Solfbladet Maj 2008 Årgång 2 Nr. 3

Solfbladet maj 2008 1

Maj

200

8SOLFBLADET

Jenni Kiuru säljer smycken

Boje har en passion för trä

s. 4–5 s. 6–7

Gammalt möter nytt på Stundars

s. 8–9

237 nya byggplatser

Trevlig sommar!önskar Solf Byaråd

s. 10

Hurdant boende har du behov av i Solf?

Flervåningshus Radhus

Motivera gärna din åsikt: ____________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________

Namn (frivilligt): __________________________________________________________

Lämna in lappen i Byarådets idélåda vid Axet eller svara per e-post till [email protected] 13 juni 2008

INNEHÅLL

Sid. 2Ledare: Det blev inget bygge

Sid. 3 Delade åsikter om flervåningshus i Solf

Sid. 4–5 Jenni säljer smycken i gamla butiken i Munsmo

Sid. 6–7 Boje har en passion för trä

Sid. 8–9 Gammalt möter nytt på Stundars

Sid.10 Delgeneralplanen ger 237 nya byggplatser i Solf

Sid. 12 Gårdsgrupper i Solf – Björnholmen

Sid. 14–15 Suomenkielinen yhteenveto

AV SArA BergStröm,OrdförAnde i SOlf ByAråd

LEDARE

2 Solfbladet maj 2008

Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskaps-andan, samt befrämja en positiv utveckling av byn.

I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd.

Redaktion: Sara Bergström (ansv.),Bengt Brors, Peter Båsk, Jonas Forth, Jan Jacobson, Lotta Molander

Sammanfattning: Lotta Molander

Översättningar: Sirpa Båsk

Annonser: Bengt Brors, Mikael Englund

Pärmbild: Jan Bergman

Layout: Kustmedia Ab

Tryck: KTMP

Upplaga: 800 ex.

✂

Den här sommaren var det meningen att vi skulle ha ”pang i bygget”, men det blev

”stopp i bygget” istället. Miljöcentralen läm-nade in ett besvär till Vasa förvaltningsdomstol efter att kommunen beviljade oss bygglov vid Stundars-bebyggelsen längs Båskastået. Det var meningen att vi skulle flytta en gammal förfallen bondstuga och bygga upp vår tom-tebolycka där, hade vi tänkt. Det var också en av de största anledningarna att vi flyttade till Solf. Vi skulle ha blivit hus nr 18 på Stundars bostadsområde. Nu är det istället upp till för-valtningsdomstolen att avgöra om Stundars överhuvudtaget kan växa åt något håll. Ifråga-varande tomt gränsar till Natura-område och enligt en av inspektörerna på Miljöcentralen skulle vi störa ekologin om vi bygger där.

Utan att desto mer klaga över vår egen situa-tion kan jag bara konstatera att det inte är så lätt att få en tomt i Solf. Åtminstone inte i centrum. Men vi ska hoppas att den nya delgeneralplanen hjälper upp situationen och att också markägarna känner sig rättvist be-handlade när byggrätterna delas ut. Läs mer om delgeneralplanen på sidan 10. Byarådet hjälper ju, som bekant, med förmedling av tomter – så ni markägare som har fått bygg-rätter och vill sälja mark får gärna ta kontakt med Bengt Brors (se annons på annan plats i tidningen).

Just det nämnda området väster om Båskastå-et råder det många åsikter om, i kommunen, bland markägarna, bland grannarna – och också på Miljöcentralen. I delgeneralplanen har sju byggrätter reserverats för gamla hus

som flyttas från annan plats – till detta om-råde. Men eftersom området är känsligt på grund av närheten till Natura kan det finnas en risk att byggandet stoppas helt. Det åter-står att se. För vår del krävdes samtycke av 15 grannar, som inte hade något att anmärka på vad gäller byggplanerna. Tvärtom har vi fått känna av ett stort stöd från grannarna! Vilket naturligtvis gläder oss som är relativt nyinflyttade.

Men – om det inte blir något av de här planer-na är det väl inget som hindrar att vi bygger upp ett ”Nya Stundars” någon annanstans i Solf? Det finns väl fler tokar än vi som vill sätta en stor del av sin tid på att klättra upp i förfallna vindsvåningar på 1800-talsgårdar runtom i Österbotten i sin jakt på drömhuset? Och som känner att de åldrande stockarna har sin historia att berätta. Och som känner hur hjärtat bankar några extra slag då blicken fastnar på ett sexrutigt originalfönster från 1840-talet. Och som kan stå och glo på en vacker dörrlist, en 200 år gammal nyckel, ett ruckel, tyst - i flera minuter. Och vars själ får en uppryckning av ett gulnat fotografi av en flerbarnsfamilj med häst utanför sin stora gård. Och… som bara längtar efter att få vandra runt i sin alldeles egen storstuga på en 40 cm bred tilja från ett träd som planterades på 1600-talet. Medan brasan sprakar i den öppna spisen.

Efter att ha försökt hitta en tomt eller ett hus i närheten av Stundars i drygt fyra års tid så hoppas jag sannerligen att vi snart är där. Vi väntar.

Det blev inget bygge

fOtO

: rOg

er An

derSSO

n


En av initiativtagarna är pensionären Börje Smeds. Han ser bara fördelar med vå-ningshus, medan en annan pensionär och medlemmen i Byarådet, Olav Englund, ra-dar upp nackdelar. Herrarna dryftade sina åsikter i Börje och Inga-Britt Smeds högt belägna sluttningshus vid Länsmansvägen en lördag i april.

– Jag har funderat på det här en tid och frågat en del andra pensionärer vad de tycker. Det finns ju våningshus i Kvevlax och Smedsby, men inte i Solf. Jag förstår inte hur husen skulle kunna störa. Vi måste låta folket säga sitt, säger Smeds.

– Men det var ju just på grund av det vackra byggandet i traditionell öster-

Delade åsikter om flervåningshus i Solf

AV SArA BergStröm

Byarådet fick en känslig fråga att ta ställning till tidigare i våras. Några pensionärer har funderat på om det vore möj-ligt att bygga flervåningshus i centrum av Solf och bad Bya-rådet undersöka om Solfborna är intresserade av tanken. Frågan väckte debatt på styrelsemötet i början av mars och majoriteten av medlemmarna ansåg att flervåningshus inte passar in i miljön i Solf. Men eftersom Byarådet är ett forum som ska driva Solfs invånares intressen gick styrelsen efter en lång diskussion med på att låta utföra undersökningen. Se rutan invid.

bottnisk stil som Solf vann tävlingen om Finlands bästa bostadsområde, inflikar Englund. Experterna ansåg att vi skulle kunna utgöra en modell för hur man bygger i tätort nära stan. Jag pratade med arkitekt Carl-Johan Slotte som sa att det går kalla kårar längs med ryggraden när han hör tankarna på höghus i Solf. Åld-ringsboendet är dessutom lämpligast på marknivå, i radhus med en liten täppa och så tar man rullatorn och går till butiken, tycker Englund.

– Men när man inte längre kan sköta sina rabatter och orkar klippa gräsmattan och skotta snön? Inte vill alla flytta till ett rad-hus med en ny rabatt att sköta då. Måste Solfborna flytta till Smedsby eller Vasa då? undrar Inga-Britt Smeds.

Englund svarar att bostadsbolagen ofta sköter om servicen i radhusen.

– Och i ett höghus har man ju inte alls kontakt med grönska och natur, utan isoleras på sin balkong. Inte har vi sådan trängsel i Solf att vi skulle behöva höghus här.

– Vi måste ta hänsyn till att det finns olika slags människor. Allra helst vill man ju bo kvar hemma så länge det går. Men inte tänker jag ha någon stor propaganda för det här. Det blir i alla fall intressant att se vad folk tycker, säger Börje.

Konte bygger radhus nästa årOm det byggs några höghus i Solf vet vi inte idag, men ett nytt radhusprojekt är åtminstone under planering i centrala Solf. Byggföretaget Konte har köpt två tomter bakom ridmanegen där man kör in till sportplanen. Tekniska direktören Tom Ekman räknar med att kunna bygga 15–16 lägenheter där, med trolig byggstart våren 2009.

– Projektet liknar det vi byggde vid Kyrk-stigen, säger Ekman, som själv förespråkar radhusboende framom våningshus.

– Solf är så landsortsaktigt att jag inte tror att det skulle passa med höghus där. Men – om det finns efterfrågan så kan vi ju alltid ta en diskussion, säger han. Men för människor som har bott på landsbyg-den i hela sitt liv så är det nog trevligt med en egen gräsplätt framför huset, gissar han.

Börje och Inga-Britt Smeds skulle gärna se flervåningshus i Solf, men får inget medhåll av Olav Englund.


Det är Jenni Kiuru som har flyttat in i Einar Skogs gamla butiksfastighet i Munsmo. Gården har stått tom länge, kanske ända sedan butiken upphörde på 70-talet.

Under fjolåret började det höras ham-marslag inifrån huset och för ett år sedan flyttade Jenni in tillsammans med sina två katter Wilma och Kissa samt hunden Frau. Lagom till lillajul i fjol öppnade Jenni sin lilla affär som då fick heta Munsmo Jul-butik. Där sålde hon både egna smycken och smycken som några av hennes tidigare studiekamrater gjort. Där fanns också lite annan slags hantverk samt antikt.

Jenni är guldsmedsartesan med examen från Lahden käsi- ja taideteollinen oppi-laitos. Utbildningen var treårig och hon avlade examen 2005. I slutet av 2006 grun-dade hon det företag som bär hennes namn. Jennis smycken är tillverkade företrädesvis i silver och brons. Hon arbetar också med andra material, men mest på beställning.

– Andra material är dyrare och då måste man vara säker på att få dem sålda, för-klarar hon.

Hur har då den 28-åriga Jenni från Öst-ermark (Teuva) hittat just till Munsmo? Jenni berättar att hon stötte på det här

huset första gången redan då hon under studietiden surfade på nätet och tittade på lediga bostäder. Efter det hann hon ändå bo i centrum av Vasa ett par år.

– Jag har ju alltid vetat att jag vill bo i ett eget hus och tänkte varför inte nu? Samtidigt kändes det frustrerande att sätta så mycket pengar på hyra.

Jenni hann åka runt och se på flera olika hus, men inget kändes riktigt rätt. I samma veva dök detta hus upp igen framför henne, som det hade gjort flera gånger under årens lopp.

– Jag tänkte: nu ringer jag och frågar vad det är för fel på det där huset, berät-tar Jenni. Något stort fel måste det ju vara eftersom det varit till salu så länge.

Jenni åkte ut och tittade på huset tillsam-mans med sin syster och hennes man och blev förtjust.

– Jag kände direkt att det här var huset som jag har letat efter.

Hon hade ju tänkt göra en del av sitt kommande hus till butik och här fanns det färdigt! Det passade dessutom bra att huset var i behov av renovering så hon kunde göra det som hon själv ville ha det. Den lilla butiken och bostadsutrymmen intill har Jenni renoverat enligt principen att inte reparera något som inte är trasigt. Idag har hon sina arbetsutrymmen på vinden, men så småningom hoppas hon få flytta ner så att hon kan jobba samtidigt som butiken är öppen.

Butiken öppnar igen i sommar

Jenni har nu alltså varit Munsmobo i un-gefär ett år.

– Jag trivs mycket bra här. Här finns en vacker och lugn omgivning och trevliga grannar.

Dem fick hon träffa bland annat i julas då butiken var öppen. Många kunder har berättat hur de minns affären då den ännu var verksam. Jenni har fått berättat för sig var mjölet fanns, var godishyllan stod och så vidare. Som finskspråkig upplever Jenni också att folk har varit mycket förstående för att hennes svenska ännu inte flyter perfekt.

Hur ser planerna för sommaren ut? – Jag kommer att öppna butiken på nytt i

sommar, men under ett annat namn. Vilket namnet blir har jag ännu ingen aning om.

Jenni säljer smycken i gamla butiken i Munsmo

AV lOttA mOlAnder

fOtO: jenni kiuru

Jussi-örhängena är tillverkade av silver och emalj.

Denna slipshållare ingår i ”Hela”-serien. ”Hela”-smycke. ”Hela”-serien görs i brons.

Jenni med hunden Frau.


Jag planerar också en webbutik så namnet måste passa också den. Det börjar bli lite bråttom eftersom öppningen sker någon gång runt midsommar…

Jenni berättar att butiken kommer att vara öppen åtminstone till hösten. Hur det sedan blir får framtiden utvisa. Utbudet kommer att vara som i julas, med hant-verk i centrum, men anpassat till årstiden. Dessutom kommer hon att ha en del tavlor till försäljning. Planer finns också på att ha framme en pärm eller dylikt med bilder på hantverkarnas alster så att kunderna kan se sådant som inte finns i butiken just då. Jenni har också en idé om att ha större och dyrbara smycken till uthyrning, sådana som man kanske bara använder vid ett speciellt tillfälle och därför inte vill köpa.

Som exempel beskriver hon ett kropps-smycke som hon arbetar med för tillfället. Det ringlar sig runt hela överkroppen och innehåller 54 safirer.

Jenni planerar också tillsammans med sina guldsmedskollegor att samlas ett vecko- slut i sommar i verkstaden och planera nya smycken.

– Samtidigt skulle butiken vara öppen så att kunder kan komma och diskutera med oss och kanske beställa något direkt av smyckestillverkaren.

Vi ser fram emot att i sommar igen få stiga in genom dörren till den svala och gemytliga lilla hantverksboden. Vi önskar Jenni lycka till och konstaterar att det är roligt att det återigen lyser i fönstren vid ”Einaras”.

”Jag kände direkt att det här var huset som jag har letat efter.”


Solen lyser över gården med utsikt över Söderfjärden. Dagtid är det dagbarn som går i språkbad hos frun Sirpa som får njuta av vidderna och av djuren. På kvällarna lyser flitens lampa i snickarboden och en munter brasa sprakar i kaminen.

– Det här är bästa stället att lugna ner-verna på efter ett sammanträde, säger Boje när han bänkar sig vid snickarbänken.

Och sammanträden har det blivit många av under åren, både inom kommunalpoli-tiken och i jaktföreningar och skogsvårds-föreningar.

Så vintertid blir det många timmar här med allsköns träarbeten. Den här säsong-ens skörd är ett femtontal knivar med skaft av trä eller horn, drygt tio klockor med brända naturmotiv, några träskålar, ljusstakar, lampfötter…

Men nu när våren och sommaren kom-mer blir det mera utearbete.

Gårdens höns, får och ankor ska skötas och så är det alltid något byggprojekt på gång. Är det inte något tillskott på gång till skogslägercentret Kajane i norra Pörtom som han har varit med och byggt upp, så timrar han kanske en lada. Eller renoverar köket.

Men helst av allt ger sig Boje ut i sko-gen.

– Jag skulle nog dö om jag inte fick vara i skogen, säger han. Som tur är har jag en förstående fru som vet att världen blir upp och ner om jag inte kan ge mig iväg.

Då är det antingen med motorsågen el-ler med bössan i hand som han ger sig ut. Boje är en ivrig jägare som jagar allt som går att jaga häromkring. Och i maj ska han till Sverige för att jaga bäver.

Klockor med naturmotiv

Jaktintresset syns också tydligt i det som produceras i snickarboden. Klockorna, som

Boje har en passion för trä

AV jAn jAcOBSOn

– Skogen är min livsnerv, utan den fungerar jag helt enkelt inte.Björn Ljungqvist – Boje med de flesta – är skogsbruksingenjören som har en verklig passion för trä. Det syns både i det dagliga värvet som lärare på Svenska Yrkesinstitutet i Gamla Vasa där han bland annat lär ettorna på skogsmaskinförarlinjen grunderna i att jobba i skogen för hand. Och det syns i snickarboden på gården vid Båskastået där man kan lära sig ett och annat om både träslag och trähantering.


pryder väggarna har olika motiv från natu-ren. Snyggt formade vrilar, eller träknölar av alla sorters lövträd sågas ut och lackas eller oljas samt poleras och blir till urtavlor. Sen bränner Boje ofta in ett naturmotiv, till exempel en älg.

– Först ritar jag upp konturerna och bränner dem och sen börjar jag jobba med ett brett brännstift. Ju mörkare motiv desto långsammare ska man föra stiftet, eller så får man dra flera gånger.

Att Boje också har en konstnärlig ådra är helt klart, men själv vill han inte riktigt kännas vid det. Han säger i stället att det är en stor fördel om man vet hur djuren ser ut i verkligheten och vet vilka delar av pälsen som är mörkare och sådana saker. Men på väggen hänger några penslar och visst kryper det fram att han har provat på att måla ett par tavlor och lite porslin.

– Men jag måste ha en modell att måla efter, annars går det inte, säger Boje.

Och det jag gör ska vara från naturen eller om naturen.

Knivarna är också små konststycken i sig. Bladen köper han färdiga men sen gör han resten ända till knivslidan av läder. Helst jobbar han med inhemska träslag för skaften.

– Ofta rötter och träknölar, masurbjörk och sälg eller flambjörk som jag använder mycket. Och med knivskaften precis som med klockorna gäller det att man ska undvika barrträd. Skillnaderna mellan årsringarna gör träet för mjukt.

En del av knivarna har skaft av horn. Här finns älg, ren och kronhjort, men han har också provat mera exotiska varianter som buffelhorn, kamelben och konstelfenben.

Och modellerna är praktiska – antingen ska de användas för jakt eller för fiske,

berättar Boje och demonstrerar fiskkniven med det vackra lilafärgade skaftet av flam-björk. Och buköppnaren är en favorit som har blivit populär bland jaktlagen.

Men Bojes egen favorit just nu är en kniv med skaft från en häggvril.

Presenter till jaktintresserade

Många kommer till den Ljungqvistska snickarboden och vill köpa knivar eller klockor till exempel som födelsedagspre-senter till jaktintresserade, och han ger också ofta själv bort dem som gåvor.

De senaste åren har Boje hållit kurser i knivtillverkning i Övermalax och Molpe. Och intresset är stort. Somliga kursdelta-gare återkommer år efter år och på vår-utställningarna kan det vara över hundra knivar utställda.

Ett annat stort intresse och något av ett skötebarn är Kajane skogslägercenter. Dit ut i ödemarken i norra Pörtom hittar årligen runt 2500 besökare, många av dem skol- eller dagisbarn. Idén fick Boje i slutet av 90-talet då han höll timrings-kurser på skolan och kom på att det fanns ett lämpligt ställe att föra ut en stuga till. Ödemarksstugor som är öppna för alla att övernatta i finns ju inte många av i Österbotten.

Sen har det vuxit från år till år, med naturstigar och nya byggnader.

Nu är det på gång ett nytt stort grilltak så det ska gå att grilla också då det regnar.

Och så var det där med sammanträden.Boje är en av Solfs sex förtroendevalda,

den enda socialdemokraten i gänget. För-utom i fullmäktige sitter han i byggnads- och tillsynsnämnden.

I höst är det kommunalval. På tal om det där med att lugna nerverna i snick-arboden efter sammanträden – ställer han upp?

– Det är klart jag är med, säger Boje. De behöver någon som pickar i dem.

Det lär bli en och annan klocka och kniv också kommande vintrar.

Kniven närmast har skaft av älghorn. En redig knöl pryder gården.

Fiskkniven.

Råmaterial.

Boje i snickarboden


Gammalt möter nytt på Stundars

Undan för undan fylls hyllorna upp med gammaldags produkter.

Man har lagt möda på att finna de rätta varorna som matchar den tidsenliga inredningen och den gamla miljön.


I det gamla Gros-huset mittemot Hem-mersgården slår man den första maj upp dörrarna till en handel som kommer er-bjuda allt från nybryggt kaffe till rätt sorts ytbehandlingsmedel.

Det är de nya entreprenörerna klasslä-rare Carina Andersson och musikvetare Isabella Häger-Björkgren som kommer att stå för verksamheten. Det var för ungefär ett år sedan som frågan om förnyad akti-vitet i utrymmena dök upp.

– Jag var då ordförande för Stundars styrelse och tillsammans med verksamhets-ledaren Gunilla Sand började vi diskutera vem som kunde ta i itu med det. Inte tänkte jag ju då att det skulle bli jag själv som tar över, säger Carina.

En mer autentisk miljö

Det har tidigare varit blandad aktivitet i utrymmena och där har bland annat sålts godis och hantverk. Tidvis har det också serverats lunch. Men nu förnyas konceptet och en renovering är i full gång.

– Vi har velat göra oss av med furun, ta fram det gamla och skapa en mer auten-tisk miljö. Sedan möblerar vi också om i

butiken för att göra kaféverksamheten mer integrerad i helheten, berättar Carina.

Då Solfbladet besöker den nya butiken är inredningen ännu i förvandling, men myck-et av inventarierna är nya, eller kanske man ska säga gamla. Med hjälp av intendent Peter Båsk hittade de bland annat bord och vägghyllor i Stundars förvaringshall.

En bit av Stundars

År 2004 byggde Carina tillsammans med sin man Roger ett stockhus gränsande till Stundars. För henne var det husbygget som gav mersmak för det gamla.

– Jag tror att det finns ett behov av gam-maldags byggnadsmaterial. Det är kanske inte så många som flyttar gamla hus på det sätt som vi gjort men de som väl gör det behöver det material som vi kommer erbjuda, berättar Carina.

Allt som säljs i boden ska ha anknyt-ning till tidsperioden, till utställningar och till Stundars verksamhet och anda i all-mänhet. Sortimentet kommer att bestå av hantverksprodukter, byggnadsvårdssaker, målarfärg, trädgårdsprodukter, växter och inredningsattiraljer.

– I Sverige är utbudet och mängden byggnadsvårdsaffärer mycket större. Där finns det hur mycket som helst medan det i Finland endast finns en handfull, säger Carina.

I handeln kommer man ytterligare att kunna köpa matvaror med gammalt stuk i form av knäckebröd, safter och sylter från Sverige. Dessutom kommer de att driva kafé och erbjuda lokalt nybakade grisar och salta pajer.

Stundarsboden/Stundarsinpuoti är öppen:

Under hantverksdagarna för barn 27–28 maj23 juni–5 augusti varje dag och veckosluten i juni kl. 11:00–17:00 Under bostadsmässan med förlängd öppethållningstid till kl. 20 på onsdagarDärtill kommer Stundars att anordna byggnadsvårdsdagar i samarbete med Stundars-boden under bostadsmässan.

Stundars hantverkarby har de senast åren utvecklats genom satsningar på nya evenemang och kreativa samarbeten. Nu lagom till sommaren utökas verksam-heten igen med satsningen Stundarsboden. AV jOnAS fOrth

– Vi hade en vision om att man får med sig en bit Stundars då man åker härifrån, säger Carina medan hon radar in patent-flaskor fylld med tvål i en av hyllorna.

Både i boden och på nätet

Det som specifikt är nytt är att Carina och Isabella förutom att sköta butiken också kommer driva en kompletterande webbshop.

– Isabella kommer att ha direktkontakt till österbottniska hantverkstillverkare och skapa en portal där man kan få köpa pro-dukterna. Verksamheten i boden kommer att vara säsongsbetonad men portalen är alltid öppen. Vi strävar till att det samma som säljs här i boden också kommer att kunna fås på nätet, berättar Carina.

Kanske de här sakerna skapar en nostal-gikänsla hos människorna. Nostalgikäns-lan är också det som drar folk till Stundars, konstaterar hon.

Carina blickar ut över boden och det inred-ningsarbete som pågår

Har du idéer som byarådet ska ta sig an?Kontakta [email protected].


När den här tidningen delas ut i postlådorna har tiden för att lämna in anmärkningar på det nya förslaget till del-generalplan för Solf precis gått ut. Kommunen och kon-sultbyrån Sigma i Karleby har arbetat med planen i tre och ett halvt år. Planen lig-ger som grund för allt byg-gande i Solf fram till år 2022.

Åsikterna om var och hur byggrätterna ska fördelas är många. Ett utkast till del-generalplan visades för markägarna och invånarna i maj 2006. Då lämnades 110 anmärkningar in. Nästan 40 procent av anmärkningarna har beaktats helt i det förslag som nu förs fram, 35 procent har beaktats till viss del och 26 procent av anmärkningarna har förbigåtts.

Befolkningsmängden i Solf har ökat kraftigt de senaste tio åren och behovet av nya byggplatser i Solf beräknas vara 37,6 procent av den nuvarande byggnadsvoly-men. I rena tal handlar det om nästan 240 nya byggplatser.

För att trygga en jämlik behandling av markägarna har planläggarna gått genom de tomter som sålts sedan 1990 och utgått från en så kallad stomlägenhetsprincip. Det innebär att en markägare har rätt till en byggplats om han äger 0,2–2,0 hektar mark. Mer än två hektar markareal ger två byggplatser, mer än fem hektar ger tre, mer än tio hektar ger fyra, mer än tjugo hektar ger fem. Markägare med över trettio hektar har rätt till sex byggplatser i planen. Munsmo, Mobacken och Kattisberget är områden där man använt en strängare dimensionering på grund av värdefulla

byggnader eller betydande natur- och re-kreationsvärden.

De byggplatser som anvisats i förslaget till delgeneralplan är endast riktgivande och finns med som en bilaga till planen. Med andra ord kommer ändå byggnads-nämnden att bedöma bygglovsansökningar från fall till fall.

Planläggningschef Pertti Malinen i Kors-holms kommun säger att bilagan finns med för att lagen förutsätter att markägarna ska behandlas jämlikt.

– Politikerna anser att planen ger för få byggrätter. Myndigheterna, dvs. Miljöcen-tralen, anser å sin sida att planen ger för många byggrätter för att man ska kunna bevilja bygglov direkt på basen av planen, säger Malinen.

Kommunen behöver mark i Solf

Många bostadsområden kommer i sinom tid att tätas med en detaljplan och då upp-står ju betydligt fler tomter. Sådana områ-den finns t.ex. vid Solfvägen, Myrvägen och Västersolfvägen. Mellan Söderfjärden och västerom Båskastået ska bostadsområdet detaljplaneras specifikt för gamla byggna-der som flyttats från annan plats.

För kommunen är det ett problem att inte själv äga just någon mark i Solf.

– Vi köper om vi får, säger Malinen.När detaljplanerna görs på privat mark

kan markägarna hamna att bekosta plane-ringen, vilket har varit fallet t.ex. i Smedsby. Malinen hoppas och tror att det inte kom-mer in så många anmärkningar att plan-läggarna blir tvungna att justera förslaget så mycket att planen ännu en gång ska sättas till påseende. Anmärkningarna och utlåtandena behandlas i delgeneralplanens arbetsgrupp. När det justerade förslaget är klart hålls ett myndighetsmöte med Miljöcentralen. Sedan ska politikerna i planläggningssektionen och kommunsty-relsen godkänna planen innan Korsholms fullmäktige slutligen klubbar av den.

Delgeneralplanen ger 237 nya byggplatser i Solf

AV SArA BergStrömkArtA: kOrShOlmS kOmmun


öppet alla dagar23.6–15.8 kl. 11–17

• Tidsresor och skattjakter för barn• Husdjur i museiparken• Sommarcafé• Hantverkardagar 15.6, 13.7 och 3.8• Barnkalas 2.7

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

Nytt! Stundarsboden

Byarådet uppmuntrar solfborna att börja använda lokalbenämning på postlådsställ-ningarna. Goda modeller finns t.ex. vid Baavas höne, Hägnan och Klockars gålan.

TITTA, VAD FINT!fOtO: Peter BåSk

Det är stor efterfrågan på tomter i byarna i Solf! Vi behöver fler tomter att er-bjuda i broschyren. Har du en eller flera tomter att sälja, ta kontakt med Bengt Brors, tel. 050-585 5700.

Tomten märks ut på en karta över Solf och där antecknas säljarens telefonnummer, så att in-tresserade kan ta kontakt direkt med säljaren.

Vill du sälja en tomt?

Solfs egen hemsida upp-dateras med jämna mel-lanrum. Gå in och titta på www.solf.fi. Ta kontakt med Byarådets webban-svarig Tina Westerlund om du har synpunkter på innehållet.

[email protected]

Har du sett vår hemsida?


I Solf sockens historia finns nästan ing-enting nämnt om Björnholmen, trots att där funnits bebyggelse rätt långt tillbaka i tiden. T.ex. om Anneberg hemman har utretts, att det tillkom genom Kungl. Ma-jestäts Befallningshavandes Utslag av den 18 juni 1771, varigenom kapellanen och vi-cepastorn Thomas Arenius berättigades an-lägga Anneberg nybygge. Förrättningen för nybygget verkställdes 20 juni 1774. Härvid uppmättes på Björnholmen 6 tunnland 3 kappland. Thomas Arenius dog 1779 och hann således inte länge vara jordbrukare på Anneberg på Björnholmen. Därefter har man av släkten Gästgivars under många år varit bönder här. Det var inte så stort jordbruk, så man kan anta att de till stora delar livnärt sig på fiske den tiden.

En känd person som bott på Björnholmen är Isak Stenroos f. 1848 och hemma från Malax. Han gifte sig med Sofia Charlotta Jonasdotter Fred (Snickars) från Rimal. Efter att de först bott i en gård nära kyrkan byggde de gård (stuga, farstu och kamma-re) och flyttade till Björnholmen. Makarna fick elva barn. Isak var målarmästare och behärskade t.ex. ådringstekniken. Muntlig tradition i Solf berättar att Isak målat in-nertaken i Vasa stadshus- trappuppgång och festsal med himmelsmotiven. Hustrun Sofia Charlotta hade varit sju år i Stock-holm och arbetat i hushåll. Där lärde hon sig läsa och skriva. Hon lär ha undervisat barn i Solf. Platsen där de bodde på Björn-

holmen började kallas ”Stenroosasbackan” och vägen till gården kallades för ”Målaris vägen”. Deras döttrar Amanda och Anna fortsatte att bo i stugan och byggde i den med en kammare och höjde också på går-den. Amanda drev allmän bastu och sålde lemonad och grisar, som sista beboare av gården. Hon hade ingen egen odlingsmark (endast arrende) men ändå några kor. Hon tillverkade bondost och sålde på torget i Vasa. I yngre dagar hade hon och systern Anna arbetat på matställen i Vasa. Idag står gården kvar obebodd ända sedan år 1979, då Amanda dog.

Prästdöttrarna Mathea ”Tea” och Saimi Sandström köpte sedan de blivit pensionä-rer en gammal gård på Björnholmen, där de bodde och hade en piga Nelly Ollonqvist, hemma från Vasa, som bodde hos dem. Saimi hade varit missionär bl.a. i Jerusalem och Tea var lärare. Hon hade bl.a. tjänst på Korsholms skolor. Deras far Mathias Sandström f. 1843 hade varit kyrkoherde i Solf från 1888 till sin död 1891.

Gården köpte de av Ida Buss f. Ves-termark f. 1866. Hon var änka efter or-geltramparen Matts Buss. Ida och Matts hade en fosterson Frans Jansson. En annan kvinna som bosatt sig på Björnholmen – Mina Snickars f. Thors skötte Ida de sista levnadsåren hemma hos sig. Förra skol-läraren i kyrkby folkskola, Herman Ingo, byggde år 1933 en gård på Björnholmen inför sin pensionering.

Många andra har bott här tidigare med namn som Sjövall, Jern, Stoor, Granlund, Laingren m.fl. En gammal gumma kallades ”Döv-Lovis”. Utrymme finns inte här för närmare redogörelse för dessa och många andra.

Laingrens var skomakare i två generatio-ner. Också ett par pälsfarmer har funnits.

Inom Björnholmen finns lokala namn såsom: Grundören – C-G Smeds gård, Steikholmen – Englunds gårdar, Lill-Björn-holmen – Skogs och Råholms gårdar, Björn-holmsbacken med flera nyare gårdar.

Konstnären Kaj Smeds bor på Björn-holmsbacken med egen ateljé invid gården. Han målar tavlor i olika tekniker.

Många nya gårdar har byggts under de senaste åren, varför befolkningen här har ökat märkbart. En gård är under uppföran-de. Några äldre små gårdar står obebodda och några används som fritidsbostäder. Befolkningen på Björnholmen utgör idag ca 70 personer fördelade på 26 gårdar.

källOr: hemBygdSfOrSkArnAS ArkiV i SOlf

En rättelse angående Bergbacken i senaste nummer av tidningen.

Ett fel hade insmugit sig. Det var inte Einar Björklund, utan hans bror Evert, som hade bott en kortare tid på Bergbacken. I familjen Bro i Lockboet fanns också en dotter Elin.

Björnholmen är en gårds-grupp som hör till Östersolf by. Den sträcker sig i väster från Munsmo bys rå, som föl-jer Munsmo Strömmen och i öster fram till Båskaståets anslutning till Solfvägen. Följande hemman har mar-ker på Björnholmen: Anne-berg nr 23, Gästgivars nr 8, Snickars nr 5 och Hemming nr 6.

AV Bengt BrOrSkArtA: chriStine BOnn

GÅRDSGRUPPER I SOLF - Björnholmen


Byarådet säljer Solf-frimärken och Solf-väskor! Ett ark om åtta frimärken kostar 12 euro. En väska kostar 5 euro.Produkterna säljs på Axet (kontant betal-ning) och vid Stundars butik. Kan också köpas direkt av kassör Bengt Brors.

Köp frimärken och väskorfrån Solf

Osta Sulvanpostimerkkejä ja kassejaKylätoimikunta myy Sulva-postimerkkejä ja Sulva-kasseja! Postimerkkiarkki maksaa 12€ ja kassi maksaa 5€.Tuotteita myydään Axetissa (käteismaksu) ja Stundarsin kaupassa. Tuotteita voi ostaa myös suoraan rahastonhoitaja Bengt Brorsilta.

Byarådets rödmylla kan beställas av Bengt Brors på tel. 050-5855700. Priset är 2 euro/liter.

Välkommen med på Röda Korsets barnlä-ger på Kronvik 4–6.8 för årsklasserna 3–5! Anmäl dig före 2.6 till Ulla-Maj Friberg tel. 3440 386.

Barnläger på Stundars

I juni ordnar Stundars r.f. tillsammans med Marthaklubben populära Hantverkarläger för barn 3–6.6. & 10–13.6.2008 kl. 9–14. Ledare är Frida Grönqvist-Elo. På lägret får man lära sig att arbeta med händerna i museimiljö och varje lagas också en måltid tillsammans. Man kan anmäla sig till lägren per telefon: 344 2200 eller e-post: [email protected]. Deltagaravgift 50 euro.

Byarådet och andra aktiva ortsbor kokade sin vana trogen rödmylla utanför UF i slutet av april. Närmast i bild Peter Båsk och Bengt Brors.

Sommaren på Stundars Barnläger

på Kronvik

Rödmyllan är kokad!

Under sommaren ordnas en hel massa eve-nemang som vanligt. Söndagen 15.6. blir det Hantverk för alla, då museibyn fylls av hantverkare i pröva-på verkstäder. Vill du lära dig ett hantverk är detta ett utmärkt tillfälle att börja. Onsdagen 2.7. blir det barnkalas, och i år är det extra festligt 10-års kalas! Ytterligare hantverkardagar med arbetsdemonstrationer i olika hant-verk ordnas den 13.7. och 3.8. Den 20.7. blir det Konstens söndag, och sommaren avslutas den 7.9. med den traditionella höstmarknaden.

Stundarsklubben bakar bröd i Smedens stuga för första gången.

Ny lek- & lärmiljö i Smedens stuga

Till sommaren får Stundars en ny lek- och lärmiljö. Smedens stuga flyttades från Toby år 1991 och uppfördes som utbildningspro-jekt i samarbete med dåvarande Centralyr-kesskolan. Stugan har nu gjorts användar-vänlig för barn- och andra grupper som vill praktiskt arbeta med hantverk, matlagning m.m. Stugan har fått både potatiskällare och järnspis så här kan grupperna pröva på både brödbak och gammaldags mat.

fOtO: jOhn BjörkmAn


Vanhassa Gros´n talossa vastapäätä Hem-merin taloa Stundarsissa avataan vappuna ovet kauppaan, joka tarjoaa kaikkea vasta-keitetystä kahvista pintakäsittelyaineisiin. uudet urakoitsijat Carina Andersson ja

Vanha kohtaa uutta Stundarsissa

Stundarsboden/Stundarsin puoti on avoinna:• 1. toukokuuta, vappuna• Koululaisten käsityöläisviikon aikana 20–21. ja 27–28. toukokuuta• Kesäkuun viikonloput ja 23. kesäkuuta–5. elokuuta päivittäin klo 11.00–17.00 • Asuntomessujen aikana pidennetty aukioloaika keskiviikkoisin klo 20:een.Lisäksi Stundars järjestää korjausraken-tamispäivät yhteistyössä Stundarsin puodin kanssa asuntomessujen aikana.

kuinka he muistavat kaupan, kun se vielä oli toiminnassa. Jennille on kerrottu, mistä löytyi jauhoja, missä karkkihylly oli jne.

Jenni avaa kaupan uudelleen kesällä, mutta toisella nimellä ja nimeä hän nyt miettiikin intensiivisesti. Kauppa on avoinna ainakin syksyyn saakka. Valikoima on sama kuin aikaisemmin, käsityö pääasiana. Uutta tulee olemaan mm. taulut sekä korujen

vuokraus, pääasiassa suurempien ja arvok-kaampien sellaisten. Jenni suunnittelee pitävänsä esillä kuvakansiota, josta löytyy kuvia kultaseppien tuotteista, niin että asiakkaat näkevät myös sellaista, mitä kaupassa juuri sillä hetkellä ei ole. Jenni suunnittelee myös yhdessä kultaseppäkol-legojensa kanssa kokoontuvansa yhtenä viikonloppuna työpajalleen suunnittele-maan uusia koruja.

– Samanaikaisesti pidetään kauppa auki ja asiakkaat voivat tulla keskustelemaan kanssamme ja ehkä tilaamaan jotain suo-raan korujen valmistajilta.

Jenni myy koruja vanhassa kaupassa Munsmossa

Isabella Häger-Björkgren vastaavat toi-minnasta.

Kunnostustyöt ovat täydessä käynnissä.– Olemme halunneet päästä hongasta ja

ottaa esille vanhaa. Sisustamme myös liik-keen uudelleen, kertoo Carina.

Kaikella kaupassa myytävällä tulee olla sidos ajankohtaan, näyttelyihin ja Stun-darsin toimintaan ja yleensäkin henkeen. Valikoima käsittää käsityötuotteita, kor-jausrakentamistuotteita, maaleja, puutar-hatuotteita, kasveja ja sisustusvarusteita. Kaupasta voi myöskin ostaa vanhanajan ruokatuotteita, kuten näkkileipää, ruotsal-aisia mehuja ja hilloja. Lisäksi kaupassa on kahvila, jossa on tarjolla vastapaistettuja possuja ja suolaisia piiraita.

Kaupan hoidon lisäksi Carina ja Isabella harjoittavat täydentävää webbshop-toi-mintaa.

– Isabellalla tulee olemaan kontakteja pohjalaisiin käsityöläisiin ja hän tekee por-taalin, josta tuotteita voi ostaa. Tavoittee-namme on, että samat tuotteet, jotka ovat myynnissä kaupassa, ovat myös verkossa, kertoo Carina.

Carina tutustuu ruotsalaiseen, korjausrak-entamistuotteita esittävään esitteeseen.

Vähitellen hyllyt täyttyvät vanhana-jan tuotteista.

Kultaseppä Jenni Kiuru on ollut munsmolainen suurin-piirtein vuoden ajan.

Jouluna hän avasi pienen käsityöpuodin nimeltään Munsmo julbutik (Munsmon Joulukauppa). Hän myi siellä omia ja mui-den koruja sekä muuta käsityötä ja vähän antiikkiakin. Jennin korut on valmistettu pääasiallisesti hopeasta ja pronssista. Hän työskentelee myös muiden materiaalien kanssa, mutta pääasiassa tilauksesta.

Jenni ihastui taloon heti ensi näkemältä. Pieni kauppa ja asunto samassa talossa oli juuri sitä, mitä hän toivoi. Sekä kaupan että asunnon Jenni on kunnostanut sillä periaatteella, että ehjää ei korjata.

Jenni on hyvin tyytyväinen valintaansa tulla munsmolaiseksi.

– Viihdyn täällä oikein hyvin. Ympä-ristö on kaunis ja rauhallinen ja naapurit mukavia. Monet asiakkaat ovat kertoneet,

Jenni Frau-koiransa kanssa pienessä puo-dissaan.

tekSti: lOttA mOlAnder

kuVA: lOttA mOlAnder kuVA:jenni kiuru

tekSti jA kuVAt: jOnAS fOrth


Björn Ljungqvist – useimmille Boje – on metsätalousinsinööri, jonka todellisena intohimona on puu. Tämä näkyy päivittäi-sessä työssä Svenska Yrkesinstitutet´ssa Vanhassa Vaasassa ja nikkarinverstaassa kotipihalla Båskaståetilla.

– Tämä on paras paikka lepuuttaa her-moja kokousten jälkeen, sanoo Boje. Ja kokouksia on ollut monia vuosien mittaan sekä kunnallispolitiikassa että metsästys-seurassa ja metsänhoitoyhdistyksissä. Boje on yksi Sulvan kuudesta luottamushenki-löstä, joukon ainoa sosiaalidemokraatti. Valtuuston lisäksi hän istuu myös raken-nuslautakunnassa.

Mutta kaikkein mieluiten Boje lähtee metsälle, joko moottorisahan tai pys-syn kanssa. Boje on ahkera metsästäjä ja metsästysharrastus näkyy selvästi kaikessa nikkarinverstaassa tuotetussa. Seiniä koris-tavien kellojen aihe on luonnosta. Puukot-kin ovat kuin pieniä taideteoksia. Veitsen-terät hän ostaa valmiina, mutta loput hän tekee itse, jopa nahkaisen puukontupen. Ja mallit ovat käytännöllisiä – niitä käyte-tään joko metsästyksessä tai kalastuksesa, Boje kertoo. Tämän sesongin tuottona on valmistunut viitisentoista puukkoa, varsina joko puu tai sarvi, kymmenkunta kelloa, joissa poltettu luontomotiivi, muutama

Bojen intohimona on puu

Korsholmsesplanaden 38, VasaTel: 06-3197700, [email protected]

www.multitronic.fi

€ 649

ACER TRAVELMATE 7520• 17” WXGA+ CB • ATI® Radeon® Xpress 1250 • 2048 MB RAM • 160 GB hårdskiva • DVD Super Multi • WLAN • Microsoft Vista Home Premium

Förmånlig 17“ bärbar

puukulho, kynttilänjalkoja, lampunjal-koja...

Toinen suuri mielenkiinnon aihe on Kajane metsäleirikeskus pohjois-Pirttikylässä. Boje on ollut mukana sitä rakentamassa. Idean keskukseen Boje sai pitäessään timpu-rikurssia koulussa ja keksi, että mökille on olemassa sopiva paikka. Metsäleiri-keskukseen löytää tiensä vuosittain 2500 vierailijaa, monet heistä koulu- tai päivä-kotilapsia.

Syksyllä pidetään kuntavaalit. Oli puhetta hermojen lepuuttamisesta nikkarinversta-assa kokousten jälkeen – asettuuko hän ehdokkaaksi?

– Selvähän se, sanoo Boje.Tulossa on siis kello jos toinenkin puuk-

ko myös tulevina talvina.

tekSti jA kuVAt: jAn jAcOBSOn

Lähinnä olevan puukon varsi on hirvensar-vesta

✂

Jätä lappu Kylätoimikunnan idealaatikkoon Axetin vieressä tai vastaa sähköpostitse: [email protected] viimeistään 13.6.2008.

Nimi (vapaaehtoinen):

Perustele mielellään mielipiteesi:

Minkä tyyppiselle asumiselle sinulla on tarvetta Sulvalla?

Kerrostalo

Rivitalo


Datorer till förmånliga priser från

Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

Datorer till förmånliga priser från

tel: 347 5800, epost: [email protected]

Barkamovägen 3, 65450 SOLF, tel. 344 0240

BLOMGÅRDENKUKKAPIHA

R–Itella Abp

Solfbladet Maj 2008 Årgång 2 Nr. 3

Documents

Transcript of Solfbladet Maj 2008 Årgång 2 Nr. 3