Solfbladet Maj 2010 / Årgång 3 Nr. 7

Solfbladet maj 2010 1

SOLFBLADETMaj 2010 / Årgång 3 Nr. 7

s. 3 s. 8–9 s. 10–11 s. 4–5

Första hissen i Solf

Risk för elektrisk chock

Talkoanda vid Solf uf

Dramatisk historia

Full fart hos Christer Snickars

s. 6–7

AV SArA BergStröm, redAktör för SolfBlAdet

LEDARE

2 Solfbladet maj 2010

Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskaps-andan, samt befrämja en positiv utveckling av byn.

I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd.

Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Fredrik Båsk, Peter Båsk, Jonas Forth, Jan Jacobson, Anna Norrgrann

Sammanfattning: Lotta Molander

Översättningar: Sirpa Båsk

Annonser: Bengt Brors, Mikael Englund

Pärmbild: Fredrik Båsk

Layout: Kustmedia Ab

Tryck: Fram 2010

Upplaga: 870 ex

INNEHÅLLSid. 2 Ledare: Små och stora drömmar

Sid. 3 Bara uppåt i Solf: första hissen i Hemmersgården

Sid. 4–5Från fängelsehåla till familjegård

Sid. 6–7Svinfarmare Christer Snickars

Sid. 8–9Solfbor i elektrisk chock

Sid. 10–11Stark talkoanda och bra fart på renoveringen vid UF

Sid. 12–13Aktuellt i Solf

Sid. 14–15Gårdsgrupper i Solf: Holmen

Sid. 16Hälsning från Stundars

Sid. 17–19 Suomenkielinen yhteenveto

”Om inget händer, händ själv” skrev en av mina facebook-vänner på sin profil. Solf

har förmånen att ha ett aktivt byaråd, som består av aktiva föreningar, som i sin tur består av dig och mig.

Ofta är det de små detaljerna som gör att man trivs. För tillfället jobbar byarådet med några projekt som ska ge det där lilla extra. Vi har fått bidrag från Aktiastiftelsen för att tillverka namnskyltar till postlådsrader vid gamla gårdsgrupper i Solf. På så sätt går de gamla namnen inte förlorade för kom-mande generationer och inflyttare får ta del av lite lokalhistoria. Först i tur var Trikantin i Munsmo och på kommande är Ånäsbacken (längs Barkamovägen), Stormossen (längs Panevägen) och Herrbacken (längs Väster-solfvägen-Båskastået).

Ett annat projekt är en reklamställning och informationstavla i centrum. Meningen är att föreningar och evenemangsarrangörer ska kunna sätta upp affischer på en anslagstavla på synlig plats nära banken, alldeles invid korsningen Solfvägen-Västersolfvägen.

Ytterligare ett projekt går ut på att för-bättra det gamla milstenröset i skogen i Västersolf. Då Gamla Strandvägen (Väster-solfvägen) breddades på 1960-talet var man tvungen att flytta milröset. Stenarna har sedan dess rasat ner och behöver återställas.

Och i Munsmo planerar byarådet att res-taurera det gamla mjölkbordet i Trikantin.

I Solfbladets vårnummer för två år sedan skrev jag om svårigheterna att hitta en tomt i Solf och kom in på våra egna privata mot-gångar. Drömmen var en 1800-talsgård som skulle flyttas till en plats nära Stundars bo-

stadsområde. Eftersom så många, kända och okända, har hört sig för och undrat hur det går så kan jag i några lyckliga rader nämna att projektet pågår för fullt sedan augusti 2009. Det blev tredje gången gillt. Det tredje bygglovet gick också Miljöcentralen med på efter att ha besvärat sig mot de två tidigare. Gården är flyttad från Liden i Tjöck, Kristi-nestad, dit den flyttades i samband med stor-skiftet 1919. Hur gamla de äldsta delarna av huset är vet vi inte än. Gården har av märk-ningen att döma flyttats tre gånger tidigare och timrades upp i Solf i höstas. Våren gick bland annat åt till murning och isolering och byggandet av förstukvisten. Huset i dess nya form har ritats av arkitekt Johan Ångerman. I april ordnade Stundars och Korsholms Vux-eninstitut en kurs i kakelugnsmurning. Tolv lärlingar putsade kakel och slet i en vecka och lyckades med kakelugnsmästaren Peder Nyströms hjälp mura upp vår nyrenässans-kakelugn som nu pryder salen bland verktyg, sågar, damm och drömmar.

Adressen är Båskastået 33B. Intresserade är varmt välkomna att ta en titt!

Små och stora drömmar

Ebba-Stina Beukelman (Solfs församling, Röda Korset)Ulla Björknäs (Hem och skola) Olav EnglundHenrik Heinonen (Äldres råd) Lars Kärkinen (Solf jaktförening)Arne Lervik (Solf IK) Olof Lund (Solf lantmannagille)

Vi sitter i styrelsen för Solf byaråd 2010–11. Ta gärna kontakt!Ordf. Lotta Risku , vice ordf. Peter Båsk (Stundars), kassör Bengt Brors (Hembygdsforskarna), sekr. Mikael Englund (Solf lokal-tv), ansv. Solfbladet Sara Bergström (Solf fria församling), webbansv. Tina Westerlund

Lise-Lotte Molander (Munsmo by) Anna-Lena Sjöberg (Folkhälsan)Greger Snickars (Korsholms sportryttare) Hanna Svarvars (Solf UF)Tove SöderholmCarola Weckström (Rimal by) Sven Wester (Söderfjärdens hembygdsförening)


Solf har förärats med sin för-sta hiss men man hittar den inte i ett nybyggt vånings-hus. De som är ivriga att testa finner den i Hemmers-gården på Stundars.

AV JonAS forth

Hissen är ytterligare ett led i Stundars till-gänglighetsplan, berättar Carl-Erik Forth, som fungerat som arbetsledare vid instal-lationen av hissen.

Stundars har under de senaste åren för-sökt hitta olika lösningar för att underlätta för funktionshindrade och äldre personer att besöka museet. Beslutet om byggandet av en hiss fattades för ett par år sedan och man bestämde sig för att använda sig av vinterns lågsäsong för installationen. Svenska kulturfonden, Suomen kotiseu-tuliitto och undervisningsministeriet har bidragit till att hissen kunnat förverkligas, men den är inte det enda nya i gården.

Eftersom brandsäkerhetsklassen skulle höjas så passade vi på att uppdatera an-nat samtidigt såsom sprinklersystemet och branddörrarna förklarar Carl-Erik och visar det omfattande släckningssystemet som det anrika trähuset nu är utrustat med. Dessutom har man installerat nödsignalbe-lysning, breddat reservutgången och byggt en en ny lastbrygga för köket.

Renoveringen var komplicerad eftersom installationen av hisstrumman krävde att man kapade vissa bärande element och samtidigt höjde taket. Men slutresultatet är en enkel, stilren lösning som passar väl in i den traditionella miljön. För den som nu blivit intresserad av en åktur, men som är rädd för dylika nymodigheter kan man tillägga att hissen är utrustad med en brandisolerad dörr och ackumulator för att också kunna användas vid ett strömav-brott. Invigningen skedde den 1:a maj.

Bara uppåt i Solf

Våningsknappen bör hållas inne under hela färden.

Hissens enkla kontrollpanel.

Hissen är svenskprodu-cerad och saknar fasta innerväggar.

Carl-Erik Forth på väg upp till andra våningen.

Carl-Erik Forth visar höjningen av taket.

Det nya sprinklersyste-met passar väl in i Hem-mergårdens miljö.


Från fängelsehåla till familjegård

Den nybyggda gården på Herrbacken i en bild från sent 1800-tal.

Gården fick namnet Herrback efter de ståndspersoner som bodde där på 1700-talet. Huset har en dramatisk historia. I dag är det familjen Smeds hem.

Sjökaptenen Johan Magnus Arenius - ägare till gården under tidigt 1800-tal.

Källaren under huset är från 1700-talet.

Bilder frå

n ”So

lf Soc

kenS h

iStoriA

2”


Gamla hus har historia, något att berätta. Om det liv som levts där och om det hantverk som skapade huset. Det ståtliga huset på Herrbacken döljer många historier om hur livet i byn såg ut förr. text: AnnA norrgrAnnBild: JonS forth

Den äldsta delen av huset på Herrbacken i Solf härstammar åtminstone från tidigt 1700-tal, längre tillbaka än så har husets historia inte blivit nedskriven. I dag bebos det av Birger och Inga-Lill Smeds. Men vi tar det från början.

Den ståtliga gården fick sitt namn Herr-back av de ståndspersoner som ägde går-den för 300 år sedan. Bland dem fanns såväl sjökaptener som kommissarier. På 1730-talet bodde också kapellanen Georg Tengström med sin familj på gården. Teng-ström var för övrigt farmorsfar till Johan Ludvig Runeberg, så nationalskaldens för-fäder har med andra ord vandrat omkring i Solf i tiderna.

Häradsting Förutom som hem fungerade manbygg-naden på Herrback på den tiden också som tingslag för socknen, i den stora salen brukade man nämligen hålla häradsting. Om den tiden skvallrar ännu i dag husets källarvalv där det fortfarande finns tak-krokar som fångar kedjats fast i för att

avtjäna sina straff. I källaren finns också ett litet valv som ännu i dag går under namnet dödsrummet.

De hemska händelser som utspelat sig i huset har genom åren gett upphov till historier om att det spökar på Herrbacken. Men Inga-Lill Smeds intygar att hon aldrig sett några spöken hemma hos sig, även om hon medger att hon som nyinflyttad länge var rädd för att gå ensam ner i källaren.

På gården lär det under tingstiden dess-utom har stått en straffpåle och kyrkans fotstock där de som inte dök upp på sön-dagsgudstjänsten fick stå och skämmas.

Endast källaren klarade sig1700-talet var alltså ett sekel i gårdens historia som präglades av en hel del dra-matiska händelser, och det fortsatte in på 1800-talet. Men en augustinatt år 1867 brann gården ner så illa att endast källa-

ren klarade sig. Enligt sägnen misstänkte man då att branden blivit anlagd av två finsktalande lösdrivare som blivit vägrade nattkvarter i granngårdarna och där lär ha sagt att ”alla Solfbor borde brinna i helve-tet”. Men Solfborna kom till undsättning den natten, och även om huset inte gick att rädda lyckades de bära ut fem hästkärror med tingslagets arkiv, och däri en bit av byns historia.

Huset byggdes upp redan nästa år av bonden Johan Wilhelm Simonsson Smeds som hade köpt gården tio år tidigare, och från och med det har gården och huset varit i släkten Smeds ägo. I huvudbyggnaden bor i dag Birger och Inga-Lill Smeds, och i det andra huset på gården bor deras son Stefan som också tagit över familjeföretaget Solf Gräv & Schakt och utgör den sjätte generationen av släkten Smeds som växt upp på gården.

I boken ”Solf sockens historia” skildras de dramatiska händelserna då det gamla huset brann ner.

Inga-Lill och Birger Smeds bor i huset på Herrbacken.

I källartaket finns fortfarande krokar där fångarna kedjades fast på 1700-talet.

Det är inte högt till tak i 1700-talskällaren visar Inga-Lill med sonsonen Sebastian.


Med en ökning från 13 till 250 suggor på 19 år så tycker Christer Snickars att det bör-jar räcka med mängden sug-gor. Det är enligt Snickars gränsen för vad man klarar själv med hjälp av fru och sommaranställda.

AV fredrik BåSk

– Jag tror att det börjar räcka med suggor nu. Detsamma gäller antalet hus vi har på gården. Det har nästan blivit ett nytt hus per år sedan vi tog över gården 1991, säger Christer.

Det som tar upp mycket tid för Christer och hans fru Virpi för tillfället är bilskjut-

sandet. Alla i familjen är involverade i någon form av idrottsaktivitet och ibland blir det så att Christer och Virpi får köra samtidigt eftersom barnen ska till olika ställen på samma gång.

– Det är roligt att fara ut och träffa folk när man arbetar på hemgården och är där mest hela tiden, säger Christer.

Vardagen börjar klockan femEn normal vardag hos Christer och Virpi börjar klockan fem på morgonen. Då ger Virpi mat och mjölk åt smågrisarna, kol-lar att det som ska vara rent är rent och så kollar hon brunnen.

– Jag matar resten av grisarna, både här och på den andra gården, och så kollar jag pannorna, säger Christer.

Efter det vet ingen hur dagen går. En dag är sällan den andra lik då det handlar om djurskötsel och ett eget företag. Eftermid-

dagarna och kvällarna går som skrivet åt till att skjutsa barn till olika träningar.

Svinfarmaren som skjutsar familjen till höger och vänster

Christer och sonen Caj betraktar vyerna när de funderar över nästa fotbollsträning.

”De lediga dagarna brukar delas mel-lan sommarstugan i östra Finland, svär-föräldrarna i Hangö och sport- och trä-ningsläger runt om i Finland.”


En studsmatta är bra att ha om man vill hålla sig i form. Dessutom har den hög rolighets-faktor.

– Barnen är aktiva inom många olika sporter och vi sportar också själva. Det handlar om innebandy, fotboll, orientering och skidning. Vi anmälde vår yngsta, Sara, till hennes första tävling för inte så länge sedan. Hon är lite nervös inför det, men vi kommer att springa med henne så allt ska nog gå bra, säger Christer.

Träffades på ÅlandChrister och Virpi träffades midsommaren 1989 på Åland. Efter det blev det några år med lite flyttande fram och tillbaka mellan Solf och Tammerfors där Virpi hade några år kvar av sina studier ännu.

– Det gick bra att flytta mellan orterna, det var inga problem. Sedan då vi tog över gården flyttade vi permanent till Solf, säger Christer.

Som många andra som har eget företag, och speciellt då man är svinfarmare, har fa-miljen inte många lediga dagar. Det handlar om totalt 26 dagar om året.

– De lediga dagarna brukar delas mellan sommarstugan i östra Finland, svärföräld-rarna i Hangö och sport- och träningsläger runt om i Finland, säger Christer.

I höstas kunde hela familjen göra en gemensam resa till Gran Canaria för för-sta gången. Det var inte alldeles lätt att hitta platser och rum nära varandra för sju personer.

– Det löste sig till sist och det var defini-tivt värt att få ladda batterierna efter som-marsäsongen. Vi brukade åka till Lappland

för att vila, men efter nio år ville vi få lite variation, säger Virpi.

Svårt att få ersättareNär det ska resas kan man inte lämna gården och djuren vind för våg, så en er-sättare måste ordnas, och det är inte heller det lättaste.

– Man ska vara ute i god tid för att få en ersättare. Ersättare för alla lediga dagar under året brukar man beställa och boka allra senast i november. Sen kan det

alltid ändras och blir man sjuk får man också anpassa sig efter situationen, säger Christer.

I Snickars familj är barnen det viktigaste och att de olika sportaktiviteterna fullgörs. Samtidigt vill Christer och Virpi ha möjlig-heten att röra på sig själva också.

– I sommar blir det åtminstone två trä-ningsläger, ett i östra Finland och ett på Åland. Det ska bli riktigt skönt att komma iväg med barnen på några evenemang, säger Christer.

Det är bra att kolla läget ibland i det 1200 kubikmeter stora fodertornet.

Virpi, Ida och Sara har redan tankarna inställda på nästa träning och de åker faktiskt iväg på en gång när reportern avlägsnar sig från gården. Det är full fart hela tiden.

Fia och Sara trivs med att leka med varan-dra, och de tycker också att det är roligt med sportande och att vara igång hela tiden.

Du kanske har sett deras ski-va till salu på Axet eller res-taurang Söderfjärden, SÜLFs Risque du Choc Electrique. Och trots att den ser anonym ut på pärmen känner man igen ett par gamla solfbor om man tittar på insidan.AV JAn JAcoBSon

– Zäppin och jag hade ”lejdon” av ett projekt vi jobbade med och bestämde att

det var dags att göra någonting eget som skulle vara roligt. Det blev början till Sülf, berättar Jens Smedman.

Zäppin är Sami Salonen och tredje med-lem är Anna-Karin Berg. Jens och Anna-Karin är uppvuxna i Solf, och också om de bor i Vasa ”så är man ju alltid solfbo” som Jens säger.

Jens och Sami hade tidigare gjort ett projekt där de spelade låtar av Depeche Mode, ett band som de båda gillar skarpt. Därför åkte syntarna fram när de ville göra egna låtar.

Syntmusik eller electronica är kanske inte det första man förknippar med de här

personerna. Jens har tidigare försörjt sig på musiken, i första hand som trubadur, men har också gjort en skiva under ar-tistnamnet Gemie. Anna-Karin syns också ute som trubadur, ensam eller tillsammans med brorsan Janne och så leder hon arbis-gruppen Spinnrock. Sami igen är medlem i bandet Gakko3.

Ville ha kvinnlig vokalistJens sjöng på den första demon, men de in-såg båda att de ville ha en kvinnlig vokalist. Anna-Karin var deras första val.

– Jag har inte själv lyssnat så mycket på elektronisk musik, men jag känner Jens

Solfbor i elektrisk chock



och Sami och vet att de är duktiga, så jag litade på dem, säger hon. Sen tog det en stund att hitta sättet som jag skulle sjunga på för att det skulle passa Sülfs sound.

Att spela in skivan tog också ett bra tag.

– Det finns så många valmöjligheter då det gäller syntar och ljud. Det går mycket snabbare att spela in med traditionell sättning, gitarr, bas och trummor.

Låtarna kommer oftast till så att Jens - som lyssnar mycket på elektro-nisk musik och techno - kommer med en idé, som kan vara en musikslinga och en melodi, kanske en textidé. Sen hjälps de åt att göra låten färdig.

Deras debutskiva som kom ifjol he-ter Risque Du Choc Electrique (”det stod på baksidan av ett mixerbord”) och till deras förvåning började titel-låten spelas på Radio Vega.

– Det hade vi absolut inte väntat oss, vi gör ju inte Vegamusik direkt. Men det här är ändå den kanske pop-pigaste låten så visst passar den där, säger Jens.

Annars har det inte blivit så mycket radio och inte heller har de spelat live annat än i samband med skiv-släppet.

– Då var jag otroligt nervös, säger Jens. Det är en sak att spela in och kunna ta om tills man är nöjd. Men att Sami och jag plötsligt skulle stå och spela synt live och våga lita på att all teknik fungerade var svettigt.

Men det finns inte någon stor marknad för deras musik i Finland så någon turné finns inte i planerna. Från Sverige har det kommit erbju-danden eftersom det där finns en undergroundscen för elektronisk musik och de kunde spela på t.ex. DJ-klubbar. Sülf är numera knutna till det svenska bolaget Electric Fan-tastic Sound som säljer deras skiva på nätet.

– Men det är en för stor apparat att dra igång för oss, så det är inte aktuellt nu åtminstone. Vi gör det här för vår egen skull, det är det egna skapandet som är det viktigaste, säger Jens.

Välkommen till Aktia!

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

banktjänster • försäkringstjänster • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

* från fast linje 8,21 cent/samtal + 5,90 cent/min., från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 16,90 cent/min.

Aktia Solftfn 0102475210*

VÄLKOMMEN till Himist ået 23 &vår mysiga gårdsbutik med pärlor,

inredning, pres enter m.m.

CHRISTINAS SHOPÖpp et : ti–to 13–19, fr &lö 10–16

www.christ inass hop.fi 040-5208 722

Ändå är det viktigt med det vi-suella, kläder, ljus, bilder – allt ska passa den bild eller den image som de skapat av Sülf.

Ny skiva på gångNu håller de på att spela in sin andra skiva och har redan en hel del låtar färdiga.

– Det blir nog en mörkare och tyngre skiva, säger Anna-Karin. Det kommer också att bli lite mera gi-tarr på den, inte bara elektroniska instrument.

En del av deras låtar från den för-sta skivan är med i Anders Nord-lunds film ”Tre vänner” som hop-peligen snart kommer att visas på FST5. Jens skrev också en del annan musik till den.

– Att göra filmmusik är en livs-dröm för mej, säger han. Få forma ljudlandskap i stället för att begränsa sig till poplåtar är något jag hoppas få jobba med någon gång.

Och namnet då, Sülf?– Det kommer från Solf, säger

Jens. Jag hörde Peter Båsk berätta en skröna om ett tyskt handelsfar-tyg som hade förlist och att det var överlevande sjöman som bosatte sig här och gav namn åt byn. Så vi har en tysk variant.

Smakprov finns påwww.myspace.com/sulfmusic, www.myspace.com/gemiemusic

Omslag till Risque Du Choc Electri-que.

Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

tel: 347 [email protected]

Datorer - tillbehör Service - installationKameraövervakning InternettjänsterWebbsidorWebbhotell

Solf LantbruksCenterDet mesta för jordbrukets och hemmaträdgårdens behov fås

från vårt lager.

önskar Byarådet

Trevlig sommar!


AV fredrik BåSk

– Styrelsen ställer upp och fixar där det behövs och det är inte alltid en dans på rosor, men det löser sig alltid med folk, säger ordförande Isabella Asplund.

För tillfället är det den drygt 90 kvadrat-meter stora lägenheten som renoveras. Där har Niklas Sund, Staffan Majors, Magnus Nyberg och Jonas Sandqvist träffats regel-bundet varje vecka för att renovera och bygga i lägenheten.

– Ibland har vi nog varit fler och i riv-ningsskedet var vi riktigt många här och

arbetade. I det här skedet börjar det vara så pass petnoga att det nästan behövs hant-verkare på plats för att det ska gå framåt i önskad takt. Men alla är välkomna att hjälpa till, säger Magnus Nyberg.

Fonder har bidragitRenoveringen har varit på tapeten i många år, men det är först nu som den ekono-miska biten börjat ordna upp sig. Ett stort antal danser som ordnats under åren och olika fonder har bidragit med medel för

renoveringen. Bland annat Finlands Hem-bygdsförbund har bidragit med betydande summor.

– När vi skulle börja renovera för fem–sex år sedan var taket det första problemet. Det läckte på 63 ställen. Det var givetvis det första vi åtgärdade och även det gjordes i två etapper på grund av pengabrist och tidsbrist. Taket kostade nästan 40 000 euro, säger Nyberg.

Lokalen ska stå klar som snart som möj-ligt, men någon egentlig tidsplan för bygget

Stark talkoanda och bra fart på renoveringen vid UF

Vid Solf UF finns talkoandan i behåll. I alla fall finns det eldsjälar som ställer upp när det behövs. Den som besökt UF-lokalen på sistone har säkert märkt att det blivit renoverat och uppfräschat där och förhoppningen är att intresset ska öka ytterligare för UF, både med talko och med uthyrningen av lokalen.

Magnus Nyberg väljer att mäta två gånger och kapa en gång. Undrar om resten av gänget följer det rådet?

Staffan Majors gör kvickt arbete med både spik och hammare när det gäller.

Loppiset drog mycket folk och det fanns något åt alla bara man letade noga.

Det var inte sällan som kön var tiotals meter lång, men alla väntade snällt på sin tur och humöret var gott.

Stark talkoanda och bra fart på renoveringen vid UF

Byarådet säljer Solf-frimärken och Solf-väskor! Ett ark om åtta frimärken kostar 12 euro. En väska kostar 5 euro.Produkterna säljs på Axet (kontant betal-ning) och vid Stundars butik. Kan också köpas direkt av kassör Bengt Brors.

Köp frimärken och väskorfrån Solf

Osta Sulvanpostimerkkejä ja kassejaKylätoimikunta myy Sulva-postimerkkejä ja Sulva-kasseja! Postimerkkiarkki maksaa 12€ ja kassi maksaa 5€.Tuotteita myydään Axetissa (käteismaksu) ja Stundarsin kaupassa. Tuotteita voi ostaa myös suoraan rahastonhoitaja Bengt Brorsilta.

Byarådet riktar

STORT TACK till Svenska Kulturfonden och Aktiastiftelsen i Solf-Sundom som stödde utgivningen av Solfbladet.

finns inte. Även om pengar har sökts och bidrag har kommit in så krävs ändå stora talkosatsningar. Runt om i byn finns lappar med kontaktinformation och info om när talkogänget samlas. Du kan också gå in på UF:s egen hemsida på adressen www.netikka.net/solfuf.

För att få in medel till föreningen och lokalen ordnas olika evenemang och till-ställningar. Renoveringen behövdes också på grund av det. Det har till exempel hänt att bröllopspar inte valt hålla festen på UF-lokalen på grund av att färgen präglats av en äldre färgskala, som helt enkelt inte är snygg längre.

Danserna populäraUngdomsdanserna har varit en stor in-komstkälla under de senaste tio åren. Innan dess försökte föreningen främst med några mindre försök till danser eftersom intresset inte var så sort. När idén med ungdoms-danser kom upp igen trodde den dåvarande styrelsen att 100 personer skulle dyka upp. Kvällens resultat var då 180 betalande personer.

– Nu har vi närmare 350 som gästar oss på danserna. Populariteten för danserna går uppåt hela tiden, säger Asplund.

Under de senaste åren har man också prövat på lite nya saker. Bland annat har man haft en stand-up komiker som under-hållning, pubkvällar har ordnats och ska

ordnas igen och så har man samarbete med andra föreningar som behöver utrymmen till sina olika evenemang. Dit kan räknas Solf byaråd, Hem och skola och dylika föreningar.

– Loppiset vi ordnade var också en hit och vi ska ordna fler, och i sommar ska vi ordna gårdsloppis. Det är inte helt klart hur det ska se ut, men man kan till exempel ställa upp ett bord på gården eller sälja ur bakluckan på bilen om man så vill, skrat-tar Asplund.

En IKEA-resa är också på gång. En ord-nades den åttonde maj, och fler kommer att ordnas om det finns önskemål och intresse för det. Om du har bra tips på vad som kunde fixas i lokalen så kan du ta kontakt med Hanna Svarvars på telefonnummer 044-5491582.

Staffan Majors gör kvickt arbete med både spik och hammare när det gäller.

Niklas Sund och Staffan Majors jobbar med de bästa materialen man kan ha, trä och sunt förnuft.

Ordförande Isabella Asplund har ett leende på läpparna men en bestämd inställning till att få saker gjorda.

”Loppiset vi ordnade var också en hit och vi ska ordna fler, och i sommar ska vi ordna gårdsloppis.”


Aktuellt i Solf:

Ett nystartat intressant pro-jekt som främjar utvecklingen för användning av förnybara energiformer har startat i Ös-terbotten.

AV peter BåSk

Initiativtagare är Vasa energiinstitut och pro-jektägare är Yrkeshögskolan Novia. Sam-arbetspartners är Levón-institutet vid Vasa Universitet samt Kustens Skogscentral.

Huvudpunkter i projektet är att hitta byar och områden som är intresserade av att höja sin självförsörjningsgrad med förnybara ener-gikällor. Man gör inventeringar för att kart-lägga byarnas potential. Samtidigt framställs en handlingsplan och ett energikoncept för de utvalda byarna för att höja deras energiför-sörjningsgrad.

Projektledaren Niklas Frände för energi-byprojektet och Anders Wikberg från Skogs-centralen Kusten besökte Solf byaråds sty-

relsemöte 30.3.2010. De berättade med ord och bild om förnyelsebar energi och om vilka möjligheter som finns lokalt, nationellt och om EU:s målsättning som bl.a. innebär en ökning av andelen bioenergi från 8,5%–20%.

Finlands andel bioenergi borde öka från 28,5%–38% fram till 2020. För Finlands del innebär det en tredubbling av användningen av skogsflis. Även användningen av ved och pellets borde prioriteras. Övriga alternativ som vind-, solenergi samt jordvärme bör givetvis utvecklas.

Byarådet beslöt efter informationen att meddela om intresse för fas nr 1, vilket inne-bär inventering och kartläggning av Solf bys potential. Baserat på resultat av inventeringen, väljer projektet ut vissa byar, där en hand-lingsplan och energikoncept utformas. I ett fortsättningsprojekt jobbar man vidare på att förverkliga koncepten.

För mera information kontakta [email protected] eller telefon: 044 7805745.

Solf är kandidat i energibyprojekt

Solfångare i trädgården hos Matts och Gull-Britt Andersén i Sundom.

Det är stor efterfrågan på tomter i byarna i Solf! Vi be-höver fler tomter att erbjuda i broschyren. Har du en eller flera tomter att sälja, ta kontakt med Bengt Brors, tel. 050-585 5700.

Tomten märks ut på en karta över Solf och där antecknas säljarens telefonnummer, så att intresserade kan ta kontakt direkt med säljaren.

Vill du sälja en tomt?

Byarådet säljer rödmylla för 2 euro/liter!

Säljs i 10-, 12-, 18- och 20 litersdunkar.

Färgen kan beställas av Bengt Brors 050-585 5700.

Juniorläger

5–7.7 vid Kronvik lägergård

För dig som gått ut åk 4–6Häng med på ett fartfyllt lä-ger tillsammans med Replot församling. Roligt program, simning, lekar och annat skoj. Ta med en kompis och kom på läger! Pris 35 € Sista anmälningsdag 21.6.2010. Endast begränsat antal platser. Deltagarna tas emot i den ordning anmäl-ningarna kommer in. Anmäl dig via e-post till [email protected] eller via sms till Sofia på tel.nr 050-3272774Skriv namn, adress, ålder, förälders namn och telefon-nummer.

Rödmylla till salu


Simkurser i Solf och Sundom i sommar

Folkhälsan i Solf-Sundom ordnar följande simkurser med maximalt tolv deltagare per kurs:

Friluftsbadet 2010Vecka 24 • Simkunnigkurs kl. 10–12.30 • Nybörjarkurs kl. 13–15.30 Vecka 26 • Simkunnigkurs kl. 10–12.30 • Nybörjarkurs kl. 13–15.30

Vecka 27 • Nybörjarkurs kl. 10–12.30 • Simkunnigkurs kl. 13–15.30

Vecka 28 • Teknikkurs kl. 10.00–12.30 Pris 20 € /kurs (Syskonrabatt 18 €)Anmäl senast 4.6 (vardagar efter kl 17.00)!

Nybörjarkurs, Anna-Lena 050-532 2499Simkunnigkurs, Lena 050-446 3254Teknikkurs, Jeanette 050-403 3663

Simskola vid Kronvik strand 2010Vecka 29 och 30 • Grupp 1 kl. 10–13 • Grupp 2 kl. 13.00–16.00

Max 35 barn / kurs Pris 25 € (Syskonrabatt 20€)Anmälningar senast 4.6 (vardagar efter kl. 17.00)!

Anne-Maj 050-5548717

Simkurser

Under flera år har serviceboende i Solf aktualiserats i olika samman-hang. För att få en bättre bild av behovet tillsatte byarådet i början på året en arbets-grupp för att ut-reda intresset för serviceboende i Solf.

AV tom kecklund, Sekr i ArBetSgruppen

Gruppen har senare kom-pletteras med representan-ter för olika föreningar. I arbetsgruppen finns också representanter för Tölby och Vikby. Arbetsgruppen består av ordf. Pehr-Gö-ran Näsman (älderådet), Bengt Brors (byarådet), Henrik Heinonen (pensio-närhemmet), Götha Skur (Marthaföreningen), Lena Granholm (Folkhälsan), Kjell-Erik Backman (Töl-by), Börje Paro (Vikby) samt Tom Kecklund (kom-munfullmäktige).

En undersökning kring intresset för serviceboen-de har genomförts under andra delen av april. Sam-manlagt lämnades 131 st enkäter in.

Arbetsgruppen kom-mer nu att mera nogrannt analysera svaren för att vi efter det skall kunna fundera hur vi går vidare med ett eventuellt service-boende i Solf.

Förfrågan om serviceboende i Solf

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0Storlek 1 r+k/kvr 2 r+k/kvr 3 r+k/kvr

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%Mycket

intresseradIntresserad Eventuellt

intresserad i framtiden

Inte alls intresserad

60

50

4030

2010

0

Åldersgru

pp

under 50

70

80

50–6061–70

71–80

över 80

Av de som lämnade in enkäten var nästan hälften (47%) mycket intresserade eller intresserade av serviceboende. 53 % var even-tuellt intresserade av serviceboende i framtiden.

Eftersom de flesta enkäter var från två personer var antalet sva-rande 223 personer. Av de som svarade var de flesta i åldersgrup-pen 71–80 år (72 st) och i åldersgruppen 61–70 år (65 st).

På frågan om önskad storlek på servicelägenheten var två rum + kök eller kokvrå överlägset mest populärt.

iStockphoto.com



1. Ägare: Margit och Kurt Holm

Gården består av en timrad del och en tillbyggnad på ritverk. Den timrade delen av gården har först stått i Gamla Vasa och sedan flyttats till nya Vasa.

Omkring 1910 lät dåvarande ägaren, sjömansänkan Ulrika Karp, flytta gården sjöledes till Piltören på Holmen för som-marviste. Ulrikas dotter Maria och hennes make August Holm blev sedan sommarvil-lans ägare. Maria dog 1927. August Holm gifte om sig med sin hushållerska Sofia Bonn från Malax. De adopterade Håkan f.

1946. År 1955 sålde Sofia och den omyndi-ge adoptivsonen Håkan den vinterbonade villan till Margit och Alfred Holm.

På 1930-talet hade gården blivit till-byggd. Idag är det änkan Margit och sonen Kurt som äger och bebor gården.

2. ”Härmanas” på Piltören Ägare 1895–1905: August och Maria Klockars. Från 1905 Herman och Edla Båssar-Holm. Efter deras död fortsatte dottern Sofia att bo kvar i gården, tills hon 1959 flyttade till kommunalhemmet i Ma-lax. År 1999 blev gården riven till ved.

3. ”Idas stugan”

Enligt Gunnar Rosenholm är stugan byggd på 1840-talet, men det är okänt vem som byggt den. På 1850-talet flyttade smeden Gustav Wester-Hellman med hustrun Ul-rika och barn in i stugan. De kom från Sundom, men Gustav var född i Munsmo. Gustav dog 1892.

Ny ägare av stugan blev Anna Björs gift med Johan Björs från Sundom. Johan reste till Amerika och dog där 1922. Efter modern fortsätter dottern Ida Björs att bo i stugan.

Holmen - en bygrupp i MunsmoNamnet Holmen nämns på en karta från 1912. Det kan ha varit bybornas namn på platsen som stigit upp ur ha-vet, hundratals år tidigare. Platsnamn på Holmen är Gåmholmin, Pattbacken, Grånne, Piltöirin, Nemanbo-dan. AV mArgit holm

Jordlösa hade bott på Holmen. På 1800-ta-let fanns fyra kunniga och kända smeder. Allt arbete skulle ju ske med yxa, gräfta och spade. Skörden skulle bärgas med lie och skära.

Vid skiftesregleringen blev Holmen skif-tad i 3 skattehemmansblock. Hellman nr 1, Vester nr 2 och Bossar nr 3. Jordlösa på Holmen hade hunnit skaffa sig hemmans-delar. De fick nu sina marker skiftade till Holmen. Några bönder blev också flyttade från byn. Den fortfarande vattendränkta marken tillföll markägarna. Hur länge skiftesregleringen tog, är inte känt, men det är omvittnat att välmeriterade och kunniga lantmätare skötte arbetet och det hade gått snabbt. Munsmos bykista och alla papper är försvunna, där många frågor skulle ha fått svar. Bebyggelsen som kommit fram är baserade på äldre människors berättelser och hemmanshandlingar.

Gårdsgrupper i Solf:

Holmen

Munsm

ovägen

2

34

56 7

89

1011

12

13

1415

1617

1

18

19


År 1918 kom den s.k. torparlagen, då obesuttna fick rättighet att lösa in den tomtmark de bodde på, vilket Anna Björs gjorde. Ida Björs hade testamenterat all sin egendom till Solf församling. Församlingen målade stugan med rödfärg och sålde den åt Vasaborna Kaarlo och Marita Paikkala. Stugan såldes vidare åt Pentti och Päivi Talman, som använde den som sommar-bostad.

4. ”Nysto-Majs” stugaMaria Ulrika Snoffs-Hellman flyttade som änka till Holmen 1895. Hon dog på Hol-men 1923. Ägare till stugan efter ”Nysto-Maj” blev Oskar och Elsa Rönnholm. Den blev deras lillstuga och står kvar vid deras numera obebodda gård.

5. Oskar och Elsa Rönnholms gård, byggd 1932Oskar Rönnholm, som var född på Holmen gifte sig 1923 med Elsa f. Ekman. De bodde i ”Nysto Majs” stuga tills de byggt klart den nya gården. Deras barn flyttade bort och gården står tom sedan Elsa dog 1981.

6. August och Ida Holms gårdNuvarande ägare: Oline Holm, Margit och Kurt Holm. Bostadsmarken ägs av Margit och Kurt Holm.

På samma tomtmark och plats stod tidi-gare en gård. I den gården bodde båtbyg-gare Johan Marander från Sundom. Han var gift med Anna Ulla Båssar. Det var hennes barndomshem. Johan gifte om sig 1902 med Elisabeth Krypar. År 1910 lade Johan ner båtbyggarverksamheten. Han och hustrun samt fyra barn flyttade till Sundom, där han fortsatte med båtbygg-nadsverksamhet.

August Holm gift 1915 med Ida Vester-Rönnholm. År 1915 köpte de Maranders gård. Omkring 1940 revs den gamla gården av August och Ida. De flyttade till Öiran och bodde i dotterdottern Elsi Sunds stuga tills gård och fähus blivit färdigbyggda på Holmen 1948. Gården står idag obebodd.

7. Maranders verkstad

8. ”Britas-Kalas” Stugans ägare Karl-Johan Vester-Rönnholm och hustrun Maria Sofia f. Båssar. De köpte 1893 halva ”Petteras” hemmanet i byn. Vid skiftesregleringen blev hemmanet flyttat till Holmen. Karl-Johan Vester-Rönnholm dog 1931, hemmanet klövs och delades emellan barnen: Anna, Ida, Johannes och Oskar. Alla blev bosatta på Holmen. Anna blev kvar i föräldragården. Hon gifte sig

med hemvändande emigranten Karl-Alfred Vester år 1929. Stugan revs år 2007.

9. ”Kalas Hannesas”Maria Vester ”Petteras Maj” lät flytta stu-gan från Snåfsbacken till Holmen. Hon fick sytning från de nya ägarna till ”Petteras” hemman och bosatte sig på deras mark-område på Holmen i början av 1900-talet. Maria Vester dog 1921.

Efter Karl-Johan Vester-Rönnholms ”Bri-tas Karls” död 1931 blev sonen Karl-Johan Rönnholm ”Kalas Hannes” ägare av stugan och markområdet. Han gifte sig 1920 med Anna Hellman (Häggblom). Som änkling gifte han om sig 1945 med Fanny f. Israels från Vörå. Ca 1950 adopterade de Jan-Eric f. 1948 i Vasa. Jan-Eric flyttade till Sverige och Fanny flyttade till pensionärshemmet i Solf.

År 1983 såldes gård, uthus och tomt till Birgitta och Stefan Rosenback. De grund-renoverade och byggde till stugan. Stefan dog 1991 och Birgitta tog sitt flicknamn Klemets. Hon bodde i gården med sonen Markus från ett tidigare äktenskap. Sonen Markus Maier flyttade med sin familj 2009 från Vasa till gården och är nu ägare. Bir-gitta bor i Vasa.

10. Ägare: Oline Holm Byggde gården 2007.

11. ”Blind-Edlas” stuga Systrarna Anna Lovisa och Edla Wester bodde i en stuga nära landsvägen. Käl-largropen och stenar har funnits kvar tills 2007. De flyttade in från byn hit och som änka flyttade även deras mor Beata hit, sedan hon sålt hemmanet till två döttrar med mågar.

12. Stuga som funnits på HolmenHit flyttade Johan Smedman och hustrun Maria Sofia f. Båssar. De bodde en tid i stu-gan, innan de flyttade till hennes hemgård i byn. De köpte ”Båsjas Isakas” hemman av hennes bror Anders Båssar – Vestlund, som flyttat till sin hustrus hemgård i V-Solf.

13. ”Lindbergas”Frederick Lindbergs barndomshem. Han var född i Munsmo 1873, emigrerade till USA 1893.

14. Enligt vad Holmbor minns hade syst-rarna Sofia och Maria Hellman låtit bygga denna stuga. Sofia flyttade till Vasa på 1880-talet och tjänade hos herrskaps-familjer. På ålderns höst flyttade hon till-

baka till gården. Maria levde hela sitt liv här. Stugan är nu pälseri för Hans Skogs minkfarm.

15. ”Holm-Härmanas”.Här bodde smeden och torparen Herman Hellman och hustrun Maria Lovisa. De var föräldrar till Johan Hällström och de redan nämnda systrarna Sofia och Maria.

16. ”Härmanas Jossas”Gårdsnamnet från Johan Hellman-Hell-ström (1848–1928) och hustrun Beata Ryss. Vid skiftesregleringen fick de jord-bruksmark i ett block på Hellman nr 1 i anslutning till deras gård. Döttrar: Maria och Anna Hellström. De delade hemmanet mellan sig. Maria blev jordbrukare och bodde i föräldragården. Anna gifte sig och flyttade till byn. Omkring 1940 flyttade Maria in i fastrarnas gård (nr 14). De dog 1935 och 1936. Maria bodde i slutet av sin livstid hos sin systers barn i byn. Evert Skog, son till Anna och Johannes Skog, tog över gården, renoverade och tillbyggde den. Han gifte sig med Eva f. Sund från Sundom. Jordbruk, fiske och minkfarm. Söner: Karl-Erik och Hans.

17. Hans Skogs och Ebba Nord-kvists gård, byggd 1984–85

Jordbrukare, minkfarmare, maskinägare. På tomten har tidigare funnits en gård, ägare var bonden och smeden Karl Wester gift med Maria Greta från Malax. Han var skicklig smed liksom brodern Gustav. Karl hade en väderkvarn på Holmen.

I äktenskapet föddes 10 barn. På 1890-ta-let flyttade familjen till byn.

18. ”Holm-Brit”Brita-Lisa Buss-Damlin, gift med Anders Johan Wester till hans andra äktenskap. I äktenskapet föddes sonen Karl-Johan Wester (gård nr 8). Anders Johan Wester var sjöman, han dog 1865 i kolera i Mar-seille.

19. ”Lindénas”Emma Enholm ”Sebbisis Emma”, gift 1896 med Erik Hellman ”Nysto Erik”, bodde på Tontasbacken. Gård och hemman flyt-tat till Holmen. Barn: Adelina och Alfred Enholm.

De sålde gård och hemman 1950 till Johannes och Anna Lindén från Sundom. Alfred och Adelina tog mor Emma med sig och flyttade till Sverige. Emma dog 1967 som 97-åring. Johannes Lindén byggde till gården på 1950-talet. I gården bor sönerna Helge och Börje Lindén.


Nytt från Stundars:

Stundars museum har i drygt tio års tid utvecklat olika pe-dagogiska metoder för un-dervisning i friluftsmuseet. AV gunillA SAnd

Särskilt olika typer av tidsresor har visat sig vara omtyckta och användbara. Under en tidsresa förflyttas man till ett historiskt årtal och deltagarna får genom kläder, sysslor, verktyg samt roller och namn en inblick i hur livet kunde te sig förr.

Den här metoden förflyttar Stundars nu till den virtuella världen genom en tidsresa som skall finnas på Stundars hemsida som-maren 2010. Under resans gång får man följa Eriks 8 år och Hildas 10 år vandring genom Stundars-byn en sommardag i bör-jan av 1900-talet. Smedis Maria skall ha

Stundars gör tidsresa på nätet

SkiSS: Benny forS / img mediA

Försäljning, service och reservdelar!

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • tel. 318 2950, 0500-364 688 • www.marander.fi • email: [email protected]

Försäljning, service och reservdelar!

fest för sin hemvändande emigrantson och behöver hjälp med det ena och det andra. Den virtuella tidsresan visar illustrerade miljöer från Lanthandeln, Skolan, Bondstu-gan, Kvarnen, Smedens stuga och så vidare. Uppgifterna utförs som roliga spel och för den vetgirige finns förklarande texter om museiföremål och olika företeelser såsom emigration, skolgång, familjeförhållanden, mathushållning, lanthandlar, folkmedicin m.m. under särskilda flikar.

I samband med Tidsresan finns även en separat frågesport där deltagarna får testa sina kunskaper. Tidsresan utvecklas med tanke på barn i åldersgruppen 6–12 år. Vår förhoppning är att regelbundet kunna utveckla den virtuella tidsresan med mera innehåll, spel och uppgifter. För projektet har Stundars fått stöd från Museiverket, Harry Schaumans stiftelse och Svenska folkskolans vänner.

Solf Service✆ 344 0022, 050-69 022

Har du idéer som byarådet ska ta sig an?Kontakta [email protected](Lotta Risku)

Programmet startar varje dag klockan 9:00 och pågår till klockan 14:00.

Lägrets leds av ped. mag. Anki Snickars-Hoxell, som kommer att lära ut intressanta och varierande hantverk. Vi lagar en god lunch tillsammans varje dag under ledning av Sofia Grynngärds från Marthaklubben. Givetvis kommer vi också att ha tid att leka, bekanta oss med varandra och med Stundars.

Lägret startar som sagt tisdagen den 15.6 klockan 9.00. Kom ihåg att klä er i praktiska

kläder som lämpar sig för hantverk och uteakti-viteter. Vi kommer bl.a. att tova, fläta, sy, måla, såga, gjuta, böja, leka och kocka.

Vi avslutar fredagen den 18.6 klockan 14–15 med en hantverksutställning dit alla familje-medlemmar är inbjudna.

Kursavgiften är 50 euro/barn, (40 euro/barn ifall flere syskon deltar) vilket inkluderar material, lunch och mellanmål samt försäk-ring för deltagarna. Avgiften betalas till konto

Aktia 497020-21057, meddelande ”hantver-karläger”.

Har ni frågor om lägret kan ni ringa oss på Stundars 06-344 2200 eller skicka e-post till [email protected].

Välkommen med!Soliga hälsningar, Stundars

Välkommen på hantverkarläger till Stundars den 15–18 juni 2010!


Vanhoilla taloilla on jotakin kerrottavaa. Komea talo Herrbackenilla kätkee monta tarinaa kylän aikaisemmas-ta elämästä.tekSti: AnnA norrgrAnnkuVA: JonAS forth JA Solf SockenS hiStoriA 2

Sulvalla Herrbackenin talon vanhin osa on peräisin ainakin 1700-luvun alkupuolelta. Tänään talossa asuvat Birger ja Inga-Lill Smeds. Komea talo sai nimekseen Herrback säätyläisten mukaan, jotka omistivat talon 300 vuotta sitten. Talossa asui 1730-luv-ulla myös kappalainen Georg Tengström perheineen. Muuten, hän oli Johan Ludvig

Vankityrmästä perheen asunnoksi

1700-lukua leimasivat siis monet dra-maattiset tapahtumat ja ne jatkuivat 1800-luvulle. Mutta eräänä elokuun yönä vuonna 1867 talo paloi niin pahasti, että ainoastaan kellari pelastui. Sulvalaiset tuli-vat apuun sinä yönä ja vaikka taloa ei voi-tukaan pelastaa, he onnistuivat kantamaan ulos viisi hevoskärryllistä käräjäpapereita ja siten pelastamaan osan kylän historiaa.

Jo seuraavana vuonna talonpoika Johan Wilhelm Simonsson Smeds rakensi talon uudelleen. Hän oli ostanut talon kym-menen vuotta aikaisemmin ja siitä lähtien talo on ollut Smedsin suvun omistuksessa. Birgerin ja Inga-Lill´n poika Stefan asuu pihan toisessa talossa. Hän edustaa kuu-detta sukupolvea Smedsejä, jotka ovat kasvaneet talossa.

Runebergin isoäidinisä, joten kansallisru-noilijan esi-isät ovat aikoinaan liikkuneet Sulvalla.

Herrbackenin päärakennus toimi siihen aikaan myös pitäjän käräjäpaikkana. Talon kellariholvissa on vieläkin kattokoukkuja, joihin vangit köytettiin kiinni kärsimään rangaistustaan. Kellarissa on myös pieni holvi, jota vielä tänäkin päivänä kutsutaan kuolemanhuoneeksi.

Kamalat tapahtumat talossa ovat an-taneet aiheita kertomuksiin, että Herr-backenilla kummittelee. Mutta Inga-Lill Smeds vakuuttaa, ettei hän ole koskaan nähnyt kummituksia kotonaan, vaikka hän kertookin, ettei taloon juuri muuttaneena uskaltanut pitkään aikaan mennä yksin kellariin.

Sulvan NS:ssa on talkoohen-ki tallella ja tulisieluja, jotka ovat paikalla silloin, kun tarvitaan. Jokainen, joka on käynyt NS:n talolla viime ai-koina, on varmasti huoman-nut kunnostuksen.

fredrik BåSk

Kunnostus on ollut tapetilla jo monta vuot-ta, mutta vasta nyt on taloudellinen puoli alkanut järjestyä. Tansseja on järjestetty useita ja avustukset eri säätiöiltä ovat mah-dollistaneet kunnostuksen. Vaikka suuria talkoosatsauksia tarvitaan edelleenkin.

– Kun kunnostuksen oli tarkoitus alkaa 5–6 vuotta sitten, katto vuoti 63:sta koh-taa, kertoo Magnus Nyberg.

Nuorisotanssit ovat olleet suuri tulon-lähde viimeisten kymmenen vuoden ajan. Kun idea nuorisotansseista nousi esiin, luuli hallitus, että satakunta henkilöä il-

mestyisi paikalle. Illan tulos oli kuitenkin 180 maksavaa henkilöä.

– Nyt meillä on lähes 350 tanssivieraili-jaa. Tanssien suosio on nousussa koko ajan, sanoo puheenjohtaja Isabella Asplund.

Viimeisten vuosien aikana olemme myös kokeilleet uusia asioita, kuten stand-up-komiikkaa, yleisöiltoja ja Ikea-matkoja. Lisäksi voivat muut yhdistykset vuokrata tiloja eri tilaisuuksiin.

– Kirppis oli myös hitti ja niitä järjes-tetään jatkossakin. Kesällä on vuorossa pihakirppis. Pihaan voi tuoda pöytänsä tai myydä tavaroitaan auton takaluukusta jos niin haluaa, nauraa Asplund.

Talon kunnostuksen pitäisi olla valmiina niin pian kuin mahdollista, mutta varsina-ista aikataulua projektilla ei ole. Eri puo-lilla kylää löytyy lappuja kontaktitiedoista ja talkooaikatauluista. Infoa löytyy myös NS:n osoitteesta www.netikka.net/solfuf.

Jos sinulla on hyviä vinkkejä talon kun-nostuskohteista, voit ottaa yhteyttä Hanna Svarvars´iin, puh. 044-5491582.

Vahva talkoohenki ja hyvä vauhti NS:n kunnostuksessa

Magnus Nyberg mittaa kahteen kertaan ja sahaa vain kerran. Mahtaakohan muut seu-rata tätä neuvoa?

Puheenjohtaja Isabella Asplund´lla on hymy herkässä, mutta päättäväinen asen-ne siihen, että asiat tulevat tehdyiksi.

Kirppis oli suosittu ja kaikille löytyi jotakin, kun vaan jaksoi etsiä.

Mielenkiintoinen projek-ti, joka edistää uusien energiamuotojen kehitys-tä, on aloitettu Pohjan-maalla.

PETER BÅSK

Aloituksentekijä on Vasa energi-insti-tut ja projektista vastaa Yrkeshögsko-lan Novia. Yhteistyökumppaneita ovat Levón-instituutti Vaasan yliopistosta sekä Kustens Skogscentral. Projektin päätavoitteena on löytää kyliä ja alu-eita, jotka ovat kiinnostuneita nosta-maan omavaraisuusastettaan uusissa energialähteissä.

Energiakyläprojektin projektijohta-jana toimii Niklas Frände, hän ja An-ders Wikberg Kustens Skogscentralista vierailivat Sulvan kylätoimikunnan kokouksessa 30.3.2010. He kertoivat sanoin ja kuvin uusioenergiasta ja mitä mahdollisuuksia on sekä paikallisesti että kansallisesti. EU:n tavoite sisältää mm. bioenergian käytön lisäämistä 8,5%:sta 20 %:iin.

Informaation jälkeen kylätoimikunta päätti ilmoittaa kiinnostuksensa vai-heesta 1, joka sisältää inventoinnin ja kartoituksen Sulvan kylän potentiaalis-ta. Inventoinnin tulokseen perustuen projekti valitsee määrättyjä kyliä, missä suunnitelma ja energiakonsepti muodostetaan. Jatkoprojektissa työs-kennellään edelleen konseptin toteut-tamiseksi.

Lisäinformaatiossa ota yhteyttä [email protected] tai puh. 044 7805745.

Sulva on kandi-daatti energia-kyläprojektiin



Lisäys 19 vuodessa 13 ema-kosta 250:een on Christer Snickarsin mielestä tarpeek-si. Se on raja, josta selviää omin voimin ja vaimon sekä kesätyöläisten avulla.

fredrik BåSk

– Sama koskee rakennuksia tontilla. Mel-kein joka vuosi on noussut uusi rakennus siitä lähtien, kun otimme tilan hoitoomme, sanoo Christer.

Normaali arki alkaa Christerille ja Vir-pille kello viisi aamulla. Silloin Virpi antaa ruokaa ja maitoa pikkupossuille, tarkistaa, että minkä tulee olla puhdasta, on myös sitä ja sitten hän tarkistaa kaivon. Christer ruokkii muut siat ja tarkastaa pannut.

Sen jälkeen kukaan ei tiedä, mitä lop-pupäivä tuo tullessaan. Yksi päivä on har-voin toisensa kaltainen, kun on eläinten hoidosta ja omasta yrityksestä kysymys. Iltapäivät ja illat kuluvat useimmiten lasten kyyditsemiseen eri harjoituksiin.

– Lapset ovat aktiivisia useissa eri ur-heiluharrastuksissa ja itsekin urheilemme.

Sikafarmari, joka kuskaa perhettä oikealle ja vasemmalle

Kyseessä on salibandya, jalkapalloa, suun-nistusta ja hiihtoa.

Christer ja Virpi tapasivat juhannuksena 1989 Ahvenanmaalla. Sitten seurasi pari vuotta muuttoa edestakaisin Sulvan ja Tampereen välillä. Virpillä oli muutama vuosi opiskelua jäljellä Tampereella. Sen jälkeen he ottivat tilan hoitoonsa Sulvalla ja muuttivat tänne pysyvästi.

Kuten niin monilla yksityisyrittäjillä, ei Snickarsin perheelläkään ole montaa vapaapäivää, ainoastaan 26 päivää vuo-dessa.

– Vapaat päivät vietetään kesämökillä Itä-Suomessa, appivanhempien luona Han-gossa ja urheilu- ja harjoitusleireillä ympäri Suomea. Tänä kesänä on tiedossa ainakin kaksi harjoitusleiriä, yksi Itä-Suomessa ja yksi Ahvenanmaalla. On tosi hauskaa läh-teä lasten kanssa muutamiin tapahtumiin, sanoo Christer.

Isä ja poika Caj katselevat maisemia ja miettivät seuraavia jalkapalloharjoituksia.

Kunnonkohottamiseksi löytyy pihalta trampoliini. Vaikka voihan se olla haus-kanpitoakin varten.


R–Itella Abp

BOKFÖRING

VerifineÄLinda 050 597 0834, Solf

www.granholm.fi

Bokförings- och kontorstjänster

Nu ävenfastighets- ochgrönområdes-

skötselKonku renskraftiga priser!

Fråga mer:Peter 0500 776624

www.granholm.fi

NYTT!

r

Anne Ström GSM: 050-536 2884 e-mail: [email protected]

Städ- och fastighetstjänster samt övriga sysslor för hemmet och arbetsplatsenSiivous- ja kiinteistöpalveluja sekä muita tehtäviä kotiin ja työpaikalle

Tfn 0500 163 060www.smeds.fi

ABOY

Myrvägen 25, SOLF

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

DIN CYKEL

28.6–15.8 kl. 11–17

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

”Hantverk för alla”, kursprogram på hemsidan• Tidsresor och skattjakt för barn• Husdjur i museiparken• Barnkalas 30.6• Hantverkardagar 4.7 och 25.7• Utställningar

Europeiska jordbruksfonden förlandsbygdsutveckling:Europa investerar i landsbygdsområden

Stundars öppet alla dagar

www.hemmer.fi tel. 050-5930200

www.multitronic.fi

Korsholmsesplanaden 38, VasaTel: 06-3197700, [email protected]

Öppet: Vardagar 9-18, Lördagar stängt

GRATIS FELSÖKNING!

Kom in med din dator så felsöker vi den och ger vid behov

rekommendationer

på åtgärder, helt utan kostnad!

Solf blomsterhandelSulvan kukkakauppa 344 0633☎

• Blommor• Binderier

• Presentartiklar och kort m.m.Må–Fr 9.00–17.00 Lö 9.00–13.00

1 juli–16 augustiMå–Lö 9.00–13.00

Öppet:

Lallastået 2165450 SOLF

www.solfror.fi www.putkireformi.fi

06-3440 334Fax 06-3440 [email protected]

Allt inom VVSVVS-Butik

Oljebrännarservice

Allt inom VVSVVS-Butik

Oljebrännarservice☎

AB SOLF RÖR OYnär det rör sig om rör

ja asia on putkessa

Tfn (06) 3440 505

Mikaela Finne | 050 548 9664 | Solfvägen 213

UFFE´S TAXI0500 128 374taxibuss invautrustad / taksibussi invavarastuspersonbil / henkilöauto

Virke och byggmaterialPuutavaraa ja

rakennustarvikkeita

Daniel 010 8201347, David 010 8201348, Fax 010 8201350www.puukeidas.fi

Restaurang – RavintolaVälkommen in till förnyade Fredrikas! Kom in på lunch eller middag, varför inte på en öl eller ett glas vin. Vi serverar lunch på vardagarna fram till 15:45, övriga tider serverar vi á la Carte samt pizza.

Tervetuloa uudistettuun ravintola Fredrikakseen! Tule nauttimaan lounaasta tai illallisesta, miksipä ei oluesta tai lasillisesta viiniä. Tarjoilemme lounasta arkisin klo 15:45 asti, muina aikoina á la Cartea sekä pizzaa.

Öppet / Avoinna:

Må-To/Ma-To 9–20Fr / Pe 9–22Lö / La 12–22Sö / Su 12–20

Tel. 045-1333 [email protected] Solfvägen 219, Solf

Solfbladet Maj 2010 / Årgång 3 Nr. 7

Documents

Transcript of Solfbladet Maj 2010 / Årgång 3 Nr. 7