MMÅNGFALDSBAROMETERNÅNGFALDSBAROMETERN

20092009

Ansvariga: Orlando Mella, professor , Irving Palm, docent

Sociologiska institutionen

Oktober, 2009

2

Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitetet, tog år 2005 initi-ativ till en mångfaldsbarometer, som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige.

Vi vill bidra till diskussionen om detta ämne genom att med hjälp av resultaten från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som återfinns i den svenska populationen idag.

En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna problematik hanteras på ett rätt sätt, något som har stor betydelse för det framtida svenska samhället.

Den första rapporten publicerades 2005 med redovisningen av de första resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen. I de två följande, Mångfaldsbarome-tern 2006 och Mångfaldsbarometern 2007, publicerades resultaten från de nya undersök-ningarna och jämförelser gjordes med tidigare år. I den fjärde rapporten presenterades re-sultaten från 2008 års mångfaldsbarometer.

Nu presenteras resultaten från 2009 års mätning. Aktuella attityderna till mångfalden hos den svenska befolkningen redovisas och kommenteras. Även denna rapport bygger på en undersökning av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (1016 personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska materialet och jämförelser görs med resultaten från åren 2005-2008.

Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för mångfaldsbarometern.

PRESENTATIONPRESENTATION

Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning är ett forskningsprojekt som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, med stöd från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.

3

1. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de hade mycket eller ganska goda erfarenheter, året 2007 var det 62,9% och sedan ökar något för åren 2008 och 2009 till 67,4%.

2. Kvinnor har i större utsträckning mycket goda eller ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets– eller kurskamrater. Skillnaden mellan kvinnor och män, som minskat under några år, har återigen ökat.

3. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i stör-re utsträckning mycket eller ganska goda erfarenheter av invandrare som arbets– eller kurskamrater, däremot är andelen med goda erfaren-heter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på landsbygden eller i glesbyggd.

4. Ett påstående som ges stort stöd är ”Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning”. An-delen som instämde i detta var 72,4% år 2005, 72,6% år 2006, 71,3% år 2007, 74,2% år 2008 och 72,7% år 2009.

5. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet ”Alla utlän-ningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006 ökar an-delen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,6% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar något till 62,9%. Invandra-re måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma skyldigheter, det vill säga att följa landets la-gar. Invandrare är således välkomna och skall ha samma sociala rättig-heter men det finns ett förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs lan-dets dörr för dem.

6. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de globala, positiva attityderna över de negativa, och detta mönster gäll-er för alla fem åren, 2005-2009.

7. De som har högre utbildning är positivare till mångfalden. Detta förhållande kvarstår även under 2009.

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

4

8. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden och denna tendens förstärktes ytterligare under år 2009. Opinionsklyftan mellan hög- och lågutbildade består och det föreligger statistiskt signifikanta skillnader mellan skolnivåer. Det är dock en väx-ande andel lågutbildade som anger att de saknar erfarenheter.

9. Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Även för variabeln kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden 2005-2009.

10. De flesta svenskarna är positiva till mångfalden men det förekom-mer också extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder beräknades till ca 4,1% för år 2005, och ökar till 5,1% för år 2006. För år 2007 är andelen på ungefär samma nivå eller 4,9%. År 2008 sker en viss ökning till 5,8% och minskar något till 4% för året 2009. Inga signifikanta skillnader finns när man jämför de olika åren.

11. När man beräknar ett index som mäter attityderna till mångfalden i relation till dimensionen arbete blir de positiva, och det gäller för alla fem åren.

12. De flesta svaren är positiva till mångfalden, men de tyder också på stora krav på invandrarna. Påståendet ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 80,1% av instämmande svar år 2005. Andelen ökade till 81,9% år 2006 och får samma nivå, 81,8% år 2007, minskade något år 2008 till 79,7% för att sedan öka till 81,1% år 2009.

13. Uppfattningen bland större delen av svenska folket att invandrare skall ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är ”Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna” och det gäller för alla åren 2005-2009.

14. Attityderna till mångfalden i förhållande till religionen är ambiva-lenta, varken positiva eller negativa. Detta mönster gäller för åren 2005-2009. Religionen är en dimension som mycket lätt väcker negati-va attityder, som till exempel vid påståendet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” fick ett högt stöd i svaren: 58,5% instämde helt eller delvis år 2005,

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

5

ökade till 63,2% år 2006 och minskade något till 59,9% år 2007 för att öka till 61,7% år 2008 och 64,3% år 2009.

15. Påståendet ”Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i ar-betet” får betydande stöd. Mindre än hälften (44,0%) instämmer helt eller delvis år 2005. Andelen ökar något år 2006 till 45,4% och ännu mer år 2007 till 49,8% för att sedan minska till 45,8% åren 2008 och 2009. Det svenska folket är idag mindre ambivalent när det gäller even-tuellt förbud att bära slöja men, om vi jämför med opinionen i andra europeiska länder, i samband med attityder till slöjan, kan man påstå att den svenska opinionen är mindre negativ, men den negativa opinionen är relativt stabil.

16. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa frisko-lorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att ”Religiösa friskolor motverkar integration”. Denna fråga ställdes först året 2006 och 2007 är andelen som instämmer något lägre, 54,5%, men fortfaran-de är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd till des-sa skolor. Denna negativa attityd förstärks år 2008, 58,4% men reduce-ras året därpå till 54,8%.

17. Påståendet ”Bostadssegregationen beror på att invandrare väljer att bo med sina landsmän” får mest samtycke alla fem åren. Det är mer än 60% som instämmer helt eller delvis med uttalandet.

18. Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är också ambivalenta. De flesta svarade genom att ta avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur”, åren 2005-2009. På samma sätt instämmer de flesta individerna i samplen att ”Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur”, med 64,7% år 2005, 63,9% år 2006, 60,7% år 2007, 61,8% år 2008 och 62,9% år 2009. Men samtidigt de som instämmer med på-ståendet ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands va-nor” utgör en stor majoritet (se punkt 12). Det tycks finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag men de måste integreras i en gemensam svensk kultur, kan vara en möjlig tolkning.

19. Mångfalden innefattar många kulturer och etniska grupper, något som

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

6

kommer fram i svaren till påståendet ”Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. 64,0% instämde med på-ståendet år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något till 66,9% år 2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år 2009. En tolkning är att majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper kommer inte att kunna in-tegreras till det svenska samhället.

20. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationalite-ter och folkgrupper föras samman, beroende på kulturella avstånd. Det blir en grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, turkar, romer, chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosni-er, polacker och greker. De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandrare /främlingskap är norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner.

21. Ett index som mäter kulturellt avstånd till de nationaliteter och folk-grupper som nämns ovan, visar att det finns en tendens att betrakta denna grupp på större kulturellt avstånd.

22. Denna studie ser därför en tendens att ha positiva attityder till mångfal-den men att behålla invandraren och vissa nationaliteter på större kultu-rellt avstånd, med andra ord, det är inte samma sak att medge positi-va attityder och att ha nära kulturellt avstånd.

SSAMMANFATTNINGAMMANFATTNING AVAV RESULTATRESULTAT

7

Typ av undersökning: Attitydundersökning ge-nom postenkät.

År och månad: maj-juni 2009.

Slumpmässigt urval, hela Sverige. Samplet: 1016 individer.

BBESKRIVNINGESKRIVNING AVAV SAMPLETSAMPLET ÅRÅR 2009 2009

Samplet 2009 har en viss överrepresentation av kvin-nor, 52,7% (49,7% för hela riket enligt SCB).

Åldersintervallet är mellan 18 till 76 år, med en genom-snitts ålder av 49,9 år.

När det gäller ålderskategori-erna, har kategorin äldre (66-76) blivit större än i tidigare mätningar.

Utbildningsnivåerna visar en struktur med en viss överbe-toning av gymnasial utbild-ning men som för övrigt un-gefär motsvarar fördelningen för hela riket (15% förgymna-sial, 46% gymnasial, 36% eftergymnasial; källa:SCB).

År 2009 består 12,8% av samplet av personer födda i ett annat land. Året innan var andelen 10,6%.

8

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND

Åren 2006 var svarsfrekvensen för de som hade mycket eller ganska goda erfarenheter 65,3%. År 2007 inträffade en viss minskning till 62,9%. För åren 2008 och 2009har i stället en viss ökning ägt rum till 67,4%.

Alla fyra tillfällen visar att de flesta svenskar har goda erfarenheter av kontakt och samarbete med perso-ner med invandrarbakgrund. Minsk-ningen 2007 har visat sig vara till-fällig och ersatts med en viss ökning år 2008. Skillnaderna är inte statis-tiskt signifikanta.

Jämförelsen mellan alla undersökningsåren visar en stabil trend: 63-67% som har haft mycket goda eller ganska goda erfarenheter med invandrare, medan de som deklare-rar mycket dåliga eller ganska dåliga är mellan 10-14%. Året 2009 minskar andelen något till 10.6%. Skillnaderna mellan undersökningsåren är inte signifikanta (Chi två 8,3, sig ,219).

I rapporten 2005 fanns inte med alternativet ”saknar erfarenheter” och därför inkluderas inte i tabellen.

9

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND

OCHOCH UTBILDNINGUTBILDNING

Utbildningsnivån associeras starkt med den typ av erfarenheter som de intervjuade deklarerar: de som i större utsträckning medger att de har haft goda erfarenheter är de som har högskolestudier medan de som har endast grundutbildning är de som deklarerar mindre positiva erfarenheter. Skillnaderna i atti-tyder enligt utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla år (2006:Chi-två 21,5, sig 0,00; 2007: Chi-två 53,17, sig 0,00; 2008: Chi-två 42,07, sig 0,00; 2009: Chi-två 75,29, sig 0,00)

Invandrarerfarenheter: mycket eller ganska goda

54,8%48,2% 46,4%

62,6%58,2%

65,3% 66,2%72,9% 74,8% 76,4% 79,1%

43,6%

,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

år 2006 år 2007 år 2008 år 2009

GrunGymHög

Invandrarerfarenheter: mycket eller ganska dåliga

17,8%16,4%

13,6% 12,9%15,2%

18,7%

14,2%12,6%

7,8% 7,9% 8,0% 7,6%

,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

20,0%

år 2006 år 2007 år 2008 år 2009

GrunGymHög

10

EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND OCHOCH VARIABELNVARIABELN KÖNKÖN

Kvinnor visar positivare attityder i samband med erfarenheter att arbeta/studera med kollegor med in-vandrarbakgrund än män vid de flesta mätningstillfällen: år 2006 66,1%, år 2007 62,7%, år 2008 69,1% och år 2009 71%. Attityderna även hos män är övervägande mycket och ganska positiva men i mindre utsträckning än hos kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder har inga signifikanta skill-nader för åren 2006 och 2007, men för året 2008 blir signifikanta skillnader (chi-två 8,45, sig 0,01) och det-samma gäller för året 2009 (chi-två 8,23, sig 0,01).

63,3%

71,0%

65,9%69,1%

63,3%62,7%64,3%66,1%

13,0%8,4%

14,5%

8,0%

15,4%13,2%13,8%

10,8%

23,7%20,6%19,6%

22,9%21,4%24,1%

21,8%23,1%

,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

kvinna man kvinna man kvinna man kvinna man

år 2006 år 2007 år 2008 år 2009

Mycket eller ganska goda erfarenheter

Mycket eller ganska dåliga erfarenheter

Saknar erfarenheter

11

RRESULTATESULTAT: : EERFARENHETERRFARENHETER AVAV ATTATT ARBETAARBETA//STUDERASTUDERA MEDMED KOLLEGORKOLLEGOR MEDMED INVANDRARBAKGRUNDINVANDRARBAKGRUND OCHOCH ÅLDERÅLDER

Åldern är en variabel som inte uppvisar signifikanta skillnader i attityder till mångfalden gällan-de frågan om upplevda erfarenheter med kollegor med invandrarbakgrund. Statistiskt signifikan-ta skillnader fanns bara för året 2007. De flesta åldersgrupper visar en mycket hög procentandel som uppger mycket eller ganska goda erfarenheter.

Vissa möjliga trender ställer några frågor om hur stabila de positiva attityderna är:

• Äldre svenskar (66-76) är åren 2006-2009 de som uppvisar mindre positiva attityder i jämförelse med de andra ålderskategorierna.

• Medelålder (31-65) svenskar är den ålderskategori som placerar sig i mitten i jämförelse med de andra ålderskategorierna., positivare än äldre men mindre positiva än yngre. I kategorin medelålder är de positiva attityderna relativt stabila med en mindre ökning år 2008. Kategorierna yngre och äldre är år 2008 tillbaka på samma nivå som år 2006.

• Yngre svenskar (18-30) svenskar är de mest positiva, speciellt året 2009.

12

RRESULTATESULTAT: G: GLOBALALOBALA POSITIVAPOSITIVA ATTITYDERATTITYDER

Alla tre påståenden, som uttrycker positiva attityder till mångfalden, får ett starkt stöd och placerar sig på de positiva nivåerna (över 3 som innebär varken instämmer eller tar avstånd). Påståendet som beskrivs i tabellen är det påstående som ges störst stöd alla fyra åren och det handlar om att alla in-vandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare.

5: Instämmer helt 1: Tar helt avstånd

13

RRESULTATESULTAT: G: GLOBALALOBALA NEGATIVANEGATIVA ATTITYDERATTITYDER

Mönstret för två negativa påstående är att man tar avstånd eftersom de får poäng under mittpunkten mellan 5 och 1, ”Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det” och ”Svenskarna kän-ner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige”. Påståendet ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner” håller sig i mitten, varken instämmer eller tar avstånd, och bland dessa negativa attityder är det framförallt på-ståendet ”Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” som en klar majori-tet svarar att de instämmer helt eller delvis. Trenden är mycket stabil.

5: instämmer helt 1: tar helt avstånd

14

Ett negativt påstående som får ett visst stöd men som visar en trend till förändring är ”Många utlän-ningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner”. En successiv minskning ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,5% år 2008 och öka igen för år 2009 till 39,9%.

RRESULTATESULTAT: G: GLOBALALOBALA NEGATIVANEGATIVA ATTITYDERATTITYDER

Påståendet ”det är för lätt att få svenskt medborgarskap” får mindre stöd, kring 30% under alla åren. Viktigt är dock att notera att nästan hälften av de som svarar, placerar sig i mitten, varken instämmande eller tar avstånd eller vet ej.

Det negativa påståendet som får minst stöd är ”svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige”, bara 18% instämde året 2009 och de som tar definitivt avstånd är en majoritet, 54%.

15

Med hjälp av de negativa påståenden ”Ju mind-re man märker av alla utlänningar desto bättre är det”, ”Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kom-mit till Sverige”, ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner” och de positiva påståenden ”Samhället bör skapa möjligheter för invandra-re att bevara sina kulturella traditioner”, ”Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolk-ning” och ”Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det” har vi konstruerat ett index som mäter de olika nivåerna av globala attityder till mångfalden. Vi ”balanserar” tre positiva och tre negativa påståenden och ”viktar” dem enlig deras ”loading” i en faktoranalys. Indexet varierar mellan –9 (mycket negativa) till 9 (mycket posi-tiva).

Diagrammet visar nivåerna åren 2005-2009.

Det framgår tydligt från dia-grammen ovan att för de fem åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt in-ställda til l invandrare (medelvärden kring 2 poäng och mellan -9 och +9 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader mellan åren.

De som visar någon grad av negativa attityder är dock en stor grupp. Det är dessa som ger möjligheter till att extre-ma negativa attityder kan komma fram och växa. Atti-tyderna var i genomsnitt po-sitivare år 2005 jämfört med de följande åren. År 2008 uppvisade en viss återhämt-ning, medan årets resultat är det lägsta hittills. Skillnader-na mellan åren är dock inte statistiskt signifikanta.

RRESULTATESULTAT: : EETTTT INDEXINDEX SOMSOM MÄTERMÄTER GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

16

RRESULTATESULTAT: U: UTBILDNINGTBILDNING, , KÖNKÖN, , BOSTADSORTBOSTADSORT OCHOCH GLOBALAGLOBALA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN

Kvinnor är mer positiva än män till mång-falden. Medelvärdet för indexet för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga fem år.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla år (t:5,752 år 2005, sig:0,00; t:7,233 år 2006, sig 0,00; t:5,998 år 2007, sig 0,00; t:5,493 år 2008, sig 0,00; t: 4,974 år 2009, sig 0,00).

De som har högre utbildning är de mest positiva till mångfalden. Den högre nivån på dessa positiva attityder, som speglas av ett högre medelvärde i indexet år 2005 4,22, minskar något år 2006 till 3,69 för att sedan öka år 2007 till 3,85, år 2008 till 3,92 och ökar ytterligare något, till 4,18 för året 2009.

De som endast har gymnasial utbildning visar däremot positiva men låga nivåer på attityderna till mångfalden och medelvärdet

reduceras till 1,28 år 2009.

De som har endast grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden, något som speglas i de lägre nivåerna på detta index för samtliga fem år, och är speciellt låga och negativa vid året 2009. Skillnaderna mellan utbildningarna är statistiskt signifikanta för alla år.

De som bor centralt i storstad är de som är mest positiva till mångfald. De som bor i mindre tätort el-ler landsbygd, visar negativare attityder än de som bor centralt i storstäder. Attityderna blir lite lägre och mindre positiva för de som bor i mindre stad/ytterområde, något som aktualiserar frågan om det inte är en reaktion på integrationspolitiken som försöker sprida invandrare över hela landet.

17

FAKTORER SOM FÖRKLARAR GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN

Män, äldre och med endast grundutbildning är de som uppvisar de mest negativa globa-la attityderna till mångfalden.

Kvinnor, medelålder och med högskolstudier är de som uppvisar de mest positiva globa-la attityderna till mångfalden.

Faktorer som associeras med

främst negativa attityder: äldre,

endast grundskolenivå, män.

Faktorer som associeras främst

med positiva attityder: kvinna,

högskolestudier, yngre.

18

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN

Profilerna för alla fem år visar att det svenska folket i allmänhet ställer sig ganska positivt till mångfalden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attityder. Dessa definieras som de som befinner sig under 2 standardavvikelsen i förhållan-de till medelvärdet i indexet för globa-la attityder. Denna nivå når 4% för året

2009 och minskar i förhållande till året 2008. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda, och där-för kan vi bara säga att ca 4% av den svenska befolkningen har extremt negativa attityder.

Det är framförallt män som har extrema negativa attityder, och på en högre nivå än kvinnor. När man jämför åren 2005-2009, kan man se att de extrema negati-va attityderna är på en högre nivå för män. Kvinnor håller sig på de låga ni-våerna av extremt negativa attityder vid 2-3%. Deras attityder ökade till 4,1% året 2008 men minskade till 2,2% året 2009. Skillnaderna är statistiskt signifi-kanta för alla åren.

De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade mycket år 2006 för att sedan minska vid året 2007 och bli på nästan samma nivå som år 2005. Andelen ökar igen för året 2008 och uppnår 9,1%, för att minska till 8,4% för året 2009.

De som har högskolestudier visar de lägsta nivåerna av extrema negativa atti-tyder. En ökning av sådana attityder bland personer med högskolstudier skedde för året 2008 och uppnådde 4,1% för att sedan minska till 1,1% för året 2009.

Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla åren.

19

NEGATIVA ATTITYDER NEGATIVA ATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETETARBETET

Arbetet är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett index som mäter negativa atti-tyder till mångfalden i förhållande till arbetet, genom att addera följande påståenden: ”Invandrarna är ett hot mot sysselsättningen”, ”Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska lö-ner” ,”Invandrarna tar svenskarnas arbeten”, ”invandrarna arbetar ineffektivt” och ”Jag föredrar att ha svenska kollegor”. Indexet får följande fördelning:

Attityderna till de negativa påståen-dena varierar mel-lan 0 när man tar avstånd till 4 när man instämmer helt. Med negativa attityder.

De flesta intervjua-de tog avstånd del-vis eller helt från påståendena och därför blir medel-värdena kring 1,2 poäng som mot-svarar att ta delvis avstånd från påstå-endena.

Mönstret är ganska stabilt genom de fem åren.

Högre poäng, negativare attityder

20

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETETARBETET

När det gäller de negativa attityderna till mångfalden i relation till arbetet, de flesta pla-cerar sig vid kategorin tar delvis avstånd (1 poäng).

Attitydstrukturerna åren 2005-2009 är desamma, det tyder på ett stabilt attitydklimat.

Påståendet ”Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenskarnas löner” får förhållandevis högre acceptans och placerar sig vid de fem åren nära nivån ”varken in-stämmer eller tar avstånd” (2 poäng).

Påståendet ”Jag föredrar att ha svenska kollegor” får också större instämningsnivå.

21

De positiva påståendena i relation till dimensionen arbete får en hög grad av acceptans. Dimensionen arbete verkar inte vara ett problematiskt område för mångfalden oavsett den ekonomiska krisen (undersökningen genomfördes under maj-juni 2009).

Uppfattningen bland större delen av det svenska folket är till exempel att invandrare skall ha samma arbetsvillkor som övriga. Detta går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är ”Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna”. Denna positiva inställning får samma höga instämmandenivå alla fem åren.

Påståendet ”Sverige behöver mer utländsk arbetskraft” minskar i acceptans jämfört med åren 2008 och placerar sig under mitten ”antingen instämmer eller tar avstånd”. En viss minskning i instämmandet i det senare påståendet har således ägt rum. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på ar-betsmarknaden.

PPOSITIVAOSITIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETETARBETET

22

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL ARBETETARBETET

De mest negativa till mångfalden i förhållande till

arbetet är yngre och personer med

gymnasieutbildning, också män

De som tenderar att ta avstånd från de

negativa påståendena är personer som är

kvinnor, har högskolestudier och är

Kön

23

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN

Vi har konstruerat ett index som mäter nega-tiva attityder till mångfalden i förhål-lande till religionen. Påståendena ”Det bor-de vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet”,

”Böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor”, ”Kristna värderingar är modernare än muslimska” och ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” visade sig vara adekvata för att konstruera ett index som mäter denna typ av attityder.

Diagrammen visar att attityderna får en liknande profil åren 2005-2009. De placerar sig kring 2 poäng som innebär varken instämmer eller tar avstånd i skalan 0 till 4 poäng. Men trenden från året 2006 att attityderna i den religiösa dimensionen tenderar till att vara negativare består även under 2009. Religionen verkar vara en faktor som bidrar till att svenskarnas attityder till mångfalden blir mindre positiva.

Högre poäng negativare attityder

24

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN

Religionen är en dimension som mycket lätt orsakar negativa atti-tyder, som till exempel vid påstå-endet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sve-rige”. En klar majoritet anser att så är fallet. Denna negativa attityd förstärktes från 58,5% år 2005 till 64,3% år 2009. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

Påståendet ”Det borde vara förbjudet att bära slöja i sko-lan eller i arbetet” fick något mindre än hälften att instäm-ma helt eller delvis år 2005.

De följande två åren ökade andelen till 49,8% år 2007 för att år 2008 och 2009 reduce-ras (något) till 45,8%.

Det finns statistiskt signifi-kanta skillnader mellan åren.

Attityderna till bärandet av slöja tyder på att det svenska folket idag är ambivalent när det gäller even-tuellt förbud att bära slöja. Om vi jämför med opinionen i andra europeiska länder, kan man påstå att den svenska opinionen är mindre negativ.

En känslig och diskuterad frå-ga i Sverige har varit de reli-giösa friskolorna. Ställningsta-gandet t i l l pås tåendet ”Religiösa friskolor motverkar integration” fick år 2006 56,3% svar som instämmer helt eller delvis. År 2007 minskade andelen till 54,5% för att år 2008 öka till 58,4%

och sedan minska till 54,8% året 2009. Årets resultat visar på att mer än hälften av svenska folket de-lar uppfattningen att religiösa friskolor försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

25

FFAKTORERAKTORER SOMSOM FÖRKLARARFÖRKLARAR A ATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL RELIGIONENRELIGIONEN

De som framförallt ät negativa till mångfalden i

förhållande till religionen är äldre och personer med endast grundskolenivå

De som har attityder som placerar sig som negativa,

attityder, är män och personer med gymnasienivå

De mest positiva till mångfalden i förhållande till religionen är kvinnor , yngre

och personer med högskolestudier

Kön

26

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADENBOSTADEN

Vi har byggt ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i relation till bostaden, genom att lägga ihop påståenden ”Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare pro-blem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund”, ”Det är svårare att dela gemensam-ma utrymmen t ex tvättstuga, med personer som har en annan kulturell bakgrund”, ”De flesta invand-rarfamiljer är mer högljudda och därför mer störande än svenska familjer”, ”Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta”, ”Jag föredrar att ha svenska grannar”, ”det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar”. Indexet kan variera mellan 0 (tar helt avstånd) till 4 (instämmer helt).

Profilerna för åren 2005-2009 visar att fördelningarna ser ganska lika ut (olika sampelstorlekar medför att antal individer varierar). Medelvärdet för alla fem åren är kring 2 poäng och det betyder att attity-derna tenderar att placera sig i mittpunkterna, varken instäm-mer eller tar avstånd.

27

Man kan se att trenden är stabil genom de fem mätningarna.

Påståendet ”Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områ-den där majoriteten har samma etniska bakgrund” får mest samtycke alla fem åren.

Påståendena som befinner i mitten i attitydskalan och som motsvarar varken instämmer eller tar av-stånd, är ”Det är svårare att dela gemensamma utrymmen med personer som har en annan kulturell bakgrund” , ”Jag föredrar att ha svenska grannar” och ”Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar” och ”De flesta invandrar-familjer är mer högljudda”

Positivare attityder finns till påståenden ”Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappupp-gång skulle jag överväga att flytta” .

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL BOSTADENBOSTADEN

4: instämmer helt; 0:tar helt avstånd

28

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA ATTITYDER OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL BOSTADEN

De mest positiva attityderna till mångfalden i förhållande till

bostaden finns hos de personer som har högskolestudier,

kvinnor, medelålder

Kön

29

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

Vi bygger ett index av negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och använder följande påståenden:

”Invandrarna utgör en fara för vår kultur”, ”De flesta invandrare lär sina barn värderingar som är annorlunda än de som behövs här”, ”Den kulturella mångfalden innebär att vissa av våra värderingar går förlorade”, ”Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. Profi-lerna är likartade alla fem åren och kring 2 poäng. Det betyder att attityderna i denna dimension tende-rar att placera sig vid varken instämmer eller tar avstånd.

Högre poäng, negativare attityder

30

NNEGATIVAEGATIVA ATTITYDERATTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

När vi analyserar de olika negativa på-ståendena och jämför med varandra, kan vi märka att det finns en stabil profil ge-nom de fem åren. Påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kul-tur” är det som får minst gehör.

Däremot får påståendet ”Det finns grup-per av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur” en högre poäng motsvarande instämmer delvis. Påståen-det ”Invandrarna har skyldighet att an-

passa sig till vårt lands vanor” ingick inte i indexet, eftersom innehållet kan tolkas som negativt men också som inte nödvändigtvis negativa attityder till mångfalden. Fördelningen visas här och det är slående hur de som svarade alla dessa fem år är lika i att kräva att invandrarna ska anpassa sig, mer än 80% av de intervjuade personerna. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Detta resultat som kan ses som en mycket hård inställning måste dock analyseras i samband med påståendet på nästa sida.

31

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN II FÖRHÅLLANDEFÖRHÅLLANDE TILLTILL KULTURENKULTUREN

Majoriteten tycker att den etniska mångfalden utvecklar vår kultur: år 2005 instämde 64,7% helt el-ler delvis i detta påstående, år 2006 63,9%, år 2007 60,76%, år 2008 61,8% och 62,9% för året 2009.

Om svaren på detta påstående ställs i relation till svaren på det föregående om skyldigheten att anpas-sa sig, ligger det nära till hands att ställa frågan om anpassning till vad, kanske till en svensk kultur som förändras?

Attityderna är här mycket stabila och inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren.

Å andra sida tycker majoriteten att det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. År 2005 är det 64% av svaren som instämmer helt eller delvis med påståendet. År 2006 sker en signifikant ökning till 69,3% men minskar sedan något till 66,9% år 2007, 65,6 år 2008 och nästan på samma nivå 64,1%, året 2009.

Resultaten visar att dessa attityder till mångfalden är hårda och blir även negativare i relation till vissa invandrargrupper. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren.

Det innebär att attityderna till mångfalden skiljer sig beroende på vilka invandrargrupper som det handlar om, och samtidigt att politiska åtgärder som inriktar sig på att förbättra de etniska relatio-nerna i Sverige borde ta hänsyn till mångfasetteringen av mångfalden.

32

FAKTORER SOM FÖRKLARAR

DE MEST NEGATIVA OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL

MÅNGFALDEN I RELATION TILL KULTUREN

De mest positiva till mångfalden i relation till kulturen är personer som har högskolestudier, som är kvinnor och som är medelålder.

De mest negativa till mångfalden i förhållande till kulturen är män.

Faktorer som förklarar attityder till mångfalden i relation till kulturen

Kön

33

AATTITYDERTTITYDER TILLTILL MÅNGFALDENMÅNGFALDEN, , SAMMANFATTNINGSAMMANFATTNING

Sammanställningen visar att attitydernas struktur är desamma åren 2005-2009, och att de mest positi-va attityderna återfinns i förhållande till arbetet.

De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religionen, som dessutom har blivit något ne-gativare jämfört med året 2005. Något liknande händer med attityderna till mångfalden i förhållande till kulturen, som också har blivit en aning negativare året. Skillnaderna är dock inte statistiskt signi-fikanta.

Att attityderna till mångfald är positivare i förhållande till arbete beror förmodligen på att många in-vånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets framväxt och utveckling bl. a. genom arbets-kraftsinvandring. Däremot har vissa inslag i olika invandrargruppers kultur och religiös utövande liksom koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de mer nega-tiva attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur.

Positivare attityder

Negativare attityder

34

KKULTURELLTULTURELLT AVSTÅNDAVSTÅND

I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass lika eller olika de upplevde ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avståndskurva, graderad från 0 till 7.

Som väntat bedöms det kulturella avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grann-länderna. Därefter följer tre nationaliteter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den väst-europeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskarna sedan en följd av år haft nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, greker och judar. Sedan placeras kroa-ter, chilenare, ryssar, bosnier, serber och thailändare. Längst bort placeras turkar, kurder, kineser, iranier, irakier, romer, somalier.

I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det för-klarar inte allt. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse. Na-tionaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som dominerande religion.

somalierromer

irakier

iranier

kineser

kurder

turkar

thailändare

serber

bosnier

ryssarchilenare

kroater

judar

greker

polacker

amerikaner

tyskar

engelsmän

finländare

norrmän

svenskarÅr 2009

35

Faktoranalys är ett statistiskt instru-ment som ger möjligheter till att ex-plorativt undersöka vilken struktur som finns i en viss datainformation, i det här fallet det kulturella avståndet till olika etniska minoriteter och na-tionaliteter.

Att det blir två faktorer innebär att personerna som svarade på frågorna tenderade att associera i sina svar två typer av grupper. Den första associe-rar tillsammans de som antingen

kommer från icke-europeiska länder, från östeuropeiska länder eller minoriteter som judar och romer. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som invandrarfaktorn eller faktorn med grupper som känns främmande för svenskarna.

Den andra gruppen (faktor) klumpar ihop västeuropeiska länder och amerikaner till-sammans med svenskarna. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som svens-kar eller de som betraktas som närmare svenskarna.

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE/

FRÄMLINGSKAP MED HJÄLP AV FAKTORANALYS

Problematiken invandrare/främlingskap formas i den första komponenten

Den andra komponenten består av svenskar och etniska grupper som betraktas närmare svenskarna.

År 2009

36

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN

INVANDRARE /FRÄMLINGSKAP

En grupp utgör invandrare och etniska minoriteter som känns

främmande. Den andra gruppen består av svenskarna och de som

bedöms som mycket nära.

År 2009

Diagrammet återspeglar det som sades tidigare. Genom att analysera det angivna kul-turella avståndet kommer två grupper att formas: den svenska gruppen eller de som är som svenskarna, och invandrargruppen eller de etniska minoriteterna och nationalite-ter som känns som främmande.

37

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

INDEX KULTURELL DISTANS TILL INVANDRARE ELLER

ETNISKA MINORITETER SOM KÄNNS FRÄMMANDE

Utifrån resultat från faktor-analysen som strukturerade två faktorer, en ”invandrarfaktor” och en ”svensk faktor”, har vi kal-kylerat ett index som ut-trycker den kulturella di-stansen till följande minori-teter: kurder, iranier, irakier, turkar, serber, somalier, kro-ater, bosnier, chilenare, ro-mer, ryssar, kineser, greker, polacker, judar och thailän-dare.

Kurvan visar att de intervju-ade under åren 2006 till 2009 tenderar att visa större kulturell distans, bland an-nat att medelvärdet 76,83 inom gränserna 16 till 112 poäng (där 16 är det mini-mala avståndet och 112 är det största avståndet) är högre än det som skulle ha varit vid en normal fördel-ning, ca 56 poäng.

Indexet som mäter globala attityder till mångfalden ten-derar däremot till de positi-va attityderna, och här tyck-er vi att det finns utrymme för att säga att det är inte samma sak att ha positiva attityder och att ha nära kul-turellt avstånd till invandra-re.

38

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND:

KULTURELL DISTANS OCH ATTITYDER TILL INVANDRARE

OCH ETNISKA MINORITETER SOM KÄNNS FRÄMMANDE

Vi kan se i diagram-met att de personer som har extremt ne-gativa attityder ten-derar att också ha mycket långt kultu-rellt avstånd till in-vandrare.

I den andra änden, de som har mycket posi-tiva attityder tenderar också att ha mycket nära kulturellt av-stånd till invandrare.

Problemet ligger i de som medger positiva attityder till mångfal-den, men som associ-eras med långt kultu-rellt avstånd eller varken nära eller långt avstånd.

Man skulle kunna säga, enligt detta re-sultat, att det svenska folket i allmänhet tenderar att manife-stera positiva attity-der till mångfalden men ändå behålla sig på kulturellt avstånd mot invandrare och minori te tsgrupper som känns som främ-mande.