Sociologiska institutionen - immi.se · Professor Orlando Mella, docent Irving Palm och...

MMÅNGFALDSBAROMETERNÅNGFALDSBAROMETERN

20112011

Ansvariga:

Orlando Mella, professor

Irving Palm, docent

Kristina Bromark, forskningsassistent

Sociologiska institutionen

Augusti, 2011

2

Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala universi-tet, tog år 2005 initiativ till en mångfaldsbarometer, som årligen kartlägger attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sveri-ge.

Vi vill bidra till diskussionen i detta ämne genom att med hjälp av resultat från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som åter-finns i den svenska populationen idag.

En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna pro-blematik hanteras på rätt sätt, något som har stor betydelse för det framtida svenska samhället.

Den första rapporten publicerades 2005 med redovisning av de för-sta resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska populatio-nen. I de fem följande, Mångfaldsbarometern 2006, 2007, 2008 2009 och 2010, publicerades resultaten från de nya undersökningar-na och jämförelser gjordes med tidigare år.

Nu presenteras resultaten från 2011 års mätning. Aktuella attityder till mångfald hos den svenska befolkningen redovisas och kommen-teras. Även denna rapport bygger på en undersökning av ett slump-mässigt urval av den svenska befolkningen (994 personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska materialet och jämfö-relser görs med resultaten från åren 2005-2010.

Professor Orlando Mella, docent Irving Palm och forskningsassistent Kristina Bromark är ansvariga för Mångfaldsbarometern.

PRESENTATIONPRESENTATION

Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning, är ett forskningsprojekt som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, med stöd från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.

3

1. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer som har invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de hade myck-et eller ganska goda erfarenheter, året 2007 var det 62,9% och sedan ökar an-delen något för åren 2008 och 2009 till 67,4%, år 2010 var 66,9%. Andelen med goda erfarenheter för året 2011 är 67,3%.

2. Kvinnor har i ungefär samma utsträckning som män mycket goda eller ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets – eller kurskamrater. För året 2011 blir de goda erfarenheterna 67,2% för kvinnor och 67,0% för män. En viss utjämning har skett över tid.

3. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i större utsträck-ning mycket eller ganska goda erfarenheter av invandrare som arbets– eller kurskamrater, däremot är andelen med goda erfarenheter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på landsbygden eller i glesbygd.

4. De yngre svenskarna är den grupp som intar en tätposition beträffande goda erfarenheter. För år 2011 73,4% angav mycket eller ganska goda erfarenheter.

5. Ett påstående som ges stort stöd är ”Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning”. Andelen som in-stämde helt eller delvis i detta var 71,5% år 2011.

6. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet ”Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” som en klar majoritet, 60,3% instämde helt eller delvis år 2011. Man kan kommentera i detta avseen-de att invandrare måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma skyldigheter, det vill säga att följa landets lagar. In-vandrare är således välkomna och skall ha samma sociala rättigheter men det finns ett förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs landets dörr för dem.

7. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de globala, positiva attityderna mot de negativa, och detta mönster gäller för alla sju åren, 2005-2011.

8. De som har högre utbildning är mer positiva till mångfald. Detta förhållande kvarstår även under 2011.

9. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfald

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

4

men denna tendens försvagas under 2010-2011. Opinionsklyftan mellan hög- och lågutbildade består och det föreligger statistiskt signifikanta skillnader mel-lan skolnivåer.

10. Kvinnor är mer positiva än män till mångfald. Även för variabeln kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden 2005-2011.

11. De flesta svenskar är positiva till mångfald, men det förekommer också extre-ma, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder beräknades till 5,7% för år 2010 men minskar till 4,9% år 2011.

12. De extremt negativa attityderna har minskat hos personer med endast grundut-bildning till 7,2% jämfört med 10,3% år 2010. För de som endast har gymnasie-utbildning sker en mindre ökning till 7,9% år 2011.

13. När man beräknar ett index som mäter attityder till mångfald i relation till dimen-sionen arbete blir resultatet positivt, vilket det gäller för alla sju åren. Kvinnor är dock mer positiva än män (statistiskt signifikanta skillnader).

14. De flesta respondenter är positiva till mångfald, men det ställs även stora krav på invandrare. Påståendet ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 83,8% % av instämmande svar år 2011.

15. Uppfattningen hos större delen av den svenska befolkningen att invandrare skall ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller attityder till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är ”Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna”, vilket gäller för samtliga år (2005-2011).

16. När man jämför attityder enligt födelseland, visar de som är födda i ett annat land i Europa mindre positiva attityder än de som är födda i Sverige.

17. Attityderna till mångfald i förhållande till religion är väsentliga. Av de som har mycket negativa attityder, framgår att män är mer negativa än kvinnor, att de som har högskoleutbildning är mindre negativa än de med lägre utbildning, att äldre svenskar är mer negativa än yngre och medelålders svenskar, samt att personer födda i utomeuropeiska länder är mindre negativa än de som är födda i Sverige eller Europa.

18. En viktig fråga i relation till religion är följande: ”I flera europeiska länder är man


5

kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja” Svarsalternativen var ”helt acceptabelt”, ”ganska accepta-belt”, ”tveksam”, ”ganska oacceptabelt”, ”helt oacceptabelt”, ”vet inte”.

Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt men på något lägre nivå jämfört med 2010. Vi har dessutom denna gång frågat om hur man ställer sig till användning av muslimska slöjor på andra allmänna platser än i skolan eller på arbetet och då minskar motståndet ännu mer.

Motståndet mot att chador används i skolan eller på arbetet är däremot mind-re, och minskar när man jämför åren 2010 och 2011. Frågan om att använda chador på andra allmänna platser får dessutom ännu mindre motstånd.

Hiyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla att använda i sko-lan eller på arbete, och acceptansen blir ännu högre när det gäller andra all-männa platser.

19. Vi har konstruerat ett index som mäter hur den svenska befolkningen förhål-ler sig till samtliga slöjor. Resultatet visar att 20,1% av de som besvarade frå-geformuläret år 2011 visar ett extremt stort motstånd till alla typer av mus-limska slöjor, något som kan anses vara en indikator för graden av islamofobi i Sverige.

20. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att ”Religiösa friskolor mot-verkar integration”. Denna fråga ställdes första gången år 2006. År 2007 är andelen som instämmer något lägre, 54,5%, men fortfarande är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd till dessa skolor. De negativa attityderna förstärks år 2008, 58,4% men reduceras året därpå till 54,8% blir 55% år 2010 och 54,3% år 2011.

21. Attityder till mångfald i förhållande till bostad är viktiga. Ett påstående som majoriteten instämmer helt eller delvis i under hela perioden 2005-2011 är ”ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare pro-blem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund”. År 2011 in-stämmer 55,6%. Det är framförallt män och personer med enbart grundskole-utbildning som i större utsträckning visar negativa attityder till mångfald i för-


6

hållande till bostad.

22. Attityder till mångfald i relation till kultur är ambivalenta. De flesta svarade genom att ta avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kul-tur”, åren 2005-2011 och får bara 25,5% stöd för året 2011.

23. Respondenterna instämmer i hög grad i att ”Den etniska mångfalden ut-vecklar vår kultur” (61% år 2011), samtidigt som de instämmer med påstå-endet ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” En möjlig tolkning kan vara att det tycks finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag, men att de måste integreras i en gemensam svensk kultur.

24. Mångfald innefattar flera olika kulturer och etniska grupper, något som kom-mer fram i svaren till påståendet ”Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”, 64,7% instämde med påståendet år 2011. En tolkning är att en majoritet av den svenska befolkningen anser att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras i det svenska sam-hället.

25. Vi sammanfattar attityderna i relation till kultur genom att kategorisera enligt de svarsalternativ som fanns för dessa påståenden. Det som kommer fram är att år 2011 är 36,2% mycket eller ganska negativa, medan en något stör-re andel (38,5%) är tveksamma och har svårt att ta ställning.

26. När man sammanfattar attitydernas nivå enligt de fyra dimensioner som har presenterats: arbete, religion, kultur och bostad, kan man konstatera att di-mensionen arbete ger till största delen positiva attityder. De andra dimen-sionerna visar snarare negativa än positiva attityder och det gäller främst dimensionen religion.

27. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationaliteter och folk-grupper föras samman, beroende på respondenternas upplevda avstånd. Det blir en grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, tur-kar, romer, chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosnier, po-lacker och greker. De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandra-re /främlingskap är norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner.


7

28. Ett index, som mäter upplevt avstånd till de nationaliteter och folkgrupper som nämns ovan, visar att det finns en tendens att som svensk betrakta den första gruppen på signifikant större avstånd än den andra gruppen.

29. Enligt denna studie är det därför en tendens till att ha positiva attityder till mångfald, men att behålla invandrare och vissa nationaliteter på större av-stånd. Det är således inte självklart att personer som anger positiva attityder även känner närhet till andra nationaliteter och kulturer än den egna.

30. Oavsett de positiva attityderna, blir interaktioner med utomeuropeiska in-vandrare sällsynta, speciellt bland äldre och personer med grundskoleutbild-ning som högsta avslutade utbildning. Bilden som kommer fram innebär att majoriteten har mycket få kontakter med invandrare utöver de nödvändiga som blir i skolan eller på arbete. Svenskar umgås inte som regel med utom-europeiska invandrare.

31. Vilka faktorer är viktiga för att förklara attityder till etnisk mångfald i Sverige? Den viktigaste faktorn är utbildning: högre utbildning ger mer positiva attity-der. Den andra viktiga faktorn är interaktioner med utomeuropeiska invand-rare—ökar interaktionerna ökar de mer positiva attityderna. Fortsättningsvis visar erfarenheter med kollegor som har invandrarbakgrund—ökar goda er-farenheter, ökar de mer positiva attityderna. Faktorn kön visar att kvinnor är mer positiva till etnisk mångfald än män. Det finns dock signaler om att kvin-nor tenderar att blir mindre positiva än tidigare. Ålder har en viss betydelse, men mindre än de andra faktorerna. Den sista faktorn är inkomster med för-hållandet att när inkomsterna ökar, minskar de positiva attityderna.


8

Typ av undersökning: Attitydundersökning genom postenkät.

År och månad: Maj-juni 2011.

Slumpmässigt urval, hela Sverige. Samplet: 992 individer.

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLETSAMPLET ÅRÅR 2011 2011

Samplet 2011 har en viss överrepresenta-tion beträffande kvinnor, 54,9% (som kan jämföras med 50.1 för hela riket enligt SCB, 2011) och 45,1% för män.

Åldersintervallet är mellan 18 till 75 år, med en genomsnitts ålder av 49,7 år.

Vi presenterar i årets mätning en ny ålders-indelning, som på ett bättre sätt speglar populationen. I de nya indelningen är kate-gorin medelålder delad i två, undre och övre medelålder.

När det gäller kategorin ”yngre” represente-ras den av färre individer på grund av ett något kortare intervall (18-30 år).

9

Utbildningsnivåerna vi-sar en struktur med en balanserad representa-tion av gymnasie – och högskoleutbildning. Ka-tegorin grundskola har färre antal personer, något som motsvarar utbildningsfördelningen i samhället.

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLETSAMPLET ÅRÅR 2011 2011

År 2011 består 13,2% av samplet av personer födda i ett annat land och 86,8% födda i Sveri-ge. Statistik hos SCB anger att 15 % av den svenska befolk-ningen är födda ut-omlands. Detta är en indikator på att samplet är represen-tativt.

10

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLENSAMPLEN ÅRÅR 2005 2005--20112011

Fördelningen mellan män och kvinnor har under perioden 2005 och 2011 varie-rat. Årets mätning skiljer sig inte statis-tiskt signifikant från 2010 trots att kvin-norna (54,9%) är något överrepresentera-de.

Åldersstrukturen mellan åren 2010 och 2011 är nästan densamma och det små skillnader som finns är inte statistiskt signifikanta.

Som tidigare år är personer med högskoleutbildning i majoritet. Även kategorin gymnasium ökar, vilket tyder på att utbild-ningsnivån ökar generellt.

Kön

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

Man

Kvinna

Man 50,12% 45,79% 46,84% 48,72% 47,29% 49,20% 45,14%

Kvinna 49,88% 54,21% 53,16% 51,28% 52,71% 50,80% 54,86%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

30,00%

35,00%

40,00%

Y ngre (<= 30) 16,37% 8,37% 16,54% 14,62% 14,11% 14,48%

Undre medelålder (31 - 49) 34,54% 37,25% 32,81% 29,35% 30,43% 31,31%

Övre medelålder (50 - 64) 33,05% 37,15% 30,34% 30,37% 28,21% 30,80%

Äldre (65-75) 16,05% 17,23% 20,31% 25,66% 27,25% 23,41%

År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Skolutbildning enligt undersökningsår

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

30,00%

35,00%

40,00%

45,00%

50,00%

Grundskola 17,30% 17,74% 20,12% 16,31% 16,96% 17,36% 17,03%

Gymnasium 42,70% 40,79% 35,73% 38,98% 43,82% 38,81% 40,10%

Högskola 40,00% 41,47% 44,15% 44,71% 39,22% 43,83% 42,87%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

11

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR SOMSOM HARHAR INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND

Åren 2010 var svarsfrekvensen för de som hade mycket eller ganska goda erfarenheter 66,9%. Under 2011 ökar den till 67,3% men skillnaderna är inte signifikanta. Kategorin ganska goda erfarenheter är den som får flera markeringar, 38,5% året 2011. Perso-ner som saknar erfarenhet ligger kvar på ungefär samma nivå, 21,6%.

Trenden är fortsatt stabil och tolerant, med en övervägande majoritet som har goda erfaren-heter i någon grad. De som anger att de har mycket goda erfarenheter minskar något, medan de som anger att de har ganska goda ökar något.

12

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND

FÖRDELATFÖRDELAT ÖVERÖVER UTBILDNINGUTBILDNING

Kategorin ”saknar erfarenhe-ter” är intressant. För året 2011 minskar andelen personer som anger att de saknar erfarenhet, samtidigt som de som anger goda eller mycket goda er fa-renheter ökar. Även de med sämre erfarenheter minskar nå-got.

61,82%

14,81%

23,38%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Gymnasium

Goda eller mycket goda erfarenheter

Dåliga eller mycket dåliga erfarenheter

Saknar erfarenheter

79,28%

7,71%13,01%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Högskola



Saknar erfarenheter

Utbildningsnivån associeras starkt med den typ av erfarenheter som de intervjuade deklarerar: de som i större utsträckning anger att de i någon mån har goda erfarenheter är de som har högskolestudier (79,3%) medan de som endast har grundskoleutbildning (50,3%) eller gymnasieutbildning (61,8%) är de som deklarerar positiva erfarenheter i mindre utsträckning. Skillnaderna i attityder enligt utbild-ningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla år (2006:Chi-två 21,5, sig 0,00; 2007: Chi-två 53,17, sig 0,00; 2008: Chi-två 42,07, sig 0,00; 2009: Chi-två 75,29, sig 0,00; 2010 Chi två 85,67, sig =0,00; 2011: Chi-två 63,4, sig 0,00).

Diagrammet visar en stabil trend för personer med gymnasieutbildning. Som föregående år (2010) ligger an-delen personer som anger goda eller mycket goda erfarenheter på om-kring 60%. De med dåliga erfaren-heter befinner sig stabilt strax under 15 %.

Trenden är stabil även för personer med högskoleutbildning. Variationer-na är små och nästan 80% anger att de har ganska eller mycket goda erfa-renheter av att arbeta eller studera med kollegor som har invandrarbak-grund.

50,31%

11,04%

38,65%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Grundskola



Saknar erfarenheter

13

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR SOMSOM HARHAR INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND,, FÖRDELATFÖRDELAT ÖVERÖVER KÖNKÖN OCHOCH ÅLDERÅLDER

Kvinnor har visat en trend till positivare atti-tyder i samband med erfarenheter att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund än män vid de flesta mätningstillfällen: år 2007, 62,7%, år 2008, 69,1%, år 2009, 71% och år 2010, 67,2%. De ökar marginellt till 67,7% året 2011. Attityderna även hos män är övervägande mycket eller ganska positiva men om än i något mindre utsträckning än hos kvinnor. Män har däremot i större utsträck-ning erfarenheter av att ha invandrare som

kollegor och an-ger också i större utsträckning att de har dåliga erfaren-heter, 12,7% året 2011. Skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder har inga signifi-kanta skillnader.

Andelen personer som anger att de saknar erfarenhe-ter är ovanlig stor bland äldre svenskar, 38,0% för året 2011. Det förefaller nästan omöjligt att en tredje-

del av befolkningen i dessa ålderskategorier inte har kontakter med invandrare. En tänkbar förklaring kan vara att istället för att ange negativa attityder som tro-ligtvis bedöms vara politiskt ”inkorrekta” väljs ”saknar erfarenheter”. Denna förklar-ing stöds i att bland yngre, som har den lägsta andelen i denna kategori, ökar de ne-gativa attityderna samt mins-kar andelen ”saknar erfaren-heter”

67,3%

11,1%

21,6%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

År 2006

År 2007

År 2008

År 2009

År 2010

År 2011

Erfarenhet av kollegor med invandrarbakgrund



Saknar erfarenheter

14

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR SOMSOM HARHAR INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND FÖRDELATFÖRDELAT ÖVERÖVER ÅLDERÅLDER

De flesta åldersgrupper visar en mycket hög procentandel som uppger mycket eller ganska goda erfarenheter. Vissa förändringar ställer dock några frågor om hur stabila de positiva attityderna är:

Äldre svenskar (65-75) är åren 2006-2009 de som uppvisar mindre positiva attityder i jämförelse med de andra ålderskategorierna, men dessa ökade 2010 (58,3%) och minskade till 52,4% året 2011.

I kategorierna undre– och övre medelålder (31-49 och 50 –64) är de positiva attityderna relativt stabila.

Yngre svenskar (18-30) är de mest positiva, fast de minskade nästan 10% året 2010 och fortsätter att minska

73,4%

68,6%

77,0%

83,7%

76,4%73,4%

63,5% 64,1%67,0%

68,9%70,8%

68,7%68,8% 68,7%

73,0% 72,5%

68,2%

74,6%

53,0%

44,3%

52,3%50,6%

58,3%

52,4%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

50,0%

55,0%

60,0%

65,0%

70,0%

75,0%

80,0%

85,0%

90,0%

95,0%

100,0%

år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

<= 30

50 - 64

31 - 49

65+


15,6%

24,4%

16,7%

11,3%

18,8%

15,8%

12,0%

14,5%

11,7%

14,3% 14,5%

9,2%

13,0%

11,2%

9,4%8,8% 9,0%

11,6%

7,4%

15,5%

8,5% 8,4%7,6%

9,8%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

<=30

31-49

50-64

65+

15

PPOSITIVAOSITIVA ATTITYDERATTITYDER

Tre påståenden indikerar positiva attity-der till mångfald:

1. ”Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella tra-ditioner”,

2. ”Alla invandrare som kommer hit mås-te ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning”

3. ”Det är bra om invandrarna som kom-mit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det”.

Det är en klar majoritet som instämmer helt eller delvis till dessa påståenden. Starkast stöd får det andra påståendet, med över 70% för samtliga år. Svagast stöd erhåller det första påståendet, som år 2010 och 2011 stöds av något över 50%.

Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner

51,3%50,6%53,0%

56,9%

52,2%53,8%

56,3%

30,7%31,7%29,2%

26,1%

30,5%28,6%

26,0%

18,0%17,8%17,7%17,0%17,2%17,6%17,8%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År2011

Instämmer helt eller delvis Tar avstånd helt eller delvis Varken Instämmer eller tar avstånd/vet ej

Alla invandrare som kommer hit måste ges samma rättigheter som landets egen befolkning

72,4% 72,6% 71,3%74,3% 72,8% 71,4% 71,5%

16,2% 16,8% 17,4%15,1% 13,9% 16,2% 16,5%

12,0%12,5%13,4%10,5%11,3%10,6%11,3%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Instämmer helt eller delv is Tar avstånd helt eller delv is Varken Instämmer eller tar avstånd/vet ej

Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det

60,1%57,0% 57,8% 58,8%

56,0%57,8% 57,0%

20,8%23,7% 22,7%

20,8% 20,6%21,4%21,3%

22,4%20,8%22,7%20,4%19,5%19,3%19,1%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011


16

Ett negativt påstående som får ett visst stöd är ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner”. En successiv minskning ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,4% år 2008 och ökar igen för år 2009 till 39,9% och 39,2% för år 2010. I mät-ningen för året 2011 är stödet för påståendet 40%.

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER

Påståendet ”Ju mindre man mär-ker av alla utlänningar desto bättre är det” får inte så stort stöd. Man tar avstånd i högre grad än i övriga på-ståenden. För 2011 tar 58% helt eller delvis av-stånd.

Många utlänningar kommer till Sverige för att utnyttja våra sociala förmåner

40,0%39,2%39,9%

36,4%

36,8%38,7%

40,2%

33,2%33,9%32,2%

38,6%

35,5%34,2%

35,7%

26,7%26,8%

27,9%24,9%

27,7%

27,2%

24,1%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011


Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det

64,0% 63,4% 62,6% 61,5%57,7% 57,5% 58,0%

17,0%19,8%

17,5%17,1%17,3%17,5%17,0%

25,1%22,7%

24,8%21,4%20,1%19,1%19,1%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011


17

Bland de negativa attity-derna är det framförallt påståendet ”Alla utlän-ningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006 ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,7% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar andelen något till 62,9% och andelen året därpå blir 60,2% och 60,3 år 2011. Inga signifikanta skillnader finns mellan åren.

Det negativa påståendet som får minst stöd är ”Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige”, bara 18% instämde året 2009 och 16,2% för år 2011. De som tar definitivt avstånd är en majoritet, för samtliga år (2005-2011).

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER

Alla invandrare som begår brott i Sverige bör tvingas att lämna landet

60,3%60,2%62,9%

60,8%63,7%64,8%

63,0%

26,1%24,4%23,8%

26,5%23,1%22,0%25,0%

13,6%15,5%13,3%12,7%13,2%13,2%12,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011


Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige

16,2%17,2%18,0%16,0%15,7%16,5%15,8%

53,8%53,5%54,1%54,9%56,1%56,0%59,5%

30,0%29,3%27,9%29,2%28,2%27,4%24,7%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011


18

Med hjälp av de negativa påståendena ”Ju mind-re man märker av alla utlänningar desto bättre är det”, ”Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sve-rige”, ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner” och de positiva påståendena ”Samhället bör skapa möj-ligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner”, ”Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning” och ”Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det” har ett index som mäter de olika nivåerna av globala attityder till mångfalden konstruerats.

Vi ”balanserar” de tre positiva och de tre negativa påståendena och ”viktar” dem enlig deras ”loading” i en faktoranalys. Indexet varierar mel-lan –9 (mycket negativa) till +9 (mycket positiva).

Diagrammen visar nivåerna åren 2005-2011. Det framgår tydligt att för de sju åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt inställda till invandrare (medelvärden kring 2 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader mellan åren.

IINDEXNDEX SOMSOM MÄTERMÄTER GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD

Med sju mätningar kan man preliminärt göra en trendprognos. Attityderna till mångfald är stabilt toleranta, även om en trendlinje pekar svagt ned. Dock är förändring-arna från år till år så små att skillnaderna inte kan säkerställas statistiskt.

Index globala attityder till mångfalden

2,57

2,25 2,24

2,42

2,16 2,15 2,13

2,57

2,25 2,24

2,42

2,16 2,15 2,13

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 20111,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Inde

x gl

obal

a at

tityd

er ti

ll m

ångf

alde

n

2,57

2,25 2,24

2,42

2,16 2,15 2,13

Medelvärde

19

När det gäller sambandet mellan utbildning och glo-bala attityder till mångfald, är det de som har högre utbildning som är de mest positiva. Detta speglas av ett högre medelvärde i in-dex under samtliga år. För 2010 var medelvärdet 3,8 för att öka till 4,05 under 2011.

De som endast har gymna-sial utbildning visar där-emot låga och minskande attitydnivåer för hela peri-oden. Medelvärdet reduce-ras från 1,96 (2005) till 0,9 under 2011.

De som endast har grundskoleutbildning är de personer som genom åren har varit minst positiva. De har haft ett medelvärde omkring 0 samtliga mätningar och även minusnoteringar (2006, 2007 och 2009). Medelvärdet för 2011 är 0,15. Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för samtliga år.

KÖNKÖN, , UTBILDNINGUTBILDNING OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD

Kvinnor är mer positiva än män till mångfald. Medelvär-det för indexet för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga sju år. För mätningen 2011 är me-delvärdet för kvinnor 2,76 och för män 1,43 (Jmfr me-delvärdet för den totala för-delningen, 2,13).

Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikan-ta för alla år (t:5,752 år 2005, sig:0,00; t:7,233 år 2006, sig 0,00; t:5,998 år 2007, sig 0,00; t:5,493 år 2008, sig 0,00; t: 4,974 år 2009, sig 0,00; t:4,68, sig 0,00 år 2010, sig 0,00; t:-4,968, sig 0,00 år 2011 ).

Index globala attityder till mångfald och utbildningsnivå

,12-,32

-,21

,41

-,34,00 ,15

1 ,961,79 1 ,67 1 ,53

1 ,28 1,18,90

4,24

3,693,85 3,92

4,183,80

4,05

-1 ,00

,00

1 ,00

2,00

3,00

4,00

5,00

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Grundskola Gymnasium Högskola

Index globala attityder till mångfald och kön

1,431,511,491,55

1,411,21

1,71

2,762,772,77

3,202,99

3,133,40

,00

,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Man Kvinna

20

BBOSTADSFORMOSTADSFORM OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD

De personer som bor i bostadsrätt är de som har de mest toleranta attityderna till mångfald. Me-delvärdet för denna kategori är 2,54, vilket i jämförelse med hela fördelningen (medelvärde 2,13) är något högre. De som bor i enfamiljshus är de som har de minst toleranta attityderna med ett medel-värde på 1,99. Skillnaderna mellan de olika bostadsformerna är inte så stora att de är statistiskt sig-nifikanta.

Index globala attityder till mångfald och boende

2,92 2,99

1,75

2,54

1,83

2,19

2,83

2,322,702,472,54

3,40

2,392,13

2,75

1,99

1,982,172,142,15

2,06

1,00

1,25

1,50

1,75

2,00

2,25

2,50

2,75

3,00

3,25

3,50

3,75

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Hyreslägenhet Bostadsrättslägenhet Enfamiljhus

21

De som bor centralt i storstad är de som är mest toleranta i sina attityder till mångfald. De som bor i mindre tätort eller på landsbygd/nära städer, visar mindre toleranta attityder än de som bor centralt i storstäder. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Medelvärdet för ren glesbygd är lägre än kate-gorierna mindre tätort och landsbygd/nära städer, men är inte statistiskt signifikant på grund av att spridningen inom kategorin är mycket stor. Detta innebär att på ren glesbygd finns både toleranta och mindre toleranta attityder till mångfald.

BBOSTADSORTOSTADSORT OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD

3,20

2,35 2,35

1,69

1,381,59

1,04

,00

,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

storsta

d/central

t

storsta

d/förort

mindre stad/ce

ntralt

mindre stad/ytt

erområde

mindre tätort

landsbygd/nära stä

der

ren glesbygd

medelvärde

Index globala attityder till mångfalden och bostadsområde, år 2011

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011Storstad/centralt 3,64 3,15 3,08 3,22 3,59 3,57 3,20Storstad/förort 2,08 2,79 2,19 2,61 2,39 2,51 2,35Mindre stad/centralt 3,71 2,24 2,67 2,29 2,17 1,93 2,35Mindre stad/ytterområde 2,97 1,97 2,07 2,10 1,15 1,22 1,69Mindre tätort 1,15 1,35 2,13 2,25 1,31 1,41 1,38Landsbygd/nära städer 1,60 1,69 1,42 2,17 1,75 1,88 1,59Ren glesbygd 2,49 1,97 1,93 1,97 1,27 1,85 1,04

Bostadsområde

22

Av indexet framgår att de som är födda i ett utom europeiskt land är mest positiva till mångfald. Det gäller för samtliga år. De som är födda i Sverige eller i ett annat land i Europa är något mindre positiva och det inbördes förhållandet mellan dessa grupper varierar.

FFÖDELSELANDÖDELSELAND OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD

Medelvärde i Index globala attityder till mångfald

I Sverige I annat land i Europa

I ett annat land i Latinamerika, Afrika, Asien,

Övrigt

År 2005 2,52 1,73 4,50År 2006 2,17 2,77 3,23År 2007 2,19 2,01 4,01År 2008 2,38 2,63 3,40År 2009 2,08 2,63 2,87År 2010 2,14 1,65 3,11År 2011 2,07 2,18 3,81

Födelseland

2,07 2,18

3,81

,00

,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

I Sverige I annat land i Europa I ett annat land i Latinamerika,Afrika, Asien, Övrigt

Medelvärde i indexet globala attityder till mångfald och födelseland2011

23

Profilerna för alla sju år visar att det svenska fol-ket i allmänhet ställer sig ganska positiv till mång-falden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attity-der. Dessa defini-eras som de som befinner sig un-der 2 standardav-vikelser i förhål-lande till medel-värdet i indexet för globala attity-der. Det innebär gruppen som får mellan –6 och –9 poäng i indexet som mäter globa-la attityder till mångfalden.

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALD

Extremt negativa attityder nådde 5,7% året 2010 och minskade till 4,9% året 2011.

Motsvarar –6 poäng i in-dexet som varierar mel-lan –9 och 9

Ex t remt negativa att i tyder till mång-falden

24

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALD, KÖN OCH UTBILDNING

Det är framförallt män som har extremt negativa attityder. När man jämför åren 2005-2011, kan man se att de ex-trema, negativa attityderna är på en högre nivå för män. Kvinnor håller sig på de låga nivåerna av extremt negativa attityder vid 2-3%. Deras atti-tyder ökade till 3,9% året 2008, minskade till 2,02% året 2009 och ökar till 3,28% för året 2010 och ökar till 3,5% för året 2011. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla åren.

De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade mycket år 2006 för att sedan minska vid året 2007 och bli på nästan samma nivå som år 2005. Andelen ökar ganska mycket för året 2010 till 10,3%. År 2011 är andelen nere på 7,2%.

De som har högskolestudier visar de lägsta nivåerna av ex-trema negativa attityder. En ökning av sådana attityder bland personer med högskolstu-dier skedde för året 2008 och uppnådde 3,9% för att sedan minska till 1,1% för året 2009, uppnår 2,4% för året 2010 och 1,2% för året 2011.

Personer med gymnasiestudier befinner sig på en mellan nivå. År 2011 är andelen 7,9% vilket är något mer än andelen för personer med grundskoleutbild-ning.

Skillnaderna mellan utbildnings-nivåerna är statistiskt signifikan-ta för alla åren.

Extremt negativa attityder till mångfald och kön

4,82%

7,58%7,29% 7,52%

5,88%

8,35%

6,53%

2,29%2,63% 2,65%

3,86%

2,02%

3,28%3,52%

0,00%

1,00%

2,00%

3,00%

4,00%

5,00%

6,00%

7,00%

8,00%

9,00%

10,00%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Man Extrema attityder Kvinna Extrema attityder

8,4%

3,2%

1,9%

12,8%

5,6%

1,4%

7,9%

6,6%

2,6%

8,3%

6,4%

3,9%

7,8%

5,0%

1,1%

10,3%

7,8%

2,4%

7,2%7,9%

1,2%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

10,0%

11,0%

12,0%

13,0%

14,0%

15,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Extremt negativa attityder till mångfald och utbildning


25

NEGATIVA ATTITYDER NEGATIVA ATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETEARBETE

Arbete är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i

förhållande till arbetet, genom att addera följande påståen-den: ”Invandrarna är ett hot mot sysselsättningen”, ”Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska lö-ner” ,”Invandrarna tar svenskarnas arbeten”, ”Invandrarna arbetar ineffektivt” och ”Jag föredrar att ha svenska kollegor”. Indexet får följande fördelning:

Attityderna till de negativa påståendena varierar mellan 0 när man tar helt avstånd till 4 när man instämmer helt.

De flesta informanterna tog avstånd delvis eller helt från på-ståendena och därför blir medelvärdena kring 1,2 poäng som motsvarar att ta delvis avstånd från påståendena. Mönstret är ganska stabilt genom de sex åren.

När indexet kategoriseras för att sammanfatta infor-mationen, och man jämför männens och kvinnornas attityder blir det signifikanta skillnader mellan kategori-erna. Män är mer negativa än kvinnor. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för året 2010 (Chi två 11,997, sig 0,00).

Mönstren för samtliga år visar att kvinnor genomgå-ende har varit mindre nega-tiva än män.

En viss minskning av de negativa attityderna kan ses för året 2011 bland män.

Mycket eller ganska mycket negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet enligt kön

12,18%

15,06%

13,72% 13,98%14,48%

17,23%

13,29%

8,38%

7,09%7,79% 7,87%

9,90% 10,21%

8,88%

0,00%

2,00%

4,00%

6,00%

8,00%

10,00%

12,00%

14,00%

16,00%

18,00%

20,00%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

Män

Kvinnor

26

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONRELIGION

Vi har konstruerat ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till religion. Påståendena ”Böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor”, ”Kristna värderingar är mo-dernare än muslimska”, ”Muslimska kvinnor som le-ver i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” och ”Det är svårare för personer som inte firar svenska högtider att komma in i det svenska samhället”

visade sig vara adekvata (enligt faktoranalys) för att konstruera ett index som mäter denna typ av attityder. Indexet varie-rar mellan 0, när attityderna är inte alls negativa, till 4 när attityderna är mycket negativa.

Indexet visar att de svarande är mest negativa till påståendet om förtrycket av de muslimska kvinnorna i Sve-rige. Av tabellen f ramgår at t 58,1% instäm-mer helt eller delvis år 2011.

Negativa attityder till mångfalden i förhållande till religion

1,50

1,70

1,90

2,10

2,30

2,50

2,70

2,90

3,10

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

0-4

poän

g, hö

gre

poän

g ne

gativ

are

att

Böneutrop frånmoskéer stör mer änljudet av kyrkklockor

Kristna värderingarär modernare änmuslimska

Muslimska kvinnorsom lever i Sverigeär i större gradförtryckta än andrakvinnor i SverigeDet är svårare förpersoner som intefirar svenska högtideratt komma in i detsvenska samhället

27

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONRELIGION GENOMGENOM KÖNKÖN OCHOCH UTBILDNINGUTBILDNING

När analysen skiljer mellan olika utbildnings-nivåer, kan vi se viktiga skillnader mellan dessa (skillnaderna är statis-tiskt signifikanta). De som bara har grundut-bildning har varit de mest negativa mellan 2005 och 2010 . Bland de som har bara gymna-sieutbildning, är andel negativa något mindre tidigare år men år 2011 är de på samma nivå som de med enbart grundskoleutbildning.

De som visar i mindre grad denna typ av attity-der är de som har hög-skoleutbildning.

När man undersöker hur variabeln kön på-verkar attityderna och man skiljer mellan män och kvinnor, kan vi se att männen är mer negativa än kvin-nor (skillnaderna är statistiskt signifikan-ta).

Mycket negativa attityder till mångfald i förhållande till religion och kön

12,7%

20,1% 20,6%

18,2%17,5%

21,9%

18,4%

7,8%

14,6%

13,1%

10,7%

13,2% 13,3% 13,3%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Män, mycket negativa Kv innor, mycket negativa

Mycket negativa attityder till mångfald i förhållande till religion enligt utbildning

15,3%

28,9%

22,9%

25,4%26,6%

21,9%

19,2%

10,9%

17,6%

15,0%

17,3%

19,2%

7,5%

9,8% 10,2%

8,2%

13,2%

10,8%

20,2%21,0%

12,1%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Grundskola, mycket negativa Gymnasium, mycket negativa Högskola, mycket negativa

28

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONRELIGION GENOMGENOM ÅLDERÅLDER OCHOCH BOSTADSOMRÅDEBOSTADSOMRÅDE

Yngre svenskar och de i ålderskategorin övre me-delålder är de som visar i mindre grad negativa atti-tyder till mångfalden i för-hållande till religion för året 2011.

Äldre svenskar är däremot de som har den högsta gra-den av mycket negativa attityder, 21% för året 2011.

Bostadsområde visar sig inte vara en viktig faktor som skiljer mellan positiva och negativa attityder. Årets resultat visar att mindre tätort i högre grad har mycket negativa attityder.

Mycket negativa attityder till mångfald i förhållande till religion enligt ålder

12,0%

9,4%10,5%

12,4%

19,0%18,1%

15,3%14,4%

23,9%22,4%

23,3% 22,6%21,0%

12,9%

12,8%13,2%

15,5%

21,1%

9,4%

14,3% 13,6%

12,9%

14,8%

20,8%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Y ngre, mycket negativa Under medelålder, mycket negativa Övre medelålder, mycket negativa Äldre, mycket negativa

14,9% 14,4% 15,1% 14,4%

21,9%

15,7%

12,0%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

Storstad/centralt Storstad/förort Mindrestad/centralt

Mindrestad/ytterområde

Mindre tätort Landsbygd/närastäder

Ren glesbygd

Mycket negativa attityder till mångfald i förhållande till religion enlig bostadsort, År 2011

29

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONRELIGION: : FÖRTRYCKFÖRTRYCK AVAV MUSLIMSKAMUSLIMSKA KVIN-KVIN-

NORNOR OCHOCH RELIGIÖSARELIGIÖSA FRISKOLORFRISKOLOR

Religion är en dimension som mycket lätt orsakar negativa attityder, som till exempel vid påståendet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige”. En klar ma-joritet anser att så är fallet. Denna negativa attityd förstärktes från 58,5% år 2005 till 64,3% år 2009 och en liknande nivå 2010, 61,4%. Den är år 2011 ner på en längre nivå igen, 58,1%. Det finns inga statistiskt signi-fikanta skillnader mellan åren.

En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. Ställningstagandet till påståendet ”Religiösa friskolor motverkar integration” fick år 2006 56,3% svar som instämmer helt eller delvis. År 2007 minskade andelen till 54,5% för att år 2008 öka till 58,4% och sedan minska till 54,8% året 2009 och 55% året 2010. Resultat för 2011 visar på att mer än hälften av svenska fol-ket (54,3%) delar uppfattningen att religiösa friskolor försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

30

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL MUSLIMSKAMUSLIMSKA SLÖJORSLÖJOR

Muslimska symboliska slöjor, HIYAB

21,7%

12,8%

65,5%

23,9%

13,4%

62,6%

16,1%10,8%

73,1%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

År 2010 År 2011

HIYAB, som används i skolan eller på arbete HIYAB, som används på andra allmänna platser

Muslimska symboliska slöjor, BURKA

85,5%

10,5%4,0%

88,8%

8,3%2,8%

69,0%

13,8%17,3%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

År 2010 År 2011

BURKA, som används i skolan eller på arbete BURKA, som används på andra allmänna platser

Muslimska symboliska slöjor, NIQAB

81,2%

13,3%

5,5%

86,2%

8,5%5,2%

64,6%

15,4%20,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

År 2010 År 2011

NIQAB, som används i skolan eller på arbete NIQAB, som används på andra allmänna platser

Resultaten från årets undersökning visar på ett fortsatt om än något reducerat motstånd mot att muslimska symboliska slöjor används i skolan eller på arbetet. År 2011 anser 85,5% att det är oacceptabelt att använda burka och 81,2% att använda niqab jämfört med 88,8% respektive 86,2% år 2010.

Acceptansen för bärandet av de övriga tre slöjorna (hiyab, shayla och chador) har ökat något. Inställningen till användandet av muslimska slöjor på andra allmänna platser ser något annorlunda ut. Motståndet mot burka och niqab minskar till 69% respektive 64,6% och acceptansen för de övriga tre ökar betydande för till exempel chador från 41,4% till 55,7%.

Muslimska symboliska slöjor, SHAYLA

22,4%13,0%

64,6%

24,9%12,2%

63,0%

17,4%10,0%

72,6%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

Helt/ganska

acceptabelt

Tveksam/vet

ej

Helt/ganska

oacceptabelt

År 2010 År 2011

SHAYLA, som används i skolan eller på arbete SHAYLA, som används på andra allmänna platser

M u s lim s k a s y m b o lis k a s lö jo r, CHA DO R

38,0%

2 0,6%

41,4%45 ,3%

19,0%

35 ,7%

2 8,0%

16,3%

5 5 ,7%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

H elt/g an ska

accep tab e l t

T veksam /ve t

e j

H el t/g an ska

o accep tab e l t

H e l t/g an ska

accep tab e l t

T veksam /ve t

e j

H e l t/g an ska

o accep tab e l t

Å r 2010 Å r 2011

CHA DO R, s o m använd s i s k o lan e lle r p å arb e te CHA DO R, s o m anv änd s p å and ra allm änna p lats e r

31


Vi har byggt upp ett index som mäter hur folket ställer sig till samtliga slöjor. Indexet varierar mellan 0, när det inte finns något motstånd till 4 när det finns totalt motstånd.

Vi har sammanfattat index-et genom att konstruera intervaller (genom att nor-malisera fördelningen) och tolka dem: '= ,0 inget mot-stånd'; 01 - ,62 mycket litet mot-stånd'; ', 63 - 1,24 tveksam, vet ej'; '1,25 - 1,86 ganska stort motstånd'; '1,87+ extremt stort mot-stånd'. Histogrammet visar att den sista kategorin är ovanligt stor i förhållandet till den övriga fördelningen.

Man kan förstå motståndet till vissa mycket omdiskuterade slöjor (som burka eller niqab) utan att be-trakta samhället som rasistiskt. Det finns argument för att förstå och stödja motståndet, men när resul-tatet visar att 20% av respondenterna hyser ett extremt motstånd till muslimska slöjor kan man mycket väl betrakta detta som en indikator för islamofobi. Den nivå av ”allmänt” ex-tremt negativa attityder till mångfald och invandrare som uppnår 5,7% i Sveri-ge för året 2010, ligger på 4,9% 2011, vilket är en minskning mot året innan, kan väl bedömas öka till 20,1% när man preciserar till islam.

32


Diagrammet visar att män och kvinnor visar ett liknande mönster med undantag för kategorin ex-tremt stort motstånd där män får en högre nivå än kvinnor. (skillnaderna är statistiskt signifikanta på grund av detta. Chi två 9,498, sig 0,05).

Ålderskategorierna skiljer sig åt beträffan-de motstånd till muslimska slöjor. Ungdo-marna (18-30 år) visar det minsta motstån-det, i mitten placerar sig medelåldern (31-50 år och 51-65 år) och äldre (66-75 år) visar den högsta graden av extremt stort motstånd.

Personer som bara har grundskoleutbildning är de som visar det största motståndet mot muslimska slöjor, 32,1%. De som har gym-nasieutbildning uppnår 23,6% i extremt stort motstånd medan de som har högskoleutbild-ning visar den lägsta nivån av extremt stort motstånd, 12,1%.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

50,0%

Motstånd till muslimska slöjor

18-30 år 31-50 år 51-65 år 66-75 år

18-30 år 5,8% 46,0% 20,1% 12,9% 15,1%

31-50 år 1,2% 41,6% 27,0% 12,3% 17,9%

51-65 år 1,0% 35,3% 32,2% 13,4% 18,2%

66-75 år 0,6% 21,6% 28,4% 19,3% 30,1%

Inget motståndMycket litet

motståndTveksam, vet ej

Ganska stort

motstånd

Extremt stort

motstånd

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%


År 2011 Man År 2011 Kvinna

År 2011 Man 2,3% 33,2% 27,3% 15,4% 21,7%

År 2011 Kvinna 1,2% 39,5% 28,0% 13,1% 18,2%

Inget motstånd Mycket litet motsTveksam, vet ejGanska stort moExtremt stort mo


0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

50,0%



Grundskola 0,6% 19,5% 30,8% 17,0% 32,1%

Gymnasium 2,1% 30,6% 30,1% 13,5% 23,6%

Högskola 1,5% 49,0% 24,1% 13,3% 12,1%

Inget motståndMycket litet

motstånd

Tveksam, vet

ej

Ganska stort

motstånd

Extremt stort

motstånd

33

FFAKTORERAKTORER SOMSOM FÖRKLARARFÖRKLARAR ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL MUSLIMSKAMUSLIMSKA SLÖJORSLÖJOR

Diagrammet visar att extremt motstånd till muslimska slöjor associeras med personer som har grundskola eller gymnasieutbildning som högsta utbildning, samt med män och med personer som medger ”dåliga eller mycket dåliga erfarenheter” eller ”saknar erfarenheter” av kollegor som har invandrarbakgrund.

Associationer med inget eller litet motstånd till muslimska slöjor visas av de som har högskoleutbildning, av per-soner som medger goda eller mycket goda erfarenheter med kollegor med invandrarbakgrund och av kvinnor.

34

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADBOSTAD

Resultaten i diagrammet visar för det första att det inte skett några dramatiska attitydförändringar över tid. För det andra är det två påståenden som avviker från de övriga. En klar majoritet, 55,6% år 2011, instämmer helt eller delvis med påståendet ”ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områ-den där majoriteten har samma etnisk bakgrund”, däremot är det färre, 26,7% år 2011 som instämmer helt eller delvis i påståendet ”om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta”.

Negativa attityder till mångfalden i förhållande till bostad

55,58%

40,12%

29,65%

33,64%

26,67%

38,19%

20,00%

25,00%

30,00%

35,00%

40,00%

45,00%

50,00%

55,00%

60,00%

65,00%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

Ett bostadsområde med människorfrån många olika länder, får lättareproblem än områden där majoritetenhar samma etniskDet är svårare att dela gemensammautrymmen tex tvättstuga, medpersoner som har en annan kulturellbakgrundDe flesta invandrarfamiljer är merhögljudda och därför mer störande änsvenska familjer

Om det flyttade in alltför mångainvandrare i min trappuppgång skullejag överväga att flytta

Jag föredrar att ha svenska grannar

Det är farligare att bo i ett område därdet bor många invandrare jämfört medett område där det främst borsvenskar

% som instämmer helt eller delv is med påståendet

Negativa attityder till mångfald i förhållande till bostad

bakgrund

35

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADBOSTAD

Mycket negativa attityder till mångfalden i förhållande till bostad, enligt kön

35,13% 34,98%32,35%

42,67% 41,84%

26,66%

31,62%

21,60%

31,09%33,06%

58,12%

53,91%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

Ett bostadsområde

med människor från

många olika länder,

får lättare problem än

områden där

majoriteten har

samma etnisk

bakgrund

Det är svårare att

dela gemensamma

utrymmen tex

tvättstuga, med

personer som har en

annan kulturell

bakgrund

De flesta

invandrarfamiljer är

mer högljudda och

därför mer störande

än svenska familjer

Om det fly ttade in

alltför många

invandrare i min

trappuppgång skulle

jag överväga att

fly tta

Jag föredrar att ha

svenska grannar

Det är farligare att bo

i ett område där det

bor många

invandrare jämfört

med ett område där

det främst bor

svenskar

man

kv inna

Mycket negativa attityder till mångfalden i förhållande till bostad, enligt utbildning

67,37%

40,15%

48,59%

37,26%

53,76%

45,13%

60,37%

33,00%

38,09%

31,04%

40,69% 40,20%

46,72%

24,53%21,65%

18,23%

25,66%

31,38%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

Ett bostadsområdemed människor frånmånga olika länder,får lättare problem

än områden därmajoriteten harsamma etnisk

bakgrund

Det är svårare attdela gemensamma

utrymmen textvättstuga, med

personer som haren annan kulturell

bakgrund

De flestainvandrarfamiljer ärmer högljudda och

därför mer störandeän svenska familjer

Om det flyttade inalltför många

invandrare i mintrappuppgång skulle

jag överväga attflytta

Jag föredrar att hasvenska grannar

Det är farligare attbo i ett område där

det bor mångainvandrare jämfört

med ett område därdet främst bor

svenskar

grundskola

gymnasie

högskola

Av diagrammet fram-går att män är mer ne-gativa än kvinnor till mångfald även i förhål-lande till bostad. Det gäller för samtliga sex påståenden.

Även för faktorn utbild-ning i förhållande till bostad framkommer skillnader för olika utbildningsnivåer. Per-soner med grundskola som högsta avslutade utbildning är de mest negativa och personer med högskoleutbild-ning visar en längre grad av negativa atti-tyder.

36

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURKULTUR

De negativa attityderna till mångfald i förhållande till kultur är stabila över hela tidsperioden 2005-2011. Det finns som tidigare år vissa skillnader mellan påståendena i graden av instämmande. En betydande majoritet (64,7% året 2011) instämmer helt eller delvis i påståendet att ”det finns grupper av invandrare som inte klarar av att in-tegreras i vår kultur”. Däremot är det till exempel 2011 enbart 25,5% som instämmer i påståendet att ”invandrarna utgör en fara för vår kultur”.

Negativa attityder till mångfalden i förhållande till kultur

20,9%

31,2%27,4%

29,7%32,2% 32,1%

25,5%26,2%22,7%

26,2%

21,0%18,6%

30,4%28,0%

36,7%37,5%34,0%

35,6%36,5%34,8%32,5%

64,0%

69,3%66,9% 65,6%

64,1% 64,6% 64,7%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

100,00%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

Invandrarna utgör enfara för vår kultur

De flesta invandrarelär sina barnvärderingar som ärannorlunda än de sombehövsDen kulturellamångfalden innebäratt vissa av våravärderingar gårförloradeDet finns grupper avinvandrare som inteklarar av attintegreras i vårkultur

% som Instämmer helt/delvis Negativa attityder till mångfald i förhållande till kultur

37

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURKULTUR

Negativa attityder till mångfalden i förhållande till kultur, enligt kön, år 2011

32,3%37,0%

42,9%

69,7%

19,8%

27,8%31,1%

60,4%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

Invandrarna utgör en fara

för vår kultur

De flesta invandrare lär

sina barn värderingar som

är annorlunda än de som

behövs

Den kulturella mångfalden

innebär att vissa av våra

värderingar går förlorade

Det finns grupper av

invandrare som inte klarar

av att integreras i vår

kultur

man

kvinna

% instämmer helt/delvis

Negativa attityder till mångfald i förhållande till kultur, enligt kön, år

När de negativa attityderna beaktas i förhållande till kul-tur och fördelade över varia-beln kön, framkommer vissa skillnader. Män visar mer negativa attityder till mång-fald i förhållande till kultur jämfört med kvinnor. Skillna-den är särskilt stor vid på-ståendet att ”invandrarna utgör en fara för vår kultur”, där män instämmer i någon grad till 32,3% och motsva-rande för kvinnor, 19,8%.

Negativa attityder till mångfalden i förhållande till kultur, enligt utbildning, år 2011

63,6%

40,4%38,5%40,0%

71,5%

42,1%40,9%

31,4%

58,5%

29,7%

21,0%

14,2%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

Invandrarna utgör en faraför vår kultur

De flesta invandrare lär sina barn värderingar somär annorlunda än de som

behövs

Den kulturella mångfaldeninnebär att vissa av våravärderingar går förlorade

Det finns grupper avinvandrare som inte klarar

av att integreras i vårkultur

grundskola

gymnasium

högskola


Negativa attityder till mångfald i förhållande till kultur, enligt kön, år 2011 När variabeln utbildning be-aktas, framträder några skill-nader jämfört med den bild som utbildningsvariabeln tidigare framhävt, nämligen att personer med lägst ut-bildning var mest negativa till mångfald. Fortfarande är högskoleutbi ldade den grupp som visar mindre ne-gativa attityder. Däremot är gymnasieutbildade vid flera tillfällen något mer negativa jämfört med grundskoleutbil-dade. Vid påståendet ”invandrarna utgör en fara för vår kultur” är dock den senare gruppen mest nega-tiva, 40%, år 2011.

38

Om svaren på påståendet att etnisk mångfald utvecklar svensk kultur, ställs i relation till svaren på påståendet om skyldigheten att anpassa sig, ligger det nära till hands att ställa frågan vad man ska anpassa sig till. En svensk kultur i förändring? Attityderna har varit mycket stabila fram till 2009 men minskar för året 2010, dock finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURKULTUR

Majoriteten av den svens-ka befolkningen anger att etnisk mångfald utvecklar svensk kultur: år 2005 in-stämde 64,7% helt eller delvis i detta påstående. Därefter sker en successiv reducering och 2011 är det 61% som instämmer.

Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur

61,0%59,3%

62,9%61,8%

60,7%

63,9%64,7%

50,0%

55,0%

60,0%

65,0%

70,0%

75,0%

80,0%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011

% In

stäm

mer h

elt/d

el

Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor

80,1%

81,9% 81,8%

79,7%

81,1%

83,8%

81,1%

77,0%

78,0%

79,0%

80,0%

81,0%

82,0%

83,0%

84,0%

85,0%

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011


Den etniska mångfald utvecklar vår kultur

Attityderna har varit mycket sta-bila under perioden med undan-tag för år 2010 då en minskning ägde rum när det gäller uppfatt-ningen att etnisk mångfald ut-vecklar vår kultur, men samtidigt får påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” stort stöd av majori-teten, mer än 80% varje år.

39

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD, , SAMMANFATTNINGSAMMANFATTNING

De mest positiva attityderna återfinns i förhållande till arbete.

De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religion, som dessutom har blivit något nega-tivare jämfört med året 2005. Något liknande händer med attityderna till mångfald i förhållande till kultur, som också har blivit en aning mer negativa året 2011. Skillnaderna är dock inte statistiskt sig-nifikanta.

Att attityderna till mångfald är mer positiva i förhållande till arbete beror förmodligen på att många invånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets framväxt och utveckling bl. a. genom arbets-kraftsinvandring. Däremot har vissa inslag i olika invandrargruppers kultur och religiöst utövande liksom koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de mer nega-tiva attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur.

år 2011

60,9%

28,3%

10,8%

23,2%

35,6%

41,2%

25,3%

38,5%36,2%

10,8%

40,2%

49,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

min

dre/

inte

alls

nega

tiva

tvek

sam

/vet

ej

gans

ka/m

ycke

t

nega

tiva

min

dre/

inte

alls

nega

tiva

tvek

sam

/vet

ej

gans

ka/m

ycke

t

nega

tiva

min

dre/

inte

alls

nega

tiva

tvek

sam

/vet

ej

gans

ka/m

ycke

t

nega

tiva

min

dre/

inte

alls

nega

tiva

tvek

sam

/vet

ej

gans

ka/m

ycke

t

nega

tiva

negativa attityder till arbete negativa attityder till bostad negativa attityder till kultur negativa attityder till religion

40

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDMÅNGFALD OCHOCH INTERAKTIONERINTERAKTIONER

Vi har frågat hur ofta personen som svarar på frågeformuläret umgås med personer från Norden (ej Sverige), Euro-pa (ej Sverige och Norden), Latinamerika, Afrika och Asien. Med de tre sista alternativen (Latinamerika, Afrika och Asien) har vi byggt ett index som ger följande profil för år 2011:

De olika tabellerna visar att oavsett de positiva attityderna, är interaktioner med utomeuro-peiska invandrare mycket säll-synta.

En marginellt högre andel män än kvinnor interagerar med in-vandrare.

Andelen personer med grund-skola som högsta avslutade utbildning interagerar mycket sällan eller aldrig med invand-rare, däremot ökar andelen hos de som har högskoleutbildning.

Äldre interagerar mycket sällan med invandrare och det gör inte heller en stor andel av de personer som befinner sig i kategorin övre medelålder. Ungdomar och speciellt perso-ner från undre medelåldern är de som interagerar något mer.

41

UUPPLEVTPPLEVT AVSTÅNDAVSTÅND TILLTILL OLIKAOLIKA NATIONALITETERNATIONALITETER//FOLKGRUPPERFOLKGRUPPER

I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass lika eller olika de upplev-de ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avstånds-kurva, graderad från 0 till 6, där 0 är inget kulturellt avstånd och 6 är maximalt avstånd.

Som väntat bedöms avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grannländerna. Därefter följer tre nationali-teter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den västeuropeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskar sedan en följd av år haft nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, greker och judar. Sedan placeras kroater, chilenare, ryssar, serber, bosnier och thailändare. Längst bort placeras turkar, kineser, kurder, iranier, irakier, romer, somalier.

I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det är inte en heltäckande för-klaring. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse. Nationaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som domi-nerande religion.

Upplevt avstånd till olika nationaliteter/folkgrupper, år 2011

1,51

1,85

2,23

2,42

2,51

3,46

3,60

3,65

3,994,03

4,18

4,27

4,28

4,52

4,57

4,81

4,81

5,00

5,07

5,285,56

0

1

2

3

4

5

6Somalier

Romer

Irakier

Iranier

Kurder

Kineser

Turkar

Thailändare

Bosnier

Serber

RyssarChilenare

Kroater

Judar

Greker

Polacker

Amerikaner

Tyskar

Engelsmän

Finländare

Norrmän

Svenskar

42

Faktoranalys är ett statistiskt instrument som ger möj-ligheter till att explorativt undersöka vilken struktur som finns i en viss datainformation, i det här fallet av-ståndet till olika etniska minoriteter och nationaliteter.

Att det blir dessa faktorer innebär att personerna som svarade på frågorna tenderade att associera i sina svar främst två typer av grupper. Den första associerar till-

sammans de som antingen kommer från icke-europeiska länder, från östeuropeiska länder eller minoriteter som judar och romer. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som invandrarfaktorn eller faktorn med grupper som känns främmande för svenskarna.

Den andra gruppen (faktorn) klumpar ihop västeuropeiska länder och amerikaner till-sammans med svenskarna. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som svens-kar eller de som betraktas som närmare svenskarna.

AVSTÅND TILL OLIKA NATIONALITETER/FOLKGRUPPER:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE/

FRÄMLINGSKAP MED HJÄLP AV FAKTORANALYS

Problematiken invandrare/främlingskap formas i den första komponenten

Den andra komponenten består av svenskar och etniska grupper som betraktas närmare svenskarna.

År 2011

43

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN

INVANDRARE /FRÄMLINGSKAP

En grupp utgör invandrare och etniska minoriteter som upplevs med avstånd, främmande. Den

andra gruppen består av svenskar och de som bedöms som mycket

nära.

År 2011

Diagrammet återspeglar tidigare resonemang. Genom att analysera det angivna av-ståndet kommer främst två grupper att formas: den svenska gruppen eller de som är som svenskar, och invandrargruppen eller de etniska minoriteterna och nationaliteter som känns som främmande.

44

FAKTORER AV BETYDELSE FÖR ATT STRUKTURERA

ATTITYDER TILL ETNISK MÅNGFALD

År 2011

Diagrammet visar vilka faktorer som är viktiga för att förklara attityder till etnisk mångfald i Sverige, år 2011. Den viktigaste faktorn är utbildning: högre utbildning ger mer toleranta, eller positiva attityder. Den andra viktiga faktorn är interaktioner med utomeuropeiska invandrare, ökar interaktionerna ökar de positiva attityderna. På tredje plats finns erfarenheter med kollegor som har invandrarbakgrund: ökar de goda erfarenheter, ökar de positiva attityder-na. Den fjärde faktorn är kön, som tidigare var viktigare men det finns signaler som tyder på att kvinnor blir mindre

positiva än tidigare. Ålder har en viss betydelse men mycket mindre än övriga faktorer. Till sist är inkomster en faktor som förklarar -ökar inkomsterna minskar de positiva attityderna.

0,01

0,52

0,18

0,05

0,25

-0,02

-0,1

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

Ålder Utbildning Erfarenheter medkollegor

invandrarbakgrund

Kön Interaktioner medutomeuropeiska

invandrare

Inkomst

Betydelse av olika faktorer för att strukturera attityder till mångfald

Sociologiska institutionen - immi.se · Professor Orlando Mella, docent Irving Palm och...

Documents

Transcript of Sociologiska institutionen - immi.se · Professor Orlando Mella, docent Irving Palm och...