot den planerade nynazist-marchen: Patriotens dag.

- Jag har kommit hit idag för att göra allt i min makt för att stoppa marschen. Vi vet att nynazisterna är

utspridda över hela Hamburg, säger aktivisten Christoff.Det var i mitten på september som anti-fascister,

invånare i Hamburg och tillresta samlades vid cen-tralstationen för att demonstrera mot den planerade marschen. Nynazisterna fick sent på kvällen dagen innan ett slutgiltigt nej i högsta domstolen och där-med uteblev demonstrationstillståndet. Trots det var både polis och demonstranter beredda på att några nynazister skulle försöka ta sig till centralen.

Christoff berättar att Hamburg är en politiskt röd stad och där nynazisterna inte fått fäste än. Därför är en nynazistisk demonstration extra provoceran-de. Strax efter det rusar han in i centralstationen där aktivister nu kastar sten mot ett tåg med nynazister på väg in till Hamburg.

UNDER EN AV RULLTRAPPORNA inne på centralen arbetar Jenn som volontär för flyktingmottagandet.

flyktingkatastrof I skuggan av EU:s

text IDA MIKKObild DANIEL KINDSTRAND

21

Han delar ut mat och strax intill sover några av flyk-tingarna i väntan på att slussas vidare till tillfälliga boenden. Genom högtalarna så ropar man ut att sta-tionen stängs ner för en polisundersökning

– Jag är orolig, jag fick nyss höra att de stänger ner här för att det springer små klungor av nynazister utanför som försöker ta sig in hit till de nyanlända flyktingarna. Ingen av oss är trygga här, säger Jenn.

Mycket riktigt så greps 34 nynazister av polisen när de försökte ta sig in till centralen. Några dagar efter oroligheterna i Hamburg stänger Ungern grän-sen mot Serbien och cirka 4000 flyktingar når fram till en återvändsgränd.

Flyktingarna hindras inte bara av taggtråd utan också av ungersk polis som använde tårgas, vatten-kanoner och batonger mot såväl barn som vuxna. Därför beger sig många flyktingar nu mot den kroa-tiska gränsen men nu är även den på väg att slutas. FN:s flyktingorgan UNHCR fördömer ungerska po-lisens agerande.

Samtidigt bygger man just nu ett stängsel i Bulga-rien mot den turkiska gränsen. I samma veva inför man strängare gränskontroller i Slovenien för att hin-dra att flyktingarna att tar sig in i Österrike.

I TYSKLAND, som är slutdestinationen för många flyktingar, beslutade man nyligen att återinföra gränskontroller. Man har också frångått Dublinför-ordningen, lagen om att asylansökningen ska ske i det första europeiska ankomstlandet. Under dessa förutsättningar vinner nazister mark medan det kna-kar i den europeiska gemenskapen, menar de lokala journalisterna.

– Vi har både folk som vill hjälpa samtidigt som högerströmmar och nynazister blomstrar i dessa svåra tider. Man behöver se båda sidorna, man be-höver veta att även Tyskland har problem med ra-sism nu, säger en journalist från det tyska Tv-bo-laget NDR.

Nazisternas utbredning var det som gjorde att

juriststudenten Filip från Malmö valde att åka ner till Hamburg för att stötta den antifascistiska rörelsen.

– Tyska antifascister hörde av sig och bad om sup-port för att kunna stoppa demonstrationen. Men i och med att demonstrationen inte blev av så slutade det med att vi istället diskuterade hur flyktingar tas emot i de olika länderna och vad man kan göra för dem. Vi mötte en syrisk familj som var på väg till Sverige och sa åt dom att de behövde undvika Danmark för att inte fastna där, säger Filip.

Filip tycker att det största problemet är att myndig-heterna saknar en strategi för kunna hantera antalet flyktingar som nu färdas genom Europa och mycket faller på frivilliga initiativ. Så länge tänker han fort-sätta göra vad han kan för att kämpa för flyktingar-nas situation.

– Jag kommer göra det jag kan. Så om det behövs folk för att stoppa fler demonstrationer framöver så kommer jag definitivt att vara med och göra det också.

22

text LINA BONDE

miljoner människor klassas som

flyktingar i dag.

miljoner av världens flyktingar kommer

från Syrien.

miljoner flyktingar befinner sig utanför

sitt hemland.

miljoner flyktingar är internflyktingar

i sitt hemland.

flyktingar beräknas komma till Tyskland under 2015. Tyskland beräknas ta emot

flest flyktingar under 2015.

procent av de som sökte asyl i Europa under år 2014

var under 14 år gamla.

miljoner människor drevs på flykt under 2014. Det är fyra

gånger fler än år 2010.

Källa: UNHCR och Bundesministerium des Innern

Jag står på en tågstation i Tyskland och delar ut vattenflaskor till flyktingar som i ojämna strömmar anländer med tågen. Jag vet inte egentligen hur stort antalet är. Det är tillräckligt för

att starta en slags folkrörelse av hjälpsamhet.

WE LOVE GERMANY STÅR DET PÅ SKYLTEN. Nå-gon viftar med en bild av förbundskanslern Ang-ela Merkel. Hennes löfte om att flyktingarna från Syrien får resa till Tyskland, genom Österrike, från Ungern, har fått ett positivt mottagande hos både tyskar och flyktingar. Människorna som finns bak-om ordet ”flyktingvågor” drömmer om Tyskland. I Tyskland bränner vi ner deras temporära hem, men här har också en ny solidaritet vaknat.

Om detta ska vi berätta. Våra barnbarn kommer att fråga: Vem stängde gränserna till det ni kallade Europeiska unionen? Vi åker på semester till samma hav som spolar upp människor på vår unions kus-ter. Vi badar i Medelhavets vågor, samtidigt som vi läser om vågor som väller in över unionens gränser. Vi semestrar på den gräns som andra människor försöker ta sig över.

Våra barnbarn kommer att fråga ”Vilka vågor var det som slog över Europa?”. Om detta ska vi berät-ta. För våra barnbarn kommer att fråga: Vad bestod vågorna som vällde in över Europeiska unionen av? Vad gjorde du när Medelhavet böljade av människ-or som inte explicit var där på en charterresa? Vilka tåg tog du när tågstationerna i Budapest stängde sina dörrar?

EN LITEN FLICKA tar en av mina vattenflaskor. Hon har varit på väg länge. Hon har varit på väg i över en månad från Syrien. Hennes pappa bär henne vi-dare mot det temporära flyktingboendet som upp-rättats i utkanterna av tyska städer. Jag fortsätter dela ut vattenflaskor.

We love Germany. Jag hoppas att kärleken fortsät-ter. Att älska någonting är starka ord. Men de per-soner som tagit sig från Syrien, över Turkiet, lan-dat i Grekland och tagit sig upp via diverse länder till Tyskland, har troligtvis starkare ord på lager. We love Germany. Jag vet inte om mina vattenflas-kor hjälper. Jag fortsätter dela ut dem. Det är alltid något. Men vem är det egentligen jag hjälper? En äldre kvinna tar en flaska. En yngre man tar två. Åtminstone släcker det törst, samt lugnar mitt pri-vilegierade samvete.

FÖR JAG HAR NÅGONTING SOM DE INTE HAR. Jag har ett samhälle som jag öppet kan kritisera. Jag har ett samhälle som låter mig jobba i andra länder i unionen. Det har inte flickan som tar vattenflas-kan ur mina händer. Hon är knappt fem år. Hen-nes samhälle vet inte ännu vad kritik är. Men om hon får fortsätta att bo här kanske hon en dag kan

kritisera detta samhälle som vi benämner som vårt. Om vi låter det bli hennes samhälle.

Om de blir vuxna här, de unga personer som an-tingen själva eller med sina anhöriga anländer till unionen, hoppas jag att vi kan säga att det också är deras union. Det kan inte vara endast en tillfäl-lig plats. Vi kan inte låta flyktingar förkroppsligas i ett mellanskede av att aldrig anlända. Det går inte att alltid vara på väg. Någonstans måste vi låta dem komma fram.

Vi måste acceptera en definition av stater som inte endast är baserad på ett gemensamt språk och en religion. Denna medmänsklighet är inte alltid det lättaste att omsätta i praktiken. Mina vattenflaskor räcker inte långt. Men de räcker åtminstone till en reflektion över våra gränser.

Min ursprungliga fråga löd ”Vad gjorde du när flyktingvågorna vällde in över EU?”. Svaret är inte så entydigt som en kunde tänka sig. Folk postade inte enbart artiklar och inlägg på Facebook om hur vi borde göra någonting för att hjälpa de som är utsatta. Detta någonting tycks verkligen inträffa. Folk stickar strumpor i Vasa, folk delar ut mat på tågstationer i Tyskland, folk hjälper till. Det hän-der någonting.

Vad gjorde vi när vågorna slog in över Europeiska unionen?

60 12 20 40

800 000 18,9 13,9

23

PENGARNA ÄR SLUT I EUROPA. Länderna är skuldsatta upp över öronen och måste skära ner på sina utgifter. Låter det bekant? Dome-dagsmässigt? Skulle det inte vara uppfriskande med lite optimistis-ka nyheter?

"EU:s bruttonationalprodukt upp-går till över 12 000 miljarder euro [...]. Och framför allt har de euro-peiska hushållen tillgångar till ett värde av över 50 000 miljarder euro (varav 25 000 miljarder i värde-papper). Det är [...] fem gånger mer än EU-ländernas sam-lade statsskulder (10 000 miljarder). Vi har med råge de resurser som krävs för att lösa våra problem med statsfinanserna, förutsatt att EU slutar bete sig som en politisk dvärg och ett skattemässigt såll."

Thomas Piketty är professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics och blev världskänd med sin bok Capital in the Twenty-First Century där han gran-skar ekonomiska ojämlik-heter under de senaste 300 åren. Nu är han aktuell med en mera lättläst (och fram-förallt tunnare) bok, Kan vi rädda Europa? (Volante 2015). Boken är ett urval av Pikettys krönikor skrivna i den franska tid-ningen Libération under de senaste tio åren. Varje krönika är ungefär 3 si-dor lång och det finns ca 60 st., vilket gör boken till perfekt spårvagnsläsning. Ämnet är alltid ekonomi i någon form, skrivet på ett lättfattligt och ofta inspirerande sätt, men utan att simplifiera.

BEROENDE PÅ LÄSARENS POLITISKA LÄGGNING kan Piketty vara antingen frälsande eller irriterande. Han är nämligen en uttalad vänsterekonom, vilket för under-tecknad först kändes som snudd på paradoxalt. Vänster-argument uppbyggda med korrekta och noga begrundade ekonomiska resonemang? Uppbackat med riktiga siffror? Fantastiskt, jag visste inte att man kunde göra så! Jag som trodde att ekonomer alltid lutade åt höger! (Det tror jag inte egentligen, men retorik, ni vet.)

Texterna handlar om allting från fransk skolpolitik till

högtflygande nationalekonomi som citatet ovan. De mer lokalpolitiskt färgade krönikorna är gulliga men aningen irreleventa för den internationella läsaren. Det var ju för att rädda Europa som boken blev köpt! Formatmässigt är det bokens svaghet: krönikorna är inte ordnade efter något mönster annat än kronologin. Det är de stora sve-pande, svindlande höjderna som man vill ha.

Vilka är då dessa idéer? Grundtanken är densamma som i Capital in the Twenty-First Century. Tänk på det här en stund: tillväxten på världens totala rikedom har de senaste 300 åren varit i snitt 1,6 %. Investering i ak-tier och annat kapital har i snitt gett en avkastning på, säg, 5 %. Jag säger det en gång till: hela världens ekonomi

växer med 1,6 %; investeringar växer tre gånger snabbare. Du förstår kanske att detta inte

går ihop om inte någon förlorar, och förloraren är givetvis den som bara

har sitt arbete att sälja, sitt anle-tes svett. Om inte detta får dig att

börja aktiespara vet jag inte vad!

PIKETTY FOKUSERAR därför mycket på de rika. Han tänker att eftersom de rika blir rikare i så mycket snabbare takt än de fattiga, är det bara rättvist att jämna ut fältet genom att

beskatta dem hårdare, också hårdare än man gör nu.

Samma princip gäller för hela länder. Pikettys radikalaste men

på något sätt också mest tilltalan-de lösning är att göra EU mera som en

federalstat. Vad betyder då det? Jo, precis som USA skulle de europeiska länderna ha en

gemensam statsskuld, istället för de sjutton individuella skulderna som finns nu med sina vilt fluktuerande räntor. Många ord brukas på hur absurt det är med en gemensam valuta utan gemensam statsskuld och ens en någorlunda gemensam skattepolitik. Ett närmare ekonomiskt sam-arbete kunde också hjälpa kväsa det grova skattefusket.

Eftersom boken är ett urval av krönikor börjar man fråga sig vad det är som har valts bort, för tillfället verkar Piketty nämligen mycket framsynt och konsekvent gäl-lande t.ex. Grekland. Hade han inte någonsin fel?

Kan vi rädda Europa? kan stundvis ha allt för ambitiösa och optimistiska planer, men det är att föredra framför de lealösa försök att åderlåta sig frisk som verkar vara tidens melodi.

”Du förstår kanske att detta inte går ihop

om inte någon förlorar, och förloraren är givetvis

den som bara har sitt arbete att sälja, sitt

anletes svett.”

Studentbladets Ville Lindholm recenserar Thomas Pikettys bok Kan vi rädda Europa?

23

2424

23-åringen vill inte berätta sitt namn men säger att han flytt till Finland för att få chansen till ett

bättre liv.

25

I hopp om ett bättre liv

En blåsig grå eftermiddag ringlar sig en lång kö utanför polisstationen i Böle i Helsingfors. Här samlas en stor skara flyktingar för att söka asyl. De har kommit till Finland från så gott som hela världen i hopp om ett bättre liv. Det är riktigt höstväder och många är

klädda i tjocka jackor och flera lager med tröjor. En kvinna med två små flickor kommer för att dela ut filtar åt de som vill ha.

UNDER DE SENASTE VECKORNA har rekordmånga asylsökande anlänt till Helsingfors och Böle polissta-tion för att ansöka om asyl i Finland. Frivilliga har för-sett dem med kläder, mat och filtar för att göra deras väntan lite bekvämare. Just den här dagen är kön lite kortare än vad den varit tidigare, men det kommer hela tiden nya personer med resväskor som ställer sig i kön. De flesta anländer från norra Finland därs de kommit via Sverige.

I kön träffar jag Muhammed. Han är endast 16 år och har själv rest ända från Somalia där han lämnade hela sitt liv för att komma till Finland. När jag frågar vad han tycker om Finland hittills skrattar han bara och säger att det är det enda som folk frågar om. Fin-land, Finland, Finland.

– Jag har varit här så kort tid så kan inte säga så mycket om Finland, förutom att det är kallt!

Men annars tycker han att Finland verkar vara ett bra land och han hoppas på att få fortsätta gå i skolan så att han kan få en utbildning och kan hitta ett jobb.

TROTS ALLT SOM DE VARIT MED OM på den långa resan till Finland är stämningen i Böle ändå väldigt bra bland asylsökandena. Flera samtalar med de fri-villiga, skrattar och skojar. Även om de står inför en lång väntan och vädret kanske inte är det bästa är de väldigt nöjda och glada över att vara framme i Fin-land. Många tycker att finländare har varit trevliga och hjälpsamma och många säger att de än så länge har känt sig välkomna.

Förutom Muhammed träffar jag också en annan kille som inte vill berätta sitt namn. Han har för 17 dagar sedan lämnat Irak för att komma till Finland. 23-åringen har nyligen gått ut college där han stude-rat företagsekonomi och sökte sig till Finland för att hitta jobb och få chansen att bygga upp ett nytt liv.

– Jag jobbade som manager på ett företag i Irak men vi fick problem med milisen. De försökte få över folk på deras sida och de som inte ville blev mördade. När de försökte övertala mig att ansluta sig till dem visste jag att jag måste fly, säger 23-åringen.

Nu önskar han att han ska få avsluta sina studier genom att ta en magisterexamen så att han kan få

ett bra jobb och påbörja ett normalt liv. Finland var för honom ett självklart val. Han tycker att det är ett bra land med bra människor och att finländarna har den egenskap som är den absolut viktigaste, med-mänsklighet.

I DEN RÅDANDE FLYKTINGKRISEN är det många studentorganisationer, nationer och kårer som börjat

fundera på hur de ska kunna hjälpa flyktingarna. Det samlas in kläder och pengar och organisationerna för diskussioner om vad de kan göra.

Både Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan, StudOrg, och Studerande-kåren vid yrkeshögskolan Novia – Novium har star-tat en klädinsamling. Kläderna kommer att föras till flyktingförläggningarna. Novium ordnar också en hungerdagstävling för att uppmuntra studerande till att samla in pengar. Åbo Akademis Studentkår valde också att efter sitt loppis på Kåren i slutet av augusti samla ihop det som blev över och föra det till Röda Korset.

Nationerna har valt en egen väg för att hjälpa till. Vasa Nation diskuterar ännu på vilket sätt de kan bidra men har som första åtgärd bestämt sig för att från och med nu donera till flyktinghjälp istället för att överräcka materiella gåvor när de representerar nationen.

Hittegods är ju något som ofta finns i mängd och massor på nationer och Nylands Nation har valt att donera sitt hittegods från de senaste åren.

– Det är främst skor och kläder som vi donerar. De har tvättas upp, gåtts igenom och är nu redo för att doneras, berättar Anna Öhman som sitter i Nylands Nations styrelse.

Också Teknologföreningens styrelse funderar över vad de kan göra, och Svenska Handelshögskolans Stu-dentkår meddelar på Twitter att alla ska ta sitt an-svar och hjälpa till i nödsituationer. Östra Finlands Nation har i detta läge inte några konkreta planer på hur de kan hjälpa till.

Hur hjälper ni till? Har ni något evenemang i för-mån för krisen eller en insamling som ni vill berätta om? Ni kan kontakta oss på chefred@stbl.fi eller red@stbl.fi. Vi sammanställer en lista till vår hemsida och håller den uppdaterad.

”De försökte få över folk på deras sida och de som inte ville blev mördade.

När de försökte övertala mig att ansluta sig till

dem visste jag att jag måste fly”

TEXT & BILD JENNA VIERINEN

26

Eufori och Weltschmerz

EFTER DEN FÖRSTA TIDEN i Europas politiska smältdegel skulle jag beskriva denna bubbla som ”ankdammen deluxe”. De gemensamma kontak-terna finns där, men till skillnad från Svenskfin-land kan du ha de mest oväntade kopplingarna till människor, till och med från utanför Europas grän-ser. Praktikanterna, byråkraterna och politiker-na är många, men nätverken är i slutändan rätt så små. De som menar att världen är liten får defini-tivt vatten på sin kvarn, kanske i Bryssel mer än någon annanstans.

På ett personligt plan handlar bubblan inte bara om att springa in i metabekanta, utan också om att leva i två olika världar inom den. I veckan jobbar jag 9-18, går på franskakurs, tar mig ett glas vin, springer en runda, äter och sover. Måndag-fredag skenar med andra ord iväg.

När helgen väl kommer intas jag av vad jag miss-tänker att är på gränsen till en ohälsosam grad av YOLO-inställning till livet. Märk väl att jag inte ens är en person som i normala fall skulle använda mig av denna något utslitna bokstavskombination. Men för en vardagseuforiker (en person som finner oer-hörd glädje i också de minsta företeelserna) som jag själv är det svårt att inte bli lite smått lyrisk under helgerna.

Livsglädjen ökar explosionsartat vare sig det är fråga om att testa på belgiska pommes vid Place Jourdan, strosa runt i de vackra kvarteren i Saint-

Gilles, förtära belgiska våfflor vid Grande Place el-ler hoppa på tåget för en dagsutflykt till Brygge. Den där riktiga vardagen mellan att jobba med

något givande (i mitt fall en blandning av admi-nistrativt arbete och politisk substans) och att leva ett intensivt turistliv har inte infunnit sig. Än så länge innebär Bryssel - vare sig det är fråga om jobb eller fritid - något nytt och spännande, varje dag.

Under dessa tre månader bor jag på Institute of Cultural Affairs tillsammans med praktikanter från världen över. Aldrig förr har det varit så lätt att vara social och få så många nya bekantskaper. Samtals-ämnena är många, men med tanke på att de flesta arbetar på någon EU-institution tenderar diskus-sionerna glida in på det politiska spåret. Därmed blandas euforin över att vara i Bryssel inte sällan med en allmän oro över vad som pågår i vår värld. Flyktingkrisen är orsak nog till den dagliga dosen av Weltschmerz.

Ivern över att få vara i ett nytt land och att få ar-beta med spännande saker blandas med politiskt analyserande och försök till att förstå sig på samhäl-let, inte sällan med bekymrade förtecken. I denna ambivalenta sinnesstämning fortsätter jag ta vara på min egen tillvaro, samtidigt som det inte går en dag utan att jag grubblar på världen vi lever i. För även om Bryssel i mångt och mycket faktiskt är något av en bubbla, går det inte att komma undan resten av världen i den.

”När helgen väl kommer intas jag av vad

jag misstänker att är på gränsen till en ohäl-sosam grad av YOLO-

inställning till livet”

en praktikants vardag i EU-bubblantext SANDRA AHTOLA

Att på ett överskådligt sätt beskriva mina första veckor som praktikant i EU:s kärna Bryssel är ungefär lika lätt som det i början är att orientera sig i staden. Liksom stadens gator är mina första intryck spretiga och ingalunda strukturerade i ett logiskt mönster. Men det finns åtminstone en iakttagelse som blev klar för mig redan under de första dagarna: EU-bubblan finns och ordet har

uppkommit av en orsak.

27

födda efter ErasmusutbyteEn miljon barn

ERASMUS-PROGRAMMET HAR VISAT SIG vara en tillgång för Europieska integrationsprojektet på många sätt. Förutom att unga vuxna reser runt i an-dra länder för att samla på sig kunskap och intryck binds också mer konkreta band mellan länderna då utisarna bildar familjer.

I EU-kommissionens undersökning The Erasmus Impact Study, som släpptes hösten 2014, kommer det fram att fler än var fjärde utbytesstuderande inom Erasmus-programmet blir kär och träffar sin livspart-ner under utbytesstudierna.

Sedan programmet introducerades år 1987 upp-skattar kommissionen att runt en miljon barn fram till 2014 fötts av par som träffats under sina utbytes-studier. I genomsnitt blir det runt 40 000 barn per år. Men det årliga antalet har troligtvis varit större de senaste 10 åren i takt med att programmet, och hela Europeiska unionen, vuxit.

Det är alltså så mycket som en tredjedel av de forna Erasmusstudenterna som har en partner med an-nan nationalitet. Bland de som studerat i hemlandet hela studietiden har 13 procent en utländsk partner.

MEN UTBYTESSTUDIER HAR INTE BARA gett för-delar i kärlekslivet. Programmets almuner är en-ligt EU-kommissionens undersökning också mer

internationella än andra jämnåriga studerande. Hela 40 procent av de som deltagit i Erasmus-pro-

grammet uppgav att de flyttat utomlands minst en

gång efter sin examen. Det är nästan dubbelt mer än de som stannade hemma under hela sin studietid.

EU-komissionens undersökning visade också att Erasmusalumner klarar sig bättre än andra på

arbetsmarknaden. Arbetslösheten är lägre bland de som studerat utomlands och de löper en mindre risk att bli långtidsarbetslösa.

Undersökningen baserar sig på svar från kring 80 000 informanter, bland dem både studerande och företag.

UTBYTESPROGRAMMET HAR VARIT HOTAT av ned-läggning ett antal gånger. I praktiken består Eras-mus-programmets drygt 25 år långa historia av en rad mindre tidsbundna utbytesprogram men det har inte alltid varit lätt att lösa finansieringen till de dyra utbytesprogrammen.

I det nya “Erasmus plus”-programmet som inleddes ifjol och är i kraft fram till 2020, satsas det däremot mera än någonsin på utbildningen. Hela kalaset går löst på närmare 15 miljarder euro, vilket är ungefär 40 procent mer än de tidigare programmet fått. Till exempel hade det föregående 7 år långa program-met (2207-2013) en budget på cirka 7 miljarder euro.

Erasmus plus kommer att erbjuda 4 miljoner perso-ner möjligheten att studera, undervisa och om tren-den håller i sig också föröka sig i andra länder.

På nästa sidan kan du läsa historien om Jannie Ahl-ström och João Cordeiro som träffades i samband med utbytesstudier och nu väntar barn.

Kunskap och studiepoäng är inte det enda som studerande i EU byter under sina utbytesstudier. EU-kommissionen uppskattar att runt en miljon barn, så kallade

“Erasmusbebisar”, fötts i samband EU:s utbytesprogram sedan åttiotalet.

text NIKLAS EVERSS

”Så mycket som en tredjedel av de forna

Erasmusstudenterna som har en partner

med annan nationalitet”

av utbytesstuderande inom Erasmus- programmet blir kär och träffar sin livspartner under utbytesstudierna.

25%

28

När João Cordeiro från Portugal för första gången flög över Helsingfors

undrade han vart snön tagit vägen. Det var i augusti 2009. Nu bor han i Finland

tillsammans med sin blivande fru Jannie Ahlström och tillsammans väntar de

sitt första barn.

28

29

Med hjärtati två länder

En ny studie visar att det finns över en miljon så kallade ”Erasmus-bebisar” i världen. I november föds en till när finlandssvenska Jannie Ahlström och portugisiska João Cordeiro

blir föräldrar för första gången.

– NÄR MAN ÄR I ETT FÖRHÅLLANDE med någon från en annan kultur finns det så mycket att upp-täcka, samtalsämnena tar aldrig slut. Jag är stolt över att vi kommer kunna ge vårt barn två kulturer och flera språk, säger Jannie Ahlström.

Hon och João Cordeiro träffades på nattklubben Fontana i Vasa en lördagskväll i september 2009. Jannie gick i gymnasiet, João hade kommit till Fin-land drygt en månad tidigare för att inleda sina Er-asmusstudier. Den kvällen talade de knappt med varandra, men utbytte några blickar på ett trångt och svettigt dansgolv. En vecka senare var de bägge två där igen och råkade åter en gång få upp ögo-nen för varandra. Den kvällen utbyttes också te-lefonnummer.

– Vi bestämde att vi skulle ses. Jag tyckte att det var roligt att lära känna en ny människa och upp-täcka en ny kultur, säger João.

– Och jag tyckte att det var spännande att träffa någon som kom från ett annat ställe än lilla Vasa, säger Jannie.

Meningen var egentligen aldrig att de skulle bli ett par. Men här sitter de nu, sex år senare, med förlovningsringar på fingrarna och ett barn som beräknas födas i början av november.

– Vi var överens om att det bara skulle vara den hösten, säger João.

– Den tanken kändes helt okej. Ända tills du var tvungen att åka hem, fyller Jannie i.

UNDER VÅREN 2010 BLEV KVÄLLARNA framför datorskärmarna i respektive land både många och långa. En dryg månad efter att de sagt hejdå till varandra i Vasa åkte Jannie ner till Lissabon för att träffa Joãos familj.

– Jag minns speciellt bra en situation där han lämnade mig ensam i köket med hans mammas moster. Hon talade inte ett ord engelska. Trots att vi redan hade ätit en stor portion soppa fortsatte hon att truga i mig mat och jag klarade inte av att säga nej, berättar Jannie.

Den största kulturchocken har de inte upplevt i sitt förhållande utan snarare i mötet med familj och vänner.

– I Finland lyssnar man på vad den man pratar

med säger. Man tar det till sig, funderar kanske en stund och kommer sedan med sitt svar. I Por-tugal pratar man tills någon avbryter en. I början minns jag att jag talade med Jannies vänner och tänkte ”snälla stoppa mig, jag vet inte vad jag ta-lar om”, medan Jannie å sin sida tyckte att mina vänner var ovänliga som aldrig lät henne komma till tals, säger João.

Han berättar också att om en finländare säger att något ska bli gjort så blir det verkligen det.

– I Portugal tittar man ut genom fönstret och

är det soligt tänker man ”jag kan lika gärna göra det i morgon”.

Efter två år av distansförhållande och resande be-stämde sig João för att flytta till Finland. Timingen var bra, han skulle skriva sin magisteravhandling och Jannie skulle fortsätta sina studier vid Helsing-fors universitet. Efter tre månader fick han jobb och livet tillsammans flöt på bra. Men sedan kom vintern.

– Den första vintern var tuff. Eftersom jag är in-tresserad av att röra på mig så bestämde jag mig för att se det hela som en utmaning. Det är tungt att ta sig fram i snö och på hal is! Snön har jag ändå ingen-ting emot, den är vacker, men mörkret gillar jag inte.

Det ena året han hade planerat att stanna pas-serade och tanken på att flytta ifrån varandra igen kändes otänkbar.

– Det var kanske också i samband med flytten som det gick upp för våra familjer att det här verkli-gen är på riktigt, säger João. Ändå har min mamma aldrig hållit mig tillbaka utan snarare uppmuntrat mig att åka.

NU HAR DE BOTT TILLSAMMANS I 3,5 ÅR. Nästa sommar stundar bröllop i Lissabon och om bara en dryg månad väntas deras lilla son eller dotter komma till världen.

– I och med att vi vet att vi är från olika kulturer är vi också öppnare för varandra, lyssnar och antar inte genast att vi tänker lika, säger Jannie.

– Att ha en förståelse och respekt för den an-dras bakgrund och kultur är också viktiga förut-sättningar för att bilda familj. Innan jag träffade Jannie var jag skeptiskt inställd till att skaffa barn, jag tänkte att allt är jobbigt och att det egna livet tar slut så fort man blir förälder. Men jag har lyss-nat på henne och med tiden har jag insett att det finns mycket fint som uppväger att det säkert är jobbigt ibland, säger João.

Att få ge det lilla barnet rötter i två länder ser de båda som en värdefull gåva. De kommer att tala sina respektive modersmål, svenska och portugi-siska, och så blir det dessutom ett språkbad i eng-elska eftersom det är de blivande föräldrarnas ge-mensamma språk.

– Jag är stolt över att få ett internationellt barn, speciellt i dessa dagar när vi delar upp värden i ”vi” och ”de”, säger Jannie och får medhåll av João.

– Då är det extra viktigt att visa att världen är så mycket mer än det du upplever och ser i din lilla bubbla.

Vad säger ni när er son eller dotter i framtiden vill åka utomlands för en längre tid?

– Jag skulle naturligtvis uppmuntra det, och se-dan skulle jag ångra mig när hen inte kommer till-baka, säger Jannie med ett skratt.

– Och när den dagen kommer ska jag påminna dig om att det var precis det vi en gång gjorde, svarar João.

” I och med att vi vet att vi är från olika kulturer är vi också öppnare för varandra, lyssnar och antar inte genast att vi

tänker lika.”

TEXT & BILD MICHAELA ROSENBACK

30

ÅR 2010 SKICKADES 9019 FINLÄNDSKA ansökning-ar till högskolor i Sverige. På fem år har siffran stigit till hela 13599 ansökningar, en ökning på 50 procent. Bortsett från att antalet minskade något år 2011 har siffran ökat fram till 2015, rapporterar Sveriges Radio.

Siffrorna kommer från svenska Universitets- och Högskolerådet. Det överlägset mest populära ämnet att studera i Sverige är medicin. Både hösten 2014 och hösten 2015 har de tre populäraste linjerna bland finländska sökande i Sverige varit läkarprogrammen vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Ka-rolinska institutet.

Av årets 13 600 finländska ansökningar gick över 5000 till något av de tre populära läkarprogram-men. Men också utbildningarna i ekonomi, juridik och biologi lockar sökande som tagit studentexa-men i Finland.

Ansökningsstatistiken från de svenska högskolorna går hand i hand med den totala utvandringen från Finland som ökat de senaste åren. Enligt Statistikcen-tralen flyttade knappt 12 000 personer från Finland år 2010 medan motsvarande siffra ifjol var 15 500.

ENLIGT MIGRATIONSINSTITUTET utgör unga en stor del av de som flyttar från Finland. En allt mer

internationell livsstil uppges vara orsaken till utflytt-ningen. Vi flyttar från landet på grund av jobb, stu-dier och kärlek.

Trots att det ökande antalet ansökningar till svens-ka högskolor inte räcker till som bevis för fenomenet brain drain finns det flera tecken på att det finländ-ska utbildningsväsendet blivit mindre attraktivt. I augusti skapade den ansedda islamforskaren Jaakko Hämeen-Anttila rubriker då han gav besked om att han lämnar landet.

Hämeen-Anttila sade i samband med beskedet att regeringens nedskärningar i utbildningen var en bi-dragande faktor till att han valde att lämna Helsing-fors universitet för universitetet i Edinburgh i Skott-land. Enligt Hämeen-Anttila kommer unga forskare i framtiden att få svårt att klara sig vilket i sin tur leder till att Finland inte längre kan hävda sig i in-ternationell forskning. Speciellt orolig sade han sig vara över att Helsingfors universitet drabbas så hårt av nedskärningarna.

Hämeen-Anttila erbjöds jobbet vid universitetet i Edinburgh och hade inte själv aktivt sökt det.

Studentbladet har samlat historier från ett gäng finlandssvenska studerande som liksom Hämeen-Anttila sökt sig till högskolor utomlands.

Studerande och forskare

lämnar FinlandAtt flytta utomlands för att studera blir allt vanligare. Antalet finländska ansökningar till högskolor i Sverige har ökat med

hälften på bara några år.

text NIKLAS EVERS

30

31

MISSNÖJE MED STUDIERNA vid Arcada i kombination med en miss i inträdesprovet till Soc&Kom fick 23-åriga Louise Lindberg att söka sig till Stockholm och Södertörns hög-skola där hon nu är inne på sitt sista år av journalistikstudier.

Lindberg studerade Film & tv vid Ar-cada i två år men var aldrig helt nöjd. Studier i journalistik intresserade mera så hon beslöt sig för en flytt till Soc&Kom. För säkerhets skull skickade hon ändå in ansökningar till Sverige.

– Jag tror jag bara på måfå sökte journalistutbildningar i Stockholm på studera.nu. Jag hade nog ingen aning om vart jag sökte eller vart jag riktigt skulle hamna när jag väl bör-jade studera.

Tanken var ändå att börja på Soc&Kom men efter att ha hon läst fel bok till inträdesprovet och hamna-de på reservplats till journalistiklinjen blev Sverige igen ett aktuellt alterna-tiv. Dessutom hade hennes pojkvän också fått studieplats vid en skola i Stockholm.

– Så som det ser ut just nu hop-pas jag på att kunna stanna i alla fall för en tid efter mina studier i Sverige. Men man vet ju aldrig vad framtiden bär med sig.

Sverige är perfekt eftersom man kommer bort från Finland men sam-tidigt har kort väg hem till sin familj och vänner berättar Lindberg.

EFTER TRE ÅR AV ekonomistudier vid Åbo Akademi drog Rickard Ram-berg till Lund för att bli arkitekt, nå-got han bestämde sig för att bli redan i lågstadiet.

– Mina studier vid ÅA byggde på att jag läste massor med kurser under höstterminerna medan jag under vå-rarna gjorde inträdesuppgifter till de olika arkitektutbildningarna.

Eftersom det är stenhård konkur-rens om de få platser som finns vid de finska arkitektskolorna satsade Ram-berg på att söka till så många skolor som möjlig och våren 2014 kunde han välja mellan en studieplats i Finland, Sverige och Skottland. Efter att ha snackat med vänner som studerat i Lund och andra arkitekter stod va-let av studieort klart.

Enligt Ramberg är det en fördel att resan mellan Lund och hemsta-den Helsingfors går så snabbt, bara 4,5 timmar från dörr till dörr. Han tänker ändå inte flytta tillbaka i för-sta taget.

– Just nu känner jag att jag vill läsa klart utomlands och sedan jobba någ-ra år och samla erfarenheter före jag söker mig tillbaka till lilla och trygga Finland, säger Ramberg.

Som exilfinländare tar han också vara på chansen att hälsa hem.

– Hälsningar till alla som fortfaran-de prenumererar på Studentbladet vid Åbo Akademi!

UNDER SITT SISTA ÅR på kläd- och kostymformgivningslinjen vid Novia prövade Axel Enqvist på ett halvårs utbytesstudier i Oslo. Nu är han inne på sitt första år av magisterstudier vid Kunsthøgskolen i Oslo med klädsde-sign som specialisering.

– Jag blev helt kär i staden, landet och skolan. Då jag kom tillbaka till Finland på vintern kändes det som om utbytes-perioden kanske hade varit lite för kort så jag sökte in på masters-programmet på skolan i Norge, säger Enqvist.

Inför utbytesprogrammet övervägde han också Sverige och Danmark men valet föll på Norge eftersom landet kän-des mest exotiskt.

– Jag hade aldrig varit I Norge förut, men var ett stort fan av norsk musik, vilket kanske inspirerade valet lite. Jag visste inte så mycket om skolan före jag åkte förutom då det jag hade läst på deras webbsida.

Motsvarande utbildningen i Finland skulle ha varit på Aalto universitetet, men Kunsthøgskolen kändes mer re-levant för Enqvist eftersom han redan kände till arbetsmetoderna och möj-ligheterna där.

Han beskriver studierna i Norge som bra och omfattande och intensiva, åt-minstone i början. Men på frågan om att återvända till Finland efter studi-erna blir han kryptisk.

– Inget är ännu hugget I sten! Vi får återkomma om två år.

TILL SKILLNAD FRÅN DE ANDRA i Studentbladets panel har Sabina Fri-man börjat studera vid ett universitet utomlands utan annat än gymnasie-utbildning i bagaget. Hon är nu inne på sitt fjärde och sista år vid Edinburgh Napier University där hon studerar gra-fisk design.

För Friman var utlandsstudier ett naturligt val eftersom också hennes syster har studerat utomlands. Med en studentexamen från Mattlidens IB-linje var inte heller det engelska språket ett hinder.

– I Finland finns bara ett par skolor som erbjuder studier inom design. I Storbritannien är de hundratals. Jag hade också bekanta i Edinburgh som berättat mycket bra om sina upple-velser här – plus att jag aldrig varit i Skottland förut, vilket gjorde hela gre-jen ganska spännande.

Friman beskriver studierna i Skott-land som intensivare än i Finland. Al-las studier framskrider i samma takt och missar man en kurs måste man vänta ett år på nästa chans. Och hon vet vad hon talar om, i år har hon va-rit utbytesstuderande vid Aalto-uni-versitetet.

– Man kan lugnt säga att det är skill-nad på studierna. I Finland kan stude-randena påverka studiernas innehåll och takt mera än här.

Frimans mål är att jobba i Finland då studierna är avklarade.

Louise Lindberg

Rickard Ramberg

AxelEnqvist

Sabina Friman

32

STBLDebatt

Folkvandringarna kommer tillbaka

STUDERANDE, LÄS KVALITETS-TIDNINGAR FÖRMÅNLIGT!

I SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors Kom i tid och försäkra dig om en plats!

SvenSka L It teraturSäLLSkapetS föredragSSerIe

Ockupation, annektering eller folkets val?

Måndagen den 12 oktober kl. 18.00 Madeleine Hurd: Är du tysk eller är du dansk? Gatans politik i striden över Flensburg/ Flensborg efter första världskrigetChrister Kuvaja: Fosterlandet Finland? Ålänningarna och förhållandet till moderlandet 1900–1917

Måndagen den 16 november kl. 18.00 Anna-Lena Laurén: Ukrainas flytande identiteterKalle Kniivilä: Längtan till Sovjet Måndagen den 14 december kl. 18.00 Jens E. Olesen: Svensk-Pommern mellem Sverige og det Tysk-Romerske rige 1648–1815Klas-Göran Karlsson: Den armeniska frågan. Osmanska rikets upplös-ning och folkmordet 1915

Vi direktsänder föredragen på nätet. Läs mer på www.sls.fi

"JAG HATAR MÅNGKULTURELLA MÄNNISKOR" bloggar Olle-i-månen (inte hans verkliga namn, men vem bryr sig).

En blogg är egentligen en B-logg, där B står for B/S, amerikansk Bull / Shit eller Beklagligt / Struntprat, just vad en riksdagsman inte borde ägna sig åt.

Olle-i-månen har valt en sällsynt dålig tid för sitt utfall nu när folk-vandringen från Syrien till Tyskland tycks börja på allvar. Och det är ingen B/S.

Jag överväger att låna ut mitt 4-rums hus i Sibbo till en flyktingfa-milj. Själv kan jag alltid bo i bastun. Adressen är Nikolsberga 73.

Olle-i-månen är en sällsynt misslyckad riksdagsman i dagens läge. Hans parti kan inte stoppa folkvandringarna och deras många kultu-rer hur man än försöker.

Björn PalménSkribenten har varit redaktör på Stbl, informatör på Strålsäkerhetscentralen och inspektör på Handels och Industriministeriet. Han ger ut tidningen "Hel-singfors Morgonblad" i Runebergs anda.

Vill du se din insändare i Studentbladet? Skicka in din text till chefred@stbl.fi

33

SPORT

Vad ska vi kalla det?

I DEN FÄRSKASTE FIFA-RANKNINGEN i fot-boll ligger det finländska damlaget på 24:e plats, medan vi på herrsidan ligger så lågt nere som på plats nummer 92. För damerna är placeringen den sämsta någonsin, medan herrarna som bäst varit nio placeringar sämre än damerna just nu. Med-an herrlandslaget bommat kval efter kval till både VM och EM, har damerna deltagit i de tre senaste omgångarna av de europeiska mästerskapen och faktiskt spelat helt hyfsat.

Trots det här fann jag mig i somras fundera över ifall ”USA klart för VM-final i fotboll” var en pas-sande rubrik för en artikel om semifinalmatchen i sommarens fotbolls-VM. Tycker månne någon att rubriken är missvisande, alla vet ju att VM spelas först om tre år i Ryssland? För med ”VM” syftar man förstås bara på världsmästerskapen på herr-sidan, medan det i år var damlagen som fick göra upp om världsmästartiteln.

JAG SKÄMS ÖVER min omedvetna tankegång, men vet samtidigt att jag inte är ensam om att tänka så. Ett klick in på Wikipedia visar att det är precis så

här vi talar om sport. Där finns en artikel som heter Finlands fotbollslandslag, som handlar om herrla-get, och en annan som heter Finlands damlandslag

i fotboll. Som om mannen var normen och kvinnan det avvikande, till och med då damerna faktiskt är de som presterar bättre.

Vid närmare eftertanke är det nästan svårt att tro att det här fortfarande är helt vardagligt språk-bruk i vårt medvetna samhälle. Hur kan det vara fullt acceptabelt att kalla det som utövas av det ena könet för idrott och det som utövas av det andra för damidrott? Det handlar bara om termer, men vad vi kallar det har betydelse. Vill vi att damerna någonsin ska kunna ta sig upp till samma proffs-nivå som herrarna får njuta av, måste vi sluta upp med att genom vårt språkbruk sätta damerna i en klass för sig.

MEN MISSFÖRSTÅ MIG INTE, ett konstgjort för-sök att införa också förledet herr- i vår sportvo-kabulär är inte vad jag efterlyser. Istället borde vi göra som en klok chef sade åt mig då jag för första gången skulle skriva för sporten: Vi kallar det bara för fotboll, allt annat är att dumförklara läsarna. De ser ju nog på bilderna och namnen ifall det är frågan om kvinnor eller män.

Och så enkelt är det. Fotboll, ishockey, tennis eller innebandy är vad vi ska kalla det. Sport som sport, oavsett kön eller ranking.

”Jag ska på fotboll för jobbet i kväll … alltså damfotboll”, är en mening som pinsamt många gånger slunkit ur min mun under mina tre somrar som sportjournalist. Varifrån kommer behovet

att precisera att det inte är män som springer runt på plan?

” Hur kan det vara fullt acceptabelt att kalla det som utövas av det ena könet för idrott och det

som utövas av det andra för damidrott?”

text FANNY FRÖMANS bild DENNIS SÖDERHOLM

343434

35

Konsten att lyfta ett svävande tak

Linda Pira besökte Vasa och talade med Studentbladet om förebilder, framtiden och ett försvagat glastak innan hon förgyllde publikens kväll med ett perfekt gig på Brödfabriken.

STRAX EFTER HALV TVÅ STIGER LINDA PIRA från Västerort i Stockholm upp på Brödfabrikens scen. Stämningen är pirrig bland festfolket – blir det här faktiskt så häftigt som hajpen har utlovat? Och kan kvällen ens bli bättre? Västnylands gåva till hiphopen JAG inledde kvällen med att sätta ribban högt, innan Redrama fortsatte med att leverera en förbaskat bra spelning. Hur kan Linda Pira höja ett tak som redan svävar?

Svaret är enkelt: genom att äga scenen. Äga pu-bliken. Genom att servera dansgolvet stenhårda strofer med en passion som inte hittas på många andra ställen. Resultat: det redan svävande taket lyfter ytterligare.

Det står klart att scenen är Grammisvinnaren Linda Piras rätta element.

– För mig är scenen det bästa med att vara artist. Det är där jag kan släppa loss, släppa ut all kraft men också hämta kraft, säger Pira.

Vi träffar Linda Pira innan hennes första Finlands-spelning någonsin. Pira är i Vasa för musikkongres-sen Musik & Talang, och trots att hon är som fisken i vattnet på scenen tycker hon att det alltid flyger lite fjärilar i magen inför ett gig.

– Speciellt då jag kör för första gången någon-stans, som nu. Det känns lite nervigt. Men här kan jag snacka svenska, det är ju tur i alla fall, säger hon med ett leende.

NÄR PIRA UPPTRÄDER FÖR VASAPUBLIKEN den här tråkiga strejkfredagen i september finns det en speciell detalj värd att notera: en spelning i Finland där killrappare värmer upp för en kvinn-lig huvudartist. Det är en sällsynt syn i vårt land, där Sini Sabotage och Kwans Mariko utgör merpar-ten av kvinnorapparna. I Sverige har situationen förbättrats de senaste åren och livet som kvinnlig rappare – och som kvinnlig artist över huvud ta-get – har blivit bättre, tycker Pira.

– Det har jämnat ut sig jättemycket. Det fanns ju tjejrappare på 90-talet också, men de fick inte så mycket utrymme i jämförelse med hur det är nu. Jag har kommit vid rätt tidpunkt, jag känner inte att jag blivit säme behandlad av branschen för att jag är tjej.

Den mansdominerade musikbranschens glas-tak är alltså lättare att krossa nu än tidigare. Åt-minstone i Sverige – situationen är aningen svå-rare i Finland, och för att läget för kvinnor som vill äntra hiphop-scenen här ska bli bättre gäller det att tvinga fram en förändring.

– Det är mycket i mediebilden som måste änd-ras, vem som får plats och så. Jag gjorde till ex-empel en remix på min låt "Knäpper mina fing-rar" med ett gäng tjejrappare och det fick mycket publicitet.

– Varje tjej som försöker breaka isen skapar ringar på vattnet som sprider sig och leder till en föränd-ring. Man måste våga försöka, våga breaka isen.

För att det ska gå är det främst unga tjejer som Pira hoppas vågar ta plats. Hon har ett enkelt råd till aspirerande tjejartister.

– Det låter jätteklyschigt, men ta för er! Låt inte någon trampa er på tårna, om ni vet vad ni vill säga och göra med er musik finns det inget som kan stoppa er.

NÄR HON INTE ÄR ARTIST kopplar Linda Pira av med familjen. Tvillingar och make finns i ku-lisserna, tillsammans med en passion för thaibox-ning. Hon blev gravid med sina söner just då hon slagit igenom och hon tror att det hjälpt henne dit hon är i dag.

– Visst var det tungt att vänta barn just då kar-riären lyfte, men jag tror också det gjorde mig star-kare och gav mig en drivkraft att kämpa. Det hjälp-te också att jag hade bra människor omkring mig.

Det finns en baksida med att vara en populär ar-tist, medger Pira.

– Att vara artist innebär nog mycket jobb och

hårt arbete. Det betyder att jag måste offra mycket tid, tid som annars kunde tillbringas med famil-jen och vänner.

Linda Pira är på alla sätt en äkta rappare. Det är klassiska beats, melodier och textrytmer. Tankarna går till The Roots, till Fugees och till och med Be-astie Boys om man riktigt vill. Och det är just i Fu-gees vi hittar en av källorna till Linda Piras artisteri.

– Jag inspireras väldigt mycket av Lauryn Hill. Skulle jag få samarbeta med vem som helst i hela världen skulle det vara Lauryn Hill. Hon sjunger, hon rappar, hon är en riktig musiker. Hon kör med sitt band och går fullt in i det.

– Det fanns inte så många förebilder för mig då jag växte upp och hon var en jag kunde identifie-ra mig med, känna igen mig i. Jag vill att folk, och speciellt kvinnor, på samma sätt ska kunna känna igen sig i den musik jag skapar.

SINA LÅTAR SKRIVER PIRA DELVIS SJÄLV, men mycket i samarbete med kollegerna på Redline Re-cordings. Till exempel Dani M, som hon gjorde Sush Katt med. Allyawan, som är med på sommarens hitsingel Bish Ja E Baws. Och det var i och med sam-arbetet med Stor på låten Rom & Kush som Sveri-ge fick upp ögonen för henne för tre år sedan. Sin bakgrund har Pira på Frysinstitutet i Stockholm, ett stiftelsegymnasium där Pira gick musiklinjen med andra nutida, svenska storheter som Sebbe Staxx, Lykke Li och Nääk. Det är också hittills den enda utbildning som Pira har på CV:n, och trots att karriären går som på räls hoppas Pira att hon kan skaffa en vidareutbildning i framtiden.

– Jag skulle gärna fortsätta plugga, men just nu är det inte möjligt, jag har inte tid. Min man går en utbildning och då jag ser hans böcker.. Jobbigt, sä-ger Pira och skrattar.

Pira är en människa som sätter upp mål. Just nu är målet att skapa en ny platta.

– Nu vill jag släppa ny musik. Vi har spelat så mycket hela sommaren att det inte funnits tid för studion, men nu ska det bli av.

– Jag ställer upp nya mål hela tiden som ska av-klaras. Sedan tänker jag bara på ett steg i taget, och försöker att inte blicka alltför långt framåt.

Linda Pira har vunnit P3-guld, en Grammis och mycket mer. Med Bish Ja E Baws kastade hon in sig i kampen om fler priser. Och om den kommande plattan fortsätter i samma fotspår som sommarens singel kommer priserna bara att fortsätta regna över rapparen från Västerort.

”Varje tjej som försöker breaka isen skapar

ringar på vattnet som sprider sig och leder till

en förändring. Man måste våga försöka, våga breaka isen.”

text SIMON KARLSSONbild JENNIFER GRANQVIST

36

LUFTEN PÅ DIANASCENEN KÄNNS VARM, fuktig och tjock när man stiger in. Växter har tagit över utrymmet och fem människor ligger utspridda i rummet. Scenografin, som utformas av Emma Hel-le och Mari Paikkari med assistans av Piotr Konar-zewski, är postmodern i sin tappning. Kala väggar med inplastade och odefinierbara saker blandas med plantor, lampor och sladdar vart om vartannat. Vid ett tillfälle mitt i pjäsen öppnar en av skådespelarna plötsligt en vägg bakom mig och trädgården (sce-nen) utvidgas med ytterligare ett rum.

En annan vägg som skickligt rivs ner av skåde-spelarna Sonja Ahlfors, Emil Grudemo El Hayek, Emma Helle, Pauliina Turakka Purhonen och Joan-na Wingren är den fjärde väggen. Blaue Frau har i många år jobbat med att bryta makthierarkier mel-lan skådespelare och publiken. Publiken får i den här föreställningen röra sig omkring i rummet för att få så mycket ut av föreställningen som möjligt.

Tiden i pjäsen existerar inte. Jag som publik vet inte vem dessa människor är, var de är eller när det inträffar. Det är drömmar och minnen som blandas. Själv upplever jag att det är tillståndet av mental och fysisk utmattning, intigheten som ordentlig gråt, en sömnlös natt eller katastrofen som de ta-lar om skapar.

– Vi hade inte planerat att vi skulle hålla på i tio år, utan vi började för att vi ville göra något annor-lunda, sen blev det en till produktion och en till produktion. Medellivslängden på en fri teatergrupp är två år. Jag tycker det är helt fantastiskt att vi har kunnat hålla på i tio år och jag hoppas vi håller på i tio år till, Wingren.

– Har vi verkligen hållit på så länge? Det känns mycket kortare. Jag tycker det känns bra. Med Blaue Frau är ingenting statiskt. Det kan vara utmanan-de. Just nu är vi i en konstig brytningspunkt. Vi har gjort Pop Up Art House och vi blir av med Diana-scenen. Frågan är vart vi ska gå nu, säger Ahlfors.

– Det är kanske just det som är Blaue Frau, att vi alltid omformulerar Blaue Frau, fortsätter Wingren.

– För mig känns det subversivt, för det är jag själv

Medellivslängden för en fri teatergrupp är två år, men hos den feministiska teaterduon Blaue Frau, som firar sitt tioårsjubileum i år, finns det inga tankar på att sluta. Jag träffade Sonja

Ahlfors och Joanna Wingren för att tala om deras nyaste pjäs "Some plants need more light than others, but all need at least a little" och om de tio år som gått.

Ingenting är statisktVILHELMINA

ÖHMAN

ESKO KOIVISTO

TEXT

BILD

som omformar mig. Det är det som är så svårt med att vara skådis, särskilt kvinnlig skådis. Du blir hela tiden satt i roller, vilket leder till att du börjar om-forma dig själv enligt andras blickar. Men i Blaue Frau är det vi som sätter blicken på oss själva. Då handlar det om att själv definiera vem man är och det känns som en otroligt feministisk handling i ett hierarkiskt och patriarkaliskt teaterklimat, sä-ger Ahlfors.

Wingren är inne på samma linje. – Man måste våga kasta bort koncept, även om

de fungerar och folk kommer och tittar.

Hur började pjäsen ni nu jobbar med?– Liisa Pentti, vår koreograf, var vår pedagog på

Teaterhögskolan och vår första produktion vi gjor-de med Blaue Frau gjorde vi med Liisa. Egentligen kom pjäsen från vår egen trötthet. Efter Pop Up Art House var vi väldigt trötta för vi hade producerat så mycket under två år. Så vi tänkte att vad hän-der om vi tänker att allting redan är producerat, allt har hänt, katastrofen har hänt och du är inne i det, vad uppstår då?, frågar sig Wingren.

Ahlfors beskriver arbetet med pjäsen som en pro-test mot den konventionella teaterformen.

– För min del handlade det också om en jätte-stor leda över teatern som konstform. Jag kan bli så led av produktionsmaskineriet. Det här blev ju en föreställning så kanske vi misslyckades med det!

– Ibland i modern teater finns det en skam över att våga ta i saker. Verkligen gå in i det och säga att jag står för det här. Sedan handlar pjäsen om hur samhället ser ut. Det finns så otroligt mycket hat och aggressivitet och man använder så mycket av den energin, säger Wingren.

Ni skapade ju Blaue Frau för att komma loss från det ojämlika teaterfältet. Tycker ni något har för-ändrats på de tio åren som gått?

– Jag känner att vi är väldigt utanför det finlands-svenska teaterfältet. Vi valde ju från början att ta av-stånd från det. Så jag kan inte säga hur arbetsmiljön

på institutionerna är nu jämfört med då jag jobbade där för nästan tio år sedan. Men det jag upplever har ändrat är att det finns en diskussion om femi-nism. När vi började med Sub Frau 2001 fanns det noll diskussion om feminism,säger Wingren.

Hon berättar att det feministiska budskapet gått som en röd tråd genom teatergruppens historia.

– Något vi jobbat mycket med är att försöka bred-da på begreppet teater, det är så smalt idag. Samma sak gör vi med feminismen. Skulle Finland se ut på ett annat sätt så vet jag inte om vi skulle kalla oss en feministisk teatergrupp, för ibland är det en gigantisk last att bära. Vi är oss veterligen den enda feministiska teatergruppen och då har vi valt att stå för det och så får ni läsa våra föreställningar utgående från det. Det är i sin tur ibland svårt för då blir det en diskussion om det här var tillräckligt feministiskt eller inte. Kanske vi slutar kalla våra föreställningar teater, kanske vi slutar kalla oss fe-minister, kanske vi kallar oss normkreativa istället!

Nu tar ju tiden på Dianascenen ut - Vad händer nu?

– När vi fick teaterscenen ville vi absolut ha ett eget utrymme. Vi var trötta på att söka nya sam-manhang. Vi ville bygga upp något och det gjorde vi med Pop Up Art House. Men nu låter jag bort-skämd när jag säger att det är jätteskönt att inte ha ett utrymme! Nu känns det bra att fundera vad vi vill göra för föreställning, hitta ett utrymme som passar den föreställningen istället för andra vägen, säger Wingren.

– Det är också skönt att saker och ting förändras. Att saker och ting blir annorlunda. Nästa år är väl-digt planerat och de två följande åren är löst plane-rade. Vi kommer jobba med koreografen och dan-saren Carl Knif hösten 2016 och på våren kommer vi göra vår elva-års jubileumsföreställning, men den får förbli hemlig ännu, säger Ahlgren.

Some plants need more lights than others, but all need at least a little spelas 20.9, 22.9, 25.9, 26.9 & 28.9 på Dianascenen på Skillnadsgatan 7 i Helsing-fors. Biljetter kan bokas på info@blauefrau.com.

37

FILMSERIEN, FÖR DE SOM INTE VET, handlar om den ovannämnda duons resor genom tiden i en DeL-orean-tidsmaskin. Tillsammans måste de åka bakåt i tiden från 1985, till 1955 för att få Martys föräldrar att bli kära i varandra och sedan åka framåt i tiden, till 2015, för att stoppa Martys son från att begå ödesdigra misstag. Datumet för det senare nämnda äventyret, som sker i film nummer två, är 21 oktober 2015. Till-baka till Framtiden-fantaster har därför väntat på just detta datum för att se om regissören Robert Zemeckis framtidsvision från åttiotalet överensstämmer med hur det verkligen ser ut just denna dag.

Det första antagandet, som redan görs i slutet av första filmen är en klar miss: ”Vart vi är på väg behövs inga vägar”, tjuter Doc med sin raspiga röst medan huvudpersonerna flyger iväg till år 2015 i tidsma-skinsbilen. I filmversionen av detta år går all biltrafik några hundra meter ovanför markytan. ”Flygande bilar” finns redan i verkligheten och man kan köpa en av det amerikanska bolaget Terrafugia för ungefär 250,000 euro. Priset är löjligt och b-kort lär heller inte duga som körtillstånd. Bilarna i Zemeckis ver-sion av 2015 fungerar dessutom på fusionsenergi, vilket fysikern Michio Kaku anser vara en realitet först om trettio år.

FILMSERIENS KÄNDASTE UPPFINNING efter tids-maskinen är Hoverboarden, d.v.s. den svävande ljus-röda skateboarden som Marty svävar omkring på. Svävande saker saknas över lag i vår stadsbild, men Hoverboarden är också den snart en realitet. Det ame-rikanska bolaget Hendo har med hjälp av crowdfun-dingsidan Kickstarter samlat ihop pengar för ska-pandet av en svävande Hendo skateboard. Brädan svävar med hjälp av väldigt kraftiga magneter och fungerar endast ovanför jättelika metallunderlag. Förrän trottoarer görs i koppar eller aluminium lär Hoverborden endast bli en leksak man kan pröva på i dyra skatehallar.

Marty besöker i filmen en ”80s Retro”-restaurang, vilket överensstämmer bra med vår generations be-satthet av gångna trender. Retro är i själva verket så ”in” att det redan passerat åttiotalet för flera år sedan. Filmen får dock minuspoäng då Marty i restaurangen beställer en Pepsi Cola, då ingen i världshistorien nå-gonsin haft Pepsi som sitt första läskalternativ.

I klädesväg missar Zemeckis på dubbelslips, kläder

som torkar automatiskt, kläder som ändrar storlek efter bärare samt solglasögon som täcker halva an-siktet. Nikeskor som spänner sig själv, likt de Marty får av Doc i filmen, har klädesbolaget lovat lansera filmen till ära. Poäng får Zemeckis också för löjliga och anstötliga kepsar. Likaså för äldre herrar i röda skor och byxor.

NÅGRA PINSAMMA MIS-SAR ZEMECKIS GJORT uppenbarar sig i en tid-ning Doc använder för att se hur tidslinjen de försöker påverka ändras; tidningen avslöjar exempel-vis att Diana av Wales blivit drottning. Detta uppfylls onekli-gen inte på grund av nittiotalstrage-dier ingen kunnat förutspå. Dessutom är drottning Elizabeth II sedan september den monark som suttit längst vid makten i Storbritannien.

Tidningen avslöjar också att USA:s president år 2015 är en ”hon”, d.v.s. spekulerbart en kvinna. Detta är inte helt långsökt då Hilary Clinton ändå är en av de mer framträdande kandidaterna i nästa års presidentval. Detta är inget, i jämförelse med den mest tragiska missen i tidningen, vilket är pap-perstidningen själv, som påstår sig ha 3 miljarder prenumeranter.

Zemeckis gissningar var till stor del felaktiga, men i jämförelse med andra filmer som försökt förutspå vår nära framtid, så har Zemeckis i alla fall varit opti-mistisk. På åttiotalet var det ganska populärt att anta världen skulle bli en dyster, dystopisk värld, där robo-tar slaktar överlevande människor (Terminator), där omnipotenta tv-kanaler uppmanar mord på civilbe-folkning (The Running Man) eller där detektiver ja-gar psykopatiska androider (Blade Runner). Zemeck-is hade rätt med att anta att världen inte skulle bli så hemsk.

“Great Scott!” Tillbaka till Framtiden (Back to the Future, 1985) har trettioårskalas i december! Den ikoniska filmtrilogin om tonåringen Marty McFlys (Michael J. Fox) och hans excentriska

uppfinnarpolare Emmet ”Doc” Browns (Christopher Lloyd) tidsäventyr har inte bara jubileum i år, utan 2015 har även stor betydelse i filmerna.

Tillbaka till 21 oktober

text TOM SAXMAN

”Marty besöker i filmen en ”80s Retro”-restaur-

ang, vilket överens-stämmer bra med vår

generations besatthet av gångna trender.

3838

Dal med röda linser och blomkål

FIA DOEPEL

4dl röda linser500g passerade tomater1-2 stora morötter1 medelstort blomkålshuvud3 schalottenlökar eller 1 vanlig gul lök3-5 klyftor vitlökEn kvist rosmarin1-2 tsk torkade chiliflingor eller mer Ca 1msk spiskumminCa 1msk malen kardemummaHimalayasaltEn skvätt ekologisk olivolja

1. Tvätta blomkålen och bryt i mindre bitar. Hacka lök, vitlök samt morötterna. Grovhacka rosmarinen.2. Ringla olivolja i en tjockbottnad kastrull. Lägg den hackade löken och hälften av kryd-dorna i kastrullen och fräs några minuter. Häll sedan i morötterna och fräs ytterligare någon minut. 3. Häll i de röda linserna. Rör om så att allt blandas väl. Häll på 6-7 dl vatten och salta. Lägg på locket och sänk värmen, låt puttra i ca 15 min eller tills vattnet har avdunstat. Häll på

mera vatten om linserna fortfarande känns för hårda. 4. När linserna börjar bli klara, häll på de pas-serade tomaterna och smaka av med salt. Låt puttra under lock i några minuter till tills lin-serna är mjuka.5. Klart! Servera mer ris, quinoa eller som det är med lite naanbröd.

Tips! Koka upp en ordentlig mängd och frys in, så har du mat för stressiga dagart.ex. fisk eller varför inte speltgryn?

TEXT & BILD

39

Sista ansökningsdagär den 1 november

söker ny redaktionStudentbladet

Studentbladet söker nu en CHEFREDAKTÖR,

en REDAKTIONSSEKRETERARE och en GRAFIKER för året 2016.

Chefredaktören leder det redaktionella arbetet Redaktionssekreteraren producerar och redigerar innehåll

Grafikern ansvarar för Studentbladets visuella profil

Skicka in din fritt formulerade ansökan med CV och eventuella arbetsprover till generalsekreterare

Kasper Sundström på adress kansli@stbl.fi senast den 10 november 2014. Generalsekreteraren svarar

även på frågor om ansökan per e-post eller per telefon på 045-875 97 57.

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi

3.-4.11.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER

REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning. Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande. I november ska det igen valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska forsvara studenternas intressen pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. Kandidatuppstallningen pagar till 15.10.2015. Mera information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Medicinska fakulteten Enni Kaltiainen - oav@lks.fi

Farmaceutiska fakulteten Perttu Hietanen - perttu.hietanen@helsinki.fi

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi

Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi

Veterinärmedicinska fakultetenCrista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Statsvetenskapliga fakulteten Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi

Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

Teologiska fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi

Beteendevetenskapliga fakulteten Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi

Humanistiska fakulteten Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi

Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Juridiska fakulteten Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi