STBL 01/2012

StudentbladetNr 1/2012Sedan 1911FEB

Svenska studiefonden lediganslår

STIPENDIERAnsökningstid 1-29.2.2012

Svenska studiefonden beviljar stipendier åt heltidsstuderande vid högskolor och universitet.

Sökanden ska vara • finsk medborgare eller fast bosatt i Finland• heltidsstuderande vid högskola eller universitet med svenska som moders-mål eller studiespråk

Stipendier beviljas främst för• utbytesstudier och utlandspraktik som tillgodoräknas i slutexamen vid högskola eller universitet i Finland. Utlandsvistelsen ska vara minst två måna-der lång.

Stipendier kan också beviljas för• heltidsstudier vid högskola eller universitet utomlands om motsvarande utbildning inte erbjuds på svenska i Finland• studierelaterade kostnader för heltidsstudier i Finland

Stipendier beviljas för andra, tredje och fjärde studieåret. Endast i särskilt motiverade fall kan stipendier beviljas för femte studieåret.

Närmare information finns på www.studiefonden.fi. Ansökan görs elektro-niskt på Studiefondens webbplats.

Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stif-telse för studieunderstöd.

Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd

HELSINGFORSSTADSTEATER

februari tjugohundratolv • studentbladet • 03

tolerans får inte bli censur

det är alltid bäst att tala om saker, det lärde jag mig redan som barn. Jag

vill inte försvara alla åsikter – bara rätten att få uttrycka dem.

I D a H e n r I k S S o nC H E F r E d a k t ö r

ÅsiktsFRiHEtEn HaR PÅ sistonE fått ge vika för ett krav på emotionell konsensus i den offentliga debat-ten. att tolerera något har blivit mer och mer syno-nymt med att tycka om det. de som kritiserar stämp-las automatiskt som intoleranta.

ta till exempel den pågående värdedebatten i sam-band med presidentvalet. Medierna har inte lyckats vara särskilt opartiska. Vi har varit snabba att kate-gorisera åsikter och kapat av debatter före de ens fått grogrund. det är så lätt att förenkla – motsättningar-na mellan mjuka och hårda, liberala och konservativa värden framhävs.

Om man inte offentligt får vara av annan åsikt än majoriteten, döljs till exempel rasismen och blir ännu svårare att hantera. Smygrasism är minst lika farlig som den som fl orerar fritt. ifall vi vill ha ett mer tole-rant samhälle måste vi själva kunna tolerera att alla inte tycker som vi. Så länge vi dömer och gömmer kommer de avvikande åsikterna bara att rotas djupare.

det betyder inte att jag skulle försvara alla åsikter – bara rätten till att uttrycka dem.

JaG HaR LEvt i övER tre decennier. Man kunde tänka sig att det går att lära sig helt okej med saker på lite över 30 år. Och visst, det gör det. Men att lära sig saker är inte det samma som att vara varken vuxen, mogen eller tråkig. Och man behöver aldrig bli nån av dessa om man spelar sina kort rätt.

Under mina trettio år har jag lärt mig att räkningar ska betalas i tid, det är farligt att röka, man ska äta broccoli och ha mössa på vintern. Ja, allt detta har jag lärt mig och det är däri hemligheten ligger. Bara man lär sig saker först får man bryta mot dem senare, man får göra som man vill och tycker bara man vet hur saker och ting ligger till. Ibland glömmer jag till exempel förfallodagar. Jag tar en cigarett nån gång när jag känner för det. Broccoli äter jag bara om

någon serverar det och mössa använder jag främst när jag har en bad hair day.

För vet ni vad? Livet blir så himla mycket roligare om man skiter lite i normerna och gör som man själv tycker. Vad är roligare än att ta en spontan eftermiddagsfylla en lördag eller att strunta i gymmet och äta en fet pizza istället? Man måste ju leva också.

Ett par nya skor veckan före lönedag kan göra mig mer lycklig än gott och dyrt kaff e varje dag. Jag hävdar att man visst kan bli lycklig av saker. Och att leva på bara popcorn de sista dagarna tills lönen eller studiestödet dyker upp på kontot är ju bara lite charmigt, jag menar, det var ju faktiskt det Madonna gjorde när hon fl yttade till New York för att bli upptäckt.

Nu menar jag naturligtvis inte att ni

ska dra dagsfyllor hela tiden och köpa skor för alla era pengar, men det förstår ni säkert - smarta människor som ni är. Det jag menar är att vi måste sluta vara så himla allvarliga hela tiden och sluta döma varandra. Släpp loss, var lite snäll mot dig själv och kom ihåg att leva. Det är ser ni faktiskt så att det är just det här som är det där omtalade livet. Och livet är faktiskt ganska så himla kul.

Skribenten var redaktionssekreterare på Stbl 2011 och är numera webbredaktör på Radio X3M.FW:

Man måste ju leva också

C a t a r i i N a S a L O

00:01STUDENTBLADET • FEBRUARI 2012

Ledare

klart vi inte ska uppmuntra till ärekränkning eller hets mot folkgrupp. klart vi ska respektera allas rät-tigheter. Men vi kan inte skyffl a undan allt som inte är salongsanpassat.

När de ”fula” åsikterna inte beaktas, fl yttas debat-ten snabbt till nätet. där riskerar den att bli anonym och då sjunker nivån garanterat lika snabbt som Leh-mann Brothers börskurs.

i och med fj olårets riksdagsval och nu president-valet har jag ändå tyckt mig antyda också en glädjan-de utveckling i debattklimatet. En återpolitisering av värden, kan man kanske kalla det. allt fl er engagerar sig, det gamla höger-vänstersystemet håller på att ra-seras och ungdomarna verkar ha återfunnit en tro på att kunna påverka.

Jag vill att Studentbladet ska kunna erbjuda en plattform för öppen och fördomsfri debatt.

Pärm OCH sid 6-7, 14-17: Teemu Ullgrén • Inga skolelever skadades vid fotograferingen.

Nordens äldsta Studenttidning • Årgång 101REdaktionEn Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • REdaktöRER i ÅBo Benjamin Knopman, [email protected], Fanny malmberg, [email protected] • REdaktöR i HFoRs Edit Lindblad, [email protected] • annonsFöRsÄLJninG Oy Nordinfo Ab / mats Almqvist, 040 548 5316, [email protected] • annonsMatERiaL [email protected]. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • kansLi, adREssÄndRinGaR, PREnUMERationER 045-8759759, [email protected] • UtGivaRE svenska studerandes intresseförening (ssi) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • GEnERaLsEkREtERaRE Jenny skoglund, 045-8759759, [email protected] • oRdFöRandE staffan Björkell, 040 773 3979, [email protected] • styRELsE staffan Björkell, Peter sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, danica Vihinen, Henri Lohilahti, richard sundman, Hannes Wallin, sofia Julin, [email protected] • tRy-ckERi KsF medias tryckeri, Vanda • UtGivninG 2012 studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAs, sHs, AsK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUs och AUs. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Up-plaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

cHEFREdaktöR & ansvaRiG UtGivaRE ida Henriksson050 563 4790, [email protected]

REdaktionssEkREtERaRE Heidi Haapanen050 501 7331, [email protected]

GRaFisk FoRMGivaRE Jan rosströ[email protected]

1

2

3


JEnny skoGLUndGeneralsekreterare SSI

En liten Pampes som förirrat sig till huvudstaden för att läsa statsvetenskap. Älskar att organisera, diskutera livet med åldringar och att sova. Beskriver min musiksmak som schitzofren för att den är så varierande. Är dålig på att rita och vattna blommor.Första gången jag rökte var jag fem år. Det var inte en särskilt trevlig upplevelse så det var också sista gången.Jag vill få färdigt min kandidatavhandling. Det går sådär.

staFFan BJöRkELL Ordförande SSI

Öbo i exil som studerar på Soc & kom och har en passion för ”triviakunskap”. Gillar vinyl-skivor, bra miljöjournalistik och resor. Försöker utforska kontinenterna i alfabetisk ordning men är fortfarande kvar på A. Förstår inte tyngdlagen och är rädd för att himlen ska falla ner över våra huvuden. Första gången jag körde bil var jag ett år gammal, det gick inte så bra. Jag vill att alla studerande ska ha roligt, festa, umgås och diskutera. Diskussioner för saker och ting framåt och utvecklar oss som människor.

tEEMU ULLGRén Fotograf

Vegetarian och skåphippie från de skogsbeklädda höjdernas Karelen som längtar till Heinrich Harrers landskap och Berghäll men bor i Kronohagen. Gillar böcker, Frasier, öl, klättring, avokado. Genomgår den femte stilistiska krisen under sin tidiga vuxenhet. Har bott på 30 olika adresser.Första gången jag förstod att jag inte har street cred var jag 12.Jag vill lära mig rida.

Våra medarbetare i februari

de

FEBSTUDENTBLADET • FEBRUARI 2012

Start

1

2

3

Människanvi •Finländare fimpar flitigt 10 • va? Dekadent statistik 12 • Schools Out - Krista Siegfrieds 14 • Tjärlek 14

SamhälletnU •Libanon – Landet i stormens öga 21 • Organiserat kaos 22 • Vad hände sen – två år av ny universitetslag 24 • Arcada+Novia 26 • Vad är SSI, går det att äta? • Estenomerna får stanna i Vasa • Den olyckliga ekonomin • öH? Drömmar som blev tomatkross

LivetGÅ • Sell your soul to the game • Mer än reklam på väggen • Ät Krashtest Rune-berg • GöR Piloxing WTF? • sE I sjunde Himlen • Månadens klassiker • Tänk Marilyn Monroe, inte Keira Knightley • Spåra in på kultur

ida HEnRiksson, cHEFREdaktöRStuderar: Journalistik, lifvetBerghällsbrud som gillar hundar, politisk historia, allt som är ljusrött och Chand-

ler från Friends. Förstår inte pengarnas värde och är lite rädd för mörker. Första gången jag var chefredaktör var jag tie år gammal. Pandatidningen, som jag även var med och grundade, såldes för fem mark i Mårtensbro lågstadiums korridorer. Vi skänkte alla intäkter till WWF.Jag vill att folk ska skratta och klä sig i vitt på min begravning, dricka sig fulla på skumpa, sjunga ka-raoke och minnas ett hur coolt liv jag levde.

HEidi HaaPanEn, REdaktionssEkREtERaREStuderar: socialpsykologi och medie-kommunikation

Hemma från Esbo och studerar på Soc & kom i Hel-singfors. Gillar hard rock/metallmusik, springer ef-ter tennisbollar och nya upplevelser. Älskar ost. Har ”ibland” problem med att hållas vaken. Första gången när jag dök var vattnet +8 grader “varmt”. Jag vill att vattnet nästa gång är varmare & klarare OCH att det finns fler fiskar att se än EN flundra.

Jan RosstRöM, GRaFikERStuderar: grafisk formgivning på Lahden muotoiluinstituutti.Gillar symmetri och asymmetri. Är lite

långsam ibland. Har ett rätt välutvecklat sinne för riktigt låga skämt.Första gången jag vandrade ensam i Lappland insåg jag bl.a. att jag har tinnitus. Jag vill att flygplan gick på onda tankar och solen-ergi och att utsläppen bestod av äppelblom.

du

Möt

mån

aden

s stu

dent

.

dE

t Ä

R E

n v

ÄR

Lds

va

n o

ch m

otiv

erad

kri

sta

sim

berg

jag

träf

far p

å Ca

fé Ja

va i

cent

rum

av H

elsi

ngfo

rs. S

imbe

rg, k

andi

dat i

stat

skun

skap

fr

ån S

vens

ka s

ocia

l- o

ch k

omm

unal

högs

kola

n, ä

r ny

tills

att m

edar

-be

tare

för E

urop

apar

lam

enta

riker

car

l h

aglu

nd

. Fas

tän

hon

bara

hu

nnit

jobb

a i e

n oc

h en

hal

v da

g är

hen

nes i

ver l

ättlä

st.

Sim

berg

, so

m i

sitt

nya

jobb

är

stat

ione

rad

på S

vens

ka f

olkp

ar-

tiets

kan

sli,

har

tidig

are

både

jobb

at p

å sf

p:s

ungd

omso

rgan

isat

ion

Sven

sk U

ngdo

m o

ch g

jort

sin

prak

tik i

Brys

sel v

id H

aglu

nds s

tab.

- Ja

g kä

nner

mån

ga a

v m

änni

skor

na p

å ka

nslie

t sed

an ti

diga

re, s

å ja

g är

väl

digt

gla

d öv

er a

tt v

ara

tillb

aka

och

inte

kas

tas i

n i n

ågot

all-

dele

s obe

kant

. Fas

tän

det i

nte

gått

lång

tid

mär

ker j

ag a

tt ja

g ko

mm

it br

a ig

ång

och

idel

igen

blir

var

mar

e i k

läde

rna.

Cal

le ä

r en

aktiv

och

dr

iftig

par

lam

enta

riker

, så

det ä

r stä

ndig

t mån

ga b

olla

r i lu

ften

, sä-

ger S

imbe

rg.

Sim

berg

kom

mer

i si

tt a

rbet

e at

t hå

lla fo

kuse

t på

Hag

lund

s sy

n-lig

het i

Fin

land

, vilk

et lå

ngt o

mfa

ttar

han

s ka

lend

er. H

on s

ka o

ckså

hå

lla si

g aj

our m

ed v

ad so

m p

ågår

i Fin

land

; kas

ta fr

am e

gna i

déer

om

pe

rson

er H

aglu

nd b

orde

träf

fa o

ch v

ilka

aktu

ella

hän

dels

er d

et lö

nar

sig

för h

onom

att

upp

mär

ksam

ma.

I fe

brua

ri ko

mm

er e

xem

pelv

is e

tt

desi

gnev

enem

ang

att o

rdna

s.-

Calle

s vä

ljare

finn

s ju

här

i Fi

nlan

d, s

å de

t är

väl

digt

vik

tigt

att

Simbe

rg Sim

mar

i Strid

Strö

m- d

et v

ar lä

tt a

tt ta

cka

ja n

är C

alle

ring

de, s

äger

Kris

ta s

imbe

rg,

ny m

edar

beta

re fö

r mep

pen

Carl

Hag

lund

. st

uden

tbla

det t

og e

tt s

nack

med

hen

ne e

fter

de

förs

ta d

agar

na m

ed

det n

ya jo

bbet

. är h

on s

vens

kfinl

ands

nya

pol

itisk

a st

järn

skot

t?

Te

xT

Sa

ra

HE

Nr

ikS

SO

NF

oT

o t

EE

Mu

uL

LG

ré

N

hålla

kol

l på

vilk

a fr

ågor

som

upp

tar d

eras

intr

esse

, det

är s

ådan

t jag

sk

a re

ager

a på

. Jag

ans

vara

r för

att

hål

la k

onta

kten

till

part

iet,

riks

-da

gsle

dam

öter

na o

ch v

älja

rna.

Det

är

myc

ket d

etal

jer

att h

ålla

red

a på

sam

tidig

t, m

an m

åste

ha

en h

eltä

ckan

de ö

verb

lick

av e

n lä

ngre

tid

sper

iod,

förk

lara

r hon

. H

aglu

nd s

äger

att

han

kän

de ti

ll Si

mbe

rgs

sköt

sam

het o

ch s

inne

fö

r ord

ning

från

sam

arbe

tet i

Bry

ssel

, och

där

för v

alde

han

hen

ne.

- Ja

g va

r ute

eft

er e

n pe

rson

som

snab

bt k

omm

er in

i jo

bbet

. Kris

-ta

s ba

kgru

nd in

om S

U o

ch E

urop

ean

Yout

h Pa

rliam

ent

ger

henn

e m

ånga

plu

s i m

argi

nale

n. H

on h

ar b

ra n

ätve

rk, f

örm

åga

att p

riorit

era

rätt

och

god

pol

itisk

insi

kt –

hon

kom

mer

att

fylla

sin

före

gång

ares

sk

or m

ycke

t väl

, säg

er h

an.

Si

mbe

rg se

r fra

m e

mot

åre

t som

Hag

lund

s med

arbe

tare

, men

har

in

ga u

ttän

kta

fram

tidsp

lane

r.-

Jag

jobb

ar m

ed d

e här

upp

gift

erna

i år o

ch se

r då t

iden

är in

ne v

art

jag

vill

söka

mig

vid

are.

Någ

ra am

bitio

ner a

tt b

li po

litik

er h

ar ja

g in

te.

Det

kun

de v

ara

intr

essa

nt a

tt p

rova

på

dyna

mik

en in

om d

et p

rivat

a,

efte

rsom

jag

hitt

ills

jobb

at in

om o

ffent

liga

sekt

orn

och

förv

altn

ing-

en, f

unde

rar S

imbe

rg m

ed si

na le

dars

kaps

stud

ier i

bak

ficka

n.-

Men

det

åte

rstå

r att

se!

Tid: Fredagen den 3 februari, kl. 19 Plats: Motellet, Annegatan 10, Helsingfors (nedre våningen)

i S B J ö r N E N S Ä G E r :

Välkommen på Studenbladets Lanseringsfest!

D r e S S c o D e : B E C O O L

Vi här på redaktionen vill träffa dej. Kom och prisa eller kritisera på första

numret av tidningen, drick lite bubbel och slå klackarna i taket!

De 50 första får

en goodie-bag!

Vin & skumpa 10€/flaskan

fram till mid-natt!

MÄnniSKanPå s

tran

den

(Kol

på

papp

er)

Han

na s

eppä

nens

uts

tälln

ing

Spår

på

Åbo

Kon

stm

useu

m 3

.2.–

25.

3.20

12

010 • studentbladet • februari tjugohundratolv

ViSmoke gets in your eyes.

Fin

LÄn

da

Rn

a

FiM

PaR

FLi

tiG

tVi är nära att uppnå hälsokunskapslärarnas

våta dröm: rökandet bland ungdomar har minskat på riktigt! Och det finns bevis på det. Visst, många röker fortfarande, tycker att det är coolt och har sitt nikotinberoende. men en klar trend är att tobak inte längre intresse-

rar. är det hälsan, utseendet eller miljön som påverkar?

T e x T E d i t L i N d B L a d

EnLiGt institUtEt FöR HÄLsa och välfärd röker en femtedel av alla 12–18-åriga unga dagligen. det är en klar minskning från tio år tillbaka. Har vi blivit mer hälsomedvetna eller är det Våga–kampanjerna som fått oss att lömskt glo på alla som köper ett paket cigg i kön före oss?

Enligt hanna ollila, tobaksforskare på institutet för hälsa och välfärd, är det viktigt att komma ihåg att de flesta unga är rökfria och fortsätter vara det även som vuxna. Men varför har tobaksrökningen minskat? Har vi blivit mer hälsomedvetna eller har staten lyck-ats med utfrysningen av rökare på bussar, barer och restauranger?

unga som börjar röka är ofta påverkade av sin um-gängeskrets. elin ramfalk, generalsekreterare för organisationen a non smoking generation i Sverige, anser att förebilder och föräldrar samt tillgänglighe-ten och priset på tobaksprodukter påverkar ifall man börjar röka eller inte.

– Majoritetsmissförståndet är också ett skäl som ökar antalet rökare. Man tror att alla andra tycker att det är coolt att röka eller att man själv förväntas att röka fast det egentligen knappt är någon som tycker så.

det fanns en tid då cigaretter fanns överallt: i re-klam, på filmduken och i fickan på en sjuåring som gick till kiosken för att köpa cigaretter till de äldre i fa-miljen. På 60-talet var det inte en konstighet att sitta i den lilla familjebilen med barnen i baksätet och ked-jerökande föräldrar i framsätet. Men attityderna för-ändras.

– Vi förhåller oss till rökning på ett annat sätt nuför-tiden och det har troligtvis också smittat av sig till de unga, säger Ollila.

Enligt henne är de största faktorerna som bidrar till att man slutar röka sociala och miljörelaterade. det som främst motiverar är bekymmer över pengar, be-roende och hälsoeffekter. Också svårigheter med att dölja sitt rökande för vuxna och rädslan för att bli en gulfingrad nikotinist för evigt får rökare att fimpa sin tobak för gott.

– tjejerna är mest oroliga över estetiska problem, som lukten på kläder och hår. killarna tänker däre-mot på hur rökning påverkar sportprestationer.

den nya tobakslagen, som väckt förbryllning bland vissa, tycker både ramfalk och Ollila är en bra grej.

– det finns vetenskapliga bevis på att den stöttar dem som vill sluta och minskar på antalet tobaksde-butanter. Flera länder har gått in för det här redan före Finland, bland annat Norge och island, säger ram-falk.

Enligt Ollila blir tröskeln för att köpa cigaretter hö-gre om man inte lär sig varumärken lika automatiskt som tidigare. En väsentlig förändring blir det också för tobaksindustrin.

– Hittills har tobaksprodukterna varit väldigt syn-liga för barn och unga, ofta på den bästa platsen bred-vid godishyllan. det har varit viktig synlighet för in-dustrin när egentlig reklam är förbjuden.

Något som möjligtvis också påverkar är att vi unga blivit allt mer miljömedvetna. tobaksplantagerna är som känt inte de mest etiska och ekologiska platserna i världen. arbetsförhållandena är ofta usla, samtidigt som den naturliga växtligheten avverkas för att upp-rätthålla en monoproduktion som sällan tjänar dem som jobbar där.

kan en människa som roskisdyker och går i halmtoff-lor kalla sig miljövän ifall hon kedjeröker?

– Ja, rökning gör ingen till en dålig människa och det är ju helheten som räknas. Men det är verkligen fjantigt att frivilligt andas in nästan 200 olika giftiga ämnen, säger marika karulinna, studentassistent på mil-jösajten Vihreä Polku vid turun ammattikorkeakoulu.

karulinna har ingen positiv attityd till tobak. rök-ning är på alla sätt oekologiskt, tobak odlas bland an-nat på matväxters bekostnad. den cigg man tar ur pa-ketet har genomgått en lång, miljöplågande process. det behövs både gödsling och insektgifter, vilket är skadligt för människorna, miljön och vattendragen. Nikotinet i tobaksväxten är inte heller någon hälsome-dicin för arbetarna. Och så ska ju produkterna trans-porteras runt hela världen.

tobaksplantan måste torkas med ved, vilket kräver att en stor mäng skog - både regnskog och vanlig skog - huggs ner. tobaksproduktionens andel av skogs-förstörelse i utvecklingsländer är allt från 5 till 25 %.

Högstadiepoj-karnas rök-ning har mins-kat från 25 % till 17 % sedan tio år tillbaka.


TOBAKsGALLUPEN1. Luktar/ doftar tobak?2. Skulle du dejta en rökare/snusare?3. Vad tycker du om den nya tobakslagen?

Enligt Världsbanken har utvecklingsländernas skogs-områden avverkats helt inom 60 år ifall det fortsätter på samma vis.

Men ekologisk tobak, då? Nuförtiden är allt från vin till kläder ekostämplat. Men enligt karulinna kan eko-logisk tobak inte existera i en bredare bemärkelse.

– i ett litet lokalt sammanhang skulle det kunna fungera, men redan tobaksodlingen i sig självt är eko-logiskt ohållbar. tobaksplantagen tar åt sig naturre-surser som egentligen borde användas för att odla mat istället för en produkt som gör naturen och männis-kan illa.

Av högstadie-fl ickorna röker bara 14% jäm-fört med 22 % för tio år sen.

TErEsE VON KNOrriNG, 19HELsiNGFOrs1. Jag tycker inte att tobaksröken i sig luktar, det som fastnar i kläderna är värst.2. Ja.3. Jag tror inte att den nya lagen kommer att påverka rökare.

ALEXANdrA GrANBErG, 19PArGAs1. Luktar.2. Det skulle inte vara ett hinder, så jo.3. Bra, det är inte mer så lättillgängligt när det inte är det första man ser då man ska betala.

LiNNEA dE LA CHAPELLE, 23HELsiNGFOrs1. Inte då man röker, men efteråt i kläder och hår.2. Ja.3. Jag tror inte att lagen kommer att påverka så hemskt mycket, om man vill ha tobak så köper man nog i alla fall.

ANNA NYGÅrd, 19VAsA1. Luktar.2. Jo, det skulle jag.3. Nu går det inte mer att köpa tobak lika lätt som tuggummi, så det kan nog påverka tobaksva-norna.

LiNN HiELm, 19HELsiNGFOrs1. Luktar.2. Jag har dejtat bådadera, men om jag skulle få välja så skulle jag ta nikotinfritt.3. Bra, eftersom yngre rökare kommer att ha det svårare då de skaff ar cigaretter. Det blir svårare att lära sig olika märken.

VÄRLDENS STÖRSTA RESEBYRÅ FÖR UNGA OCH STUDERANDE STA TRAVEL NU I FINLAND!

SEHITTA FRISCO TO LA ADVENTURE, 7 NÄTTER € 799UPPLEV BEST OF THE WEST, 14 NÄTTER € 1.299 FACE TO FACE WITH THE WORLDNJUT COAST TO COAST ROAD TRIP, 22 NÄTTER € 1.799

JORDEN RUNT ÄVENTYRSRESOR BILLIGA FLYG BOENDE VOLONTÄRRESOR HYRBIL

0200-18300WWW.STATRAVEL.FIEriksgatan 5, Helsingfors


25% 12,5% 12,5%50%

Såhär drack du i januari.

a N t a L E t O N y k t r a V E C k O r

a N t a L E t O N y k t r a S t u d E N t E r

1

2

3

4

”En för stor alkoholkonsum-tion suddar ut människans kapacitet att handla klokt”

”darrafria veckoslut är helt bäst!”

”Bisse smakar för kiva.”

”Har haft tipaton förr. det är ganska lame.”

studentbladet gjorde en undersökning om den vita månaden och frågad e hur många veckor som faktiskt vita. snön räknas ej.

Källa: Studentbladets statistikbyrå.

Felmarginal: 100 procentenheter i vardera riktning.

Va?Lögn, stor lögn, statistik.


ZIPERALL, ORIGINALET FRÅN BIGBROTHER, ERBJUDER DET SNYGGASTE PLAGGET TILL ALLA BLIVANDE STUDENTER!

GRATTIS

www.ziperall.com

facebook.com/ziperall

STUDENTER 2012!

ANVÄND RABATTKOD STUDENT2012 INNAN 29 FEBRUARI SÅ BJUDER VI PÅ FRAKTEN (VÄRDE 14,9 €).

Kandidanden SnellmanDen som begynt tentera till Kandidat Examen,

Är mörk och kall mot världen, som spader kung mot damen;En Sådan man är icke för god att komma nära,Han håller munnen färdig att skrika och svära.

Han sitter ej, han står ej, han går ej som en annan,Han rynkar ögonbrynen med håret ner i pannan.

Han vet ej av om solen står väster eller öster,Han tänker blott på röster, på röster, röster, röster;

Men icke så´na röster som sjungas eller klingas,Men sådana allenast, som ur Dekanus tvingas.

Herr Kandidaten SnellmanDen som engång presterat för kandidatexamen

Den bryr ej mer sin hjärna med böcker och tentamen.En sådan man är icke för god att få läsa,

Han håller munnen färdig att ropa till och snäsa.Han bryr sig ej om lärdom som talas eller skriftas,

Han tänker blott på giftas, på giftas, giftas – giftas.Dock vågar jag åt honom en liten bok nu skicka.

Få se om jag får ovett för det ej var en flicka.

Text: J. L. Runeberg

Grattis Runeberg på 208-årsdagen, den 5 februari!

Missa inte årets tårt-

test på sidan 34.


schoolsout!

!


schools out!

schools out!schoolsout!

schoolsout!

schoolsout!schools

out!studentbladet träffar Krista

siegfrids som för tillfället springer

mellan studion för att spela in daisy

Jack’s låtar och inspelningarna av

teveprogrammet The Voice of Fin-

land. dessutom demosjunger hon

för andra artister. Farten är hög och

bland de första kommentarerna

svär hon över sina svarta läderbyx-

or som gått sönder.– så här är det när man hela tiden

är på väg, konstaterar Krista.

Text: Heidi Haapanen

Foto: Teemu Ullgrén


det är en glad och energisk krista som anländer till in-tervjun på res-taurang Bakers i Helsingfors. Hon är på slutrakan av sina lärarstu-dier på Peffan och gradun var klar redan innan

hon fick rollen i Play Me-musikalen

på Svenska teatern. det var just på grund av

musikalen hon för 3 år sedan flyttade till Helsingfors. krista är hemma från kaskö och tycker att det är ett sevärt ställe i synnerhet under sommaren, då naturen är som vackrast. Ändå tror hon sig inte återvända dit, utan riktar snarare blicken ut mot den stora världen.

Några första årets kurser och praktiken har hon fort-farande kvar i sina studier. Och visst blev hon varnad för att inte lämna de obligatoriska och jobbiga kurser-na hängande.

– det bara blev så då jag erbjöds en chans att jobba med musik, det är ju det jag brinner för. Normalt lyder nog regeln: det jag påbörjar, slutför jag också.

under hösten har hon ändå lyckats skramla ihop några studiepoäng för kurser som har gått att läsa på distans.

d en 26-åriga sångerskan känner sig ”nästan vuxen”. Vuxen eftersom hon vill jobba hårt för det hon vill uppnå, men bara nästan ef-tersom hon inte alltid skulle villa bära allt

ansvar som kommer med vuxenheten. att jobba med musik har varit hennes dröm ända sen hon var en liten flicka, men hon började studera på Pedagodiska fakul-teten i Vasa eftersom hon alltid gillat att undervisa, till exempel i dans, och för att folk sade att man nog be-höver ett riktigt jobb.

Med själva studierna har hon trivats jättebra, och under de mer aktiva studieåren var det alltid mycket fest och party på Ollis som gällde.

i gymnasiet hade hon en toppenlärare i tyska, vilket ledde till att hon skrev tyskan i studentskrivningar-na. Men kirstas ”all time” favoritlärare har hon haft på Pedagogiska fakulteten, nämligen marita eklund och jan-erik romar som är lektorer i gymnastikens pedagogik. Gymnastik och musik har varit favoritäm-nen redan när krista var yngre.

d et var också under studieåren som bandet daisy Jack, där krista är sångerska, grun-dades. Varifrån namnet kom minns hon inte. Fortfarande debatterar gruppen vem

som kom på namnet och det finns flere teorier om

vem som borde få äran. Men huvudsaken är att nam-net fungerar och att även finskspråkiga lyckas uttala det relativt bra. Låtarna skriver bandet tillsammans. krista har också skrivit en del texter.

– Men hittills har inte så många av mina texter plat-sat i våra låtar. Jag måste erkänna att killarna i bandet är bättre än jag på den biten.

För tillfället spelar daisy Jack in sin första skiva.Och så är krista med i michael monroes team i

The Voice of Finland på Fyran. Hon menar att det redan märks att folk tittar på henne ute på stan. Fast det har de enligt krista gjort redan tidigare, troligen på grund av hennes speciella klädstil.

n ågon stilvägledare har hon inte ansett sig vara, men källor säger att hon var bland de första med att testa nya stilar och vågat ex-perimentera med kläder redan i gymnasiet

– Hur man klär sig och sminkar sig anser jag vara en konstform. det är ett härligt sätt att uttrycka sin per-sonlighet, konstaterar krista.

krista blev inbjuden till The Voice of Finland-täv-lingen av kapellmästaren lenni-kalle taipale. Honom blev hon bekant med i musikalen Musketti-soturit, där de båda medverkade. Hon gillade det nya konceptet, att coacharna inte kan se personen som sjunger, utan att det bara är rösten som avgör. När hon fick höra att hennes idol Monroe är med som en av do-marna bestämde hon sig för att delta.

krista berättar att hon har medverkat i många revy-er, shower och uppträtt på olika scener ända sen hon var liten. Men fast hon är mycket erfaren i att stå på scen var hon jättenervös inför sitt första uppträdande i programmet.

– Vanligtvis kan man se publiken och vad de har för feelis, säger krista. detta var nog det tuffaste jag va-rit med om. Min dröm är att vinna tävlingen och skiv-kontraktet, men det är en lång väg dit.

lauri tähkä sa efter hennes första uppträdande i showen att man måste akta sig för att bli hög i kor-ken, att man lyckas genom att vara lite ”juntig”. kris-ta erkänner att hon blev lite paff, för det var inte den

bilden hon ville att ska förmedlas via hennes energi och rock’n roll-attityd på scenen.

– rock’n roll är ju ingenting utan attityd! tur att han inte såg daisy Jack’s show, den är betydligt mera kax-ig, flinar hon.

krista konstaterar ändå att hon tar Lauris kom-mentar som ett råd, att man ska akta sig för att inte slå över.

En av de andra domarna i programmet, elastinen, nämde att man i Finland som kvinna inte kan gå vart som helst iklädd kortkorta amerikashorts som kristas. Själv svarar hon att det som är annorlunda ofta tolkas som konstigt.

– det är alltid störande om nån sticker ut ur mäng-den och i Finland gäller ju jantelagen, man ska helst inte synas eller höras för mycket. Jag älskar mina ame-rikashorts och kommer att använda dem i fortsätt-ningen också - de är ju supersnygga!

Låten av aC/dC som hon valde att sjunga i tävlingen kändes som en liten risk eftersom kristas talang verk-ligen kommer fram i lugnare låtar. Hon hade ändå en taktik bakom valet:

– alla vill sjunga ballader för att det oftast är det tryggaste och lättaste sättet att visa sin röstkapacitet. Jag körde med attityd och feelis, eftersom jag helt en-kelt tycker att det är roligast. Nu har jag ju dessutom möjligheten att eventuellt överraska folk med en bal-lad senare, avslöjar hon. Mitt mål var ju att få Michael att vända sig.

k rista nämnde också i det första avsnittet att folk ska rädda framtidens barn genom att rösta henne vidare i tävlingen, så att hon inte behöver bli lärare. det kommente-

rar hon skrattande med en förklarning att hon skojar mycket och har ironi i sin humor. Man ska inte ta allt hon slänger ur sig på alltför stort allvar.

– Jag skulle så klart bli en bra lärare. Men jag vill sat-sa på musik om en möjlighet till det erbjuds.

”detta har nog varit det tuffaste jag varit med om. min dröm är att vinna tävlingen och skivkontraktet.”

kRista siEGFRids, 26 ÅR Favoritlåt: Rainbow: I surrenderFavoritfilm: Jag somnar alltid mitt i filmen, så jag minns aldrig namnen heller.Favoritmat: Mexikanskt. I och för sig äter jag vad som helst och helt vanlig husmanskost rockar högst, i synnerhet om den är gjord av mamma eller mommo.Barbie eller turtles: Båda.vem röstade du på i presidentsvalet? Eva Biaudet. Jag var med i hennes supportgrupp, hon är en fantastisk människa.vem skulle du vilja träffa? Michael Monroe och Mick Jagger har jag redan träffat! Michael Jackson och Freddy Mercury skulle ha varit tuffa att möta.om du vann på lotto, vad skulle du göra? 1. Köpa en lägenhet 2. Spela in en skiva 3. Åka världen runt för att uppträda.


Tjärlek.Från redaktionen

– till dig.

Kom ihåg alla hjärtansdag

den 14.2


är du singel? Misströsta icke.Studentbladet ger dig sologuiden för alla brustna hjärtansdag!

Skriv en lista på alla dina ex och räkna upp deras sämsta sidor.

Gå på mexikansk restaurang med en singelkompis iklädda mexikohattar och mustasch.

Se Lejonkungen och gråt ut ordentligt när Mufasa dör.

Passa på att gå omkring i bara långkalsonger och strumpor.

köp en låda vin och hyr alla säsonger av The Office (redaktionen rekommenderar den amerikanska versionen).

köp en låda vin. Punkt. Besök en katolsk kyrka och be till helgonet

Sankt Valentin.Är du kille? raka ena benet så känns det som

om du sov med en kvinna! Är du tjej? raka bara ena benet.

Har du ett parförhållande? Get a room.

Göm

ma

(Kol

på

papp

er)

Han

na s

eppä

nens

uts

tälln

ing

Spår

på

Åbo

Kon

stm

useu

m 3

.2.–

25.

3.20

12

saMHället


dEt sÄGs oFta att Beirut är Mellanösterns Paris med tanke på kulturen. På grund av det cirka 20 år långa franska inflytandet i Libanon fick landet vara under franskt styre fram till 1943, då Libanon blev självstän-digt. Mellanösterns demokratisering, eller den arabis-ka våren, som utlöstes för ett år sedan har gett upphov till en rad oro-ligheter i de omkringliggan-de länderna. Geografiskt kan man säga att Libanon är i stormens öga.

Också Libanon har ett tungt förflutet, så sent som år 2006 anföll israeliska styrkor landet. Även det 15 år långa inbördeskriget som tog slut 1990 har läm-nat tydliga spår: överallt kan man se övergivna och förfallna hus med totalt sönderbombade fa-sader och tomt gapande fönstergluggar. det hör till vardagen lika mycket som militärerna med automatvapen hör till gatubilden.

ohanna dikert fick möjlighet att åka på utbyte till american university of Beirut tack vare ett sti-pendie från Lunds universitet. Studielivet i Liba-non beskriver hon som väldigt ambitiöst, men det

kanske inte märks i samhället. Liksom många andra krisdrabbade, små eller fattiga länder söker sig de som

utbildar sig högt oftast utomlands då de kommer in i arbetslivet. det finns helt enkelt inte jobb i Libanon. Journalister och FN-anställda jobbar som taxichauffö-rer för att dryga ut kassan.

I Libanon finns det både statliga och pri-vata universitet. På american university of Beirut, som är ett privat universitet, är

terminsavgifterna dyra, men nivån på under-visningen är i allmänhet också väldigt hög. Bland de studerande råder en stor betygs-hets, påtryckningen på studieprestatio-nerna är anmärkningsvärd, vilket också är en del av det man betalar för. kampu-set påminner mest om en parkaktig oas

med sina enorma stenbyggnader från 1800-talet och katterna som stryker

omkring. det enda som påminner om den verkliga världen är vakterna med

automatvapen vid portarna. - Eftersom studietakten tenderar att vara

väldigt intensiv känns det skönt att kunna koncentrera sig helhjärtat på studierna, sä-ger Johanna. Med den studietakt jag har här skulle jag till exempel inte kunna arbeta vid sidan om.

Johanna menar att studerandena blir behand-lade enligt högstadiepedagogik vad gäller ”be-straffning”. till exempel tog en professor allas mo-biltelefoner då en mobil ringde under lektionen. Hon

”Det enda som påminner om den verkliga världen är vakterna med

automatvapen vid portarna.”

Gammalt möter nytt på många sätt i Libanon.

Beirut bjuder på ett intensivt studieliv.

J

berättar också att lärarna kan säga rakt ut att folk sä-ger korkade saker, vilket också kan kännas ganska be-friande.

D et mest överraskande med universitetet är kat-terna som tassar omkring på kampuset. Här och var kan man se skyltar som förbjuder att

mata dem, men däremot finns det en kattansvarig som ser till att de är vaccinerade och mår bra. katterna man råkar på utanför universitetskampuset är betydligt

Libanon – landet i stormens öga

T e x T F a N N y M a L M B E r G

nuaktuellt i när och fjärran.


LiBanonHuvudstad: Beirutvaluta: Libanesiskt pund (lira) och amerikansk dollarinvånarantal: ca 4 miljonerReligion: Libanon har ingen statsreligion och det fi nns alltsomallt 18 registrerade religioner i landet, men majoriteten är antingen kristna eller muslimer. Politik: Libanon följer den s.k. konfes-sionalistiska traditionen. Presidenten ska vara maronitkristen medan premiärminister sunnimuslim och talmannen shiamuslim. Presidenten väljs genom folkval.trivia: År 2010 rankade Reporters Without Borders Libanon på 78:e plats av totalt 178 länder i deras pressfrihetsindex. Finland var på första plats.

sjabbigare. Johanna berättar också om en överraskan-de incident då en professor fann henne attraktiv och bad henne ut på dejt. Skulle detta ha hänt hemma i Lund skulle hon ha anmält profes-sorn som åtminstone hade fått en varning, om inte rentav sparken.

de Libaneser Johanna lärt känna är väldigt studie- och familjeorienterade. Många siktar också på studier utomlands. de fl esta är rätt pressade att göra bra ifrån sig och få goda betyg då det är deras föräldrar som står för kalaset.

Men är det så att alla vill bort, att de siktar in sig på utlandet för en glänsande karriär?

- Näe, inte riktigt. Många kan inte tänka sig att fl yt-ta på grund av familjen. En stor del vill utföra en del av sin utbildning utomlands, men jag har inte upplevt att ”alla vill bort”, menar Johanna.

det fi nns ändå de som har dubbelt medborgarskap, eftersom halva familjen bor utomlands. konfl ikterna i landet gör att vissa inte vågar hoppas på att bli gamla i sin hemstad. det är tydligt att ingen glömt krigen.

Som turist uppmanas man att undvika diskussio-ner rörande politik, på grund av det långvarigt känsli-ga läget - även om allt verkar vara fridfullt idag. i Nor-den anklagas studerande för att vara (studie)politiskt tafatta, men hur är det i ett land som länge haft en mycket infekterad politisk stämning?

- Vissa är väldigt politiskt aktiva, andra är helt lik-giltiga och lever i sin egen klassbubbla.

Johanna menar att många väljer att avstå från politik eftersom de likställer det med oro och krig, men det fi nns trots det en hel del gräsrotsaktivism när det kommer till exempelvis feminis-tiska och anti-rasistiska frågor.

För övrigt är studielivet väldigt ak-tivt, det fi nns en social klubb för allt. Johanna nämner att det till och med fi nns intresseorganisationer för pales-tinier, jordanier och röda korset. På universitetets webbplats räknas bland annat upp studenttidningen, student-teatern, konstföreningen, idrott, stu-dentkåren eller olika klubbar med akti-viteter man gärna ska ta del av vid sidan av studierna. Själv har hon dessvärre inte haft tid att engagera sig i något. det poängteras också myck-et från universitetets sida hur bra det ser ut på cv:t att man varit aktiv inom studentvärlden.

V ad gäller festerna lär de inte skilja sig så myck-et från festerna i Norden. det som ändå skiljer sig är att fl era fester fungerar med en så kallad

open bar-princip - man betalar ett visst inträde och så får man dricka hur mycket alkohol man bara klarar av. det som däremot kostar är vatten.

Ofta gör man misstaget att dra alla länder i Mellan-östern över en kam, men det handlar inte bara om krig och konfl ikter. Libaneserna är otroligt gästvänliga och öppna, de är stolta över vad de har och tvekar inte att försvara det de tror på, vilket historien bevisar. Men också här har livet sin stilla, om än prestationspräg-lade gång.

Skribenten tillbringade en vecka i Libanon som intet ont anande turist i början av januari.


GaLna RUMskoMPisaR ocH FEstGLada PRoFEssoRER nÄR Man BoR UtoMLands träff ar man de mest intressanta personligheter. Som bäst bekantar jag mig med den danska studiekulturen och dess karaktärer. På ett internationellt program som mitt blir det ofta kulturkrockar då närmare 30 olika nationaliteter – och professorer – ska rymmas i samma klassrum och i samma lägenheter. Speciellt då professorerna hamnar i studentlägen-heterna kan det leda till kontroverser.

I början av hösten fi ck vi en grundlig lektion i dansk studiekultur. Så här fungerar tenter, så här vitsordsgivandet. Vad som inte nämndes var att det är helt brukligt, till och med önskvärt, att professorer och studerande umgås också på fritiden. Alla kantiner på campus blir till exempel klockan 14 på fredag eftermiddag ölbarer där folk från båda sidor om katedern kan koppla av vid en Tuborg. Vi är alla vuxna människor som kan skilja på arbete och privatliv. Eller?

Sagt och gjort, som slut på en kurs valde vi att bjuda hem en professor på middag, eftersom vi tyckte att personen i fråga var en trevlig typ. Festen fortsatte till morgonkvisten med tal till globalise-ringens positiva följder med gin tonic, och senare också tal till gin tonic. En person i huset i fråga var däremot inte så förtjust i arrangemanget. Utan att desto närmare gå in på detaljer kan det nämnas att en dörr söndrades, någon fi ck en drink i ansiktet och ett argt mejl skickades till universitetet. (Inget våld – förutom mot möbler - förekom dock.)

I svaret fi ck den snopne studeranden, som på-stått att vi försökt få bättre vitsord genom att bjuda in professorn, ett bestämt: ”Det här är en vanlig del av dansk studiekultur, och ifall du har problem med dina rumskompisar är det inte mitt problem”. Det är kanske onödigt att tillägga att rumskompisen hade bytt bostad innan månaden var slut.

Så, varför inte sprida denna danska studiekultur med globaliseringens hjälp också till Finland? Då kan intressanta diskussioner som blivit oavslutade i föreläsningssalarna fortsätta i lättsammare tecken och leda till stora ting. Finland skulle behöva ett lyft i forskningsstandarden internationellt sett, och det är väl just över ett glas gin tonic, eller kanske två, som många goda forskningsidéer kommer till. Om diskussionerna i klassrummet däremot tar absurda former, som när en debatt om olika folkslag i medierna plötsligt hade övergått till en diskussion om bananplantager, är det helt brukligt av en professor att en halv timme före föreläsningen borde ta slut säga: ”Nej nu, fortsätt ni om ni vill, jag behöver en gin tonic”.

Liselott LindströmSkribenten avlägger som bäst sin magisterexamen i Århus

BrEVET HEm

”Vissa vågar inte hoppas på att bli gamla i sin hemstad.”

ärren från inbördeskriget syns fortfarande.


– vi viLL intE vaRa försökskaniner för ett system som inte fungerar.

Så uttryckte sig en anonym ex-Noviastuderande i tidningen Åbo underrättelser i fjol. Orsaken var det nya projektbaserade studiesättet som skolan inför-de vid avdelningen för företagsekonomi, turism och samhälle hösten 2011.

Ett studiesätt som fick rekordmånga att hoppa av sin utbildning.

–Hela första året var väldigt upp och ner. Från vårt team slutade hälften av medlemmarna, säger emilia blomqvist som studerar till restonom för andra året.

Hennes studiekamrat anette rautio understryker:–alla som är kvar har också någon gång funderat på

att hoppa av utbildningen. – det är ett annorlunda system som man måste växa

in i, säger restonomstuderanden linda sjö. det nya studiesättet kom som en chock för många.

de som hade väntat sig traditionella föreläsning-ar tvingades plötsligt ta ansvar och arrangera projekt ute i samhället. riktiga projekt med riktiga människor och riktiga problem.

dessutom förvandlades den teoretiska undervis-ningen nästan uteslutande till självstudier och så kalla-de ”träningar” –gruppdiskussioner där studerandena behandlar allt från personlig utveckling till verksam-heten inom de företag, föreningar eller andelslag som de grundar inom ramen för sin utbildning.

Stbl besökte två olika träningstillfällen för att få en inblick i den oortodoxa undervisningen. Ett för första årets samhällspedagoger och ett för tradenomstude-rande ur årskurs två.

kontrasten var enorm.

det känns jättevuxet

Samhällspedagogernas diskussion kändes väldigt fly-tande. Några debatterade hur ett halarmärke borde se ut, andra gastade om ”vattenkylda monsterdatorer”.

En kille plockade fram sin saftbehållare och började tillreda en proteinshake. Visst behandlade de också ämnen som vårens studieprogram och olika komman-de projekt, men över lag var stämningen långt ifrån vad man förväntar sig i en högskola.

Studenten sofia haglund säger att omställningen från gymnasiet är stor. Framför allt de självständiga studierna har varit svåra att komma in i. Och att föra en dialog i en stor grupp är inte alltid det lättaste.

– Systemet kräver mycket mo-tivation och självdisciplin. Sam-tidigt känns det också jättevuxet, inte alls som en skola. Men jag kan förstå att utbildningen inte passar alla.

Poängen är inte heller att den ska fungera som en högskola i ordets tra-ditionella bemärkelse. istället för klasser har studerandena ”team”. teamen handleds av ”coachar” istället för föreläsare.

carolina silin är coach för ett team av samhälls-pedagoger.

–När ett team är nytt kan det diskutera färgen på en bordduk i en halvtimme. Men studerandena har tre och ett halvt år på sig, och ganska snabbt inser de hur man kan effektivera sina projekt. det handlar om en process, säger Silin.

Praktisk erfarenhet

En viktig aspekt är feedbacken. tack vare den växer studerandena – både som individer och som grupp.

det här blir extremt tydligt under dagens andra trä-ning. Hälften av tradenomerna i teamet slutade efter första året, men de som är kvar driver numera ett café i Novias faciliteter vid Nunnegatan. deras diskussion kännetecknas av en helt annan målmedvetenhet och

organiserat kaos

professionalitet än första årets samhällspedagogers motsvarighet, fastän träningen innehåller allt från drama till meditationsövningar.

"Vad jag tycker är najs med utbildningen, säger stu-deranden robert lindell i pausen, är vil-

ket kontaktnät vi får när vi ordnar pro-jekt ute i samhället. de som studerar

vid Hanken har säkert också pro-jekt, men långt ifrån lika många

eller omfattande som våra. Coachen Carolina Silin poäng-

terar vikten av praktisk erfaren-het.

–När jag studerade socialpsy-kologi vid Soc & kom på 90-ta-

let hade vi ingen praktik förrän under tredje året. då var det vissa

som upptäckte att de inte alls kun-de arbeta med människor. På de här

utbildningsprogrammen ger man sig genast ut på fältet, vilket gör det lättare att

göra kopplingar mellan teori och praktik.

Blir bra ledare

För dem som saknar motivation eller inte är säkra på om de egentligen vill studera ämnet, kan det krävande teamarbetet kännas jobbigt, förklarar Silin. Men bara man har tålamod med studiesättet väntar en utbild-ning som ger initiativförmåga, självförtroende, empati och – framför allt – goda ledaregenskaper.

Något som mimmi west, anställd vid tradenomte-amet Novicons café, kan intyga.

– Som chefer får de betyget 10 av 10. de har star-ka viljor, de har olika bra egenskaper – men de förstår också hur de ska utnyttja dem på bästa möjliga sätt. de är verkligen ett superteam!

Projekt istället för tenter. diskussioner istället för föreläsningar. Att utbilda sig vid yrkeshögskolan Novia i Åbo är en annorlunda upplevelse. men fungerar det omdebatterade studiesättet i praktiken?

T e x T B E N J a M i N k N O P M a NI l l u S T r a T I o n J a N r O S S t r ö M

”Vi vill inte vara försöks kaniner för

ett system som inte fungerar.”



vad hände sen? två år av ny universitetslag

Universitetsreformen väckte en hel del tvivel, kritik och motstånd bland studentrörelsen, de akademiska kretsarna och på det politiska fältet. även undertecknad som studentpo-litiker hade en hel del dubier kring ändringarna. Två år efter att lagen trädde i kraft är det på sin plats att reflektera över vad som eventuellt blev bättre eller sämre.

T e x T O t t O a N d E r S S O NI l l u S T r a T I o n J a N r O S S t r ö M

dEn nUvaRandE UnivERsitEtsLaGEn trädde i kraft den första januari 2010. Varken universitetsvärlden, eller studentrörelsen för den delen, är särskilt kända föra att vara öppna för förändring, så motståndet till förändringarna var på alla sätt förväntat.

till skillnad från den tidigare, föreskriver den nu-varande universitetslagen att minst 40 procent av medlemmarna i offentligrättsliga (det vill säga alla universitet förutom aalto och tammerfors tekniska) universitets styrelser ska vara personer som inte till-hör kategorierna professorer, övrig personal eller stu-derande vid universitet. då detta i tiderna presentera-des var protesterna och oron på många håll högljudda, av olika orsaker. Jag anser att det inte finns någon or-sak till oro längre. tvärtom så är de så kallade externa medlemmarnas medverkan i universitetens styrelser kanske det bästa som universitetsreformen medfört. den naturliga följdfrågan är: varför?


Extern eff ektivitet

de fl esta som någon gång varit medlemmar i ett aka-demiskt förvaltningsorgan kan säkert vara eniga om att akademiskt beslutsfattande inte direkt är syno-nymt med smidighet. Enligt mig har beslutsfattandet snarare ofta tyvärr präglats av hemåtdragande mellan de olika grupperna (professorer, personal och stude-rande) och ämnena. Med andra ord har kanske ett hel-hetstänkande för det gemensamma bästa fattats.

de externa medlemmarnas medverkan har haft en mycket positiv inverkan på åtminstone styrelsearbetet vid Åbo akademi och enligt min uppfattning stämmer detta även vid de fl esta andra av våra universitet. För det första har de externa medlemmar-nas inträde gjort slut på hemåtdra-gandet till förmån för helhetstän-kande. För det andra har de externa medlemmarna hämtat många nya idéer och synvinklar. det här är na-turligt då de externa medlemmarna har sin bakgrund i till exempel närings-livet, politiken eller universitetsväsendet i Sverige. detta kompletterar den kunskap som fi nns inom universiteten.

däremot anser jag inte att det är bra att de privat-rättsliga universiteten, det vill säga aalto och tam-merfors tekniska, ges möjligheten att ha en styrelse utan till exempel studeranderepresentanter. För vem annan än en studerande vet hur det är att studera vid det egna universitetet?

Högre nivå på utbildningen

Ett av den nya universitetslagens centrala mål är att universiteten ska stärka kvaliteten och slagkraften i sina forsknings- och undervisningsverksamheter. detta mål tillsammans med nya tankesätt och idéer i universitetens ledning syns redan i fl era universitets linjer. Som konkret exempel kan nämnas Åbo akade-mis strategi där en av de tre hörnstenarna är utbild-ning på hög nivå.

Helt konkret innebär målet till exempel satsningar

på undervisningens kvalitet, lärarnas pedagogiska kompetens och ökad handledning samt stödtjänster. Högklassig utbildning kan kanske ses som en själv-klarhet, men universitetens tyngdpunkt har tidigare klart legat vid forskning. ur studerandesynvinkel är den nya utvecklingen mycket glädjande.

den nya universitetslagen ger universiteten möjlig-het att delta i ett försök med terminsavgifter för stu-derande som kommer från länder utanför Eu och EES. denna möjlighet väckte oro och kritiserades hårt av

studentrörelsen. kritiken är fortfarande befogad, men verkligheten har åtminstone tills vi-

dare visat att försöket på termins-avgift för utländska studerande

inte borde ha någon större be-ställning i Finland. detta fram-står ganska klart, då endast två av våra universitet har valt att gå med i försöket. det lama deltagandet är i och för sig

föga överraskande, utan sna-rare rationellt, då man granskar

den avskräckande utvecklingen i danmark och Sverige, där man

infört terminsavgifter för utländ-ska studerande. Såväl i danmark som

i Sverige har antalet utländska studerande minskat med cirka 70 procent efter införande av ter-minsavgifter. Varför denna utveckling skulle vara an-norlunda hos oss, har jag svårt att förstå.

Extra slantar välkomna

Ett annat orosmoln som universitetsreformen medför-de är målsättningen att universiteten ska göra sin fi -nansieringsbas mångsidigare. i anslutning till detta mål har det anförts och anförs fortfarande från vissa håll, att en ökad extern fi nansiering från till exempel företag hotar universitetens och vetenskapens autonomi.

detta är en aning överraskande då extern fi nansie-ring för forskningen på inget sätt är en ny sak, utan re-dan före den nya universitetslagen har utgjort ett vik-tigt tillägg till universitetens fi nansiering.

Jag vill betona ordet tillägg eftersom jag defi nitivt är av den åsikten att den statliga fi nansieringen även i fortsättningen ska vara utgångspunkten för universi-tetens fi nansiering. Men därutöver är varje extra slant som universiteten lyckas samla från andra håll väl-kommen. dessa medel används i bästa fall för att för-bättra undervisningens kvalitet. det kan väl knappast vara en dålig sak.

avslutningsvis kan det konstateras att universitets-reformen givetvis inte är perfekt, men har onekligen bidragit med välkommet nytänkande, åtminstone ur de studerandes synvinkel. det fi nns ännu mycket att förbättra inom högskoleväsendet, men det är bra att utvecklingen i alla fall tagit ett steg framåt.

Skribenten var medlem i Åbo Akademis styrelse 2010-2011 och Styrelse-ordförande för Åbo Akademis Studentkår 2007

”Extern fi nansiering för forskningen är på inget sätt en ny sak, utan har redan före den univer-sitetslagen har utgjort

ett viktigt tillägg.”

då

Pärlo

r ur S

tude

ntbl

adet

s ark

iv.

Stbl

N:0

2, Å

r 194

6


i BakGRUndEn tiLL aRcadas och Novias samarbets-vilja ligger regeringens planer på att omstrukturera hela Finlands yrkeshögskoleverksamhet. Högskolor-nas förvaltning och finansiering kommer att förnyas och sammanlagt 2 200 studieplatser ska dras in i hela landet.

Med stor sannolikhet kommer också antalet hög-skolor att minska och i den omvälvningen är det de mindre instanserna, som arcada med sina 2 900 och Novia med sina 4 000 studerande, som riskerar att bli överkörda. då kan en sammanslagning bli de svensk-språkiga yrkeshögskolornas räddning.

– resurserna ska användas på bästa sätt. i reger-ingsprogrammet framgår att pengarna blir allt knap-pare och då behövs innovativa lösningar, säger Novias rektor örjan andersson.

andersson skulle ändå inte tala om omedelbara fu-sionsplaner.

– det vi egentligen håller på med är att utreda tre saker: utsikterna för samordning, för en omstruktu-rerad arbetsfördelning och för en samgång. det kom-mer att handla om ett samarbete i någon form men en direkt sammanslagning kan man inte ännu säga nå-gonting om.

En samgång skulle trygga det svenskspråkiga utbu-det och högskolornas potential till att bli attraktivare

Eftersom staten ska dra åt svång-remmen har Arcada och Novia börjat utreda hur högskolorna tillsammans ska trygga framtiden för yrkesutbild-

ningarna i svenskfinland. Huruvida lös-ningen blir ett utökat samarbete eller en regelrätt fusion står ännu oklart.

T e x T M i k a E L a r E M E SI l l u S T r a T I o n J a N r O S S t r ö M

på marknaden. Enligt arcadas rektor henrik wolff räcker det inte längre med att skolorna profilerar sig som svenskspråkiga institutioner på var sitt håll, utan man måste också kunna förvänta sig mer av utbild-ningen.

– Syftet med samarbetet är att skapa starka enheter med förutsättningar i både den nationella och den in-ternationella konkurrensen. En fusion bildar starkare högskolor och tryggar en god kvalitet på utbildning-en, säger Wolff.

Skulle en samgång innebära att all verksamhet kon-centreras till Helsingfors?

- Nej, det måste finnas enheter både i Vasa och i Hel-singfors. Vi måste bära ett ansvar, regionerna får inte bli lidande.

Än så länge har studerandena inte fått ta del i pro-cessen, utan debatten förs på ägarnivå. Henrik Wolff försäkrar ändå att de kommer att få sina röster hör-da då planen ska verkställas. Senast 2014, då den nya högskolelagen träder i kraft, börjar det hända saker. arcadas rektor hoppas på ett omfattande projekt med verkningar utöver utbildningssektorn.

– Vi vill stå i spetsen för utvecklingen. det handlar inte bara om studeranden, utan vi vill också stöda fö-retag och vara med om att skapa arbetsplatser.



sÅ HÄR i BöRJan av februari har det nya året kommit i gång på allvar. Vardagslunken har tagit vid och en del har börjat beta av sina nyårslöften medan andra redan hunnit skrota sina. För SSi och Studentbladet betyder det nya året nya ansikten och än en gång ett nytt re-daktionellt team som gör tidningen. Nordens äldsta studenttidning fyllde 100 år i fjol och jubelåret var ex-ceptionellt på många sätt. tidningen fick bland annat nytt format, ny layout och ny utgivningsrytm. 2012 års redaktion greppar nu rodret och fortsätter utveck-lingsarbetet för att se till att Studentbladet fortsätt-ningsvis är en studenttidning i tiden.

de flesta studerande känner väl till Studentbladet, läser tidningen och väntar med spänning på att den ska dimpa ner genom brevinkastet. SSi, eller Svens-ka Studerandes intresseförening, är dock mer okänd. Föreningen grundades 1909 och strävar efter att beva-ka intressen som är gemensamma för de svensk- och tvåspråkiga studerandena i Finland samt främja sam-arbetet mellan dem.

Om du är medlem i någon svensk- eller tvåspråkig student- eller studerandekår är du alltså också en av de 12 000 studerande som SSi representerar och får följaktligen hem Studentbladet. att ge ut Student-bladet är nämligen SSi:s huvuduppgift och det mest

konkreta exemplet på hur vi bevakar dina intressen. SSi kan förstås också på andra sätt, tillsammans med medlemskorporationerna, agera i stora och små frågor av betydelse för dig som studerar.

På den studentpolitiska agendan år 2012 finns fort-farande ”evighetsfrågor” som indexbindningen av studiestödet och en fungerande och jämlik student-hälsovård. Speciellt aktuellt just nu är däremot strukturförändringen inom yrkeshögskolesektorn. undervisnings- och kulturministeriet har satt press också på de två svenskspråkiga yrkeshögskolor-na på fastlandet, Novia och arcada, och hur det kommer att gå samt vilka konsekvenser det får för de studerande vet vi inte ännu.

Specifikt för SSi innebär 2012 bland annat en total förnyelse av Studentbladets webbplats samt att det nog så viktiga framtidsarbetet sparkar i gång. Ett framtidsutskott har tillsatts och i det har medlemskorporationerna möjlighet att delta. det är essentiellt att samtliga medlemskorporationer är med och drar upp de riktlinjer som kommer att styra SSi:s arbete under en överskådlig framtid.

Skribenten är ordförande för Svenska Studerandes Intresseförening – SSI.

vad är ssi? Går det att äta?T e x T S t a F F a N B J ö r k E L L

F o T o J a N r O S S t r ö M

EstEnoMUtBiLdninGEn vid novia i Vasa har för tillfället fått fortsätta trots nedläggningshotet och sparkraven. Enligt jaana ylimartimo-nybäck, programansvarig vid estenomutbildningen, finns det ändå inga garantier för linjens framtid.

Det spekulerades om linjens flytt till Jakobstad, men det skulle inte båda gott för utbildningen.

– Vi har redan etablerat oss i Vasa som är en bra ort med företag och organisationer inom branschen där studerande kan skapa kontakter, göra praktik och gå på studiebesök.

Estenomutbildningen fick också en stödgrupp på Facebook som samlade över 2000 medlemmar. Ylimartimo-Nybäck anser att sidan skapade diskussion och gav skönhetsbranschen synlighet.

Ifall linjen skulle läggas ned skulle det betyda att de enda liknande utbildningarna skulle gå på finska. Utbildningarna skiljer sig från varandra. Novia koncen-trerar sig på styling, om linjen skulle försvinna skulle även det praktiska arbetet minska.

– Utbildningen är unik, det finns inte ett likadant program i Norden.

Det är ändå en realitet att pengar måste sparas.– Man borde se över hela verksamheten, analysera

varje del och sedan bestämma varifrån man kan spara, säger Ylimartimo-Nybäck.

Edit LindbladFoto: sofia Back

Estenomerna får stanna i vasa


den olyckliga ekonominPengar skapar pengar. men en ständigt växande ekonomi slutar att fungera senast då naturresurserna tryter. ändå fortsätter vi att mäta storleken på bubblan och litar på att mer alltid är bättre. Ångesten kryper närmare och katastrofen väntar bakom hörnet. Vi har blivit slavar av ekonomin iställer för att låta den tjäna oss.

T e x T I D a H e n r I k S S o nI l l u S T r a T I o n e m I l W I k S T r ö m


dEt vaR PÅ sJUttiotaLEt det började barka åt hel-vete. innan dess hade den ekonomiska tillväxten och människornas tillfredsställelse i princip korrelerat med varandra, ända sen första världskriget. det vill säga att den materiella välfärden ökade i samma takt som folket blev lyckligare. Men på sjuttiotalet började folk ha allt de behövde - och mer - vilket ledde till att pengarnas betydelse minskade. Från och med dess har vikten av andra behov ökat. Vikten av sådant som inte går att mäta i pengar.

ungefär så här beskriver maria ritola vägen till den situation vi lever i just nu. ritola är forskare på tankesmedjan demos Helsinki, har tidigare jobbat både på FN och unicef, men föredrar nuläget där hon arbetar på gräsrotsnivå. Hon vill starta projekt, se re-sultat, få människor att tillsammans bygga upp ge-mensamma saker.

demos Helsinki står bakom bland annat det Lycko-politiska manifestet (Onnellisuuspoliittinen manifes-ti) från år 2010, som vill försäkra ett fortsatt liv också i framtiden. i korthet kritiserar manifestet det sätt på vilket vi bygger vår välfärd – alltså via tillväxt.

– istället söker vi svar på vad som egentligen gör oss lyckliga, säger ritola. En fråga som få har ett di-rekt svar på.

Pengar inte av ondo

det vi kan konstatera, som många undersökningar bevisar och som kan verka självklart, är att inkomst-nivån inte berättar hur lycklig en människa är. Ändå är det just inkomsterna hela vårt ekonomiska system grundar sig på. Vi använder bruttonationalprodukten som måttstock, trots att den inte berättar något om vår välfärd.

ritola påminner om att pengar i sig inte är av ondo, snarare ett neutralt koncept. Ett sätt att underlätta by-teshandel. Hon säger att BNP är ett ypperligt system för att mäta det det urspringligen uppfanns för. Vis-ste ni till exempel att BNP instiftades för att hålla koll på krigsbokföringen under andra världskriget? På den tiden ville man ha snabba resultat, snabb tillväxt, och det fungerade. Fram till sjuttiotalet.

– det vi borde fundera på idag är vilka mål den eko-nomiska politiken år tjugohundratolv eftersträvar. Människor uppskattar lycka, inte ekonomisk tillväxt, säger hon.

Och där har vi det igen, lycka.Vad bygger man lycka av? kan det vara så att det vi

människor idag behöver, mer än pengar, är en känsla av att vi kan påverka samhället? En roll, en uppgift, ett syfte.

Förändring - eller gråt och förändring

En som tror på sina möjligheter att påverka är ekono-men kristoffer wilén, medlem i degrowth Fin-land-nätverket och alltså tillväxtkritiker även han. Wilén är doktorand vid Hanken och har studerat stats-vetenskap på Helsingors universitet.

Han ger ett exempel: Ofta hör man talas om före-tagens sociala ansvar. det talas vitt och brett om hur

företag inte bara har ett ekonomiskt ansvar gentemot sina aktieägare, utan också måste ta ett större socialt ansvar.

– Och visst, det produceras miljövänligare produk-ter, vilket är en bra sak, säger Wilén. Men nyttan sud-das ut av att vi hela tiden måste sälja och köpa mer för att ekonomin ska växa.

Wilén vill understryka vikten av att bygga alternativ till det tillväxtberoende vi är fångna av. Men var ska man då börja?

Maria ritola lyfter fram konkreta exempel som res-taurangdagar där stadsborna öppnar egna popup-res-tauranger, eller tidsbanker där tjänster utbyts mot gentjänster. Hon tror att en ansenlig förändring är på gång, vare sig vi vill det eller inte.

Oljan tar snart slut. Naturresurserna tryter. Fram till år 2050 kommer alla fossila bränslen att vara nästan slut eller helt slut, menar hon. Så småningom kommer man att bli tvungen att sluta flyga mat över halva värl-den. Energiintensiva produkter kommer att bli betyd-ligt dyrare än nu och allt det här kommer att påverka människors konsumtion.

Men det räcker inte med att vi förändrar våra kon-sumtionsvanor, utan det behövs politisk vilja.

BnP berättar inte sanningen

– Först av allt måste vi komma bort från BNP-tänkan-det, säger kristoffer Wilén, det är förlegat och en mil-jömässig katastrof.

Och det har faktiskt redan utvecklats olika alterna-tiv till BNP.

Ett av dem är GPi - Genuine Progress indicator - som mäter ifall ett lands tillväxt, produktion och ser-vice verkligen förbättrar människornas välfärd. Med andra ord försöker GPi göra skillnad mellan den eko-nomiska verksamhetens kostnader och nyttor. BNP klumpar däremot ihop dessa två så att alla kostnader antingen räknas som nyttor eller glöms helt.

Stiglitz-kommittén, som Frankrikes president ni-colas sarkozy tillsatte år 2008, har jobbat mycket med dessa sätt att mäta människors välmående istället för ekonomisk tillväxt.

Orsaken till att BNP trots allt fortfarande är det enda system som används är makt. de experter som har

mest makt vill få oss att tro att det inte finns alterna-tiv, menar Wilén.

Men nolltillväxten, ökar den inte ytterligare klyftor-na mellan rika och fattiga länder? det finns ju ekono-mier som faktiskt behöver växa.

– Så länge tillväxten ökar livskvaliteten är den för-stås berättigad, svarar Wilén.

Så som den gjorde hos oss fram till 70-talet. Men han framhäver att vi absolut inte ska börja exportera kon-sumtionskulturen till u-länderna.

Bryt cirkeln

Wilén hoppas att man kontrollerat ska kunna övergå till ett mer hållbart system, innan det sker en riktig ka-tastrof.

Hur ska det då gå till? Han komprimerar det hela i tre steg.

Ett: Vi måste inse att naturresurserna är begränsade.två: Sen måste vi fundera på ifall teknologin kan ta

hand om de problem som uppstår då resurserna tar slut.

tre: ifall svaret på punkt två är nekande, måste vi lära oss att leva inom begränsningarna.

Låter enkelt.Just nu verkar det ändå som om finansekonomin

alltmer går ut på att pengar ska skapa mera pengar. Och bara för att uthyrningen av till exempel odlings-jord genererar hyresintäkter (alltså pengar) tror vi au-tomatiskt att pengar har samma magiska förökande kraft.

Vi tror att den ekonomiska tillväxten behövs för att finansiera miljöskydd från de skador som till stor del orsakas av just strävan efter ekonomisk tillväxt.

– det börjar bli svårare att hitta tillväxt, säger Wi-lén, och ett tecken på det är den nuvarande ekonomis-ka krisen.

Om vi strävar efter en evig tillväxt bara för tillväx-tens skull saknar vi mål i samhället. Och då kostnader-na av strävandet blir större än nyttorna, har tillväxten blivit oekonomisk.

– Ekonomin är ändå i sista hand helt beroende av miljön, påminner han, och det går inte att sätta ett pris på miljön.

Och inte på lycka.


dEn FinLÄndska dokUMEntÄREn Konserverade dröm-mar (Säilöttyjä Unelmia), i regi av katja gauriloff följer konservens väg från tenngruvan i Brasilien via grisfarmen i danmark, tomatodlingen i Portugal, slakteriet i rumänien, veteodlingarna i ukraina, pas-tafabriken i Frankrike, och så vidare – ända fram till butikshyllan i Finland. där säljs ravioliburken för min-dre än en euro.

Filmen är rå, den är dramatisk och inte sällan över-dramatiserad, den är äcklig och ställvis socialporno-grafisk. Men den väcker många tankar. För visst är det sjukt att den här billiga konservburken kan ha besökt fler länder än du?

konserverade drömmar är en påminnelse om hur fel det är att ha effektiviteten som utgångspunkt. den visar avigsidan med att försöka producera allt så bil-ligt som möjligt. Samtidigt är filmen en inblick i alla de människors liv vars fingeravtryck syns i den färdiga produkten.

djurskötaren som blev mobbad i skolan och som nu hittar tröst hos grisarna. Slaktaren som vill hämnas på mannen som hans flickvän var otrogen med och tar ut det på nötkreaturen i stället. Och många fler person-ligheter som moloket tittar in i kameran, ackompan-jerade av pianomusik.

Men trots (eller på grund av) den artistiska framto-ningen är det här en film som alla borde se. Både för att få en tankeställare och för att se ett exempel på riktigt snyggt bildberättande.

Om jag inte hade varit vegetarian redan i många år, hade jag jävligt noga övervägt att konvertera senast ef-ter att ha sett den här filmen.

ida Henriksson

drömmar som blev tomatkrossNär du tar till konservöppnaren och bryter loss locket, vad ser du då där bland din en-euros-ravioli? En billig måltid? Ett lätt allternativ till att börja steka och baka? Eller all den svett, allt det blod och alla de tårar som spilldes innan burken nådde dig? det här kanske låter sliskigt. Och det är just vad det är.

VärT ATT TäNKA PÅKälla: filmgruppen

- Gruvarbolagen i Brasilien bryr sig inte om att försäkra de enskilda gruvarbetarna, trots att olyckor sker hela tiden. Arbetarnas enda säkerhet är solidariteten de har sinsemellan.

- Portugisiska tomatodlare vill satsa på kvalitet, men EU tvingar fram effektivitet. Förr var en skörd på 60 000 ton god, nu lever man knappt på en 100 000 tons skörd.

- Grisar födda i Danmark transporteras till Tyskland för att växa till sig. Vid sex månaders ålder förs de sedan till Rumänien för att slaktas.

- Om man är ute efter marknadens bil-ligaste vete, kan ursprunget variera allt från Nordamerika till Östeuropa. Men eftersom det granskas inom EU-området, stämplas det ändå ”made in EU”.

ÖH?Vårt dagliga bröd.

Upp

hitt

arna

(K

ol p

å pa

pper

)

Han

na s

eppä

nens

uts

tälln

ing

Spår

på

Åbo

Kon

stm

useu

m 3

.2.–

25.

3.20

12

liVEt

HatPrat


gåSvettas på läktaren. Eller på stan.

Fy anUs vad jag hatar måsar. Alltså usch helvete, på riktigt.

Alltså jag är ju inte rasist. Alla fåglar får göra vad de vill så länge de arbetar för sin egen mat och beter sig hyggligt. Måsarna som håller sig i skärgården är helt okej. Men det samma kan man faktiskt inte säga om stadsmåsar.

De är ena helvetes sjukdomshärdar som river sopor på gatan och stör människor. Stora satans fåglar flyger runt och skiter på folk. Fy fan! Satans flygande råttor väcker alla varje sommarmorgon klockan sex med att yla sitt fiskerop, som dessutom är fulare än Donatella Versace. Alltså usch helvete. Och som om det inte sku räcka.

De kommer till VÅR stad och tar VÅR mat!En dag gick jag till torget och köpte en glass.

Genast anföll nå fyratusen jonatans! Skriandet fyllde luften! De började fittas, fan också! Försökte ta glassen rakt ur handen! Ficktjuvarna förstår ändå att ta så där hemligt. Men luftens skitiga rånare kommer i flockar beväpnade med vingar, satan också.

Nå, jag slog och träffade en mås i näbben och sprang undan. De jagade mig flera kvarter

och skriandet bara ökade! Fy fan! Glassen måste jag slänga eftersom den

säkert hade blivit smittad av nån pest och HIV. Alltså usch helvete.

Dessutom nästlar måsarna olagligt in sig i skorstenar och på tak. Det är ett farligt brott och fel mot fredliga fåglar som beter sig väl och skaffar sin egen mat.

Med vilken rätt kommer måsarna hit från nåt grönkö-ping för att skita, skräpa ner, bullra och råna män-niskor och ta de duktiga fåglarnas chanser? Deras vårliga invandring borde hindras, men det sku vara både svårt och dyrt.

Mitt förslag är att de ställen där himlarnas råttor är ett problem sku beväpnas med uppåtriktade maskingevär som funkar med slantar. Hundra skott för tio ege. Där sku sen alla satans breiviker få beskjuta med full fart och måsarna sku lära sig att föra sina fula näbbar nån annanstans. Annars behövs det en slutgiltig lösning av måsfrågan, alltså en måsholocaust.

A.Hater

“Luftens rånare kommer i flockar beväpnade med vingar, satan också!

Pest från ovan

i MaJ köR Ett sportevenemang i gång i Otnäs i Esbo som för samman högskolestuderande från olika länder i världen för att tävla i 15 grenar. Värdlandet varierar årligen mellan Finland, Estland, Lettland och Litauen (därav namnet SELL - Suomi, Eesti, Latvia, Liettua).

tävlingen ordnades för första gången år 1923, men traditionen avbröts för en lång tid på grund av krigsåren. den väcktes till liv på nytt i slutet av 1990-talet och ordnas nu för 28:e gång-en. det är tredje gången Finland organise-rar projektet och i år förväntas kring 2000 studerande delta.

Generalsekreteraren för projektet anna lee ser fram emot tävlingen.

- att organisera SELL student games har krävt arbete i mycket intensivt tempo, men samtidigt har det varit givande. den inter-nationella stämningen och möjligheten att bekanta sig med flera olika grenar och nya sam-arbetare gör arbetet väldigt intressant.

det tävlas i allt mellan schack och fäkt-ning. Oberoende av ålder och nivå går det att delta i både individuella grenar samt lagsporter som inne-bandy och korgboll.

Grön sport

SELL har också beviljats Finlands idrotts ekomärke. idén för årets ekologiska tema kom av anna Lee, och det gröna kon-ceptet kommer förhoppningsvis att an-vändas också i framtida tävlingar.

- aalto-universitetet stöder tävlingen genom att anställa mig för att vidareutveckla miljöplanen till en ett färdigt koncept, förklarar miljöexperten hil-le häkkinen. rapporten ska innehålla riktlinjer för andra värdländer så att de lättare i framtiden kan fort-sätta med arbetet.

Gröna värden och hållbar utveckling syns i tävling-en på många sätt. transporterna sker till exempel i stor grad med kollektivtrafik och man kommer att dela ut

resekort. deltagarna uppmuntras att undvika flask-vatten och att i stället dricka kranvatten. Måltider-

na tillreds av ekologiska varor från lokala produ-center. alla inblandade kommer också att få en

kort utbildning i återvinning.- Miljöfrågorna kan garanterat öka intres-

set för evenemanget. de gröna värdena kan vara mycket avgörande för enskilda stude-

rande. Också medierna har blivit intres-serade, säger Häkkinen.

Efter en ansträngande kamp om till exempel schackmästerskapet

kan man låta hjärnan slappna av i form av SELL:s traditionella fest

som arrangeras för delta-garna.

Heidi Haapanen

Sell your soul to the game

Tennis, gröna värden, schack, Aalto-universitet och kring 2000 studenter från världens olika knutar. Hur hänger dessa ihop?

HYllningen

En Positiv övERRaskninG väntade oss då vi här på den nya redaktionen för första gången gick på lunch tillsammans: Unicafé hade sänkt lunchpriset! Det här beror på att FPA:s lunch-stöd har stigit med 0,7 €. Det kan kännas som en meningslös summa, det är ju faktiskt mindre än panten på en ölflaska. Vissa undrar också varför inte stödet kan användas för att förbättra eller förstora portionen som man får – och hålla priset på den gamla nivån.

Personligen tycker jag att maten som Unicafé i Helsingfors bjuder på är mångsidig, hälsosam och god, och portionen tillräckligt stor – åtminstone ur en kvinnas synvinkel. Jag håller inte med de negativa kommentarerna om att prissänkningen är meningslös. När alla andra priser bara stiger, är det skönt att det här slagets ”obligatoriska” kostnader blir mindre.

Om man tänker äta lunch på Unicafé 5 dagar i veckan under 9 studiemånader och under det eventuella sommarjobbet i 3 månader, sparar man till slut 182 € per år med det sänkta priset. Med den summan kan man faktiskt hitta flyg till London eller Barcelona, eller träna vid Unisport i två år!

Om summan känns ynklig, kan man väl vara nöjd över att ens ekonomi inte rubbas särskilt

mycket av sådana små förändringar. Dessutom finns det ju ett stort urval av ställen där man får betala

flerdubbelt jämfört med

Unicafés priser och

äta mer eller mindre lyxig lunch.

Men om ni frågar mig, betalar jag gärna 182 € mindre för min lunch och är glad över denna positiva nyhet. En student tackar!

Heidi Haapanen

”man sparar 182€ per år med det sänkta priset .”

sju cent

En intREssant dEL av WdC-samarbetet ur de stude-randes perspektiv är Helsingfors universitets projekt, som smidigt nog heter att ”synliggöra universitetets verksamhet när det gäller att utveckla metropolområ-det och livsmiljön i sin helhet såväl kulturellt och eko-nomiskt som socialt”. ambitiösa mål.

Samtidigt tyder det på att året skulle ha en stör-re betydelse än att öka kommersialismen och få mer synlighet för iittalas aaltovas (inget fel med vasen, den är ju snygg). WdC erbjuder en klar buffert för HuS och ger internationell synlighet för Finlands universi-tetsverksamhet och kvalitet. Viktiga forskningsteman lyfts också fram.

Lär dig att lära

Ett av forskningsprojekten, ”lär dig att lära”, syftar till att profilera den finländska lärarutbildningen till en exportprodukt. Man forskar kring nya innovativa me-toder för att undervisa lärare.

Vi har över lag ett utvecklat utbildningssystem i Finland, men lärarutbildningen eller den pedagogis-ka utbildningen verkar ha hängt aningen efter. det här syns ibland i föreläsningarnas avsaknad av såväl peda-gogik som innovativ undervisning.

i stället för att fokusera enbart på inlärningsme-kanismer kommer större uppmärksamhet att läggas också på hur framtidens lärare ska undervisa så att in- och utlärningsprocessen är ”up to date”.

Fokus på undervisningsmiljön

till samma tema hör ett annat forskningsprojekt som koncentrerar sig på omgivningen och under-visningsmiljöer för inlärning i lärarutbildningen.

Framtidens inlärningsmiljöer blir flexibla och arbets-utrymmena mer innovativa.

tanken bakom projektet är att utveckla alternativ till den klassiska klassrumsmodellen och tysta biblio-tek och få dagens inlärningsmiljöer att motsvara mor-gondagens arbetsmiljöer. i dessa framtidens miljö-er blandas teknologi och pedagogik med psykologisk kompetens.

Några under inom universitetsverksamheten sker knappast under WdC-året, men framtidens elever samt studerande kan garanterat glädjas över att arbe-tet för undervisningen förs framåt.

Heidi Haapanen

Mer än reklam på väggen

Luften är fylld av förväntningar inför Helsinki World design Capital-året. Projektet syns i gatuvyn som stora planscher och reklam och man får läsa om det i så gott som varje tidning. det känns som om design kan sammankopplas med nästan vad som helst. Ofta hör man kom-mentarer om att design skall synas i vardagen. men vad betyder detta i praktiken?

HELsiNKi WOrLd dEsiGN CAPiTAL

Det visuella utseendet för World Design Helsinki 2012 har fått uppmärksamhet. Designen är gjord av en relativt ny byrå vid namnet Kokoro & Moi, grundad av Teemu Suviala och Antti Hinkula. Designbyrån fick nyligen årets grafikerpris för sin nytänkande stil. Kokoro & Moi strävar efter att förnya den skandinaviska designtraditionen som vanligtvis är känd som aningen stel, kall och harmonisk.

Prisbelönt design



myllyn paras (fi nns på Unicafé)Tårtan kände igen runeberg och försökte hoppa undan.skalden har ändå lämna ett permanent intryck.

FazerFazertårtan ba: ”Vah, vem då runeberg?”Att förtränga sina rötter kan resultera i platt fall.

Virtasen LeipomoVirtanen försökte, men tog inte det här med dikter speciellt bra. det blev helt enkelt för mycket för honom.Nu är han ganska sönder.

krashtest Runeberg Studentbladet gjorde ett tårttest där vi mätte bakelsernas

reaktioner på runebergs samlade verk. Vi ville utreda ifall de fortfarande erkänner kontakten till poeten, eller om tårtorna de facto har gått förbi gamle J.L. i symbolvärde. Bokruneberg

släpptes ner på tårtruneberg från två meters höjd. För att hedra Johan valde vi att plasta in boken innan den kom i kontakt med tårtorna. Således kan den även i fortsättningen stå och representera i chefredaktörens bokhylla. Inga tårtor läm-

nades oätna på grund av denna produktion.

T e x T i d a H E N r i k S S O NF o T o J a N r O S S t r O M

vs.Kom ihåg att rösta!

Söndagen den 5 februari är det presidentval.

Niinistö- och Haavistobakelser från Kakku ja Leipä Keisari

Ättårta på tårta.


gÖrFysisk och psykisk träning.

BÖCKEr

iMPERFEkt PaGaniniT e x T L E N a t ö r N r O O S

PaGaninikontRaktEt ÄR LaRs kEPLERs andra bok i kriminalromanserien om kommissarie Joona Lin-na och utspelar sig i Stockholm. två till en början helt obegripliga och osammanhängande mord börjar utre-das och småningom leder utredningen polisen till va-pensmuggling i en oanad utsträckning.

kepler lyckas inte bara, som så många andra svens-ka deckarförfattare, fånga läsaren och få en att sträck-läsa boken. Han låter dessutom historien vandra kring ämnen som vapensmuggling, internationella dom-stolsbeslut och kriget i darfur. allt detta med en inle-velse som lämnar läsaren i ett gränsland mellan fi ktion och verklighet. att ta upp och belysa sådana ämnen även i skönlitteratur där handlingen utspelar sig i Sve-rige, kan ses som ett gynnsamt sätt att hos folk öka in-tresset för och kunskapen om just de här ämnena.

Även om det är ett tungt tema som utgör grunden till historien, blir Paganinikontraktet aldrig tungläst. kepler lyckas kontinuerligt hålla fl era parallella berät-telser vid liv som alla behåller spänningen från början till slut, samtidigt som språket i boken är mer nyanse-rat och vasst än vi är vana vid i deckarvärlden.

dEn EnGELsk-kanadEnsiskE journalisten tom rachman har nu tagit tag i sin dröm om att skriva skönlitteratur. debutromanen de imperfekta har han ändå låtit utspela sig just i journalistikens värld.

Stommen i historien handlar om en amerikan som på femtiotalet väljer att grunda en engelskspråkig dagstidning i rom. den huvudsakliga berättelsen ut-görs av porträtten på de personer som i dagens läge jobbar på tidningen. rachman lyckas beskriva perso-nerna och deras liv, framför allt utanför tidningen, på ett detaljrikt och betydelsefullt sätt där livsöden re-fl ekteras över och omvärldens påverkan ifrågasätts.

Som titeln antyder är personerna i boken ändå inte på något sätt fulländade människor eller lever de mest glamorösa liven. alla har sina brister och jag är säker på att var och en som läser boken kan känna igen sig i någon person, om inte lite i alla. Även om man i berät-telsen får se saker och ting ur olika synvinklar, så får man en känsla av att rachman hade kunnat tilltala lä-saren ännu mer om han hade skrivit en reportagebok där han pratat med riktiga människor.

rachman låter ändå läsaren få en bild av en dagstid-nings uppgång och värld samt de svårigheter tidning-arna i dag brottas med. allt detta utan att man nöd-vändigtvis behöver ha ett intresse för journalistik.

Paganinikontraktet av Lars Kepler561 sidorAlbert Bonniers Förlag

de imperfekta av Tom Rachman381 sidorSvante Weyler Bokförlag

PiLoXinG ÄR Ett nytt träningskoncept som slagit igenom i Hollywood. Innovatören för grenen är den svenska dansaren och personal trainern för kändisar, viveca jensen. Hon har en bakomliggande tanke om att förstärka kvinnors självförtoende genom träning.

Det hela börjar med ganska vanliga uppvärmnings-rörelser och skuggboxning, som inte är så långt ifrån Body Combat. Men resten av timmen är annorlunda. Koreografi n är enkel att lära sig och man kommer igång redan på första försöket. Tanken med konceptet är att

sänka tröskeln för kvinnor att prova på boxning - plus att det supereff ektivt tränar bak- och lårmusklerna. Det går ingen energi till att försöka hänga med i svåra koreografi er. Dessutom är det hälsosamt för fotsu-lorna, eftersom hela timmen körs utan skor.

När pilates-elementet kommer med i bilden håller jag nog på att brista ut i skratt. Baken ska puta ut, magen dras in och benen vara lite böjda i ett statiskt huksittande, samtidigt som man ska göra små rörelser med händerna åt olika håll (kolla på YouTube så förstår

Att kombinera långsamma, statiska och smidiga rörelser à la pilates med snabba, dynamiska och pulshöjande boxningsserier och sensuella dansrörelser. Låter kanske som något i stil med Crouching tiger, hidden dragon. är detta den nya Zumban? studentbladet vågade sig på att testa den nya mystiska fi tnessformen Piloxing!

T e x T H E i d i H a a Pa N E N

sTUdENTBLAdET TEsTAr:

PiLoXinG - WtF?

du vad jag menar!). Timmen riktar sig tydligt främst till kvinnor. Ropet i slutet ”sleek, sexy, powerful” är inte bara aningen för mycket! Men hur fånigt det än känns så märker jag träningens eff ekt redan under timmen då svetten rinner och benen till slut bara darrar och vägrar att ta ett enda steg. Och ja, också dagen efter – de djupa musklerna har verkligen fått stryk! Rekommen-deras för nyfi kna och djärva personer.


Mario Kart 73DS

aH, aLLas vÅR favoritrörmokare Mario är tillbaka i gokartbilen. Med tredimen-sionell keps, uppgraderad vapenarsenal och samma unkna håkan juholt-look som alltid. Hans uppdrag: att sprida spelglädje i vintermörkret och sälja 3DS, Nintendos mest bespottade maskin på den här sidan om 90-talsfiaskot Virtual Boy.

”Död åt alla 1-euros mobilspel! Riktig underhållning KOSTAR” väser Kyotoföretagets mulliga maskot och knyter fingrarna i ett järngrepp om ratten.

Och så slocknar startljusen. De pressar gasen i botten – veteranerna Luigi, Donkey Kong, Prinsessan Peach och nykomlingar som den skygga skummisen Shy Guy och larven Wiggler. Till tonerna av trallvänliga melodier á la Lustiga huset på Borgbacken susar våra barndomshjältar iväg genom dunkla slott och bergs-toppar som badar i den vackraste av solnedgångar. Genom klassiska vyer som Rainbow Road och Dino Dino Jungle, nu utrustade med såväl undervattenspartier som avsnitt där fordonen vecklar ut glidflyg och dyker ut i tomma luften medan du ropar ”vart tog vägen vägeeeeeen?!”. Två nyheter som tillför loppen variation, dynamik (läs: kaos) samt taktik nog för att tillfredsställa alla amatör-Sun Tzuer på hjul.

Om Mario Kart 7 var singel skulle spelet vara hett stoff på köttmarknaden. Det är en nästintill perfekt kombination av djup och yta. En färgsprakande påse Candy King fylld med leende ansikten, tvättbjörnssvan-sar, glädjetjut, brontosaurusar och destillerat myspys. Fastän 3D-effekten är lika huvudvärksframkallande som i spelets övriga konsolkolleger bara måste man titt som tätt dra upp reglaget till max och låta sig sugas in i Svamprikets prozac-idyller. För Marios senaste racingfest är S-T-I-L-I-G.

Dessutom: till skillnad från eventuella ”sitsragg på väg att bli mer” slipper du fundera över om det kommer att hålla. För det gör den, er romans. Håller och fördjupas. Så att du hinner störa dig på detaljer som ett bitvis oinspirerat karaktärsgalleri, några axelryckningar till banor och det faktum att sjuan i spelets titel innebär en viss devalvering av nyhetens behag sedan seriens startskott 1992. Åh, samt förlåta alla mardrömslika blåa sköldpaddsskal som briserar i ansiktet och smular sönder din guldpokal alldeles innan målsnöret.

Tack vare ett smidigt onlineläge får spelet nämligen dig att återvända. Om och om igen. Eller åtminstone tills den godmodiga italienaren nästa gång spänner fast säkerhetsbältet och målar långa, svarta bromsspår kring våra hjärtan (eller tills skyarna öppnar sig och ett nytt Crash Team Racing sänks ned till Jorden). Men för tillfället visar Facebook ”in a relationship with Mario Kart 7”.

Och då är det sanningen.

I sjunde himlenGulliga bilar i nostalgimiljö och zombiespel utan hjärna. Benjamin Knopman berättar vad du ska göra eller inte göra istället för att studera.

T e x T B E N J a M i N k N O P M a N

sPEL

aMy FöRsökER vaRa något så annorlunda som ett zombiespel med hjärna (höhö). Tyvärr visar sig tågkraschen i äventyrets introsekvens vara talande för resten av spelupplevelsen. Den lovande premis-sen med en autistisk 8-årstjej och hennes vårdares färd genom zombiea-pokalypsen totalkvaddas av klumpiga strider, trial and error från Helvetet och en nivådesign i fyra nyanser av grått. Det enda som är skrämmande med Vectorcells skitspel är att det har slunkit igenom kvalitetskontrollerna och infekterat redaktionens Playstation 3:a.

Ett ”z” i titELn? Redan det borde få alla vettiga varelser att fly för livet. De stackare som ändå gör misstaget att stoppa Brain in a Jars (ja, utveck-larna heter passande nog så) vederstyggelse i sin Wii kan se fram emot en racingupplevelse som omdefinierar ordet ”uruselt” och katapulte-rar ut Den Goda Smaken i stratosfären. Ett inverterat Mario Kart med kafkaesk angst istället för skoj.

HÄR ÄR nÅGot FöR alla vampyrromantiker som tröttnat på Stephanie Meyers glittrande blodsu-gare och vill ha något ... vuxnare. Under Blood Omens åldrade exteriörer döljer sig nämligen en av popkulturhistoriens mest välskrivna berättelser om nattens oknytt. Ett vildvuxet The Legend of Zelda kryddat med galloner av blod, aristo-kratengelska monologer, david lynch-bordeller och den åh, så iskalla anti-hjälten Kain.

Jungle KartzWii

Betyg: 1/5

Betyg: 4/5

Betyg: 4/5

Betyg: 1/5

Blood Omen: Legacy of Kain Playstation Network

AMY Playstation Network, Xbox Live Arcade

setills du ser i kors.


mÅNAdENs KLAssiKEr

För tjugo år sedan släpptes en skiva som är en av dom första jag kommer att tänka på

när ordet ”klassiker” nämns - Dirt av bandet Alice In Chains. Skivan hittade till min skivhylla först 8-9 år efter att den släpptes, då jag hört plattan i min kompis Willes bil. Jag minns hur låten ”Sickman” började spela just då jag klev in i bilen och jag blev med det samma helt

alice in chains: dirt

Kjell simosas radioredaktör och hardcoresångare

Boken beskriver en liten pojkes kamp för att bli accepterad i ett nytt socialt sammanhang, det vill säga djungeln. Många i djungelns rike förhåller sig till honom

med stor skepsis, men småningom får han vänner, framför allt björnen Baloo och pantern Bagheera. Det är en bok om vänskap men också om vikten av att vara sig själv. Och om att man inte kommer undan den man är, hur man än försöker. Stora och viktiga frågor.

Varghonans kärlek till den människounge som hon har adopterat och skyddat med sitt liv som insats - trots att han är främmande och ful i djungelfolkets ögon - är vacker.

Det är en klassisk läsupplevelse med ett underbart språk.

Jag läste Djungelboken flera gånger om som liten. Många år senare när jag som vuxen var och backpackade i Bosnien stötte jag på en engelsk pocketversion av Djungelboken i en liten butik i Mostar. Jag köpte den och slukade boken. Den var precis så underbar som jag minns den.

Rudyard kipling: djungelboken

tagen av låten. Några dagar senare skaffade jag skivan och sedan dess har jag lyssnat på den minst en gång i veckan, jag lovar! För de flesta är Nirvanas skiva Nevermind DEN grungeklas-sikern. I mina böcker vinner Dirt 7-0. Jerry Cantrells simpla men genialiska riff, Mike Starrs bedövande bassound samt framför allt Layne Stayleys röst. ”I can feel the wheel but I can’t steer” sjöng Layne som tio år efter att denna klassiker släpptes dog av heroinöverdos.

Anna-Lena Laurénrysslandskorrespondent på Hufvudstadsbladet

seStudentbladet sätter fason på fashion.


Å REt 2012 HyLLaR FÄRGER. det bör-jar mjukt med oli-ka nyanser av vitt, kräm och persika, för att övergå i vår och sommar med klickar av den ab-

soluta hit-färgen: mint. (Ja, det borde åtminstone alla Lady Gaga-fans känna till om de lyssnat och sett hela versionen av den senaste hiten Marry Th e Night.) Mint-fräscha helheter fi nns hos fl era stora modehus som Marc Jacobs, dior och Chanel.

dessutom har många designers hittat kontrast och tuffat till kollektionerna med helsvarta outfi ts i go-tisk-romantisk klang med detaljer i spets. Huvudin-spirationen för våren är dock 40- och 50-talet, med linjer som den klassiska pennkjolen och den förföris-ka jungfrusiluetten. det här blandas smidigt med ett 20-talsstuk där klänningarnas kjoldel börjar vid höf-ten och dekorationerna faller nedåt från samma linje.

Stöka alltså igenom mormors dammiga klädför-råd, ta i bruk den charmiga turbanen (ja, den har varit mode redan en tid, men håller sig fortfaran-de på toppen), lek lager-på-lager med de runda kra-garna i olika färger och nyanser och våga dig in i plagg som framhäver dina vackra kvinnliga former.angående hösten och vintern 2012 blir det spännan-de att se åt vilket håll designernas humör har svängt och åt vilket håll de har utvecklat sina kollektio-ner. Jag tipsar dock varmt att hålla sig till det färg-granna och styra kursen mot hipstervänliga neon-färger. Håll er till mitten av 1900-talet, it’s a keeper.

Skribenten är designer och har studerat vid Istituto Marangoni i Paris

Tänk Marilyn, inte Keira Knightley

mOdE 2012

Jag har nyligen kommit hem från jobbet vid modehu-set Erdem som ligger i östra London. det är söndag

klockan 20.14 och en månad kvar till London Fashion Week. Vi har en månad på oss att fi xa ihop en fan-

tastisk kollektion för hösten/vintern 2012. En månad av inga lediga veckoslut och jobb minst 10 timmar

om dagen. Och det är bara början.

T e x T o c H I l l u S T r a T I o n e r i S a B E L L a C H y d E N i u S


Februari Maj

3.2. studorg – inledande afterski sitz

11.2 TF - valentinsitz

16.2 Österbottniska nationen vid ÅA

– ärtsoppa och punsch

17.2 Nylands nation – månadssitz

18.2 ÅA studentkår – ÅAs XCiii årsfest

21.2 Nylands nation

– Fastlagstisdag i backen

25.2 Östra Finlands Nation

– LXXXViii årsfest

25.2 Vasa nation – Årsfest

1.5 Nylands nation

– Första maj-sillis

25.5 Nylans nation

– Avslutande fest

April14.4.

TF - Ylonz

14.4 Nylands nation – Årsfest

18.4 Åbo nation – Långa Bordet

(diskussionsforum)

5.–11.3 Österbottniska nationen vid ÅA

– Årsfestsvecka

9.3 studorg – skåttissitz

10.3 Österbottniska nationen

vid Åa – Årsfest

14.3 Åbo nation

– internationella hundpoloturneringen

16.3 Åbo Nation – Årsfest

24.3 studorg – dammiddag

Mars

studorg – dammiddag

Mina tÅR HÅLLER PÅ att falla av i kylan. Spårvagn nummer sju är alltid sen och jag förbannar stans långsammaste rutt. Men det visar sig helt klart vara värt att vänta på Kulturspåran.

Den futuristiska vagnen rullar in och jag stiger ombord på rymdskeppet som sakta glider genom ett vintermjukt Helsingfors.

Just idag råkar det vara rockbandet Puhuri som drar ett skönt akustiskt gig i skymningen. Den saknade länken mellan ismo alanko, aPulanta och kolmas nainen - så har bandet beskrivits. Domkyrkan fl yter förbi bakom föstret och byter färg i takt med spårvag-nens neonbelysning och bastrummans dunkande.

Folk som är påväg hem i kvällsrusningen kliver häpet in i vagnen och de fl esta börjar instinktivt le bakom sina

HELsiNGFOrsTiPsET

Spåra in på stadskulturstockmannpåsar då de inser att de har hamnat mitt i en rockkonsert. Jag älskar mitt Helsingfors ännu lite mer än tidigare och ger en tyst eloge åt kulturfabriken Korjaamo och Helsingforsregionens trafi k som står bakom projektet.

Kulturspåran trafi kerar 7B-linjen från onsdag till fredag. Det nya är att det i år bjuds på liveuppträdan-den alla de här dagarna, med start från Tölö hall på Mannerheimvägen klockan 17.14. Man kan hoppa på spåran helt som vanligt, vid alla hållplatser. Bland annat akustiska gig, teater och dansimprovisation utlovas.

ida HenrikssonFoto: HsL / Korjaamo

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

Den fjärde nationel-la hälsoundersökningen av högskolestuderande startarStudenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) in-leder i slutet av januari 2012 åter sin stora hälsoundersökning av högskolestuderan-de. Den förra undersökningen gjordes för fyra år sedan, men universittetsstuderande har varit föremål för systematisk forksning sedan år 2000.

Enkäten skickas i månadsskiftet januari-februari till sammanlagt tiotusen univer-sitets- och yrkeshögskolestuderande. Man kan besvara enkäten antingen på papper eller elektroniskt.

Frågeformuläret innehåller tarditionella frå-gor om hälsa och hälsobeteende, men den kartlägger också andra livsområden som har med studerandes hälsa och ork att gö-ra. Resultaten kan utnyttjas av såväl hälso-vården som studentorganisationerna och högskolorna.

Det är viktigt att svarsprocenten blir god så att resultaten blir trovärdiga. Därför hop-pas SHVS att de som får enkäten flitigt del-tar.

Mera information: SHVS överläkareKristina Kunttu, tfn 050 544 2946

Anmälningen till SELL Student Games 2012Anmälningen till SELL Student Games 2012 öppnades 25. November 2011. An-mälningarna görs genom skolornas kon-taktpersoner (Helsingfors universitet: [email protected], tel. 050 4001 875).Mera information: http://sell2012.fi/

HUS delegationsmöten våren 2012HUS delegation har 60 medlemmar och är studentkårens högsta beslutande organ. Till de-legationens uppgifter hör bl.a. att besluta om studentkårens budget, bokslut, stadgar och om köp och försäljning av fastigheter. Inom delegationen finns flera olika grupperingar och på mötena förs en livlig politisk debatt.

Alla delegationsmöten börjar kl. 17.00 (styrelsens frågestund kl. 16.30). Mötena är öpp-na för alla studentkårsmedlemmar.

Möten våren 2012 (ärenden som behandlas inom parentes):

21.3. Mechelinia, Domus Gaudium (Val av chefredaktör för Ylioppilaslehti) 19.4. Musiksalen, Gamla Studenthus (Boksluten) 14.5. Mechelinia, Domus Gaudium (Rambudget för år 2013)Mera information: generalsekreterare Katariina Styrman, [email protected] Kom med i HUS verksamhet - Info om utskot-

tens första möten Påverka HUS verksamhet och njut av gott sällskap i utskotten år 2012!

Är det något med föreningsservicen som inte funkar? Å vems vägnar borde HUS kna-cka på riksdagshusets dörr?

Utskotten är öppna för alla medlemmar och de är ett bra sätt att påverka i studentkåren eller ordna verksamhet för hela medlemskåren. I utskotten träffar du dessutom HUS-människor från alla fakulteter som är intresserade av samma saker som du!För år 2012 har HUS styrelse grundat följande utskott: ESN-utskott, kulturutskott, föreningsutskott, tvåspråkighetsutskott, utskott för utvecklingssamarbete, utskott för studieärenden, frändefolksutskott, tutorutskott, miljöutskott, utbildningspolitiska uts-kott och utskott för internationella ärenden.

HUS styrelse konstituerade sig och beslöt om an-svarsområden Styrelsen för Studentkåren vid Helsingfors universitet har konstituerat sig och har beslutat om styrelsemedlemmarnas arbetsfördelning och ansvarsområden. HUS styrelse har beslu-tat att fördela uppföljningsansvar enligt följande:

Jannica Aalto: StyrelseordförandeHeikki Luoto: Styrelsens vice ordf, strategi, motion, HUS GruppenHanna Hannus: påverkansarbete inför kommunalvalet, stadsfrågor, miljöfrågor, frändefolkIiro Hämäläinen: universitetet, studentrepresentanter i förvaltningenAino Jones: boende, internationella ärenden, två- och trespråkighetLauri Koskentausta: ordförande för ekonomidirektionen, rättsskyddMatti Lehto: Medlemskommunikation, kultur, World Student CapitalSuvi Pulkkinen: smidigare studier, välmående, jämställdhet och likabehandlingSanna Supponen: Organisations, tutoring, forskarstuderande, alumniNiilo Toivonen: information, biståndsarbeteHeidi Vesterinen: hälsa, utkomst, arbetslivsfrågor, studerande med familj

Styrelsen med generalsekreterare Katariina Styrman och presidium (Esa Perkiö, Reima Launonen och Arto Aniluoto)

Utskottens första mötenFrändefolkutskottet 8.2. klo 17,mötesrum Flora, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 B, 3. vån.Miljöutskottet 8.2. klo 17,mötesrum Aurora, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 B, 3. vån.Kulturutskottet 9.2. klo 18,mötesrum Aurora, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 B, 3. vån.Tutorutskottet 13.2. klo 18,mötesrum Aurora, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 B, 3. vån.Utskottet för internationella ärenden 8.2. klo 18,mötesrum Sparre, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A, 2. vån.

ESN-utskottet, föreningsutskottet, tvåspråkighetsutskottet, utbildningspolitiska uts-kottet och utskottet för utvecklingssamarbete har redan haft sitt första möte men det går att komma med i verksamheten när som helst under året.

Mera information om de olika utskotten hittar du på HUS webbplats:http://hyy.helsinki.fi/sv/studentk%C3%A5ren/organisation/utskott

STBL 01/2012

Documents

Transcript of STBL 01/2012