Olof Kleberg Glenn Sjöstrand...Docent Staffan Andersson, Linnéuniversitetet Styrgrupp Birgitta...

FörFattareStaffan Andersson (red.)Svante ErssonErik KarlssonOlof Kleberg

Thomas LarueMartin NilssonShanthi RedebackGlenn Sjöstrand

Transparency International Sverige 2

Författarna och Transparency International Sverige har gjort sitt yttersta för att verifiera innehållet i denna studie och för att undvika felaktigheter. Bedömningarna i studiens del 3, ”Det svenska integritetssystemets pelare”, bygger på tillståndet fram till juli 2011. Övriga kapitel täcker i möjligaste mån förhållandena till och med november 2011. Studiens rekommendationer och förslag till åtgärder återspeglar respektive författares ståndpunkt. Varken Transparency International Sverige eller författarna kan hållas ansvariga för användning av denna studie och dess resultat i andra sammanhang.

KopieringsvillkorDenna rapport ges ut som en del av ”European National Integrity Systems Project”. Utvärderingsverktyget NIS har utvecklats av Transparency International. Kopiering, helt eller delvis, är tillåten såvitt full ackreditering ges Transparency International Sverige och författarna, och om all sådan kopiering av skriften, i sin helhet eller delvis, ej säljes annat än som en del av andra verk.

Tack till projektets finansiärer:Prevention of and Fight against Crime Programme, European Commission – Directorate-General Home AffairsVetenskapsrådet: Projektet Tillit och korruption i lokalpolitiken (VR Dnr 2007-7265)Statsvetenskapliga institutionen Stockholms universitetSamhällsvetenskapliga institutionen, LinnéuniversitetetPostkodstiftelsenKungliga Patriotiska Sällskapet

With financial support from the Prevention of and Fight against Crime Programme of the European UnionEuropean Commission – Directorate-General Home Affairs.

This publication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

Författarna tackar särskilt:Rådgivarna, den externa granskaren, intervjupersonerna och projektetmedarbetarna som bistått i författarnas arbete.

Första utgåva Transparency International Sverige 2012ISBN 978-91-980090-0-2Copyright © Transparency International Sverige och författarna.Grafisk design: Charlotte BäckströmÖversättare från engelska: Johan Örtengren

Transparency International Sverige Motståndskraft, Oberoende, Integritet3

MotståndskraFt, oberoende, integritet – kan det svenska saMhället stå eMot korruption? National Integrity System Assessment: Sweden 2011

FörfattareStaffan Andersson (red.)

Svante ErssonErik KarlssonOlof Kleberg

Thomas LarueMartin Nilsson

Shanthi RedebackGlenn Sjöstrand

Transparency International Sverige

innehållsFörteckning

Presentation av medarbetare, författare och rådgivare..................... 6

Förord Lars-Göran Engfeldt................................................................ 13

Sammanfattning och rekommendationer Staffan Andersson..................................................................... 17

del i. Metod

1. Studiens metod och genomförande Transparency International och Staffan Andersson................... 41

del ii. grundFörhållanden, korruption och korruptions- bekäMpning i sverige

2. Landprofil–Detnationellaintegritetssystemetsförutsättningar Svante Ersson........................................................................... 53

3. Korruption i Sverige Staffan Andersson..................................................................... 79

4. Antikorruption: arbetet mot korruption Staffan Andersson..................................................................... 99

del iii. det svenska integritetssYsteMets pelare

5. Riksdagen Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback....... 115

6. Regeringen Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback....... 141

7. Domstolar Erik Karlsson........................................................................... 167

Innehållsförteckning

4


8. Offentligsektor Staffan Andersson................................................................... 203

9. Polisochåklagare Erik Karlsson.......................................................................... 235

10. Valadministration Erik Karlsson.......................................................................... 275

11. Riksdagensombudsmän(JO) Erik Karlsson.......................................................................... 303

12. Riksrevisionen Staffan Andersson................................................................... 329

13. Politiskapartier Thomas Larue......................................................................... 353

14. Medier Olof Kleberg........................................................................... 389

15. Civilasamhället Martin Nilsson........................................................................ 421

16. Näringslivet Glenn Sjöstrand...................................................................... 437

del iv. avslutning

17. Slutsatserochavslutandediskussion Staffan Andersson................................................................... 469

Innehållsförteckning


presentation av Medarbetare, FörFattareoch rådgivare

studiens Medarbetare

ProjektledningAlf Persson, projektkoordinatorCéline Giertta, projektassistentSven Hultberg Carlsson, projektassistent

Forskningsledare och redaktörDocent Staffan Andersson, Linnéuniversitetet

StyrgruppBirgitta JohanssonProfessor Claes Sandgren (ordf.)Kristina SimionGöran Steen

ForskningsassistentKarin Karlsson, Linnéuniversitetet

Extern granskareProfessor Carsten Anckar, Åbo akademi

Medarbetare Transparency InternationalPaul Zoubkov, projektkoordinatorSuzanne Mulcahy, forskningskoordinator

Presentation av medarbetare, författare och rådgivare


FörFattare

Staffan AnderssonDocentistatsvetenskapvidLinnéuniversitetet.Doktorsavhandling:Corrup-tion inSweden:ExploringDangerZones andChange (2002).Anderssonsforskningsområdenrörjämförandepolitik,förvaltningochkorruption.Hanharpubliceratomkorruption,korruptionsriskerochmetod.Hanharblandannat undervisat om korruption vid universitet i Sverige och Storbritannien och arbetat som metodrådgivare i antikorruptionsprojekt.

Svante ErssonFil.dr. Svante Ersson, Umeå universitet, är en av Sveriges internationelltmestetablerade forskare inomkomparativpolitik.BlandErssonspublika-tionerkannämnasPoliticsandSocietyinWesternEurope(Sage1999),Thenew Institutional Politics: Performance and Outcomes (Routledge 2000),CultureandPolitics:Acomparativeapproach(Ashgate2002),Governmentandtheeconomy:aglobalperspective(Continuum2002)samtDemocracy:aComparativeApproach(Routledge2003).

Erik KarlssonJur.kand.ochdoktorandistatsvetenskapvidStockholmsuniversitet.KarlssonharävenenMasterofLaws-examenvidHarvardLawSchool.Hanharyrkeser-farenhetersombl.a.tingsnotarieiallmändomstolochnotarievidjustitiekans-lernskansli.

Olof KlebergFöre detta chefredaktör på tidningen Västerbottens-Kuriren (1986–2001)ochskribentpåDagensNyheter.Klebergharunderlångtidvaritengageradi frågorommediersrollisamhället,tryckfrihetsfrågor,yttrandefrihetensbetydel-seochhurdettafungerariSverige.HanharocksåframtillnuhaftuppdragsomledamotiVetenskapsrådetsExpertgruppförEtikochRikspolisstyrelsenetiskakommittésamtärviceordförandeförOSSE-nätverketiSverige.

Thomas LarueFil.dr.istatsvetenskapochföredragandevidriksdagenskonstitutionsutskottse-dan2007.LaruesdoktorsavhandlingAgentsinBrussels:DelegationandDemo-cracyintheEuropeanUnion(2006)vann2007årsprisförbästaavhandlingomEU-politiksomdelasutavUACES(UniversityAssociationforContemporaryEuropeanStudies).Hanharisinforskningfokuseratpåmekanismerfördelega-tionochansvarsutkrävandeochvilkenbetydelsedettaharförcentralainstitutio-ners demokratiska funktion.



Martin NilssonFil.dr.istatsvetenskapvidLinnéuniversitetet.Doktorsavhandling:Demokrati-seringiLatinamerikaunder1900-talet:vänsternochdemokratinsfördjupning(2005).Hansintresseområdenärdemokrati,demokratiseringiolikaformer,ci-vilasamhälletsroll.NilssonharsärskiltstuderatvänsterrörelseriLatinamerika.

Shanthi RedebackFil.kand.frånprogrammetInternationellKrisochKonflikthanteringvidUmeåuniversitet.Redeback studerar för närvarande påMastersprogrammet i Sam-hällsanalysochutredningsarbetevidUmeåuniversitet.

Glenn SjöstrandFil.dr.isociologividLinnéuniversitetet.Doktorsavhandling:GåvaniGnosjö:Företagaresrelationeriettindustrielltdistrikt(2008).Sjöstrandspublikationerharbehandlatföretagsrelationerochgåvoinstitutetsrollidetmodernasamhället.HanhardessutomvaritredaktörförbokenFiffel-Sverige:sociologiskaperspek-tivpåskandalerochfusk,Malmö:Liber(2005).

rådgivare

Rådgivarnahargranskatdedelaravstudiendärrespektivepersonharspecial-kompetens.Rådgivarnaärgivetvisinteansvarigafördenslutgiltigatexten.

Bo Bylund FöredettageneraldirektörförArbetsförmedlingen,BanverketochArbetar-skyddsstyrelsen, statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet och för-bundssekreterareiSvenskaMetallindustriarbetareförbundet.

Britt-Marie Citron Frilansjournalistpåbl.a.Folkbladet,Norrköping.VinnareStoraJournalist-priset och PublicistklubbensGuldpenna för undersökande journalistik omkommunalkorruption.Undervisarocksåiundersökandejournalistik.

Elisabeth Dahlin GeneralsekreterareRäddaBarnen, tidigareblandannat ambassadör (globaltansvar),utsänddiplomatochbiträdandegeneraldirektörKommerskollegium.

Hans De Geer Adjungerad professor i företagsetik vid Handelshögskolan i Stockholm, rådgivare i CSR-frågor.



Magnus Erlandsson Filosofie doktor, lektor statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskarevidScore(Stockholmscentrumförforskningomoffentligsektor).

Gullan Gidlund Professorstatskunskap,Örebrouniversitet.Forskningomdemokrati,politiskapartierochpartifinansiering.OrdförandeförSOU2004:22:Allmänhetensinsynipartiersochvalkandidatersintäkter.

Sten Heckscher FöredettaordförandeHögsta förvaltningsdomstolen,presidentKammar-rätten, näringsminister, rikspolischef, statssekreterare, generaldirektör Patent- och registreringsverket.

Johan Hirschfeldt Före detta president SveaHovrätt, Justitiekansler, byråchef JO,RättschefArbetsmarknadsdepartementet och Statsrådsberedningen.

Lars Korsell Jurisdoktor,chefförenhetenförforskningomekonomiskbrottslighetvidBrottsförebygganderådet.

Per Molander Filosofiedoktor,generaldirektörInspektionenförsocialförsäkringen.Tidigarebland annat forskningsledare vidStudieförbundetNäringsliv ochSamhälle,huvudsekreterareiTsunamikommissionensamtkonsultvidolikasvenskaochinternationellamyndigheterochorganisationer.

Richard Murray Filosofie doktor nationalekonomi, tidigare bland annat vid Statskontoret (avdelningsdirektör,chefsekonommedmera)ochdeltagareiflerautredningaromstatligstyrning,utvecklingocheffektivitet.

Apostolis Papakostas Professor i sociologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Centre forBalticandEastEuropeanStudies (CBEES).Associerad forskarevidScore,Stockholmscentrumförforskningomoffentligsektor.

Anders Stenlund Direktör Svenskt Näringsliv, ledamot marknadsdomstolen och styrelse- medlemiInstitutetmotmutor.

Presentation av medarbetare, författare och rådgivare Presentation av medarbetare, författare och rådgivare


intervjuade personer

Shirin Ahlbäck Öberg–Docentistatsvetenskap,Uppsalauniversitet.

Petter Asp–ProfessorirättsvetenskapvidStockholmsuniversitet.

Nicholas Aylott–DocentistatsvetenskapvidSödertörnshögskola.

Torbjörn Bergman–Professoristatsvetenskap,Södertörnshögskolaoch Umeåuniversitet.

Thomas Bull–ProfessorikonstitutionellrättvidUppsalauniversitet.

Elisabeth Dahlin–GeneralsekreterareförRäddaBarnen.

Jesper Ekroth–UniversitetslektorvidÖrebrouniversitet.

Marianne Eliason–OrdförandeValprövningsnämnden

Janne Flyghed–Professorvidkriminologiskainstitutionen,Stockholmsuniversitet

Hans Folkesson–Omvärldsanalytiker,Riksrevisionen.

Gullan Gidlund–ProfessoristatsvetenskapvidÖrebrouniversitet.

Johan Hirschfeldt–FöredettapresidentSveaHovrätt,Justitiekansler,byrå-chefJO,RättschefArbetsmarknadsdepartementetochStatsrådsberedningen.

Magnus Isberg–Utredarevidriksdagen,tidigarekanslichefiriksdagenskonstitutionsutskott.

Ann-Cathrine Jungar–UniversitetslektoristatsvetenskapvidSödertörnshögskola,ersättareiValmyndighetensnämnd.

Kerstin Andersson–KanslichefförValmyndigheten.

Torgny Klasson–Universitetslektoristatsvetenskapmedinriktningmot offentligförvaltning,Linnéuniversitet.

Lars Korsell–Chefförenhetenförforskningomekonomiskochorganiseradbrottslighet,Brottsförebygganderådet.

Torbjörn von Krogh– Journalist,föreståndareförSIMO,StiftelsenInsti-tutetförmediestudier,tidigarebl.a.chefredaktörförTidningsutgivarnas tidningPressensTidning.

Louise König–StrategicCorporateResponsibilityConsultant,Solberg KommunikationAB,expertpåCSRochmiljöfrågor.

Jan Landahl–Riksrevisor.Tidigare(2005–2009)förvaltningschefiStatsrådsberedningeniRegeringskansliet.

Johan Lantto–UtredarevidStatskontoret.

Thomas Larue–Föredragandeiriksdagenskonstitutionsutskott.



Kristina Lemon–Rådgivarevidvalmyndigheten.

Thorbjörn Lindhe–Kanslichef,Institutetmotmutor,Stockholms handelskammare

Marianne Lundius–Justitieråd,ordförandeiHögstadomstolen.

Tom Madell–ProfessorijuridikvidUmeåuniversitet.

Cecilia Nordenfelt–ChefsJO,Riksdagensombudsmän.

Birgitta Nygren–AmbassadörvidUtrikesdepartementet.

Anders Perklev–Riksåklagare,Åklagarmyndigheten.

Thomas Rolén–KammarrättspresidentförkammarrätteniStockholm.

Arne Ruth–Publicist,tidigarebl.a.chefförSverigesRadiossamhälls- redaktion,kulturchefpåExpressen1977–1982ochchefredaktörför kulturpåDagensNyheter1982–1998.

Jesper Strömbäck–ProfessorijournalistikvidMittuniversitetet.

Yrsa Stenius–Journalistochförfattare,senastpressombudsman (2007–2011),tidigarebl.a.chefredaktörförAftonbladet1982–87.

Gunnar Stetler–Överåklagare,chefförriksenhetenmotkorruptionvid Åklagarmyndigheten.

Bengt Svenson–Rikspolischef.

Barbro Thorblad–GeneraldirektörvidDomstolsverket.

Lars Zanderin–Universitetslektor(emeritus)medinriktningmot arbetsrättochkommunalrätt,Linnéuniversitetet

Presentation av medarbetare, författare och rådgivare Presentation av medarbetare, författare och rådgivare


Förkortningar

Brå BrottsförebygganderådetCPI Corruption Perceptions Index CSR CorporatesocialresponsibilityGCR GlobalCompetitivenessReportGreco GroupofStatesAgainstCorruptionIFAC InternationallFederationofAccountantsIMF Internationellavalutafonden(InternationalMonetaryFund)JO RiksdagensombudsmänKU KonstitutionsutskottetKrus KompetensrådetförutvecklingistatenNIS Nationelltintegritetssystem(NationalIntegritySystem)OECD OrganisationforEconomicCo-operationandDevelopmentRF RegeringsformenRO RiksdagsordningenSFS SvenskförfattningssamlingSOU StatensoffentligautredningarTF TryckfrihetsförordningenYGL Yttrandefrihetsgrundlagen

Förkortningar


Förord

Idennastudieredovisasengranskningavtolvsvenskanationellainsti-tutioners förmåga att stå emotkorruption.Det är denmest djupgåendeochomfattandestudieavdettaslagsomgenomförtsiSverige.Ettsyfteärattpåtalasvagheterhosdessainstitutionerochpekapåmöjligheterattförstärkaderasintegritet.

Forskningsledare för projektet har varit docent StaffanAndersson vidLinnéuniversitetet, som har författat studien tillsammans med SvanteErsson, Erik Karlsson, Olof Kleberg, Thomas Larue, Martin Nilsson,ShanthiRedebackochGlennSjöstrand.

Ett stort antal respondenter har ställt sig till förfogande för intervjuer.Allaavsnitthargranskatsavspecialisterochdiskuteratspåseminarier.ProjektledareharvaritAlfPersson,sombiträttsavSvenHultbergCarls-sonochCélineGiertta.StyrelsenförTransparencyInternationalSverigeriktarettvarmttacktillallamedverkandeförderasstoraengagemangochbetydandeinsatserförattkunnagenomföraprojektetunderdenkortatidsomståtttillbuds.

StudieningåriettalleuropeisktprojektsomgenomförsavTransparencyInternational,denvärldsledandeglobalaideellaorganisationensomver-karförbekämpningavkorruptiongenomförstärkningavöppenhetochintegritet.Tackvaredettaprojekt,somäruniktisittslagochtillsinhu-vuddelfinansierasavEU,kanenjämförelsegörasavdeninstitutionellaintegriteteni25europeiskaländer.Vivilltackadesvenskainstitutionersombidragitmedviktigdelfinansiering.

Transparency International kommer att publicera en sammanfattanderapportdärsituationenialla ländernaredovisasochrekommendationerläggsfram.

FörordFörkortningar


Studienutgörettviktigt led iTransparency InternationalSveriges fort-satta arbete med att verka för öppenhet och integritet i Sverige och öka medvetenheten om korruptionen och dess skadeverkningar.

Stockholmijanuari2012

Lars-GöranEngfeldtOrdförandeTransparencyInternationalSverige

Förord


saMManFattning och rekoMMendationer

Förord


Sammanfattning och rekommendationer

saMManFattning och rekoMMendationerStaffan Andersson

Dennastudieärendelavettalleuropeisktprojekt(NationalIntegritySystems,NIS) där antagandet är att ett väl fungerande integritetssystem är ett viktigtskyddförattförhindrakorruption.Centralanationellainstitutionermedbety-delseförattupprätthållaettgottstyreisamhälletutvärderas.Dessainstitutioner,somimetodikenkallasförpelare,utgörtillsammansmedsamhälletspolitiska,sociala,ekonomiskaochkulturellagrundförhållandendetnationellaintegritets-systemet,somigottskickantasutgöraetteffektivtskyddmotkorruption.Mendetärsjälvfalletsåattävenomdennastudieochdessansatsinkluderarmångaviktiga aspekter för att förstå korruptionsrisker och hur korruption kan förhin-drastäckerdeninteinallt.Förekomstellerfrånvaroavkorruptionpåettområdekanalltsåtänkasförklarasavfaktorerutöverdesomtäcksinavdennastudiesramverk. Ickedestomindresåbehandlasmånga faktorer som i litteraturenomkorruption, integritet och hur korruption kan motverkas bedöms som viktiga.

Resultatenidennastudieärtillvissdeljämförbaramedresultatenistudieravandraländersomgörsmedsammametodologi.Detinnebärattutvärderingenbelysersammainstitutioner,användersammafrågor,bedömningskriterierochreferenspunktervidpoängbedömning.Dockärdetmycketviktigtatttilläggaatt eftersomsjälvapoängsättningengörsav respektive forskarlag ideolikaländerna,ochinteavencentralpoängbedömningsgruppsomfastställerpoängförallaländer,såärdepoängsomsättsintefulltutjämförbaramellanländer.

Varjeinstitutionbedömsavseendetreolikakategorier:kapacitet,somomfattarinstitutionensresurserochoberoende;styrning,somhandlaromindikatorernaöppenhet,möjlighetertillansvarsutkrävandeocholikamekanismerförattupp-rätthållahögintegritet;samtinstitutionensrolliattbidratillintegritetssystemet,somvarierarberoendepåvilkenpelaredetgällermenkantillexempelhandlaomantikorruptionsarbeteelleruppgiftenatthållaenannaninstitutionansvarig,såsomriksdagenskontrollavregeringen.


Utvärderingenavpelarnaskapacitet,styrningochrollhargjortsmedavseendepåbådedenformellarättsligaregleringenochhurbradesstillämpningfungeraripraktiken.DessutomharSverigespolitiska,ekonomiska,samhälleligaochkul-turellagrunderbedömts.Dettaföratttahänsyntillgrundläggandeförutsättningarsompåverkarmöjligheternafördeolikainstitutionernai integritetssystemetattverka effektivt.

Studiensfokusliggerhuvudsakligenpånationellainstitutioner.Verksamheterinomkommunerochlandstingingårframföralltsomendelianalysenavdenoffentliga sektornmendenkommunalanivånbehandlasockså i vissmån iandrakapitel såsomkapitlenomPolitiskapartierochMedier. IkapitletomRiksrevisionendiskuterasdenkommunalarevisionen,mendennaär inteendelavpoängbedömningenfördettakapitel.Däremotärdenkommunalarevi-sioneniställetendelavbedömningenavmöjligheternatillansvarsutkrävandeioffentligsektor1.

Tidsmässigt omfattar studien framförallt perioden 2006–2011. Fokus i denempiriskabedömningenavinstitutionerliggerpådetvåtilltresenasteåren.

det nationella integritetssYsteMet i sverige

Studien visar att det svenska integritetssystemet överlag är starkt samtidigtsomdenidentifierarsvagheteravbetydelseförkorruptionsriskerochkorrup-tionsbekämpning.Dettagäller såvälde institutioner som ingår i integritets-systemetsomdepolitiska,samhälleliga,ekonomiskaochkulturellagrundför-hållandensompåverkarsystemetsmöjligheterattfungeraeffektivt.Figurennedanåterspeglarstudiensövergripanderesultatförinstitutionernasolikaom-rådenochförgrundförhållandena.

Poängen för varje pelare redovisas i de tre kategorierna kapacitet, styrningochroll2.Storlekenförvarjekategori idiagrammetbestämsavdesspoäng.Illustrationenförmedlarengrundläggandetankeimetodiken:attensvaghetiintegritetstempletsfundamentellerenenskildpelarekanfåhelatempletattsviktaellerivärstafall,omdethandlaromstorabrister,fallasamman.

Staffan Andersson



Sveriges grundförhållandenSveriges förutsättningar för att ha ett effektivt fungerande integritetssystembedömssomgoda.Ävenomgrundenidiagrammetinteärheltjämnutgördenett stadigt fundament.

Kapitlet Landprofil av Svante Ersson analyserar Sveriges grundförhållandenmedhjälpavkvantitativadatajämförbaramedandraländer.Depolitiskaförut-sättningarnafårhögstapoäng(100);institutionernafungerarbraochmedbor-garnasstödfördetpolitiskasystemetärrelativthögt,omänintelikaentydigt.

EkonomisktbedömsSverigehamycketgodaförutsättningarienanalysbaseradpåfaktorersomvälstånd,konkurrenskraft,fördelningavresursermellaninvå-narnaochframtidsutsikter(100poäng).SamtidigtvisaranalysenattSverigeharfallitiförhållandetillandraländernärdetgällerrikedom.

Det svenska nationella integritetssystemet

RIK REG DOM Os Poå VAL JO RIK Pp MED Cs NÄR

Politik Samhälle Ekonomi Kultur

Roll

Styrning

Kapacitet

Grunder

RIK. RiksdagenREG. RegeringenDOM. DomstolarOs. Offentlig sektorPoå. Polis och åklagareVAL. ValadministrationJO. JO

RIK. RiksrevisionenPp. Politiska partierMED. MedierCs. Civila samhälletNÄR. Näringslivet.


Staffan Andersson

NärdetgällerrelationernablandsocialagrupperochmellandessagrupperochdetpolitiskasystemethamnarSverigeocksåhögtiförhållandetillmångalän-der.SverigebeskrivssomtroligenettavdemerheterogenaländernaiEuropa.Minoritetersrättigheterärskyddade,menSverigehamnarinteidenabsolutatoppgruppeninternationellt idennabemärkelse(75poäng).Desocialakon-flikternaliggerpåenlågnivå,ställningenfördetcivilasamhälletärstarkochdensocialaelitenärrelativtsettsocialtrepresentativ.

Studiens bedömning av de kulturella grunderna – somhandlar om rådandeetik,normerochvärderingar–ärattdessagerbraförutsättningarförintegri-tetssystemet.Menintehellerhärgeshögstabetyg(75poäng).Bedömningenavserförtroendeförpolisochrättssystemochdetoffentligaiallmänhet,vil-kenviktmedborgarnatillmäterfrågorsompersonligintegritetochyttrande-frihet och intresset för frågor rörande den personliga integriteten. Sverigeskulturellaorienteringutmärksavhögsekularitet,starkmellanmänskligtillitochattsynenpåinvandrareochetniskaminoriteterärmerpositivänimångaandraländer.

Sveriges institutionerTempletgerocksåengrafiskbildavhurdeolikainstitutionernaharbedömtspåkategoriernakapacitet,styrningochroll.GenerelltfårSverigehögapoäng,mendeområdensomorsakatavdragärviktigaattbelysa.

I kapitlet Riksdagen leder Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redebacksredovisningframtilletthögtbetyg.Desvaghetersomförfattarnanoterargällerstyrning,vilketspecifikthandlarommöjlighetertillattutkrävaansvarochmekanismersomsäkerställer integritet,menockså ivilkenmånkorruptionsbekämpning prioriteras. Riksdagsledamöter anses allmänt somkompetenta och anklagelser omkorruptionmot riksdagen får ses som säll-synta,ävenommedieravslöjatflertaletfallavfelaktigtutnyttjandeavolikaersättningssystemsomriksdagsledamöternaåtnjuter.Dettahardåochdåfåttstoruppmärksamhet.Vadgällerriksdagensrolliintegritetssystemetochfrå-goromkorruptionochdessbekämpninghardettapåsenareårhamnathögrepådagordningen,mendetinnebärinteattdetvaritenhögtprioriteradfråga.

Utvärderingen i kapitletRegeringen, somocksågörs avAndersson,ErssonochRedeback,visarenöverlaggodsituation.Resurstillgångenärhögliksomdetkonstitutionellaskyddetförregeringensuppgiftochställning.Detsammagällerstyrningdärmöjlighetertill insynochansvarsutkrävandeärgoda.De


någotsvagareaspekternagällerstyrningochvissabristerireglerförattsäker-ställaintegritet–tillexempelnärpersonerpåhögtuppsattastatligapostergårdirekttilljobbiprivatsektor–liksomattregeringensrollvadgälleråtgärdermotkorruptionintebedömtshaftsärskilthögprioritet.

ErikKarlssonvisarsedanengenerelltgodsituationförSverigesdomstolar.Oberoende,öppenhetochmöjlighetertillansvarsutkrävandefårhögapoäng.Närdetgällerintegritetsmekanismerfinnsintenågonsärskildregleringkringuppförandekoder, intressekonflikter eller restriktioner kring att gå från do-maruppdraget till andra uppdrag i den privata eller offentliga sektorn. Re-sursmässigtlidertingsrätternaavenmycketstorbelastningiförhållandetilltilldeladeresurserochpersonal.Enavfrågornasomgällerdomstolarnasrollikorruptionssystemetharinteallsbedömtseftersommetodikensfrågorkringbedrivandeavkorruptionsåtalintestämmeröverensmeddomstolarnasrollirättsväsendet. KapitletomdenoffentligasektornavStaffanAnderssonbehandlardedelaravdetoffentligasominteanalyserasiresterandekapitel.Denoffentligasektornfårdettotaltlägstabetygetavallainstitutioner(79poäng).Resurstillgångenbedömssomgodochdetformellaochreellaoberoendetärstarkt.Mennärdetgäller styrningharoffentlighetsprincipens räckviddochskyddet fördesomslårlarmomoegentligheterförsvagats.

Den svaga revisionen i den offentliga förvaltningen på kommunal nivå ut-görensvaghetförmöjligheternaattutkrävaansvarinomdenoffentligasek-torn.Ettannatproblempåsammaområdeärnärkommunerinteföljerlagenochkommunaltdomstolstrots,vilket är särskilt frekvent i sambandmedattupphandlingarsombedömtssomfelaktigaavdomstoländåletttillkontrakt.Docknoterasattregelverketgällandeupphandlingarnyligenharförstärktsföratt förhindra detta. Dessutom är systemen för att hantera intressekonflikteri sambandmed utnämningar och offentlig upphandling relativt svaga.Gäl-lande integritetsaknas regleringavövergångar frånhögaposter i staten tillandrasektorer,vilketkanfåeffekterpååtminstonedenuppfattadeopartiskhe-ten.Korruptionsbekämpningbedömsintehahaftsärskilthögprioritetnärdet gällerutbildningochinformationtillallmänhetenellersamarbetemedandraorganisationer,menandramekanismerbedömsdelvisvägauppdetta.

IkapitletPolisochåklagareavErikKarlssonfårkapacitetettrelativthögtbetyg. Bedömningen grundar sig på ekonomiska tillskott de senaste årenoch ett grundmurat oberoende. Långa genomströmningstider och polisenstidigareundermåligainternutredningardrarnedbetygetförstyrningnågot.



Staffan Andersson

Närdetgällerpolisochåklagaresrollikorruptionsbekämpningnoterasbris-tandeutredningsresurserochattdetharframförtsförslagtilländringaridenstraffrättsligaregleringenavkorruptionsrelateradbrottslighet.

Kriminellanätverkharenbetydandeförmågaiformavvåld-ochskrämsel-kapitalsomkanutnyttjasförtillexempelutpressning.Mendetärovanligtatt detta används för otillåten påverkan i Sverige och inget allvarligt fallavvåldriktatmotmyndighetsföreträdareellerjournalisterharrapporteratstillsäkerhetspolisendetsenasteåret.Ettnationelltunderrättelsecentrumharetableratsvidrikskriminalpolisensomanalyserarunderrättelseridessafrå-gorfråndemyndighetersomsamverkariengemensamsatsningmotorga-niseradbrottslighet.

UtvärderingenavValadministration,därValmyndighetenochValprövnings-nämnden ingår, resulterar ietthögtbetyg.Desvagheter somErikKarlssonidentifierar rör bristande beredskap att ta emotmånga överklaganden, somblev tydligt framförallt i sambandmed ovanligt många överklaganden vid valet2010.Avdraggörsävenförregleringavpolitiskapartiersochkandida-tersfinansieringeftersomValmyndigheten inteharnågonsådan rollochattingenannanhellerfyllerdennaroll.Poängenblirdockintenollpådennafrågaeftersomavsaknaden av reglering och kontroll till vissa delar kompenserasavdenfrivilligaöverenskommelsenmellandepolitiskapartierna(senedan).

IanalysenavRiksdagensombudsmän(JO)avErikKarlssonframgårattJOöverlagäreninstitutionsomfungerarmycketväl.JOfår ingapoängavdragpånågon indikatorochdärmedhögstpoäng (100)avalla institutioner somomfattasistudien.JO:skontrollavmyndighetersefterlevnadavlagarnafyl-lerenviktigfunktionsomocksåärkändavallmänheten. Detnoterasdockatt myndighetens uppföljningsarbete är relativt osystematiserat och att denansträngdaarbetssituationenverkarledatillenminskningavinitiativärendenochmersystematiskautredningartillförmånförklagomålshantering.Enligtdenmodellsomliggertillgrundförpoängbedömninghardettadockinteför-anlettpoängavdrag.

Staffan Anderssons bedömning av Riksrevisionen ger sammantaget högt be-tyg,menvissasvagheter identifieras.TillexempelharRiksrevisionens tidi-garerapporteringssystemhaftbrister.DärtillharRiksrevisionensstyrelsehaftenrollsominneburitenpotentiellmöjlighettillpåverkanpåRiksrevisionensoberoende.HärskatilläggasattRiksrevisionensedan2011haravskaffatsty-relsenochersattdenmedParlamentariskainsynsrådetsom,tillskillnadfrån


styrelsen, inte har någon beslutsfattande funktion. Parlamentariska insyns-rådet ska fungera somett samarbetsorganoch en informationskanalmellanRiksrevisionenochriksdagen.RegleringavpersonalsövergångmellanRiks-revisionenochandrakänsligaverksamhetersaknas.Dettakanskapaproblem,särskilteftersomRiksrevisionensoberoendeochopartiskhetintepånågotsättskakunnaifrågasättas.RevisioneninomkommunerochlandstingärinteendelavpoängbedömningenavRiksrevisionen,menienseparatöversiktdisku-terasproblemkringoberoende,integritetocheffektivitet4.

IkapitletPolitiskapartieravThomasLaruebedömsdengrundlagsstadgadeföreningsfrihetenutgöraettgottskyddförSverigespolitiskapartier.Resur-sernaärgodafördepartiersommottardetoffentligapartistödet,vilketocksågördessapartiermindreberoendeavekonomiskasärintressenellerenskildadonatorer.Menpartistödet utgår bara till vissa (i val framgångrika)partier.Noterbartärattpartistödettillriksdagspartierioppositionsställningärstörreäntilldepartiersomingåriregeringen.Samtidigtharoklarheteridentifieratskringanvändningenavkommunaltpartistöd.Allastörrepolitiskapartierharskriftligastadgarominterndemokratiskareglersombedömsefterföljasmedendastenstakaundantag.Korruptionochdessbekämpningberörsväldigtliteavpolitikerochpartiprogram,menbedömningenärattambitionsnivånvaritförsvarligmenmedvissutvecklingspotential.

Lagstiftningsomberörinsyniochoffentlighetavpartiernasfinansersaknashelt,ävenomenfrivilligöverenskommelsemellansjuavriksdagenspartierger viss insyn. Sverige har officiellt tidigare vidhållit en position att ingetbehöver göras på området trots en rad rekommendationer från Europarådets gruppmotkorruption,Greco,ivilkenSverigeärmedlem.Grecoharävenrik-tat svidande kritik mot Sverige för att ingen av dessa rekommendationer har genomförts.Nyligenharfråganomlagstiftningaktualiseratsochdiskussionermellansamtligariksdagspartiernapågårifrågan.IkapitletföreslåsattGrecossamtligarekommendationerfrån2009genomförs.Underrådandegrundlags-regleringbördettaskegenomtvååtgärdersominnebärdelsenskärptfrivilligöverenskommelseilinjemedGrecosrekommendationer,delsändringarilag-stiftningenomdetoffentligapartistödet.YtterligareenkompletterandeåtgärdvoreattutredavilkagrundlagsförändringarsomkrävsförattioffentligrättsligformgenomförasamtligaGrecosrekommendationer.

Svenskamedierspelarenviktigrolliattupprätthållahögsjälvständighetochöppenhetipolitikochförvaltning.Mediernavilarpåtraditionochstarktlag-skyddad genom tryckfrihetsförordningens principer. Olof Klebergs kapitel



Staffan Andersson

visarhärattprincipernaomoffentlighetförallmännahandlingaristat,kom-munoch landsting utgör en central bas för journalistiskt arbete.Mediernasfrihetärskyddatigrundlag.Ensamansvaret,sominnebärattendastdenansva-rigeutgivaren,intejournalisten,kanåtalasförenartikelsinnehållärettviktigtskyddmotpåtryckningargentemotdeenskildajournalisterna.Mediernaharvidarehaftenviktigrolliattbådeupptäckaochrapporteraomkorruptionochoegentligheter. De svagheter som noteras handlar om brister när det gällerintegritet och öppenhet samt minskande resurser för fördjupad, bred och gran-skandejournalistik.Dockharredaktionernasökandeambitionersamttidskrif-terochseriösabloggarinågonmånmotverkatskadeverkningarna.Undersö-kandejournalistikingåroftastiredaktionernasdagligaverksamhetmenskullekunnaförstärkas.Denpåverkasocksågenomattöppenhetenintegällerinomalltflerprivatiseradeverksamhetersomtidigareharvaritoffentliga.Dessutomhar tendensen varit att ändringar i sekretesslagen över tid inneburit stegvisutvidgadsekretessvilketocksåpåverkarmediersmöjlighetattanvändasigavoffentlighetsprincipen.

MartinNilssonskapitelomdetCivilasamhälletvisarattdetcivilasamhälletgenerelltfungerarbraidessolikarollerförattstärkademokratin.Detärenavde institutioner som fårhögstpoäng (92).Kapacitetenär starkmedhögsjälvständighetsomfrämjasavgrundlagensskyddavfri-ochrättigheter.Detfinnstillräckligaekonomiskaresurserfrånolikafinansieringskällor.Dessutomfinnsenkombinationavengagemangochrelativtändamålsenligprofessiona-liseringsgrad.

Befolkningensdeltagandeiorganisationerärhög.Detfinnsävenenlångtra-ditionavettdemokratisktochöppetarbetssätt somharsjälvreglerandeme-kanismeromoegentligheter förekommer.Styrningenbedöms somgod.Detcivilasamhälletharingagemensammariktlinjerförsektornsverksamhetochuppförande, men under de senaste åren har steg tagits i denna riktning, exem-pelvis gällande att öka skyddet för så kalladewhistleblowers.Den rådandemoralenärprägladavattföljainternaregelverkochattsanktionergenomförsomdessainteföljs.Dockhardenkonkretarolleniattbekämpakorruptionintevaritstarkochkanutvecklas.

GlennSjöstrandsutvärdering ikapitletNäringslivetvisar att tillståndetvadgällerkapacitet,styrningochrollöverlagärgott.Deinstitutionellaresurserna–somiallmänhetstödjerföretagensintressenochbidrartillminskadkorrup-tion,färreekonomiskabrottochökadinternrevision–äromfattande.Sveri-gesekonomiäröppenochkonkurrensutsatt.Skyddet föräganderätter,bådeintellektuellaochmateriella,ärgott,liksomöppenheten.



Antalet företagsomomfattasavetiskakoder,antingenegnaellerenligt in-ternationellstandard,ökar.Dettaskerdelvissomeneffektavökadekravpånäringslivet,mediersbevakningoch förekomstenavskandaler.Detärdockenutmaningattgöradeetiskariktlinjernalegitimaochslagkraftigagentemotägare,medarbetareochkunder.Manbörocksåminskabyråkratisköverbygg-nadavnäringslivet i formavkontrollochregelverk.Sverigeharockså fåttkritik av Financial Standards Forum för att inte fullt ut leva upp till vissainternationella redovisningskriterier. Slutligen handlar det om att utöka deträttsligaskyddetförwhistleblowers.

de övergripande dragen i sveriges integritetssYsteM

Tvåviktiga resultatblir tydligadirektbåde i studiens ingåendeutvärderingochifigurenovan.Detförstaärattallapelarefårhögapoäng(totaltärsnittet88)menattdetfinnsenvissvariation.Offentligsektorärdeninstitutionsomfår lägstgenomsnittligpoäng (79),men i absoluta tal är ävendetta resultatganskahögt.Detandraresultatetärattdetfinnsaspekteravdeingåendebe-dömningskriteriernasomärsvagareänandra.

Settöverallainstitutionersåärkapacitet(resurserochoberoende)denkate-gorisombedömssomstarkastmedhögstgenomsnittligpoäng(96).Detinne-bärattekonomiskaochpersonellaresurserbedömtssomgodaochattdeolikainstitutionernaharmöjlighetattverkautanotillbörligpåverkan.FörkapacitetvardetMedier(81),Riksrevisionen,ValadministrationsamtPolisochåkla-garesomhadelägstpoäng(92)–vilketisigändåärhögabetyg.Resultatetförmedierförklarasavdenkonstateradeägarkoncentrationen,medieskugganistorstäderochförsvagningenavredaktionerna.Dessutomsaknasefterforsk-ningsförbud och repessalieförbud i privat sektor och offentlighetsprincipengällerinte.IRiksrevisionensfallhandladedetomattmanintefickfullpoängföroberoendemedavseendepåtidigarerapporteringssystemochrollförRiks-revisionensstyrelseochförValadministrationgälldedetdennämndaresursbris-tenisambandmeddenoväntademängdenöverklagandenviddetsenastevalet.DentidigareavsaknadenavorganisationmedsärskildkompetensochinriktningpåkorruptionsbrottföranleddepoängavdragetförPolisochåklagare.

Därefterföljerstyrning,varsmedelpoängär89.Härharöppenhet,ansvars-utkrävandeochintegritetsmekanismerbedömtsmedhögapoäng.Dockgörsflera intressanta iakttagelser, bland annat ommöjligheter till att fritt kunnameddelaupptäcktaoegentligheterochskyddetnärmangördetta,liksomföre-komstochgenomförandeavolikaetiskaprinciperochregleringar.



Staffan Andersson

Politiskapartier(71)ochOffentligsektor(71)ficklägstpoängikategorinstyr-ning.Förpolitiskapartierberordet låga resultatet framföralltpåavsaknadenavlagregleringkringfinansieringsfråganochdenringaformellafinansiellatill-synenavdepolitiskapartierna.Fördenoffentligasektornförklaradesdetlågaresultatetavbristernasomröroffentlighetsprincipensräckviddochtillämpning,liksomdeproblemsomuppmärksammadesinomkommunalförvaltning.

Dengenomgåendesvagastepoängbedömningskategorinistudienärinstitutio-nernasrolliintegritetssystemet(medelpoäng79).HärfickdockJO(100)ochMedierhögapoäng(92).FörJO:sdelliggerdetaktivaarbetetmedatthanteraklagomål från allmänheten och att främja god praxis hosmyndigheterna tillgrundförbedömningen.Mediernashögapoängförklarassammantagetavattdebedömsvaraaktivaochattjournalisterimångafallipraktikenvaritdesomavslöjatkorruption.Mediernabedriverocksåpådethelatagetenaktivochom-fattandebevakningavregering,statligaochkommunalaorganochmyndigheter.

Valadministration (63) och offentlig sektor (67)fick lägst poängpå roll. FörvaladministrationensdelhandladedetuteslutandeomattValmyndighetenintehartilluppgiftattkontrolleraparti-ochkandidatfinansiering,vilkethellerintegörsavnågonannaninstanseftersomområdetinteallsärlagreglerat.Denlågapoängenfördenoffentligasektornberorpåattdeniväldigtlitenutsträckningsysslarmedutbildningochinformationtillallmänhetenomkorruptionsbekämp-ning.Detkanhellerintesägasattdettagörsavnågonannanmyndighet,ävenomriksenhetenmotkorruptionhareninformeranderollivissasammanhang.Mediernafyllerdelaravdennafunktionindirektgenomsinrapporteringomochavslöjandeavkorruptionsfallochderaskonsekvenser.Allmänhetenärocksåge-nerelltvälinformeradochganskamångakännertillvilkaformellainstansermankanklagatillsåsompolis,åklagareochJO.5

korruptionsbekäMpning hos MYndigheter, näringsliv och det civila saMhälletInstitutionernas roll i integritetssystemet återspeglar också det som StaffanAnderssondiskuterar ikapitletomAntikorruption:att frågoromkorruptionochbekämpningavdeninteståttsärskilthögtpådagordningenhosmyndighe-ter.Dettagällerivissmånocksådetcivilasamhälletochnäringslivet.

Den relativt låga prioriteringen av antikorruptionsarbete beror delvis på attdetärenutbredduppfattningattkorruptionenärrelativtliteutbreddiSverigeochattsituationeni jämförelsemedmångaländerärgod.Mendetska inte


förväxlasmedattdetintefinnskorruptionellerattuppenbarariskersaknas,vilketiblandharskett.

Entendensärattdessafrågorsbetydelsehållerpåattöka.Denbakomliggandedrivkraften härleds framförallt till en internationell strömning som har lyftfråganochävenpåverkaragerandetiSverige.Sverigeharpåverkatsbådege-nomvårtmellanstatligasamarbeteiolikaorganisationermenocksågenomnä-ringslivetsbehovavattupprätthållainternationellkonkurrenskraft.Slutligensåharavslöjandenavolikaformeravkorruptioniföretagochförvaltningarliksomuppmärksammadeförskingringaräveninomdetcivilasamhälletbidra-git.Påmyndighetssidanvarden internationellt inriktadeverksamheten, inteminst inom biståndsområdet, tidigt inriktad på antikorruptionsfrågor. För den övrigaförvaltningenharfråganvaritmindreframträdande.Vissainitiativhardock tagits; ett av de viktigare på senare år ärUtredningenommutor som2011presenteradesittförslagtillförändradlagstiftning.Denladeävenframenuppförandekodförnäringslivetomgåvor,förmånerochbelöningar.Olikaexperterochorganisationerhardeltagitidettaarbeteochinteminstnärings-livsorganisationerharbidragittillförslagettilluppförandekod.Däremotfannsinte Sveriges kommuner och landsting representerade i utredningen vilketärolyckligtmedtankepåattkommunernasomfattandeverksamhetrymmermånga områden med hög korruptionsrisk.

I näringslivet har arbetet kring företagens sociala ansvar (CSR) blivit alltviktigareochgettökadbetydelsetillfrågoromantikorruption.Arbetetmeduppförandekoderharblivit alltmerprioriterat imånga företagochantikor-ruptionsåtgärder kan ha stor betydelse för ekonomiska värden.Avslöjas ettföretagmedfingrarnaisyltburkensamtidigtsomdetvisarsigattmanintevid-tagitåtgärderochinförtsystemförattförhindrakorruptionkankostnadernablibetydande.Möjligakonsekvenserärtappadekontraktellerattmantillochmedutestängsfrånmarknader.

Frånsett biståndsorganisationer har antikorruptionsfrågor inte haft samma pri-oritetidetcivilasamhället.Menbetydelsenharökatpåsenareår;tillexempelharvissaorganisationer införtkanaler förattpersonalellermedlemmarskakunnaslålarmomoegentligheterochsamtidigtvaraanonyma.

korruptionen i sverigeEnutgångspunktochantagandefördeteuropeiskaprojektsmetodologisomstudieningåriärattettfungerandeintegritetssystemutgörettviktigtskyddmotkorruption.Lämpligregleringochbrasystemföransvarsutkrävandeide



Staffan Andersson

ingåendeinstitutionernaantassåledesmedföraattsannolikhetenförkorrup-tionminskar.Bedömningenavinstitutionerochhurbradepresterarärdärförinriktadpåattutvärderadessafaktorersnarareänattfaktisktförsökabedömakorruptionens omfattning. Men vad vet vi då om korruption i Sverige?

StaffanAnderssonskapitelKorruptioniSverigetaruppattdeolikabedöm-ningar som görs av korruptionens uppfattade omfattning indikerar att Sverige harettgottutgångsläge.Iallmänhetärintekorruptionenenligtdessaunder-sökningarutbredd.Menkorruptionensomfattningärväldigtsvårattmätaochdetärsvårtattdranågradefinitivaslutsatseromdenfaktiskaomfattningen.Korruptiontarsigolikauttryckochdetfinnsmångaolikatyperavkorruptabeteendenochhandlingar.Ävenomdeflestasvenskarsällanverkarbehövabetalamutorikontaktermeddenoffentligasfärensåfinnsdetforskningsomvisarattkorruptionförekommerochattkorruptionocksåärnågotsomallmän-hetensersomett reelltproblem.Dettastödsocksåavettganskastortantalkorruptionshändelser,inteminstilokalochregionalpolitikochförvaltning.

Korruptionens natur – som innebär motsatsen till den goda förvaltningensgrundläggande principer om integritet, opartiskhet och saklighet – innebärocksåattävenettrelativtlitetantalfallavkorruptionkanraseraförtroendetförattdessaprinciperupprätthålls.Medtankepådessaprincipersbetydelseförattupprätthållaetteffektivtsamhällsstyredärdemokratiskaochrättstatligaprinciperbevaras,ochvilkenbetydelsedettaocksåharförekonomiskutveck-ling,ärkorruptionävenvidlåganivåerenväldigtangelägenfråga.

Iettkorruptsamhällekankostnadernaförattförsökavarahederligblihöga.Detkaninnebäraattenmedborgareintefårdelavdenoffentligaservicedenharrätttilleller,imiljöerdärkorruptionärheltförhärskande,varaförenligtmed livsfara. Iett samhälledärdeflesta inteärkorrumperadeökar i ställetkostnadernaförkorruptahandlingar:riskenattbliupptäcktochstraffadökareftersomflerkantänkasviljaavslöjadenkorrupte.Därärettbeteendesomfördömsocksåmer sannolikt att sanktioneras, intebara rättsligt utanocksåsocialt.

Redannärmänniskorbörjartroattmångaandraärkorruptakandetfåeffektpådetegnabeteendetochdärförsänkadentänktakostnadenfördetkorruptaalternativet.Häri liggermycketavdet somgörattkorruptionärnågotsomständigtmåstemotarbetas.Arbetetbörskefortlöpandepåsammasättsomar-betetmedattupprätthållaochutvecklademokratinochutveckladenständigtpågår.



integritetssYsteMet Möter utManingar

Studienidentifierarflerautmaningarförintegritetssystemetochdessinstitu-tioner.Någraavdeviktigasteförattupprätthållaintegritetenochförebyggakorruptionföljer.Förstochfrämsthandlardetomattseattdetfinnskorrup-tion, varamedvetenomde risker somfinns imångaverksamheter ochhurdessariskerkanhanteras,liksomattsehurförändringaravverksamheterkanpåverkadessakorruptionsriskerochdärmedvilkaförebyggandeochkontrol-lerandeåtgärdersombehövs.

Ensjälvklarutmaningattbeaktaärdeförändringarioffentligsektorsomge-nomförtsisyfteatteffektiviseraochminskakostnader.Förvaltningenhariallthögreutsträckningkommitattdrivasialternativadriftsformersominneburitbolagiseringarochattmanupphandlartjänster.Enkonsekvensärattupphand-lingblivitettalltviktigareinslagiverksamheterna,enannanattdeoffentligahuvudmännenochmediernasgranskningavverksamheterialternativadrifts-former varitmindre omfattande än granskning av verksamhet i traditionelldriftsform.

AlltsåminskartillämpningenavdetskyddmotkorruptionochoegentlighetersomoftaiSverigeförsframsomettavdeviktigasteskyddenmotoegentlig-heter:offentlighetsprincipen.Dessutomhar tidigarestudier lyft framenall-mäntendensövertidmotentystareförvaltningdärbenägenhetenattanvändameddelarfrihetenminskar(sekapitletomoffentligsektor).Dessaiakttagelserärviktigamotbakgrundavattmedier,ochinteformellakontrollinstanserså-somrevision,avslöjatmångafallavoegentligheterochkorruptionioffentligförvaltning.Enviktigfrågaärdåattfunderapåomovannämndaförändringarmedeffekterpåriskerförkorruptioninneburitattåtgärdersamtidigtvidtagitsförattmötadessa förändradekorruptionsrisker.Harnyakontrollsysteman-passadefördessaförändringarinförts?Härvisartidigareforskningattsålångtifrånalltidärfallet,vilketdåinnebärökaderisker.

Hur ska då det nationella integritetssystemet klara dessa förändringar ochutmaningar, som i hög grad påverkar de ingående institutionerna och deras förutsättningar?Någraavdeviktigasteaspekternaiskyddetmotkorruptionärattbevaradenlågaacceptansensomfinnsföroegentligheterochkorrup-tion,välinformerademedborgareochöppenhetisamhället.Medborgarnasochmediernastillgångtillinformation,därmeddelarfrihetenochskyddetavdenspelarenviktigroll,ärocksåcentral.

Resonemangenovankanocksårelaterastilltreviktigahuvuddragidetnuva-rande integritetssystemets funktion.Formell reglering, som till exempeldet



Staffan Andersson

starka grundlagsskydd som tillgång till handlingar i den offentliga sektornochmeddelarskyddger, ärdet första.Det andrahandlaromandra typer avkontrollsominteutförsavformellainstitutioner.Härhandlardetmycketommänniskorsinställningtillkorruption,förtroendeförvarandraochsamhälletsinstitutionerochdensocialakontrollsomattitydertillolikahandlingarutgör.Denformellaregleringenäröverlagocksåganskaflexibelnärdetgällerme-kanismerförattupprätthållaredbarhet.Relativtsettfinnsdetinteenkulturavuppförandekoder och detaljerad etisk reglering av tjänster.Detta är särskilttydligtpådenpolitiskaarenandärdetparlamentariskauppdragetavtraditionomgesav förtroende.Rollenärdärmycket frimedfå inskränkningar.Slut-ligenvisardettaocksåhurviktigtdetärmedbraförebyggandemekanismermotkorruptionsnarareänattenbarthafokuspåstraffande.Dockärävenderättsligakontrollmekanismernacentralanärdettrotsalltuppstårkorruption;designalerarompotentiellakostnaderförettsådanthandlingsval.

Hur bör dessa utmaningar mötas?Ävenomacceptansenförkorruptionärlågsåvarierarmänniskorsbedömningavolikatyperavkorruption.Dettagällersärskiltnärvirörossfråntydligafallavmutor tillandra typeravkorruptionsomrörnepotism,politiskpåverkanfråndemsomgerkampanjbidrag,ochintressekonflikterioffentligtjänsteut-övning.Enviktigslutsatsavdettaärattdetinteräckeratttänkaattvadsomärtillåtetellerinteifrågoromkorruptionärsåsjälvklartattdetintekräveråtgärder.Deträckerinteatthänvisatill“suntförnuft”–särskiltomlagstift-ningifrågornaärrelativtkrångligattförstå(vilketvaritettvanligtomdömeomnuvarandemutlagstiftning).Detkrävs informationochutbildningsåattmänniskor vet vad somgäller ochvar gränsernagår inomderas respektiveverksamheter.

Studiensanalysavoffentligsektorvisarattoffentlighetsprincipensräckviddharminskatochdärmeddetviktigaskyddet fördemsommeddelaroegent-ligheterochkorruptiontillmedier.Dessutomärdettaskyddintetillämpbartiprivatverksamhet.Härharriksdagengenomkonstitutionsutskottet tagit ini-tiativochuppmanatregeringenattseöverlagstiftningenkringwhistleblowingförattförbättrameddelaresskydd.Dettaärettviktigtstegmotattupprätthålladentraditionellalinjenisvenskförvaltningochävensökaenförbättring.Fö-rekomstenavkommunaltlag-ochdomstolstrots,sombedömssomettallvar-ligtproblemioffentligsektor,bördessutomledatilleftertanke,särskiltmedtankepåhurdettakanpåverkalegitimitetförmyndigheterochförlagarochregleriallmänhet.


Staffan Andersson

Studiensgenomgångavintegritetsmekanismerfinnerengemensamnämnareför Sveriges offentliga myndigheter: att bestämmelser som rör övergångarfrånhögaposteridenoffentligasektorntilldenprivatasaknas.Detkantillexempelhandlaomattcheferioffentligareglerandemyndigheterskulledi-rekt gå till en anställning på den andra sidan. I kapitlet om regeringen avStaffanAndersson,SvanteErssonochShanthiRedebackdiskuterasdettatillexempeliförhållandetillministrar,därdetiSverigetillskillnadfrånmångaandraländerintefinnsnågontypavkarantänsbestämmelsermotattdirektgåtillettnyttuppdragsompotentielltskullekunnapåverkaförtroendetförattinteintressekonflikterochpartiskhetpåverkarbeslutsfattande.ErikKarlssonsgenomgång i kapitlen om Sveriges domstolar och polis och åklagare visarattfråganintehellerärregleradpådeområdena;dessutomäravsaknadenavbestämmelserkanskemindreuppmärksammadpådenrättsvårdandesidanavmyndigheterna.GrecoharrekommenderatSverigeattundersökamöjligheterattutvecklanågonformavpolicyförellerregleringavdessaövergångarfrånoffentligtillprivatsektor.Manmenarocksåattdetgårattgörasamtidigtsomhänsyntastilldensvenskaflexibilitetenavrörelsemellanoffentligaochpri-vatajobb.Expertgruppenförstudier ioffentligekonomi(somärknutentillRegeringskansliet)bedriverenutredningomfrågan.

Detfinnsingenmyndighetsomharettdirektansvarförattinformeraallmän-heten om korruption och antikorruption. Finns det ett sådant informationsbe-hov,ochvarskaisåfallansvaretligga?Detbörisammanhangetnämnasattintresset, efterfrågan och behovet av mer kunskap om antikorruption ökar. Riksenheten mot korruption har noterat ökat intresse och efterfrågan för sin expertisävenavdetslagsomlutaråtattinformera,detvillsägadentypavuppgifter som förknippas justmed en fristående antikorruptionsmyndighet.Enhetenmenarsjälvaattdettabehovärstörreänvadmanharmöjlighetattta hand om.

Vemskasvarauppfrånstatenssidapådetbehovsomfinnshostillexempelkommuner om att orienteras om en rad saker som rör korruption och dess bekämpning? Ska åklagarmyndigheten få ökade resurser för detta eller börnågonannanmyndighetfåentydliginformationsrollgentemotmyndigheter,medborgare,organisationerochföretag?Kompetensrådetförutvecklingista-ten,Krus,harett liknandeuppdragnärdetgällerutvecklingenavoffentligtetosinomstaten.Härärdetrimligtattnågonmyndighetfåransvarfördetta.

Sverigeharingenfriståendeantikorruptionsmyndighet.Dennastudiegerintevidlagattdetfinnsnågotattinvändamotdennaordningochmankannoteraattderättsvårdandemyndigheternahartagitstegiriktningmotatt,somockså



Staffan Andersson

tidigtefterfrågadesavinternationellaorganisationer,skaffamerspecialiseradutredningskapacitet.Åklagarmyndigheten gick i denna riktning redan 2003närmaninrättaderiksenhetenmotkorruptionsomhandläggerkorruptionsmåloavsettvar i landetde inträffar.Polisenhargått sammavägdärmanunderhösten 2011 inrättar en specialiserad enhet somkommer att utreda korrup-tionsbrott. Här har det funnits bristande kapacitet och initiativet är viktigt –ävenomdetännuintekanbedömashurdetkommerattfungera.

Enviktigslutsatsärocksåattsvenskamedierharochförväntashaenväldigtviktigrolliintegritetssystemet.Denformellaregleringengermediernastoramöjlighetersomgranskareochfleraintervjupersoneridennastudieåterkom-mertillmediernasfunktionsomgranskareochmottagareavinformationomoegentlighetersomenviktigkontrollerandeinstitution.Detärmediernasomharavslöjatfleraavdesvenskakorruptionshärvorna.

Menvilkamöjligheterharsvenskamedierattfullgöradennaroll?OlofKle-bergskapitelvisar attgranskande journalistikharpåverkatsavekonomiskanedskärningar. Därtill har offentlighetsprincipens tillämpbarhet krympt imångaverksamhetersomettresultatavalternativadriftformer.Annanforsk-ningvisarpåliknanderesonemangdärmångamedieföretagharmindreresur-ser till attbedrivagranskande journalistik.Lokalgranskningavpolitikochförvaltningblirlidandeeftersommångalokalredaktionerharförsvunnit.Vadinnebär dessa försvagningar för integritetssystemets funktion?Möjliga lös-ningarförnågraavdessaproblemskullekunnautgörasavattutvidgaskyddsomefterforskningsförbudochrepressalieförbudtillsådanprivatverksamhetsombedrivsmedoffentligamedel.Enannanmöjligåtgärdattframöveriakttaökadrestriktivitetmotanpassningaravoffentlighets-ochsekretesslagenidenutvidgande riktning som noterats och som också har inneburit en negativ in-verkaniförhållandetilloffentlighetsprincipenstillämpbarhet.

Detgällandeochtillstordelfrivilligaregelverketkringochavsaknadenavyt-terligareredovisningskravavpartiersochvalkandidatersfinansieringriskerarattinteerbjudaetttillräckligtstarktkorruptionsskydd.Bedömningenärdärföratt ökade redovisningskrav skulleminska korruptionsriskerna. Samtidigt ärdetnaturligtvissåattflereftersträvansvärdafaktorersomskyddasigällandelagstiftningocksåmåstebeaktas.ThomasLaruedrarsåledesslutsatsenattdetinteärsäkertattlagstiftningmedökadeochdirektaredovisningskravärdenmestframkomligavägen.Dendiskutablaförenlighetenmedregeringsformenochpraktiskaochprincipiellasvårigheteritillämpningenavensådanlagstift-ningkanskapaproblem.Däremotärindirektaredovisningskravinomramenförnuvarandegrundlagsregleringmöjliga.MotdennabakgrundföreslårLarue



attsamtligaGrecosrekommendationerfrån2009genomförs.Underrådandegrundlagsregleringbördettaskegenomtvååtgärder.Fördet första föreslåsenkompletteringavdennuvarandefrivilligaöverenskommelsen,mellansjuriksdagspartier,från2000ilinjemedGrecosrekommendationer.Dettaskullevaraenmöjligalternativvägsompåkortsiktkanvaralättareattgenomföra.Greco har själv påpekat att genomförandet av dess rekommendationer intekräverlagstiftning.Fördetandraföreslåsenändringavdenoffentligaparti-stödsregleringensåattkravställspåattpartiernagenomförensådanförstärktredovisningsomrekommenderasovanföratterhålladelarav(ellerhela)detstatligapartistödet.Dessatvååtgärderkräverdockattresurseranvisasbådeinterntinompartiernaochförtillsynenavpartistödsregleringensefterlevnad.Ytterligareenkompletterandeåtgärdvoreattutredavilkagrundlagsföränd-ringar somkrävs för att i offentligrättslig formgenomföra samtligaGrecosrekommendationer.

Uppförandekoderochandrapolicieskringantikorruptionprioriterasallthö-gre i näringslivet, inteminst av stora företag.Utmaningarnamed att skapaändamålsenligaetiskariktlinjerärflera. IkapitletomnäringslivetavGlennSjöstrandlyftsettantalutmaningarframfördettaarbete.Dethandlaromhurmanskakunnagörariktlinjerrelevantaförverksamheten,liksomhurdebörkommuniceras och efterlevnaden övervakas.Det handlar också omhur ge-nomslagskauppnåspådetpraktiskahandlandetiföretagenochhurbrottmotreglernaskasanktioneraseftersomdetharvisatsigattbrottmotreglernaharlitenbetydelsegentemotföretagetellermedarbetarna.Enannanviktigaspektärattledningenvisarvägenochinskärperbetydelsenavdeetiskariktlinjerna,särskilteftersomacceptansenförattbrytamotdemmedsyfteattökavinstenärhögreistyrelserochledningsgrupper.Dessutombehövsfungerandesystemförrapporteringavoegentligheterdäranställdainteriskerarsanktionerförattharapporteratdem,tillexempelgenomwhistleblowersystem.Härlyftssomenmöjlighetframattförstärkalagskyddetgenomattlagenomanställnings-skydd kunde inkludera bestämmelser om förbudmot att köpa ut dem somvisslatochattmeddelarskyddetutvidgades.

LiksomtidigareforskningvisarMartinNilssonsanalysavdetcivilasamhälleti denna studie att det fyller enviktig funktion i arbetetmotkorruption.Enutvecklingavdetpåbörjadeinternaarbetetmeduppförandekoderochinrät-tandeavolikasystemförwhistleblowingkanstärkaöppenhetenochmöjlig-heternatillansvarsutkrävandeidetcivilasamhälletsorganisationer.Eftersomensåstordelavsvenskarnaärmediolikaorganisationerskahellerintedenna effektförsamhälletiallmänhetunderskattas.



Staffan Andersson

prioriterade oMråden och rekoMMendationer

Studiensidentifieradebristerochåtföljandeförslagtillåtgärderlederosssam-manfattningsvisframtillföljandefyraviktigaområdenmedrekommendationer.

1. Kunskap och medvetenhet om korruptionDettaområdeäravmycketstorbetydelseföratthållakorruptionpålågani-våer.Någraavdeviktigasteaspekternaiskyddetmotkorruptionärattbevaradenlågaacceptansensomfinnsföroegentligheterochkorruption,attmedbor-garnaärvälinformeradeochattöppenhetärstor.Medborgarnasochmedier-nastillgångtillinformation,därblandannatmeddelarfrihetenochskyddetavdenspelarenviktigroll,ärcentral.

Ettsättattfåmerkunskapomhurtoleranspåverkasärattstuderaeffekteravkommunala skandalerpå förtroende för institutionerochacceptans förkor-ruption.Kunskapomhurkorruptionuppträder, dess formerochdrivkrafterärettannatområdesomäravgörandeförattåtgärderskavararelevantaocheffektiva.

Detkrävsinformationochutbildningsåattmänniskorvetvadsomgällerochvargränsernagårinomderasrespektiveverksamheter.Deträckerinteatthän-visatill“suntförnuft”–särskiltomlagstiftningifrågornaärrelativtkrångligattförstå(vilketvaritettvanligtomdömeomnuvarandemutlagstiftning).Härkanstaten,civilasamhälletochnäringslivetallabidra. Idagfinnsdet ingenmyndighetsomharettdirektansvarförattinformeraallmänhetenochicke-statligaorganisationer omkorruptionoch antikorruption.Någonmyndighetbör ha ett sådant ansvar.

Eftersomensåstordelavsvenskarnaärmediolikaorganisationerkandessaspelaenviktigrollgenomsittarbetemeduppförandekoderochinrättandeavolikasystemförsåkalladwhistleblowingsomintebarakanstärkaöppenhetenochmöjligheternatillansvarsutkrävandeidetcivilasamhälletsorganisationerutanocksåisamhälletistort.

Iarbetetmotkorruptionsombehövervaraständigtpågåendeharnäringslivetsorganisationer också en viktig roll att spela. I företagen är en viktig utma-ningattskapaändamålsenligaetiskariktlinjerochattutvecklahurdessakom-municeras och övervakningen av efterlevnaden. Det handlar också om hurgenomslagskauppnåspådetpraktiskahandlandetiföretagenochhurbrottmot reglerna ska sanktioneras. En viktig aspekt är att utveckla fungerande


systemförrapporteringavoegentligheterdäranställdainteriskerarattstraf-fasförattharapporteratdem,tillexempelgenombättreskyddförsåkalladewhistleblowers.

2. Reformer av verksamheterStudienkonstaterarattförändringaravverksamheterivissafallpåverkarris-ker för korruption.Det visar på betydelsen av att i sambandmed reformerbeaktadettaienriskanalys.Ioffentligsektorvetviattreformerseffekterlångtifrånalltidbeaktas.Dettaärocksåenviktigfrågaattbeaktaiföretagochandraorganisationer.Införandetellerändringaravregelverkböralltidinkluderaenöversynavhurdettapåverkarriskerförkorruption.

3. Öppenhet och insynÖppenhetoch insynäravgörandeförattmöjliggöraupptäcktavkorruptionochattsetillattpotentiellakostnaderförkorruptagerandeblirhöga.Detärdärföravstorviktattupprätthållaöppenhetochinsynioffentligtfinansieradeverksamheter.Härharriktningensnararevaritdenmotsatta.Äveninärings-liv,ideellaorganisationerochdepolitiskapartiernaäröppenhetenviktigattutveckla.Enviktigfrågakopplattilldettaärattpåolikasättstärkaskyddetfördemsommeddelarkorruptionochoegentligheter.Därärenmöjligåtgärdatt utvidgameddelarskyddet och förbudetmot efterforskning avkällanochrepressaliertillattomfattaävenoffentligtfinansieradverksamhetiprivatregi,vilket då också ökarmediersmöjlighet till granskning. I sammanhanget ärdetocksåönskvärtattbryta trendenmeddentilltagandesekretessengenomanpassningavoffentlighets-ochsekretesslagensåattmediersmöjlighetertillgranskninginteinskränksytterligare.Ytterligareenviktigaspektärattfun-derakringmöjlighetenattävenutvidgameddelarskyddet tillattgällaocksåvidmeddelandentillmyndigheter.

Iföretagskullelagskyddetfördemsommeddelaroegentligheterochkorrup-tionkunnastärkaspåliknandesättsomiNorgegenomattlagenomanställ-ningsskydd inkluderadebestämmelser om förbudmot att köpaut dem sommeddelatochattmanskyddasfrånrepressalier.

Förpolitiskapartierhar frågoromökad insynvaritomdebatterade längeochförslagpålagstiftningkringpartierochvalkandidatersdirektaredovisningavsinfinansieringharförtsfram.Främstdendiskutablaförenlighetenmedreger-ingsformenmenävenpraktiskaochprincipiellasvårigheteritillämpningenavensådanlagstiftningharanförtsmotensådanlagreglering.Istudienförsframtvååtgärdersombeaktarförenlighetenmeddenrådandegrundlagsregleringen.Det handlar om att komplettera den nuvarande frivilliga överenskommelsen,



Staffan Andersson

mellan sju riksdagspartier, från 2000 i linjemedGrecos rekommendationer.Dessutomföreslåsenändringavdenoffentligapartistödsregleringensåattkravställspåattpartiernagenomförensådanförstärktredovisningsomrekommen-derasovanföratterhålladelarav(ellerhela)detstatligapartistödet.YtterligareenkompletterandeåtgärdvoreattutredavilkagrundlagsförändringarsomkrävsförattioffentligrättsligformgenomförasamtligaGrecosrekommendationer.

4. Lagar, kontrollmekanismer och rättsliga åtgärderNågonsamordnadantikorruptionspolitikförsinteiSverigeochdetfinnsskälattfunderapåomintedetskullevarafördelaktigtmedattdetfannsetttydligtsamordningsansvarlokaliseratinomRegeringskansliet.

Närdetgällerbefintligarättsligakontrollmekanismerärderasfunktioncentralnär det trots allt uppstår korruption: de signalerar ompotentiella kostnaderför att begå korrupta handlingar. I sammanhanget är polisen hittillsvarandebristandeutredningskapacitetviktigtattåtgärda.

Dessamekanismer somsignalerarkostnader förkorruptionärviktiga i för-hållandetillsåvälenskilda,organisationer,företagsommyndigheter.Idettaperspektivärensåbegripligochtydlig lagstiftningsommöjligtviktig.Härvillviocksåpekapåbehovetavattenförändringkommertillståndsomtyd-ligaremarkerarbetydelsenavattkommunalförvaltningföljerlagenigällandekommunallag.Attkommunerrelativtfrekventintebryrsigomattföljalagenochivissafalltrotsardomstolarsbeslutärallvarligtochkandessutomiför-längningenpåverkalegitimitetförmyndigheter,lagarochregleriallmänhetmycketnegativt.Fördenkommunalaverksamhetenvisarstudienocksåpåettfortsattbehovavåtgärderförattstärkadenkommunalarevisionenochdessoberoende.

Öppenhetochinsynirekryteringsprocessertillhögaposteristatenkanbidratillförtroende.Olikaaspekteravdettadiskuterasistudien.Blandannatkonstaterasdenringainsynsomfinnsiprocessenkringrekryteringavriksrevisorerdärökadöppenhetutifråndennastudiesutgångspunkterskullevarönskvärt,medstörremöjlighetattförstågrundernapåvilkarevisorernaväljsellervilkakandidatersomsållasbort.Vidarenoterasattgenomgåendeioffentligsektorsaknasrikt-linjerkringochbegränsningaravhurmyndighetscheferochpersonerpåhögaposter ioffentlig förvaltningkangå till jobbpådenprivatasidan,därnågonformavpolicyellerregleringkringdettavoreönskvärd.


Slutligenkankonstaterasattförebyggandeochbekämpningavkorruptionintebarahandlaromstatenochandraoffentligamyndigheterutanattmedier,detcivilasamhälletochnäringslivetharviktigarolleridetta.

noter

1. I kapitlet Korruption i Sverige framgår tydligt betydelsen av att beakta den kommunala nivån eftersom den handhar många verksamheter som är korruptionskänsliga. Skälet till att kommunal verksamhet inte poängbedöms som en egen pelare i studien är att den kommunala nivån i den tillämpade metodologin inte ingår som en separat institution för bedömning.

2. Notera att en pelare, en fråstående antikorruptionsmyndighet, inte ingår eftersom Sverige inte har någon fristående antikorruptionsmyndighet. För kategorin roll har endast en av två indikatorer poängbedömts för Domstolar och två av tre för Riksrevisionen eftersom de andra indikatorerna inte bdömts som tillämpbara.

3. Skalan är 0, 25, 50, 75, 100. Mer om poängsättning och metod framgår i kapitlet om Studiens metod och genomförande.

4. Vad gäller poängbedömningen ingår den kommunala revisionen istället i bedömningen av offentlig sektor.

5. Det ska också beaktas att metodikens fråga om funktionen att utbilda och upplysa allmänheten inte passar svenska förhållanden särskilt bra.



studiens Metod och genoMFörande

del i. Metod


1. Studiens metod och genomförande

1. studiens Metod och genoMFörandeTransparency International och Staffan Andersson

studiens Metod och genoMFörande1

Enraduppmärksammadefallavkorruptionidenprivataochdenoffent-ligasektornharunderstrukitbehovetavattbekämpakorruptioniEuropa.Korruption undergräver god förvaltning (governance), rättssäkerhet ochgrundläggandemänskliga rättigheter.Korruption lurarmedborgarna,denprivata sektorn skadas och finansmarknaderna snedvrids.Av européernasom deltog i undersökningen i EU-kommissionens Eurobarometer 2009ansåg78procentattkorruptionvarettstortproblemiderasländer.Dennastudie ingår i ett alleuropeiskt initiativmotkorruptionmed stöd avEU-kommissionensgeneraldirektoratförinrikesfrågor.Syftetmedinitiativetärattsystematisktutvärderadetnationella integritetssystemet(NIS) i25europeiska länderoch i förekommandefallargumenteraförhållbaraocheffektiva reformer.

Metodenförattbedömadetnationellaintegritetssystemetsomanvändsidennastudie erbjuder en ram för att analysera effektiviteten hos ett lands institu-tioner när det gäller att hindraochbekämpakorruption.Det underliggandeantagandetärattettvälfungerandenationelltintegritetssystemskyddarmotkorruption och också i allmänhet bidrar till kampen mot maktmissbruk, oegentligheter och förskingring i alla dess former. När NIS-institutionernakännetecknasavlämpligareglerochbeteendeförvilketansvarkanutkrävas,ärdetmindretroligtattkorruptionfrodas,medpositivaeffekterpåmålenförgodförvaltning,rättssäkerhetenochskyddetförgrundläggandemänskligarät-tigheter.Genomattstärkadetnationellaintegritetssystemetantasbättreför-valtningfrämjasialladelaravsamhälletochidetlångaloppetbidratillettmerrättvistsamhälle.Detbördockocksåpåpekasattnärdetgällerattförstårisken föroch förebyggandet avkorruptionärdetmöjligt att detnationellaintegritetssystemet inte fångar alla viktiga aspekter. Frånvaro avkorruptioninomenvisspelareskullekunnaberopåandrafaktorersominteinkluderashär.Ickedestomindretäckerstudienmångaavdeaspekteravförvaltningsom


i litteraturenomkorruptionsbekämpningoch integritet bedömsvara bety-delsefulla.

Syftetmeddennastudieärattgöraenbredochvälunderbyggdbedömningavhur institutionerna idetsvenska integritetssystemetfungerargenomattbedöma tillståndethos tolvviktiga institutioner (pelare).DettagörsocksågenomattförstsättainSverigeiettjämförandeperspektiv,ikapitletLand-profil, för att visa hurSverige står sig i jämförelsemed andra länder vadbeträffarpolitiska, sociala,ekonomiskaochkulturellagrundvalaravbety-delseförhurinstitutionersomärviktigaförintegritetenkanväxasigstarka.VidaregesinledningsvisenbredöversiktöverkorruptioniSverige,ikapitletKorruptioneniSverige,genomattanvändadataochforskningsresultatförattbelysafrågorsomrörkorruptionsnivåniSverige,korruptionsbenägenhe-ten iolikasamhällssektorer, formeravkorruption,attityder tillkorruptionoch vilka utmaningar det finns när det gäller korruptionsrisker.Dessutombördetbetonasattbedömningenavdetolvpelarnainteärenbedömningavkorruptionisig,utanenbedömningav tillståndethosviktigamekanismerförattdessainstitutionerskakunnaförebyggaochbekämpakorruption.Desvaghetersomidentifierashosdessainstitutionergerossviktigkunskapnärviövervägervilkaåtgärdersomkanvidtasförattvarapåsinvaktmotkor-ruptionochhurkorruptionsskyddetkanförbättras.

Sålundabehandlardensvenskastudienavdetnationellaintegritetssystemet(NIS)122”pelare”ellerinstitutionersomtillsammansansesutgöralandetsintegritetssystem.Kommunerochlandsting(regioner)ärenviktigförvalt-ningsnivå att tahänsyn till närman reflekteraröverkorruptionsriskerochkampenmotkorruptioniSverige(sekapitletKorruptioneniSverige).EnligtNIS-metodologinbedömsemellertidintedennanivåsomenseparatpelare.

Transparency International och Staffan Andersson


Snararebedömsdess förvaltningsomendelavpelaren fördenoffentligasektorn.Likaledes bedömskommuner och landstings revision somen delavbedömningenavoffentligsektor(indikatornansvarsutkrävande)ochintesom en del av bedömningen av Riksrevisionen (även om kommuner ochlandstingsrevisiontasuppiettseparatavsnitt).Ettkänsligtområdenärdetgällerkorruptionsrisker,offentligupphandling,ingårocksåibedömningenavoffentligsektoriNIS(ivissatidigareländerbedömningarbedömdesof-fentligupphandlingsomenegenpelare).

Var och en av dessa tolv institutioner bedöms i tre dimensioner som är väsentligaförinstitutionensförmågaattförebyggakorruption.Fördetförsta,institutionens övergripande kapacitet i form av resurser och lagstiftning,vilketutgörgrundvalenföreffektivainstitutionellaresultat.Fördetandra,dessinternareglerochpraxisförstyrning, med inriktning på om institutio-nenärtransparentochöppen,medgeransvarsutkrävandeochhandlarpåettsätt somkännetecknas av integritet.Alladessa faktorer är centrala för atthindra institutionen att bli inblandad i korruption. För det tredje, i vilkenutsträckninginstitutionensfullgörsintilldeladerollisystemetmotkorrup-tion, till exempel genom att tillhandahålla effektiv övervakning av reger-ingen (för riksdagen) eller väcka åtal i korruptionsärenden (för polis ochåklagare).Tillsammanstäckerdessatredimensionerinstitutionensförmågaatt agera (kapacitet), dess interna prestationer (styrning) och dess externaresultat(roll)vadbeträffaruppgiftenattbekämpakorruption.


institutioner som ingår i studien

1. Riksdagen 4. Offentlig förvaltning 9. Media

2. Regeringen 5. Polis och åklagare 10. Civila samhället

3. Domstolar 6. Valadministration 11. Politiska partier

7. Riksdagens ombudsmän (JO) 12. Näringslivet

8. Riksrevisionen

Dimension indikatorer (lagstiftning, tillämpning)

Kapacitet ResurserOberoende

Styrning ÖppenhetAnsvarsutkrävandeIntegritetsmekanismer

Roll i förvaltningssystemet Mellan 1–3 indikatorer som är specifika för varje pelare.


Varjedimensionmätsmedhjälpavengemensamuppsättningindikatorer.Ibedömningenundersöksbådedenrättsliga(formella)ramenförvarjepelareliksomdenfaktiskainstitutionellatillämpningen(detreella).Därigenombe-lysesskillnadermellandeformellabestämmelsernaochdetfaktiskaläget.

Metoden gör inte anspråk på att erbjuda en utvärdering på djupet av varjepelare.Snarareeftersträvasbreddochatttäckaallarelevantapelaremedhjälpavettstortantal indikatorerförattfåenbildavdetövergripandesystemet.Densvenskastudienharemellertidgjortsisyfteattgåtillräckligtpådjupetför att få välgrundadebedömningar av varje pelare somvilar på empiriskaresultat. I den övergripande bedömningen studeras också samspeletmellan institutionerförattförståvarförvissaärmermotståndskraftigaänandraochhur de påverkar varandra. INIS antas att svagheter i en enskild institutionskullekunnaorsakaallvarligabristerihelasystemet.Attförståsamspeletmel-laninstitutionerärocksåenhjälpnärdetgällerattprioriteramellanområdenförreform.Föratttahänsyntillviktigakontextuellafaktorerärutvärderingenav institutionerna förankrad i en kortfattad analys av de övergripandepoli-tiska,sociala,ekonomiskaochkulturellaförutsättningarna,defundamentpåvilkadessapelarevilar.

Metod

NIS-bedömningen är ett kvalitativt forskningsverktyg som baseras på enkombinationavstudieravrelevantskriftligtmaterialochintervjuer.Enav-slutandeprocessmedexterngranskningochdiskussionermednyckelaktö-rersäkerställerattresultatenärsårelevantaochkorrektasommöjligtinnanstudienpubliceras.

Bedömningen grundas i en uppsättning indikatorkort som utvecklats avTransparency Internationals kansli iBerlin.Kortenbestår av enpoängbe-dömningsfrågaförvarjeindikator,understöddavytterligarevägledandefrå-gorochriktlinjer(poängskalor)förpoängsättningförminimi-,medel-ochmaximipoäng.Förvarjepelarebedömsnormalttolvsådanaindikatorer.



Exempel:

Sammanlagt innehåller bedömningen fler än 150 indikatorer, cirka tolvindikatorer per pelare. De vägledande frågorna för varje indikator harutarbetades genom att undersöka internationella goda exempel, användabefintliga bedömningsverktyg för varje pelare, utnyttja erfarenheten hosTransparencyInternationalochsökarådfråninternationellaexperter.In-dikatorkorten har utgjort vägledning för författarna, men vid behov harytterligareinformationinhämtas.Dessutomharvissafrågorlämnatsobe-svaradeeftersominteallafrågorochindikatorerärrelevantaiettsvensktsammanhang3.PågrundavattNIS-bedömningenärsåbredkaninteanaly-


Exempel på indikatorkort: riksdagen kapacitet – oberoende: lagstiftning

Poängbedömningsfråga I vilken utsträckning är riksdagen formellt obe-roende och fri från underordning gentemot externa aktörer?

Vägledande frågor Kan riksdagen upplösas? Om så är fallet, under vilka omständigheter? Kan riksdagen själv bestämma att den ska sammankal-las under annan period än den normala om omständigheterna kräver detta? Kontrollerar riksdagen sin egen agenda? Kontrollerar den utnämningen eller val av talman och utser ledamöter till utskotten? Kontrollerar riksdagen sin egen tidtabell? Kan riksdagen utnämna sin egen teknisk/administrativa personal? Behöver polisen ha särskilt tillstånd för att gå in i riksdagen? Har ledamöter immunitet för tal i egenskap av att vara riksdagsledamot? Kan endast riksdagen lyfta immuniteten?

riktlinjer för poängsättning

Minimipoäng (0) Det finns inga lagar som avser att säkerställa riksdagens oberoende.

25

Medelpoäng (50) Även om det finns flera lagar och bestämmel-ser täcker de inte alla aspekter av riksda-gens oberoende eller så innehåller vissa av bestämmelserna kryphål.

75

Maximipoäng (100) Det finns heltäckande lagar som avser att säkerställa riksdagens oberoende.


senavvarjepelaretäckasamtligaaspekteraveninstitutionpådjupetochivissafallvisaranalysenattytterligareochmerdjupgåendeforskningkrävskringvissafrågorsomliggerutanförNIS-bedömningen.ProtokollenochhelabeskrivningenavmetodenåterfinnspåwebbplatsenförTransparencyInternationalSverige,www.transparency-se.org.

För att svara på frågorna utgick författarna huvudsakligen från tre källor:nationelllagstiftning,sekundärastudierochsekundärforskningsamtinter-vjuermednyckelexperter.Exempelpåsekundärastudierutgörsavrapporterfrån forskare, journalister, regeringsorgan,civilasamhälletsorganisationerochinternationellaorganisationer.

SomriktmärkeskaenligtNIS-metodologinminsttvåpersonerintervjuasförvarjepelare–ensomrepresenterardenbedömdainstitutionenochensomäreninitieradbedömareavinstitutionen.Förflertaletkapitelidensvenskastudiengenomfördesisjälvaverketflerintervjuerochsammanlagtgenom-fördes37intervjuer.Intervjuernaredovisasblandreferensernaförvarjere-levantkapitelochärdessutomlistadeibörjanavstudien.Hänvisningartillkällorsomanväntsredovisasidenlöpandetextenochfullständigareferenserlämnasireferenslistanislutetavvarjekapitel.

Bedömningenidensvenskastudienavserdetaktuellalägetfördeingåendepelarna,ochbyggerpåinformationfråndesenastetvåtilltreåren.Denåter-speglarhuvudsakligentillståndetframtilljuli2011.

sYsteMet För poängbedöMning

Även om bedömningen av det nationella integritetssystemet är kvalitativtilldelasnumeriskavärdenförattsammanfattainformationenochgöradetmöjligt att peka på viktiga svagheter och styrkor hos integritetssystemet.Studiens blotta omfattning kan skymma ett helhetsperspektiv. Därför är poängsättningenettsättattöversiktligtkunnasesamtligatolvinstitutioner,varochenbedömdenligttolvindikatorer(mednågotundantag).Detärtänktattunderlättaochuppmuntrareflektionerkringsystemetsomhelhet,snarareänattsättafokusenbartpåenskildadelarisystemet.

Poängbedömningenhargjortsenligtenfemgradigskaladärvarjestegrepre-senterarenökningmed25punkter(0,25,50,75och100).Densammanlagdapoängen för en pelare beräknas i tre steg. Först poängsätts varje indikator.Därefterräknasdensammanlagdapoängenförrespektiveingåendedimension(kapacitet,styrningochroll)genomatttamedelvärdetavindikatorpoängen.




Slutligenberäknaspelarenssammanlagdapoänggenomatttamedelvärdetförpoängenförkapacitet,styrningochroll.Densammanlagdapoängenförenpelareberäknassedangenomatt tamedelvärdet förkapacitet, styrningochroll.Skillnadenmellantillämpningochlagstiftningkanocksåberäknasbådeförendimensionochföreninstitutionsomhelhet.

Ävenommetodenförpoängbedömningbyggerpåstandarderförbästatill-vägagångssättärdetforskarlagenirespektivelandsomsätterpoängen.Detpassarinpådetövergripandesyftetmedbedömningen,nämligenattskapaendynamikförförändringaripolicynförkorruptionsbekämpningideten-skilda landet. Det säkerställer också att samma institutioner och aspekteromfattasochutvärderasisamtligaländer.Meneftersomdetintefinnsnågoninternationellprojektgemensamstyrgruppgruppsomgranskarochkalibrerarallapoängförattsäkerställaattsammainformation,metodochbedömnings-processharanväntsisamtligaländer,kommerinteländerattrangordnasochanvändarenrekommenderasinteattanvändapoängenutanbearbetningförjämförelsermellan länder.Den svenska studien är således jämförbarmedstudiernaavandraländerisåmåttoattengemensammetodologianvändsdärsammainstitutionerutvärderas,sammastyrandeochpoängsättandefrå-gor och bedömningsskala tillämpas vid poängbedömning av institutioner.Eftersompoäng i sig intesättsavenföralla ländergemensampoängsätt-ningsgruppinnebärdockdetattsvenskapoänginteärfulltjämförbarameddemiandraländer.

konsultativ Metod och validering av resultat

Processen förNIS-bedömninghade iSverigeett starktkonsultativt inslagochsträvadeefterattinvolveranyckelaktörerinomkorruptionsbekämpningi regering,detcivilasamhälletochandrarelevantasektorer.Dennametodhartvåsyften,delsattgenereragiltigaresultatochdelsattengageraenvida-rekretsavintressenterförattskapaendynamik,politiskviljaochefterfrågaisamhälletkringreforminitiativ.Denkonsultativametodeninnehölltvåhu-vuddelar,enrådgivandegruppochenworkshopförnationellaintressenter.

Författarnaansvaradeförattsamla indataochattskrivastudienochdessingående kapitel. Forskningsarbetet ägde huvudsakligen rumunder perio-denfebruari–juli2011.Medlemmarnaidenrådgivandegruppenspeladeenviktigrollgenomattgeåterkopplingtillförfattarnapåenskildakapitelochdiskuteramöjligarekommendationerpåbasisavresultaten.Denrådgivandegruppen möttes en första gång vid ett introduktionsmöte under våren 2011. Underjuliochaugustilämnadedefeedbacktillförfattarnarörandeenskilda



kapitelochstudieniallmänhetpåbasisavettförstautkastavhelastudiensomöverlämnades ibörjanav juli2011.Varochenavde trettonmedlemmarnai den rådgivandegruppenhade ett huvudansvar för att lämnakommentarerpå tvåenskildakapitelmenkundenaturligtvisäven lämnakommentarerpåövrigakapitelochpåstudiensomhelhet.Enrådgivareutsågssärskilttillattkommenterastudieniallmänhet.Imittenavaugustihadeförfattarnafåttkom-mentarerochpågrundvalavdessarevideradedesinakapitelunderaugustiochseptember.Islutetavaugustianordnadesettandrarådgivarmöte(uppdelatpåtvåtillfällen)därbådemedlemmarnaidenrådgivandegruppenochförfat-tarnadeltog.Medlemmarnaidenrådgivandegruppendiskuteradesinaåsikteromkapitlenochomstudieniallmänhetsamtmöjligarekommendationerpåbasisavresultaten.Detarbetesomlagtsnedavdenrådgivandegruppenochdessmedlemmarharvaritenstorhjälpförförfattarnaiarbetetmedattreviderakapitlenochiförsökenattundvikafelaktigheteridem.FörfattarnaochTrans-parencyInternationalSverigeärdocknaturligtvisensammaansvarigafördenslutliga texten, resultaten och för eventuella fel. Formellt harTransparencyInternationalSverigedetsistaordetnärdetgällerpoängbedömningenmendärharmanipraktikenlåtitförfattarnasbedömninggälla.

Den28september2011anordnadeTransparencyInternationalSverigedennationellaworkshopen.Vidkonferensenpresenteradesmetodenochdere-sultat somkommit framförde inbjudnadeltagarna.Detandrautkastetavmanuskriptetfannstillgängligtiförvägfördeltagarnaochworkshopenfickbetydandeuppmärksamhetfrånrepresentanterförallmänhetenochfrånvik-tigasamhällsinstitutioner.Denandrahälftenavworkshopenanslogstillar-betsgrupperdärdeltagarnainteragerademedförfattarnaförattgefeedbackpåvarjekapitelochdiskuteradeövergripandepoängbedömningarna.Dessaarbetsgruppervarocksåvälbesökta.Workshopenvarenhjälpiarbetetmedattytterligarenyanserastudienframföralltnärdetgälldeatt lägga till re-kommendationerochprioriterablanddessa.

Slutligengranskadeshela studienoch tillstyrktes avkansliet vidTranspa-rencyInternationalochenutomståendeakademiskgranskare lämnadeini-tierade kommentarer och feedback.



nis-Metodens bakgrund och historiaIdén med ett nationellt integritetssystem uppkom inom Transparency Internationalpå1990-talet somdetprimäraverktyget förhurkorruptionbäst kundebekämpasoch i slutänden förebyggas.Denpresenterades förförstagångeniTransparencyInternationalsSourcebookdärmanförsöktesammanföradeaktöreroch institutionersomärcentrala ikampenmotkor-ruption i ett gemensamt analytiskt ramverk kallat det nationella integritets-systemet.Idenförstaansatsenföreslogsattworkshoparförnationellintegritetskulleanvändasförattomsättaramverketipraktiken.Inriktningenpåintegri-tetförmedladedetpositivabudskapetattkorruptionfaktisktkanbesegrasomintegritetkännetecknar alla relevantaaspekter avdetoffentliga livet. I bör-janav2000-taletutveckladesåTransparencyInternationalengrundläggandeforskningsmetod, i vilkenworkshopar inte längre ingick, för att studera deviktigastekännetecknenhosdefaktiskanationellaintegritetssystemeni län-derruntomivärlden.Under2008genomfördeTransparencyInternationalengenomgripandeöversynavforskningsmetodenochladetilltvåcentralainslag–systemetmedpoängbedömningochkonsultativainslagiformavenrådgi-vandegrupp samt återinfördeworkshopen för nationell integritet somhadeingåttidenursprungligaansatsen.

ÄvenomdebegreppsmässigagrundernaförNIS-metodenhärrörfrånTrans-parencyInternationalSourcebookärdeocksånäraknutnatilldenbredareochväxandeakademiskaochåtgärdsinriktadelitteraturenominstitutionellteori och praktik avseende korruptionsbekämpning4. Forskningsmetoden NISär en integreraddel avTransparency Internationalövergripandeupp-sättningforskningsverktygförattmätakorruptionochbedömainsatsermotkorruption.Genom att erbjuda en djupgående länderdriven diagnos av dehuvudsakligainstitutionernaförsamhällsstyrningärdetfrämstasyftetmedNISatt ge en solid evidensbaseradgrund för en länderbaseraddiskussionochargumentation för att förbättramekanismernamotkorruptionochhurdessafungerar.DenkompletterasavandraverktyginomTransparencyInter-national,somärmerinriktadepåattökamedvetenhetenhosallmänhetenomkorruptionochkonsekvensernaavdennagenomglobalarangordningar(t.ex.CorruptionPerceptionIndex,BribePayersIndex)ellergenomattrapporteraallmänhetensåsikterocherfarenheter(t.ex.GlobalCorruptionBarometer).Dessutom fyllerNIS-metoden en betydelsefull lucka avseende internatio-nella bedömningar av samhällsstyrning (governance), vilka domineras avjämförandestudierdärländerbedömsochrangordnas(t.ex.GlobalIntegrityIndex,BertelsmannTransformationIndex),givardrivnabedömningar(somsällan offentliggörs) eller landspecifika fallstudier, genom att erbjuda engrundligmenändåsystematiskbedömningavantikorruptionssystemet,ba-



seradpåenihöggradkonsultativmetodsominvolverarmångaintressenter.Dennaunikakombinationavattdrivasavenoberoendelokalorganisationinomdetcivilasamhället,isamrådmedrelevantaintressenterinomlandet,ochsamtidigtvaraintegreradienglobalprojektstruktur(vilkensäkerställereffektivteknisksupportochkvalitetskontroll),görNIS-metodentillettrele-vantverktygförattbedömaochislutändenfrämjainsatsernamotkorruptionruntomivärlden. De länderbedömningar som redan publicerats och de kommande bedöm-ningarnaåterfinnspåhttp://transparency.org/policy_research/nis.

noter

1. Kapitlet bygger på en projektgemensam förlaga, utarbetad av Transparency Internatio-nals sekretariat i Berlin, som har anpassats till den svenska studiens genomförande.

2. I det svenska fallet ingår det ingen separat bedömning av en fristående myndighet mot korruption. I Sverige finns det inom Åklagarmyndigheten en enhet mot korruption, riksenheten mot korruption, med sex specialiståklagare och tre revisorer. Denna enhet ingår därmed i bedömningen av Åklagarmyndigheten (Åklagarmyndigheten 2011. Riksenheten mot korruption, internet 2011-09-11, http://www.aklagare.se/Sok-aklaga-re/Nationella-aklagarkammare-/Riksenheten-mot-korruption).

3. När så har skett har det gjorts i samråd med Transparency Internationals kansli i Berlin.

4. Se Rose Ackerman, Susan Corruption and Government: Causes, Consequences, and Reform, Cambridge: Cambridge University Press, 1999; OECD Public Sector Integrity: A Framework for Assessment, Paris: OECD publishing, 2005; Head, Brown and Connors (eds) Promoting Integrity, Surrey: Ashgate, 2008; Huberts, L. W. J. C., Anechiarico, F., & Six, F. Local integrity systems: world cities fighting corruption and safeguarding integrity. Den Haag: BJu Legal Publishers, 2008.




landproFil – det nationella integritetssYsteMets Förutsättningar

del ii. grundFörhållanden, korruption och korruptionsbekäMpning i sverige


2. Landprofil – Det nationella integritetssystemets förutsättningar

2. landproFil – det nationella integritets-sYsteMets FörutsättningarSvante Ersson

politik

I vilken utsträckning främjar de politiska institutionerna i Sverige ett effektivt nationellt integritetssystem?

Poäng: 100HärgesenöversiktligbeskrivningavivilkenmånSverigespolitiskainsti-tutionerbidrartilletteffektivtnationelltintegritetssystem.Överlagsåvisarframställningennedanpåstarkapolitisktinstitutionellaförutsättningar.

Sverigesterritoriellautformningidagharpåverkatsavdekrigsominträffadeibörjanav1800-talet,delskrigetmedRyssland1808–1809sominnebarattFinlandavträddes1809,delskrigetmedNorge1814somleddetillupprät-tandetavenUnionmedNorgesomvarademellan1814och1905.Sverigeharståttutanför1900-taletstvåvärldskrig,ochlandetharejhelleranslutitsigtillNato.SverigegickinsommedlemavEU1995,menvaldeattefterenfolkomröstning2003stannautanförEMU-samarbetet.

Sverigebrukarbetecknassomenkonstitutionellmonarkifrånochmed1809när en ny grundlag antogs – 1809 års regeringsform.Denna ersattesmed1974årsregeringsformsomfortfarandegäller,ävenomenomfattanderevi-deringavregeringsformenbeslutades2010.Sverigeärenligt1974årsreger-ingsformfortsattenkonstitutionellmonarki,menmonarkenbesitterendastceremoniellabefogenheter.

DemokratiseringenavSverigekandaterastillbörjanav1900-taletnärförströsträttförmäninfördes1909,förattföljasaviprincipallmänrösträttfrånochmed1921.Andrainslagidemokratiseringenvarinförandetavettpropor-tionelltvalsystem1909samtidigtsomdenparlamentariskaprincipenkomattantas 1917.


Etttvåkammarsystemhadeetablerats1866,mengenomenpartiellgrundlags-reform ersattes det av ett enkammarsystem från ochmed 1970; riksdagensendakammarehadeinledningsvis350ledamöter,mendetförändrades1976tillattomfatta349ledamöter.

Somendelavdemokratiseringsprocessensåetableradesettmoderntparti-systemibörjanav1900-talet;underlångtidbestoddetavfemtraditionellapartiersomkundeplacerasinefterendominerandehöger-vänsterdimensionisvenskpolitik.Vidsenastevalet2010invaldesåttapartiertillriksdagen,dels de fem traditionella (m, fp, cp, s, v), dels tre nyare partier (kd,mp,sd). Socialdemokraterna är det äldsta partiet som bildades 1889, medan Sverigedemokraternaärdetyngstaochdetbildades1988.

Regeringsmakten utövas utifrån den parlamentariska principen.Historiskthar det för Sveriges del inneburit att flertalet regeringar varit minoritets-regeringar i den meningen att en regering saknat egen majoritet i riksdagen; såärtillexempeldennusittandealliansregeringen(m,fp,cp,kd)enmino-ritetskoalition.

Ett annat utmärkande drag för regeringsmakten har varit den starka ställ-ningenfördetsocialdemokratiskapartietsom,medundantagförperiodenjuni–september1936,sattiregeringsställningfrån1932ochframtill1976;underperiodenefter1976harSocialdemokraternasuttitiregeringsställningunder21avde35åren.Densocialdemokratiskadominansenpådennatio-nellanivånharocksåhaftenmotsvarighetpådenlokalanivån.

Riksdagensställningochinflytandeöverregeringsmaktenpåverkasavvilkamajoritetsförhållanden som råder. Formellt besitter riksdagen betydandemaktbefogenheter (lagstiftning, budgetmakt) och kontrollmöjligheter (be-redningavärendeniutskott,konstitutionsutskottetsverksamhet,frågeinsti-tut,riksrevisionen,ombudsmannainstitutionen).

Förvaltningen har formellt sett en självständig ställning i förhållande till regeringsmakten;irealitetenfinnsmöjligheterförregeringenattutformaolikaformeravstyrmedeliförhållandetillförvaltningen.Domstolsväsendetharock-såensjälvständigställningiförhållandetillregeringsmakten,ochdennasjälv-ständighetharstärktsgenomdensenasterevideringenavregeringsformen.

Sverigeräknassomenenhetsstat,menformelltslåsigrundlagenfastattdetråderenkommunalsjälvstyrelse.Menävenhärkandetfinnasenskillnadmellanenformellochenreellsjälvstyrelsesomkanavsedeuppgiftersom

Svante Ersson


åläggskommunerochlandstingiformavdenspeciallagsregleradekompe-tensensomfastställsavriksdagenefterförslagfrånregeringen.

Närmastföljerkommentarertilldesammanställningarsomredovisasitabell1förattbidratillattbesvaradestyrandefrågorsomlistatsinomprojektetoch som också ska ligga till grund för bedömningar (graderingar) av detsvenskafallet.Sammanställningarnabygger(näranog)genomgåendepåin-ternationellt jämförande analyser av ett stort antal länder somgenomförtsellersammanställtsavinternationellaorganisationerellerforskningsinstitutavolikaslag;källornaochspecificeringaravdeindikatorersomutnyttjatsredovisas i appendix.

Metodensomliggertillgrundförpresentationenitabellenärattdatasamlasinförsommest31länder(27EU-länderplusIsland,Kroatien,NorgeochSchweiz); därefter rangordnas ländernaochplaceras in i femgrupper därländermedlågavärdenförstillgrupp1ochländermedhögavärden(ochmedhögavärdenavsessådanasomantasbidragynnsamttilleffektivanatio-nellaintegritetssystem)förstillgrupp5.

tabell 1. den politiska koMponenten

Styrande frågor indikatorer Skattn. grupp. (guiding questions)Fri politisk tävlan? 1.1.1 Freedom House 2010: Political rights; N=31 (max: 1, min: 2) 1 3Skydd för med- 1.1.2 Freedom House 2010: Civil liberties; borgerliga rättigheter? N=31 (max: 1, min: 2) 1 3 1.1.3 Economist Intelligence Unit 2010: Democracy index N=31 (max: 9,8, min: 6,6) 9,50 5 1.1.4 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Quality of democracy N=22 (max: 9,43, min: 5,81) 9,68 5Möjligheter att få brott 1.2.1 Kucsko-Stadlmayer 2008; mot rättigheter prövade? Ombudsmannainstitutionens ålder N= 29 (max: 1809, min: 2005) 1809 5Hur genomsyrar 1.3.1 World Bank 2010: WGI-indicators rättstatsprincipen det – Rule of law politiska systemet? N=31 (max: 1,93, min: -,04) 1,92 5 1.3.2 World Justice Project 2010: Rule of Law Index N= 8 (max: 1,8, min: 23,7) 1 5 1.3.3 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Rule of Law N=22 (max: 9,9, min: 4,5) 9,9 5



1.3.4 World Economic Forum 2010a: Judicial independence N=31 (max: 6,6, min: 2,9) 6,6 5Vilka möjligheter att 1.4.1 World Bank 2010: WGI-indicators: styra finns för Government effectiveness regeringen? N=31 (max: 2,19, min: -,13) 1,98 5 1.4.2 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Steering capability N=22 (max: 8,7, min: 4,1) 7,8 5 1.4.3 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Policy implementation N=22 (max: 8,6, min: 3,8) 8,3 5I vilken mån har det 1.5.1 ESS 2011: Satisfaction with demokratiska systemet democracy stöd hos medborgarna? N=25 (max: ,568, min: ,026) 0,318 4 1.5.2 ESS 2011: Trust in parliament N=25 (max: ,338, min: ,027) 0,230 5 1.5.3 ESS 2011: Trust in political parties N=25 (max: ,157, min: ,010) 0,064 5 1.5.4 ESS 2010: Trust in politicians N=25 (max: ,150, min: ,006) 0,065 4 1.5.5 WEF 2011: Trust in politicians N=31 (max: 5,8, min: 1,7) 5,8 5Övrigt: omfattningen av 1.6.1 European Commission 2010; det offentliga Eurostat 2010: offentlig sektors storlek; intäkter N=31 (max: 55,5, min: 32,4) 53,7 5 1.6.2 European Commission 2010; Eurostat 2010: offentlig sektors storlek; utgifter N=31 (max: 58,2, min: 33,7) 54,9 5 1.6.3 Ifo 2010: Subnational level N=30 (max: 64,6, min: 1,3) 46,7 5Övrigt: 1.7.1 ERD 2011: Cabinet durability regeringsmaktens N=29 (max: 1,0, min: ,455) 1,0 5 stabilitet Övrigt: veto-punkter 1.8.1 Henisz 2010: Political constraints data N=30 (max: ,891, min: ,363) ,768 3Övrigt: politisk stabilitet? 1.9.1 Economist Intelligence Unit 2009: Political instability index N=31 (min: 6,7, max: 1,2) 3,2 5

Utifrånetableradekriterierförvadsomutmärkerenfungerandedemokrati,somisin turbyggerpåexpertbedömningar(FreedomHouse2010),sårå-derfripolitisktävlanochdetexisterarskyddförmedborgerligarättigheteriSverige;Sverigekommerocksåhögtupppålistanöverettglobaltdemokra-tiindex(EconomistIntelligenceUnit(EIU)2010a,SustainableGovernanceIndicators(SGI)2011).

Svante Ersson


Detärinteheltlättattbestämmahurmöjligheterattfåbrottmoträttigheterprövadeskamätas,menhärharvaletfallitpåattutgåfrånförekomstenavombudsmannainstitutioner,ochtankenärattjulängretidensådaninstitu-tion existerat, desto mer av erfarenhet har vunnits i arbetet med att beivra brottmoträttigheter.TolkatpådettasättkommerSverigehögtuppiochmedatt ombudsmannainstitutionen började i Sverige 1809.

Detfinnsenradmätningarsomförsökerattfångaupphurrättsstatsprincipenfårettgenomslagiolikapolitiskasystem.Oberoendeavvilkamåttsoman-vändssåärdettydligtattSverigehamnarhögtupp.Studienutgårhärifrånskattningar som gjorts avVärldsbanken, SGI,World Justice Project,menocksåWorldEconomicForum(WEF).Utfalletärlikartatommaniställetsertillliknandeskattningaravmöjligheternaförregeringenattstyra;Sve-rigehamnarävenhäridenhögstagruppenochdetbaseraspåVärldsbankensskattningar.

Survey-data krävs för att kunna uttala sig ommedborgarnas stöd för detdemokratiskasystemet.Härfinnsolikaalternativattväljamellan(Euroba-rometern,WorldValuesSurvey(WVS),EuropeanSocialSurvey(ESS))ochvaletharfallitpåESS.Därvisardetsigattförtroendetförpolitikerochpar-tierärlågt,menattdetärhögrevadavserparlamentet,ochtillfredsställelsenmeddemokratinidetegnalandet.Sverigekommerutinågonavdetvåhög-stagrupperna;denbildsomframträderöverensstämmertillvissdelmeddensomframträderinationellasurveydata(HolmbergochWeibull2010).VäljermanandrakällorförattbedömaförtroendetförpolitikerkommerSverigeuthögre(WorldEconomicForum2010a).

Detfinnsytterligarenågraaspektersomkanvaraintressantaattlyftaframidetsvenskafallet.Ettutmärkandedragärattpolitikenharenbredomfatt-ningommansertilldenoffentligasektornsstorlek;oavsettommanmäterintäkterellerutgiftersåplacerasSverigeinidenhögstagruppen.Trotsattlandetärenenhetsstatsåspelarändådensubnationellanivånenviktigrollidenoffentligasektorn.

Enamerikanskforskare(WitoldHenisz2010)harutvecklatettindexförattfångauppgradenavrestriktionerförmaktutövningeniettpolitisktsystem(politicalconstraints index).Kärnan idetta indexär förekomstenavveto-punkter, det vill sägaomdetfinns aktörer eller regler sombegränsar dencentrala regeringensmaktutövning. Sverige hamnar här i enmittposition,ochdetkanskeinteärsåkonstigtnärdetärländersomharenfederalstruktursom kommer in i den högsta gruppen.



Avslutningsvisredovisasocksånågraindikatorersomfångaruppolikaas-pekteravdetpolitiskasystemetsstabilitet;settieneuropeiskkontextmåsteSverigeräknassompolitisktstabilt,vilketblandannatvisarsigiattävenhärkommer Sverige in i den högsta gruppen vad avser regeringars varaktighet under2000-talet.

Sammanfattningsvis tycks det vara så att demätningar som gjorts för attavgörahurdepolitiskainstitutionernaiSverigeskagraderasideallraflestafallplacerarinSverigeidenhögstagruppen.Dettagällerisynnerhetgrade-ringenavdepolitiska institutionerna,medanbildenavmedborgarnasstödförsystemetinteärlikaentydigt.Omensammanfattandegraderingavkom-ponentenskagöras,dåärdetändårimligtattgeSverigevärdet5(ettexaktmedelvärdeför9kategoriervisar4,62).

saMhälle

I vilken utsträckning främjar relationerna mellan olika sociala grupper och mellan sociala grupper och det politiska systemet ett effektivt nationellt integritetssystem?

Poäng: 75Denföljandeutvärderingenvisarhuvudsakligenpåatt relationernamellanolikasocialagrupperochmellangrupperochdetpolitiskasystemetgergodasamhälleligaförutsättningar.

Dentraditionellabildenavdetsvenskasamhälletharvaritattdetkänneteck-natsavetniskochreligiöshomogenitetochfrånvaroavdjupgåendesocialakonflikter(Rustow1955:4;Anton1980:19).Partisystemet iSverige,ochövriga nordiska länder, har visat en anmärkningsvärd stabilitet över tiden(Lipset&Rokkan1967:50).AlltsedandetsåkalladeSaltsjöbadsavtaletslöts1938harsvenskarbetsmarknadpräglatsavsamarbetemellanarbetsmarkna-densparter.Enviktigdelavdetsvenskavälfärdssamhälletharutgjortsavfolkrörelsernasomorganiseratstoradelaravlandetsvuxnabefolkning.

Dennabildhardockkommitattutmanasochersättasavandraochsenarebildersomvisarettmindrehomogentsamhällemerkännetecknatavsocialakonflikter(Petersson1988;Rosenberg1995).Förungefär100årsedanut-gjordeutvandringenfrånSverigeettsamhälleligtproblemsomanalyseradesidenomfattandeEmigrationsutredningen(1907–1913),medaninvandring-

Svante Ersson


enärenfrågasomstårifokusidag.Frånslutetav1500-taletochframtillår2000vardenSvenskakyrkanenofficiellstatskyrka,ochandelenmedlem-marsomhörtillSvenskakyrkanharunderdesenaste40årensjunkitfrån95procent(1970)tilldagens71procent(2009).KorporatismeniSverigeäridagmerellermindredödförklarad(Lewin1994)ochdetäringentvekanomatt fackföreningsrörelsensammantagetharensvagareorganisatoriskställ-ningidag(71procent)änvadfalletvarför15årsedan(85procent)(Kjell-berg2010).Folkrörelsernaharintehellersammastarkaställningsomdeengångantashahaft.GivetdessaförändringaridetsvenskasamhälletkandetändåvaraintressantattsehurSverigepassarinietteuropeisktsammanhangenbitinpå2000-talet.

tabell 2. den saMhälleliga koMponenten

Styrande frågor indikatorer Skattn. grupp. (guiding questions)Hur djupa är de sociala 2.1.1 Wacziarg 2003: skiljelinjerna? Religious fragmentation index N=31 (max: ,798, min: ,043) 0,23 3 2.1.2 PEW 2009: Proportion muslims N=31 (max: 22,7, min: 0,1) 2,0 3 2.1.3 Wacziarg 2003: Ethnic fragmentation index N=31 (max: ,586, min: ,041) 0,06 5 2.1.4 Wacziarg 2003: Language fragmentation index N=31 (max: ,644, min: ,019) 0,19 3 2.1.5 Wacziarg 2011: Ethnolinguistic fragmentation index N= 31 (max: .675, min: .016) 0,168 4 2.1.6 UN 2010: Immigrant stock N=31 (max: 35,2, min: 0,6) 14,1 4 2.1.7 UNHCR 2010: Refugees N=31 (max: 17,5, min: 0) 5,9 5 2.1.8 UNHCR 2010: Asylum N=31 (max: 3,45, min: ,01) 3,45 5Finns sociala konflikter 2.2.1 Gibney et al 2011: i samhället? Political terrorism scale N=31 (max: 2,5, min: 1) 1 4 2.2.2 Visions of Humanity 2010: Global Peace Index N=30 (max: 1,778, min: 1,217) 1,35 4 2.2.3 The Fund for Peace 2010: Failed States Index N=31 (max: 68,0, min: 18,7) 20,9 5Hur skyddas mino- 2.3.1 Ciri 2010: Physical integrity



riteters rättigheter? N=31 (max: 8, min: 5) 7 3 2.3.2 Ciri 2010: Empowerment index N=31 (max: 14, min: 7) 13 4 2.3.3 Migration Policy Group 2011: MIPEX N=29 (max: 83,06, min: 30,73) 83,06 5 2.3.4 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Integration N=22 (max: 7,9, min: 3,7) 6,7 4Finns ett stabilt 2.4.1 ERD 2011: Volatility partisystem? N=31 (max: 102,4, min: 4,7) 26,2 4Finns inslag av 2.5.1 OECD 2010; Visser 2009: korporatism? Trade union density N=30 (max: 86,4, min: 7,7) 68,3 5Vilken ställning har det 2.6.1 ESS 2011: work in other organizations civila samhället? N=25 (max: ,324, min: ,013) 0,257 5 2.6.2 CCSS 2005: Civil society workforce N=17 (max: 14,4, min: 0,8) 7,1 4 2.6.3 CCSS 2005: Volunteering N=17 (max: 52, min: 2) 28 5 2.6.4 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Parties and interest associations N=22 (max: 9,0, min: 3,3) 9,0 5Finns inslag av 2.7.1 Kitschelt 2009: preliminära data: ”klientelism” i clientelism index samhället? N=27 (max: 15,5, min: 6,1) 6,5 4 2.7.2 Kitschelt 2009: preliminära data: monitoring voters N=27 (max: 9,7, min: 2,6) 3,8 5Är den politiska eliten exklusiv? 2.8.1 Diverse studierÖvrigt: kvinnors 2.9.1 UNDP 2010: Gender Empowerment ställning? Measure N= 30 (max: ,909, min: ,512) ,909 5 2.9.2 WEF 2010b: Gender gap N=31 (max: ,85, min: ,66) ,802 5 2.9.3 Economist Intelligence Unit 2010b: Women’s economic opportunity N=29 (max: 88,2, min: 59,8) 88,2 5Övrigt: föreligger en 2.10.1 Diverse studier

social mobilitet?

Låtossbörjameddesocialaskiljelinjernasomdeframgåravsammanställ-ningarnaiTabell2.TvåavdefyrafragmenteringsindexenvisarattSverigehamnar i enmittgrupp;motsvarande gäller också för andelenmuslimer ilandet.Däremot är det så att andelen flyktingar och asylsökande placerarSverige i den högsta gruppen och andelen immigranter i den näst högstagruppen.KlartärivarjefallattSverigeidagärmindrehomogentänvaddet

Svante Ersson


varittidigare,ochattSverigerelativtsettietteuropeisktsammanhangharenstorinvandringtilllandet.

Förattfångauppförekomstenavsocialakonflikterisamhälletharindikato-rersommäterkrigochfredutnyttjatsochmednågrafåundantagärvariatio-nenbegränsadmellandeeuropeiskaländerna.Sverigevisarsomförväntatupplågavärdenochplacerasdärförinigrupp4eller5.Mönstretärlikartatfördeindikatorersomantasfångauppskyddetavminoritetersrättigheter;Ciri-data över fysisk integritet och ”empowerment” ger höga värden förSverige,menlandetkanändåinteplacerasinidehögstagrupperna,vilketocksågällerdenbedömningsomgjortsavSIGrörandeintegrationenilan-det.DäremotgerMIPEX(MigrationIntegrationPolicyIndex)högavärdenförSverigesomdärförkanplacerasinidenhögstagruppen.

Partisystemetkansägasvararelativtstabiltidetsvenskafallet,mendetfinnsandraländeriEuropavarspartisystemuppvisarlägrerörlighet(volatilitet).Detfinnsolikamåttutveckladeförattmätakorporatism(Siaroff1999,Ken-worthy2003),mengemensamtfördemärattfackföreningsrörelsensorgani-seringsgradoftaärenviktigdelidessaindex.SetttilldennadelsåvisardetsigattieneuropeiskkontextärorganiseringsgradenfortfarandehögiSve-rige.Detsammakantroligenocksåsägasomdetcivilasamhälletsställning,även om underlaget här är bräckligare. Survey-data från ESS antyder attsvenskaristorutsträckningärorganiseradäveniorganisationerutanfördenfackligarörelsen.Endelålderstignadataomdetcivilasamhälletsställningpekarisammariktning,vilketocksåärfalletförskattningargjordaavSGI.

Några väl etablerade indikatorer som mäter länders grad av klientelismfinnsveterligeninte.DäremotfinnspreliminäradatasomställtssammanavHerbertKitscheltinomramenförettprojektsomstuderarpolitiskapartierglobaltochsomförsinaskattningaravländerspartisystembyggerpåexpert-bedömningar(Kitscheltetal.2009).DessadatatycksöverensstämmamedentraditionellbildsomsägerattklientelismiolikavarianterinteärvanligtförekommandeiSverigeochövriganordiskaländer;lågförekomstavklien-telismgörattSverigeplacerasinigrupperna4och5.

Detfinnsenforskningompolitiskaeliterssocialarepresentativitet,menve-terligtfinnsännuejsystematisktgenereradedatasommöjliggörjämförelsermellanländerspolitiskaeliterssocialarepresentativitet.

Detfinnsdockettundantagochdethandlaromkvinnorsställningipolitikenochisamhälletiövrigt.Inomdettaområdeärdetvälkäntattkvinnoride



nordiskaländernaharenbredarerepresentationänvadfalletärideflestaan-draländer.DatasammanställdaavUnitedNationsDevelopmentProgramme(UNDP),WorldEconomicForumochEIUvittnaromdetta,ochoberoendeav vilka indikatorer som beaktas så kommer Sverige här in i den högstagruppen.

Närakopplattillfråganomsocialrepresentativitetärfråganomsocialrör-lighet(mobilitet).Intehellerhärfinnsveterligtsystematisktinsamladedatasommöjliggör jämförelsermellan ett större antal länder. De studier somgjortsantyderdockattdenordiska länderna i allmänhethör tillde ländersompräglasavenhögregradavsocialmobilitet,ochattSverigehamnarienmellanpositionblanddenordiskaländerna(Blandenetal.2005,Isaacsetal.2008,OECD2010).

HurkannudettasammanfattasförSverigesvidkommande?ÅterigenärdetsåattSverigeoftakanplacerasinidenhögstagruppen,mendetärintesågenomgående. IeneuropeiskkontextärSverige idagantagligenettavdemindrehomogena länderna;minoriteters rättigheter skyddas,menSverigehamnarhärinteientoppgrupp.Desocialakonflikternaliggerpåenlågnivå,detcivilasamhälletharenrelativtstarkställning,ochdensocialaelitenärrelativt sett socialt representativ.Ensammanfattandegraderingskulle lutamotenfemma,menpågränsenmotenfyra;enexaktsammanvägningavåttakategoriergermedelvärdet4,45.

ekonoMi

I vilken utsträckning bidrar den socioekonomiska situationen till ett effek-tivt nationellt integritetssystem?

Poäng: 100Densocioekonomiskasituationenisamhälletochdessbidragtilletteffektivtnationellt integritetssystem bedöms som stark.Genomgången nedan visardockattbildenintevaritheltenhetligsettövertid.

Det har under olika perioder funnits många olika bilder av den svenska ekonominochhurväldenfungerar.Detråderrättallmänenighetomattpe-rioden1870–1950kännetecknadesavenmycketsnabbekonomiskutveck-ling, kanske den snabbaste bland den tidens industrialiserade ekonomier. Perioden1950–1970innebarenlångsammareutvecklingsomlågilinjemedvadandraländerinomOECDpresterade(Lindbeck1968,Lindbeck1997).

Svante Ersson



DetärocksåklartattSverigehamnadepåefterkälkenunderperioden1970–1990,ävenomdetfinns skildauppfattningaromdenekonomiskautveck-lingenochomorsakernatilldenrelativaeftersläpningen(Korpi1996,Hen-rekson1996,Dowrick1996).Densenaste20-årsperiodenmellan1990och2010harkännetecknatsavsåvälekonomiskakrisersomenstarkåterhämt-ning(Farrelletal.2006,Jochen2010,OECD2011).

MedanSverigeomkring1970utmåladessomnågotavettföregångslandochräknades in bland världens fyra, fem rikaste länder (Bogardi et al. 2001)innebardenekonomiskakrisenibörjanav1990-taletattSverigepekadesutsomettlandpräglatavstoraproblem.Landetsstelainstitutionermotverkadeekonomisktillväxt,menademan.Sverigevisadesuppsomettfallav”euros-clerosis”(Olson1990)ochbegreppet”suedosclerosis”(StåhlochWickman1993) användes för att karaktärisera det ekonomiska tillståndet i Sverige.Hurkandensvenskaekonominsammanfattasidagenbitinpå2000-talet?

tabell 3. den ekonoMiska koMponenten

Styrande frågor indikatorer Skattn. grupp. (guiding questions)Hur välmående är 3.1.1 World Bank 2011: samhället? GDP per capita constant 2009 N=29 (max: 52388, min: 2542) 30899 5 3.1.2 World Bank 2011: GDP per capita ppp 2009 N=29 (max: 68853, min: 10796) 32314 4Hur är resurser 3.2.1 UNDP 2010: Human development fördelade i samhället? index. N=31 (max: ,938, min: ,743) ,885 5 3.2.2 LIS 2010: Gini-index N=23 (max: ,361, min: ,215) ,226 5Hur omfattande är 3.3.1 UNDP 2009: HPI-2 fattigdomen? N=20 (max: 29,8, min: 6,0) 6,0 5 3.3.2 LIS 2010: poverty N= 23 (max: 14,52, min: 7,12) 3,78 3Hur stor andel av 2010: Under 5 child mortality; befolkningen får inte 3.4.1 UNICEF del av en grundläggande välfärd? N=31 (max: 12, min: 3) 3 5Hur ser de sociala 3.5.1 ILO 2010: social security spending skyddsnäten ut? N=31 (max: 22,6, min: 8,6) 22,6 5 3.5.2 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Social inclusion N=22 (max: 9,4, min: 3,8) 8,9 5Hur välutvecklad är 3.6.1 WEF 2010a: Overall infrastructure landets infrastruktur? N=31 (max: 6,8, min: 2,4) 6,4 5


3.6.2 International Living 2010: QOL infrastructure N=31 (max: 96, min: 36) 92 5 3.6.3 WEF 2010a: Internet N=31 (max: 93,5, min: 36,6) 90,8 5Hur väl presterar 3.7.1 WEF 2010a: Global landets ekonomi? Competitiveness Ranking N=31 (max: 5,63, min: 3,99) 5,51 5 3.7.2 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Economy N=22 (max: 8,1, min: 2,7) 7,7 4Hur stark och uthållig 3.8.1 Legatum 2010: Good environment är företagssektorn i for business landet? N=28 (max: 87,8, min: 17,1) 78,4 5 3.8.2 Legatum 2010: Business start-up costs. N=28 (max: 18,8, min: 0) 0,6 5 3.8.3 Sustainable Governance Indicators (SGI) 2011: Enterprises N=22 (max: 7,2, min: 3,4) 5,9 3Övrigt: Prosperity 3.9.1 Legatum 2010: Legatum index N=28 (max: 3,375, min: -,066) 2,995 5 3.9.2 WEF 2010c: Lisbon review: overall N=28 (max: 5,83, min: 3,77) 5,83 5Övrigt: World’s Best 3.10.1 Newsweek 2010: World’s Best Countries Countries. N=28 (max: 89,4, min: 69,0) 88,9 5Övrigt: Skolans 3.11.1 PISA 2010: Läsning prestationer N=29 (max: 538, min: 424) 497 4 3.11.2 PISA 2010: matematik N=29 (max: 541, min: 427) 494 3 3.11.3 PISA 2010: naturvetenskap N=29 (max: 554, min: 428) 495 3

Somframgåravsammanställningarnaitabell3såkanSverigeräknastillettavderikareländerna,mendetfinnsenskillnadberoendepåhurGDPpercapitaberäknas–utifrånköpkraftspariteter(grupp4)ellerutifrånvalutaom-räkning(grupp5).

Klartär iallafallattdetfinnsflera ländersomärrikareänSverige.ÖvertidharinkomstskillnadernamättsomGini-indexökatfrån.208(1991)till.259(2008)(SCB2010),menflertaletindikatorersomfångaruppresursför-delningenisamhälletantyderattSverigeändåharenjämnareresursfördel-ningänandraländer;ettundantagutgörsavdenskattningavfattigdomsombaseraspåLuxembourgIncomeStudy(LIS).BarnadödlighetenärlågihelaEuropaochsocialautgifterärförhållandevishöga,ochalltdettagällerinteminstförSverige.EnligtSGIärdensocialainklusionenhög.

Indikatorer sommäter infrastruktur, ekonomins konkurrenskraft och före-tagssektornsställningpekarallamotattSverige idessaavseendennuhar

Svante Ersson


enstarkekonomisomgörattlandetkanplacerasinidenhögstagruppen.Detfinnsocksåandraförsökattmedettmersammanfattandeindexbedömaländersekonomiskasituationochkonkurrenskraft;detindexsomtagitsframavLegatum institute för 2010 placerar Sverige högt,men inte högst, ochförhållandetärlikartatnärdetgällerdenbedömningavLissabonprocessensomWorldEconomicForumpresenterar,samtdetförsöksomgjordes2010avdenamerikanskatidskriftenNewsweekattkoravärldensbästaländer.

Detfinnsdockområden somkanvaraviktiga för ekonomins framtidaut-vecklingdärSverigepresterarmindrebra,ochdetberörskolansområdedärSverigeidesåkalladePISA-mätningarnahamnarienmellangrupp;någotbättrevadgäller läsförmåga,mennågotsämreinommatematikochnatur-vetenskap.

Omviutgårfråndeskattningarsomgjorts iTabell3såhamnarSverige ideflesta fallen i denhögsta gruppen (5);Sverigebedöms idagha engodkonkurrenskraftochresursernaärrelativtjämntfördeladeisamhället.MenSverigehöridagintetillvärldensrikasteländervilketfortfarandevarfalletomkring1970,ochidagbeskrivsintehellerSverigesomettfallavEuros-clerosis. Sammantaget kan det därför vara rimligt att sätta en femma förSverige;fördeelvakategoriernablirdetexaktamedelvärdet4,61.

kultur

I vilken utsträckning främjar samhällets rådande etik, normer och värde-ringar ett effektivt nationellt integritetssystem?

Poäng: 75Bedömningenärattkulturellaorienteringarsomkännetecknardetsvenskasamhälletistorutsträckningskapargrundföretteffektivtnationelltintegri-tetssystem.Mengenomgångennedanvisarocksåpåattdetförvissaaspekterfinnsandraländersomkanrankashögre,tillexempelvadgällerintressetförfrågorrörandedenpersonligaintegriteten.

Detfinnsmångastereotypiskaföreställningaromvadsomutmärkerolikalän-derskulturer,ochdettagällerävenSverigemedföreställningarsomattsvenskargärnaundvikerkonflikter(Daun1996).Meniochmedattettantalforsknings-programgenomförts vars syfte har varit att kartläggakulturella orienteringarhosmedborgareimångaolikaländer(WVS,Eurobarometern(EB),ESS)finnsnumeravsystematiskkunskappådettaområdeochävenenskildaforskareharbidragittillettsystematisktkunskapsinsamlande(Hofstede2001).



Denbildsomdåframträderiförsökattkaraktäriseradensvenskakulturenärattdetunderdesenastedecenniernaskettenförflyttningfråntraditionellatillmeremancipatoriskavärderingar,ochattdettaärnågotsomutmärkerdetprotestantiskaEuropa,menisärskiltstorutsträckninggällerdetförSverige(Pettersson&Esmer2005).

tabell 4. den kulturella koMponenten

Styrande frågor indikatorer Skattn. grupp. (guiding questions)Hur starkt är det mellan- 4.1.1 European Commission 2005a: mänskliga förtroendet? Eurobarometer N=27 (max: ,750, min: ,098) 65 5 4.1.2 ESS 2011: N=25 (max: 6,92, min: 3,41) 6,19 5 4.1.3 WVS 2010: N=31 (max: 148, min: 21,2) 134,5 5Vilket förtroende finns 4.2.1 ESS 2011: Trust in legal system för det offentliga? N=25 (max: ,568, min: ,055) 0,290 4 4.2.2 ESS 2011: trust in police N=25 (max: ,741, min: ,133) 0,390 4Vilken ställning har den 4.3.1 European Commission 2005b: personliga integriteten Eurobarometer: Privacy bland medborgarna? N=30 (max: 81, min: 52) 76 4 4.3.2 European Commission 2005b: Eurobarometer: Freedom of speech N=30 (max: 84, min: 42) 68 3Övrigt: tolerans 4.4.1 Legatum 2010: tolerance for immigrants N=28 (max: 88,9, min: 45,3) 88,9 5 4.4.2 Legatum 2010: tolerance for ethnic minorities. N=28 (max: 90,2, min: 53,3) 89,8 5

Hur kan de kulturella orienteringar som kännetecknar Sverige som detsammanställts i tabell 4 sammanfattas? Interpersonellt förtroende, ellermellanmänskligtillit,hariolikaundersökningarvisatsigvarahögreblanddenordiskaländerna,ochdettagäller inteminstSverige,oavsettomdethandlaromEurobarometer,ESSellerWVS.Svenskadataövertidantyderocksåattdennahögatillitärstabilövertiden;1996varandelensomgavuttryckförhögtillit58procentföratt2009hagåttnednågottill54procent(HolmbergochWeibull2010).

Förtroendetfördetoffentligasomdetvisarsig iESS-data i frågaomför-troendet för det legala systemet och för polisen är även det relativt högt.

Svante Ersson


Sverige hamnar här i den näst högsta gruppen. Ett liknandemönster kanpåvisasnäreuropeiskamedborgareutfrågasomvilkenviktmanläggervidfrågorsompersonligintegritetochyttrandefrihet;ävenhärhamnarSverigeidennästhögstagruppenellerienmellangrupp.Tydligtärocksåattattity-dernaifrågaomsynenpåinvandrareochetniskaminoriteterärmerpositivaiSverigeänimångaandraländer.

Denmellanmänskliga tilliten är stark i Sverige och detsamma gäller denuttaladetoleransenförminoriteter.Detfinnsocksåettförtroendefördetof-fentligaochettintresseförfrågorrörandedenpersonligaintegriteten,menhärfinnsocksåandraländersomkangraderashögre.Sammantagetgördettaatt Sverigemed avseende på den kulturella komponenten förslagsvis kanplacerasinnågonstansmellanenfyraochenfemma;medelvärdetfördefyrakategoriernablir4,38.

reFerenser och appendix

Appendix I: Indikatorer som har använts i tabellerna 1–4

indikatorer: Politik anmärkningar 1.1.1 Freedom House 2010: Political rights; Sjugradig skala där 1= politiska rättigheter respekteras; 7 = politiska rättigheter respekteras ej; ju lägre värde, desto starkare är demokratin1.1.2 Freedom House 2010: Civil liberties; Sjugradig skala där 1= medborgerliga friheter respekteras; 7 = medborgerliga friheter respekteras ej; ju lägre värde, desto starkare är demokratin1.1.3 Economist Intelligence Unit 2010a: Ett sammansatt index som mäter förekomst av Democracy index demokrati; ju högre värde, desto starkare ställning har demokratin1.1.4 SGI 2011: Quality of democracy Ett sammansatt index över demokratins kvalitet som bygger på expertbedömningar; ju högre värde, desto bättre kvalité för demokratin i ett land1.2.1 Kucsko-Stadlmayer 2008: Årtalet för när en ombudsmannainstitution inrät- Ombudsmannainstitutionens ålder tades; antagandet är att ju äldre institutionen är, desto starkare ställning har den1.3.1 World Bank 2010: WGI-indicators Ett sammansatt index som mäter rättsstatens – Rule of law ställning; ju högre (positivt) värde, desto starkare ställning har rättsstaten1.3.2 World Justice Project 2010: Ett index där olika aspekter av en rätsstat Rule of Law Index rangordnas; här har ett medelvärde av dessa rangordningar beräknats; ju lägre värde, desto starkare ställning för rättsstaten1.3.3 SGI 2011: Rule of law Ett sammansatt index som mäter rättsstatens ställning och bygger på expertbedömningar; ju högre värde, desto starkare ställning har rättsstaten1.3.4 World Economic Forum (WEF) Expertbedömning rörande domstolars oberoende; 2010a: Judicial independence ju högre värde, desto starkare är domstolarnas oberoende



1.4.1 World Bank 2010: WGI-indicators: Ett sammansatt index som mäter offentlig Government effectiveness sektors effektivitet; ju högre (positivt) värde, desto effektivare är den offentliga sektorn1.4.2 SGI 2011: Steering capability Ett sammansatt index som mäter regeringars möjligheter att styra den offentliga förvaltningen och bygger på expertbedömningar; ju högre värde, desto större möjlighet att styra1.4.3 SGI 2011: Policy implementation Ett sammansatt index som mäter regeringars möjligheter att genomföra offentliga policys och bygger på expertbedömningar; ju högre värde, desto större möjlighet att genomföra offentliga policys1.5.1 European Social Survey (ESS) Andel som säger sig vara tillfredsställda med 2011: Satisfaction with democracy demokratin i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala)1.5.2 ESS 2011: Trust in parliament Andel som säger sig ha förtroende för parla- mentet i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala)1.5.3 ESS 2011: Trust in political parties Andel som säger sig ha förtroende för partier i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala)1.5.4 ESS 2011: Trust in politicians Andel som säger sig ha förtroende för politiker i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala)1.5.5 WEF 2010a: Trust in politicians Expertbedömning rörande förtroende för politiker; ju högre värde, desto högre förtroende för politikerna1.6.1 European Commission offentlig Offentlig sektors intäkter som andel av BNP; ju sektors storlek; intäkter högre andel, desto större offentlig sektor1.6.2 European Commission (2010); Offentlig sektors utgifter som andel av BNP; ju Eurostat (2010): offentlig sektors högre andel, desto större offentlig sektor storlek; utgifter1.6.3 Ifo 2010: Subnational level Andel intäker för subnationell nivå i förhållande till den offentliga sektorns intäker; ju högre värde, desto starkare ställning för den subnationella nivån1.7.1 ERD: Cabinet durability Ett mått som mäter regeringars varaktighet i dagar i förhållande till maximalt antal dagar en regering beräknas kunna sitta; ju högre värde, desto högre varaktighet för regeringen1.8.1 Henisz 2010: Political constraints data Ett sammansatt index som mäter förekomst av vetopunkter i ett politiskt system; ju högre värde, desto fler vetopunkter finns1.9.1 Economist Intelligence Unit 2009: Ett sammansatt index som mäter förekomst av Political instability index politisk (in)stabilitet; ju lägre värde, desto stabilare är det politiska systemet

Svante Ersson


indikatorer: Samhälle 2.1.1 Waciarg 2003: Religious Ett index som mäter den religiösa fragmente- fragmentation index ringen i ett samhälle; ju högre värde, desto mer fragmenterat är samhället2.1.2 PEW (2010) Proportion muslims Skattad andel muslimer i ett land; skattningen gjord av PEW; ju högre värde, desto högre andel muslimer i landet2.1.3 Waciarg 2003: Ethnic Ett index som mäter den etniska fragmenteringen fragmentation index i ett samhälle; ju högre värde, desto mer fragmenterat är samhället2.1.4 Waciarg 2003: Ett index som mäter den språkliga fragmente- Language fragmentation index ringen i ett samhälle; ju högre värde, desto mer fragmenterat är samhället2.1.5 Waciarg 2011: Ett index som mäter den etnolingvistiska Ethnolinguistic fragmentation index fragmenteringen i ett samhälle; ju högre värde, desto mer fragmenterat är samhället2.1.6 UN 2010:Immigrant stock Mäter andelen invandrare av hela befolkningen; ju högre värde, desto större andel invandrare i landet2.1.7 UNHCR 2010: Refugees Mäter andelen flyktingar av hela befolkningen; ju högre värde, desto större andel flyktingar i landet2.1.8 UNHCR 2010: Asylum Mäter andelen asylsökande av hela befolkningen; ju högre värde, desto större andel asylsökande i landet2.2.1 Gibney et al. 2011: En femgradig skala över förekomsten av politiskt Political terrorism scale våld och terror baserad på rapportering från US States Department och Amnesty International; ju högre värde, desto mer av politisk terrorism2.2.2 Vision of Humanity 2010: Ett sammansatt index som mäter förekomst av Global Peace Index fred i ett land; ju lägre värde, desto mer präglas landet av fred2.2.3 The Fund for Peace 2010: Ett sammansatt index som mäter frånvaro av en Failed States Index stabil regim i ett land; ju lägre värde, desto mer präglas regimen av stabilitet2.3.1 Ciri 2010: Physical integrity Ett sammansatt index som mäter respekt för människors fysiska rättigheter i ett land (0–8); ju högre värde, desto mer präglas landet av respekt för människors fysiska rättigheter2.3.2 Ciri 2010: Empowerment index Ett sammansatt index som mäter respekt för grundläggande rättigheter i ett land (0–14); ju högre värde, desto mer präglas landet av respekt för grundläggande rättigheter2.3.3 Migration Policy Group 2011: MIPEX Ett sammansatt index som mäter hur minoriteter behandlas i ett land; ju högre värde, desto bättre behandlas minoriteterna2.3.4 SIG 2011: Integration Ett sammansatt index som mäter hur integrationen av olika minoritetsgrupper i ett land utvecklas och bygger på OECD-data; ju högre värde, desto bättre har integrationen utvecklats



2.4.1 ERD 2011: Volatility Ett mått som mäter bruttoförändringar i partiers väljarstöd mellan två val; här har beräknats ett medelvärde för de tre senast genomförda valen, och ju lägre värde, desto stabilare (mindre rörligt) är landets partisystem2.5.1 OECD 2010; Visser 2009: Ett mått som mäter andelen fackligt anslutna Trade union density som andel av löntagarna i ett land; ju högre värde, desto högre organiseringsgrad2.6.1 ESS 2011: work in other Andel som säger sig vara verksamma i andra organizations organisationer (än fackliga organisationer); antagandet är att ju högre andel, desto större förankring i det civila samhället2.6.2 CCSS 2005: Civil society workforce Äldre skattningar av hur stor andel av löntagarna som är verksamma inom det civila samhället; antagandet är att ju högre andel, desto större förankring i det civila samhället2.6.3 CCSS 2005: Volunteering Äldre skattningar av hur stor andel av den vuxna befolkningen som ägnar sig åt någon form av välgörenhet; antagandet är att ju högre andel, desto större förankring i det civila samhället2.6.4 SGI 2011: Parties and Ett sammansatt index baserat på expertbedöm- interest associations ningar som säger något om vilka policies som partier och intresseorganisationer star för i ett land; ju högre värde, desto bättre förankringar har dessa organisationer2.7.1 Kitschelt 2009: preliminära data: Expertbedömningar av hur vanligt förekommande clientelism index klientelistiska relationer mellan partier och väljare är i ett land; antagandet är att ju högre värde, desto mer av klientelism2.7.2 Kitschelt 2009: preliminära data: Expertbedömningar av hur vanligt förekommande monitoring voters försök att styra väljarna är; antagandet är att ju högre värde, desto mer av klientelism2.8.1 Exklusiv politisk elit Veterligt finns inga systematiskt jämförande data för ett större antal länder tillgängliga2.9.1 UNDP 2010: Gender Ett sammansatt index som mäter kvinnors Empowerment Measure ställning inom politik, ekonomi och ekonomisk resurser i ett land; ju högre värde, desto starkare ställning har kvinnor2.9.2 WEF 2010b: Gender gap Ett index som mäter skillnader mellan mäns och kvinnors ställning inom olika områden i ett sam- hälle; ju högre värde, desto mindre skillnader mellan män och kvinnor2.9.3 Economist Intelligence Unit 2010b: Ett index som mäter kvinnors ekonomiska Weo möjligheter i ett samhälle; ju högre värde, desto starkare ekonomisk ställning har kvinnorna2.10.1 Social mobilitet Veterligt finns inga systematiskt jämförande data för ett större antal länder tillgängliga

Svante Ersson


indikatorer: Ekonomi 3.1.1 World Bank 2011: GDP per capita GDP per capita (constant 2000 US$); ju högre värde, desto rikare är landet3.1.2 World Bank 2011: GDP per capita, PPP (constant 2005 international GDP per capita ppp $); ju högre värde, desto rikare är landet3.2.1 UNDP 2010: Human development Ett sammansatt index som mäter mänsklig index utveckling utifrån gdp/capita, utbildningsnivå och hälsotillstånd; ju högre värde, desto högre nivå för den mänskliga utvecklingen3.2.2 LIS 2010: Gini-index Gini-index mäter inkomstfördelningen i ett sam- hälle; ju högre värde, desto ojämnare är inkomstfördelningen3.3.1 UNDP 2009: HPI-2 Ett av UNDP utarbetat index anpassat efter världens rika länder; ju högre värde, desto större andel av befolkningen som lever i fattigdom3.3.2 LIS 2010: poverty Ett av LIS utarbetat index anpassat efter världens rika länder; ju högre värde, desto större andel av befolkningen som lever i fattigdom3.4.1 UNICEF 2010: Under 5 child mortality; Ett index som mäter barnadödligheten bland gruppen barn under fem år; ju högre värde, desto högre barnadödlighet3.5.1 ILO 2010: social security spending Offentliga utgifter för social trygghet som andel av BNP; ju högre andel, desto mer som satsas på social trygghet3.5.2 SGI 2011: Social inclusion Ett sammansatt index som mäter hur väl sam- hället inkluderar olika grupper i samhället och det bygger i stor utsträckning på OECD-data; ju högre värde, desto mer av social inkludering3.6.1 WEF 2010a: Overall infrastructure En sammanvägd bedömning av kvaliteten för infrastrukturen i landet med avseende på kommunikationer och energiförsörjning; ju högre värde, desto bättre kvalitet på landets infrastruktur3.6.2 International Living 2010: infrastructure Ett sammansatt index som bedömer kvaliteten på ett lands infrastruktur med avseende på olika slag av kommunikationer; ju högre värde, desto bättre kvalitet på landets infrastruktur3.6.3 WEF 2010a: Internet Skattningar av andelen av den vuxna befolkningen som har tillgång till Internet, baserat på data från International Telecommunication Union; ju högre värde, desto större andel Internetanvändare3.7.1 WEF 2010a: Global Ett sammansatt index som fångar upp en Competitiveness Ranking ekonomis konkurrenskraft; ju högre värde, desto starkare konkurrenskraft för landets ekonomi3.7.2 SGI 2011: Economy Ett sammansatt index som mäter hur väl landets ekonomi kan konkurrera internationellt; ju högre värde, desto bättre konkurrenskraft3.8.1 Legatum 2010: Good Bedömningar om företagsklimatet i ett land environment for business gjorda utifrån frågor ställda genom Gallup World Poll; ju högre värde, desto bättre bedöms förutsättningarna för företagen i landet vara3.8.2 Legatum 2010: Business Kostnader för att starta upp företag utifrån start-up costs beräkningar av Världsbanken; ju lägre värde, desto gynnsammare för möjligheter att etablera företag



3.8.3 SGI 2011: Enterprises Ett sammansatt index som mäter hur väl före- tagssektorn fungerar; ju högre värde, desto bättre fungerar företagssektorn3.9.1 Legatum 2010: Legatum index Ett sammansatt index som mäter förutsättningar för att ett land ska (för)bli rikt; ju högre värde, desto bättre förutsättningar att (för)bli ett rikt land 3.9.2 WEF 2010c: Lisbon review: overall Ett av WEF framtaget index som mäter hur väl ett lands presterar utifrån de krav som formu- lerats av EU inom ramen för den s.k. Lissabon- processen; ju högre värde, desto längre har landet kommit i den s.k. Lissabonprocessen3.10.1 Newsweek 2010: World’s Ett sammansatt index som beaktar utbildning, Best Countries hälsa, livskvalitet, ekonomisk dynamik och politisk omgivning; ju högre värde, desto bättre förhållanden i landet3.11.1 Pisa 2010: Läsning Bedömning av elevers läsförmåga; ju högre värde, desto bättre läsförmåga3.11.2 Pisa 2010: matematik Bedömning av elevers kunskaper i matematik; ju högre värde, desto bättre kunskaper i matematik3.11.3 Pisa 2010: naturvetenskap Bedömning av elevers kunskaper i naturvetenskap; ju högre värde, desto bättre kunskaper i naturvetenskap

indikatorer: kultur 4.1.1 European Commission 2005a; Andel som instämmer i påståendet att ”most Eurobarometer: interpersonal trust people can be trusted”; ju högre andel, desto starkare mellanmänskligt förtroende4.1.2 ESS 2011: interpersonal trust Andel som säger sig ha förtroende för andra människor i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala); ju högre andel, desto starkare mellan- mänskligt förtroende4.1.3 WVS 2010: interpersonal trust Ett index som konstruerats utifrån hur man ställer sig till påståendet att ”most people can be trusted”: 100 + andel som har förtroende – andel som inte har förtroende; ju högre värde, desto starkare mellanmänskligt förtroende4.2.1 ESS 2011: Trust in legal system Andel som säger sig ha förtroende för det rättsliga systemet i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala); ju högre andel, desto större förtroende4.2.2 ESS 2011: trust in police Andel som säger sig ha förtroende för polisen i det egna landet och kryssat för något av alternativen 8–10 (på en tiogradig skala)4.3.1 European Commission 2005b; Andel svarande som bland ett antal frågor lyft Eurobarometer: Privacy fram den personliga integriteten som en viktig fråga; ju högre andel, desto större vikt läggs vid den personliga integriteten4.3.2 European Commission 2005b; Andel svarande som bland ett antal frågor lyft Eurobarometer: Freedom of speech fram yttrandefrihet och liknande som en viktig fråga; ju högre andel, desto större vikt läggs vid yttrandefriheten

Svante Ersson


Svante Ersson

4.4.1 Legatum 2010: tolerance for Andel svarande som uppger att de är toleranta i immigrants förhållande till immigranter enligt World Gallup Poll; ju högre värde, desto mer av tolerans4.4.2 Legatum 2010: tolerance for Andel svarande som uppger att de är toleranta i ethnic minorities förhållande till etnisk minoriteter enligt World Gallup Poll; ju högre värde, desto mer av tolerans

Appendix II: Datakällor och nätadresser:CCSS (2005) Comparative data tables. http://ccss.jhu.edu/index.php?section=content&view=16&%20sub=91&tri=92

Ciri (2010) Human rights data project. http://ciri.binghamton.edu/index.asp

Economist Intelligence Unit (2009): Political instability index. http://viewswire.eiu.com/site_info.asp?info_name=social_unrest_table&page=noads&rf=0

Economist Intelligence Unit (2010a): Democracy index. http://graphics.eiu.com/PDF/Demo-cracy_Index_2010_web.pdf

Economist Intelligence Unit (2010b): Women’s Economic Opportunity. http://graphics.eiu.com/upload/WEO_report_June_2010.pdf

ERD (2011) European representative democracy; egna data som sammanställts. http://www.erdda.se/erd/index.php

European Commission (2005a) Special Eurobarometer 223: Social Capital. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_en.htm

European Commission (2005b) Special Eurobarometer 226: Social values, Science and Technology. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_en.htm

European Commission (2010) Statistical Annex of European Economy. http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/2010/index_en.htm

European Social Survey (ESS) (2011): ESS data. http://ess.nsd.uib.no/

Eurostat (2010) Eurostat database. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eu-rostat/home/

Freedom House (2010): Freedom in the World Comparative and Historical Data. http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=439

Fund for peace: Failed State Index (2010). http://www.fundforpeace.org/web/index.php?option=com_content&task=view&id=452&Itemid=900

Gibney, M., Cornett, L., & Wood, R., (2011) Political Terror Scale 1976-2008. Date Retrieved, from the Political Terror Scale Web site. http://www.politicalterrorscale.org/

Henisz, Witold (2010): The political constraint index (POLCON) dataset (2010). http://www-management.wharton.upenn.edu/henisz/

Ifo (2010) Ifo’s Database for Institutional Comparisons in Europe (DICE). http://www.cesifo-group.de/portal/page/portal/ifoHome/a-winfo/d3iiv

ILO (2010) World Social Security Report 2010-2011. http://www.ilo.org/gimi/gess/ShowTheme.do?tid=1985

International living (2010) 2010 Quality of Life Index. http://www1.internationalliving.com/qofl2010/

Kitschelt, Herbert et al. (2009) Measuring democratic accountability: An initial report on an emerging data set, Revista de ciencia política, 29: 741-773. http://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0718-090X2009000300004&script=sci_arttext



Kucsko-Stadlmayer, Gabriele (Ed.) (2008) European Ombudsman-Institutions: A comparative legal analysis regarding the multifaceted realisation of an idea, Wien: Springer-Verlag. http://www.springer.com/law/international/book/978-3-211-72880-2

Legatum Institute (2010): The 2010 Legatum prosperity index. http://www.prosperity.com/

Luxembourg Income Study (LIS) (2010) The LIS Inequality and Poverty Key Figures. http://www.lisproject.org/key-figures/key-figures.htm

Migration Policy Group (2011): MIPEX – Migrant integration policy index. http://www.mipex.eu/

Newsweek (2010) The world’s best countries. http://www.newsweek.com/2010/08/15/interac-tive-infographic-of-the-worlds-best-countries.html

OECD (2010) Data on trade union density. http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=UN_DEN

PEW (2009) Forum on Religion & Public Life: Mapping the Global Muslim Population: A Report on the Size and Distribution of the World’s Muslim Population. http://pewresearch.org/pubs/1370/mapping-size-distribution-worlds-muslim-population

PISA (2010) PISA 2009 results. http://www.oecd.org/edu/pisa/2009

Sustainable Governance Indicators (SGI) (2011). http://www.sgi-network.org/index.php

UN (2010) International Migrant Stock. http://esa.un.org/migration/

UNDP (2009) Human Development Report 2009; I-2: Human and income poverty: OECD countries. http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr2009/

UNDP (2010): Human development. http://hdr.undp.org/en/statistics/data/

UNHCR (2010) UNHCR Statistical Yearbook 2009. http://www.unhcr.org/4ce532ff9.html

UNICEF (2010) Levels & trends in child mortality. http://www.unicef.org/media/media_56045.html

Vision of Humanity (2010): Global Peace Index. http://www.visionofhumanity.org/wp-content/uploads/PDF/2010/2010%20GPI%20Results%20Report.pdf

Visser, Jelle (2009) ICTWSS: Database. http://www.uva-aias.net/208

Wacziarg, Romain (2003): Fractionalization. http://www.anderson.ucla.edu/faculty_pages/romain.wacziarg/papersum.html

Wacziarg, Romain (2011): The political economy of linguistic cleavages. http://www.anderson.ucla.edu/faculty_pages/romain.wacziarg/papersum.html

World Bank (2010) Worldwide Governance Indicators (WGI). http://info.worldbank.org/gover-nance/wgi/index.asp

World Bank (2011) World Bank Data: World Development Indicators (WDI). http://databank.worldbank.org/ddp/home.do

World Economic Forum (2010a): The Global Competitiveness Report 2010-2011. http://www.weforum.org/issues/global-competitiveness

World Economic Forum (2010b) Global Gender Gap Report 2010. http://www.weforum.org/issues/global-gender-gap

World Economic Forum (2010c) Lisbon Review 2010. http://www.weforum.org/issues/lisbon-review

World Justice Project (2010) Rule of Law Index. http://www.worldjusticeproject.org/rule-of-law-index/

World Values Survey (WVS) (2010) Interpersonal trust. http://www.jdsurvey.net/jds/jdsurveyMaps.jsp?Idioma=I&SeccionTexto=0404&NOID=104

Svante Ersson


Appendix III: Övrig litteraturAnton, Thomas J. (1980) Administred politics: Elite political culture in Sweden, Boston: Martinus Nijhoff Publishing.

Blanden, Jo et al. (2005) Intergenerational mobility in Europe and North America: A report supported by the Sutton Trust, London: LSE Centre for Economic Performance; http://www.suttontrust.com/research/intergenerational-mobility-in-europe-and-north-america/

Bogardi, Peter et al. (2001) Swedosclerosis or Pseudosclerosis? Issues in political economy, volume 10; http://org.elon.edu/ipe/sweden.pdf

Daun, Åke (1996) Swedish mentality, University Park, Pa.: Pennsylvania State University Press.

Dowrick, Steve (1996) Swedish Economic Performance and Swedish Economic Debate: A View from Outside, The Economic Journal, 106:1772-1779.

Farrell, Diana et al. (2006) Sweden’s economic performance: recent development, current prio-rities, Stockholm: McKinsey & Company.

Henrekson, Magnus (1996) Sweden’s Relative Economic Performance: Lagging Behind or Staying on Top?, The Economic Journal, 106: 1747-1759.

Hofstede, Geert (2001) Culture’s consequences: comparing values, behaviors, institutions, and organizations across nations, Thousand Oaks, Calif.: Sage

Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red) (2010) SVENSKA TRENDER 1986–2009, Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet.

Isaacs, Julia B. et al (2008) Getting ahead or losing ground: Economic mobility in America, Washington DC: Brookings (Economic mobility project); http://www.brookings.edu/~/media/Files/rc/reports/2008/02_economic_mobility_sawhill/02_economic_mobility_sawhill.ashx

Jochem, Sven (1010) Sweden Country Report, In: Bertelsmann Stiftung (ed) Managing the Crisis: A comparative assessment of economic governance in 14 economies, Gütersloh: Bertelsmann Stiftung.

Kenworthy, Lane (2003) Quantitative indicators of corporatism, International Journal of Socio-logy, 33, 3: 10-44.

Kjellberg, Anders (2010) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivar-förbund och fackförbund, Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet (Research Reports in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility; Research Reports 2010:1)

Korpi, Walter (1996) Eurosclerosis and the Sclerosis of Objectivity: On the Role of Values Among Economic Policy Experts, The Economic Journal, 106: 1727-1746.

Lewin, Leif (1994) The rise and decline of corporatism: The case of Sweden, European Journal of Political Research, 26: 59-79.

Lindbeck, Assar (1968) Theories and problems in Swedish economic policy in the post-war period, American Economic Review, 58, 3/2: 1-87.

Lindbeck, Assar (1997) The Swedish Experiment, Journal of Economic Literature, 35: 1273-1319.

Lipset, Seymour Martin & Stein Rokkan (1967) Cleavage structures, party systems, and voter alignments: An introduction, in: Lipset, Seymour Martin & Stein Rokkan (ed) Party systems and voter alignments: Cross-national perspectives, New York, NY: The Free Press, 1-64.

OECD (2011) Economic Policy Reforms going for growth, Chapter 5. A Family Affair: Interge-



nerational Social Mobility across OECD Countries, Paris: OECD; http://www.oecd.org/document/51/0,3343,en_2649_34325_44566259_1_1_1_1,00.html

OECD (2010) OECD Economic Surveys: Sweden, Paris: OECD.

Olson, Mancur (1990) How bright are the northern lights? Some questions about Sweden, Lund: Lund University Press.

Petersson, Olof (1988) The Study of Power and Democracy in Sweden, Scandinavian Political Studies, 11: 145-158.

Pettersson, Thorleif och Yilmaz Esmer (2005) Vilka är annorlunda?Om invandrares möte med svensk kultur, Norrköping: Integrationsverket (INTEGRATIONSVERKETS RAPPORTSERIE 2005:03)

Rosenberg, Göran (1995) “Sweden and its immigrants: policies versus opinions”, Daedalus, 124(3): 209-219.

Rustow, Dankwart A. (1955) The politics of compromise: A study of parties and cabinet go-vernment in Sweden, Princeton, NJ: Princeton University Press.

SCB (2010) Inkomstfördelningsundersökningen 2008, Stockholm: SCB (Statistiska meddelan-den; HE 21 SM 1001).

Siaroff, Alan (1999) Corporatism in 24 industrial democracies: Meaning and measurement, European Journal of Political Research, 36: 175-205.

Ståhl, Ingemar och Kurt Wickman (1993), Suedosclerosis: en särskilt elakartad form av euros-clerosis, Stockholm: Timbro.

Svante Ersson


korruption i sverige


3. Korruption i Sverige

3. korruption i sverige Staffan Andersson

IdettakapitelgesenbredöversiktövervadsomärkäntomkorruptioniSverige.Någraavdefrågorsomstår iförgrundenförkapitlethandlaromhurmycketkorruptiondetfinns iSverige, hur sannolikheten förkorruption skiljer sig åtmellanolika sektorer i samhälletochmellanolikapolitiskanivåer. I kapitletstuderasävenvilkaformeravkorruptionsomharavslöjats,orsakertillkorrup-tionochivilkenutsträckningkorruptiontolererasiSverige.Dessutomavslutaskapitletmedendiskussionomhurriskernaförkorruptionpåverkatsavreformerioffentligsektorochvilkautmaningarsomföreligger.

Låtossredanfrånbörjandefinieravadvimenarnärvitalaromkorruption.Idennastudieanvändsenbreddefinitionavkorruptionsommissbrukavmaktförotillbörligvinning(Johnston,2005a:12;Heywood&Krastev2006;An-derssonandBergman2009).Samtidigtsomvigördettaärvimedvetnaomattiettsvenskträttsligtperspektivhandlarkorruptionommutor,ochattvissafallavkorruptionsomomfattasavensådanbredsamhällsvetenskapligdefi-nition i ett rättsligt perspektiv skulle avse förskingring, tjänstefel, trolöshetmothuvudmanetc.Fördenhärstudienssyfte,nämligenattdiskuterasvensknationellintegritetuttrycktibåderegelverkochhurdettafungeraripraktiken,ärdetemellertidlämpligtmedensådanbredinkluderandedefinition.

korruptionens oMFattning i sverige

Tillattbörjamedkandetkonstaterasattdetärutomordentligt svårtattupp-skattadenverkligakorruptionsnivåniländer(t.ex.Andvig2005;Søreide2006).Många bedömningar av korruption grundas på respondenters uppfattning om korruption(iettland,inomensektoriettlandetc.)ochärdärförintesammasaksom data över faktiska korruptionsnivåer.

I sådana studier, som grundas på uppfattningar om korruption, anses Sverige vanligentillhöradelyckligastlottadeländernanärdetgällerkorruption,och


placerarsigsåledesblanddeminstkorruptaländerna.Idetmåttsomkanskeärmest känt,men också starkt kritiserat (t.ex.Andvig 2005;Andersson&Heywood2009),Transparency InternationalsCorruptionPerceptions Index,harSverigeunder2000-taletaldrighaftunder9poäng(maxär10)ochmellan2008och2011lågdetmellan9,2–9,3poäng.EftersomCPIharstortinflytandepå debatten om korruption och ofta ersätter faktiska korruptionsnivåer, harintrycket avSverige somett avdeminstkorrumperade länderna förstärkts.Andraliknandemåttsomförsökermätasynenpåländeritermeravgradenavkorruption, tillexempelWorldwideGovernanceIndicators (kontrollavkor-ruption),gerenlikartadbildavSverige.

WorldValueSurveyinnehöllidentredjeomgångenavundersökningen(1996)en fråga om omfattningen av politisk korruption. Svarspersonerna ombadsangeivilkenomfattningoffentligaämbetsinnehavare(publicofficials)ägnarsigåtdetta(påenfyrgradigskala). ISverigetrodde12,9procentattnästaningaoffentligaämbetsinnehavareägnadesigåtdetta(församtligaländer:3,6procent)medan5,5procenttroddeattnästanallaoffentligaämbetsinnehavarevar inblandade i korruption (för samtliga länder: 27,6 procent).Detta visartvåintressantasaker,nämligenattflertaletsvarspersonertycksuppfattakor-ruptionsomganskasällsynt,menocksåattbaraettfåtalbedömerattdetinteallsförekommerellernästaninteförekommer.Jämförtmedandrauppfattadesvenskarespondentersituationensomtämligenfördelaktig,menimindreut-sträckningänigrannländernaNorgeochFinland(WorldValueSurveys2011).

Detäremellertidvälkäntfrånforskningenattuppfattningenomkorruptionintealltidstämmeröverensmederfarenheten(omänoftabortsettifrån).Detmedföratt när svarspersoner tillfrågas enbart omderas egna erfarenheter av korrup-tionkandetgeenannanbildänomdeombedsuppskattakorruption,oavsettomdegrundarsittomdömepåegnaerfarenheterellerinte(Milleretal.2001;Andvig2005;WeberAbramo2007).NärdetgällerSverigeverkaremellertidtillgängligaerfarenhetsbaseradedatapeka isammariktningsomdenuppfatt-ningsbaserademätningar:Sverigebedömstillhöraländernamedlågkorruption.IGlobalCorruptionBarometersvarade1procentavsvarspersonernaiSverige2006–2007 ja på frågan om de hade betalat enmuta vid kontaktenmed of-fentligainstitutioner,ellerombettsbetalaenmuta(TransparencyInternational2006,2007).NyareuppgifterfrånSOM-undersökningen2009visarpåliknandenivåer.Svarspersonerangavattunderdesenaste12månaderna(2009)hade1,2procentblivitombeddaattbetalamutorvidkontaktermedoffentliga tjänste-män,elleroffentligamyndigheter(Oscarsson2010).Likasåangav1,3procentattdevidkontaktermednäringslivetblivitombeddaattbetalaenmuta.

Staffan Andersson 3. Korruption i Sverige


Hittillsharvidiskuteratdataisyfteattpåettövergripandeplanförsökafast-ställaomkorruptionärutbrettellerinte.Korruptionärettfenomensomärsvårtattfånga.Bildensomgesavdessabefintligajämförandeindikatorerpekaremel-lertidpåattSverigetillhörenkategoriländerdärdetärrimligtattantaattkor-ruptionsnivånärganskalåg.Samtidigtskadetbetonasattvihittillsharanväntganskagrovamätmetoder,detvillsägaiprincipharfrågornagälltmutorochiväldigtallmännaordalag,ochdetfinnsbesvärligametodproblemnärdetgällerattförsökauppskattafaktiskakorruptionsnivåer.Medtankepåattkorruptionärettmångfacetteratbegreppsnarareänettendimensionelltkrävsdessutomflerfrågorochdataförattfåenmerfullständigbildavsituationen.

Korruption uppträder också i olika former och handlar omolika beteendensomfavorisering,utpressning,nepotismetcetera.Vidarekanocksåolikafallav intressekonflikter leda tillkorruptutfallomde intehanteraspå rätt sätt.Dettaärenfrågasomdiskuterasiettsvensktsammanhang,inteminstomin-tressekonflikterpåverkarbeslutenioffentligförvaltning.Mankanocksånote-raattdetsomiSverigeoftakallasvänskapskorruption,detvillsägamissbrukavkontakterochrelationerförattåsidosättaopartisktbeslutsfattande,ärengråzonnärdetgällerkorruptionsomärmycketsvårattfångaochsomocksåmissas.Härbörpåpekasattienutveckladekonomisomdensvenska,blirfor-mernaförattköpainflytandeocksåmerutveckladeochdärförmindresynliga(Johnston2005b).Dessutomkankorruptionskiljasigåtmellanolikasektorer.

är vissa sektorer och institutioner i sverige Mer utsatta För korruption än andra?

Detärvälkäntattkorruptionkanskiljasigmycketåtinomettland,mellanolikasektorer,mellanförvaltningsnivåerochsåvidare(t.ex.Alam1995).HurförhållerdetsigiSverige?Detfinnsolikaundersökningarsomgerin-dikativasvarpådennafråga.IGlobalCorruptionBarometer2006ombadssvarspersoner att bedöma i vilken utsträckning de trodde att korruptionpåverkadeolikaområdenisamhället.SvarspersoneriSverigeuppfattadepolitikenochnäringslivetpå ett likartat sätt ochnära skalansmittpunkt,vilketärintressant(Tabell1),detvillsägaattfåmänniskortrorattpolitikeller näringsliv inte alls påverkas avkorruption. I jämförelsemedandraländerfickdessutompolitikenbättrebetygiSverige,medannäringslivochprivatlivetuppfattadespåungefärsammasättsomgenomsnittetförEU.



tabell 1. korruptionens inverkan på olika saMhällssFärer, 2006 (Medelvärden)

källa: Transparency International 2006: 23. Fråga: Question: Some people believe that cor-ruption affects different spheres of life in this country. In your view does corruption affect: (1: Not at all, 2: To a small extent, 3: To a moderate extent, 4: To a large extent).

DatafrånRiks-SOM-undersökningen2010visarlikaledesattnärtillfällegesatt göramer nyanserade uttalanden omkorruption så är det ganska få somuppleverattolikasamhällsområdenärfriafrånkorruptionochdeläggersigsnararekringmittpunktenpåskalan.Påfråganomivilkenutsträckningyr-kesgrupperärinblandadeinågontypavkorruptionpåensjugradigskala(1,Intealls,7,Imycketstorutsträckning)varmedelvärdenaförpolitiker(3,9), offentligatjänstemän(4,2)ochföretagare(4,4)(BauhrochOscarsson2011:86).

Om vi studerar detta imer detalj, så frågadeTransparency Internationalskorruptionsbarometerocksåomhurolikaorganisationer/sektorerochinsti-tutioneruppfattas(Tabell2).SvenskarvärderardeolikainstitutionernapåliknandesättsomsinagrannariDanmarkochFinland.Politiskapartierochmedier får högapoäng liksomnäringslivet. Intressant är att politiska par-tierochriksdagenuppfattaspåettmycketmerpositivtsättiSverige(ochi DanmarkochFinland)ängenomsnittetförEU.

Politiken näringslivet Ditt privatliv och familjeliv

Sverige 2,7 2,7 1,6

EU/Västeuropa 3,3 2,8 1,7

Staffan Andersson


tabell 2. oMFattningen av uppFattad korruption i olika sektorer, 2007 (Medelvärden)

källa: Transparency International 2007: 22 Fråga: To what extent do you perceive the follo-wing sectors in this country to be affected by corruption? (1: not at all corrupt.. 5: extremely corrupt).

Ienannanundersökning(2009)iSverigeharocksåfråganställtshurvanligkorruptionäriolikainstitutioner.Resultatetvarierar,detvillsägasvarsperso-nernasuppfattningomdessainstitutionervarierar(tabell3).


Sektorer

Po

litiska partier

Parlam

ent

näring

slivet/Privat sekto

r

Med

ier

Civ. sam

hällets org

anisationer

relig

iösa o

rganisatio

ner

Utb

ildning

ssystemet

rättsväsend

e/ Do

msto

lar

Hälso

- och sjukvård

Po

lis

reg

istrering/ t

illståndsg

ivning

Skattem

yndig

heter

Sverige 3,2 2,5 3,1 3,2 2,3 3,1 2,1 2,4 2,4 2,5 2,2 1,9

Danmark 3,1 2,5 3,2 3,1 2,6 3,3 2,3 2,0 2,5 2,2 1,9 2,2

Finland 3,3 2,5 2,9 3,0 2,5 2,6 2,0 2,1 2,1 1,8 1,7 2,1

EU 3,7 3,2 3,4 3,2 2,7 2,6 2,3 2,9 2,7 2,7 2,5 2,8


tabell 3. svenskars uppFattning oM hur vanlig korruption är, 2009 (procent och balansMått)

*Balans motsvaras av Mycket vanligt och Ganska vanligt - Ganska ovanligt och Mycket ovanligt.

källa: Survey 2009. Fråga: Allmänt sett hur vanligt tror du det är med korruption som mutor, vänskapskorruption, svågerpolitik och liknande i följande typer av institutioner och organisationer?

Omvijämfördessaorganisationergenomattanvändabalansmåttetärskillna-denmellannäringslivet (65,9)ochpolisen (15,5)markant.Blanddenoffent-ligasektornsenheterfårkommunernasämstresultat.Detärintemöjligtattpågrundvalavdessadatasägavarfördetärsåmenentroligorsakärattganskamångaavdeavslöjadekorruptionsskandalernahargälltkommuner.

Diskussionomvilkasektorersomärmerutsattaförkorruptionharhuvudsak-ligenhittillsutgåttifråndatabaseradepåuppfattningarochimycketmindregradpådatabaseradepåenbartegenerfarenhethosrespondenten,snarareänpåanalyseravfaktiskafallavkorruption.Ettannatsättattskaffakunskapomhurkorruptionvarierarärattanvändarättsligadataochdenkorruptionsomfaktisktharavslöjatsochocksåvaritföremålförrättsutredning.

Brottsförebygganderådet(Brå)(2007:7)rapporteraderättsfallavseendekor-ruption på basis av ärenden som behandlats av riksenhetenmot korruptionvidÅklagarmyndigheten2003–20051.Blanddessaärendenåterfannsdetheltövervägandeantaletpersonersomtagitemotmutor(80%)ioffentligsektormedanpersoneriprivatsektorsvaradefördetheltövervägandeantaletper-soner(95%)somgettmutor.Menvilkabranscherelleraktiviteterhandlade

Staffan Andersson

Företag Fackför-eningar

kommu-ner

Lands-ting

Migra-tions-verket

Polisen

Mycket vanligt

27 18,5 18,9 16,5 14,1 13,3

Ganska vanligt

44,3 33,7 39,2 34,4 27,1 25,4

Varken vanligt eller ovanligt

19 29,7 26,7 31,3 36,0 32,5

Ganska ovanligt

4,5 10,5 8,0 10,4 13,4 17,2

Mycket ovanligt

0,9 2,3 1,9 2,0 3,8 6,0

Inget svar 4,4 5,3 5,3 5,4 5,7 5,6

Balans* 65,9 39,4 48,2 38,5 24 15,5


dessaärendenom?Deflestarördeolikamyndigheter(16%),hälso-ochsjuk-vård(12%),bygg-ochanläggningsverksamhet(12%),konsulttjänster,före-tagstjänsterochutbildning(8%), fastighetsförvaltning(7%), transportochtrafiksamttelekommunikationochenergi(6%)samtövergripandestats-ochkommunledning(4%)(Brå,2007:63).

Förvaltningsnivå: statlig eller koMMunal Förvaltning?

I flera studier pekas kommuner ut som särskilt utsatta för korruption (An-dersson, 2002; Erlingsson et al. 2008a, Andersson och Erlingsson 2010).RegeringenharocksånyligengettStatskontoretiuppdragattrapporteraomförekomsten avkorruption i kommuner och landsting.Vad föranleder dettaintresseochdennaorofördenkommunalaförvaltningsnivån?

1.Många tillfällen. Enkelt uttryckt svarar kommuner och landsting för enstordelavdetjänsterochvarorsomproducerasochtillhandahållsavof-fentligsektor.Merän85procentavdeanställdaidenoffentligasektorniSverigeäranställdaikommunerochlandstingochfärreän15procentistatsförvaltningenochstatligamyndigheter(OECD2009:69)2.Tilldettaskaläggasattmångaavdeverksamhetersomlokalaochregionalamyn-digheteransvarar förär förknippademedrisker:upphandlingoch inköp,tillståndsgivningochinspektionavverksamheter,myndighetsutövningochbeslutomtilldelningavresurser.Rättenattbeslutaomfysiskplaneringochmarkanvändning,detvillsägadetkommunalaplan-ochbyggmonopolet,innehas också av kommunerna.

2. Kontrollsystemanses vara svaga, vilket försvårarmöjligheterna att upp-täckaoegentligheter.Dethandlarsärskiltomsvagkommunalrevision,entendens att anställda använder whistleblowing i mindre utsträckning än tidigare(delvispågrundavnyaförvaltningsformerochminskadomfatt-ningavdetformellaskyddet),svagpartipolitiskoppositionochocksåmin-dre granskning från pressens sida.

3. Regelverketavseendekorruption,bådenärdetgällermutlagstiftningochreglernaföroffentligupphandlingärganskasvårtattförståellertillämpa.

4. Sanktionernaharbedömtsvarasvaganärdetgällerintressekonfliktervidtjänstetillsättningarochupphandling.



5. Oftaföljsintelagenomoffentligupphandlingpåettkorrektsättochmångakontrakt som skulle ha varit föremål för anbudsförfarandehar upphand-latsdirektfrånsärskildaleverantörerochiflerafalldärdomstolarfunnitattförfarandet skulle göras omharmyndigheternahelt enkelt struntat i dettaochhänvisattillattderedaningåttavtalmeddenanbudsgivaresomvunnitupphandlingen.

Avovanståendeframgårklartattvissaavdessapotentiellasvagheterochpro-blem,tillexempelnärdetgällerwhistleblowingellerintressekonflikter,intebaragällerfördenkommunalanivån(vilketviåterkommertillisenarekapi-tel)utansnarareattdeharblivitsärskiltsynligadär(Andersson2002:239;AnderssonochErlingsson2010).

Men i vilken utsträckning stöds detta av data? En analys av avgöranden idomstolavseendemutorharvisatattenstorandelavfallensomgårtilldom-stol faktiskt rör lokalamyndigheter (Andersson (2002: 236). Som framgårav tabell 3 verkar allmänheten anse att kommunernahar större problemänandraenheterinomoffentligsektor.Påensärskildfrågaomdetärvanligtattkommunpolitikerochkommuntjänstemänmissbrukarsinmakt-ochförtroen-deställningtillfördelförsigsjälvaellersinanärmaste,instämde16procentavsvarspersonernaheltmedan9,7procentinteallshöllmed.Flertaletsvaradeattde instämdei tillstordelellerattdedelvis instämdeochganskamångasvarade att de inte hade någon uppfattning (Survey 2009).En slutsats somkandrasärattävenommakroindikatorerbaseradepåuppfattninggerbildenavSverigesomnästanfrittfrånkorruption,såärmedborgarnasintryckmervarierat.Enintressantgruppnärdetgällerattförståkorruptionikommunerärnaturligtvispolitikerochtjänstemänverksammaidessamyndigheter.

Under2008genomfördesiprojektet”Tillitochkorruptionilokalpolitiken”enundersökningavpolitikerochtjänstemäninyckelpositionerisamtligaSveri-ges290kommunerförattfåettgreppomderasuppfattningomläget3.Blandresultatenkannämnasattmerän80procentavsvarspersonernaheltavvisadeuttalandet”Detärvanligtattkommunalapolitikerochtjänstemänmissbrukarsinställningföratttillskansasigsjälvaellersinanärmastefördelarpåkom-munensbekostnad”,mennågotfärreän20procentinstämdeivarierandegradattdetärvanligtförekommande(Erlingssonet.al.2009:17).

Omviiställetriktarblickenmotdessapolitikersochhögretjänstemänsegnaerfarenhetertillfrågadesdessa”Huroftablirduiegenskapavförtroendevaldeller i tjänsten, erbjudenpengar eller annan förmån, för att du ska fatta ett

Staffan Andersson


beslut somgynnar den somerbjudit ersättningen?”Omkring95procent avsvarspersonernasvaradeattdettaaldrighänder.

Tillendelärdettaenpositivochlågsifframenenannantolkningskullena-turligtviskunnavaraattävenomdetinteärsärskiltvanligtsåförekommerdetkorruptaerbjudanden.Ianslutningtillfråganlämnadeocksåendelavsvarsper-sonernaintressantakvalitativakommentarer.Ganskamångaansågatthurmanserpåfrågornatillstordelberorpåvarmandrargränsenmellandetsomidessasituationeräretttillbörligerbjudandeochdetsominteärdet.Detframfördesocksåatterbjudandenärmersubtilaänvaddenställdafrågangavvidhanden.Dekundebeståav teaterbiljetter,deltagande ievenemangeller liknandeutannågonsomhelstkopplingtillföretagetsomerbjödförmånen(Erlingssonetal.2009:25).DettalederossövertillfråganomtypernaavkorruptioniSverige.

korruption i sverige – vad handlar det oM?

Avmångaanledningarärdetviktigtattinseattkorruptionkantasigolikauttryck.Enviktigorsakärattnärdetgällerattövervägamotåtgärder,kanolikatyperavkorruptionkrävaolikametoderförbekämpning.Dessutom,vilketvikommerattsenedan,skiljermänniskorirealitetenmellanolikatyperavkorruption.

Somviharsettovanärkorruption,omviskadömaavrättsligadata,vanligareikommunalförvaltningänstatlig.Närdetgällerompolitikerellertjänstemänärin-blandadeistörstutsträckningvisardomstolsavgörandenattdeflestafallenavkor-ruptionrörtjänstemänochimindreutsträckningpolitiker(Andersson2002:236).

IBråsstudie(2007:52–53)identifieradesvadflertaletavdemsomgivitmutormisstänktsför,nämligenattförsökaförmåmottagarenattfatta,ellerintefatta,ettvisstbeslutellerattlämnautvissinformation.Ettannatvanligtsyftevaratterbjudaförmånerellerstärkarelationerna.Närdetgällervilkasammanhangkorruptionförekommer i,svaradeförsäljningeller inköpfördenheltdomi-nerandeandelen(61%)ochdärefterföljdeattpåverkaenrättsprocess(10%)ochattpåverkainspektionochtillståndsgivning(7%).

Genomatt studera fall somförekommit imediavetviocksåattmycketavdiskussionenhandlatomhuruvidaetiskanormer,välsåmycketsomrättsligaregler, åsidosatts i fall som rört användningavoffentligamedel förprivataändamål,tillexempelresor,restaurangbesökochekonomiskaförmåner.Ären-dena handlar också om nepotism, förskingring avmedel, intressekonfliktersompåverkarbeslutoch,ävenomdetinteärvanligt,detförekommerocksåfallavutpressning(Andersson2002:237).



Underdesenasteårenharmångauppmärksammadefallavslöjats.Detreföl-jandefallenavseriettfallnäringslivetochtvågälleroffentligsektorochdessrelationmeddenprivatasektorn.

IGöteborgsstad(kommun)avslöjades2010flerafallavmisstänktkorruptionavreportrarfrånSVT:sprogramuppdraggranskning.Framtilljuni2011om-fattadeåklagarnasutredningtioförundersökningar.Fallen,somrördemutor,fickstoruppmärksamhetimedia.Tillföljdavdettaavgickenpolitikerochentjänstemanavskedades.Misstankarnarördeanställdaiolikakommunalaför-valtningsavdelningarochkommunalabostadsbolagsamtentreprenörerinomdenprivatasektorn.Kommunenpresenteradetämligenomgåendeennyplanför att stärka den interna kontrollen och göra förvaltningenmer öppenochtransparent(SvenskaDagbladet2011-01-18).Idetförstafalletsomprövadesitingsrättendömdeschefenförettkommunaltbostadsbolagvidtidenfördetmisstänktabrottet förgrovtmutbrott efter att hamottagit förmåner från ettproduktions-ochhandelsbolagiformavgratistegelvidbyggetavettprivathus.Tingsrättengodtogåklagarensargumentattpågrundavförmånensvär-dehadesvarandenpåettallvarligtsättmissbrukatenförtroendeställningföregenvinningisyfteattåsidosättafriochrättviskonkurrensvidframtidaupp-handlingar(GöteborgsTingsrätt2011).Hovrättendäremotdeladeintedennauppfattning utan fann att åklagaren inte hade visat att handlingen utgjordegrovtmutbrott.Eftersommåletdå intehandladeomgrovtmutbrott avvisa-desdetpågrundavattdetvarpreskriberat.Idomenärdet intressantattsehurhovrättenargumenteraderörandepunktenombostadsbolagetsverksamhetskullebetraktassomangelägenibemärkelsenattdenvaravcentralbetydelseförsamhället,såsomvanligenärfalletmedverksamhetersompolitiskaför-samlingarbeslutatskabedrivas ioffentligregi.Härfannhovrättenattdettaintesjälvklartgälldeverksamhetersombedrevsavettföretagsomägdesavenkommunochattåklagarenintehadelagtframbevisförattverksamhetenskullebehandlassomensådanverksamhetsomlagenskyddargenomatttill-lämpadehårdastestraffen(HovrättenförVästraSverige2011;seävenWång-mar,kommande).

Ettannatuppmärksammat fallhandladeombyggandetavdennyafotbolls-arenaniSolna.Idettaärendehadeåtalväcktsmotsexpersoner,blandandrapolitikerochoffentliganställdaiSolnastadskommun.Blandåtalspunkternaåterfannsgrovtmutbrottochmedhjälptillgrovtmutbrott(SvenskaDagbladet2011-06-20).

DettredjefallethandlaromförsäljningenavdetsvenskastridsflygplanetGripentillSydafrika,vilken längevarit föremål förmisstankaromkorruption.Saab

Staffan Andersson



informeradeåklagarenomnyadetaljeriaffären.Saabmedgavatt24miljonerRandbetalatstillenkonsult iSydafrikautanattdettaredovisatsoch,enligtkoncernchefen,utanattSaabkänttilldet.Pengarnamisstänkshaanväntsförattmutatjänstemäniellerinärhetenavdensydafrikanskaregeringen(DagensNyheter2011-06-16).Föreninternationellbetraktarekandettafallocksåtjä-nasomenpåminnelseomattdetärinteförstagångensomsvenskaföretagärinblandadeimisstänktkorruptavapenaffärer.Boforsskandalenpå1980-talet,somhandladeomvapenförsäljning(haubitsar)tillIndienmedpåståddastoramutortillhögatjänstemänochpolitikeridenindiskaförvaltningen,hörtilldeinternationelltsettmestomdiskuteradeochkändakorruptionsfallen.

vad vet vi oM orsakerna till de avslöjade Fallen av korruption?

IBrå:s (2007:10) analys av enskilda rättsfall har det bland annat visats attdeinblandadepersonernaoftahänvisattillbristandekunskapommutlagstift-ningenochomnärförmånerblirotillbörliga.Närdetgälleroffentligupphand-linghardetvaritsärskiltrelevantnärkunskapsaknasomreglerna.Närdettasammanfallermedlågtransparensochbristfälligkontrollharriskernaförkor-ruptionökatochendelpersonerharutnyttjattillfället.Intressekonfliktervarocksåenförklarandefaktorimångaavfallendärdeinblandadeåsidosattesinlojalitetmotuppdragsgivaren(Brå2007:18,39,45).

Bråpekadevidarepåatthuroffentligatjänstervarorganiseradehadebetydelse.I flera fall hade en faktor varit attman lagt ut tjänster på entreprenad frånoffentligsektor.Enblandningavnormerfrånoffentligsektorochnäringslivbidrogocksåtillattökariskerna.Mångaföretaghadeinteförståttvilkareg-lersomgälldenärdegjordeaffärermedoffentligsektor.Bråpåvisarocksåattdetlikaledesfannsexempelpåhurtjänstemänioffentligsektoriförhöggradanammatmanagementkulturoch tjänstemän i statliga företagsom intereflekteratöverattdeomfattadesavstriktarereglerjämförtmedsinaprivatakonkurrenter (Brå2007: 10–11, 39–41).Ett annat viktigt resultat i studien,vilketlågilinjemedandrastudier,varattsvagakontrollsystemiallmänhetochbristenpåsärskildakontrollsysteminriktadepåkorruptionvarenvanligförklaring(Brå2007:11;seävenLarsson2009).

Forskningharvisatattbristenpåinternkontrolliblandharvaritettresultatavmedvetnabesparingarellerheltenkeltförattmaninteförståttdessbetydelse.Rutinerharocksåsaknatsochförankringenavrutiner,kontrollsystemochhurmisstänktaoegentligheterskarapporterasharvaritbristfällig.Närledningendelegerarmycketochdettakombinerasmedstorfrihetförmottagarenavde-legeringenochsvaguppföljning,lederdettillattriskernaförkorruptionökar


(t.ex.BergmanandAndersson2009).Somkommerattframgånedanharökaddelegering,flexibilitetochhandlingsutrymmeocksåvarituttalademålförre-formernainomoffentligsektor.Andrariskfaktorersomframgårfrånerfaren-heterpåkommunalnivåärnärdepolitiskaförutsättningarnakännetecknasavattsammapartiellerpersonersuttitvidmaktenunderlångtid,attoppositio-nenärsvagochattdenexternakontrolleniformavrevisionellergranskningfrånpressenssidaärsvag(Andersson2002:39).

attitYder till korruption: hög eller låg tolerans?

Lågtoleransnärdetgällerkorruptionärenviktigförebyggandefaktor.Densocialakostnaden förkorruption i enmiljö ärmyckethögrenärmänniskortarställningmotdenvarfördetocksåblirmersannoliktattkorruptbeteendeavslöjasochbestraffas.Ommotsatsengällerochkorruptionaccepterasärdetmindretroligtattkorruptaaffäreravslöjasellerbestraffas(Berg2010:92–99;Heidenheimer1989:161;Klitgaard1988:69).HistorisktsettharattitydernaiSverigevaritstarktnegativatillmutor,mendatafrånWorldValueSurvey(ta-bell4)antyderatttrendenmöjligengårmotattdessaattityderblirnågotmertolerantanärdetgällermutorochocksåijämförelsemedgenomsnittetförallaländersomingår,mendettabörtolkasmedförsiktighet.

tabell 4. avståndstagande Från Mutor. andel svarspersoner soM hävdar att tagande av Muta i tjänsteutövning aldrig är acceptabelt (procent)

källa: World Values Surveys 2011. Fråga: Please tell me for each of the following actions whether you think it can always be justified, never be justified, or something in between, so-meone accepting a bribe in the course of their duties (1 never justifiable…10 always justifiable))

Staffan Andersson

Undersökningsår (cirka) och undersökningsomgång

1980 (1) 1990 (2) 1995 (3) 2000 (4) 2006 (5)

Sverige 74,4 73,8 69,1 68,5 61,4

Alla länder 75,0 74,3 73,3 76,7 71,1


Fråntidigareforskningframgårattäveniländermedlitekorruptiondärtole-ransenförkorruptionförefallerlåg,såvarierartoleransenberoendepåtypenavkorruption,särskiltnärmangårfrånklarafallavkorruptiontillolikaformeravnepotismochintressekonfliktervidutövandetavoffentligaroller(åsiktenomvadsomärkorruptvarierarocksåfrån individ till individ). IGibbons(1989)visadesdettaochattolikabakgrundsvariablerpåverkaromdömenaomhurkor-ruptaolikabeteendenär.Resultatenerhöllsgenomattsvarspersoner(studenter)fickutvärderaolikascenarier(fallbeskrivningar)somrepresenteradepolitiskaochadministrativabeteendensombeskrivitsilitteraturenomkorruption.Dennastudieupprepades iSverigemedhjälpavsammanioscenarier (medvissan-passning)plusytterligareettscenario(Andersson2002:110–118).ScenariernautvärderadesgenomattsomiGibbonsstudielåtarespondenternavärderasce-nariernamedhjälpavdikotomasvarsalternativ(t.ex.korruptellericke-korrupt,demokratisktellericke-demokratiskt)mendessutomgenomattlåtaresponden-terna också bedöma scenarierna utefter en fyrgradig skala för att avgöra hurkorrupt svarspersonen ansåg att scenariot var.

De svenska resultaten var att vissa beteenden nästan enhälligt ansågs varakorrupta(ellericke-korrupta)menvisadeocksåattdetverkaruppfattassomganska svårt att göra dessa bedömningar. Scenarierna som rankades som de mest,nästmestochtredjemestkorruptagälldemutor,nepotismochenpar-lamentsledamot somhade en intressekonflikt (jäv).Det fanns också teckenpå att bakgrundsförhållanden påverkar respondenternas ställningstaganden,vilketunderstrykeratttoleransenvarierarmedavseendepåvilkentypavkor-ruptiondethandlaromochattviintekantaförgivetattkorruptionharsammabetydelseförolikaindivider4.Dettabörhabetydelseförhurvitänkerkringåtgärderföratthållakorruptionischack.Mankanintenöjasigmedatthän-visatillsuntförnuftsomettmotmedelmotkorruption,eftersomsynenpåvadsomärkorruptionochvadsomäracceptabeltiblandkanskiljasigåtmellanolikapersoner(Andersson2002:110–118).

Viböremellertidbetänkaattnämndastudiegenomfördesförettbegränsatan-talsvarspersonerochattresultatendärförbörtolkasmedförsiktighet.ÅandrasidanverkarävenstudieriSverigepåsenaretidmedstörreantalrespondenterbekräftabildenovan.IBauhrochOscarsson(2011:91)redovisasresultatfrånenanalysavsvenskasvarspersonersviljaattaccepterafemscenariersomut-värderatspåensjugradigskala.Detsombedömdessomminstacceptabeltvarettmutscenariomedanettnepotismscenariovarmestacceptabelt.Detfram-går också att olika typer av nepotismsituationer bedöms något olika vilketocksågälldedetvåmutscenarierna.Enoffentliganställdsombegärenmutaförattgöradetsomingår ihansellerhennesarbetsuppgifteransågsavfler



svarspersoner vara helt oacceptabelt (89%) än en företagare som erbjuderengåvaellerentjänsttillenoffentliganställdtjänstemanisambandmedenoffentligupphandling(76%).Scenariotdärenoffentliganställd läkare låterenvänellernärasläktinggåföreikönansågsvaraheltoacceptabeltavflersvarspersoner(77%),ännärenläkarevidenprivatpraktikgörexaktsammasak(59%).Dettaärintressant,inteminstmotbakgrundavdiskussionenommöjligaproblemsomenkonsekvensnärgränsenmellanoffentligochprivatsektorsuddasut(t.ex.Andvig2002:2kap.s.2).Bakgrundsvariablervisadesigliksomvarfalletovanocksåpåverkaresultatetochettresultatattbeaktavarattyngresvarspersonervisadesigmertolerantaänäldre(BauhrochOs-carsson2011:92).

saMMantaget en relativt god situation Men se upp!HittillsharviikapitletförsöktgeenbredempirisköversiktöverkorruptioniSverige.NärdetgällerdenövergripandekorruptionsnivånstödjerbefintligauppfattningsbaseradejämförandedatadenallmännabildenavSverigesomettavdemerförskonadeländernaidettaavseende.Menvibörocksånoteraattsådanauppskattningarsjälvklartärsvåraattgöra.Viharocksåfastslagitattsådanaresultatinteärdetsammasomattsägaattdetinteförekommernågonkorruption.Intehellerbetyderdetattvikantaförgivetattdetintekanupp-ståstoraproblemtillföljdavkorruptionellerattdetintefinnsnågrarisker.Tvärtomfinnsdet,somvisatsovan,riskersomvibehövervaramedvetnaom.

MenomviåtervändertilldenrelativtljusabildsommåladesuppnärdetgälleruppskattningaravkorruptionsnivåniSverigejämförtmedandraländer.Hurkandenförklaras?Ikorthethardenljusabildenoftaförknippatsmedvissakänneteckenfördetsvenskasamhället,nämligenvälstånd, jämlikhet,socialsammanhållning, hög tillitmänniskor emellanoch till institutioner samt attmutoransesvaraoacceptabla.Denoffentligasektornhariallmänhetuppfat-tatssomganskaeffektivochdessuppgifterutförspåettopartisktsätt(WorldValueSurvey2010:Charonetal.2011:21,30).Dessutomutgöroffentlighets-principen, som germedborgare tillgång till allmänna handlingar, ochmed-delarfriheten för offentliganställda, integrerade delar av svensk förvaltning.JO(Riksdagensombudsmän)ärnaturligtvisocksåettviktigtmedelförattgemedborgaremöjlighettillupprättelseochenextraspärrmotöverträdelserochdessutomeninstitutionsomexporteratsöverhelavärlden.ManskullekunnasägaattiSverigeharkontrollenavkorruptionfördetmestaskettgenomöp-penhet, välinformerademedborgare ochmed en viktig kontrollfunktion förmediaviaoffentlighetsprincipen,snarareängenomformellakontrollsystem,övervakningochrevision(ävenomävendessanaturligtvisocksåfinns).Detta

Staffan Andersson


har demonstrerats av attmånga skandaler och oegentligheter i Sverige haravslöjatsavmediasnarareängenomformellakontrollmekanismer.Forskningvisarocksåjustpåbetydelsenavöppenhet,ettaktivtcivilsamhälleochmot-svarandeförgodsamhällsstyrning(t.ex.Charonetal.2011:57–60).

Samtidigtsomvipekarpåviktigafaktorersomstävjarkorruptionbörviemel-lertidocksånoteraattdetfinnsutmaningarochattförändringarharägtrumsom påverkar dessa faktorer som motverkar korruption.

Ensådanviktig förändringutgörs av reformerna inomoffentlig sektor somgenomförts sedan 1990-talet i Sverige, liksom i många andra länder i Eu-ropa. Dessa reformer har i mångt och mycket syftat till större flexibilitet,ökadeffektivitetochmindrebyråkrati.Medlenförattåstadkommadettavarattminskaskillnadenmellanoffentligochprivatsektorgenomattmodellerfrån näringslivet för förvaltning, regler och organisation i stor utsträckningintroduceradesioffentligsektor.Mertjänsterladesutpåprivataentreprenörerochverksamheter organiserades som företag i större utsträckning.Menhurärdetta relaterat till risk förkorruption? Intepåsåsättattdessa reformer isigmåsteöka risken förkorruption.Däremotpåverkarde faktorer somharbetydelseförriskernaförkorruption(Andersson2002;Erlingsson2006).Fördetförstaökadeantaletkorruptionskänsligaaktiviteter.Offentligupphandlingärettmycketviktigtinstrumentioffentligsektorsamtidigtsomdetärkäntattregleroftainteefterlevs,attlegitimitetenhoslagenomoffentligupphandlinghar varit svag och att sanktionerna har varit ineffektiva. För det andra har transparensenochöppenhetenminskatgenomattoffentlighetsprincipenoftaintegällerfördessaalternativaformeravoffentligförvaltning.Följaktligengällerintedetskyddförwhistleblowingsomnormaltskullegällaförwhistle-blowersioffentligamyndigheter.Fördettredjeunderkastasdessaalternativaorganisationsformerintesammagranskningavrevision(ikommunalförvalt-ning) och avmedia som den traditionellamyndighetsförvaltningen.Vidareharmaniflerafallintehelttänktigenomdeanpassningaravkontrollsystemensom krävs och tillämpat dessa konsekvent (Andersson ochBergman 2009;AnderssonochErlingsson2010).

Attpekapådessautmaningarochproblembetyderinteattalltidessareformervar,ellerär,fel.Snararebelyserdeattriskernaförkorruptionpåverkas,vilketärenviktigfrågaattbeaktanärreformernautarbetasochgenomförssamtattdetfinnsmångaexempelpåattsåinteharskett.Slutligen,eftersomdetsvens-kasystemetförkontrollochansvarsutkrävandeavpolitikochförvaltningbyg-gerpåöppenhetsnarareänformellakontrollsystembördetledatilleftertankenärreformerförsvagardennaviktigagrundförattstävjakorruption.



noter

1. 147 ärenden fram till den 31 augusti 2006, 202 misstänkta personer varav 74 skäligen misstänkta för brott och 21 domar (Brå 2007: 7)

2. Staten och kommuner/landsting svarar vardera för omkring 45 procent av de samlade offentliga utgifterna (general government expenditure). (OECD 2009: 57)

3. Utvalda svarspersoner utgjordes av sju kategorier, eller personer, i varje kommun. Fyra förtroendevalda (ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande i kommunstyrelsen, kommunfullmäktiges ordförande och kommunrevisionens ordförande) och tre chefer (kommunchefer, ekonomichefer och personalchefer) (Erlingsson et al. 2008b: 15)

4. Bakgrunds- eller oberoende variabler var ålder, kön, bostadsort under uppväxten (både region och typ av ort), social bakgrund, tillfredsställelse med hur demokratin fungerar, uppfattning om huruvida politiker bryr sig om svarspersonens åsikter, tillit till andra personer (interpersonal trust ), uppfattning om korruptionen har ökat under de senaste tio åren, en moralisk fråga och politisk kunskap. Variablerna för demokrati, ökad korruption och partipreferens var mest förknippade med de olika scenarierna (Andersson 2002: 116).

5. 160 studenter i statsvetenskap.

reFerenser

Alam, M. Shahid (1995). “A theory of limits on corruption and some applications”, Kyklos 48 (3): 419-435.

Andersson, Staffan (2002). Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones and Change (PhD dissertation), Umeå University: Department of Political Science (ISBN 91-7305-265-5).

Andersson, Staffan & Torbjörn Bergman (2009). ”Controlling Corruption in the Public Sector”, Scandinavian Political Studies 32(1): 45–70.

Andersson, Staffan & Paul M. Heywood (2009). ”The Politics of Perception: Use and Abuse of Transparency International’s Approach to Measuring Corruption”, Political Studies 57 (4): 746-767.

Andersson, Staffan & Gissur Ó Erlingsson (2010). Förvaltningsreformer och korruptionsrisker, pp. 192-234 i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó. Erlingsson & Mats Sjölin, (red) Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts.

Andvig, Jens. C. (2005) ‘ “A House of Straw, Sticks or Bricks”? Some Notes on Corruption Empirics’, NUPI working paper 678.

Andvig, Jens C. (2002). Globalisation, global and international corruption - Any links?, Oslo: Utenriksdepartementet.

Bauhr, Monika & Henrik Oscarsson (2011), ”Svenska folkets syn på korruption”, 85-95 i Holmberg, Sören, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson, red., Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Bergh, Andreas (2010). ”Korruptionsbekämpning i kommunalpolitiken: lärdomar från spelteori och experimentell samhällsvetenskap”, s. 83-108 i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, red. Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts.

Brå 2007. Korruptionens struktur i Sverige. ”Den korrupte upphandlaren” och andra fall om mutor, bestickning och maktmissbruk, Rapport 2007:21, Brottsförebyggande rådet.

Charron, Nicholas, Victor Lapuente & Bo Rothstein (2011). Korruption i Europa. En analys

Staffan Andersson


av samhällsstyrningens kvalitet på nationell och regional nivå i EU:s medlemsstater, Sieps rapport 2011:5.

Dagens Nyheter 2011-06-16. ”Saab medger mutor till Sydafrika”, internet 2011-06-16, http://www.dn.se/ekonomi/saab-medger-mutor-till-sydafrika

Erlingsson, Gissur Ó. (2006). ”Organisationsförändringar och ökad kommunal korruption: Existerar ett samband?” Kommunal Ekonomi och Politik, nr 3, 7-40.

Erlingsson, Gissur Ó., Andreas Bergh & Mats Sjölin (2008a). ”Public Corruption in Swedish Municipalities - Trouble Looming on the Horizon?”, Local Government Studies 34 (5): 595- 608.

Erlingsson, Gissur Ó., Mats Sjölin, Staffan Andersson & Andreas Bergh (2008b). ”Hur korrupt är en icke-korrupt stat? Teoretiska förväntningar och lokala eliters subjektiva bedömningar”, Uppsats för presentation vid NOPSA, Tromsø den 6-9 augusti 2008.

Göteborgs Tingsrätt 2011. Mål nr 14942-10, Dom 2011-04-28 meddelad i Göteborg.

Heywood, Paul & Ivan Krastev (2006). ”Political Scandals and Corruption” i Heywood, Paul M, Erik Jones, Martin Rhodes & Ulrich Sedelmeier, red, Developments in European Politics, Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Heidenheimer, Arnold J. (1989). ”Perspectives on the Perception of Corruption”, s. 149-163 i Heidenheimer, Arnold J., Michael Johnston, & Victor LeVine, red, Political Corruption: A Handbook, NewBrunswick: Transaction publishers.

Hovrätten för Västra Sverige, 2011. Dom 2011-09-16, mål nummer B 2778-11.

Johnston, Michael (2005). ‘Keeping the Answers, Changing the Questions: Corruption Defi-nitions Revisited’, i Von Alemann, U., red., Dimensionen politischer Korruption. Beiträge zum Stand der internationalen Forschung. Wiesbaden: VS Verl. für Sozialwiss.

Johnston, Michael (2005). Syndromes of Corruption: Wealth, Power, and Democracy. Cam-bridge: Cambridge University Press.

Klitgaard, Robert (1988). Controlling corruption, London: University of California Press Ltd.

Larsson, Kjell (2006). ”Regeringen är okunnig om korruptionen i statliga bolag”, DN-debatt. Dagens Nyheter 2006-05-03.

Miller,W. L., A. B. Grodeland,. & T. Y. Koshechkina (2001). A Culture of Corruption: Coping with Government in Post-Communist Europe. Budapest: CEU Press.

OECD 2009. Governmentat a Glance 2009, Paris: OECD

Oscarsson, Henrik (2010).”Mutor och korruption”, i Holmberg, Sören & Lennart Weibull, eds., Nordiskt ljus. Trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 50. Göteborgs universitet.

Svenska Dagbladet 2011-01-18. ”Första åtalet i Göteborgshärvan” (Alexandra Hernadi), internet 2011-06-28, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forsta-atalet-i-goteborgshar-van_5873711.svd

Svenska Dagbladet 2011-06-20. ”Åtal för grovt mutbrott kring nationalarenan” (Alexandra Hernadi), internet 2011-06-20, http://www.svd.se/naringsliv/atal-for-grovt-mutbrott-kring-nationalarenan_6226707.svd

Tina Søreide (2006). Is it Wrong to Rank? A Critical Assessment of Corruption Indices CMI Working Paper WP 2006: 1, Bergen: Chr. Michelsen Institute.

Transparency International 2006. Report on the Transparency International Global Corruption Barometer 2006.




Wångmar, Erik (kommande). Fall av korruption, maktmissbruk och bristande tillit i svensk lokalpolitik 1963-2011, Stockholm: Santérus Förlag.

Weber Abramo, Claudio (2007). How Much Do Perceptions of Corruption Really Tell Us? Economics Discussion Papers 2007-19, internet 2007-10-20, http://www.economics-ejournal.org/economics/discussionpapers

World Value Survey 2010. Interpersonal trust http://www.jdsurvey.net/jds/jdsurveyMaps.jsp?Idioma=I&SeccionTexto=0404&NOID=104

World Values Surveys: Online Data analysis, internet 2011-06-28, http://www.wvsevsdb.com/wvs/WVSAnalize.jsp

Staffan Andersson


antikorruption: arbetet Mot korruption


4. Antikorruption: arbetet mot korruption

4. antikorruption: arbetet Mot korruptionStaffan Andersson

HurhararbetetmotkorruptiontettsigdefemsenasteåreniSverige?Vilkahar drivkrafterna varit?

Traditionellt har inte korruptionsfrågor stått särskilt högt på den inrikes-politiska dagordningen, ej heller när förvaltningsreformer diskuterats.Mennärdetgällerbiståndochinternationellhandelharfråganständigaktualitet. Sverigeärenaktivmedlemavinternationellaorganisationersompåolikasättarbetarmot korruption internationellt (Nygren 2011). Sverige var bland destarkasteförespråkarnafördenVärldsbanksstrategiförgodsamhällsstyrningochkorruptionsbekämpningsomantogsvåren2007(regeringen2008:57).ISverigespolitikförglobalutvecklingärarbetetmotkorruptionenviktigdeloch den svenska regeringen menar att traditionen av öppenhet och internatio-nellinriktninggerSverigeenbramöjlighetattbidratillpositivutvecklingpåområdet.Manbetonarocksåattsvenskaföretagsbidrag iutvecklingsländerförstärksommanageraransvarsfulltoch följer internationella riktlinjernärdetgällerkorruptionsbekämpning(regeringen2008:23)1.

ISverigefinnsintenågonformellnationellsamordnadantikorruptionsstrategidärnågonmyndighetellernågotdepartementharettövergripandeansvar. Iställetäransvaretfördelatberoendepåfråga.Justitiedepartementetansvararför lagstiftningen om mutbrott och bestickning och har huvudansvaret förSverigesarbetemotinternationellkorruptioniEU,Europarådetoch,isamrådmedUD,FN.FinansdepartementetochUtrikesdepartementetberedersvenskaståndpunkterideinternationellafinansiellainstitutionerna(Regeringskansliet2010a).Utrikesdepartementet ärhuvudansvarigt för antikorruptionsarbetet iOECD:sarbetsgruppmotbestickning, förOECD:s riktlinjer förmultinatio-nellaföretagochföröversynsmekanismenförFN-konventionenmotkorrup-tion.Manharocksåengrupp,Globaltansvar,somarbetarmedfrågoromfö-retagenssocialaansvar,inklusivekorruptionsbekämpning(Regeringskansliet2010a;Regeringskansliet2005;Ward2005).


Dennabildmåstenaturligenses i förhållande tillkorruptionsproblemetsviddochbehovetavreformerochlagstiftningpåområdet.Somviredankonstaterat(kapitletKorruptioniSverige)ärdetdockväldigtsvårtattsägahurutbredddenverkligakorruptionenär.Sverigeharavdeflestabedömningar,somoftabyggerpåexpertuppskattningaravkorruption,ansettsmerförskonatfrånkorruptionändeflestaandraländer.DetfinnsocksådatasomharindikeratattmedborgarnaiSverigegjortenliknandebedömningsommyndigheternavadgällerbehovetavåtgärderocheffektivitetenisvenskkorruptionsbekämpning.Svenskarnavaren-ligttidigaremätningar2007merpositivatilleffektiviteteniregeringensantikor-ruptionsåtgärderänvadsomvarsnittetförEU-ländernaisammaundersökning(TransparencyInternational2007:24).Mendetbörnoterasattdennamätningliggermångaårtillbakaitidenochintesägerhuruppfattningarnaserutidag.Andramätningaravattitydertillkorruptionvisarocksåpåallmänhetentrorattkorruptionförekommerochattdetfinnsproblem.

Intresset och uppmärksamheten kring korruptionsproblem har också ökatöveren15-årsperiod.Inställningenattkorruptioninteförekommerharmot-verkatsavkonkretakorruptionsfallruntomilandet.Korruptionsskandalerpå1990-talet, framförallt på den kommunala nivån, har haft betydelse (blandannatMotalakommun,LandstingetiÄlvsborgochlänstrafikeniGävleborg)liksomflerasenarefalldärkorruptionsfalleniGöteborg,somframföralltgälltmisstankaromenutbreddförekomstavmutorisambandmedupphandlingavbyggtjänster, fått väldigt stor uppmärksamhet. I taktmed att oegentligheterochkorruptionharexponeratshardetblivitsvårareattvidhållainställningenattdetintefinsnågrakorruptionsproblem.

Åenasidankanmansägaattdetintegjortssärskiltstoraförändringarellerinitiativpålagstiftningsområdetdesenastefemåren.Åandrasidankanmanpeka på att det skedde en hel del initiativ frånmyndigheters sida fram till2006ochattSverigetillträddeflerainternationellakonventionerochöverens-kommelsermedsyfteattbekämpakorruption. Förattnämnanågraföränd-ringar såvar inrättandet avRiksrevisionen2003en stor reformav revisionochgranskningavoffentlig förvaltning. Inrättandet stärkteoberoendet iof-fentligförvaltningochriksdagenscentralarolligranskningenavregeringensstyrningavförvaltningenförstärktesytterligare.Närdetgälleråtgärdermerdirektinriktadepåbekämpningavoegentligheterochkorruptionärinrättandetavriksenhetenmotkorruption2003hosåklagarmyndighetenmednationelltansvarförkorruptionsmålettviktigtsteg.Dessutomhardetalldelesnyligenocksåskettflerainitiativ–blandannatharUtredningenommutorpresenteratsittbetänkandesominnehållerförslagtillförändradlagstiftningochenupp-förandekodförnäringslivet.

Staffan Andersson


Någraviktigaiakttagelserkangöraskringvaddetärsomdrivitdereform-ochlagstiftningsinitiativsomskettiSverigedärdeninternationelladimensionenhar haft en viktig betydelse. Inteminst har den haft stor betydelse genomden stora vikt som internationella organisationer, mellanstatliga såväl somickestatliga,tillmättfrågoromattförebyggakorruption.Somvikommerattsenedanpåverkasocksånäringslivetochdetcivilasamhälletavvadsomhänderpå antikorruptionsområdet i andra länder och organisationer. InternationelltsamarbeteinnebärattSverigeärmedienradkonventionerochsammanhangkring korruption, såsomOECD:s konventionmotmutor i affärer som görsutomlands.Dettasamarbeteochdeutvärderingssamarbetensomländernagörinom detta har haft stor påverkan på Sveriges agerande2.Ettexempelärsam-arbetetinomEuroparådetsgruppmotkorruption,Greco,somtidigtidentifie-rade brister i den svenska utredningskompetensen kring korruption och senare riktadekritikmotdensvenskaavsaknadenavregleringkringbidragtillpartierochvalkandidaterochredovisningavdetta.Grecokonstaterade2011attSve-rige integenomförtenendaavde sju rekommendationer somGrecoanförtientidigareutvärdering(Greco2011).MyckettalarnuförattdenfrivilligaöverenskommelsenmellanSverigessjuavriksdagenspartierkommeranpas-sasinågonformsåattbidragöver20000kronorredovisas,ocheventuelltkanlagstiftninginföraspåsikt(DagensNyheter2011-04-28).

Denökade internationellauppmärksamhetenpåkorruptionunder1990-taletgjordeattuppmärksamhetenökadeäveniSverige.Fleraskandaleravslöjadesockså,framföralltpålokalochregionalnivå,menävennationellt.DenökadeexponeringenavkorruptioniSverige,framföralltviajournalistersarbete,harocksåisiginneburitattfråganhamnadenågothögrepådagordningenäntidi-gare.Samtidigtharstatsmakternahaftsvårtattbestämmahurmanskaförhållasigtillproblemenpådenkommunalanivån:detkommunalasjälvstyretärhärenviktig aspekt att beakta.Över tidkandock sägas att denökadeexpone-ringen av korruptionsskandaler i sig har påverkat initiativ kring korruptionochdessbekämpning.

Deninternationelladimensionenharocksåhaftenannaneffekt:attkorruptionframföralltsettssomettinternationelltproblemochattintemycketbehövergöras iSverige.Sverigehar snarare ansetts sigkunna luta sigmot att vara”bästellerblanddebästaiklassen”.TransparencyInternationalsCorruptionPerception Index (CPI) har använts för att visa att så är fallet (se t.ex. omCPIochsvenskarnassjälvbildiBBC2010).TillexempelsadeJustitiedepar-tementetisinredovisningavregeringensåtgärdermedanledningavGrecosrekommendationer kring partifinansiering att självregleringen fungerat braochhänvisade tillSverigesgoda resultat i termeravCPI (semeromparti-



finansieringsfrågoriPolitiskapartier).UtanattbestridaattSverigetyckshahaftmindre problemmed otillbörligt inflytande via partibidrag än i en delandraeuropeiskaländersåkanpåpekasattdetärviktigtattvaramycketför-siktigmedhurmantolkarCPI.CPI:shuvudsakligastyrkaharlegatiattskapauppmärksamhetochverkligensättakorruptionsfråganpådagordningen.Mendenärinteenmätningavfaktiskkorruptionochitolkningenmåstemanbe-aktaattvissatyperavkorruptionlättareänandrafångasiensådanmätning,attensådanmätningintekansägamycketomkorruptionsrisker(vardefinnsochvarför),varproblemenärstörst(funktioner/sektorer)ochvilkatyperavkorruption som är vanligast. Därför utgör den knappast någon bra grund idiskussioner om policy på detta område (e.g.Andvig 2005;Galtung 2006;AnderssonochHeywood2009).Detärocksåviktigtatt inte likställaCPI:sresultatmedattproblemenfinnsutanförlandetsgränser.

NedanpresenterasmeromdeolikainitiativsomharägtrumiSverigeundersenareår,medtonviktpå2006ochframåt,frånmyndighetermenocksåinomnäringslivochcivilasamhället.Dettaskaintesessomenheltuttömmandelistaöverallainitiativsomförekommit,mendestoradragenfinnsmed.Ideenskildakapitelsomföljersenareistudientasocksådessasakeruppivissmån.

MYndigheter: reForMer och initiativ till lagstiFtning

Sverigesregeringuttryckerhögaambitionerförkampenmotkorruptionenidetinternationellasamarbetet,vilketmanocksåsersomennaturligtledideförpliktelser somföljerav tillträdet tillkonventioner iOECD,Europarådet,EUochFN(Regeringskansliet2010b).

OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentligatjänstemäniinternationellaaffärsförhållandenfrån1997,somkräverkriminali-seringavbestickning(attgemutor),harvaritettinitiativmeddirektinflytandepåländersregleringavkorruption,däriblandSverige.Denharocksåpåverkathurföretagkanagerautomlands(Regeringskansliet2006).Somettledidelta-gandetikonventionengranskadesSverige2005(rapport2007)ochblirföremålförnygranskning2012(Regeringskansliet2010c).

2007 tillträdde Sverige FN:s konventionmot korruption (från 2005) och enöversynavSverigesefterlevnadgjordes2010(Regeringskansliet2010c).InomramenförFN-samarbetetfinnsocksåinitiativetGlobalCompactsomuppma-narföretagattlåtasinverksamhetvägledasavtiogrundläggandeprinciperommänskligarättigheter,arbetsrätt,hållbarmiljöochbekämpandeavkorruption.Mer än 8000 företag och andra organisationer är i dagmedlemmar iGlobal

Staffan Andersson


Compact, varav 1093 svenska (www.unglobalcompact.org; Regeringskansliet2010c).Sverigeärenstorbidragsgivaretillprojektet.

Genom samarbetet i EU är Sverige är en del av bedrägerikonventionen från1995liksomenkonventionmotkorruptionmedsyfteattförbättradeträttsligasamarbetetmellanmedlemsländerna.EUarbetarävenmotkorruptioninompri-vatsektorochmedattstärkadenuvarandekorruptionsinstrumenten(Regerings-kansliet2010c).

Europarådetharutarbetatenstraffrättsligkonventionochencivilrättsligkon-ventionmot korruption som Sverige har ratificerat.Ministerkommittén an-tog 1997 tjugo vägledande principer för kampenmot korruption.Minister-rådet har antagit flera rekommendationer tillmedlemsstaterna, till exempelenuppförandekodföroffentliga tjänstemän(2000)ochgemensammareglermotkorruptionifinansieringenavpolitiskapartierochvalkampanjer(2003)(Regeringskansliet2010c).

Ettannatexempelpåinternationelltsamarbete,inombiståndsområdet,ärettwebbaserat antikorruptionscenter, www.u4.no, som bedriver forskning och kursverksamhetförbiståndsmyndigheterisamarbetsländerna(däriblandSidaiSverige)(Regeringskansliet2010c).

Detärsåledesenradinternationellainstrumentsompåolikasättpåverkarsåväldetinternationellasomdetnationellasvenskaarbetetmotkorruption.Detta görs inteminst genomde utvärderingssystem som till exempelFN,Europarådet och OECD har där staternas efterlevande av konventionernaochbehovavåtgärderutvärderas.EttexempelpåhurdettaskerocheffekteravdetärEuroparådetsgruppmotkorruption,Greco,somvidfleratillfällenutvärderatSverige.Iutvärderingen2001påtaladesbehovetavbättreochmerspecialiseradutredningskapacitetförattutredaochlagförakorruptionsbrott(Greco2001:21).2009poängteradesbehovetavenöversynavgällandelag-stiftningstydlighetochprecision,avsaknadenavkriminaliseringavhandelmed inflytande och problemetmed att Sverige kräver dubbel straffbarhetvidkorruptionsbrottbegångnaiutlandet(idetvåsenareharSverigereser-veratsigvidantagandeavkonventionerna)(Greco2009a:16–17).Grecoharocksåpekatpåbristfälligabestämmelserkringhögastatstjänstemänsrörelsefrånhögastatligapostertilltjänsteridetprivatanäringslivetsamtidigtsommanpoängteratattdetinteinnebärattdetmåstelösasmedgenerelllagstift-ningom”karantänstider”.Fråganhardelvisbehandlatsidetavregeringeninitieradeprojektetomoffentligtetosioffentligsektor(Greco2009c:2–3).2011 inleddeExpertgruppenförstudier ioffentligekonomienutredning i



dennafråga(ESO2011;RiksdagochDepartement2011-03-21).Somredannämnts harGreco också påtalat avsaknaden av lagreglering av bidrag tillvalkandidaterochpolitiskapartierochöppenredovisningavdessaienlig-hetmed ett av Europarådetsministerkommitté antaget instrument (Greco2009b:18).HärgavGrecosjurekommendationerförSverigeattgenomföratill2010,menviduppföljningsrundankonstateradeGreco(2011)attSverigeintegenomförtnågonavförändringarnavarpåmanriktadestarkkritikochkrävdeennyredovisningislutetav2011frånSverigessida.

Detär redan tydligtatt svenskaantikorruptionsinitiativpåverkatseller tagitintryck av rekommendationer från internationella utvärderingar. Det gäl-ler också det stora initiativet under senare år, Utredningen ommutor, somtillsattesav regeringen2009.Syftetvarattgöra lagstiftningenommutbrottoch bestickning mer ändamålsenlig och lättillgänglig med tydliga kriterierförstraffansvar.Iuppdragetingickocksåattutredabehovochlämplighetavregleringavhandelmedinflytande,ochatttaframförslagtillenkodförbe-slutspåverkaninomnäringslivet(SOU2010:38,s.243).Utredningensförslagärdockinteattinföraensärskildregleringavhandelmedinflytande.Iställetanses detta hanteras genom att de föreslagna bestämmelserna ommutbrottinkluderaratt”…denådrarsigstraffansvarsomerbjuder,lovarellerlämnarenförmåntillnågonförattdennepåettotillbörligtsättskapåverkarmyndighets-utövningelleroffentligupphandling.Detsammagällerdensombegär,godtarettlöfteomellertaremotsådanersättning.”(SOU2010:38,s.20).

Utredningensföreslagärattbrottsbalkenstiondekapitelomförskingringochannan trolöshet också inordnar bestämmelserna ommutbrott. Den tidigareuppdelningen – där mutbrott hanterades i 20:e kapitlet, bestickning i 17:ekapitletochdärdetfannsmångakorsvisahänvisningarmellanparagrafernasom har kritiserats för att vara svårbegripliga – försvinner, liksom begrep-petbestickning.Ennybestämmelseföreslåssomgällervårdslösfinansieringavmuta.Dessutominnehållerbetänkandetettförslagtillensvenskkodomgåvor,belöningarochandraförmånersomskautgöraendelavnäringslivetssjälvreglering.Tankenärattdenföreslagna,samladeregleringenibrottsbal-kenikombinationmeddenföreslagnakodenskageklararebeskedomvadsom innebär tillåten och otillåten påverkan påmyndighetsutövning och of-fentligupphandling,ochdärmedminskadenkritiseradesvårtydbarhetenkringotillbörlighetsbegreppet(Regeringskansliet2010d).Andrafrågordärdetharrestsönskemålomöversyn,somwhistleblowingochhöjningavföretagsbot,ansågutredningeninteliggainomramenfördessuppdrag4. Regeringens pro-positioniärendetlärpresenterasförriksdagenunder2011(Nygren2011).

Staffan Andersson


Staffan Andersson

Utöverdettaharnågraandra initiativ tagits.Påupphandlingsområdet inför-des2010mekanismer,i linjemedEU:sintentioner,förattförstärkamöjlig-heternaattbeivraöverträdelser,vilketinnebärattupphandlingsskadeavgifterharinförtsförattblandannatkunnabeivraotillåtnadirektupphandlingarochKonkurrensverketharfåtttalerättimålomsådanaupphandlingsskadeavgifter(regeringen2010:43).

Konstitutionsutskottet(2011)tillstyrkte2011isittbetänkandeenmotionomwhistleblowingochuppmanaderiksdagenattgöraetttillkännagivandeförre-geringen att göra enöversyn avdet rättsliga skyddet för personer som slårlarmomoegentligheterochkorruption.Dennuvaranderegleringenomfattarinteallsanställdaiprivatsektor.

2008gjorderiksdagensledamöterdentidigarefrivilligaregistreringenavle-damöternasåtagandenochekonomiskaintressenobligatorisk(SFS1996:810).Enfrågasomocksåkantänkaspåverkaledamöternasintressenärskulder,mendärharriksdagenvaltattinteinföranågonreglering(Riksdagen2007/2008).Registreringenkansessomettlediattökaöppenhetenkringvilkaintressensomkantänkaspåverkaledamöternasomtraditionelltharhaftochfortfarandeharenfriochoregleradroll.

Angåendebrottsbekämpningkommerpolismyndigheten,påliknandesättsomåklagarmyndigheten,attomorganiserasittarbetemotkorruptionochmedstart2011inrättaenenhetmednationelltansvarsomkommerattjobbamedallakorruptionsutredningarförattstärkakompetensochresurserpådetområdet.Tankenärocksåattenhetenskajobbaaktivareochmerunderrättelsebaseratäntidigare(Andersson2011).DessutomharSäkerhetspolisensedannågraårtillbakauppdragetattmotverkaotillåtenpåverkan,vilketäveninrymmerkor-ruption,gentemotmyndighetersbeslutsfattande, journalistersyrkesutövningsamtpolitikersochenskildapersoners fri-och rättigheter (Säkerhetspolisen2010).

Andra relevanta initiativ har tagits inom regeringen och förvaltningen.Re-geringenharsomambitionattutveckladenstatligaförvaltningskulturenmedfokuspåvärdegrunds-ochetikfrågor.Krus (Kompetensrådet förutvecklingi staten) har lett uppdraget att samordna och leda detta projekt 2009–2011(regeringen 2009;Krus 2009). Likaså har riksenhetenmot korruption tagitinitiativtillettstatligtnätverkmotkorruptionsomsamordnasavKrus.Pådenkommunalanivånharregeringenunder2011gettStatskontoretiuppdragattta framunderlag förbedömningav förekomstenavkorruption ikommuner



och landsting (regeringen 2011).Vad gäller fackliga organisationer och ar-betsgivarorganisationerpåmyndighetsområdetsåliggerfokusframföralltpåfrågoromatthanteraochförebyggahotochvåld(yttreangrepp)ochmindrepåkorruption,däregenpersonalocksåkanvaragärningsperson(e.g.Arbets-miljöverket2011;Jusek2011;Wikmanetal.2010).Iettsvensktperspektivkanocksånoterasattdetsomoftabenämnssomvänskapskorruption,detvillsägamissbrukavkontakterochattrelationerodlasförattmissbrukas,ärengråzonförkorruptionsomärbådeförbiseddochsvårhanterlig.

det civila saMhället

Att bedriva upplysning och bekämpa korruption har inte haft särskilt högprioritetidetcivilasamhället.Genomremissystemethardetcivilasamhälletmöjlighet att yttra sig och påverka (Semer i Regering, Riksdag:Ansvars-utkrävande),mendärhar intekorruptionsfrågorvarit särskilt framträdande.Detsammagällerdetcivilasamhälletsmöjlighetattienskildafrågorutkrävaansvargenomattuppmärksammafrågorochskapadebatt:aktivitetenharvaritganskalågnärdetgällerkorruptionsfrågormenökande.

Fråganharhellerinteståttsärskilthögtupppådagordningeniolikaorganisa-tionersinternaarbete.Storaorganisationerinomdetcivilasamhälletharocksåkritiserats föratthadålig internkontroll (e.g.SvenskaDagbladet2010-01-15).Ettproblemisammanhangetärattskyddetförwhistleblowersäroutveck-lat,ochdetärfåsomslårlarmomoegentligheter.Mendetskerenutvecklingpåområdet.Inomflerastörreorganisationerpågårettarbetemotkorruption.RäddaBarnenhar tillexempelantagitetiskariktlinjersomgälleralla inomorganisationen och de som organisationen anlitar. I riktlinjerna ingår att ”iallasammanhangmotverkakorruption,mutor,utnyttjandeavtjänsteställningochpartiskhet” (RäddaBarnen2007:3). InomRödaKorsetfinns numer ettförebyggandeinterntarbetemotkorruptionochmekanismerförwhistleblo-wingomöverträdelserskettmot lagarellerorganisationensuppförandekod.Densominteuppleversigkunnaanvändadeinternarapporteringskanalernaharävenmöjlighetattvändasigtillenexternpartutanattuppgevemmanär(RödaKorset2011a:2;2011b;Kollega2010-11-30).

I det civila samhälletharockså tillkomstenavden svenskaavdelningenavTransparencyInternational2004inneburitattenorganisationtillkommitsomsärskiltengagerarsigjustifrågoromförebyggandeochbekämpningavkor-ruption.Mansersinuppgiftsomatt”spridakunskapomkorruptionensskad-liga verkningar och verka för ökad transparens i såväl offentlig somprivat

Staffan Andersson


sektor.” (www.transparency-se.org). Man samverkar på olika sätt med detomgivandesamhälletförattpåverkaallmänhet,politikerochandramaktha-vareattengagerasigmotkorruption.Densvenskaavdelningenharblandan-natargumenteratförökadeutredningsresursergällandekorruptiongenomattstärkariksenhetenmotkorruption,förbättratskyddförwhistleblowers,attdenkommunalarevisionensoberoendeförstärksochattdendubblastraffrihetenför svenskarsgivandeavmutorutomlandsavskaffas (Engfeldtetal.2010).Vidaredelarmansedan2007utettårligtpris,Åretsvisselpipa,tillpersonersomavslöjatoegentligheterochkorruption5.

Bildenavkorruptionsfrågorocharbetemotkorruptionsomrelativtlågtpri-oriterade områden speglar framförallt hur det sett ut i svenska organisatio-ners arbete inom landet.Denna bild gäller dock inte organisationer som ärverksammainominternationelltsamarbeteochbiståndsarbete.Därhardessafrågoraktualiseratstidigareochståtthögreupppådagordningen,inteminstgenomattmanimångafallhaftatthanteraenkorruptionsproblematikpåettänmerpåtagligtsättäniSverigeochattdetfunnitsentydliginternationellpåverkanidennariktning.ISidasstatligabiståndsprogramharbekämpningavkorruptionvaritprioriterat,liksominomdeflestaandrasvenskabistånds-organisationerdärdetcivilasamhälletsrollförantikorruptionochdemokrati-utvecklingbetonats6.

näringslivet

Frågorometikochsocialtansvarharfåttalltmeruppmärksamhetinomnä-ringslivet och alltfler företag jobbarmeddessa frågor. I ökadutsträckningharocksåkorruptionsförebyggningblivitendelavdettaarbete,somoftagårundersinengelskabenämningCorporateSocialResponsibility(e.g.SvenskHandel odaterad). Utvecklingen inom näringslivssektorn mot att ha koder,analyserarisker,taansvarförsinamellanhänderochagenterochattharap-porteringskanaler för oegentligheter har varit mycket stark (Nygren 2011).Dettaarbetehardrivitspåaveninternationellutvecklingdärmellanstatligaorganisationer, näringslivets samarbetsorganisationer som till exempel deninternationellahandelskammarenochandraickestatligainternationellaorga-nisationerialltstörregradharkommitattbetonabetydelsenavdessafrågor.

Närdetgällerkorruptionkanocksånoterasatt agerandeavenskilda stater,särskiltUSA,har fåttbetydelse internationelltoch för svenska företag.Närdetgällerexempelviswhistleblowingsåharantaletsvenskaföretagsomin-förttipssystemökatsedan2007,näramerikanskareglerjustbörjadekrävaattbörsnoteradeföretagskullehakanalerförsinaanställdaatttipsa,ochsärskilt



sedannovember2010dåarbetsgivarefrittfårinförasådanasystemförutsattattPersonuppgiftslagenföljs.Idag(2011)harrunt200svenskaföretagwhist-leblowingkanaler (som intebör förväxlasmeddiskussionenombehovet avlagskyddförwhistleblowers).

Detfaktumatt företagsominteprioriteraratthanterakorruptionsriskerochsaknarutförligaetiskariktlinjerkanriskeraattutestängasfrånmarknaderharökat intresset för dessa frågor.Ett gott antikorruptionsarbete blir en typ avkonkurrensmedel. Krav kommer från kunder, finansiärer och medarbetare.NärdetgällerhurvanligtdetärattpersonaliföretagfårträningiattmotverkakorruptionhamnarSverigepågenomsnittetav23europeiskaländerenligtenundersökningavErnst&Young(2011:15).Ienintervjuuttrycktesmedan-knytningtillinternationelltverksammasvenskaföretagatt:”Jagbedömerattutvecklingenhargåttsålångtattettstortsvensktföretaginteharrådatthållasigmednågonannanpolitikänennolltoleranspolitikmotkorruption.Ochdenpolitikenmåstetillämpaslikaiallaländerdärmanverkar.”(Nygren2011).

HurserdånäringslivetsdeltagandeochengagemangutnärdetgällerstatensantikorruptionsarbeteochförebyggandetavkorruptioniSverige?

En intervjupersonmenaratt antikorruptionsfrågan förekommernärnärings-livetmöterregeringen,menattdetsnararehandlarombedrägeriochstölderfrånbolagenänkorruption(Korsell2011).Intressetförfrågoromkorruptionochhanteringavdemvarierardockmellanbranscherochföretag,därgradenaverfarenheteravskandalerochkorruptionharbetydelse(König2011).Attstörreföretag,oftamedinternationellverksamhet,vändersigtillregeringenförattfåstödförsittarbetetillhörundantagen.Detärvanligareattföretagochbranschorganisationervändersigtillregeringenförattklagapåattregelverkoch riktlinjer antingen är otydliga eller för omfattande. Företagen uppleverattdetmångagångerärsvårtattvetavargränsergårfördettillåtna(Lindhe2011).Fråganärtudelad:ävenomdetfinnsettintressehosföretagattminskaoegentlighetersåärmanliteförsiktigmedattframståsomattdetfinnspro-blemsomärsvåraatthanteraochattstatenellermyndigheterbörgöramer;riskenfrånföretagensutgångspunktärattstatenellermyndigheternainvolve-rarsigpåområdensomidagskötsmedsjälvreglering(Korsell2011).

Rentkonstitutionelltharnäringslivetsorganisationermöjlighetattdeltaiutred-ningar,gesynpunkter,bidramedexpertisochävenkommamedsynpunktersomremissinstans(RF7kap.2§;seRegeringen).Iarbetetmedatttaframennynä-ringslivskod(seovan)harstatengettnäringslivetettstortansvarförattutvecklaetiskakoder.Idennautredningspeladerepresentanterförnäringslivet(tillex-

Staffan Andersson



empel Svenskt näringsliv, Företagarna, Svenska bankföreningen och Svenskhandel)enviktigrolliarbetsgruppensomtillsammansmedutredarentogframförslagettillnykodomgåvor,belöningarochandraförmåner.Kodenskavaraendelavnäringslivetssjälvregleringdärföretagenfårvägledningomvadsomärgodtagbararespektiveförkastligaförmånerattgeisyfteattfrämjasinaffärs-verksamhetliksomförebyggandeåtgärderochsamarbetspartners(SOU2010:38,s.21–22).HärpekadeenintervjupersonpåettpotentielltproblemmedattSverigeskommunerochlandstingintevaritrepresenteratiarbetsgruppen,vilketriskerargörakunskapenochberedskapenatthanteraoegentligheterojämnmel-lanprivataochoffentligaverksamheter(Lindhe2011).

Institutetmotmutor(2011)ärenideellnäringslivsorganisationsominrättades1923,medStockholmshandelskammare,SvenskhandelochSvensktnärings-livsomhuvudmän7. InstitutetdeltogförutomsomexpertiUtredningenommutor,ocksåmedenledamotiutredningensarbetsgruppsomarbetadeframförslagettillnäringslivskod(SOU2010:38).Manharunderenlångtidhaftensärställningvadgällerattinformeraföretag,organisationer,myndigheterochmassmedieromdessafrågorsomrörmutorochotillbörligaförmåner.Manharocksåvaritdrivandeidenoffentligadebattenförattfåtillståndenutredningomförändringavmutlagstiftningen(InstitutetMotMutor2006)vilketseder-meraskedde2009(seovan).

noter

1. Ett initiativ på handelsområdet är en webbportal där det finns landprofiler som ska vara till hjälp för företag som är verksamma eller planerar verksamhet på de nya tillväxtmark-naderna och i utvecklingsländer. Detta sker i samarbete med Danmark, Norge, Tyskland, Österrike och Storbritannien (www.business-anti-corruption.com).

2. Ett tidigt exempel är avskaffandet av den möjlighet som fanns i Sverige att dra av kost-nader för korruption, där det internationella arbetet för att harmonisera regler, framförallt inom OECD, innebar att detta avskaffades. Inkomstskattelagen innehåller ett uttryckligt förbud mot att göra sådana avdrag (SFS 1999:1229, 9 kap. 10§).

3. Den 6 juni 2011

4. Nuvarande regler trädde i kraft 2006 då de innebar skärpta möjligheter för företagsbot (10 miljoner sek) (Brottsbalken 36 kap. 8§)

5. Även andra delar ut liknande priser: se till exempel Tidningen Kollega 2009-02-11

6. Som exempel kan här ges Forum Syds (2008) antikorruptionspolicy, som bland annat innehåller riktlinjer för hur korruption ska bekämpas i allmänhet men också i den egna organisationen och man har en uttalad ”anti-corruption code of practise”.

7. Institutet mot Mutor (2011) anger sin uppgift som att sträva efter god sed för beslutspå-verkan inom näringslivet och samhället och att motverka att mutor och otillbörliga förmå-ner används för att påverka beslut.


reFerenser

Intervjuer och muntliga redogörelserKorsell, Lars, 2011. Chefsjurist och chef för Enheten för forskning om ekonomisk och orga-niserad brottslighet vid Brottsförebyggande rådet, intervjuad av Glenn Sjöstrand 9-6-2011.

Lindhe, Thorbjörn, 2011. Kanslichef vid Institutet Mot Mutor/Stockholms Handelskammare, intervjuad av Glenn Sjöstrand 16-6-2011.

König, Louise 2011. Strategic Corporate Responsibility Consultant, Solberg Kommunikation AB, Expert på CSR och miljöfrågor, intervjuad av Glenn Sjöstrand 13-6-2011.

Nygren, Birgitta, 2011. Ambassadör vid Utrikesdepartementet, intervjuad av Staffan Andersson, 12-5-2011.

Andersson, Arne 2011. Chef för kriminalpolisenheten vid Rikskriminalpolisen, Redogörelse vid Nordiskt seminarium om korruption, Åklagarmyndigheten, Stockholm 13 april 2011.

Tryckta källorAndersson, Staffan & Paul M Heywood (2009). ”The Politics of Perception: Use and Abuse of Transparency International’s Approach to Measuring Corruption”, Political Studies 57 (4): 746-767.

Andvig, Jens Christopher (2005) ‘ “A House of Straw, Sticks or Bricks”? Some Notes on Corruption Empirics’, NUPI working paper 678.

Arbetsmiljöverket 2011. Hot och våld. Internet 2011-09-14, http://www.av.se/teman/hotochvald/

BBC 2010. ”Extreme world: Is Sweden as clean as it seems?”, BBC News 2010-12-09, internet 2011-05-23, http://www.bbc.co.uk/news/world-11949956?print=true

Engfeldt, Lars-Göran et al. 2010. ”Vi måste ta krafttag mot den svenska korruptionen”, Dagens Nyheter 2010-10-26, internet 2011-06-24, http://www.dn.se/debatt/vi-maste-ta-krafttag-mot-den-svenska-korruptionen

Dagens Nyheter 2011-04-28. ”M redovisar bidrag men avvisar lag”, internet 2011-06-29 http://www.dn.se/nyheter/politik/m-redovisar-bidrag-men-avvisar-lag

Ernst & Young 2011. European fraud survey 2011. Recovery, regulation and integrity.

ESO 2011. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, internet 2011-10-30, http://www.eso.expertgrupp.se/Default.aspx?pageID=40

Forum Syd 2008. Anti-Corruption Policy. Forum Syd Board 15 February 2008, Internet 2011-06-26, https://www.forumsyd.org/upload/Delade_dokument/Forum_Syd_%20Anti-Curruption_Policy_eng.pdf

Galtung, F. (2006) ‘Measuring the Immeasurable: Boundaries and Functions of (Macro) Corruption Indices’, i C. Sampford, A. Shacklock, C. Connors and F. Galtung (eds), Measuring Corruption, Aldershot: Ashgate, s. 101–30.

Greco 2001. First Evaluation Round, Evaluation Report on SwedenGreco Eval I Rep (2001) 3E Final

Greco 2009a. Third Evaluation Round. Evaluation Report on Sweden on Incriminations (ETS 173 and 191, GPC 2), Greco Eval III Rep (2008) 4E, Theme I

Greco 2009b: 18, Third Evaluation Round, Evaluation Report on Sweden, Transparency of Party Funding, Greco Eval III Rep (2008) 4E, Theme II.

Greco 2009c. RC-II (2007) 1E, Addendum, Second Evaluation Round, Addendum to the Compliance Report on Sweden, Strasbourg, 2 July 2009.

Staffan Andersson


Greco 2011. Third Evaluation Round. Compliance Report on Sweden. Incriminations (ETS 173 and 191, GPC 2). Transparency of Party Funding, Greco RC-III (2011) 4E.

Institutet Mot Mutor 2006. ”En kritisk analys av den svenska mutlagstiftningen”.

Institutet mot Mutor 2011. Internet 2011-06-19, http://www.institutetmotmutor.se/om-oss

Jusek 2011. Hot och våld allt vanligare. Internet 2011-09-14, http://www.jusek.se/templates/JK_SimplePage.aspx?id=52603

Kollega 2010-11-30. ”Känslan att bli utfrusen skrämmer” (Jöran Lindeberg), internet 2011-07-08, http://www.kollega.se/index.cfm?c=13608

Konstitutionsutskottet 2011. 2010/11:KU23, Konstitutionsutskottets betänkande.

Krus 2009. Den gemensamma värdegrunden för de offentliganställda, promemoria.

Regeringen 2011. Uppdrag till Statskontoret att ta fram ett underlag för bedömning av före-komsten av korruption i kommuner och landsting, Finansdepartementet. Regeringsbeslut, 2011-06-16, Fi2011/2882, internet 2011-06-19, http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/17/11/00/e6e6a896.pdf

Regeringen 2010. PROP. 2010/11:1 Utgiftsområde 2

Regeringen 2009. Regeringsbeslut 2009-11-12, Fi2009/7223, internet 2011-06-27, http://www.krus.nu/Global/Om%20krus/Reg%20beslut%2020091112%20II3.pdf

Regeringen 2008. Regeringens skrivelse 2007/08:89, Sveriges politik för global utveckling, internet 2011-05-11, http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/10/82/dfbc2f5c.pdf

Regeringskansliet 2010a. Internet 2011-05-11, http://www.sweden.gov.se/sb/d/4263/a/81898

Regeringskansliet 2010b, internet 2011 http://www.sweden.gov.se/sb/d/4263/a/28560

Regeringskansliet 2010c, Internet 2011-05-11, http://www.sweden.gov.se/sb/d/4263/a/81903

Regeringskansliet 2010d. Internet 2011-05-14, http://www.sweden.gov.se/sb/d/12634/a/147524

Regeringskansliet 2006, internet 2011-05-11, http://www.sweden.gov.se/sb/d/5467/a/73976

Regeringskansliet 2005. ”What do we know about Corporate Social Responsibility? A sampling of Swedish research in the field”, Globalt Ansvar.

Regeringsformen (RF). Kungörelse (1974:152) om beslutad ny Regeringsform, SFS 1974:152

Riksdagen 2007/2008. Internet 2011-06-11, http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7180&riksmote=2007/08&usk=ku

Riksdag och Departement 2011-03-21. Hon vill sätta ministrar som byter jobb i karantän, internet 2011-06-14, http://www.rod.se/print/demokrati/hon-vill-s%C3%A4tta-ministrar-som-byter-jobb-i-karant%C3%A4n)

Rädda Barnen 2007. Etiska riktlinjer - Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen.

SFS 1996:810. Lag (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

SFS 1999:1229. Inkomstskattelag (1999:1229).

SOU 2010:38. Mutbrott, betänkande av utredningen om mutor, internet 2011-03-11, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf

Svenska Dagbladet 2010-01-15. Röda Korsets styrelse får kritik, internet 2011-06, 26, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/roda-korsets-styrelse-far-kritik_3185267.svd

Svenska Röda Korset 2011a. Årsredovisning 2010, internet 2011-06-27, http://www.redcross.se/PageFiles/1046/Arsredovisning_2010.pdf



Svenska Röda Korset 2011b. Internet 2011-06-27, http://www.redcross.se

Svensk Handel odaterad. ”Så kan ditt företag jobba med etik och socialt ansvarstagande”, informationsbroschyr.

Säkerhetspolisen 2010. Hot, trakasserier och våld används för att påverka, internet 2011-09-14, http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/otillatenpaverkan.4.34ffc68f1235b740c0680004384.html

Tidningen Kollega 2009-02-11, Fortsatt tvist om Civilkuragevinnare, internet 2011-05-14, http://www.kollega.se/index.cfm?n=62&c=11641


Ward, Halina, 2005. ”Corporate Responsibility and the Business of Law”, Report no 6, 2005, Regeringskansliet, Globalt Ansvar.

Wikman, Sofia, Felipe Estrada & Anders Nilsson 2010. Våld i arbetslivet – en kriminologisk kunskapsöversikt, Arbetsmiljöverket, rapport 2010:4.

Staffan Andersson


riksdagen

del iii. det svenska integritetssYsteMets pelare


5. Riksdagen

5. riksdagenStaffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback

saMManFattning

Bedömningenavriksdagengertotalthögapoängpåkapacitet,internstyrningochdessroll i integritetssystemet.Vissasvagheternoterasföransvarsutkrä-vandeochintegritet.Dettagällerocksåreformerochlagstiftningsförändringar.

Riksdagsledamöterharintesammastarkaställningisamhälletsomdeengånghade,mendeansesallmäntsomkompetentaochanklagelseromkorruptionmot riksdagen är sällsynta.Men avslöjanden vid olika tillfällen om hur deersättningssystemsomledamöternaåtnjuterharanväntsharletttillkritikochstor medial uppmärksamhet. Frågor om korruption och korruptionsbekäm-pandeharprioriteratshögreäntidigare,mendetvorefelattsägaattkorrup-tionsbekämpandeärenviktigfråga.IdetallmännamedvetandetansesSverigefortfaranderelativtförskonatfrånkorruptionochmisstankardärom,ävenomdennauppfattningutmanatsavkorruptionsskandalersåvälinomoffentligsomprivat sektor.

Tabellen nedan redovisar poängbedömningenpå de olika indikatorernaochsammanfattarutvärderingenavriksdagenskapacitet,internastyrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningen.


struktur och organisation

Iettparlamentarisktsystemsomdetsvenskaintarriksdagenencentralroll.Väljarnautservidvalvart fjärdeår349ledamöteravriksdagen(RF3kap.2§).Undermandatperioden2010–2014finnsåttapartierrepresenteradeiriks-dagen1. Riksdagens ställning regleras i grundlagen (regeringsformen (RF),kapitel3och4)samtiensärskildriksdagsordning(RO).

Majoritetsförhållandeniriksdagenäravgörandeförvilkenregeringsbildningsomkanbliaktuell.Perioderavmajoritetsregeringar tenderarattgeriksda-genensvagareställningiförhållandetillregeringen,medandetomvändakangällavidperioderavminoritetsregerande.ISverigeharminoritetsregeringarvaritdetdominerandemönstretunderefterkrigstiden(Bergman2000).

Iregeringsformensförstakapitelbeskrivsriksdagensomfolketsfrämstaföre-trädare.Dessuppgiftbeståriattstiftalagar,beslutaomskatttillstatensamtbestämmahurstatensmedelskaanvändas.Riksdagenharävensomövergri-pandeuppgiftattgranskariketsstyrelseochförvaltning(RF1kap.4§).Trotsriksdagensbeslutsfattanderollsåfårriksdagenintesjälvägnasigåträttskip-nings-ellerförvaltningsuppgifter(RF11kap.3§,12kap.2§);förutomriks-dagsförvaltningenfinnsetttiotalmyndighetersomlyderunderriksdagen.DeviktigasteavdessaärRiksbanken,medansvarförpenningpolitiken,Riksrevi-sionenochJustitieombudsmännen(JO)somutgörenviktigdelavriksdagenskontrollmakt(Petersson2010:69).

Förattriksdagenskallkunnautförasinaarbetsuppgifter–lagstiftning,finans-maktochkontrollmakt–finnsinrättat15styckenutskott2(seRO4kap.2§),

Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback

riksdagentotalpoäng: 90/ 100

indikator Lagstiftning tillämpning

Kapacitet100/100

Resurser 100 100

Oberoende 100 100

Styrning83/ 100

Öppenhet 100 100

Ansvarsutkrävande 75 75

Integritetsmeka-nismer

75 75

Roll88/ 100

Riksdagens kontroll av regeringen

100

Reformer och lagstiftning

75

5. Riksdagen


varavkonstitutionsutskottetochfinansutskottetärobligatoriskaenligtreger-ingsformen(4kap.3§),samtettskatteutskott(enligtRO4kap.2§),vilkahartilluppgiftattnoggrantförberedabeslutinförriksdagensbeslutsfattande.Ut-skottenpresenterarförslagtillriksdagsbeslut,granskarEU-förslagochföljeruppochutvärderarbeslutensamtarbetarmedforsknings-ochframtidsfrågor(Davidsson 2011:130). Utöver detta finns också en EU-nämnd, för samrådmellanregeringochriksdag,somframföralltbevakarfrågorsomberörrela-tionernaSverigeochEU(RO10kap.9§;RF10kap.10§).Varjeutskottskallbeståavettuddaantalledamöter,lägstfemton(RO4kap.3§);idagfinnsdet17ledamöterivarjeutskott(Davidsson2011:129).

utvärdering

resurser (lagstiFtning)

I vilken utsträckning finns det bestämmelser som ska säkerställa finansiella, personella och infrastrukturella resurser som möjliggör för riksdagen att ut-föra sina arbetsuppgifter?

Poäng: 100Ävenomregleringeniregeringsformenochriksdagsordningenintesägernå-gotomvilkennivåresurstilldelningenskaliggapåsågerdengällandeord-ningen goda förutsättningar för riksdagen att genom anslagsbeslut påverkatilldelningenavresursertillriksdagen.

Detfinnstydligabestämmelsersomreglerartillgångtillresurserfördenenskil-deledamoteniriksdagsordningenochiandralagar.Riksdagsordningen(9kap.6§)slårfastattledamöternaharrätttillarvodeföruppdraget3,vilketbestämsavriksdagensarvodesnämnd,ochattdettaochandrabestämmelseromekonomis-kavillkorkringuppdragetbestämsilag(seSFS1994:1065,särskilt3kap.1§).Ilagenomstödtillriksdagsledamöternasochpartigruppernasarbeteiriksdagen(SFS1999:1209)reglerasbasstöd(somomfattargrundbelopptillgruppenmedtilläggstödbaseratpåantalmandatpartieterhållit),stödtillkostnaderförpolitis-kasekreterareåtledamöterna,stödtillkostnaderförledamöternasutrikesresorochstödtillenskildaledmötersomintetillhörnågonpartigrupp.

Riksdagenbeslutaromstatensekonomiskaresursersåsomskatterochavgiftertillstatensamtomstatensutgifterochinkomsteristatsbudgeten(RF9kap.1§).Dettagörsefteratt regeringenlämnatsinbudgetpropositiontill riksda-gen,ivilkenregeringenlämnarförslagpåhurstatenskaanvändasinapengar

5. Riksdagen


(RF9kap.2§).Närriksdagensedanfattatsittbeslutangåendestatsbudgetenärdetregeringensomansvararförbudgetenochgenomförriksdagensbeslut.Eftersomriksdagenbudgetmässigträknassomendelavriketsstyrelsesåärdetriksdagensom,efterförslagfrånregeringen,somisinturinhämtatförslagfrånriksdagsförvaltningen(RO9kap.4§),fastställerbudgetenförriksdagensverksamhet(regeringen2011).Riksdagensarbetebedrivsutifrånbestämmel-sernaifrämstregeringsformen(RF3&4kap.)ochriksdagsordningen.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighetmeduppgift attbiträdariksdagen.Dessverksamhetreglerasiriksdagsordningen(RO8&9)ochilagenmedinstruktionförriksdagsförvaltningen(SFS2011:745).Riks-dagsförvaltningenska(SFS2011:745,1§)tillhandahållaresurserochserviceförtalmannens,kammarens,utskottensochövrigariksdagsorgansverksamhetsamt för riksdagsledamöternaochpartikanslierna, svara fördemyndighets-funktioner och förvaltningsuppgifter som anges i riksdagsordningen, infor-mera om riksdagens arbete och frågor omEU samt handlägga ärenden omriksdagensinternationellakontakter,ochsvaraförvårdochbevarandeavriks-dagensbyggnaderochsamlingar.

resurser (tilläMpning)

I vilken uträckning har riksdagen adekvata resurser att utföra sina arbets-uppgifter i praktiken?

Poäng: 100Bedömningenärattriksdagenresursmässigthargodaförutsättningariför-hållandetilluppdraget.Detgrundarsigiattdetärriksdagensjälvsomtillsyvendeochsistbeslutarombudgetmenävenipraktikensådelardeinter-vjuadeuppfattningenattresursernaäradekvata(Isberg2011,Larue2011).

Riksdagsförvaltningen är uppdelad i ett antal organisatoriska enheter somskabidra till att riksdagenskakunnauppfylla sinaåtaganden.Hitkan räk-nas kammarkansliet, där riksdagens utredningstjänst ingår, utskottens ochEU-nämndenskanslier,denadministrativaavdelningenochkommunikations-avdelningen.Denekonomiskaramenför riksdagensverksamhet framgåravtabell1nedan.



5. Riksdagen

tabell 1: riksdagens ekonoMiska resurser (Miljoner kronor) enligt regeringens budgetproposition 2011.

riksdagen Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknatsamt Jo mm. 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014Riksdagens ledamöter och partier mm 761 829 819 832 840 852 871Riksdagens förvaltnings- anslag 636 663 653 683 689 707 713Riksdagens ombudsmän, Justitieombuds- männen 69 69 69 75 80 82 85Summa Riksdagen, JO mm. 1 466 1 561 1 542 1 589 1 609 1 642 1 669

källa: Regeringen 2011: 14.

Närdetgällerdenfinansiellasidansåharresursernavaritgoda.Riksdagenharoftahaftpengarövernärbudgetårethartagitslut(Isberg2011).4Utbyggna-denavekonomisktstödtillpartiernaochledamöternaharvaritstarkt,vilketocksåomfattarstödet tillpartigruppernadärpartiernahar rätt stor frihetattbestämmahurmananvänderstödetiriksdagen(Isberg2011).

Personellt så har riksdagen vuxitmycket under lång tid och det är framfö-ralltnärdetgällerdenservicesommanlämnarledarmötenapåolikasättochinformationochkunskapsförmedlingomriksdagentillmedborgarna(Isberg2011).Detharskettenökningavpersonalsomhanterarriksdagsärendenrö-randelagstiftningochbeslutombudget,meninteisammaomfattningsompåservicesidan.Settöverdesenasteåren(2006–2010)såharantaletanställdainomriksdagsförvaltningenpendlatmellan655och665(Riksdagen2011a).Tilldettakommerocksådenkanslipersonalsomdepolitiskapartiernasjälvaförfogaröver.Från2009till2010hardennagruppökatfråncirka320tillcirka340(Riksdagen2009och2010b).

Iriksdagensarbeteäroftatidspressenstormentidernahållsnormaltochbe-tänkandenochandraskrivelserpublicerasitid.EnviktigaspektidettaärdengodainfrastrukturensomomgerledamöternaitermeravlokalerochIT-stöd.Annatstödärocksåvälutbyggt.Riksdagenharettbiblioteksomärvälsor-teratinomdetsamhällsvetenskapligaområdetochmedgodservicekringattbeställadetmanintesjälvhar.Utredningstjänstenharväxtiomfattningoch


harstorkompetenssomledamöternakananvändasigavförattunderbyggaförslag(Isberg2011).Riksdagensutskottgörocksåegnautredningariökadomfattningochfördettafinnsettgottstödkringmetodfrågormedmera.Riks-dagenarbetar i ökadutsträckningmed forskningskontakteroch sedan2007har utredningstjänsten två forskningssekreterare som ska stödja utskotten idettaarbete.Detharocksåskapats rutiner föratt ledamöteroch tjänstemänsmidigareskakunnatadelavforskningsinformationochutskottenharforsk-ningsdagardärmanbjuderinforskare(Riksdagen2010;Isberg2011).

Träning och introduktion för ledamöterna om hur riksdagen fungerar, desstraditionochgällandereglerharutvecklatsövertidochdetanordnasvarjeårfrivilligakurser.Ledamöternafårocksåtillgångtillenlathunddärvadsomgällerärsammanställt.Utöverdettaharpartigruppernaenviktigrolliattför-medlahurmanarbetaririksdagen(Isberg2011),menförnyapartierfinnsintedennainstitutionellaerfarenhetigruppenochdåärmöjlighetentillinforma-tionfrånriksdagensärskiltviktig.

oberoende (lagstiFtning)

I vilken utsträckning är riksdagen formellt oberoende och fri från underordning gentemot externa aktörer?

Poäng: 100Detfinnsenradregleringarvarssyfteärattförsäkrariksdagensoberoende.Riksdagens roll och uppgifter anges i regeringsformen och har därmed ettstarktkonstitutionelltskyddmotunderordninggentemotnågonexternaktör.

Riksdagenkandockupplösasavregeringengenombeslutomextraval(RF3kap.11§,6kap.5§).Enenskildriksdagsledamotkanocksåbliskild frånsitt uppdrag, dels omdennehar prövats avoch förklarats somobehörig avValprövningsnämnden(RF4kap.11§),delsomdenneharvisatsiguppenbartolämpligviabrott–menbeslutomdetsenarefattasavdomstol(RF3kap.4§).Enriksdagsledamotellerersättaretilldennefårintelämnasittuppdragutanriksdagensmedgivande(RF4kap.11§).

Riksdagenbestämmerocksåsjälvaomvalavtalmänochattutseledamötertill utskotten.För varje valperiodväljer riksdagen själva riksdagens talmansamtenförste,enandreochentredjevicetalman(RF4kap.2§).Förutomtal-männenutserriksdagenocksåledamöternaiutskotten.Blandutskottenmåstealltidenligtregeringsformen(4kap.3§)finnasettkonstitutionsutskottochett

Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback 5. Riksdagen


5. Riksdagen

finansutskottochenligtbestämmelseririksdagsordningenocksåettskatteut-skott(RF4kap.3§,RO4kap.2§).

Riksdagensarbeteärberoendeavdeärendensomkommerin,ochdenmåstearbetadärefter.Ärendenväcksavregeringenelleravriksdagsledamöter(RF4kap.4§).Allapropositioner,skrivelser, framställningar, redogörelserochmo-tionerhänvisastillettutskottförberedning,meninnandetskerskalldetbord-läggasvidettsammanträdemedkammaren;heladennaprocesssammanfattasunderbegreppetberedningstvång(RO4kap.1§,RF4kap.5§;Petersson2010:145).Närettärendeväcksavregeringenlämnardenettförslagtillriksdagengenomenproposition.Propositionenskallinnehållaettprotokolliärendet,enredovisningavärendetsberedningsamtskälenförregeringensförslag.Propo-sitionersominnehållerlagförslagskalläveninnehållaLagrådetsyttrande5(RO3kap.1§).Ettförslaghosriksdagenkanocksåväckasavettutskott.Dettaskallvarainomettämnesomhörtillutskottetsberedningsområde.Ettsådantkallasförutskottsinitiativochtasgenomettutskottsbetänkande(RO3kap.7§).An-drainstansersomfårgöraframställningarärriksdagsstyrelsen,fullmäktigeochdirektioneniRiksbanken,riksdagensombudsmänsamtriksrevisorerna.Fram-ställningarnainnefattaroftastfrågorsomrörorganetskompetens,organisation,personalellerverksamhetsformer(RO3kap.8§).

Närdettasbeslutkringettärendeikammarenfårbådevarjeriksdagsledamotochvarjestatsrådiregeringenyttrasigkringfrågan(RF4kap.6§).Närdetskeromröstningförärendetikammarenblirbeslutetdetsommeränhälftenavderöstandeenatsom(RF4kap.7§).Vidbeslutsprocesseniriksdagenärdetriksdagensomhardetsistaordetmendetfinnsettsamspelmellanflerainstanserdärutskottenochregeringensstatsrådspelarenviktigrolliärendetsberedninginnanavgörandetikammaren(RF4kap.6§).

Underspeciellaomständigheterkanriksdagensammanträdaunderandrafor-mer,perioderochplatserändetnormalaochdetärunderkrigstillstånd,vidkrigsfaraellerockupation(RF15kap1,9§§).

Detfinnsreglersomgaranterarriksdagsledamöternasimmunitet.Iregerings-formensfjärdekapitelgårattläsaomriksdagsarbetetochledamöternasställ-ning.Därståruttryckligenattdet inte fårväckas talanmotdensomutövarellerharutövatuppdragsomriksdagsledamotpågrundavdennesyttrandenellergärningarunderutövandetavuppdragetomintenågrasärskildakriterieräruppfyllda.Föratttalanskallkunnaväckasmotdennemåsteriksdagenhamedgett det genom ett beslut därminst fem sjättedelar av de röstande harenats om ett sådant beslut.Ledamoten får heller inte berövas friheten eller


hindrasfrånattresainomriketpågrundavyttrandenellergärningarutfördaunderuppdragetutanettsådantmedgivandeavfemsjättedelaravderöstanderiksdagsledamöterna(RF4kap.12§).6

oberoende (tilläMpning)

I vilken utsträckning är riksdagen fri från underordning gentemot externa aktörer i praktiken?

Poäng: 100Sammantaget bedöms riksdagen ha en stark och oberoende ställning i det politiskasystemetvadgällersåvällagstiftningsompraxis.

Denparlamentariskaprincipsomdetsvenskastatsskicketföljerinnebärattdetpolitiskasystemetmöjliggörettsamspelmellanriksdagochregering,mendärdetändåärsåattriksdagenärdenförstastatsmaktenvilkenregeringenäransva-riginför.Detärsvårtatttänkasigattandraaktörerinomdetpolitiskasystemet(militär,statschef,domstolar,polis)ellersamhälletistort(företag,intresseor-ganisationer)kangåinochstyrariksdagenpåettotillbörligtsätt.Däremotärdetsåattdessaaktörerkandeltailagstiftningsprocessengenomattmedverkaioffentligautredningar,ellerkommittéer,somkanliggatillgrundförförarbetentilllagarsomstiftasavriksdagen(Bäck&Larsson2008:215–19).Företrädareförsamhället,menävenenskildamedborgare,medverkarocksåregelbundetge-nomattinomramenförsåkalladeremissförfarandenlämnasynpunkterpådetpågåendelagstiftningsarbetet(Bäck&Larsson2008:220).

Förslagtillriksdagenkanläggasframavregeringen,genompropositioner;avledamöter,genommotioner(RO3kap.9§);avdeolikautskotteniämnensomtillhörderasberedningsområde7,genomutskottsinitiativ(RO3kap.7§);ochavriksdagsorganen–blandannatriksrevisorernaochriksdagensombudsmän–ifrågorsomrörderaskompetens,organisation,personalellerverksamhets-former(RO3kap.8§).Riksdagsåret2009/10lades246propositioneroch4022motioner(Riksdagen2010:82),mennärdetgällerantagnaförslagkom-merdenöverväldigandemajoritetenfrånregeringen(Hegeland2006).Trotsattregeringenharenväldigtviktigochdominerandepositionsåfinnsdetfleraexempel,såsomfrekventautskottsinitiativunderinnevarandemandatperiod,somvisarattriksdagenharmöjligheterattläggaförslagochgenomföradessamotregeringensvilja,vilketärmöjligtnärregeringenäriminoritet.EtttydligtsådantexempelvarnärriksdageninitieradeochgenomfördeskapandetavenfrånregeringenoberoendeRiksrevision,somiställetsedan2003sorterarun-



5. Riksdagen

derriksdagen,vilkettillstordelskeddemotdendåvaranderegeringensvilja(AhlbäckÖberg2011).

öppenhet (lagstiFtning)

I vilken utsträckning finns bestämmelser som försäkrar att allmänheten kan inhämta och tillgodogöra sig relevant information om riksdagens arbete och beslutsfattande?

Poäng: 100Bestämmelsernasomskasäkerställaöppenhetochinsyniriksdagensverksamhetärvälutvecklade.Genomtryckfrihetslagstiftningenochoffentlighetsprincipenärallmännahandlingariregeloffentligaochriksdagensprotokollochandrahand-lingarpublicerasiriksdagstrycket,somnumerocksåärtillgängligtviaInternet.Sammanträdeniriksdagenskammareochdessomröstningarliksomhandlingarinförsammanträdenäröppnaochallmänttillgängliga.Dereglersomsäkerställermöjligheterförallmänhetochmediaatttadelavbeslut,diskussionerochhand-lingarärsåledesomfattande.

Riksdagenshandlingarregistreras,liksomandramyndigheters,ienlighetmedregelnommedborgaresrättatttadelavallmännahandlingar(TF2kap.1§).Allmännahandlingarärtillexempelbrev,beslutochutredningarsominkom-mer till eller skickas frånmyndigheter. (Petersson 2010: 163–170). Rättenatttadelavallmännahandlingarkandockivissaavseendenbegränsas,menmåstedånogaangesochvaramotiverade,blandannatnärdetgäller riketssäkerhet(TF2kap.2§,semeriOffentligsektor).Menävennärriksdagensle-damöterfårtillgångtillsekretessbelagdauppgiftersomdetyckerbörkommautsåhardemöjlighetatttauppdetmedmediaellerandrapersoner.Däremothardeinterättattlämnautsjälvahandlingarna,ejhellerattsägavadsomstårihandlingarnanärdetfattatssärskildabeslutomtystnadsplikt(RO4kap.17§;Larue2011).8

Vidsammanträdenikammarenförsfullständigaprotokoll.Varjeledamotochstatsrådfårfrittyttrasigiallafrågorunderbehandling(RO2kap.10§).Ingenärtillåtenatttalautanförprotokolletochnärjusteringvälskeravettprotokollfårintebeslutändras.Protokolletochtillhörandehandlingarskalltryckasochskrivasutochgörastillgängligtpåkammarkansliet(RO2kap.16§).

Kallelse till kammarsammanträden anslås i förväg (RO2 kap. 5§) och tal-mannenskainförvarjesammanträdeupprättaenföredragningslista.Undantagfråndettakandockgörasnärdetgällerärendesomantasblibehandlatinom



stängdadörrar(RO2kap.7§).Huvudregelnärattriksdagenssammanträdenikammarenäroffentligaochöppnaförallmänhetochmedier(RF4kap.9§).Detskafinnassärskildaåhörarplatserförintresserade(RO2kap.4§).Detärocksånormaltöppetförmediaattgöraljud-ellerbildupptagningarfråndessasammanträden.

Riksdagenkandockbeslutaatthållaettsammanträdeinomstängdadörraromdetkrävsmedhänsyntillriketssäkerhet.Detsammagällerförregeringenomdevidettsammanträdeskall lämnainformation till riksdagen.”Enledamotellertjänstemaniriksdagenfårinteobehörigenröjavadsomharförekommitvidettsammanträdeinomstängdadörrar.Riksdagenfårdockbeslutaattiettsärskiltfallheltellerdelvisupphävatystnadsplikten”(RO2kap.4§).

När det gäller utskottsmöten sammanträder utskotten inom stängda dörrar.Men även vid dessa tillfällen har ledamöterna sedan ändå möjligheten attberättaförmediaomdetsomavhandlatsochbeslutats.Utskottetkanocksåbeslutaattettmötekanvaraheltellerdelvisoffentligtomdetgällerutfråg-ningar.Detärtillåtetmedljud-ellerbildupptagningvidenoffentligdelavettutskottssammanträdeomutskottetintebeslutatannat.Detskallvidettoffent-ligtutskottssammanträdefinnassärskildaplatserföråhörare(RO4kap.13§).

I syfte att öppet redovisa de eventuella kopplingar ledamöter har till olikaintressenfinnsregistretöverriksdagsledamöternasåtagandenochekonomiskaintressen,vilketärobligatorisktförledamöternasedan2008.Detförvaltasavkammarkanslietiriksdagenochdensomvillkantadelavuppgifterna(Riks-dagen2011b).

öppenhet (tilläMpning)

I vilken utsträckning har allmänheten tillgång till och möjlighet att tillgodo-göra sig information om riksdagens arbete och beslutsfattande?

Poäng: 100Praxis ligger på detta område helt i linje med lagstiftningen. Sammanfatt-ningsvis kan det sägas att regelverket, inteminst genomutformningen ochtillämpningenavoffentlighetsprincipen,görattaktiviteterochbeslutsfattandeprocesser i stor utsträckning är öppen för allmänhet ochmedier (jfrWorldJusticeProject 2010: 87). Propositioner,motioner, föredragningslistor införmöten i kammarenoch utskotten och annatmaterial från riksdagens arbetegörstillgängligtviariksdagstrycket,itrycktformochviaInternet,vilketgergodmöjligtförallmänhetochmediaatttadelavinformationen.


5. Riksdagen

Kammarenssammanträdenäröppnaförallmänhetenattnärvaravidpååhö-rarplats.DessutomkanmanoftatadelavsammanträdenaviaTVochradio.Särskiltpartiledardebatterfårstoruppmärksamhetimedier.Vissautskottsför-hörharocksåförmedlatsviamedier.

Deendabegränsningarikammarensöppenhetsomkankommaifrågaärnärdetbeslutatsatthållasammanträde inomstängdadörraravseenderiketssä-kerhetellerförhållandetillandrastater.9Utskottenssammanträdenärendastundantagsvisöppna,vilketendastärmöjligtomdetrörsigomutfrågningar.Detstårdockmediaochallmänhetfrittattfrågautskottensledamöteromvadsombehandlatsunderderassammanträden,vilketocksåsker.Ledamöternataroftaocksåanteckningarundermöteniutskotten(Isberg2011).

Konstitutionsutskottet har genom sin särskilda ställning som granskare avstatsrådenstjänsteutövningochregeringsärendenshandläggning(RF13kap.1§)tillgångtillmångahandlingarfrånregeringen.Eftersomriksdageninteharsammasekretessreglersomregeringenlämnasmerutfrånriksdagen.Iprincipärdetbarautrikes-och försvarssekretess somförhindraratthandlingarkanlämnasut(Isberg2011).

Merpartiinternamöten,såsomriksdagsgruppernasmöten,reglerasinteilag-stiftningen utan är föremål för en praxis som utvecklats vilken innebär attgruppsammanträdeninteäröppnaförallmänhetellermedia.

Närdetgällerattinformeraallmänhetenomriksdagensverksamhetgörsdetseriösa ansträngningar från riksdagens sida (Isberg 2011). Riksdagstrycketoch enmassa övrig information är lätt tillgängligt via riksdagens hemsida,www.riksdagen.se.Riksdagensårsboksammanställerocksålättillgängligin-formation om riksdagens arbete. Riksdagens informationsenhet svarar också påfrågorviatelefonoche-post.Under2010svarademanpå10000telefon-frågoroch5000e-postfrågor(Riksdagen2011c).

ansvarsutkrävande (lagstiFtning)

I vilken utsträckning finns det bestämmelser för att riksdagen ska rapportera om och stå till svars för sina handlingar?

Poäng: 75Överlagsåärbestämmelsernaförattgranskariksdagengoda,menansvars-utkrävandetsomkanriktasmotriksdagenochdessledamöterärsnararepo-litisktänrättsligt.Riksdagensgranskningavriketsstyrelseochförvaltning,


kontrollmakten,utgörencentraldelavansvarsutkrävandetidetsvenskastats-skicket(Reichel2010:93).Samtidigtfinnsingenmotsvaranderegleradkon-trollavriksdagensverksamhet.Detskerdockenuppföljningochutvärderingavriksdagsbeslutfrånutskottenssidainomderasolikaämnesområden(RF4kap.8§).DetärocksåsåattvarkenJustitieombudsmannen(JO)ellerJustitie-kanslern(JK)harrätttillellermöjlighetattgranskariksdagenellerenskildariksdagsledamöter.Lagprövningskeribemärkelsenattdomstolarintefårtill-lämpa föreskrifter som står i stridmed enöverordnad författningdär dom-stolarvidprövningavenlagsärskiltskabeaktaatt”…riksdagenärfolketsfrämstaföreträdareochattgrundlaggårförelag.”(RF11kap.14§)10

Enskildamedborgare saknarmöjligheter att komma inmed framställningartill riksdagen; idenmånmedborgareönskarpåverkabehandlingenavären-deniriksdagenfårdetskegenomkontaktermedenskildariksdagsledamöter.Möjligheterattkommamedframställningar(petition)tillriksdagenärreser-verad för riksdagensmyndigheter. I Sverige är det också så att det saknasmöjligheterförmedborgarinitiativpånationellnivå,medandennamöjlighetsedan2002finnspåkommunalochregionalnivå.Enmöjlighetsommedbor-gareochintresseorganisationerdockharärattviaremissförfarandetpåverkalagstiftningsprocessengenomdetberedningstvångsomärålagtregeringendärsammanslutningarochenskildaidenomfattningsombehövsskafåyttrasig(RF7kap.2§;semeriRegeringen).

Detfinnshelleringasärskildamekanismerförmottagandeavklagomålmotenskildaparlamentarikeravdentypsomfinnstillexempelidetbrittiskaparla-mentet.11Däremotsåfinnsdetvanligaförfarandetsomgälleranmälanavbrottdärriksdagenharsärskildaregleromhanteringenavdettafördelsomdetgäl-lernågotsomärkopplattilluppdragetochdelsomdetgällerbrottiannatfall(RF4kap.12§).Enledamotkanskiljasfrånsittuppdragpågrundavbrottom”…hanellerhongenombrottharvisatsiguppenbartolämpligföruppdraget.Beslutomdettafattasavdomstol”(RF4kap.11§).

ansvarsutkrävande (tilläMpning)I vilken utsträckning rapporterar riksdagen om och står till svars för sina handlingar i praktiken?

Poäng: 75Riksdagenscentrala ställning idenparlamentariskakedjangörattdetfinnsfåregleringarsomhandlaromhurettansvarsutkrävandekanriktasmotden.Detansvarsutkrävandesomriktasmotriksdagenhandlarhuvudsakligenom



5. Riksdagen

väljarnasdomvidvalen.Mendetfinnsgodaförutsättningarattfåredapåvadsombeslutatsiriksdagengenomattallmännahandlingarärtillgängligaochattdebattermedmerairiksdagenkanföljas(jfrPierreetal.2011:35).

Ansvarsutkrävandetskersålundavidvalen, snarareän i rättssalareller frånetikkommittéer,därpersonvaletökarmöjlighetentillattkrävaansvaravdenenskildeledamoten,ävenomeffektenavpersonvalhittillsvaritliten(Isberg2011).Denenskilderiksdagsledamotenansvararidennabemärkelsesnarareinförpartietochdessnomineringavkandidatersnarareänväljaren.Detfinnsipraktikenhellerintenågrainstitutionaliserademekanismerfördenenskildemedborgaren(seovan)attanvändaförklagomålmotenskildaledamöter.

Isittarbetemedlagstiftningochsinuppgiftattkontrolleraregeringocholikamyndighetermöterriksdagsledamöternaväljareochföreträdareförolikain-tresseorganisationerdärfrågoromriksdagensansvarkanställas.Riksdagsar-betetinnebärattenstordelavtidenägnaskontaktermedväljareiformavpar-tiarbeteocholikaformeravuppvaktningar;hanteringenavelektroniskpostupplevsocksåavmångariksdagsledamötersomtidsödande(Brothén2005).Kontaktermedföreträdareförolikaintresseorganisationerochlobbygrupperärettviktigtinslagiutskottensarbete.Heltklartärattlobbyverksamhetenidensvenskariksdagenidagärrättomfattandeochattdenharökatövertiden(Möller2010).

Tilldettakommerocksåattmedierutövarenaktivgranskningavriksdagenochdessledamöter,intebaravadgällerdetpolitiskainnehålletochdesskon-sekvenser,utanävenavhuruppdragetutövasochomeventuellaoegentlighe-teridetta(seintegritetsmekanismernedan).

Det är ovanligt att reglerna om att häva immuniteten som en ledamot harför gärningar i sitt uppdrag aktualiseras. Det senaste exemplet härrör från1990-talet,mendåbehövde inte riksdagenrösta i fråganeftersomkonstitu-tionsutskottet gjorde bedömningen att händelserna låg utanför vad bestäm-melsernaomimmunitetomfattar.Åklagarenkundedärmedgåvidaremedåtalochledamotenfälldesförmutbrottitingsrättenmenfriadessedanihovrätten(seAndersson2008:77–78).


integritetsMekanisMer (lagstiFtning)

I vilken utsträckning finns det mekanismer som försäkrar integriteten/redbar-heten hos riksdagens ledamöter?

Poäng: 75Riksdagens ledamöter är folkets valda företrädaremed en central roll i detsvenskastatsskicket(Petersson2010:89).Ledamöternadeltariopinionsbild-ningenochdeförväntasverkaförattdemokratinochdessidéerblirvägledan-deinomsamhälletsallaområden.Tillstörstautsträckningärdetettuppdragsombyggerpåförtroendemedettfrittmandatmedfåinskränkningareftersomdetenligttraditionochlagharansettsviktigtattdefolkvaldaäraktivautanförriksdagenochöppnaförintryckochopinioner(Andersson2008:72).

Arbetet i riksdagen styrs i enlighetmed lagstadgade regler. Ledamöter harmöjlighetattviaintroducerandekursersättasiginidetregelverksomdeharatttahänsyntillochmanharäventillgångtillenskriftdärdettaärsamman-ställt(Isberg2011).

Riksdagsordningentaruppfrågankringjäv,ochklargörattenriksdagsleda-motintefårdeltaibehandlingavärendensomrörhonomellerhennepersonli-genellernågonnärstående(RO2kap.11§).Däremotfinnsingenformaliseradetikpolicy (code of conduct) som ledamöterna förbinder sig att följa, ävenominförandeavensådanvidolikatillfällenhardiskuterats.Därmedharhel-leringakontrollorgankringledamöternasetiskahandlandeskapats,tillskill-nadfrånexempelvisStorbritannien.Regeringenhar inte funnitdet lämpligtattformaliseraettdyliktregelverkfördenstatligaförvaltningen(regeringen2010;Petersson2010:122).Identidigaregrundlagenfannsenövergripandeformuleringomattriksdagsledamöternaiutövningenavsinuppgiftintefickbegränsasavannatänriketsgrundlagar.Vidantagandetavdennuvarandere-geringsformenfannsformuleringenmedigrundlagberedningensförslagmenströks under behandlingen. En intervjuadmenade att regeln var ett sätt attskyddaintegritetenochatt”…dethadevaritmotiveratatthakvardensomensortsmarkeringavviktenattmanharenoberoendeställning”(Isberg2011).Jämför till exempel med skrivelsen om Riksdagsledamöternas oberoende iFinlandsgrundlag(11.6.1999/731,3kap.29§).12Vissareglersomgällerupp-förandefinnsdock i riksdagsordningen, somatt ingenvid ett sammanträdefåruttalasigolämpligtomnågonannan,användapersonligenförolämpandeuttryckmotnågonellerpåannatsättbrytamotgodordning.Bryterledamotmotdessareglerhartalmannenrättattbegränsavederbörandesyttrandefrihetvidsammanträdet(RO2:12).



5. Riksdagen

Det finns inga särskilda bestämmelser för gåvor till riksdagsledamöter iriksdagsordningenmenmutlagstiftningenärtillämpbarpåriksdagsledamö-ter, liksomledamöter i fullmäktigeförsamlingarpåregionalochlokalnivå(Brottsbalken20kap.2§).

Riksdagsordningen (9 kap. 6§) ger ledamöterna rätt till arvode för uppdra-get,vilketbestämsavriksdagensarvodesnämnd,ochslårfastattävenandrabestämmelseromekonomiskavillkorkringuppdragetbestämsilag(seSFS1994:1065,särskilt3kap.1§).13 Förnärvarandeärledamöternasgrundarvode56000kronorpermånadföreskattochtalmannensär,ilikhetmedstatsminis-terns,144000kronorpermånad(Riksdagen2011d).

Ledamöternamåsteredovisaekonomiskatillgångarochuppdragvilketförsiniettregistersomriksdagsförvaltningenadministrerarochalladokumenteradeuppgifteräroffentligaochtillgängligaförallmänheten(SFS1996:810).Förvarjeledamotskallenraduppgiftersåsominnehavavaktier,ägandeavnä-ringsfastigheter,anställningar,andraverksamhetersomgerinkomster,styrel-seuppdragoch revisorsuppdrag,kommunalauppdrag, stadigvarandemateri-ellaförmånerochsekreterar-ellerutredningshjälpsomledamotenintebetalarsjälv.Däremotbehöverinteskulderregistreras(8§).

Förriksdagensledamöterråderdäremotingasärskildareglerkringattgåfrånriksdagsuppdragettillandratjänsterioffentligförvaltning,näringslivetellerorganisationer.Påsammasättfinnsdetingenlagregleringellerkravpåregist-reringavriksdagensrelationertilllobbyorganisationer,ävenomdetvaritfö-remålfördiskussion.Förslagsomharaktualiseratsharhandlatominförandeavnågonformavackrediteringavlobbyistervilketskulleregleraförhållandetmellanenriksdagsledamotochlobbyist.Skäletsomanförtsmotdettaärattensådanregistreringskulleökadenpolitiskaojämlikhetenochgöradetsvårareförnyamedborgargrupperattvinnainflytandeiriksdagen(KU2008/09:15).

integritetsMekanisMer (tilläMpning)

I vilken utsträckning råder hög integritet/redbarhet hos riksdagens ledamö-ter i praktiken?

Poäng: 75Överlagärbedömningenattintegritetenärhög.Medborgarnasförtroendeförriksdagenkanvaraettindirektsättattfångaupphurvälintegritetsmekanis-mernafungeraripraktiken.DeårligamätningarsomgjortsavSOM-institutetfrån1986ochframåtantyderattförtroendetövertidharminskat,menatten


tydligupphämtningskettfrånbottenläget1996ochatt2010ärbalansmåttetklartpositivtmedettvärdeom+29.

Figur 1: Förtroendet För riksdagen 1986–2010: balansMått

källa: Data från SOM-institutet 2011.

Entolkningavdessadatakanvaraattdeintegritetsmekanismersomfinnsharfungeraträttväl.IennågraårgammalundersökningavTransparencyInterna-tional(2007:22)varsvenskarnadesomtillsammansmeddanskar,finländareochschweizarerankadesittlandsparlamentsomminstkorrupt.Ändåärdetsåattmedierundersenareårkunnatrapporteraomförhållandendärriksdags-ledamötershandlingarharkommitattifrågasättas.Detharhandlatomflitigttaxiresande(SR2007a),valavflygresornär tågresor funnitssomalternativ(SR2007b),bjudresor(SvD2010)ochattriksdagsledamötervidskrivandetavmotionerharplagierat (eller lånat)skrivningar från lobbyorganisationerstexter(SVT2006,DN2010).Falletmedbjudresanblevföremålförutredningmenriksenhetenmotkorruptiontogettbeslutomattinteinledaförundersök-ningifallet(InstitutetmotMutor2010).EttannatexempelvaravslöjandetomattSocialdemokraternaspartiledareunderfleraårtagitemotfullersättningförhyraavsinbostadiStockholmsomhandelademedsinsambo.Partiledarenmedgavdirektatthangjortfelochomgåendeskullebetalatillbakapengarna.Händelsen fickmycket stort genomslag i press, radio och teve och partile-darensmöjligheter att sitta kvar hamnade i centrum för rapporteringen.Enförundersökningombrott inleddesocksåavåklagare, somsedermera ladesner eftersom regelverket för hyresersättning bedömdes som oklart (DagensNyheter 2011a, b, c).Dessaoch liknande fall har också lett till en förnyaddiskussionomattdepolitiskapartiernabörutvecklareglerförhanteringavmottagandeavförmåner(Cars2010).


Förtroende för riksdagen

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010


5. Riksdagen

Sammantaget kan sägas att det för riksdagens del finns en rad regleringarsomskabidra till att stärka riksdagensoch riksdagsledamöternas integritet.På grund av attmedia har uppmärksammat fall där integriteten har kunnatifrågasättasharenfortsattdiskussionförtsomattytterligarestärkaintegritets-mekanismerna för den svenska riksdagen.

riksdagens kontroll av regeringen

I vilken utsträckning har riksdagen en effektiv granskning/kontroll av regeringen?

Poäng: 100*Detfinnsett tydligt institutionellt ramverk för riksdagenochdesskontroll-makt.Detärocksåenganskaallmänuppfattningattriksdagenvälfyllersinfunktionsomkontrollmaktochdärmedävensomenövervakareavregering-ensverkställandemakt(Isberg2011;WorldJusticeProject2010:87).

Regeringsformen anger att en av riksdagens huvuduppgifter är att granskariketsstyrelseochförvaltning.Iregeringsformenskapitel13stårbeskrivetomriksdagenskontrollmaktsomhuvudsakligenutövasavkonstitutionsutskottet,Riksdagensombudsmän(JO)ochRiksrevisionen,mentilldettakommerock-såriksdagensmöjlighetattriktamisstroendemotstatsministern,ochdärmedhelaregeringen,ellermotettenskiltstatsråd,samtmöjlighetenattställafrågortillstatsråd(Petersson2010:211).Kontrollmaktenfinnstillförattgranskahurverksamhetensmålgällandeblandannaträttsregler,politiskamål,budgetkraveller andranormeroch riktlinjer uppfylls.Dettamåste klargöras för att detöverhuvudtagetskafinnasmöjlighetochförutsättningarattkunnautkrävaan-svarfrånregeringochmyndigheterochvidtaeventuellaåtgärder(Petersson2010:209).

Färska studier bedömer att det är gott ställt när det gäller denna förmåga idensvenskaparlamentarismen.IPierreetal.(2011:35–36)värderas”legis-lativeaccountability”somstarkdärriksdagenochallmänhetensmöjligheterattfåtillgångtillhandlingarfårhögstapoäng,liksomutskottensmöjligheteratthöraministrar.Riksrevisionenskontrollbedömsocksåsomstark(semer

* Poängbedömningen har gjorts givet att i Sverige, liksom i andra parlamentariska system, så råder ingen tydlig åtskillnad mellan parlament och regering såsom är fallet I ett utpräglat presidentiellt system.


omdetta iRiksrevisionen) liksomRiksdagensombudsmän(JO)somenbartkansessomenindirektgranskarenärdethandlaromregeringen(semerika-pitletOmbudsman).PåsammasättbedömerWorldJusticeProject(2010:87) Sverigesomdetlandbland35länderdärregeringensmaktistörstutsträck-ningkankontrollerasavparlamentet.

Konstitutionsutskottethardenmestdirektaochcentralarolleniriksdagensgranskning av handläggning av regeringsärenden och ministrarnas tjäns-teutövning. I granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsä-rendenas handläggning har konstitutionsutskottet14 rätt att få ut protokolloch övriga handlingar över beslut i regeringsärenden. Övriga utskott ochvarje enskild riksdagsledamot kan hos konstitutionsutskottet väcka frågoromstatsrådenstjänsteutövningellerhandläggningavregeringsärenden(RF13kap.1§).Dettagörattstatsrådengranskasavfleraaktörerochattdeäransvarigaförsinahandlingar.Konstitutionsutskottetskaminstengångomåretmeddelariksdagenvaddekommitframtillvarpåriksdagensedankangöraenframställningtillregeringen.Dessgranskningavregeringenärdenallmännaochden särskildagranskningen,därden senareoftadrar till siguppmärksamhetochstortmedialtintresseeftersomdenhandlaromanmäl-ningarmotenskildastatsråd(Petersson2010:212–213).Omettstatsrådintevisarsighariksdagensförtroendekanenmisstroendeförklaringväckasomminstentiondelavriksdagensledamöter taruppdet tillprövning.Omettstatsrådanseshamissköttsigkandetavsättasgenomattmeränhälftenavriksdagens ledamöter röstar förmisstroendeförklaringen (13kap.4§).Ommisstroendeförklaringendäremotriktasmotstatsministernsåmåstehelare-geringenavgå(Petersson2010:211).Misstroendeförklaringarär intevan-ligaochdefemgångersomriksdagenröstatomensådanharhittillsaldrignågongåttigenom(Riksdagen2011e).

Endast om ett statsråd grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt får denne dömasförbrottiutövningenavstadsrådstjänsten.Detärkonstitutionsutskottetsombeslutaromåtal,ochärendetprövasavHögstadomstolen(regeringsformen13kap.3§).

Förutom dessa organ som utför politisk kontroll så har riksdagsledamöternamöjlighet att framställa interpellationer och frågor till statsråd som rör stats-rådetstjänsteutövning(RF13kap5§).Detärkäntattdetläggsganskamycketkraftpåattbesvara frågoroch interpellationer från regeringens sidamendetfinnsmindrekunskapomhureffektivtdettakontrollinstrumentär(Isberg2011).



5. Riksdagen

reForMer och lagstiFtning

I vilken utsträckning prioriterar riksdagen antikorruption och styrning/ kontroll som en väsentlig angelägenhet i landet?

Poäng: 75Deinternationellakonventionersomfinnssedanslutetav1990-taletförbe-kämpandeavkorruptionharantagitsavSverige.Förattkonventionernaskaträdaikraftkrävsattdegodkännsavriksdagen.DettagällerförOECD:skon-ventionombekämpandeavbestickningavutländskaoffentligatjänstemäniinternationellaaffärsförbindelser(7augusti1999;SÖ1999:33),Europarådetscivilrättsligakonventionomkorruption (1oktober2004;SÖ2004:14)ochdessstraffrättsligakonventionomkorruption(1oktober2004;SÖ2004:15),samtFN:skonventionmotkorruption(25oktober2007;SÖ2007:44).

Detharintetillkommitsärskiltmycketilagstiftningsvägdesenasteårenmenidettasammanhangkannämnasattennymutlagstiftningärpågång(semerikapitletRegeringen)ochattriksdagen(konstitutionsutskottet)tagitinitiativtillochuppmanatregeringenattseöverlagstiftningenkringwhistleblowingförattförbättrameddelaresskydd.

Påolikasättärdetdocktydligtattfrågorombekämpandeavkorruptionochstyrningen av de offentligamyndigheterna ägnats en ökad uppmärksamhetöver det senaste decenniet.Dels kanman se på utredningar inomområdet,såsom den Förvaltningspolitiska kommissionen som arbetade mellan 1995och 1997 (Dir 1995:93;SOU1997:57) och senare följdes avFörvaltnings-kommitténsomarbetademellan2006och2008(Dir2006:123;SOU2008:118);bådakominpåfrågorrörandevärdegrundsarbetetinomdenoffentligaförvaltningen.Delskanmansehurfrågoravdennatypharuppmärksammatsi riksdagens verksamhet som det framgår av sökningar i riksdagens databaser; ifigur2nedan redovisas frekvensen förord som”korruption”och”lobby”fördeårligariksmötensomavhållitsmellan1990/91och2009/10(riksmötet2010/11utelämnaseftersomdetfortfarandepågår).


Figur 2: FörekoMsten av orden ”korruption” och ”lobbY” i den svenska riksdagens databas: Frekvens per riksMöte.

källa: Egen bearbetning av data från Riksdagens databas 2011; sökningen gjord 2011-05-27.

Frågoromkorruptionochkorruptionsbekämpningstårhögreupppådagord-ningenunder2000-taletänvadfalletvarunder1990-talet.Redovisningenavriksdagsledamöters ekonomiska intressen och uppdrag, som är obligatorisksedan 2008 (Riksdagen 2007), kan ses som en följd av detta.Men korrup-tionsbekämpningensfokusärfortfarandeistörreutsträckningriktadmotdeninternationellaändennationellaarenan.Sammantagetägnasdessafrågorenökandeuppmärksamhetinomriksdagensverksamhetsområde,mendetfinnsandraområdenochandrafrågorsomprioriterashögre.Enförklaringdärtillkanvara att korruptionen inteuppfattats somett stort problem inom landetvilket också kan sättas i relation till att Sverige enligtmångabedömningaransesmerförskonatfrånkorruptionidenoffentligaförvaltningenändeflestaandraeuropeiskaländer.


020406080

100120140160180200

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

"Korruption" "Lobby"



noter

1. Mandatfördelning: Socialdemokraterna (S) med 112 mandat, Moderata samlingspartiet (M) med 107 mandat, Miljöpartiet de gröna (MP) 25 mandat, Folkpartiet liberalerna (FP) 24 mandat, Centerpartiet (C) 23 mandat, Sverigedemokraterna (SD) 20 mandat, Vänsterpartiet (V) 19 mandat och Kristdemokraterna (KD) med 19 mandat (Valmyndigheten 2010).

2. Konstitutionsutskott (KU), finansutskott (FiU), skatteutskott (SkU), justitieutskott (JuU), civilutskott (CU), utrikesutskott (UU), försvarsutskott (FöU), socialförsäkringsutskott (SfU), socialutskott (SoU), kulturutskott (KrU), utbildningsutskott (UbU), trafikutskott (TU), miljö- och jordbruksutskott (MJU), näringsutskott (NU) och arbetsmarknadsutskott (AU).

3. Ledamöternas årsarvode var i kronor 2010 (660 000), 2009 (654 000), 2008 (634 800), 2007 (614 400), 2006 (576 000) (Riksdagens årsbok 2009/10:37)

4. Ett uttryck för detta är omfattningen av anslagssparandet: Om man tar anslagssparandet för anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. så uppgick det till 57 654 000 kr för budgetåret 2009; budgetåren 2008 och 2007 uppgick det till 40 627 000 respektive 25 786 000 kr (Konstitutionsutskottet 2010/11:1:14). Om man ser till riksdagens andra stora anslag, 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag, uppgick anslagssparandet 2009 till 35 245 000 kr; budgetåren 2008 respektive 2007 uppgick det till 86 798 000 respektive 45 174 000 kr (Konstitutionsutskottet 2010/11:1:17).

5. Lagrådets yttrande är dock inte formellt bindande.

6. Bestämmelsen om vad som avses med utövande av uppdraget som riksdagsledamot har tolkats restriktivt av KU och detta i enlighet med vad som uttalas i förarbetena till bestämmelsen (SOU 1972:15 s. 137) och begränsas till att gälla ledamöternas verksamhet i kammaren och i andra riksdagsorgan med direkt anknytning till arbetet i riksdagen (jfr t.ex. Konstitutionsutskottet 1999/2000:21).

7. Finansutskottet kan även komma in på andra områden när det gäller i ekonomiskt-politiskt syfte.

8. Av 41 kap. 2 § OSL (Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400) framgår att OSL inte gäller för riksdagens ledamöter i den egenskapen samt att enligt samma bestämmelse påminns om att föreskrifter om tystnadsplikt för riksdagsledamöter finns i RF 10 kap. 12 § samt i RO 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 12 §.

9. Hände senast 1945 (Holmberg et al. 2006).

10. Talmannen ska vägra att ställa proposition om beslut om han eller hon bedömer att ett yrkande strider mot grundlag eller Riksdagsordningen och i så fall motivera beslutet. Skulle kammaren i ett sådant läge ändå begära att proposition ställs ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet (RO 2 kap. 9§)

11. Där finns en Code of Conduct för parlamentariker. Brott mot den kan anmälas av allmänheten till en särskild ”Parliamentary Commissioner for Standards” (tjänsteman). Denne rapporterar till ”The Committee on Standards and Privileges”(ett utskott) som tar ställning och beslutar om eventuella påföljder (se t.ex Macaulay & Hickey 2011).

12. Lydelse: ”Varje riksdagsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder. Ledamoten skall därvid iaktta grundlagen och är inte bunden av andra bestämmelser.”

13. Arvoden för olika uppdrag inom riksdagen och dess myndigheter är också reglerat (SFS 1989:185)

14. Här bör noteras att konstitutionsutskottet, liksom riksdagens andra utskott, består av riksdagsledamöter och speglar mandatfördelningen i riksdagen.


reFerenser

IntervjuerAhlbäck Öberg, Shirin 2011. Docent i Statsvetenskap, Uppsala universitet, intervjuad av Staffan Andersson 29-4-2011.

Larue, Thomas, 2011. Fil Dr Statsvetenskap, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott, telefonintervjuad av Shanthi Redeback 13-5-2011.

Isberg, Magnus, 2011. Fil Dr Statsvetenskap, utredare vid riksdagen, tidigare kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott, intervjuad av Staffan Andersson 12-5-2011.

Publikationer och författningarAndersson, Staffan, 2008. Exploring Corruption in Sweden - Types of Corruption, Danger Zones and Control Mechanisms, Saarbrücken: VDM Verlag.

Bergman, Torbjörn, 2000. “Sweden: when minority cabinets are the rule and majority coalitions the exception”, i Müller, Wolfgang C. & Kaare Strøm (red.), Coalition Governments in Western Europe, Oxford: Oxford University Press.

Brothén, Martin (2005) ”Riksdagsledamöternas arbetsvecka” i Riksdagen i en ny tid: Bilaga 5: Sex rapporter till 2002-års riksdagskommitté, Stockholm: Riksdagen (Riksdagens skrivel-ser, 2005/06: RS3), s. 145-189.

Brottsbalken, SFS 1962:700.

Bäck, Henry & Torbjörn Larsson (2008) Den svenska politiken: Struktur, processer och resultat, 2:a upplagan, Malmö: Liber.

Cars, Thorsten (2010) ”Partierna bör ha regler för att ta emot förmåner”, Dagens Nyheter, 2010-11-03.

Dagens Nyheter (2010). ”Miljöpartiet flitigast med att plagiera”, 2010-12-04.

Dagens Nyheter (2011a). ”Juholt: Jag har inte haft koll på reglerna”, 2011-10-07.

Dagens Nyheter (2011b). ”Förundersökning inledd mot Håkan Juholt”, internet 2011-10-10.

Dagens Nyheter (2011c). ”Förundersökningen nedlagd”, 2011-10-14.

Davidsson, Lars (2011) ”Riksdagen”, i Mattson, Ingvar & Olof Petersson (red) Svensk författ-ningspolitik, 3:e upplagan, Stockholm: SNS förlag, s. 118-137.

Dir 1995:93 Kommission om den statliga förvaltningens uppgifter och organisation, Stockholm: Finansdepartementet.

Dir 2006:123 Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation, Stockholm: Finansdepartementet.

Finlands grundlag 11.6.1999/731.

Hegeland, Hans, 2006. Nationell EU-parlamentarism, Stockholm: Santérus Academic Press.

Holmberg, Erik, Nils Stjernquist, Göran Regner, Marianne Eliasson & Magnus Isberg, 2006. Grundlagarna (2:a upplagan), Stockholm: Nordstedts Juridik AB,

Institutet mot mutor (2010) ”Riksdagsledamot bjöds på studieresor”, Internet 2011-05-27, http://www.institutetmotmutor.se/riksdagsledamot-bjods-pa-studieresor

Konstitutionsutskottet (KU) 1999/2000: KU21, Fråga om medgivande enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen att väcka åtal mot riksdagsledamot, Stockholm: Riksdagen.

Konstitutionsutskottet (KU) 2008/09: KU15, Riksdagens arbetsformer, m.m., Stockholm: Riksdagen.

Konstitutionsutskottet (KU) 2010/11: KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Stockholm: Riksdagen.



5. Riksdagen

Möller, Tommy (2010) ”Röster räknas men resurser avgör: om lobbyism i den svenska riksdagen”, i Möller, Tommy & Olof Ruin (red.), En statsvetares olika sfärer. Uppsatser kring politik och förvaltning tillägnade Daniel Tarschys, Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokför-lag, s. 61-78.

Petersson, Olof (2010) Den offentliga makten, 3:e upplagan, Stockholm: SNS förlag.

Pierre, Jon, Sven Jochem & Detlef Jahn, 2011. Sustainable Governance Indicators 2011, Sweden report, Bertelsmann Stiftung.

Regeringen (2010) Regeringens proposition 2009/10:175, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, Stockholm: Regeringen.

Regeringen (2011) Regeringens proposition 2010/11:1, Budgetpropositionen, Stockholm: Regeringen.

Regeringsformen (RF), SFS 1974:152.

Reichel, Jane (2010) Ansvarsutkrävande – svensk förvaltning i EU, Stockholm: Jure förlag.

Riksdagen (2008) Ledamöternas ekonomiska redovisning blir obligatorisk. Internet 2011-06-11, http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7180&riksmote=2007/08&usk=ku

Riksdagen (2009) Riksdagens årsbok 2008/2009, Stockholm: Riksdagen. http://www.riksdagen.se/upload/Dokument/bestall/svenska/arsbok_2009_riksdagen.pdf

Riksdagen (2010b) Riksdagens årsbok 2009/2010, Stockholm: Riksdagen. http://www.riksdagen.se/upload/Dokument/bestall/svenska/Riksdagens_Arsbok_200910.pdf

Riksdagen (2011a) Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2010, Stock-holm: Riksdagen, Redogörelse till riksdagen (2010/11:RS2)

Riksdagen (2011b) Ekonomiska intressen och åtaganden, Internet 2011-06-10, http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____19077.aspx

Riksdagen (2011c) Frågor till riksdagsinformation, Internet 2011-06-11, http://www.riksda-gen.se/templates/R_Page____18016.aspx

Riksdagen (2011d). Arvoden, Internet 2011-09-17, http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6395.aspx

Riksdagen (2011e). Misstroendeförklaring, Internet 2011-12-07,

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____3582.aspx

Riksdagens databas (2011) Sök i dokumenten, Internet 2011-05-27, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=20019

Riksdagsordningen (RO), SFS 1974:153.

SFS 1994:1065, Lag om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

SFS 1996:810, Lag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

SFS 1999:1209, Lag om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

SFS 2011:745. Lag med instruktion för riksdagsförvaltningen.

SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag.

SOM-institutet (2011). Information tillgänglig via olika publikationer på hemsidan: http://www.som.gu.se/

SOU 1972:15 Ny regeringsform, ny riksdagsordning, Stockholm: Fritze.

SOU 1997:57 I medborgarnas tjänst: en samlad förvaltningspolitik för staten: slutbetänkande av Förvaltningspolitiska kommissionen, Stockholm: Fritze.



SOU 2008:118 Styra och ställa: förslag till en effektivare statsförvaltning: Slutbetänkande från 2006 års förvaltningskommitté, Stockholm: Fritze.

Svenska Dagbladet (SvD) (2010) ”Jag beklagar inte att jag åkte”, 2010-10-27.

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) 1999:33 Konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser.

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) 2004:14 Civilrättslig konvention om korruption.

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) 2004:15 Straffrättslig konvention om korruption.

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) 2007:44 Förenta nationernas konvention mot korruption.

Sveriges Radio (SR) 2007 ”Ingen gräns för ledamöters taxiresor”, 2007-09-24

Sveriges Television (SVT) 2006 ”Lånade åsikter i ledamöters motioner”, 2006-07-03

Sveriges Television (SVT) 2007 ”Här är riksdagsledamöterna som flyger”, 2007-10-29

Transparency International (2007) Report on the Transparency International Global Corruption Barometer 2007.

Tryckfrihetsförordningen (TF), SFS 1949:105.

Macaulay, Michael & Gary Hickey (2011) National Integrity System Assessment: United Kingdom, se http://transparency.org/policy_research/nis

Valmyndigheten (2010) Protokoll slutlig sammanräkning; tillgängligt via:

http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/protokoll/protokoll_00R.pdf

World Justice Project (2010) WJP Rule of Law Index, Washington, D.C.: The World Justice Project.


regeringen


6. Regeringen

6. regeringenStaffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback

saMManFattning

Resultatetförregeringenäröverlaggott.Resursmässigtärkapacitetenhögochdetkonstitutionella skyddet för regeringensuppgiftoch ställningärutförligt.Detsammagällerinternstyrning,därmöjlighetertillinsynochansvarsutkrävan-deärgoda.Vissasvagheternoterasangåendereglerförattsäkerställaintegritetistyrningochförvaltningavoffentligsektor.Korruptionbedömshellerintehahaftsärskilthögprioritet,mendettafårställasirelationtillattSverigerelativtsettintehaftsåstorakorruptionsproblem.

Tabellen nedan redovisar poängbedömningen på de olika indikatorernaoch sammanfattar utvärderingen av regeringens kapacitet, interna styrning (governance)ochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningen.

* Ingår ej i utvärderingen av regeringen.

regeringentotalpoäng: 89/ 100


Kapacitet100/ 100

Resurser –* 100

Oberoende 100 100

Styrning92/ 100

Öppenhet 100 100


Integritets- mekanismer

75 75

Roll75/ 100

Styrning och förvalt-ning av offentlig sektor

75

Reformer och lagstiftning

75



Regeringenspelarenviktigrollidetsvenskaparlamentariskasystemet.Förstskanoterasattstatschefeninteharnågonverkställandemakt;iställetärdetdeninförriksdagenansvarigaregeringensomstyrriket(1kap.6§regeringsformen,nedanRF).Ettstatsrådellerregeringenkanavsättasgenommisstroendevotumriktatmotettenskiltstatsrådellermotstatsministern(regeringen).Regeringenharencentral roll i lagstiftningsprocessenochdetärhuvudsakligendensomtarinitiativtillnylagstiftning,ävenomenskildariksdagsledamöterocksåkangöra det.

MinisterstyreärförbjudetiSverige,vilketskiljerdetsvenskasystemetfrånan-draländeriEuropa.Organiseringenavförvaltningenmedåtskillnadmellandefriståendeämbetsverken,därberedandeochverkställandeuppgifterutförs,ochRegeringskansliet,därdepartementeningår,innebärattRegeringskanslietärre-lativt litet i en internationell jämförelse (Wockelberg 2010:135).Det innebärävenattenenskildministerinteäransvarigförhanteringenavenskildaären-den.1 Enskilda statsråd får heller inte intervenera i förvaltningsmyndighetersmyndighetsutövning(12kap.2§RF).

Regeringskansliet, som är landets högsta förvaltningsmyndighet, fungerarsom regeringens stab där arbetet leds av statsministern (Regeringskanslietsårsbok2009:71).DetbeståravStatsrådsberedningen,tolvdepartementochRegeringskanslietsförvaltningsavdelning(Petersson2010,s.70).Regerings-kansliet och underlydande myndigheter är organisatoriskt åtskilda genomatt ämbetsverken är fristående.Ministrarna är således inte chefer för olikaförvaltningsgrenarochharheller inte självständigbeslutanderätt (Petersson2010:75).

Regeringskanslietskaberedaärendenochbiståregeringenidessverksamhet(RF7kap.1§).Enviktigdelavberedningavärendenochpolitisksamord-ningskeräveninomutredningsväsendetiolikakommittéer.Dessatillsättsavregeringenochlydersåledesunderden(Wockelberg2010:135).Antaletstats-rådisvenskaregeringarharunder2000-taletvaritkring20oavsettregering(KU10:2010/11:p.8).EndastettfåtaltjänstemäniRegeringskansliet(såsomstatsekreterare,politisktsakkunnigaochinformationssekreterare)ärpolitiskttillsatta,vilketinnebärattendastdrygt200personerbytsutvidettregerings-skifte.Dennuvaranderegeringenharfyrasamordningskanslier(ettförvarjeparti)iStatsrådsberedningensomtotaltharcirka35anställda.



utvärdering


I vilken utsträckning har regeringen tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter?

Poäng: 100Överlaghardensvenskaregeringengodaresurserförattutförasinauppgifter.Densvenskaverkställandemaktenmedtillhörandedepartementärrelativtliteniettinternationelltperspektiv.Regeringskansliethade2010cirka3000anställdaexklusiveanställdavidUD(cirka700)ochkommittéerna(KU10:2010/11:p.8).IRegeringskanslietåterfinnsolikapersonalgrupper(chefer,handläggare,specialister, politisk anställd och baspersonal),mellan 1995 och 2005 gickantaletspecialisternedmedtioprocent,antalhandläggareökademed73pro-cent för samma period och antalet politiskt anställda stegmed 27 procent.Vadgällerdepolitiskt anställda (statsråd, statssekreterare,politiskt sakkun-niga,pressekreterare,planerings-ochstabschefersamtpolitiskaassistenter)ökadeantaletpolitisktsakkunnigamest(35,6procent)mellan1995och2005.DockvisarenkätsvarattuppfattningenblandanställdavidRegeringskanslietärattdepolitisktsakkunnigasinflytandeharminskatundersammaperiod(sePremfors och Sundström 2007). Sett ur perspektivet av dennamodellmedsmådepartementochfriståendeämbetsverkmedstoraresurserfårtillgångenpåkvalificeradpersonal,ekonomiskaanslagochstödsomomgerministrarnatrotsalltbedömassomgod(Landahl2011,Bergman2011).

Regeringskanslietskaenligtbudgetpropositionenför2011varaetteffektivtochkompetentinstrumentförregeringenidessuppgiftattstyrariketochförverk-ligasittpolitiskaprogram(regeringen2010:35).Regeringskanslietsuppgiftut-trycksävenidessinstruktionsomatt”beredaregeringsärendenochattiövrigtbiträda regeringen och statsråden i deras verksamhet.” (SFS1996:1615, 1§).Regeringskanslietsarbetekompletterasavattmångaberedandeochverkstäl-landeuppgifterutförsimyndigheternaochattdetävenikommittéväsendetskerberedningavärendenochpolitisksamordning(Wockelberg2010:135).Varjedepartementledsavettstatsråd(minister)somärdepartementschef.Vidvissadepartementtjänstgörfleränenminister.Ministrarnabiträds,förutomavdenordinariepersonalen,avenpolitiskstabmedstatsekreterare,politisktsakkun-niga och pressekreterare.

Regeringskanslietharunderenlångtidväxtipersonalstyrka.2010uppgicktotalaantaletanställda(exklusiveUD-ochkommittéanställda)till2995,enökning från 1 786 anställda 1990 (KU10: 2010/11: s.8). Inför 2011 inför-

6. Regeringen


des dock anställningsstopp och enminskning av antalet anställda på Reger-ingskansliet planerades till följd av riksdagens beslut om enminskningmed300 miljoner kronor i minoritetsregeringens budgetförslag (före riksdagensminskninghaderegeringenföreslagitattRegeringskanslietunder2011skullefå6551miljonerkronor).Regeringenvaldesedanattinitieranedläggningavvissaambassader(Bergman2011).Iaugusti2011presenteradesdockenöver-enskommelsemellan regeringenochSocialdemokraternamed innebörden att Regeringskanslietsanslagåterställs,attplaneradeavvecklingaravambassader-naavbrytsochattriktadeexportfrämjandeåtgärdersättsinunderåterstodenavmandatperioden(regeringen2011b).

En av demest uppmärksammade utmaningarna gäller resursernas effektivaanvändning, inte minst svårigheterna att trots att Regeringskansliet sedan1997ärenmyndighet(varidepartementeningår)arbetasektorsövergripandeochfårättpersonpårättplatsochsåledesanvändaresurserpådeområdendärdetmestbehövs.”Detärenväldigtkonservativstruktur,ochiochmedattduhardepartementensåkanmankonstateraattdetärmycketlitenrörlighetnärdetgällerflyttandeavkompetensochpersonermellandepartementen.Detärenstelhetsomkanstämmadåligtöverensmedregeringenspolitiskapriorite-ringar.”(Landahl2011).

Frågan om samordningens effektivitet inom Regeringskansliet torde alltsåvaraenstörreutmaningänresursernastotalaomfattning.IsammanhangetkanmantillexempelpekapåattRegeringskanslietlängeharhaftettrekordstortanslagssparande.Enligtårsredovisningförstaten2010(regeringen2011c)varanslagssparandetvidutgångenav2010drygt834miljonerkronor.Enligtdenovannämndaöverenskommelsenkommerdock500miljonerattdrasinunder2011.


I vilken utsträckning är regeringen formellt oberoende?

Poäng: 100Regeringen är tydligt oberoende i förhållande till statchefen vars politiskamaktär striktbegränsadenligt regeringsformen.Statschefenhar intenågoninskränkanderollpåregeringensbeslutsfattandeellerledanderoll.Rollenförstatchefenäridetnärmasteuteslutandesymbolisk.

Mendetfinnsnågrapolitiskauppdragjustmedkopplingtilldettasymboliskauppdrag:statsministernskahållastatschefenunderrättadomriketsangelägen-



heterochnärdetbehövsskaregeringensammanträdaföröverläggningunderstatschefensordförandeskap.Innanstatschefengörutlandsresorskahonellerhansamrådamedstatsministern(5kap.3§RF).Detärocksåstatschefensomförklararriksmötetöppnatnärriksdagensamlas(1kap.4§RO).

Fråganomregeringensoberoendeskaävensesutifråndetsvenskaparlamen-tariskasystemet,sominteärgrundatimaktdelningsprincipen.Regeringenharviktigauppgifter,såsomattstyraförvaltningen(12kap.1§RF),varabeslutsfat-tareivissaförvaltningsärendenochkunnaingåöverenskommelsermedandrastaterochmellanfolkligaorganisationer (10kap.1§RF).Dessauppgifterärganskavitt formuleradeochger regeringenmaktoch tolkningsutrymme.Re-geringenskastyrariketochäridettaämbetedirektansvariginförriksdagen(1kap.6§RF).Regeringenärsåledesberoendeavriksdagensacceptansochskasåvaraienlighetmedparlamentarismensviktigastegrundbult(cfMülleretal.2009:12–13).Riksdagensytterstainstrumentfördennakontrollärettmisstro-endevotumdär regeringenfalleromminst175 ledamöter röstar fördetta (13kap.4§RF)ienlighetmedprincipenomdensvenskanegativaparlamentaris-men.Utöverdennaytterstamekanismharriksdagenävenandrakontrollmeka-nismer och funktioner gentemot regeringen: konstitutionsutskottets granskning avhandläggningavregeringsärendenochministrarnastjänsteutövning(RF13kap.1§),Riksrevisionensgranskningavallstatligverksamhet(RF13kap.7§)samtledamötersfrågorochinterpellationertillstatsråd(RF13kap.5§).


I vilken utsträckning är regeringen oberoende i praktiken?

Poäng: 100Detfinnsingetsomtyderpåattandraaktörerellerorganpåettotillbörligtsättinkräktarpådeuppgiftersomregeringenhar.Riksdagenochdesskontrollorgan,domstolarochEUutövarfunktionersombegränsarregeringensmakt,mendettasker i enlighetmed det gällande systemet och dess intentioner. Statschefensstriktbegränsaderollutanpolitiskverkställandemaktåterspeglasfulltutidenpolitiskarealiteten.

Naturligenpåverkasregeringenocksåavdetsamspelsomskermedförvalt-ning vid initiering, beredning och genomförande av beslut.Detta sker i ettväxelspel(Bergman2011)därmycketavdenutredandeochberedandekapa-citetenfinnsuteimyndigheterna,somharstortinflytandepåsåvälinitieringavförslagsomgenomförandeavdem.Myndigheternabliriökandeutsträck-

6. Regeringen


ninginvolveradeiattutformadepoliciessomdesjälvasedanskagenomföra(Pierreetal.2011:30).

Påsammasättråderettsamspelmellanregeringochpolitiskaorganpålokalochregionalnivå somävendet begränsar regeringensoberoende.Detta samspel,därregeringenförhandlarframöverenskommelsermedSverigeskommunerochlandstingvidbeslutsomrörkommunalamyndigheter,äravstorbetydelsemenharinteenstruktursomärriktigttydligförmedborgaren(Landahl2011).

Medlemskapet idenEuropeiskaunionen(EU),globaliseringenochdet inter-nationellafinanskapitaletsrörlighetärföreteelsersompåverkarregeringenochsomdenmåstetahänsyntillvidbeslutsfattande,inteminstgenomattsvensklagstiftningintefårstridamotEU-rätten.Härtillkanläggasattolikatyperavintresseorganisationer, liksom iandra länder,bedriveropinionsarbeteochpå-verkangentemotregeringen.Dettaskerkontinuerligtochärenaccepteraddelavpolitiken.Aktiviteternakanintensifierasochförändrasisinaformerochbe-tydelse i sambandmedstora företagskriser, såsomdensomnyligenutspelatskringSaabsmöjlighet till statligt och europeiskt stöd för fortsatt verksamhet(Bergman2011).


I vilken utsträckning finns det regleringar för att försäkra öppenhet i reger-ingens utförande av sina uppgifter?

Poäng: 100De lagar och bestämmelser som finns för att säkerställa öppenhet och in-syniregeringensverksamhetochbudgetäromfattande.Övergripandefinns bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet, meddelarfrihet och efterforskningsskydd som har en stark förankring i Sveriges grundlagar. Offentlighets-ochsekretesslagenangerocksåvilkainskränkningarsomkangöraspågrundavsekretess(sekapitletomoffentligsektor).

Grundprincipen är att allmännahandlingar generellt betraktas somoffentligaochvarjemedborgareskaenligt tryckfrihetsförordningenha rättatt tadelav allmännahandlingar(tryckfrihetsförordningen12kap.1§).Medallmänhand-lingmenasframställningarsomtillexempelskriftligadokument,tabeller,blan-ketter,protokollochskrivelser.Rättenatt tadelavdessakandockbegränsasmedhänsynblandannat till rikets säkerhet eller rikets centralafinanspolitik.Allaallmännahandlingarskaregistrerassåsnartdeharinkommitellerupprät-tatshosenmyndighet(Offentlighets-ochsekretesslagen5kap1§)ochdetta

Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi Redeback 6. Regeringen



registerskavaratillgängligtförallmänheten(Offentlighets-ochsekretessla-gen5kap2§).Iregistretskaframgåenraduppgifteromhandlingen:datumnärhandlingenkominellerupprättades,diarienummerellerannanbeteckningsomhandlingenfått,eventuellavsändareellermottagareavhandlingenochvaddengäller.

DebeslutsomfattasiRegeringskanslietskallprotokollförasellerredovisasienannanhandlingsomangervadbeslutetinnehåller,närbeslutetfattadesochvemsomfattadebeslutet(SFS1996:1515,51§;Förordningmedinstruktionför Regeringskansliet). Bestämmelserna för Regeringskansliet anger ocksåregler kring diarium (49§) och bestämmelser kring utlämnande av allmänhandlingsominnebärattdetnormaltärdepartementetsomförvararhandlingsomocksåprövarfråganomutlämnande(18§).

Regeringsformen(7kap.6§)görtydligtattprotokollmåsteförasvidregerings-sammanträden.Iensärskildförordning(SFS2007:725)angesnärmarevadpro-tokollenskainnehållaochandrabestämmelserkringhanteringenavprotokol-len.Somhuvuddregelgällerattdessabeslutochprotokolläroffentligamenattutlämnandetkanbegränsasvadgällerärendenbelagdamedsekretess.Närdetgällerhanteringavutlämnandeavhandlingarsåärregelnföljande:detärdenansvarigadepartementschefensomiförstastegettarställning.Sägerhanellerhonnejsåkanmanöverprövadettaochdåärdetregeringensomfattarbeslut.Detbeslutetkaninteöverklagas,vilketärenskillnadiförhållandetillvanligamyndigheterdärmankanöverklagatillförvaltningsrätten(Landahl2011).

Regeringenfattade2006ettbeslutomförteckningöverinnehavavfinansiellainstrument hos regeringen ochRegeringskansliet. I beslutet påminns om be-stämmelsenianmälningsskyldighetslagenselfteparagraf(SFS2000:1087)somgerregeringenmöjlighetattbeslutaomskyldighetattföraförteckning.EnligtbeslutetskadetiRegeringskanslietförasenförteckningenligtdetnämndalag-rummet.DenskabeståavendelförteckningsomförsavrättschefeniStatsråds-beredningenochavendelförteckningförvarjedepartement.DendelförteckningsomförsavrättschefeniStatsrådsberedningenskaavsefinansiellainstrumentsom innehas av statsråden och av de arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärerhosStatsrådsberedningensomstatsministernbestämmer.Delför-teckningenförettdepartementskaavsefinansiellainstrumentsominnehasavdearbetstagare,uppdragstagareochandrafunktionärerhosdepartementetsomdepartementschefen bestämmer. Förteckningen ska föras av den tjänsteman iRegeringskanslietsomdepartementschefenutser.

6. Regeringen


Praxisärattstatsministernbegärunderlagfrånallasomärtänktasomeven-tuellaministrarvadgällertillgångar,eventuellatidigarebrottochannatsomkan uppfattas som misstänkt (Bergman 2011). Detsamma gäller också förvissa andra politiskt tillsatta tjänstemän inklusive statssekreterarna, som äranställda avRegeringskansliet, liksom andra höga tjänstemän, till exempelinomdetfinansiellaområdet.DeomfattasdåavdebestämmelsersomReger-ingskanslietharomattmanmåsteredovisatillgångarunderförutsättningattmanharensådanbefattningattmankanhamnaiintressekonflikter.Dessabe-stämmelsergällerallastatssekreterareochförenmängdbefattningshavaretillexempelinomFinansdepartementet.Vilkabefattningshavaresomskalämnain sådana redogörelser bestämmer respektive departementschef, i praktikenexpeditionschefidepartementetellerrättschefen,somsamlarinochförvarardettamaterial(Landahl2011).

Vadgällerstatsrådenslönersåärdeoffentligauppgifterochkanenkelthittaspåregeringenshemsida.Från1juli2011tjänarstatsministern144000kronorimånadenochövrigastatsråd115000kronor(Regeringskansliet2011).Lö-nernafastställsavstatsrådsarvodesnämndensomärenriksdagensnämnder.


I vilken utsträckning råder öppenhet och insyn i regeringens utförande av sina uppgifter?

Poäng: 100Deuppgiftersomfinnstyderpåattöppenhetenfungerarbraävenipraktiken.I ett internationellt perspektiv hamnar Sverige högt när det gäller öppenhet (Bergman2011).IWorldJusticeProjects2 (2010:86–87)mätningvarSverigehögstrankatnärdetgällerOpenGovernmentav35länderochlågocksåhögtpåenskildaingåendefaktorersåsomutlämningavoffentliginformation.Påsamma sätt fick ”Access to government information” högsta poäng i Sustainable GovernanceIndicators2011(Pierreetal,2011).

Dokumentationen och hanteringen av beslut och ärenden i Regeringskans-liet fungerar bra.Ärendeförteckningar, sompubliceras innan regeringssam-manträdenaharägtrum,ochprotokollhanteringfrånregeringssammanträdensköts minutiöst, där rättschefen i Statsrådsberedningen har huvudansvaret.Detta granskas också årligen av konstitutionsutskottet (Landahl 2011).DetfinnsettcentraltarkivförRegeringskanslietmeddelarkivförvarjedeparte-ment (SFS1996:1515,53§)därdepartementensarkiv innehållerhandlingarfråndepartementetsområdevilkamedjämnamellanrumförsövertillcentra-



larkivet.Däremotkandetkrävasenvisskunskapfråndensomsökernågotförattfåframvadmanäruteefter(Bergman2011).Angåendeöppenhetkringprotokollochsammanträdenfårärendeförteckningeninförregeringssamman-trädenlämnasut(SFS1996:1515,61§)vilketocksågörs.

Grundprincipenäröppenhet,mendethänderfrekventattförfrågningarsomgörs om att få ut handlingar nekas. När det sker görs det med hänsyn tillsekretessbestämmelseriOffentlighets-ochsekretesslagen,tillexempelproto-kolldärhemligauppgifterhanteras(Bergman2011,Landahl2011).DessutomförekommerdetattregeringenvägrarattlämnautmaterialavsäkerhetsskälifallnärdetbedömsfinnasriskattdetisjälvaverketinnebärattförfrågningenhandlaromattmankartläggertjänstemannagrupperingariRegeringskansliet(Landahl2011).

Detfinnsocksåexempelsomvisarattöppenhetenharvaritnågotlägreänmantrott. Konstitutionsutskottet granskade under hösten 2010 (KU 10: 2010/11:s.21–31)blandannatutlämnandeavallmännahandlingarsomunder2009hand-lagts iUtrikes- ochFörsvarsdepartementen.Granskningen visar på för långahandläggningstiderifleraavärendena.Resultatetavgranskningentaladeförattdetfinnsbristerihandläggningsrutinernafördennatypavärenden,ochutskottetansågattdetfannsanledningattseöverrutinerna.

I samband med flodvågskatastrofen i Asien granskades regeringens och Regeringskanslietshanteringavkatastrofenochkrisberedskapen.Regeringenville inte lämnautdesåkalladetsunamibanden;ävenkonstitutionsutskottethadesvårtattfådemutlämnade.Dettamynnadesåsmåningomutienrefor-meringavregelverketsomharstärktkonstitutionsutskottetsrättatttadelavregeringenshandlingar (Bergman2011,13kap.1§RF,seäven regeringen2009a:113–117).


I vilken utsträckning finns det bestämmelser för att försäkra att regerings-medlemmar (ministrar) måste rapportera sina handlingar/beslut och hålls ansvariga för dessa?

Poäng: 100Enradolikabestämmelserochmekanismersomgörattdeformellamöjlig-heternatillansvarsutkrävandetavregeringenochstatsrådenärgoda.Tillsam-mansmed de allmänna valen är offentlighetsprincipen en övergripande ut-gångspunktsommöjliggörgranskningavregeringen;intebaraavoffentliga

6. Regeringen


organsomriksdagenutangenomattmedierochallmänhetenfårverktygsommöjliggör granskning.Det gäller inteminstmeddelarfriheten och efterforsk-ningsskyddetitryckfrihetsförordningensommöjliggörförtjänstemänattmed-delauppgifterochinformationtillmedia(förmeromdessareglerseoffentligsektor).

Enavriksdagensviktigasteuppgifterärattgranskaregeringensstyrningavförvaltningen(1kap.3§RF).Regeringsformenochriksdagsordningen(RO)ställerenradkravpåregeringensrapporteringochhurdettaskagåtill.Detgällerexempelvishurregeringenskadokumenterasinabeslutochsammanträ-den,blandannatattskiljaktigameningarskaantecknas(7kap.6§RF),liksomreglerkringförslagochskrivelsertillriksdagenochderashanteringochinfor-mationsskyldighettillriksdagenomvadsomskerinomramenförEU-arbetet.

Avstorbetydelseärregeringensuppfyllandeavregeringsformensberednings-krav, det vill säga inhämtande av upplysningar och yttranden från berördamyndigheter,idenomfattningdetbehövsocksåfrånkommuner.Ävensam-manslutningar och enskilda ska gesmöjlighet att yttra sig (7 kap. 2 § RF,seävenPremforsetal.2009:119).Konstitutionsutskottetbrukarregelbundetgranskauppfyllandetavberedningskravetochharunder2008och2009ge-nomförtenheltäckandegranskningavbegreppet(KU102008/09:s.46–64;KU10:2009/10:s.32–44).3 Av regeringsformen och riksdagsordningen framgår också riksdagens meka-nismerföransvarsutkrävandeochkontrollavregeringen.Riksdagensytterstainstrument för denna kontroll är att rikta ettmisstroendevotum4 mot reger-ingen(statsministern)ellerettenskiltstatsråddärregeringenellerstatsrådetfalleromminst175ledamöterröstarfördetta(13kap4§RF).Dockärdettaett relativt trubbigt instrument för löpande möjligheter att utkräva ansvar(Bergman2011).

Interpellationerochfrågorfrånriksdagsledamötertillstatsrådomdesenarestjänsteutövning(13kap.5§RF;6kap.1–4§§RO)harökatunderdesenasteårtiondena. Det har skett i ochmed att förfarandet har förenklats. Förutomdessaformeravdiskussionochdebatterförekommerävenärendedebatteravpropositioner,allmänpolitiskadebatter,allmännadebatter,debatterisärskildaämnen,partiledardebatter,utrikesdebatterochfrågestunderisambandmedin-formationsutbyte från regeringen till riksdagen.Vissadebatteruppmärksam-masavmedier,organisationerochmyndigheter,ochfrågorochinterpellatio-ner av detta slag påverkar det interna arbetet iRegeringskansliet (Petersson



6. Regeringen

2010:212).Mendetfinnsingendirektkunskapomvilkeneffektfrågeinstitutet faktisktharsomkontrollfunktion(Isberg2011)

Tillskillnadfråndepolitisktvaldamedlemmarnaavdenverkställandemakten,ärdensvenskaregeringsformentydligmedatt”Konungenellerdrottningsomärstatschefkaninteåtalasförsinagärningar”(5kap.3§RF).Trotsattstats-chefen ipraktiken inteharnågonpolitiskmaktutöveratt representera landetharfrågoromdenkonstitutionellaregleringenavstatschefenaktualiseratsge-nomattmedierpåettaktivaresättäntidigarehargranskatstatschefenslivochverksamhet. I sambandmed olika avslöjanden kring påstådda oegentligheterochetiskaöverträdelserharfråganrestsomdetärrimligtattstatschefensverk-samhetipraktikenintekanutsättasförgranskningilikhetmedandraämbeten.Alltflerkravpåenförändringharyttrats.Detharocksåletttillenintensifieraddiskussionomdetnuvarandestatsskicket(DagensNyheter2011-06-01a,2011-06-01b,2011-06-01c,2011-05-30).

Riksrevisionensgranskningavallstatligverksamhetärenviktigdeliriksdagenskontrollmakt(13kap.7§RF).Genomsingranskningavstaten,inklusiveregeringochregeringskansli,tarRiksrevisionenframunderlagsomkanliggatillgrundföransvarsutkrävande.PåettmerindirektsättkanocksåJO:s(Riksdagensombuds-män)tillsynavhurlagarochföreskriftertillämpasidenoffentligaverksamhetengeengrundförattsehurbraförvaltningenfungerar.(13kap.6§RF)

ansvarsutkrävande (tilläMpning)

I vilken utsträckning finns det kontroll av hur regeringen utför sina uppgifter i praktiken?

Poäng: 100Demekanismerochbestämmelsersomfinnsförattbegränsaregeringensmaktoch kunna utöva kontroll över den fungerar bra i praktiken. Internationellaundersökningargörbedömningenatt dennakontroll ochgranskningärväl-utvecklad(Pierreetal2011:35;Governanceindicators2010;WorldJusticeProject2010:86–87)5.Viktigaaspekteravdettaärattriksdagensutskottharrättatttadelavhandlingarochattallmänhetenochmediagenomoffentlig-hetsprincipenkantadelavalltsominteärsekretessbelagt(Bergman2011).

Tvåproblemharvaritattriksdagenintealltidhartillräckligtmedresurserförattgöra störregranskningarochattRiksrevisionens rollharvaritoklarvadgällerhurdenskajobbaochvemdenskarapporteratill(Bergman2011,semeriRiksrevisionen).Vadgällerregeringenochstatensverksamhetgranskas


den årligen av Riksrevisionen.Alla indikationer pekar på att Riksrevisionenkangöradettapåettoberoendesättutanotillbörliginblandningfrånregeringen(Landahl2011;WorldJusticeProject2010:87)

Regeringen rapporterar sitt arbete påmångaolika sätt.Lagförslagoch andradokumentärihöggradtillgängliga(cf.WorldJusticeProject2010:87).Bered-ningsprocesseniriksdagensäkerställerocksåattdetblirenbredinsynliksomregeringsformenskravpåattregeringenisinberedningavärendenskainhämtasynpunkter.Härkandockkonstaterasattdetfinnsenallmänuppfattningomattutredningsväsendetidagintefårsammatidpåsig,attutredningarnainteharsammabreddsomtidigareochattLagrådetvidfleratillfällenhaftsynpunkterpåframlagdaförslag(Isberg2011,Bergman2011).Dessutomärtrendenattintres-seorganisationerinkluderasiminskadutsträckning(Pierreetal.2011:23).Denpolitiskaoppositionenharundersenareårförtframkritikmotregeringenförattdenskulleförsökaundkommaberedningstvångetsomföljermedatttaframenpropositionblandannatgenomattbeställautskottsinitiativfrånpartikollegoririksdagen(Wockelberg2010:111).

RiksrevisionengranskarfinansernahosRegeringskanslietvarjeår.MenRiks-revisionengranskarintedessförvaltning,vilketärfalletförandramyndigheter,eftersomRegeringskanslietinteskriverresultatredovisningochsnararefungerarsomenstabtillregeringen.Revisionenavregeringenhandlaromeffektivitets-revisiondärmanutifrånvadriksdagenharhaftför intentionermedettbeslutgranskarhelakedjan:vadblevdetavbeslutet,hurstyrde regeringen?En in-tervjupersonuttryckteangåendedettaatt”Vihar ingaproblemattgöradetta.Viseringabekymmermedsamarbetsvillighetenheller,viharsammarättmot Regeringskanslietsomförallaandramyndigheter.Vikantittapåvilkahand-lingarsomhelstochpratamedvemsomhelstvilketviocksågörivåragransk-ningar”(Landahl2011). Enligtkapitletsintervjupersonerärsanktionerochmöjlighetertillåtalmotstats-rådsommisskötersigöverlageffektiva.Statsrådvillintegärnablikritiseradeikonstitutionsutskottets granskning. I konstitutionsutskottets senaste granskning avstatsrådenriktadesenigkritikmotlandsbygdministernföratthanhävdatatthanskulleha lämnatettuppdragtillJordbruksverketnärdeegentligenredanarbetademedfrågan.RegeringenkritiserasocksåförenuppgörelseomutsläppiÖstersjönochförhurgenomförandetavEU:sdatalagringsdirektivhanterats.Dessagranskningarfårocksåoftastormedialuppmärksamhet,särskiltvadgäl-lervilkastatsrådsomfårkritik(KU20:2010/11).6



Skullestatsrådriskeraatthamnaienprocesssomkanledatillmisstroende-votum(vilketskermycketsällan)avgårstatsrådetnormaltinnandettahinnerske.Detfaktumattstatsrådiprincipaldrigbliråtaladeskasnararesessomettteckenpåattsystemetfungeraränensvaghet.Densammanlagdabedömning-enblirattsanktionsmöjligheternahareffekt(Bergman20111).WorldJusticeProject(2010:87)bedömerpåliknandesättattsanktioneringenavotillbörligahandlingaräreffektiv.7


I vilken utsträckning finns det mekanismer för att försäkra statrådens integritet?

Poäng: 75Degrundläggandebestämmelsernaförattupprätthålla integritet iutövandetochuppförandetitjänsten,somgällerävenförstatsråd,ärattallasom”fullgöroffentligaförvaltningsuppgifterskaisinverksamhetbeaktaallaslikhetinförlagen samt iaktta saklighet och opartiskhet” (RF 1 kap. 9§). För statrådenfinnsdetsedanytterligarebestämmelseriregeringsformenförattsäkerställaattdettaintekompromissasavolikaintressekonflikter.Statsråden”…fårinteinnehanågonanställning.Hanellerhonfårintehellerinnehanågotuppdragellerutövanågonverksamhetsomkanrubbaförtroendetförhonomellerhenne.” (RF5kap.2§).

Utöverdettagällerockså förRegeringskanslietspersonalattverka i enlighetmedmyndighetensetiskariktlinjer,somdeanställdafåribokformvidintroduk-tionsutbildningen(Landahl2011);dereglersomfinns ibrottsbalken; förvalt-ningslagen;lagenomoffentliganställningsomgällerförmånerochmutor,opar-tiskhetochjäv;ochregleringenavbisysslorsomförbjuderförtroendeskadligabisysslor(SOU2010:38,90;seutförligareomdettaiOffentligsektor).

Dessakansessomdeövergripandeetiskariktlinjerna.Någonuppförandekodibemärkelsenenformellskriftligkodsommanskriverunderochförsäkrarsigföljafinnsinte.Däremotkompletterasdeövergripandereglernamedan-dra bestämmelser och praxis inomRegeringskansliet. I Statsrådsberedning-ensskriftFörvaltningslagenstillämpninghosregeringen(s.45–47)ochienpromemoriafrånStatsrådsberedningen(regeringen1987)lämnasblandannatföljanderådnärdetgällerjävvidregeringssammanträden:Detåliggerstatsrådattförvissasigomattdetvidettvisstregeringssammanträdeintekommeruppärendensomstatsrådetiettannatsammanhangbefattatsigmedellerivilkastatsrådetavandraorsakerärattansesomjävig.Iprincipbörmanundvikaatt

6. Regeringen


ettstatsrådsomärjävigiettärendeenligtnågonavdejävsgrundersomangesiFörvaltningslagenselfteparagrafföredrarärendetellerpåannatsättdeltari avgörandet avdetvid regeringssammanträde.Också i tveksamma fallbörstatsrådetavståfrånattdeltaiavgörandet.

Enligtpraxisharmanblandannatiakttagitregelnomsåkallattvåinstansjäv(11§Förvaltningslagen)näröverklagadeärendenharföredragitsochavgjortsvidregeringssammanträden.Bedömerstatsrådetatthonellerhanintebördel-taiavgörandetavettregeringsärendesomliggerinomstatsrådetsdirektaan-svarsområdebörhonellerhanvidtalanågotannatstatsrådattföredraärendetochsedanunderrättastatsministernochprotokollförarenomdetta.Statsrådetdeltardå inteheller i avgörandetavärendet.Omett statsrådanser sigvarajävigiettärendesomliggerutanförhennesellerhansdirektaansvarsområdeanmäler statsrådet att hon eller han inte deltar i avgörandet av ärendet tillstatsministernochprotokollföraren.

EnligtOECD:s(2009)undersökninguppgerstatministernochstatrådentill-gångar, inkomster, andra uppdrag, gåvor och tidigare anställning där dessauppgifterocksåäroffentligttillgängliga.Förstatsministernärdetviktigtattförsäkrasigomattdestatsrådsomhanellerhonutnämner inteharproble-matiskarelationersompåverkarförtroendetförregeringen.Dengranskningsomgörsförstatsministernsräkningavpotentiellastatsrådinnebärattdethärkontrollerasganskanogautanattvaraförfattningsreglerat(Bergman2011).

NyastatsrådochennyregeringutbildasocksåavrättschefeniStatsrådsbered-ningenochförvaltningschefen ien radolika frågorkringregelverket, tillex-empelvadsomgällernärmanfårgåvor.Statsrådenbrukar”varaväldigtintres-seradeavdenenklaanledningenattdetdärärrenasjälvskyddetfördem”.Ävenstatssekreterarnafårsammatypavintroduktionsutbildning(Landahl2011).

Representationochhanteringavgåvor(utövervadsomgälleribrottsbalkenkringmutor, för detta seOffentlig sektor) är regleradeområden.Ekonomi-styrningsverketgerutriktlinjerförrepresentationförstatligamyndigheterdärdetframgårvadrepresentationär,hurdenskaredovisasliksomandraregler.BestämmelserkringgåvorfinnsiRegeringskanslietsRiktlinjerförgåvortillstatsråd(Regeringskansliet2008).

Statsråd tar ofta emot gåvor i olika sammanhang. Sker det i sambandmedstatsrådets uppdrag tillfaller gåvorna staten och överlämnas till Regerings-kansliet för registrering och omhändertagande och förs in ett gåvoregister.



I riktlinjerna diskuteras också vilka gåvor som inte bör tas emot: årskort, frikort,inköpsrabatterochliknandeellerpengar.

Viktenavatttaställningtillomdetfinnsriskförattengåvakanansessomenmutabetonas,särskiltomettstatsrådövervägeratttaemotengåvaföregenräkning.Angående inbjudningar till evenemangmåste en bedömning görasominbjudanärmedanledningavuppdragetellerinte.Omdetrådertveksam-hetkringomengåvaellerinbjudningkanutgöramutakanstatsrådetkonsul-teramedexpeditionschefenidepartementet(Regeringskansliet2008:2–3).

Detfinns inget förbudmot att ett statsrådgårdirekt till nyauppdragefterstatsrådsuppdraget.Härmenadeintervjupersonernaattavsaknadavregleringärenklarbrist.Ävenomdetärsvårtattinföraenfungeranderegelochfåtillfungerandetillämpningochgranskningavefterlevnadsåbördetfinnasnågonformavkarantänsreglermotattdirektefterstatsrådsjobbetgåiniföretagellerintresseorganisationervarsverksamhetmanhaftettstortinflytandepåtidigare–ochkansketillochmedreglerat(Bergman2011,Landahl2011).

Liknande kritik har framförts av den tidigare riksrevisorn Ewa Lindström som menarattenoutveckladdiskussionomjävochkarantäninnebärkorruptions-riskerochattkarantänsreglerbörinförasförministrarochvissahögatjänste-män(RiksdagochDepartement2011-03-21).

Riksdagsledamöterharmotioneratomattinförakarantänsreglerförstatsråd,menkonstitutionsutskottetharavstyrktattriksdagentarinitiativtilldettamedhänvisningtillattSekretesslagensochInsiderlagensreglergerettbraskyddförstatensintressennärverksamhetistatenlämnasförtjänsterinäringslivet.Samtidigt harmankonstaterat att det finns situationer när statsrådsuppdraglämnas för annan tjänst somkan rubbaallmänhetens förtroendeochatt detdärförkanfinnasskälförregeringenattprövamöjligheterförentidskarantänellerandra regleringar (bet.2008/09:KU15s.40–42).NärdetgällerandraanställdavidRegeringskanslietsåärdetpåsammasättsomföroffentligsek-toriövrigtattdetsaknassärskildreglering.Detfinnsdocklagstiftningsomrelaterartilldettasomgällernäroffentligtanställdagårövertillprivatanställ-ning(SFS2009:400;SFS1990:409).Somnämntstidigarefinnsvissabestäm-melsersomskyddardetallmännanärnågongårmellanoffentligaochprivataanställningarliksomskyddandeavföretagshemligheteriallmänhetochannanhemliginformationsomskyddasavtystnadsplikt.Detfinnsiblandsärskildabestämmelser,tillexempeldesomgällerföranställdainomriksbankensominnebärenettårigkarantänivissasammanhangomdelämnarsinanställning.

6. Regeringen


GrecoharisinutvärderingavSverigepåpekatattdesvenskabestämmelsernaärbristfälliga.SamtidigtharGrecopoängteratattdetinteinnebärattdetmåstelösasmedgenerelllagstiftningom”karantänstider”.SverigessvartillGrecobetonadeocksåattdenhärtypenavfrågorärendelavdetavregeringenini-tieradeprojektetomoffentligtetosioffentligsektorliksomattmanskullehaenbreddiskussionomfråganvilketskullekunnaresulteraiförslagefter2011(Greco2009:2–3).Expertgruppenförstudierioffentligekonomi,somärenkommitté knuten tillRegeringskansliet, tillsatte 2011 en utredning i frågan(ESO2011;RiksdagochDepartement2011-03-21).

När det gäller skydd för whistleblowing så har reguljärt anställda på Regeringskanslietsammaskyddsomtillämpasvidandramyndigheter.Iför-hållande tillmediafinnsdet såledesenmeddelarfrihet (TF1kap.1§;YGL1kap.2§), rätt fördensomlämnatuppgiftattvaraanonym(TF3kap.1§;YGL2kap.1§), förbudförenmyndighetmotattefterforskakällanochattvidtarepressaliermotdensomlämnatinformationen(TF3kap.4§,YGL1kap.4§,YGL2kap.4§).Dettaskyddgälleriförhållandetillmediermeninteiförhållandetillandramyndigheter.Härharkonstitutionsutskottetuppmanatriksdagenattgeregeringentillkännaattenöversynbörgörasmedsyfteattstärkaskyddetfördenenskildesomslårlarmomkorruptionochandraoegent-ligheter.(KU23:2010/11,s47ff,seutförligareomdettaiOffentligsektor).Någrasärskildareglerpådettaområdesomomfattarstatsrådenfinnsdetinte.Eftersomallaregeringsmedlemmarärdelaktigaiallaregeringsbeslutommanintereserverarsig–vilketärsynnerligensällsynt8–minskarincitamentetförattslålarm(Bergman2011).


I vilken utsträckning är integriteten/redbarheten hos regeringsmedlemmar säkerställd i praktiken?

Poäng: 75Den övergripande bedömningen är att integriteten i praktiken är hög; dettatackvareenkombinationavmekanismerochkultur.Offentlighetsprincipenärviktigpådettaområde, liksomden friaochoberoendebevakningen frånmedier.Denparlamentariskagranskningenharocksåstorbetydelse, liksomviljanattupprätthållaochförvaltaenmoralisktraditionavämbetsmannaskapiRegeringskansliet(Bergman2011).

Även konstitutionsutskottet bidrar i vissmån till att bilda god praxis inomRegeringskansliet. I sammanhanget kan till exempel nämnas konstitutions-



utskottetsgranskningavettstatsrådmedanledningavdennesutskickavenbrevskrivelsetillpartimedlemmarvilkenbekostadesavallmännamedel.Isingranskning betonade konstitutionsutskottet bland annat att all materiel ochutrustning somRegeringskansliet tillhandahåller är avsedd enbart för utöv-ning av de funktioner som följermed tjänsten som statsråd.Det fick alltsåtasförgivetattannananvändninginteskakommaifråga(KU20:2007/08:s.233–241).IWorldJusticeProjects(2010:87)bedömningav”Governmentregulationswithoutimproperinfluences”fickSverigedenhögstapoängenavallaländer.

Angående intressekonflikter refererade en intervjuperson till debatten somfunnitskringivilkenmånutrikesministernstidigareengagemangiettinter-nationellt företagLundinPetroleum (som även granskades avKU,KU20:2006/07:s.36f;KU20:2007/08:s.194f.)varettproblem.Menintervjuperso-nenmenadesamtidigtattdenhärtypenavproblemsnararevarmindrevanliganu änpå1970och80-talen eftersommanblivit bättre på att hanteradessafrågorisambandmedattstatsrådutses(Bergman2011).9

Denna diskussion berör också frågan om eventuella problemmed att röra sigmellanuppdragsomstatsrådoch inäringslivet.Ett exempelnärdetta skapadedebattvarnärförrestatsministernblevseniorrådgivareförenkonsult-ochlobby- firma2007,cirkaettårefteravgångensomstatsminister(Politiken2007;SvenskaDagbladet2007-05-08).

NärdetgällerwhistleblowerskyddetförRegeringskanslietspersonalärdetattjämföramedhurregleringenavdettaserutvidandramyndigheter.

Enintervjuadmenadenärdetgällermöjligheternaattrörasigmellanenstats-rådspostochnäringslivetattdetintebehövervaraettproblem,10 men att det blirettproblemnärdetfinnsstarkakopplingarmellandenstatsrådsrollmanhaft ochdet uppdragmanhar inomnäringslivet och att sådana fall har fö-rekommit. Eftersom det inte är definierat som något problem och områdetsaknarlagstiftningblirdethellerinteettformelltproblem(Bergman2011).

Offentligtanställdasombegårbrott i tjänstenellerpåannatsättåsidosättersinaskyldigheterianställningenharbådeettstraffrättsligtochettdisciplin-rättsligtansvar.DetförstnämndavinnsregleratibrottsbalkenochLagenomoffentliganställning.Densommisstänkshabegåttbrottisinanställningskaanmälas tillåtal.Detkanhandlaommisstankeomtjänstefel,mutbrottellerbrottmottystnadspliktmenocksåandrabrottmedhögrestraffänböter.Tjäns-tefel innebär att ”uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning

6. Regeringen


genom handling eller underlåtenhet åsidosätta vad som gäller för uppgiften”.Grovt tjänstefel innebäratt”enanställdallvarligtmissbrukat sinställningelleromgärningenmedfört allvarligt förfångellerotillbörlig förmån somärbe-tydande”.ISverigedömsvarjeåretttjugotalpersonerförtjänstefel.11 Med mutbrottmenasatt”försigsjälvellerförannantaemot,låtaåtsigutlovaellerbegäramutaellerannanotillbörligbelöningförsintjänsteutövning”.Ansva-retkringtjänstefelochandraetiskariktlinjeromfattarförutomtjänstemännenvaldaledamöteristyrelse,verk,nämnder,kommittéerochandramyndigheteristaten,kommunernaellerlandstingen(Petersson2010:118).

stYrning och Förvaltning av oFFentlig sektor

I vilken utsträckning är regeringen engagerad i att utveckla en väl styrd/god förvaltning i offentlig sektor?

Poäng: 75Detfinnsettengagemangförattutvecklaenförvaltningmedeffektivtochgottstyre.Densvenskaförvaltningenbedömsgenerelltvaraeffektiviolikainter-nationellamätningar(EIU2010,GovernanceIndicators2010).Menenligtenavdeintervjuadeärinteförvaltningspolitiktillsinnaturenfrågasomsessomnågonvalvinnareoavsettregering(Landahl2011).

Detfinnsocksåolikaproblemsomharattgöramedhurförvaltningenstyrs.Regeringenkanstyraförvaltningenpåolikasätt:medregelstyrning,viaeko-nomiska anslag, genomhurmanorganiserar förvaltningen, utnämningar avmyndighetscheferochattsomhögstaförvaltningsmyndighetvarabesvärsin-stans.Detgrundläggandestyrdokumentetförvarjemyndighetäreninstruk-tioniformavenförordningsombeslutasavregeringen.Årligaregleringsbrevangermyndigheternasekonomiskaramarochverksamhetensmålochkravpååterrapportering(Regeringskanslietsårsbok2009:68).TrendenundersenareårharvaritettuppfyllandeavStyrutredningens(SOU2007:75)förslag,näm-ligenattregeringensstyrningihögreutsträckningskergenommyndigheter-nasinstruktionerochmindregenomregleringsbrev.

Samordning mellan departementen ses i olika bedömningar som ett av destörstaproblemeniRegeringskansliet(Pierreetal.2011:24).Regeringenvillstyra förvaltningen i enviss riktningvilket förutsätter attmanklarar avattsamverkaöverorganisatoriskagränser,utgiftsområdenochsektorsområden.Det klarar man inte alltid enligt en intervjuperson. Om Regeringskanslietkundeordnadettapåettbättresättskulleregeringenhabättreförutsättningaratt styra. InomRegeringskansliet finns också olika synsätt på hurman bör



styra.DetpågårettvisstutvecklingsarbeteidennafrågaiRegeringskansliet(Landahl2011).

Närdetgällerarbetetmedatttaframlagförslagellerattförberedaregerings-beslutgörsdettavanligenidepartementenmedlitenuppsiktfrånStatsråds-beredningen.Statsrådsberedningensrollärattkontrolleraflödetavlagförslaggenomregeringenochtillriksdagenoch,imindreutsträckning,attkontrollerainkonsekvenserelleröverlappningarmellanförslagen(Pierreetal.2011:25).Koordineringskerpåmellannivåidepartementenochdetärbaranärdetblirproblemochkonfliktersomdetlyftsupppåhögstanivå,såkalladhissning.

Finansdepartementetspelaroftaenviktigkoordineranderoll.Statsrådsbered-ningenärsåledesintedagligeninvolveradikoordineringen(Pierreetal.2011:26).Detråderocksåganskastoraskillnadermellandepartementenochideraskultur (Pierreetal.2011:26)ochdetfinnsen försiktighetdememellanattdelamedsiginformation,kontrollellerresurser(Pierreetal.2011:25).Andraforskarepekardockpåattdetinteförekommersärskildaskillnaderihuruvidakonflikter(ochsåkalladehissningar)inomRegeringskanslietskermellande-partementenellerinomenskildadepartement,vilketiställetskulletydapåattRegeringskanslietärrelativtvälsamordnat(PremforsochSundström2007).

En annankonsekvens av bristande koordinering är att strukturellt inriktadebesparingar i offentlig sektor utformas utan en helhetssyn där uppdrag tillmyndighetergårhandihandmedstorlekenpåanslag.Effektenblirattdelaravdenpolitiskastyrningendåöverlåtspåmyndigheterna,närdessagörpriori-teringmellanolikauppgifternaochbestämmervilkasatsningarmankangöra(Svegfors2009).

Regeringskanslietsanställdauppleverocksåattkortsiktigttänkandeochkort-siktigastrategierblirviktigarepåbekostnadavlångsiktigtstrategisktplane-rande.(Pierreetal.2011:23)

Regeringenharrättattinrättaochavskaffaförvaltningsmyndigheterävenomdemedelsomskafinansierarmyndigheterbeslutasavriksdagen,sombeslutarhurstatensmedelskaanvändas(1kap.4§RF).ExempelpåstoramyndigheterärFörsvarsmakten,Trafikverket,SkatteverketochFörsäkringskassan.Regeringenharsamlatgemensammabestämmelserförämbetsverkenienmyndighetsför-ordningfrån2008(Petersson2010:71).Detfinnsävenförordningarmedin-struktioner förenskildamyndigheter. Idessafinnsnärmarebestämmelser förmyndigheternasansvarochutgifter, ledningsformer,organisationochärende-handläggning.Regeringenutnämnercheferförämbetsverken,generaldirektörer(Petersson2010:72).

6. Regeringen


Maktenöverutnämningarinomstatenliggerenligtgrundlagenhosregeringen.Andrapostersomtillsättsavregeringenärlandshövdingar,somärchefförläns-styrelserna.Länsstyrelsernasvararfördenstatligaförvaltningenilandetslän.Länsstyrelser utgör enrådighetsmyndigheter som har så kallat insynsråd somutövarinsyniverksamhetenochgermyndighetschefen,detvillsägalandshöv-dingen, råd.

Regeringenutnämnerocksåtjänstviddomstolochförvaltningsmyndighetsomlyderunderregeringen(Petersson2010:109).Ienlighetmedregeringsformenskastatliganställningskeendastpågrundavsakligagrunder,såsomförtjänstellerskicklighet(RF12kap.5§).Undersenaretidharregeringeneftersträvatattmajoritetenavdessutnämningarskaföregåsavenöppenrekryteringspro-cessmedannonseringavtjänsten.Sedan2003granskarkonstitutionsutskot-tetåterkommande(vartannatriksmöte)regeringensutnämningsmakt(KU10:2009/10:s.117–134).

reForMer och lagstiFtning

I vilken utsträckning prioriterar regeringen ansvarsutkrävande och kampen mot korruption som en viktig fråga?

Poäng: 75Detharintegenomförtsmångareformerochlagstiftningsåtgärdermotkorrup-tionundersenareår.Fråganharhellerintesärskilthögprioritetidetnationellaperspektivetpå regeringens agenda (Bergman2011,Nygren2011).Närdetgällerbiståndssidanochinternationellhandelharfrågandäremotständigak-tualitetochSverigeärenaktivmedlemavinternationellaorganisationerocharbetetmotkorruption(Nygren2011).12

Mendettamåsteocksånaturligensesiförhållandetillbehovetavlagstiftningochkorruptionsproblemetsviddidenoffentligaförvaltningen,därSverigeavdeflestabedömningaransesmerförskonatändeflestaandraeuropeiskaländer.2007varsvenskarnaocksåmerpositivatilleffektiviteteniregeringensantikor-ruptionsåtgärderänvadsomvarsnittetförEU-ländernaisammaundersökning(TransparencyInternational2007:24).

Enintervjupersonmenadeattdetärettproblemattkorruptionsproblematikenofta ignoreras iettnationelltperspektiv.Ävenomproblemen iSverige inteskulle vara så stora så är det ”lite för tyst för att det ska vara riktigt bra.” (Bergman2011)Påriksnivåharmanutgåttifrånattdetfungerarbraochdelokalakorruptionsskandaler somavslöjatsharbetraktas somettkommunalt




problem därman inte har velat inkräkta på det kommunala självstyret.Att organiseradbrottslighetförsökerpåverkarättsprocessersesintesomkorrup-tionutansomorganiseradbrottslighet.Dettabidrartillattdebattenomkorrup-tionärganskafrånvarandefrånregeringssidan–ochdetäringetnytt.

Det finns ingen korruptionspolitik eftersomman inte anser att det finns ettkorruptionsproblem (Bergman 2011). Det finns heller inte någon nationellantikorruptionsstrategidärenmyndighetharettövergripandeansvar(Nygren2011).Någrainitiativnärdetgällerdettahardocktagits.Ettgällerattutveckladenstatligaförvaltningskulturenmedfokuspåvärdegrunds-ochetikfrågor,därKompetensrådetförutvecklingistaten(Krus)fåttuppdragetattsamord-naoch ledadettaprojekt2009–2011(regeringen2009b;Krus2009;semer Offentligsektor).

Detstorainitiativetundersenareårärutredningenommutbrottochbestick-ning (SOU2010:38) som tillsattes av regeringen2009 (seAntikorruptions-avsnittet).Under 2011 kan ett par andra initiativ också nämnas. Polismyn-dighetenkommeratt,påettsättliknandeåklagarmyndighetensorganisation,inrättaensärskildspecialenhetmednationelltansvarförkorruptionsbrottmedspecialistkompetensfördetta.Dennaenhetkommeratthanteraallakorrupt-ionsutredningarochberäknasstartasittiarbeteinovember2011(Andersson2011).DessutomföreslogenutredningattEkobrottsmyndighetenskullefåettnationelltansvarinomsittverksamhetsområde(SOU2011:47).

noter

1. Några undantag finns, t.ex. är departementschefer ansvariga för beredningen av reger-ingsärenden under sina respektive departement, se 14 § i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, SFS 1996:1515.

2. Indexet avser mäta rule of law/rättsäkerhet som regler tillämpas i praktiken och inte genom att studera hur lagarna är utformade (The World Justice Project 2010: 2)

3. Även beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv och propositioner avlämnade under kristid har granskats av KU (KU 10: 2009/10: s.45-106).

4. Misstroendeförklaring kan väckas om minst en tiondel av ledamöter yrkar för en sådan prövning av riksdagens förtroende för regeringen.

5. Bland undersökningens 35 länder Sverige får Sverige högst poäng när det gäller ”limited government powers”, som mäter hur bra ansvarsutkrävande av regeringen fungerar. Sverige hamnar i topp när det gäller bedömning av ingående faktorer såsom parlamen-tets och domstolars begränsning av regeringens makt i enlighet med lagarna.

6. Vad gäller användningen av ordet ”kritik” och andra s.k. lokutioner (uttryck) i KU:s be-tänkanden kan hänvisas till utskottets uppföljning och utvärdering av konstitutionella kon-trollfrågor där utskottet konstaterar att någon anledning att i ökad utsträckning använda lokutioner i utskottets ställningstaganden finns knappast. Tvärtom finns det enligt KU skäl att även fortsättningsvis koncentrera arbetet till själva innehållet i utskottets bedömning-

6. Regeringen


ar och låta det som därvid anförs tala för allvaret i en anmärkning från utskottet. Något förbud att använda t.ex. ordet ”kritik” när det anses lämpligt föreligger dock inte enligt KU (Riksdagen 2009: 50).

7. Sveriges poäng är nära det högsta resultatet och över snittet.

8. Det senaste fallet var den 16 juni 1994 då tre statsråd från Centerpartiet anmälde skilj-aktig mening i enlighet med 7 kap. 6 § RF i ett ärende som rörde Öresundsbron (KU 30: 1994/95: s. 13). Samma dag lämnade Centerpartiets partiledare Olof Johansson den borgerliga regeringen.

9. Frågan har debatterats på nytt under hösten 2011 sedan två svenska journalister häktats i Etiopien efter en reportageresa med syfte att undersöka Lundin Petroleums verksamhet i landet (Dagens nyheter 2011-10-03). Utrikesministerns aktieinnehav och hantering av op-tioner i företaget Vostok Nafta har också varit omdiskuterat (Dagens Nyheter 2007-01-30).

10. Här kan noteras att svensk förvaltning generellt inte är baserad på ett system där man kommer in genom inträdesprov och utbildningar och sedan har internrekrytering utan är mer öppet där man söker till positioner. Denna flexibilitet och rörlighet är något som den svenska regeringen betonat vikten av att upprätthålla i samband med diskussioner om dessa frågor (Greco 2009. RC-II (2007) 1E, Addendum, Second Evaluation Round, Ad-dendum to the Compliance Report on Sweden, Strasbourg, 2 July 2009).

11. Siffrorna inkluderar poliser

12. Ett initiativ på handelsområdet är en webbportal där det finns landprofiler som ska vara till hjälp för företag som är verksamma eller planerar verksamhet på de nya tillväxtmark-naderna och i utvecklingsländer. Detta sker i samarbete med Danmark, Norge, Tyskland, Österrike och Storbritannien (www.business-anti-corruption.com).

reFerenser

Intervjuer/ redogörelserAndersson, Arne 2011. Chef för kriminalpolisenheten vid Rikskriminalpolisen, Redogörelse vid Nordiskt seminarium om korruption, Åklagarmyndigheten, Stockholm 13 april 2011.

Bergman, Torbjörn 2011. Professor i statsvetenskap, Södertörns högskola och Umeå universitet, intervjuad av Shanthi Redeback, 16-5-2011.

Landahl, Jan 2011. Förvaltningschef 2005-2009 i Statsrådsberedningen, Regeringskansliet, telefonintervjuad av Staffan Andersson, 31-5-2011.

Nygren, Birgitta 2011. Ambassadör vid Utrikesdepartementet, intervjuad av Staffan Andersson, 12-5-2011.

Magnus Isberg 2011. Utredare vid riksdagen, tidigare kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott, intervjuad av Staffan Andersson 12-5-2011.

Publikationer och författningarBull, Thomas, 2008. Tre rapporter till Grundlagsutredningen i SOU 2008:43, Stockholm: Regeringskansliet.

Dagens Nyheter 2007-01-30, Bildts aktier uppe i riksdagen – igen, internet 2011-06-06, http://www.dn.se/nyheter/politik/bildts-aktier-uppe-i-riksdagen---igen

Dagens Nyheter 2011-05-30, internet 2011-06-02, http://www.dn.se/nyheter/sverige/se-over-kungens-immunitet

Dagens Nyheter 2011-06-01a, Internet 2011-06-02, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/monarki-i-gungning

Dagens Nyheter 2011-06-01b, Ingen sanningskommission om kungen, internet 2011-06-02, http://www.dn.se/nyheter/sverige/ondsint-bevakning-av-kungahuset



Dagens Nyheter 2011-06-01c, internet 2011-06-02, http://www.dn.se/nyheter/sverige/toppolitiker-krisen-inte-over-for-kungen

Dagens Nyheter 2011-10-03. Vad gör du för dem Bildt?, Jesper Bengtsson med flera, internet 2011-10-07, http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/kkkkkkkkkkkkkkkk

EIU 2010. ”Democracy index 2010. Democracy in retreat”, A report from the Economist Intelligence Unit.

ERD 2011. European Representative Democracy (www.erdda.se)

ESO 2011. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, internet 2011-10-30, http://www.eso.expertgrupp.se/Default.aspx?pageID=40

Governance Indicators 2010. World Bank, internet 2011-03-09, http://info.worldbank.org/governance/wgi/sc_chart_print.asp

Hermansson, Jörgen & Thomas Persson, 2010. ”Att regera under parlamentarism”, s. 9-32 i Hermansson, Jörgen, red. 2010. Regeringsmakten i Sverige. Ett experiment i parlamentarism 1917-2009, Stockholm: SNS Förlag.

Greco 2009. RC-II (2007) 1E, Addendum, Second Evaluation Round, Addendum to the Com-pliance Report on Sweden, Strasbourg, 2 July 2009.

Krus 2009. Den gemensamma värdegrunden för de offentliganställda, promemoria.

KU 30: 1994/95. Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU30. Granskning av statsrå-dens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

KU 20: 2006/07. Konstitutionsutskottets betänkande 2006/07:KU20. Granskningsbetänkande.

KU 20: 2007/08: Konstitutionsutskottets betänkande 2007/08:KU20. Granskningsbetänkande

KU10 2008/09. Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU10. Granskning av statsrå-dens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

KU 15: 2008/09. Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU15. Riksdagens arbetsformer, m.m.

KU 10: 2009/10. Konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU10. Granskning av statsrå-dens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

KU 20: 2010/11. Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11:KU20. Granskningsbetänkande.

KU 10: 2010/11. Konstitutionsutskottets betänkande. Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

KU 23: 2010/11. Konstitutionsutskottets betänkande. Offentlig förvaltning.

Müller, Wolfgang, Torbjörn Bergman & Kaare Strøm, 2006. ”Parliamentary Democracy: Promise and Problems”, s. 3-32 i Strøm, Kaare, Wolfgang Müller & Torbjörn Bergman, red., 2006. Dele-gation and Accountability in Parliamentary Democracies. Oxford: Oxford University Press.

Petersson Olof 2010, Den offentliga makten, Stockholm: SNS Förlag.

Pierre, Jon, Sven Jochem & Detlef Jan 2011. Sustainable Governance Indicators 2011. Sweden re-port, Bertelsmann Stiftung, internet 2006-06-29, http://www.sgi-network.org/pdf/SGI11_Sweden.pdf

Politiken 2007. Göran Persson blir lobbyist, Internet 2011-06-06, http://cdml.positionett.se/politiken/FMPro?-db=artiklaroff.fp5&-format=instick/artikelUtskrift5.htm&-error=instick/artikelUt-skrift5.htm&-lay=alla&-lop=AND&-op=eq&ID=204082&-token.0=8080FF&-token.5=politiken&-token.7=&-token.8=feb781&-token.9=O0fxO0uvw78e&-find=

Premfors, Rune, Peter Ehn, Eva Haldén & Göran Sundström, , 2009. Demokrati & Byråkrati, Lund: Studentliteratur.

Premfors, Rune & Göran Sundström, 2007. Regeringskansliet, Malmö: Liber.

Regeringen 1987. Statsrådsberedningens promemoria, SB PM 1987:2.

Regeringen 2009a. Regeringens proposition 2009/10:80. En reformerad grundlag.

Regeringen 2009b. Regeringsbeslut 2009-11-12, Fi2009/7223, internet 2011-06-27, http://www.krus.nu/Global/Om%20krus/Reg%20beslut%2020091112%20II3.pdf

Regeringen 2010. Regeringens proposition 2010/11:1 Utgiftsområde 1.

Regeringen 2011a. Uppdrag till Statskontoret att ta fram ett underlag för bedömning av

6. Regeringen


förekomsten av korruption i kommuner och landsting, Finansdepartementet. Regeringsbeslut, 2011-06-16, Fi2011/2882, internet 2011-06-19, http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/17/11/00/e6e6a896.pdf

Regeringen 2011b. Regeringen och Socialdemokraterna överens om anslaget till Regerings-kansliet, http://www.regeringen.se/sb/d/14146/a/173021

Regeringen 2011c. Regeringens skrivelse 2010/11:101. Årsredovisning för staten 2010, bilaga 6 s. 3.

Regeringsformen (RF). SFS 1974:152.

Regeringskansliet 2008. Regeringskansliets riktlinjer för gåvor till statsråd.

Regeringskansliet 2010. Internet 2011-05-14, http://www.sweden.gov.se/sb/d/12634/a/147524

Regeringskansliet 2011. Om Regeringskansliet. Internet 2011-05-30, http://www.regeringen.se/sb/d/2511

Regeringskansliets årsbok 2009. http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/46/31/85e3c23c.pdf

Riksdagen 2009. Rapport från riksdagen 2008/09:RFR14. Konstitutionella kontrollfunktioner.

Riksdag och Departement 2011-03-21. Hon vill sätta ministrar som byter jobb i

karantän, internet 2011-06-14, http://www.rod.se/print/demokrati/hon-vill-s%C3%A4tta-minist-rar-som-byter-jobb-i-karant%C3%A4n

SFS 2009:400. Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400)

SFS 1990: 409. Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter

SFS 1996:1615. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

SFS 2007:725. Förordning (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen

SFS 2000:1087. Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.

Skrivelse 2010/11:101. Årsredovisning för staten.

Sveriges Radio 2011-05-29. Enigt KU riktar kritik mot Eskil Erlandsson, Internet 2011-05-29, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4528362

Tryckfrihetsförordningen (TF). SFS 1949:105.

SOU 2007:75. Att styra staten - regeringens styrning av sin förvaltning, Internet 2011-09-13, http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/15/18/9b69d35c.pdf

SOU 2010:38. Mutbrott, betänkande av utredningen om mutor, Internet 2011-03-11, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf

SOU 2011:47. En samlad ekobrottsbekämpning, Betänkande av Utredningen om en samlad

Ekobrottsbekämpning, Internet 2011-06-08, http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/16/92/27/23dee675.pdf

Svegfors, Mats 2009. Brev till Statsrådet Mats Odell, Finansdepartementet. Nio år i statens tjänst – erfarenheter och reflektioner. 2009-01-27, Dnr 100-729-09.

Svenska Dagbladet 2007-05-08, Göran Persson blir pr-konsult, Internet 2011-03-21, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/goran-persson-blir-pr-konsult_225667.svd

The World Justice Project 2011. Rule of law index 2010.


Wockelberg, Helena, 2010. ”Så arbetar svenska regeringar”, s. 106-142 i Hermansson, Jörgen, red. 2010. Regeringsmakten i Sverige. Ett experiment i parlamentarism 1917-2009, Stockholm: SNS Förlag.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). SFS 1991:1469



doMstolar


7. Domstolar

7. doMstolarErik Karlsson

saMManFattning

Domstolarna utgör stommen i det svenska rättsväsendet genom att på ett objektivtochopartisktsättverkafördenenskildesrättstrygghetochrättssä-kerhet.Utredningenlederikorthetframtillföljandeslutsatser.Budgettillskotttillsammansmedeneffektiviseringavverksamhetenharpåsenareårkortathandläggningstiderochminskatdomstolarnasbalanser.Dockfinnsorosmolniformavdenständigttilltagandemåltillströmningen.Domstolarnasoberoendeochöppenhetärföredömligmenavsaknadenavbestämmelseravseendeolikaintegritetsmekanismerdrarnedbetygetenligtstudiensmetodologi.Idennadelkonstaterasattdetfördomaresaknasenuppförandekodsamtsåkalladeka-rensbestämmelser.Avsaknadenavsådanaformellaregelverkförhindrardockintedomstolsväsendetattipraktikensäkerställaintegritetblanddessanställda.

Ävendomstolarnastillsynavdenexekutivamaktenresulterar,enligtmeto-dologin, i poängavdrag.Högsta förvaltningsdomstolensmöjligheterhärtillanvändsmenärbegränsade,vilketrimligenbörförståsmotbakgrundavdetsvenskaparlamentariskasystemetdärdomstolarnatraditionelltsettinteharhaftnågonomfattandetillsynsfunktion.

En indikator avseende korruptionsåtal har inte betygsatts eftersom det i Sverigeinteärdomstolarnasrollattpåsärskiltsättverkaförellerpåverkaantikorruptionsreformerilandet.

Matrisennedanpresenterarbetygpådeindikatorerstudienbelyseriensam-manfattandeanalysavdomstolarnaskapacitet,styrningochdess roll idetsvenskaintegritetssystemet.Resterandetextidennasektionpresenterardenkvalitativabedömningenavvarjeindikator.


* Denna indikator har inte poängbedömts eftersom frågan inte är tillämpbar.

struktur och organisationISverigefinnsdelsdeallmännadomstolarnasombeståravtingsrätt,hovrättochHögstadomstolen,delsdeallmännaförvaltningsdomstolarnasombeståravförvaltningsrätt,kammarrättochHögstaförvaltningsdomstolen.Dessut-omfinns specialdomstolar somArbetsdomstolen,MarknadsdomstolenochPantbesvärsrätten som avgör tvister inom olika särskilt definierade rätts-områden.Domstolsväsendet besår även av hyres- och arrendenämnderna,somavgörtvistermellantillexempelhyresgästerochhyresvärdrespektivearrendatoreroch jordägare,samtRättshjälpsmyndighetensombeslutaromrättshjälpiärendendomstolarinteharhandom.

Pådenallmännasidanavgörsbrottmålochtvistemålmellanenskilda,samthandläggsolika typeravärenden2 somtillexempeladoptionerochbodel-ningar. På förvaltningssidan handläggsmål som främst rör tvistermellanenskildaochmyndigheter.

Detfinns48tingsrätterochtolvförvaltningsrätterfördeladeöverhelalandet.Chefförsådandomstolär lagmannen.Därarbetarävenordinariedomare;tingsnotarier,fiskalerochassessorer,vilkaäryngre ickeordinariedomaresomtjänstgörvidtings-ellerförvaltningsrättundersinutbildning;samtbe-redningsjurister,domstolssekreterareochannanadministrativpersonal.

Detfinnssexhovrätterochfyrakammarrätterilandet,somallaharettspe-cifiktgeografisktupptagningsområde,ensåkalladdomkrets,somvarierari

Erik Karlsson

Domstolar1 totalpoäng: 90 / 100


Kapacitet100/ 100

Resurser 100 100

Oberoende 100 100

Styrning96 / 100

Öppenhet 100 100



75 100

Roll75/ 100

Tillsyn av regerings-makten

75

Korruptionsåtal –*


Erik Karlsson

storlek.Chefförsådandomstolärhov-respektivekammarrättspresidenten.Därarbetarävenordinariedomare,fiskalerochassessorer,samtberednings-jurister,domstolssekreterareochannanadministrativpersonal.

VidHögstadomstolenrespektiveHögstaförvaltningsdomstolenarbetarjus-titieråd,justitiesekreterare,vilkairegelärdomstolsutbildadejurister,dom-stolssekreterareochkanslipersonal.Ettjustitierådärordförandeochadmi-nistrativchefförrespektivedomstol.Förattettmålskatasuppinågonavdehögstainstansernakrävsmedvissaundantagprövningstillstånd.

Domstolarna är i sin dömande verksamhet självständiga i förhållande tillriksdag, regeringochandramyndigheter.Domstolarnasverksamhet regle-rasavlagarstiftadeavriksdagenochförordningarbeslutadeavregeringen.Regeringenskriverdessutomvarjeårettregleringsbrevsominnehålleröver-gripanderiktlinjerförvadDomstolsverket,domstolarnaochnämndernaskaprestera.

DomstolsverketärenstatligmyndighetunderJustitiedepartementetochledsavengeneraldirektör.Domstolsverketfungerarsomenserviceorganisationtilldomstolarnailandetochharingenbestämmanderättöverdomstolarnasdömandeverksamhetellerderasdomslut.Domstolsverketfördelardomsto-larnasbudgetochharävenansvarfördomstolarnasgemensammaresursersomtillexempelIT-stöd.VidDomstolsverketfinnsävenettinsynsrådbestå-ende av nio ledamöter från riksdagen, Skatteverket,Åklagarmyndigheten,SverigesAdvokatsamfund, Brottsoffermyndigheten, samt olika domstolar.DethariuppgiftattutövainsyniDomstolsverketsverksamhetochgegene-raldirektörenråd.

Förutomordinarieoch, i förekommande fall, ickeordinariedomaredeltaräven nämndemän i den dömande verksamheten vid tings-, hov-, förvalt-nings-ochkammarrätterna.Nämndemännenärvanligen inteutbildade ju-risterocharbetarintepådomstolenutankommerditisambandmedattmålska avgöras, till exempel vid en rättegång.De nomineras av de politiskapartiernaochutgörallmänhetensförlängdaarminidomstolarna.3


I vilken utsträckning finns det regler som säkerställer att anställda inom domstolar har lämplig arbetssituation och lön?

7. Domstolar


Poäng: 100Detfinns inga lagar sombestämmer löner inomdomstolsväsendet. I ställetregleraslönernagenomkollektivavtalsompåcentralnivåslutsmellanArbets-givarverket, enmedlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation,4 och Sveriges akademikerscentralorganisation-S(Saco-S),enförhandlingsorganisationförstatligtanställdaakademiker5.6 DärefterslutsettlokaltavtalmellanDomstols-verketochJusek,ettfackförbundochintresseorganisationsomorganiserarju-rister,ekonomer,systemvetare,personalvetareochsamhällsvetare.7

Detfinns inga lagar som inflationssäkrardomares löner.EnligtDomstols-verketsgeneraldirektör (härefter ”generaldirektören”)finnsdetheller ingalagarsomspecifiktförhindrarinkomstreduktionfördomare.8 Honhardockuppgettattdetsaknasreellmöjlighetattsänkadomareslönermedmindreänattdeförhandlandeparternaäröverenshärom.

Decentralaochlokalaavtalenliggertillgrundförindividuellalönesamtalmellan domstolschef och enskilda ordinarie domare.9 Denna lön ska varaindividuellochdifferentierad.10 Enligtdetcentralaavtaletskalönebildningoch lönesättningmedverka till attmålen förverksamhetenuppnåsochattverksamheten bedrivs effektivt och rationellt.11 Därtill ska lönebildningenochlönesättningenvarakoppladtillverksamhetensresultat.Motbakgrundavdettaskaenarbetstagareslönbestämmasutifrånsakligagrundersåsomansvar,arbetsuppgifternassvårighetsgradochövrigakravsomärförenademed arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i för-hållandetillverksamhetsmålen.Enligtdetlokalaavtaletfårlönesättningavenskildaordinariedomareinteskepåettsättsomobjektivtsettärenreaktionellerpåverkanpåhurhanellerhondömeridetenskildafalletelleriövrigttillämparen rättsregel i ett enskilt fall.12 Arbetsmarknadens parter har ge-mensamtutverkatettstödmaterialvidtillämpningavdetlokalaavtaletmedriktlinjerförtolkningavdesskriterierochprocess.13

Generaldirektörenharuppgett att ”verksamhetsnyttan” skavara ledstjärnaförlönebildningen.14 Begreppet,förklararhon,skaaldrigvaraenreaktionpåbeslutienskildaärendenelleranvändasförattpåverkasådana.Enligthenneärproduktivitetochkvalitetfaktorersomingåribedömningenavverksnyt-tan,menävenomständighetersomattnågonåtarsigstoraochkomplicerademål, delar i utbildningsverksamhet eller ofta ställer upp somdiskussions-partnermedkollegor.

KammarrättspresidentenförKammarrätteniStockholm(härefter”kammar-rättspresidenten”), somvargeneraldirektör förDomstolsverketnär indivi-

Erik Karlsson


duell lön för domare infördes, har berättat att reformen inte genomfördesutan kritik.15Frånfackligthållframfördesargumentetattdetnyalönesyste-metskullehotarättssäkerhetengenomattskapaincitamentatthellredömasnabbt än rätt.16 Även generaldirektören har anfört att kritik riktadesmotindividuella löner.17Enligthenne framfördes främst tvåargument,delsattindividuelllönskullehotadomarnasgrundlagsskyddadeoberoende,delsattprincipernafördenfaktiskalönebildningeninteskullemotsvaradetcentralaidomarrollen,alltsåettslagsmätfel.Isammanhangetharhonpåpekatattdetidagärsåattbaraenlitendelavdomareslönärföremålförförhandlingochattkärnanilönenalltjämtärfast.Enakademiskexpertochprofessorikon-stitutionell rätt (härefter ”den akademiska experten”) har framfört sammaståndpunkt.18

Kammarrättspresidenten har berättat att kritiken mot individuell lön frånfrämstJusekresulteradeiattdomstolschefernaidagefterlönesamtaltillstäl-lerDomstolsverketenindividuellbedömningförenskilddomareslönsomdärefter slutligt bestäms genom överenskommelsemellanDomstolsverketochJusek.19

Domstolsväsendets budgetdialog går till så att Domstolsverket för samtalmedlandetsdomstolarförattsonderadomstolarnasekonomiskasituationochönskemål.Domstolsverketger sedan inettbudgetunderlag till regeringen.20 Efterförslagfrånregeringen, i formavbudgetpropositionen,beslutarsedanriksdagen budgeten.21 Enligt såväl kammarrättspresidenten som generaldi-rektörenfinnsdet intenågra lagarsomreglerarstorlekenpåbudgetanslagettill domstolsväsendet eller anslagets storlek i förhållande till statsbudgetensandra utgiftsområden.22 GenomdetsåkalladeregleringsbrevetbeslutarsedanregeringenettramanslagsomDomstolsverketharattfördelamellanlandetsdomstolar.23 EnligtgeneraldirektörenärDomstolsverketidennaprocessintestyrdavvaresigriksdagellerregering.24 Domstolsverketharutarbetatenegenresursfördelningsmodellenligtvilkenenutgångspunktärdetgenomsnittligaantaletinkomnamålunderdetvåsenasteåren.25Dennautgångspunktkom-pletteras enligt generaldirektörenmedhänsyn till bland annatmålenskom-plexitetochomfattningochdomstolarsbemanning.26

7. Domstolar



Har landets domstolar adekvata finansiella resurser, personal och infra-struktur för att effektivt kunna utföra sina åligganden i praktiken?

Poäng: 100Det ramanslag Domstolsverket har att disponera för budgetåret 2011 är 4 741 718 000 kr.27 Föregående år var motsvarande summa 4 612 556 000 kr,28 ochår2009varanslaget4416039000kr.29AvDomstolsverketsbudget-underlag för2010–12 framgårattmanmotbakgrundav2009årsanslagyrkadeattregeringenskulleföreslåriksdagenatttillföraenramökningom300miljonerkrförbudgetåret2010ochdärefterytterligare100miljonerkr 2011.30ÄvenomDomstolsverketsbudgetäskandeninteinfriatsfulltut,vilketsällansker,hartillskottenvaritbetydande.

Isammanhangetböruppmärksammasattdettotalaantaletinkomnamåltilldomstolarnaökademeddrygt 11000mål eller cirka tre procent under år2010.31Åretinnanökadedettotalaantaletinkomnamålmeddrygt20000målellersexprocent.32Trotsmåltillströmningenhardomstolarnaundersam-matidsperiodkortathandläggningstidernaföriprincipallamåltyper.33Dettotalaantaletavverkademålunderår2010var370635ochunderår2009var motsvarande siffra 363 221.34

Kritikmot domstolarnas kapacitet förekommer.ArbetsgivarorganisationenSvenskt Näringsliv har till exempel anmärkt på långa handläggningstiderochivissmånbristandekompetensblanddomareatthandhakompliceradenäringslivstvister viket bidragit till en ökad användning av skiljeförfaran-den.35Även stiftelsenCentrum för rättvisahar anmärktpåorimligahand-läggningstider.36

Generaldirektörenharanförtattävenombudgetlägetförnärvarandeärbraochdomstolarnaharfinansielltäckningförverksamhetenskulleärendenashandläggningstiderkunnaminskasomriksdagensanslagökade.37Givetdenmålutveckligman har sett och förväntar sigmenar hon att tillskott krävsframöver.

Kammarrättspresidentenharuppgettatthanintetrorattdomstolarnaharförlitepengaridagochattvissasatsningarhargjortsdesenasteåren.38Denaka-demiskaexpertenharframförtattpolisochåklagareunderentidfåttstörretillskottpåsinaanslagändomstolarnavarfördesenareharblivitnågotavenproppirättskedjan.39Hanmenarocksåattdomstolarnahargenomförtrefor-

Erik Karlsson


Erik Karlsson

merochjobbarmycketmedatteffektiviseraverksamheteninomdenbudget-rammanhar.Enligthonomlämnardockdenuvarandehandläggningstidernafortfarandeendelattönskamendetärsvårtattmedexakthetsägaivilkenutsträckningdetberorpåorganisatoriskaellerekonomiskafaktorer.

Enligt ordföranden i Högsta domstolen (härefter ”justitierådet”) erhållerHögstadomstolenettramanslagsomdelasuppiposternautgifterochexpen-ser,ochlöner.40Denförraärsomregelintetillräckligutanharfåtttäckasavöverskottilöneposten.Högstadomstolenharemellertidenligtjustitierådetintesaknatmedelförsinverksamhet.

VadgällerdenanslagsfördelningDomstolsverketgörharkammarrättspresi-dentenframförtattdennaistortbaseraspåempiriiformavantaletinkom-mandemålavolikatyperochenuppskattningomvaddeolikamåltypernakostar.41DenakademiskaexpertenharisammanhangetangivitattDomstols-verketidennuvarandeordningenharenstarkställninginteminsteftersommankanbestämmavilkaprioriteringarsomskagöras.42

Fiskalersavtalsreglerademånadslönunderförstaåretärförnärvarande28900kr.Lönenstigertill32000krunderandraåretochtill34000krunderdet tredje året.43Fiskalsomtjänstgörsomadjungerad ledamot ihov-ellerkammarrätttjänar36100krochassessorersingångslönär38400kr.44 En jämförelseavlönenivåernameddesomgällerföråklagaregervidhandenattfiskalerochassessorerliggernågotlägre.Åklagaraspiranterhareningångs-lönom30000krimånaden,assistentåklagare32000kr,vilkenstigertill34000krefterförstaåret,ochnyutnämndakammaråklagaretjänar39000kr.45

EnligtstatistikfrånJusekavseendeslutetavår2010vardengenomsnittligaingångslönenförrådmanvidtingsrätt52235krimånaden.46 Motsvarande siffraförrådmanvidförvaltningsrättvar50875kr,och52455krförhov-rättsråd.Lönernaäristortsettjämförbarameddesomgällerförkammarå-klagaremedspecialistkompetens,somtjänarmellan44000och625000kri månaden.47

Denakademiskaexpertenharsagtattdomarnaslönenivåärförhållandevishögijämförelsemedandrastatligatjänstemän,dockattåklagarnapåsenaretidharfåttganskakraftigalönelyft.48Hanharvidareuppgivitatthanärnäs-tanheltsäkerpåattdetföreliggerlönekonkurrensfråndenprivatasektornsomkanerbjudahögre löner.49 Tillgängligstatistiköver löner för juristersomjobbarmedaffärsjuridikbekräftarivissmåndettapåstående,isynner-hetiStockholmslän.50

7. Domstolar


Generaldirektören har anfört att även om lönerna inte kan sägas vara dåliga skulle högre löner göra det enklare att rekrytera domare.51 Hon menar att domstolarna främst konkurrerar med Åklagarmyndigheten, Kronofogdemyn-digheten och Skatteverket om kvalificerade jurister. Enligt henne är svenskadomarnaslönerlågaiförhållandetillövriganordiskaländerochskullegärnaviljahaupplönerna.Såvittgällernotarierochfiskalertyckerhonattlönelägetäradekvat,någrarekryteringsproblemföreliggerivartfallinte.

Kammarrättspresidentenharanförtattävenomenstakaföredragandenharlämnatsintjänstförjobbpårevisionsbyråellerliknandekännerhaningenoro för att domare i större utsträckning lämnar skrået av löneskäl.52 Hanmenar att lönenivåerna är skapliga även om domarna har halkat efter tillexempelåklagarnaochdepartementsanställdajurister.

Justitierådetharangivitatthonkänner tilladvokater somhar tackatnej tilltjänstsomjustitierådmotbakgrundavlönelägetochmenarattflerasomkom-mertilldomstolenfråndenprivatasektornfårvidkännasenlönereduktion.53 HonharävenuttrycktattHögstadomstolenharhaftvissarekryteringsproblempåjustitiesekreterarnivåochattmanhärkonkurrerarmedRegeringskanslietochandramyndigheterdärdetefterstorapensionsavgångarharfunnitsledigatjänster.

Ingenavde tillfrågandeharuttrycktattdet föreliggerkorruptionsriskmotbakgrundavnuvarandelönenivåer.

Vadgällerdomstolarnasresurseriövrigt(juridisktochadministrativsupportsamtolikastödfunktioner)hargeneraldirektörenochkammarrättspresiden-tenframförtattdetgenerelltsettserbrautävenomdetkanfinnasundantagpå enskilda domstolar.54 Generaldirektören har framhållit att arbetet medrättsväsendetsinformationsförsörjning(RIF)55 förnärvarandetarmycketavDomstolsverketsresurserianspråk.

Denakademiskaexpertenhar idettasammanhanganförtatthanintekän-ner till någon kritik på systematisk nivåmed innebörden att domstolarnaskullehabristfälligatekniskaresurser,dockattorganisationernaärganskaslimmadevarförmankan tänkasigattdeärkänsliga föroväntadeperso-nalbortfalltillföljdavsjukdomar,föräldraledighetellerliknande.56Hanharävenuppgivitattdomstolar,framföralltdeimindrestäder,kanhasvårtattfåsökandentilldomartjänster.

Erik Karlsson


Domaryrket erbjuder förhållandevis omfattande utbildningsinslag. Dettaskerdelsinomramenförnotarietjänstgöringen57 ochdensärskildadomar-utbildningsomdärefterföljerfördensomsökeranställningsomfiskalvidhov-ellerkammarrätt,58 delsinomramenfördomstolsakademiensverksam-het.Domstolsakademien,somhöllsinförstautbildningsdagijanuari2009,harhuvudansvaret förkompetensutvecklingförordinariedomareochsomavser domares juridiska kompetens.59 Domstolsakademienskablandannaterbjuda nyutnämnda ordinarie domare en genomgripande, verksamhetsin-riktadoch individuelltanpassadutbildning,ochhärdärtillansvaret fördecentralafiskalsutbildningarnasamtförutbildningavföredragandeochbe-redningsjurister.Tilldettakommerattenskildadomstolarharettvisstansvaratttillseattdessdomareharmöjlighettillönskadvidareutbildning.

Kammarrättspresidenten har anfört att domstolsakademien tillkom delvismotbakgrundavattdomaryrketöppnades för sökandensom intehargåttdenformelladomarutbildningen.60Hananserattdomstolsakademienidagerbjuderverksamhetsanpassadeochbrakurserinomenradolikaområden.Han har även berättat att domstolsväsendet har ett gott rykte som utbild-ningsanstaltochattmanvidKammarrätten iStockholmävenerbjuder in-ternakurserfördomstolensanställda. Generaldirektörenharuppgettattmansomdomarehartillgångtillallutbild-ningmanrimligenkanbegära.61 För ordinarie domare menar hon dock att det iblandkanvara svårtatthitta tid till regelrättkursverksamhet,ochattDomstolsverketintekanställakravpådemattdemåstegenomgåettvisstantalutbildningsdagarperårellerliknande.

Denakademiskaexpertenharbedömtdomaresutbildningsmöjlighetersombra och omfattande.62Han har berättat att domare även erbjudsmöjlighetattdeltaiutbildningsverksamhetpåuniversitet.Hanundervisarsjälvpåfis-kalsutbildningenochtycker inteattdetråderbristpåutbildningföryngredomare,samtattettviktigt inslag iderasutbildningärdendagligadialogsomförsmedäldrekollegor.

Justitierådet har anfört attDomstolsverket satsar påutbildningoch att ut-bildningenvälförmedlardeetiskariktlinjersomfinnsförverksamheten.63

7. Domstolar



I vilken utsträckning är domstolsväsendet i juridiskt hänseende oberoende?

Poäng: 100Domstolarnasställningfastslåsiregeringsformen,enlavlandetsfyragrundla-gar.Avdennaframgårattingenmyndighet,intehellerriksdagen,fårbestäm-mahurendomstolskadömaiettenskiltfallellerhurendomstoliövrigtskatillämpaenrättsregeliettsärskiltfall.Ingenannanmyndighetfårhellerbe-stämmahurdömandeuppgifterskafördelasmellanenskildadomare.64 Sedan den 1 januari 2011 föreskrivs också domstolsorganisationen i regeringsfor-men.IdennadelframgårattHögstadomstolen,hovrätternaochtingsrätternaär allmänna domstolar, samt attHögsta förvaltningsdomstolen, kammarrät-terna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar.65 Reger-ingsformenlämnaremellertidfortfarandedenindividuellaarbetsdelningenpåenskildadomstolaroreglerad.

Grundlagstiftasellerändrasgenomtvålikalydandebeslut.Detandrabeslu-tetfårintefattastidigareänattdetefterdetförstabeslutetharhållitsvaltillriksdagenihelariketochdennyvaldariksdagenharsamlats.Detskadess-utomgåminstniomånadermellanden tidpunktdåärendet förstagångenanmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottetbeslutaromundantag.66

Ordinarie domare utnämns av regeringen.67 Regeringen ska härvid beaktaendast sakligagrunder såsom förtjänst och skicklighet.68 Demer specifikabestämmelsernaomgrundernaförförfarandetvidutnämningenavordinariedomaremeddelasilag.69Enligtgeneraldirektörengårtjänstetillsättningsför-farandet i praktiken till så att den domstol som är i behov av att anställadomare vänder sig till Domstolsverkets personalavdelning. Den kontrol-lerar med ekonomiavdelningen om det finns ekonomiska resurser för attanställa domare och omdetta,mot bakgrund av eventuella förändringar imåltillströmningeller demografieller andra exceptionellaomständigheter,ärförenligtmedförevaranderesursfördelningfördomstolsväsendet.70Där-eftergörDomstolsverketenbeställningtillDomarnämndensomärenfrånDomstolsverket friståendemyndighetmeduppdragattberedaärendenomutnämningavordinariedomareochdärefterlämnaförslagtillregeringen.71

Domarnämndenbeståravnioledamötervaravfemskavara,ellerhavarit,ordinariedomare; tvåskavara juristerverksammautanfördomstolsväsen-det,varavenskavaraadvokat;ochtvåskarepresenteraallmänheten.72 För

Erik Karlsson


7. Domstolar

varjeledamotskadetfinnasenpersonligersättare.73EnföreträdareförDom-stolsverketharrättattnärvaraochyttrasigvidnämndenssammanträden.74

Domarnämndensledamöterförordnasförentidavhögstfyraår.Deledamö-terochersättaresomrepresenterarallmänhetenväljsavriksdagen.Övrigale-damöterochersättareförordnasavregeringen.Ledamöterochersättaresomskavara,ellerhavarit,ordinariedomareförordnaspåförslagavdeallmännadomstolarnaochdeallmännaförvaltningsdomstolarna.Ledamöterochersät-taresomskavarajuristerverksammautanfördomstolsväsendetförordnaspåförslagavdeförvaltningsmyndigheterochorganisationersomregeringenbe-stämmer.75Förnärvarandeärdessaledamöteradvokatsamfundetsordförandesamtenbyråchefvidriksåklagarenskansli.76 Domarnämndenutserinomsigen ordförande och en vice ordförande.77

Domarnämndenhar iuppgift attpå lämpligt sätt informeraom ledigaan-ställningarsomordinariedomare.78DettagörsgenomatttjänsterutlysespåDomstolsverketshemsidaochiannanmedia.Kammarrättspresidenten,till-likaordförandeiDomarnämnden,harberättatattsystemetmedutlysningavsamtligaordinariedomartjänsterutgör ennyordning från1 januari 2011.Dessförinnantillämpadesettsåkallatkallelseförfarandegenomvilketreger-ingendirekttillsattesamtligajustitieråd,presidenterochlagmäniöverrätt,samt lagmännen i de tre största allmänna domstolarna respektive förvalt-ningsdomstolarna. Därutöver fanns en tjänsteförslagsnämndmed uppdragattberedaövrigaärendenomutnämningavordinariedomare.

KammarrättspresidentenharvidareberättatattDomarnämnden,näransök-ningstidenhargåttut,inhämtarreferenseravseendesökanden.79 Därtillin-tervjuarchefenföraktuelldomstolsökandenochavgeryttrandetillDomar-nämnden.FördetfalldetrörsigomenchefstjänstbörävenDomarnämndenintervjua sökanden.80 Sökanden får därefter genomföra begåvnings- ochpersonlighetstestersomskötsavettprivatrekryteringsbolagsomtillställerDomarnämndenomdömenöverdesökande.81

På grundval av de ovan angivna handlingarna lämnarDomarnämnden ettmotiverat förslag till regeringen.82 Detta förslag får inte överklagas.83 Re-geringen är emellertid inte bunden avDomarnämndens förslag,84 utan har möjlighetattutnämnavemhelstdenvill tillordinariedomare.85 Ordinarie domareanställsdäreftermedfullmakt,vilketmedförettmycketstarktan-ställningsskydd.86 Enligt lagenom fullmaktsanställningärdomare skyldigattavgåfrånanställningenviddenåldersomangesiförfattningarellerkol-lektivavtal.87 Generaldirektörenharuppgivitattnuvarandepensionsålderär


65årochattdensomvillfårjobbakvarytterligaretvåårdärefter.88Anställ-ningsomordinariedomarekanävenupphörapågrundavsjukdom.89

Enordinariedomareharengrundlagsskyddadrättsställningsomsäkerställeratthanellerhon,utövervadsomharsagtsovan,fårskiljasfrånsinanställ-ningendastomhanellerhongenombrottellergrovtellerupprepatåsido-sättandeavskyldigheternaianställningenharvisatsiguppenbartolämpligattinnehaanställningen.90 Statensansvarsnämndbeslutarifrågoromavske-dandenärdetgällerordinariedomare.91

Ansvarsnämndenärenunderfinansdepartementetfriståendemyndighetsomledsavennämndmedfemledamötervaravenordförandeochenviceord-förande som ska vara jurister och ha erfarenhet som domare.92Förvarje le-damot,utomordförandenochviceordföranden,skadetfinnasenpersonligersättare.Samtligaledamöterochersättaresamtdensekreteraresomtjänstgörvidnämnden93 förordnasavregeringenförenbestämdtid.94 Rättmenocksåskyldighetattanmälaettärendetillansvarsnämndenhardenmyndighetdärarbetstagarenäranställd.RättattanmälaharocksåRiksdagensombudsmän(JO)ochJustitiekanslern(JK).95 Ordförandenochsekreterarenfårunderären-dehandläggningenbegärainupplysningarelleryttranden.96 Ärendena avgörs därefterefter föredragningavsekreteraren.97 Ansvarsnämndensbeslutöver-klagasidomstol.


I vilken utsträckning kan domstolarna bedriva sin verksamhet utan inbland-ning av regeringen eller andra aktörer?

Poäng: 100Kammarrättspresidentenharuppgivitatttillsättningenavdomaregenomförspåettalltigenomprofessionelltsätt.98Ävenjustitierådet,tillikaDomarnämn-dens vice ordförande, har anfört att tillsättningen sker genom en gedigenprocess.99Honharpåpekatattdetskabramyckettillförattregeringenskastyratjänstetillsättningenochattdettaipraktikenendasthänderommanan-serattenvisstjänstintehartillräckligtmångasökanden.Hontyckervidareattdedjupintervjuer,begåvnings-ochfärdighetstestersomgörsmedsökan-denavexternakonsultersomregelärbraochresulterariträffandeyttranden.Den enda kritik hon har riktat avser validiteten i referenstagningen. Honmenarattdetiblandkanvarasvårtattjämförakandidatereftersomdeintehar fått besvara samma frågor under intervju.

Erik Karlsson


Ävengeneraldirektörentyckerattkriteriernaförtjänstetillsättningenärtyd-ligaochbra,dockattdet iblandkanvarasvårtatt få tydliga referenser.100 Den akademiska experten har framfört att de kriterier för tjänstetillsätt-ningensomharmaterialiseratsiDomarnämndensverksamhetdjuptbottnari juristprofessionen.101Hanharhävdatattregeringeninteharuppvisatnågotstörre intresse av att styra tjänstetillsättningenpolitiskt och som regelhargåttpåDomarnämndens,ellerdåvarandeTjänsteförslagsnämndens,förslag.Vadgällerdesåkalladekallelsetjänsternamenarhanattdettidigarevarsvårtattnå insiktomdekriteriersomlåg tillgrundför regeringensbedömningochattdetännuärförtidigtattutvärderaomregeringenkommerattuppvisastörreintresseövertillsättningenavdessatjänsternärdenualltsåtillsättsef-terförslagavDomarnämnden.Hantyckerocksåattdetärförtidigtattutvär-derahuruvidaDomarnämndenharframgångisittnyauppdragattaktivtochlångsiktigtarbetaföratttillgodoserekryteringsbehovetavordinariedomare.

Generaldirektörenharpåpekatattdetärotroligtovanligtattdomareavske-dasellersägsuppochatthonendastkanerinrasigettfallpå1950-taletmedendomare somhadedömts förgrovbrottslighet, samtett fall i börjanav2000-taletdärendomarehadebedömtspsykisktsjuk.102Honharävenberät-tatomettpågåendemåldärendomareanklagatsförupprepadefallavtjäns-tefel.103Honkännerintetillnågonkritikomattdeskälsomharframförtsnärdomareharavskedatsellersagtsuppskullehavaritundermåliga,snarareattvissaienskildaärendentycktattanställningsskyddetvaritvälstarkt.

Ävendenakademiskaexpertenharangivitattdetärväldigtsällsyntattdo-mareavskedasellersägsuppochattdettillochmedharhäntattdomaresomhardömtsförbrottharfåttbehållasintjänst.104Hanhardockpåpekatattdetkanvarasvårtrentpraktisktattjobbakvarfördomaresomblivitföremålfören sådan process.

Ingenavdetillfrågadekännertillnågotfallavotillbörligexterninblandningidomstolsprocesser.Denakademiskaexpertenharberättatattdetenligthansföreträdarealdrigefter1950-taletseriöstharhävdatsattregeringenotillbör-ligen skulle ha lagts sig i en domstolsprocess.105 Kammarrättspresidentenhar anfört att sedanmöjligheten att till regeringen överklaga vissa beslutimigrationsprocessen tagitsbortärdomstolsprocessenhelt friståendefrånpolitiskinblandning.106

7. Domstolar



I vilken utsträckning finns det regler som säkerställer att allmänheten kan ta del av relevant information avseende domstolarnas verksamhet?

Poäng: 100Den i tryckfrihetsförordningen grundlagsskyddade offentlighetsprincipenavseendeallmänhetensinsynihandlingarhosmyndighetergällerförsåväldomstolarna somDomstolsverket ochDomarnämnden.107 Enligt offentlig-hetsprincipenfårrättenatt tadelavallmännahandlingarbegränsasendastom det är påkallatmed hänsyn till sju i tryckfrihetsförordningen angivnasekretessgrunder.108 Av samma bestämmelse framgår att sådana begräns-ningar ska anges noga i bestämmelse i en särskild lag. Lagen som avsesär den omfattande och tämligen snåriga offentlighets- och sekretesslagensomförutomhandlingssekretessocksåreglerartystnadspliktidetallmännasverksamhet.109

Öppenhetäralltsåenutgångspunktfördomstolsväsendetsverksamhetidenbemärkelsenatt allaoffentligahandlingar är tillgängliga för envar.110 I en särskildförordningreglerasdentidinomvilkenblandandradomstolarskatillhandahålla domar och beslut.111 Domstolarna har därutöver en service-skyldighetvilkendockinskränkersigtillattgeupplysningaravformellart,tillexempelallmäninformationomförfarandetidomstol.Någonskyldighetattgejuridiskrådgivningankommerintepådomstolarna.

Enförhandlingviddomstolskavaraoffentligomdetintekanantasattdetvidförhandlingenkommerattläggasframuppgiftsomärsekretessbelagdfördomstolenochdomstolenbedömerdetvaraavsynnerligviktattuppgifteninte röjs.112 Enligt sammabestämmelse i rättegångsbalken får förhandlingäven i andra specifikt definierade fall hållas inom stängda dörrar.Rättensöverläggningtilldomellerbeslutskaemellertidhållasinomstängdadörrar,omrättenintefinnerattdetkanskeoffentligt.113 I sammanhanget bör dock påpekas att när rätten består av nämndemän, allmänhetens representanter,deltardeihelaöverläggningen.

Detråderfotograferingsförbudförenskild i rättssalen.114 I och med refor-men”enmodernarerättegång”,somträddeikraftden1november2008,do-kumenteraremellertiddomstolarnaförhörmedtilltalade,målsägandesamtvittnen.115 Själva bilden är belagdmed sekretess om det inte står klart attuppgiftenkanröjasutanattdenhördelidermen,116 menljudetäroffentligt.Alltsåärberättelsensomsådanintesekretessbelagd,utomidefåtalfalldå

Erik Karlsson 7. Domstolar


uppgifterna är belagdamed sekretess på grund av särskilda regler. På sinhemsidaframhållerDomstolsverketatttingsrätternaspelarinförhörförhov-rätternaochinteförnågonannan;attdetiallmänhetärrättensordförandesomavgöromenvideoinspelningfår lämnasut;attutgångspunktenärattbildupptagningarnaintelämnasuttillnågonutanfördomstolarna;117 att be-rördaparter,fördetfalldevilltadelavvideoinspelningarna,kanfådessaspeladeidomstolslokaler;attparternaävenkanerbjudasenkopiaavenbartljudupptagningarna;samtattbildernaförstörsnärmåletärslutligtavgjort.118

SomcentralförvaltningsmyndighetärDomstolsverketskyldigtatttillreger-ingenvarjeårinkommamedårsredovisningochbudgetunderlag.119 Dom-stolsverketskadärtillavrapporteraienlighetmedvadsomföreskrivsireger-ingensregleringsbrev.120 EnligtgeneraldirektörenupprättarDomstolsverketdärutöververksamhetsplanochlämnarinprognoservidfyratillfällenperåröverutvecklingenidomstolarnasekonomiskalägeochhurdennaeventuellthar förändrats i förhållande till vadDomstolsverket tidigare har anfört.121 Samtligaovanbeskrivnadokumentärsomregeloffentligaisinhelhet.

Domstolsverketansvararsedanår2002förofficiellstatistikavseendedom-stolarnasverksamhet.122 Sådan statistik skafinnas för allmän information,utredningsverksamhet och forskning.123 Idomstolsstatistikenredovisassta-tistikövermålochärendenviddeallmännadomstolarna,allmännaförvalt-ningsdomstolarnasamthyres-ocharrendenämnderna.

Domarnämndenproducerarvarjeårenverksamhetsberättelsevilkensomre-geläroffentligialladelar.124 DetmaterialDomarnämndenhartillgångtillitillsättningsärendenäroffentligtmedundantagfördenrapportöverurval-stestersomförfattasavdetexternakonsultbolaget.125

Förattkommaifrågaförordinariedomartjänstskamanenligträttegångsbal-kenvarasvenskmedborgareochhaavlagtförbehörighettilldomarämbetetföreskrivna kunskapsprov.126 Densomutövardomarämbetefårenligtsammabestämmelse intehellervaraförsatt ikonkursellerhaförvaltare.Enligtge-neraldirektörenochkammarrättspresidentenkrävs inteattdomaredärutöveruppger sina tillgångar eller tillhandahåller liknande information tillDomar-nämnden.127 Sedvanliga bestämmelser avseende inkomstdeklaration gällerförståsfördomare.Därtillhardomareenallmänarbetsrättsligskyldighetattanmäla bisysslor.128 Enligt kammarrättspresidenten görs detta till respektivedomstolschef,somföregendelanmälerbisysslor till regeringen.129 Domar-nämndenhar dock att handhaoch pröva frågor ombisysslor när det gällerlagmänitingsrättochförvaltningsrätt.130

7. Domstolar


I sammanhanget bör också nämnas att innanDomarnämnden i ett ärendeom anställning som domare för upp en sökande på förslag, ska uppgifterom sökanden inhämtas ur belastningsregistret enligt förordningen om be-lastningsregister,131 omdetintemöternågothinderenligtlagenombelast-ningsregister.132 133


I vilken utsträckning har allmänheten tillgång till information om domsto-larnas verksamhet i praktiken?

Poäng: 100Enligtkammarrättspresidentenupprättardeindividuelladomstolarnapåegetinitiativ verksamhetsplaner, ett slags internt styrdokument över hur verk-samheten ska bedrivas.134 I den utsträckning domstolar har redovisnings-skyldighetharDomstolsverketmeddelatföreskrifterhärom.135 DetärdockDomstolsverketsjälvtsomiegenskapavcentralbudgetmyndighet inkom-mermedårsredovisningochbudgetunderlagtillregeringen.

Innehålletisåvälårsredovisningsombudgetunderlagföreskrivsisärskildför-ordning.136 Enligtgeneraldirektörenärbådadokumentenomfattandeochialladelaroffentliga.137 SamtligatillfrågadeharuppgivitattDomstolsverketinomföreskriventidsraminkommermedårsredovisningochbudgetunderlag.138

Kammarrättspresidentenharanmärktattdetär förhållandevisenkeltatt tadelavinformationomdomstolsprocessersamtdomarochbeslut.139 EnligthonombesöksKammarrätteniStockholmdagligenavjournalistersombe-gärattfåtadelavhandlingaripågåendemål.Ävendenakademiskaexpertenharframhållitattdomstolsväsendethargodtillgänglighetochöppenhet.140 Domstolsverkets statistik om till exempel antalet inkommandeoch avkla-rademåläroffentlig.GenerelltsetttyckergeneraldirektörenattdomstolarnaochDomstolsverketharmycketinformationtillgängligförenskilda.141

Denakademiskaexpertenharanförtattdomstolsförhandlingarsomregeläröppnaförallmänhetenochattdethonomveterligtinteföreliggernågonkri-tikomattdomstolarnapåsystematisknivåhållerförhandlingbakomstängdadörrar.142

Det förefaller intevara svårt att för enskild tadel av informationom till-sättning och avsked av domare.Domarnämndens verksamhet i denna del

Erik Karlsson


karaktäriserasaven tämligengenomgripande transparensdär tillochmeddomstolschefernas yttrande över intervjumed sökande är offentliga. Denvidsträcktatransparensenharemellertidenligtkammarrättspresidentenmed-förtvissaproblem,tillexempelharhanmärktattpersonermedintresseförhögredomartjänsterdrarsigfrånattsökaeftersomdeintegärnavillutvärde-rasioffentligmiljö.143Ettannatproblemhärrörfråndetfaktumattsökandeundertillsättningsprocessenintekanvaraanonym,vilketförtillexempelenpotentiellsökandefrånprivatsektorinnebärattdennesklienterkanfåkän-nedomomhansellerhennesambitioninnantillsättningenärklar.

Domstolsverkettillhandahållerenhemsidamedomfattandeinformationomdomstolsväsendet.Hemsidan har en pedagogisk ambition i det att den påettenkeltsättförsökerbeskrivadeolikamåltyperdomstolarnahandharochdeolikaaktörernasrollirättsprocessen.Hemsidaninnehållerdessutomenjuridisk ordlista.Via hemsidan kan enskild ta del av domstolarnas adres-serochkontaktuppgifter,Domstolsverketsårsredovisning,budgetunderlag,författningssamling,handböcker, informationsmaterial,diversenyhetsbrev,rapporter, remissvar, verksamhetsplan och vägledande avgöranden. Därfinnsävenstatistik,broschyrenomDomstolsverketsstrategiskainriktning,skolmaterialochinformationpåengelskaochnationellaminoritetsspråk.


I vilken utsträckning finns det regler som säkerställer att domstolarnas per-sonal på ett korrekt sätt rapporterar, och hålls ansvarig för, sina handlingar?

Poäng: 100En dom ska avfattas skriftligen och i skilda avdelningar ange domstolensamttidochställefördomensmeddelande,parternaochderasombudellerbiträden,domslutet,parternasyrkandenochinvändningarsamtdeomstän-dighetersomdessagrundatspåochdomskälenmeduppgiftomvadsomärbevisatimålet.144 Dettagällerävensådantbeslutvarigenomrättenpåannatsättängenomdomskiljersakenfrånsig,ettsåkallatslutligtbeslut,omdetbehövsmedhänsyntillfrågansbeskaffenhet.145Försåvittgällerbeslutsominteärslutligtskadeskälsomdetgrundaspåangesidenutsträckningdetbehövs.146Avbeslutvarigenomallmänförvaltningsdomstolavgörmålskadeskälsombestämtutgångenframgå.147

Idenutsträckningangivandeavskälinnefattasidomaresuppgiftkandoma-resomuppsåtligenelleravoaktsamhetgenomhandlingellerunderlåtenhetåsidosätterdennadömasförtjänstefel.148

7. Domstolar


SomnämntsovanprövarStatensansvarsnämndfrågoromdisciplinansvar,åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökningmed tvångbeträffande bland andra domare. Nämndens beslut kan, liksom andra be-slutavarbetsgivare,bli föremålförenarbetsrättslig tvist.Rättmenocksåskyldighetattanmälaettärendetillansvarsnämndenhardenmyndighetdärarbetstagarenäranställd.RättattanmälaharocksåRiksdagensombudsmän(JO)ellerJustitiekanslern(JK).

Hovrättskasomförstadomstoltauppmålomansvarellerenskiltanspråkpågrundavbrottsomiutövningenavtjänstenelleruppdragetharbegåttsavdomareiallmänunderrätt.149 Högstadomstolenskaemellertidsomförstadomstoltauppmålomdessabrottfördetfalldeharbegåttsavblandandrajustitieråd,hovrättsdomareellerjustitiesekreterareiHögstadomstolen.150

Riksenhetenförpolismål,somärennationelloperativenhetinomÅklagar-myndigheten, handlägger ärendenombrott utanför tjänsten av justitieråd,justitiesekreterareiHögstadomstolen,hovrättsdomareochdomareiallmänunderrätt.151 Detfinns intenågrabestämmelseromstraffrättslig immunitetför domare.


I vilken utsträckning måste domstolsväsendets anställda rapportera om sina förehavande och i vilken utsträckning kan de ställas till svar för dessa?

Poäng: 100Domstolsverket är bemyndigat152 att utforma föreskrifter om till exempelutformningavdomochslutligtbeslutibrottmål153 ochtillhandahållerviasinhemsidahandböckeromdettasomstödidendagligaverksamheten.

GeneraldirektörenharframhållitattDomstolsverketinteharnågotmandatattrecenseradeskäldomaregerförsinadomarochbeslut.154Honhardockpåpekat att domars lättfattlighet för enskild har varit en uppmärksammadfrågaidendiskussionsomharförtsomallmänhetensförtroendefördom-stolarna.155 ÄvenjustitierådetharberättatattdetinomdomstolsväsendetförsenkontinuerligdialogomdomskrivningochattHögstadomstolenfördettasyfteharbjuditinrelevantaintressenterförsamtalomdessprejudikatbild-ningochhurdennaeventuelltkanförbättras.156

Erik Karlsson


Kammarrättspresidentenharanförtattdomaregenerelltsettskriverbradomarmenattämnetständigtärföremålfördiskussionochattdetintesällanriktaskritikmot det påstått komplicerade språkbruket i domar och beslut.157Denakademiska experten har också han påpekat att det juridiska språkbruket kri-tiseratsmedjämnamellanrummenattdeflestadomareärmedvetnaompro-blemetochvindläggersigomattskrivabegripligt.158 Hanmenardockattdetärengrannlagauppgiftfördomareattförenakravpåjuridiskstringensmedenambitionomlättfattlighet,inteminsteftersomutvikningarkanresulteraiattmanbehandlarämnenutanfördenformellakompetensen,ellerivartfallutanförsakensomskaprövasiettspecifiktfall.Därtilltrorhanattdomare,motbakgrundavarbetssituationen,utvecklarenresurssparandeskrivstil.

Detannarsvanligastsättetattsanktioneraendomaresomunderlåterattangeskäl eller anger undermåliga sådana är JO-anmälan vilken kan resultera ikritikeller,iallvarligafall,åtalförtjänstefel.DenakademiskaexpertenharanförtatthantrorattJO:suttalandenhareffektochattmajoritetenavdo-maretarintryckhärav,dockatteffektenkanskeintealltidinfinnersighosdendomaresomvarföremålförJO:skritik.159

GeneraldirektörenharuppgivitatthontrorattJO:suttalandendiskuteraspådomstolarnaochattdefåreffektiverksamheten.160 Ävenkammarrättspre-sidentenharanförtattJO:sverksamhetfungerarvälochhareffektochattdomarekanblinogsåskärradebaraavattbliJO-anmälda.161

Enskildsomframförklagomålmotdomareskyddasinteavnågonsärskildlagstiftningutövervadsomgällergenerelltförpartirättsprocess.


I vilken utsträckning finns mekanismer som säkerställer integriteten hos domstolarnas personal?

Poäng: 75SomharframgåttovanärdomareinteskyldigaatttillDomarnämndenellerannanmyndighetuppgesinatillgångar,medundantagförbestämmelsernaomprivatinkomstdeklaration.

OlausPetrisdomarreglerärensamlingrättsgrundsatsersomvarjeårupptasilagbokenutanattvarajuridisktbindande,låtvaraattdeemellanåtåberopassomdelavjuridiskdoktrinochpraxis.162 Härutöverfinnsidagslägetingen

7. Domstolar


särskildnationelluppförandekodfördomare.163 Domareskadockinnandefårtjänstgöraavläggaföreskrivened.164

Utöver allmänna bestämmelser om skyldighet att anmäla bisysslor165 och brottsbalkensbestämmelserommutbrott166 och bestickning167 finnsingasär-skildabestämmelsersomreglerarexternersättning tilldomare.Domstols-verketharmeddelatföreskrifterrörandeblandannattjänsteresa,mendessaavserfrämstdetadministrativaförfarandetisambandmedsådanaresor.168

De jävsbestämmelser som är tillämpliga i domstolsverksamhet framgårav rättegångsbalken;169 förvaltningslagen,170 för såvitt avserdomstolarnashandläggningavförvaltningsärenden,ochförvaltningsprocesslagen.171Jävs-bestämmelsernaavseendedomareomfattarsåvälobjektivaomständigheter,somtillexempelsläktskap,somsubjektivahänsyniformavomständighetsomärägnadattrubbaförtroendettillhansellerhennesopartiskhetiaktuelltmål,samtanmälningsskyldighetifalldomarekännertillomständighetsomkanantasutgörajävmothonomellerhenne.

För det fall enskild i pågåendemål gör jävsinvändning ankommer det pårättenatt så snartdetkanskegesärskiltbeslutdäröver.172 Omtingsrättensedanogillarjävmotdomareskadenpartsomvillöverklagabeslutetförstanmälamissnöje.Sådananmälanskallgörasgenast,ombeslutetmeddelatsvidettsammanträde,ochannarsinomenveckafråndendagdåpartenfickdelavbeslutet.Försummarpartendetta,harhanintelängrerättattöverklagabeslutet.Omenpartanmälermissnöjeskarättenmedhänsyn tillomstän-digheterna bestämma ombeslutet ska få överklagas särskilt eller endast isambandmedattdomellerslutligtbeslutöverklagas.173 Omhovrättenseder-merafinnerattjävförelegatskahovrättenundanröjatingsrättensdomidendeldenharöverklagats.174Hovrättensbeslutomjävmotdomareitingsrättfårinteöverklagas.175

Samtliga tillfrågadeharuppgivitattdet intefinnsnågrasärskildabestäm-melser som begränsar eller reglerar domaresmöjligheter till anställning iprivatelleroffentligsektoreftertjänstgöringsomdomare,såkalladekarens-bestämmelser.Någraliknanderegleravseendetideninnantjänstgöringsomdomarefinnsinteheller.

Erik Karlsson


Erik Karlsson


I vilken utsträckning säkerställs integriteten hos domstolarnas personal i praktiken?

Poäng: 100Domareharsomsagtingenskyldighet,utöverprivatinkomstdeklaration,attredovisasinatillgångarochnågonpraxisenligtvilkendettaskerharhellerinteutvecklats.

Huruvidaexisteranderegelverkpåetteffektivtsättsäkerställeretiskthand-landeblandlandetsdomareärsvårtattbesvara.Någrastörresystematiskaproblemharintepåträffatsochgenerelltsetttycksförtroendetfördomsto-larnavararelativthögtieuropeiskjämförelse.176

Generaldirektörenharanförtatthontyckerattnuvaranderegelverkavseendeintegritetsmekanismerfungerarväldockattnuvarandeföreskrifteravseenderepresentationeventuelltkanbehövaförtydligas.177 Honseringetdirektbe-hovavkarensbestämmelserochtyckerattenskildahargodamöjligheterattgöra jävsinvändningmotdomaredels inomramen fördomstolsprocessen,dels via extraordinäramekanismer somRiksdagens ombudsmän (JO) ochJustitiekanslern(JK).HonharberättatattDomstolsverketavregeringenharfåttiuppdragatt”skapaförutsättningarförendiskussioninomdomarkårenometiskareglerfördomare”,178 ochattDomstolsverkethargettuppdragettillenföredettahovrättspresidentförattsjälvständigttasiganuppgiften.

Behovet av etiska regler för domarehar tidigare behandlats i Förtroende-utredningens betänkande.179 Förtroendeutredningen har i denna del anförtatt etiska regler fördomarekan fylla enviktig funktion för att ytterligareminskariskenförolämpligtbeteendefrånenskildadomaressidaochiövrigtstärkaochfördjupadomarnasetiskamedvetenhet.180 UtöverFörtroendeut-redningensarbeteharSverigesDomareförbundochJusekinlettendiskus-sionifråganometiskariktlinjerfördomare.181 Arbetetpågåralltjämt.

Justitierådet har uppgivit att hon är bekantmed karensbestämmelser frånsintidiprivatsektormenatthoninteharreflekteratsärskiltöverbehovetavsådanainomdomstolsväsendetsverksamhet.182Honharskrivitenlängreinternpromemoriasommotbakgrundavjävsbestämmelsernabehandlarenradsituationersomkantänkasuppkommanärföredettaadvokatertaran-ställningsomjustitieråd.

7. Domstolar


Kammarrättspresidenten har anfört att man inom Kammarrätten i Stock-holms län fört vissa interna diskussioner omkarensbestämmelsermen attingetkonkretförslagharutkristalliserats.183

Denakademiskaexpertenharframhållitattmaninomdomarskråetgenerelltsettärotroligtförsiktigaochföljerderegelverkavseendeintegritetsfrågorsomfinns.184 Hanhardockpåpekatattdetförentidsedanframfördeskritikavseendeomfattningenavbisysslorförframföralltjustitieråd,somoftaharsidouppdragsomskiljemän,ochattdetdåframhöllsattbetydandeinkomsterfrånprivatsektorkanpåverkaförtroendefördomstolsväsendet.185 Hantrorinteattavsaknadenavkarensbestämmelsermedsiktepåanställninginnanpåbörjaddomartjänstärettproblemeftersomdesituationersomkanuppståväsentligentäcksavjävsreglerna.Vadgälleravsaknadenavkarensbestäm-melsermedsiktepåanställningefterpåbörjaddomartjänstharhanintehörtattdettaskullevaraettproblem.

tillsYn av regeringsMakten

I vilken utsträckning har domstolarna möjlighet att utöva effektiv tillsyn över den verkställande makten?

Poäng: 75Svenskadomstolarharrelativtbegränsademöjligheterattutövatillsynöverdenverkställandemakten.Dettakansessomettuttryckförenmodelldärdomstolarnasmöjligheterattdeltaipolitiskaprocesserbegränsastillförmånförprincipenomfolksuveränitet.

Detfinnsemellertidvissaundantag.Enligtlagenomrättsprövningavvissaregeringsbeslutkandärispecificeraderättssubjektansökaomrättsprövningavangivnaregeringsbeslut.186 SådanaansökningarprövasavHögstaförvalt-ningsdomstolendärmuntligförhandlingskahållasomsökandenbegärdetochdet inteäruppenbartobehövligt.187 OmHögstaförvaltningsdomstolenfinnerattregeringensbeslutstridermotnågonrättsregelpådetsättsomsö-kandenharangettellersomklartframgåravomständigheterna,skareger-ingensbeslutupphävas.Dettagällerdockinteomdetäruppenbartattfeletsaknarbetydelseföravgörandet.Högstaförvaltningsdomstolenska,omdetbehövs,återförvisaärendettillregeringen.188 PåHögstaförvaltningsdoms-tolenshemsidakanmantadelavdedomarsominvolverarrättsprövning.189 Någonvetenskapligstudieöverivilkenutsträckningdomarsomgårreger-ingenemotverkställsharintepåträffats.

Erik Karlsson


I sammanhanget bör Lagrådets verksamhet nämnas. Lagrådet är en svenskmyndighetmeduppgiftattpåbegäranavregeringenellerriksdagsutskottyttrasigöverlagförslag190 ochkanansesutgöraenformavexantetillsynavdenverkställandemakten.Lagrådetsgranskningskaavsehurlagförslagetförhål-lersigtillgrundlagarnaochrättsordningeniövrigt,hurförslagetsföreskrifterförhållersigtillvarandra,hurförslagetförhållersigtillrättssäkerhetenskrav,omförslagetärsåutformatattlagenkanantastillgodoseangivnasyftensamtvilkaproblemsomkanuppståvidtillämpningen.191 IntesällanharLagrådetär att ta ställning tillom lagförslagär förenligamedEG-rättenellerEuropa-konventionen om de mänskliga rättigheterna. Lagrådet består av ett antaljustitieråd frånHögsta domstolen ochHögsta förvaltningsdomstolen.Ävenandra lagfarna personer, till exempel nyligen avgångna ledamöter av dessadomstolar,kanförordnasattingåiLagrådet.192 HögstadomstolenochHögstaförvaltningsdomstolenutserjustitierådirespektivedomstolattvaraledamöteri Lagrådet.193

Ävenomdetsombekantärriksdagensomstiftarlagarkandetfinnasanled-ningattnämnanågotomsvenskadomstolarsrelativtbegränsademöjlighettilllagprövning,194 inteminsteftersomdettasägernågotomdomstolarnasrolliförhållandetilldenpolitiskamakten.Möjlighetentilllagprövningbegränsadestillochmeddensistadecember2010avdetsåkalladeuppenbarhetsrekvisi-tet.Enligtrekvisitetfickavriksdagellerregeringbeslutadföreskriftsomstodi stridmed bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning intetillämpasomnormkonfliktenvaruppenbar.195 Sedan den 1 januari 2011 har emellertiduppenbarhetsrekvisitettagitsbortochnumeragällerattomdomstolblottfinnerattenföreskriftståristridmedenbestämmelseigrundlagellerannanöverordnadförfattningfårföreskriftenintetillämpas.196

Detintresseuppenbarhetsrekvisitettidigareskyddadevärnasdockfortfaran-deinågonmångenomattvidlagprövningskasärskiltbeaktasattriksdagenärfolketsfrämstaföreträdareochattgrundlaggårförelag.197Huruvidaup-penbarhetsrekvisitetbortfallkommerattresulteraimeromfattandelagpröv-ningidomstolärförtidigtattsägadådennyabestämmelsen,ochisynnerhetdessandrastycke,ännuinteharprövatsinågonstörreutsträckning.Justitierådet har i denna del anfört att redan innan uppenbarhetsrekvisitetskrevs in i regeringsformen var domstolarnamycket restriktiva med lag-prövningoch att hon inte tror att uppenbarhetsrekvisitets aktuella bortfallkommerattinnebäranågrastörreförändringarfördomstolarna.198Honharidennadel framfört att lagstiftarenalltjämtharmöjlighetatt ta initiativetgenomlagstiftningsarbetet.

7. Domstolar


Kammarrättspresidentenharanförtattuppenbarhetsrekvisitetsbortfallfor-mellttycksinnebäraattdomstolarsmöjlighettilllagprövningutökasmenattdetännuärförtidigtattutvärderaomdettaocksåblirenreelleffekt.199Hanharuppgivitattlagprövningtidigarevarovanligtmenattdetivartfallföre-komoftareblanddeallmännaförvaltningsdomstolarnaänblanddeallmännadomstolarna.Hans uppfattning är att i de fall lagprövninghar resulterat idomsomgickden lagstiftandemaktenemot,harsådanadomarefterlevts.Tydligaexempelpådettatrorhanfinnsinomskatterättendärdomstolslag-prövningivissafallresulteratiicke-tillämpningavbestämmelseromretro-aktivt skatteuttag.

Denakademiskaexpertenharberättatatt lagprövningsrättenhistorisktharutnyttjats otroligt sällan av såväl domstolar sommyndigheter.200 Han trorinteattuppenbarhetsrekvisitetsbortfallpåkorttillmedellångsiktkommerattpåverkalagprövningensomfattningdelseftersomjuristkulturenärstarktprägladavåterhållsamhetidennadel,delsförattdennyabestämmelsensan-drastyckeförmodligenfortsättningsviskommerattbegränsamöjlighetentilllagprövning.Dessutom,menarhan,finnsoftaganskagodamöjligheterattgenomtolkningundvikaettkonstaterandeavendirektnormkonflikt.Dockhävdarhanattdetfinnsandraomständighetersomdriverpåenomställningmotutökadlagprövning,tillexempeldetfaktumattlagstiftningstaktenökarochdärmedsamhälletsjuridiskakomplexitetvilketkanledatillflerpoten-tiellanormkonflikter.

Ävengeneraldirektörenhargjortgällandeattlagprövningvarotroligtovan-ligt innanden senastegrundlagsändringenägde rum.201 Även om hon kan föreställasigenvissförändringtillföljdavdennyautformningenavlag-prövningsrättenochenallmäninternationaliseringavjuridiken,trorhoninteatt denna blir särskilt stor eftersom lagstiftningsprocessen alltjämt borgarförkompatibilitetmellannormer.Honkanintepårakarmpåminnasigomdomarsomhargåttdenlagstiftandemaktenemotmenkanintetänkasigattdeinteskullehaefterföljts.

korruptionsåtal

I vilken utsträckning är domstolsväsendet engagerat att bekämpa korrup-tion genom väckande av åtal och andra aktiviteter?

Erik Karlsson


7. Domstolar

Poäng: Svenskadomstolarnaharintenågonmöjlighetattväckaåtalavseendenågontypavbrottslighet.Detäriställetlandetsåklagaresominomramenfördenabsolutaåtalspliktenharenskyldighetattväckaåtalsåsnartbevismaterialetärsådantattmanpåobjektivagrunderkanförutseenfällandedom.202 Svensk domstolhardärefterattprövablandannatbrottmålavseendekorruptionsre-laterad brottslighet vari till exempelmutbrott,203 bestickning,204 tjänstefel205

och trolöshet mot huvudman206 innefattas. Brottsbalkens bestämmelser ommutbrottharnyligenvaritföremålförensärskildutredning,207 mennågonnystraffrättsliglagstiftningmotbakgrundavdeförslagsomdäriharframställtsharännuinteantagitsavriksdagen.

Denakademiskaexpertenhargjortgällandeattnuvarandelagstiftninginteharmedfört några jättelika praktiska problem, inteminst eftersom antaletåtalavseendekorruptionsbrotthistorisktinteharvaritsärskiltomfattande.208

Docktyckerhanattlagstiftarenharhaftvissaproblemattreglerasåkalladvänskapskorruption, i synnerhet i fall då en offentligt anställds professio-nellarollinnefattarettvisstmåttavkontaktmedprivatsektor.Hanmenarattsådanasituationerkanvarasvåraattkommaåtlagstiftningsmässigtmenattdetförförtroendetavdomstolsväsendetäravviktattgenerellauppfattningaromvadsomutgörkorruptbeteendeinteblirväsensskildafrånlagstiftningen.

Generaldirektörenharberättatattnågonstatistiköveråtalavseendejustkor-ruptionsrelaterad brottslighet inte finns hos domstolarna i dagsläget, menattdeteventuelltkommerattblimöjligtatttaframsådannärrättsväsendetsinformationsförsörjning(RIF)ärifulltbruk.209

StatistikframtagenvidÅklagarmyndighetensriksenhetmotkorruption,somhariuppgiftattlagförakorruptionsrelateradbrottslighet,gervidhandenattriksenhetensåklagarefattade19styckenåtalsbeslutår2009.210 Motsvarande siffraår2010var17ochunderår2011framtillden13juniharsjuåtalsbe-slutfattats.Någonöversiktligstatistiköverantaletdomarsomharresulteratibifallrespektiveogillandefinnsinte,menenmanuellräkningvidriksen-hetenharvisatattunderdefrånjuni2011föregåendetolvmånadernamed-delades14domarvarvtolvresulteradeibifall.211

Kammarrättspresidenten har anfört att domstolarna inte har något särskiltmandatattpåbasisaverfarenhetochexpertisföreslåantikorruptionsåtgär-derellerantikorruptionsreformertillregeringen,menattmangenerelltsettiganskastorutsträckningfungerarsomremissinstansochattdomareoftaverkarsomordförandeellerexperteriolikastatligautredningar.212General-


direktörenharidennadeluppgivitattdetiochförsigintefinnsnågotsomhindrarattenindividuelldomarepåegetinitiativtillskriverregeringenförattuppmärksammatillexempelbristeriolikaprocessuellahänseenden,menattdetsåvitthonvetinteärsärskiltvanligt.

Vadgäller inhemskadomstolarsrättsligaassistanstillutländskadomstolareller juridiska auktoriteter avseende gränsöverskridande korruptionsrela-teradbrottslighethargeneraldirektörenanförtattdet iblandmotbakgrundavSveriges internationellaåtagandekanföreliggaenskyldighetatthjälpatillmedbevisupptagning,vilketisåfallgenomförs.213HonharberättatattDomstolsverketintebedrivernågonegenverksamhetförattutbildautländ-skajuristeridessafrågormenattdethänderattanställdainomdetsvenskarättsväsendetåkerpåutbildningarutomlands.KammarrättspresidentenharidennadelsagtattKammarrätteniStockholmbedrivervissegeninterna-tionellverksamhetmedTurkietdärmanharettdirektutbyteocherbjuderassistansisyfteattbiståöverrätterilandet.214

Erik Karlsson


noter

1. Den övergripande poängen är ett enkelt medelvärde av de tre dimensionerna kapacitet, styrning och roll. Värdena på dimensionerna motsvarar på samma sätt ett enkelt medel-värde av de motsvarande indikatorbetygen.

2. Se lag (1996:242) om domstolsärenden.

3. Se rättegångsbalk (1942:740) 4 kap. 6-10 §§.

4. Arbetsgivarverkets medlemmar består av cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området, se www.arbetsgivarverket.se (besökt 5 juni 2011).

5. Saco-S består enligt sin hemsida av 22 Sacoförbund och representerar närmare 80 000 akademiker. Se www.saco-s.se (besökt 5 juni 2011).

6. Se ramavtal (RALS 2010–T) mellan Arbetsgivarverket och Saco-S av den 2010-10-25. Se även Arbetsgivarverket och Saco-S, Gemensam kommentar till RALS 2010-T av den 11 november 2010.

7. Se lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T av den 25 maj 2011, Domstolsverkets dnr 51-2011.

8. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad. Intervju med författaren den 22 juni 2011.

9. Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T av den 25 maj 2011, Domstolsverkets dnr 51-2011, 5 §.

10. För notarier, fiskaler, fiskaler som tjänstgör som adjungerande ledamöter i överrätt och assessorer tillämpas tarifflöner. Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T av den 25 maj 2011, Domstolsverkets dnr 51-2011, 4, 12-16 §§.

11. Ramavtal (RALS 2010–T) mellan Arbetsgivarverket och Saco-S av den 2010-10-25, 5 §.

12. Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T av den 25 maj 2011, Domstolsverkets dnr 51-2011,6 §.

13. Se Domstolsverket, Partsgemensamt stödmaterial vid tillämpning av avtalet mellan Dom-stolsverket och Jusek den 24 oktober 2008, senast reviderat 2009-11-23, Domstolsver-kets dnr 807-2008. Observera dock att detta stödmaterial avser de gamla avtalen.


15. Kammarrättspresidenten Thomas Rolén. Intervju med författaren den 29 april 2011.

16. Se t.ex. Göran Lundahl & Ralk G. Larsson, ”Domare får aldrig bli till salu”, Svenska Dagbladet, 18 maj 2007.


18. Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Intervju med förfat-taren den 18 maj 2011.


20. Se Domstolsverket, Budgetunderlag 2012-2014, dnr 2248-2010.

21. Se proposition 2010/11:1, utgiftsområde 04, betänkande 2010/11:JuU1, riksdagsskri-velse 2010/11:101.

22. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad. Intervju med författaren den 22 juni 2011. Kammarrättspresidenten Thomas Rolén. Intervju med författaren den 29 april 2011.

23. Justitiedepartementet, Regleringsbeslut av den 16 december 2010: Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Sveriges Domstolar, I-22.

7. Domstolar



25. Se t.ex. Domstolsverket, Verksamhetsplan 2010-2010, s. 19.



28. Justitiedepartementet, Regleringsbeslut av den 20 januari 2011: Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Sveriges Domstolar, I-3.

29. Justitiedepartementet, Regleringsbeslut av den 19 november 2009: Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Sveriges Domstolar, I-4.

30. Se Domstolsverket, Budgetunderlag 2010-2012, dnr 1853-2008, s. 6.

31. Domstolsverket, Årsredovisning 2010, dnr 2291-2010, s. 12.

32. Domstolsverket, Årsredovisning 2009, dnr 2046-2009, s. 16.

33. Domstolsverket, Pressmeddelanden av den 22 februari 2010 och den 22 februari 2011. Under 2010 har emellertid handläggningstiderna på förvaltningssidan ökat vilket i någon mån förklaras av en omfattande omorganisation där de tidigare 23 länsrätterna blev tolv förvaltningsrätter.

34. Domstolsverket, Pressmeddelande av den 22 februari 2011.

35. Se bl.a. Svenskt Näringsliv, Remissyttrande över SOU 2008:106 (Betänkande av För-troendeutredningen: Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag) av den 25 mars 2009, SN dnr 3/2009.

36. Se t.ex. Centrum för rättvisa, Oskäliga väntetider i domstolarna – en granskning av Göte-borgsområdet, 27 maj 2009.




40. Justitierådet Marianne Lundius, ordförande i Högsta domstolen. Intervju med författaren den 20 maj 2011.



43. Se lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T, 25 maj 2011, 13 §.

44. Se lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2010-T, 25 maj 2011, 14 §.

45. Se http://www.aklagare.se/Jobb/Att-jobba-hos-oss/Loner/ (besökt 15 september 2011).

46. Jusek, Ingångslöner domare, 4 april 2011.

47. Se Jusek, Lönestatistik 2010 – Advokatbyråer, s. 6.



50. Se Jusek, Lönestatistik 2010 – Advokatbyråer, s. 3.



Erik Karlsson



54. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad. Intervju med författaren den 22 juni 2011.Kammarrättspresidenten Thomas Rolén. Intervju med författaren den 29 april 2011.

55. RIF är en för rättsväsendets myndigheter gemensam elektronisk informationshantering i brottmålsprocessen som utvecklas under Justitiedepartementets ledning. Se Domstols-verket, Verksamhetsplan 2011-2013, dnr 2206-2010, s. 10.


57. Se Domstolsverkets författningssamling DVFS 2010:7 avseende notarietjänstgöring vid tingsrätt och Domstolsverkets författningssamling DVFS 2010:8 avseende notarietjänst-göring vid förvaltningsrätt.

58. Enligt Domstolsverkets hemsida består fiskalsutbildningen av sju delkurser, som täcker såväl särskilda rättsområden som praktiska färdigheter, vilka infaller med cirka sex måna-ders mellanrum. Se www.domstol.se (besökt 15 maj 2011).

59. Se Domstolsverket, Domstolsakademien: Det första året, dnr 380:2010.





64. Regeringsformen (1974:152) 11 kap. 3 §.



67. Regeringsformen (1974:152) 11 kap. 6 § 1 st.




71. Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 2-3 §§. Se även förordning (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden.

72. Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 4 §.



75. Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 4 § 2 st.

76. Se www.domstol.se (besökt 15 maj 2011).

77. Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 4 § 3 st.



80. Förordning (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden 4 § 2 st.

81. Domarnämndens beredning av anställningsärenden regleras internt av dess arbetsord-ning av den 13 april 2011.





7. Domstolar


86. Lag (1994:261) om fullmaktsanställning 3 §.

87. Lag (1994:261) om fullmaktsanställning 5 §. Se även regeringsformen (1974:152) 11 kap. 7 § 1 st. 2 p.


89. Lag (1994:261) om fullmaktsanställning 6 §.


91. Lag (1994:261) om fullmaktsanställning 15 §. Nämndens behörighetsområde följer av 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning samt 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.

92. Förordning (2007:831) med instruktion för Statens ansvarsnämnd 2-3 §§.

93. Förordning (2007:831) med instruktion för Statens ansvarsnämnd 4 §.

94. Se Statens ansvarsnämnd, Redogörelse för verksamheten år 2010 av den 22 februari 2011, s. 2.

95. Se www.statensansvarsnamnd.se (besökt 5 juni 2011).








103. Högsta domstolen avkunnade dom i målet B 4667-10 den 28 juni 2011 och dömde domaren för 14 fall av tjänstefel till dagsböter. Domaren kom sedermera att avskedas. Se statens ansvarsnämnd, pressmeddelande av den 30 september 2011.




107. Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 1 §.


109. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

110. Se generellt Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 2 u (Norstedts Juridik, 2010); samt Anna-Lena Dahlquist, Sekretess inom rättsväsendet, 2 u (Norstedts Juridik, 2007).

111. Se förordning (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.

112. Rättegångsbalk (1942:740) 5 kap. 1 §.


114. Rättegångsbalk (1942:740) 5 kap. 9 § 2 st.

115. Se generellt Justitiedepartementet, Faktablad: En modernare rättegång, Ju 08.05 oktober 2008; samt Justitiedepartementet, En modernare rättegång – reformering av processen i allmän domstol, proposition 2004/05:131. Se även Staffan Levén & Fredrik

Erik Karlsson


Wersäll, ”En modernare rättegång – hur har det gått?”, Svensk juristtidning, 2011, häfte 1, s. 18 f.

116. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 43 kap. 4 §.

117. Se Högsta domstolens beslut av den 25 september 2008 i mål B 3009-08.

118. Se www.domstol.se (besökt 15 maj 2011).

119. Se förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.



122. Se Domstolsverket, Domstolsstatistik 2010, s. 3.

123. Se lag (2001:99) om den officiella statistiken.

124. Se Domarnämnden, Verksamhetsberättelse för 2010 av den 16 maj 2011.

125. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 39 kap. 5 a §. Se även Socialdepartementet, Betänkande av Utredningen om sekretess i ärenden om anställning som myndighets-chef: Sekretess vid anställning av myndighetschefer, SOU 2009:4 s. 55

126. Rättegångsbalk (1942:740) 4 kap. 1 §. Med föreskrivna kunskapsprov avses juristexa-men eller annan motsvarande examen, se förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m.

127. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad. Intervju med författaren den 22 juni 2011. Kammarrättspresidenten Thomas Rolén. Intervju med författaren den 29 april 2011.

128. Lag (1994:260) om offentlig anställning 7-7 d §§.


130. Förordning (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden 1 § 2 st. 2 p.

131. Förordning (1999:1134) om belastningsregister.

132. Se lag (1998:620) om belastningsregister 7 §.

133. Förordning (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden 4 § 3 st.


135. Domstolsverkets föreskrifter för redovisningsverksamheten, Domstolsverkets författnings-samling DVFS 2010:4.

136. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.


138. Dokumenten finns tillgängliga på http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/ (besökt 15 september 2011).









7. Domstolar


147. Förvaltningsprocesslag (1971:291) 30 § 2 st.

148. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 1 §.



151. Se Åklagarmyndighetens föreskrifter om handläggningen av ärenden om brott av åkla-gare och domare m.m., Åklagarmyndighetens författningssamling, ÅFS 2006:12.

152. Se förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol 21 §.

153. Se Domstolsverkets föreskrifter om utformning av dom och slutligt beslut i brottmål, DVFS 1998:4.


155. Se härom Justitiedepartementet, Betänkande av Förtroendeutredningen: Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag, SOU 2008:106, s. 169 f.







162. Se t.ex. Hovrätten för västra Sveriges dom av den 5 oktober 2010 i mål T 4935-06.

163. Se Justitiedepartementet, Betänkande av Förtroendeutredningen: Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag, SOU 2008:106, s. 81. Arbete med en sådan uppförandekod pågår för närvarande, se nedan.



166. Brottsbalk (1962:700) 17 kap. 7 §.

167. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 2 §.

168. Se Domstolsverkets föreskrifter rörande tjänsteresa/förrättning, tillfällig anställning och dubbel bosättning, DVFS 1998:2.

169. Rättegångsbalk (1942:740) 4 kap. 13-15 §§.

170. Förvaltningslag (1986:223) 1, 11-12 §§.

171. Förvaltningsprocesslag (1971:291) 41 §.




175. Rättegångsbalk (1942:740) 54 kap. 8 § 1 st. 1 p.

176. Europeiska kommissionen, Eurobarometer 74 – Allmänna opinionen i Europeiska unio-nen, Nationell rapport: Sverige, 2010, s. 3. I sammanhanget kan f.ö. nämnas Brottsfö-rebyggande rådets årliga studie över förtroendet för rättsväsendet som bl.a. visar att 53 % av befolkningen år 2010 har ett mycket eller ganska stort förtroende för domstolarna, en ökning med nio procentenheter sedan år 2006, samt att 10 % har ett mycket eller ganska litet förtroende för domstolarna. Se Brottsförebyggande rådet, Nationella trygg-

Erik Karlsson


Erik Karlsson

hetsundersökningen 2010 – Om utsatthet, trygghet och förtroende, Rapport 2011:1, s. 71. Liknande förtroendenivåer har rapporterats från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Se Sören Holmberg & Lennart Weibull, ”Svenskt institutionsförtroende på väg upp igen?”, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.), Skilda världar – Trettioåtta kapitel om politik, medier och samhälle, SOM-rapport nr. 44, 2008, s. 44 f.


178. För citatet se Johan Hirschfeldt, ”Domaretik — fyra grundsatser och många frågor”, Svensk juristtidning, 2011, häfte 5-6, s. 517 f.

179. Justitiedepartementet, Betänkande av Förtroendeutredningen: Ökat förtroende för dom-stolarna – strategier och förslag, SOU 2008:106, s. 79 f. Se även Claes Sandgren, ”Etiska riktlinjer för domare och åklagare?”, Juridisk tidskrift, 2009-10, nummer 3, s. 752 f.

180. Justitiedepartementet, Betänkande av Förtroendeutredningen: Ökat förtroende för dom-stolarna – strategier och förslag, SOU 2008:106, s. 80.

181. Se Johan Hirschfeldt, ”Domaretik — fyra grundsatser och många frågor”, Svensk jurist-tidning, 2011, häfte 5-6, s. 517.




185. Se härom t.ex. Leif Holmkvist, ”Extraknäcket – en privatsak?”, Fokus, 1 februari 2010.

186. Se lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 1-2a §§.

187. Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 3, 6 §§.

188. Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 7 §.

189. Se http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Avgoranden/ (besökt 15 september 2011).

190. Regeringsformen (1974:152) 8 kap. 20-21 §§. Därutöver ska Lagrådet yttra sig om lagförslaget avser vissa i regeringsformen specificerade ämnen om inte Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer.

191. Se regeringsformen (1974:152) 8 kap. 22 §.

192. Lag (2003:333) om Lagrådet 2 §.

193. Lag (2003:333) om Lagrådet 8 §.

194. Exempelvis finns ingen möjlighet till s.k. abstrakt lagprövning.

195. Se Justitiedepartementet, Betänkande av Grundlagsutredningen: En reformerad grund-lag, SOU 2008:125, s. 364 f.







202. Se t.ex. Justitiedepartementet, Slutbetänkande av Förvarsutredningen: Förvar, SOU 2011:17, s. 384.

7. Domstolar


203. Brottsbalk (1962:700) 17 kap. 7 §.

204. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 2 §.

205. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 1 §.

206. Brottsbalk (1962:700) 10 kap. 5 §.

207. Se generellt Justitiedepartementet, Betänkande av Utredningen om mutor: Mutbrott, SOU 2010:38.



210. Statistik framtagen av chefsadministratör Susanne Kullengård vid riksenheten mot kor-ruption den 13 juni 2011 på begäran av författaren.

211. Chefsadministratör Susanne Kullengård vid riksenheten mot korruption. Email-korrespon-dens med författaren den 13 juni 2011.




Erik Karlsson


oFFentlig sektor


8. Offentlig sektor

8. oFFentlig sektorStaffan Andersson

saMManFattning

Sammantagetfungerardenoffentligasektornbramenbedömningenpekarsamtidigtpåviktigabrister.Närdetgällerkapacitetärresurstillgångengodochoberoendetärstarktbådeformelltochreellt.Denomtaladetraditionenavöppenhetochinsynärstarkmeniutvärderingenpekaspåutvecklingsten-densersomförsvagatdessräckviddnågotochframföralltdesstillämpningi praktiken. Allvarliga brister noteras beträffande ansvarsutkrävande därframförallt problemenmed att kommunalamyndigheter trotsar lagen ochden svaga kommunala revisionen uppmärksammas.Vad beträffar den of-fentligasektornsuppgiftattbidratillkorruptionsbekämpninghardennaintevarithögtprioriteradformelltsettnärdetgällerattutbildaallmänhetenellersamarbetamedandraorganisationer.Irealitetenhardockdettatillstordelupprätthållitsgenomandramekanismer.Närdetgälleroffentligupphandlinghar det vägledande regelverket bred täckningmen det finns problem somgällerefterlevnadenipraktikenochmöjligheternatillpåföljder.Nyligenharåtgärdervidtagitsförattstärkamöjlighetertillkontrollochpåföljderian-slutningtilloffentligupphandling.

Itabellennedanredovisasdeindikatorpoängsomsammanfattarbedömning-enavoffentligsektornärdetgällerkapacitet,internstyrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Restenavavsnittetägnasåtattpresenteradenkvalitativabedömningenavvarjeindikator.


* Ingår inte i bedömningen av pelaren offentlig sektor


I internationellasammanhanghänvisasofta tillSverigeförettexempelpåenstorochvälfungerandeoffentligsektor.Denstatligaförvaltningenochdessmyndigheterochföretagansvararförblandannatdomstolarochbrotts-bekämpande myndigheter, socialförsäkringar och universitetsutbildning.Huvuddelenavdenoffentligasektornstjänster,tillexempelhälso-ochsjuk-vård,grundskolaochgymnasiumsvarardenkommunalanivånför,detvillsägakommunerochlandsting(regioner).Kommunerochlandsting/regionerharvaldafullmäktige.Styrelsenärdenlokalaellerregionala”regeringen”.Deflestakommunerärorganiseradesektorsvisdärenpolitisknämndansva-rarförettvisstpolitisktochadministrativtområde.

Justitiekanslernoch statligamyndigheter lyderenligt regeringsformenun-derregeringen(RF12kap.1§).Menpåsammagångärdenoffentligasek-tornsochdessmyndighetersoberoendeskyddatigrundlagen.Ministerstyreär uteslutet enligt regeringsformen och ingen offentligmyndighet får be-stämmahur en förvaltningsmyndighet skabesluta i ett bestämt ärende som

Staffan Andersson

offentlig sektortotalpoäng: 79/100


Kapacitet100/ 100

Resurser –* 100

Oberoende 100 100

Styrning 71/100

Öppenhet 75 75



75 75

Roll67/100

Utbildning av allmänhet

50

Samarbete med offentliga institutio-ner, frivilligorganisa-tioner och privata organisationer för att hindra eller ta itu med korruption

75

Minska riskerna för korruption genom att slå vakt om inte-griteten vid offentlig upphandling

75


hängersammanmedmyndighetsutövninggentemotenindividellerenkom-munellermedtillämpningavlag(RF12kap.2§).Regeringskanslietärlitetoch skilt från de fristående ämbetsverken, där beredande och verkställandeuppgifterutförs.Öppenhetochtransparensärmycketomtaladidenoffentligasektornochoffentlighetsprincipenärengrundläggandeprincipsomärgrund-lagsskyddad.Mediaharennyckelrolliövervakningenavoffentligförvaltningeftersommeddelarfrihetengeroffentliganställdarättattinformeramediaomförvaltningsmyndighetersaktiviteterochförblianonyma,medskyddfrånattöverordnade efterforskar vem som informerat medierna.

bedöMning


I vilken utsträckning har den offentliga sektorn tillräckliga resurser för att effektivt kunna utföra sina uppgifter?

Poäng: 100Iettinternationelltperspektivärdensvenskaoffentligasektornvälförseddmerresurserbaseradepåskatteintäktersomuppbärsavstatenochkommu-nerochlandsting(somtarutinkomstskatt)(OECD2009).VälfärdsstatenärenavdemestutveckladeivärldenbådenärdetgällerräckviddochstorlekiförhållandetillBNP.NärSverigeochandraländeriEuropatacklarfinans-krisochekonomisknedgångärdessutomSveriges läge jämförelsevisgottbåde när det gäller budgetunderskott och förväntad tillväxt (OECD2010;TheEconomist2011:93–94;Pierreetal.2011).

Beträffande förmågan att rekryterakvalificeradpersonal är lönenivåerna iallmänhetnågot lägreän förmotsvarande jobb idenprivatasektorn (Fer-dmanochNilsson,ickedaterad)menlönernaärändåpåensådannivåattdeinteledertillkompetensbrist(OECD2002;Statskontoret2009).Enun-dersökning bland juridikstuderande visade till exempel att deras tremestattraktiva arbetsgivare var Utrikesdepartementet, därefter domstolar ochÅklagarmyndigheten(Universum2011).

Ävenomdetfinnsproblemmed till exempel sjukvårdsköerochåterkom-mande rapporter imedia om stora brister inomäldrevården eller problemmeddetsocialaskyddsnätetvidlångtidssjukskrivning,klararsigSverigebraiinternationellajämförelsernärdetgällertillfredsställelsemedochallmän-hetensstödfördenoffentligasektornochvillighetenattbetalaskattförof-fentligserviceärfortfarandehög(Bergh2008;SvenskaDagbladet2010-12-05).

8. Offentlig sektor


Effektivitetioffentligsektorärettområdedärfrågorsomtillexempelökandeskillnadermellankommuner,ivilkenutsträckningstatengerkommunerofinan-sieradeuppdragsamtstatenskapacitetattstyraochöversemyndighetersarbetehartagitsupp.NärdetgällereffektivitetioffentligsektorhamnarSverigeändåblanddefrämstaländernaiolikainternationellajämförelser(Pierreetal2011,KaufmannandMastruzzi2010).


I vilken utsträckning är den offentliga sektorns oberoende skyddat i lag?

Poäng: 100Det formella oberoendet för den offentliga sektorn och dessmyndigheterär starkteftersomdetär skyddat igrundlagen.Ministerstyre får inte före-kommanärdetgälleroffentligmyndighetsutövningenligtregeringsformenivilkenfastslåsatt”Ingenmyndighet,intehellerriksdagenellerenkommunsbeslutandeorgan,fårbestämmahurenförvaltningsmyndighetiettsärskiltfallskabeslutaiettärendesomrörmyndighetsutövningmotenenskildellermotenkommunellersomrörtillämpningenavlag.”(RF:12kap.2§).

Otillbörligpolitiskinblandningnärdetgällerutnämningochbefordraninomoffentligsektor får inte förekommaenligt regeringsformen(RF12kap.5§)ochlagenomoffentliganställning,LOA(SFS1994:2604§).Därangessär-skiltattanställningendastskautgåfrånsakligagrunder,detvillsägaförtjänstochskicklighet,medskicklighetenfrämstenligtLOA4§(seävenZanderin2010:76;Anderssonetal.2011:80).LOA:sreglerrörandesakligagrundergälleremellertidintekommunerochlandsting/regioner.Rekryteringinomdenstatligasektornbeslutasavregeringen(elleravdenmyndighetsomregeringenbestämmer) (RF12kap.5§). Isjälvaverket rekryterarochutnämnerreger-ingen endast myndighetschefer och landshövdingar, styrelseledamöter ochledamöteravinsynsrådmedanannanrekryteringdelegerastillmyndigheternaochderaschefer (Premfors2009:184;SFS2007:515,22–24§). I lagenomoffentliganställningställsfåformellakravupp,bortsettfrånsvensktmedbor-garskapförvissajobbsompolis,åklagareellermilitäranställning(LOA5§).Dessutomomfattasanställningsärenden inomdenstatligasektornavdeall-männareglernaförmyndighetsutövning,enligtvilkaettbeslutomutnämningkanöverklagas.1FörattskyddaoffentliganställdafrångodtyckligtavskedandebehandlasarbetsrättsligatvisteravArbetsdomstolenellerivissafallförstavtingsrätternaochdärefteravArbetsdomstolensomappellationsdomstol,varsdomarintekanöverklagas(Arbetsdomstolen2011).

Staffan Andersson


Principenomdenoffentligaförvaltningensopartiskhetfastslåsiregeringsfor-men(RF1kap.9§).”Domstolarsamtförvaltningsmyndigheterochandrasomfullgöroffentligaförvaltningsuppgifterskaisinverksamhetbeaktaallaslikhetinförlagensamtiakttasaklighetochopartiskhet.”

Jäv regleras i förvaltningslagen som anger situationer som anses utgörajäv(Förvaltningslagen1986:223,11§).Enligtlagenärdetförbjudetförentjänstemansomärjävigatthandläggaettärendeochtjänstemannenärålagdattsjälvtillkännageattjävföreligger(12§).Dessutomförbjudsilagenomoffentliganställning(SFS1994:260,7§)bisysslorsomskullekunnarubbaförtroendetförämbetsinnehavarensopartiskhetellersomskullekunnaskadamyndighetensanseende(gällerförmyndigheteriallmänhet).Vidareangeshur bisysslor ska hanteras imyndigheter,med liknande bestämmelser förlokalaochregionalamyndigheteriAllmännabestämmelser(Allmännabe-stämmelser,3kap.8§).


I vilken utsträckning är den offentliga sektorns fri från extern inblandning i sina uppdrag?

Poäng: 100Sammantagetärdenoffentligasektornfrifrånotillbörligexterninblandningisinauppdrag.NyligenutfördforskningplacerarSverigeblanddeländernasommest förknippasmed byråkratisk professionalism (mätt i rekryteringochinternbefordranpågrundvalavmeriter)ochmedstarkkopplingtillenicke-politiserad(Dahlströmetal.2010).

OrganisatorisktärdetsvenskaRegeringskanslietrelativtlitet,cirka3000an-ställdaomUtrikesdepartementetundantas(Konstitutionsutskottet2010),medoberoendemyndigheter somutför tjänster, skyddade frånministerstyre ochfråninblandningfrånandramyndigheterihandläggningenavenskildaären-den.2Ettvalsomresulteratiennyregeringmedenannanmajoritetinnebärattcirka200anställda,såsomstatssekreterare,politisktsakkunnigaochpresse-kreterare,bytsutiRegeringskansliet(regeringen2011;sekapitletregeringen).Påliknandesättärdetbaradesärskilttillsattapolitiskasekreterarnasomärdirektpolitisktutnämndaikommunerochlandsting.Detfinnsingenbestäm-melsemotattvarapartimedlemelleruttryckapolitiskaåsiktersomanställdioffentligsektor.Detingårblanddefrihetersomreglerasigrundlagen.DettasesiallmänhetintesomettproblemiSverigeutansnararesompositivasam-hälleligaföreteelser(Regeringsformen2kap.2§;Hirschfeldt2011).3

8. Offentlig sektor


Sverigeharenoffentligförvaltningdärledigatjänsterhuvudsakligentillsättstjänstergenomöppenkonkurrensochpågrundvalavmeritersnarareänge-nomatthakriterierbaseradepårekryteringavpersonalgenomtester,urvalochinternrekrytering(UnitedNations2006:s.10–11;Petersson2010:115).Ävenomförfarandenochkriterierföranställningärganskaregleradefinnsdetfortfarandeutrymmeförattfå”rätt”personförjobbet(Zanderin2011)ochocksåattanpassaprofileniplatsannonsensåattdenpassarinpåenvissindividsommanredanhariåtanke,ävenomdetskullevaramycketsvårtattanställanågonsominteärkvalificerad.Påliknandesättärreglernastriktailagenomoffentliganställning(LOA)ochlagenomanställningsskydd(LAS)när det gäller omständigheterna under vilka en person kan avskedas.Detminskarriskenförgodtyckligauppsägningar.DedisciplinpåföljdersomkananvändasmotenanställdreglerasiLOA(14–17§)ochmotanställdaikom-munerochlandstingiAllmännaBestämmelser(3kap.10–11§).Skyddmotdiskriminering, till exempelpågrundav religion, sexuell läggning,etnisktillhörighetochkön,gesocksåiregeringsformenochidiskrimineringslagen(SFS2008:567,1kap.4§;Regeringskansliet2011b).

Statligamyndigheterharpersonalansvarsnämndersomledsavmyndighetenschef där arbetstagarorganisationerna också är representerade. Personalan-svarsnämndenprövarärendensomröravsked,disciplinansvar,åtalsanmälanochavstängning(Zanderin,2010:87).Statligtanställdaihögrebefattningar,tillexempelgeneraldirektörer,domare,åklagareochprofessorer,prövasavStatensansvarsnämndsomledsavenhögrejuristmederfarenhetsomdo-mare(Statensansvarsnämnd2011;SFS2007:831,1–3§§).

NärArbetsdomstolenprövartvisterbestårdenavbådelagfarnadomareochlekmannaledamöter.Majoriteten av ledamöterna utses av arbetstagar- ocharbetsgivarorganisationer(SFS1974:371),vilketiblandharletttillendebattomdomstolensoberoendeochomdettaskullekunnamissgynnapersoneritvist sominteär fackanslutna.Dethar föranlett förändringar idomstolenssammansättning,tillexempelnärdenhandläggerärendendärklagomålomdiskriminering utgör grunden för tvisten (SFS 1974:371, 6a§; regeringen2008).8 I allmänhetmenar bedömare emellertid att systemet fungerar bra(Zanderin2011;Hirschfeldt2011)ävenomfärremedlemmarifackförening-arnapotentielltskullekunnaledatillutmaningarförsystemet.

När myndighetschefer och andra högre befattningar tillsätts, till exempelkommunchef,ärnaturligtvisdenpolitiskaledningeninblandad.Detharfö-rekommitdiskussionerompartitillhörighetinågonmåniblandharspelatinnärdetgällervemsomfårjobbet(bådeikommunalaochstatligamyndig-

Staffan Andersson


heter)ochdethar länge funnits endiskussionomatt ändrahurdehögstatjänstemännenistatligamyndigheterrekryteras(landshövdingarochmyn-dighetschefer).Utgångspunktenharvaritattdessaistorutsträckningtradi-tionellt har enpartitillhörighet.Samtidigt skadetpåpekas att partipolitiskbakgrundintenödvändigtvisbehövervarafel,såsomtillexempelerfarenhetsom statssekreterare för vissa högre positioner, åtminstone inte om krite-rierna someftersträvas är transparenta.Detfinns inget särskilt organ somövervakar eventuell politisk inblandning i rekrytering och befordran, vil-ketdockintehindrarattbefintligaförordningarochtraditionersammanfatt-ningsvisgerrimligaresultat.Konstitutionsutskottetföljernormaltuppsys-temetförutnämningtillstatligahögretjänster(Hirschfeldt2011).Uppgifterfrån2001–2009visarattav289utnämningaravstatligamyndighetscheferhade23procent avdeutnämndapartipolitiskbakgrund (oftast statssekre-terareochriksdagsledamot)ochdet förelåg ingensärskildskillnadmellanutnämningar som gjorts av socialdemokratiska eller borgerliga regeringar(Petersson2010:124).1998hade37procentavmyndighetschefernaenpar-tipolitiskbakgrundochommanbegränsartilldestörstaochpolitisktmestbetydelsefullamyndigheternavar siffran64procent.Bland landshövding-arnavarsiffran77procent1998ochtioårsenarehadeandelenminskatmedcirkatioprocent.Sedan2006harregeringensträvatefterökadprofessiona-liseringvidrekryteringenavmyndighetschefer.Förändringeninkluderarenambitionatthaenkravprofilvidrekryteringochatttjänstersomregelskautannonseras(Premforsetal.2009:186).


I vilken utsträckning finns bestämmelser för att försäkra öppenhet och insyn i den offentliga sektorns finans-, personal- och informationsförvaltning?

Poäng: 75Deträttsligaskyddetföröppenhetinomoffentligsektorärstarkt.Offentlig-hetsprincipenärengrundläggandeprincipinomoffentligsektorochskyddadigrundlagen(itryckfrihetsförordningen).Detförekommeremellertidföränd-ringarinomdenoffentligasektorn,alternativaformerförattorganiseraoffent-ligatjänster,tillexempelprivatisering,vilkapåverkarochminskarprincipensfaktiskaräckvidd(Andersson&Erlingsson2010;Hirschfeldt2011). Offentliginformationshanteringreglerassärskiltitryckfrihetsförordningen,offentlighets-ochsekretesslagen(4–6kap.),arkivlagen(1990:782),förvalt-ningslagen(10§,inkommandehandlingar)samtäveniregeringsformen(re-geringsformen2kap.1§).Iallmänhethänvisasidessalagartillmedborgar-

8. Offentlig sektor


nasrätttillinformation.Offentligamyndigheteråläggsattföraregisteröverärendenochiförvaltningslagenframhållsviktenavgodochsnabbhandlägg-ningavförfrågningar(BohlinochWarnling-Nerep2007:72–78).Offentlig-hetsprincipen (tryckfrihetsförordningen2kap.2§) förutsätteröppenhet somallmänregelochvillkorenförattbeläggahandlingarmedsekretessärmycketstrikta(tryckfrihetsförordningen2kap.2§).Meddelarfrihetengeroffentligan-ställdarättatt informeramediaomförvaltningsmyndighetersaktiviteterochrättfördensominformerarattvaraanonymsamthindraröverordnadeattef-terforskavemsomlämnadeinformationtillpressen(tryckfrihetsförordningen1kap.1§,3kap.1–2,4§;YGL1kap2§,2kap.4§).Ioffentlighets-ochsekre-tesslagenangesocksåattenmyndighetskatahänsyntillallmänhetensrättattlättfåtillgångtillallmännahandlingarnärdenorganiserarsinadministration(SFS 2009:400, 4 kap.).Myndigheten ska registrera handlingar så snart dekommitinellerupprättatsinommyndighetenochlageninnehållerdetaljeradereglerförhurderegistreras(5kap.)ochhurdetskaprövasomenhandlingskalämnasut(6kap.).Närdetgälleroffentligupphandlingreglerasilagenomof-fentligupphandlinghurhandlingarsomröroffentligupphandlingskahanteras(SFS2007:1991,9kap.13§)5 .

Menvadhändernärettstatligtellerkommunaltorganiökandeutsträckningbedriververksamhetibolagochstiftelser?6 Normaltgällerintereglernasomgäller för offentligamyndigheter rörandegranskning, öppenhet, offentlig-hetsprincipen och rättelse (Bohlin ochWarnling-Nerep 2007: 31–32). Förenheter (aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser)därkommunerellerlandstingharetträttsligtbestämmandeinflytandegäl-leremellertidreglernasomskyddardenfriatillgångentillallmännahand-lingar(Offentlighets-ochsekretesslag2009:400,2kap.3§).Förföretagdärkommunerellerlandstingärägaremeninteharettbestämmandeinflytandekräverlagenendastattmyndigheteneftersträvarsammaskyddsomförma-joritetsägdaföretag.

Närdetgällerverksamhetersomlagtsutpåprivataföretaggälleremellertidintedessareglerochdetendamöjligaskyddetutgårfrånkravetattkommunerochlandstingisinaavtalmedföretagetifrågaskabeaktaattgenomavtaletförsäkrasigominformationsomgördetmöjligtförmedborgarnaattfårinsynihurverksamhetenutförs(Kommunallagen1991:900,3kap.19a§).Dettaäravsevärtsvagareärförtraditionelloffentligförvaltning(Agevall2005:109).Dessutomkan lokala eller regionala revisorer inte direkt granska verksam-hetersomlagtsutpåprivataföretag,menlokalaochregionalamyndigheterskaenligtlagsäkerställamöjlighetenattföljauppverksamheteninnandennaläggsut(Kommunallagen1991:9003kap.19§).7Närdetgällerverksamheter

Staffan Andersson


därdenanställdaharettprivaträttsligtanställningskontraktmedarbetsgiva-rengälleriallmänhetintereglernaavseendemeddelarfrihetmedförbudetföröverordnadeattefterforskavemsomlämnatinformation(tryckfrihetsförord-ningen1kap.1§,3kap.1–2§,Agevall2005:110).Sammanfattningsvisharalternativadriftsformerinomstatlig, lokalochregionaloffentligförvaltninginneburit att offentlighetsprincipens räckvidd försvagats liksom skyddet förmeddelarfrihetenochrättenfördensomlämnatinformationattförblianonym.

Närdetgällerredovisningavpersonligatillgångar,inkomsterochfinansiellaintressenreglerasintedettasärskiltidenoffentligasektorniallmänhetmedundantag förbisysslorochgåvor (via lagochmyndighetspolicy) (Hirsch-feldt2011;Zanderin2011).8

Vadbeträffarutnämningaranges i regeringsformen (RF12kap.5§)och ilagenomoffentliganställning(LOA)(SFS1994:260,4§)attanställningen-dast ska skepå sakligagrunder,detvill säga förtjänstoch skicklighet (seävenZanderin2010:76).Iallmänhetdelegerasdeflestarekryteringsbeslu-tentillenskildaförvaltningarochderasledning(seävenUN2006).Enligtanställningsförordningen(SFS1994:373,6–8§)börenmyndighetsomavserattrekryteranypersonalinformeraomdettapålämpligtsätt.Dettautveck-lasnärmare iavtalmellanarbetsgivar-ocharbetstagarorganisationerochiallmänhet utannonseras tillsvidaretjänster (Zanderin 2011,Klasson 2011).Sedan2006harregeringenspolicyvaritattsökaökaprofessionaliseringenvidrekryteringenavmyndighetschefer(Premforsetal.2009:186,seovan).


I vilken utsträckning genomförs bestämmelser effektivt för att försäkra öppen-het och insyn i den offentliga sektorns finans-, personal- och informationsför-valtning?

Poäng: 75Offentlighetsprincipenär ettviktigtverktyg för attupprätthålladenmycketomhuldadeöppenhetenisvenskoffentligförvaltning(jfrPierreetal.2011:7).

Denrespekterasocksånormaltavmyndigheter,meniflerautredningarochärendensomhandlagtsavjustitieombudsmannen(Riksdagensombudsmän,JO)och ibesluten från JO framgårdetocksåattprincipen inte alltid res-pekteras(www.jo.se;Hirschfeldt2011).Irealitetenärdetmedia,snarareänenskilda,somärenviktigochfrekventanvändareavprincipen,ochsomharkompetensoch tidattanvändasigavden.Men inteheller för journalister

8. Offentlig sektor


ärdetalltidsåenkeltatttillämpaprincipenipraktikensomreglernakangesken av (Citron2010:241).Utvecklingen sombeskrevsovanhar i självaverket fått konsekvenser för öppenheten.

Öppenhetenpåverkasavnyaformerförförvaltningsorganisationochförattproduceratjänster,vilkanumeraistorutsträckningkompletterardentraditio-nellamyndighetsformen:statligabolag,bolagägdaavkommunerochlands-ting,tjänsterpåentreprenadavprivataföretagsamtoffentlig-privatapartner-skap.9Attdetfinnsennegativeffektpåöppenhetnäroffentlighetsprincipenellermeddelarfrihetenintegällerärettfaktum(Andersson&Erlingsson2010;Hirschfeldt2011).Vissaåtgärderharvidtagitsförattkompenseradetta.Ex-empelvisgjordesredanpå1990-taletförändringarilagstiftningenförattökaöppenheten genomatt utsträcka reglerna också till bolag som ägs av kom-munerochlandsting.Vissakommuneranvändersigocksåavmöjlighetenattiavtalenmedprivataentreprenörerskrivainattoffentlighetsprincipenskagälla(Klasson2011).Fortfarandegällerdockattviktigaprinciper(meddelarskydd,rättenförmeddelarenattvaraanonym,efterforskningsskydd)verkligenpåver-kasnegativt,vilketharkonsekvenserföröppenheten(Hirschfeldt2001;SOU2011:43,37).Sammantagetfårbådemedborgareochderasvaldarepresentan-ter sämre insyn.Risken för tystnadökarnärmedbestämmandelagens reglerrörandekravpåkonfidentialitetgälleriställetförreglernaioffentlighets-ochsekretesslagensomgällerinomoffentligförvaltning(Agevall2005).

Undersenaretidharundersökningaravhuroffentlighetsprincipentillämpasipraktikenidessaalternativadriftsformervisatattdetfinnsproblemochattreglernaoftainteefterlevs.Enorganisation10 genomförde en undersökning somomfattade17kommunalabolag.Studienvisadeattendast11av17bo-lagenlämnadeutdeallmännahandlingarsomefterfrågadesochiflerafallbaraefterpåminnelser.Ienfältstudiesomgenomfördesavenstatligutred-ningbegärdesallmännahandlingarinfrån205kommunalabolag.Såmångasom 32 procent svarade överhuvudtaget inte på begäran (SOU 2011:43,573).DagensNyhetergenomfördeenliknandefältstudieavseendestatligamyndighetervilkenvisadeliknanderesultat.Tidningenskickademede-posten begäran om information ommyndighetschefens lön och förmåner.Treveckorsenareskickadesenbegärantillsammamyndigheter,frånenannane-postadressochutanatttalaomattdetvarfrånenjournalist.Idettamejlbadtidningenattfåutdetförstamejletochangavdatumsamtbeskrevinne-hållet.49procentavmyndigheternasvaradeinomtredagarmedhandlingenbifogadoch27procentlämnadeöverdenönskadeinformationeninomfyradagarellersenare.24procentsvaradeinteellerhävdadeattdetförstamejletinteexisterade(SOU2011:43,578).

Staffan Andersson


8. Offentlig sektor

Riksrevisionengranskade47kommuner(vissafallstadsdelar)ochderasav-talpåomsorgsområdet.Nästasamtligakommunerhadeklausuleriavtalenförattgaranterainsynochattentreprenörenskulletillhandahållainforma-tionsomkrävdes föruppföljning. Ihälftenavavtalen togsemellertid intefråganomallmänhetenstillgånguppochentreprenörenbehövdedärförintesvarapåeneventuellbegäran.Idefalldärdetfannsklausuleromallmän-hetensinsynbegärdeRiksrevisionenutbemanningslistorochförteckningaröverklagomål.Enmajoritetsvaradepositivtmenintealla(SOU2011:43,580-81).Ienstatligundersökningav287kommuneroch44stadsdelsnämn-deromöppenhethosprivataentreprenörer(inomäldreomsorgochvårdavfunktionshindrade)erhöllsensvarsfrekvenspå27procent.Blanddemsomsvaradeochsomhadeavtalmedprivataentreprenörerangavelvaprocentattdehaderiktlinjersombeslutatsavfullmäktigenärdetgälldeallmänhetensinsyniverksamhetsomlagtsutpåentreprenörer(43%varosäkra)(SOU2011:43,582).31procentangavattdeaktuellaavtaleninomomsorgföräld-reochfunktionshindradeinnehöllklausulerförattsäkerställaallmänhetensinsyn(55%vissteinte)ochkommunernahademycketsällanbegärtskriftliginformationfråndessaentreprenörer(SOU2011:43,584).

Journalisterrapporterarocksåomdeniblandomständligaochsvåraproces-senförattfaktisktfåtillgångtillhandlingarsommanskaharätttill,vilketpekar på att journalister i vissa fall behöver ha stor kunskap om lagstift-ningenochvaramycketbrapåattargumenteraförsinsakförattfåtillgång(Citron2010:241).

Lediga tjänsterutannonserasvanligen för att säkerställa rättvisochöppenkonkurrens. Ipraktikenärdet emellertidmöjligt attkringgådettaochdethänderockså.Kriteriernaiannonsenochkravprofilenkantillexempelan-passasförattpassainpåensärskildpersonsomönskasförjobbetochsomredanfinnsihusetsnarareänatttänkafrittomvilkenkompetenssomskullevaraviktigasthosenkandidat.Detärocksåganskavanligtattväljaattenbartannonseraenledigtjänstinterntvilketminskarkonkurrensen.Närdetgäl-lergeneraldirektörerifrågasättsdetiblandomdennyaregeringspolicynattutannonseratjänsterharändratrekryteringeneftersomregeringenpåsättochvisfortfaranderekryterardirekttillvissaposter(t.ex.DagensNyheter2011-04–13).Intehelleringåroffentligautfrågningariutnämningsprocessen,vil-ketärvanligtimångaandraländer.Förpersonalinomdenoffentligasektornfinnsdetdessutomingasärskildaregleromkravattredovisatillgångarochfinansiella intressenutöverdeallmännareglernaomjävochbisysslorochom att iaktta opartiskhet.11



I vilken utsträckning finns bestämmelser för att försäkra att personal i offentlig sektor rapporterar och hålls ansvarig för sina handlingar?

Poäng: 75Det finns en rad bestämmelser för att säkerställa ansvarsutkrävande inomdenoffentligasektorn,inbegripetmekanismerförövervakning,tillsyns-ochkontrollmyndigheter(såkalladewatchdogs)samtmekanismersomgördetmöjligtförmedborgareattklagaochsökarättelse.

Beträffandeskyddet förwhistleblowersharomfattningenavdettaochbe-hovetavattbreddadetdiskuteratsnyligen.Somtidigarepåpekatsomfattardetkonstitutionellaskyddetintedenprivatasektorn.Föroffentliganställdaomfattardenlagstadgademeddelarfrihetenradio,trycktskrift,TVellertek-nisk upptagning också fall av hemligstämplad information och lagstadgatskyddförattförblianonymnärmaninformerar(TF1kap.1§;YGL1kap.2§).Detärförbjudetförarbetsgivareattefterforskavemsominformerade(efterforskningsförbud) eller vidta åtgärdermot den som informerade (re-pressalieförbud)(TF3kap.4§TF;2kap.4§YGL).Detgermediaenviktigrollsommottagareavklagomålellerinformationfrånanställdaioffentligförvaltning(Petersson2010:215)ochirealitetenärdetsnararemediaänin-dividersomärhuvudanvändareavprincipen,eftersommediaharkompetensochtidattanvändasigavden.Attbrytamotdessagrundlagsskyddaderegleromskyddförmeddelarenochdennesanonymitet,detvillsägaattinteun-dersökavemsominformeradeellervidtaåtgärdermotdensominformerade,kangefängelseiettår(TF3kap.5§;YGL2kap.5§).12

Sedan2006harregleringenavseendedetlagstadgademeddelarskyddetut-vidgatstillattocksågällaanställdaochuppdragstagareikommunalabolag,stiftelser och föreningardär kommuner eller landstinghar ett rättsligt be-stämmandeinflytande(Konstitutionsutskottet2011:47).Efterforskningsför-bud och repressalieförbud gäller (SFS 2009:400, 13 kap. 2§).De senasteförändringarnaioffentlighets-ochsekretesslagenförattstärkadettagjordes2011.Rättigheternainnebärattmediaärenviktigkanalförrapporteromoe-gentligheter.Interntinomorganisationerkananställdaocksåföljalinjeorga-nisationenochrapporteratillavdelningschefen(mendettakanskeintealltidärmöjligtavolikaskäl)ellertillrevisionen.Närdetrörkorruptionkansådanna-turligtvisrapporterastilldebrottsbekämpandemyndigheternaochsedan2003finnsriksenhetenmotkorruptionviddennationellaÅklagarmyndigheten(sekapitletPolisochåklagare),somärspecialiseradpååtalsomrörkorruptions-

Staffan Andersson


brott.Detbördockpåpekasattanonymitetsskyddetfördensominformerarintegällerfördemsominformerartilloffentligamyndigheterochattskyddetförwhistleblowersintegällerföraktivitetersomutförsinomdenprivatasek-torn.Konstitutionsutskottetbegärdedärförattriksdagenskullegeregeringentillkännaattenöversynavlagstiftningenbordegörasförattstärkaochskyddadenenskildesmöjlighetattslålarmvidkorruptionochandraoegentligheter(Konstitutionsutskottet2011:47).

Vadbeträffaråtalmotanställdainomoffentligsektorförbrottochdiscipli-närendenangesilagenomoffentliganställning(22§) attnärdetföreliggerskäligmisstankeombrott avseende tjänstefel,muta eller andra brott somskulleledatillfängelse,skamyndighetenanmälatillåtal.Ibrottsbalkenreg-lerasmutbrottochbrottsomskullekunnakopplas tillkorruption: tagandeavmutor(Brottsbalken20kap.2§),bestickning(17kap.7§),brottmottyst-nadsplikt(20kap.3§,förskingringochtrolöshetmothuvudman(10kap.),tjänstefel (20kap.1§)samtbedrägeriochutpressning.Vidsidanavdessaåtgärderreglerasandradisciplinäraåtgärderilagenomoffentliganställning(varningochlöneavdrag,14–19§),därdetfinnsliknandereglerförpersonalikommunerochlandstingiettkollektivavtal(AllmännaBestämmelser10–11§), brottsbalken och arbetsrättslagstiftningen avseende uppsägning frånarbetstagarens och arbetsgivarens sida som regleras iLAS (SFS1982:80,7§,18§;seAnderssonetal.2010).Förvissayrkenfinnsdetsärskildaan-svarsreglerochdisciplinnämnder,tillexempelföranställdainomhälso-ochsjukvårdensamtföradvokater(Petersson2010:119).

Vadbeträffarövervakningsmekanismernafårenmyndighetinstruktionerfrånregeringenochrapporterartillbakatilldenna(SFS2007:515,1and3§).13Deskaetableraettsystemförinternkontrollsomocksåskaföljasuppochbe-dömassystematisktochregelbundet.Myndighetersinternrevisionskagran-skainternstyrningochkontrollinommyndighetenochföreslåförbättringar(SFS 2007:603, 5§; SFS 2006:1228, 1–4§). Det är myndighetsledningensombeslutaromriktlinjerförinternrevisionochhurrekommendationerfråndenna ska genomföras. Ekonomistyrningsverket ansvarar för att utvecklaochsamordnastatliginternrevisionochårligenrapporteraomdettatillre-geringen.Verket bistår regeringenmedden information somkrävs för attsäkerställaattdenstatligaförvaltningenäreffektivochattinternekonomiskstyrningochkontrollfungerarbra(SFS2010:1764,1–3§;Petersson2010:237;Ekonomistyrningsverket20011).RegeringenanvänderocksåStatskon-toretförattutvärderaomprövning,effektiviseringochstyrning.DessutomharJustitiekanslern,somärenmyndighetunderregeringenochsomutför

8. Offentlig sektor


sinauppgifterurstrikträttsligsynvinkel,befogenhetattövervakamyndig-heterochoffentliganställda(Justitiekanslern2011a).

När det gäller extern kontroll skamyndigheter samarbeta på alla sätt närdegranskasavRiksrevisionen,detvill sägabiståmedhjälpoch informa-tionsomkrävsförattRiksrevisionenskakunnagenomförarevisionen(SFS2002:1022, 6§). Om Riksrevisionen har invändningar avseende statligamyndighetersårsredovisningarskadessasvaratillregeringeninomenmå-nad och presentera åtgärder (Myndighetsförordning 28§). Regeringen skaocksåsvarapåvarjegranskningsrapportochklargöravilkaåtgärderdenfö-reslårnärdetgällerfrågorsomtasuppiden.Rapportenskaöverlämnastillriksdageninomfyramånader(Riksdagsordningen4kap.18§).Kommuneroch landstinghanterar sin egen revisionochdet är fullmäktige somutserrevisorer(förtroendevalda)somisinturanlitarsakkunniga(experter)revi-sorer som stöd.Revisionen avser såväl räkenskaps- som effektivitetsrevi-sion.Allmäntsettansessystemetförkommunalrevisionvarasvagareänsinnationellamotsvarighet(seävenkapitletRiksrevisionen).

Riksdagenharfleramekanismertillsittförfogandeförattfåfrånregeringenoberoende information omden statliga förvaltningens resultat:Riksrevisio-nen,JO(övervakargenomförandetavlagarochförordningaridenoffentligasektornsaktiviteter)samtkonstitutionsutskottetförgranskningavregeringenochstatsråden(RF).Statligamyndigheterärocksåskyldigaattyttrasigochinformera när ett utskott begär detta (Riksdagsordningen 4 kap. 11§, SFS1974:53).14 Iallmänhetfinnsdetgoda formellamekanismer förmedborgareatt klaga över beslut och övermyndighetsutövning.Medborgare kan över-klagamyndighetersbeslutdirekt(förvaltningslagen22–23§,kommunallagen10kap,laglighetsprövning)ochdekanocksåklagahosJO.JOkanåtalaförtjänstefelellerannatbrottitjänstenmendettaärmeraovanligtochfungerartroligensnarareiavskräckandesyfteochsomnågotsomgerJOauktoritet.15 JOkanocksåvidtadisciplinäraåtgärdermotenoffentliganställd(Riksdagensombudsmän2011).Detbörpåpekasattreglernasomgördetmöjligtattöver-klagalaglighetenhosbeslutsomfattatsavkommunerochlandstingintegällerbeslutsomfattatsavbolagsomdessaäger(DS2011:43,33).


I vilken utsträckning rapporterar och hålls personal i offentlig sektor ansvarig för sina handlingar?

Staffan Andersson


Poäng: 50Iallmänhetärbestämmelsernautveckladevadbeträffaransvarsutkrävande.Detfinnsfleramekanismer som används av riksdagen och regeringen föratt övervaka och kontrollera offentlig förvaltning. Offentlighetsprincipenärocksåviktignärdetgällereffektivtansvarsutkrävande.Ipraktikenfinnsdetändåproblem.Enintervjupersonsadenärdetgälldeeffektivitetenian-svarsutkrävandet:”Manmåstehamedoffentlighetsprincipennärmanserpådethär,ochdåskullejagsägaatt,apropådenförstafrågan,detärengodeffektivitet i systemet.Finnsdetnågonsvagpunkt såharvivarit innepådetnärvihartalatomattdenyaförvaltningsformerna,såsombeställarutfö-rarmodellen,kanskeledertillenförsvagningavdetpersonligaansvarethostjänstemannen”(Hirschfeldt2011).

Denyaförvaltningsformernaförutförandetavtjänsterkrävermerövervak-ningochgranskning.Exempelvisärförfarandenaförupphandlingtämligenkomplicerade med ett omfattande regelverk. För små kommuner kan detvara ett problem att hantera detta.Kontrollen av aktiviteter som harmedoffentligupphandlingattgöraharintevarithelteffektivävenomnyameka-nismersominförtskankommaattledatillförbättringar(seavsnittetUpp-handlingnedan).Riksrevisionenharocksånoteratattnärstatligverksamhettillhandahålls av privata entreprenörer har frågan omvem som tar ansvarblivitoklar(Lindström2010).Närdetgällerledningochkontrollavstatligaföretagharstyrelsernadessutominteförsäkratsigomtillräckliginformationförattdrivaverksamhetenochförvaltningenavföretagetpåetteffektivtsätt.Regeringenharocksåbedömtsvarapassivisinledningavstatligaföretag(Riksrevisionen2008b).

Beträffandeöppenheteninomdenyaförvaltningsformernaärdensämreochsannolikhetenförattoegentligheterbliravslöjademinskardärmed.Gransk-ningenäriallmänhet,framföralltikommuner,merinriktadpådetraditio-nellaformernaförattutföratjänsterändenya.Somexempelkannämnasatttjänsterochaktivitetersomläggsutpåentreprenadsällanföljsuppochöver-vakasavdenkommunalarevisionen(Hanberger2010;jfrKommunallagen3kap.19§).IdetsammanhangetharRiksrevisionentidigareframhållitattdeoftaintekanföljapengarnahelavägenutikommunernaochattdetdärförivissutsträckningöverlåtsåt journalisterattuppmärksammaoegentligheteri kommuner (Lindström2010). I intervjuer bekräftades att det inte tillhörRiksrevisionensuppdragattgranskalokalaochregionalamyndighetermensamtidigtframhöllsdetattrevisionenharambitionenattföljastatligapengarhelavägen,ocksåutikommunernaochattkommunernaocksåtillhandahål-lerdatanärdeombedsgöradet(Landahl2011;Folkesson2011).

8. Offentlig sektor


Kontrollsystemeni lokalaochregionalamyndigheterärrelativtsvagaochriskenförupptäcktärdärförlägre,liksommöjligheternaattsanktionerapå-följder vid intressekonflikter vid upphandling (Andersson and Erlingsson2010:211–212;Falk2009).

Skyddetförwhistleblowingäripraktikenbådestarktochsvagt.Detgerettstarktskyddföroffentliganställdasomlämnarutinformationtillmedia.Mendetärocksåett faktumattganskamångaoffentliganställdaharbegränsadkunskapomsinarättigheterochärräddaförattanvändasigavdem(Lund-quist1998).Trotsformelltskyddnärmaninformerarmedia,finnsdetocksåexempelpånegativakonsekvenserfördensomagerarwhistleblower,tillex-empelattbliomplaceradpåarbetetochmissnöjefrånchefersellerkollegorssida(Nygren2011;Kollega2010-02-11).

Sysselsattaikommunalaföretagharocksåbefunnitsiginågotavengråzondärreglernabordegällamendärledningenmångagångeripraktikengjortandratolkningar.Reglernaharnyligenjusteratsföratttydligareunderstrykaattdegällerfulltutföranställdaikommunalabolag(seovan).

Vidaregälleriallmänhetinteskyddetförwhistleblowinginomoffentligsek-tornärdethandlaromatt informeramyndigheterochöverhuvudtaget inteföranställdaiprivataföretag.Detvarettavskälentillvarförkonstitutions-utskottet i sin rapport i februari2011 tillstyrkteenmotionfrånenenskildledamotochbegärdeattregeringengranskarderättsligareglernaisyfteattstärkaochskyddaindividersmöjligheterattuppmärksammaochslålarmomkorruptionochandraoegentligheter(Konstitutionsutskottet2011,seovan).Hur ofta rapporteras offentliganställda för begångna felaktigheter?Det ärovanligtattenmyndighetgöråtalsanmälanmotenanställdochunder2000–2006låggenomsnittetpåcirka20fallperårochhandladeomexempelvistjänstefel,brottmottystnadspliktochbedrägeri(DS2006:19).Undersam-maperiodprövadescirkaenavtusenanställdaavmyndigheternaochderasdisciplinnämnder.Det gällde avsked (25%), uppsägning (10%), varning(37%),löneavdrag(16%),åtalsanmälan(9%)ochavstängning(3%)(Ds2006:19,s.87–88).I tabell1redovisasantaletärendenochtypavärendenunder 2009.

Staffan Andersson


tabell 1. personalansvarsärenden 2009

typ av ärenden Ärenden som Ärenden som inte

lett till åtgärd lett till åtgärd

Uppsägning 30 8

Avskedande 20 52

Varning 182 37

Löneavdrag 36 0

Åtalsanmälan 28 1

Avstängning 11 0

Ej specificerad typ 7 39

totalt 314 137

källa: Regeringen 2010: 58.

Antaletfällandedomarunder2009,efterhuvudbrottochhuvudpåföljd,gäll-de:bestickning(13),muta(4),trolöshetmothuvudman(57),tjänstefel(16)ochbrottmottystnadsplikt(4)(Brå2010:187–195)16

Mekanismernaiförvaltningslagenochkommunallagenerbjudergodamöj-ligheter för att överklaga beslut till förvaltningsdomstol.När det däremotgäller laglighetsprövningavlokalaochregionalamyndighetersbeslut,därdetärupptillmedborgarenattklagaförattbeslutinteskavinnalagakraft,kräver dettamycket tid och resurser avmedborgaren (till exempelCitron2010).Systemetförlaglighetsprövninginnebäregentligenocksåattsålängebeslutinteöverklagasträderdeikraftävenomdeinteskulleföljagällandelagar.Detärocksåganskavanligtattlokalamyndigheterinteföljerbesluti förvaltningsdomstol som gäller laglighetsprövning och att det inte ledertillpåföljder.Ikombinationmedrevisionensdiskutablaoberoendeochfrån-varonavenstarkrevisionikommunerochlandstingförsvagasdärigenomansvarsutkrävandetochsamtidigtriskerardettaattallvarligtundergrävares-pekten för och betydelsen av att följa regler (Lundin 2010: 12, 41; SOU2004:107,s.98;Warnling-Nerup2006).17

MångamedborgarevändersigtillJOförattklagaöverförvaltningsbeslutellerärendenshandläggning.IgenomsnitttarJOemot7000klagomålårligenochdenvanligastepåföljdentillföljdavutredningarvarattombudsmannengjordekritiskaochvägledandeuttalanden(sekapitletRiksdagensombudsmän).18

8. Offentlig sektor



I vilken utsträckning finns bestämmelser för att säkerställa integritet hos personal i offentlig sektor?

Poäng: 75Detfinnsettövergripanderättsligtramverkförattsäkerställaopartiskhetochintegritet.Mutorräknasnaturligtvissomettbrottochjävochbisysslorregle-rasilag.Dessutominnehållerlagenomoffentligupphandlingbestämmelsermotkorruptionenligtvilkabudgivaresomharbegåttmutbrottellerbedrä-geriutesluts(SFS2007:1091,10kap.1§).Mendetfinnsocksåområdendärdetintefinnsnågonallmänreglering,tillexempelrestriktionerkringvilkatjänsterochuppdragmankantaefterdennuvarandeanställningenrestriktio-nerefteranställning.Intehellerfinnsdetnågonexplicituppförandekodföroffentliganställda(codeofconduct).

DetfinnsingenallmänetiskkodföroffentliganställdaiSverige.19 Flerare-geringarharutrettfråganmenavståttfrånattföreslåattensådaninförs.Iställetärdensenastepolicynatteftersträvaökadmedvetenhetochförståelsebland offentliganställda om grundläggande värden i offentlig förvaltning(Petersson2010:122).

Jävreglerasiförvaltningslagensomangersituationersomansesutgörajäv(SFS 1986:223, 11§), förbjuder en tjänsteman som är jävig att handläggaettärendeochkräveratttjänstemannensjälvanmälerattjävkanföreligga(12§).Vidareförbjudsilagenomoffentliganställning(SFS1994:260,7§)bisysslorsomkanundergrävaförtroendetförarbetstagarensellernågonan-nananställdsopartiskhetellersomkanskadamyndighetensanseende(gälleroffentligsektor).Vidareangeshurbisysslorskahanterasvidmyndigheter,medliknandebestämmelserförlokalaochregionalamyndigheteriettkol-lektivavtal,Allmännabestämmelser(3kap.8§).

Detärmyndighetensansvaratthaeninternpolicyförrepresentation(ochskattemyndighetenhar regler för internoch extern representation).Det ärmyndighetschefen som beslutar om representationens omfattning (Riksre-visionen 2004). Ekonomistyrningsverket utfärdar riktlinjer för representa-tionvidstatligamyndigheter.Idessaklargörsvadrepresentationär,hurdenskaredovisasochandraregler.Kommunerochlandstingharocksåpoliciesmenallaharintereglementenförrepresentation.Allmäntsettreglerasocksågåvorochrepresentationiregleribrottsbalkenombestickning(17kap.7§)ochmuta(20kap.2§).

Staffan Andersson


Detfinnsingaallmännareglerrörandeövergångmellanprivatochoffentligsektordetvillsägakaranktänsperioderellerliknandedåmanunderenbe-stämdperiodinteharrättatttavissatyperavuppdrag.Detharinteansettsmeningsfulltidetsvenskasystemetdärmaniställetframhållerfördelarnamedettöppetsystemförenoffentligsektorsommöjliggörattmankommerfrånellergårtilltjänsteriprivatsektorochdäranställningärenfrågaförvarjemyndighet.Under senare år, sedanGreco drog slutsatsen att de nu-varandereglernavarbristfälligamenskullekunnaåtgärdasutanallmännaregleromkarantän,harfrågandiskuteratsinomoffentligsektorinomramenförettprojektsomhandlatomattskapaettoffentligtetos(Greco2009:2).Organisationerochnyckelpersonerharocksåefterlyst regleringochunder2011kommerenstatligutredningatttauppfrågan(TransparencyinternationalSverige2011,RiksdagochDepartement2011-03-21).


I vilken utsträckning råder integritet hos personal i offentlig sektor?

Poäng: 75Sammantagetharanställdainomoffentligsektorhögintegritet.Detstödsavflerastudierochinternationellajämförelseravseendekorruption.ITheGlo-balCorruptionBarometeruppgavenprocentavsvarspersonernaiSverigeattdehadeblivitombeddaattbetalaenmutavidkontaktermedoffentligsektor,medanmedelvärdet förEUvar femprocent ochmedianvärdet tvåprocent.20 (TransparencyInternational2007:21).IPierreetal.(2011:10)framhållsattendastett fåtal fallavpåståddkorruptionharkommit framiSverigeundersenareårochdåhuvudsakligeninomkommunalförvaltning.21 En intervjuperson, somupplevdeatt integriteten idenstatliga sektornvarhögmensomocksåhänvisadetillnågotsvagaformellaregler,underströkof-fentlighetsprincipensbetydelse:”Utanoffentlighetsprincipenskulledetintefungerasåbra.Detärjustpågrundavdensomvikanskeharlitesvagareformellaregleränvaddehariandraländer.Såmediaochoffentlighetsprin-ciphållernågonsortsvakandeögaöverdethär.Dettrorjagspelarrättstorroll.”(Hirschfeldt2011).

Ienundersökningsombaseradespåenenkättillnyckelpersoner(cheferochförtroendevalda)isvenskakommunerhade4,8procentegenerfarenhetavattblierbjudenmutaellerotillbörligaförmåner(Erlingssonetal.2008:26).Detvisarattdenheltövervägandemajoritetenintehadeupplevtdetta,menocksåattförsökattgemutorfaktisktförekommer.Enintressantkopplingtilldettaärattdetienannanstudievisadesattdetblandföretagscheferfanns

8. Offentlig sektor


enganskastorvillighetattbetalamutorförattfåettkontraktellerbehållaenkund (Dagens industri 2011-05-26).Vidareharflera jävsituationerochoegentligheterisambandmedbeslutsfattandeavslöjats,inteminstpåkom-munal nivå.Den senaste stora skandalen avslöjades iGöteborgs kommun(se kapitlet omKorruption i Sverige).Många fall har gällt områden somfysisk planering, bygg- och bostadsbranschen samt upphandling av varorochtjänster.22

När det gäller om befintliga bestämmelser är effektiva för att säkerställaetisktbeteendehosoffentliganställdahardetpåpekatsattnuvaranderegleromkorruptionärsvåraatttolkaochattdettaökarsannolikhetenföröverträ-delserochgörstraffrättsligapåföljdermindretroliga.

Istudieravlokalnivåharmandragitslutsatsenattsannolikhetenärmindreattjävochkorruptionavslöjaspågrundavattgranskningenärsvagare(jäm-förtmedstatlignivå)frånmediaochfråndenpolitiskaoppositionen.Dess-utomäroftamöjligheternatillsanktionersmånärdetgällerintressekonflik-tervidutnämningarochoffentligupphandling (Falk2009,AnderssonochErlingsson2010).Detärganskavanligtattanställdaharuppdragiprivataföretagochattvissaavdessaföretagocksåharavtalmedkommunenochattreglernasomreglerardettainteföljssamtattrutinersaknasförattföljauppregelverket(t.ex.Citron2010;PriceWaterhouseCoopers2010;KPMG2010;NorrteljeTidning2010-05-07).

Ävenpåstatlignivåharmanuttrycktoroöverofullständigregleringavbi-sysslorochenbristpågemensammareglerförbisysslor,vilkaskullekunnaledatilljävochminskaförtroendetförmyndigheter(Riksrevisionen2008a,2008b).UtanattsägaattdetärvanligtförekommandeharJOuppmärksam-matfalldärenmyndighetkombineratuppgiftersommyndighetsutövning,rådgivningoch arbetemot kommission, vilket kan rubbadess opartiskhet(KU23:2010/11,s.20–21).Utvärderingarsomgjortsavreglerförrepresen-tationtyderpåatt regler ihuvudsakföljsmedandetbrister i rutinernaföruppföljning(Riksrevisionen2004,2005).

Det finns program för utbildning i integritetsfrågor för anställda.23 Krus (Kompetensrådetförutvecklingistaten)harregeringensuppdragatt(seFiU38:2009)klargöra,antaochutveckladenstatligavärdegrundenochrollensomstatstjänsteman(Krus2011a).2009hadecirkahälftenavallastatligamyndigheterutvecklatsinegenvärdegrundmedstorskillnadifokusmellandem(Krus2011c).DetfinnsteckenpåattdennavärdegrundkommunicerasochärkändavpersonaleneftersomKrusregelbundettillhandahållerutbild-

Staffan Andersson


Staffan Andersson

ningsprogram (Krus 2011b). Cirka två tredjedelar avmyndigheterna somsvaradeienundersökning2009angavattdeanordnadeintroduktionsutbild-ningomrollensomstatstjänsteman(Krus2009:15).Krussamordnarocksåett nätverkmot korruptionmed 110medlemmar (med ansvar för korrup-tionsfrågor)från85statligamyndigheter.Inätverketbehandlasfrågorsomrörkorruptionochjäv.Under2010anordnadesettmötesominriktadespåwhistleblowing(Krus2011d).

utbildning av allMänheten

I vilken utsträckning informerar och utbildar den offentliga sektorn allmän-heten om dess roll i att bekämpa korruption? *

Poäng: 50**Utbildningavallmänhetenkanintesägasvaraenprioriteradfrågaibemär-kelsenattdetfinnsingaprogramellerriktadeinsatserioffentligregiförattutbilda allmänhetenomkorruptionochhurdennakanbekämpas.Medensnäv tolkning ärdärfördetta ett svagtområde.Om frågandäremot tolkasbredareärmedborgarna ipraktikenvälinformerademedett starkt intresseförpolitik,kunskapompolitiskafrågorochgodtillgångtillmyndighetsin-formation(Pierreetal.2011:7,34),vilket ikombinationmedutvecklademekanismerförklagomålbidrartillenbättreutvärdering.

Detfinnsettökandeintresseförfrågorsomrörkorruption.Detgällerocksåförmedia,forskningochävenfrånstatligamyndigheterssida.Riksenhetenmotkorruptionhar till exempelmärkt ett ökande intresse frånkommunerförföreläsningarochinformationochattefterfråganpåsådanaaktiviteterisjälvaverketärstörreärresursernamedger.

Medborgare får i första hand sin information om korruption från rapporter i medier(sekapitletMedier).Ochommedborgaresjälvastöterpåkorruptionärdet lite svårtattbedöma ivilkenutsträckningdevetvartdeskavändasig.Vidklarafallavmutbrottärdetemellertidrimligtattantaattmanpåsammasättsomförandrabrottvetattmankanvändasigtillrättsligamyn-digheter(polis,åklagare).Detfinnsdockstudiersomvisaratttillgångentill

8. Offentlig sektor

*Frågan är inte fullt ut användbar på svenska förhållanden men den har tillämpats och poäng-bedömts utifrån riktlinjerna i metodologin.

**Poängen påverkas också av att korruption i Sverige ofta inte har setts som ett stort problem, vilket också backats upp av flera internationella bedömningar, därför har uppfattningen också varit att frågan inte krävt så mycket resurser (se kapitlet om Korruption i Sverige).


rättshjälpärsämreiSverigeäni jämförbara länder(WorldJusticeProject2010:87).Vadbeträffarpartiskhandläggningfråntjänstemänssida,olaglighandläggning av ärenden eller annanmisskötsel är också JOvälkändochmottarmångaklagomålfrånmedborgare(Hirschfeldt2011,sekapitletRiks-dagensombudsmän).Menförattupprätthållagodkunskapomdessaorgansarbetespelarmedierenviktigroll.Somexempelkannämnasattför15årsedankontrollerademedierinkommandepostochbesluthosJustitiekanslernvarjedag,medanrapporteringenidagärmeradhocochvanligareilokalaochregionalanyheteriförhållandetillsärskildafallänirikstäckandemedia(Hirschfeldt 2011).Detta kanminska synligheten ochmedborgarnas kän-nedomommyndighetensarbete.

saMarbete Med oFFentliga institutioner, Frivilligorganisationer och privata organisationer För att hindra eller ta itu Med kor-ruption

I vilken utsträckning samarbetar den offentliga sektorn med gransknings/utredningsmyndigheter, näringslivet och civila samhällets organisationer med antikorruptionsinitiativ?

Poäng: 75Eftersom korruption inte har varit en högprioriterad fråga i Sverige, har i motsvarandegradintehellersamarbetemellanoffentligainstitutioner,civil-samhälletsorganisationerochprivataorganisationerifråganvaritpriorite-rat.Enintervjupersonhävdadeattdennatypavarbetemotkorruptioninteärså institutionaliserat till följdavattdet iställetfinnsenstarkoffentlig-hetsprincip och goda övervakningsmekanismer (Hirschfeldt 2011). Underdesenasteårenharemellertidinitiativtagitsförattökasamarbetetomkor-ruptionochmanbörocksånoteraattdensvenskatraditionenavsamhälleligkonsultationfortfarandespelarroll.Detinnebärattsamhällsorganisationerbjudsinattmedverkaistatligautredningarförattutredapolicyproblemochläggaframförslag,liksomattremissväsendetgermöjlighettillsynpunkterpåutredningsförslag(Pierreetal.2011:28,sekapitletRegeringen,avsnittetAnsvarsutkrävande).

Detfinnsocksåfallavsamarbeteellersamhälleligasamrådnärdetgällerar-betetmotkorruption.Ettexempelärattriksenhetenmotkorruptionanordnarutbildningomkorruption för statligamyndigheter.Enhetenstartadeocksådetnationellanätverketmotkorruption2007,vilketsamarbetarmotkorrup-tionochjävidenoffentligasektorn(Åklagarmyndigheten2011,regeringen2010:58,seävenIntegritetsmekanismer:tillämpning).

Staffan Andersson


I den nyligen slutförda statliga utredningen ommutlagstiftningen (Utred-ningenommutor)deltogfleraexperterfråntillexempelInstitutetmotmutor,Svenskaadvokatsamfundet,Lundsuniversitetsamtledamötersomnomine-ratsavexempelvisFöreningenAuktoriseradeRevisorer(FAR),SvensktNä-ringslivochSponsrings-ocheventföreningen(SOU2010:38,s.4).

Utrikesdepartementet, gruppen som arbetar med Globalt Ansvar, arbetarmedföretagenssocialaansvar(CSR),vilketinbegriperkorruption.Initiati-vetsyftartillattstimuleranäringsliv,fackligaorganisationerochfrivilligor-ganisationerattvaraaktivaiarbetetmedmänskligarättigheter,miljöfrågor,arbetsvillkorochmotkorruptionpågrundvalavprincipernaiFN:sinitiativGlobalCompactochOECD:sriktlinjerförmultinationellaföretag(Reger-ingskansliet2010a,2010b).Cirka90svenskaföretagärmedlemmariGlobalCompact(Regeringskansliet2010a).24

Minska riskerna För korruption genoM att slå vakt oM integrite-ten vid oFFentlig upphandling

I vilken utsträckning finns ett effektivt ramverk för att skydda integriteteten i offentlig upphandling, inklusive meningsfulla sanktioner för att upprätthålla bra beteende från leverantörer såväl som upphandlare och bra tillsyns- och överklagandemekanismer?

Poäng: 75Derättsligabestämmelseräradekvata,framföralltsedanförändringarsomträdde i kraft 2010 ökademöjligheterna för övervakandemyndigheter attageraochförutdömapåföljdervidfelaktigheter(Madell2011).Ipraktikenärdetdockettganskakompliceratsystemochdetharförekommitproblemsomgälltivilkenutsträckningreglerföljs,övervakningochmöjlighetertillpåföljder(t.ex.AnderssonochErlingsson2010).

Lagenomoffentligupphandlinginnehållerflerabestämmelsersomröröp-penhet,hanteringavhandlingar,möjligheterattöverklagaochocksåreglermotkorruption.Upphandlandemyndigheterstillämpningavregleräremel-lertidoftabristfälligliksomtransparensenhosprocessernasomföregårupp-handling.Regelverketäromfattande,ganskakomplicerat,kanvarasvårtattföljaochkräverhögkompetens,vilketiblandsaknas.Dessutomärlagenomoffentligupphandlingdenminstpopuläralagenblandledandekommunpoli-tiker.Mångasmåföretaganserattkommunerbordegynnalokalaföretagnärdeupphandlartjänsterochvarorsamtanserattdetärsvårtfördemattöver-huvudtaget delta och konkurrera utifrån det gällande regelverket (Dagens

8. Offentlig sektor


Samhälle2009;VismaInfoline2009).Detharocksåförekommitmångafalldärkommunerheltenkeltstruntatidomstolsbeslutomattogiltigförklaraettupphandlingsbeslutmedhänvisningtillattmanefterbeslutetatttilldelaenpartkontraktethargåttvidareochingåtträttsligtbindandeavtalmeddennapart som inte går att frångå.Konkurrensverket har vidare avslöjatmångaproblemsomrörtbyggavtalocholagligdirektupphandling(Madell2011).

Detfinnsrättsligamöjligheterförleverantörersomliditskadaellerkankom-maattgöradetattbegäraöverprövningavenupphandlandemyndighetsbe-slut(SFS2007:1091,16kap.).Åenasidanförefallermöjligheternatilldettavaragodaeftersommerän4000överprövningargjordesunder2010(Konkur-rensverket2011),mensamtidigthardetåandrasidanpåpekatsattderesurserochdenkunskapsomkrävsförattframgångsriktbegäragranskningochska-deståndutgöretthinderförsmåochmedelstoraföretagattgöradet(Molander2009).Dessutomkanrädslaförattbliuteslutenfrånnästaanbudsförfarandeommanslårlarmomfelaktigaupphandlingsförfarandenverkaavskräckande.Ettannatproblemharvaritattendensomvelatupphandlakorrektmenkanskegjortfelinågondetaljkanblidömdattgöraomupphandlingenochkanskeocksåbetalaskadeståndmedandenpartsomheltbortserfrånreglernaochintegörnågonupphandlingtroligenintefårnågonpåföljdalls(Sjöblom2009:5).Reglernauppmuntrarramavtalochdirektupphandlingundertröskelvärdetförattminskariskenföröverklaganochdomstolsingripanden.Detminskarkon-kurrensenochtransparensen(Edwardsson&Moius2009:9).

Dettaärproblemsomnyareglerfrån2010äravseddaatträttatill.Avtalsspärrärenperiodpå10eller15dagarefterdetattmyndighetenstilldelningsbeslutskickatsut,undervilkenmyndighetenintefåringåavtalmeddenvinnandeanbudsgivaren.Underdenperiodenkanandraansökaomöverprövningavbeslutet av förvaltningsrätten och om detta görs får inte myndigheten gåvidareochingåavtalförräntiodagarefterdetattförvaltningsrättenbeslutatimålet.Upphandlingsskadeavgiftkanutdömasvidolagligadirektupphand-lingarochKonkurrensverkethargivits talerätt imålomupphandlingsska-deavgifter(regeringen2010:43).DetidigarebegränsademöjligheternaförKonkurrensverketattvidtaåtgärderhardärmedförbättrats(Madell2011).

Trotsdettaharskarpkritikriktatsfrånåklagarensomlederutredningenavden stora korruptionsskandalen iGöteborgs kommun.Enligt honomfinnsdetfleraproblemmeddenuvarandereglerna:demedgerinteattmanåtalarnågonföratt inteha tillämpatupphandlingslagen,oklarhetråderomvilkaaktivitetersomomfattasavupphandlingslagen,omvemsomsvararförkon-trollenochpåföljdernabehöverförstärkas(Schultz2011).

Staffan Andersson


8. Offentlig sektor

noter1 Detta gäller inte regeringsbeslut (Regeringen 2009: 10, 43)

2 Sammanlagt arbetar cirka 2500 i Utrikesdepartementet och dess förvaltning (om 1200 lokalt anställda i andra länder också räknas in) (Regeringskansliet 2011d).

3 Ett uttalande från en myndighetschef som direkt strider mot en regeringspolicy skulle dock naturligtvis uppfattas som både ovanligt och kontroversiellt och regeringen skulle inte under någon längre tid acceptera att ha en viktig myndighetschef som offentligt ut-trycker åsikter som står i direkt motsats till regeringens programförklaringar och policies.

4 Detta gjordes utan att regeringen hänvisade till ett verkligt problem utan snarare för att un-danröja misstankar om att en majoritet bestående av företrädare för intresseorganisatio-ner skulle kunna påverka domar. Lagrådet fann till exempel i sitt yttrande ingen anledning att vidta de föreslagna ändringarna (Lagrådet 1998).

5 Regler för hur handlingar som rör en upphandling ska förvaras anges också.

6 Det finns 60 företag som helt eller delvis ägs av staten (Regeringskansliet 2011c), cirka 80 företag som har landsting som ägare och cirka 1600 företag som ägs av kommuner (SOU 2011:43, 24).

7 Sveriges Kommuner och Landsting ger ut cirkulär med förslag om hur dessa paragrafer kan ingå i avtal med entreprenörer (DS SOU 2011:43, 568)

8 För statsministern och övriga ministrar krävs emellertid att deras tillgångar, inkomster, an-dra uppdrag, tidigare anställningar och gåvor redovisas och dessa uppgifter är offentliga (OECD 2009: 132; se kapitlet Regeringen).

9 Omfattande information om offentlig upphandling finns hos Kammarkollegiet och Konkur-rensverket liksom hos privata aktörer som Upphandling 24 och Anbudsjournalen (Madell 2011).

10 Stiftelsen Den Nya Välfärden

11 Ett undantag gäller för anställda på högre tjänster i Finansdepartementet som ska redo-visa aktieinnehav (och förändringar i dessa).

12 Förbudet mot att efterforska vem som informerade och de direkta påföljder som gäller gjordes tydligare när grundlagsändringar trädde i kraft den 1 januari 2011 (även om det var förbjudet också dessförinnan). En viktig konsekvens av förändringarna var att åtgärd som vidtas av kommunber eller landsting mot en anställd som använt sig av dessa frihe-ter nu omfattas i lika hög grad av reglerna (eftersom disciplinära åtgärder mot personal i kommuner och landsting tidigare inte reglerades i lag, så som för statligt anställda, utan i kollektivavtal). Därmed har nu alla anställda i offentlig förvaltning samma grundlagsenliga skydd mot sådana åtgärder från arbetsgivarens sida (Justitiekanslern 2011b).

13 Bortsett från ett fåtal organ som är underställda riksdagen.

14 Myndigheter som lyder under regeringen har rätt att hänvisa en sådan begäran till regeringen som därefter beslutar om den ska godkännas. Om ett utskottssammanträde är offentligt är en representant för en statlig myndighet inte tvingad att lämna information som är sekretessbelagd enligt sekretesslagstiftningen (Riksdagsordningen 4 kap. 13§; SFS 1974:53)

15 Eller, vilket är mindre vanligt, till Justitiekanslern (JK), som är underställd regeringen, varvid den senare i huvudsak ägnar sig åt rättssäkerhet, yttrandefrihet, offentlighet och s.k. systemfel hos myndigheterna (Justitiekanslern 2011c).

16 Under 2009 rapporterades 158 fall av bestickning och 165 fall av muta (i vissa fall som del av samma ärende) samt 425 fall av trolöshet mot huvudman. Dessa siffror har inte rensats för korruption i privat sektor. Vidare rapporterades 286 fall av brott mot tystnads-plikt och 5780 fall av tjänstefel (Brå 2010: 103-104).

17 Reglerna för överklagan när det gäller laglighetsprövning innebär att om kommuninvånare inte överklagar beslut anses dessa vara accepterade och möjliga lagöverträdelser accep-


teras därmed (Lundin 2010: 22). Brott som inbegriper myndighetsutövning kan däremot bli föremål för påföljd. Dessutom ska revisorer i lokala myndigheter rapportera misstankar om att domstolsbeslut inte följs till den berörda nämnden och till fullmäktige (Lundin 2010: 22, 40).

18 Siffrorna för Justitiekanslern var under 2009 följande: 1500 fall rapporterade till eller initie-rade av JK, varav 13 ledde till kritik (Regeringen 2010: 27).

19 Det finns emellertid enskilda myndigheter som har etiska policies, se till exempel Riksrevi-sionen.

20 Fråga: In the past 12 months have you or anyone living in your household been re-quested a bribe from someone in the following institution/ organization? (Transparency International 2007: 15). Även mätt med mått som baseras på upplevd korruption (Cor-ruption Perception Index (CPI), Worldwide Governance Indicators (WGI)) hamnar Sverige bland de minst korrupta länderna. Detta handlar om undersökningar där svarspersonerna inte bara tillfrågas om sin egen erfarenhet av korruption .

21 Ur rättslig synvinkel är antalet fällande domar som gällt korruption litet och det gäller också rapporterade fall av korruption (se Ansvarsutkrävande (tillämpning)).

22 Bestämmelser mot korruption utesluter bud från budgivare som har begått mutbrott eller bedrägeri (SFS 2007:1091, 10 kap. 1§) men det är svårt att uppskatta i vilken utsträck-ning dessa tillämpas eftersom det skulle kräva att man gick igenom fall av överklagan i domstolar eller vände sig till varje myndighet som slutit avtal (Madell 2011).

23 Bistår regeringen i frågor som rör strategisk kompetensförsörjning i statsförvaltningen (SFS 2008:1085).

24 Utrikesdepartementet har också tillsammans med partners från andra länder skapat en webbportal som är anpassad för att tillgodose behovet att hantera korruptionsrisken för små och medelstora företag som arbetar eller planerar att arbeta i utvecklingsländer och på tillväxtmarknader.

25 Exempelvis krävs att alla kontrakt med ett värde som överstiger 287 000 SEK ska upphandlas i öppet förfarande, med undantag för direktupphandling för kontrakt som understiger 287 000 SEK för vanliga tjänster och varor och högre för byggnadsentrepre-nader (SFS 2007:1091). När kontraktet ska tilldelas ska anbud öppnas av åtminstone två personer för den upphandlande myndighetens räking och på begäran av en anbuds-givare ska dessutom en av handelskammaren utsedd person närvara (SFS 2007:1091, 9 kap. 7§, 15 kap. 11§). Anbudsgivare som dömts för bestickning liksom för organiserad brottslighet, bedrägeri och penningtvätt ska uteslutas (SFS 2007:1091, 10 kap. 1§). I lagen anges också särskilt hur handlingar som rör en upphandling ska förvaras och hur länge (4 år) när det gäller en myndighet som inte omfattas av arkivlagen (SFS 2007:1091, 9 kap. 13§, 15 kap. 20§).

reFerenser

IntervjuerHirschfeldt, Johan, 2011. F.d. rättschef i Statsrådsberedningen, f.d. Justitiekansler (JK), f.d. President i Svea Hovrätt, intervju genomförd av Staffan Andersson 2011-04-26.

Klasson, Torgny, 2011. Universitetslektor i statsvetenskap med inriktning mot offentlig förvaltning, Linnéuniversitet, intervju genomförd av Staffan Andersson 2011-03-29.

Madell, Tom, 2011. Professor i juridik, Umeå universitet, telefonintervju genomförd av Staffan Andersson 2011-04-15.

Zanderin, Lars, 2011. Universitetslektor (emeritus) med inriktning mot arbetsrätt och kommunal rätt, Linnéuniversitet, intervju genomförd av Staffan Andersson 2011-03-24.

Staffan Andersson


Litteratur och författningarAgevall, Lena, 2005. Välfärdens organisering och demokratin: en analys av New Public Mana-gement, Växjö: Växjö University Press

Allmänna bestämmelser. Ingående i HÖK 10 samt HÖK T. I lydelse 2010-04-01.

Andersson, Anderz, Örjan Edström, & Lars Zanderin, 2011. Arbetsrätt, Malmö: Liber

Andersson, Staffan & Gissur Ó Erlingsson, 2010. ”Förvaltningsreformer och korruptionsrisker”, s. 192-234, i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, red., 2010. Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts

Arbetsdomstolen 2011. Internet 2011-03-10, http://www.arbetsdomstolen.se/pages/start-page.asp?lngLangID=1

Bergh, Andreas, 2008. Explaining the survival of the Swedish welfare state: Maintaining political support through incremental change, Financial Theory and Practice 32 (3): 233-254.

Bohlin, Alf & Wiweka Warnling-Nerep, 2007. Förvaltningsrättens grunder, Stockholm: Norstedts.

Brottsbalk (SFS 1962:700)

Brå 2010. Kriminalstatistik 2010, Brottsförebyggande rådet, Rapport 2010:15, Internet 2011-04-20, http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2010_15_Krimi-nalstatistik_2009_2.pdf&url=/dynamaster/file_archive/110304/bc7dafb6e74d5b815dcef4d5447bbc1e/2010%255f15%255fKriminalstatistik%255f2009%255f2.pdf

Citron, Britt-Marie, 2010. ”Vem kontrollerar de lokala makthavarna?”, s. 237-249 i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, 2010. Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts.

Dagens industri 2011-05-26. Internet 2011-05-27, http://di.se/Default.aspx?sr=19&tr=288901&rlt=0&pid=236670__ArticlePageProvider&epslanguage=sv

Dagens Nyheter 2011-04-13. ”Toppolitiker fick hög post trots för sen jobbansökan”, Jens Kärrman.

Dagens Samhälle 2009. Dags att rensa bland lagarna, 2009-06-25.

Dahlström, Carl, Victor Lapuente & Jan Teorell, 2010. ”The Merit of Meritocratization: Politics, Bureaucracy and the Institutional Deterrents of Corruption”, utkast 2010-06-04.

DS 2006:19. Personalföreträdare och personalansvarsnämnder i statliga myndigheter.

Edwardsson, Eva & Daniel Moius (2009). Effektivare offentlig upphandling: problem och åtgärder ur ett rättsekonomiskt perspektiv. Uppdragsforskningsrapport 2009:4. Stockholm: Konkurrensverket.

EIU 2010. Democracy Index 2010. Democracy in retreat. A report from the Economist Intel-ligence Unit.

Ekonomistyrningsverket 2011. ESV:s årliga rapport 2011 om den statliga internrevisionen http://www.esv.se/2/Press/Nyheter-och-pressmeddelanden/Internrevision/)

Erlingsson, Gissur Ó, Mats Sjölin, Staffan Andersson & Andreas Bergh, 2008. ”Hur korrupt är en icke-korrupt stat? Inblickar i lokala eliters subjektiva bedömningar”, arbetsrapport nr 1, Ingår i rapportserien Tillit och korruption i lokalpolitiken.

Falk, Anna-Maria, 2009. Korruption och intressekonflikter: Hur hanteras offentliga intressekon-flikter av den svenska lagstiftningen?, Internet 2011-04-21, http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:218446

Ferdman, Clara och Sofia Nilsson, icke daterad “Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor”, Statistiska centralbyrån, ttp://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/28.pdf

FiU38:2009/10. Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU38, Internet 2011-04-04, ttp://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&rm=2009/10&bet=FiU38

Governance indicators http://info.worldbank.org/governance/wgi/sc_chart_print.asp

Greco 2009. RC-II (2007) 1E, Addendum, Second Evaluation Round, Addendum to the Com-pliance Report on Sweden, Strasbourg, 2 juli 2009.

Justitiekanslern 2011a. Internet 2011-06-16, http://www.jk.se

8. Offentlig sektor


Justitiekanslern 2011b. Ifrågasatt brott mot efterforskningsförbudet m.m. i kommunal verksamhet, Internet 2011-08-23, http://www.jk.se/Beslut/Tryck-OchYttrandefrihetsaren-den/1787-11-30.aspx

Justitiekanslern 2011c. Klagomål på myndigheter, Internet 2011-03-17, http://www.jk.se/ersattning-klagomal/klagomal%20pa%20myndigheter.aspx

Kaufmann, D. och M. Mastruzzi, 2010. The Worldwide Governance Indicators: Methodology and Analytical Issues, World Bank Policy Research Working Paper No. 5430 (2010).

Kollega 2010-02-11, “Fortsatt tvist om civilkuragevinnare, Internet 2011-05-14, http://www.kollega.se/index.cfm?c=11641

Konkurrensverket 2011. Siffror och fakta om offentlig upphandling, Rapport 2011:1.

Konstitutionsutskottet 2010. Betänkande 2010/11:KU10 Granskning av statsrådens tjänsteut-övning och regeringsärendenas handläggning.

Konstitutionsutskottet 2011. 2010/11:KU23, Konstitutionsutskottets betänkande. Offentlig förvaltning.

KPMG 2010. Avesta kommun. Bisysslor. Revisionsrapport, Internet 2011-05-12, http://www.avesta.se/Documents/kommunen_o_politiken/Faktastatistikochutveckling/110117-bisysslor.pdf

Krus 2009. Uppdrag om utformning av ett projekt om offentligt etos, Kompetensrådet för utveckling i staten, Internet 2011-04-20, http://www.krus.nu/Global/Offentligt%20etos/Etosrapport-slutlig.pdf

Krus 2011a. Kompetensrådet för utveckling i staten. Internet 2011-05-17, http://www.krus.nu/Om-Krus

Krus 2011b. Kompetensrådet för utveckling i staten. Krus utbildningsutbud, Internet 2011-04-20, http://www.krus.nu/Utbildningar

Krus 2011c. Kompetensrådet för utveckling i staten. Regeringsuppdrag om offentligt etos, In-ternet 2011-04-20, http://www.krus.nu/Om-Krus/Forstudier-och-rapporter/Regeringsuppdrag-om-offentligt-etos

Krus 2011d. Kompetensrådet för utveckling i staten. Årsredovisning 2010, Kompetensrådet för utveckling i staten, Internet 2011-04-20, http://www.krus.nu/Global/Om%20krus/Arsredovis-ning%20KRUS%202010.pdf ).

Lagrådet 2008-06-13. Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister, Internet 2011-03-10, http://www.lagradet.se/yttranden/Andrad%20sammansattning%20i%20Arbetsdomstolen%20i%20diskrimineringstvister.pdf

Lindström, Eva, 2010. Referat från Riksrevisionsdagen 12 april 2010, tal av riksrevisor Eva Lindström, Internet 2011-03-26, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____2128.aspx#)

Lundin, Olle, 2010. Revisionen reviderad – en rapport om en kommunal angelägenhet, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2010:6, Stockholm: Regeringskansliet.

Molander, Per, 2009. Regelverk och praxis i offentlig upphandling, Rapport till

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:2, Stockholm: Finansdepartementet.

Norrtelje Tidning 2010-05-07, Revisorer kritiska till kommunanställdas bisysslor, Internet 2011-04-18, http://norrteljetidning.se/nyheter/1.824147-revisorer-kritiska-till-kommunanstalldas-bisysslor

OECD 2002. Public Service as an Employer of Choice, OECD Policy Brief, June 2002, Internet 2011-03-09, http://www.oecd.org/dataoecd/37/0/1937348.pdf

OECD 2009. Government at a Glance 2009.

OECD 2010. OECD Economic Outlook, Volume 2010 Issue 2 - No. 88.

Pierre et al 2011. Pierre Jon, Sven Jochem & Detlef Jahn, 2011. Sustainable Governance Indicators 2011, Bertelsmann Stiftung.

Premfors, Rune, Peter Ehn, Eva Haldén & Göran Sundström, 2009. Demokrati & Byråkrati, Lund: Studentlitteratur.

Staffan Andersson


PriceWaterhouseCoopers 2010. Revisionsrapport. Granskning av anställdas bisysslor. Mjölby kommun, 2010-04-20. Internet 2011-04-18, http://www.mjolby.se/download/18.30eb8fc81279993c53680007365/slutrapport-bisysslor.pdf

Regeringen 2008. Regeringen föreslår ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i dis-krimineringsmål, Internet 2010-03-10, http://www.sweden.gov.se/sb/d/10903/nocache/true/a/110297/dictionary/true

Regeringen 2009. Regerings proposition 2009/10:56.

Regeringen 2010. Regeringens proposition 2010/11:1 Utgiftsområde 2.

Regeringen 2011. Så arbetar regeringen och regeringskansliet, Internet 2011, http://www.regeringen.se/sb/d/2460

Regeringsformen (RF). SFS 1974:152, 2011:109 (omtryck).

Regeringskansliet 2010a. Konventioner och initiativ mot korruption, Internet 2011-05-11, http://www.sweden.gov.se/sb/d/4263/a/81903

Regeringskansliet 2010b. Sveriges inställning till korruption, Internet 2011-05-11, http://www.sweden.gov.se/sb/d/4263/a/81898

Regeringskansliet 2011a. Det här är globalt ansvar, Internet 2011-06-20, http://www.reger-ingen.se/sb/d/2657/a/142468

Regeringskansliet 2011b. Diskrimineringslagen, Internet 2011-03-17, http://www.sweden.gov.se/sb/d/11043/a/111986

Regeringskansliet 2011c. Statligt ägda företag, Internet 2011-09-05, http://www.regeringen.se/sb/d/2819/a/23960

Regeringskansliet 2011d. Organisation, budget och mål, Internet 2011-09-11, http://www.regeringen.se/sb/d/2721

RF. Regeringsformen (SFS 1974:152, 2011:109)

Riksdag och Departement 2011-03-21. Hon vill sätta ministrar som byter jobb i karantän, Internet 2011-06-14, http://www.rod.se/print/demokrati/hon-vill-s%C3%A4tta-ministrar-som-byter-jobb-i-karant%C3%A4n)

Riksdagens ombudsmän 2011, Internet 2011-03-21, http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=12&ObjectClass=DynamX_Documents&Language=sv

Riksdagsordningen. SFS 1974:53

Riksrevisionen 2011, “God kvalitet i myndigheternas redovisning”, Internet 2011-03-25, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____2274.aspx

Riksrevisionen 2008a. “Korruption i statsförvaltningen – perspektiv och erfarenheter”. Internet 2011-03-25, http://www.riksrevisionen.se/upload/2823/Tal_CN_081119_Korruption.pdf).

Riksrevisionen 2008b. “Statliga bolagsstyrelser brister i ansvarstagande”, Internet 2011-03-25, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____1840.aspx;

Riksrevisionen 2005. Statliga bolag och stiftelser följer i stor utsträckning regler för representa-tion, Internet 2011-04-04, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____652.aspx;

Riksrevisionen 2004. Reglerna för representationen följs i hög grad, Internet 2011-04-04, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____698.aspx

Schultz, Nils-Erik, 2011. ”Attefall måste ändra lagen om offentlig upphandling” SVT Debatt 2011-07-05, Internet 2011-07-12, http://svtdebatt.se/2011/07/statsaklagare-nils-erik-schultz-attefall-maste-andra-lagen-om-offentlig-upphandling/

SFS 1974:371 Lag (1974:371)om rättegången i arbetstvister

SFS 1982:80. Lag (1982:80) om anställningsskydd

SFS 1986:223. Förvaltningslagen (1986:223)

SFS 1994:260. Lag (1994:260) om offentlig anställning

8. Offentlig sektor


SFS 1994:373. Anställningsförordning

SFS 2006:1228 Internrevisionsförordning (2006:1228)

SFS 2007:831. Förordning med instruktion för Statens ansvarsnämnd

SFS 2007:1091. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

SFS 2007:515. Myndighetsförordning

SFS 2007:603. Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll.

SFS 2008:567. Diskrimineringslag

SFS 2008:1085. Förordning med instruktion för Kompetensrådet för utveckling i staten.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

SFS 2010:1764. Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket.

Sjöblom, Dan, 2009. Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör vid konferens i Växjö den 16 april 2009. Internet 2011-06-20, http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage ____4850.aspx

SOU 2003:99. Ny sekretesslag

SOU 2004:107. Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting, Stockholm: Fritzes.

SOU 2011:43. Offentlig upphandling från eget företag?! – och vissa andra frågor

Statens ansvarsnämnd 2011. Internet 2011-03-11, http://www.statensansvarsnamnd.se

Statskontoret 2009. Den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen (rap-port 2009/99-5), Internet 2011-03-21, http://www.statskontoret.se/upload/Publikatio-ner/2009/2009103.pdf)

Svenska Dagbladet 2007-05-08. Göran Persson blir pr-konsult, uppdaterad 27 september, In-ternet 2011-03-21, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/goran-persson-blir-pr-konsult_225667.svd#after-ad

Svenska Dagbladet 2010-12-05 “ Starkt stöd för välfärdsstaten”, refererar uppgifter från Väl-färdsopinion 2010, Umeå University.

The Economist 2011: 93-94. Volume 399 (8734): 93-94


Transparency International Sverige 2011. Nyhetsbrev juni 2011 tryckfrihetsförordningen (TF). SFS 1949:105

United Nations 2006. “Kingdom of Sweden.”, Public Administration, Country Profile, Division for Public Administration and Development Management (DPADM), Department of Economic and Social Affairs (DESA), United Nations, Internet 2011-03-21, http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/un/unpan023323.pdf

Universum 2011. “Företagsbarometern 2011”, Internet 2011-03-21, http://www.universumglo-bal.com/Reports/ForetagsBarometern-2011-Topp-100

Warnling-Nerep, Wiweka (2006). ”Offentlig upphandling: myndighetsutövning eller inte & ett nytt område för kommunalt lag- och domstolstrots?”, Juridisk Tidskrift 2006-2007 (2): 384–407.

Visma Infoline 2009. Småföretagare tycker kommuner ska främja lokalt näringsliv. Pressinfor-mation 2009-08-11. Webbenkät med 1644 svarande småföretagare.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). SFS 1991:1469

Zanderin, Lars, 2010. ”Det offentliga regelsystemet”, i Klasson, Torgny (red), s.75-105 i Profes-sioner i offentlig förvaltning, Lund Studentlitteratur.

Åklagarmyndigheten 2011. Riksenheten mot korruption, Internet 2011-06-17, http://www.aklagare.se/Sok-aklagare/Nationella-aklagarkammare-/Riksenheten-mot-korruption

Staffan Andersson


polis och åklagare


9. Polis och Åklagare

9. polis och åklagareErik Karlsson

saMManFattningDennapelarrapportbehandlarpolisochåklagaresombådafyllerviktigafunktioner förupprätthållandetav rättsstaten.SärskiltutrymmegesäventillriksenhetenmotkorruptionsomärennationellåklagarkammareinomÅklagarmyndigheten. Pelarrapporten behandlar inte särskilt ekobrotts-myndigheten1,somärenfriståendemyndighet,ellerallskriminalvården.

Utredningen leder i korthet fram till följande slutsatser. Det övergripandetomdömetärattsåvälpolisenssomåklagarnasverksamhetbedrivspåetttill-fredsställandesätt.Ekonomiskatillskottdesenasteåren,tillsammansmedettgrundmuratoberoende,ledertillrelativthögapoängförkapacitet.Detavdragsomgörshängersammanmedrättskedjansifrågasattahandläggningstider.

Vadgäller styrninganmärks i rapportenpolisensundermåliga internutred-ningar2.Vadgällerkorruptionsbekämpningnoterasbådedeförslagtilländ-ringar i den straffrättsliga regleringen av korruptionsrelaterad brottslighetsomännuintematerialiseratsochbristandeutredningsresurser.

Tabellennedanpresenterarbetygpådeindikatorerstudienbelyseriensam-manfattandeanalysavSverigespolisochåklagareskapacitet,internastyr-ningochdessrollidetintegritetssystemet.Resterandetextidennasektionpresenterardenkvalitativabedömningenavvarjeindikator.


*Resurser (lagstiftning) ingår inte i bedömningen av denna pelare.


Åklagarväsendet,medundantagfördecirka85anställdaåklagarevideko-brottsmyndigheten, är sedan2005 samlat i enmyndighet.4Denna, som in-ordnasunderJustitiedepartementet,haridagcirka4000anställdaavvilkacirka 950 är åklagare. Den operativa verksamheten bedrivs på landets 39åklagarkammare5varav32ärallmänna.Varochensvararmotettgeografisktområdesomungefärmotsvararettlän.IstorstadsregionernaStockholmochMalmöfinnsfleraåklagarkammare.Utöverdeallmännakamrarnafinns trestyckeninternationellakamrarsomhandläggerärendenavgränsöverskridan-dekaraktär,samtfyranationellaåklagarkammare,däriblandriksenhetenmotkorruption,med särskilda ansvarsområden.Åklagarmyndigheten innefattaräventreutvecklingscentrum,meduppgiftattbedrivametod-ochrättsutveck-lingsamtutövarättsliguppföljningochtillsyn,samtriksåklagarenskansli.

Riksåklagaren är myndighetschef, landets högsta åklagare och den enda all-männaåklagarensomformelltfårföratalaniHögstadomstolen.RiksåklagarenskansliansvararföråklagarverksamheteniHögstadomstolen,rättsligutveckling,övergripandetillsynochvägledning,centralainternationellafrågorsamtadmi-nistrativauppgifteroch information.Vidkanslietfinnsävenfyraöveråklagaremedolikaregionalaansvarsområden.

Riksenhetenmotkorruption,somalltsåärensärskildnationellåklagarkam-mare,inrättadesår2003ochhandläggersamtligabrottsmisstankarommutaoch bestickning i landet. Riksenheten handlägger också brottsmisstankarsomhörnärasammanmeddessabrott.Riktmärketförverksamhetenärkor-

Erik Karlsson

Polis och Åklagare3

övergripande poäng: 85 / 100


Kapacitet 92 / 100

Resurser * 75

Oberoende 100 100

Styrning88 / 100

Öppenhet 100 100



75 75

Roll75 / 100

Korruptions- bekämpning

75


ruptionsrelateradbrottslighetavmakthavareiprivatochoffentligsektorpåhögrenivåsamtpåmellannivåinomstatsapparatenochblandoffentligtan-ställdachefer.6 Riksenhetenledsavenchefmedansvarförbudget,personal-frågor,ärendehandläggningochfördelningavärendensamtrapporteringtillriksåklagaren.Förutomchefenbestårriksenhetenavsexåklagare,trereviso-rerochtrekanslister.

Polisväsendetärenstororganisationmeddrygt28000anställdavaravcirka20000ärpoliserochresterandecivilanställda.Polisväsendetbeståravsam-manlagt21polismyndighetersomansvararfördendagligapolisverksamheteni geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen. Varje polis-myndighetharenlänspolismästaresomchefsamtenpolisstyrelsesomstårförledningenavverksamhetenochbeståravpolitikersomutsesavregeringen.

Därtillbestårpolisväsendetavrikspolisstyrelsensomärencentralförvalt-ningsmyndighetpånationellnivå.Rikspolisstyrelsenhuvuduppgifterärattutövatillsynöverpolisenochverkaförplanmässighet,samordningochratio-naliseringgenomattutvecklateknikochmetodsamtföljauppochutvärderaverksamheten.Rikspolisstyrelsenbeslutarävenhurdetanslagstatsmakternatilldelarpolisenskafördelasmellanpolismyndigheterna.Rikspolisstyrelsenärföljaktligendelsettserviceorganåtpolisorganisationen,delsettförvalt-ningsorgan åt regeringen.

TillRikspolisstyrelsenhörrikskriminalpolisen,säkerhetspolisenochpolis-högskolan.Rikspolisstyrelsenärocksåchefsmyndighetförstatenskriminal-tekniskalaboratorium(SKL),ettopartisktexpertorgansomutförlaborato-rieundersökningaravspårfrånbrottsplatseråträttsväsendetsmyndigheter.Ytterst ansvarig för rikspolisstyrelsensverksamhet är rikspolischefen somutses av regeringen.

utvärdering


I vilken utsträckning har brottsbekämpande myndigheter adekvata finan-siella och humana resurser, samt adekvat infrastruktur för att kunna utföra sin verksamhet i praktiken?

Poäng: 75De brottsbekämpande myndigheternas bristande kapacitet uppmärksammasmedemellanåtimedierna.Intesällanframförskritikmotlångautredningsti-



derochdetstoraantaletnedlagdaförundersökningar.Iseptember2011hardetocksåuppmärksammatsattpolisen,pågrundavresursbrister,inteharkunnatskickapersonalförattundersökainkomnalarm.7AnalyserochstatistikfrånBrottsförebyggande rådet,varsuppgift är attminskabrottslighetenochökatrygghetengenomatttaframfaktaochspridakunskapombrottslighet,brotts-förebyggandearbeteochrättsväsendetsreaktionerpåbrott,8gerenmerny-anseradbildmedskillnaderihandläggningstiderberoendepåbrottstyp,ären-detyp(tillexempelungdomsärenden)ochgeografiskregion.9Detärgivetvisengrannlagauppgiftatt fastslåomfattningenavdessaproblemochivilkenutsträckningdeisinturberorpåekonomiskaoch/ellerorganisatoriskabrister.

RiksåklagarenärivartfallavuppfattningenattÅklagarmyndighetensbud-get får bedömas som adekvat.10 Ävenomytterligaretillskottgivetvisönskasochskullekunnaförbättraverksamheten,genomblandannatanställningavfleråklagareochutredandepersonal,harÅklagarmyndighetenenligthonomför närvarande rimliga balanser. Det kan här nämnas att Åklagarmyndig-heten i sitt senaste budgetunderlag föreslog att riksdagen, mot bakgrundav Åklagarmyndighetens prognoser över rättsväsendets kapacitetsbehov,11 skulleökaramanslagetförbudgetåret2011till1214000000kr,12 och att regeringen senare sammaår, efterbeslut i riksdagen,beslutadeomett ra-manslagom1184292000kr.13 Isammanhangetbörnämnasattramanslagetför budgetåret 2010 var 1 139 482 000 kr,14 och 1 053 652 000 kr för budget-året 2009.15 RiksåklagarenuppgerattÅklagarmyndigheten,tillföljdavdetökadebudgetutrymmet,harkunnatnettorekryterapersonalunderdesenastetvåårenochattantaletåklagareundersammaperiodharökatganskaväsent-ligt.16 EnligttillgängligstatistikpåÅklagarmyndighetenshemsidaharanta-letåklagareökatfrån822år2008,till913år2010.17 Undersammaperiodharantaletanställdaadministratörervidmyndighetenökatfrån365till444.

EnakademiskexpertpåpekarattdetmedjämnamellanrumframkommerkritikomattÅklagarmyndighetensbudgetärför låg,vilket inågonmånärenkonsekvensavattstraffrättenständigtutvidgasochflerhandlingarkriminaliseras.18HanmenarattÅklagarmyndigheteninågonmeningalltidharbristpåresurservarförfokusbörvarahuranslagnamedelfördelasochvilkaprioriteringarsomgörs.SamtidigtmenarhanattÅklagarmyndighe-ten generellt sett är en sammansvetsad organisationmed hög lägstanivåochgodamöjligheterattunderbyggasinaåtal,vilketomnågotmedförvissriskförslagsida i rättsprocesserdären jämförelsevisojämnförsvararkårmöterupp.Densistasynpunktenbeträffandestyrkebalansenmellanpolisochåklagareåenasidanochadvokateråandra,framförsävenavenannanakademisk expert.19

Erik Karlsson


Chefen för riksenheten mot korruption uppger att dess budget har ökat successivtsedanriksenhetenstillkomst2003.20Hanäravuppfattningenattbudgetenintekansägasvaraorimligmenattdetsamtidigtheltklartfinnsutrymmeförytterligareresurserdådenbrottslighetmanutrederäravkom-pliceradartochdärförsärskiltresurskrävandeochfordraråklagaremedvissspecialistkompetens. Vidare bedömer han att det finns ett förhållandevisstortmörkertalavkorruptionsrelateradebrottsomriksenhetenskullekunnalagföramedökaderesurser.

Vadgällerpolismyndigheternaärrikspolischefenavuppfattningenattmanhartillräckligamedelfördenverksamhetsombedrivsochattekonominäriba-lans.21 Härvidkannämnasattregeringensramanslagförpolisorganisationenhar ökat från 18 414 725 000 kr för budgetåret 2009,22 till19072056000kr för budgetåret 2010,23 ochnusenasttill19611667000krförbudgetåret2011.24 Beloppenkanjämförasmedrikspolisstyrelsenshemställanomanslagför de respektive budgetåren.25

En akademisk expert uppger att polisen de senaste åren har fått ganska betydandetillskott,ochattantaletpoliserharökat.26

Riksåklagarenangeratthanfördelarregeringensanslagtillde32allmännaåklagarkamrarna mot bakgrund av en fördelningsnyckel som baseras på antaletinkomnabrottsmisstankarunderdesenaste16månaderna.27Därutö-ver finns visst utrymme att budgetera efter beslutad organisation och densärskildabemanningsombehövsiolikadelaravverksamheten,menistortstårstorlekenpåenåklagarkammaresbudgetiproportiontillantaletinkom-mandebrottsmisstankar.Fördelningsnyckelnkan inte användas förde sexspecialkamrarna, däribland riksenheten mot korruption, eftersom de harärendetypersominteärjämförbara.Fördessaåklagarkamrarfördelasbud-geten efter en bedömning av respektive kammares behovmedhänsyn tillbeslutadorganisationochkammarensarbetsbelastning.Avsiktenärattsamt-ligaenheterinommyndighetenskahalikartadeförutsättningarattfullgörasina uppgifter.

IbudgetarbetetanvändsenligtriksåklagarenÅklagarmyndighetensIT-base-radeärendehanteringssystem”Cåbra”frånvilketomfattandeärendestatistikkanhämtas.Eftersomåklagarverksamhetenär samlad i enmyndighetkandeindividuellakamrarnainteinkommamedbudgetäskandetillregeringen.Iställetfinnsvidriksåklagarenskanslifyraöveråklagaresomvarochenan-svarar för närmare kontakter, uppföljning och styrning av en fjärdedel avkamrarna. Chefen för riksenhetenmot korruption uppger till exempel att



dessbudgetbestämsiförhandlingmedriksåklagarenvarjeår.28RiksåklagarenbestämmerävenbudgetförÅklagarmyndighetensgemensammakostnadersomstödfunktioner,IT-system,lokaler,utbildningochutvecklingsverksamhet.29

Rikspolischefen uppger att rikspolisstyrelsen har i uppdrag att fördela regeringensanslagförpolisorganisationentilldeolikapolismyndigheterna.30 Dessa kan inte inkommamed individuella budgetäskanden till regeringenutanframställersådanatillrikspolisstyrelsen.Fördelningenavanslagetbyg-gerpåkontinuerligakontaktermellanrikspolisstyrelsenochpolismyndighe-ternaochbaseraspåenfördelningsmodellsomistortgrundarsigpåbelast-ning(antaletinkommandebrottsmisstankar)samtbefolkning.

Riksåklagaren uppger att Åklagarmyndigheten i praktiken inte har någraintäkterutöverdetanslagmanerhållerfrånregeringen,31 vilketocksåfram-hållsavchefenförriksenhetenmotkorruption.32 Rikspolischefenangerattpolismyndigheternaendastfårinintäkterviavissaytterstmarginellaadmi-nistrativa avgiftervarförverksamheten till övervägandedelfinansieras avregeringensanslag.33

Riksåklagaren är av uppfattningen attÅklagarmyndigheten erbjuder löne-nivåersomäradekvataförattmanskakunnarekryterapersonalmeddenkompetensverksamhetenkräver,ochattlönenivåernaärjämförbaramedan-drayrkeninomdetjuridiskaskrået.34 Myndighetenharenligthonomettgottrekryteringslägeochansesvaraenpopulärarbetsgivareblandungajurister.Han tycker att grundutbildningen för nyanställda åklagaraspiranter är braoch att detfinns godamöjligheter till vidareutbildning.Såväl grund- somvidare- och specialistutbildningar tycks relativt omfattande och finns be-skrivnapåÅklagarmyndighetenshemsida.35

Enakademiskexperttrorinteattdetföreliggernågonkorruptionsriskmotbakgrundavåklagarnaslönenivåochanmärkerattåklagarnaharfåttganskarejälalönehöjningarpåsenaretid.36

Chefenför riksenhetenmotkorruptionanserattmedanman intekansägaatt lönelägetärotillräckligt,skullehögre lönergivetvisvara till fördelförverksamheten.37Riksenhetenutlystenyligenettvikariatochfickdåtolvsö-kanden somuppfyllde de formella kriterierna.Det har emellertid tidigarevaritsvårtattrekryterakompetentåklagarkrafttillenheten.Idenmånnyan-ställdpersonalsaknarkompetenspåsärskildaämnesområden,tillexempelbokföring, har riksenheten goda möjligheter att erbjuda personalen kom-pletterandeutbildning.Chefenmenarattriksenhetensmerseniorapersonal

Erik Karlsson


Erik Karlsson

harett jämförbart lönelägei jämförelsemedövrigainomåklagarväsendet. Generelltsettbyterintesenioraåklagarearbetsuppgifterinomåklagarväsen-detsärskiltofta.Lönelägetföråklagarväsendetjämförtmedlikvärdigayrkenistatsförvaltningenfåransesvarabra.

Rikspolischefen anser att poliser har en relativt god lönebild i jämförelsemed andra yrken i offentlig sektor.38 Han menar att polismyndigheternagenerelltsett inteharnågrarekryteringsbekymmer.Vidareframförhanattgrundutbildningenärmycketeftersöktochattmanserlitenrörlighetfrånpo-lisyrket.Ävendenakademiskaexpertenanserattlönenivånförtraditionelltpolisarbeteärbra.39 Hanmenardockattpolisenliggerlågtiförhållandetilldenprivatasektornditpoliserochåklagare,isynnerhetdemedkompetensinomekonomi,lockasavblandandrarevisionsbyråerochförsäkringsbolag.Hanharsjälvinomramenförettforskningsprojektintervjuatettstortantalsäkerhetscheferpårevisionsbyråerochmärktattettflertalavdessaharenbakgrundinompolisen,ochdåsärskiltkriminal-ochsäkerhetspolisen.Hankännerdockintetillnågonmeromfattandestatistiköverhurgenomgripandefenomenetär.Vadgällerrekryteringtillpolisyrketuppgerhanattpolispro-grammetharetthögtsöktryck.

Rikspolischefentyckerattnuvarandevidareutbildningförpoliserärliteförkollektivochistörreutsträckningskullekunnaindividualiserasochanpas-sasefterenskildapolisersspecifikabehov.Denakademiskaexpertenmenarattdetärsvårtattsäganågotgenerelltomvidareutbildningavlandetsmångapolisermenatthanskönjerenvissutvecklingsriktningmotattpolisenharökatutbytetmedtillexempelakademienochistörreutsträckningidagänförtioårsedanjobbarmedstatistiskametoderochomvärldsanalysochför-stårhursådantkananvändasipolisiärtarbete.40

SetttillandelenanställdamänrespektivekvinnorärÅklagarmyndighetenenförhållandevisjämställdmyndighet.Enligtstatistikpåmyndighetenshemsidavarandelenmäniorganisationen35procentår2010.41Andelenmanligaåkla-garevar46procentochandelenmanligachefer60procent.Blandnyrekryte-ringenavåklagaraspiranterochextraåklagarevarcirka35procentmän.

Vad gäller jämställdhetmellanmän och kvinnor anför rikspolischefen attpolismyndigheternahargjortvissaframstegmedanarbetetmedökadetniskmångfaldinteharnåttsammaresultat.42 Denförrauppgiftenkvalificerasavdenakademiskaexpertensommenarattsamtidigtsompoliskårentotaltsettbeståravcirka39procentkvinnor,ärmotsvarandesiffraföruniformeradepoliser endast26procent.43 Vadgäller etniskmångfald framhållerhan att



endast sju procent av de yrkesverksamma poliserna, enligt polisens egenstatistik,harutländskbakgrund.

RiksåklagarenanserattÅklagarmyndighetenliggervälframmeinomrätts-väsendetvadgällerIT-stödtillverksamheten.44 Dennauppfattningdelasavchefen för riksenheten mot korruption.45 RikspolischefentyckerattbudgetenistorttäckerdenIT-infrastruktursombehövsförverksamheten.46 I den ut-sträckningpolismyndigheternaharhaftproblemattuppdateraochutvecklaIT-stödethardetenligthonomfrämstberottpåorganisatoriska,inteekono-miska, svårigheter.


I vilken utsträckning är de brottsbekämpande myndigheterna oberoende i juridiskt hänseende?

Poäng: 100Såvälåklagar-sompolisverksamhetenilandetomfattasavregeringsformensallmännabestämmelseenligtvilkeningenmyndighet,intehellerriksdagenellerenkommunsbeslutandeorgan,fårbestämmahurenförvaltningsmyn-dighetiettsärskiltfallskabeslutaiettärendesomrörmyndighetsutövningmotenenskildellermotenkommunellersomrörtillämpningenavlag.47

Enligtåklagarförordningenkanendastdensomharavlagtjuriskandidatexa-menochförvärvatnotariemeriteringantassomåklagaraspirant,denmellannioochtolvmånaderlångaprovanställningsomfördeflestaåklagareutgörförstaanhaltenikarriären.48 Därefterföljer,efterbeslutavÅklagarmyndigheten,ettförordnandesomassistentåklagareundertvåår.49 Grundutbildningenbedrivsunderdessamaximalttreårmedarbetsintegreratlärandeochsammanlagt15veckorsutbildningiinternatform.50 VidutbildningensslutfattarÅklagarmyn-dighetenbeslutomassistentåklagarenskallanställassomkammaråklagare,51

varviddenneärfulltbehörigallmänåklagare.52 Detfinnsävenformellabe-stämmelser föranställningavextraåklagare,53 samtbefordringstjänster,detvill säga anställning av överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare ochvicechefsåklagare.54 Åklagarmyndighetenerbjuderenligtriksåklagarendär-utövervissaspecialisttjänsterföråklagaremedsärskildkompetens.55

AnställningsbeslutavseendedehittillsuppräknadetjänsternafattasavÅkla-garmyndigheten56 ochpåbasisavsakligagrundersåsomförtjänstochskick-lighet.57 Vid Åklagarmyndigheten ska det finnas en tjänsteförslagsnämndbeståendeavenordförande,högstnioledamötersamtersättaresomskage

Erik Karlsson


rådiärendenomanställningavåklagaredärÅklagarmyndighetenellereko-brottsmyndigheten beslutar.58 Samtligamedlemmar i tjänsteförslagsnämn-den utses av regeringen för en tid av högst tre år.59 Regeringenfattarävenbeslutomanställningavriksåklagarenochviceriksåklagaren.60

Rikspolisstyrelsenbedriver central polisutbildningochbeslutaromantag-ningsamtomutbildningsplaner,betygochexamination.61 Polisensgrund-utbildning omfattar polisprogrammet om fyra terminer heltidsstudier ochdärefteraspirantutbildningomsexmånader.62 Tillpolisprogrammetfårdensomär lämpligantas.63 Rikspolisstyrelsenbeslutarnärmarevilka formellaantagningskravsomställsochdessaframgårblandannatpåpolisensgemen-samma hemsida.64

Regeringenfattarbeslutomanställningavrikspolischefen,överdirektören(rikspolischefens ställföreträdare65) samt rikskriminalchefen.66 Regeringen fattarävenbeslutomanställningavlänspolismästare,mendåefteranmälanav rikspolisstyrelsen.67 Sådananmälanhandläggsav tjänsteförslagsnämn-denvidrikspolisstyrelsen,somävenpårikspolisstyrelsensbegäranskagerådidessanställningsärenden.68 Rikspolisstyrelsenbeslutarnämligensjälvomanställningavbiträdandelänspolismästare,polismästareochpolisöver-intendenter.69 Individuellapolismyndigheterbeslutarisinturomanställningavpolisintendenterochpolissekreterare.70 Enpolisaspirantanställsgenombeslutavpolismyndighetellerrikspolisstyrelsen.71 Anställningsbeslutavse-endepolistjänsterskaisamtligafallfattaspåbasisavsakligagrundersåsomförtjänstochskicklighet.72

Beslutattinledaenförundersökningskafattasavåklagareelleravpolismyn-dighet.73 Dennärmarefördelningenavförundersökningsledarskapetmellanåklagareochpolisenfinnsregleratidetsåkalladefördelningscirkuläretochfastställs lokalt.Därtillfinns reglerhäromiRikspolisstyrelsens respektiveÅklagarmyndighetensförfattningssamlingar.Iregeringsformenfinnsenbe-stämmelse om så kallad ”abolition”, det vill säga ett regeringsbeslutmedinnebördattvidareåtgärderförattutredaellerlagföraenbrottsliggärninginte ska vidtas.74 Sådanabeslut,somfårfattasomdetfinnssynnerligaskäl,ärenligtriksåklagarenmycketovanliga.75 Av regeringens hemsida framgår abolition endast beslutades ett fåtal gånger under 1900-talet.76 I samman-hangetbörnämnasattriksåklagaren,överåklagareochviceöveråklagarefårövertauppgifter somskautföras av lägre åklagare,77 samt att åklagare avdomstolkanfinnasvara icke saklegitimerad, till exempel i fall dåkonsti-tutionsutskottet,justitieombudsmannen,justitiekanslernellerekobrottsmyn-dighetensåklagareharexklusivåtalsrätt.



Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälanochavskedandenärdetgäller arbetstagare somär anställdagenombeslutavregeringenellersom,utanattsåvaraanställda,harenverksledandeel-lerdärmed jämförlig ställning.78 Sammaprocedur är föreskriven för åkla-gare varvid anmälan görs avÅklagarmyndigheten,79 för vissa tjänster vidrikspolisstyrelsen,80 samt för ett antal befattningar inompolisen.81 Utöverdetta finns bestämmelser som reglerar under vilka omständigheter poliserkanflyttasfrånsintjänst,82 samtnärdekanskiljasfrånannananställningänprovanställningpågrundavderaspersonligaförhållanden.83


I vilken utsträckning är de brottsbekämpande myndigheterna oberoende i praktiken?

Poäng: 100RiksåklagarenäravuppfattningenatttjänstetillsättninginomÅklagarmyn-digheten sker på basis av tydliga professionella kriterier.84 En akademisk expertinstämmeridennabedömningochmenarattprocessenihuvudsakärmeritokratisk,isynnerhetvadgällerantagningentillaspirantprogrammet.85 I den utsträckning han känner till kritikmot antagningsförfarandet hand-lardenna snarastomatt processen, liksommycket av tjänstetillsättningeninomjuristskrået,ärförbundenvidformellahänsynsombetygfrånstudierochnotarietjänstgöring.Chefen för riksenhetenmotkorruption framhållerisammanhangetattsamtligabefordradeåklagartjänster idag tillsättsefterettansökningsförfarande,därtjänsteförslagsnämnden,iförekommandefall,lämnarförslagvarefterriksåklagarenfattartjänstetillsättningsbeslut.86

Rikspolischefenmenar att tjänstetillsättning inompolisen ipraktiken skerenligt regeringsformenskrav på hänsyn till förtjänst och skicklighet.87 En akademiskexpertmenarattomfattningenavpolisensorganisationgördetsvårtattsäganågotgenerelltomtjänstetillsättningsprocessen,88 men att han intekännertillnågonkritikpåmerövergripandenivåomavvikelserfråndemeritokratiskaprincipersomgällerallmänt.Hananmärkerocksåattpolisenpåsenareårharbreddatantagningenochanställtettantalicke-polisutbilda-deförvissautredningstjänstervilkethantyckerborgarförattorganisationenvärdesätterolikaslagskompetens.

Disciplinärendenmotåklagareochpolischeferärmycketovanliga.Statensansvarsnämndfickmellanåren2006och2010 inte innågotanmälningsä-rendeavseendeåklagare89.Undersammatidsperiodinkomsammanlagtsex

Erik Karlsson



anmälningsärendenavseendepolischefer.90Samtligaärendenrördedisciplin-ansvar,alltsåintefrågaomavskedelleravstängning,ochresulteradeinågontypavåtgärdifemfall.91

RiksåklagarenäravuppfattningenattÅklagarmyndighetensgrundlagsskyd-dadesjälvständighetrespekterasfulltutipraktiken.92 En akademisk expert menarattdenansvarsfördelningsomgällerinomÅklagarmyndighetenochsom ger åklagare ett individuellt ansvar i huvudsak följs.93 Även om han menarattdetärsvårtattheltuteslutaattdetskerpåtryckningartrorhanattsvenskapolitikerharstorrespektföråklagaressjälvständighet,ochattdetstårganskabra tillgivetattdet rörsigomenverksamhetsomihöggradbyggerpåmänniskorsomsamverkar.Hankännerintetillnågotenskiltfall,underivartfalldesenastefemåren,ivilketmanharkunnatkonstateraattåklagare har utsatts för och tagit intryck av otillbörliga politiska påtryck-ningar.HankännertillattdetförekomkritikhäromifalletmeddensvenskatrackersidanThePirateBay,menmenarattdetärsvårtattutvärderadennakritikochbringaklarhetihureventuellapåtryckningarskullehagåtttill.

Chefen för riksenhetenmot korruption anser att åklagares självständighetformellt settär skyddadochatt instansordningenär tydlig.94 Han tar somexempelettmassmedialtmycketuppmärksammatfallivilkethan,utannå-gotsomhelstförsöktillotillbörligexterninblandning,kundebeslutaattinteinledaförundersökningmotåenasidanKronprinsessanVictoriaochPrinsDanielochåandrasidanBertilHultavseendemut-respektivebesticknings-ansvarisambandmedenbröllopsgåvadensenaregetttillbrudparet.95 Che-fenförriksenhetenmotkorruptionpåpekardockattmanintekanuteslutaattyngreåklagareiblandkantaintryckavvaddetrormersenioraåklagaretyckerivissafrågor,isynnerhetsådanasenioraåklagaresomharinflytandeöverdeyngreskarriärmöjligheter,löneutvecklingochsåvidare.96

Rikspolischefen påpekar att den polisiära verksamheten är politiskt styrdmenattdetinteskernågonsådaninblandningienskildaärenden.97 Polisen,poängterarhan,kaninteinstruerasavannanmyndighetattinteinledabrotts-utredningispecifikafall.Enakademiskexpertframhållerattsvenskpolisiettinternationelltperspektivärförhållandevisfrifrånpolitiskinblandning.98

Hannämnerdockattdetharförekommittillfällendåpolitikermotbakgrundavvissasärskiltuppmärksammadebrotthastigtomfördelatpolisensresurserförattprioriteravisstypavbrottslighet.Detendaspecifikafallhankanmin-nasivilketenaktivpolitikerutövatotillbörligpåtryckninggentemotpolisägderum2001dåenriksdagsledamotmisstänktesförfalskalternativtvårds-


löstillvitelseefteratthonangripitpolisochåklagaremedmycketallvarligaanklagelserommaktmissbrukochkorruption.

Riksåklagarenangerattdetfinnsenvarieradhotbildmotanställdairättsvä-sendetochattåklagareinteutgörnågotundantag.99 Somsvartilldettaharman enligt honom inommyndigheten en intern säkerhetsfunktion och ettsystemförattsäkerställaåklagarestrygghet.Hanuppgerocksåattdetfinnssärskildaskyddsåtgärdersomkanvidtasvidbehov.Manhardärutöverettgottsamarbetemedpolisenförattlagföradennatypavbrottslighet.

Chefenförriksenhetenmotkorruptionäravuppfattningenattsäkerhetsarbe-tetharprioriteratsinomÅklagarmyndighetenochattsituationenföråklagareharblivitbättrepåsenareår.100 Enakademiskexpertmenarattåklagarege-nerelltbedömsvaramerutsattaförhotochvåldändomare,ochatthotbildenärettproblemävenommaninomÅklagarmyndighetenharengenomtänktsäkerhetsstrategiochfråganuppmärksammasinternt.101 Dettaeftersomåkla-gareunderrättskedjangörenradbedömningardärdetförekommerrimligdiskretionochdärmankanföreställasigattdetkanförekommapåverkansomdockärsvårattstuderaempiriskt.

Rikspolischefenmenarattdetförekommerhotmotpolisermeninteavdenarten och i den utsträckningen att poliser avstår från att verka.102 Polisenharenligthonomtillgångtillfungerandeinternamekanismerförattutredabrottochhotmotpoliser.Enakademiskexpertberättaromettantalnyligendokumenteradefallavhotmotpolisermentrorinteattdessa,somfåransesvaraundantagsfall,harnågonstörreinverkanpåpolisensarbete,låtvaraattmassmediaharentendensattförstoraproblemet.103

Förattbearbetaochanalyseraunderrättelserfrånsamverkandemyndighe-ternaiengemensamsatsningmotdengrovaorganiseradebrottslighetenharett nationellt underrättelsecentrum (NUC) etablerats vid rikskriminalpoli-sen.NUChariennyligenpubliceradrapportfunnitattävenomkriminellanätverk inomden grova organiserade brottsligheten besitter en betydandeförmågaiformavvåld-ochskrämselkapital,såutnyttjasdettaendastibe-gränsad del till otillåten påverkan.104 NUCkonstaterar vidare att otillåtenpåverkangenomvåldärovanligtochatt ingetallvarligtfallavvåldriktatmotmyndighetsföreträdareeller journalisterharkommittillsäkerhetspoli-senskännedomdetsenasteåret.

Detharemellertidförekommitattpersonerknutnatillkändakriminellagängvidnågratillfällendetsenasteåretharutsattpoliseriyttretjänstochderas

Erik Karlsson


egendomförvåldochskadegörelseisambandmedoroligheteriområdendärdessakriminellagängärsärskiltaktiva,ochattpolisersomarbetaridessaområdenharutsattsförupprepadeindirektahot,ochäventrakasserieriformavkartläggningochhotfullakommentarer.105


I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer att allmän-heten kan ta del av relevant information avseende de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet?

Poäng: 100Denitryckfrihetsförordningengrundlagsskyddadeoffentlighetsprincipenav-seendeallmänhetensinsynihandlingarhosmyndighetergällerförsåvälpoli-sensomÅklagarmyndigheten.106 Enligtoffentlighetsprincipenfårrättenatttadelavallmännahandlingarbegränsasendastomdetärpåkallatmedhänsyntillsjuitryckfrihetsförordningenangivnasekretessgrunder.107 Av samma be-stämmelseframgårattsådanabegränsningarskaangesnogaibestämmelseiensärskildlag.Lagensomavsesärdenomfattandeochtämligensnårigaof-fentlighets-ochsekretesslagensomförutomhandlingssekretessocksåreglerartystnadspliktidetallmännasverksamhet.108

Enrelateradgenerellbestämmelsesombörframhållasisammanhangetav-serdenserviceskyldighetsomankommerpåallaförvaltningsmyndigheter.109

Utgångspunkt föråklagarverksamhetäralltsåöppenhet idenbemärkelsenattallaoffentligahandlingarärtillgängligaförenvar.110Riksåklagarenangerattåklagareisindagligaverksamhetoftamåstetahänsyntillförundersök-ningssekretessen.111Enligtdennakanuppgifterienförundersökningförvä-grasutlämningtillallmänhetendådettaskullekunnaskadautredningen.Iochmedattåtalväcksgällerdockintelängreförundersökningssekretessen.Andra vanliga sekretessavväganden avser att skydda enskildas personligaförhållanden då dessa skulle skadas eller lidamen av att uppgifterna blirkända.Isådanafallkansekretessenfortsättaattgällaävenefterattåtalharväckts.Därutöverfinnsenligtriksåklagarensärskildasekretessbestämmelsertill skydd för bland annat näringslivsverksamhet och rikets säkerhet,mendessablirenligthonominteaktuellasärskiltofta.

Istortsettsammasekretessavvägandenblirenligtrikspolischefenaktuellaidendagligapolisiäraverksamheten,dockattdetfinnssärskildregleringförtillexempelsäkerhetspolisensverksamhet.112



Såvälpoliser somåklagareharenallmänarbetsrättslig skyldighetatt anmälabisysslor113och,somprivatpersoner,enskyldighetattdeklareratillSkatteverket.

Fördetfallbrottsofferenligträttegångsbalkenärpartirättegång,genomatttillexempelbiträdaåklagarensåtalochdärviddrivaenskadeståndsprocessförattfåersättningavdentilltalade,kandeharätttillsåkallad”partsinsyn”enligtoffentlighets-ochsekretesslagen.114Partsinsyninnebärattdensomärpartiettmålharrätttillinsynihandläggningenavmålet.Sekretesskanintehindraenpartfrånatttadelavhandlingarochmaterialimåletellerärendet.Omdetfinnssekretessbelagdauppgifterihandlingarnaellermaterialet,somavhänsyntillallmäntellerenskiltintresseintefårröjas,kanpartendockintekrävaattfådelavdessauppgifter.Isådanafallärmyndighetenskyldigattlämnaupplysningaromvadmaterialetinnehåller,såattpartenkantatillvarasinrättimålet.Förattmyndighetenskakunnalämnautdessaupplysningarkrävsattdetintefinnsriskförattdetintressesomsekretessenskyddarkanskadas.

Utöver att fungera som remissinstans är Åklagarmyndigheten skyldig attvarje år producera ett antal dokument som budgetunderlag, ekonomiskaprognoser,verksamhetsplaninklusiveuppföljningvarje tertial,samtårsre-dovisning.Årsredovisningensinnehållbestämsiallmännabestämmelser,115

samt i regeringens regleringsbrev. Enligt regleringsbrevetmåsteÅklagar-myndigheten till regeringen redovisa en rad uppgifter som till exempelantaletochandelenmisstänktapersonersomhar lagförtssamtantaletochandelenbrottsmisstankarsomharletttilllagföring,genomströmningstider,åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektivitetenmedmera.116 Enligtchefenförriksenhetenmotkorruptionmåstemanvarjeårupprättaenverk-samhetsplansomtillställsriksåklagaren.117

SamtligahärovannämndadokumentblirsomregeloffentligaidesshelhetochhållstillgängligapåblandandraÅklagarmyndighetenshemsida.118

Ävenrikspolisstyrelsenmåsteproduceraettantaldokumentvarjeår.Blanddessa ingår årsredovisning, delårsrapport samt budgetunderlag.119 Rikspo-lisstyrelsen får därutöver en rad särskilda regeringsuppdrag förenademedåterrapporteringskravsamtfungerarsomremissinstans.Därutöverframstäl-lerrikspolisstyrelsenävenenverksamhetsplanårligen.Samtligadokumentblirsomregeloffentligaidesshelhetochhållstillgängligapåblandandrapolisenshemsida.120

Erik Karlsson



I vilken utsträckning är de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet och beslutsprocesser öppen för allmänhetens insyn?

Poäng: 100Såväl Rikspolischefen som riksåklagaren och chefen för riksenhetenmotkorruptionpåpekarattdesspersonaldeklarerarsinapersonligatillgångaridenutsträckningdettaföreskrivs.121

Riksåklagarenanserattgradenavoffentlighetochtillgänglighetärväldigthög,isynnerhetsedanalltmermaterialfinnstillgängligtdigitalt.122 Denaka-demiskaexpertenäravsammauppfattningavseendeÅklagarmyndighetensoffentlighetochhar förtroende förattden följerdet regelverksomfinns idetta avseende.123 Hankänner inte till attdet skulleha förekommitnågonkritikomattdetsystematisktarförlångtidförallmänhetenattvidÅklagar-myndighetenfådelavallmännahandlingar.HantyckerattÅklagarmyndig-hetenharen informativhemsidamedenpedagogiskambitionatt förklaraverksamheten.ChefenförriksenhetenmotkorruptionanserattÅklagarmyn-dighetengenerelltsettäröppenochtransparent.124

Rikspolischefenkonstaterarattrikspolisstyrelsenvarjeårproducerarderap-porterochdokumentmanskaochattdettagörsienlighetmedtillämpligabestämmelseravseendeinnehåll.125 Hankännerintetillattregeringenellerriksrevisionenskahakritiseratomfattningenpå redovisadeuppgifterellerattdetskullehaförekommitnågonmerallmänkritikomattredovisadinfor-mationskullevaraknapphändig.Överlagmisstänkerhanattifrågavaranderapporterinteharnågonstörreläsekretsutöveruppdragsgivarna.Hanupp-gerattdetharförekommitattpolismyndigheterharförloratiförvaltnings-domstolochdäreftertvingatslämnauthandlingarelleruppgifter,menanserinteattdetrörsigomnågotsystematisktproblem.

En akademisk expert känner inte till någon kritik om att den informationsompresenterasav rikspolisstyrelsengenerellt settärknapphändig.126 Dä-remottyckerhanattsäkerhetspolisensredovisningärlitetunnochmindreinnehållsrikänjämförandeorganisationersredovisningiStorbritannienochTyskland.Hanmenarattmanidessaländerpresenterarmeromfattandesta-tistiköverhuroftaolikarättsmedelharanväntsochvilkenträffsäkerhetdehar.Försåvittgällersäkerhetspolisenrefererarhanocksåtillsäkerhetstjänst-kommissionensbetänkandevilket,efterengenomgångavsäkerhetstjänster-nas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945, utmynnade i ganskahårdkritikavseendeettsystematisktundanhållandeavinformation.127




I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer att de brotts-bekämpande myndigheterna rapporterar om och ställs till svars för sin verk-samhet?

Poäng: 100Degrundläggandebestämmelsernaomåtalsväckandefinnsirättegångsbal-ken.Enutgångspunktärattåklagare,ominteannatärföreskrivet,skaväckaåtalförbrottsomhörunderallmäntåtal.128 Åklagareharenligtbestämmel-senenabsolutåtalspliktsominnebärattdeärskyldigaattväckaåtalsåsnartbevismaterialetärsådantattdepåobjektivagrunderkanförutseenfällandedom.129 Somettutflödeavprincipenomabsolutåtalspliktgällerävenenab-solutförundersökningsplikt.Förundersökningskaenligtdennaprincipochefterbeslutavpolismyndighetelleråklagare130 inledassåsnartdetpågrundavangivelseelleravannatskälfinnsanledningattantaattettbrottsomhörunderallmäntåtalharförövats.131

Då förundersökningen kommit så långt att någon skäligen misstänks förbrott,skadenne,dåhanellerhonhörs,underrättasommisstanken.132 I sam-bandmeddettaskadenmisstänkteerhållaunderrättelseomatthanellerhonärberättigadattredanunderförundersökningenanlitabiträdeavförsvarare,samt att offentlig försvarare kan förordnas under vissa förutsättningar. 133

Denmisstänkte och dennes försvarare har rätt att fortlöpande, i denmåndetkanskeutanmenförutredningen,tadelavvadsomharförekommitvidundersökningen.Deharvidarerättattangedenutredningdeanserönskvärdochiövrigtanföravaddeansernödvändigt.Underrättelsehäromskalämnasellersändastilldenmisstänkteochdennesförsvarare,varvidskäligtrådrumskaberedasdem.Åtalfår intebeslutasinnandettaharskett.134 Närförun-dersökningensenareavslutasskabeslutmeddelasomåtalskaväckas.135 Så snartsådantbeslutharfattatshardenmisstänkteellerdennesförsvararerättattpåbegäranfåenavskriftavprotokollelleranteckningarfrånförunder-sökningen.Omoffentligförsvarareförordnatsfördenmisstänkteskaenav-skriftutansärskildbegäranlämnasellersändastillförsvararen.136

Åklagaresinformationsskyldighetgentemotmålsäganden,detvillsägadensomharblivitutsattförbrottellersomharliditskadaavbrott,utvidgades2001,137 dååklagarefickansvarförattsåsnartåtalharbeslutatsunderrättamålsägandenhärom.138 Målsägandenskaävenunderrättasomattåklagarenunder vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk i anledningavbrott,ommöjligheternaattfåersättningenligtbrottsskadelagen,omde

Erik Karlsson


reglersomgällerförförordnandeavmålsägandebiträdeellermeddelandeavbesöksförbud,omreglernaomstödperson,ommöjligheternaattfårättshjälpochrådgivningenligträttshjälpslagen,samtomvilkamyndigheter,organi-sationerochandrasomkanlämnastödochhjälp.139 Målsägandenskavidaretillfrågasomhanellerhonvillbliunderrättadombeslutomatt förunder-sökninginteskainledaselleratteninleddförundersökningskaläggasned,beslut om att åtal inte ska väckas, tidpunkt för huvudförhandling imåletsamtdomimålet.140 Omengripen,anhållenellerhäktadpersonavvikerskamålsägandenunderrättasdäromomdetbehövs.141

Fördetfallenförundersökningläggsnedellerdetbeslutasattåtalinteskaväckas,skadensomhörtssomskäligenmisstänktförbrottetunderrättas.Påmotsvarandesättskamålsägandeunderrättasombeslutattförundersökninginteskainledaselleratteninleddförundersökningskaläggasnedellerattåtalinteskaväckas.142

Åtalväcksgenomattåklagarenhosrättenskriftligenansökeromstämningmotdensomskatilltalas.143 Istämningsansökanskaåklagarenuppgevemdentilltaladeär,denbrottsligagärningenmeduppgiftomtidochplatsfördess förövandeochdeövrigaomständighetersombehövsfördesskänne-tecknande,samtdebestämmelsersomärtillämpliga;debevissomåberopasochvadsomskallstyrkasmedvarjebevis;ochdeomständighetersomgördomstolenbehörig,om intebehörigheten framgårpåannat sätt.144 För det fallförundersökningharägtrumskaåklagaren,dååtalväcksellersåsnartsommöjligtdärefter,tillrättengeinutskriftavprotokollelleranteckningarfrånförundersökningensamtdeskriftligahandlingarochföremålsomhanvillåberopasombevis.145 Omansökaninteavvisasavrättenskadenutfärdastämningvarvidstämningsansökanochdärvidfogadehandlingardelgesdentilltalade.146

Somframgåttovankanmålsägandeninomramenförreglernaomsåkallatenskiltåtalväckatalanförbrott.147 Dettaskeridefallallmänåklagareintefår148 ellerintevillväckaåtal.Sådantåtalochtillhörandehuvudförhandlingreglerassärskiltirättegångsbalken.149 Istortföljerreglernadesomgällerförallmäntåtal.Dockskaförberedelse,medsyfteattklarläggadentilltaladesinställningtillåtaletochgrundenförden,vilkabevissomskallläggasframochvad somskall styrkasmedvarjebevis, samtomytterligareutredningeller andra åtgärder behövs föremålets avgörande, äga rum.150 Skälet fördettaärattenskildpartkanbehövaprocessledningpåettsättsomallmännaåklagareintebehöver.



Utövermöjlighetentillenskiltåtalkanenskildsomärmissnöjd,medtillexempelåklagaresbeslutattlägganedförundersökningellerattinteväckaåtal, begära överprövning av beslutet.Överprövningsinstitutet finns inteuttryckligt reglerat i lag. Principerna för förfarandet bygger i huvudsakpå uttalanden somgjordes av departementschefen i budgetpropositionen1984/85.151 Förfarandetfåransesutgöraettdirektutflödeavdeninstans-ordningsomgällerinomÅklagarmyndighetenochdentillsynsverksamhetsom tillkommeröverordnadåklagare.Lagstöd för självaöverprövningenfinnsirättegångsbalken.152 DennärmareutformningenochhandläggningenavöverprövningenharutvecklatsiriksåklagarensbestämmelserochpraxisochfinnsbeskrivenpåÅklagarmyndighetenshemsida.153 Överprövnings-institutet är sparsamt avhandlat i den juridiskadoktrinen.Tvåoffentligatryckbehandlaremellertidöverprövningsinstitutettämligeningående.154

För det fall enskild vill uppmärksamma missförhållanden inom poliseneller oegentligheter i sambandmedpolisaktioner kanmanvända sig tillriksdagensombudsmän(JO)155 ellerjustitiekanslern(JK).Densenarestill-synärdockfrämstinriktadpåattupptäckasystematiskafelidenoffentligaverksamhetenvarförklagomålfrånenskildanumeraintehandläggsinågonstörreutsträckning.156

Polisanmälanombrottavpoliserutredssedanårsskiftet2010/2011avPo-lisens Internutredningar (IU), en från polismyndigheterna frikopplad av-delning inom rikspolisstyrelsen.157 Sådana brottsutredningar leds alltid avåklagare.Somregelarbetardessaåklagarevidriksenhetenförpolismål,ennationelloperativenhetinomÅklagarmyndighetensomhandläggerärendenavseendemisstankeombrottavpolisanställda.158 Därtillfinnsmöjlighetattvända sig till ekobrottsmyndigheten,159 och riksenheten mot korruption.160

Dettycksfinnasutrymmeförattåklagarefrånantingenriksenhetenmotkor-ruptionellerriksenhetenförpolismålkanledautredningavseendekorrup-tionsrelateradbrottslighetinomtillexempelpolisen.

Detfinnsingaimmunitetsbestämmelsersomförhindrarattpoliserochåkla-garekanlagförasförbrott.

Erik Karlsson



I vilken utsträckning måste de brottsbekämpande myndigheterna rappor-tera om sina verksamheter och i vilken utsträckning ställs de till ansvar när oegentligheter påträffas?

Poäng: 75Åklagarmyndighetenärpolitisktstyrdisåmottoattregeringenharettöver-gripandemålförkriminalpolitiken–attbrottslighetenskaminskaochmän-niskorstrygghetskaöka–somÅklagarmyndighetenskabidratillgenomattlagförapersonersombegårbrott.Åklagarmyndighetenslångsiktigauppdragframgårav instruktionenochåklagarförordningen.161 Regeringengerävenårliga direktiv förÅklagarmyndighetens verksamhet genom budgetpropo-sitionen162 ochregleringsbrevet.163 AvdetsenareframgårblandannatvilkamålÅklagarmyndigheten ska uppnåmed sin verksamhet och hurmycketpengardenhartillsittförfogande.IdenutsträckningÅklagarmyndighetendärutöverfattarmerspecifikaoperativabeslutförhuravregeringenuppsattamålskauppnås,framgårdessaavverksamhetsplanen.164 Iverksamhetspla-nenfinnsävenuppräknadevissarättsområdenochprejudikatfrågorsom,motbakgrundavbefintligpraxis,börprioriterasiverksamheten.

RiksåklagarenangerattÅklagarmyndighetenredovisarsinverksamhetien-lighetmedbestämmelser somfinnshärom.165Myndigheten tillhandahållermånga av dessa dokument på sin hemsida.

EnakademiskexperttyckerattdedokumentochrapporterÅklagarmyndig-hetenproducerar generellt sett håller godkvalitet.166 Han efterlyser emel-lertid en tydligare och öppnare diskussion om de prioriteringar som fak-tiskt görs avÅklagarmyndigheten.Av årsredovisningen för 2010 framgårattÅklagarmyndigheten förverksamhetsåret2010harprioriteratbekämp-ningenavungdomsbrottslighet,mängdbrott,grovorganiseradbrottslighet,vålds-ochsexualbrottmotbarnsamtekobrott.167

Vadgällerbrottsoffersrätttillinformationangerriksåklagarenattåklagareinomramenfördenbemötanderollmaneftersträvarförsökerhållabrottsof-ferochanhörigainformerade,ochdåisynnerhetvidallvarligbrottslighet.168

Chefenförriksenhetenmotkorruptiontyckerattåklagareharentendensattläggainsåliteinformationsommöjligtisinabeslut,ochattdeiblandblirnogsåknapphändigamedkortastandardformuleringarsom”brottkanintestyrkas”somendaskältillatttillexempelenförundersökningläggsned.169 Enakademiskexpert ärav liknandeuppfattningochmenaratt åklagare, i



synnerhetnärdeavskriverärenden,oftauttryckersigvällakoniskt.170 Hanhänvisartillenstudieavbeslutibesöksförbudsärendensomenavhansstu-denterhargenomfört,därettresultatvarattdetgenerelltsettärsvårtattfåframinformationochdranågraslutsatseravsådanabeslut.

Vadgällerenskildasfaktiskamöjligheterattväckaenskiltåtalmenarrikså-klagarenattdetpågrundavåklagarnasabsolutaåtalspliktsällanblirnågrabrottmisstankar kvar för enskilda att lagföra.171 Den statistik över antaletenskildaåtalsompåträffatsgervidhandenattdettill tingsrätternaårligeninkommerendastnågrahundratalbrottmålväcktamedenskildaåtalochan-dramålsominteinitieratsavåklagare.172 Dettabörsättasirelationtillde82000brottmålsomigenomsnittinkomårligenunderperioden.

Vadgällermöjlighetenförenskildaattfååklagaresbeslutöverprövadefram-gåravstatistikenattdetunder2010avgjordescirka2500ärendenavseendeöverprövning av åklagarbeslut varav 282 fall resulterade i ändring.Dettamotsvarar tolv procent av antalet avgjorda överprövningar ochmindre änenhalvpromilleavsamtligaåklagarbeslutunderåret.År2008och2009varantaletändringar220respektive214.173

Riksåklagarenmenar attÅklagarmyndighetenväldigtnoggrant följerdessgenomströmningstider och balanser.174 Till sin hjälp harman det IT-base-radeärendehanteringssystemCåbra,medvilketmanblandannatkanmätatidernamellananmälanochbeslutiåtalsfrågan,samttidernamellanförun-dersökningsavslutande,idefalldennaärpolisledd,ochåklagaresbeslutiåtalsfrågan.Ävenomgenomströmningstidernagivetviskanminskasytterli-gare,vilketärettavmyndighetencentralamål,175 hardeenligtriksåklagarenminskatunderdesenasteåren.Dettatrorhanblandannatberorpåettmeruppmärksammatregelverkförrotelvårdenligtvilketdetankommerpåindi-viduellaåklagareattregelbundetgåigenomsinaärendenochsetillattingetblirliggandeoch,ifalldetsker,tauppdetmedsinchef.176

EnakademiskexpertmenarattÅklagarmyndighetenarbetarmedvetetmedfrågan om genomströmningstider i rättskedjan och att statistiken häröverföljsuppkontinuerligt,dockattkritikomförlångahandläggningstiderföre-kommer.177 Detbörhärframförasattenradinspektionsrapporterundersena-reårharriktatkritikmoträttsväsendetslångahandläggningstideribrottmål.I till exempel Rikspolisstyrelsens inspektionsrapport om ärendebalanser iutredningsverksamheten konstaterades att merparten av de inspekterade polismyndigheternaharellerharhafthögabalanser,ochattbalansernavid

Erik Karlsson


Erik Karlsson

någraavdeinspekteradepolismyndigheternavaroroväckandehöga.178 Mer specifikthartillexempelriksdagensombudsmän(JO)riktatskarpkritikmoträttsväsendetfördesslångahandläggningstiderochlågagradavaktivitets-nivåiförundersökningarnaavseendebrottstypenbedrägeri.179 JOharävenriktatkritikmoträttsväsendetshandläggningavungdomsärenden.180 Riksre-visionen181 harocksådenpåvisatattsåvälåklagar-sompolismyndigheternaharhaftsvårtattlevaupptilldesärskildakravsomställspåhanteringenavungalagöverträdare.182

Brottsförebygganderådethariennyligenproduceradrapportöverhandlägg-ningstiderirättskedjanvidbrottmålgällandemisshandel,våldtäkt,stöld,rånochutpressningfunnitattdegenomsnittligahandläggningstidernavarierarefterbrottstypdärmisstankaromvåldtäkthardenkortastegenomsnittligahandläggningstiden (134 dagar)medanprocessen dröjer längst i sambandmedmisshandel(233dagar)ochstöld(181dagar).183Ettannatresultatavstudien, vars datamaterial består av samtligamisstankar gällande nämndabrott somregistreratsavpolisenår2008,varattmisshandel,våldtäktochutpressningskrevsavihögstutsträckning(70procentavmisstankarnadärförundersökning inletts skrevsavnågongångunder rättsprocessensgång)medanstöldvardenbrottstypsomskrevsav i lägstutsträckning (38pro-cent).Detta,menarman, kan bero på den höga andelen snatterier, ett in-gripandebrottmedvanligengottbevisläge, ibrottskategorin(snatterierut-gjorde53procentavsamtligastöldmisstankar).184

Förutom ett ärende vid justitiekanslern, vilket redogörs för nedan, har demyndigheter som har jurisdiktion att initiera utredningar om korruptions-relateradbrottligheteller liknandeoegentligheterblandpolisochåklagareinte, för så vitt denna studie kanfinna, genomfört någon sådan utredninginomdesenastetvååren.Isammanhangetkannämnasattriksåklagarenärav uppfattningen att korruption, om sådan över huvud taget förekommer i någon form, är extremtovanligt inomÅklagarmyndigheten.185 Chefen för riksenhetenmotkorruptiondelardennauppfattningochkaninteminnasnå-gotvälgrundatpåståendehärominomåtminstonedesenaste tvååren.186 I sammanhanget kan nämnas attBrottsförebyggande rådet, i en studie överotillåtenpåverkanmotblandandraåklagare,harfunnitatt”otillbörligaer-bjudandenär[…]ovanligaföreteelser[ochatt]detrörsig[…]omenstakaåklagaresomdrabbatsavdessapåverkansformer”.187

Ävenrikspolischefenäravuppfattningenattkorruptionärytterstovanligtinompolisen.188Idenmycketbegränsademånkorruptionallsförekommer



handlardetenligthonomomsåkalladvänskapskorruption,därenpolistillexempel informerarenanhörigellerannanomvarochnären fartkontrollska genomföras.

Enligtstatistikfrånriksenhetenförpolismål189 ökadeantalettilldeninkom-na brottsmisstankar från 6518 år 2008 till 7343 år 2010.190 Eftersom det antalanmälningarsomriktadesigmotåklagareundersammaperiodsjönk,från297år2008till233år2010,ochantalanmälningarsomriktadesigmotdomaremerellermindrelågkonstant,cirka30perår,förklarasistortsetthelaökningenavdetsammanlagdaantaletinkommandeärendenavenök-ningavantaletanmälningarsomriktadesigmotpoliser.Avökningenstårtrafikbrottförungefärhälften.191 Isammanhangetkannämnasatt25till30procentavärendeinflödettillriksenhetenutgörsidagavfalldärpolisitjänstunder prioriterad utryckning överskridit hastighetsgränser och registreratsavfartkameror,vilketnormaltsettredovisastillåklagareföravskrivning.192

Andelenärendenvidriksenhetenförpolismålsominteharletttillförunder-sökningellerdärförundersökningenlagtsnedharvaritkonstant96procentunderdenundersöktaperioden,dockattandelennedlagdaförundersökning-arharökat i förhållande tillantaletärendensominte lett till förundersök-ning.193 Lagföringsprocenten var tre procent både 2008 och 2010.194 Under2010meddeladesdomi64måldärriksenhetensåklagareharvaritpart.195 Antaletdomarsomavsågbrottbegångnapåfritidenuppgicktill27medan37domaravsågbrottbegångnaitjänsten,avvilkaåtaletbiföllsi26domar(avseende20poliser,femcivilanställda,ochenövrig),ochogilladesielva(niopoliserochtvåcivilanställda).196 Sammantagetgerdettaenbifallspro-centom70procent,vilketärlägreänövrigåklagarverksamhet.197

Detstoraantaletanmälningarsominteledertillnågonformavpåföljdharuppmärksammatsiennyligenpubliceradstudie,därförfattarnaävenställersigundrande tillvarför inteanklagelser ianmälan tasuppellervarföran-strängningarintegjortsförattvidtaflerutredningsåtgärder.198 Merspecifikkritikmot bristande professionalism i polisens internutredningar har ävenframförts.199 Ävenriksdagensombudsmän(JO)harriktatkritikefterinspek-tion.200 Enakademiskexpert framhållerattdetgenerellt sett framstår somsvårtattfåpoliserfälldaochattdepolisersomjobbarmedinternutredningarofta har en bekymmersam arbetssituation och ett komplicerat förhållandetill sina kollegor.201Den sedan årsskiftet 2010/2011 inrättade avdelningenför polisens internutredningar (IU), somhar beskrivits ovan, kan ses somettsvarpåkritiken.Detfinnsemellertididagintematerialförattutvärderadennaförändradearbetsordningochdesseventuellaresultat.

Erik Karlsson



I vilken utsträckning säkerställs de brottsbekämpande myndigheternas in-tegritet genom lag?

Poäng: 75Detfinnsintenågonsärskilduppförandekodföråklagare.Ipolisförordning-enfinnsvissabestämmelserompolisersskyldigheterianställningen,vilkakanliknasvidenuppförandekodlåtvaraenbegränsadsådan.202Avbestäm-melsernaframgårblandannatattpoliserisittarbeteskauppträdapåettsättsomingerförtroendeochaktning,attdeskauppträdahövligt,hänsynsfulltochmedfasthetsamtiakttasjälvbehärskningochundvikavadsomkanupp-fattassomutslagavovänlighetellersmåaktighet.203 Vidarefinnsbestämmel-seromvissaskyldigheterunderledigtid.204

Förbådayrkesgruppernagällerävendengenerellaarbetsrättsligaregleringsomgällerföroffentligtanställda.205 Därutöveromfattasåklagareochpolisavbrottsbalkensbestämmelserom till exempelmutbrott,206 bestickning,207 tjänstefel208 ochtrolöshetmothuvudman209 tillämpliga.210

Vad gäller bestämmelser som reglerar intressekonflikter finns jävsreglerför åklagare i rättegångsbalken.211 Sammabestämmelse tillämpas även påanställdainompolisväsendetsomharattvidtaåtgärdellermeddelabeslutenligträttegångsbalken.212 Ibådafallentillämpassammajävsdefinitionsomgäller fördomare.213 Av reglerna framgår till exempel att enåklagarekanvarajävvidsläktskapmedmålsäganden,vilketmotiverasavattåklagarenskavaraheltopartiskochävenverkatilldentilltaladesförmånnärdettaärpåkallat.214 Isammanhangetböräventillämpligaregleravseendebisysslorframhållas.215 Dessasyftartillattsäkerställaattsåvälpolissomåklagareäropartiska i sinverksamhet,ochförhindrar tillexempelenåklagareattbe-driva advokatverksamhet.

RiksåklagarenuppgerattÅklagarmyndighetenharinternareglerochriktlin-jerförrepresentationochgåvorochattdetinommyndighetenrådernollto-leransföralla typeravexternabelöningarförhandlingarsomligger inomtjänsteutövningen.216 Åklagarmyndigheten har även särskilda föreskrifteromanmälanavresautomlandsochomutländskabesök.217 Föreskriften be-skriverrutinerföranmälningsskyldighetavutländskabesöksamtåklagaresskyldighetattanmälautlandsresorsomföretasitjänsten.



Enligt riksåklagaren, chefen för riksenheten mot korruption samt rikspo-lischefenfinnsdetintenågrasåkalladekarrensbestämmelseravseendean-ställning föreeller efter tjänstgöring somåklagareellerpolis.218 I den ut-sträckningtidigareutförtarbeteiannananställningkantänkasäventyraenåklagaresellerpolisopartiskhetfinnsjävsbestämmelsernaförattförhindraolämpligbefattningmedärenden.

Detfinnssomtidigarenämntsintenågrasärskildabestämmelserenligtvilkaåklagare och polisermåste deklarera sina tillgångar, annat än den privataskattedeklarationsomåliggerdem.Fördefallenoffentligtanställdunder-låterattanmälabisysslorpåpåbjudetsättföreskriverlagenomoffentligan-ställningdisciplinansvarochpåföljdersomvarningochlöneavdrag.219


I vilken utsträckning säkerställs de brottsbekämpande myndigheternas in-tegritet i praktiken?

Poäng: 75Riksåklagaren är av uppfattningen att gällande regelverk är effektivt ochsäkerställerattåklagareagerarpåettetisktkorrektsättisinverksamhet.220

Inteminst,menarhan,vittnardefåtaldisciplinärendenochanmälningarsomårligenriktasmotåklagareomdetta.Hanframhållervidareattlagstiftningenärsträngochattdensärskildariksenhetenförpolismål,somutrederbrottavblandandraåklagare,fungerarväl.DärutöverfinnsgivetvismöjlighetenattanmälaindividuellaåklagaretillJO.

Av JO:s senaste ämbetsberättelse framgår bland annat att ombudsmännenunderaktuelltåravgjordesexinspektions-ochövrigainitiativärendenavse-endeåklagarväsendetdärsamtligaresulteradeisåkalladerinranellerannankritik,alltsåavgjordesingetsådantärendeutankritikellerattdetresulteradeiåtal.Vadgällerde326klagomålsärendenavseendeåklagarväsendet somavgjordesavvisades, elleravgjordesutan särskildutredning,127ärenden;162avgjordesefterutredningmenföranleddeingenkritik;33avgörandenföranledde erinran eller kritik; tre ärenden ledde till förundersökning ochingetåtalväcktes.221

UppfattningenomgällanderegelverkseffektivitetavseendeåklagaredelasavenakademiskexpertsommenarattÅklagarmyndighetenkännetecknasavprofessionalismochvarsamhetietiskaspörsmål.222 Chefen för riksenheten motkorruptionmenarattdetinomÅklagarmyndighetenfinnsenkulturav

Erik Karlsson



att väldigt noggrant följa gällande regelverk, inteminst de bestämmelsersomsyftartillattupprätthållamyndighetensopartiskhetochintegritet.223

En liknande synpunkt framförs av rikspolischefen avseende den polisiäraverksamheten.224 Hanmenar att korruptionen inompolisen är synnerligenbegränsad och att den svenska statsförvaltningskulturen gör att gällandebestämmelser inte särskilt ofta behöver prövas. Riksdagens ombudsmänsärendestatistikgervissindikationhärom.AvJO:ssenasteämbetsberättelseframgårblandannatattombudsmännenunderaktuelltåravgjorde femtoninspektions-ochövrigainitiativärendenavseendepolisväsendetdärfjortonresulteradeierinranellerannankritikochettärendeavgjordesutankritik,detvillsägaattingetsådantärenderesulteradeiåtal.Vadgällerde730kla-gomålsärendenavseendepolisväsendet somavgjordesavvisades, eller av-gjordesutansärskildutredning,293ärenden;361avgjordesefterutredningmenföranleddeingenkritik;57avgörandenföranleddeerinranellerkritik;ochtvååtalväcktes.225

Uppfattningenomgällanderegelverkseffektivitetavseendeåklagaredelasavenakademiskexpert sommenarattÅklagarmyndighetenkännetecknasavprofessionalismochvarsamhetietiskaspörsmål.ChefenförriksenhetenmotkorruptionmenarattdetinomÅklagarmyndighetenfinnsenkulturavatt väldigt noggrant följa gällande regelverk, inteminst de bestämmelsersomsyftartillattupprätthållamyndighetensopartiskhetochintegritet.En liknande synpunkt framförs av rikspolischefen avseende den polisiäraverksamheten. Han menar att korruptionen inom polisen är synnerligenbegränsad och att den svenska statsförvaltningskulturen gör att gällandebestämmelser inte särskilt ofta behöver prövas. Riksdagens ombudsmänsärendestatistikgervissindikationhärom.AvJO:ssenasteämbetsberättelseframgårblandannatattombudsmännenunderaktuelltåravgjorde femtoninspektions-ochövrigainitiativärendenavseendepolisväsendetdärfjortonresulteradeierinranellerannankritikochettärendeavgjordesutankritik,detvillsägaattingetsådantärenderesulteradeiåtal.Vadgällerde730kla-gomålsärendenavseendepolisväsendet somavgjordesavvisades, eller av-gjordesutansärskildutredning,293ärenden;361avgjordesefterutredningmenföranleddeingenkritik;57avgörandenföranleddeerinranellerkritik;ochtvååtalväcktes.


Riksåklagarenangerattåklagareunderdengrundutbildningsomleder tillanställningsomkammaråklagareinformerasombefintligaintegritetsmeka-nismer.226 Därutöverfårmansärskildutbildningibemötandefrågorochhurmanbör agera i rättenmot såvälbrottsoffer sommisstänkta.Eftergrund-utbildningenerbjudermyndighetenvidareutbildningförkammaråklagare iformavkursverksamhet,blandannatomintegritetsfrågor.Enligtriksåklaga-renärettriktmärkeattvarjeåklagarebörvidareutbildasidennaformunderfyratillfemarbetsdagarperår.EnakademiskexpertframhålleridennadelattdetinomÅklagarmyndighetenfinnsettgenomtänktprogramförvidare-utbildningochattdettaresulterar igodakunskaperomviktiga integritets-hänsyn.227

Rikspolischefen uppger att integritetsfrågor ingår i polisutbildningen ochattdepoängterasochuppmärksammasiolikasammanhangalltigenomdenpolisiärakarriären.228 Enakademiskexpertkommenterar attpolisväsendetpåsenareårharutökatutbytetmedakademienochattolikasamhällsveten-skapliga experter fått ökatutrymme ide studierpolisengenomför.229 HannämnerocksåatthantyckerattBrottsförebygganderådet,varspublikationerochutvärderingarfungerarsombeslutsunderlaginomkriminalpolitikenochrättsväsendet, uppmärksammas inom polisen och sprider information omrättssäkerhetochintegritetshänsyn.

de brottsbekäMpande MYndigheternas roll, korruptionsbekäMpning

I vilken utsträckning utreder de brottsbekämpande myndigheterna korrup-tionsbrott?

Poäng: 75EnakademiskexpertuppgerattdetmotbakgrundavexisterandeforskningärsvårtattmedexakthetsäganågotomomfattningenavkorruptioniSverige.230

Dettagörattdet enligthonomärvanskligt attutvärderahur framgångsrikapolisochåklagareäriförhållandetilldenkorruptionsomfinnstotaltsett.Enannansakärgivetvisatttittapådenbrottslighetsomfaktisktanmäls.

Enligt uppgift inkom 687 brottsmisstankar, det vill säga påståenden ombrott,tillriksenhetenmotkorruptionunderdefrånjuni2011föregåendetolvmånaderna.231 Dettamotsvararentydligökningfrånde553brottsmisstankarsominkomundermotsvarandetidsperiodåren2009/2010,ochde263sominkom2008/2009.Avtabellennedanframgårdockattantaletinkomnaären-deninteharökatisammautsträckning.232

Erik Karlsson


Erik Karlsson

IÅklagarmyndighetenssammantagnaverksamhetundervartochettavdetresenasteårenharandelenbrottsmisstankarsomletttilllagföring233 varit cirka 60 procent.234 Dennaprocentsatsvarierardockkraftigtmellanolikaärendetyper. För till exempel narkotikabrott var andelen cirka 78 procentunder tidsperioden medan den för ekobrott var 43 procent år 2008, 27 pro-cent år 2009 och 28 procent år 2010.235 Den senare ärendetypen erbjuderrimligenenmer rättvisande jämförelseommanvill analysera riksenhetenmotkorruptionshandläggning,menävendenjämförelsenhaltar,dåbevis-läget generellt sett inte är likvärdigt.Därtill kommer den omständighetenatt riksenheten fokuserar på ärenden av principiell betydelse vars utgånggenerellt sett ärmeroviss.Av tabellen framgåremellertidatt28personerlagfördesavriksenhetenmotkorruptionår2008,24år2009och29år2010,vilketger resultatetattandelenbrottsmisstankarsomhar lett till lagföringivartfallärbetydligtlägreänblandekobrotten.236 Ettannatresultatärattandelenövertidgårner.237

År

inkom

na ärenden

avslu

tade

Fö

run

dersö

knin

g in

ledd

Fö

run

dersö

knin

g n

edlag

d

Åtalsb

eslut

an

tal åtalade p

erson

er

Do

m t

r/H

r

Lag

a kraft

Straffö

relägg

and

e

2003fr.o.m. 1/7

54 5 17 1 2 4 0 0 0

2004 73 60 32 14 7 18 5 2 1

2005 103 77 65 29 23 139 14 9 1

2006 88 94 50 35 20 46 26 11 0

2007 110 95 52 37 12 37 23 19 0

2008 93 95 65 51 16 27 24 19 1

2009 93 111 49 46 19 23 25 19 1

2010 109 105 31 31 17 28 13 19 1

2011 t.o.m. 13/6

41 112 9 13 7 15 6 1 6

totalt 764 695 370 257 123 337 136 99 11



Någonöversiktligstatistiköverantaletdomarsomharresulteratibifallres-pektive ogillande finns intemen enmanuell räkning vid riksenhetenmotkorruption visade att under de från juni 2011 föregående tolvmånadernameddelades14domarvarv12resulteradeibifall.238

Någonöversiktligstatistiköverantaletdomarsomharresulteratibifallres-pektive ogillande finns intemen enmanuell räkning vid riksenhetenmotkorruption visade att under de från juni 2011 föregående tolvmånadernameddelades14domarvarv12resulteradeibifall.

Riksåklagarenmenarattlagstiftningenavseendemutbrottärslagkraftigidetattåklagareintebehöverstyrkaattenspecifikgåvaharpåverkatettspeci-fiktbeslut,utandeträckermedattdetbevisasattgåvanutgörenotillbörligbelöning.239Hanmenarattdetkanfinnasenskildadelaridenkorruptions-relateradebrottskatalogensombehöverförbättras.SomettexempelnämnerhanattdenpersonkretssomträffasavlagstiftningenredanharvidgatsmotbakgrundavSveriges internationella åtagandenochatt deneventuelltbörvidgasytterligare.

Riksåklagarenframhållerslutligenattommananvänderbegreppetkorrup-tionividbemärkelsekanmandiskuterahuruvidalagstiftningentäckergär-ningarsominteinnefattardirektabelöningarmenlikvälintuitivtförefallerkorrupta,ochnämneridetsammanhangetavsaknadenavdelskarensbestäm-melser,delsbestämmelseromfinansieringenavpolitiskapartier.

Chefenför riksenhetenmotkorruption,somävendeltogsomexpert idennyligenavslutadestatligautredningenommutor,240 framhållerattenavut-redningensviktigareuppslagärförslagetomdetnyabrottet”vårdslösfinan-sieringavmuta”.241 Enakademiskexpertframhållerattförslagetsvararmotdetuppmärksammadeproblemetatt enpersonsomöverlämnarpengar tillnågonutanattkontrolleravaddeskaanvändastill,ochsomsedananvändssommuta,inteutanvidareomfattasavnuvarandelagstiftning.242 Hantyckerdockgenerelltattdennuvaranderegleringenärganskalångtgåendeochäveninrymmerhandlingarsomliggerganskalångtifråndetverkligamutbrottet.

Ifrågaomandrajuridiskaverktygtyckerchefenförriksenhetenmotkorrup-tionattdetstraffvärdeomminsttvåårsfängelsesomförnärvarandekrävsförattfåanvändaavlyssning243 ärnågothögtiförhållandetillkorruptions-relaterad brottslighet.244 Detta då brottsligheten sällan kommer upp i denstraffvärdesnivån och bevisläget ofta är svårt eftersombrottsligheten somregelskerutannågontydligmålsägandeellerannanpersonsomharintresse

Erik Karlsson


avattberättavadsomharhänt.Enakademiskexpertpåpekarattdenkrimi-nalpolitiskadebattenintesällanfokuserarpåvilkaresurserochåtgärdersombehövsförattlösaettvisstproblemsnarareänvadsomärrimligtattgöra,ochattdet i fråganomavlyssningfinnsmotståendeintressensombörbe-aktas.245 Hanframhållerattävenomenvissaningslöshetomkorruptionensutbredninglängeharförhärskatbörviundvikaattlåtadetnyfunnaintressetresulteraihastigaåtgärderpådåligtunderlag.

Vad gäller de utredningstekniska resurserna för att lagföra korruptionsre-lateradbrottslighetframförriksåklagarenattmanvidriksenhetenmotkor-ruptionharenresursmedspecialiseradeåklagareochekonomersomsenastiårharfåttförstärktbudget.246 Stötestenenharvarit,somhanserdet,till-gångentillpolisresurserförgenomförandeavpraktiskautredningsåtgärder.Han tycker därför att det är positivt att beslut har fattats under våren ominrättandet av en ny specialenhet hos rikskriminalpolisen. Specialenhetenhar tilldelats ansvar att utredamutbrott och bestickning över hela landet,ochska jobbanäraÅklagarmyndighetensriksenhetmotkorruption.Enligtuppgiftskapolisensnyaenhetbeståavcirka30anställda,vilketbekräftasavrikspolischefen,somävenuppgerattmanförnärvarandeplanerarutbild-ningsinsatserfördennyaenheten.247

Chefenförriksenhetenmotkorruptiondelarriksåklagarensuppfattningvadgällerbehovetavpolisresurser.248 Hanberättarattjustitiekanslern,efteran-mälanfrånenorganisation,förentidsedangranskadeomdetpåettallmäntplanfinnsproblemmedbristanderesurseriinternationellakorruptionsutred-ningar.249 Ijustitiekanslernsefterföljandebeslutgjordesvissauttalandenomdepolisiärautredningsresursernaochskäligheteniattdessa,liktvadsomärfalletinomÅklagarmyndigheten,centraliseraspånationellnivå,vilketalltsåblirfalletnärrikskriminalpolisensnyaspecialenhetäroperativ.Detärgivetvisförtidigtattsiaomspecialenhetensinverkanpåkorruptionsutred-ningarnailandetochdessframtidaverksamhetliggergivetvisintetillgrundförbedömningenavdennaindikator,däravpoängavdraget.



noter

1. Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som bekämpar och förebygger ekonomisk brottslighet. Myndigheten ansvarar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. EBM ansvarar dessutom för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegent-lig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. Myndighe-ten sorterar under Justitiedepartementet, se förordning (2007:972) med instruktion för ekobrottsmyndigheten 1 §.

2. I denna del, vilket kommer att framgå, har polisen emellertid gjort vissa strukturella för-ändringar. Det är likafullt för tidigt att utvärdera dessa inom ramen för denna studie.

3. Den övergripande poängen är ett enkelt medelvärde av de tre dimensionerna kapacitet, styrning och roll. Värdena på dimensionerna motsvarar på samma sätt ett enkelt medel-värde av de motsvarande indikatorbetygen.

4. Dessförinnan fanns såväl lokala som regionala åklagarmyndigheter. Det bör i samman-hanget också påpekas att såväl riksdagens ombudsmän (JO) som justitiekanslern (JK) är särskilda åklagare utanför åklagarmyndigheten.

5. Åklagarmyndigheten beslutar om inrättande, upphörande och lokalisering av åklagarkam-mare, se förordning (2007:971) med instruktion för åklagarmyndigheten 6 §.

6. Överåklagare Gunnar Stetler, chef för riksenheten mot korruption. Intervju med författaren den 6 maj 2011.

7. Se Dagens Nyheter, ” Offren larmar – men ingen kommer”, 19 september 2011.

8. Se förordning (2007:1170) med instruktion för Brottsförebyggande rådet.

9. Se Brottsförebyggande rådet, Handläggningstider i rättskedjan – Resultat för några centrala brott, Rapport 2011:3.

10. Riksåklagaren Anders Perklev. Intervju med författaren den 3 maj 2011.

11. Se t.ex. Brottsförebyggande rådet, Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2010-2013 - Cen-trala prognoser för Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården, 2010.

12. Åklagarmyndigheten, Budgetunderlag 2011-20131 mars 2010, dnr ÅM-A 2010/0331.

13. Se regeringsbeslut av den 16 december 2010, Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Åklagarmyndigheten, I:54, s. 6. Se även proposition 2010:11:1, Budgetpro-positionen för 2011, utgiftsområde 04.

14. Se regeringsbeslut av den 21 december 2009, Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Åklagarmyndigheten, I:8, s. 5.

15. Se regeringsbeslut av den 18 december 2009, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Åklagarmyndigheten, I:18, s. 6.


17. Se www.aklagare.se (besökt 15 juni 2011).

18. Professor Petter Asp, innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsve-tenskap, verksam vid Stockholms universitet. Intervju med författaren den 12 maj 2011.

19. Professor Janne Flyghed, verksam vid kriminologiska institutionen, Stockholms universi-tet. Intervju med författaren den 7 juni 2011.


21. Rikspolischefen Bengt Svenson. Intervju med författaren den 10 maj 2011.

22. Se regeringsbeslut av den 26 november 2009, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen, I:14, s. 7. Anslaget var till en början 17 484 725 000 kr för budgetåret 2009. Se regeringsbeslut av den 19 mars 2009, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen, 8, s. 7.

Erik Karlsson


23. Se regeringsbeslut av den 21 december 2009, Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen, I:7, s. 7.

24. Se regeringsbeslut av den 16 december 2010, Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen, I:52, s. 9.

25. 17 637 000 000 kr för budgetåret 2009, 19 585 000 000 kr för budgetåret 2010, samt 19 870 000 000 kr för budgetåret 2011. Se Rikspolisstyrelsen, controlleravdelningen, 14 februari 2008, Polisens budgetunderlag för 2009-2011, s. 4; Rikspolisstyrelsen, controlleravdelningen, 12 februari 2009, Polisens budgetunderlag för 2010-2012, s. 6. Rikspolisstyrelsen, ekonomiavdelningen, 17 februari 2010, Polisens budgetunderlag för 2011-2013, s. 5.

















42. Rikspolischefen Bengt Svenson. Intervju med författaren den 10 maj 2011. Se även riks-polisstyrelsen, 2011-03-17, Slutredovisning av regeringens uppdrag (JU2009/2250/PO) till rikspolisstyrelsen att genomföra ett utvecklingsprojekt med målet att främja jämställd-heten och den etniska och kulturella mångfalden inom polisen, dnr. HR-747-3504/09.






48. Åklagarförordning (2004:1265) 17 §.

49. Åklagarförordning (2004:1265) 19-20 §§.










57. Se regeringsformen (1974:152) 12 kap. 5 § 2 st. samt lag (1994:260) om offentlig anställning 4 §.

58. Förordning (2007:971) med instruktion för åklagarmyndigheten 8 §.

59. Förordning (2007:971) med instruktion för åklagarmyndigheten 10 §.


61. Polisutbildningsförordning (1999:740) 2 §.

62. Polisutbildningsförordning (1999:740) 4 § 1 st.

63. Polisutbildningsförordning (1999:740) 4 § 2 st.

64. Se www.polisen.se (besökt 17 juni 2011).

65. Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 18 §.

66. Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 29 §.

67. Polisförordning (1998:1558) 6 kap. 1-2 §§.

68. Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 27 a §.

69. Polisförordning (1998:1558) 6 kap. 2 § 2 st.

70. Polisförordning (1998:1558) 6 kap. 5 §.


72. Se regeringsformen (1974:152) 12 kap. 5 § 2 st. samt lag (1994:260) om offentlig anställning 4 §.




76. Se www.regeringen.se (besökt 17 juni 2011).


78. Lag (1994:260) om offentlig anställning 34 §.


80. Se förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 25 a §.

81. Se Polisförordning (1998:1558) 6 kap. 13 §.

82. Polislag (1984:387) 7 a §.

83. Polisförordning (1998:1558) 14 §.



86. Överåklagare Gunnar Stetler, chef för Riksenheten mot korruption. Intervju med förfat-taren den 6 maj 2011.



89. Statens ansvarsnämnd, 2011-02-22, Redogörelse för verksamheten år 2010 s. 4.



Erik Karlsson





95. Se överåklagare Gunnar Stetler, Beslut av den 20 augusti 2008, åklagarmyndighetens diarienummer AM-107487-10.









104. Rikspolisstyrelsen, Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemen-samma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten, NUC Rapport 2010:1b, s. 14.

105. Rikspolisstyrelsen, Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemen-samma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten, NUC Rapport 2010:1b, ss. 14-15.



108. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

109. Förvaltningslag (1986:223) 4-5 §§.

110. Se Anna-Lena Dahlquist, Sekretess inom rättsväsendet, 2 u (Norstedts Juridik, 2007), s. 21.




114. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10 kap. 3-4 §§.

115. Se förordning (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

116. Se regeringsbeslut av den 16 december 2010, Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende åklagarmyndigheten, I:54, ss. 1-4.


118. Se www.aklagare.se (besökt den 15 juni 2011).

119. Se förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 22 b §.

120. Se www.polisen.se (besökt den 16 juni 2011).

121. Rikspolischefen Bengt Svenson. Intervju med författaren den 10 maj 2011. Riksåkla-garen Anders Perklev. Intervju med författaren den 3 maj 2011. Överåklagare Gunnar Stetler, chef för riksenheten mot korruption. Intervju med författaren den 6 maj 2011.








127. Se Justitiedepartementet, Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945: Betänkande av säkerhetstjänstkommissionen, SOU 2002:87.


129. Se t.ex. Justitiedepartementet, Förvar: Slutbetänkande av förvarsutredningen, SOU 2011:17, s. 384.




133. Förundersökningskungörelse (1947:948) 12 §.



136. Rättegångsbalk (1942:740) 23 kap. 21 § 4 st. Se vidare åklagarmyndigheten: utveck-lingscentrum Malmö, Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning, RättsPM 2008:4.

137. Se Justitiedepartementet, Målsägandebiträdet - ett aktivt stöd i rättsprocessen: Betän-kande av utredningen om målsägandebiträde, SOU 2007:6, s. 199.

138. Förundersökningskungörelse (1947:948) 13 d §.

139. Förundersökningskungörelse (1947:948) 13 a §.

140. Förundersökningskungörelse (1947:948) 13 b §.

141. Förundersökningskungörelse (1947:948) 13 c §.

142. Förundersökningskungörelse (1947:948) 14 § 1-2 st.






148. Se brottsbalk (1962:700) 5 kap. 5 §.

149. Rättegångsbalk (1942:740) 47 kap.


151. Se JO:s beslut av den 14 mars 2002, Anmälan mot åklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm avseende handläggningen av en förundersökning m.m., dnr 1245:2000.


153. Se www.aklagare.se (besökt 15 juni 2011). ”Om en begäran om överprövning kommer in till en åklagarkammare, ska först den åklagare som fattat beslut i målet bedöma om nya omständigheter i ärendet har kommit fram. Om nya omständigheter åberopas ska åklagaren ompröva sitt eget beslut. Om denna omprövning inte leder till någon ändring av det tidigare beslutet ska ärendet lämnas över till Åklagarmyndighetens utvecklingscen-trum. Detsamma gäller om det inte finns några nya omständigheter att beakta i ärendet.

Erik Karlsson


Erik Karlsson

På utvecklingscentrum granskas ärendet av överåklagaren, denne kan sedan fatta beslut t.ex. om att en nedlagd förundersökning återupptas eller att vissa utredningsåtgärder vidtas. Ärendet skickas tillbaka till samma åklagarkammare, men får en annan handläg-gare. Även beslut fattade av utvecklingscentrum kan överprövas, ärendet handläggs då på riksåklagarens kansli.” Se även åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn: Rapport av åklagarmyndighetens tillsynsutredning, 2010-10-01, ss. 44-48.

154. Riksåklagarens cirkulär med anvisningar för handläggningen av överprövningsärenden, RÅC I:108, samt ett betänkande från Justitiedepartementet, DsJu 1983:19, som be-handlar riksåklagaren och dennes kansli.

155. Se regeringsformen (1974:152) 13 kap. 6 §.

156. Se förordning (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern, 15 § 2 st.

157. Se Justitiedepartementet, Pressmeddelande av den 2 juli 2010, Ny hantering av poli-sens interna utredningar; samt proposition 2010:11:1, Budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 04, s. 19. Se även generellt förordning (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. 3, 5, 7-9 §§.

158. Se åklagarmyndigheten, riksenheten för polismål, Årsrapport 2010.

159. Åklagarmyndighetens författningssamling, ÅFS 2006:12, Åklagarmyndighetens föreskrif-ter om handläggningen av ärenden om brott av åklagare och domare m.m., 15 §.

160. Se Åklagarmyndighetens författningssamling, ÅFS 2010:8, Åklagarmyndighetens före-skrifter om ändring i åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden, bilaga 3.

161. Förordning (2007:971) med instruktion för åklagarmyndigheten, samt åklagarförordning (2004:1265).

162. Se t.ex. proposition 2010/11:1, Budgetproposition för 2011, s. 273.

163. Se regeringsbeslut av den 16 december 2010, Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Åklagarmyndigheten, I:54.

164. Åklagarmyndigheten, Verksamhetsplan 2011, 2011-02-22.



167. Åklagarmyndigheten, Årsredovisning 2010, s. 18.





172. Se brottsförebyggande rådets rapporter Rättsväsendets kapacitetsbehov: Centrala prognoser för polisen, åklagarmyndigheten, domstolsverket och kriminalvården avseende åren 2009-2012 (s. 42), 2010-2013 (s. 30) respektive 2011-2014 (s. 31). Domstolsver-kets framtagna dokument Domstolsstatistik 2010 innehåller ingen särskild statistik över enskilda åtal.




176. Se åklagarmyndighetens författningssamling, ÅFS 2007:5, Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om bevakning och uppföljning vid Åklagarmyndigheten av pågående förundersökningar.




178. Rikspolisstyrelsen: Enheten för inspektionsverksamhet, Ärendebalanser i utredningsverk-samheten: Inspektionsrapport 2010:5.

179. Justitieombudsmannens beslut av den 16 februari 2010, Kritik mot polismyndigheten i Stockholms län för långsam handläggning av bedrägeriärenden – en granskning av handläggningstiderna vid bedrägerirotel Syd, dnr. 2576-2009.

180. Justitieombudsmannens beslut av den 8 september 2008, Kritik mot polismyndighe-ten i Skåne och åklagare vid åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, för långsam handläggning av kriminalärenden där den misstänkta och/eller målsäganden är under 18 år, dnr. 2935-2007.

181. Riksrevisionen, Hanteringen av unga lagöverträdare – en utdragen process, RiR 2009:12.

182. Se även Rikspolisstyrelsen: Enheten för inspektionsverksamhet, Polisens hantering av ungdomsverksamhet: Inspektionsrapport 2009:2; samt Rikspolisstyrelsen: Agnes Alm, Utvärdering av den nationella ungdomssatsningen 2009– 2010, dnr. POA -100-1208/09.

183. Brottsförebyggande rådet, Handläggningstider i rättskedjan: Resultat för några centrala brott, Rapport 2011:3, s. 10.

184. Brottsförebyggande rådet, Handläggningstider i rättskedjan: Resultat för några centrala brott, Rapport 2011:3, s. 9.



187. Brottsförebyggande rådet, Otillåten påverkan mot åklagare och domare, Rapport 2009:13, s. 47.


189. Riksenheten för polismål har jurisdiktion enligt vad som framgår av åklagarmyndighe-tens författningssamling, ÅFS 2010:8, Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden, bilaga 3.

190. Åklagarmyndigheten, riksenheten för polismål, Årsrapport 2010, s. 6.





195. Åklagarmyndigheten, riksenheten för polismål, Årsrapport 2010, s. 11. I de fall dom under 2010 har meddelats av både tingsrätt och högre instans har endast det senare avgörandet räknats.



198. Rolf Granér et al, Anmälningar mot polisen – en kartläggning, Linnæus University studies in policing, 2011, s. 113.

199. Se Justitiedepartementet, Summa summarum - en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare?: Internutredningsutredningen, SOU 2007:5, s. 261. Se även professor Dennis Töllborgs utredning för Polismyndigheten i Västra Götaland om handläggningen av anmälningar mot polismän, Delrapport: En man i grön hatt, eller Ämbetsmannahederligheten åter, publicerad 2010-08-13; samt slutrapporten Uppdraget! En utredning beställd av Polismyndigheten i Västra Götaland, 2010-12-15.

Erik Karlsson


Erik Karlsson

200. JO, Inspektion vid Åklagarmyndigheten, riksenheten för polismål (Malmö), och Polismyn-digheten i Skåne, internutredningssektionen, den 1-3 december 2010, dnr 6824-2010.


202. Polisförordning (1998:1558) 4 kap.



205. Se lag (1994:260) om offentlig anställning.

206. Brottsbalk (1962:700) 17 kap. 7 §.

207. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 2 §.

208. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 1 §.

209. Brottsbalk (1962:700) 10 kap. 5 §.

210. Se generellt justitiedepartementet, Mutbrott: Betänkande av utredningen om mutor, SOU 2010:38.




214. Se även Per Olof Ekelöf & Henrik Edelstam, Rättegång, första häftet, 8 u (Norstedts Juridik, 2002).

215. Lag (1994:260) om offentlig anställning, 7-7 d §§.


217. Åklagarmyndighetens författningssamling, ÅFS 2005:20, Åklagarmyndighetens föreskrif-ter om anmälan av resa utomlands och om utländska besök.

218. Riksåklagaren Anders Perklev. Intervju med författaren den 3 maj 2011. Överåklagare Gunnar Stetler, chef för riksenheten mot korruption. Intervju med författaren den 6 maj 2011. Rikspolischefen Bengt Svenson. Intervju med författaren den 10 maj 2011.

219. Lag (1994:260) om offentlig anställning, 15 §.


221. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, Redogörelse 2010/11:JO1, ss. 657-658.




225. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, Redogörelse 2010/11:JO1, ss. 657-658.





230. Professor Janne Flyghed, verksam vid kriminologiska institutionen, Stockholms uni-versitet. Intervju med författaren den 7 juni 2011. Se t.ex. Brottsförebyggande rådet, Korruptionens struktur i Sverige – ”Den korrupte upphandlaren” och andra fall om mutor, bestickning och maktmissbruk, Rapport 2007:21.




232. Framtagen av chefsadministratör Susanne Kullengård vid riksenheten mot korruption den 13 juni 2011 på begäran av författaren.

233. Med lagföring avses åtalsunderlåtelser, åtal och strafförelägganden. I tabellen ovan finns ingen uppgift om antalet åtalsunderlåtelser, vilket ter sig naturligt om man betänker den typ av förhållandevis allvarlig brottslighet Riksenheten mot korruption handlägger. Åklaga-res möjlighet att besluta om åtalsunderlåtelse begränsas nämligen till de fall han eller hon t.ex. kan anta att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter, se Rättegångsbalk (1942:740) 20 kap. 7 § 1 st. 1 p.



236. Eftersom befintlig statistik avseende brottsmisstankar inte avser samma tidsperioder som statistiken avseende lagföring kan några exakta uträkningar inte göras. Trenden är emellertid tydlig. För att ta ett exempel var antalet brottsmisstankarna 553 under perioden 2009 till 2010 och antalet lagförda personer 24 under året 2009, vilket ger ett approxi-mativt andelstal om cirka 4,3 procent.

237. Det bör här nämnas att en mer insiktsfull analys och utvärdering av andelstalen, utöver ett mer fullödigt och användbart dataset, nog skulle behöva komparativa studier av andra rättssystem. Detta har dock inom ramen för förevarande analys inte varit möjligt.



240. Se Justitiedepartementet, Mutbrott: Betänkande av utredningen om mutor, SOU 2010:38.



243. Brottsbalk (1962:700) 27 kap. 18 § 2 st. 1 p.






249. Justitiekanslerns beslut av den 28 april 2010, Vissa uttalanden om vikten av att de po-lisiära resurserna i korruptionsutredningar är sådana att brottsbekämpningen blir effektiv och att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden på området, dnr. 4134-09-21.

Erik Karlsson


valadMinistration


10. Valadministration

10. valadMinistrationErik Karlsson

saMManFattning

Valmyndighetenärenviktigaktöridetsvenskavalsystemet.Denärintehierarkisktöverordnadandraregionalaochlokalavalmyndigheterutanharensamordnandefunktion.Ibedömningenstuderasocksåroll,ansvarochtillämpning förValprövningsnämnden, som bland annat prövar överkla-gandeavbeslutsomrörval.

BedömningenärattbådeValnämndenochValprövningsnämndenfungerarmyckettillfredsställande.Irapportenanmärksbristandeberedskap,iförstahandnärdetgällerValprövningsnämnden,infördenomfattandeöverklagan-deprocessenefterdesenastevalen2010.Idetsammanhangetböremellertidpåpekas att processens omfattning var oförutsedd mot bakgrund av tidigare erfarenheter.Idenmånkritiskarösterhöjdesavseendevaladministrationensintegritetefterdennaöverklagandeprocess,riktadesdenkritikendessutomiförstahandmotlokalaochregionalavalmyndigheter,detvillsägaintemotValmyndigheten.Slutligenresulteraravsaknadenavregelverkförpartifinan-sieringilågpoängförindikatornomregleringavvalrörelsen.

I tabellen nedan redovisas de indikatorpoäng som sammanfattar bedöm-ningenavValmyndighetennärdetgällerkapacitet,styrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Restenavavsnittetägnasåtattpresenteradenkvalitativabedömningenavvarjeindikator.


*Resurser (lagstiftning) ingår inte i bedömningen av pelaren valadministration.


Sverigeharettdecentraliserat2 valsystemmedtrenivåersombeståravVal-myndigheten på nationell nivå, 21 länsstyrelser på regional nivå och 290valnämnderpåkommunalnivå.3

Valmyndigheteninrättadesden1juli2001ochersattedåRiksskatteverketsomdenstatligamyndighetenmedansvarförvalen.4 Valmyndighetenärfor-melltinplaceradunderJustitiedepartementet”[...]menutgörenoberoendestatligmyndighetisinhanteringavenskildaärendenochitillämpningenavrelevantalagarochbestämmelser,”5DetövergripandemåletförValmyndig-hetenärattförberedaochgenomföraallmännavalochfolkomröstningarpåettsättsommöjliggördemokratiskinsynochmedborgarinflytandeochsomgerlegitimitetåtvalresultaten.6

Valmyndighetenärencentralvalmyndighet7 och i den kapaciteten ansvarar myndighetenförattplaneraochsamordnagenomförandetavval8 ochfolk-omröstningar.9 MerspecifiktfördelarValmyndigheten,påbasisavvalresulta-ten,platsernairiksdagenliksomde18svenskaplatsernaiEuropaparlamentetmellanpartiernasamtutserledamöterna.MyndighetenutvecklarochlämnarIT-stödtilldedatoriseradedelarnaavvalsystemet,tillkännagerdepreliminäraochslutgiltigaresultatenpåinternet,informerarallmänhetenomnär,varochhurröstandetskaskesamtutarbetarmanualerochutbildningsomledningförlänsstyrelserochvalnämndersamtäransvarigförframtagandeavröstlängder,röstkort,valsedlar,kuvert,blankettermedmeraföranvändningvidvalen.10

Erik Karlsson

Valdaministration1

övergripande poäng för pelaren: 85/100


Kapacitet 92 / 100

Resurser * 75

Oberoende 100 100

Styrning100 / 100

Öppenhet 100 100



100 100

Roll63 / 100

Reglering av valrörelse

25

Valadministration 100


Valmyndighetenshögstabeslutandeorganärdessnämndsombeståravenordförande,enviceordförandeochtreövrigaledamöter.Fördetreövrigaledamöternaskadetfinnasersättare.11 Nämndenärbeslutsförnärordförandeochåtminstonetvåandraledamöterärnärvarande.12 Frågor av större vikt ska emellertid,ommöjligt,behandlasmedallaledamöternärvarande.13 Nämn-densformellabefogenheterangesivallagen.14

Valmyndighetens operativa verksamhet utförs av Valmyndighetens kansli,somförnärvarandebestårav13anställdaochledsavenkanslichef.Iarbets-ordningenförValmyndighetenredovisaskanslichefensolikaansvarsområdenochde frågor,utanprincipiellbetydelse, somhanellerhonkanbeslutaomförValmyndighetensräkning.15 Utöverdessabeslutbemyndigaskanslichefeniarbetsordningenocksåattbeslutaibrådskandeärendenombeslutintekanfattasavnämndenitid.Sådanabeslutskadärefterrapporterastillnämnden.16

Länsstyrelser, vilka fungerar som regionala valmyndigheter, beslutar omvaldistriktochsvararfördenslutligarösträkningeniallaval.Detillkänna-gerocksåresultatenivalentilllandstings-ochkommunalfullmäktige.

Valnämnder,somtjänstgörsomlokalavalmyndigheter,utserröstmottagare,sertillattdetfinnsröstningslokalerivarjekommunochhardetfullaansva-retförförtidsröstningendär.Valnämndernasvararocksåfördenpreliminäraräkningenavröster,delspåvaldagen,delspåonsdageniveckaneftervalda-gen.Deenskildakommunernasvararförkostnadernaförröstmottagareochröstningslokaler.EnligtenseniorhandläggarevidValmyndigheten17 mottar kommunernastatligaanslagförattfinansieraförtidsröstning.18

Valprövningsnämndenprövar,somhögstainstans,överklagandenavbeslutsomrörval.19 Denutsesavriksdagenochäransvariginfördenna.

utvärdering


I vilken utsträckning har valadministrationen tillräckliga resurser för att nå sina mål i praktiken?

Poäng: 75EnligtkanslichefenvidValmyndigheten 20 (ifortsättningen”kanslichefen”)äranslagentillValmyndighetenistatsbudgetenvanligtvistillräckligaförattValmyndighetenskakunnafullgörasinauppgifter.21Anslagenöverförsall-



tidi tidochökarvanligenundervalårdåValmyndighetenharsärskilthögarbetsbelastning.22 Ienfallstudiefrån2006konstateradesattValmyndighe-tennormaltfårdenbudgetdenbegär.23

Ett spörsmål som tasupp iValmyndighetens senaste årsredovisningär attdetkundevaraönskvärtförValmyndighetenattanställanågraflerpersonerför attminska sårbarheten om oväntad sjukfrånvaro, föräldraledighet ochliknande,skullesammanfallamedettval.24 KanslichefenanserattdettainteskasessomenkommentaromValmyndighetensallmännaförmågaattutförasinauppgifterundernormalaförutsättningar,utanbarasomenhemställanomattstärkaberedskapenförextraordinäraomständigheter.25

EttannatspörsmålsomtasuppiårsredovisningenrörValmyndighetensbe-roende av externa konsulter för teknisk expertis.26 Kanslichefen anser attValmyndighetenkundeblibättrepåattupphandlasådanakonsulttjänsteromdenerhöllmerinternkompetensomtekniskafrågor.27

KanslichefenärnöjdmeddenövergripandekompetensnivånocherfarenhetenhosValmyndighetenspersonal.28 ÄvenominteallaanställdavidValmyndig-heten har universitetsexamen så har många omfattande erfarenhet av att arbeta med val.29 Sådan professionell erfarenhet är värdefull förValmyndigheten,varsansvarsområdenärmycketspecialiseradeochsvåraattlärasigenbartge-nomattstuderalagarochförordningar.30 Enligtkanslichefenärdenheltidsan-ställdapersonalenjämställdvadgällerkön.Personalenvarieraräveniåldrar.31

KanslichefenbetonarattValmyndigheteniakttartillämpligareglerochbe-stämmelseravseendearkivfrågorochattmyndighetenförnärvarandeharenkonsultanställdsområdgivareisådanafrågor.32

EnakademiskexpertsomföljtValmyndighetensarbeteochsomförnärva-randetjänstgörsomersättareiValmyndighetensnämnd,bekräftardetmestaavinformationenkanslichefenharlämnatidettaavseende.33 HonframhållerattValmyndighetenärettlitetochhögtspecialiseratorganmederfarenper-sonal.34 Honberättarattanslagentillvaladministrationenärtillräckligaförattvalskakunnagenomföraspåettkorrektsättochattmanhartillräckligaoperationellastrukturer,utrustningochhjälpmedel tillsitt förfogande.Ex-pertenkonstaterarattdennuvarandekanslichefenharlagtnermycketarbetepåattsäkerställaValmyndighetenslångsiktigakompetens.35

OrdförandeiValprövningsnämnden(nedan”ordföranden”)36 förklaradeattdet intefinnsnågot särskilt anslag i statsbudgeten förValprövningsnämn-

Erik Karlsson


den.37 Iställetmottarnämnden,efterhemställantillriksdagen,demedeldenbehöverförattfullgörasinauppgifter.Ordförandenanserinteattbudgeteneller tilldelningenavmedelharvaritettproblemochnämnerattValpröv-ningsnämndenskostnaderdrasfrånbudgetanslagettillriksdagen.38 Riksda-gen tillhandahållerkontorslokaler tillValprövningsnämndenochställerenbyrådirektör,somtjänstgörsomValprövningsnämndenssekreterare,tilldessförfogande.Dennuvarandesekreterarenharfastanställningikonstitutions-utskottet.

Valprövningsnämnden har ingen heltidsanställd personal utan förordnari stället ett antal föredraganden, ofta domare eller högre tjänstemän frånriksdagskommittéernaskanslier,vilkabistårValprövningsnämndennärdensammanträder.39 Valprövningsnämndenharförnärvarandefyrasådanaföre-draganden.

EnligtordförandenharValprövningsnämndenvanligtvisintenågraproblemattrekryteraföredraganden,dockuppstodvissaproblemisambandmeddemångaöverklagandensominlämnadesefter2010årsvaldånämndenplöts-ligtbehövdeflerföredraganden.40 Hontroremellertidinteattdessaproblemväsentligt bidrog till den tid det tog för Valprövningsnämnden att prövaöverklagandena,ochhävdar attmycketmerbetydelsefullt i det avseendetvardemångautlåtandenochremissersominhämtadesfrånberördaparter,deformellatidsgränsernasomregleraröverklagandeprocessensamtdehögakravpårättsligstringenssommåstetillgodoses.HontrordockattValpröv-ningsnämndenskullekunnablibättreförbereddföröverklagandeprocessengenomattiförvägsäkerställaattkvalificeradpersonalfinnstillhands.Idetsammanhanget nämnde hon också att 2010 års överklagandeprocess satteovanligtstorpresspåValmyndigheten,somvartvungenattavgeettstortan-talyttranden,menattValmyndighetenlyckligtviskundefinnaextrapersonalsomkundehjälpatillmedarbetet.


I vilken utsträckning är valadministrationen oberoende enligt lag?

Poäng: 100ÄvenomValmyndigheten,somärenstatligmyndighet,intenämnsigrund-lagen,finns ivallagen41 flerabestämmelseravseddaatt fastställaValmyn-dighetens befogenheter och reglera dess verksamhet. Vallagen innehållerbestämmelseromgenomförandetavvaltillriksdagen,Europaparlamentet,landstings-ochkommunfullmäktige.42



Regeringen utser ordförande, vice ordförande, tre andra ledamöter och treersättaretillValmyndighetensnämndförenspecifiktidsperiod.43 Enligtdenakademiskaexpertenrepresenterartvåavdeordinarieledamöternainämndenolika medborgarintressen.44 Regeringen utser också kanslichefen, en stats-tjänsteman,förenspecifiktidsperiod.45 Kanslichefenanställerisinturandrastatstjänstemänpågrundvalavmeriterochkompetens.46 Enligtkanslichefengälleringasärskildaarbetsrättsligareglerochförordningarsomskyddarper-sonalvidValmyndighetenfråntillfälligavstängningelleruppsägningutöverdeallmännarättsligaramarnasomgällerföranställdaioffentligförvaltning.47

Regeringenutfärdarregleringsbrevvarjeår ivilketValmyndigheten infor-merasomdeövergripandemålen,budgetenfördetkommandeåretochvilkarapportersomValmyndighetenskasammanställa.Regeringenutfärdarocksåförordningarmedinstruktionersomgällertillsvidare.Denrelevantaförord-ningeninnehållerbestämmelsersomtillValmyndighetendelegerarrättenattutfärdasärskildabestämmelsersomkrävsförattgenomföravissalagar.48

Detfinns ingasärskilda regler somskyddarValmyndigheten frånotillbör-lig politisk eller annan inblandning i dess arbete, annat än den allmännaklausuleniregeringsformensomhindraroffentligamyndigheter,inbegripetriksdagen,ochlokalamyndighetersbeslutsfattandeorganattbestämmahuren förvaltningsmyndighet ska besluta i ett visst fall relaterat tillmyndig-hetsutövningmotenindividellerenlokalmyndighet,ellerrelaterattilltill-lämpningenavlag.49

redovisasidetaljiSverigesgrundlagochiettantallagar.50 I regeringsfor-men,enavfyragrundlagarsominnehållerreglernaförSverigesstatsskick,51 föreskrivsattriksdagenutserdesjuledamöternaiValprövningsnämnden.52 Valetavledamöterskerefternomineringavriksdagensvalberedning.53 ValettillValprövningsnämndenäger rumeftervarjeordinarieval, så snart somvaletvunnit lagakraft,ochledamöternasittertilldessettnyttvaltillVal-prövningsnämndenägerrum.54

IregeringsformenangesocksåsärskiltattordförandeniValprövningsnämn-den,somväljssärskilt,skavaraellerskahavaritordinariedomare,ochkaninte samtidigtvara ledamotav riksdagen. Liknande reglergäller förersät-taren för ordföranden.55

Medhänvisning till fråganomoberoendepåpekarordförandenattValpröv-ningsnämndenärendomstolsliknandemyndighetsomsorterarunderriksda-genochsomägnarsigåtförvaltning.Denärdärmedskyddadfrånotillbörlig

Erik Karlsson


Erik Karlsson

politisk inblandning.56 I det sammanhanget påpekar hon att Valprövnings-nämndensformellakompetensärregleradochattValprövningsnämndenisinverksamhetomfattasavsammarättsligaramarsomandradomstolsliknandemyndigheter.57 Samtidigtverkardetintefinnasnågonbestämmelsesomsär-skilttaruppValprövningsnämndensoberoende,åtminstoneintepåettsättsomliknarsituationenfördomstolar58 ellerförvaltningsmyndigheter.59


I vilken utsträckning fungerar valadministrationen på ett oberoende sätt i praktiken?

Poäng: 100KanslichefenanserattValmyndighetenkanutförasinauppgifterutanotill-börligpolitiskellerannan inblandning,ochattdet råderstormedvetenhetblandValmyndighetens anställda om sådana frågor.60 Honkänner inte tillnågotfallavotillbörligpolitiskellerannaninblandningochkaninteangegenomvilkakanaler sådant inflytandeskullekunnagöra siggällande.Vi-darekännerhonintetillnågraoffentligapolitiskauttalandensomgjortsavpersonalfrånValmyndigheten,elleranklagelseromattsådanaförekommit.Ingenanställdharsagtsuppellerpåannatsättskiltsfrånsintjänstunderdesenastetvåtilltreåren.

Kanslichefenbedömer attValmyndigheten åtnjuter allmänhetens förtroen-de.61 ÄvenomValmyndighetenmottogkritikeftervalen2010,hävdarkans-lichefenattkritikeninågonutsträckningberorpåett”pedagogisktproblem”medattförklaravaladministrationenstrenivåerochdeolikaansvarsområ-denocharbetsuppgiftersomfallerpåolikavalmyndigheter.62

Den akademiska experten noterar i sammanhanget att kunskaper omVal-myndighetensuppgifter,ochframförallthurdessaförhållersigtilldemsomankommerpåregionalaochkommunalavalmyndigheter, förmodligen inteärallmäntkända.63 HonbedömerattValmyndighetenkanutförasinaupp-gifterpåettopartisktochprofessionelltsättochattansvarkanutkrävas.HonkännerintetillnågraanklagelseromotillbörligtpolitisktinflytandesomrörValmyndigheten.64 DessutomintygarhonattpersonalenvidValmyndighetenärstarktengagerade iattundvikasådanamisstankarompartiskhet.65 Honvidhåller att uppmärksamheten imedia i efterdyningarna efter valet 2010hadeennegativinverkanpåallmänhetensuppfattningomValmyndigheten,menattdetärsvårtattmätadennainverkan,inteminsteftersomattdetintealltidärklartvemkritikisjälvaverketriktadesmot.66



IenanalysutfördavOSCE/ODIHR,somskrevsföre2010årsval,noterasatt”[...]detblandallmänhetenfinnsendjuptilltrotillopartiskhetenochpro-fessionalismenhosvaladministrationen.”67 Ävenomöverklagandeprocessenefter2010årsval,vilkensaknarmotstycke,ochdetnyvalsomdärefterhölls,fickstoruppmärksamhetimedia,ärdetförnärvarandeförtidigtattuttalasigomhändelsernakommeratt fånågonbestående inverkanpåallmänhetensförtroende för Valmyndigheten, eller för valadministrationen som helhet.Detärocksåoklartomoch ivilkenutsträckningdetta förtroende,omdetändras,kommerattavsevaladministrationensopartiskhet.

Ordförandennämnde att ledamöterna iValprövningsnämndenväljs för enspecifik tidsperiod.68 Honkänner inte till något fall under de senaste femårendärensittandeledamotavlägsnatsfrånsinpost,ochkännerbaratillettsådantfallsedanValprövningsnämndeninrättades1975.Honharaldrighörtom något fall av otillbörlig politisk inblandning iValprövningsnämndensarbete. I det sammanhanget bör nämnas attHögsta förvaltningsdomstolenkanprövayrkandensomrörjävförenledamotavValprövningsnämnden.69 Ordföranden anser attValprövningsnämnden kan utföra sina uppgifter påettprofessionelltochopartisktsätt,inteminstpågrundattsekreterarenochföredragandenaärmycketkompetentapersoner.70 HonanservidareattVal-prövningsnämndenharstödhosallmänheten.


I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer att allmän-heten kan få relevant information om valadministrationens aktiviteter och beslutsprocesser?

Poäng: 100SåvälValmyndighetens somValprövningsnämndens verksamheter omfattasavoffentlighetsprincipen.Principen,somharinkluderatsienavlandetsfyragrundlagar71 äravseddattgaranteraöppenhetidensvenskaförvaltningenge-nomatt gemedborgarna rätt att få tillgång till allmännahandlingar.Rättenatt ta del av offentlig handling kan endast begränsas, genom sekretess, närsådanabegränsningarskyddarvissaviktigaintressen.Offentlighetsprincipensäkerställersåledesattmedborgarnahar rättatt få tillgång tillallaofficiellahandlingar (beslut, rapporter, projektplaner etcetera) somutarbetats avVal-myndighetenellerValprövningsnämndenochsominteärsekretessbelagda.Idetsammanhangetskanämnasattensärskildbestämmelseioffentlighets-ochsekretesslagensekretessbeläggerinformationomhurenväljareharröstat.72

Erik Karlsson


Valmyndighetenomfattasocksåavdeniförvaltningslagenfastlagdaservi-ceskyldigheten.EnligtdennaskaValmyndighetensnarastmöjligttillhanda-hållaupplysningar,vägledning,rådochannansådanhjälpsomrörmyndig-hetensverksamhetsområdetillallapersonersombegärdetta.73 Hjälpenskalämnasidenutsträckningsombedömslämpligmedhänsyntillfrågansart,personensbehovavhjälpochmyndighetensverksamhet.

Vallageninnehållersärskildabestämmelsersomsäkerställertransparensochöppenhetunder röstningen, rösträkningsprocessen,74 och tillkännagivandetavresultat.75 Alladessamomentäroffentliga.Detfinnsocksåettantalreglersomreglerarhanteringenavpersonuppgiftersomgällerförallanivåerinomvaladministrationen.76

Det finns inga rättsliga krav för registrering av ett parti eller nomineringav en kandidat.77 Valmyndighetenäremellertidansvarigförregistreringavpartibeteckning för grupper eller individer som önskar skydda dessa frånmissbruk.78 Ansökanomregistreringavpartibeteckningäroffentlighand-ling.NärenpartibeteckningharregistreratselleravregistreratsskaValmyn-dighetenmeddeladettaiPost-ochInrikesTidningar.79 DetfinnsenlistapåValmyndighetenswebbplatsmedallailandetregistreradepartibeteckningarsamttillhörandekontaktuppgifter.80

FörinformationomValmyndighetensmandatisambandmedpartifinansie-ring,seRegleringavvalrörelse:lagstiftningochtillämpning.


I vilken utsträckning offentliggörs valadministrationens rapporter och beslut i praktiken?

Poäng: 100Enligt kanslichefen är enviktig uppgift förValmyndigheten att informeraallmänhetenomnär,varochhurröstningensker,meninteattökavaldelta-gandet.81 Dennabegränsninginfördesförattbevaradenopolitiskakaraktä-renhosValmyndighetensarbetsuppgifterochansvarsområden.82

KanslichefenuppgerattValmyndighetenansträngersigförattvaraenöppenmyndighet.Dettagörsintebaragenomtillhandahållandeavallmännahand-lingar83 idenutsträckningsomföreskrivs i lag,utanocksågenompublice-ringochdistributionavinformationsbroschyrerpå24språk(inklusiveteck-enspråk),särskildainformationskampanjerriktadetillspecifikaväljargrupper



(ungdomsväljare,väljarevarsförstaspråkinteärsvenskaochväljareiutlan-det),deltagandeiutbildningsaktivitetersamttillhandahållandeavinformationförallmänhetenviaen”hot-line”.84

OSCE/ODIHRhar i en studie riktat viss kritikmot att det saknas rättsliggrund för valobservatörers tillträde till vallokaler underval ochmenat attlandetskullegynnasavenuttryckligrättsligbestämmelseomdetta.LikvälfannOSCE/ODIHRatt”processernaförröstning,rösträkningochtabuleringärheltöppnaförallmänheten.”85

SeniorhandläggarenpåpekarattröstkortenärValmyndighetensfrämstaka-nal för att informera allmänhetenomvalen.86 Honnämner att allaväljaresom ingår i röstlängden får ett röstkortmed posten.Röstkortet innehållerinformation ombland annat vilka val väljaren kan rösta i, namnet på detaktuellavaldistriktetsamtadressenochöppettidernaförväljarensröstnings-lokal.87

Valmyndigheten har en informativ webbplats,88 som enligt kanslichefenfungerar somen viktig kanal för att informera allmänheten omval.89 Vid sidanavwebbplatsenochröstkortenökarValmyndighetennormaltinforma-tionsflödetivaltidergenominformationpåTVochiradio,itidningarochtidskriftersamtgenom”banners”påinternet.90

Valmyndighetenanordnarintepresskonferenserregelbundet,menstårenligtkanslichefen till allmänhetens förfogandeochbiståroftamediagenomattsvara på frågor och informera.91 Pågrundavdetallmännaintressetanord-nadeValmyndighetenenpresskonferensefterattresultatetav2010årsvaltillriksdagenhadebekräftatsavValmyndighetensnämnd.92

Valprövningsnämndenharingenegenwebbplats,meninformationomVal-prövningsnämnden och om hurman går till väga för att överklaga beslutfinnspåbådeValmyndighetenswebbplats,därförövrigtValprövningsnämn-densbeslutochentillhörandesökmotorfinns,ochpåriksdagenswebbplats.93 Detvåwebbplatsernalänkardessutomtillvarandra.Valprövningsnämndenanordnarvanligenintepresskonferensermengjordeettundantag2011ief-terdyningarnaavöverklagandeprocessen.Valprövningsnämndenpublicerarocksåpåegetinitiativenverksamhetsberättelseövermandatperioden.Verk-samhetsberättelsenfinnstillgängligförallmänhetenpåbegäran.

Erik Karlsson




I vilken utsträckning finns bestämmelser som säkerställer att valmyndig-heterna rapporterar och att ansvar kan utkrävas för dess handlingar?

poäng: 100IvallagenfastslåsattValmyndighetenhardetövergripandeansvaretförfrå-gor som rörval,94 ochdeuppgifter som tilldelatsmyndighetenbeskrivs idetalj.95 VallageninnehållerdetaljeradebestämmelseravdeansvarsområdensomgällerförValmyndigheten,länsstyrelsernaochvalnämnderna.96 En av deviktigarearbetsuppgifternaförValmyndighetenärattgenomföradenslut-ligarösträkningenochattgöradennaoffentligochutandröjsmål.97

Somframgåttovanärvalmyndigheternasorganisatoriskastrukturintehierar-kisk.98 IställethardeolikavalmyndigheternafulltansvarförsinarespektiveuppgifterochstyrsinteavValmyndigheten.99 Ingenvalmyndighethardärförenövervakandefunktion,inteensValmyndigheten.100 AlltsåinnebärValmyn-dighetens”övergripandeansvarförfrågoromval”inteattmyndighetenkanellerbörkorrigerabeslutsomfattatsavandravalmyndigheterinomderasju-risdiktion – detta är i ställetValprövningsnämndens uppgift – utan bara attValmyndighetenharensamordnanderoll.101 Dennastrukturförvaladministra-tionenmotsvararförvaltningsstruktureniallmänhetiSverige.102

RättenattöverklagaettvaltillriksdagengenomattklagatillValprövnings-nämnden redogörs för i regeringsformen.103 I samma grundlag fastställsockså att Valprövningsnämndens beslut inte kan överklagas.104 Överkla-gandeprocessen regleras ytterligare i vallagen.105 När det gäller regler förinternomröstningtillämparValprövningsnämndenreglernaikapitel16irät-tegångsbalken106itillämpligafall.107

Valmyndighetenärbokföringsskyldig108ochskaupprättaochinlämnaårsre-dovisningochbudgetunderlag109tillregeringen.Valmyndighetenharocksåett särskilt uppdrag att rapportera om så kallade ungdomsindikatorer tillUngdomsstyrelsen.110 Enligt kanslichefen händer det också att regeringenriktarsärskildaförfrågningartillValmyndighetenmedbegäranomkommen-tarer till myndighetens ansträngningar att informera minoritetsgrupper.111 Allasådanarapportergörstillgängligaförallmänheten.112

Påeget initiativ sammanställerValmyndigheteneftervarjevalen särskildrapport om dess erfarenheter med förslag till förbättringar.113 Rapporten överlämnas till regeringen och offentliggörs på Valmyndighetens webb-


plats.114Valprövningsnämndenöverlämnadeenliknanderapportefteröver-klagandeprocesseneftervalen2010.115

Valprövningsnämndenärintebokföringsskyldigochmyndighetenupprättarhelleringenårsredovisningellerbudgetunderlagtillriksdagen.Enligtordfö-randenärdettaenföljdavValprövningsnämndenssjälvständighetiförhål-landetillriksdagen.116


I vilken utsträckning ska valadministrationen rapportera och hållas ansva-riga för sina aktiviteter i praktiken?

Poäng: 100SomnämndesovanärdetmöjligtatthosValprövningsnämndenöverklagavissabeslutsomfattatsavlänsstyrelsernaochValmyndigheten117Överkla-gandeprocessentestadeseftervaletden19september2010,dåValmyndig-hetenmottog120 skrivelser somgälldeöverklaganden avseendevalet tillriksdagen.118Dettautgjordeenanmärkningsvärdökningeftersombarafemsådanaöverklagandeninkomefterdetföregåendevalet2006.119 Detvalsomdessförinnan resulterade i det största antalet inkomna överklaganden varfolkomröstningen1994omsvensktmedlemskapiEuropeiskaunionen.Dåförekom cirka 30 fall av överklagan.120 Som orsaker till det höga antaletöverklaganden2010,påpekardenakademiskaexpertendenförlängdatidenförväljarnaattförtidsrösta,vilketinnebarenstörrefelmarginal,samtattdet-tavarettovanligtjämntval.121 Vid sidan av dessa faktorer anser ordföranden attdenomfattandeexponeringen imediakanhaupplystmedborgarnaomhurmanöverklagarvilketresulteratiännufleröverklaganden.122

Flertalet överklaganden (70) avsåg Valmyndighetens beslut att fastställavalresultatetiVärmlandslän,HallandslänochiGöteborgskommun.Alladessa överklaganden, som prövades i sak, avslogs avValprövningsnämn-den.123 Ävenomnämndenfannattdetiflerafallförekommitavvikelserfrånföreskrivenordningivallagen(15kap.13§1st.)kundedessaavvikelserinteanseshapåverkatvalutgången.124

Tvåöverklagandenleddetillomval.Ettgälldevalettilllandstingsfullmäk-tigeiVästraGötalanddär16rösterförCenterpartietintehaderäknatsmedidenslutliga rösträkningenochdärdet fastslogsattomdessa rösterhadetagitsmedisluträkningenskulleCenterpartietharfåttdetsistautjämnings-mandatet.Tillsammansmed förekomstenav felaktigtgodkändabudröster,

Erik Karlsson


väljaresomintefåttröstaochoräknadeförtidsrösterresulteradefelaktighe-ternaiomvalihelalandstinget.125 Detandrafalletdäröverklaganresulteradei omval rördevalen till kommunfullmäktige iÖrebrokommunsnordöstravalkrets där 17 budröster felaktigt godkänts. Valprövningsnämnden fannocksåattdethadebrustitidenföreskrivnaordningenienröstningslokalochatt ett valtält varit placerat för nära röstningslokalen.Folkpartiet behövdebara ytterligare en röst för att ta ytterligaremandat.126 Omval ägde rum iVästraGötalandochiÖrebroden15maj2011.

EfteratthaprövatettparandraöverklagandenkonstateradeValprövnings-nämndenvissabristeridenslutligarösträkningenhoslänsstyrelserna.Val-prövningsnämndenbeslutadeemellertidattdeaktuellalänsstyrelsernakun-deochborderättatillmisstagen,antingengenomomräkningellergenometttilläggtillvalprotokollet.127

Valprövningsnämndenfannattsammanlagt600röster–huvudsakligenför-tidsrösterochbrevröster–intehaderäknatsavolikaanledningar.128 Endelavförklaringenkanvaraökningeniantaletförtidsröster,somutgjordehela39%avrösterna,ochattsystemetintevarredofördetta.129

Kanslichefenanserattsystemetföröverklagandefungerarvälochattöver-klagandeprocesserna efter det senaste valet stödjer denna slutsats.130 I det sammanhangetnoteradeordförandenattValprövningsnämndenendasthademottagittvåöverklagandenavseendedeomvalsomägderumimaj2011.131 Även om det har förekommit viss kritik av den tid det tog för Valpröv-ningsnämnden att pröva överklagandena132 hävdar kanslichefen att dettadelvis var en följd av de högakrav på rättssäkerhet och rättslig stringenssomomgärdaröverklagandeprocessen.133 Detfinnstillexempelreglersomföreskriver attmottagna överklaganden ska offentliggöras, inhämtande avutlåtandenfrånberördamyndigheter–somisinturbegärinutlåtandenfrånunderordnadeinstitutioner–samteventuelltbehovavattutseexperterochinhämtautlåtandenfråndem.Enannanfaktorsomkanbidratillöverklagan-deprocessenslängdärattValprövningsnämndeninteharnågrafastanställdajuristerutöverdefyraförordnadeföredraganden,ochdärförkankommaattbehövarekryterasådanpersonalföratthanterasituationersomuppkommerefterval.134

Närdet gäller fråganom tidendet tog att prövaöverklagandenanoteradeordförandenatttidigareöverklagandeprocesserhadetagitmerellermindrelikalångtidattslutförasomdesomgälldevalet2010.135



Reglerna för valadministrationen innehåller inga uttalade bestämmelseromtillträdeförobservatörer.136 Observatörerkanemellertidfåtillträdeochövervakavalprocessenenligtdeallmännareglersomgällerfördetta.EnligtkanslichefenharinteValmyndighetenregelbundnamötenmedpolitiskapar-tier,mediaellerandraobservatörer,menståralltidtillförfogandeomsådanaintressenter har frågor.137

EnligtkanslichefensammanställerochöverlämnarValmyndighetenalladerapportersommyndighetenskataframochinomföreskriventid.138 Eftersom innehållet i revisionsrapportenstyrsavlagstiftning,139 hävdarkanslichefenatthonantarattrapporternaäradekvataochtillräckligtdetaljerade.140 Denakademiskaexpertenstödjerkanslichefenidettaochbekräftardetrigorösasättpåvilketrapporternasammanställs.141

Samtligarapporterärtillgängligaförallmänhetenienlighetmedoffentlig-hetsprincipen.DekanladdasnedfrånValmyndighetenswebbplatsochdeärocksåtillgängligaförallmänhetenpåValmyndighetenskontor.

integritet (lagstiFtning)

I vilken utsträckning finns det mekanismer på plats som säkerställer integri-teten hos valadministrationen?

Poäng: 100Detfinnsflerabestämmelseribrottsbalkensombehandlarintegritetsfrågor.142

Mutbrottsbestämmelsenibrottsbalkenärettexempel.Dennakriminaliserararbetstagaresom,försigsjälvellerförannan, taremot, låteråtsigutlovaellerbegärmutaellerannanotillbörligbelöningförsintjänsteutövning.Det-sammagällerifallenanställdbegårgärningeninnanhanellerhonanställsellerefterdetatthanellerhonslutat.143 Påsammasättärdetbrottsligtförenanställdattägnasigåtbestickning,detvillsägaatt lämna,utlovaellererbjudaenmutaellerannanotillbörligbelöningtillenanställdförtjänste-utövningen.144 Enligtenannanrelevantbestämmelseärdetettbrott,kallattjänstefel,attåsidosättavadsomgällerföruppgiftengenomhandlingellerunderlåtenhet.145 Idensistaallmännabestämmelsenreglerassituationendärenpersonsom,pågrundavförtroendeställning,missbrukardennaochdäri-genomskadarsinhuvudman.Dettabrottkallastrolöshetmothuvudman.146

Detfinnsocksåflera särskildabrott somavserhandlingar i sambandmedval.Detärtillexempelförbjudetatthindraröstningellerattmanipuleraval-resultatetellerpåannatsättotillbörligtpåverkaröstningensamtatttaemot

Erik Karlsson


ellerbegäraenotillbörligförmånförattröstapåvisstsättelleravståfrånattrösta.147 Dessutomsekretessbeläggs informationomhurenperson röstat ioffentlighets-ochsekretesslagen.148

DetbörisammanhangetpåpekasattJustitieombudsmannen(JO)harrättattutredaklagomålfrånallmänhetensomriktasmothandlingarsomharutförtsavpersonalvidValmyndighetenochValprövningsnämndenitjänsten.149

Bortsett frånbestämmelser iBrottsbalkenfinnsdet ingasärskildabestäm-melseromgåvor,gästfrihet,jävellerintressekonflikteretceterasomgällersärskiltförpersonalhosValmyndigheten.Iställetfinnsdetallmännalagaromdessafrågorsomgällerförallaanställdaioffentligförvaltning.150 Ilagenomoffentliganställningfinnsdet till exempel regler somgällerbisysslor,somhindraroffentliganställdafrånattinnehaanställningelleruppdrag,ellerutövaaktivitetsomkannegativtpåverkatilltrontillhansellerhennes,ellernågonannananställds,opartiskhetellersomkanskadamyndighetensanse-ende.151 Detfinnsocksåallmännareglersomangernärenpersonsomharfåttiuppdragatthanteraettadministrativtärendeomfattasavjävpågrundavförutfattadmeningellerenintressekonflikt.152

Vid sidan av dessa regler har Valmyndigheten på eget initiativ utarbetatetiska riktlinjer för sinpersonal.153 Det främsta syftetmeddessa riktlinjerärinteattangevadsomärrättellerfel,lagligtellerolagligtellerbehandlavarjemöjlig arbetssituation där en anställd kan tänkas göra skönsmässigabedömningar, utan snarare att ökamedvetenheten om de värden som börvägledaValmyndighetensverksamhet.154 Enligtkanslichefenärriktlinjernatänktasomettinterntkomplementtilldeallmännareglersomgällerförallaanställdaioffentligförvaltning.155 Dettresidorlångadokumentetinnehållerriktlinjer avseende bisysslor, jäv, tystnadsplikt och offentlighetsprincipen,gåvor,egenrepresentationochtjänsteresor.Riktlinjernainnehållerreferen-sertillgällandelagarochvissaallmännaförslagsombelyseraspekterochsituationeravsärskildviktförpersonalenvidValmyndigheten.156

KanslichefenberättarattValmyndighetenarbetarmedstornoggrannhetföratt säkerställa och bibehålla integriteten hos valförfarandet.157 I det sam-manhangethänvisadehon till exempel till de rapporteromerfarenheternafrånvalsomValmyndighetensammanställer,därValmyndighetenanalyserarmöjligaförbättringar.158 Denakademiskaexpertendeladekanslichefensåsiktochnämndeatthonär fortsatt imponeradavdenhögaprofessionellanivåochdenopartiskhetmedvilkenValmyndighetenfullgörsinauppgifter.159



Ordförandenunderströkattdetintefinnsnågrasärskildabestämmelseromgåvor, gästfrihet, intressekonflikter etcetera som gäller specifikt för leda-möterna iValprövningsnämnden.160 Iställetomfattasde isittarbeteavdeallmännabestämmelsernarörandedessafrågorsomgällerförallaanställdaioffentligförvaltning.SystemetmedersättaregördetmöjligtförValpröv-ningsnämnden att ersätta ledamöter som på grund av jäv inte kan delta iavgörandetavettspecifiktärende.

integritet (tilläMpning)

I vilken utsträckning är valadministrationens integritet säkerställd i praktiken?

Poäng: 100Den akademiska experten, som alltså även är ersättare i Valmyndighetensnämnd,anserattpersonalenvidValmyndighetenitjänstenagerarpåettetisktkorrektsättochkaninteseattdetfinnsnågonsvaghetiregelverketsombehöveråtgärdasförattförbättraverksamhetenidettaavseende.161 Honnämnerocksåatthonmåsteinformeraregeringenomhennesyrkesmässigaanknytningarochandrastyrelseuppdragilinjemeddeallmännareglernaförbisysslor.162

KanslichefenberättarattpersonalvidValmyndighetenintebehöverunder-tecknaettavtalellerenförklaring,ellersväranågonednärdetillträdersintjänst,menattdetfinnsettkravattdenanställdatardelavinformationomdesekretessbestämmelsersomgällerförValmyndighetenochundertecknarettdokumentdärhanellerhonbekräftarattdennainformationmottagits.163

KanslichefenkännerintetillnågotfalldärenanställdvidValmyndighetentillfälligtavstängtsellersagtsupp.164

Ordförandenförklararattvidsidanavdeallmännareglernaomintegritets-relateradefrågorsomformelltgällerförledamöternaavValprövningsnämn-den,tarledamöternamedsigdeninstitutionellakulturenfrånsinarespektiveyrkenochförstahandssysselsättningar,vanligeninomdomstolsväsendetel-leririksdagen,därfrågorsomrörintegritettillmätsstorbetydelseochihöggradärendelavvardagen.165 VidareskanämnasattValprövningsnämndenombildas efter varje riksdagsval. En ny grupp ledamöter i Valprövnings-nämndenkommerdärförattprövaöverklagandensomhärrörfråntidenförederasutnämning.

EnsökningiJustitieombudsmannensoffentligaregisteröverurvalavbeslutgeringetexempelpåkritikmotanställdavidValmyndighetenellerValpröv-ningsnämnden.166

Erik Karlsson


reglering av valrörelse (lagstiFtning och tilläMpning)

Reglerar valadministrationen finansieringen av kandidater och politiska partier på ett effektivt sätt?

Poäng: 25Valmyndighetenharvarkenrättsligtellerannatmandatattreglerafinansie-ringenavenskildakandidaterellerpolitiskapartier.167 Vidare har den inget mandat att registrera informationomfinansieringen avpolitiskapartier,168 ochsamlar,enligtkanslichefen,inteinsådaninformation.169 Detfinnsisjäl-vaverketingenstatligmyndighetmedansvarförattregistrerainformationomprivatafinansiellabidragtillpolitiskapartier,ochingarättsligarestrik-tionernärdetgällerkälla,formellerstorlekpåsådanfinansiering.170

Idenmånpolitiskapartiersökeroffentligfinansieringinlämnasemellertidsådanbegäran till,ochanslagerhållesdärefter från,Partibidragsnämnden,somverkarunderriksdagenstillsyn.171 Anslagavoffentligamedelbaseraspåtidigarevalresultat.172

Fråganomfinansieringavpolitiskapartierhardebatteratssedanentidtill-baka.År2004föreslogenstatligutredningenrättsligramsomkrävdeattpolitiskapartieroffentligt redovisadeallafinansiellabidrag, inklusivepri-vatadonationerpåmerän20000kronor,menhittillsharingasådanalagarantagits.173

SomtidigarenämndesärdetinteobligatorisktattregistrerapolitiskapartieriSverige.Ivallagenreglerasemellertiddenfrivilligaregistreringenavpartibe-teckningarförpolitiskapartierochValmyndighetensmandatidettaavseende.Vallageninnehållerdeformellakravenförsådanregistreringochavregistre-ringsamtreglerföroffentligttillkännagivandeavregistreringochavregistre-ring.174 IvallagenreglerasocksåfrågorsomrörtillkännagivandetavpartiernaskandidaterivalochValmyndighetensmandatpådettaområde.175

valadMinistration (lagstiFtning och tilläMpning)

Övervakar och administrerar valadministrationen fria och rättvisa val samt säkerställer valprocessens integritet på ett effektivt sätt?

Poäng: 100Seniorhandläggarenförklararattallasomuppfyllerkravenförattröstaauto-matisktläggstillröstlängden 176ochattförändringardärikangörasframtillochmedvaldagen.177Röstlängdenärenoffentlighandlingochtillgängligför



envar.Desomanserattröstlängdeninnehållerfelaktiginformationkanundervissa förutsättningar skriftligen kräva att informationen rättas.178 En studie avväljarregistreringen2006fannattdetsvenskasystemetförregistreringavväljareallmäntsessomenförebildförettsystemförväljarregistreringsombyggerpåfolkbokföring,ochattinformationensomtillhandahållsautomatisktkontrolleras,valideras,uppdaterasochallmäntansesvarakorrekt. 179

KanslichefenberättarattValmyndighetengenomförettantalinformations-kampanjer,riktadetillsärskildaväljargrupper,omvar,närochhurmanrös-tar,ochattmyndighetenanvänderfleraolikamedier–TV,radio,tidningarochwebbplatsen–idettasyfte.180 DenakademiskaexpertenförklaradeattValmyndighetensnämndhardiskuteratomValmyndighetenbordeblimersynligochaktivpåinternetbaseradesocialamedier.181

Detfinnsolikasättattrösta.Deflestaväljareröstarisinaröstningslokalerpåvaldagen.Väljareharocksåmöjlighetattröstaisärskildaröstningslokalerförevaldagenellerpåvaldagenivallokalersominrättasikommunerellerpådiplomatiskabeskickningariutlandet.182 Väljarekanocksåivissafallröstamed bud 183ellerbrevrösta.184Detfinnsocksåmöjlighetattändrasinröst.185

Kommunerna är ansvariga för att säkerställa att det finns vallokaler, varslägetillgänglighetochöppettidergördetlättförväljareattrösta.186 Enligtseniorhandläggarenskaallatillfällendånågonintetillåtsröstadokumente-ras iprotokollet från ifrågavarandevallokal.187 Denvanligasteorsaken tillsådanaavvisandenärantingenattpersoneninteharrättattröstaellerattper-sonenintekanstyrkasinidentitet.188 Detharocksåhäntattpersonerredanvaravprickadeföratthalämnatsinröst.189 Somtidigarenämntsresulteradeettantalsådanaavvisandenundervalet2010iöverklaganden.

SeniorhandläggarennoterarattValmyndigheteninteharmandatattövervakadentypavinitiativochprogramsomiutbildningssyfteanordnasavlänssty-relsernaochvalnämndernaförderaspersonal.190 HonnämnerdockattVal-myndighetendeltarisådanaaktiviteternärresursernamedgerochnärdettabegärsavlänsstyrelserochvalnämnder.191 Hontilläggerattsådanmedver-kangerValmyndigheteninformationomhurdenkanförbättrasinavalma-nualerochsinövergripandesamordnanderoll.192 KanslichefenunderstrykerisammanhangetattvaladministrationeninteärhierarkiskochattValmyn-dighetenintekanbeslutaomvilkautbildningsinitiativandravalmyndigheterbörerbjudasinpersonal.193

Erik Karlsson


Vallagen innehåller detaljerade bestämmelser om hanteringen av känsligtvalmaterial.194 Valsedlar195 tillhörintedennakategorieftersomdeärlättaattfåtagpåmångaplatserunderval.196 Bådekanslichefenochseniorhandlägga-renanseratthanteringenavkänsligtvalmaterialärtillförlitligochskyddadmototillbörliganvändning.197 Bådatrorattävenomdenmänskligafaktornärinblandadkanräkningenochsammanställningenavrösterskepåettkor-rekt,objektivtocheffektivtsätt.Denakademiskaexpertenkänner inte tillnågonkritikomattrösträkningsprocessensnedvridsellerförvanskaspånå-gotsystematisktvis.198

IdetsammanhangetkannoterasattOSCE/ODIHRisinbedömningharfun-nit att ”[...] ingenväsentligoro framfördesavseendehurdedemokratiskainstitutionernafungerar,respektenförgrundläggandefriheter,transparensenochöppenhetenivalprocessen,registreringavkandidater,valrörelsen,med-ieaccessochförfarandenundervaldagen.”199

Detbörnämnasattdetärvalnämndernasomgenomfördenförstaprelimi-närarösträkningenochattdenslutligaräkningengörspåregionalnivåavlänsstyrelserna,somocksåformellt tillkännagerresultatenpåregionalochkommunalnivå.Under rösträkningsprocessen rapporterarValmyndighetenendast valresultatet på sinwebbplats allteftersomdenmottar information.Valmyndighetensnämndfastställerocksådetslutligavalresultatetförriks-dagenochEuropaparlamentet.

noter1. Den övergripande poängen för pelaren utgörs genomsnittet av poängen för de tre dimen-

sionerna kapacitet, styrning och roll. Poängen för dimensionerna är genomsnitt av poängen för respektive indikator.

2. Se Maria Gratschew, “Sweden: Governmental in Form, Independent in Practice: A Decen-tralized Election Management System“, i Alan Wall et al, Electoral Management Design: The International Idea Handbook (International Institute for Democracy and Electoral Assistance, 2006) s. 166.

3. Organization for Security and Co-operation in Europe, Office for Democratic Institutions and Human Rights, Sweden, General Elections 19 September 2010, Needs Assessment Mission Report den 28 juli 2010, s. 5.

4. Se www.val.se (13 maj 2009).

5. Se Kristina Lemon, “The Relationship Between the Independent Swedish Election Authority and the Government, Including Issues of Composition and Functioning as well as of Activities and Competences of the Election Authority”, i The European Commission for De-mocracy through Law (The Venice Commission), Organisation of Elections by an Impartial Body, Council of Europe Publishing (2006) s. 9. [Författarens översättning].

6. Arbetsordning för Valmyndigheten fastställd av Valmyndighetens nämnd den 8 juni 2010, Dnr 10-152/0.



7. Vallagen, (Svensk författningssamling, nedan SFS) 2005:837, 3 kap. 1§, valförordningen, SFS 2005:874, 2§.

8. Dessa inkluderar val till Europaparlamentet, riksdagen, 21 landstingsfullmäktige, och 290 kommunalfullmäktige. Den svenska Valmyndigheten anordnar också val till Sametinget tillsammans med Sametingets valnämnd och Norrbottens landsting.

9. Folkomröstningslag, SFS 1979:369, 2§

10. Se www.val.se (13 maj 2009). Se även Maria Gratschew, “Case Study 4: Sweden”, i United Nations Development Programme (UNDP), Getting to the Core: A Global Survey on the Cost of Registration and Elections (UNDP Bureau for Development Policy; International Foundation for Electoral Systems (IFES) Center for Transitional and Post-Conflict Gover-nance, 2005), s. 101.

11. Förordning med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, 3-4§.

12. Se Myndighetsförordningen, SFS 2007:515, 15-16§.

13. Förordning med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, 7§ 1 st.

14. Se t.ex. vallagen, SFS 2005:837, 1 kap. 3§, 4 kap. 3§ och 14 kap. 14 1§. Se även Arbetsordning för Valmyndigheten, fastställd av Valmyndighetens nämnd den 8 juni 2010, Dnr 10-152/0.

15. Arbetsordning för Valmyndigheten, fastställd av Valmyndighetens nämnd den 8 juni 2010, Dnr 10-152/0.

16. Förordning med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, 7§ 1 st. Se även Arbets-ordning för Valmyndigheten, fastställd av Valmyndighetens nämnd den 8 juni 2010, Dnr 10-152/0.

17. Kristina Lemon, seniorhandläggare vid Valmyndigheten.

18. Uppföljande intervju med författaren den 13 juni 2011.

19. Regeringsformen, SFS 1974:152, 3 kap. 12§. Se även vallagen, SFS 2005:837, 15 kap.

20. Kerstin Andersson, kanslichef vid Valmyndigheten.

21. Intervju med författaren den 5 april 2011.

22. Intervju med författaren den 5 april 2011. Denna åsikt delas av den akademiska experten. Intervju med författaren den 11 april 2011.


24. Intervju med författaren den 5 april 2011. Se även Årsredovisning för Valmyndigheten avseende budgetåret 2010, s. 11.


26. Årsredovisning för Valmyndigheten avseende budgetåret 2010, s. 11.



29. Intervju med författaren den 5 april 2011. Se även Årsredovisning för Valmyndigheten avseende budgetåret 2010, s. 11.

30. Årsredovisning för Valmyndigheten avseende budgetåret 2010, s. 11.



33. Ann-Cathrine Jungar, Docent vid Södertörns högskola, Studierektor vid BEEGS - Baltic and East European Graduate School. Ann-Cathrine Jungar deltar regelbundet i nämndens möten då även ersättare av tradition kallas till dess möten. Intervju med författaren den 11 april 2011.



Erik Karlsson


Erik Karlsson

36. Marianne Eliason, ordförande i Valprövningsnämnden.

37. Intervju med författaren den 20 juni 2011.

38. Se lag med instruktion för Valprövningsnämnden, SFS 1974:1037,7§, ändrad av SFS 2011:780.

39. Se lag med instruktion för Valprövningsnämnden, SFS 1974:1037, 3§.


41. Vallagen, SFS 2005:837.

42. Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen, SFS 1991:900. Även valförordningen, SFS 2005: 874, och förordningen med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, innehåller bestämmelser som rör val.

43. Kristina Lemon, “The Relationship Between the Independent Swedish Election Authority and the Government, Including Issues of Composition and Functioning as well as of Activities and Competences of the Election Authority”, i The European Commission for Democracy through Law (The Venice Commission), Organisation of Elections by an Impar-tial Body, Council of Europe Publishing (2006) s. 10, Årsredovisning för Valmyndigheten avseende budgetåret 2009, s. 3.


45. Förordning med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, 6§. Seniorhandläggaren påpekar i det sammanhanget att kanslichefen är en opolitisk statstjänsteman, som ska utföra sina arbetsuppgifter på ett oberoende sätt. Intervju med författaren den 13 juni 2011.

46. Intervju med författaren den 5 april 2011. När det gäller de rättsliga kraven för utnämningar till poster inom den statliga förvaltningen, se regeringsformen, SFS 1974:152, 12 kap. 5§. Se även lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260, 4§.

47. Intervju med författaren den 5 april 2011. Den allmänna rättsliga ramen utgörs huvudsakligen av lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260.

48. Se valförordningen, SFS 2005:874, 16§, och förordning med instruktion för Valmyndigheten, SFS 2007:977, 8§.

49. Regeringsformen, SFS 1974:152, 12 kap. 2§. Se även Kristina Lemon, “The Relationship Between the Independent Swedish Election Authority and the Government, Including Issues of Composition and Functioning as well as of Activities and Competences of the Election Authority”, i The European Commission for Democracy through Law (The Venice Commission), Organisation of Elections by an Impartial Body, Council of Europe Publishing (2006) s. 9.

50. Regeringsformen, SFS 1974:152, riksdagsordningen, SFS 1974:153 och lag med instruk-tion för Valprövningsnämnden, SFS 1974:1037.

51. Regeringsformen, SFS 1974:152, 1 kap. 3§.


53. Riksdagsordningen, SFS 1974:153, 7 kap. 2§.


55. Riksdagsordningen, SFS 1974:153, 8 kap. 2§ 2 st.


57. Uppföljande telefonintervju med författaren den 25 augusti 2011.

58. Se regeringsformen, SFS 1974:152, 11 kap. 3§.

59. Se regeringsformen, SFS 1974:152, 12 kap. 2§.










67. Organization for Security and Co-operation in Europe, Office for Democratic Institutions and Human Rights, Sweden, General Elections 19 September 2010, Needs Assessment Mission Report den 28 juli 2010, s. 6 [författarens översättning].


69. Se t.ex. RÅ 1991 not 312, Ansökan av Liberala partiet om resning i ärende ang. registrering av partibeteckning.


71. “Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar .” Tryckfrihetsförordningen, SFS 1949:105, 2 kap. 1§. Se även offentlighets och sekretesslag SFS 2009:400.

72. Se offentlighets och sekretesslag SFS 2009:400, 40 kap. 1§.

73. Se förvaltningslagen SFS 1986:223, 4-5§.

74. Vallagen SFS 2005:837, 11 kap. 1§ (den preliminära rösträkningen vid röstningslokalerna är offentlig); 12 kap. 1§ (det föreskrivna mötet i valnämnden är offentligt); 13 kap. 1§ (läns-styrelsens slutliga rösträkning är offentlig).

75. Vallagen SFS 2005:837, 14 kap. 25-26§.

76. Personuppgiftslagen, SFS 1998:204, lag om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar, SFS 2001:183, förordning om behandling av personuppgif-ter i verksamhet med val, SFS 2002:61.


78. Vallagen SFS 2005:837, 2 kap. 1§.

79. Vallagen SFS 2005:837, 2 kap. 8§.

80. Se http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/partier/lista_registrerade_partibeteckningar/index.html (13 maj 2011).

81. Intervju med författaren den 5 april 2011. Se även folkomröstningslag, SFS 1979:369, 6§, i vilken fastslås att “Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland all-mänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för folkom-röstningen. Myndigheten bör vidare inför en folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om lydelsen av det förslag som omröstningen avser.”

82. Kristina Lemon, “The Relationship Between the Independent Swedish Election Authority and the Government, Including Issues of Composition and Functioning as well as of Activities and Competences of the Election Authority”, i The European Commission for De-mocracy through Law (The Venice Commission), Organisation of Elections by an Impartial Body, Council of Europe Publishing (2006) s. 10.

83. De flesta av dessa handlingar kan laddas ner från organets webbplats. Se www.val.se (13 maj 2011).

84. Intervju med författaren den 5 april 2011. Den akademiska experten bekräftade denna information. Intervju med författaren den 11 april 2011.



87. Se Valmyndighetens föreskrifter i anslutning till valförordningen (SFS 2005:874) VALFS 2008:1, Bilaga.

88. Se www.val.se (13 maj 2011).


Erik Karlsson





93. Se www.riksdagen.se (20 juni 2011).

94. Vallagen, SFS 2005:837, 3 kap. 1§.

95. Vallagen, SFS 2005:837, t.ex. 4 kap. 3§ (beslut om hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha); 5 kap. 1§ (upprättande av röstlängd); 5 kap. 8§ (upprättande av röstkort); 14 kap. 1§ (fördela mandaten i riksdagen); 14 kap. 25§ (tillkännagivande av valresultatet).

96. Vallagen, SFS 2005:837, 3 kap. 2-3§.

97. Vallagen, SFS 2005:837, 13 kap. 1§.



100. Valmyndigheten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 21.




104. Regeringsformen, SFS 1974:152, 3 kap. 12§. Se emellertid målet RÅ 1991 not 312, som nämnts ovan, där den Högsta förvaltningsdomstolen prövade en intressekonflikt som rörde en ledamot i Valprövningsnämnden. Kärandeparten hade begärt resning på grund av leda-motens påstådda jävsituation, vilket visar att det finns vissa möjligheter, om än begränsade, att pröva Valprövningsnämndens beslut.

105. Se vallagen, SFS 2005:837, 15 kap.

106. Rättegångsbalken, SFS 1942:740, 16 kap.

107. Lag med instruktion för Valprövningsnämnden, SFS 1974:1037, 5§.

108. Förordning om myndigheters bokföring, SFS 2000:606.

109. Förordning om årsredovisning och budgetunderlag, SFS 2000:605.

110. Regeringsbeslut 25, 25 november 2010.



113. ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1.

114. Se www.val.se (13 maj 2011).

115. Valprövningsnämnden, ”Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val”, PM den 16 Mars 2011, Dnr 13-2011


117. Se regeringsformen, SFS 1974:152, 3 kap. 12§ och vallagen, SFS 2005:837, 15 kap.

118. 117 av dessa behandlades som överklaganden av Valprövningsnämnden. Se Valmyndig-heten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 3 och 24. Överklaganden som rörde valet till riksdagen gällde 21 av de 29 valdistrikten, och de 92 fall av överklagan som gällde valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige rörde 10 landsting och 36 kommuner. 649 Se Valprövningsnämnden, ”Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val”, PM den 16 Mars 2011, Dnr 13-2011, s. 3.



119. Valmyndigheten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 3. Som Valprövningsnämnden noterar i sin PM om erfarenheterna av överklagandeproces-sen, var antalet överklaganden efter de allmänna valen 2010 dubbelt så många som det sammanlagda antalet överklaganden vid det tio föregående allmänna valen. Se Valpröv-ningsnämnden, ”Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val”, PM den 16 Mars 2011, Dnr 13-2011, s. 8. Dessutom hade Valprövningsnämnden sedan den inrättades 1975 bara prövat 70 fall som rörde val före valet 2010 och även om Val-prövningsnämnden har funnit avvikelser i tio av dessa fall, hade inget resulterat i ett omval. Organization for Security and Co-operation in Europe, Office for Democratic Institutions and Human Rights, Sweden, General Elections 19 September 2010, Needs Assessment Mission Report den 28 July 2010, s. 6.

120. Uttalande av Valmyndighetens informationshandläggare Vivan Nilsson, citerad i “Rekord-många klagade på riksdagsvalet”, Svenska Dagbladet, den 11 oktober 2011.





125. Valprövningsnämndens beslut 2010:45, Överklagande av Länsstyrelsens i Västra Gö-talands län beslut att fastställa utgången av valet till landstingsfullmäktige i länet den 19 september 2010.

126. Valprövningsnämndens beslut 2010:36, Överklagande av Länsstyrelsen i Örebro läns beslut att fastställa utgången av valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun 19 september 2010.


128. Valprövningsnämnden, ”Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val”), PM den 16 Mars 2011, Dnr 13-2011, s. 3.

129. Valprövningsnämnden, ”Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val”, PM den 16 Mars 2011, Dnr 13-2011, s. 3, Valmyndigheten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 13.



132. Valet hölls den 19 september 2010, och Valprövningsnämnden fattade sitt beslut den 11 februari 2011.







139. Se lag om revision av statlig verksamhet m.m., SFS 2002:1022.



142. Se allmänt Justitiedepartementet, ”Mutbrott: Betänkande av Utredningen om mutor”, SOU 2010:38.

143. Brottsbalken, SFS 1962:700, 20 kap. 2§.




Erik Karlsson 10. Valadministration



147. Se Brottsbalken, SFS 1962:700, 17 kap. 8§, 1 och 3 st. ”otillbörligt verkande vid röstning” respektive ”tagande av otillbörlig belöning vid röstning”. För ett exempel på prövning av den förra förseelsen se RH 2005:1.

148. Se offentlighets och sekretesslag SFS 2009:400, 40 kap. 1§.


150. Ett viktigt undantag rör lagarna som styr restriktioner efter anställning och reglerna för yr-kesmässig karantän. Det finns ingen sådan bestämmelse som gäller för anställda i offentlig förvaltning. Det underliggande problemet med möjlig partiskhet regleras i stället genom regler om jäv som under vissa omständigheter förbjuder offentliganställda att handlägga ärenden som de har varit inblandade i andra anställningar.

151. Lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260, 7-7d§.

152. Förvaltningslagen, SFS 1986:223, 11§.

153. Etiska riktlinjer för Valmyndigheten, fastställda av Valmyndighetens nämnd den 24 november 2003. Författaren mottog en elektronisk kopia av detta dokument efter intervjun den 5 april 2011.

154. Etiska riktlinjer för Valmyndigheten, fastställda av Valmyndighetens nämnd den 24 novem-ber 2003, s. 10.


156. Bland de lagar som hänvisas till finns lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260 (be-stämmelser avseende bisysslor) och förvaltningslagen, SFS 1986:223 (bestämmelser om intressekonflikter).






162. Intervju med författaren den 11 april 2011. Se lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260, 7-7d§.




166. Se http://www.jo.se (13 maj 2011).

167. Se t.ex. Maria Gratschew, “Case Study 4: Sweden”, in United Nations Development Programme (UNDP), Getting to the Core: A Global Survey on the Cost of Registration and Elections (UNDP Bureau for Development Policy; International Foundation for Electoral Systems (IFES) Center for Transitional and Post-Conflict Governance, 2005), s. 100.

168. Se lag om statligt stöd till politiska partier, SFS 1972:625.



171. Se http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____15406.aspx (13 maj 2011).


173. Se Justitiedepartementet, Betänkande av Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter: Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter, SOU 2004:22.

174. Vallagen, SFS 2005:837, 2 kap. 1-8§.


175. Vallagen, SFS 2005:837, 2 kap. 9-13§.

176. Se vallagen, SFS 2005:837, 5 kap. 1§.

177. Intervju med författaren den 5 april 2011. Vallängden baseras på folkbokföringen, som sammanställs av Skatteverket. Organization for Security and Co-operation in Europe, Office for Democratic Institutions and Human Rights, Sweden, General Elections 19 September 2010, Needs Assessment Mission Report den 28 juli 2010, s. 6.

178. Vallagen, SFS 2005:837, 5 kap. 6-7§.

179. Se ACE Electoral knowledge Network, “Sweden: Voter Registration Case Study”, i Henry Valentino, Alan Wall & Henry Rojas (eds.), Comparative Study of Voter Registration Instru-ments and Practices (Development Associates, Inc, 2006), s. 118.



182. Vallagen, SFS 2005:837, 7 kap. 1§.

183. Vallagen, SFS 2005:837, 7 kap. 4-10§

184. Vallagen, SFS 2005:837, 7 kap. 11-15§

185. Vallagen, SFS 2005:837, 9 kap. 14§

186. Vallagen, SFS 2005:837, 3 kap. 3§, 4 kap. 20§.



189. Intervju med författaren den 5 april 2011. I valet 2010 vägrades 147 personer att rösta av denna anledning. En möjlig anledning, enligt Valmyndigheten, är att röstmottagaren gjorde misstag när väljarna bockades av. Valmyndigheten kan dock inte utesluta möjligheten att en del väljare kan ha försökt rösta två gånger, antingen av misstag eller avsiktligen. Valmyndig-heten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 20-21.





194. Se bl.a. vallagen, SFS 2005:837, 5 kap. 8-10§ (röstkort), 6 kap. 1-4§ (valsedlar), 6 kap. 5§ (kuvert), 6 kap. 6-10§ (tillhandahållandet av valsedlar och kuvert), 7 kap. 14-15§ (hur brevröster skickas och hanteras), kap. 8 (allmänna bestämmelser om röstmottagning), 9 kap. (röstmottagning i vallokal), 10 kap. röstmottagning i röstningslokal), 11 kap. 5§ (när ett valkuvert får öppnas).

195. Vallagen, SFS 2005:837, 6 kap. 1-4§.

196. 660 miljoner valsedlar trycktes inför valet 2010. Se Valmyndigheten, ”Erfarenheter från valen den 19 september 2010”, Rapport 2011:1, s. 9.

197. Intervjuer med författaren den 5 april 2011.



Erik Karlsson


riksdagens oMbudsMän (jo)


11. Riksdagens ombudsmän (JO)

11. riksdagens oMbudsMän (jo)Erik Karlsson

saMManFattning

Dennapelarrapportbehandlarriksdagensombudsmän(JO).Justitiekanslern(JK)ochdetretematiskaombudsmännen(barnombudsmannen,konsument-ombudsmannen,diskrimineringsombudsmannen)avhandlasinte.

Utredningenlederikorthetframtillföljandeslutsatser.JO-ämbetetfyllerenviktigfunktionförlandetskonstitutionellakontroll.ÖverlagärJOenmycketvälfungerandemyndighet.Ävenomrapportenanmärkerpåmyndighetensansträngda arbetssituation, som verkar vilken förefaller resultera i enminskningavinitiativärendenochmersystematiskautredningartillförmånför klagomålshantering, och myndighetens relativt icke-systematiseradeuppföljningsarbete, saknas anledning till poängavdrag enligt den modellsom ligger till grund för studiens metodologi. I sammanhanget bör ävennämnasattforskningslägetavseendedenfaktiskaimplementeringenavJO:sbeslutochyttrandenärbristfällig.

Tabellen nedan presenterar betyg på de indikatorer studien belyser i ensammanfattande analys av justitieombudsmannainstitutets kapacitet,styrning och dess roll i det svenska integritetssystemet. Resterande text idennasektionpresenterardenkvalitativabedömningenavvarjeindikator.


*Resurser (lagstiftning) ingår inte i bedömningen av denna pelare.


JO-ämbetet inrättades redan 1809 och var då världens förstaombudsmannainstitution.2 SedanliknandeämbetendärefterdyktuppruntomivärldenharJObeskrivitssomenavSverigesfrämsta”exportprodukter”3.

JO:s uppgift är att för riksdagens räkning kontrollera att domstolar ochmyndigheteriakttargällanderätt.4 Avdagensregeringsform,denavlandetsfyragrundlagarsomfrämstformarstatsskicket,framgårattriksdagenväljerenellerflerajustitieombudsmän.5 JOärsåledesenmyndighetunderriksdagenmenharensärställningsomsåkallatextraordinärtorganochärdärförinteinlemmat i den allmänna myndighetsstrukturen.6 Riksdagsstyrelsen har idennadelframhållitattombudsmännenintarsammasjälvständigaställningsom riksrevisorerna, och konstitutionsutskottet har karakteriserat JO somenutanfördenoffentligaförvaltningenstående,heltsjälvständigtverkandeinstitutionsomharsingrundifolkrepresentationensförtroende.7

Justitieombudsmännensuppgift framgåravregeringsformen,8 och preciseras i lagen med instruktion för riksdagens ombudsmän (härefter ”JO-instruktionen”).9 Av den senare framgår bland annat att JO ska utövatillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar ochandra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.10 Vidare ska JObland annat särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sinverksamhet iakttager regeringsformens bud om saklighet och opartiskhetochattmedborgarnasgrundläggandefri-ochrättigheterinteöverträdsidenoffentligaverksamheten,11 ochverkaförattbristerilagstiftningenavhjälps.12

Erik Karlsson

riksdagens ombudsmän (Jo)1 totalpoäng: 100 / 100


Kapacitet100 / 100

Resurser * 100

Oberoende 100 100

Styrning100 / 100

Öppenhet 100 100



100 100

Roll100 / 100

Utredningar 100

Främjande av god praxis

100


Erik Karlsson

JOgranskar således främst omde somutövar offentlig verksamhet följerden processuella lagstiftning somfinns för handläggning, kommuniceringoch beslutsfattande, snarare än deras tillämpning avmateriell rätt.Dennadistinktionärviktiginteminstiförhållandetilldomstolarnasoberoende.13

Justitieombudsmännen är i dag fyra till antalet.14 De svarar var och en för tillsynen inom ett ansvarsområde som innefattar ett antal myndigheter.I arbetet biträds varje JO av två byråchefer, ett antal föredraganden samtsekreterare. Administrativ chef är chefsjustitieombudsmannen (härefter”chefsJO”)sombestämmerinriktningenpåverksamhetenistort.15 TillsinhjälpharchefsJOenadministrativavdelningsomledsavenkanslichef.FörnärvarandefinnstvåställföreträdandeombudsmänvarstjänstgöringbeslutatsavchefsJO.16 Sammantagetarbetarcirka60personerpåmyndigheten.

Justitieombudsmännenutförsinaindividuellauppdraggenomattprövaochutreda anmälningar från allmänheten, göra inspektioner hos myndigheteroch genomföra andra undersökningar på eget initiativ.17 Som stöd i detta arbete är de som står under en ombudsmans tillsyn skyldiga att lämnade upplysningar och yttranden en ombudsman begär.18 Enligt sammabestämmelseharenombudsmanävenrättattfåtillgångtilldomstolarsochförvaltningsmyndighetersprotokollochhandlingar.

Enjustitieombudsmanharettantalmaktmedelellerbefogenheteratt tillgånärhanellerhonvidtillsynupptäckerattentjänstemaninteefterleverlagarellerandra författningar,eller iövrigt inte fullgörsinaåligganden.Ytterstkan en ombudsman, som särskild åklagare, väcka åtalmot en tjänstemanförtjänstefelellerannatbrottitjänsten.19 Enombudsmankanäveninitieradisciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteförseelse samt, vilket ärdetmestfrekventanvändamaktmedlet,görakritiska,vägledandeoch/ellerrådgivandeuttalanden.EttsådantuttalandefrånJOärdockaldrigrättsligtbindande.

utvärdering


I vilken utsträckning har Justitieombudsmannen adekvata resurser för att i praktiken möta sina verksamhetsmål?



Poäng: 100JO:sekonomiskaochhumanaresurserfåransesgoda.JO:sbudgetbestämsenligtensärskildordningdärmyndighetenharatt till riksdagen inkommamedbudgetäskande.20 Konstitutionsutskottetberedersedanärendet21 varefter riksdagenbeslutarbudgeten.22 ChefsJOäravuppfattningenattmyndighetensbudget är tillräcklig.23 Samtidigt som hon framhåller att myndighetenär återhållsam i sina äskanden24 känner hon inte till att myndigheten vidnågot tillfälle inte skulleha fått det anslagdenharbegärt.Riksdagenharenligthennevaritföljsamochhöjtanslagetnärdetmotbakgrundavantaletinkommandeanmälningarharfunnitsbehovattutökapersonalstyrkan.

Den oberoende experten misstänker att JO har ett ganska ansträngtekonomisktläge,vilketfrämstberorpåantaletanmälningarsominkommertill myndigheten.25 Hanmenar att det föreligger risk att JOminskar denövrigatillsynsverksamhetenförattklaraavatthandläggaallaanmälningaroch nämner att det har framförts en del kritik mot JO:s balanser. Tillexempelharkonstitutionsutskottetanmärktattdetstoraantaletinkommandeanmälningarharresulteratilångahandläggningstider,ochattdetisinturharletttillattombudsmännenharfåttmindretidövertillandraarbetsuppgifter,såsominspektionerhosmyndigheterochundersökningarpåegetinitiativ.26 Liknandeorohar framförts av en tidigare chefsJO somhar skrivit att detökande antalet inkommande anmälningarna har resulterat i en ”mycketansträngd” arbetssituation, med negativa konsekvenser som förlängdahandläggningstider,alltmerstandardiseradesvarideärendenJOintetarupptillprövningochfärreinspektionerochegnainitiativsomföljd.27

ÄvenomJO:sarbetssituationkanansesansträngdharnågonbetydandekritikomattJO,pågrundavbristanderesurser,inteuppfyllerverksamhetsmålenintepåträffats.TillsakenhörocksåattdetinteärsäkertattmanbästtarsiganproblemengenomatttillskjutamerresursertillJO.EttalternativärtillexempelattförbättrareguljäratillsynsorganioffentligverksamhetochpåsåsättminskainflödetavärendentillJO.28

ChefsJOberättarattmajoritetenavkanslietsföredragandenharsexårlångaförordnanden vid JO samt en fast anställning, företrädesvis som assessorvidöverrätt, frånvilkendeär tjänstledigaunder tidenför tjänstgöringvidJO.29 För dessa föredraganden fungerar tjänstgöringen vid JO som en delav eller meritering inför domarkarriären.Vidmyndigheten finns även ettfåtalföredragandenmedfastanställningsomenligtchefsJOanställtsförattmyndighetenskakunnabibehållasärskildkompetens.30

Erik Karlsson


Såväl chefsJO som den akademiska experten är av uppfattningen atttjänstgöringvid JOansesmeriterandeoch attmyndigheten inteharnågrastörre problem att fylla vakanser när sådana uppstår.31 Den akademiskaexperten är avuppfattningenatt föredragandenvid JO sannolikt hargodamöjlighetertillanställningidomstolsväsendet.32

VadgällervidareutbildningförJO:spersonalframhållerchefsJOattmycketav denna ryms inom ramen för den domarutbildning det stora flertaletföredraganden har genomgått.33 Därutöveromfattararbetetpåmyndigheteni sig ett arbetsintegrerat lärande i så motto att föredragandens arbetekontinuerligtsynasavbyråcheferochombudsmän.


I vilken utsträckning är JO oberoende i juridiskt hänseende?

Poäng: 100Principen om justitieombudsmännens oberoende omnämns inte särskilt iregeringsformenmen följer generellt av bestämmelsen om förvaltningenssjälvständighet.34 DärtillhartillexempelkonstitutionsutskottetframförtattJO:s löpande verksamhet bedrivs helt utan påverkan av riksdagen och attdennasjälvständighetärmyndighetensfrämstakänneteckenochgrundenfördess betydelse.35 Det bör här framhållas att JO:s beslut, som en följd avdessextraordinäraställning,intekanöverklagasavvaresiganmälareellerkritiserade befattningshavare, samt att konstitutionsutskottet inte har någon befogenhetattändraettavJOfattatbeslut.36

För att bli vald till justitieombudsman finns ett formellt krav på svensktmedborgarskap.37 Några särskilda kompetenskrav finns emellertid inte,38 ävenomjustitieombudsmännenavtraditionharvaritkvalificeradejurister.39 För att få tjänstgöra som ställföreträdande JO måste man dock uppfyllavillkoretatttidigarehatjänstgjortsomJO.40

Ombudsmän väljs för fyra år och kan väljas om.41 Konstitutionsutskottet bereder sådanaval.42 Enligt chefsJOhardet imodern tid intehänt att enjustitieombudsmanharvaltsavannatänenenhällig riksdag.43 Med andra ordharmanaldrigbehövtförrättavalmedsådanaslutnasedlarsombeskrivsi riksdagsordningen.44

ChefsJOuppgerattdetintefinnsnågralegalakravpåattombudsmänlämnarpolitiskaellerandrauppdragvidtillsättningmenattdettagörsipraktiken.45



Ombudsmännensoberoendeochneutralitet tillförsäkrasgenomriksdagensmöjlighet att entlediga ombudsmän som inte åtnjuter hela riksdagensförtroende.46 Konstitutionsutskottetharmöjlighetatthosriksdagenhemställaomentledigandeavombudsman.47 Ombudsmännenomfattasinteavlagenomoffentliganställning.48

Ombudsmännens lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmånerbestäms av en särskild nämnd som är en myndighet under riksdagen.49

ChefsJOuppgerattombudsmännenharhögrelönänjustitierådenochattdeföredragandesomanställsvidmyndighetenivartfallintefårlägrelönvidJOänviddenmyndighet,företrädesvisöverrätt,därdeharsinfastaanställning.50

Ombudsmännens lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmånerbestäms av en särskild nämnd som är en myndighet under riksdagen.ChefsJOuppger att ombudsmännenhar högre lön än justitierådenoch attdeföredragandesomanställsvidmyndighetenivartfall intefårlägrelönvid JO än vid denmyndighet, företrädesvis överrätt, där de har sin fastaanställning.Byråchefernaslönerliggeröverlönenförvanligarådmänochhov-ellerkammarrättsråd(såattsägaobefordradedomartjänster).

ChefsJObestämmerompersonalens tjänstgöring,51 ochhar ävenmöjlighetatt delegera viss tjänstetillsättningskompetens.52 Utöver de allmänna regleravseende tjänstetillsättning vid förvaltningsmyndighet finns inga särskildakravpåattanställningvidJOskabyggapåtydligaochprofessionellakriterier.53

Endast konstitutionsutskottet kan besluta om åtalmot en ombudsman förbrottbegångetiutövningenavhansellerhennesuppdragellertjänst.54 Sådant åtalskaenligträttegångensbestämmelserprövasavHögstadomstolen.55 Detfinnsdockingabestämmelseromvemsomskaageraåklagareisådanamål.56

Att endast konstitutionsutskottet kan besluta om åtalmot en ombudsmankan ses som ett förstärkt skydd eftersom konstitutionsutskottet kan utövadiskretionpå ett sätt somallmän åklagare är förhindradmotbakgrund avdennesabsolutaåtalsplikt.

Ombudsmännensisärklassflitigastanvändamaktmedelärrättenattuttalasigifrågaomåtgärdavmyndighetellertjänstemanstridermotlagellerannanförfattning eller annars är felaktig eller olämplig (en så kallad erinran).57

Sådana uttalanden är inte formellt bindande och blir inte nödvändigtviseller särskiltofta föremål fördomstolsprocess. JO:suttalandenärnormaltsett vägledande och ibland kritiska,men är i vilket fall inte att anse sommyndighetsutövningvarfördetnormaltsett integårattanförabesväröver

Erik Karlsson


Erik Karlsson

dem.Enombudsmankantillexempelintegenomettuttalandeändraellerupphävaettiochförsigfelaktigtbeslutavenmyndighet.58

En annan sak är att myndigheter självmant vidtar rättelse under JO:sutredning eller därefter. Den akademiska experten vill i sammanhangeterinraattJOärettextraordinärtorgansomärtänktattkommaifrågaförstnärvanligarättsmedeläruttömdaellerharfallerat.59 JO:soberoendeskulleinågonmånkommapåkantommyndighetenvarberoendeavdomstolarnaförattsäkerställaefterlevnadavbeslut.EnannanaspektavJO:soberoendeärattJO,oaktatattdomstologillardessåtalförtjänstefel,kanuttalakritikmot ifrågavarande tjänsteman.60 Detta är emellertid inte särskilt vanligt,vilket inteminstärettresultatavattJO:stillsynsfunktionskautövasmedfullrespektfördomstolarnasoberoendeochsjälvständigabeslutsfattande.

I den utsträckning JO har befogenhet att agera särskild åklagare61 prövas åtalen i allmändomstol. För det fall JOfinner att ett brott har begåtts avenbefattningshavaremen likvälväljeratt inteväckaåtal, inomramenförrättegångsbalkens regler om åtalsunderlåtelse,62 kan det tänkas att denkritiseradekräverattbliåtaladförattfåsinsakprövad.EnsådanbegäranbörJOtillmötesgåenligtettuttalandeilagmotiven.63


I vilken utsträckning är JO oberoende i praktiken?

Poäng: 100JO har i praktiken ett stort oberoende i förhållande till regering ochförvaltningensmyndigheter.ChefsJOäravuppfattningenattmyndighetenkanverkapåettprofessionelltochopartisktsätt.64 Denakademiskaexpertendelardennauppfattningochanserattombudsmännenärpåtagligtopartiskai sin verksamhet.65 HanärävenavuppfattningenattJOharhögauktoritet,isynnerhetinomrättsväsendet.ÄvenenföredettaJOharilitteraturenhävdatatt JOärhelt fristående från regeringenochdessmyndighetsorganisation,samtattJOintarenihöggradsjälvständigställningmotriksdagen.66

Varken chefsJO eller den akademiska experten känner till några fall avpolitisktinflytandeövertillsättningenavJO:sanställdaellerandraexempelavpolitiskinblandningiJO:sverksamhet.67 ChefsJOframhålleridennadelatt såväl riksdag som regering håller hårt på principen om förvaltningenssjälvständighet,ochattJOendastmöterriksdagenvidtretillfällen:närdeblirvalda,närbudgetenfastställs,samtnärJOpresenterarsinämbetsberättelse.68



EnligtchefsJOavsägersigentillträdandeombudsmaneventuellapolitiskauppdraginnanhanellerhonpåbörjarsinanställning.69 Dennaprincipefterlevsenligthenneochhonkännerintetillnågotfallavpolitisktengagemangavenverksamombudsman,ivartfallinteunderdesenastetioåren.Intehellerdenakademiskaexpertenkännertillattnågonverksamombudsmanskahaengageratsigpolitiskt.HannämnerdockattentidigarechefsJOficklämnasin tjänst i slutet av 1980-talet efter att det hade uppdagats att han hadefinansieratenresaförnärståendemedskattemedel.70

Som framförts ovan väljs ombudsmännen för fyra år med möjlighet tillomval.Detfinnsingenofficiellstatistiköverhuroftaombudsmänväljsom.ChefsJOärdockavuppfattningenattdetärtämligenvanligtattombudsmänväljs om,men att det främst beror på ifrågavarande ombudsmans ålder.71

Den oberoende expertenmenar att även tjänstgöring som ombudsman avvissakansessomettkarriärstegvarförmansjälvmantväljerattgåvidareefter en tid som ombudsman.72

Varken chefsJO eller den akademiska experten känner till att någonombudsmanellerpersonalvidmyndighetenskahaavskedatsdesenastetioåren.73 DetharemellertidhäntattensittandeJOefterovanligtkorttidharanhållitomentledigande.74

ChefsJOmenarattdetärsvårtattvetaomallmänhetenkanframföraklagomåltillJOutanrädslaförrepressalier.75 Hontrordockattnågonsådanallmänrädsla inte föreliggerochattmyndigheter, i stället föratt försökapåverkaanmälare,iförstahandförsökersäkerställaattdeintebliranmäldagenomattföljaderegelverksomfinns.76 Denakademiskaexpertenuppgersigvaratämligensäkerpåattnågonutbreddrädslaförrepressalierinteföreligger.77


I vilken utsträckning finns det regler som säkerställer att allmänheten kan ta del av information om JO:s verksamhet och beslutsprocesser?

Poäng: 100Huvudprincipen för JO:s verksamhet är att handlingar i ärenden rörandetillsynsverksamheten är offentliga.78 Sekretess avseende JO:s verksamhetregleras i särskilda bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen.79 Av dessabestämmelserframgårblandannatattendasttvåsekretessgrunderblirtillämpliga i JO:s verksamhet, om det kan antas att riket lider betydandemen om uppgiften röjs eller om sekretess behövs till skydd för enskilds

Erik Karlsson


personliga förhållanden. En jämförelse med de sju sekretessgrunder somangesitryckfrihetsförordningen80 gervidhandenattutrymmetförsekretessi JO:sverksamhet är förhållandevisbegränsat. I sammanhangetbörocksåpoängteras att sekretess inte i något fall gällerbeslut avombudsman sominnebärattettärendeavgörs.81 DettagällerävenidedelarbeslutinnehålleruppgiftersomiochförsigomfattasavsekretesshosJO.82

Den bärande tanken bakom bestämmelserna är att JO:s verksamhet, motbakgrund av dess art och ändamål, ställer särskilt höga krav på störstamöjligaöppenhetochinsyn.83 Enkonsekvenshäravärattdet tillexempelinte finns någon särskild bestämmelse enligt vilken JO i vissa fallmåstesäkerställaenanmälaresanonymitet.Enanonymanmälanregistrerasaldrigsomklagomål,ochresulterardärförinteiettbeslut,menkanförståsresulteraiettinitiativärendeavenombudsman.ChefsJOframhålleridennadelattenJO-anmälanalltidäroffentlig,menattdet förekommerattvissauppgifterdäri sekretessbeläggs, företrädesvis uppgifter som berör tredje person.84

Till detta påpekarhon att till exempelmyndigheters yttranden till JObliroffentliganärdeinkommer.

Avseende offentlighet och sekretess kan slutligen nämnas att sedvanligförundersökningssekretessgälleridefallombudsmanharbeslutatattinledaförundersökning,85 samt att bestämmelsen för en sekretessbelagd uppgifttillämpas även hos ombudsmannen när denne i sin tillsynsverksamhetmottagitsådanuppgiftavenmyndighet.86

Förekommer uppgiften i en handling somhar upprättatsmed anledning avverksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen endast om detkan antas att något allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada ellerbetydandemenomuppgiftenröjs.

EnligtJO-instruktionenskaombudsmännenårligensenastden15novembertillställa riksdagen en tryckt ämbetsberättelse avseende tiden den 1 julinärmastföregåendeårtillden30juniinnevarandeår.87 Ämbetsberättelsenärialladelaroffentligochfördetfallenskildbegärattfåtadelden,ellerannanallmänhandlinghosJO,gällertryckfrihetsförordningensbestämmelsermedkravomatttillhandahållandetskaskegenastellersåsnartdetärmöjligt.88

Utöver krav på inkomstdeklaration för privatpersoner finns inga särskildabestämmelser enligt vilka ombudsmännen eller myndighetens personalmåstedeklarerasina tillgångar.Sådanauppgifterbliroffentliga iochmedskatteverketstaxeringsbeslut.



ChefsJOframförattdetintefinnsnågrasärskildabestämmelsersomreglerarallmänhetens deltagande eller insyn i JO:s aktiviteter via till exempelrådgivande församlingar eller offentliga konsultationer.89 Enligt henne böravsaknadenavsådanabestämmelserförståsmotbakgrundavämbetetsnaturochdetpersonligamandatvarjeombudsmanharavriksdagen.Enombudsmanbestämmer helt enkelt själv hur arbetet bör fortlöpa och vilka kontaktersom bör tas. Det framgår av ämbetsberättelsen att ombudsmännen, ochvissaavmyndighetensanställda, fortlöpandedeltar i såvälnationella90 som internationella91 konferenser,seminarier,utbildningsverksamhetmedmera.


I vilken utsträckning karaktäriseras JO:s aktiviteter och beslutsprocesser av öppenhet i praktiken?

Poäng: 100ChefsJO anför att myndigheten följer gällande bestämmelser avseendeföreskriven offentlighet och att myndigheten har daglig kontakt medmedierna,varsrepresentanterintesällankommertillmyndighetenföratttadelavbeslut,anmälningar,remissvarochsåvidare.92 I sammanhanget kan nämnasattenkanslichefpåJOharskrivitattdenlångtgåendeöppenhetenhosJOutnyttjasavmedierna,somistortsettdagligenföljerverksamheten.93

Den akademiska experten beskriver JO som en osedvanligt öppenmyndighet,94 ettpåståendesomfårstödavenannanrättsvetenskapsmansomhävdarattgradenavoffentlighetiJO:sverksamhetärsärskiltpåfallande.95

Ämbetsberättelseninnehålleravhävd96enöversiktligredogörelsemedblandannatstatistiköververksamhetenochisynnerhetinformationomhurmångaklagomål och förfrågningar om lagstiftningsremisser som har inkommitunder året, samt hurmånga initiativärenden ombudsmännen har företagitsig.97 Därtillfinnstillexempelmånatligstatistiköverantaletinkomnaochavslutadeärenden,samtantaletärendenibalans.Ämbetsberättelsenutsändestillalladomstolarochförvaltningsmyndigheter.98

Den akademiska experten känner inte till någon betydande kritik medinnebörd att JO systematiskt inte lyckas tillhandahålla information ellerhandlingar inom föreskrivna tidsramar.99 ChefsJO framhåller i dennadel attmyndighetens beslut om offentlighet fattas tämligen omgående påförekommenbegäran,menatttillhandahållandetsomedelbarhetivissafallkanbegränsasavbegäransomfattning.100

Erik Karlsson



JO har en informativ hemsida som innehåller bland annat myndighetensämbetsberättelserefter1998ochendatabasmedenmängdbeslutavsärskiltintresse samt en därtill kopplad sökfunktion. Hemsidan innehåller äveninformationomdeindividuellaombudsmännen,myndighetensverksamhetochhistoria,hurmangårtillvägaförattinkommamedklagomålochmotvemklagomålkanochintekanriktasig.101 ChefsJOanför idennadelattDatainspektionenharanmärktattJOärförgenerösmedpubliceringavnamnpåinternet,ochdåisynnerhetavseendefelandetjänstemän.102

Som framställts ovanfinns inget formaliserat regelverk för deltagande avrepresentanter för allmänheten i ombudsmännens arbete.Den akademiskaexperten påpekar dock att JO emellertid har ett kontinuerligt utbytemedmedierna, som emellanåt uppmärksammar JO:s beslut och uttalanden.103 Hankänneräventillattvissaanställdainommyndighetenhariuppgiftattseöver medierapporteringen.

Då det saknas särskilda bestämmelser avseende offentliggörande avombudsmännens tillgångar görs inte detta annat än i denutsträckningdetkrävsförombudsmännenspersonligainkomstdeklaration.


I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer att JO måste rapportera om och kan hållas ansvarig för sin verksamhet/sina handlingar?

Poäng: 100Ombudsmännenväljsavriksdagenochäransvarigamotden.JOär,somharnämnts,skyldigatttillställariksdagenenårligämbetsberättelsesenastden15 november varje år.104 ÄmbetsberättelsenärettoffentligtdokumentsomärtillgängligtpåblandannatJO:shemsida.

JO har ett särskiltmandat att hos riksdagen göra vissa framställningar.105

Därtill får chefsJO efter samråd med övriga ombudsmän bestämmaarbetsordning,verksamhetsplanochförslagtillanslagpåstatsbudgetenförombudsmännen.106 BestämmelseromårsredovisningochinternrevisionförJOfinnsisärskildlag.107 AvdennaframgårblandannatattJOvarjeårsenastden 22 februari ska lämna en årsredovisning till riksdagen för det senastavslutaderäkenskapsåret.108

SomtidigareharnämntskanJO:sbeslutintebliföremålfördomstolsprövning,vilket är en följd av myndighetens extraordinära ställning. Inte heller


riksdagenbedömerenskildaJO-beslut.DethänderemellertidattviktigaJO-beslutblirföremålförledarkommentarerochoffentligdebattochattkritikmotJOframförspådettasätt.

Enligt den akademiska experten finns inga särskilda regler med syfte attskydda personer som uppmärksammar oegentligheter i JO:s verksamhet,så kallade whistleblowers, utöver de allmänna bestämmelser avseendemeddelarfrihet och repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen109 och yttrandefrihetsgrundlagen110.111 Enligt dessa får ingen som har använt sigav friheterna inom de nyss nämnda grundlagarnas tillämpningsområdebestraffasellerdömastillskadeståndsansvariannatfallänattgrundlagarnai fråga medger det.112


I vilken utsträckning rapporterar JO om sin verksamhet och hålls ansvarig för sin verksamhet/sina handlingar i praktiken?

Poäng: 100Vad gäller frågan om ansvarsutkrävande är chefsJO av uppfattningen attombudsmännens individuella ansvar gentemot riksdagen förmodligenskulle innebära att en ansvarig ombudsman får lämna sin tjänst för detfall systematiska oegentligheter uppdagas på dennes avdelning.113 På motsvarande sätt skulle en sittande chefsJO hållas politiskt ansvarig föroegentligheterpåmyndighetenistort.114

JO tillställer riksdagen sin ämbetsberättelse inom bestämda tidsramar.Ämbetsberättelsenbestår tillövervägandedelavdebeslutmyndighetenharfattatunderdeföregåendetolvmånaderna.EnligtchefsJOdiskuterarriksdagensällanämbetsberättelsenutanvanligenläggsdentillhandlingarnaefterkortareanförande.115Ämbetsberättelsentasdärefteriniriksdagstrycket.116

Riksrevisionen granskar JO:s årsredovisning. Av riksrevisionens senasterevisionsberättelse framgåratt JO:sårsredovisninggeren iallaväsentligaavseendenrättvisandebildavJO:sfinansiellaställningochavdessresultatochfinansieringföråret.117

Erik Karlsson



I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer JO:s integritet?

Poäng: 100Enligt såväl chefsJO som den akademiska experten finns ingen särskilduppförandekodellerliknandemedsyfteattsäkerställaJO:sintegritet.118 Över huvudtagetfinnsingensärregleringförombudsmännenellermyndighetenspersonal avseende intressekonflikter, gåvor, restriktioner för politisktengagemang,karensbestämmelser,ellerdeklarationavtillgångar,utöverdetgenerellaregelverksomgälleroffentligtanställda.ChefsJOframhållerdockatthonnyligenfattadeettbeslutsomgerombudsmännenenrättsligbasföröverflyttningavärendensinsemellan.119Dettabeslutärtänktattgeledningnärenombudsmaninteanserdet lämpligtatthanellerhonhandläggerettvisstärendeutanattombudsmannenifrågaärjävigijuridiskmening.FörJO:sanställdagälleridennadelförvaltningslagensjävsbestämmelser.120 För JO:sanställdagällerävendenoffentligaarbetsrättensdisciplinäraregler.121

För ombudsmännen och JO:s anställda gäller brottsbalkens bestämmelserom till exempelmutbrott,122 bestickning,123 tjänstefel124 och trolöshetmothuvudman,125 låt vara att endast konstitutionsutskottet, somhar beskrivitsovan, kan väcka talan härommot en ombudsman.Vad sedan gäller JO:sanställda och brottet tjänstefel påpekar den akademiska experten attombudsmännenkanutredasinaegnaanställda,menatt tjänstefelsansvaretvidmyndighetenär förhållandevisbegränsatgivetatt JO inteägnarsigåtomfattandemyndighetsutövning.126

NågrasåkalladekarrensbestämmelseravseendeanställningföreellereftertjänstgöringsomombudsmanellerannarssomanställdpåJOfinnsinte.IdenutsträckningtidigareutförtarbeteiannananställningkantänkasäventyraenJO-anställdsopartiskhetfinnsjävsbestämmelsernaförattförhindraolämpligbefattningmedärenden.

Det finns inte några särskilda bestämmelser enligt vilka ombudsmänneneller JO:s anställda måste deklarera sina tillgångar, annat än den privataskattedeklarationsomåliggerdem.Fördefalloffentligtanställdunderlåteratt anmäla bisysslor på påbjudet sätt föreskriver lagen om offentliganställning disciplinansvar och påföljder som varning och löneavdrag.127

Lagenomoffentliganställninggällerinteombudsmännen.128




I vilken utsträckning säkerställs JO:s integritet i praktiken?

Poäng: 100ChefsJO menar att det inte föreligger något behov av ett ändrat ellernytt regelverk avseende gåvor, representation eller intressekonflikterför att säkerställa att JO:s verksamhet bedrivs på ett etiskt försvarbartsätt.129 Hon känner till exempel inte till något fall under de senaste femåren då en ombudsman eller anställd vid myndigheten skulle ha avvikitifrån ifrågavarande regelverk. Detta är enligt henne ett resultat av attombudsmännen och myndighetens personal är ovanligt aktsamma ochmedvetnaomintegritetshänsynochmedallsannolikhettillämpargällandeföreskrifterstriktareänpådeflestaandramyndigheter.

DenakademiskaexpertenframhålleremellertidattfråganomdetexisteranderegelverketseffektivitetförattsäkerställaJO:sintegritetinteharvaritföremålförnågonmeromfattandesystematiskstudie,varföringenriktigtvethurdetliggertill.130 HanpåpekardockattdesomfåranställninghosJOharutbildatsochsållatsframunderlångtidinomramenfördomarutbildningen,ochattdettanogärenavdeviktigasterättssäkerhetsgarantierförattmyndighetensverksamhetkanbedrivaspåettopartisktocheffektivtsätt.

ChefsJO kan inte minnas att myndighetens personal under hennesdryga sex år som ombudsman har erbjudits någon särskild utbildning iintegritetsfrågor.131 Hon framhåller dock att frågorna behandlas grundligtunderdomarutbildningensamtattdelevandegörsvarjedagimyndighetensverksamhet då JO granskar just hur andra myndigheter efterföljer sinaåligganden. Den akademiska experten konstaterar i denna del att detankommerpåJO:spersonalochdeenskildaombudsmännenattkännatilldeaktuellaregelverken.132

utredningar

I vilken utsträckning är JO aktiv och effektiv i hanteringen av klagomål från enskilda?

Poäng: 100JO:s hemsida innehåller detaljeradeuppgifter omhurmangår till väga föratt inkomma med anmälan. Där anges även vem som kan klaga, vilkenpersonkretssomkanochintekanbliföremålförklagan,vadmankanklagapå,hurmangörenanmälanochvaddenbörinnehålla.Detframgårocksåatt

Erik Karlsson


anmälankanvarafrittformuleradellerkanskrivaspåsärskildblankettsomtillhandahållspåhemsidan,samtnågraviktigasakeratttänkapåmedanledningav anmälan.Sammanfattningsvis framstår det som relativt okomplicerat attklagahosJO.Somexempelkannämnasattvemsomhelst,oavsetthemortochmedborgarskap,kanklaga, till ochmedbarn.Den somklagarbehöverheller intevaradirektberördavdemissförhållandensomframhålls.Vidarekananmälanskrivaspåvilketspråksomhelst,JOstårföröversättningen.

ChefsJOtyckerattmyndighetenärmyckettillåtandevadgällerinkommandeanmälningar.133 Den enda eventuella svårighet för enskild hon kan tänkasigärbegäranomattanmälanbörvaraskriftlig.DenakademiskaexpertenframhålleridennadelattdetärväldigtenkeltförenskildaattinkommamedanmälanochattJOharenväldigtaccepterandeinställningsominteallsgårattjämföramedtillexempeldomstolarnasstriktaformkrav.134

Vad gäller de så kallade balanserna, differensenmellan det sammanlagdaantalet nyregistrerade och avslutade ärenden, kan anmärkas att JO hadepositivabalanser,fleravslutadeännyregistreradeärenden,verksamhetsåren2004/05, 2005/06, 2006/07 samt 2009/10, och negativa balanser 2007/08samt2008/09.135 ChefsJOkommenterarmyndighetensbalansermedattmanhar”näsanövervattnet”.136

AntaletnyregistreradeanmälningarhosJOharökat i stort sett successivt,från5543styckenunderverksamhetsåret2004/05till7398under2009/10.137

EnligtchefsJOharunderenlångföljdavårungefär50procentavärendenaskrivits av utan utredning.138 I sådana fall fattas avskrivningsbeslutet påbasis av anmälan samt de handlingar anmälaren eventuellt har skickatin139. Handläggningstiden för dessa ärenden är vanligen fyra till sexveckor. Ungefär 25 procent av inkommande ärenden leder till någon typav utredning från JO:s sida. JO inhämtar då dokument eller tar kontaktmed berörda myndigheter för upplysningar. Handläggningstiden blir dåvanligtvis en till tvåmånader.Kvarvarande 25 procent resulterar i att JOremitterarärendettillaktuellmyndighetföryttrandeövervadanmälarenharanfört.Handläggningstidenisådanaärendenvarierar,blandannatberoendepåhuransattmyndighetenifrågaärochhuraktivanmälarenärgenomattåterkommaiärendetmedkompletterandeuppgifterochliknande.Huruvidadessa handläggningstider svarar mot den uppmaning om ”skyndsam”handläggningsomföreskrivsiJO-instruktionen140 ärsvårtattsäga.KlartäremellertidattJO,somextraordinärtorgan,iformellthänseendeinteharatträttasigeftersammatidsramarsomlandetsövrigamyndigheter.



ChefsJO uppger att kriminalvården och försäkringskassan, som båda fallerunderhennessärskildaansvarsområde,normaltsettgenomförbrautredningarnär JO begär in yttranden.141 Myndigheterna redogör enligt henne för denlagstiftningdehar,och i förekommandefallbordeha, tillämpatsamtangervarförderashanteringavdetanmäldaärendetvarkorrektellerinte.DethänderävenattmyndigheternaskriverattdeförtjänarkritikochpåsåsättförekommerJO:sbedömning.ChefsJOäravuppfattningenattmyndighetergenerelltsettärföljsammaochlyssnarpåJO,dockattdetpåkommunalnivå,ochisynnerhetvad gäller överförmyndarverksamheten, varierar utomordentligt vad gällerförståelsen av tillämpliga regelverk och JO:s rättsvägledande bedömningar.Som exempel på den följsamhetmyndigheterna i stort uppvisar anför honattflertaletmyndigheteranslåraktuellaJO-beslutpåsinahemsidoroch/ellerdistribuerarbeslutentillsinaanställda.

Denakademiskaexpertenmenaratt ingenriktigtvet ivilkenutsträckningmyndigheterverkligenefterföljerJO:sbeslut,ochattenrimligutgångspunkttordevaraattmaninteblintkanförlitasigpåattenkritiseradmyndighetsomsägerattdenskarättasigefterJO:skritikocksågördet.142 För att nå djupare insikter om detta krävs enligt honom sådana kvantitativa och kvalitativastudiersomjuristervanligenintetarsigan,ochsåvitthankännertillfinnsingenprofessionellsamhällsvetenskapligforskningsomhargåttigenometttillräckligtstortmaterial.

Vad gäller de mer specifika situationer då JO väljer att väcka åtal förtjänstefel är den akademiska experten av uppfattningen att JO har storframgångidomstol.143 DettaberorenligthonomblandannatpåattJOväljerutsärskiltgraverandefall.AvJO:ssenasteämbetsberättelseframgårattJOunderaktuelltårväckteåtal för tjänstefelvid två tillfällen.144 BådaåtalenbiföllsavSveahovrätt.145 ÄvenåretinnanväckteJOåtalförtjänstefelvidtvåtillfällen.146 Ibådadessafallansågtingsrättenatttjänstefelhadebegåttsmenattdessa,medhänsyntillomständigheterna,varattbetraktasomringaochdärmedintestraffbara.147

Ombudsmännen kan ta upp ärenden på eget initiativ148 efter till exempeliakttagelservideninspektion,enanonymanmälan,ellerannaninformationfrånmediaellerliknandekällor.Närsåskerupprättarombudsmannenifrågaen promemoria över vad initiativet grundar sig på, varefter promemorian med därtill hörandehandlingar remitteras till berördmyndighet förupplysningeller utredning och yttrande. Det genomsnittliga antalet nyregistreradeinitiativärenden per verksamhetsår var 116,5 under perioden 1998/99 till2003/04. Motsvarande siffra för perioden 2004/05 till 2009/10 var cirka

Erik Karlsson


70.149 Minskningenförklarastillvissdelavdetökandeantaletinkommandeanmälningarochbekräftar i någonmånvaddenakademiskaexpertenharanförtomattmyndighetentvingasprioriteraanmälningarpåbekostnadavinitiativärenden.150 Enligt JO:s hemsida resulterar cirka 75–80 procent avinitiativärendenaikritiskauttalanden.

ChefsJO anser att den allmänna uppfattningen av myndigheten felaktigtpräglas av att den fungerar som klagomur för allehanda felaktiga beslutenskildavillhaändrade,151 för somharbeskrivitsovankan JO inteändramyndighetsbeslut.HonmenardärförattmångasomvändersigtillJOblirmissnöjdadåanmälanintefårönskadeffekt,varförmyndighetenfästerstorviktvidbemötandefrågorochansträngersigförattimöjligmånförklarasinabedömningar.Vad gäller den allmänna uppfattningen av JO hänvisar denakademiskaexpertentillenstudieavvilkendetframgårattförtroendetförJOvarierarblandbefolkningen,menatthögtförtroendeistorutsträckningsammanfallermedmeromfattandemorgontidningsläsningochhögålder.152

FräMjande av god praxis

I vilken utsträckning bidrar JO aktivt och effektivt till att höja medvetenheten om riktlinjer för etiskt handlande inom regering, riksdag och allmänheten i stort?

Poäng: 100SomframgåttovanharJOettjuridisktmandatattgranskastatligamyndigheter(inklusivedomstolar);kommunalaochlandstingskommunalamyndigheter;tjänstemänvidstatliga,kommunalaochlandstingskommunalamyndigheter;samt andra som är anförtrodda myndighetsutövning.153 JO har emellertidintenågotmandatattgranskaregeringenochenskildastatsråd;riksdagensledamöter eller ledamöter av kommun- respektive landstingsfullmäktige;andra justitieombudsmän och justitiekanslern (JK); statliga bolag ochstiftelser; kommunala bolag och stiftelser;154 tidningar, radio, TV; bankerochförsäkringsbolag;advokaterochprivatpraktiserandeläkare.155

Enligt ChefsJO följerman gällande föreskrifter i denna del och granskarbara de personer ochmyndigheterman harmandat att granska.156 Någon betydandekritikmedinnebördenattJOöverträdersinalegalabefogenheterharintepåträffatsunderarbetetmeddennastudie,låtvaraattdetharförtsendiskussionomrimligheteniattJOhariuppgiftattgranskalandetsdomstolar,enuppgiftsomombudsmännenitillexempelDanmarkochNorgeintehar.157

KärnpunktenhärärattJO:stillsynsfunktionskautövasmedfullrespektför



domstolarnasoberoendeochsjälvständigabeslutsfattande.TilldettakommerattJO:stillsynsfunktioniförhållandetilldomstolarnatillövervägandedelhandlaromhandläggningsfrågor.

JOhar i sambandmedutredning av anmälning alltid kontaktmedberördmyndighet och tillåter denna att yttra sig. Yttrandet utgör sedan del avvederbörandeombudsmansunderlagförbeslut.Kontaktenmedmyndigheterochefterföljandekritiskaellerrättsvägledandeuttalandenhartidigarefunnitsbidratillattengodförvaltningssedharutvecklats.158

JO har ibland beskrivits som ”tandlös” och dess på intet sätt givnaeffektivitetsomkonstitutionelltkontrollmedelharresulterativisskritik.159

Sådant ifrågasättande har bland annat tagit fasta på JO:s begränsadesanktionsmöjligheter.160 Samtidigtförefallerenvidaspridduppfattningvaraatt JO:s verksamhet har effekt.Det har till exempel sagts att de som stårunderJO:stillsyn”ärmycketmånaomattundgåkritik[…]ochatträttasigefterdesynpunktersomJOförfram”,161 ochattdet”uthängande”imediersomemellanåtdrabbartjänstemänkanvaraennogsåkännbarbestraffning.162 DetharocksåpåpekatsattenviktigfunktionJOfyllerärattdessyttrandenöver specifika situationer inte sällan innehåller allmängiltig vägledningför myndigheterna.163 JO:s beslut uppmärksammas dessutom ofta i olikahandböcker och utbildningsmoment i offentlig sektor och kan på så sättbidratillatthöjadenrättsligastandardenhosmyndigheternasverksamhet.JO:skvalitetshöjande rollhargjortattmyndighetenharbeskrivits somen”riktlinjeproducerandeklagomur”.164

EnligtchefsJOharmyndighetenintebedrivitnågrasärskildakampanjerförattökamedvetenhetenomriktlinjerföretiskthandlandeiförvaltningen,menattdettaärnågotsomfallerinomramenförmyndighetensdagligaverksamhet.165

Enligt riksdagsordningen får ombudsmännen göra framställningar hosriksdagenifrågorsomrörmyndighetenskompetens,organisation,personalellerverksamhetsformer.166 Riksdagenfårocksåföreskrivaattombudsmännenäven i andra fall får göra framställningar till den.167 Enligt chefsJO kanombudsmännen enligt ett formaliserat förfarande föreslå lagstiftningmendetintehändersärskiltofta.168 JObesvararemellertidettstortantalremisserilagstiftningsärendenvarjeårvilketrapporterasiämbetsberättelsen.169

BerördamyndigheterochklagandetillställsalltidJO:sbeslut.EnligtchefsJOharmyndighetenävenettdagligtutbytemedmedierepresentantersomisinturspriderinformationomJO:sförehavanden.170

Erik Karlsson 11. Riksdagens ombudsmän (JO)


EnligtchefsJOskeringensystematiskuppföljningavdeanmälningarsomföranleder kritik.171 Hon framhåller dock att det händer att individuellaombudsmän i, särskilt stora eller uppmärksammade ärenden, genomförolikauppföljandeutredningarförattundersökaivilkenutsträckningberördmyndighethar tagit till sigav JO:skritik.ÄvenomuppföljningsarbeteärresurskrävandetyckerchefsJOattmyndighetenharblivitbättrepådettaochattmedvetenhetenomviktenavuppföljningharökat.

Den akademiska experten påpekar att det är oklart hur JO:suppföljningsmekanismer ser ut och att uppföljningsarbetets omfattningsannolikt varierarmellan olika ombudsmän och de olika ansvarsområdende har.172 I sammanhanget påpekar han att även om JO har kontakt medkritiserade myndigheter i samband med dess granskning kräver merlångsiktiguppföljningstoraresurser.

noter

1. Den övergripande poängen är ett enkelt medelvärde av de tre dimensionerna kapacitet, styrning och roll. Värdena på dimensionerna motsvarar på samma sätt ett enkelt medelvärde av de motsvarande indikatorbetygen.

2. Se Katarina Alexius-Borgström, ”Om JO-ämbetets funktioner”, i Förvaltningsrättslig tidskrift (2001, nr. 1-3), s. 35.

3. Wiweka Warnling-Nerep, En introduktion till förvaltningsrätten, 9 u (Norstedts Juridik, 2008), s. 14. Se även Thomas Bull, ”Sweden – The original ombudsman: Blueprint in need of revision or a concept with more to offer?”, i European Public Law (2000, vol. 6, nr. 3).

4. Jesper Ekroth, ”JO-ämbetet 200 år – en historisk tillbakablick”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 101.


6. Fredrik Sterzel, ”Kontinuitet och förnyelse – perspektiv från 1967 års JO-reform”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 101.

7. Se konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:KU22 s. 49.


9. Lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän.

10. Lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 1 § 2 st.

11. Lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 3 §. Se även SOU 1985:26 s. 138 f.

12. Lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 4 §.

13. Se Mats Melin, ”JO-ämbetet 200 år – en blick mot framtiden”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 268 f.

14. Riksdagsordningen (1974:153) 8 kap. 11 § 2 st. Se även lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 1 § 1 st.

15. Riksdagsordningen (1974:153) 8 kap. 11 § 2 st. Se även lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 12 §. Detta innebär dock inte att chefsJO



är överordnad övriga ombudsmän. JO-instruktionen anger att ombudsmännen ”står ej under tillsyn av varandra”, se lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 2 § 4 st.




19. ChefsJO framhåller i denna del att åtal mot tjänstemän är mycket ovanliga och att JO inte har som huvuduppgift att lagföra tjänstemän. ChefsJO Cecilia Nordenfelt. Intervju med författaren den 27 april 2011. I sammanhanget kan även påpekas att gärningsman inte ska dömas till ansvar för tjänstefel om gärningen, med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter, är att anse som ringa. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 1 § 1 st.


21. Riksdagsordningen (1974:153) 4 kap. 6 § 5 st.


23. ChefsJO Cecilia Nordenfelt. Intervju med författaren den 27 april 2011.

24. Jfr. lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 12 § 1 st.

25. Universitetslektor Jesper Ekroth. Intervju med författaren den 18 maj 2011.

26. Se t.ex. konstitutionsutskottets betänkande 2010/11:KU7.

27. Mats Melin, ”JO-ämbetet 200 år – en blick mot framtiden”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 280 f.

28. Se Mats Melin, ”JO-ämbetet 200 år – en blick mot framtiden”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 283 f. Se även Claes Eklundh ”’Ett organ av extraordinär natur för medborgarnas rättssäkerhet’ - Några tankar om JO-ämbetet idag och i framtiden”, i Göran Regner et al (red.), Festskrift till Hans Ragnemalm (Juristförlaget, 2005), s. 85-99.



31. ChefsJO Cecilia Nordenfelt. Intervju med författaren den 27 april 2011. Universitetslektor Jesper Ekroth. Intervju med författaren den 18 maj 2011.




35. Se konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:KU22 s. 49.

36. Se Håkan Strömberg & Bengt Lundell, Sveriges författning, 21 u (Studentlitteratur, 2011), s. 163-164.


38. Henry Bäck & Torbjörn Larsson, Den svenska politiken: Struktur, processer och resultat (Liber, 2008), s. 281.

39. Wiweka Warnling-Nerep, Annika Lagerqvist Veloz Roca & Jane Reichel, Statsrättens grunder, 3 u (Norstedts Juridik, 2010), s. 257.


41. Riksdagsordningen (1974:153) 8 kap. 11 § 4 st. Av bestämmelsen framgår även att ställföreträdande JO väljs för två år.

42. Riksdagsordningen (1974:153) 8 kap. 11 §, tilläggsbestämmelse 2, lag (2003:180).



Erik Karlsson


Erik Karlsson




48. Lag (1994:260) om offentlig anställning 3 § 2 p.

49. Lag (2002:1024) om lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 1 §. Se även riksdagsordningen (1974:153) 8 kap. 5 §, samt konstitutionsutskottets betänkande 2006/07:KU21, s. 5.




53. Enligt lag (1994:260) om offentlig anställning 4 § ska vid anställning ”avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.” Se även lag (1982:80) om anställningsskydd.

54. Riksdagsordningen (1974:153) 9 kap. 8 § 1 st. 2 p.


56. Se Håkan Strömberg & Bengt Lundell, Sveriges författning, 21 u (Studentlitteratur, 2011), s. 164.

57. Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän 6 §.



60. Se t.ex. ombudsmannen Kerstin Andrés beslut av den 22 juni 2010, dnr. 1718:2008. Här bör dock framhållas att tingsrätten hade funnit att tjänstemannens fel var ringa och därför inte straffbart, och att JO hade funnit anledning att uttala allvarlig kritik rörande omständigheter som låg utanför de som hade prövats i målet.

61. Se regeringsformen (1974:152) 12 kap. 6 § 1 st.

62. Rättegångsbalk (1942:740) 20 kap. 6-7 §§.




66. Nils-Olof Berggren, ”JO och politiken”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 9 f.








74. Se riksdagens protokoll 1988/89:63 av den 8 februari 1989.






78. Kjell Swanström, ”JO-ämbetet inifrån”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 352.

79. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 42 kap. 1-4 §§.

80. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 2 §.

81. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 42 kap. 1 § 2 st.

82. Se Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 8 u (Norstedts juridik, 2010) s. 264.



85. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 42 kap. 3 §.

86. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 42 kap. 4 §.

87. Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän 11 §.



90. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, Redogörelse 2009/10:JO1, bilaga 4, ss. 669-671.

91. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, Redogörelse 2009/10:JO1, bilaga 5, ss. 672-675.

92. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, Redogörelse 2010/11:JO1, s. 655 ff.



95. Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, 8 u (Norstedts juridik, 2010) s. 261.

96. Mats Melin, ”JO-ämbetet 200 år – en blick mot framtiden”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 293.


98. Håkan Strömberg & Bengt Lundell, Sveriges författning, 21 u (Studentlitteratur, 2008), s. 164.



101. Se www.jo.se (besökt 10 juni 2011).




105. Se riksdagsordningen (1974:153) 3 kap. 8 §.


107. Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän och riksrevisionen.

108. Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän och riksrevisionen 37 §.

109. Tryckfrihetsförordning (1949:105) 1 kap. 1 § 3 st. samt 1 kap. 3 §.

110. Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) 1 kap. 4 §.


Erik Karlsson 11. Riksdagens ombudsmän (JO)


112. Se härom Thomas Bull, ”Offentligt anställdas yttrandefrihet och repressalieförbudets räckvidd”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 51 f.




116. Wiweka Warnling-Nerep, Annika Lagerqvist Veloz Roca & Jane Reichel, Statsrättens grunder, 3 u (Norstedts Juridik, 2010) s. 255.

117. Riksrevisionen, Revisionsberättelse för riksdagens ombudsmän av den 16 mars 2011, dnr. 32-2010-0614.



120. Förvaltningslag (1986:223) 11 §.

121. Se lag (1994:260) om offentlig anställning 14-21 §§.

122. Brottsbalk (1962:700) 17 kap. 7 §.

123. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 2 §.

124. Brottsbalk (1962:700) 20 kap. 1 §.

125. Brottsbalk (1962:700) 10 kap. 5 §.


127. Lag (1994:260) om offentlig anställning 15 §.

128. Lag (1994:260) om offentlig anställning 3 § 1 st. 2 p.







135. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, redogörelse 2009/10:JO1, bilaga 1, s. 656.




139. Ett skäl härför kan t.ex. vara att anmälan avser förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden. Se lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän 20 §.






145. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, redogörelse 2010/11:JO1, s. 18.


147. Se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, redogörelse 2009/10:JO1, s. 23, samt ombudsmannen Kerstin Andrés beslut av den 22 juni 2009, dnr. 1718:2008.

148. Arbetsordning för Riksdagens ombudsmannaexpedition (fastställd den 19 mars 1993



att gälla tills vidare; med ändringar t.o.m. den 14 mars 2011), 1 §.




152. Universitetslektor Jesper Ekroth. Intervju med författaren den 18 maj 2011. Se Ylva Norén Bretzer, ”Förtroendet för JO och andra ombudsmän”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), ss. 33-50.

153. ”Myndighetsutövning” innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande.

154. JO kan emellertid granska handläggning av en begäran om att få ut allmänna handlingar från sådana bolag och stiftelser.

155. Se www.jo.se (besökt 10 juni 2011).


157. Se t.ex. Hans Regner, “Domstolarna och kontrollmakten”, i Lena Marcusson (red.), Festskrift till Fredrik Sterzel (Iustus förlag, 1999), s. 259; samt Katarina Alexius-Borgström, ”Om JO-ämbetets funktioner”, i Förvaltningsrättslig tidskrift (2001, nr. 1-3), s. 43 f.

158. Se Jesper Ekroth, JO-ämbetet: En offentligrättslig studie (Juridiska institutionen: Stockholms universitet, 2001), s. 329.

159. Se Wiweka Warnling-Nerep, Annika Lagerqvist Veloz Roca & Jane Reichel, Statsrättens grunder, 3 u (Norstedts Juridik, 2010), s. 261.

160. Se Claes Eklund, ”Ett organ av extraodinär natur för medborgarnas rättssäkerhet - Några tankar om JO-ämbete idag och i framtiden”, i Göran Regner et al (red.), Festskrift till Hans Ragnemalm (Juristförlaget, 2005), s. 98 f.

161. Ulrik von Essen, ”Något om JO:s påverkan på lagstiftningen”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 280 f.

162. Henry Bäck & Torbjörn Larsson, Den svenska politiken: Struktur, processer och resultat (Liber, 2008), s. 281.

163. Wiweka Warnling-Nerep, ”JO som ett värn för den enskildes rätt till personlig integritet”, i Jesper Ekroth & Kjell Swanström (red.), JO – Lagarnas väktare (Riksdagens ombudsmän – JO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond, 2009), s. 300.

164. Katarina Alexius Bergström, JO och tjänstemännen: En laghistorisk studie (Iustus förlag, 2003), s 381.





169. Se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, redogörelse 2009/10:JO1, bilaga 2, ss. 662-666.




Erik Karlsson


riksrevisionen


12. Riksrevisionen

12. riksrevisionenStaffan Andersson

saMManFattning

Riksrevisionenärviktigistyrningssystemetgenomsittansvarförrevisionavstatligförvaltningochfrämjandetavgodresursanvändningocheffektivförvaltning. Sammanfattningsvis bedöms Riksrevisionen fungera bra. Förvissanegativaaspektersomnoteras, tillexempelbeträffandeoberoendet ipraktiken som hänger sammanmed hur Riksrevisionen varit organiserad,hardocknyligenförändringargenomförtsförattåstadkommaförbättringar.Detfinnsingenregleringavhurochundervilkaförutsättningarhögabefatt-ningshavarevidRiksrevisionenkangåfrånRiksrevisionentillanställningariprivat sektor somkanuppfattas somkänsliga i förhållande tillRiksrevi-sionensoberoendeochopartiskhet,detvillsägakarantänsperioderellerlik-nandemotattunderenvissperiodtavissatyperavuppdrag.Idetsvenskapolitiskasystemetfinnsintenågotstatligtrevisionsorgansomgranskarkom-munerochlandsting/regioner,varjekommunochlandstingharsinegenre-visionsomreglerasikommunallagen.Dennarevisionbedömsvaraganskasvagpågrundavbristandeoberoendeiförhållandetilllokalapolitikerochiinflytande.Denkommunalarevisioneningåremellertidinteipoängbedöm-ningenavRiksrevisionen,utanärendelavbedömningenavoffentligsektor,mendiskuterasocksåseparatislutetavdettakapitel.

Itabellennedanredovisasdeindikatorpoängsomsammanfattarbedömning-enavRiksrevisionennärdetgällerkapacitet,styrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Restenavkapitletägnasåtattpresenteradenkvalitativabedömningen av varje indikator.


* Resurser (lagstiftning) ingår inte i bedömningen av Riksrevisionen.** Eftersom sanktioner/påföljd inte ingår i Riksrevisionens roll utan utdöms av andra institu-tioner poängsätts inte denna indikator.


DensvenskaRiksrevisionenärenmyndighetunderriksdagenochingårisystemetför riksdagenskontroll av regeringenoch statensverksamhet (regeringsformen13kap.7§).Denutförräkenskapsrevisionocheffektivitetsrevisionavstatligför-valtning(Riksrevisionen2011d).Enstordelavdenoffentligasektornsverksam-hetomfattasinteavRiksrevisionensuppdrag(regeringsformen13kap.7§;SFS2002:1022,2§),nämligenverksamheterochtjänstersomutförsavkommunerochlandsting/regionerochsomomfattasavdenkommunalarevisionsomutgörres-pektivefullmäktigesinstrumentförgranskningochprövningavverksamheten(seavsnittetislutetavkapitlet).Densvenskanationellarevisionenomorganiserades2003.Innandessbestoddenavett(litet)revisionsorgan,Riksdagensrevisorer,enmyndighetunderriksdagen,medandetstorarevisionsorganet,Riksrevisionsver-ket,varenmyndighetunderregeringen.Förattsäkerställarevisionensoberoendeochanpassasigtilldeninternationellatraditionenslogsdetvårevisionsorganensammantillettrevisionsorganunderriksdagen,Riksrevisionen1. Riksrevisionen ledsavtreriksrevisorersomväljsavriksdagenförsjuårutanmöjlighettillomval(regeringsformen13kap.7–8§;Riksdagsordningen8kap.12§).Nyligenharytter-ligareförändringargenomförts,somträttikraft2011,somberörRiksrevisionensorganisation,hurRiksrevisionenrapporterarochhurrapporternabehandlas:Enav riksrevisorerna gavs ökat ansvar för organisatoriska och administrativa frågor. RiksrevisionensstyrelseavskaffadesochersattesavParlamentariskainsynsrådet,

Staffan Andersson

riksrevisionentotalpoäng: 86/100


Kapacitet92/100

Resurser –* 100

Oberoende 100 75

Styrning 92/100

Öppenhet 100 75



75 100

Roll75/100

Effektiv revision 75

Upptäcka och sanktionera oegent-ligheter

–**

Förbättra ekonomisk förvaltning

75


sominteskahanågonbeslutsfattandefunktionutanendastfungerasomettsamar-betsorganmellanrevisionenochriksdagenochförriksdagensinsyn.Gransknings-rapporterlämnasnumerdirekttillriksdagen(somöverlämnardemtillregeringen)ochregeringenskasvarapåvarjerapportinomfyramånadereftermottagandetavenrapport(Riksdag&Departement2010-05-27).

utvärdering


I vilken utsträckning har Riksrevisionen tillräckliga resurser för att nå sina mål i praktiken?

Poäng: 100Pådethela tagetbedömsresurser,ochfinansiella resurser i synnerhet,varatillräckliga för att Riksrevisionen ska kunna fullgöra sina uppgifter (ÖbergAhlbäck2011;Landahl2011;Folkesson2011).ResurstilldelningentillRiks-revisionenharvarit stabilöverde senaste treårenoch legatpåmellan290miljonerkronor2008och296miljonerkronor2010(Riksrevisionensstyrelse2009,2010;Riksrevisionen2011a).Riksrevisionenansersjälvattdeaktuellaresursernaräckerförattfullgörauppgifterna,menräknarmedattmyndighetenkommer att behöva effektivisera sin verksamhet under kommande år för att kunnaupprätthållanuvarandeaktivitetsnivåer(Landahl2011).

Närdetgällerbudgettilldelningochfinansieringinträffadedeviktigasteför-ändringarnanär dennyaRiksrevisionen inrättades2003 somenmyndighetunderriksdageniställetförunderregeringen.DärmedärnuRiksrevisionensjälvständigiförhållandetilldetorgansomansvararfördeverksamhetersomRiksrevisionenreviderar.Ännuettstegidennariktningtogsnärnyaanslags-regler trädde i kraft 2011, vilka innebär att riksrevisornmed administrativtansvarbeslutaromvilkaanslagsomskaföreslåsförRiksrevisionen istats-budgeten(i stället försomtidigaredådettagjordesavRiksrevisionenssty-relsebeståendeavriksdagsledamöter).Riksrevisornmedadministrativtansvarbeslutarocksåomarbetsordningochverksamhetsplansamtomekonomiochpersonaladministrativaföreskriftersominteskabeslutatsavriksdagsstyrelsen(SFS2002:1023,4a–b§,5§;SFS2000:419,2§).Ilagenmedföreskrifterförhuranslagskaanvändasochredovisas,vilkenocksågällerförRiksrevisionen,angesocksåattnärriksdagsstyrelsenbeslutaromdetta,fårdenintegöradetpåettsättsomskullekunnabegränsarevisionenssjälvständighetidessgran-skandeverksamhet(SFS2006:999,4§,46§).

12. Riksrevisionen


NärdetgällerpersonalhadeRiksrevisionenislutetav2010328anställdajäm-förtmed314anställda2008.Under2010nyanställdes20personer,inklusivetvåriksrevisorer,medan15lämnade(Riksdagen2011a:41).Riksrevisionenförefal-lervaraenattraktivarbetsplats,inteminstförnyutexamineradefrånuniversitet(AhlbäckÖberg2011;Folkesson2011).Ettproblemharemellertidvaritperso-nalomsättningen,framföralltinomeffektivitetsrevisionen(28procent2008).Påsenareårhardentotalapersonalomsättningenemellertidminskatfrån17procent2008till5procent2010(inomeffektivitetsrevisionenfrån28procenttill8pro-cent) (Riksdagen2011a:41).Underen längre tidhardet inomRiksrevisionenfunnitsproblemochmissnöjemedhurmyndighetenharletts(Riksdagen2008).AhlbäckÖbergochBringselius(2010:29)drarslutsatsenattrevisionsreformeniSverige2003harpåverkatsavenavprofessionaliseringaveffektivitetsrevisionen,medalltmindreutrymmeföryrkesmässigexpertisochyrkesmässigtomdömevidgenomförandetavrevisionen.Detharocksåinneburitattvissaavdemesterfarnaipersonalenlämnade(AhlbäckÖberg2011).Datavisarattbara22procentavpersonalenuttryckteförtroendeförriksrevisorerna2008.IandraundersökningarsomiställetfrågatomdenallmännatillfredsställelsenhospersonalensvidRiksre-visionenpekardataefter2008påattdenallmännatillfredsställelsenharökat,från47procent2008till59procent2010(Riksrevisionen2011a:42).

MångasombörjarvidRiksrevisionenserdetsomettstegikarriären,inteminstblandredovisningsrevisorerdärlönernaidenprivatasektorniallmänhetärhö-gre.FöreffektivitetsrevisorerärdäremotlönenvidRiksrevisionenganskahögiförhållandetillandraliknandejobb(Folkesson2011).EnligtRevisorsnämnden(2009:3)ärpersonalvidRiksrevisionenbådehögtkvalificeradocherfaren.Detfinnsäveninternutbildning,enintroduktionskursunderförstaåret,och,beroen-depåommanarbetarmedeffektivitetsrevisionellerredovisningsrevision,olikakurser eller program (redovisningsrevisorermåste gå igenomprov för att bliauktoriserade)ochutvecklingsprogramförchefer(Riksrevisionen2011a:36).UndersenareårharRiksrevisionenocksåeftersträvatattökaantaletnyanställdameddoktorsexamen.FörvissarevisioneranvändsexternaexperterochfördettafinnsenligtRiksrevisionenkompetensatttillgå(Landahl2011).


I vilken utsträckning är Riksrevisionens verksamhet formellt oberoende?

Poäng: 100MedinrättandetavRiksrevisionen2003etableradesenligtregeringsformenRiksrevisionen somenmyndighetunder riksdagenoch såledesmedgrund-lagsskydd(Regeringsformen13kap.7§).Flerabestämmelseriregeringsfor-

Staffan Andersson


mennärdetgällervalavriksrevisorer,derasmandatochhurdegenomförsinverksamhetsyftartillattsäkerställaderassjälvständighet.Detreriksreviso-rernaväljsavriksdagen(efterberedningikonstitutionsutskottet)(Riksdags-ordningen8kap.12§)ochenriksrevisorkaninteskiljasfrånsittuppdrag(un-dantagetomhanellerhonintelängreuppfyllerkravenförattvarariksrevisorelleromdetrörallvarligförsummelse)(regeringsformen13kap.8§).Endastkonstitutionsutskottetkanbeslutaomåtalförbrottsombegåttsavenriksrevi-sorvidutförandeavhansellerhennesuppdragsomriksrevisor(Riksdagsord-ningen9kap.8§).Iriksdagsordningenangesvidareattriksrevisornväljsförsjuårutanmöjlighettillomval(Riksdagsordningen8kap12§).

Bestämmelsernasomskasäkerställaattriksrevisorerinteavlägsnasavpolitiskaskälärsåledesmycketstarka(regeringsformen13kap.8§).PersonalvidRiksre-visionenskyddasavallmännaarbetsmarknadsreglerfrånattavlägsnasutanbe-rättigande.Närdetgällerrekryteringenavpersonalreglerasdenienlighetmeddeallmännareglernairegeringsformenochilagenomoffentliganställningsomgällerförstatligamyndigheter,detvillsägadenskagrundaspåobjektivakrite-rier(förtjänstochskicklighet)(regeringsformen12kap.5§,SFS1994:260,4§).

Beträffandelagarsombegränsarpolitiskaochandraaktiviteterförriksreviso-rernafastslåsiriksdagsordningenattenriksrevisorintefårhaannansysselsätt-ningellerbedrivaverksamhetsomkanpåverkahansellerhennessjälvständigaställning.Hanellerhonskaocksåskriftligenrapporteraföljande:innehavavfinansiellainstrumentellerändringariinnehav,avtalavekonomiskkaraktärmed tidigare arbetsgivare som utges under tid som omfattas av revisorsupp-draget,avlönadanställning,bisysslor,uppdragikommunellerlandstingsamtannananställning,uppdragellerägandesomskullekunnapåverkauppdragetsutförande.Vidarefårenriksrevisorintevaraikonkurs,varaunderkastadnä-ringsförbudellerhaförvaltare(Riksdagsordningen8kap.12–13§).

FormelltkaningenpåverkavadRiksrevisionengranskar,hurrevisionenge-nomförsellervilkaslutsatsersomdrasavrevisionen.Varjeriksrevisorbe-slutarsjälvständigtvadsomskagranskasochvarochenbeslutarsjälvstän-digthurenrevisiongenomförsochvilkaslutsatsernablir(regeringsformen13 kap. 8§). Revisionens huvudsakliga inriktning och dess övervägandenochprioriteringarskaredovisasiengranskningsplan(SFS2002:1023,4§).RiksdagensinflytandeärframföralltgenomfastställandetavregleringenavRiksrevisionen.DessutomskulleriksdagenpotentielltkunnadirektpåverkaRiksrevisionengenomattbegränsadessresursertillennivådärdetskullevarasvårtattfullföljauppgiften.Ingentingidenvägenharemellertidantytts(Landahl2010).

12. Riksrevisionen


EttvetenskapligtrådärknutettillRiksrevisionen.Detbestårförnärvarandeavprofessorerinomjuridikochsamhällsvetenskapochharenkonsultativfunk-tioniförhållandetillRiksrevisionensledningimetodfrågor,menocksåiandrafrågoravstrategiskbetydelse(SFS2002:1023,3§;Riksrevisionen2010).

Riksdagen utser också Riksrevisionens parlamentariska råd med en riks-dagsledamotfrånvartochettavriksdagspartierna.Rådetskaverkaförsam-rådochinsyniRiksrevisionensverksamhetmenhar ingenbeslutsfattandefunktion.Den ska ge riksdagen insyn i revisionens aktiviteter (Riksdags-ordningen8kap.14§;SFS2002:1023;Revisorsnämnden2009).Detfinnsflerlagarsomangerhurrevisionenrapporterartillriksdagenochhurriksda-genhandläggerrapporterna(Riksdagsordningen3kap8§,4kap18§;SFS2002:1023,SFS2002:10229–13§).

Beträffandeoberoendeärdetviktigtattnoteraattvissaavreglernasomavserdettaendastharvaritikraftsedan2011.InnandessbeslutadeRiksrevisionensstyrelse,beståendeavminst elva riksdagsledamöter (eller f.d. riksdagsleda-möter)utseddaavriksdagen(Riksdagsordningen2007:726,8kap.14§),omyttrande till riksrevisorerna avseende granskningsplanen och beslutade omårsredovisningenochförslagtillanslagpåstatsbudgetenförRiksrevisionen.Riksrevisionensstyrelsebeslutadeocksåomframställningarochredogörelsertillriksdagenangåenderiksrevisorernasbeslutigranskningsärendenavseendeeffektivitetsrevisionen och den årliga rapporten samt revisionsberättelsernaöverårsredovisningenförstaten(SFS2002:102312§).SammantagetinnebardetmindreformelltoberoendeförRiksrevisionenändenyareglernaärav-seddaattledatill(Riksdagen2008;Revisorsnämnden2009).


I vilken utsträckning är Riksrevisionen fri från yttre inblandning i utföran-det av sitt arbete?

Poäng: 75ÖverlagärRiksrevisionensoberoendestarktocksåipraktiken.Riksrevisio-nenverkarpåettprofessionelltochopartisktsättochdettaförväntasförstär-kasytterligaremedförändringarnasomträddeikraft2011.DetfinnsingarapporteromattriksrevisorernaellerrevisorernavidRiksrevisionenskahahaft politiska uppdrag eller aktiviteter som har äventyrat Riksrevisionensoberoende(Landahl2011;Folkesson2011;AhlbäckÖberg2011).Intehellerharpersonalavlägsnats frånsinbefattningutansakliggrund. I internatio-nellajämförelserharrevisionensoberoendebedömtsvarahögreängenom-

Staffan Andersson


Staffan Andersson

snittetförvästvärldenshöginkomstländerävenomSverigeintevardetlandsomfickhögstpoäng(WorldJusticeProject2011:87).

Ändå skulle, så somvar fallet när dennyaRiksrevisionenbildades2003,systemetmedtreriksrevisorerkunnauppfattassomensvaghetnärdetgälleroberoendeeftersomdetharansettsförsvagaledarskapet(Riksdagen2008).Vidareansågenavdeintervjuadeattmanskulleövervägahurrekryteringenav riksrevisorer skullebreddas eftersomdettakanpåverkavad somgran-skasochurvilketperspektivnärdetgäller att inrikta sigpåeffektivitets-värdenkontrademokratiochrättssäkerhet.Intervjupersonenpåpekadeidetsammanhanget att flera av de utnämnda riksrevisorerna haft en bakgrundfrånRegeringskanslietochfrånbudgetavdelningenpåFinansdepartementet (AhlbäckÖberg2011).

Enligtintervjupersonernafannsdetingadirektaexempelpåpolitiskinbland-ning i revisionens verksamhet (Landahl 2011; Folkesson 2011; AhlbäckÖberg2011).Likvälkritiseradesaspekterpådetgamlasystemetinnanänd-ringarträddeikraft2011.Blandannatgälldekritikenhurrevisionernarap-porterades och hur rapporter hanterades samt Riksrevisionens organisation sominteansågsvaratillräckligtklarochtransparent.Rapporterpubliceradeslikväloberoendeavstyrelsenochregeringenvarålagdattkommenterademoavsettvadstyrelsenochsenareriksdagenbeslutade(Landahl2011).

Innanförändringarnaträddeikraft2011kritiseradesstyrelsensrollitermeravoberoende.Styrelsengavpolitikeren roll iRiksrevisionenoch tjänadeocksåsomenregulatornärdetgälldevilkarapportersomöverlämnadestillriksdagen (AhlbäckÖberg 2011).Det ansågs vara svårt att följa hur rap-porternafrånriksrevisorernabehandladesavriksdagenochregeringenochföljaktligenocksårapporternasinverkanochresultat.Styrelsensrollgjordegränsenmindretydligmellanrevisionochdetpolitiskariksdagsarbetesominitierats av rapporterna (Riksdagen 2008: 9; Revisorsnämnden 2009) ef-tersomstyrelsenhadebefogenhetattbeslutaomframställningarochredo-görelsertillriksdagenavseendegranskningsrapporter,denårligarapportenochrevisionenavstatensårsredovisning.Dethändeattredogörelsernaellerrapporterna avvek från riksrevisorernas rekommendationer. Till detta skaläggas att styrelsen beslutade om yttranden till riksrevisorerna som rördegranskningsplanen,framställningarochredogörelsertillriksdagenavseendedenårliga rapportenochförslag tillanslagförRiksrevisionen(varviddenskullesamrådamedRiksdagsförvaltningen).Detinnebarsammantagetmin-dreoberoendeförRiksrevisionenändenyareglernaäravseddaattledatill(SFS2002:1023,12§;Riksdagen2008;Revisorsnämnden2009).

12. Riksrevisionen


Nuhardettaändrats(2011)ochstyrelsenersattsavParlamentariskainsyns-rådet.Detärännuför tidigtattsägahurdettaorgankommeratt fungera ipraktiken,menhittillsfinnsdetingateckenpåavsikterfrånrådetsomskullestridamotreformen(Landahl2011).EnavriksrevisorernaansvararnuförorganisationenochföradministrativafrågorsamtharansvarförattföreslåanslagpåstatsbudgetenförRiksrevisionensamtbeslutaomårsredovisningförRiksrevisionen.Dessutom skagranskningsrapporter överlämnasdirekttillriksdagenmedetttydligtansvarförriksdagenochdessutskottattbeslutaom rapporterna och regeringen ska svara på varje granskningsrapport senast fyramånader efter att ha tagit emot en rapport (SFS 2002:1023, 4a,b§§;Riksdagen2008;Riksdag&Departement2010-05-27).


I vilken utsträckning finns det bestämmelser som säkerställer att allmänheten kan få relevant information om Riksrevisionens verksamhet och beslut?

Poäng: 100Den rättsliga regleringen av revisionen innehåller noggranna bestämmelserför allmänhetens tillgång till information. I riksdagsordningen anges vilkentypavrapporteroch informationsomRiksrevisionenskasammanställaochöverlämnatill riksdagen(ochregeringen).Varjeriksrevisorskallöverlämnagranskningsrapporter till riksdagen (Riksdagsordningen 3 kap. 8a§; SFS2002:1022,9§).Riksrevisionengenomförcirka30effektivitetsrevisionerperårmedinriktningpåvillkorsomärrelateradetillstatsbudgetensamtgenom-förandetochresultatenavstatensverksamhet.Depresenterasigransknings-rapporter (Riksrevisionen 2011c; Petersson 2011; SFS 2002:1022).När detgällerdenårligarevisionenskaRiksrevisionen lämnarevisionsberättelsernaöverdenårligarevisionenavårsredovisningarochrevisorsintygöverdelårs-rapporter,och,omsåbehövs,särskildarevisionsrapporterellerpromemoriortillregeringen(SFS2002:1022,10§).Deharfokuspåmyndigheternasredo-visningar:staten,Regeringskanslietochmyndigheterunderregeringen(Riks-revisionen2011c;SFS2002:1022;Petersson2011).Revisionsberättelsenöverstatensårsredovisningskaöverlämnastillbåderiksdagenochregeringen(SFS2002:1022,11§).Slutligen ska riksrevisorerna till riksdagenöverlämnadenårligarapportenomdeviktigasteiakttagelsernavideffektivitetsrevisionenochdenårligarevisioneniformavenredogörelse(SFS2002:1022,12§).

Rapporterhanterassedanavriksdagenochregeringenberoendepåtypenavrapport.Talmannendistribuerargranskningsrapportertilldetutskottsoman-svararförområdetsombehandlasirapporten.Omdetgällerengransknings-

Staffan Andersson


rapportsomintebehandlaraktivitetermedanknytningtillriksdagsförvalt-ningenellertillmyndighetersomlyderunderriksdagenkommerdeniställetattöverlämnastillregeringen(Riksdagsordningen,4kap.18a§).Förvarjegranskningsrapportsomlämnastillregeringenskadennainomfyramåna-der överlämna en skrivelse till riksdagenmed åtgärder som vidtagits ochföreslagitsmedanledningavgranskningsresultaten (Riksdagsordningen,4kap.18a§).Närregeringensrapportöverlämnatstillriksdagenhänvisasdentillettavriksdagensutskott.Påbasisavrapportenfrånregeringen,gransk-ningsrapporten och ibland enskilda ledamötersmotioner föreslår utskottetettriksdagsbeslut(Riksrevisionen2011b).

Riksrevisionen ska överlämna en revisionsberättelse till regeringen senastenmånad efter det att årsredovisninghar lämnats och ett revisorsintyg skaöverlämnas senast tre veckor efter det att delårsrapport har lämnats (SFS2002:1022,10§).Beträffanderevisionsberättelsenöverårsredovisningenförstatenskadennaöverlämnastillbåderiksdagenochregeringeninomenmå-nadefterdetattårsredovisningenlämnatstillriksdagen(SFS2002:1022,11§).

Närdetgällerdeviktigasterevisionsberättelsernaochhuruvidagransknings-planenharföljtsskariksrevisorernaredovisadettaförParlamentariskain-synsrådet.Innanettbeslut tasomförslagtillanslagfrånstatsbudgetentillriksrevisionenskadessutomdettaredovisasförParlamentariskainsynsrådet(SFS2002:1023,12§).

SamtligaovannämndarapporteräroffentligaochnärdetgällerkravenpåallmänhetenstillgångtillinformationstyrsRiksrevisionenavsammareglersomandraoffentligamyndigheter(regleravseendeallmänhetenstillgångtillallmännahandlingarochkravetatttillhandahållainformationpåettsmidigtsättsomärlättattförstå).

Rapporteringssystemetsomgälldeinnanförändringarnaträddeikraft2011hadebetydelse föröppenhetengenomattdetbidrog tillattdetvarkrång-ligareatt följa rapporter, rekommendationerochderas resultat (Riksdagen2008,Revisorsnämnden2009).


I vilken utsträckning råder öppenhet och insyn i Riksrevisionens verksam-het och beslut i praktiken?

12. Riksrevisionen


Poäng: 75I allmänhet följer tillämpningen av öppenhet de formella reglerna.Hand-lingar sammanställs, överlämnasochbehandlaspådet sätt sombeskrivitsovan.Mensompåpekatsharvissaavdeaktuellareglernabaravaritikraftsedan2011ochdetföregåendesystemetmedettannatsystemförrapporte-ringkritiseradesförattminskaklarhetochöppenhet(Riksdagen2008;Re-visorsnämnden2009).Mennärdetgällerbeslutavriksrevisionensstyrelseomframställningarochredogörelsertillriksdagenavseendegranskningsrap-porter,denårligarapportenochrevisionenavstatensårsredovisningavvekstyrelsensframställningarellerrapporterbaraettpargångerfrånriksreviso-rernasrekommendationer(SFS2002:1023,12§).

Närdetgällerhurlättdetvarförallmänhetenattföljaregeringensochriks-dagensbehandlingavRiksrevisionensrapporterochaktivitetervardettidi-garesystemetlitesvårt.Förattkunnaföljauppregeringenssvarpårapporterkrävdesganskagodkunskapomriksdagstrycketochkunnahittarättärendenibudgetpropositionen,därregeringeniförstahandrapporterade,medanmanidetnyasystemetbarabehöverfåtagpådensärskildarapportendärreger-ingensvararpårevisionensrapport(AhlbäckÖberg2011).

IettjämförandeperspektivärRiksrevisionensrapporterochinformationlätttillgängligaförallmänhetenviawebbplatsenochskullemankonsulteradia-rietförattfåtagpåoffentligahandlingarfungerarocksådettabra(AhlbäckÖberg2011).Webbplatsen innehållermycket informationomRiksrevisio-nen, dess organisation, arbete, uppgifter ochmål.Alla publikationer somRiksrevisionensammanställerkanladdasnergratis(Riksrevisionen2011e).NärdetgällerskrivelserfrånallmänhetenfårinteRiksrevisionensåmångamendensvararpådebrevdenfår.ÖppenhetärettavtrehonnörsordsomframhävsavRiksrevisioneniorganisationen(deandratvåäroberoendeochprofessionalism)(Landahl2011).

Mediavisaroftastortintressenärrapporteroffentliggörs,framföralltsombakgrundsinformation i deras rapportering om statligamyndigheter (Lan-dahl 2011).Det finns också exempel på attmedia frågar efter handlingareller rapporter innanrevisionsprocessenharslutförts.Dethar tillexempelhäntnärRiksrevisionenharskickatettutkastförkommentarelleryttrandetilldenmyndighetsomärföremålförrevisionenochdennaisintursläpperinformationirapportentillmedia.ViddessatillfällenavståremellertidRiks-revisionen förfrågningar frånmediamedhänvisning till att informationeninteäroffentlig innanettbesluthar tagitsom rapporten.Detta förfarandeansesocksåutgöraenintegreraddelavattsäkerställaattrevisionenpåett

Staffan Andersson


12. Riksrevisionen

korrektsättgåttigenomallastegidetsystemförkvalitetssäkringsomtill-lämpas(Landahl2011;Folkesson2011).

Enaspektsomdirektharkritiseratsfördessbegränsadeöppenhetgällerrekry-teringen(valet)avenriksrevisordärkandidateripraktikenförblirhemligatillsenkandidatenhälligtföreslåsavkonstitutionsutskottetochdäromröstningomkandidatensedanskerikammaren.Enföljdärattdettagördetsvårtförall-mänhetenatt vetapåvilkagrunder riksrevisorernaväljs eller inteväljs.Enmajoritetiriksdagenharmotsattsigönskemålomstörreöppenhetmedargu-mentetattkandidaterinteönskarfåsinanamnavslöjadeochdåfåutnämning-arnaattblipartipolitiserade.Urrenöppenhetssynpunktutgördetdockenbrist.


I vilken utsträckning finns bestämmelser för att säkerställa att Riksrevisionen rapporterar och kan hållas ansvarig för sina handlingar?

Poäng: 100DetfinnsbestämmelsersomskasäkerställaattRiksrevisionenrapporterarsinahandlingarochansvararinförriksdagen.Utöverkravpåattöverlämnarevi-sionsberättelserskaRiksrevisionenlämnaenårsredovisningtillriksdagenav-seendesinaegnaaktiviteter.DetärriksrevisornmedadministrativtansvarsombeslutaromRiksrevisionensårsredovisning,somskalämnastillriksdagense-nastden22februari(SFS2006:999,37§).Hanellerhonärocksåansvarigförattverksamhetenredovisasförriksdagen(SFS2002:10234a§)2.

NärdetgälleroberoenderevisionavRiksrevisionensräkenskapergörsdettaårligenavriksdagenochdessfinansutskott(SFS2002:1023,19§).

OmRiksrevisionensrapportomenmyndighetsårsredovisninginnehållernå-goninvändningskadengranskademyndighetenrapporteradeåtgärdersomvidtagitsmedanledningav invändningen inomenmånadefterdet att revi-sionsberättelsen överlämnades (SFS 2007:515, 28§). Vilka möjligheter hardeadministrativaorgansomgranskasavRiksrevisionenattifrågasättaresul-tatbådenärdetgällereffektivitetsrevisionochredovisningsrevision?Undergranskningsprocessen kommunicerar Riksrevisionen med dem som granskas. Beträffandeeffektivitetsrevisionerhållsettmöteochdärefterfattasettformelltbeslutsominnebärattdengranskademyndighetenvetvadsomskagranskas.Detfinnsenutseddkontaktpersonviddengranskademyndighetensominfor-merarandraberördavidmyndigheten.Undergranskningsprocessenhardengranskademyndighetentvåformellamöjligheterattläsaochlämnaskriftliga


kommentarer:fördetförstapåutkastochfördetandrapårapportenmedslut-satserochrekommendationerinnanrapportenslutligenfastställsochpublice-ras.Dennaprocessansesocksåvaraenviktigdelavkvalitetssystemet.Mendet ärRiksrevisionen som avgör i vilken utsträckning kommentarerna fråndemsomgranskatsbeaktas(Landahl2011;Folkesson2011).Närdetgällerredovisningsrevisionerfinns en liknandeprocess för att säkerställa kvalitet,därskerdialogmedgeneraldirektörerochekonomichefer.Processenärgan-skaannorlundaeftersomrevisionsberättelserärtämligenkorta(Landahl2011;Folkesson2011).Kritiserademyndighetersvararoftapåinvändningarna.


I vilken utsträckning rapporterar och hålls Riksrevisionen ansvarig för sina handlingar?

Poäng: 100BestämmelsernaäreffektivanärdetgällerattsäkerställaattRiksrevisionenrapporterarsinaaktiviteterochansvararfördem.Riksrevisionenöverlämnarsinårsredovisningförsinaaktiviteter till riksdagensenastden22februari(SFS2002:10234a§;SFS2006:999,37§).Dengranskasexterntochobero-endeavfinansutskottet(SFS2002:1023,19§)somupphandlardennatjänstfrånrevisionsfirmor.Ettpraktisktproblemisambandmeddennaprocessochsomdiskuteratspåsenaretidärsvårighetenattfåföretagattviljabiståmeddennatjänsteftersomettföretagsomfåravtaletautomatisktkommerattvaraförhindrat att tillhandahålla revisionstjänster somupphandlasavRiksrevi-sionen(Riksdag&Departement2011-03-14).

Beträffandeöverlämnandetavrapportertillriksdagenochivilkenutsträck-ningdessadebatterassåöverlämnasidetaktuellarapportsystemet,somin-troducerades2011,effektivitetsrevisionerochRiksrevisionensårligarapporttill riksdagenmedan revisionsberättelseroch revisorsintygöverlämnas tillregeringen.Idettidigaresystemetförrapporteringlämnadesiställetgransk-ningsrapporternatillRiksrevisionensstyrelse(ochtillregeringen).Styrelsenbeslutadesedanomdemochomframställningarellerskrivelserskullegörastillriksdagen.Dessutomvardetsåattregeringensvaradepågranskningsrap-porterengångomåret ibudgetpropositionen.Rapporteringssystemetmedtvåolikavägarförgranskningsrapporter,medfördeattutskottenmåsteväntalängepå regeringens svarpågranskningsrapportervilketocksågjordedetsvårareatthittaupplysningaromvilkaåtgärder regeringenvidtagit (Riks-dagen2008;Revisorsnämnden2009;Bergman2011).Införandetavenendarapporteringskanalförgranskningsrapporterochattregeringenskasvarapå

Staffan Andersson


varjerapportinomfyramånader,ochienseparatrapport,förväntasförbättraläget när det gäller deltagandet från riksdagen och dess utskott (Landahl2011;AhlbäckÖberg2011).

BeträffandemöjlighetenattifrågasättaRiksrevisionensiakttagelserkandettagöras inom ramen för självagranskningsprocessen sombeskrivits ovandetvillsägadengranskadeenhetenharmöjlighetatt i tvåsteglämnaskriftligakommentarer.Dessutomfinnsdetalltidmöjlighetattoffentligtdebatterare-sultatensedanrapportenpublicerats(eller,vilkethänderibland,redanundergranskningsprocessen).Riksrevisionenanserattdettaärettbrasättattinvol-veradegranskadeenheterna igranskningsprocessenochsäkerställakvalitethos rapporterna (Landahl 2011; Folkesson 2011). En av intervjupersonernamenadeemellertidattdetocksåkanfinnasenavigsidahosdennadelavkvali-tetssystemetochmenadeattfokuslätthamnarpåattleverera”statssanningar”.Enligtintervjupersonenkräverdettamångakontrollstationersomisinturkaninnebäraattrevisorernasomutförarbetetkankännaattdeåtnjuterlågtförtro-ende.VidarehävdadeintervjupersonenattRiksrevisionenuppfattardetsommycketbesvärligtomdengranskadeenhetenoffentligtifrågasätterresultatenochRiksrevisionenanserattdetärviktigtattundvikadetta.Processenattin-volveradengranskadeenhetenärdärförintebaraettsättattsäkerställakvali-tetutanocksåattundvikaattrapporterkritiserasoffentligt.Intervjupersonenansågatt enmerkonstruktiv inställning istället skullevara att i högregradvälkomnadebattereftersomdessaisigskullevarabraförintressetförjustdefrågorsomrevisionentaruppisinarapporter(AhlbäckÖberg2011).


I vilken utsträckning finns det mekanismer för att säkerställa Riksrevisionens integritet?

Poäng: 75Integritetsmekanismernaäromfattande.FörattupprätthållaförtroendetförRiksrevisionenochdessaktiviteterharRiksrevisionenenetiskpolicysomsyftar till högsta etiska standarder på basis av kraven i den etiska kodenfrån INTOSAI (InternationalOrganization of SupremeAudit Institutions)ochandraprofessionellastandarder(Riksrevisionen2011f).Ipolicynangeshur personal förväntas uppträda (ärlighet, professionalism)med hög gradav opartiskhet, oberoende och objektivitet vid utförandet av arbetet och i umgängetmed kollegor samt personer och organisationer utanförRiksre-visionen.Denangerocksåattdet interäckerattfaktisktvaraopartiskochoberoende,utanattmanocksåmåsteuppträdasåmanuppfattaspådetsättet.

12. Riksrevisionen


Vadgäller intressekonflikter så förväntas anställda inte låtapersonliga in-tressen och åsikter negativt påverka arbetet och Riksrevisionens oberoende. Detäruteslutetattarbetamedfrågordärettegenintresseföreligger.Påsam-masättsomföranställdaiandrastatligaorgangällerdeallmännareglernairegeringsformenomobjektivitetochopartiskhetliksomreglernailagenomoffentliganställningombisysslor.

Detpåpekasocksåattolämpligtuppträdande iprivatlivetkan skada förtro-endetförRiksrevisionen.Riksrevisionenochdesspersonalskavarapolitisktneutrala i sitt arbeteochdet konstateras att det är viktigt att uppfattas somneutralföratttilltrontillrevisionensopartiskhetskabevaras.Beträffandeöp-penhet och insyn fastslås i policyn att resultaten avRiksrevisionens arbeteskarapporteraspåettöppetsättienlighetmedlagarochreglersamtidigtsomdetslåsfastatt information,somintebehövssomengrundföratt redovisaresultatenavenrevision,inteskalämnasut.Isambandmeddettaunderstryksemellertidattdetinteskasessomenbegränsningidenlagstadgaderättenattideflestafalllämnautinformationtillmediaförpublicering.Vidareförväntaspersonalupprätthållasinkompetensilinjemedvadsomkrävsförattfullgörasinauppgifterpåettprofessionelltsätt(Riksrevisionen2011f).

Vadgällergåvorärdetintetillåtetattmottasådanaochrepresentationärmyck-etstriktreglerad.Någonregleringochbegränsningavvilkaanställningar/upp-dragsompersonalsomövergårtillprivatsektorfårtafinnsinte.Detgälleräven riksrevisorerna eftersom riksdagen valt att inte reglera detta (Landahl2011)vilketpotentielltskullekunnapåverkaintegritetochoberoende.LägetärdetsammasomförSverigeochdessoffentligaförvaltningiallmänhetdärhittillsintedennadiskussionletttillregleringmedtillexempelentidsbestämdperioddåvissabefattningshavareavvissatjänsterintedirektkangåtillandrauppdragiprivatsektor.Denfriarörlighetenmellanprivatochoffentligsektorsessomviktig.Indirektgällerreglernasomföreskriverattoffentligatjänste-mänskaredovisavarjeomständighetsomskullekunnaundergrävaderasopar-tiskhet(SFS1986:223,12§).Ilagenomoffentliganställning(SFS1994:260,7§) anges att en offentliganställd inte får ha anställning eller uppdrag ellerutövaaktivitetsomskullekunnapåverkatilltrontillhansellerhennesopar-tiskhetnegativtellersomskullekunnaskadamyndighetensanseende.Vidareinnehålleroffentlighets-ochsekretesslagen(SFS2009:400,2kap2§)ochof-fentlighets-ochsekretessförordningen(SFS2009:641)reglersomförbjuderenanställdattavslöjaelleranvändavissatyperavinformation.Reglernagäl-lerocksåefterdetattdenoffentliganställdaövergåtttillprivatsektor.Närdetgällermotsatsen,detvillsäganärpersonalkommerfråndenprivatasektorntilldenoffentliga,omfattasdettapåmångasättavreglerförgodrevisionssed

Staffan Andersson


ochrevisorssed,enligtvilkamanintegranskarenaktivitetsommanpåettellerannatsättnyligenhaftanknytningtill.Manundvikerocksåattvaraansvarigrevisorförenaktivitetunderalltförlångtid(Landahl2011).

Förriksrevisorernafinnsdetytterligarerestriktioneririksdagsordningenförattundvikaintressekonflikter.Riksrevisorernaförbjudshanågonanställningeller något uppdrag eller bedriva verksamhet som kan påverka hans ellerhennes oberoende ställning. Riksrevisorer ska också skriftligen redovisaföljande: innehavavfinansiella instrumentellerändringar i innehav,avtalavekonomiskkaraktärmedtidigarearbetsgivaresomutgesunder tidsomomfattasavrevisorsuppdraget,avlönadanställning,bisysslor,uppdraghoskommunellerlandsting,ellerannansysselsättning,annananställningupp-dragellerägandesomskullekunnapåverkariksrevisornsoberoende.Vidarefårinteenriksrevisorvaraikonkurs,varaunderkastadnäringsförbudellerståunderförvaltarskap(Riksdagsordningenkap.812–13§§).


I vilken utsträckning är Riksrevisionens integritet säkerställd i praktiken?

Poäng: 100Denetiskapolicyn,formellaregleromopartiskhet,objektivitetochbisysslortillsammansmed principerna om god revisionssed och god revisorssed harbredtäckningförattsäkerställaintegritet.Tolkningennärdetgällergåvorochrepresentationärmycketstriktochdetskullevaraettdirektbrottmotgodre-visorssedattmottagåvor.Riksrevisionengersjälvingagåvor(Landahl2011).

Dethar inte förekommitnågra rapporterpå senare tidomolämpligtbete-ende frånpersonalens sida. IRiksrevisionenspersonalansvarsnämnd,medriksrevisornmedadministrativtansvarsomordförandeochmedpersonalre-presentanter,beslutasomskiljandefrånanställning(avsked),avstängning,disciplinansvarochåtalsanmälan.

Ikvalitetssäkringenavdenårligarevisionenharslutsatsendragitsattrevi-sorernaäroberoendeiförhållandetillgranskningsobjekten(Riksrevisionensstyrelse2009).

Somtidigarepåpekatsfinnsdetingasärskildaregleravseendepersonalsomövergårtillprivatsektor,avtypenkarantänsreglerellerandrapolicies.Riks-dagenharvaltattintehellerregleradettasärskiltförriksrevisorerna.EnligtRiksrevisionenharhittills ingetdirektproblemuppmärksammats till följd

12. Riksrevisionen


avbristenpårestriktionerefteranställning(Landahl2011)menpotentielltskulledettakunnapåverka integritetochoberoende.Att ta itumeddennafrågahardärförmerattgöramedattsäkerställaförtroendetföraktiviteternaochhindraattproblemuppkommer.

För personalenfinns det internutbildning som tar upp integritetsfrågor.Detgäller för introduktionskursendärockså skrifter somreglerardetta tasupp,liksomvilkareglersomgällerförtillexempelgåvorochrepresentation.Enpågående aktivitet handlar om värdegrund och den yrkesmässiga dialogenmellancheferochpersonalkringolikavärdenmedutgångspunktiorganisa-tionenshonnörsord:Vadäröppenhet?Vadärprofessionalism?Vadavsesmedoberoende?Arbetetomfattar riksrevisorerna,cheferochdeolikaenheterna.Ettexempelpåvadarbetetkanbeståavärattprataomvadolikabestämmelseromintegritetinnebäromiformavdilemmandärfallpresenterasochdiskute-rasmedutgångspunktfrånvissateman,tillexempelgåvorochrepresentation(Landahl2011).Förcheferfinnsdetocksåsärskildainternakurser,somsedan2010inriktaspådengemensammavärdegrunden(Riksrevisionen2011a).

eFFektiv revision

I vilken utsträckning är Riksrevisionens revision av offentliga utgifter effektiv?

Poäng: 75Iallmänhetärrevisionsrapporternaeffektiva.Degenomförsochöverlämnastillriksdagenregelbundetochienlighetmeddeförordningarsomstyr.MendetfinnsocksåvissaproblemnärdetgällerRiksrevisionenseffektivitetochändamålsenlighet.

Idenårligarevisionenavmyndighetersårsredovisningarbeaktasocksåtill-ståndetfördeninternakontrollen.Dennautvärderinggörspåbasisavriskochväsentlighet(Landahl2011).Enårliggenomgångharvisatatt2009var81procentavdereviderademyndigheternatillfredsställdamedhurRiksre-visionengenomfördedenårligarevisionenoch2010varsiffran85procent(Riksrevisionensstyrelse2010:13,Riksrevisionen2011a:11).

Kritikharriktatsmoteffektivitetsrevisionen.Detharblandannathandlatomattrapporternafastnat isystemetutannågonegentligmottagare(Bergman2011),enannanomattfårapporter(13%mellan2003och2007)inriktatspåhushållning,resursutnyttjande,måluppfyllelse/samhällsnytta.Iställetin-riktadesdepå regelefterlevnad.Somsvarpåkritikenharemellertid fokusförskjutitssedan2008(Riksdagen2009:10;Landahl2011),ochenligtRiks-

Staffan Andersson


revisionen framgångsrikt genom att mycket få revisioner inriktats på hurreglerharefterlevts(Riksrevisionen2011a:17).Sedan2011ärdetocksåin-skrivetirevisionslagenatteffektivitetsrevisionskainriktaspåhushållning,resursutnyttjande,måluppfyllelseochsamhällsnytta(SFS2002:1022,4§).

Finansutskottet begärde en tydligare redovisning av kvalitetsutveckling igranskningsrapporter.RiksrevisioneninleddedärförettsamarbetemedUpp-salauniversitetförattsystematisktutvärderakvalitetenhosrapporterna.Denförstastudienvisadeattrapporterleverupptilldestandardersomformule-ratsförrevisionen(Riksrevisionensstyrelse2010:19).Dessutomvisadesenundersökning2010attdereviderademyndigheternavarpositivatilldetsättpå vilket revisionen genomfördes.Viss kritik riktades huvudsakligenmotrekommendationernairapporterna(Riksrevisionen2011a:18).

EnannankritikfrånriksdagensutvärderingavRiksrevisionenavsågattdeninteansågsvara tillräckligt inriktadpåområdenavstorprincipiellbetydelseellerstor ekonomiskbetydelse.Uppfattningenvar attdemestväsentligadelarnaav varje riksdagsutskotts ansvarsområde borde granskas under varje mandat-period (Riksdagen2009).En annankritik somhar föranlettRiksrevisionenattförsökablimereffektivärattden2007låg30procenthögreiallmännaomkostnader(overhead)ängenomsnittsmyndigheten.Interntnoteradesocksåatt2008ansågbara15procentavpersonalenvidRiksrevisionenattmansjälvlevdeupptilldestandardersomefterfrågasavdemyndighetermangranskar(AhlbäckÖbergochBringselius2010:9).2009påbörjadesettprojektföratteffektiviseradeadministrativaprocesserna(Riksrevisionensstyrelse2010:8).

upptäcka och sanktionera oläMpligt beteende

Upptäcker och utreder Riksrevisionen olämpligt beteende av offentliga tjänstemän? Poäng: –* Revisionensmandat,närdetgällerattutkrävaansvaravmyndigheterochtjäns-temän,äriförstahandattförseriksdagenochregeringenmedinformationsomgördetmöjligtfördessaattutkrävaansvaravregeringochmyndighetersamtvidtaåtgärder.MendetansesintevaraenuppgiftförRiksrevisionenattutkrävaansvaravtjänstemän(Landahl2011;AhlbäckÖberg2011).VidareharinteRiks-revisionennågonrollattspelanärdetgällerattutdömapåföljdersomintefallerinomRiksrevisionensansvarsområde(Landahl2011;Folkesson2011).Snararetillhandahållerdeninformationochkanavslöjaproblemsombrottsbekämpandeorgankananvändaföråtgärderochstraff(AhlbäckÖberg2011).

12. Riksrevisionen

* Eftersom sanktioner/påföljder inte ingår i Riksrevisionens roll utan utdöms av andra institutioner poängbedöms inte denna indikator.


BeträffandemekanismernasomstårtillRiksrevisionensförfogandeförattfåtillgångtillhandlingarochnödvändiginformationhardenettmycketkraft-fullt verktyg, nämligen lagstödet att ”statligamyndigheter skall på begä-ranlämnaRiksrevisionendenhjälpochdeuppgifterochupplysningarsomRiksrevisionen behöver för granskningen.Andra som får granskas enligtdenna lagharenmotsvarandeskyldighetbeträffandedendelavdenegnaverksamhetensomgranskas.”(SFS2002:1022).

Revisionenharbehörighetattutredaolämpligtbeteendegenomsinbefogenhetattgenomförasåvälårligräkenskapsrevisionsomeffektivitetsrevisionochgenomsinbefogenhetatterhålladeninformationfrånmyndighetersommanefterfrågar(Landahl2011,AhlbäckÖberg2011).Genomattgranskahurbrastyrning,internkontrollochuppföljningfungerarhosgranskademyndigheterharRiksrevisionenettviktigtverktygtillsittförfogandenärdetgällerattbidratillattoegentlighetermotverkas.Såvälinomeffektivitetsrevisionsominomårligrevisionidentifierasdåliga processer, vilket indirekt kan verka avskräckande på korruption. Skulleolämpligtbeteendeellerandraoegentligheterupptäckasfinnsdetettsystemförhurmangårvidare.Detrapporterastillmyndighetensledning,generaldirektören,ochdetärsedanmyndighetensansvarattagera.Skulledetfinnasmisstankaromattdelaravledningenärinblandad,ochdennamisstankeärvälgrundad,rappor-terarRiksrevisioneniställettillutredandemyndigheter(Landahl2011).Olaglig-heterärenfrågafördebrottsbekämpandemyndigheterna(polis,åklagare)ochöverlämnastilldessaförvidareutredning(Landahl2011,AhlbäckÖberg2011).Detharhäntattdenårligarevisionenharavslöjatkorruptionmendetharmervaritentillfällighetänettresultatavettaktivtsökandeefterkorruption.Ettexempelut-gjordesavettfallsomrördeoegentligheteriKriminalvårdensupphandling,vilketdärefterhandladesavdebrottsbekämpandemyndigheterna(Landahl2011).

Förbättra ekonoMisk Förvaltning

I vilken utsträckning är Riksrevisionen effektiv när det gäller att förbättra regeringens ekonomiska förvaltning?

Poäng: 75När Riksrevisionens effektivitet diskuteras bör man ha i åtanke att inomdettaområdeharEkonomistyrningsverkettilluppgiftattutvecklaochinföraeffektivochlämpligekonomiskförvaltningistatligamyndigheter.Riksrevi-sionenharlikvälenviktigroll.

En viktig del av revisionens uppgift är att lämna heltäckande, väl under-byggdaochrealistiskarekommendationerförattfrämjaeffektivanvändning

Staffan Andersson


avstatenspengarochRiksrevisionensrapporterhareffekt.Detäremellertidocksåenavaspekternasomharkritiserats.Närdetgällergranskningsrap-porternoteradesdetattrekommendationernaoftavarvagaochdärförsvåraatttolkaochgenomföra(Riksdagen2009:11,15).Enannankritikgällerattrevisionen inte tagithänsyn tillproblemsomhängersammanmedsvårig-hetenattstyraallatyperavoffentligförvaltningmedresultatochmålochattrevisionenanvänderenidealiseradbildavdennamodell.Invändningenharvaritattmyndigheterutvärderasgentemotdennaidealiseradebildävenförverksamheterdärdetinteärlämpligtochattrekommendationernafölj-aktligeninteblirrealistiska(Svegfors2009).Närdetgällerfråganomhurrekommendationerna ska formuleras för att upplevas som värdefulla ochanvändbarafördereviderademyndigheternaärdettanågotsomingårienkvalitetsstudieinomramenförsamarbetetmedUppsalauniversitet(Riksda-gen2011a:18).Riksrevisionenharengranskningsmekanismförregeringensuppföljning:denårligauppföljningsrapportenvisarvadsomhänt till följdavrevisionensslutsatserochrekommendationerna(Riksrevisionen2011e).

Menvidtardåmyndigheteråtgärdertillföljdavgranskningen?Riksdagensut-värderingvisadeattgranskningsrapportertillregeringenochriksdagenficklitenuppmärksamhet(Riksdagen2008:8–9)ochenligtenintervjupersonhardetifrå-gasattsivilkenutsträckningregeringenageratpågrundavrapporterna(AhlbäckÖberg2011).Regeringenvaldeattredogöraförsinaåtgärderendastengångomåretibudgetpropositionen.Pågrundavdettaväntaderiksdagsutskottenocksåoftamedattageratillsregeringensvarat.Närutskotteniblandiställetvaldeattageradedirektpårapporternainnebardetattdeävenfickageraenandragångnärregeringensedansvarat.Denlångatidsomgickmellanrapportenfrånrevi-sionenochsvaretfrånregeringengjordeocksåattsvarenfickmindreuppmärk-samhet.Detansågsocksåvarasvårtattföljahurgranskningsrapporteranväntsoch resultaten (Riksdagen 2008: 8–9). EnligtRiksrevisionen visar dess egnauppföljningsrapporternuattrapporternaledertillåtgärder(JanLandahl2011).

Förändringarnairapporteringssystemetsomträddeikraft2011varavseddaattåtgärdadetta.Närgranskningsrapporternanulämnastillriksdagenöverlämnasdetillregeringen,somsedanharfyramånaderpåsigattiensärskildrapporttillriksdagensvarapåvilkaåtgärdersommandenharvidtagitelleravservidta.Dennarapporthänvisastillettriksdagsutskottsomfåransvarförbehandlingen.Regeringenska iårsredovisningenförstatengeensamladredovisningavdeåtgärdersomregeringenvidtagitmedanledningavRiksrevisionensiakttagelser(SFS2011:203,10kap.6§7st.).DennaförändringupplevspositivtavRiksre-visionensomharuppfattatstarkasignalerfrånriksdagenattdenförväntarsignoggrannasvarfrånregeringenpågranskningsrapporter(Landahl2011).

12. Riksrevisionen


Enligt Riksrevisionens utvärdering av uppföljning som genomfördes 2009och2011 leddegranskningsrapporterna till förbättringsåtgärder ide statligamyndigheternaochallagranskningsrapportersomföljdesuppleddetillnågonformavåtgärd(Riksrevisionen2011a:15;Riksrevisionensstyrelse2010:17).Beträffandedenårligarevisionenvisadeutvärderingarattdemyndighetersomfickeninvändningvidtogrelevantaåtgärderföratträttatillproblemen(Riks-revisionen2011a:31,Riksrevisionensstyrelse2010:13).Dettarapporteradeshuvudsakligenibudgetpropositionenundervarjeanslag(Landahl2011).

koMMunal revision

Riksrevisionengranskarintekommunerochlandsting/regioner.Somettledidetkommunalasjälvstyretgenomfördesinegenrevision.Systemetutgörsavför-troendevaldarevisorersomärpolitisktutseddalekmannarevisorervilkaassiste-rasavsakkunniga(yrkes)revisorer.Underdesenaste20årenhardettasystemmedlekmannarevisionstarktkritiseratsförattbristaioberoende,expertisochinflytande(t.ex.Lundin2010:15;Citron2010:237;seävenSOU2004:107).Somettsvarpådennadebattochkritikharvissaanpassningargjortisättetpåvilketrevisionengenomförs,tillexempelgenomattåläggarevisionenattanlitasakkunnigarevisorer(SFS1991:900,9kap.8§)ochattfullmäktigeledamöterintekanväljastillrevisorer(SFS1991:900,4kap.6a§).Enförtroendevaldre-visorkanhellerinteväljastillnämnderellertillkommunaltägdaföretag(SFS1991:900,4kap.6a§).Huvudfrågankvarståremellertid,nämligenattrevisionenutgörsavpolitisktvaldarevisorersomsvararinförfullmäktigevarsledamöteroftaocksåtjänstgöridekommunalanämnderna,nämndermedansvarfördenkommunalaverksamheten,varsförvaltningrevisionengranskar.Tilldettakom-merdetrelativtvanligaintrycketattrevisionsposternaoftaharvarit”reträttpos-ter”idenkommunalapolitikenochattrevisorerinteförväntas”ställatillmedproblem”(Wångmarkommande).Iendelfallharrevisorersomgenomförtsittuppdragpåettoberoendesättochmedhögintegritetdärefterintenomineratsavsittpartiföratttjänstgöraigen(SOU2004:107,12).Iettganskaovanligtfallpåsenaretidbeviljadesenlandstingsstyrelseinteansvarsfrihetavfullmäktige.Re-visorernahadeförvissorekommenderatjustdettamentillskillnadfrånidethärfalletbrukarfullmäktigevanligenbeviljaansvarsfrihetändå(SKTF-tidningen2011-04-08)3.Närdetgällerfråganomoberoendehardetförslagitsattstärkadettagenomattförändraigrundenhurdenkommunalarevisionenorganiserasochattiställetgöradenexternt,tillexempelgenomattrevisionutförsavRiks-revisionen.Dettaharemellertidhittillsansettsstridamotdetkommunalasjälv-styretochidénhardärföravvisats(Regeringskansliet2009;jfrLundin2010).

Staffan Andersson


Staffan Andersson

noter

1. Reformen initierades och genomfördes av riksdagen och mycket mot den sittande minoritetsregeringens vilja.

2. Årsredovisningen ska innehålla resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter samt en bedömning från ledningens sida om den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är tillfredsställande (SFS 2006:999, 37§; SFS 2000:605).

3. Enligt SKTF tidningen (2011-04-08), har, sedan 2002, av 13 fall där revisorerna avstyrkt ansvarsfrihet, fullmäktige bara följt denna rekommendation i två fall. I en statlig utredning om revisionen över lokala myndigheter rapporteras att det under 2002 förekom 55 fall av anmärkningar eller rekommendationer från revisorerna att inte bevilja ansvarsfrihet i kommuner eller landsting, på basis av bristande styrning, uppföljning och kontroll. I tio av dessa fall hade revisorerna rekommenderat fullmäktige att inte bevilja ansvarsfrihet men i sju av dessa tio fall hade fullmäktige valt att i alla fall bevilja ansvarsfrihet (SOU 2004: 197, 98).

reFerenser

IntervjuerAhlbäck Öberg, Shirin, 2011. Docent i statsvetenskap, Uppsala Universitet, intervjuad (skype) av Staffan Andersson 2011-4-29.

Bergman, Torbjörn, 2011. Professor i statsvetenskap, Södertörns högskola och Umeå Univer-sitet, intervjuad av Shanthi Redeback 2011-5-16.

Folkesson, Hans, 2011. Omvärldsanalytiker riksrevisorernas stab Riksrevisionen, intervjuad av Staffan Andersson 2011-4-26.

Landahl, Jan 2011. Riksrevisor, Riksrevisionen, intervjuad av Staffan Andersson 2011-4-26.

Litteratur och författningar Ahlbäck Öberg, Shirin & Louise Bringselius, 2010. The NAO in Sweden – the deprofessionali-zation of the performance auditor.

Citron, Britt-Marie, 2010. ”Vem kontrollerar de lokala makthavarna”, s. 237-49 i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts

Lundin, Olle 2010. Revisionen reviderad – en rapport om en kommunal angelägenhet, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2010:6, Stockholm: Regeringskansliet.

Petersson Olof 2010, Den offentliga makten, Stockholm: SNS Förlag.

Regeringsformen. SFS 1974:152 (2011:109).

Regeringskansliet 2009. Ds 2009:11, Oberoendet i den kommunala revisionen, Stockholm regeringskansliet.

Revisorsnämnden 2009. Internet 2011-03-26, ”Uppföljning av Riksrevisionsreformen”, 2008/09:URF1, http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/yttranden_skrivelser_m_m/2008_1493.pdf

Riksdag & Departement 2010-05-27. Flera förändringar för Riksrevisionen, internet 2011-04-05, http://www.rod.se/revisionsreform/flera-f%C3%B6r%C3%A4ndringar-f%C3%B6r-riksrevisionen

Riksdag & Departement 2011-03-14. Få revisionsbolag vill granska granskarna, Internet 2011-04-19, http://www.rod.se/print/demokrati/f%C3%A5-revisionsbolag-vill-granska-granskarna

Riksdagen 2008. Uppföljning av Riksrevisionsreformen: Riksrevisionens styrelse, ledning och hanteringen av effektivitetsgranskningar, Riksrevisionsutredningen, 2008/09:URF1

12. Riksrevisionen


Riksdagen 2009. Uppföljning av Riksrevisionsreformen II: Effektivitetsrevisionen, den årliga revisionen och den internationella verksamheten, Slutbetänkande av Riksrevisionsutredningen 2008/2009:URF3.

Riksdagsordningen 2007:726 (Omtryck)

Riksrevisionen 2010. “Vetenskapliga rådet”, Internet 2011-03-26, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NormalPage____635.aspx

Riksrevisionen 2011a. Redogörelse till riksdagen 2010/11: RR1, Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2010.

Riksrevisionen 2011b, Internet 2011-04-04, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/Nor-malPage____629.aspx

Riksrevisionen 2011c. Internet 2011-04-21, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/Nor-malPage____1768.aspx

Riksrevisionen 2011d. Internet 2011-03-15, http://www.riksrevisonen.se/templib/pages/Start-Page____536.aspx

Riksrevisionen 2011e. Internet 2011-04-21, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/Nor-malPage____1783.aspx

Riksrevisionen 2011f. Internet 2011-04-21, http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/Nor-malPage____2217.aspx

Riksrevisionens styrelse 2009. Redogörelse till riksdagen 2008/09: RRS10, Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årsredovisning för 2008

Riksrevisionens styrelse 2010. Redogörelse till riksdagen 2009/10: RRS10, Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årsredovisning för 2009

SFS 1986:223. Förvaltningslag (1986:223)

SFS 1991:900. Kommunallag (1991:900).

SFS 1994:260. Lag (1994:260) om offentlig anställning

SFS 2000:419. Lag (2000:419) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

SFS 2000:605. Förordning om årsredovisning och budgetunderlag.

SFS 2002:1022. Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

SFS 2002:1023. Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

SFS 2006:999. Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

SFS 2007:515. Myndighetsförordning (2007:515).

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag.

SFS 2009:641, Offentlighets- och sekretessförordning.

SFS 2011:203. Budgetlag.

SKTF-tidningen 2011-04-08, Landstingsstyrelse får inte ansvarsfrihet, internet 2011-04-19, http://www.sktftidningen.se/artikel/landstingsstyrelse-far-inte-ansvarsfrihet-56705#

SOU 2004:107. Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting, Stockholm: Fritzes.

Svegfors, Mats 2009. Brev till Statsrådet Mats Odell, Finansdepartementet. Nio år i statens tjänst – erfarenheter och reflektioner. 2009-01-27, Dnr 100-729-09.

Sveriges Radio 2008. Kritik mot hemlig

tillsättning av riksrevisor, Ekot 2005-11-03, internet 2011-09-03, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=726256

World Justice Project 2011. The rule of law index 2010, internet http://worldjusticeproject.org/

Wångmar, Erik (kommande). Fall av korruption, maktmissbruk och bristande tillit i svensk lokal-politik 1963-2011, Stockholm: Santérus Förlag

Staffan Andersson


politiska partier


13. Politiska Partier

13. politiska partierThomas Larue

saMManFattning

Svenskapolitiskapartier åtnjuter ett starktoberoendegenomengrundlags-stadgad föreningsfrihet. Partier som är representerade i beslutande försam-lingar(tillexempelriksdagochkommunfullmäktige)fårstoraresursergenomettoffentligtpartistödsomgördempotentielltfriståendefrånekonomiskasär-intressen.Noterbartärattpartistödettillriksdagspartiernaioppositionsställ-ningärstörreäntillregeringspartierna.Samtidigtharvissaoklarheterkringanvändningenavdetkommunalapartistödetidentifierats.Partiernaärrelativtsettöppnaochrepresentativaförflertaletavmedborgarna.

Insyn i partiernas finanser är formellt mycket svag även om en frivilligöverenskommelse från 2000 ger viss insyn. Lagstiftning i frågan saknashelt.Motbakgrundavdelåganivåernaförprivatabidragtillpartierna,dendiskutablaförenlighetenav tidigareframlagdaförslag till lagstiftningmed regeringsformensamtpraktiskaochprincipiellasvårigheteritillämpningenav en sådan lagstiftning framstår lagstiftning i form av direkta offentlig-rättsligaredovisningskravpåpartiernasomsvårframkomlig.Däremottordeändringaripartistödslagstiftningensominnebärindirektaoffentligrättsligakrav på redovisning varamöjliga inom ramen för gällande grundlagsreg-lering. Nyligen har frågan om lagstiftning aktualiserats och diskussioner mellansamtligariksdagspartierpågårifrågan.

I frågan om insyn och redovisningskrav rekommenderas här att Grecos (Europarådetsorganförutvärderingavarbetetmotkorruption)samtligasjurekommendationerfrån2009genomförs.Underrådandegrundlagsregleringbör detta ske genom två åtgärder: För det första att den nuvarande frivil-ligaöverenskommelsenfrån2000kompletterasi linjemedGrecosrekom-mendationer. För det andra att den offentliga partistödsregleringen ändrasså att krav ställs på att partiernagenomför en sådan förstärkt redovisningsomförordasiGrecosrekommendationerföratterhålladelarav(ellerhela)detstatligapartistödet.Ytterligareenkompletterandeåtgärdvoreattutreda


vilkagrundlagsförändringarsomkrävsförattioffentligrättsligformgenom-förasamtligaGrecosrekommendationer.

Alla större politiska partier har skriftliga stadgar om interndemokratiskaregler förblandannatval avkandidater,val avpartiordförande,beslut avpartiprogram och andra styrdokument genom kongress och kongressom-bud.Dessareglerefterlevsmedenstakaochdåuppmärksammadeundantag. Korruptionsfrågorberörsendastiförbigåendeavsvenskapolitikerochipar-tierspartiprogramochpartiersarbetemedantikorruptionsåtgärderfåransesvaraettområdemedvissutvecklingspotential.

Tabellennedanredovisarpoängbedömningenpådeolikadelområdenaochsammanfattarutvärderingenavpolitiskapartierskapacitet,styrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningen.


Ifebruari2011fannsenligtValmyndighetenshemsida34partierregistreradefördeltagandeisamtligaval(riksdags-,landstings-ochkommunalval).Avdessaäråtta representerade i riksdagen.Antaletmedlemmar ideflestariksdagspartierharunderdesenaste20årensjunkitlångsamtmenvaraktigt(Bergman&Bolin2011,Petersson2005,Bonander2009).2010utgjordeantaletmedlemmarida-gensriksdagspartierdrygt3,7procentavantaletröstberättigade.

Ävenombådekandidaterochväljarnasjälvauppfattarvalensomihöggradpartival (Holmberg&Oscarsson2004)finnsdet sedan1998årsallmännavalmöjlighet till personröstning.Effekten avpersonvalssystemetpåvilkakandidatersomblirvaldaär idetnärmasteobetydlig (Nielsen2007), inte

Thomas Larue

Politiska partiertotalpoäng: 84/100


Kapacitet94/100

Resurser 100 75

Oberoende 100 100

Styrning71/100

Öppenhet 25 75



100 75

Roll88/100

Representativitet 100

Antikorruptions-åtgärder

75



minst för att systemet är svagt och ännu inte utvecklat.Det svenska val-systemetkännetecknasblandannatavrelativthögproportionalitet(trotsenriksdagsspärr på 4 procent), högt valdeltagande och en gemensamvaldagförnationellaochlokala/regionalaval(Davidsson2007).Val,somskervarfjärdeår,kännetecknasävenavettvälutbyggtsystemförförtidsröstningdärväljarekanröstavartsomhelstilandetsåtidigtsom18dagarförevaldagen.Sedan1980-taletröstarkringentredjedeliförtid.


I vilken utsträckning främjar den rättsliga ramen bildandet av politiska partier och deras verksamhet?

Poäng: 100Sverigesaknaruttryckligareglerförhurmanbildarettpartisåsomenparti-lag(seKarvonen2004).Enligtregeringsformen(3kap1§ tredjestycket)avsesmedpartivarjesammanslutningellergruppavväljaresomuppträderivalundersärskildbeteckning.Däremotfinnsivallagen(2005:837)reglerförregistreringavpartibeteckning(2kap.1–8§§).AvdessabestämmelserföljerblandannatattettpartisomvillregistrerasinbeteckningmåstegöraenanmälantillValmyndigheten.

Nyapartierskaisinanmälaninkluderanamnunderskrifterfrånminst1500röstberättigadeförregistreringtillnationellavaloch100respektive50förvaltilllandstings-respektivekommunfullmäktige.Ompartietinteönskarattnamnunderskrifternaskablioffentligakandetiställetvisauppettintygomattunderskrifternaharvisatsuppförennotariuspublicus.

En registreradpartibeteckning ska avregistrerasompartiet begärdet ellerinteharanmältkandidaterförtvåordinarievaliföljd.Beslutiettärendeomregistreringavpartibeteckning,somtillexempelattenpartibeteckningintegodkännsfårenligtvallagen(15kap.3§3b)överklagashosValprövnings-nämnden.Valprövningsnämndensbeslutkaninteöverklagas.

Iregeringsformenomnämnspartierendastflyktigt.Iregeringsformen(3kap.7–9§§)beskrivsreglernaförmandatfördelningenmellanriksdagspartierna.Partigruppernaomnämnsinomriksdageninförderassamrådmedtalmanneninomramenförregeringsbildningen(6kap.4§).

Någonbegränsningavrättenattbildapartierfinnsinteochrättsligabegräns-ningaravseendepartiersideologierellerdyliktsaknas.Avsaknadenavres-



triktioner vad gäller partibildningen får ses som naturligt i ljuset av delsregeringsformens(2kap.1§5)starkaskyddförföreningsfrihetensomtill-försäkrarvarochenfrihetgentemotdetallmännaattsammanslutasigmedandraförallmännaellerenskildasyften,delsattpolitiskapartierärattansesomföreningar(prop.1973:90s.240).

Enligt regeringsformen(2kap.20–21§) fårblandannat föreningsfrihetenbegränsasmendockendastföratttillgodoseändamålsomärgodtagbaraiettdemokratisktsamhälle.Begränsningenfårdelsaldriggåutövervadsomärnödvändigtmedhänsyntilldetändamålsomharföranlettden,delsintesträckasigsålångtattdenutgöretthotmotdenfriaåsiktsbildningen1 såsom enavfolkstyrelsensgrundvalar,delsintegörasenbartpågrundavpolitisk,religiös,kulturellellerannansådanåskådning.

Därutöver får föreningsfrihetenenligt regeringsformen (2kap.24§andrastycket)begränsasendastnärdetgällersammanslutningarvilkasverksam-hetäravmilitärellerliknandenaturellerinnebärförföljelseavenfolkgrupppågrundavetnisktursprung,hudfärgellerannatliknandeförhållande.

Såledesärmöjligheternaattinskränkaföreningsfrihetenstarktbegränsadeävenomdetbörpåpekasattvissaformkrav(tillståndförnäringsverksamhet,aktie-bolagslagen,m.m.)inteansesutgöranågoninskränkning(prop.1975/76:209s.112f.).Detsnävautrymmetförbegränsningaravföreningsfrihetenireger-ingsformenhartolkatssåattoffentligrättsligaregleromdepolitiskapartiernaskandidatnominering,omförbudförpartiernaatttaemotbidragfrånföretagel-lerenskildaelleromskyldighetförpartiernaattredovisaerhållnaekonomiskabidragtordeståistridmedbestämmelsen(Holmbergm.fl.2006,s.159).

Ävenettförbudförföreningarattbeslutaattkollektivanslutasinamedlem-mar till ettpolitisktpartibör sannolikt stridamot regeringsformen (vilketäven behandlades i förarbetena till regeringsformen, se prop. 1973:90 s.245). Däremot medför civilrättsliga regleringar eller avtal inte någon in-skränkningavföreningsfrihetensåsomdendefinierasiregeringsformen.Tillexempel kanpartier sluta överenskommelser om redovisningsskyldigheterav ekonomiska bidrag.

Någraoffentligrättsligabegränsningarellerkravvadavserpartiernasexternaellerinternaaktiviteter,såsomvalkampanjellerinterntbeslutsfattande,sak-nasmedettundantag:enligtvallagen(8kap.3§)fårdetpåettröstmottag-ningsställeelleriettutrymmeintilldettainteförekommapropagandaellerannatsomsyftartillattpåverkaellerhindraväljarnaiderasval.Ävenom

Thomas Larue


JustitieombudsmannenHans-GunnarAxberger riktade allvarlig kritik (JOdnr5409–2010)motValnämndeniStockholmsstadförbeslutetattunderdeallmännavalen2010genomföraröstningvidStockholmscentralstationtrotskännedom om politiska aktiviteter invid röstningslokalen, så förekommersådanaaktiviteterendastisynnerligaundantagsfallinvidröstningslokaler.

När det gäller partiernas ekonomiska resurser tillhandahåller staten (samt kommuner, landsting och regioner) betydandemedel i form av partistöd till politiskapartiersomuppnåttenvissröstandel(tillexempelstödgestillderiks-dagspartiersomfåttminst2,5procentinågotavdetvåsenasteriksdagsvalen).

Privatabidragförekommerilitenutsträckning,mendetfinnsförhållandevisstoravariationermellanpartierna.Utöveroffentligtpartistödgesvissapar-tierytterligarestödisambandmedval.TillexempelerbjudspartiernagratisupptryckningavvalsedlargenomValmyndigheten,omdeärrepresenteradeikommun-ellerlandstingsfullmäktigeelleromdefåttminst1procentinågotavdetvåsenasteriksdagsvalen.

Kommunaltpartistödreglerasikommunallagen(2kap.9–10§§,1991:900).Enligtdessabestämmelserfårkommunergeekonomisktbidragochannatstödtilldepartiersomärrepresenteradeifullmäktige.Stödetfårinteutformassåattdetotillbörligtgynnarellermissgynnarettpolitisktparti.Fullmäktigeskaockså(2kap.10§)beslutapartistödetsomfattningochformernafördet.Omdetmedstödavkommunallagen(4kap.30§)haranställtsenpolitisksekre-terarefördeförtroendevaldaiettpartiskadettabeaktasnärstödetbestäms.

I förarbetena till kommunallagens bestämmelser (prop. 1991/92:66 s. 8)framhöllsattstödetbörsessomettallmäntsamhälleligtstödförattförbättrapartiernasmöjligheterattutvecklaenaktivmedverkaniopinionsbildning-enblandmedborgarnaochdärigenom stärkadenkommunala demokratin. Petersénmedflera(2006)understrykerattpartistödetuteslutandeavserdenpartiverksamhetsomäranknutentillkommunenrespektivelandstinget(enutvärderingavdetkommunalapartistödethardockvisatpåbrister idettaavseende,senedan).


I vilken utsträckning möjliggör partiernas ekonomiska resurser en effektiv politisk konkurrens?



Poäng: 75Partiernas ekonomiska resurservarierarberoendepåderas storlek samthurlängedeharvaritrepresenteradeibeslutsfattandeförsamlingar.Systemetmedpartistöd i Sverige är tydligt kopplat till antaletmandat sompartierna får iallmännavalochgynnarpartiersomerhållerrepresentationibeslutandeför-samlingar.Ettexempelpådettaärdesärskildamedelsomställstillriksdags-partiernasinformationsinsatserinförval(somuppgicktill29500000kronorförvalet2010,jfrregleringsbrevetför2010avseendeanslag6:1Allmännavalochdemokrati).

Enligt lagen (1972:625)omstatligt stöd tillpolitiskapartier (partistödsla-gen) lämnasstöddels sompartistöd,dels somkanslistöd förett år i tageträknatfrånochmedden15oktober.Partistödetlämnassommandatbidrag(förpartiersomintefåttnågotmandaträknasantalethelationdelsprocent-enheterrösteröver2,5procent)ochdelasutsomettbidragperriksdagsplats(förnärvarande333300krperplatsochår).MedlenbetalasutavRiksdags-förvaltningen efter beslut av Partibidragsnämnden (nämndens beslut kaninteöverklagas).Stödetökarrespektiveminskarberoendepåresultatenidesenastetvåvalengenomgradvisaförändringar(setabell2nedan).

Vad gäller kanslistödet så betalas det genom dels grundstöd, som är det-sammaförallapartiersomfårmerän4procent;dels tilläggsstöd,somärutjämnandesåtillvidaattvarjepartisomärföreträttiregeringenfårförvarjeårförvilketvaletgäller16350kronorförvarjevunnetmandatmedanoppo-sitionspartierfår24300kronor.Olikheternaibeloppenharmotiveratsmedskillnadeniarbetsvillkorförettpartiioppositionsställningjämförtmedettregeringsparti(seSOU1972:62s.12).

Ettdifferentierat statsbidrag tillpartigrupper i riksdagen infördes så tidigtsom1966(sebankoutskottetsutlåtandenr54år1965).Tankenpåskillnaderistödnivåmellanoppositions-ochregeringspartierväcktesiblandannattvåmotionerfrån1961årsriksdagdärmotionärerpekadepåbehovetomstödtilloppositionspartier försådanauppgiftersomregeringspartietgenomre-geringsinnehavetkundeombesörjamedhjälpavKungligaMajestätskansli,det vill sägadet dåvarandeRegeringskansliet (se s. 2–3 i bankoutskottetsutlåtande).

Thomas Larue


Thomas Larue

tabell 2 riksdagspartiernas partistöd enligt partistödslagen Fr.o.M. okt 2007 t.o.M. okt 2012

Belopp i kronor 2007/08 2008/10* 2010/11 2011/12Socialdemokraterna (S) 54 624 300 52 957 800 50 853 900 48 854 100Moderata samlingspartiet (M) 32 719 950 37 386 150 40 549 350 41 549 250Miljöpartiet de Gröna (MP) 12 264 300 12 597 600 13 076 700 13 743 300 Folkpartiet liberalerna (FP) 18 926 400 16 593 300 15 194 700 14 861 400Centerpartiet (C) 14 943 150 15 609 750 15 511 650 14 845 050Sverigedemokraterna (SD) 666 600 † 999 900 † 8 622 300 10 288 800Vänsterpartiet (V) 15 003 600 14 003 700 13 597 500 13 446 450Kristdemokraterna (KD) 15 861 300 14 861 400 13 779 750 13 264 200Totalt 165 009 600 165 009 600 171 185 850 170 852 550

*: Innefattar såväl 2008/09 som 2009/10 då stödet för dessa två perioder var detsamma.

†: SD var under perioderna 2007/08, 2008/09 och 2009/10 inte representerade i riksdagen men erhöll partistöd i kraft av sina resultat i tidigare val (dvs. 1,44 % i valet 2002 och 2,93 % i valet 2006).

källa: Pressmeddelanden från Partibidragsnämnden med nämndens beslut.

Enligtlagen(1999:1209)omstödtillriksdagsledamöternasochpartigrupper-nasarbeteiriksdagen(riksdagspartistödslagen)lämnasdelsbasstöd,delsstödtillkostnader förpolitiskasekreterareåt riksdagens ledamöter,delsstöd tillkostnaderförriksdagsledamötersutrikesresor.Vadgällerbasstödetbestårdetavgrundbeloppochtilläggsbeloppdärgrundbeloppetutgör1700000kronorperårochpartigruppochtilläggsbelopp57000kronorperårochmandat.

Ävenhärskerenvissutjämningtillfördelföroppositionspartierpådetsät-tet att en partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ettgrundbeloppmedanvarochenavövrigapartigrupperärberättigadtilltvå.Vadgällerstödettillkostnaderförpolitiskasekreterareåtriksdagensleda-möterberäknasstödetefternormenattdet skamotsvarakostnaden förenpolitisksekreterareperriksdagsledamotochattvidbestämmandeavstödetsstorlekskabeloppet52800kronorperpolitisksekreterareochmånadliggatillgrundförberäkningen(frånochmedden1januari2012höjsbeloppettill53900kronor).Förperioden1januari2010–30september2010utbetaladesca191630000kronoristödtillriksdagsledamöternaochpartigruppernafördedåvarandesjuriksdagspartiernaienlighetmedriksdagspartistödslagen.

Menpartiernafårinteenbartresurserfråndetallmänna.Enligtdeintäkts-analyser som hade publicerats på sju av åtta riksdagspartiernas hemsidorochvarskravpåredovisningingåridenfrivilligaöverenskommelsensomslutitsmellandessasjupartiersåuppgickdetsammanlagdavärdetavprivata



donationer från enskilda och organisationer till 20 953 000 kronor under2008, 21 162 000 kronor under 2009 samt 30 088 000 kronor under 2010 (setabell3nedan).

tabell 3 vissa riksdagspartiers intäkter Från organisationer och enskilda 2008–2010

Belopp i tusental kronor

källa: Partiernas intäktsanalyser för 2008, 2009 och 2010.not: Under kolumnerna organisationer ingår även bidrag från företag och andra juridiska personer.

Givetpartiernastotalaintäkter(setabellerna4–6nedan)såutgjordeprivatabidrag3,7procentavpartiernas totala intäkterunder2010(förbåde2009och2008varmotsvarandesiffraca3,1procent).Vadgällermedlemsavgifteruppgickdessa,enligtsammakällor,under2009fördeaktuellasjupartiernatill15167000kronor2ochför2010till16220000kronor3,detvillsägacirka2procentavpartiernastotalaårligaintäkter.

Thomas Larue

2008 organi-sationer

2008 enskilda (antal givare)





Socialdemo-kraterna (S)

14380 2486(6813 st.)

14214 2903(6813 st.)

17083 3219(6813 st.)

Moderata samlingspar-tiet (M)

0 2 408(3 743

st.)

0 2000(2615 st.)

0 7194(7351 st.)

Miljöpartiet de Gröna (MP)

173 57(55 st.)

0 237(422 st.)

143 364 (1356 st.)

Folkpartiet liberalerna (FP)

0 234(327 st.)

0 38(291 st.)

0 81(218 st.)

Centerpartiet (C)

700 0 0 0 0 10(1 st.)

Vänsterpartiet (V)

423 2(10 st.)

423 30(10 st.)

573 195(25 st.)

Kristdemo-kraterna (KD)

0 90(2 st.)

0 1022(110 st.)

0 1226 (204 st.)

Totalt 15676 5277 14637 6230 17799 12289


tabell 4 vissa riksdagspartiers totala intäkter saMt andelen av statligt partistöd För 2010

Belopp i tusental kronor Statligt stöd totala intäkter Statligt stöd (andel i %)Socialdemokraterna (S) 156 072 272 101 57,4Moderata samlingspartiet (M) 116 687 165 448 70,5Miljöpartiet de Gröna (MP) 34 904 50 282 69,4Folkpartiet liberalerna (FP) 38 989 63 370 61,5Centerpartiet (C) 45 886 166 112 27,6Vänsterpartiet (V) 38 992 46 622 83,6Kristdemokraterna (KD) 37 342 46 416 80,5Totalt 468 872 810 351 57,9

källa: Partiernas intäktsanalyser för 2010.

Därutöverförekommerdetattpartierharandraintäktskällor,såsomintäkterfrånexempelvisegnabolagochutdelningar(tillexempeluppgickCenterpar-tiets intäkteravseendedetta inkomstslag till35000000kronorunder2009ochtillhela110000000kronorunder2010),lotterier(Socialdemokraternasintäkterfrånlotterieruppgicktilldrygt50000000kronorunderbåde2009och2010)samtbidrag/ersättningfråndenegnalokalaellerregionalaorgani-sationen(2010fickModeratasamlingspartiet30771000kronoriintäkterfrånkostnadsersättningförfältorganisationen,blandannatlokalaombudsmänochutbildningar).

tabell 5 riksdagspartiernas totala intäkter saMt andelen av statligt partistöd För 2009





Igenomsnittfickdedåvarande riksdagspartiernanästan två tredjedelaravsinaårligaintäkterunder2008–2010frånskattefinansieratpartistöd.Ävenomvissaskillnadermellanpartiernafinns (tillexempelfickCenterpartiet4 endast35procentavsinaintäkterfrånpartistödunderperioden2008–2010ochMiljöpartietfickhela79procentavsinaintäkterfrånsammakällaundersammaperiod),såutgörhuvuddelenavdeetableradepartiernasinkomstermedel som det allmänna tillhandahåller genom partistöd. Lantto (2008 s.104),somharsammanställtsiffrorförpartiernasriksorganisationersintäkterför2007,bekräftardennabild.

tabell 6 riksdagspartiernas totala intäkter saMt andelen av statligt partistöd För 2008



Enligtuppgift frånSverigesKommunerochLandsting(SKL)uppgickdetsammanlagdapartistödetikommunernaunder2008förallapartiertill377miljonerkronor.Ilandstingochregioneruppgick2009årspartistödtill241miljonerkronor.Såledesärdettotalapartistödetfrånkommunerochlands-tingtilllokalaochregionalapartierstörreänpartistödetsombetalaspåriks-nivåtillriksdagspartier.

Vadgäller fråganompartier fördelarommedelfråndet lokalapartistödettillpartiernasregionalaochnationellanivåerochomdettaärienlighetmedgällandelagstiftninghardettautretts(Lantto2008)inomramenförkonsti-tutionsutskottetsuppdrag2007omenöversynavdetkommunalapartistö-det. I översynen fannLantto dels att överföringar från partiernas lokalor-ganisationtilldenregionalaochdennationellanivåntillämpasinästanallariksdagspartier(dockivarierandeomfattning),delsattdetäroklarthuruvidadettaärförenligtmedlagstiftningenvarfördetfannsettbehovavattseöver

Thomas Larue



regleringenavdetkommunalapartistödet.Lanttofannattdetiettflertalsi-tuationerinteärmöjligtattavlagtextenutläsahurkommunerochlandstingskahanterapartistödetochhansöversynvisadeattdetkanifrågasättasompartiernashanteringavpartistödetståriöverensstämmelsemeddeintentio-nersomuttrycksikommunallagensförarbeten.DetfannsenligtLanttoindi-kationerpåattpartistödfrånenkommunellerettlandstingipraktikenhadeanväntsförattfinansierapartiverksamhetsomintekanknytastillkommu-nenellerlandstinget,någotsomärettkravenligtförarbetenatillkommunal-lagen.Svårigheternaattkartläggaöverföringenavvarorochtjänster inompartiernaochdetförhållandeattförarbetesuttalandenainteärheltentydigagördetdockintemöjligtattavgöraomdeenskildapartiernashanteringavpartistödetståriöverensstämmelsemedlagensintentionerellerinte.

Sverigedemokraterna(SD)deklareraröppetattdeanvänderlokaltpartistödförattfinansieravalkampanjerpåriksnivå(Larsson2011a)ochharenöverföring(40procent)inskrivenisinastadgar(jfr§17iSD:sstadgarfördistrikt).Efterinitiativfrånriksdagen(bet.2008/09:KU11,rskr.2008/09:164)utredsblandan-natdennafrågaavenparlamentariskutredning(dir.2010:53)somskavaraklarsenastden1maj2012.Preliminärauppgiftergördockgällandeattutredningenintekommeratt föreslånågraradikalaändringar idendelsomberörpartiersmöjligheterattskickapengarmellanpartierslokalaorganisationeritillexem-pelkommunerochriksorganisationer.Däremottydermycketpåattutredningenkommerattföreslåregeländringarsominnebärattpartistödtills.k.tommastolarskastoppas(Larsson2011b).VidSD:slandsdagarden25–27november2011beslutadepartietsombudattbidragetfrånlokalapartiföreningartilldencentralapartikassansänksfrån40till25procent(Larsson2011c).

Visstannatstödförekommeräven,tillexempellämnas15000000kronorårligentillriksdagspartiernaskvinnoorganisationerenligtlagen(2010:473)omstatligtstödtillriksdagspartiernaskvinnoorganisationer.Dessutomgesriksdagspartier-nassåkalladepartianknutnaorganisationer(PAO)tillgångtilldrygt75miljonerkronorårligen från statsbudgeten förattkunnagenomenstrategi för särskiltdemokratistödgenomPAObidratilldemokratiskutvecklingochökadrespektfördemänskligarättigheternaiutvecklingsländer(seprop.2010/11:1utg.omr.7s.32och34).Regeringenbeslutadeden16september2010omensådanstrategiförperioden2011–2015.Ävenomverksamheten innehållerblandannat stödtill systerpartierochnärliggandepolitiskarörelserochorganisationersåfinnsdetaljeraderiktlinjerförtilldelningenavdessamedel(seUF2010/34078/UP).

Ennackdelmeddetnuvarandeoffentligapartistödssystemetärattdetgerstoraekonomiska fördelar för partier somär företrädda i beslutsfattande försam-


lingarjämförtmedmindrepartiersominteärrepresenteradeiriksdagenellerkommunfullmäktige.Trotsdettaärdetsvårtatttänkasigandramerellerlikalegitimafördelningsprinciperförpartistödänattstödskaendastutgåtillpar-tiersomharettinteobetydligtstödiväljaropinionen,manifesteratiallmännaval.Ettannatproblemärdeoklarhetersomgälleranvändningenavdetkom-munalapartistödetochdeindikationersomfinnspåattkommunaltochregio-naltpartistödanvändstillattfinansierapartiverksamhetsomintekanknytastillkommunenellerregionen.

Vadgällerpartiernastillgångtillpolitiskreklamitryck-elleretermedierfårdeniprincipansesvaralikvärdigförallapolitiskapartierochkandidater(sePierremedflera2011s.5).Enigttryckfrihetsförordningen(5kap.3§)ochyttrandefrihetsgrundlagen(4kap.3§)gällerattenansvarigutgivareharenovillkorligbestämmanderättövervilketmaterialsomutgivaren(tillexem-peltidningenellertv-kanalen)publicerar.Denendamarkbundnatv-kanalensomfårsändapolitiskreklamärTV4.

InförvalettillEuropaparlamentet2009gavspolitiskapartierförförstagång-enmöjlighetattköpaannonsutrymmeförpolitisktv-reklamiTV4dockmedvillkoretattbarariksdagspartierskullefåköpareklamplats.Den1oktober2009antogsdocknyariktlinjeravseendeannonsutrymmeförpolitiskreklamiTV4.Enligtdessariktlinjerärdettillåtetattköpaannonsutrymmeförpoli-tiskreklamochannanåsiktsannonseringiTV4underhelaåretmedvissabe-gränsningar.Blandannattillåtsintepolitiskreklami,elleridirektanslutningtill,nyhets-ochaktualitetsprogramellerandrasamhällsgranskadeprogram.

Vidare gäller enligt riktlinjerna för all åsiktsannonsering att avsändarensverksamhetochbudskapskaliggailinjemedradio-ochtv-lagensdemokra-tiparagraf.Enligtradio-ochtv-lagen(5kap.1§,2010:696)skaenleveran-töravmedietjänstersomtillhandahållertv-sändning,beställ-tvellersökbartext-tvsetillattprogramverksamhetensomhelhetpräglasavdetdemokra-tiskastatsskicketsgrundidéer,principenomallamänniskorslikavärdeochdenenskildamänniskansfrihetochvärdighet.Justitiekanslernprövade(dnr5555-10-31)den1oktober2010huruvidaenvalfilmfrånSverigedemokra-ternasomTV4vägradesändautgjordehetsmotfolkgruppochansågattdenaktuellafilmeninteutgjordeyttrandefrihetsbrottethetsmotfolkgrupp.

Ytterligare en dimension är de tv-sända partiledardebatterna. Till exempelframstårblandannatSverigesTelevisions(SVT)praxisförvilkapartiersombjudsintilldessaslutdebattersomoklarsettöverlångtid–ävenomsammapraxis tillämpatsde senaste fyraallmännavalen.1988fickutöverdedåva-

Thomas Larue


randefemriksdagspartiernaävenMiljöpartiet(MP)delta.ISVTdebatteradeinförvalet1991samtligadåvarandesexriksdagspartiernasamtKristdemokra-terna(dåKDS)samtNyDemokrati(NYD)vilkadåintesattiriksdagen.Inför1994årsvaldeltogiSVT:spartiledardebattsamtligadåvarandesjuriksdags-partiersamtMPsomhadeåktuturriksdagenredan1991.Införvalet1998debatteradeendastpartiledarnafråndedåvarandesjuriksdagspartierna.DetsistnämndagälldeförpartiledardebatternaiSVTsåväl2002,2006som2010.

Somresurserundervalkampanjerbördessatv-sändaslutdebattersvärdeinteunderskattas(SvD2010),särskilteftersomandelenväljaresomuppgerattdebestämmerpartivaletundersistaveckanavvalrörelsenharökatsuccessivtochutgörnudrygtentredjedelavvalmanskåren(Oscarsson&Holmberg2008).Svenskapartiersdirektatillgångtilltv-medierframstårenligtAylott(intervju) sommindre transparent, rättvis och generös än till exempel i DanmarkellerStorbritannien.


I vilken utsträckning finns rättsliga skyddsmedel för att förhindra obefogad extern inblandning i politiska partiers verksamhet?

Poäng: 100Avdenredanberördagrundlagsstadgadeföreningsfrihetenfåransesföljaettosedvanligtvälförankratoberoendeförpolitiskapartiersomorganisationer.Någonsärskildrättattupplösapartierhar intestatsmaktenutöverdemöj-ligheter som regeringsformen erbjuder att begränsa föreningsfriheten vadgäller tillexempelsammanslutningarvilkasverksamhetäravmilitärellerliknandenaturellerinnebärförföljelseavenfolkgrupppågrundavetnisktursprung,hudfärgellerannatliknandeförhållande.

Densvenskalagstiftningensaknarbestämmelsersomgördetmöjligtattdelsförbjudabildandetellerdeltagandetiorganisationersomägnarsigåtrasis-tiskverksamhet,dels tvångsvisupplösasådanaorganisationer.Däremotärsådanaorganisationersmöjligheterattverkastarktbegränsadeavattistortsettvarjeannanformavyttringavrasismochetniskdiskrimineringärför-bjudenilagstiftningen.

Enligtgällanderättkandeltagandeibrottslighetsomskeriorganiseradformivissutsträckningbeivrasmedstödavreglernaomförberedelse,stämplingochmedverkantillbrott(se23kap.2§förstastycketbrottsbalken).Ivissafallkanävendensombildarellerdeltar iensammanslutning–ellermed



dagensspråkbrukenorganisation–straffasförolagligkårverksamhet.Dethandlarisådanafallomenorganisationsom,utanatthauppdragavförsva-retellerordningsmakten,ägnarsigåttillexempelpolisliknandeverksamhet(se18kap.4§brottsbalken).Vidarebörnämnasattbrottsbalken(16kap.8§)föreskriverstraffförhetsmotfolkgrupp.Hetsmotfolkgruppärstraffbartävennärsådanayttrandenspridsitrycktaskrifter,filmer,radioochTVochandramediersomomfattasavtryckfrihetsförordningenochyttrandefrihets-grundlagen(se7kap.4§11TFoch5kap.1§YGL).

Såvälkonstitutionsutskottetsomjustitieutskottethartidigarebehandlatfrå-gor om förbudmot vissa organisationer (se t.ex. bet. 2005/06:KU17 ochbet. 2002/03:JuU10).Utskotten har avstyrktmotionermedhänvisning tillblandannatattkommitténomstraffansvarförorganiseradbrottslighet(SOU2000:88)ioktober2000ansett5 att det inte borde ske en utvidgning av det kriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till samman-slutningar där det förekommer brottslighet. Kommitténmenade också attsvårigheterna att upprätthålla grundläggande rättssäkerhetskrav vad gällerförutsebarhetochavgränsningavdetstraffbaraområdetförmedsigattför-bud mot rasistiska organisationer inte bör införas.


I vilken utsträckning är politiska partiers verksamhet fria från obefogade störningar i praktiken?

Poäng: 100Politiskapartier iSverigeverkarutanobehörig inblandning av statsmakter.Idenutsträckningsommyndigheterkommerikontaktmedpartierärända-måletmeddessakontakterlegitimaochgrundarsigpåföreskriftersomfinnsisyfteatttillgodoseändamålsomärgodtagbaraiettdemokratisktsamhälle.Medlemmaripolitiskapartieranhållsochfrihetsberövasisynnerligaundan-tagsfallisambandmedpartiaktiviteterochdåendastnärdetfinnslagstödförett ingripande.

Vissapartierharutsattsförattackersomtillexempelvandaliseringavparti-lokaler.Inågraundantagsfallharävenpartiföreträdareutsattsförmisshandelochhot, inteminst frånantifascistiskagrupper (se till exempelAftonbladet2009).2005togAntifascistiskaktion,Afa,påsigbrandeniTråvadsspinneriiVarakommun,etttillhållförnazister.Aktionenrubriceradessommordbrand.Ijuni2006slogAfasönderfönsterrutorienkristdemokratisklokaliKalmar.Imars2009vandaliseradesKristdemokraternasrikskansli iStockholmmed

Thomas Larue 13. Politiska Partier


hjälpavblandannat färgbomberavpersoner frånAfaStockholmochRe-volutionärafronten.Ijuni2006misshandladesSverigedemokraternas(SD)partisekreterareitunnelbanan.Undervalrörelsen2010förekomvissastör-ningarundervalmötenmedSD:spartiledareochSD:svalstugautsattesföräggkastning(DN2010).Normaltärattattackermotpartierochföreträdareförpolitiskapartierutredsavbrottsbekämpandemyndigheter.


I vilken utsträckning finns det regler som kräver partierna att offentliggör finansiell information?

Poäng: 25

Vissabestämmelser i svensk lag föreskriverattpartierska redovisafinan-siellinformation.Enligtpartistödslagen(14§)skaettpartisomansökeromstödbifogapartietsårsredovisningfördetsenastavslutade räkenskapsårettillansökan.Partietsräkenskaperskahagranskatsavenauktoriseradellergodkändrevisorochgranskningenskavarasåingåendeochomfattandesomgodrevisionssedkräver.Omettpartisansökanbristeridessaavseendefårstödintebeviljas.

I förarbetena tillpartistödslagenbetonaderegeringenattdetta intesyftadetillattförsökakontrollerapartiernasverksamhet,utanattavsiktenmedbe-stämmelsenendastvarattfåtillståndenregelsombidrartillattvarjepo-litisktpartisomtaremotstatligtpartistödvinnläggersigomatthasådanarutinersommåsteansesnormalaförstörreorganisationer(prop.2001/02:53s. 93).Sammakravpå redovisning ställs vadgäller stödet sombetalasuttill riksdagspartiernaskvinnoorganisationenligt lagen(2010:473)omstat-ligtstödtillriksdagspartiernaskvinnoorganisationer(se7–9§§ilagensamtprop.2009/10:158s.20f.).

Vidareframgåravriksdagspartistödslagen(16§)blandannatattpartigrup-pernavarjeårskaredovisatillriksdagsförvaltningenhurutbetalatresestödharanväntsunderdetföregåendebudgetåret.

Generelltgällerävenattordinariebokföringsreglerärtillämpligapåpolitis-kapartiersåsomjuridiskapersoner.Avbokföringslagen(1999:1078)följeratt ideella föreningar är bokföringsskyldiga omvärdet av deras tillgångaröverstigerenochenhalvmiljonkronorelleromdebedrivernäringsverk-samhet(2kap.2§).Vidaregällerenligtårsredovisningslagen(1995:1554)attenbalansräkningskaisammandragredovisaföretagetssamtligatillgång-



ar,avsättningarochskuldersamtegetkapitalpåbalansdagensamtattställdapanterochansvarsförbindelserskatasuppinomlinjen(3kap.1§).EnligtGrecos(Europarådetsorganförutvärderingavarbetetmotkorruption,Gro-upofStatesagainstCorruption)undersökningunder2008såuppfylldealladåvaranderiksdagspartiernadessakriterier(Greco2008stycke48).

Någon heltäckande lagstiftning med skyldighet för partierna att redovisanamnenpåenskildabidragsgivarefinns inte.Pånationellnivåfinnssedanapril2000däremoten frivilligöverenskommelsemellandedåvarandesjuriksdagspartiernaivilkendetblandannatstårattdetärrimligtattväljarnavethurpartiernafinansierar sinverksamhet, samthur enskildakandidaterfinansierarsinapersonkampanjer.

Överenskommelsenomfattarpartiernascentralaverksamhetmenuppmanarlokalaochregionalaorganisationerattföljaden.Överenskommelsenomfat-tarallverksamhet somkontrollerasavettparti, ävensådansombedrivs istiftelse,bolags-ellerannanform.Avöverenskommelsenföljerdelsatteko-nomiskt stöd från juridiskapersonerska redovisasmednamnochbelopp;delsattekonomisktstödfrånenskildaendastskaredovisassåattdettotalabeloppet(frånsamtligagivare)samtantaletbidragsgivareframgår;delsattsåvälpartiernasbokslutsomenskildakandidatersredovisningskautformaspåettsättsåattdetsåenkeltsommöjligtgårattutläsahurverksamhetenfinansieras, dels att indirekt stöd, till exempel i form av stödannonsering,subventioneringavannonskostnaderochpersonella resurser ska redovisassålångtsommöjligt.

Europarådet har arbetat fram en straffrättslig och en civilrättslig konven-tionmotkorruption sombådahar ratificerats avSverige.Europarådetharäven antagit rekommendationermot korruption, till exempel principer förfinansieringavpolitiskapartierochvalkampanjer.Europarådetsorgan förutvärderingavarbetetmotkorruption,Greco,genomföråterkommandeut-värderingar.SverigeblevmedlemiGreconärorganetbildades1999.

Den19februari2009antogGrecosjurekommendationergällandeSverige,blandannatattbestämmelserbörinförassominnebärdelsettgenerelltför-budmotanonymabidragtillpartierochkandidater,delsattenskildabidragöverenvissnivåskaredovisastillsammansmedbidragsgivarensidentitet,delsattövervägaattinföraåterkommanderedovisningskravavvalkampan-jersintäkterochutgifter(Greco2008).SamtligaGrecosrekommendationeråtergesiettegetavsnittlängstnedikapitlet.

Thomas Larue


GrecoinbjödävenSverigeattsenastden31augusti2010överlämnaenrap-port över hur dessa rekommendationer hade genomförts. I en promemoria upprättadvidJustitiedepartementetden23april2010redovisasregeringensåtgärdermedanledningavGrecosrekommendationer.Däranförsblandan-natattrekommendationernahartagitsundernoggrantövervägandemenattregeringensaknaranledningatttroattdenlångatraditionenavsjälvregleringinteräckerförattmotverkakorruptioniSverige.Ipromemorianangesattdetförnärvarandedärförintefinnsnågraplanerpåattändradetnuvarandesystemet.Skälettillattdetharansettsonödigtatthanärmarebestämmelseromfinansiering avpolitiskapartier ochvalkampanjer är enligt promemo-rian att självregleringen har visat sig fungera väl i ett land som Sverige,därnivånavkorruptionär låg. Ipromemorianhänvisas tillSverigesgodaresultatsedan1995iTransparencyInternationalskorruptionsindex(Corrup-tionPerceptionIndex,CPI)sommäterdenupplevdanivånpådenoffentligasektorns korruption.

Den1april2011antogGrecoslutsatseromattSverigeintegenomförtenendaavdesjurekommendationerna(Greco2011).Därtillkonstateradeantikorrup-tionsorganet att avsaknadenavkonkreta initiativ är slåendeochattSverigetycksvarainriktatpåattbehållaenmodellmedsjälvregleringgenomfrivil-ligaöverenskommelser.Därutövernämns iorganets rapport frånapril2011attvarje landbedöms i ljuset avdess egnameriter samtattGrecos rekom-mendationerintenödvändigtviskräverlagstiftningsåtgärder.MotbakgrundavSveriges”uppenbartbristandeefterlevnad”avrekommendationernabegärdeGrecoattSverigesenastden31oktober2011skulleåterkommamedenrap-port innehållandesenuppdateringomarbetetomgenomförandetavrekom-mendationerna.IenpromemoriaupprättadvidJustitiedepartementetden27oktober2011redovisasrapportensomGrecobegärt.Ipromemorianhänvisastilldenovannämndaparlamentariskakommitténsuppdragattblandannatut-redareglernaomkommunaltpartistödochtillattdetsedanmaj2011pågårdiskussionermellansamtligariksdagspartieromennyfrivilligöverenskom-melsesomskulleinnebärastörreinsynifinansieringenavpolitiskverksamhet.Dessutomharenligtpromemoriansjuavåttariksdagspartierantagitellerhål-lerpåattantareglersominnebärattbidragtillpartieröverstigande20000krskaredovisasoffentligttillsammansmedbidragsgivarensidentitet.Slutligenframhållsipromemorianvissagällandeföreskrifter6medanledningavGrecos(femte)rekommendationomattSverigebörsäkerställaenoberoenderevisionifrågaompolitiskapartiersomärskyldigaatthållasigmedbokföringochräkenskaper.Enligtdeföreskriftersomnämnsipromemoriangällerattävenpolitiskapartieromfattasavkravpårevisionochbokföring.



Diskussionen om huruvida lagstiftning ska ersätta de tidigare sju riksdags-partiernas frivilliga överenskommelser aktualiserades efter att utredningenomoffentlighetförpartiersochvalkandidatersintäkter(SOU2004:22)läm-natförslagomlagstiftningiämnet.Utredningensomtillsattesavdendåva-randeregeringenlämnadesittbetänkandeijanuari2004.Utredningsförslagetinnebarettlagstadgatkravförpartiersamtenskildaochvaldakandidaterpåredovisningavhurdessaharfinansieratsinverksamhetrespektivepersonvals-kampanj.Utredningenslagförslagmedgavanonymabidragochinnebaringasanktionerviduteblivnaellerfelaktigaredovisningar.

EnligtdåvarandeutredarenprofessorGullanGidlund(intervju)gällerdetattäven om lagstiftning inte i sig kan stoppa oegentligheter så kan den sändatydligasignalertillsamhälletochdessaktöreromattredovisningavhurpar-tierochkandidaterfinansierar sinpolitiskaverksamhetären frågasombe-rör demokratiska värden ochmöjligheten till insyn och ansvarsutkrävande.Förstagångenriksdagenspartier togställning tillutredningensförslagvar imars2004närkonstitutionsutskottetbehandlademotioneromredovisningavparti-ochkampanjfinansiering(sebet.2003/04:KU13).Konstitutionsutskot-tetochriksdagenavslogmotionernamedhänvisningtillberedningenavdetnyligenframlagdautredningsförslaget(VänsterpartietochMiljöpartietreser-veradesig).

Sedandessharmotionermedyrkandenomlagstiftning ienlighetmedut-redningens förslagbehandlats ettflertal gånger.Hösten2005avslogsmo-tioner (se bet. 2005/06:KU9)med sammamotivering som tidigare (Cen-terpartietochMiljöpartietreserveradesig).Våren2008avslogsenmotioni ämnet (se bet. 2007/08:KU14) och konstitutionsutskottet kommenteradesärskilt i sitt ställningstagande de invändningar som rör utredningsförsla-getsgrundlagsenlighet(senedan).Vidkonstitutionsutskottetsställningstagandevåren2008förekomingareservationerutanendastettsärskiltyttrandefrån Socialdemokraternasomframhöllattomenfrivilligöverenskommelseintevarmöjligtattuppnåbordeenförfattningsregleringbliaktuell.

Densenastetidenharfråganomlagstiftningåteraktualiserats(sebl.a.Åman2010,LedareiDN2010och2011,KerpnerochBuskas2010,Lapidus2011).EttavdepartiersomtidigareharmotsattsiglagstiftningifråganärMode-raterna(sedocknedan)ävenominternadiskussionerharpågåttinompartiet(seAbrahamsson2011).Iapril2011förklaradeModeraternaspartisekrete-rareattpartietavsågattensidigtochomedelbartoffentliggöranamnenpåen-skildasomskänkerpartietmer20000kronorperår(Arkelsten2011a).Un-derenfrågestundiriksdageniapril2011uttryckteModeraternaspartiledare

Thomas Larue


envillighetattdiskutera lagstiftningmenattpartietsutgångspunktvarattdetbästavoreennyfrivilligöverenskommelseinteminstmotbakgrundavdegränsdragningsproblemsomlagstiftningskulleinnebära(Nilsson2011a).

Konstitutionsutskottetharsomframgåttovantidigarebehandlatmotionerifråganomlagstiftningomenskildaspartibidragtillpartierochkandidater.Ävenhösten2010avstyrkteutskottet(Socialdemokraterna,MiljöpartietochVänsterpartietreserveradesig)motionermedmotiveringenattutskottetförnärvarande inteville tillmötesgådekravsomställtsavmotionärerna(bet.2010/11:KU1s.54)medhänvisningtillattfrivilligaöverenskommelseravutskottetansettssomenmerframkomligvägförattnådeönskvärdaoffentli-garedovisningarna.Ettannatskäluppgavsvaraattdetförslagpålagstiftningsomfunnits(seSOU2004:22)hademöttsavinvändningaravrättsvårdanderemissinstansermedflera7närdetgällergrundlagsenligheten.Invändning-arna gäller dels förslagets överensstämmelse med föreningsfriheten, delsförenligheten med det grundlagsstadgade förbudet mot åsiktsregistrering.Avkonstitutionsutskottetsbetänkandefrånhösten2010(bet.2010/11:KU1s. 52) framgår även att utredningsbetänkandet SOU 2004:22 sedan den 8december2009intelängreberedsiRegeringskansliet.Regeringenbeslutade(dnrJu2004/2098/L6)attskrivaavutredningenmotpropositionenmedför-slagomenreformeradgrundlag(prop.2009/10:80).

Senast konstitutionsutskottet behandlade motioner i ämnet var den 22 november 2011. Utskottet avstyrkte då motioner med krav om lagstift-ningmedmotiveringenattutskottetinteönskadeföregriparesultatetavdenyligen inledda diskussionernamellan samtliga riksdagspartier om en nyöverenskommelsekringpartifinansieringen(bet.2011/12:KU1s.70).Mil-jöpartiet ochVänsterpartiet reserverade sigmot beslutet.De såg det somolämpligtattåterigengepartisekreterarna iuppdragatt förhandla framennyfrivilligöverenskommelsemotbakgrundavattdetidagblandriksdagensledamöter och partier finns en betryggandemajoritet som instämmer i attinsynenipartiersfinansieringskastärkasgenomlagstiftning.Socialdemo-kraternasföreträdareikonstitutionsutskottetuttaladeattSocialdemokraternaavsågattgåinideovannämndapartidiskussionernamedkravpålagstiftningochattomsamtalenintehadegettresultatföreutgångenavfebruari2012avsågpartietatt ikonstitutionsutskottetbegäraett initiativomlagstiftning(Nilsson2011b).

Den 30 november 2011 förklaradeModeraternas partisekreterare (endast 8dagar efter konstitutionsutskottets senaste beslut att avstyrka ett stort antalmotioneriämnet)attpartietnuvarbereddattlagstiftaomdepolitiskaparti-



ernasfinansiering(Arkelsten2011b).Iendebattartikelangavsblandannatattiarbetetmedennylagstiftningbörpartiernassamtligafinansieringskällorsesöver.Vidarebetonadepartisekreterarenattutformningenavlagstiftninginne-fattarflerautmaningarochställerhögakravpåeftertankeochnoggrannhet,inteminstmotbakgrundavattdeovannämndaremissinstansernastidigarepå-pekandenomattderättsligaförutsättningarnaärkompliceradeochattföränd-ringaravgrundlagarnakankrävas. Informelladiskussionermellansamtligariksdagspartier pågår fortfarande i frågan.


I vilken utsträckning kan allmänheten få relevant finansiell information från politiska partier?

Poäng: 75Påsjuavdenuvarandeåttariksdagspartiernaswebbplatserkandenintäkts-analyssompartiernakommitöverensomattpubliceralättåterfinnas.Där-utöverkanmanfördeflestaavdessasjupartierpåderaswebbplatserfinnamerdetaljeradeårsredovisningförde(t)senasteverksamhetsåren(året).

Ävenomlagstiftningellerannatformelltregelverksaknasvadgällerredovis-ningenavenskildaspartibidragochannanfinansiellinformationsåinnebärdenintensivabevakningensommedierochdenoffentligadebattenupprätthållerattriskenförkorruptionärmycketliten,inteminstmotbakgrundavdetstarkaobe-roendesomsvenskamedieråtnjuterochdengranskningsompartiernautsättsföravdessamedier(sePierremedflera2011s.6–7).Ytterligareenfaktorsomipraktikenskullekunnaborgaförengodkontrollavhurpartiernaanvändersinamedelärkonkurrensenmellanpartierna(LanttoochAylott,intervjuer).

Avdenfrivilligaöverenskommelsensomriksdagspartiernaslutitframgårattinformationomnamnenpåjuridiskapersonersomlämnarbidragtillpartiernaskaredovisas.Dettagörstydligtialladegranskadepartiredovisningarnasomdesjuundertecknanderiksdagspartiernapubliceratpåsinawebbplatser.Huru-vidalokalaochregionalapartiorganisationerefterföljeruppmaningensomdecentralapartiorganisationernariktadetilldemiochmeddenfrivilligaöverens-kommelsenattävenpåderasnivåredovisasammauppgifteromblandannatpartibidragfinnsingensamladredovisningav(Lantto,intervju).

Thomas Larue


Thomas Larue


I vilken utsträckning finns det bestämmelser om finansiell tillsyn av poli-tiska partier utförd av en myndighet?

Poäng: 75Utöverkravenpådepolitiskapartiernaattenligtbådepartistödslagenochriksdagspartistödslagenbifogapartietsårsredovisningfördetsenastavslu-taderäkenskapsåret(seÖppenhet:lagstiftning)tillansökanomstödsåfinnsinga andra krav på att partier ska lämna finansiell information till någonmyndighet.IntehellerfinnsdetiSverigenågonsärskildmyndighetsomhartilluppgiftattutövafinansielltillsynöverpolitiskapartier.

Dockgranskasallastörrepolitiskapartiersåsomstörreorganisationeravmyn-digheter inomramenförsinanormalatillsynsuppdrag.Dettagäller tillexem-pelSkatteverketochandramyndigheter inomramenfördeskyldighetersomstadgasiexempelvisbokföringslagensamtårsredovisningslagen(seÖppenhet:lagstiftning).Avbrottsbalken(11kap.5§)följerattettuppsåtligtelleroaktsamtåsidosättandeavbokföringsskyldighetenligtbokföringslagenkanledatillåtalochdomförbokföringsbrottoch,vidmycketbetydandebeloppellersomettledienbrottslighetsomutövatssystematiskt,förgrovtbokföringsbrott.

Finansinspektionen (FI) granskade under 2010 om Sverigedemokraterna(SD)behövde tillstånd föratt erbjudamedlemslån.Lånen innebarattparti-medlemmarkunde lånautpengar tillpartietochsedan få räntapådem,enräntasomskulleberopåvilketresultatSverigedemokraternafickiriksdags-valet.FItogställningtillomlånenutgjordeinlåningsverksamhetenligtlagen(2004:297)ombankochfinansieringsrörelse(LBF)ochlagen(2004:299)ominlåningsverksamhet(inlåningslagen).FI:sbeslutvarattsåintevarfallet(FIdnr09-5326).IbedömningentogFIställningtillomSDgenommedlemslånenkundeansesdrivanäringsverksamhetsomhar tilländamålatt taemotåter-betalningspliktigamedelfrånallmänheten.FIfannattlåneniochförsigvaratt betrakta somnäringsverksamhet och gällde återbetalningspliktigamedelmenattverksamhetenintehadedettasomändamålsamtatterbjudandetintevarriktattillallmänheten.SammantagetansågFIattlånendärmedinteföllin undertillståndspliktigverksamhet.Enligtuppgifterimedia(Mattsson2010)såhadeförnågraårsedanpartietJunilistanettliknandesystemförattfinansierasinavalkampanjer,dockutanränta.Junilistanssystemgranskadesdockinteav Finansinspektionen.

Huruvida avsaknaden av någon särskild myndighet som ansvarar för attutövafinansielltillsynöverpartiernaärnågotdåligtellerpositivtärenligt



Lantto(intervju)enstörrefråga.Tillexempelkanmanpekapådetvanskligaiattsättauppreglerochmyndighetergällandeinsynipolitiskapartiersverk-samheter. Isammanhangetkandetnämnasatt regeringeni frågoromlag-stiftningkringoffentligtpartistödoftaharuttalatsigförsiktigtominförandeavoffentligrättsligareglersomsyftar tillatt försökakontrollerapartiernasverksamhet (se t.ex.prop.2001/02:53s.93). I tillexempel lagärendetompartistödslagenochlagensformellakravförattpartistödskakunnaerhållas(seovan)uttaladeregeringenattdetrentprincipielltingavbetänkligheterattinföraenregleringsomskullekunnaledatillattstatsmakternakomattställaövergripandekravpådepolitiskapartiernasagerandesomvillkorföreko-nomiskt bistånd.Regeringenmenade också att svåra tillämpningsproblemskulle kunna uppstå, exempelvis då det gäller att avgöra om ett parti harbedrivit sådanverksamhet somskamedföraattpartietuppfyllervillkorenförstöd.Däremotansågsdetenligt regeringenrimligtattkrävaattpartiersomtaremotstatsbidragavdenomfattningsomgesgenompartistödslagenharsådanaadministrativarutinersomnormaltgälleristörreorganisationer.


I vilken utsträckning finns det en effektiv finansiell övervakning av politiska partierna i praktiken?

Poäng: 75Motbakgrundavavsaknadavnågrasärskildatillsynsmyndigheterförparti-ernasfinanserfinnsdetingetattrapporteraomdenpraktiskaefterlevnadenavdetta regelverk.Däremotkanmansägaattmotbakgrundavdeexisterandereglerna(partistödslagen,riksdagspartistödslagen,bokföringslagen,m.m.)påområdetärdenpraktiskaefterlevnadenavdessaoffentligrättsligareglergod.


I vilken utsträckning finns det organisatoriska föreskrifter om det interna demokratiska styret i de största politiska partierna?

Poäng: 100Allastörrepolitiskapartierharskriftligastadgar.Stadgarnabeskriverparti-ernasinternaorganisation,reglerförmedlemmar,röstningsförfarandeförattutsedelegaterellerföreträdarevidorganisationenshögstabeslutandeinstans.

Vidare framgår av vissa riksdagspartiers stadgar andra interndemokratiska reglerochföreskriftersåsomrekryterings-ochnomineringsregler(tillexem-

Thomas Larue 13. Politiska Partier


pelprovval).VadgällerprovvalangesiVänsterpartietsstadgarattprovvalskavaramöjligt(§140).IFolkpartietsstadgarangesattprovvalbörgenom-förasinförnomineringentillvaltillEuropaparlamentet.EnligtiKristdemo-kraternas(KD)stadgar(§20)skapartifullmäktige,partietshögstabeslutandeorgannärrikstingejärsamlat,blandannatfastställaformernaförprovval.EnligtKD:sstadgar(§35)skaocksårådgivandeprovvalgenomförasinförallaallmännaval.Moderaternasstadgarföreskriverattrådgivandeprovvalskagenomförasinförallmännaval.

VarkenMiljöpartiets,SocialdemokraternasellerSverigedemokraternasstad-garinnehållernågotomprovval.Miljöpartietharbegränsningarvadgällerhurlängeföreträdareförpartietfårsittatillexempeliriksdagen.Ipartietsstadgaranges(§17.2)blandannatattingenfårinnehaenplatsinågotorganiriksorganisationenlängreännioåriföljd,attriksdagsledamotfårsittatremandatperioder,attstatsrådfårsitta12år,attEU-parlamentarikerfårsittatvåmandatperioderochattsammapersondärefterej fårväljas tillsammaigen inom tre år.

Ivissa(senedan)partiersstadgarföreskrivsblandannatävenommöjligheterattöverklagabeslut fattadeavpartietsbeslutsfattandeorgan. IMiljöpartietsstadgargesmöjlighetattöverklagaenuteslutningavmedlem(§21).ICen-terpartietkanenmedlemöverklaganomineringsprocessen(§§9,18och25).Allastörrepolitiskapartierharävennoggrantutformadereglerochbesluts-processer inför antagandeavpartiprogramellervalplattform.Sådanadoku-ment antasvanligenvid årligakongresser eller stämmormotgrundval av iförväg författade förslag från partimedlemmar (motioner) samt förslag frånpartiledningen (propositioner).Dessa förslag antas av partiernas högsta be-slutandeorgan(kongressellerdylikt)genomomröstningfråndeiförvägut-seddaparti-ellerkongressombuden.Dessaombudutsesavdelokala/regionalapartiorganisationernainförkongressen.Antaletkongressombudsomfårväl-jasavdessaorganisationerärproportionerligtmedantaletpartimedlemmari organisationen.


I vilken utsträckning finns det en effektiv intern demokratisk styrning av politiska partier i praktiken?

Poäng: 75Ipraktikenföljspartiernasinternariktlinjerochreglermedmycketfåundan-tag.Storapolitiska frågorochbetydelsefulla formuleringar ipartiprogramavgörsvidpartiernaskongresser.Ävenvalavpartiledareochpartiledningen



skergenomomröstningarvidkongresserochstämmor.Videnstakatillfällenhar det förekommit diskussioner om demokratiska processer inom partierna, tillexempelvadgällerModeraternasprovvalharanklagelseromvalfuskbli-vitföremålförgranskningpolisenochåklagare(Larsson2010aoch2010b).

Vid det senaste Europaparlamentsvalet 2009 upplevde flera partier vissturbulensorsakadeavnomineringsarbetet,däriblandCenterpartiet (C)ochKristdemokraterna(KD),menävenModeraterna(M).Tvåkandidater,HansLindqvist (C)ochLennartSacrédeus (KD)kombådahögtupp i sina res-pektivepartiersprovvalmenhamnadeändåintepåvalsedlarna.Ytterligaretvåkandidater,Anna-MariaCorazzaBildt(M)ochAlfSvensson(KD)kombådahögtuppiprovvalenmenanvisadessåkalladeickevalbaraplatserpåvalsedlarna av partiernas nomineringskommittéer.Väljarna personvalsrös-tadeemellertidisådanutsträckningpådessatvåsistnämndakandidaterattdessablevpersonvaldaframförandramedbättreplaceringpåvalsedlarna.

Vid det senaste valet av partiordförande för Socialdemokraterna förekomvisskritikmotdetsättsomvalberedningenarbetadevadgälleröppenheteniprocessen.SocialdemokraternaspartisekreterareCarinJämtinuttrycktedåblandannatattpartietmåsteändrasinareglerförhurdetutserpartiledareochpersonertillandraledandebefattningar(SvD2011).

Trotsdessaovannämndaexempelfårmannoganseattsamtligastörrepolitis-kapartieriSverigeföljerdemokratiskaprocedurernärdetgällersakersomattväljapartiledareochpartiledning,attnominerakandidatertillvalsedlarochattfastställapartietspolitiskaprogram.Isammanhangetskadockävenframhål-lasattvillkorenförpartiernasarbeteförändratsochattkongresser/landsmöteninteharsammaställningsomtidigare(inteminstmedialiseringenochinterna-tionaliseringavpolitikenhardelvisinneburitencentraliseringpåpartiledareochvalkampanjer,iställetförregelrättakongressbeslut).

representativitet

I vilken utsträckning samlar och företräder politiska partier relevanta sociala intressen i den politiska sfären?

Poäng: 100PartiernaiSverigesamlarochföreträderenmycketstormajoritetavrelevantasocialaintressenisvenskpolitik.Partiväsendetharunderlängretidvaritstabiltmed6–7partierrepresenteradedesenaste25åren(sedan2010är8partierre-presenteradeiriksdagen).Enproblematiskutvecklingärdockattantaletmed-

Thomas Larue



lemmarideflestariksdagspartierharunderdesenaste20årensjunkitlångsamtmenvaraktigt.Avtabell7nedanframgåratt2010utgjordeantaletmedlemmaridagensriksdagspartierdrygt3,7procentavantaletröstberättigade.1998vardennas.k.andelnästan6,7procentoch1991vardendrygt9,8procent.

tabell 7 riksdagspartiers MedleMsantal och antalet röstberättigade vid riksdagsvalsår

riksdagsvals- Partimedlemmar antal röstberättigade i:s andel av ii år (i) (ii) (i %)2010 260 080 7 123 651 3,652006 312 654 6 892 009 4,542002 367 493 6 722 152 5,471998 440 886 6 603 129 6,681994 565 211 6 496 365 8,701991 630 041 6 413 771 9,82

källa: För partimedlemmar i riksdagspartierna användes Bergman & Bolin 2011 (för 2010 har uppgifter från Wikipedia [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_politiska_ partier_i_Sverige_efter_antal_medlemmar] använts) och för antalet röstberättigade har uppgifter hämtats från Valmyndigheten.

Valdeltagandet i allmänna val är internationellt sett mycket högt och harsedan1960aldrigvaritunder80procent.Förvaltillriksdagenharandelenröstersomlagtspåövrigapartier(detvillsägapartiersominteblirrepre-senteradeiriksdagen)legatpå2,6procentvidvalet1998,på3,1procentvidvalet2002,på5,7procentvidvalet2006ochpå1,4procentvidvalet2010(Valmyndigheten).Utöverdettabrukarkring1–1,5procentavrösternavarablankaröster.

Svenskapolitikerslegitimitetkanbetraktassommedelmåttigmenväxande.SOM-undersökningarvisartillexempelattdetallmännaförtroendetförpoli-tikerökatmarginellt8mellan1998och2009(dockfrånenganskalågnivå),att styrkan iövertygelseomenskildaspartipolitiska tillhörighetär relativthög (kring55procentunderperioden1986–2009)ochattdenökarundervalår(kring60procent)ävenomenvisssvagminskandetrendkanskönjasförperioden,attförtroendeförpolitiskapartiersedan1997förbättratsävenomförtroendet förpartiernasominstitutionfortfarandeär lägreänför tillexempelregeringenellerriksdagen(Holmberg&Weibull2010).

Enindikatorpåstigandeförtroendeförpolitikerochpolitiskapartierärdockdenvallokalsundersökningsomgenomfördesviddetsenasteallmännavalet(Aylott2010)där70procent avde svarandeuppgavattdehadehögt förtroende för


politiker.Ävenomkopplingenmellansamtligapolitiskapartierochklassiskaintresseorganisationer(såsomLOochSAF)successivtharförsvagats–möjligt-vismedundantagförSocialdemokraterna–såstängerintedetsvenskapartipo-litiskalandskapetutenågrarelevantasocialagrupper(Aylott,intervju).

antikorruptionsåtgärder

I vilken utsträckning tar politiska partierna vederbörlig hänsyn till ansvarsut-krävande och kampen mot korruption?

Poäng: 75IModeraternasidé-ochhandlingsprogramantagna2007nämnsordetkorrup-tiontvågånger,bådatillfällenär isambandmedinternationellaavsnitt(omFNochandraländer).ISocialdemokraternaspolitiskariktlinjerantagna2009nämnsordettvågånger,bådatillfällenisambandmedbiståndochutrikespo-litiskaavsnitt.IMiljöpartietspartiprogramnämnsordetengångävendäriettavsnitt omdenglobaliseradevärlden. IFolkpartiets,Sverigedemokraternas,Vänsterpartiets och Kristdemokraternas partiprogram eller liknande nämnsinte ordet korruption en enda gång.

Avsaknadenavhänvisningartillantikorruptionisvenskapartiprogrambe-kräftasistudier(Bågenholm2009:14).Isammanhangetkanävennämnasattforskningvisatattpartisystemet(detvillsägaantaletpartier)iländermedproportionellavalsystem(såsomSverige)intepåverkarnivånavkorruption(Charron2010).Ävenompartiernainteellerimycketlitenutsträckningbe-aktarkorruptionsfrågorvadgällerinternasvenskaförhållandensåharvissasvenskapartierlängevidhållitbehovetavattföraenlevandedebattietikfrå-gor(Gidlundintervju).

Trotsavsaknadenavtydligaochåterkommandevarningarochuppmaningaromkrafttagmotkorruptioniexempelvissvenskapartiledarestalellerparti-programfårdettaansessomnaturligt ienrättsstatsomSverigedärkorrup-tionsnivånivarjeinternationellmätningärobetydlig(Aylottintervju,jfrmedAgrastm.fl.2010s.105).SomMutbrottsutredningennyligenkonstateratharSverigetillskillnadfrånmångaandraländerhaftfåuppmärksammadepoli-tiskakorruptionsskandalerochnågotförutredningenkäntfalldärföreträdareför ett politiskt parti dömts förmutbrott9 finns inte (SOU2010:38 s. 191).Enbidragandeorsaktilldettaärenligtutredningenattdetsvenskapolitiskaochjuridiskasystemetäruppbyggtsåattmyndigheterochdomstolarskaar-betasjälvständigtochopartiskt.Detinflytandesomkanåstadkommasgenom

Thomas Larue


privatpartifinansieringochlobbyverksamhetärenligutredningeniallmänhetbegränsat,avseroftastopinionsbildningochstyrintedirektdebeslutsomfat-tasinormgivandeförsamlingar(SOU2010:38s.202).

Även om det i Sverige saknas regler för övergångar från höga offentligauppdragtillanställninginäringslivetmedföregåendekarantänsåfinnsdetreglersomskasetillattinformationsompersonerfåttgenomsinanställningvidmyndigheterinteobehörigtlämnastillandra(seblandannat2kap.1§offentlighets-ochsekretesslagen[2009:400],20kap.3§brottsbalkensamt2och7§§marknadsmissbrukslagen[2005:377]).

Den 23 november 2011 meddelade Datainspektionen att den inleder en kontrollavhursamtligariksdagspartiernahanterarpersonuppgifterommed-lemmarochandrapersonersomtagitkontaktmedpartierna(Datainspektionen2011).EnligtklagomåltillDatainspektionenhardetframkommitattuppgifterompersonerregistreradehospolitiskapartierharläcktutochspridits.Gransk-ningenberäknasvaraslutfördimars2012.

rekoMMendationer

Givet resultatet av den ovan redovisade granskningen lämnas här rekom-mendationertillförbättringarvadgällerettområde,nämligenavseendedel-områdetöppenhet(lagstiftning).Granskningenharidennadelgjortklartattnugällanderegler(elleravsaknadenavsådana)riskerarattinteerbjudaetttillräckligtstarktkorruptionsskydd.

Vissa studier har påvisat vissa samband mellan privat finansiering av val-kampanjer och risken för politisk korruption (Evertsson 2008). Därför ärbedömningen att ökade redovisningskrav av partiernas privata finansieringskullevaraönskvärdaförattytterligarestärkaskyddetmotkorruptionsrisker. Motbakgrundavdelåganivåernaförprivatabidragtillpartierna,dendis-kutablaförenlighetenavtidigareframlagdaförslagtilllagstiftningmedre-geringsformensamtpraktiskaochprincipiellasvårigheteritillämpningenavensådanlagstiftningframstårdocklagstiftningiformavdirektaoffentlig-rättsligaredovisningskravpåpartiernasomsvårframkomlig.Däremottordeändringaripartistödslagstiftningensominnebärindirektaoffentligrättsligakravpåredovisningvaramöjliga.

Isammanhangetskadetävenpåpekasattlagstiftningomredovisningsskyl-dighetharvunnitgehörblandandraeuropeiska länderochatt lagstiftningblandannatinnebärattmöjlighetentillinsyngörsmindreberoendeavparti-



ersochkandidatersinställningochförmågaattuppfyllaeventuellafrivilligaförpliktelser.Densammanvägdabedömningenär såledesattdetkan inomramenfördennuvarandegrundlagsregleringenfinnasförutsättningarförattstärkaskyddetmotkorruptionsriskergenomattGrecos(Europarådetsorganförutvärderingavarbetetmotkorruption)samtligasju rekommendationerfrån2009genomförs(seÖppenhet:lagstiftningovanochavsnittetomGre-cosrekommendationernedan).Underrådandegrundlagsregleringbördettaskegenomföljandetvååtgärder.

FördetförstarekommenderasennyochskärptfrivilligöverenskommelsemellanpartiernailinjemedGrecosrekommendationer.Ensådanreformärbådegenomförbar ochmer lämpligur konstitutionell synpunkt ändirektaoffentligrättsliga redovisningskrav. Greco har dessutom i sin rapport frånapril 2011angivit att genomförandet avdess rekommendationer intenöd-vändigtviskräver lagstiftningsåtgärder.Dessutomskulleen förstärktöver-enskommelse i enlighetmedGrecos rekommendationerkunnagå längre ivissaavseendeänlagstiftningsförslagsomhittillsutrettsochdiskuterats,tillexempelvadgällerförbudmotanonymabidrag.Ensannoliktnödvändigför-utsättningförgenomförandetavensådanförstärktöverenskommelse(inteminstmotbakgrundavGrecosrekommendationer1–2och4)ärattpartiernaanvisarskäligaresurserförändamålet,tillexempelgenomattinrättaenge-mensamparti-ochkandidatredovisningsnämndmedtillhörandewebbplats.

Fördetandrarekommenderasattdenoffentligapartistödsregleringenändrassåattindirektaredovisningskravställspåpartiernailinjemedensådanför-stärkt redovisning som förordas i Grecos rekommendationer för att erhålladelarav(ellerhela)detstatligapartistödet.Redanidagvillkorasdetallmän-nas stöd till partier och även andra organisationer (som t.ex. trossamfund).EnsådanreformskullemedföraväsentligtnyaochtungatillsynsuppgifterförPartibidragsnämnden(alternativtettnytttillsynsorgan)ochkrävaattnämndentillförsbetydanderesurserförtillsynenavpartistödsreglernasefterlevnad.Attytterligareskärpadevillkorundervilkadelarav(ellerhela)partistödetbetalasutskulleihöggradstärkakorruptionsskyddetidetsvenskapolitiskasystemet.

Inom ramen för denna granskning har övervägts omdet skulle varamöj-ligtattlåtaGrecossamtligarekommendationergenomförasfulltutioffent-ligrättslig form.Den preliminära bedömningen är att detta får anses somogörligt utan grundlagsändringar. Ytterligare en kompletterande åtgärdvore således att låta utreda10 de eventuella grundlagsförändringarna somskullekrävasförattåstadkommaenoffentligrättsligregleringsomsvarademotGrecos samtliga rekommendationer.En sådan reglering skulle i ännu

Thomas Larue


högregrad stärkakorruptionsskyddet i det svenskapolitiska systemet.Enutredningmedsyfteattanalyseraeventuellagrundlagsändringarskullevara eftersträvansvärdintemotminstföratt”ingetregelsystemivärldengarante-rarefterlevnaden[av offentlig redovisning och kontroll av partiers finansie-ring]omintepolitikernasjälvakännersådanaförpliktelser”(Gidlund2004s. 109, [författarens tillägg]). En sådan parlamentarisk utredning skullesåledesutgöra ett lämpligt sammanhang för att övervägaoch slutligt arti-kulera sådana förpliktelser.Utredningsuppgiften är änmer angelägenmotbakgrundavdekompliceradeochbetydandeövervägandensommåsteliggabakom kodifieringen av sådana förpliktelser i grundlag och lag. Centralagrundsatseridensvenskafolkstyrelsensomtillexempelvalhemlighetsamtförenings-ochåsiktsfrihetställsmotdetallmännasrätttillinsynipolitiskapartiersfinansieringochförtroendetfördetpolitiskasystemet.Andraviktigaochsvåravvägdafrågorrymshärsomtillexempelbehovetavsanktionerochförbudmotanonymabidragförattskapaeneffektivregleringellerbalansenmellanbehovetaventransparentochheltäckanderegleringochriskenförtilltagandehinderietableringenavnyapartier.

grecos rekoMMendationer

Den 19 februari 2009 antog Greco bland annat sju rekommendationer gällandeSverigegenomförandeavvissaartiklariEuroparådetsrekommen-dationfrån2003omgemensammareglermotkorruptionvidfinansieringenavpolitiskapartierochvalkampanjer.Den1april2011konstateradeGrecoatt Sverige inte genomfört en enda av de sju rekommendationerna. Nedan redogörsförenöversättning(frånförfattaren)avrekommendationerna:

1. Grecorekommenderarattavsevärtökaomfattningenavpolitiskapar-tierpåcentral,regionalochlokalnivåsomskahållasigmedbokföringochräkenskaper(ävenisambandmedvalkampanjer),attsäkerställaattinkomster,utgifter,tillgångarochskulderredovisaspåettheltäckandesättefterensammanhängandeform,atteftersökasättatt sammanföraräkenskapernatillattävenomfattapartiernaslokalavdelningarsamtan-draenhetersomärkoppladedirekteller indirekt tillettpolitisktpartiellerunderdesskontroll,ochsetillattårsredovisningaroffentliggörspåettförallmänhetenlättillgängligtsätt.

2. Grecorekommenderarattövervägaattinförarapportering,medlämpli-gatidsintervaller,avinkomsterochutgifterisambandmedvalkampan-jerochsetillattrelevantinformationredovisaspåettförallmänhetenlättillgängligtsätt.



3. Greco rekommenderar att införa ett generellt förbudmot bidrag frånbidragsgivarevarsidentitetinteärkändförpartietellerkandidatenochattinföraettgenerelltkravpåpartierochkandidaterattredovisabidragöverettvisstvärdetillsammansmedgivarensidentitet.

4. Grecorekommenderarattövervägautarbetandetavettsamordnat till-vägagångssättföroffentliggörandeavrapporteromfinansieringavpo-litiskverksamhet(inklusivepartiersochvalkampanjersfinansiering) isyfteattunderlättaallmänhetenstillgångtillsådanahandlingar.

5. Grecorekommenderarattsäkerställaenoberoenderevisionifrågaompolitiskapartiersomärskyldigaatthållasigmedbokföringochräken-skaper.

6. Grecorekommenderarattsäkerställaoberoendeövervakningavfinan-sieringenavpolitiskapartierochvalkampanjerienlighetmedartikel14iEuroparådetsministerkommittésrekommendationRec(2003)4.

7. Grecorekommenderarattbefintligaochkommanderegleromfinansie-ringavpolitiskapartierochvalkampanjeråtföljsavlämpliga(flexibla)sanktionersomäreffektiva,proportionerligaochavskräckande.

noter

1. En definition av begreppet ”fria åsiktsbildningen” är 1973 års fri- och rättighetsutredning som pekade på de särskilda fri- och rättigheter som ingår som delmoment i detta begrepp, t.ex. rätten till information samt yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, se SOU 1975:75 s. 113 f.

2. Socialdemokraterna (5 836 000 kr), Moderata samlingspartiet (5 158 000 kr), Miljöpartiet de Gröna (657 000 kr), Folkpartiet liberalerna (1 557 000 kr), Centerpartiet (0 kr), Kristdemokraterna (1 155 000 kr) och Vänsterpartiet (804 000 kr).

3. Socialdemokraterna (6 598 000 kr), Moderata samlingspartiet (5 497 000 kr), Miljöpartiet de Gröna (824 000 kr), Folkpartiet liberalerna (1 455 000 kr), Centerpartiet (0 kr), Kristdemokraterna (1 117 000 kr) och Vänsterpartiet (729 000 kr).

4. I sammanhanget bör noteras att bakgrunden till Centerpartiets låga andel av statligt stöd bland sina totala intäkter är att koncernen Centertidningar såldes 2005 för den betydande köpeskillingen av 1 800 000 000 kr. Detta gjorde i ett slag Centerpartiet till ett särskilt ”välbesuttet politiskt parti”, jfr Rosén Sundström & Sundström 2010 s. 199.

5. En minoritet i utredningen (bestående av ordföranden och tre ledamöter) lämnade dock en gemensam reservation och förordade en utvidgning av det kriminaliserade området (se SOU 2000:88 s. 287 f.). I ett särskilt yttrande (s. 305) anslöt sig samtliga experter i utredningen till den nämnda reservationens rättsliga bedömningar. Experterna bedömde reservanternas förslag som en försiktig utvidgning av straffansvaret för organiserad brottslighet och ansåg det som fullt godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt.

6. I promemorian hänvisas till 12 § revisionslagen (1999:1079), 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) och 14 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

7. Enligt remissammanställningen över SOU 2004:22 riktade bl.a. följande remissinstanser invändningar mot utredningens förslag och dess förenlighet med grundlagen: Justitieombudsmännen, Svea hovrätt, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Thomas Larue


Thomas Larue

universitet, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet samt Samhällsvetenskapliga fakulteterna vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. Samtidigt lämnade ett flertal andra remissinstanser förslaget utan invändning avseende grundlagsförenligheten, bl.a. Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholm samt Justitiekanslern. För en sammanfattning av vissa remissinstansers synpunkter vad gäller grundlagsförenligheten, se bet. 2011/12:KU1 s. 66–67.

8. Andelen som svarat ”mycket stort” och ”ganska stort” på frågan ”Allmänt sett, hur stort förtroende för svenska politiker har du?” ökar från 30 % 1998 till 39 % 2009 (på frågan fanns fyra svarsalternativ, utöver de ovannämnda kunde man även svara ”ganska litet” och ”mycket litet”).

9. Utredningen hänvisar till ett rättsfall (RH 1995:99) där Hovrätten för Nedre Norrland inte ansåg att en person, som kandiderade för uppdrag som riksdagsledamot, gjort sig skyldig till mutbrott genom att erbjuda ett tjugotal företag konsulttjänster under kommande mandatperiod avseende politisk information, rådgivning och service mot viss närmare angiven ersättning eller genom att, sedan han valts till riksdagsledamot, under mandatperioden mot ersättning utföra sådana tjänster åt ett företag.

10. En sådan parlamentarisk utredning skulle då utöver frågan om det allmännas rätt till insyn i politiska partiers finansiering eventuellt kunna pröva anknutna frågor, som till exempel behovet av att tydliggöra partibegreppet (jfr. SOU 2001:99).

11. Greco påpekade dock att ett visst mått av flexibilitet skulle tillämpas så att revisions-kravet inte skapar oskäliga bördor för små partier, se Greco 2008 stycke 74.

reFerenser

IntervjuerDocent Nicholas Aylott, Stockholm, maj 26, 2011 (intervjuad av Thomas Larue)

Professor Gullan Gidlund, Stockholm, maj 20, 2011 (intervjuad av Thomas Larue)

Utredare Johan Lantto, Stockholm, maj 16, 2011 (intervjuad av Thomas Larue)

Böcker, artiklar m.m.Maria Abrahamsson, Låt oss lagstifta om partibidragen, publicerad den 9 maj 2011, http://www.expressen.se/debatt/1.2429595/maria-abrahamsson-lat-oss-lagstifta-om-partibidragen, senast kontrollerad den 9 maj 2011

Aftonbladet, 2009, Slåss med knogjärn, publicerad 13 september 2009, http://www.aftonbla-det.se/nyheter/article5784027.ab, senast kontrollerad den 3 maj 2011

Mark Agrast, Juan Botero & Alejandro Ponce, The World Justice Project – Rule of Law Index 2010 (Washington, D.C.: The World Justice Project)

Sofia Arkelsten, 2011a, Vi vill nu ta vårt ansvar och redovisa partibidragen, publicerad 28 april 2011, http://www.dn.se/debatt/vi-vill-nu-ta-vart-ansvar-och-redovisa-partibidragen, senast kontrollerad den 8 maj 2011

Sofia Arkelsten, 2011b, M vill lagstifta om partibidrag, publicerad 30 november 2011, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/m-vill-lagstifta-om-partibidrag_6675800.svd, senast kontrollerad den 30 november 2011

Nicholas Aylott, Europe and the Swedish Election of September 19th 2010 – Election briefing No 59 (European Parties Elections and Referendums Network, Sussex University, 2010)

Torbjörn Bergman & Niklas Bolin, “Swedish Democracy – Crumbling Political Parties, a Feeble Riksdag, and Technocratic Power Holders?” i Torbjörn Bergman & Kaare Strøm (red.), The Madisonian Turn – Political Parties and Parliamentary Democracy in Nordic Europe (Ann Arbor: University of Michigan Press, 2011)

Fredrik Bonander, Party membership and state subsidies: a comparative study (Örebro: Örebro universitet, 2009)



Andreas Bågenholm, Politicizing Corruption – The Electoral Impact of anti-corruption discourse in Europe 1983-2007 (Göteborg: QoG Working Paper Series 2009:10)

Nicholas Charron. Party System, Electoral Systems and Constraints on Corruption (Göteborg: QoG Working Paper Series 2010:23)

Lars Davidsson, SOU 2007:40 Valsystem och representationseffekter – En jämförande studie av 25 länder (Stockholm: Rapport till Grundlagsutredningen, 2007)

Datainspektionen, Datainspektionen granskar riksdagspartierna, publicerad den 23 november 2011, http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/datainspektionen-granskar-riksdagsparti-erna/, senast kontrollerad den 25 november 2011

DN, 2010, Jimmie Åkesson möttes av burop, publicerad den 16 september 2010, http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/jimmie-akesson-mottes-av-burop, senast kontrollerad den 17 december 2011

Nubia Evertsson, Political Corruption and Campaign Financing (Stockholm: Stockholm university report 2008:2)

Gullan Gidlund, “Konsten att rigga ett jämlikt val” i Åsa Bengtsson & Kimmo Grönlund (red.), Partier och ansvar (Stockholm: SNS Förlag, 2004)

Greco 2008, Third Evaluation Round – Evaluation Report on Sweden Transparency of Party Funding (Theme II), Adopted by Greco at its 41st Plenary Meeting (Strasbourg, 16–19 February 2009)

Greco 2011, Third Evaluation Round – Compliance Report on Sweden (Transparency of Party Funding), Adopted by Greco at its 50th Plenary Meeting (Strasbourg, 28 March–1 April 2011)

Erik Holmberg, Nils Stjernquist, Magnus Isberg, Marianne Eliasson & Göran Regner, Grund-lagarna – Regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, 2:a upplaga (Stockholm: Norstedts Juridik, 2006).

Sören Holmberg & Henrik Oscarsson, Väljare – Svenskt väljarbeteende under 50 år (Stockholm: Norstedts Juridik, 2004).

Sören Holmberg & Lennart Weibull, Swedish trends 1986 – 2009 (Göteborg: SOM Institute, 2010).

Lauri Karvonen, “Lagar om partier” i Åsa Bengtsson & Kimmo Grönlund (red.), Partier och ansvar (Stockholm: SNS Förlag, 2004)

Joachim Kerpner & Eva Buskas, 2010, 100 000 anonymt? Ja tack!, publicerad den 5 juli 2010, http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12677806.ab, senast kontrollerad den 9 september 2011

Arne Lapidus, 2011, Partierna borde få stå i skamvrån, publicerad den 6 maj 2011, http://www.expressen.se/nyheter/1.2426632/partierna-borde-fa-sta-i-skamvran, senast kontrollerad den 9 september 2011

Johan Lantto, 2007/08:RFR23 Utvärdering av det kommunala partistödet (Stockholm: Riksdagstryckeriet, 2008)

Mats J. Larsson, 2010a, Moderaternas provval ett fall för polisen, publicerad den 20 maj 2010, http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/moderaternas-provval-ett-fall-for-polisen, senast kontrollerad den 19 maj 2011

Mats J. Larsson, 2010b, Misstänkt M-fusk anmält till polisen, publicerad den 13 juli 2010, http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/misstankt-m-fusk-anmalt-till-polisen, senast kontrollerad den 19 maj 2011

Mats J. Larsson, 2011a, SD sparar lokalt stöd till valet, publicerad den 11 januari 2011, http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-sparar-lokalt-stod--till-valet, senast kontrollerad den 7 maj 2011

Mats J. Larsson, 2011b, Bidragen till tomma SD-stolar stoppas, publicerad den 25 november 2011, http://www.dn.se/nyheter/politik/bidragen-till-tomma-sd-stolar-stoppas, senast kontrol-lerad den 25 november 2011

Mats J. Larsson, 2011c, Arg partiledare höjer tonen mot regeringen, publicerad den 27 november 2011 i Dagens Nyheter (sidan 17)

Thomas Larue


Ledare i DN, 2010, Tid för öppenhet, publicerad den 25 november 2010, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/tid-for-oppenhet, senast kontrollerad den 8 maj 2011

Ledare i DN, 2011, Vem bär samhällsbärarna?, publicerad den 23 november 2011, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vem-bar-samhallsbararna, senast kontrollerad den 24 november 2011

Pontus Mattsson, 2010, Sverigedemokraternas kampanjlån utreds, publicerad den 27 maj 2010, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3728401, senast kon-trollerad den 11 maj 2011

Peder Nielsen, SOU 2007:68 Ett decennium med personval – Erfarenheter och utfall (Stockholm: Rapport till Grundlagsutredningen, 2007)

Owe Nilsson, 2011a, M redovisar bidrag men avvisar lag, publicerad den 28 april 2011, http://www.dn.se/nyheter/politik/m-redovisar-bidrag-men-avvisar-lag, senast kontrollerad den 11 maj 2011

Owe, Nilsson, 2011b, Nej till lag om partibidrag, publicerad den 22 november 2011, http://www.dn.se/nyheter/politik/nej-till-lag-om-partibidrag, senast kontrollerad den 25 november 2011

Henrik Oscarsson & Sören Holmberg, Regeringsskifte: väljarna och valet 2006 (Stockholm: Norstedts juridik, 2008) Olof Petersson, De politiska partiernas medlemsutveckling (Stockholm: SNS Förlag, Rapport till Demokratirådet, 2005).

Leif Petersén, Irene Reuterfors-Mattsson, Håkan Torngren & Staffan Wikell, Kommunallagen – kommentarer och praxis, 4:e upplagan (Sveriges Kommuner och Landsting, 2006)

Jon Pierre, Sven Jochem & Detlef Jahn, Sustainable Governance Indicator 2011 – Sweden report (Gütersloh: Bertelsmann Stiftung, 2011)

Malena Rosén Sundström & Mikael Sundström, Ett smalare men vassare Centerparti?, Statsvetenskaplig tidskrift, 2010 nr. 2

SvD (Svenska Dagbladet), 2010, TV-debatterna kan avgöra, publicerad den 16 september 2010, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tv-debatterna-kan-avgora_5337181.svd, senast kontrollerad den 8 maj 2011

SvD (Svenska Dagbladet), 2011, Jämtin: Vi har tuffa år framför oss, publicerad den 27 mars 2011, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jamtin-vi-har-tuffa-ar-framfor-oss_6043069.svd, senast kontrollerad den 8 maj 2011

UF2010/34078/UP, Regeringsbeslut – Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015

Johannes Åman, Radiodebatt: Svagt svar om partibidrag, publicerad den 13 september 2010, http://www.dn.se/ledare/signerat/radiodebatt-svagt-svar-om-partibidrag, senast kontrollerad den 8 maj 2011

Offentligt tryck (utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden)SOU 1972:62, Offentligt stöd till de politiska partierna, (Stockholm: Betänkande avgivet av 1971 års partistödsutredning, 1972)

SOU 1975:75, Medborgerliga fri- och rättigheter – Regeringsformen, (Stockholm: Betänkande av 1973 års fri och rättighetsutredning, 1975)

SOU 2000:88, Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. - straffansvarets räckvidd, (Stockholm: Slutbetänkande från Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet, m.m., 2000)

SOU 2001:99, Offentliga valförberedelser - Anmälan av partier och kandidater, (Stockholm: Delbetänkande från 1999 års författningsutredning, 2001)

SOU 2004:22, Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (Stockholm: Slutbetänkande från Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter, 2004)

SOU 2010:38, Mutbrott (Stockholm: Betänkande av Utredningen mutor, 2010)

prop. 1973:90, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagordning m.m.

prop. 1975/76:209, Regeringens proposition om ändring i regeringsformen.



prop. 1991/92:66, Regeringens proposition om kommunalt partistöd.

prop. 2001/02:53, Regeringens proposition om ändringar i vallagen m.m.

prop. 2009/10:80, Regeringens proposition om en reformerad grundlag.

prop. 2009/10:158, Regeringens proposition om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

prop. 2010/11:1, Regeringens budgetproposition för 2011.

bankoutskottets utlåtande nr 54 år 1965, Utlåtande i anledning av motioner om statsbidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier.

bet. 2002/03:JuU10, Justitieutskottets betänkande om straffrättsliga frågor.

bet. 2003/04:KU13, Konstitutionsutskottets betänkande om val och regeringsbildning.

bet. 2005/06:KU9, Konstitutionsutskottets betänkande om ny vallag.

bet. 2005/06:KU17, Konstitutionsutskottets betänkande om en andra nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, m.m.

bet. 2007/08:KU14, Konstitutionsutskottets betänkande om författningsfrågor.

bet. 2008/09:KU11, Konstitutionsutskottets betänkande om kommunal demokrati.

bet. 2010/11:KU1, Konstitutionsutskottets betänkande om utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

bet. 2011/12:KU1, Konstitutionsutskottets betänkande om utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

WebbsidorValmyndigheten, www.val.se [kontrollerad den 10 mars 2011, den 16 och 27 maj 2011]

Socialdemokraterna, www.socialdemokraterna.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Moderaterna, www.moderat.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Miljöpartiet, www.mp.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Folkpartiet, www.folkpartiet.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Centerpartiet, www.centerpartiet.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Sverigedemokraterna, www.sverigedemokraterna.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Vänsterpartiet, www.vansterpartiet.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Kristdemokraterna, www.kristdemokraterna.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Piratpartiet, www.piratpartiet.se [kontrollerad den 25 mars 2011]

Intäktsanalyserna (finns på partiernas hemsidor)Socialdemokraterna – http://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/socialdemokraternas-partistyrelse/ekonomi-och-stadgar/

Moderaterna – http://www.moderat.se/web/Intaktsredovisning.aspx

Miljöpartiet – http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=165804

Folkpartiet – http://www.folkpartiet.se/For-media/Intaktsanalys/

Centerpartiet – http://www.centerpartiet.se/Om-centerpartiet/Ekonomi/Intaktsanalys/

Sverigedemokraterna – uppgift saknas

Vänsterpartiet – http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=category&id=485:oevrigt&Itemid=252&layout=default

Kristdemokraterna – http://www.kristdemokraterna.se/VartParti/Intaktsanalys

Thomas Larue


Medier


14. Medier

14. MedierOlof Kleberg

saMManFattning

Mediernaharenviktigrollnärdetgällerattupprätthållahögsjälvständig-hetochöppenhetipolitikochförvaltningiSverige.Detsvenskasystemetutmärksavstarktgrundlagsskyddförmediernasfrihet.Destraffbaragär-ningarnaförpubliceringärfåochharenprecisutformning.Statenfastläg-ger ramarnamen inga lagregler ställsuppom innehåll, publiceringsetik,utrymmeförbevakningmedmera.Etikenutformasavmediernasjälva.Varochenharenligtgrundlagrättattmeddelasigmedmedier.Offentlighets-principen,attvarochenharrättattiprincipfåtillgångtillallaallmännahandlingarinomstatochkommun,ärytterstviktigföröppenhetenihelasamhället.Denutgörencentralbasförjournalistisktarbete.Genomökan-desekretess,tryckfrånEUochivissmåndatoriseringenavhandlingarhardockmöjlighetenattfåtillgångtillhandlingarförsvårats.

Öppenhetvidpubliceringsättssomregelförehänsyntillpersonligintegritet.En särskild lagom integritetsskydd saknasmenutreds av en statligkom-mitté.Publiceringarskerdockredannuistortsettmedansvar.Flertaletjour-nalisterharhögyrkesetik.

Mångfalden inyhetsrapporteringochsamhällsdebattär i stortsettväl till-godosedd idagspressochetermedier.Ekonomiskasvårigheter, särskilt fördagspressen,hardockletttillbetydandeneddragningaravpersonalochbe-vakning. I någon mån har redaktionernas ökande ambitioner samt tidskrifter ochseriösabloggarmotverkatskadeverkningarna.Detkommersiellatrycketmotseriösadagstidningarochpublicserviceharökatochpåverkatinnehål-let.Undersökandejournalistikingåroftastiredaktionernasdagligaverksam-hetmenskullekunnaförstärkas.

Svaghetersomtasuppidennarapporthandlarfrämstomattoffentlighetsprincipsamtefterforskningsförbudochrepressalieförbudintegällerinomprivatsektor.


Dettabliränmerproblematiskteftersomdessaprinciperintegälleridensnabbtökande sektorn av privata verksamhetermed skattefinansiering, till exempeldaghem,friskolorochvårdcentraler.Denenskildamedborgarenkaniblandhasvårtattfårättelseimedierna;detkanfinnasbehovavbättreintegritetsskyddmendettagäller,efterpågåendesjälvsaneringietablerademedier,främstickegrundlagsskyddade uttalanden på nätet.Minskande resurser för journalistisktarbeteochsatsningenpåsnabbanyheterpånätetförsvagarutrymmetförbrednyhetsrapporteringochundersökandejournalistik.Denkommersiellapåverkanpåjournalistikenökar.Ettgenerelltbranschsystemförattförhindratextreklamsaknas.Ennegativtrendäratthotenmotjournalisterökar.

Tabellennedanredovisarpoängbedömningenfördeolikadelområdenaochsammanfattarutvärderingenavmediernaskapacitet,styrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningen.


MediernaharenstarkställningiSverige,grundadpålångtradition.Redan1766fastslogsiensärskildgrundlagtrycktamediersoberoendefrånstats-makten.Lageninnehölltillexempelenoffentlighetsprincip,meddelarfrihetochettförbudmotcensur.Idagensradikaltannorlundamediesituationharnyainslag,ävenmedierpånätet,istortsettkunnatinarbetasilagstiftning-

Olof Kleberg

Mediertotalpoäng: 85/ 100


Kapacitet 81/ 100

Resurser 100 75

Oberoende 75 75

Styrning 83/ 100

Öppenhet 75 75



100 75

Roll92/ 100

Granskning och upptäckt av kor-ruptionsfall

75

Informera allmänhe-ten om korruption och dess innebörd

100

Informera allmänhe-ten om samhälls-frågor

100


en,delvismedhjälpavennyyttrandefrihetsgrundlagsomfrämstomfattaretermedier.Förpressenställerstatsmakteningakravpåägandespridning,ejhellerkravpåattverkaförvissamål.Företermediergerstatensändningstill-ståndochförpublicserviceföretagendessutomriktlinjeromopartiskhetochsaklighet.Iövrigtskeringeninblandningfrånstatligthåll.

utvärdering


I vilken utsträckning bidrar det formella regelverket till att främja förutsätt-ningar för mångfacetterade och oberoende medier?

Poäng: 100Lagskyddetförallamedierärmycketstarkt.Pressochetermedierskyddas,förutomiallmängrundlag,regeringsformen,ävenavvarsingrundlag.Eta-bleringsfrihetgäller förpressmen inte företermedier.Medhänsyn till attgrundlagsskyddetär starktochatt etableringskontrollen företermedierut-förs neutralt ochöppet bedöms förutsättningarna förmångfacetteradeochoberoendemediersommycketgoda.

Svensk medielagstiftning skiljer mellan press och etermedier, som skyd-das av tryckfrihetsförordningen, TF, respektive yttrandefrihetsgrundlagen,YGL.Därgaranterasinformationsfrihet,censurförbud,tillgångförallatillallmänahandlingar,rättföroffentliganställdaattlämnauppgiftertillmedierförpublicering–ävenomdessaärsekretessbelagda–skyddförkällorsamtprincipenomensamansvar(endastenpersonpertrycktskrift,enpersonperprogram i etermedieföretag). Dessa regler skapar tillsammans ett mycketstarktskyddmotpåverkanutifrån,frånoffentligaellerprivataorgan(seTF1kap1–2§§,2kap1§,3kap3–4§§,5kap3§;YGL1kap2–3§§,2kap2–3§§,4kap3§).

Etableringsfrihetgäller förpressen (TF4kap1§).Endast registreringavansvarig utgivare behövs.

Ifrågaometermedierråderiprinciprättattfrittframställaochspridapro-dukter (YGL3kap1, 2, 8§§)men regeringenbeslutaromsändningstill-ståndförpublicserviceföretagen.Kommersiell tvochradiosamtdenick-ekommersiellanärradionmåsteocksåhasändningstillståndochskabetalaen avgift (radiooch tv-lag, SFS 2010:696). För public serviceföretagen(SverigesTelevision,SVT,SverigesRadio,SRochUtbildningsradion,UR)

14. Medier


krävs opartiskhet och saklighet i sändningarna.Kommersiell tv och radiosamtnärradiokanöverklagabeslutomsändningstillståndtillallmänförvalt-ningsdomstol.Enradtv-företagsänderfrånutlandetsvenskaprogrammedreklamfinansiering.Dessaberörsinteavsvensklagstiftning.

Etableringsfrihetgällersåledesförpressenmeninteföretermedier.Endeluppfattar detta som en frihetsinskränkning. Formellt kan kraven på sänd-ningstillståndsessomenbegränsningmenfördelningenavtillståndskeren-ligttraditionell,opartiskförvaltningspraxisochmedmöjlighetattöverklaga.Ipraktikenkandärförsystemetinteansesinnebäraenbegränsadfrihet(seävenOberoende: lagstiftning).Flertalet svenskar tordeuppfattaäveneter-medieområdet som fritt.

Detfinnsennumerärmångfaldiutbudetinomtv,medmångautlandsbase-radekanaler,ochradio,med treprivatanätverkmedmångakommersiellaradiostationerruntomilandet.Menpublicserviceärviktigförattupprätt-hållamångfaldeniutgångspunkterochsäkrautrymmetförjournalistiskochkonstnärligkvalitet(intervjuArneRuth2011).

Ideårliga indexöverpressfriheten ivärldensompublicerasavReportrarutangränserochavFreedomHousebrukarSverigeliggablanddefrämsta.IReportrarutangränsers index2010delarSverige förstaplatsenmed femandraländer,varavtrenordiska.IFreedomHousesundersökning2011in-tarSverigeandraplatsentillsammansmedNorgeochmedFinlandpåförstaplats(seReporterswithoutborders2010ochFreedomHouse2011).


I vilken utsträckning är medierna mångfacetterade och erbjuder olika perspektiv?

Poäng: 75Trotsägarkoncentrationidagspressenupprätthållsenmångfaldinyhetsrap-porteringen,främstpågrundavjournalisternasprofessionalism.Starkapu-blicserviceföretag(tvochradio)samtivissmånkommersiellaTV4stårförbredsamhällsbevakning.Användningenavnätetharöppnatmöjligheterförnyaaktörer,framföralltseriösabloggare.Mensenareårsekonomiskaned-skärningarharförsvagatredaktionernasmöjligheterattrapporterabrettochattgranskadjupt.Ägarkoncentrationen,medieskugganistorstäder,särskiltStockholm,samtförsvagningenavredaktionernasänkerbedömningen.

Olof Kleberg


Pressen

Pressen(huvudkälla:Svenskdagspress2011,www.tu.se)hade2010envar-dagsupplagapåcirka3,5miljonerexemplar,vilketgörattSverigeliggerpåfjärdeplatsivärldenifrågaomläsningavdagstidningar(efterJapan,NorgeochFinland).Varjevardagläser81procentavsvenskarnaendagstidning,varav70procentenmorgontidning,underigenomsnittenhalvtimmaperdag.Andelenprenumererademorgontidningarärhög:93procentavuppla-gan.Morgontidningarnanåruttill66procentavbefolkningenistorstädernaoch till81procent iövriga landet.Förkvällstidningarnaär räckvidden26respektive 27 procent.

Mankanalltsåsägaatttidningarnanåruttillenbreddelavbefolkningen.DettagällerdockimindregradiStorstockholmsområdet.Detvåstoramor-gontidningarna (DN, SvD) behandlar inte ofta lokalpolitiken i de mångakommunernautanförsjälvaStockholmstad.Invånarnadärharvanligenbaratillgångtillgratistidningarengångiveckan(NordochNygren2002).DNhardockhösten2011introduceratensärskildnyhetsdelförStockholm.

Sedanmittenav1990-talethardentotalaupplagansjunkitlångsamtmenstadigt.Orsakernaärmånga–blandannatattmänniskorbildar familj senareän förr–mennumeraärdenfrämstaorsakenkonkurrensenfrån internetochsocialamedier.Närahälftenavungdomarna15-24årläserdocknormaltdagligenendagstidning.Prenumerationsprisernaärcirka3000kronorperåristorstadochcirka2000kronoriregionerna(CarlssonochFacht2010).Störredelenavtid-ningspressenutgesiriketutanförhuvudstaden.Avtotalupplaganpå3,5miljonerexemplarperdagutkommer1,1miljoniStockholm.

Ägarkoncentrationenidagspressenärbetydande–detrestörstaägarnastid-ningarhar58procentavtotalupplagan,deåttastörsta87procent,enökningfrån71procentår2000(CarlssonochFacht2010).Politisktärhuvuddelenavpressenliberalellermoderat.Ettdrygttiotalsocialdemokratiskatidningarharenupplagapåcirka0,5miljonexemplarperdag(avdessaharkvälls-tidningenAftonbladetiStockholmcirka310000).Förattminskaobalansenfinnsettstatligtpresstöd(seOberoende:tillämpning).

Enbrist ärattdeetniskaminoriteternahelt saknar starkamedieröster (in-tervjuTorbjörnvonKrogh2011).Enståendediskussionsfrågaäromägar-koncentrationenochdenborgerligadominansenpåverkarsamhällsklimatet.Hittillshardenjournalistiskaprofessionalitetenhindratpåtagligasnedvrid-ningar.Allatidningarskiljerskarptpååsikterochnyheter–dockharenför-kärlekförkommenterandekolumnisterpånyhetsplats,inteminstidestora

14. Medier


tidningarna,tenderatattsuddautskillnaden.Detaljeradeägaringreppiinne-hålletförekommerknappast.Journalisternaäroftastvälutbildade.

Ienundersökningavhurtiostörretidningarochetermedierbehandladepar-tiernai2010årsvalblevslutsatsenattnyhetsrapporteringenvarmerrättvisänundernågonavdesenastetiovalrörelserna.Enförklaringäratttvåalter-nativstodmotvarandra,enannandenalltstörreprofessionaliseringen(Asp2011,DN2011-04-03).

Det allvarligaste problemet är att ägarna tilldelar tidningsredaktionernakrympanderesurser,delvispågrundavattreklaminkomsternaminskatochgåtttilltv,internetochdirektreklam,vilketletttillatttidningsjournalisternablivit färreochattmånga lokalredaktioner lagtsner.Utvecklingenharva-rit liknande inom etermedierna. Detta gör det betydligt svårare att utförabrednyhetsrapporteringochgranskandejournalistik.Dockmotverkasdennatendensavattjournalisternablirmerprofessionella,attnätetdelviskunnatersättalokalnärvaroochattredaktionerinserbehovetavattpubliceraegnanyheter(seGranskningochupptäcktavkorruptionsfall).Inågonbegränsadmånhartidskrifterochseriösabloggarkunnatfyllatomrummet.

InternetDagstidningarsåvälsompublicservicebolagenochTV4haregnanyheterpåinternet.Vissanätsidor,ävenlokala,ärmycketvälbesökta.Ettantalfristå-endebloggarägnarsigåtsamhällsdebatt.Igenomsnitt28procentavsvensk-arna använde 2010 dagligen traditionellamediers internetsidormedan 35procentanvändesocialamedier(Carlsson2011).

Dennapositivabreddningavmedieverksamheten,sommångaföretagharsat-satmycketpå,hardockenbaksida.Resursernaförbrednyhetsbevakningochdjuparegranskningförsvagasänmer,utöverdeekonomiskaåtstramningarna.

EtermediernaBådade stora svenskbaserade tv-bolagen,SVT (public service)ochTV4-gruppen (kommersiell), har rikssändningar samt under kvällstid regionalasändningarideflestalän.KommersiellaMTG:stv-kanaler,sändafrånutlan-det,saknarnyheter.VadgällerradioharSR(publicservice)förutomrikska-naleräven27lokalakanaler.Dekommersiellaradiokanalerna(103stationer2010)sänderiförstahandmusik.Närradion(föreningsradio)hade146sta-tioner2010(CarlssonochFacht2010).

Olof Kleberg


Olof Kleberg

SVTochSRharettbrettutbudavpopuläraochavmersmalaprogram.Dettaharkritiserats(seOberoende:tillämpning).Vissabeslutsomunderlättarfördekommersiellakanalerna,främstTV4,hargenomförts(radio-ochtv-lagSFS2010:696).

Envanligdagser86procentavbefolkningenpånågonformavtvoch70procent lyssnar på radio (Carlsson 2011).Tittarandelarna för de olika tv-bolagenär:SVT35procent,TV4-gruppen29procentochMTG17procent(detvåsenarekommersiella;CarlssonochFacht2010).SRhar48procentavradiolyssnarna,MTG19procentochSBS15procent(detvåsenarekom-mersiella;CarlssonochFacht2010).


I vilken utsträckning finns det formella regler för att skydda mot oönskad yttre inblandning i mediernas arbete?

Poäng: 75Skyddetmotyttrestatligochkommunalpåverkanärstarkt.Inomdenprivatasektornsaknasdockregleromefterforskningsförbudochrepressalieförbud.Statenkanintestyrapressenmenfastställerramarförpublicserviceochan-drasvenskbaseradeetermedier.Jurysystemetförsvårarfällningarförförtal.Företagsaknarrättattväckaåtalförförtal.Regelverketärklartochhållfast.Menmed tanke på att privat sektor alltjämt saknar efterforskningsförbudoch repressalieförbud samt dessutom att offentlighetsprincipen inte gällerdras omdömet ner.

Pressen och etermediernaYttrandefrihetenärgrundlagsfäst–intebarairegeringsformen(2kap1§)utanävendetaljeratitvåsärskildagrundlagar,tryckfrihetsförordningenochyttrandefrihetsgrundlagen.Yttrandefriheten har,med några avbrott, senastunderandravärldskriget,varitgaranteradigrundlagsedan1766.

Viktigainslagärcensurförbud,meddelarfrihet,förbudinomoffentligsektorattefterforskavemsomlämnatuppgiftertillmedier,skyddförkällorsamtensamansvar (endast ansvariga utgivaren kan åtalas, seResurser: lagstift-ning). Statenkan inte påverka innehållet, vare sig i trycktamedier eller ietermedier.Offentlighetsprincipenfrån1766tillåtervarochenattfåtillgångtillallmännahandlingaristatochkommun.Endastförvissa,mycketdetalje-radeområdenkansekretesspåvissavillkorbeslutas(TF2kap2§).

14. Medier


Denna öppenhet har dock sina gränser.Reglerna om förbudmot åtgärdermot den som lämnar informationer tillmedier (efterforskningsförbud ochrepressalieförbud)gällerejdenprivatasektorn,ävenomdettaharföreslagitsi offentliga utredningar enligt principen ”därmakt finns ska insyn råda”,senast2001(Ds2001:9).Endastföranställdaikommunalabolagharmed-delarskyddinförts(SFS2006:801).Dennabegränsningskaparproblemnäralltfler verksamheter bedrivs privatmenmed allmän finansiering. Fråganhar diskuteratsmen ännu inte lösts (semer iOberoende: tillämpningochGranskningochupptäcktavkorruptionsfall).

Uppgiftersomnågoninomoffentligsektorharlämnattillenjournalistharskyddenligtgrundlagen.Enjournalistfåråsinsidaenligtgrundlageninteuppgesinakällor(seTF3kap3–4§§,YGL2kap2-3§§),varesigfrånof-fentligellerprivatsektor.

Vissanogaangivnabrottmotyttrandefrihetenkanledatillåtal(TF7kap4–5§§,YGL5kap1och3§§).Deflestaavdessabrottförekommerknappast.Vanligastärförtalavenskildpersonochhetsmotfolkgrupp.

Justitiekanslern, den statliga övervakaren av tryckfriheten, kan väcka åtal(vilketskerytterstsällan).Detkanocksåenenskildmedborgare.Ibådafal-lengällerensärskildrättegångsordningmedjury(seTF12kap2§,YGL9kap1§).Dennajurykanfriadentilltalade;omjurynfäller,vilketkrävertvåtredjedelsmajoritet,kanyrkesdomareändåfria.Ipraktikenbetyderdettaettstarktskyddföryttrandefrihet–menocksåsvårighetförenklagandeattvinnaettmål.Rätttillförtalsrättegångharendastenskildperson,inteföre-tag–ävenomföretagharönskatenvidgning.Dettaskyddarmediernamotekonomiskarättegångar,somärvanligaitillexempelanglosaxiskaländer.

EtermediernaSammagrundlagsskyddgällerföretermediersomförtrycktamedier.Statensinflytandebeträffandepublicservicebolagenbegränsastillattställavillkoriflerårigasändningsavtal,attbeslutaomanslag(huvudfinansieringenärenobligatorisktv-avgift,intestatsanslag)ochslutligenattutseledamöteridenFörvaltningsstiftelsesomägerbolagenochsomutserderasstyrelser.

Myndighetenförradioochtvgertillståndtillkommersielltvochradiosamtickekommersiellnärradio(radio-ochtv-lag,SFS2010:696).Beslutomtill-stånd tar intehänsyn tillprograminnehåll.Tillstånd till kommersiell radiogestilldemsombetalarhögst.

Olof Kleberg


Formelltsettfinnshärsåledesenmöjlighettillstatligpåverkan–viaFörvalt-ningsstiftelsenochgenomMyndighetenförradioochtv.Etableradseriösför-valtningspraxisocheniallmänopiniongrundmuradinställningattstateninteskastyraetermediersarbeteochinnehållgördennamöjlighetenbartteoretisk.


I vilken utsträckning är medierna fria från yttre inblandning i sitt arbete i praktiken?

Poäng: 75Mediernaäröverlagfriafrånotillbörliginblandningisinverksamhet.Statenåtalarmycketsällanförförtal.Hotmotjournalisterhardockökat.Kommer-siellpåverkanpåmediernasinnehållförekommermeränförr.Förbudgällermotefterforskningavuppgiftslämnareistatochkommunmeninteiprivatsektor.Avsaknadenavoffentlighetsprincipsamtefterforskningsförbudochrepressalieförbud iprivatsektorutgörhinder förmediernasarbete.Regel-verketfungerarväl ipraktiken.Dennaavsaknadochdenökandesekretes-släggningendrardockneromdömet.

Förhandscensurärförbjudenenligtgrundlagarna.Förekomstenavsjälvcen-surärsvårattbevisa.Ensamansvaret–attdetendastfårfinnasenutgivareförtrycktskriftellereterprogram–garanterarenskildajournalisterjuridisksäkerhetmotåtal.Däremotkansjälvcensurpågrundavrädslaförarbetsgi-vareneventuelltförekomma.

Hotenmotenskildajournalisterharpåsenareårökat.Främstgällerdetfrå-gorsomkriminalitet,integrationochinvandringmenävenpolitik.Tillgång-entillinternethargettallmänhetenstörremöjligheterattsnabbtreageramotoönskadeartiklar.Ienrapportfrån2009svaradeentredjedelavchefredak-törernaiNordenattdehadeutsattsförgrovahotochentredjedelförmil-darehot(ForsgrenochKarlstein2009).Enenkät2011,Hotochvåld,visadeatt 70 procent av tidningsföretagen i Sverige hade utsatts för hot under det senasteåretoch10procentutsattsförvåld(www.tu.se).Främstdrabbadesjournalister.Hotenhanteraspågrundavensamansvaretvanligenavdenan-svariga utgivaren.

Statenharingetsomhelstinflytandeöverhurmedierarbetar.Statensöverva-kareavyttrandefriheten,Justitiekanslern,ageraroftastmycketåterhållsamt.Endastfååtalförförtalharletttillfällandedom.Dettaärettbrateckenpåattdetärhögtitakföryttrandefriheten(intervjuYrsaStenius2011).

14. Medier


PressenStatenstyrintemediergenombidrag.Statenfördelardockårligenettpresstöddelstilldistribution,dels(ochfrämst)tillekonomisktsvagatidningar.Reglernaärtydligtfastlagdaochbeslutenäroffentliga(www.presstodsnamnden.se).Stö-detuppgårtillcirka550miljonerkronor.Närdettapresstödinfördesibörjanav1970-taletuttaladesfrånendelhållfarhågorförattstatenskullekunnautnyttjadetförattstyrapressen.Precisareglerochentraditionavkorrektämbetspraxishardockförhindratettsådantbefaratmissbruk.Idagifrågasättspresstödetib-landiställetpågrundavdettillstordelgårtillvälmåendemedieföretagsomharinlemmatdeengångsjälvständigasvagatidningarnaisinakoncerner.

Detkommersiellatrycketpåmediernautifrånharväsentligtökat,vilketäreninternationelltendens.Tidningsföretagensannonsinkomsterharminskatochpu-blicserviceföretagenharutsattsförkonkurrensfrånreklamfinansieradekanaler.Pressenharsedanlängelärtsigattvaraberoendeavannonser,menförpublicserviceärområdetnytt,vilketletttillgränsdragningsdiskussionkringsponsringochmärkesreklam(set.ex.översikteriDN2011-02-23,SvD2011-05-30).

Pressenhartidigarehaftettsystemförattförhindratextreklam(seIntegritet:lagstiftning).Ansvaretliggernuhosdeenskildaredaktionsledningarna.

Härbristerdetofta imedieetiken.Artiklarpublicerassomnyhetsmaterial,trotsattdetärfråganomtextreklam,exempelvisextratidningarombilar,bå-tar,trädgårdmedmera.Dettaskeroftarepålokalplanetänirikstidningarna(intervjuJesperStrömbäck2011).

EtermediernaPublicserviceföretagenställninghardiskuteratsoffentligtunderettantalår.Tvåuppfattningarharståttemotvarandra:denenagårutpåattpublicservicebörkoncentrera sigpå sådant somdekommersiella företagen integör, denandraattbreddenskakännetecknapublicservice,frånsportochunderhållningtillsmalkulturochminoritetsprogram.(FörenöversiktseDN2011-02-23).

Regeringen har nu tillsatt en statlig kommitté för att utreda public servi-ce(radioochtv)infördetnyasändningsavtalet2014-2020.Direktiventilldennaexpertutredninghållersigistortsettinomramenfördenandraupp-fattningen.Dockpoängterasdet attden snabba tekniskautvecklingenochhänsynentillkonkurrenssituationenpåmarknadenbörpåverkakommitténsförslag(Radioochtviallmänhetenstjänst,Dir2011:51).

Olof Kleberg


14. Medier

Konkurrens från reklamkanaler har drivit Sveriges Television att anpassaprogramformer till kommersiella kriterier. För ett public serviceföretag ärdettaettallvarligtproblem(intervjuArneRuth2011).

Förkommersielltvochradiosamticke-kommersiellnärradiokrävstillståndförattsända(seOberoende:lagstiftning).Reglernaärtydligaochopartiska.Beslutenkanöverklagastilldomstol(seradio-ochtv-lag,SFS2010:696).

Övriga frågorDetfinns ingenstatligkontrollavmediers tillgång tillkällor.Tvärtomfårvar och enmeddela sigmedmedier utan att behöva avslöja sin identitetoch,dockendastinomoffentligsektor,utanattarbetsgivarenfårefterforskaidentiteten(TF1kap1§,YGL1kap2§samtTF3kap4§,YGL2kap2§).Endastettfåtaldomarharavkunnatsförbrottmotefterforskningsförbudet.

Förbudetmotefterforskningochmotattarbetsgivarenfårvidtaåtgärdermotdensomlämnatinformationtillmediergällerdockinteförprivatanställda(inklusiveanställdaistatligabolagochidealltflerprivataföretagsomutföruppdragfördetallmänna,tillexempelfriskolor,daghemellervårdcentraler).Problemetharuppmärksammatsavettantalpartiersomharlämnatmotioneririksdagen(Konstitutionsutskottetsbetänkande2010/11:KU22).

Alla allmänna handlingar är tillgängliga för varjemedborgare –med vissanoggrannaundantagförsekretess.Tjänstemänistatochkommunärvanligenmedvetnaomsinskyldighetattlämnautallmännahandlingarochgördetvan-ligen,mendetförekommerenheldelfallavokunnighet,särskiltlokalt.

Denyttreinblandningenfrånstatenimediernasarbeteäralltsåipraktikenminimal.Däremotfinnsbegränsningarioffentlighetsprincipen(seGransk-ningochupptäcktavkorruptionsfall)ochdetskerstegvisautvidgningaravsekretessenvilketbliretthinderförmedierna.Ettannatproblemärdatori-seringen.Ofta,menintealltid,ärdetsvårareattfåtillgångtilldatoriseradehandlingarochdataprogrammenläggsuppeftermyndighetens,intemedbor-garnas behov.

Ännuettproblemgällerfotografering.Underintryckavvissauppenbarafo-tografiskaintrångidenprivataintegriteten(tillexempeldoldfotograferingiomklädningsrumochiprivatasovrum)harenstatligutredningföreslagitattettnyttbrott,olovligfotografering,införsibrottsbalken(Ds2011:1).Försla-getavserdockävennärgångenfotograferingöverhuvudtaget–såvittintesyftetär”försvarligt”.Dettabredareförbudharskarptkritiseratsavledande


medieföreträdaresomenallvarliginskränkningimediernasbevakningochistridmedgrundlagarnasanda(DNDebatt2011-12-02).

Ökningenavsekretessbestämmelsernaäroroande.Avde82ändringarise-kretesslagensomgodkändesavriksdagen1992-2002innebar74skärpningarmenendast8begränsningar,enligtenundersökningavjournalistenAndersROlsson.Denneärskarptkritisktillutvecklingen(Olsson2008,kap7).

Ingentingtyderpåatttendensenbeträffandesekretesssedandessskullehaändrats.Ettpåtagligtexempelärdenfärskalagändring(SFS2010:1342,TF2 kap 10 §) som innebär att de säkerhetskopior som statligamyndighetergör av sina allmänna handlingar inte längre ska betraktas som allmännahandlingar.Dettainnebärenpotentiellmöjlighetförmyndigheterattkastaobekvämahandlingar–deharjuändåtillgångtillsäkerhetskopiorsomall-mänhetennumerainteharmöjlighetattfåse.

VidsidanavdenrentsvenskautvecklingentillkommertrycketfrånEU,däroffentlighetsprincipenisvenskmeningalltjämtärfrämmande.Ensmygandesvenskanpassningtordevarasvårattundgåutanettstarkareofficielltför-svarföroffentlighetsprincipen.

Fråganomattersättadagenstvåmediegrundlagar,vilkaärteknikberoende(främsttrycktamedierrespektiveetermedier),medenendateknikoberoendegrundlaghardrivitspåavtvåregeringar,ensocialdemokratiskochdennusittandeborgerliga regeringen(Tryck-ochyttrandefrihetsberedningen,Dir2003:58,ochYttrandefrihetskommittén,Dir2008:42).

Önskemålet har varit att finna fram till enmodernare,mer sammanhållenlagstiftningsomäventarstörrehänsyntilldenpersonligaintegriteten,ivissmånmedhänvisningtillmedlemskapetiEU.Farhågornaförföljdernaavattövergeden245-årigatryckfrihetslagstiftningenärdockbetydandeinommediernaochettantalpartier (se till exempelDN ledare2011-11-07,DNDebatt2011-12-02).Yttrandefrihetskommitténavseratt lämnasitt slutför-slagpåförhösten2012.

Ensärskildföreteelsebeträffandeoberoendebörnämnas.Dentraditionellajournalistikengenomgårjustnuenrevolution.Detfaktumattoerhörtmångamedborgare imånga länderhar tillgång till internetgörattmediernasochjournalisternas traditionella roll somförmedlareavnoggrant faktakontrol-leradeuppgifter försvagas.Ute på nätet agerar tusentalsmer ellermindreinformeradepersoner, snapparuppväsentliganyheterochvidarebefordrar

Olof Kleberg


skvaller.Medierna kan inte vara oberoende av denna utveckling. De kanå ena sidan ta intryck och utnyttjamångfalden av information i sin egenverksamhet.Dekanåandrasidanriskeraattfallaofferfördesnabbanätin-formationernaslockelser.FrågandiskuterasavblandandraAndersMildner(2010).En inblick iverklighetenges iett reportage i JournalistförbundetstidningJournalisten(nr7,2011-06-01).


I vilken utsträckning finns bestämmelser för att möjliggöra öppenhet och insyn i mediernas arbete?

Poäng: 75Grundläggande i svenskmediepolitikäratt inga lagar reglerarhurmedierägsellerhurdeläggeruppsittarbete.Debegränsningarsomfinnsgällerex-aktaregleromfrämstsekretessochförtal.FörpublicservicefinnsregleromsaklighetochopartiskhetsomövervakasavensärskildGranskningsnämnd(se Ansvarsutkrävande: lagstiftning). Det svenska mediesystemet byggerpåsjälvreglering.Därförsaknaslagstiftningominsyn.Bedömningenärattdettapotentielltkanbliettproblemsomkanminskainsynen.

Svensk lagstiftning om yttrandefrihet är stark och detaljerad när det gällerskyddetgentemotstatochandramaktcentra(stadfästigrundlagar:regerings-formenochsärskiltitryckfrihetsförordningenochyttrandefrihetsgrundlagen).

Dettaärskälettillattdetsaknaslagstiftningsomreglerarmediernasuppträ-dandeochinternaförhållanden.Ävenägandetäroreglerat.Förslagombe-gränsningaravägandetharförekommitmenaldrigletttillbeslut(Massme-diekoncentration,SOU1980:28,Yttrandefrihetenochkonkurrensen,SOU1999:30).Trycktamedierelleretermedierkanalltsåintetvingasattavslöjahur ägarförhållandena ser ut. Samtliga företagmåste dock registreras ochlämnaårsredovisningarhosdetstatligaBolagsverketvarifrånvarochenkanerhållauppgiftermotbetalning(www.bolagsverket.se).

Någrainternamedieregleromattredovisaägandetfinnshellerinte.Detfinnsingareglerförhurmedierredovisaruppgifteromsinpersonalellersinutgiv-ningspolicy–dockskamediebolagsomandrabolagisinaårsredovisningaruppgefaktaompersonalochomvissaersättningartillledningen.Meränsåansesdetintevarastatensuppgiftattläggasigi.

14. Medier



I vilken utsträckning råder öppenhet och insyn i mediernas arbete?

Poäng: 75Ägandet är väl känt genom forskning och publicitet. Utgivningspoliciesfinns ibland tillgängliga påmedieföretagets hemsida. I praktiken finns enbetydandeöppenhetmendetsomdrarnedomdömetnågotäravsaknadenavreglerochvarierandepraxis.

Som angavs underÖppenhet: lagstiftning finns varken lagar eller internamedieregleromägandetavsvenskamedier.Ipraktikenärdockägandetvälkänt.Uppgifteromvarjemedieföretagkanhämtasfrånrespektiveföretagsårsredovisning som är offentlig. Dessutom kommer uppgifter fram tackvaremediernasegengranskningmenocksågenomforskning(Sundin2009,CarlssonochFacht2010).

Det saknas också regler om publicering av uppgifter om ledande aktörerinommedievärldenliksomompubliceringavvilkenutgivningspolicysomettmediumföljer.Praktikenskiljersigfrånmediumtillmedium.Iochmedattallamedierharegnahemsidorharendelredaktioneransettdetnaturligtattocksåpublicerasinutgivningspolicypånätet.Envissökadöppenhethardärmedkommittillstånd.


I vilken utsträckning finns bestämmelser som ska säkerställa att medieföre-tag hålls ansvariga för sina handlingar?

Poäng: 100Sammantagetär lagregleringenpåområdetringamendetkompenserasavsärskildamekanismer.Somtidigarenämnts(seResurser:lagstiftning)skil-jersvensklagstiftningpåtrycktamedierochetermedier.Förpressengälleretisk självreglering. För etermediermed hemort i Sverige finns en statliggranskning.Publicistisköppenhetsättssomregelbetydligtförehänsyntillpersonligintegritet.Särskildlagstiftningomskyddförintegritetensaknas.

Denetiskasjälvregleringenförpressenochdenavettstatligtorganutfördagranskningenavetermedier tillgodoseryttrandefrihetochpublicistisktan-svar.Ensärskildlagstiftningtillskyddförpersonligintegritetsaknas–ochbehövsknappastföretablerademedieföretag.Problemenfinnspånätetut-anför medieföretagen.

Olof Kleberg 14. Medier


PressenInga lagar reglerar trycktamediers ansvar bortsett från några brott såsomförtalochhetsmotfolkgrupp(fördettaseOberoende:lagstiftning).Istäl-let finns en etisk självreglering genomPressombudsmannen och PressensOpinionsnämnd,tillsattainompressen(sewww.po.se).Nämndeninrättadesredan 1916, ombudsmannen först 1969.

Varoch en somanser sigberördkanklagaöverpubliceringenav artiklarellerbildersompubliceratsitrycktamedierellerpåwebbplatserknutnatilldessamedierochsomharansvarigautgivare.Frågankangällaenrättelseeller klagomål över skadlig, kränkande publicering. Företag kan däremotendastbegärarättelse–intebegäraåtgärdermotkränkning,somianglosax-iskaländer.Klagomåletkangällasåvälpubliceringipapperstidningsompåentidningshemsida.Från2011kanocksåmediersomendastfinnspånätetgranskas,såvittdeanslutersigtilldetpressetiskasystemet.

Ombudsmannenprövarklagomålet–omdennaanserattpubliceringenharåsidosattellerbrutitmot”godpublicistisksed”hänskjutsfrågantillopini-onsnämnden somkanbesluta omklander.Opinionsnämndenbestår av16ledamöter,varavhälftenföreträderallmänhetenochhälftenutsesavpressen,mederfarnadomaresomordförande;domarenharutslagsröst.Dentidningsomklandrasskapubliceraklandretsamtbetalaenavgift.Avgiften,30000kronor,förmedelstoraochstoratidningar,harkritiseratsförattvaraförlåg.

EtermediernaGranskningavpublicserviceochTV4skeravettorganinomdenstatligaMyndighetenförradioochtv.Programsomsändsfrånutlandetberörsinte(radiooch tv-lag, SFS2010:696).Detta organ, somgranskar såväl inne-håll som reklamavbrott (för TV4), kallas Granskningsnämnden för radioochtv.Dennautsesavregeringen(treerfarnadomaresamtfemföreträdareförallmänheten).Utgångspunktenärattdet ska råda”vidsträcktyttrande-och informationsfrihet”,varför fåprograminslag fälls.Ansvarigkanal skaoffentliggöra en fällning.Var och en kan anmäla ett program.Myndighe-tenför radiooch tvkanocksåpåeget initiativ inledaengranskning(SFS2010:1062,§12-13).

EtikdiskussionPressens samarbetsnämnd, ett samarbetsorgan mellan olika intressenter påpressområdet,föreslogislutetav2010attgranskningenförpress,etermedierochsocialamedierskulleslåssammantillettorganbeståendeavenmedie-ombudsmanochenmedienämnd(MOochMON).Dettaskullegöragransk-

14. Medier


ningenmerkraftfull.Förslagethardockmöttinvändningar:pressenharintesamma riktlinjer som public service som ska upprätthålla opartiskhet ochsaklighet. (Se: Pressens samarbetsnämnd: Ett utvidgat medieetiskt system,www.medievarlden.se;Allt närmre samlad medieetisk nämnd, Journalisten2011-01-16;vonKrogh:DemedieetiskasystemeniNorden–Sverigestickerut,Medievärlden2011-01-31;YrsaStenius:Etikenär inte teknikoberoende,Medievärlden2011-03-03;debådasenarese:www.medievarlden.se.)

Ettsärdragisvensktryck-ochyttrandefrihetslagstiftningärattpublicistisköppenhet sätts betydligt före hänsyn till personlig integritet. Särskild lag-stiftningomskyddförintegritetensaknas.Avvägningenskerinommediernasjälva.BranschensSpelreglerförpress,radioochtvgerrådomhänsyntillpersonligintegritetvidpublicering(seIntegritetsmekanismer:lagstiftning).DettaskiljersvensklagstiftningfrånmångaEU-länders.Ensittandestatligutredning,Yttrandefrihetskommittén, utreder omen lagstiftning till skyddförintegritetenskainföras(seOberoende:tillämpning).

Idebattenhävdasåenasidanattintegritetsskyddetäralltförsvagtochmåstelagregleras (juridikprofessorn Mårten Schultz, till exempel Medievärlden2011-05-09).Mot detta invänds att integritetspåhoppen främst sker på denätplatsersomintehargrundlagsskydd–detvillsägaattdesaknaransva-rigutgivare–ochattdärförgrundlagarna inte skaändras (se till exempelAxelAndénmedfleraiMedievärlden2011-05-10).Detfrivilligasystemetärhårdareisynenpåintegritetskränkningaränvadendomstolskullevara(se Nils Funcke i DN 2011-05-23 på grundval av en undersökning inomYttrandefrihetskommittén).Enväsentligskärpningavdeetablerademedier-nasreglerförinternetpubliceringarärpågångunderhösten2011(senedan,Ansvarsutkrävande:tillämpning).


I vilken utsträckning är medieföretag ansvariga för sina handlingar i praktiken?

Poäng: 75DenetiskasjälvregleringeninompressenskötsavPressombudsmannenochPressensopinionsnämnd.FöretermediermedhemortiSverigeskergransk-ningavGranskningsnämndenförradioochtv.Rättelseravfelaktigheterskeri dendagligaprodukten.Överlag fungerar systemet tillfredsställandemensärskiltetermediernaärsomregeldåligapåatträttafelaktigheter.

Olof Kleberg


Även ommediernas etikarbete ofta är ambitiöst finns detmänniskor somuppleverattdetärsvårtattfårättelse.Dialogenmedläsare/tittare/lyssnareärganskasvagtutvecklad.Trotsnupågåendeuppstramningärintegritetskränk-ningarpåmedieföretagenssajterännualltförvanliga.Dessabristerpåverkarbedömningen.

PressenPressombudsmannen(PO)ochPressensopinionsnämnd(PON)taremotettökandeantalanmälningarfrånallmänheten.Störredelenavanmälningarnaavskrivsavolikaanledningaravombudsmannen(klagomålutangrund,ejpersonligenberörd av publicering, för sent inkommen anmälan– intervjuYrsaStenius2011).

År2010överlämnadescirka15procent(61av397PO-beslut)tillprövningi opinionsnämnden (www.po.se). Beslut om fällningmåste fattas i Press-sensopinionsnämnd.Denbeslutade2010i154ärenden,varav45leddetillklander.Cirka20procentavPressombudsmannensbeslutändrasavPressensopinionsnämndtillfördelförtidningen(intervjuYrsaStenius2011).Press-sensopinionsnämndharfrånnågrahållkritiseratsförattförmycketvaraettbranschorgan,detvillsägaattbeslutenförmycketställersigpåmediernassida(intervjuJesperStrömbäck2011).Deklandradetidningarnapublicerarsomregelklandret,dockintealltidpåenlättsynligplats.

Deflestatidningarrättarfortlöpandeallvarligarefelinyhetsrapporteringen.Praxisskiljersigdockväsentligt.Mångatidningarärpåtagligtåterhållsam-mamed rättelserochdialogmed läsarna.Någrahardocken regelbundenrättelsespaltsomdeanvänderförattkommuniceramedläsekretsen.Ettfåtalharombudsmänförläsarkontakter.Vissachefredaktörerharbloggar,andrahar en veckospalt i papperstidningen där de förklarar publiceringsbeslut,hanteringenavnätkommentarermedmera.Enannanmöjlighetattfårättelseär att försökapublicera en insändare i tidningen.Redaktionsledningen fårdåmöjlighetatt förklaraeller rätta till.Vissa tidningargermöjligheterattregelbundetbloggapåtidningenshemsida.

Deflestatidningaröppnarmöjlighetattchattaochkommenterapubliceradeartiklar.Problemetärattendelchattarekanattackeranamngivnamedborga-reochävenjournalistermyckethårt.Vissaämnen,sominvandring,etniskafrågor, feminismeller jakt har lockat framofta ytterst nedvärderandeochhätskakommentarerfrånheltanonymaskribenter.

14. Medier


Alltfler medier har blivit restriktivare. Många modererar publiceringarnapåförhandförattundvikakränkandeangrepppåpersonerochävenförattskyddadenegnatidningensrykte.Enannan,oftaparallellmetodärattkrävainloggningeller inlägg iegetnamn.Deflesta tidningarssajteröppnarnu-merainteförkommentarertillartiklarikänsligafrågor.Alltjämtanvänderdockmångatidningarefterhandsmoderering.Enligtenundersökningav50störretidningaranvändeiaugusti201129procentförhandsmodereringoch40procentkräverregistrering(Medievärlden2011-08-22).Fleraavdestörs-tatidningarnainförhårdarereglerunderhösten2011.

Modereringiefterhandärenotillfredsställandemetodochenallmänupp-stramningpåtidningarnasnätsidorärbehövligförattundvikaattenskildaskadasochatttillexempelrasismfårutrymme.

Öppenhetenförläsarkommentarerkanäveninnebäraettannatproblem.Oftaärdetmycket talföramedborgaresomdeltarmedanmajoritetentiger.Vissaredaktionsledningarkantaförstortintryckochdärmedriskerarredaktionernasintegritetgentemotläsarnaattpåverkas(intervjuJesperStrömbäck2011). EtermediernaGranskningsnämndenför radiooch tvhardesenaste tvåårenfått taemotdrygt 1200 anmälningar per år.Därav fälldes 2010 cirka 60. Ingen tydligförändring kan ses från år till år (www.radioochtv.se).Medieprogrammenrapporteraromdeinslagsomharblivitfällda.

Etermediernaärgenomgåendedåligapåatt självaändra felaktigheter (in-tervju Torbjörn von Krogh 2011, von Krogh 2008). Tv-kanalen TV4 hardockenpublikombudsman.SverigesTelevisiongjordeett liknandeförsökmed ombudsman för ett par år sedan men upphörde. Sveriges Radio har ingenombudsmanmensändertvågranskandemedieprogram,tillsammansen timmavarjevecka.SverigesTelevisionhar tidvis sänt ett programommediefrågor,förnärvarandeenhalvtimmapervecka.


I vilken utsträckning finns bestämmelser för att säkerställa integritet/red-barhet hos medieanställda?

Poäng: 100Medarbetarna inommedieföretag skyddas inte av lagar, ett utslag av detsvenska systemet att medieområdet inte ska detaljregleras av staten. Det

Olof Kleberg


bästaskyddetutgörsavensamansvaret,vilketgörattendastdenansvarigautgivarenkangörasjuridisktansvarigförenpublicering.DefrivilligaSpel-reglernaförpress,radioochtvmeddessyrkesreglergerriktlinjer.Överlagärgällanderegleringförattupprätthållahögintegritethosmedieföretagensmedarbetare bra. Informella regelverk och fast praxis ger ett tillfredsstäl-landestödförmedieanställdasintegritet,ävenomavsaknadenavenbran-schöverenskommelsemottextreklamärensvaghet.

Ensamansvaretsbetydelseliggerdäriattenenskildjournalistintekan,somimångaländer,ställasinförrättaförnågotsomhanellerhonharskrivitellerfotograferat.

Inommediernaharengemensametiskkod,Spelreglerförpress,radioochtv,antagitsavutgivare, journalisterochpublicserviceföretagenochgällersedan1974medkontinuerligaförändringar.Enförstakodavdettaslagan-togsredan1923(sewww.po.se).Dentäckersamtligatidningarochtidskrif-tersomäranslutnatilldessaorganisationersamtradio-ochtv-kanalerinompublicservice.

Spelreglernabestårav tredelar:publicitetsregler,yrkesreglersamtriktlin-jermottextreklam.Klagomålsomrörpubliceringartasför trycktamedieromhand av Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd, för publicserviceochTV4avdenstatligaGranskningsnämndenförradiooch tv(seAnsvarsutkrävande:lagstiftning).

YrkesetiskafrågortasuppiennämndinomJournalistförbundet,journalis-ternas fackliga organisation. Textreklamfrågor är de enskilda redaktions-ledningarnasansvar.TidningsutgivarnaochSverigesTidskrifterharutgivitRekommendationer angående reklamidentifiering, råd om hur reklam skaskiljasfrånredaktionelltext(www.tu.se/juridik&etik).Tidigarefannsentextreklamkommitté,gemensamförutgivareochjournalister.Denärnumeranedlagd.

Spelreglernaärfrivilliga,ettslagsrådtilldenutgivaresomskabeslutamenocksåtillenskildajournalister.Ansvaretförenpubliceringåvilaralltiddenenskildaansvarigautgivarenavtrycktskriftochdenprogramansvarigainomradioochtelevision.EnbeklagligtendensärattutgivareiblandhänvisartillattSpelreglernauttryckligeninteförbjuderenpubliceringiställetföratttaettsjälvständigtbeslut,grundatpådespeciellaomständigheterna(intervjuYrsaStenius2011).

14. Medier


Mångatidningarliksometermedierharegnaetiskaprinciper.Etikkommit-téerkanförekommamenärsannolikt intevanliga,eftersomprincipenomensamansvargäller(seOberoende:tillämpning).


I vilken utsträckning säkerställs anställdas integritet i praktiken?

Poäng: 75Ipraktikenärintegritetenhosfastmedieanställdaöverlaghög.Ensamansva-retförpubliceringärettstarktskyddfördenenskildajournalisten.Teckentyderdockpåatt försvaretmotkommersiellagåvorochdylikthar försva-gats. Eftersom alltfler journalister arbetar utan fast anställning kan de fåsvårareattupprätthållasinintegritet.Etikarbetetskiljersigmycketmellanolika redaktioner.Bedömningenpåverkasav försvagningenavgränslinjenmellanredaktionelltextochreklamsamtdeosäkrareanställningsformernaföralltflerjournalister.

Spelreglernaförpress,radioochtv(seIntegritetsmekanismer:lagstiftning)ärvälkändainomjournalistkåren.Dessprinciperomtillexempelvarsamhetmedpubliceringavnamnochbilderochrespektfördenpersonligaintegri-tetenbrukarföljas,ävenomsärskiltkvällstidningarnaständigtförsökertöjagränserna. Den interna, vardagliga etikdiskussionen på varje redaktion äravgörandeförgradenavetiskochprofessionellmedvetenhet.

Kvalitetenietikarbetetskiljersigmycketmellanredaktionerna,destoraärsomregelbättreändesmå(intervjuYrsaStenius2011).Journalisterfårsan-noliktmycketsällan”instruktioner”utansystemetbyggeriställetpåattvarjejournalisttarettegetetisktansvar.

Spelreglernaärdockbararådgivande.Detäralltidansvarigautgivarensomharansvaretattavgöraenpubliceringivarjesärskiltfall.Dettagörattenenskildjournalistärmindreutsattförpåtryckningarutifrånänomhanellerhon,somideflestaandraländer,självskullevaraansvarigförpubliceringen.

Journalisternas fackliga organisation, Journalistförbundet, försvarar jour-nalisternasintressenpåolikasätt:ilöneförhandlingarmedarbetsgivarna,ifrågorombemanningavredaktionerna,istatligautredningarinommedie-områdetochiyttrandefrihets-ochetikfrågor.Anslutningsgradenblandfastanställda journalisterärhög, troligenkring90procent (uppgift frånAnitaVahlberg,Journalistförbundet;exaktsiffrafinnsinte).

Olof Kleberg


Olof Kleberg

Journalistförbundet styr däremot inte utvecklingen av medieetiken. DenformellastyrningenskerförpressensdelgenomPressenssamarbetsnämnd,Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd och för public serviceochTV4 i Granskningsnämnden för radio och tv (seAnsvarsutkrävande:lagstiftning)ochinågonlitenmångenomingripandenfrånJustitiekanslern(seOberoende:tillämpning).

Tydliga råd om att journalister inte ska ta emot inbjudningar, gåvor ellergratisresorsomkanmisstänkliggöraderassjälvständigaställningåterfinnsiSpelreglernasyrkesregler.Varjeredaktionharoftastinternaregler,skrivnaelleroskrivna,somförbjuderförmånersomkanäventyradetjournalistiskaoberoendet. Avsaknaden av ett generellt branschsystem för att förhindratextreklamhar troligen luckratuppgränsenmellannyhetsmaterialoch re-klam(seOberoende:tillämpning).

Utvecklingenhargåttbakåt,menardentidigarechefredaktörenHansMån-son(2010)ienmycketkritiskanalys.Resejournalisterochmotorjournalis-terbetalartillexempeloftaintesinaresor.Enorsakkanvarademinskaderedaktionellaresurserna.EnnågotmindrenegativbildgesiettreportageiJournalisten(nr5,2011-04-21).

Alltfler journalisterarbetardessutomsomvikarierunder långa tider, somfrilansarellerifriståendeproduktionsbolag.Deharenosäkrareställningänfastanställdajournalister.Därmedkandetvarasvårareförvissaavdematthållaståndmotkommersiellaochandraerbjudanden.

Detärenhederssakförvarjejournalistatttillvarjeartikelhaflerakällorochattredovisaallapartersståndpunkteridenfrågasombehandlas.Dettaskerocksåsomregel.Densominteföljerdessaprinciperbedriverdåligjourna-listik–dettapåverkarförrellersenarejournalistensrykteochsmittaravsigpåallmänhetensuppfattningomtidningenellerkanalen.

granskning och upptäckt av korruptionsFall

I vilken utsträckning är medierna aktiva och framgångsrika i att avslöja och undersöka korruptionsfall?

Poäng: 75Mediernaharentämligenaktivrolliattavslöjakorruption.Undersökandejournalistik,blandannatavkorruption,ingåroftastidendagligaredaktio-nellaverksamheten.Flerkorruptionsskandaleräntidigareharavslöjatspå

14. Medier


senare år. Resurserna – i form av journalister, tid och pengar – har dockminskat.Kvalitetenskiljersigmellanolikaregionerochredaktioner,ävenomenförbättringkanskönjas.Offentlighetsprincipengällerintepåviktigaochväxandeområden.

Undersökandejournalistikharunderettparårtiondenvaritendelavdeflestastörre tidningars redaktionella arbete.Många redaktioner har haft särskilda”grävgrupper”. Etermedierna har slagkraftiga, särskilda undersökande pro-gramengångvarjeveckaunderhögsäsong:KaliberiSverigesRadio(30miniegetprogrammenocksåiordinariesändningar),Uppdraggranskning,DebattochAgendaiSverigesTelevision(60,45respektive45minuter),KallafaktaiTV4(60minuter).Undersenareårhargrävgruppernaersatts.Delvisaveko-nomiskaskäl,delvisförattintegreragrävandetidetordinarienyhetsarbetet.

Underintryckavflerauppmärksammade”affärer”underslutetav1980-talet,sommordetpåOlofPalmeochexportenavBoforshaubitsartillIndien,bil-dades1990FöreningenGrävandeJournalister.Förebildenvaramerikansk.Denharförnärvarandecirka800medlemmar.FöreningenanordnarkurserochdetårligaGrävseminarietmedjournalisterfrånhelalandet.Grundtan-kenärattjournalisterskaläraavochinspireravarandra.PrisetGuldspadendelasutvarjeårtilljournalister(förnärvarandeinioolikaklasser)somharavslöjatviktigaförhållandensomallmänhetenintekänttillförut.Förening-enutgerocksåtidskriftenScoop(sewww.fgj.se).

MedieriSverigeharingetuppdragfrånstatsmaktenatt informeraallmän-hetenomkorruptionochdess konsekvenser.Avslöjandet avkorruption ärliksomannanundersökandejournalistikoftastendelavvardagsarbetetpåivarjefalldestörreredaktionerna–omänmedmindreresurseränförcirkatioårsedan.Makthavarevetmedsigattdealltidkankommaattutsättasförgranskning.Den svenskaoffentlighetsprincipen (alla statligaochkommu-nalahandlingaräriprincipoffentliga)ärdärvidavstorbetydelse.

Dennaoffentlighetsprinciphardockväsentligabegränsningarsomminskaröppenheten.Deninsynsom1988infördesförkommunalabolag,därkom-munochlandstingharmajoriteten,harännuintegenomförtsförstatligabo-lagtrotsutredningsförslag(SOU2004:75).Endastvidvissasärskiltangivnabolagochverksamhetermedstatsstödfåroffentlighetsprincipentillämpas.

Ettväxandeproblemärdärtillattalltflerprivataverksamheterstartas(delvisprivatiserade, tidigarestatligtellerkommunaltägda)medallmänfinansie-ring–tillexempelfriskolor,vårdcentralerochvårdhem.Fördemgällerinte

Olof Kleberg


öppenheten,trotsskattefinansieringen.Dettaärsjälvfalletettökandehinderför mediernas granskning av korruption.

Ieneuropeiskjämförelse,publicerad2005avdenholländskaföreningenförundersökande journalistik,VVOJ, visade det sig att svensk undersökandejournalistikhadeenstörrebreddpålokalochregionalnivåänimångaandraeuropeiska länder. Dock saknades internationellt slagkraftiga avslöjanden(vanEijk2005).

Kanskeärdetsåattsvenskajournalisterharblivitliteovanavidattarbetamedkvalificeradeochsvårtillgängligakällor–iförlitanpåoffentlighetsprincipen(in-tervjuTorbjörnvonKrogh2011).Dettaärentänkbarförklaringtillresultatet.

Detfinnsocksåenmörkarebild,prägladavdebetydandenedskärningarnaunderkrisårenislutetavförraårtiondet.Resursernatillpersonalochtilldju-parebevakningharminskat.SärskiltivissaregioneriSverigeärdennajour-nalistiksvag.Idenmåndenförekommerärdettidningarnasomstårförden.Deregionalaetermediernaäralltförsvaga(intervjuJesperStrömbäck2011).

Ettantaltidningarhardockpåsenaretidutmärktsiggenomattmeränförrsjälvasättaagendanochlyckatsgrävaframnyheter,delvisisamarbetemedläsarna(intervjuTorbjörnvonKrogh2011).

DenmörkabildenmotsägsocksåavattantaletbidragtillGrävandeJourna-listersprisGuldspaden(seovan)ökatpåsenareår.År2010ökadeantaletbidragmedöver40procentijämförelsemedföregåendeår.Ävenkvalitetenharförbättrats.Orsakentilldettabörvaraenstärktprofessionaliseringijour-nalistkårenmenocksåenväxandeinsikthosredaktionernaattdetärviktigtattpresenteraegnanyheter(epostväxlingmedBritt-MarieCitron2011).

LängeansågmaniSverigeattkorruptionvarentämligenovanligföreteelse.Ettantalhändelserharändratdenbilden(Andersson1999,Anderssonmedflera2010).Dethardiskuteratsomdettaberorpåattkorruptionenharökatellerom,troligare,journalistikenpåsinahållharblivitaktivare.

Enradskandalerkringledandekommunpolitikersmissbrukavskattemedelavslöjadesundermittenav1990-talet.Vänskapskorruptionkringupphand-lingarikommunalaförvaltningaravslöjadesiGöteborg2010(seöversiktiFokus2011-01-28)ochharföljtsavenradavslöjandeniandrakommuner(seöversiktiSvD2011-05-26).Likasåharmutaffäreravslöjatsinomnågrastatligamyndigheter.

14. Medier


Inomnäringslivetharmutor,enklassiskformavkorruption,ståtticentrum.DestörstagällervapentillverkarenBoforsmutor till indiskamellanhändervidmittenav1980-talet(setillexempelWestander1990)samtsenareflyg-planstillverkarenSaabsnuerkändamutorviaettdotterbolagvidförsäljningavJASGripentillSydafrikaoch(sannolikt)Tjeckienkringår2000(blandannatResare2010samtöversikteriFokus2010-02-26ochDN2011-05-17och2011-06-16).Journalisterharvanligenståttföravslöjandena.

Framtidenförundersökandejournalistikärproblemfylld.Dennatypavjour-nalistikbehöverresurser:människor,tidochpengar.Närredaktionerskärsnerminskarmöjlighetenattavsättadessaresurser.FörUSA:sdelsermass-medieforskarenPaulStarrslutetpåenprofessionellnyhetsjournalistiknärpapperstidningarnasomiUSAskärnedsinabudgetarmed25-50procent.Denya socialamediernahar inte alls sammaekonomiskakapacitet.Utanjournalistiskavakthundarkommerkorruptionenattfrodas,menarhan(TheNewRepublic,2009-03-04).FulltsåmörkärinteframtideniSverige.Tid-ningarnaharintetappatsåmycketiinkomsterochupplaga.

inForMera allMänheten oM korruption och dess innebörd

I vilken utsträckning är medierna aktiva och framgångsrika i att informera allmänheten om korruption och dess effekter i Sverige?

Poäng: 100Genomattavslöjakorruptionochpubliceraartiklarochprograminformerarmedier omkorruption och dess effekter.Ommedierna lyckas avslöja fallavkorruptionskadesjälvfalletinformeraallmänheten–dettaärmediernasuppgift1.Mediernaarbetartillfredsställandemedattavslöjafallavkorrup-tion.Men en intensivare granskning skulle säkerligen avslöja fler fall avkorruption.Bedömningen sammantaget är attmedierna i tillfredsställandeutsträckningäraktivaochframgångsrikapådettaområde.

Inga medieorgan, varken tidningsutgivarna, public serviceföretagen ellerJournalistförbundet,harsärskildaprogramförattutbildaallmänhetenikor-ruptionsfrågor.Dettaansesintevaramediersuppgiftochärinteaktuelltiettsvensktperspektiv.Däremotharenskildajournalisteriettstortantalmedieravslöjatkorruptionipraktiken.Dettaharingåttsomettnaturligtledienak-tivsamhällsjournalistik.ViddeårligaGrävseminariernahardetförekommitutbildningkringkorruption(seföregåendeavsnitt).

Olof Kleberg


14. Medier

Avgörande för den omfattande granskningen av maktmissbruk och korruption i stat, kommun, näringsliv och organisationer är den svenska offentlighets-principenoch tryckfrihetslagstiftningen (seResurser: lagstiftningoch andraavsnitt).Iprincipallastatligaochkommunalahandlingar,äventillexempelkorrespondens,ärtillgängligaförallmänheten.Digitaliseringenhardockgjortattdennaprincipurholkatsnågot.Varjeanställdistatochkommunharenligtgrundlagenrättattfrittgeinformationtillmassmedierutanriskförefterräk-ningar–ochdessaharenligtgrundlagskyldighetattskyddasamtligainforma-törer,ävenfråndenprivatasfären(seResurser:lagstiftning).

Korruptionuppstårlättastiicke-transparentamiljöer,blandannatigråzonermellan offentligt och privat.Även omde svenska öppenhetsreglerna baragällerdenoffentligasfärenkandesägashapåverkatocksådenprivata.Detfinnstroligenettstörretryckpåattfåframinformationfråndenprivatasfä-reniSverigeänomoffentlighetsprincipenintehadeexisterat.Påsåsättharaktivamedierpåverkatsamhällsklimatet.

inForMera allMänheten oM saMhällsFrågor

I vilken utsträckning är medierna aktiva och framgångsrika i att informera allmänheten om regeringens och myndigheternas arbete?

Poäng: 100Förstochfrämst:mediernasrollärattinformeraallmänhetenomdepolitiskaorganensochmyndigheternasarbeteefteregenbedömningavnyhetsintresseochrelevans.Informationenskainteskepåpolitikensochmyndigheternasvillkorochgördetinteheller2.Bevakningavregeringochstatligaochkom-munalaorganochmyndigheteräromfattande.Lokalpressenäraktiv.Påse-nareårharstörretyngdlagtsvidattbevakatidigafaseribeslutsprocessen.

Mediernabedriverenaktivjournalistikomregeringensochriksdagensar-betemenarbetarmindreaktivtmedmyndigheterna.Sammantagetärbedöm-ningenfördettaområdeattmediernaäraktivaochframgångsrika.

Undersenareårtiondenharmediernasbevakningövergåttfrånendetaljeradrapporteringavbeslutsprocessernatillmersjälvständigavalavvilkafrågoroch aspekter som ska bevakas. Tyngdpunkten har också förskjutits så attmerkraftläggspåattrapporteraomenfrågasåtidigtsommöjligt,påutred-nings-ellerdiskussionsstadiet.Dettaharbådepositivaochnegativaföljderförmedieanvändarna(intervjuTorbjörnvonKrogh2011).


Konfliktfylldafrågorbehandlasmeränfrågordärstörreenighetråder.Mot-sättningarinomregeringellerriksdagfårstoruppmärksamhet.Ensvaghetblirdåattväsentligafrågorsomdetinterådertydligkonfliktomellersomharlångsiktig,menintedagsaktuell,betydelsekommeriskymundan.Dettaproblemökarnärmediernaharfåttfärreekonomiskaochjournalistiskare-surser(seGranskningochupptäcktavkorruptionsfall).

PressenMorgontidningar och seriösa etermedier bevakar ganska omfattande regering-ens,riksdagensochmyndigheternasverksamhet.Kvällstidningarärtillsinnaturmeraggressivtochselektivtbevakande.

EtermediernaBlandetermediernautmärker sigSverigesRadiomedkontinuerliganyhets-sändningar varje timma; längre nyhetsprogram sänds fem-sex timmar pervardag.Därtillkommerregionalasändningar.SverigesTelevisionsänderpåriksplanetvardagartvå-tretimmarnyhetersamtfleratimmarmorgondiskus-sioner,därocksåpolitiskaämnenfårplats.DetkommersiellaTV4sänderpåriksplanetcirkaenochenhalv timmanyheterperdagochdärtillsomSVTfleratimmarsmorgondiskussioner.BådeSVTochTV4hardessutomdagligenkortareregionalanyhetsprogram.

Dessutomsänderetermediernavarjeveckasärskildaundersökandeprogram(seGranskning och upptäckt av korruptionsfall).Ett särskilt inslag är SVTForumsomvarjevardagsförmiddagsänderoavkortadeinspelningarfrånsam-hällsdiskussioner och debatter på olika arenor i Sverige. Samtliga medier,dagspressochimindremåndeseriösaetermedierna,publicerarkontinuerligtnyheterpåsinahemsidor.Därkanmanocksåtadelavrespektivetidningsochkanalslängreochgranskandeartiklarochprogram.

Fråganommediernaärobjektivaärdockproblematisk.Dettaärsjälvfalleteninternationellföreteelse.Igrundenkaningenvaraheltobjektiv,varjelevandepersonärbundenavsinasubjektivavärderingar.Därförblirvaletavämnenochinfallsvinklarmednödvändighetsubjektivt.Menmetoderna,hantverket,skapräglasavstörstamöjligaopartiskhet.

Svenskamedier skiljer genomgående striktmellan nyheter och värderings-grundadeåsikter(ledare,debatt,kulturartiklar).Dennaprofessionalismärettgott hindermot tendenser tillmegafonjournalistik.Härfinns dock en skill-nadmellanpressochpublicservice.Saklighets-ochopartiskhetsnormensomgäller för public service (se Resurser: lagstiftning) är giltig för renodlade

Olof Kleberg


Olof Kleberg

saknyheter.Menundersökandejournalistikkanocksåhaettpersonligttilltal.Trycktamediermåste bibehålla sin rätt att självständigt välja infallsvinklarochframställningssätt(intervjuArneRuth2011samtRuth2010).

Trovärdighetenförvissamedierärhöghosallmänheten:publicserviceföreta-genSverigesRadioochSverigesTelevisionharförtroendehos76respektive75procent(medankommersiellaTV4har39procent).Denstörstamorgon-tidningen,DagensNyheter,har52procentsförtroende(ävenomdenendastärbrettspriddiöstraSvealandochnorraGötaland)medandenstörsta,riks-spriddakvällstidningenAftonbladetsnoteringär14procent(Medieakademinsförtroendebarometer2010,www.medieakademien.se).Mankanutgåfrånattförtroendetfördestarkaregionalamorgontidningarnaliggerhögt(sannolikthögreänDN).Tillgångentillnätetgörattallmänhetenlättkanskaffasigkom-pletterandeochiblandalternativ information.Journalisternasrollsomgran-skareochsovrareavnyhetsströmmenhardärförminskat.

noter1 I svensk kontext är frågan egendomligt formulerad. Dock har den poängbedömts utifrån

föreliggande riktlinjer.

2 I svensk kontext är frågan egendomligt formulerad. Dock har den poängbedömts utifrån föreliggande riktlinjer.

14. Medier


reFerenser

IntervjuerBritt-Marie Citron 2011. Frilansjournalist, föreläsare i grävande journalistik. (Epostväxling 25 augusti 2011)

Torbjörn von Krogh 2011. Journalist, föreståndare för SIMO, Stiftelsen Institutet för mediestu-dier, tidigare bl a chefredaktör för Tidningsutgivarnas tidning Pressens Tidning. (Intervju 29 april 2011)

Arne Ruth 2011. Publicist, tidigare bl a chef för Sveriges Radios samhällsredaktion, kulturchef på Expressen 1977-1982 och chefredaktör för kultur på Dagens Nyheter 1982-1998. (Intervju 6 maj 2011)

Yrsa Stenius 2011. Journalist och författare, senast Pressombudsman (2007-2011), tidigare bl a chefredaktör för Aftonbladet 1982-87. (Intervju 20 maj 2011)

Jesper Strömbäck 2011. Professor i medier och kommunikationsvetenskap och Lubbe Nord-ström professor i journalistik, Mittuniversitetet, Sundsvall. (Intervju 9 maj 2011)

Anita Vahlberg 2011. Senior advisor på Svenska Journalistförbundet. (Epostväxling 26 maj 2011)

Lagar och allmänna publikationerAllmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd. Årsberättelser 2010

Förordning med instruktion för Myndigheten för radio och tv. SFS 2010:1062

Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete. SOU 2004:75

Justitiekanslern. Årsredovisning 2010

Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11: KU 22

Lag om ändring av sekretesslagen. SFS 2006:801

Lag om ändring av tryckfrihetsförordningen. SFS 2010:1042

Massmediekoncentration. SOU 1980:28

Olovlig fotografering. Ds 2011:1

Presstödsförordning. SFS 1990:524

Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir 2011:51

Radio- och tv-lag. SFS 2010:696

Regeringsform. SFS 1974:152

Tryckfrihetsförordning. SFS 1949:105

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen. Dir 2003:58

Yttrandefrihet för privatanställda. Ds 2001:9

Yttrandefriheten och konkurrensen. SOU 1999:30

Yttrandefrihetsgrundlag. SFS 1991:1469

Yttrandefrihetskommittén. Dir 2008:42

TidningarDagens Nyheter (DN)

Fokus

Journalisten

Medievärlden

The New Republic

Svenska Dagbladet (SvD)

Olof Kleberg


Olof Kleberg

BöckerAndersson, Staffan, 1999. Hederlighetens pris. En ESO-rapport om korruption (Ds 1999:62), Stockholm: Finansdepartementet

Andersson, Staffan, Bergh, Andreas, Erlingsson, Gissur, Sjölin, Mats, red, 2010. Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts

Asp, Kent, 2011. Mediernas prestationer och betydelse, Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Bergling, Mikael, von Krogh, Torbjörn, Nejman, Fredrik. 2009. 40 år av övertramp. PO/PON 1969-2009: pressetikens framväxt, funktion och framtid, Stockholm: Juridisk reportagebyrå

Carlsson, Ulla, red, 2011. Mediebarometern 2010, Göteborg: Nordicom (www.nordicom.gu.se)

Carlsson, Ulla och Facht, Ulrika, red, 2010. Mediesverige 2010: statistik och analys, Göteborg: Nordicom

Danowsky, Peter mfl, 2007. En resonerande ordbok om tryck- och yttrandefrihet, Stockholm: Tidningsutgivarna

van Eijk, Dick, red, 2005. Investigative Journalism in Europe, Amsterdam: Vereniging van Onderzoeksjournalisten VVOJ (www.vvoj.nl)

Forsgren, Minna och Karlstein, Monika, 2009. Hot mot journalister i Norden, Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Freedom House 2011. Freedom of the Press 2011, Washington: Freedom House (www.freedomhouse.org)

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela, 2008. Massmedier, 9 uppl: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Stockholm: Ekerlids

Hirschfeldt, Johan och Olsson, Anders R, 2010. Tryckfriheten utmanad! Om tryckfrihetens rötter och tryckfrihetens framtid, Stockholm: Folkuniversitetet

Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, red, 2010. Förtroendebarometer 2010: Förtroende för samhällsinstitutioner, partier, massmedier och företag, Göteborg: Medieakademin (www.medieakademien.se)

Hot och våld 2011. Enkät bland medlemmarna i Tidningsutgivarna, Stockholm: Tidningsutgivarna

von Krogh, Torbjörn, 2008. Mediernas ansvarighet: om media accountability på svenska, Stockholm: SIMO

Mildner, Anders 2010. Den stora upplösningen: Vem är journalist när journalismen vittrar bort? Och varför?, i von Krogh, Torbjörn, red, Vad väntar runt hörnet? En annorlunda årsrapport 2010/2011 om journalistik, medier och medieforskning, Stockholm: SIMO

Månson, Hans, 2010. Spelet bakom rubrikerna: om journalister, journalistik och det personliga ansvaret, Stockholm: Juridisk reportagebyrå

Nord, Lars och Nygren, Gunnar 2002. Medieskugga, Stockholm: Atlas

Olsson, Anders R, 2008. Att stänga det öppna samhället: om ett

missbrukat begrepp: personlig integritet, Enhörna: Tusculum

Olsson, Anders R, 2009. Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister, 6 uppl, Lund: Studentlitteratur

Oscarsson, Henrik, 2010. Mutor och korruption, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, red, Nordiskt ljus, Göteborg: SOM-institutet

Peterson, Olof mfl, 2005. Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet, Stockholm: SNS

Peterson, Olof mfl, 2007. Demokratirådets rapport 2007: Medierna och yttrandefriheten, Stockholm: SNS

Petersson, Olof mfl, 2008. Demokratirådets rapport 2008: Medierna – folkets röst?, Stockholm: SNS

Rekommendationer angående reklamidentifiering, 1998. Stockholm: Tidningsutgivarna (www.tu.se/juridik & etik)

14. Medier


Olof Kleberg

Reporters without borders 2010. Press Freedom Index 2010, Paris: Reporters without borders (www.rsf.org)

Resare, Nils, 2010. Mutor, makt och bistånd: Jas och Sydafrikaaffären, Stockholm: Natur och Kultur

Ruth, Arne, 2010. Amoraliska nyheter förklarar inte världen, i von Krogh, Torbjörn, red, Vad väntar runt hörnet? En annorlunda årsrapport 2010/11 om journalistik, medier och medieforsk-ning, Stockholm: SIMO

Spelregler för press, radio och tv 2010. 17 uppl, Stockholm: Pressens samarbetsnämnd (www.po.se)

Sundin, Staffan, 2009. Den svenska mediemarknaden, Göteborg: Nordicom

Svensk dagspress 2011, 2011. Stockholm: Tidningsutgivarna (www.tu.se)

Westander, Henrik, 1990. Hemligstämplat: en historia om mutor och regeringars fall, Stockholm: Fischer


Olof Kleberg

civila saMhället


15. Civila samhället

15. civila saMhälletMartin Nilsson

saMManFattning

Detsvenskacivilasamhälletfungerargenerelltbraidessolikarollerförattstärkademokratin.Grundlagensfri-ochrättighetergerdetcivilasamhälletförutsättningarattkunnaverkarfrittochsjälvständigt.Ipraktikenkanocksådetcivilasamhälletutövasinroll isamhället,eftersomdetfinnsadekvataekonomiskaresursermedvarierandefinansieringskällorsamtenkombina-tionavengagemangochrelativtändamålsenligprofessionaliseringsgrad.Enstor andel av befolkningen är engagerade inom en eller flera organisatio-ner.Detcivilasamhälletharocksåettdemokratisktinterntochtransparant arbetssättmedlånghistorisktradition.Dettainnebärattdetfinnssjälvreg-lerandemekanismerinomdetcivilasamhälletomsåvälarbetssättsomomoegentligheter förekommer. Däremot när det gäller det civila samhälletskonkreta roll för att bekämpa korruption, och arbetetmed att stärka anti-korruptionsåtgärderisamhället,hardetcivilasamhälletingensärskildaktivroll,merännågonannandelavsamhälletellermyndigheter iövrigt.Härfinns detmöjligenmera att göra för att stärka det civila samhällets roll ibekämpningenavmutorochkorruption.

Tabellennedanredovisarpoängbedömningenpådeolikaindikatorernaochsammanfattarutvärderingenavdetcivilasamhälletskapacitet,internastyr-ning(governance)ochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningen.


*Ingår ej i utvärderingen av civila samhället

struktur och organisation: det civila saMhället i sverige

ISverigebrukarvanligtvisbenämningenfolkrörelseranvändasnärmantalaromföreningsliv,särskiltihistorisktid.Heladetcivilasamhälletärdockintetraditionellafolkrörelser.Utifrånbegreppetcivilasamhället,ellerden tredjesektorn,ingårdäremotföljandeorganisationer:ideellaföreningar,registreradetrossamfund, stiftelser,ekonomiska föreningarochsamfälligheter. ISverigefinnsdetcirka200000organisationerinomdetcivilasamhället,varavideellaorganisationerochmeraspecifikt idrottsrörelsenärdenstörstagruppen.Så-ledesärdetcivilasamhälletväldigtheterogentochdetfinnsdärförorganisa-tionersomharenmeratydligrollipolitiska-ellerandrasamhällsfrågor,menocksåorganisationersomuteslutandeexempelvisharenidrottslig-ellersocialverksamhet. I huvudsak baseras resonemanget i denna rapport på organisatio-nersomharen tydligkopplingtillpolitikenellerandrasamhällsfrågor.Detfinnsdetingenlagomdetcivilasamhälletsomreglerardessuppkomstellerfunktioner,utandetfinnsettantalspeciallagarförolikatyperavverksamhetersamtlagarsomiövrigtgällerförallamedborgare,inklusivedetcivilasamhäl-let.Idagfinansierasdetsvenskacivilasamhälletavcirka29procentoffentligamedel,iövrigtprivatamedel.Avdetcivilasamhälletsallaorganisationerärdetendastenmindredelsommerakonkretarbetarmedmerasamhällsrela-terade frågor och som då särskilt direkt också berör frågor om korruption,antikorruptionspolicyellerandrademokratifrågor.

Martin Nilsson

Civila samhällettotalpoäng: 92/ 100


Kapacitet 100/ 100

Resurser 100 100

Oberoende 100 100

Styrning 100/ 100

Öppenhet -* 100

Ansvarsutkrävande -* 100


-* 100

Roll75/ 100

Utkräva ansvar från politik och förvalt-ning

75

Reformer mot kor-ruption

75


Martin Nilsson

utvärdering


I vilken utsträckning främjar gällande lagstiftning det civila samhället?

Poäng: 100Densvenskagrundlagenangermyckettydligtmedborgarnasrättigheterattorganisera sig i olika sammanslutningar samt övriga nödvändiga fri- ochrättigheter som behövs för ett fritt samhälle.Allamedborgare samt orga-nisationerkanocksåutannågra restriktionerkritisera regeringeneller an-dramyndigheter,utanattriskeraattbliställdainfördomstol,ellerpåannatsättblibestraffade.Såledesfinnsdetettfrittciviltsamhällesomkanverkasjälvständigt förattpåverka samhällsutvecklingen. Dettauttrycks redan iregeringsformensinledning”AlloffentligmaktiSverigeutgårfrånfolket.Den svenska folkstyrelsenbyggerpå fri åsiktsbildningochpåallmänochlikarösträtt.”(SFS1974:152,1kap,1§). Idetandrakapitletåterfinnsdegrundläggande fri- och rättigheter somgäller för allamedborgareochdetcivilasamhället.Därframkommerdetexempelvisattföreningsfrihetinnebärrättighetattsammanslutasigmedandraförallmännaellerenskildasyftenochatt”Ingenfåravdetallmännatvingasattgetillkännasinåskådningipolitiskt,religiöst,kulturelltellerannatsådanthänseende”(SFS1974:152,2kap,2§).Iregeringsformenframgårdetocksåattintenågonfårtvingasattdeltaienorganisation,demonstrationellerandraopinionsbildandeyttring-ar.Konkretinnebärdettaattdetcivilasamhälletsorganisationerärfriaochsjälvständiga,vilketgerförutsättningarförattaktivtdiskuteraochkritiseradenoffentligapolitikenellerandrarelevantasamhällsfrågor.

Den vanligaste formen inomdet civila samhället är ideella föreningar.Detfinnsintenågonlagsomreglerardessuppkomst,verksamhetellernedlägg-ning.Däremotfinnsdetendelspeciellalagarsomdelaravdetcivilasamhälletsärskiltberörsav,exempelvisföreningslagen,bolagslagen,stiftelselagenetce-tera.Ävenomorganisationerintealltidbehövervaraformelltregistreradekandeändåbetraktassomenjuridiskperson(Reg.2009/10:55,8–9).Dettaomdetfinnsettantalmedlemmarsomverkarförettgemensamtmål,representationexisterarsamtomenformellellerinformellstadgafinns.Enligtlagenskaettorganisationsnummerupprättasomföreningensjälvbegärdettaelleromenstatligmyndighetbegärdetta.Associationsformer inomdetcivilasamhälletsomtrossamfund,stiftelser,ekonomiskaföreningarellersamfällighetsfören-ingarregistrerasalltidhosberördamyndighetersomexempelvislänsstyrelsen,bolagsverket och lantmäteriet. Formerna kring registreringen följer svensk



förvaltningslagochettbeslutkandärmedöverklagasenligtdensvenskaför-valtningslagenstraditionerochpraxis.Iövrigtärdetdenideellaföreningensegenstadgaochregelverksomreglerardessverksamhet,sålängedenärinomdensvenskalagensramarochpraxis.

Ihuvudsakfinnsdettreolikatyperavskattelättnadersomgynnardetsvenskacivila samhället. Det civila samhällets aktörer är egentligen i princip likaskatteskyldigasomallaandra iSverige,exempelvisgällande inkomstskatt.Samtidigt har ideella föreningaroch trossamfundundantagits frånbeskatt-ningomettantalvillkoruppnås,exempelvisomiprincipallverksamhetharett allmänt syfte och att ingen förvägrasmedlemskap.Ävennär det gällermomsharundantagbeviljatsisammautsträckning,särskiltinomidrottsrörel-sen.EmellertidharEU-kommissionenhaftsynpunkterpådettaochhävdarattmomsbefrielsenstridermotEuroparättenskravpåattallyrkesmässigverk-samhetskabeskattaslikvärdigt.EU-kommissionenharnuocksåavslagitdensvenskaregeringensbegäranattideellaföreningarmedomsättningunderenmiljonperårskaundantasfrånexempelvismoms.Heladetcivilasamhälletkommerattdrabbashårtavdetta,exempelvis idrottsrörelsenmenävenor-ganisationersomfrälsningsarménetcetera(DN–EU-beslutslårmotideellaföreningar,2011-03-31).Iennyutredning(SOU2009:59–Skatteincitamentförgåvortillforskningochideellverksamhet)gavsocksåförslagpåhurdetiframtidenbörgesmöjlighettillskattereduktionförgåvor,dvs.densomgergåvor ska kunna medges viss skattereduktion, som dock varierar i omfattning mellan juridiska och fysiska personer. Även om det finns både nackdelarochfördelarmedförslagetärtankenattskattelättnadernaskaökadetprivatafinansiellastödetochengagemangettilldetcivilasamhället(seocksåSektor32011–Ensvenskmodellföravdragsrättpågåvor;Linderyd2008,46).

Sammanfattningsvisgerdensvenskagrundlagenochandralagarochpraxisinom rättsväsendet goda förutsättningar för ett fritt och aktivt civilt sam-hälle.EmellertidpekardetmestapåattSverigekommeratt fåändra sinaförmånligaskattereglerfördetcivilasamhälletsorganisationersåattdessaöverensstämmermedEuroparätten.


I vilken utsträckning har det civila samhällets finansiella och personella resurser för att kunna verka effektivt?

Poäng: 100Generellt har det civila samhället adekvata ekonomiska budgetresurser,

Martin Nilsson


cirkaminst125miljarderkronor,årligen.Ungefär29procentavintäkternakommerfrånoffentligsektor(statenochkommuner),60procentfrånmed-lemsavgifter, försäljning, spel och lotterier etcetera och elva procent frångåvor och sponsring (Folkrörelseutredningen, 2007). Staten och kommu-nernaharenradolikaekonomiskastödåtgärdertilldetcivilasamhället.För2009omfattadedetstatligastödetcirkatiomiljarder,varav80procentgicktillfolkbildning,idrottochbiståndtillutlandet(Reg.2009/10:55,132).Tilldetta tillkommeromfattandestödfrånkommunerochlandsting(Statskon-toret2009).Generelltfördelasdeoffentligamedlenpåolikabidragsformersomorganisationsbidrag,verksamhetsbidrag,projektbidrag,uppdragersätt-ningsamtanläggningsbidrag.Avdeoffentligamedlenärdetvärtattnoteraatt cirka 57 procent inte har något författnings- eller lagstöd, men likvälfinnsdessamedeländå.IStatskontoretsrapport(2009)uppmanadesdärförregeringen att se till att finansieringen utgår från riksdagsbeslut eller ge-nomlagstiftning.Denstörstadelenavfinansieringenkommersamtidigtfrånmedlemmarnasjälva,främstgenommedlemsavgifterochgenominsamling-ar.Detberäknasattinsamlingargerdetcivilasamhälletcirkatiomiljarderårligen,medanolikatyperavspelverksamhetgercirkatvåmiljarder(SOU2007:66,145-152-Rörelseritiden;Reg.2009/10:55,167).StörreprivatadonationerärdäremotintesärskiltvanligaiSverigeochdärföravserreger-ingenattförslåvissaskattelättnader,såkalladavdragsrättförgåvor.

Sverigehar iett jämförandeperspektivenstark föreningstradition(Swed-berg,vonEssenochJegermalm2010,9).År2008varcirka86procentavdenvuxnasvenskabefolkningenmedleminågonförening,enligtStatistiskacentralbyråns beräkningar (SCB, Undersökningarna levnadsförhållanden).Deflesta(4.2miljoner)varmedlemienfackförening.Omfackföreningarräknas bort var cirka 73.5 procentmedlem i någon annan förening. 2008hadeSverige nästan 200000organisationer och 32miljonermedlemskaptotalt(Linderyd2008,17).Avdentotalabefolkningendeltar43procentavmännenochknappt38procentavkvinnornaaktivtienförening.Idealtypenavenaktivmedborgareärenaktivmanellerkvinnaikarriären,välutbildad,föddiSverige,kommerfrånentraditionavfamiljmedföreningserfarenhet,harmångainformellanätverksamtgörmångainformellainsatserisamhället(Swedberg,vonEssenochJegermalm2010).

ÄvenomengagemangetärhögtiSverigeochdeaktivamedborgarnaärprofes-sionellautförsendastcirka25procentdetcivilasamhälletinsatsersomavlö-natarbete(Linderyd2008,15).Detoavlönadeideellaarbetetberäknades2009omfattacirka400000personersårsarbetstid(Reg.2009/10:55,41).Närdetgällervälfärdssektornärdockdenoffentligafinansieringsgradenhögre,cirka



70-80procent(Linderyd2008,17).Däremotfinnsdenentydligtrendmotpro-fessionaliseringavdetcivilasamhället,medalltfrånstrategiarbetetillinsam-lingsmetoderavexempelvisekonomiskamedel.Därföranställeralltflerorga-nisationeravlönadpersonal.Avallaideelltarbetadeunder2009vardetendast43procentsominteficknågonintroduktionellerledningellerutvärderingavarbetsinsatsen,medanmeränhäftenavarbetetivarierandegradinnebärkravfrånorganisationen,ellermedandraord,professionaliseringavverksamheten.Professionaliseringsgradenförefallervarsomstörstinomoffentligverksam-het,föräldraföreningar,kyrkan,fackföreningarochblandfrivilligorganisatio-ner(Svedberg,vonEssenochJegermalm2010,24-25).Trendenärocksåattverksamheten istörreutsträckningkontrollerasavmålstyrning,utvärdering,uppföljningochandraarbetssätt frånnäringslivetochoffentligverksamhet.Dettainnebärattanställdpersonaltarstörreansvarförverksamhetensamtidigtsom öppenheten ochmedlemmarnas traditionella inflytandeminskar. I taktmedprofessionaliseringeninnebärdettaocksåattattraktivitetenförattarbetainomdetcivilasamhälletsorganisationeravsevärtöka.

Sammanfattningsvishardetcivilasamhälletsorganisationeradekvataeko-nomiskaresurserfrånolikaprivataochoffentligakällorförattkunnaver-kar frittochoberoende.Deflestaorganisationerharocksåenstabilgruppmedlemmar.Dessutomfinnsdetteckenpåattprofessionaliseringsgradenharökatunderdesenasteåren,särskiltinomstörreorganisationer.DärförharocksådetcivilasamhälletiSverigegodaförutsättningarattverkarsjälvstän-digt i praktiken.


I vilken utsträckning finns lagreglerat skydd mot oönskad inblandning från myndigheter?

Poäng: 100DetcivilasamhälletansesiSverigevaravitaltfördemokratinochhardärförettformelltskyddigrundlagen(seWarnling-Nerep,LagerqvistVelozRocaochReichel2007).Iregeringsformen(SFS1974:152,2kap,1§)garanterasföreningsfriheten.Deninnebärattmedborgarnaharrättighetersomattbildaochattverkainomorganisationersomkanhasåvälallmännasomenskildasyften,såkalladpositivföreningsfrihet.Varjemedborgareharocksåskyddmotattmedtvångtvingastillhöranågonpolitisk,religiösellerannansam-manslutning, så kallad negativ föreningsfrihet. Den positiva friheten kandockinskränkasomverksamhetenbetraktassommilitärelleromdeninne-bär förföljelse av folkgruppmedviss hudfärg, etniskgrupp etcetera (SFS

Martin Nilsson


1974:152,2kap,20-25§).Allaföreningarochdessindividerharocksåytt-randefrihetdvs.frihetattitalochskriftuttryckasigomvadmanvill,vilketärengarantförattdetcivilasamhälletskakunnaverkafritt.

Likasåinnebärsåvälmötesfrihetensomdemonstrationsfrihetenattdetcivilasamhället kan verka utan inskränkningar. Regeringen eller statsmakternaharalltsåinterättattingripa,deltaellerobserveramotdetcivilasamhället.Undantagetärendastomsammanslutningenbetraktassommilitärelleromförföljelseavfolkgruppantasförekomma.Såledesärinskränkningenavdennegativa friheten rätt begränsad.Det civila samhällets verksamhet är somtidigarepåpekats intehellerspecifiktregleradigrundlagellerandralagar,utaniallmänhetgällerdensvenskalagenochdesspraxisävenfördetcivilasamhället.Detfinnsdärföringalagarsomreglerarexempelvisvemsomskasittaienstyrelse,ellerattstatenskavararepresenteradidetcivilasamhälletsorganisationer.Däremotkaningennekasmedlemskapienorganisationsomfinansierasmedoffentligamedelochsomharenallmänsyftandeverksam-het.Givetvismåsteövrigamedlemskapsvillkorvarauppfyllda.

SamtidigtärrättskyddetiSverigeförexempelvissåkalladewhistleblowerstillvissdelbegränsatochdärförhardetvarituppefördiskussion, iblandannat konstitutionsutskottet (Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11:KU23,53).DärframgårdetattpersonersomiSverigelämnaruppgifteromkorruptionochandraoegentlighetertillmedierförpubliceringharetträtts-ligtskyddgenomgrundlagenstryck-ochyttrandelagar,exempelvisgenommeddelarfrihetendåenkällaintefåreftersökasetcetera.Såledesgällerdensåkallademeddelarfriheten för allamedborgare som lämnaruppgifter tillmedia,vilketinnebärattdetcivilasamhälletkanlämnakänsliginformationtillmedier,utanattkällanfårspårasupp.Samtidigtärintelagskyddetlikastarktomenuppgift lämnasdirekt tillenmyndighet,exempelvisgällandemutorellerkorruption.DärförharkonstitutionsutskottetföreslagitRiksda-genattseöverlagstiftningenförattstärkaskyddetförwhistleblowers.Så-ledesgällerdens.k.meddelarfrihetenförallamedborgare,vilketinnebärattdetcivilasamhälletkanlämnakänsliginformationtillmedier,utanattkällanfårspårasupp.Däremotärdet inte likasjälvklartomvadsomhänderomprivatapersonerellerdetcivilasamhälletsorganisationerdirektöverlämnarinformation tillmyndigheteromexempelviskorruption. Ivilkenutsträck-ningettskyddgesdåärintelikauppenbart.

Sammanfattningsvis har det svenska civila samhället ett utvecklat rättsligtskyddsomgaranterarattmyndigheternaintekaninterveneraidessverksamhet.




I vilken utsträckning kan organisationerna i det civila samhället utöva sin verksamhet utan otillbörlig inblandning från myndigheter?

Poäng: 100Generelltkandetsvenskacivilasamhälletverkafrittutanattoffentligaor-ganisationerellerpersonerförsökerpåverkardessverksamhet.Tvärtomsålanseradesdetunder2000-taletenofficiellpolitik,“Demokratifördetnyaseklet”(Reg.2001/02:80)sominnebarattregeringenochriksdagenansågattdetcivilasamhälletihögegradskulleintegrerasidenpolitiskaproces-sen.Detframhöllsattdetcivilasamhälletharenviktigrolliattstärkade-mokratin,blandannatgenomattdetkanvaraenmobiliserandekraftochenmotviktmotoffentligmaktutövningsamtgestörremaktåtunderrepresente-radegrupperisamhället.TillskillnadfrånexempelvisUSAfungerarihögutsträckningdetsvenskacivilasamhälletsomsjälvförverkligandeideelltar-beteinomopinionsbildning,kulturochfritid,medandetiUSAmerabeståravtjänsterochserviceleverandeideelltarbete.Senast2009lanseradereger-ingen”Enpolitikfördetcivilasamhället”(Reg.2009/10:55).IprincipkandetcivilasamhälletverkafrittiSverigeeftersomdetfinnsetträttsligtskyddochdessutomkommerendast29procentavresursernafrånoffentligamedel.Detfinnsingenpåverkanavseendeinnehålletellervaddetcivilasamhälletsverksamhet ska bestå av.

Däremotförkommerdetunder2000-taletfrånpolitiskahållvissainitiativattställaandratyperavkravsomexempelvisjämställdhetochintegrationskravavpersonermedutländskhärkomst,mendettarealiseradealdrig,menkansessomettuttryckförenvisspolitisering(SOU2007:66-Rörelseritiden).Detfinnsocksåvissa styrandemekanismer.Förorganisationer sommåsteregistrerasfinnsdetvissakravpåverksamheten,exempelvisvägföreningaretcetera.Detfinnsocksåvissaförutsättningarförattolikatyperavoffent-ligamedelskakunnabetalasut.PeterÖrn, tidigaregeneralsekreterare försvenskaRödakorset,harbeskrivetdetsomatthankundeträffaföreträdarefördetcivila samhället somettår sägerattdetär jämställdhet somgällerochettannatårbarnellerEuropaperspektivetcetera(Linderyd2008,40-).Dennakritiskaståndpunktskasamtidigt inteöverdrivas,utanoftahandlardetomsärskildamedelellerprioriteringar, somkanvariera frånår tillår.Generellt finns det begränsade kunskaper omhur exempelvisNewPublicManagementpåverkardetcivilasamhälletiSverige,menklartärattenvissindirektstyrningtroligensker.Idenmånenanpassningförekommerfråndetcivilasamhälletssidaärdettasamtidigtintenågottvångfråndeoffentliga

Martin Nilsson


myndigheternassida.Däremotkantolkassomattmöjlighetenattfåendelbidragökaromrättstrategiskabesluttas,exempelvisgällandeinriktningenpåverksamheten.Därförfinnsdetenvissriskattdetcivilasamhälletiläng-denkanbliettstödhjulivissapolitiskahänseendesnarareänensjälvständigaktöridetsvenskasamhället.

Eftersomdetcivilasamhälletsaktöreroftastinbjudssomremissinstanserel-lersamrådidenpolitiskaprocessenfinnsdetocksåenteoretiskriskattvissagynnasframförandra,dvs.störreframförmindreorganisationer(Folkbild-ningsrådet2011-Politikenfördetcivilasamhället–urdetcivilasamhälletsperspektiv).Samtidigtärsyftetmedremissförfarandetattstärkademokratinochfleränfärreskafåmöjlighetattpåverkaochdeltaidenpolitiskaproces-sen,utanfördeetableradepolitiskapartiernaochdeoffentligapolitiskaor-ganen.Mindreorganisationerharintehelleralltidtidellerresurserattkunnadeltaisammautsträckningsomstörreorganisationer.Såledeskandetfinnasenparadoxmellanettheltsjälvständigtciviltsamhälle,samtidigtsomstyr-ningenochökadmålstyrningfrånstatenexempelvisgenombidragssystemenellerremissystemetkanåstadkommalägregradavsjälvständighet(seocksåStaffanJohansson,Ideellamålmedoffentligamedel,2005).

Samtidigt, trotsdetta,förekommerdet iprincipaldrigattdetcivilasamhäl-letsorganisationerellerrepresentanterutsättsförmanipulation,påtryckningarellertrakasserierfrånstatensrepresentanterförattdessmålskauppnås.Detsvenskacivilasamhällethardärförintebaraensjälvständigjuridiskroll,utankandessutomocksåverkafrittävenipraktikenochföreträdamedborgarnasintressen.


I vilken utsträckning råder insyn i det civila samhällets organisationer?

Poäng: 100Öppenheten och transparensen I det svenska civila samhället är generelltmycketbra.Ävenomdetintefinnsnågradirektalagarsomstyrverksam-hetenochdessöppenhetfinnsdetsjälvreglerandemekanismer.Detfinnsdetenlångföreningstraditionprägladavmötesteknik,demokratiochöppenhet,vilketinnebärattdetfinnsstortransparensiverksamheten,somsåvälmed-lemmarsomoffentligamyndigheterkantadelav.Dettagällersåvälverk-samhetensinnehållsomorganisationochledningavorganisationen(seSOU2007:66-Rörelseritiden,seocksåexempelvisRäddabarnen2011b,Rödakorsets2011a,ellerNaturskyddsföreningens2011hemsidor).



Varjeorganisationsomtillhördetcivilasamhällethariprincipsåvälengrund-läggandestadgasamtenstyrelsemedenordförandesomfattarbeslutlöpandeunderåret.Enstyrelseutsesiregelgenomenvalberedningavdessamedlemmarinförvarjeellervartannatverksamhetsår.Införvarjeårskrivsenverksamhets-planocheftervarjeårenverksamhetsberättelsesomdels innehålleren inne-hållsligdel,delsenekonomisk redogörelse.Undervarjeårhållsdetettellerfleramedlemsmöten samt regelbundna styrelsemöten, som alltid har dagord-ningochdärdet skrivsprotokoll som justeras.Närdetgällerdeorganisatio-ner som får offentligamedel redovisas också verksamheten till de offentligamyndigheternaoch trendengårmotökadkontrollavvadsomharbetalatsutfrånoffentligamedel(Reg.2009/10:55,132-).Alltdettaskeröppetinförmed-lemmarnaochoftaocksåförhelaoffentligheten.Underdesenasteårenupprät-tarocksåmerpartenavallaorganisationeregnahemsidor,vilketgördetlättareföromvärldenattfåenbildavverksamheten.Isåvälstyrelsemötenasomideallmänna medlemsmötenas protokoll framgår huvuddragen av verksamhetensamtredovisningavfattadebeslut.Verksamhetsberättelsenärenannannaturligdokumenteradkällasomgerenbildavverksamheten.Eftersomverksamhetsbe-rättelsengranskasavinternarevisorerochiblandavexternafinnsenvissegen-kontrollavverksamheten,såvälinnehållsligtsomekonomiskt.Iförlängningenkandettainnebäraattenföreningsstyrelsekannekasattbeviljasansvarsfrihetommedlemmarnaanserdetta.

Sammanfattningsviskandetkonstaterasattdetcivilasamhälletgenerelltharinformationomverksamhetentillgängligförsåvälmedlemmarsomallmän-heten.


I vilken utsträckning är organisationerna i det civila samhället ansvariga inför sina medlemmar?

Poäng: 100Decivilaorganisationernasstyrelserärihöggradansvarigainförderasmed-lemmar(SOU2007:66–Rörelseritiden,seocksåexempelvisRäddabarnen2011b,Rödakorsets2011a,ellerNaturskyddsföreningens2011).Varjeor-ganisationharenstyrelseochenordförandesomutsesival,avdessmed-lemmarmedfastamandatperioder.Deflestamindreorganisationerharingaexternastyrelsemedlemmar,medanstörrenationellaorganisationeriprincipalltidhardet.Styrelsenisinturutseriblandocksåenordförande.Medlem-marnabeviljarstyrelsenansvarsfriheteftervarjeverksamhetsår.Dettainne-bärattenordförandeellerenstyrelsesommisskötersigsannoliktfårlämna

Martin Nilsson



uppdragennärmandatperiodenäröver.Dettagällersåvälmindresomstörreorganisationer.

Störrenationellaorganisationerharoftaenstörreprofessionalitetsgradochheltidsanställdordförandeellermotsvarandesamtenstyrelsesomiprincipfårstyrelsearvodesamtdärdetdessutomoftasittermedsåkalladeexternaledamöter (Swedberg,vonEssenochJegermalm2010,24-30). Ikontrasttilldettaskerarbetetinommindreorganisationerihögreutsträckningsomideelltarbete.Dettamönstertycksävengällaförandraorganisationerisam-hället,exempelvispolitiskapartier.

Generelltkandetkonstaterasattsåvälmedlemmarsomstyrelsenharenaktivrolliföreningarnaochbefogenheterattverkställabeslutidenutsträckningsomkrävs.


I vilken utsträckning säkerställs det civila samhällets integritet?

Poäng: 100Avdestudiersomhargjortsfinnsdetingetsompekarpåattdetcivilasam-hälletsomsektorvaresigärmerellermindremoraliskellerpåannatsättavvikerfrånetisktförhållningsättänövrigasektorerisamhället(Linderyd,2008:51).Detfinnsingenlagellerannanöverenskommelsersomreglerardetta.Däremotfinnsdet inomnäringslivetochprivataaktörer inomvård-ochomsorgoftaetiskavägledandeprincipersomutgårfrånnyckelordsomomtanke,tillförlitlighet,kompetensochsamhällsansvaretcetera.Samtidigteftersomuppdragetihuvudsakbedrivssomoffentligauppdragmåstedennasektor givetvis följa den svenska grundlagen, regeringsformen, och ävensocialtjänstlagens paragrafer som just uttrycker krav på demokrativärden,solidaritetochrespektmotmedmänniskoretcetera.Dessavärdengällerförsåväl offentlig som privat verksamhet. Inom vårdsektorn finns det alltsåäven inom det civila samhällets aktörer ett väl utarbetat förhållningssättoch självreglerande system. Inom kyrkan finns också en värdediskussion,somdåvilarpåolikasamfundsetiskaprinciper.Inomövrigaverksamheteravdetcivilasamhälletärdetintelikasjälvklartmedetiskariktlinjerinomverksamheten.Däremotfinnsdetflerafalldärexempelvisföreträdareförenorganisationpånationellellerlokalnivåtvingasavgåefteratttrycketfrånenderamedlemmarna eller efter styrelsebeslut har blivit för stort. En delorganisationerharocksåbörjatinförasåkalladewhistleblowersystemmedsyfteattupptäckaeventuellaoegentligheterinterntinomorganisationen(se


Rödakorset2011b).Dettaäremellertidänsålängeingetallmäntförekom-mande.Generelltfinnsdetettstortmåttavsjälvsaneringinomdetsvenskacivilasamhället.

Däremotfinnsdet inte iSverigeliktdetfinnsiStorbritanniennågonformav nationell ”Codes of Practise” (Linderyd 2008, 98). I Storbritannien ärdentänktattvaraetiskariktlinjerfördencivilasektornifrågorsomberörupphandling, beredning, minoritetsgrupper, oregistrerade lokala förningarochfrivilligtarbeteiallmänhet.ÄvenpålokalnivåhardetbörjatutvecklaslikandelokalariktlinjeriStorbritannien.Samtidigtvisarforskningenattdetinteärsäkertattverksamhetenblirbättrefördetta,eftersomriktlinjeriblandtenderarattökaavståndettillverksamheten,isynnerhetomriktlinjernaför-fattasutanpraktikernas inflytande. Emellertidfinnsdetsedannågraårendialogmellanregeringen,myndigheterochdetcivilasamhälletistort(SOU2007:66-Rörelseritiden,Reg.2009/10:55)somblandannatangertillvä-gagångssättförsjälvständighetochoberoende,kvalitet,öppenhetochinsynsamtblandannatmångfald.

Sammanfattningsvishardet civila samhället iSverigeännu inteutvecklatgemensammariktlinjerfördencivilasektornsverksamhetochuppförande,menunderdesenasteårenharstegtagitsidennariktning,exempelvisgäl-landewhistleblowersystem.Däremotfinnsdetenmoralprägladavattföljainternaregelverkochattsanktionergenomförsomdessainteföljs.

utkräva ansvar Från politik och Förvaltning

I vilken utsträckning är det civila samhället aktivt och framgångsrikt i att utkräva ansvar av politik och förvaltning och de beslut och åtgärder de vidtar?

Poäng: 75Detcivilasamhälletochorganisationsväsendetharfortfarandeenbetydanderollförsamhälletsutvecklingochpolitiken(seWarnling-Nerep.LagerqvistVelozRocaochReichel2007,13).Delsgenomattvaraenaktivremissin-stansvidutredningaretceterasomföregårallastörreochomfattandepolitis-kabeslutiriksdagen,delsgenomattienskildafrågoragerarsomblåslampamotvaldapolitiskaförsamlingar.Vid1974årstillkomstavgrundlagenhadeSverigeproportionelltsettflestorganisationerivästvärlden.Emellertidreg-leradesaldrigdettaidensvenskagrundlagenrentstatsrättsligt,dvs.vilkenrolldetcivilasamhälletharförsamhällsutvecklingenochpolitikenäralltsåintereglerat i lag.Däremotöppnargrundlagensregeringsform(SFS1974:

Martin Nilsson


152)uppfördetcivilasamhälletsom”remissinstanservidberedningavre-geringsärenden”.Konkretinnebärdettaattdetcivilasamhälletsorganisatio-nerkanrådfrågasvidlagförslagellerremisser.Sammantagetinnebärdettaattdetcivilasamhälletsrollipraktikenärstörreändensommotsvarasavvadsomstårigrundlagenellerandralagar.Såvälregeringensomriksdagenharålagtsåkallatberedningstvång.Det innebärattettärendealltidmåsteberedasallsidigtgenomattinformationhämtasfrånlämpligaberördainstan-ser.Regeringenmåstedärföralltid inhämtasynpunkter frånberördamyn-digheter,medanandraskagesmöjlighetattyttrasigidenomfattningsomkrävs.Härkanalltsådetcivilasamhälletutövaenvissmakt,iblandgenomattmandirektinbjudssomremissinstans,alternativtattmanändåkanlämnainsynpunkterpålagförslag.Entrendärocksåattsåkalladehearingshållspåettaktuelltområde,ochdådetcivilasamhälletbjudsin.

Menävenomdetcivilasamhälletintealltidärenformellremissinstansfinnsdetingahinderattåsikteruttrycksochframförstilldevaldapolitiskaför-samlingarna.Detcivilasamhället,utanfördenpolitiskasfären,föroftaframsynpunkterpå frågorsomexempelvisberörmiljöfrågoroch iendelmeraspecifikasomexempelvisjaktfrågor.Ävenomdessafrågorocksåharenpo-litiskdimension,därpartiernaochävenregeringendriverenpolitik,bedrivsett aktivt arbete inom det civila samhället. Exempelvis är Jägarförbundetsärskiltaktivifrågorsomberörjaktlagen,viltvårdochspecifikaföreteelsersomvargjakt(seJägarförbundetshemsida2011).Gällandevargjaktfårnogförbundets arbete betraktas som framgångsrikt eftersom vargjakt numera äger rumunder kontrollerade former i Sverige.Naturskyddsföreningen ärenannanorganisationsomividbemärkelsebedriverettaktivtarbeteimil-jöfrågor (Naturskyddsföreningen2011). Dessa frågor är av den typen attsåvälpolitiskapartierochytterstbeslutandepolitiskaförsamlingarsärskilttarintryckavdetcivilasamhälletskunskaperochexpertispåområdet.

GenerelltinomdetcivilasamhälletliksominomdetoffentligaSverigeharinte antikorruptionsåtgärder någon särskild prioritet, utan det ses som ennaturligdelavverksamheten.Inomregeringen,offentligamyndigheterochstörreorganisationerinomdetcivilasamhälletfinnsdetnumeraoftahand-lingsplanerellerandrainternatillvägagångssättförattbekämpakorruption.Inomdetcivilasamhälletärdetiförstahanddenideellaorganisationen”In-stitutetmotmutor”samtden”svenskadelenavTransparencyInternational”somövergripandearbetarväldigtaktivtförattbekämpakorruptionochmu-toruteisamhället.Blandannatarbetarmanaktivtmedattspridainformationomvadmutorinnebär,arbetssättförattbekämpa,exempelpåpolicyssamthurdettakanhanterasinomföretagochorganisationer.Inomendelstörre



organisationersomexempelvisRödakorsetochRäddabarnenfinnsdetnu-meraocksåettförebyggandeinterntarbetemotkorruption,exempelvisge-nomolikametodersåsomwhistleblowing. När det gäller såväl regeringen som det civila samhällets biståndspolitiksamt civila samhällets övriga internationella relationer finns det en tydliginbyggd komponent av antikorruptionsåtgärder och demokratiutveckling.Bland annat har en handbok tagits frammed riktlinjer för hur korruptionskabekämpas(seexempelvisSIDA2008–Bilaga1:Antikorruptionsregel,ForumSyd2008–antikorruptionsåtgärder).Såledesbedrivsdetinomdetsvenskacivilasamhälletenmycketaktivdiskussionomhurkorruptionskakunnabekämpasochdemokratinutvecklasisåkalladeutvecklingsländer.

Generelltsettärdetcivilasamhälleteffektivtbådeirollenattpåverkapoli-tikengenomofficielltremisserellerindirektgenomattställaansvarigatillsvarsienskildafrågor.DetfinnsänsålängeingetentydigtfokuspåhurdetcivilasamhälletskaarbetamedkorruptionsfrågoriSverige,däremotärdettaencentralkomponentidensvenskabiståndspolitikenochnärdetsvenskaci-vilasamhälletbedriverbiståndsprojektellerandraprojektutomlands.ÄvenomdetfinnsupparbetaderutinerföratthanteraochstävjakorruptioninomdetcivilasamhälletiSverigekandettautvecklasochbliäntydligare.

reForMer Mot korruptionI vilken utsträckning är civila samhället aktivt i arbete och initiativ mot korruption?

Poäng: 75Som tidigare påpekats är korruptionsåtgärder generellt en fråga sommer-partenavdetcivilasamhälletsersomennaturligdelavverksamhetenochsomdärförinteharsärskildprioritetiSverige.Iförstahandärdetdenide-ellaorganisationen”Institutetmotmutor” samtden”svenskaavdelningenavTransparencyInternational”somgenerelltarbetaraktivtförattbekämpakorruption ochmutor i det svenska samhället. Transparency internationalSverige har till uppgift att såväl sprida kunskaper om korruption som attverkaföratttransparensenskaökaibådeprivatochoffentligsektor(www.transparency-se.org).Regelbundnaseminarieranordnasdärkorruptiondis-kuteras, och ett samarbetefinnsmeduniversitet, näringslivochoffentligasektornförattkunnabedrivaettaktivtocheffektivtlobbyarbeteförattkun-namotverkakorruption.Isynnerhetharengagemangetgälltattstärkaskyd-detförwhistleblowers,skapaenautonomställningförkommunalarevisorer

Martin Nilsson


samtattriksenhetenmotkorruptionskafåmeraresursertillattkunnautredakorruptionsanklagelseriSverige.Sedan2007utdelasockså”åretvisselpipa”tillenpersoniSverigesomharjobbatsärskiltaktivtmedattmotverkaelleruppmärksammafrågoromkorruptionellertransparens.

Även om det civila samhällets organisationer har upparbetade interna ru-tiner ochpolicies för korruption ägnarman sig inte särskiltmycket åt attdrivadessafrågoriettmeraövergripandeopinionsbildandesyfte.Ettpro-blemisammanhangetkanvaradetfaktumattdetinteensinomdencivilasfärenfinnssåkalladewhistleblowers,detvillsägareglersomgeranställdamöjlighet att slå larm omoegentligheter. Exempelvis var det under tidigt2000-taletenbartnågrafåprocentavallaanmälningartillriksenhetenmotkorruptionsomkomfrånanmälareinomdenegnaorganisationen.Dettakanvaraenanledningattåtgärdermotkorruptioninteriktigtuppmärksammas.Samtidigt behöver inte detta betyda att anmälningar inte görs internt ochhanteras internt inom en organisation. En annan anledning är att gradenav korruption enligt allamätningar i Sverige har varit relativt begränsad.Emellertidfinnsdetsannoliktmeraattgörainomdetcivilasamhälletförattaktivtbekämpakorruption.Ettförslagkanemellertidvarapåvägsomgerallmänheten inklusive det civila samhället ett starkt rättsligt skydd för attanmälaoegentligheter.

Sammanfattningsvishargenerelltdetcivilasamhälletingensärskildaktivroll i att på samhällsnivå föra fram initiativomantikorruption,men liktfalletärmedoffentligamyndigheterpågårett interntarbete inomdetci-vilasamhället.Isynnerhetärdetorganisationersomenbarthållerpåmedkorruptionsbekämpning som såväl diskutera som för fram policyförslaggällandekorruption.

reFerenser

Dagens Nyheter (2011) ”EU-beslut slår mot ideella föreningar”. http://www.dn.se/ekonomi/eu-beslut-slar-mot-ideella-foreningar (2011-03-31).

Folkbildningsrådet (2011) Politiken för det civila samhället – ur det civila samhällets perspektiv (2011-03-31, Dnr 62, 2011, 11). Stockholm: Folkbildningsrådet.

Forum Syd (2008) Anti-korruptions policy, Forum Syds styrelse 2008-02-15. https://www.forumsyd.org/upload/.../Forum_Syd_Anti-korruptionspolicy.pdf (hämtad 2011-03-23).

Generalsekreterare för organisation X, intervju utförd 2011-06-29.

Institutet för mutor (2011). http://www.institutetmotmutor.se/ (hämtad 2011-04-30).

Johansson, Staffan (2005) Ideella mål med offentliga medel – Förändrade förutsättningar för ideell välfärd. Stockholm: Sober Förlag.

Jägarförbundet (2011) Jägarförbundets hemsida. http://www.jagareforbundet.se/ (hämtad 2011-04-30).



Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11: KU23 (2010). Offentlig förvaltning. Stockholm: Sveriges riksdag.

Linderyd, Andreas (2008) Frihet utan oberoende: civila samhället och relationen till stat och kommun. Stockholm: Sektor 3.

Naturskyddsföreningen (2011) ”Så arbetar vi”. http://www.naturskyddsforeningen.se/om-oss/sa-arbetar-vi/ (hämtad 2011-04-30).

Regeringens proposition (2001/02:80) Demokrati för det nya seklet. Stockholm: Justitiedepartementet.

Regeringens proposition (2009/10:55) En politik för det civila samhället. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Rädda barnen (2011a) Rädda barnens hemsida. http://www.rb.se (hämtad 2011-04-23).

Rädda barnen (2011b) ”Om Rädda Barnen”. http://www.rb.se/OMRADDABARNEN/Pages/default.aspx (hämtad 2011-04-23).

Röda Korset (2011a) ”Om oss”. http://www.redcross.se/om-oss/styrning/ (hämtad 2011-04-23)

Röda Korset (2011b) ”Whistle-blowing”. http://www.redcross.se/om-oss/styrning/whistle-blowing/ (hämtad 2011-05-03).

Sektor 3 (2011) En svensk modell för avdragsrätt på gåvor. Ett positionspapper. Stockholm.

SFS 1974:152 Regeringsformen. Svensk författningssamling. Stockholm.

SIDA (2008) Bilaga 1: Antikorruptionsregel. http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/ (hämtad 2011-04-20).

SOU (2007:66) Rörelser i tiden, Slutbetänkande av Utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden – Folkrörelseutredningen. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

SOU (2009:59) Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet – Gåvoincita-mentsutredningen. Stockholm: Finansdepartementet.

SOU (2010:38) Mutor – Betänkande om av Utredningen mot mutor. Stockholm: Regerings-kansliet.

Statskontoret (2009:16) Bidrag till ideella organisationer på det sociala området. Statskontorets rapport till regeringen. Stockholm: Statskontoret.

Svedberg Lars, Magnus Jegermalm och Johan von Essen (2010) Svenskarnas engagemang är större än någonsin – insatser i och utanför föreningslivet. Rapport till Regeringskansliet.

Transperancy International Sverige (2011) www.transparency-se.org (hämtad 2011-04-30)

Warnling-Nerep, Wiweka, Annika Lagerqvist Veloz Roca och Jane Reichel (2007) Statsrättens grunder. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Martin Nilsson


näringslivet


16. Näringslivet

16. näringslivetGlenn Sjöstrand

saMManFattningFörutsättningarnaförföretagattbedrivasinverksamhetpåettkorrektsättiSverigeärgodaoavsettprivatelleroffentligregi.Sverigesekonomiäröppenochmöjliggörkonkurrensmedutrikeshandel.Deinstitutionellaresursernaäromfattandeochstödjeriallhuvudsakföretagensintressenochbidrartillminskadkorruption,färreekonomiskabrottochökadinternrevision.

DetbetyderdockinteattSverigeärfrittfrånkorruptioninäringslivet–långtifrån.Desenasteårenharettotalmycketuppmärksammadefallbådeinomprivatochoffentlignäringsverksamhetuppdagats.Densvenskakorruptio-nen förekommer i snart sagt alla branscher och på samtliga nivåer – frånägaretillcheferochandramedarbetare.Korruptionförekommeralltsåtrotsattskyddetföräganderätter,bådeintellektuellaochmateriella,ärgott.

Företagensautonomiärhög,ävenomenskildaföretagiblandkännersigute-lämnade gentemot myndigheters godtycke. Transparensen i näringslivet ärdockgenomgåendegod.Antaletföretagsomomfattasavetiskakoder,anting-enegnaellerinternationellttillämpade,ökarförnärvarande.Dettaärdelviseneffektavdeökadekravsomställspånäringslivet,mediasbevakningochföre-komstenavskandaler.Detkvarstårutmaningariattgöradeetiskariktlinjernalegitimaochslagkraftigagentemotägare,medarbetareochkunder.

Svagheter och utmaningar för näringslivet består i att för regeringen ut-vecklaminskadbyråkratisköverbyggnadiformavkontrollochregelverk.Antaletföretagochegenanställdaärförhållandevislågtochdetfinnspoten-tialförenökning.Entypavsatsningfördettaärregeringenssatsningarpåforskningochutvecklingsomärinternationelltsetthög,menutfalletitermeravpatentochnyetableringavföretagkanförbättras.SverigefårkritikavFi-nancialStandardsForumförattintefulltutlevaupptillvissainternationellariktlinjer vad gäller redovisning.Utmaningar består också i att tillgodosewhistleblowersettutökatmeddelande-ochrättsskyddsamtattdehögaposi-


tivaattitydernablandsvenskarattstartaföretagocksåmotsvarasavattflersvenskar startar företag i praktiken.

Tabellennedanredovisarpoängbedömningenochsammanfattarutvärderingenavnäringslivetskapacitet,styrningochrollidetsvenskaintegritetssystemet.Denåterståendedelenavkapitletägnasåtdenkvalitativaredovisningenförvarje indikator.


ISverigefinns914043företagochtrendenärsedan2003attantaletföretagväxer (SCB:Företagsregister,2010-11-25).Detbetyderatt7,2procentavbefolkningendriverföretag.Denövervägandemajoritetenavdesvenskafö-retagenärsmåellermedelstora.Hela74procentavföretagenärenmansfö-retag,utananställda.22,2procenthar1–9anställdaochendast0,1procent,eller935företag,harflerän250anställda.MångaavdestörreföretagenärmultinationellaföretagsomanställerflerutanförSverigeänilandet.57pro-centavföretagendrivssomenskildfirmaoch30procentsomaktiebolag.Avsammantaget295311aktiebolagägs2096avkommuner,155avlandstingoch1032avstaten.Cirka15procentavföretagenarbetaridenindustriellasektorn,60procentinomservicesektorn(häringårjord-ochskogsbrukmedcirka22,5procent)ochderesterande25procent fördelademellanhandel,transport och energiutvinning med mera.

Glenn Sjöstrand

näringslivettotalpoäng: 88/ 100


Kapacitet 100/ 100

Resurser 100 100

Oberoende 100 100

Styrning 88/ 100

Öppenhet 100 100



75 75

Roll75/ 100

Näringslivets engagemang i anti-korruptionsbefräm-jande arbete

75

Näringslivets stöd för och engage-mang i det civila samhället

75



I vilken utsträckning erbjuder lagstiftningen en möjliggörande miljö för formeringen av och aktiviteter i enskilda företag?

Poäng: 100Densvenskalagstiftningensyftartillattgöraföretagsetablering,bedrivandeavverksamhetochavslutellerkonkurserrelativtenkelt.Ettflertalförord-ningarhardesenasteårenformuleratsförattbidratillkostnadseffektivitetochenkelhetförmedborgareochföretagattbedrivaverksamhet(SFS1915:218, SFS 1995: 1554, SFS 1999: 1229, SFS 2005:551, SFS 2007: 1110, SFS 2007:1110,SFS2008:1230).

Lagstiftningenärklarochtydligförmedborgareochverksamheterochunder-lättarnäringsverksamhet.Men lagstiftningenochregelverkenäromfattande–cirka20000olikareglerfinnsförföretag–ochdessaskaparkostnaderförföretagattinformerasigomochefterleva.

Näringslivetsregelnämnd,enföreningbeståendeavcirka15näringslivs-ochbranschorganisationer,hargenomförtenattitydundersökningblandetturvalföretagare.Resultatenvisar att de regler företagarna anser vara de störstahindrenförtillväxt(somocksåkanskapakorruption)ifallandeordningär:skatte-ochmomsreglerna,arbetsrätten,specifikabranschregler,miljöregler,arbetsmiljöregler,plan-ochbyggreglersamtriskkapitalregler.Rapportenvi-sarocksåatt attityderna skiljer sigmarkantmellan småoch stora företag.(Näringslivetsregelnämnd2010,www.nnr.se).

RegeringenochEUsträvarefterattförenklaregelverken:exempelvisino-vember2010slopaderiksdagenkravetpå revisionsplikt förmindrebolag.Detansesgenerelltbidratillminskatkrångelochminskadeutgifterochun-derlätta starten avnya företag.Menomdettakan sägasväldigt lite ännu,eftersomlagenärnyochintehunnitutvärderas.EUkommissionenharför-söktverkaförattminskareglernasomreglerarföretagsverksamheter,mendeövrigaförändringarsomgenomförtsharendasthaftblygsammaeffekter(Pierre,Jochem&Detlef2011).

Densvenskainnovationspolicynochsatsningarnapåforskningochutveck-linggerutmärktstöd för företagande.Riksdagensatsar internationellt settmycketpåforskningochutvecklingavinnovationer.Mensatsningarinomdessaområdenledersällantillnyaföretag,patentellerprodukter–ensitua-tion,medsammansattaorsaker,somfåttnamnet”densvenskaparadoxen”.

16. Näringslivet


Detärnormalttre–femstegförattstartaettföretag.Fleramyndigheterskakontaktas,mendetkanenkeltskötasviaenhemsidadärregistreringavfö-retagochkontaktermedSkatteverkochBolagsverksker.Detärmedhjälpav tillgänglig informationfrånmyndigheternarelativtenkeltatt starta (re-gistrera)ochlägganedföretag.DetfinnshjälpattfåfrånmyndighetersomAlmi,Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket, med flera1. Enligtmyndigheternaskadettamellantvåochsexveckorihandläggningstidfråndetattregistreringenharskickatsintilldessbeslutetmeddelas.Enrestrik-tionförattfåstartaföretagavaktiebolagstypärattdetkrävseninvesteringpå50000kronorochförpublikaaktiebolagsomgerutaktier, tecknings-rätter,optionerellerliknandekrävsettkapitalpå500000kronor.Förövrigaföretagsformerfinnsingasärskildakravpåfinansiering.

Lagstiftningen kring immaterialrätt och patenträtt, varumärkesskydd ochdesignskydd bidrar till att skydda intellektuella äganderätter. Vid varu-märkesskyddochvalavtillexempelnamnpåföretagetfinnsvissregleringkontrolleratochskyddatviaPatent-ochregistreringsverket(PRV)tillvilka företagarevändersigförattfåskyddmotintrång(SFS1967:837,SFS1960:644,SFS1970:485).


I vilken utsträckning kan enskilda företag formeras och agera effektivt?

Poäng: 100Företagaresegnaattitydertilllagarochinstitutionellaregelverkvisarattdestörsta hindren för framgångsrikverksamhet är internationellt sett restrik-tivaarbetsmarknadsregleringarochkrångligaskatteregler,litentillgångtillfinansieringochinadekvattillgångtillinfrastruktur.TrotsdessasynpunkterhamnarSverigepåandraplatsav139länderiTheGlobalCompetitivenessReport(GCR),ochförstavde27EU-ländernavadgällerkonkurrenskraft(baseratpåettindexsomomfattar12områden)(Schwab2011).

Särskiltframstårensofistikeradaffärskultur,starkinnovationsekonomiochen produktiv och konkurrenskraftigmarknad somde viktigaste inslagen iföretagaresuppfattningarommöjligheterattageraeffektivt.GlobalEntre-preneurshipMonitor(GEM)harisinårligarapportför2010visatattjämförtmed58andraländer(igruppeninnovationsdrivnaländer)ansersigsvensk-arnaimyckethögutsträckninghagodaaffärsmöjligheterochhamnarhögstav alla (Kelley,Bosma&Amorós 2011).Drygt 66 procent av denvuxnabefolkningensergodamöjligheteratt starta företag inomensnar framtid.

Glenn Sjöstrand


Däremot visar samma studie att svenskarna inte faktiskt startar företag isammautsträckning.

Ipraktikentardetigenomsnitt15dagarattstartaettföretag,enligtGCR,efteratthautförtigenomsnitttreolikamomentmedattvändasigtillmyn-digheterochfåklartecken(Schwab2011).Oavsettomexpertisanlitasförattregistreraenfirma–tillexempelrevisorer,bankerellerandrakonsulter–blirkostnaden likvärdigochharav företagareuppskattats till4–5000kronor.Dettaärbaseratpåattenaffärsplanredanfinnsochgällerendastsjälvatideniförberedelserförattgenomföraregistreringen(Schwab2011).MenenligtVärldsbanken (2011) hamnar Sverige på en 14:e plats av 183 länder vadgällerenkelhetattdrivaföretag.VadgällerattstartaföretaghamnarSverigepå39:eplats.

Under den senaste femårsperioden har det blivit enklare och billigare attstarta företag.De administrativa kostnaderna för att följa lagstiftning ochregelverkharminskatfrån96,5miljarder2006till89,5miljarder2010,enminskningmedsjuprocentenligtTillväxtverket(2011).SvenskaföretagaremenarattsvensklagstiftningocksåhamnarhögtvadgällerIntellectualPro-pertyProtection,inklusiveförfalskningavpatentochliknande,liksomskyd-detavprivataäganderätter,enligtGCR.

Anti-monopol(anti-trust)policysverkarstarktförkonkurrensilandetochlagarnautgörihöggradettskyddföratttvisterskakunnalösasenligtföre-tagarnasjälva.Dessutomskyddarlagstiftningenihöggradsmåsparareochminoritetsägareavaktieriföretag.Överlagäreffektivitetenidetjuridiskasystemetvadgällermöjligheternaförföretagochandrajuridiskapersonerattöverklagajuridiskabeslutochreglerbetraktatsomdethögstaivärlden(Schwab2011).

DennabildbekräftasocksåirapportenInternationalPropertyRightsIndex2011därSverige,tillsammansmedFinland,hamnarpåplats1av129länderför tredje året i rad (Jackson2011).Också i det såkalladeOpacity Index(Kurtzman&Yago2009)hamnarSverigehögt,pådeladtredjeplats,imåttenpåriskfylldmiljöattgöraaffäreri.

Sverigeframstårsomettlanddärkvalitetenocheffektivitetenpåinstitutio-nersomhanterarkorruption,detjuridiskasystemet,verkställighetenieko-nomiskpolitik,revisionsstandards,företagsstyrningochövrigregleringgördetattraktivtförinvesteringarochaffärsverksamhet.

16. Näringslivet



I vilken utsträckning finns juridiska skydd för att förebygga obehörig extern inblandning i privata företags affärer?

Poäng: 100Lagstiftningenskaskyddaföretagsomegenjuridiskpersonochgedemobe-roendeattagerainomlagensråmärken.Dessutomskalagstiftningenochderegelverkoch rutiner somberör företagsverksamhetervarakostnadseffek-tivaochenklaförmedborgareochföretagattförståochfölja.Lagstiftningenskaisåstorutsträckningsommöjligtminimerariskernaförattrutinersomföljeravlagstiftningenutnyttjasförekonomiskbrottslighet(SFS1997:899,SFS1990: 409,SFS2007: 1110,SFS2010: 1534,SFS1973: 289 (1998:377),SäkerhetspolisenRapportserie2005:3,SäkerhetspolisenRapportserie2007:2,SOU2008:63).Myndigheterhardockrättattinformerasigomföre-tagsverksamheterochföretagärskyldigaattlämnauppgiftertillexempelvisSkattemyndigheter,FinansinspektionochStatistiskacentralbyrån.

Anställdaharocksåattföljaregelverksomattdemåstevaralojalamedar-betsgivarensålängeanställningengäller(förutomnärkonkurrensklausulerundertecknatsochsomgällerförarbetstagaresomintefårpåbörjaennyan-ställninginomenvisstidefteranställningenupphört).Lagenomskyddförföretagshemligheter ska hindra anställda attmedvetet sprida eller utnyttjahemlig information på ett sätt som skadar arbetsgivaren.Lagen kan gällaävenefteranställning,menendastomdetfinnssynnerligaskäl(Lind2011).

Modernaangreppviadataintrångellerhackningarochspridningavvirusochliknandehargjortdetalltsvårareattsomföretagskyddasigmotangrepp.Samtidigtharlagstiftningenbetraktatsvaraföråldradochförslagharfram-förts föruppdatering.Kritikenhar främstkommit frånSvensktNäringslivsommenarattföretagintehartillräckligträttsligtskyddochattdetsaknasreglerförbevissäkring,hanteringavhemliginformationförinhyrdpersonalochstraffansvarföranställdasomlämnarutellerutnyttjarföretagshemlig-heter.Därförharenstatligutredninggenomförtsomförstärktföretagsskyddochytterligareentillsattsattutredaförstärktskyddmotfrämmandemaktsunderrättelseverksamhet(Dir2010:35).Utredningarnahariskrivandestundinteföranlettnågonlagändring.Mednuvarandelagstiftningkanobehörigaangrepppåföretagshemlighetergeböter,fängelseochskadeståndsomstraff.

Trotsattdetfinnsutmaningarförattminskaexterninblandningienskildafö-retagsverksamheterfinnsettjuridisktramverksomskyddarmototillbörligtintrångochpoängbedömningenblirdenhögsta.

Glenn Sjöstrand


Glenn Sjöstrand


I vilken utsträckning är näringslivet i praktiken fria från obehörig extern inblandning i privata företags affärer?

Poäng: 100Myndigheterharrättattingripaienskildaföretagsverksamheterommiss-tankeomlagbrottföreligger.Mendetärovanligtattmyndigheterellermyn-dighetspersonerutnyttjarsinmaktföratttillskansasigpersonligafördelar.Enligtenavintervjuerna(Korsell2011)finnsfåomnågraexempelpåmyn-dighetspersonersomtagitegnainitiativtillmissbrukavsinmaktställningirelation till företag.Däremotfinnsexempel såsomkörkortinspektörer, en-skildamedarbetare på Svensk Bilprovning som settmellan fingrarna ochkommunala tjänstemän som har gett alkoholtillstånd väl frikostigt genommottagandeavmutor.Påsenaretidharuppdagadeexempelväcktstorupp-märksamhet.Detsenastemeromfattandefalletavgrovtmutbrottärvd:nidet kommunala egnahemsbolaget Poseidon iGöteborg som av tingsrättendömdestill6månadersfängelse(SvDden28april2011)ochytterligaretvåkommunaltanställda,endistriktschefocheningenjörpåPoseidon,äråta-ladeförgrovtmutbrottifallet(GPden24september2011).

Detärytterstovanligtattföretagstämmerelleranmälermyndigheterelleroffentligatjänstemänförotillåtenpåverkanellerkorruption.Detfinnsmöj-ligheterförföretagsomansersigvarautsattaförotillåtenmyndighetsutöv-ningellerolagligheterfrånmyndigheterssidaattpolisanmälaellerJO-anmä-laen tjänstemanellermyndighet(Korsell2011).Ochdetförekommerfalldärföretagöverklagarelleranmälermyndigheterförattbegåfelaktigheterellerdärföretagarekännersigrättslösa.EttexempelärSkatteverketvarsbe-slutoftareöverklagasavföretagänandramyndighetersbeslut(EntreprenörNr3,4&5,2011).

Eftersomdetipraktikenfrämstärföretagsomärmisstänktaförbrottsomutsättsförmyndighetersinblandning,attmöjligheterförföretagenattöver-klaga eller anmäla finns och få fall i praktiken finns där företag anmälermyndigheterförfelaktigheter,geshögstapoäng.


I vilken utsträckning finns möjligheter att tillförsäkra transparens i närings-livets affärer?

16. Näringslivet


Poäng: 100Detfinnsettflertalinstitutionellaregelverksommöjliggörförmedborgare,kunder och affärspartners att få information om företag. Information somäroffentligfinnsnärmast full tillgänglighet till viaoffentlighetsprincipen,menprivatägd informationärkonfidentiellochägarenavgörvad somskapubliceras.BankinspektionerutförsavFinansinspektionen(FI)ochdeflestaföretag inombank-,finans-, värdepappers-, försäkrings-, kreditmarknads-,fond-, försäkringsförmedlar-ochkreditmarknadsbolagharkontaktmedFIenellerfleragångeromåret.

SverigeföljerEU-lagstiftningenförrevisionspliktochanknytanderegelverk(SFS1999:1078,SFS1995:1554).Bokföringsnämnden(BFN),ettstatligtexpertorgan, utvecklar regler för god redovisningssed utifrån bland annatlagstiftningen(SFS2007:783,bfn.se).DensvenskaFöreningenförauktori-seraderevisorer(Far)följeruppochlämnarinformationtillInternationalFe-derationofAccountants(IFAC)omkvalitetenpårevisionsarbeteochfung-erarsomremissinstansförRevisorsnämndenochandrastatligamyndigheter(www.far.se).FarharsomprofessionellorganisationanammatInternationalAuditingStandardsochIFAC:setiskakoderförgodrevisionssed(ifac.org).

SommedlemiEUskaSverigeföljaInternationalFinancialReportingStan-dards (IFRS.org), regler för företag verksamma på reglerade marknader.Dessutomfinnsdetinternationellaregelverketföroffentligsektorochdessrevision(IPSAS.org).Iallaföretagskarevisionerutförasavexternaaukto-riseraderevisorerförutomnärföretagetuppfyllerminsttvåavnedanståendekriterier:

1. HarennettoomsättningpåmindreänSEK3miljoner.2. HarenbalansomslutningpåmindreänSEK1,5miljoner.3. Harfärreäntreanställda.

Årsredovisningslagen innefattar regler förobligatoriskt innehåll i redovis-ning och revisioner. Lagen bygger på EU-kommissionens fjärde, sjundeochelftedirektiv.Företagsledningenansvararförattbokföringskerienlig-hetmed lag, skatter och avgifter betalas, intern kontroll vidmakthålls, att oegentligheter och fel förebyggs och upptäcks samt att årsredovisningarupprättas.Informationsomledningenlämnarskavarakorrektochfullstän-digförrevisionsunderlag.

Inom den privata sektorn i Sverige är tredjepartsverifikation av redovis-ningarfrivillig(König,2011).Statligabolaghardockattföljaderiktlinjer

Glenn Sjöstrand


som infördes 2009 och baseras påGlobal Reporting Initiative (GRI, glo-balreporting.org),indikatorerförmiljöochsocialhållbarutveckling(König2011). Ändå har uppskattningsvis 80–90 procent av börsnoterade bolag iSverige presenterat årsredovisningar som innehåller rapportermed socialtansvarochmiljösomutgångspunkt(König2011).

Mångaföretaganvänderexpertkonsultertillatttaframetiskaprogram,rikt-linjerochhandlingsplanersamtkommunikationsomkomplementochstöd(König2011).Detta sker eftersomdet är enkrävandeochdyrprocess atttaframunderlagförrapporteringavaspektersomsocialtansvarochmiljö.Dennaprocessdrivsoftaavföretagensjälva,menocksåavderasintressen-tersomförväntarsigattbolagavvissstorlekskaarbetamedfrågorsomrörCorporateSocialResponsibility(CSR).Externrevisionavhållbarhetsredo-visningarärintesärskiltvanligtännu–ihögutsträckningförattdetupplevssomkostsamt–förutomförstatligabolag,förvilkadetärettkrav(König2011).

Ibetänkandeommutbrott(SOU2010:38)föreslåsensärskildnäringslivs-kodsomsyftar tillökadsjälvreglering inomnäringslivet.Kodgruppenharfrämstbeståttavrepresentanterförstoraföretag,branschorganisationersamtmyndigheterochforskare,blandandraInstitutetmotmutor,Brottsförebyg-ganderådet(Brå)ochriksenhetenmotkorruptionpåÅklagarmyndigheten.I betänkandetfinns förslag somsyftar till att förtydligagränserna förvadsomärstraffbart,tillåtenochotillåtenpåverkanpåmyndighetsutövningochoffentligupphandlingliksomomförskingring,trolöshetmothuvudmanochmutbrott(SOU2010:38).

Kodenskaenligtutredningenvaravägledandeochomföretagföljerkodenskade interiskeraattagerastraffbart.Enskilda individerkandockfortfa-randegörasigskyldigatillexempelvismutbrottävenomföretagetharetiskakodersomföljerkoden.Enskildabranschföreskrifterkanocksåvarasträng-areänkoden–idefalldeärmildareärdetkodensomskavaravägledande.AllaeventuellabrottföljeravBrottsbalkenochkodenkansåledesintevisaomengärningärstraffbarellerinte.

Genomattandraländerinförtydligareellersträngarelagstiftningometiskariktlinjer(tillexempelUKBriberyActsombörjadegälladen1juli2011ochUSForeignCorruptPraticesAct), tvingas framför allt större företagmedinternationellverksamhetanpassasig(Korsell2011,Ernst&Young2011).IdettasammanhangkanocksåtillämpningenavOECD-konventionenmotbestickningavoffentligatjänstemäniinternationellaaffärstransaktioneroch

16. Näringslivet


FN-konventionenmotkorruptionnämnassompådrivandefaktorerförinfö-randeavetiskariktlinjer.Deinternationellaregelverkenochkonventionernaställerallthögrekravpåföretagensförebyggandearbetemotkorruption,tillexempelfinnsriktlinjersomkräverattriskförebyggandeåtgärderdokumen-teras iUKBriberyAct–någotsomsamtligaföretagsomgöraffärermedbrittiskaföretagmåsteanpassasigtill.

Denyareglernasomföreslåsinäringslivskodeninnebärblandannatattdetblirstraffbartattexempelvisvaravårdslösvidfinansieringavmutorochdetställerallthögrekravpåattföretagenhareffektivstyrningavsinverksamhet(Lindhe2011).

ISverigehardessutomtillkomstenavriksenhetenmotkorruption2003letttillattalltflerfalltastilldomstolvilketökartrycketpåattföretagutbildarsinpersonalochinföretiskariktlinjer(Lindhe2011).Frånhösten2011före-slåsocksåRikskriminalpolisenfåenegenrikstäckandeenhetförkorruption(mutbrottochbestickning)somskaöka resurserna, samordningenavdemoch öka effektiviteten.

Sverige anslöt sig 1996 till Internationella valutafondens (IMF) ”SpecialDataDisseminationStandard”.Detäreninternationellstandardförattsamlainoch jämföradatamellanmedlemsländerna. IutvärderingenbeskrivsattSverigeharenstöttandelagstiftningochinstitutionellmiljö,adekvataresur-ser,ochenmedvetenhetomnödvändighetenavattsamlainochjämföradata(FinancialStandardsForum2010).

Påområdensomtransparensinomdenmonetärapolitiken,skattepolitiken,ochoffentlig tillgänglighetav informationmedmera fårSverigegodkänt.SamtidigtfårSverigeunderkäntpåettflertalandraområden.DetgällerhurmananpassarsigefterInternationalFinancialReportingStandardsellerinteochdetfinns,enligtIMF,ettflertalområdensomSverigeännuinteharinförtprinciperförrevisionochredovisningpå.Detgällermerspecifiktett25-talredovisningsprinciper (International Financing Reporting Standards) somSverigeännuinteharanpassatsigtillsamtetttiotaldärdetsaknasinforma-tionomhuruvidaviföljerdemellerej.Rapportenbeskriverocksåprinciperför redovisning, anti-pengatvättsprinciper (Anti-Money Laundering) ochprinciperförregleringavfinansieringavterrorismliksomprinciperomef-fektivbankövervakningsomSverigeharmeddelatsinavsiktattinföra,mensomintefulltutärgenomfört i februari2010(FinancialStandardsForum2010).

Glenn Sjöstrand


16. Näringslivet

ISverigefinnstvåbörser,NASDAQOMXochNGMEquity,somharbin-danderegelverk,etiskariktlinjerochrekommendationerfördebörslistadeföretagen i relation till att börsnoterasoch att handlamed aktier.Rekom-mendationerna innehåller bland annat villkoren för instrument för handeloch ansvar för emittenter (UNCorporate Law Project). Till exempel kanföretagsomansökeromattlistaspåbörsen,nekastillträdeomansökanansesvaraotillbörligelleromansökan(ellerföretaget)kanskadaförtroendetpåbörsmarknaden(UNHumanRightsCouncil2011).

Detfinnsdessutomenkodförbolagsstyrningsomomfattarbörslistadefö-retag.Koden kallas för ”Svensk kod för bolagsstyrning” och är ett själv-regleringsinstrument utan tredjepartskontroller som förvaltas avKollegietför svensk bolagsstyrning tillsammans med Aktiemarknadsnämnden ochRådet för finansiell rapportering (Svensk kod för bolagsstyrning 2010, www.bolagsstyrning.se,semernedan).

UtöverdessareglerfinnssärskildaetiskariktlinjerkalladeOMXGESGlo-balEthicalStandard,med riktlinjer för etiska investeringar,OMXNordicSustainability Index, för ekologisk hållbarhet, ILO:s konventioner om ar-betsrätt ochOECD:s riktlinjer förmultinationella företag (gesinvest.com,ilo.org,oecd.org).ISverigefinnscirka300000aktiebolagvaravcirka400ärnoteradepånågonavbörserna.Förföretagsominteärnoteradepådessabådabörserfinnsintenågrastandardssomreglerarhandelnmedaktier.

Det förekommer omfattande nationella och internationella regelverk somgörinformationomföretag,särskiltderasbokslutochårsredovisningar,en-kelttillgängligaförmedborgare.Därförfårindikatornenhögpoäng.


I vilken utsträckning finns transparens i praktiken i näringslivet?

Poäng: 100Överlagärdetenkeltattfåtagiinformationomföretag,särskiltdestörrebolagens årsredovisningar och andra handlingar. Föremutskandalen i detstatligaföretagetSystembolagetvardetrelativtovanligtmedinternaregel-verkochetiskakoder.Mensedandessharetiskariktlinjerökat,blandan-nat föratt företagoch statligabolagbehöver skydda sinegenverksamhet(Lindhe2011).


Dennaförändringhargälltetiskakoderochriktlinjerföratthanterablandannatmutor,korruptionochbestickning.IblandharkodernainspireratsavGlobalBusinessStandardsCodex, ett generellt regelsystem framtaget vidHarvardBusinessSchool som fått ettvisst internationelltgenomslag trotssvårigheterattöverföraregelverketfrånettlandtillettannat(Zelizer2011).AndrasomtagitframetiskakoderärInternationalChambersofCommerce(www.iccwbo.org).

Medkodernaharocksåalltflerföretagbörjatrapporterasinekologiskaochsociala hållbarhet. Corporate Social Responsibilty (CSR) efterfrågas avägare,medarbetareochkunder i allthögreutsträckning.Detfinns företagsomutvecklatstrategierförattökatransparensen,menföretagläggerolikabetydelserivadstrategierär.Devilloftaskräddarsydeetiskakodernatillsitt eget språk och sin egen verksamhet samt själva följa upp dem vilketgörkodernasvåraattkontrolleraförexternabedömare.StatsägdabolagärålagdaattpresenterasinaCSR-redovisningarpåInternet(UNHumanRightsCouncil2011).

CSR-relateraderiktlinjerochstrategier i företagföratthanterakorruptionkräveromfattandeambitioner för att integreras i affärsstrategierna. Iblandkandeävenuppfattasgåemotvarandras intressen.Enutmaningärocksåattfåengemensamdefinitionmellanföretagochbranscheromvaddeskainnehållaochivilkenutsträckningdeskavaraoffentligaförallmänheten.Deetiskariktlinjernaäralltsåofta,menintealltid,offentliga.Iallmänhetärföretagsomärkonsumentnärameroffentligaänandraföretag.Dessutomhardeföretagsomdrabbatsavkorruptionellerandraoegentligheter,ocksåvadgällermiljöproblematikochosundarbetsmiljö,tvingatstaframhandlings-planerföratträttatillbekymrenochuppleverattdemåsteoffentliggöradem(König2011).

Arbetetmedattinföraetiskakodertogettstegtillbakaefterattnågraupp-märksammade åtalmot företag och chefer i näringslivet under 2000-taletleddetillfrikännanden.Mångaföretagtolkadedetsomattarbetetmedetiskakoderintebehövdeprioriteras(Lindhe2011).Menmedinförandetavlag-ändringarnasompresenterasiförslagetomennynäringslivskod(seovan)beräknasarbetetfåenskjutsframåtigen(Lindhe2011).

Förslagettillnynäringslivskodgördetfortfarandemöjligtförprivataföre-tagattbestämmahuroffentligadeetiskariktlinjernaskavara,trotsattdeimångafallbyggerpåbefintligaregelverksomIMM,FNmedfleratagitfram.Mendengördetocksåmöjligtförföretagsomönskarformulerasträngare

Glenn Sjöstrand


krav än vad lagstiftningen kan komma att föreskriva, exempel på sådanabranscher är byggbranschen, läkemedelsindustrin, Systembolagmedflera,menkravenärhögrepåoffentligtägdabolag(Lindhe2011).

Överlagärtillgångenpåinformationomföretagbra.Trotsvissabristerförtillgångenpåsmåföretags redovisningarochetiska riktlinjer, tillexempelviahemsidor,fårindikatornenhögpoäng.


I vilken utsträckning finns regler och lagar som styr kontrollen över näringslivet och företagsstyrningen av enskilda företag?

Poäng: 100Generelltfinnstydligaregelverkförhurstyrningavföretagskagåtill,vilkareglersomstyrstyrelsearbetet,ägaresansvarochhurföretagstartas,upplö-sesochreglerförkonkurs.Olikalagarkankommaattingripaiföretagsstyr-ningenellerverksamheterienskildaföretag.Deflestabyggerpåattförebyg-gaellerbeivraföretagsombegårbrott(SFSnr:1997:899,SFS2007:28,SFS2002:873, SFS 2010:278, SFS: 2009:93, SFS 2000: 1101, SFS 2007: 1117, SFS 2008:579, SFS 2007:1091, SFS 2007:1092, SFS 1986:436, 2005:590, SFS2008:962,SFS2008:604,SFS2010:645).Mendetfinnsocksåenlångtraditionmedkorporativismdärföretagsintressenorganiserasochuttrycksgentemot andra intresseorganisationer och riksdag och regering.

Förattnäringslivsorganisationerskavaralegitimaipolicyprocessernamåstede, liksomandra, ta ansvar för kvaliteten i egna förslag och för att stöttaimplementeringenavdem.Näringslivetharalltsåettstarktinflytandepådelagaroch förordningar somskapas för att regleramarknader för företags-verksamheter(Pierre,Jochem&Jahn2011).

Olikamyndigheterhar iuppgiftatt regionaltochnationellt samverkamotekonomisk brottslighet för att förebygga och bekämpa ekonomisk brotts-lighetviainformationsutbyte,överläggningochsamordningmellanberördastatligamyndigheterochgenomsamverkanmellandessamyndigheterochkommuner,näringslivochorganisationer.

Detvåvanligasteekonomiskabrotteninomnäringsverksamhetärskattebrottochbokföringsbrott,menävenförskingring,insiderbrott,trolöshetmothuvud-manochmutbrottärvanliga.De tvåvanligasteekobrottskategorierna,skat-tebrottochbokföringsbrott,upptäcksochanmälsvanligtvisavSkatteverket

16. Näringslivet


och av konkursförvaltare.Oredovisade intäkter och svartarbete är vanliga ibranscherdärmanhanterarmycketkontanter,exempelvis restaurang-, taxi-och frisörbranschen.Även inombyggbranschen har ekonomisk brottslighetuppmärksammats,blandannathandelmedsvartarbetskraft(Brå2008).

Det centrala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet är Ekorådet.Det ska följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten i samhället,tidigtuppmärksammanyainslagidenekonomiskabrottsligheten,varafo-rum föröverläggningar som rörövergripande informationsutbytemyndig-heternaemellanochsådantutvecklingsarbetesomkräversamverkanmellanfleramyndigheter, ta initiativ tillmyndighetsgemensammaaktioner förattförebyggaochbekämpadenekonomiskabrottsligheten,ochanalyseraochutvärderainsatserna.

Finansinspektionen ansvarar för tillsynen, regelgivningen och tillstånds-prövningen som rör finansiella marknader och finansiella företag, och ärsamordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärdermotpenningtvättochfinansieringavterrorism.Myndighetenskaocksåar-betaförettstabiltochvälfungerandefinansielltsystemochverkaförettgottkonsumentskyddinomdetfinansiellasystemet.Dessutomskamyndighetenaktivt delta i verksamheten inomEuropeiska unionen och samarbetamedutländskamyndighetersomharbehörighetattutövatillsynöverfinansiellamarknaderochfinansiellaföretag.

EttannatlagexempelärMarknadsmissbruksförordningen(2000:1101)somblandannatinnebärattföretagskaanmälainnehavavfinansiellainstrument(aktier)sommanharinsyniellervilketantalellervärdeolikaslagavaktiersomdenanmälningsskyldigeochdennärståendeägeribolaget.

Finansinspektionen för i utredningssyfte register i ärenden som rör utred-ningarombrottmotlagen(2005:377)omstraffförmarknadsmissbrukvidhandel med finansiella instrument eller överträdelse som kan föranledasanktionsavgiftenligtlagen(2000:1087)omanmälningsskyldighetförvissainnehavavfinansiellainstrument.Konkurrensverketärförvaltningsmyndig-het för konkurrensfrågor ochdenoffentligaupphandlingen som syftar tilleneffektivkonkurrensiprivatochoffentligverksamhettillnyttaförkonsu-menternasamteneffektivoffentligupphandlingtillnyttafördetallmännaoch marknadens aktörer.

Revisorerharsedan1999enanmälningsskyldighetatttillåklagareanmälabrotts-misstankarsomrevisornfattarisambandmedrevisionsuppdraget(Brå2004).

Glenn Sjöstrand



I vilken utsträckning finns effektiv företagsstyrning i praktiken?

Poäng: 75I Sverige förekommer korruption och olika typer av ekonomisk brottslig-hetiverksamhetermedolikahuvudmannaskap,branscher–ävenomdetärvanligareivissabranscher–ochnivåerinomledning,chefsskiktochövrigamedarbetare.Någraavdeoegentlighetersomupptäcksfårstormassmedialuppmärksamhet,intebaraförattföretagenharbrutitmotlagarellermotmo-raliskaochetiskaföreställningaromkorrektbeteende,utanocksåpågrundavbristeristyrningochregleringavorganisationerna.

Medinförandetavnylagstiftning2005,2006och2007(2005:377,2006:575och2007:592)harmyndigheternaskontrollmöjligheterökat(Brå2008).Menintervjuernavisarattkontrollmyndigheternasarbetemedattipraktikenstyraföretagensarbetemedantikorruptionsarbete,ochföretagensegenstyr-ningavarbetet, är litet. Ingakontrollmyndigheterbedriver särskildakam-panjerförattminskakorruptioneniföretag.DäremotharexempelvisPoli-sen,TullverketochEkobrottsmyndighetenunderrättelseverksamhetochsomtaremotanmälningarochtipsfrånföretagellerderasmedarbetare.

Korruptionärsvårupptäcktabrott:vemsomärofferärotydligtochföretagbehöver inte nödvändigtvis fåmonetära vinster av att begå dem. Företagkantillskansasigandrafördelargenomkorruptionsomgörattkostnadernafördemiställetminskar.Skattemyndigheterharalltsåintelättattupptäckaoegentligheter.Därförärföretagensegnainternastyrningviainternrevision,etiskariktlinjermedmeraväldigtviktiga(Korsell2011).

EnligtErnst&Youngsstudieharföretagenskontrollochstyrningblivitsva-garemedlågkonjunkturenunder2009och2010ochhela20procentavdesvenska cheferna i undersökningen kan tänka sig att betalamutor för attvinnaenaffärellerbehållaenkund(Ernst&Young2011)2.

Medvetenheten blandmedarbetarna om intern och extern revision, etiskariktlinjer och anti-bedrägeriprogramminskar.Däremot harmedvetenhetenomkostnaderochkostnadssänkandeåtgärderökatmellanåren2009–2011.Samtidigtharefterfråganblandmedarbetarnaökatvadgällerövervakningochkontroll av företagen frånmyndigheter förattminskamutorochkor-ruption,men att de övervakandemyndigheterna behövermer resurser förattkunnaåtalaföretageller individer idem(Ernst&Young2011)3. Före-

16. Näringslivet


tag vill inte ha affärsförbindelser ochmedarbetare vill inte arbeta för fö-retagmedbristandeetikellersomförknippasmedmutorellerbedrägerier(Ernst&Young2011).DessutompekarvissforskningpåattföretagsarbetemedCSR-relateradefrågorochhögaetiskastandardsbådeökarvinstnivåerochmedarbetaresstolthetochpositivaattitydertillarbetsgivaren(BusinessEhics:AEuropeanReview2007:16:1).

Ivilkenutsträckningföretagsstyrningenäreffektivberorpåhurengageradledningenäridetkonkretaarbetetochattanpassadobligatoriskutbildninggenomförskontinuerligtförolikakategorieravanställda.Företagsstyrningärettområdedärdetfinnsutrymmetillförbättringar–ävenomstyrelserochägareföljerdeformellaregelverken.Detblirtydligtnärkravpåfortsattel-lerhöjdavkastningävenunderlågkonjunkturerminskarföretagsstyrningen.


I vilken utsträckning finns mekanismer som tillförsäkrar integriteten hos alla aktörer i näringslivet?

Poäng: 75RevisionsfirmanKPMGvisariennyligenpubliceradrapportattalltfärrein-ternabrottanmälstillpolisenochattdeninternakontrollenbrister(KPMG.se).Dettatrots tendensenattbedrägerierochandraekonomiskabrottökaritideravlågkonjunktur.Tillexempelökadebedrägeriernamed21procentfrånjanuari2008tillochmedaugustisammaår,ochdettotalaantaleteko-nomiskabrottsanmälningarharökathela71procentförsammatidsperiod,enligt siffror frånBrå. SvenskHandel uppskattar en ökning på cirka 300procentiantaletfalskafakturorriktadetillföretag2008jämförtmedtidigareår(Entreprenör2008).

Attbedrägerierökarkanförklarasmedenkombinationavfaktorer:entillföretagenexternfaktorärattdeyrkeskriminellaharblivitduktigarepåattutförabrottmotföretagochoffentligaorganisationer,enannanärattkunderistörreomfattninglyckasluratillsigpengar.Enavdeinternaförklaringarnaäratttrycketpåmellancheferiföretagattlevereragodaresultatärfortsatthögt.Ochnärderesultatenintekannåsdenlagligavägentarmantillbedrä-gerier.Detgällerialltväsentligtävenföretagsledningarochcheferpåhögrenivåer(KPMG.se).

Modernlagstiftningmöjliggörsåkalladwhistleblowingochett tipssystemförmedarbetareattanmälaallvarligaoegentligheter–somskavarasakligt

Glenn Sjöstrand


motiverade–somettkomplement tilldennormala internahanteringenavoegentligheter.

Antaletföretagsominförttipssystemökarsedan2007dåamerikanskareglerfastslogattbörsnoteradeföretagvartvungnaatthakanalerförsinaanställdaatttipsa.InförandetavPublicInterestDisclosureActiStorbritannien1998ochDodd-FrankAct2010iUSAharpåverkatarbetetmedochimplemente-ringenavkanalerförmedarbetareochstakeholdersattanonymtrapporteraoegentligheter i Sverige.Antalet företag som har infört sådana rapporte-ringssystemharökatiSverigesärskiltsedannovember2010dåarbetsgivarefritt får införa sådana system, förutsatt att Personuppgiftslagen följs (PuL1998:204,datainspektionen.se).Imaj2011hadecirka200företagmedolikatypavverksamhet–exempelvisAstraZeneca,ABBochPWC,menävenkommunalverksamhet–whistleblowingkanaler.

Dettaärettexempelpåprocessersomförhoppningsvisskagöraattkorrup-tionupptäckstidigareochattflerskatamöjlighetenattrapporteraoegentlig-heter.Mensystemetgördetendastmöjligtattanmälaallvarligaocholagligaförhållanden,tillexempelkorruption,bedrägeri,falskdokumentation,mil-jöbrott,våldmotanställdaellerbrottmotarbetarskydd.TipssystemenmåsteiSverigedessutomvara frivilliga för anställdaatt använda, fårbaragällanyckelpersonerellerpersoneriledandeställning(enregelsomskiljerSve-rigefrånmångaandraländer),ochuppgifternafårintelagraslängreänvadändamåletkräver.Iandraländer,somexempelvisNorge,harwhistleblowersrättattkrävaersättningförtrakasseriergenomettskyddiarbetsmiljölagensomocksågerarbetarenrättattåterfåsittarbeteomhanellerhonblivitav-skedad(Efendic2010,Bark2010).

Företagensskyddmotobehörigtintrångiaffärs-ochdriftförhållandenenligtlagstiftningenärstor(SFS1990:409).Däremotärdetganskasvårtattav-slöjaochfällanågonförexempelvisföretagsspioneri(GöteborgTT2007).

Iarbetetmednynäringslivskod(seovan)harstatenviaregeringochriks-dag uppmuntrat näringslivet att ta ett större ansvar för etiska koder,menmyndigheternaharintefåttsammauppmuntran.TillexempelharSverigeskommunerochlandstingintevaritmediarbetetochdetgörattkunskapenochberedskapenföratthanteraoegentligheterärojämnmellanprivataochoffentligaverksamheter(Lindhe2011).Störreföretag,oftamedinternatio-nellverksamhet,vändersigtillregeringenförattfåstödförsittarbete,mendettillhörundantagen.Detärvanligareattföretagochbranschorganisatio-ner vänder sig till regeringen för att klaga på att regelverk och riktlinjer

16. Näringslivet


antingenärotydligaellerföromfattande.Detärsvårtförföretagenattvetavarskiljelinjerochgränsergårförvadsomärtillåtetochvadsominteärdet(Lindhe2011).

Träningavpersonalensessomcentralförattmotverkakorruption,ochen-ligtenundersökning(Ernst&Young2011)hamnarSverigepågenomsnittetav23europeiskaländervadgällerivilkenutsträckningpersonalenerhållerutbildningomhurmutorochkorruptionförebyggs.

Överlagfinnstillämpligaresurserförföretagattbedrivaenverksamhetsomärkorrekt,hedervärdochsomförebyggeroegentligahandlingarochpraktiker.Förslagetomennynäringslivskodochförändringaravlagstiftningenantyderattdetåterstårattförstärkaregelverken,ochomdefårgenomslagblirskyddetänstörre.Eftersomförslagetomnynäringslivskodiskrivandestundinteharbehandlatsiregeringenfårindikatornhöga,menintehögsta,poäng.


I vilken utsträckning tillförsäkras i praktiken integriteten hos dem som arbetar i näringslivet?

Poäng: 75Intervjuerna visar att vissa branscher har tagit fram etiska koder och rikt-linjer för att beivrakorruptionoch liknandeoegentligheter (Korsell 2011,König2011,Lindhe2011).Mångaavdestörrebolagen,oftamultinationellaföretag,hardessutomensärskiltutsedd”complianceofficer”somansvararförCSR-frågor,etiskafrågorochmiljöfrågorochsomoftastarbetarheltidmeddessafrågor(König2011).

Vissabranscherhartagitframegna,gemensammaetiskariktlinjersomärre-lativtomfattandeochoffentliga.Detgällerexempelvisoljebranschen,ädel-metallbranschen,klädindustrin, läkemedelsbranschen,bygg-ochstädbran-schen.Debranscherochföretagsomtarframetiskariktlinjerökariantalpågrundavaffärsmässigabeslutgrundadepåkundernas,finansiärersochmed-arbetareskravsamtpåpotentiellaaffärsriskerochmöjligheter(König2011).

Hurstortgenomslagdeetiskariktlinjernafåriolikaföretagochbranscherberorpåvilkaerfarenheterföretagenharavskandaler,korruption,ochhurdefaktisktarbetarmedriktlinjernaiverksamheternasomennaturligdelavaffärerna.Medegnaerfarenheterblirriktlinjernaoftasteffektivareochmerspecifiktutformade,tillskillnadmotandraföretagsomoftasthämtarinspi-

Glenn Sjöstrand


rationfrånILOochFN-paragrafersommednödvändighetärmergenerellaoch därförmindre användbara i en specifik verksamhet. En uppskattningsomgörsavenintervjupersonärattenstordelavpolicys,uppförandekodersamtriktlinjeroftastinteäruppdateradeochverkligtintegreradeiaffärspro-cesserna.Detfinnsenriskattmandärförmissarsåvälaffärsmöjlighetersomrisker(König2011).

Vissabranscher,såsombankerochförsäkringsindustrin,användersigavpo-sitivellernegativscreeningförhurdeskainvesteraienskildaföretagellerbranscher.TillexempelinvesterarSvenskakyrkaninteivapenindustrinochdestorapensionsförvaltandeAP-fondernautgårfrånriktlinjeromvilkaföre-tagochbranscherdeinvesterari.Hurdeföljerriktlinjernaärinteoffentligtävenomdetgörsrapporteromderasscreening.

Deföretagsomarbetareffektivtmedriktlinjeranlitaroftaexternarevisorersomgörstickprovskontroller,ävenomenfullständigexternrapporteringel-lerredovisningärattföredra.EnutmaningförarbetetärenligtKönig(2011)attmångaavdeviktigafrågornainte”ägs”avcomplianceofficersellerCSR-chefernautandeärberoendeavandraavdelningarsbudgetar.DärförmåsteCSR-chefenvaramycketkompetentförattfånödvändigaförändringartillstånd,utanatt dedirektvarkenhar ansvar ellerbudget till det.Dessutomärdetviktigtattdeäroberoendeävenommanärunderställdannanchef.Företagsledningen(CEO,CFO,HRLegal,styrelseochsåvidare)måsteblifortlöpande korrekt informerad. En utmaning för compliance officers el-lermotsvarandecheferäratthafullkollpåvadetiskakoder,riskanalyserinnebär,ochhurmanavrapporterararbetettillstyrelseochföretagsledning(Lindhe 2011). Compliance- ellerCSR-chefen skulle dock bli hjälpta omexempelvisfinansanalytikeribetydligthögreutsträckningställdeetiskakravpå de företag de investerar i.

Enannanavintervjupersonernamenarattvissaavdessacheferhartillräck-ligaresurserförattkunnaarbetaeffektivtmeddeutmaningarsomföretagenstårinför,menlångtifrånalla(Lindhe2011).Enannanutmaningförcomp-lianceofficersellermotsvarandecheferäratthafullkollpåvadetiskakoderochriskanalyserinnebär,ochhurmanavrapporterararbetettillstyrelseochföretagsledning(Lindhe2011).Storabolagharoftaegnarevisorerochresur-ser som mindre företag saknar.

Institutetmotmutor (IMM) och liknande organisationer är viktiga för attuppmuntra företag att ta fram koder. Konsumentverk och Finansinspektio-nenharlistorpåföretagsominteskötersigenligtriktlinjerochlagar,men

16. Näringslivet


ingenharensärskildlistapåföretaginvolveradeikorruptionellerpenga-tvätt.SvenskHandel,enmedlemsorganisationförföretagiparti-ochdetalj-handeln,harenvarningslistaöverföretagsomförsöktbluffaandraföretagellerkunder.

DäremotövervakarfrivilligorganisationersomFairWearFoundationkläd-industrin,SverigesNaturskyddsföreninggörstickprovpåmiljöfarligapro-dukterochverksamheterochSwedewatchgranskarsvenskaföretagiolikabranscher med verksamhet i andra länder (fairwear.org, SNF.se, Swede-watch.ord/sv).

Idenutsträckningsompersonaltränasiarbetetmedintegritetsrelateradprak-tikochteorisåskerdetfrämstiutsattabranscherochpåenintroducerandenivå.Detbehövsmycketmerträningförföretagattförebyggaochhanterabekymmer, det gäller särskilt vissa avdelningar som inköp eller områdensom hållbar utveckling i kombination med etiska dilemman där företagsställs införnyaproblemställningarellerdäropinionenförändratssamtdärdetintefinnsnågonvägledandepraxisförhurmanskaagera(König2011).

Lindhe(2011)menarattfåföretagipraktikenanmälersigsjälvaelleran-ställdapåföretagenförbrottmotetiskariktlinjerellerlagar,manhittaristäl-letegnainternaåtgärder.Dethängerpåföretagsledningenvilkenkultursomskapasiorganisationerna.Enproblematikförföretagärattförståvadsomärellerkanvarakorruptahandlingar;ävenomenhandlinginteärstraffbarkandenvaraoetiskelleromoraliskochfåansvarigapåföretagenserskillnadpåprivatochoffentligverksamhetochvilkareglerdeharattfölja.

EttexempelsomgesavLindhe(2011)ärnärettföretagbeskriverensitua-tionsåhär:”Ettföretagerbjödvårinköpareengåva,ochdetsadevinejtill”.Deharförståttattdetkanvarabestickning,mendeharsjälvasvårtattseattdetkanvaraenmutanärdeerbjuderengåvatillsinakunderellerleverantö-rer,ochseringetfelidet,enligtLindhe.Återigenkandennyaföretagskodensomföreslåsgeåklagarevassareinstrumentförattkunnaingripaochåtalaochdärmedstävjadentypenavbeteenden(Lindhe2011).

Näringslivet har generellt tillgodosett att de som arbetar med integritets-frågor som etiska riktlinjer och CSR-frågor (compliance officers) har deresurser sombehövs förarbetet–ävenomdeärojämnt fördelademellanbranscherochföretag.Mendetfinnsstorakompetensutvecklingsbehovochutbildningförattförebyggaoegentligheterochhanteraexempelvisbestick-ningochmutornärdetharuppkommit.

Glenn Sjöstrand


Glenn Sjöstrand

näringslivets engageMang i antikorruptionsbeFräMjande arbete

I vilken utsträckning är näringslivet aktivt i statens antikorruptionsarbete?

Poäng: 75Många branscher och företag har tydliga och starka intressen att minska förekomstenavoegentligheter.Tillexempelvillförsäkringsbranschenminskastölder,byggbranschensvartarbetskraftochsåvidare.Mengenomatt lyftafråganomkorruptionkanföretagochbranscherframståsomattdeharbekym-mermedatthanteradetsjälva,vilketdeintevill.

EnligtKorsell(2011)lyfternäringslivetantikorruptionsfråganimötenmedrepresentanterförstaten,mendetäroftarefrågorsomberörbedrägerierochstölderfrånbolagensnarareänkorruptionsomkommeruppidiskussioner-na.Eftersomkorruptionärsvårattupptäcka,offrenotydliga,förtjänsternaoklaraochomfattningensvårattmätaärdetsvårtförföretagochbranscherattsjälvalyftafrågornaochkommamedförslagpååtgärder.

Vissforskningtyderpåattnäringslivetkanvarameraktivtiattskapaförtro-endefördessolikaverksamheter,ocksåhanteringenavkorruption(Lindgren2005).Dethandlar särskiltomområdensomdet allmänna förtroendet förnäringslivet är extra lågt: höga ersättningsnivåer ocholämpligt utformadeersättningssystem,felaktigellermissvisandeekonomiskinformation,otill-börligt utnyttjande av informationsöverläge eller stark marknadsställningochoklararoll-ochansvarsgränserförledning(VD,styrelse).Kritikengårutpåattdeetiskanäringslivskoderna,somjuutgårifrånsjälvregleringsidénochinte lagreglering(somocksåfinnsföreslageniSOU2010:38),skulleha svårt att kunna motverka svagt förtroende utan en tredjeparts oberoende granskningavefterlevnadavkoderna.

Forskningenvisarattmarknadensällansanktionerardeföretagsombrytermotnäringslivskoder–alltsåattföretagsombrytermotdeetiskariktlinjernaellersommisstänksförbrottblirsällanbestraffademedlägrebörsvärden–ochsjälvregleringblirdärför intesärskilteffektiv(Alalehto2005).Förattkoderna skabli effektivakrävs fokus, intebarapå shareholders,ocksåpåstakeholders–alltsåattmedborgareochoffentlighetblirmerinvolveradeikontrollenavkoderna.

Destrukturellt inbyggdautmaningarsomfinnsförkontrollochsanktione-ringavbrottmotetiskariktlinjerinäringslivetirelationtillstatligregleringärstora.Förattundvikaförtroende-ochlegitimitetsbristerärdennyaföre-

16. Näringslivet


slagnanäringslivskoden–somocksåinnehållermomentavlagstiftningochsanktionermed självreglering – ett steg framåt. Förslag till lösningar kanskönjas,ochdärförerhållerhöga,menintehögsta,poäng.

näringslivets stöd För och engageMang i det civila saMhället

I vilken utsträckning är näringslivet engagerat i att stödja civilsamhället för att bekämpa korruption?

Poäng: 75Någranäringslivsorganisationerarbetarpåolikasättmedfrågorsomberörkorruption i näringslivet. En av dem är Institutet motmutor (IMM) varsmedlemsorganisationerärStockholmsHandelskammare,SvensktNärings-liv, SvenskHandel och femton övriga branschföreningar och arbetsgivar-föreningar.

IMM”…verkarförgodsedförbeslutspåverkaninomnäringslivetliksomi samhället i övrigt”och ”…sökermotverka användningenavmutorochandraotillbörligaförmånersommedelförsådanpåverkan”(institutetmot-mutor.se).Deharenomfattandeverksamhetochhartagitpåsigoffentligauppdrag på näringslivets vägnar på områden som att informera företag,branschorganisationer,myndigheter ochmassmedier om gällande lagstift-ning,rättspraxisochetiskariktlinjer.Deharblandannatvaritaktivaiarbetetmedatttaframennynäringslivskod(seovan).

SwedishRiskManagementAssociation,SWERMA,ärenannanorganisa-tion vars verksamhet till en del består i riskhantering och ledningsansvarochinnefattarblandannatriskanalys,immateriellatillgångarochriskfinan-siering.Iföreningen,somfinansierasavföretagsmedlemmar,ingårriskma-nagers som arbetarmed risker i organisationenmenmed olika titlar ochbefattningar,exempelvisinternrevisorer.

NäringslivetsarbetemedUNGlobalCompactomfattarbådeprivataochof-fentligtägdabolag,menänsålängeharendastettlitetantalföretagantagitregelverket.Perden6 juni2011är109företagibådeprivatochoffentligregi iSverigemedlemmaravUNGlobalCompact(sewww.unglobalcom-pact.org).DetfinnsalltsåutrymmeförflerföretagattantaGlobalCompactsriktlinjer.Organisationen”Business&HumanRightsCentre”följercirka5100bolagruntomivärldenochendelavdemiSverige(sewww.business-humanrights.org).

Glenn Sjöstrand


Detfinnsintesåmångaorganisationerinitieradeavnäringslivetsomenga-gerar sig i civilsamhällets arbetemedbekämpning av korruption,mendesomfinnstarettstortansvarochgerettbetydelsefulltbidragtilldetövergri-pande arbetet mot korruption.

rekoMMendationer

Utifrån kapitlets beskrivningar av näringslivets verksamhet och de insti-tutionella förutsättningarna för att motverka korruption följer här några förslag till rekommendationer:

1. Näringslivets företrädare kritiserar ofta regeringen för ett snårigt ochkomplicerat regelverkmed långa tillståndsprocesser som hindrar nyaföretagfrånattstartaochökaradministrationochkostnaderförbefint-ligaföretag–etttillståndsomkangeupphovtillkorruptionsrisker.

Antaletreglerochkontrollerfrånmyndigheterssidaminskar,menlång-samtochojämntöver tid ävenomen regelöversyn skerkontinuerligt(Tillväxtverket2010)ochbörfortsättautifrånenbedömningavhurdepåverkar förekomsten avkorruption– vissa regler påverkar sannoliktkorruptionsnivån positivt och andra negativt.

2. Andelenföretagsomantarkraftfullaetiskakoderochantikorruptions-policysökar,mendet är osäkert omde får avsedd effekt i praktiken.Störreutvärderingaraveffekternaavantikorruptionspolicyssaknasänså länge.Kontrollenavsärskiltonoterade företagsetiskauppförande-koderochpolicysbörföljasuppochgenomförandetavåtgärdsprogramutvärderas. I detta sammanhang bör tillämpningen av svensk kod förbolagsstyrning,huruttolkningenavkodensreglerskettochvilkabolagsomföljerdengranskas.

3. Utmaningarnamedattfåetiskariktlinjerattfåavseddeffektiallafor-merochstorlekaravföretagärflera:

Denförstaärattutformariktlinjernasåattdeblirrelevantafördenverk-samhetsomföretagenbedriver–inteattdeblirförgenerellaochattdekommuniceras och övervakas transparent.

Denandraattfåinfördaetiskariktlinjerattfågenomslagpåhandlingarsomutförs inäringslivetgenomattblandannatutformasanktionersåatt de blir relevanta för enskildamedarbetare och chefer i företagen.

16. Näringslivet


Sanktionernaavattinteföljadeetiskariktlinjernaharoftaintesärskildstorbetydelseförföretagenellermedarbetarna(Zelizer2011).

Fördettredjeärdetcentraltattfåledningenattföregåmedgottexempelochinskärpabetydelsenavdeetiskariktlinjernaförimplementeringenochupprätthållandetavdem,särskilteftersomacceptansentenderarattvarahögreistyrelserochledningsgrupper(änandrakategorieravmed-arbetare)förattbrytamotetiskariktlinjerförattökavinsten(Ernst&Young2011)4.

Fördet fjärdemåstedetfinnasfungerandesystemför rapporteringavoegentligheterdäranställdainteriskerarsanktionerförattharapporte-ratdem,tillexempelgenomwhistleblowersystem(seovan).

För det femte är en utmaning för olika branscher att tydliggöra godaexempeldäretisktkorrektbeteendeocksåärlönsamtellerfårmedarbe-tarnaattkännastörrestolthetförföretagetochökasinaarbetsinsatser(BusinessEhics:AEuropeanReview2007:16:1)ochattutbildningsin-satserkringCSR-ochcompliance-arbetetbörgenomförasobligatoriskt,kontinuerligtochanpassatförolikakategorieravanställda.

4. INorgeingårettskyddmotutköpavvisslareilagenomanställnings-skydd(Bark2010).Ettsådantutökatskyddskulleantagligenbidratillatt fler oegentligheter skulle uppdagas. Utöver detta bör utredas ommeddelarskyddet som finns för offentliganställda när information omoegentligheterlämnastillmedia,ocksåkaninförasförmeddelandetillmyndigheter.

5. Enutmaningförnäringslivetsaktörerärattfåhögreförtroendefrånall-mänhet,kunderochaktieägareförderaskorruptionsrelateradeåtgärderochhandlingar.Forskningvisarattettsättattuppnåhögreförtroendeärsåkallatinstitutionaliseratmisstroende.Detinnebärattgrundinställ-ningenärattintelitapåattföretagalltidgörrätt–någotsomexempel-vis kan uttryckas via tredjeparts oberoende granskning – får effektenattenregleringviaetiskakodergynnasochkanledatillökatgenerelltförtroendeförmarknadsaktörer.Statenkanochbör–ocksåsomägaretillmångabolag–varapådrivandeförtredjepartsgranskningarochattutvärderanäringslivetsantikorruptionspolicysochåtgärdsprogram.

6. Sverige har tillträtt FN:s konvention mot korruption, EuroparådetsstraffrättsligakonventionomkorruptionochOECD-konventionenombekämpandeavbestickningavutländskaoffentligatjänstemäniinter-

Glenn Sjöstrand


16. Näringslivet

nationella affärsförbindelser.Det internationellaperspektivet iMutut-redningenskodförslagkanförstärkasochutvecklasmedhjälpavblandannatkonventionstexterna,ibetänkandetsbilaga6,ochiEuroparådetsochOECD:sgranskningaravhurSverigegenomfördeåtagandensomgjortsvidtillträdetavkonventionerna.

noter

1. Bolagsverket.se, Skatteverket.se, Tillvaxtverket.se, Verksamt.se, Patent och registrerings-verket (PRV.se)

2. Studien bygger på 103 intervjuer med svenska medarbetare (av totalt 2 365 i 25 europe-iska länder) på företag som antingen är börsnoterade, är multinationella eller har fler än 1 000 anställda. Resultaten ska därför inte generaliseras utan försiktighet.

3. 21 % av de svenska respondenterna i undersökningen hävdar att de har fått utbildning på området.

4. Studien bygger på 103 intervjuer med svenska medarbetare (av totalt 2 365 i 25 europe-iska länder) på företag som antingen är börsnoterade, är multinationella eller har fler än 1 000 anställda. Resultaten ska därför inte generaliseras utan försiktighet.

reFerenser

Intervjuer Korsell, Lars 2011. Chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet. Representant i Näringslivets säkerhetsdelegation. Telefonintervju 9 juni, intervjuad av Glenn Sjöstrand.

König, Louise 2011. Strategic Corporate Responsibility Consultant, Solberg Kommunikation AB, Expert på CSR och miljöfrågor. Telefonintervju 13 juni, intervjuad av Glenn Sjöstrand.

Lindhe, Thorbjörn 2011. Kanslichef, Institutet mot mutor, Stockholms Handelskammare: Telefonintervju 16 juni, intervjuad av Glenn Sjöstrand.

Publikationer och författningar

Aktörer under tillsyn – Attityder till Finansinspektionen, Rapport. 2011-01-04. Rapporten utförd av DEMOSKOP.

Alalehto T. (2005) ”Börsföretag, ekonomiska oegentligheter och negativ publicitet” Fiffelsverige – sociologiska perspektiv på skandaler och fusk Sjöstrand G. (red.) Liber, Malmö.

Bark C. (2010) Sjukhusläkaren.se/2010/12/27, ”Det behövs en särskild myndighet för whist-leblowers”.

BRÅ (2004) Revisorers anmälningsskyldighet, Rapport 2004: 4.

BRÅ (2008) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Rapport 2008: 23.

Business Ehics: A European Review 2007:16: 1. Blackwell Publishing Ltd.

Dir. 2010:35, (2010) Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet, www.opengov.se/govtrack/dir/2010:35/,

Efendic N. SvD 30/11-2010 ”Avslöjare sämre skyddad i Sverige”.

Entreprenör Nr 7, 2008.





Ernst & Young (2011) European fraud survey 2011 – Recovery, regulation and integrity.

Financial Standards Forum (2010) Financial Standards Report, Sweden

GP 24/9-2011 Göteborgsposten (2011). Vikingsson Karolina. Två åtalas för grovt mutbrott. 2010-09-24 www.gp.se/nyheter/goteborg/1.730834-tva-atalas-for-grovt-mutbrott

Göteborg TT (2007) ”En 35-årig göteborgare friades på onsdagen av Göteborgs tingsrätt från misstankarna om företagsspioneri och dataintrång”. 2007-11-02.

International Property Rights Index. 2011 Report. Jackson K. Property Rights Alliance. www.internationalpropertyrightsindex.org/sweden-c112.

Kelley D, Bosma N & Amorós J, E (2011) Global Entrepreneurship Monitor – 2010 Global Report.

Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11: KU23.

KPMG. Flest interna brott begås av anställda för egen vinning kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheterpublikationer/Pressmeddelanden/ Pressmeddelanden-2011/Sidor/Flestinter-nabrottbegasavanstalldaforegenvinning.aspx. 6/9-2011

Kurtzman J. & Yago G. (2009) OPACITY INDEX: Measuring Global Risks Milken Institute.

Lind A. (2011) Bita ifrån eller spela med? JUSEK-tidningen #5 juli 2011.

Lindgren S-Å. (2005) ”Socialt kapital, bolagsstyrning och självreglering” Fiffelsverige – sociolo-giska perspektiv på skandaler och fusk Sjöstrand G. (red.) Liber, Malmö.

Näringslivets regelnämnd (2010) Regelagandan 2010 – Förändring av regler – en nödvändig-het för fler växande företag 2011–2014. www.nnr.se/assets/files/publikationer/nnr_regela-genda2010.pdf

Pierre J, Jochem S & Detlef J. (2011) Sustainable Governace Indicators 2011 – Sweden Report, Bertelsmann Stiftung.

PuL 1998:204. Personuppgiftslagen.

SCB: Företagsregister

Schwab, K. (2011) Global Entrepreneurship Monitor 2010 – Global Report, World Economic Forum: The Global Competitiveness Report 2010–2011.

SFS 1915: 218, Avtalslag.

SFS 1967: 837, Patentlag.

SFS 1960: 644, Varumärkeslag.

SFS 1970: 485, Mönsterskyddslag

SFS 1973: 289 (1998: 377) Datalagen.

SFS 1986:436, Lagen om näringsförbud.

SFS 1990: 409 Lag om skydd för företagshemligheter.

SFS 1995: 1554, Årsredovisningslag.

SFS 1997:899 Förordning om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet.

SFS 1999: 1078, Bokföringslagen,

SFS 1999: 1229, Inkomstskattelag.

SFS 2000: 1101, Marknadsmissbruksförordning.

SFS 2002:873, Förordning om ändring i förordningen (1997: 899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet.

SFS 2005: 377, Lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

SFS 2005:551. Aktiebolagslagen.

Glenn Sjöstrand


SFS 2005:590, Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser.

2006: 575, Lagen om skattekontroll i vissa branscher.

SFS 2007:28, Förordning om ändring i förordningen (1997: 899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet.

2007: 592, Lagen om kassaregister m. m.

SFS 2007: 783 Förordning med instruktion för Bokföringsnämnden.

SFS 2007:1091, Lagen om offentlig upphandling.

SFS 2007:1092, Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

SFS (2007: 1110) med instruktion för Bolagsverket, Ändring av förordning 2007: 1110 enligt SFS 2008: 1230 5a §.

SFS 2007:1117, Förordning med instruktion för Konkurrensverket.

SFS 2008:579, Konkurrenslagen.

SFS 2008:604, Konkurrensförordningen.

SFS 2008:962, Lagen om valfrihetssystem.

SFS: 2009:93 Förordning med instruktion för Finansinspektionen.

SFS 2010:645, Förordning om ändring i förordningen (med 2007: 1117) med instruktion för Konkurrensverket.

SFS 2010:1534 (SFS 2007: 1110) Förordning med instruktion för Bolagsverket.

SFS 2010:278 Förordning om ändring i förordningen (med 2009: 93) med instruktion för Finansinspektionen.

SOU 2008:63, (2008) Förstärkt skydd mot företagshemligheter.

SOU 2010: 38 Mutbrott.

Sundén H. & Lenhoff, Å (2011) ”Vem skyddar visslaren?” Jusektidningen #4, mars-2011.

SvD 28/4-2011 Fällande dom i muthärvan.

SvD 26/5-2011.

Svensk kod för bolagsstyrning 2010. Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Säkerhetspolisen (2005) Företagsspionage Rapportserie 2005:3

Säkerhetspolisen (2007) Företagsspionage Rapportserie 2007:2

The International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank (2011) Doing Business Report 2011 – Making a Difference for Entrepreneurs, Sweden.

Tillväxtverket (2010) Utveckling av företagens administrativa kostnader 2006–2010. http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/enklareforforetag/regelforenklingforforetag/vadkostarreglerna.4.74f57d0f1283a4f88ff80002633.html

Tillväxtverket (2011) 2001-09-02. http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/enklare-forforetag/regelforenklingforforetag/vadkostarreglerna.4.74f57d0f1283a4f88ff80002633.html

UN Corporate Law Project – Jurisdiction: Finland, UN Special Representative on Business and Human Rights 2010.

UN Human Rights Council 2011 Report of the Special Reprasentative of the Secretary-General on the issue of human rights and transnational corporations and other business enterprices, John Ruggie.

Zelizer V. (2011) ”Ethics in the Economy” i Zelizer V. Economic Lives – How Culture Shapes the Economy Princeton University Press. Princton & Oxford.

16. Näringslivet


HemsidorBokföringsnämnden (BFN.se)

www.Bolagsstyrning.se

www.Bolagsverket.se

www.Business-humanrights.org

www.datainspektionen.se

www.Ekonomistyrningsverket (esv.se)

www.eStandardsForum.org

www.fairwear.org

www.FAR.se

www.gesinvest.com

www.globalreporting.org

www.iccwbo.org

www.IFAC.org

www.IFRS.org

www.Institutetmotmutor.se

www.IPSAS.org

www.ilo.org

www.internationalpropertyrightsindex.org/sweden-c112

www.nnr.se

www.oecd.org

www.Patent och registreringsverket (prv.se)

www.Rådet för kommunal redovisning (rkr.se)

www.Skatteverket.se

www.SNF.se

www.Swedewatch.ord/sv

www.SWERMA.se

www.Tillvaxtverket.se

www.Unglobalcompact.org

www.Verksamt.se

Glenn Sjöstrand


Glenn Sjöstrand

slutsatser och avslutande diskussion

del iv. avslutning


17. Slutsatser och avslutande diskussion

17. slutsatser och avslutande diskussionStaffan Andersson

det svenska nationella integritetssYsteMet

Studienvisarattdetnationella integritetssystemet iallmänhetärstarktmenpåvisarockså svagheter avbetydelse förkorruptionsriskerochkorruptions-bekämpningiSverige.Dettagällerbådedeinstitutioner(pelare)somingåriintegritetssystemetochdepolitiska,samhälleliga,ekonomiskaochkulturellagrundförhållanden sompåverkar systemetsmöjligheter att fungera effektivt(grunder).Studiensresultathartagitsframmedhjälpavdenmetodologisomvaritgemensamfördeteuropeiskaprojektsomdennastudie ingår i.Utvär-deringochpoängbedömningharsåledesgjortsutifrånpåförhandfastställdakriterier.Itabell1framgårdeövergripanderesultatenförintegritetssystemetsingåendeinstitutionerliksomdeförutsättningarsomliggertillgrundförsyste-metsmöjlighetattverkaeffektivt.

tabell 1. det svenska integritetssYsteMet

*För roll har endast en av två indikatorer poängbedömts för domstolar och två av tre för Riksrevisionen.

riksd

agen

reg

eringen

Do

msto

lar

offentlig

sektor

Po

lis Åklag

are

Valadm

inistration

Jo riksrevisio

nen

Po

litiska partier

Med

ier

Civila sam

hället

näring

slivet

Med

elpo

äng

kapacitet 100 100 100 100 92 92 100 92 94 81 100 100 96

Styrning 83 92 96 71 88 100 100 92 71 83 100 88 89

roll 88 75 75* 67 75 63 100 75* 88 92 75 75 79

Medel-poäng

90 89 90 79 85 85 100 86 84 85 92 88 88

grunder Politik Samhälle Ekonomi Kultur

100 75 100 75


Förutsättningar För integritetssYsteMets verkan i sverige

SvanteErssonvisarikapitletLandprofil,sombyggerpåjämförbarakvantitativadatamedandraländer,attförutsättningarnaärgodaföretteffektivtnationelltin-tegritetssystemiSverige.Denpolitiskagrundenförsystemetsverkanfårhögstapoäng(tabell1).Resultatetförmedborgarnasstödfördetpolitiskasystemetärrelativthögtmenintelikaentydigt.

Deekonomiskaförutsättningarnabedömsocksåsommycketgodaienana-lysdärvälstånd,konkurrenskraft,fördelningavresursermellaninvånarnaochframtidsutsiktervägsin.SamtidigtpåpekasattSverigeharfallitiförhållandetillandraländernärdetgällerrikedom.

Gällanderelationersocialagrupperemellan,ochmellansocialagrupperochdetpolitiskasystemet,hamnarSverigehögt.SverigebeskrivssomförmodligenettavdemerheterogenaländernaiEuropa.Minoritetersrättigheterärocksåskyd-dade,menSverigehamnar inte ien toppgrupp internationellt idennabemär-kelse.Desocialakonflikterna liggerpåen lågnivå, ställningenfördetcivilasamhälletärstarkochdensocialaelitenärrelativtsettsocialtrepresentativ.

Bedömningen av de kulturella förhållandena – såsom rådande etik, normerochvärderingar–visargodaförutsättningarförintegritetssystemet,meninteheller härhamnarSverige i den absoluta toppgruppen internationellt.Dettahandlartillexempelomförtroendeförpolisochrättssystemochdetoffentligaiallmänhet,vilkenviktmedborgarnatillmäterfrågorsompersonligintegritetochyttrandefrihetochintressetförfrågorrörandedenpersonligaintegriteten.Denkulturellaorienteringenutmärksavhögsekularitet,starkmellanmänskligtillitochattsynenpåinvandrareochetniskaminoriteterärmerpositivänimångaandraländer.

övergripande drag i institutionerna

Tabell1illustrerartvåtydligaresultatavanalysenavinstitutionernaochderasolikaaspekter.Det förstaärattdet trots institutionernashögapoäng(isnitt88)ändåfinnsenvissvariation.Offentligsektorärdenpelaresomfårlägstgenomsnittligpoäng(79),meniabsolutatalärävendettaresultatganskahögt.Riksdagensombudsmänärdenutvärderadeinstitutionsomfårhögstpoängistudien(100).

Detandraresultatetärattdetocksåfinnsenvariationförkategoriernakapaci-tet,styrningochroll.Settöverallapelaresåärkapacitet(resurserochobero-

Staffan Andersson


ende)denkategorisombedömssomstarkastmedhögstgenomsnittligpoäng(96).Detinnebärattekonomiskaochpersonellaresurserliksomdeolikain-stitutionernasmöjlighetattverkautanotillbörligpåverkanbedömssomgoda.För denna kategori var detMedier (81), Riksrevisionen, Valadministration(därValmyndighetenochValprövningsnämnden ingår)samtPolisochåkla-garesomhadelägstpoäng(92),vilketisigärhögapoäng.Resultatetförme-dierförklarasavdenkonstateradeägarkoncentrationen,medieskugganistor-städerochförsvagningenavredaktionerna.Dessutomsaknasmeddelarskyddochefterforskningsförbudiprivatsektorliksomattoffentlighetsprincipenintegällerdär. IRiksrevisionens fall handlardethuvudsakligenomdet tidigarebristfälligarapporteringssystemetochrollenförRiksrevisionensstyrelse,tvåfaktorersombedömshakunnatpåverkaoberoendetnegativt.Härskatilläggasattförändringarinförda2011haravskaffatRiksrevisionensstyrelseochersattdetmedParlamentariskainsynsrådetsom,tillskillnadfrånstyrelsen,inteskahanågonbeslutsfattandefunktionochfungerasomeninformationskanalochsamarbetsorganmellanRiksrevisionenoch riksdagen.FörValadministratio-nenförklarasdennågotlägrepoängenavdenstoramängdöverklagandentillValprövningsnämndensomskeddeisambandmedvalet2010vilketleddetillkapacitetsbrist.IfalletPolisochåklagarehandlardetomattmantidigaresak-natenenhetmedsärskildkompetensochinriktningpåkorruptionsbrott.

Därefterföljerkategorinstyrning(medelpoäng89)därtransparens,ansvarsut-krävandeochintegritetsmekanismerbedöms.Högapoänggesävenhär,dockmedflera intressanta iakttagelser somblandannatgällermöjligheter till attfrittkunnameddelaupptäcktaoegentligheterochskyddetnärmangördetta,liksomförekomstochgenomförandeavolikaetiskaprinciperochregleringar.Pådennakategorigavutvärderingarnalägstresultatförpolitiskapartier(71)ochoffentligsektor(71).Förpolitiskapartieråterspeglardetidettasamman-hangrelativtlågaresultatetframföralltavsaknadenavlagstadgadekravpåöp-pen redovisningavpartiersochvalkandidatersfinansiering.Förnärvarandefinnsendastenfrivilligöverenskommelsemellansjuavriksdagspartierna.Re-sultatetförklarasocksådelvisavringaformellfinansielltillsynavdepolitiskapartierna (semer om regleringen av redovisningen av partiers finansieringnedan).Denoffentligasektornsrelativtlågapoänghandlaromattmanintepånågonavindikatorernakringtransparens,ansvarsutkrävandeochintegritets-mekanismer fått full poäng.Härhar försvagningar i offentlighetsprincipensräckviddliksomskyddetfördesomslårlarmomoegentligheterochintegri-tetsmekanismersänktbetyget.Detfinnsävenbristeriformavsvagrevisionidenoffentligaförvaltningenpåkommunalnivåochattkommunersominteföljtlagen,vilketbedömssomettallvarligtproblem,iblandbortserfråndom-stolarnasutslag,såkallatdomstolstrots.Dessutomärsystemenföratthantera



intressekonflikterisambandmedutnämningarochoffentligupphandlingrela-tivtsvaga.Möjligheternatillsanktionerharpådettaområdevaritbegränsadeochkommunaltdomstolstrotsvaritfrekvent.Upphandlingarsomharöverkla-gatsochbedömtssomfelaktigaavdomstolharändåletttillkontrakt.Dockharnyareglerpåupphandlingssidannyligeninförtsförattmotverkadetta.

Genomgåendesåharinstitutionernasroll(medelpoäng79)bedömtssomsva-gareänkapacitetochstyrning.Beroendepåvilkenpelaredetgällerhandlarrollomolikaaspektersåsomattvaraaktivifrågoromattförebyggakorrup-tion eller att hålla den politiska sfären ansvarig. JO (100) ochMedier fickdockenmyckethögpoäng(92).JOdriverframgångsriktarbetemedatthan-teraklagomålfrånallmänhetenochattfrämjagodpraxishosmyndigheterna.Mediernashögapoängförklarasavattdebedömsvaraaktivaochjournalisteriettstortantalmedierharavslöjatkorruptionipraktiken.Härharmediernahaftenviktigroll.Mediernabedriverocksåsammantagetenaktivochomfat-tandebevakningavregeringochstatligaochkommunalaorganochmyndig-heter.Valadministration(63)ochOffentligsektor(67)uppvisadeiställetlägstresultat.Förvaladministrationensdelhandlardetomattkontrollavparti-ochkandidatfinansieringärnågotsominte ingår iValmyndighetensuppgiftochsomhellerintegörsavnågonannanmyndighet.Bedömningenbottnaralltsåiavsaknadenav regleringpåområdet.Den lågapoängen fördenoffentligasektornförklarasavattdessarbetemedattinformeraochutbildaallmänhetenomantikorruptionskeriväldigtlitenutsträckning.Dennauppgiftutförshellerinteavnågonannanmyndighet,ävenomriksenhetenmotkorruptionhareninformeranderollivissasammanhang.Svenskamedierkanocksåsägasfylladelaravdennafunktionindirektgenomattrapporteraomochavslöjakorrup-tionsfall.Poängsättningenidettasammanhangblirändårelativthögeftersomallmänhetenöverlagärvälinformeradochganskamångakännertillvilkafor-mellainstansermankanklagatill:polis,åklagareochJO.Detkanäventilläg-gasattmetodikensfrågaomfunktionenattutbildaochupplysaallmänhetenintepassarsvenskaförhållandensärskiltbra.

prioriteringen av arbetet Mot korruption hos MYndigheter, näringsliv och det civila saMhället

Desistaiakttagelsernaominstitutionernasrolliintegritetssystemetåterspeg-larocksådetsomStaffanAnderssondiskuterarikapitletomAntikorruption;att frågor omkorruption och bekämpning av den inte stått särskilt högt pådagordningenhosmyndigheter.Dettagällerävenivissmånocksådetcivilasamhälletochnäringslivet.Däremotidentifierasentendensattdethållerpåattöka.Denbakomliggandedrivkraftenhärledsframförallttilleninternationell

Staffan Andersson


strömningsomharlyftfråganochpåverkaragerandetiolikaländer.Sverigeharpåverkatsbådegenomvårtmellanstatligasamarbete iolikaorganisatio-ner,menocksågenomnäringslivetsbehovavattupprätthålla internationellkonkurrenskraft.Slutligensåharavslöjandenavkorruption iolika former iföretag och förvaltningar bidragit, liksom uppmärksammade förskingringaräven inom det civila samhället. Påmyndighetssidan var den internationelltinriktade verksamheten, inte minst inom biståndsområdet, tidigt inriktad på antikorruptionsfrågor,menfråganharvaritmindreframträdandefördenöv-rigaförvaltningeniSverige.Dockharvissainitiativtagits.

EttavdeviktigareinitiativenpåsenareårärUtredningenommutorsom2011presenteradesittförslagtillförändradlagstiftningochenuppförandekodförnä-ringslivet.Olikaexperterochorganisationerhardeltagitidettaarbete.Närings-livsorganisationerharspelatenstorrolliarbetetmedattutvecklauppförandeko-denförnäringslivetomgåvor,förmånerochbelöningar.DäremotfannsSverigeskommunerochlandstinginterepresenteradeiutredningen,vilketärolyckligtmed tankepå att kommunernas verksamhet rymmermångaområden somärriskutsattaförkorruption,ochattdetidagfinnsmångakommunalaföretag.

IGlennSjöstrandskapitelomNäringslivetpåvisashurfrågoromantikorrup-tionfåttökadbetydelseiföretaggenomarbetetkringföretagenssocialaansvar(CSR).Fråganomantikorruptionsåtgärderkanha stor faktiskbetydelse förekonomiskavärden.Ävenarbetetmeduppförandekoderharblivitalltmerpri-oriteratimångaföretag.Omettföretagavslöjasmedkorruptionsamtidigtsomdetvisarsigattmanintevidtagitåtgärderochinförtsystemförattförhindradettakankostnadernablibetydande.Konsekvensenkanblitappadekontraktellerattmantillochmedutestängsfrånmarknader.

Fråntaget biståndsorganisationer har inte antikorruptionsfrågor varit särskiltprioriteradeidetcivilasamhället.Menbetydelsenharökatpåsenareår.Tillexempelharorganisationerinförtkanalerförattanonymtkunnaslålarmomoegentligheter.MartinNilssonmenarisinanalysikapitletomCivilasamhäl-letattdessaorganisationerharenpotentialattutvecklaarbetetmotkorruptionoch spelaen större roll.Nilssonbetonarocksåattdetfinnsenmoralblandfrivilligorganisationerprägladavviljanattföljainternaregelverkochattsank-tionergenomförsomdessainteföljs.

korruptionen i sverige

Enutgångspunktochantagandeidetalleuropeiskaprojektsomdennastudieingåriärattettvälfungerandeintegritetssystemärettviktigtskyddmotkor-



ruption.När de i undersökningen ingående institutionerna har adekvat reg-leringochbrasystemföransvarsutkrävandeförväntassåledessannolikhetenförkorruptionsjunka.Närdetgällerattbedömainstitutionerochhurbradepresterarärstudienföljaktligeninriktadpåattutvärderadessafaktorersnarareänattfaktisktförsökabedömakorruptionensomfattning.Menvadvetvidåom korruption i Sverige?

I kapitletKorruption iSverige analyserarStaffanAnderssonvadvivetomkorruptioniSverigenärdetgällerdessomfattning,vilkatyperavkorruptionsomförekommer,orsakertillkorruption,gradenavtoleransförkorruptionochhur reformer i offentlig sektor påverkat korruptionsrisker.Tillgängliga dataöveruppfattadkorruptiontyderpåattSverigegenomgåendeharettgottut-gångslägeijämförelsemedmångaandraländer.Iallmänhetärintekorruptionutbreddenligtdessabedömningar.Mendenfaktiskakorruptionensomfattningärväldigtsvårattmäta,ochdetärdärföregentligenmycketsvårtattdranågradefinitivaslutsatseromdenfaktiskaomfattningen.Detfinnsocksåandraty-peravundersökningarsomvisarpåattSverigedefinitivtinteärbefriatfrånkorruptionochdessproblem.

Korruptiontarsigolikauttryckochdetfinnsmångaolikatyperavkorruptabeteendenochhandlingar.ÄvenomdeflestasvenskarsällanverkarbehövabetalamutorikontaktermeddenoffentligasfärenfinnsdetenganskautbredduppfattningblandsvenskarnaomattkorruptionförekommeriSverige.Dettastödsocksåavettganskastortantalkorruptionshändelser,inteminsti lokalochregionalpolitikochförvaltning,menocksåinomdenstatligasfärenochuppmärksammadefallinomstoraföretag.

Korruptionens natur – som innebär motsatsen till den goda förvaltningensgrundläggandeprinciperomintegritet,opartiskhetochsaklighet–innebärattävenettrelativtlitetantalkorruptionsfallkanraseraförtroendetförattdessaprinciperupprätthålls.Medtankepåvadvivetomviktenavdessaprinciperförattkunnaupprätthållaetteffektivtsamhällsstyredärdemokratiskaochrätt-statligaprinciperupprätthålls,ochvilkenbetydelsedettaharävenförekono-miskutveckling,ärkorruptionävenvidlåganivåerenväldigtangelägenfråga.

Iettsamhälledärmångaärkorruptakankostnadernaförattförsökavarahe-derligblihöga.Detkanbetydaattmanintefårdelavdenoffentligaserviceman har rätt till eller, imiljöer där korruption är helt förhärskande, i vissasituationervaraförenligtmedlivsfara.Iettsamhälledärdeflestainteärkor-rumperadeärdetiställetsåattkostnaderförkorruptahandlingarstiger:riskenattbliupptäcktochstraffadökareftersomflerkantänkasviljaavslöjadenkor-

Staffan Andersson


Staffan Andersson

rumperade.Ettbeteendesomfördömsärocksåmersannoliktattsanktioneras,intebararättsligtutanocksåsocialt.Redannärmänniskorbörjartroattmångaandraärkorruptakandetfåeffektpådetegnabeteendetochdärförsänkadentänktakostnadenfördetkorruptaalternativet.Därförärkorruptionnågotsomständigtmåstearbetasmot,påsammasättsomarbetetmedattupprätthållaochutvecklademokratinständigtbörpågå.

integritetssYsteMet Möter utManingar

Studienidentifierarflerautmaningarförintegritetssystemetochdessinstitu-tioner.Någraavdeviktigasteförattupprätthållaintegritetenochförebyggakorruptionföljer.Förstochfrämsthandlardetomattseattdetfinnskorrup-tion, varamedvetenomde risker somfinns imångaverksamheterochhurdessariskerkanhanteras,liksomattsehurförändringaravverksamheterkanpåverkadessakorruptionsriskerochdärmedvilkaförebyggandeochkontrol-lerandeåtgärdersombehövs.

Ensjälvklarutmaningattbeaktaärkonsekvensernaavdeförändringarioffent-ligsektorsomgenomförtsisyfteatteffektiviseraochminskakostnader.Förvalt-ningenhariallthögreutsträckningkommitattdrivasialternativadriftsformersominneburitbolagiseringarochattmanupphandlartjänster.Enkonsekvensärattupphandlingblivitettalltviktigareinslagiverksamheterna,enannanattdeoffentligahuvudmännensochmediernasgranskningavdealternativadriftsfor-mernaärlägreängranskningenavverksamhetsomdrivsidenvanligaformen.Härmåstemantahänsyntillvaddetbetyderatttillämpningenavoffentlighets-principen,somsessomettavdeviktigasteskyddenmotoegentligheter,minskariomfattning.Inteminstärdetviktigtattbeaktadettamotbakgrundavmångafallavoegentligheterochkorruptionioffentligförvaltningharavslöjatsavme-diaochintedeformellakontrollinstansernasomrevision.

Tidigarestudierhardessutomvisatentendensmedenövertidtystareförvalt-ningdärbenägenhetenattanvändameddelarfrihetenminskar(sekapitletomOffentligsektor).Kompenserasdessaförändringaririskeravattkontrollsys-temanpassasföratthanteradem?Detärenviktigfrågaattbeakta–inteminstmotbakgrundavtidigareforskningsomharvisatattsåintealltidärfallet.

Hurskadådetnationellaintegritetssystemetklaradessaförändringarsompå-verkardeingåendeinstitutionernaochderasförutsättningar?Någraavdevik-tigastefaktorernaförskyddetmotkorruptionärallmänhetenslågaacceptansföroegentligheterochkorruption,välinformerademedborgare,öppenhetochmediersochmedborgares tillgång till informationdärmeddelarfrihetenoch



dessskyddspelarstorroll.Sammantagetpekardetpåtreviktigahuvuddragidetnuvarandeintegritetssystemetsfunktion.Fördetförstahandlarmångaas-pekteravintegritetssystemetomformellregleringsomtillexempeldetstarkagrundlagsskyddsomtillgångtilloffentligahandlingarochmeddelarskyddger.Dethandlarocksåomdekontrollfunktionersominteutgörsavformellainsti-tutioner.Härärdetmänniskorsinställningtillkorruption,förtroendeförvar-andraochsamhälletsinstitutionersomärviktiga–liksomdensocialakontrollsomattitydertillolikahandlingarutgör.ISverigeärdenformellaregleringenöverlagganskaflexibelnärdetgällermekanismerförattupprätthållaredbar-het.Relativtsettsåfinnsdetinteenkulturavuppförandekoderochdetaljeradetiskregleringavtjänster.Dettaärsärskilttydligtpådenpolitiskaarenan,därdetparlamentariskauppdragetavtraditionomgesavförtroendeochdärrollenärmycketfrimedfåinskränkningar.Slutligensåhandlarenviktigdelidetsvenskaintegritetssystemetsfunktionombetydelsenavförebyggandeaspek-tersnarareän“straffande”.Meddetsagtärförståsderättsligakontrollmeka-nismernaocksåviktigaeftersomdesignalerarompotentiellakostnaderförettkorrumperathandlingsval.

hur kan dessa utManingar Mötas?

Vivetsedanlångtidtillbakaattävenomacceptansenförkorruptionärlågsåvarierarmänniskorsbedömningavolikaformeravkorruption.Dettaärsär-skilt tydligtnärvi rörossfrån tydligafallavmutor till typeravkorruptionsom rör nepotism, politisk påverkan från dem som ger kampanjbidrag ochintressekonflikter i offentlig tjänsteutövning.Tidigare forskningvisar ocksåattmänniskorgörolikabedömningaravsammahandling.Enviktigslutsatsärattinställningenattprioriteringenavantikorruptionsarbeteskötersigsjälvbörmotverkas.Deträckerintemedatthänvisatill“suntförnuft”–särskiltomlagstiftningenifrågornasomberörsärsvårtolkad.Detkrävsinformationochutbildningsåattmänniskorvetvadsomgällerochvargränsernagårinomdeverksamheterdärdeärverksamma.

Analysen av offentlig sektor visar att offentlighetsprincipens räckvidd harminskat,vilketävengällerdetviktigaskyddetfördesommeddelaroegentlig-heterochkorruptiontillmedier.Dessutomärdeintetillämpbaraiprivatverk-samhet.Härharriksdagen(konstitutionsutskottet)tagitinitiativochuppmanatregeringen att se över lagstiftningen kring whistleblowing för att förbättrameddelaresskydd.Dettaärettviktigtinitiativommanvillupprätthålladentraditionellalinjenisvenskförvaltningochävensökaenförbättring.Ioffent-ligsektorvisardetrelativtfrekventadomstolstrotsetattentydligaremarkeringavbetydelsenavattkommunalförvaltningföljerlagenbehövs.

Staffan Andersson


Närdetgällermekanismerförattupprätthållaredbarhetsåomfattardessaintebestämmelsersomgällernärmyndighetscheferochpersonerpåhögaposterioffentligförvaltningbytertilljobbpådenprivatasidan.Dethärgällerof-fentligamyndigheteriallmänhet.Detkantillexempelhandlaomattcheferioffentligareglerandemyndigheterskulledirektgåtillenprivatanställning.IregeringskapitletavStaffanAndersson,SvanteErssonochShanthiRedebackdiskuterastillexempelattSverigesaknarkarantänsbestämmelserförminist-rar.ErikKarlssonskapitelomDomstolar,Polisochåklagarevisarattfråganinteärregleraddärheller–dessutomattdenkanskeärmindreuppmärksam-madpådenrättsvårdandesidanavmyndigheterna.DettaärenfrågadärGrecotidigareharrekommenderatSverigeattundersökamöjlighetertillattutvecklanågonformavpolicysomändåtarhänsyntilldensvenskaflexibilitetenmel-lanoffentligaochprivatajobb.Expertgruppenförstudierioffentligekonomi(somärknutentillRegeringskansliet)bedriverenutredningidennafråga.

Detfinnsingenmyndighetsombärettdirektansvarförattinformeraallmän-hetenomkorruptionochdessbekämpning.Finnsdetettsådantinformations-behov – och var ska i så fall ansvaret ligga? Intresset, efterfrågan och be-hovet av mer kunskap om antikorruption ökar. Riksenheten mot korruption harnoteratökatintresseochefterfråganförsinexpertisävenavdetslagsomhandlaromattinformera.Dessaäruppgiftersomtillvissdelförknippasmedenfriståendeantikorruptionsmyndighet.Enhetenmenarsjälvaattdettabehovliggerutövervadmanharresursertillattutföra.Hurkanstatentillgodosedetbehovsomfinnstillexempelhoskommuneromattfåorienteringomkorrup-tionochbekämpningavden?SkaÅklagarmyndighetenfåökaderesurserfördetta,ellerbörnågonannanmyndighetfåentydliginformationsrollgentemotmyndigheter, medborgare, organisationer och företag? Kompetensrådet förutvecklingistatenharettliknandeuppdragnärdetgällerutvecklingenavof-fentligtetosinomstaten.Härfinnssåledesettbehovattfylla.

Sverigeharingenfriståendeenskildantikorruptionsmyndighet.Dennastudieger inte vidlag att invändamot detta.Man kan notera att de rättsvårdandemyndigheternahartagitstegiriktningmotatt,somocksåtidigtefterfrågadesav internationella organisationer, skaffa mer specialiserad utredningskapa-citet.Åklagarmyndighetengick i denna riktning redan2003närman inrät-taderiksenhetenmotkorruptionsomhandläggerkorruptionsmåloavsettvarilandetdeinträffar.Poliseninrättade2011ocksåenspecialiseradenhetsomkommerattutredakorruptionsbrott.Polisenharliditavbristandekapacitetpåområdetochdetta initiativärviktigt,ävenomdetärför tidigtattutvärderaförändringensresultat.



Studienvisarattmedierbådespelarochförväntasspelaenväldigtviktigrolli integritetssystemet.Detta tydliggörsavdenformella regleringen iSverigesom germedierna goda granskningsmöjligheter. Flera av studiens intervju-personerharoftaåterkommittillmediernasfunktionsomgranskareochmot-tagare av information om oegentligheter.Det är ocksåmedierna som legatbakomavslöjandetavmångakorruptionsskandaleriSverige.

Menvilkamöjligheterharsvenskamedierattfullgöradennaroll?IkapitletomMedieravOlofKleberg framgårattgranskande journalistikharpåverkatsavekonomiskanedskärningar,somdocktillvissdelharkompenseratsavredaktio-nernasökandeambitioner,tidskrifterochseriösabloggar.Ävendenminskadetillämpningenavoffentlighetsprincipen,ettresultatavövergångentillalternati-vadriftsformereftersomdenintegälleriprivatverksamhet,påverkarmediernaskapacitetidennabemärkelse.Vidaresånoterasytterligareennegativtendensförmediersanvändandeavoffentlighetsprincipen:ettstegvisutvidgandeavse-kretessdärförändringarisekretesslagennästanuteslutandehargåttidennarikt-ning.Mångamedieföretagharocksåmindreresurserförgranskandejournalistiklikasåhardengeografiskatäckningenpåverkatsnegativt.Lokalgranskningavpolitikochförvaltninghardrabbatsavattmångalokalredaktionerharförsvun-nit.Vadinnebärdettaförintegritetssystemetsfunktion?Potentiellalösningarförnågraavdessatendenserskullekunnahandlaomettutvidgandeavmeddelar-skyddet,efterforskningsförbudochrepressalieförbudtillprivatverksamhetsombedrivsmedoffentligamedelochattmanblirmerrestriktivmedanpassningaravsekretesslageniutvidganderiktning.

ThomasLarueskapitelomPolitiskapartiervisarattdetgällandeochtillstordelfrivilligaregelverketkringochavsaknadenavytterligareredovisningskravavpartiersochvalkandidatersfinansieringriskerarattinteerbjudaetttillräck-ligtstarktkorruptionsskydd.Bedömningenärdärförattökaderedovisnings-kravskulleminskakorruptionsriskerna.Dockärdetsåattfleraeftersträvans-värdafaktorerigällandelagstiftningocksåmåstebeaktas.Laruesslutsatsärattlagstiftningmeddirektaredovisningskravnoginteärdenmestframkomligavägen.Denslutsatsendrasmedhänsyntilldendiskutablaförenlighetenmedregeringsformenochpraktiskaochprincipiellasvårigheteritillämpningenavensådanlagstiftning.Däremotärindirektaredovisningskravinomramenförnuvarande grundlagsregleringmöjliga.Mot denna bakgrund föreslår LarueattGrecossamtligarekommendationerfrån2009genomförs.Underrådandegrundlagsregleringbördettaskegenomtvååtgärder.Fördet första föreslåsenkompletteringavdennuvarandefrivilligaöverenskommelsen,mellansjuriksdagspartier,från2000ilinjemedGrecosrekommendationer.Dettaskullevaraenmöjligalternativvägsompåkortsiktkanvaralättareattgenomföra.

Staffan Andersson



Greco har själv påpekat att genomförandet av dess rekommendationer intekräverlagstiftning.Fördetandraföreslåsenändringavdenoffentligaparti-stödsregleringensåattkravställspåattpartiernagenomförensådanförstärktredovisningsomrekommenderasovanföratterhålladelarav(ellerhela)detstatligapartistödet.Dessatvååtgärderkräverdockattresurseranvisasbådeinterntinompartiernaochförtillsynenavpartistödsregleringensefterlevnad.

Företagens arbete med uppförandekoder och andra policies kring antikor-ruptionprioriterasallthögre, inteminsthosstoraföretag.IkapitletomNä-ringslivet tarGlenn Sjöstrand upp flera utmaningarmed att uppnå den av-seddaeffektenavetiska riktlinjer.Dethandlaromhurmanskakunnagörariktlinjer relevanta förverksamheten, liksomhurdekommunicerasochhurefterlevnadenövervakas.Dethandlarocksåomhurgenomslagskauppnåspådetpraktiskahandlandetiföretagetochhurbrottmotreglernaskasanktione-raseftersomdetharvisatsigattbrottmotreglernaharlitenbetydelsegente-mot företaget ellermedarbetarna.En annanviktig aspekt för framgångsriktgenomförandeochupprätthållandeavetiska riktlinjeräratt ledningenvisarvägenochunderstrykerdessbetydelse.Detta är särskilt angeläget eftersomacceptansenärhögreistyrelserochledningsgrupperförattbrytamotetiskariktlinjerisyfteattökavinsten.Dessutomkrävsdetattdetfinnsfungerandesystemförrapporteringavoegentligheterdäranställdainteriskerarsanktionerförattharapporteratdem,tillexempelgenomwhistleblowersystem.HärlyftsframenmöjlighettillförstärkningavlagskyddetgenomattLagenomanställ-ningsskyddskullekunnainkluderabestämmelseromförbudmotattköpautdemsomvisslatochattmeddelarskyddetutvidgas.Dessutomföreslåsattenkontinuerligöversynskeravdereglersompåverkarochstyrföretagurettkor-ruptionsperspektiv–vissareglerpåverkarsannoliktkorruptionsnivånpositivtoch andra negativt.

Slutligensåvisardennastudieliksomtidigareforskningattdetcivilasamhäl-letharenviktigrollattspelaidetnationellaintegritetssystemet.Genomattutveckladetinternaarbetesompåbörjatsiorganisationernameduppförande-koderochinrättandeavolikasystemförwhistleblowingkanmanbidratillattmekanismernaföröppenhetochansvarsutkrävandeblirenstarkdelavverk-samheten.MedtankepåattensåstordelavSverigesbefolkningärmediolikaorganisationerkandettahaenbetydandeeffektävenpåsamhälletiallmänhet.

transparency international sverigelinnégatan 14, 6 tr, 114 47 stockholmisbn 978-91-980090-0-2

oM transparencY internationalTransparency International (TI) är ett globalt nätverk av ideella organisationer för bekämpning av korruption med huvudsäte i Berlin. I sitt arbete verkar TI för öppenhet och integritet. Sedan grundandet 1993 har TI lyckats i sin målsättning att sätta korruption på den internationella agendan och blivit en internationell auktoritet på områden som rör korruption.

Transparency International Sverige (TIS) är TI:s svenska avdelning. Som oberoende ideell organisation bedriver TIS en bred informationsverksamhet och opinionsbildning för att sprida kunskap om korruptionens skadliga verkningar och verkar för ökad transparens i såväl offentlig som privat sektor.

TIS finansieras med medlemsavgifter och bidrag från privatpersoner och företag.

Vi behöver ditt stöd!Såväl privatpersoner som företag kan ansöka om medlemskap i Transparency International Sverige. Välkommen att kontakta oss om du vill ha mer information om Transparency International Sveriges verksamhet.

www. transparency-se.org [email protected] Tel 08-791 40 40

Olof Kleberg Glenn Sjöstrand...Docent Staffan Andersson, Linnéuniversitetet Styrgrupp Birgitta...

Documents

Transcript of Olof Kleberg Glenn Sjöstrand...Docent Staffan Andersson, Linnéuniversitetet Styrgrupp Birgitta...