Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand

Görel Sterner Eskilstuna 2008

Rollek

- Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan.- Nalle ska ha kalas, då ska hon dansa. - Nu har hon en fin klänning på sig.- Nu är hon glad igen.- Titta, nu ska Nalle bada!

E ser former och mönster.Hon kan ta olika perspektiv.Hon kan ”leka med världen”.

Matematikord – jämförelseord

• Storlek: stor, större, störst liten, mindre, minst

• Antal: många, fler, flest få, färre, ?

• Kvantitet: mycket, mer, mest litet, mindre, minst

• Massa: tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast

• Längd: lång, längre, längst kort, kortare, kortast

• Höjd: hög, högre, högst låg, lägre, lägst

• Bredd: bred, bredare, bredast smal, smalare, smalast

• Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast

• Ålder: gammal, äldre, äldst ung, yngre, yngst

(Malmer, 1999).

UttrycksformerHandlingBarnet/eleven kan visa sitt kunnande i matematik tex genom attsortera klossar efter vissa kriterier, eller att ordna dessa i någonform av mönster.

BilderSåväl yngre som äldre barn/elever kan rita bilder för att förklarasina tankar och idéer.

Ord – talade och skrivnaBarnet/eleven kan med ord, muntligtoch skriftligt, kommunicera sina tankar.

Symboler – informella och formellaInformella symboler kan tex vara streck som barnet ritar för att ange antalet i en mängd. Formella symboler är tex siffror och likhetstecknet..

Dokumentation ur barns perspektiv

Dokumentation kan hjälpa barn att:

- synliggöra sina föreställningar då de lär sig- minnas och skapa inre föreställningar- reflektera kring ett innehåll- låta sig utmanas i sina föreställningar tillsam- mans med kamrater och lärare- följa en process eller ett händelseförlopp- bli medveten om sitt eget och andras tänkande- bli medveten om den variation som finns i deras sätt att tänka och i kamraternas sätt att tänka

Max, 3:4 år visar hur mångaäppelbitar han vill ha genom attrita ett sicksackmönster.

Två månader senare ut-trycker Max antal medhjälp av handens fingrar

Max 4,2 år visar hur mångabitar han vill ha sin banandelad i.

KardinalprincipenMax 4,8 månader vill ha sitt äppledelat i 10 bitar. Han ritar 10 ringar och räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.

Uppskatta, räkna antal, jämföra, gruppera hela frukter.

Uppskatta, räkna och jämföra hur många delar som finns i olika frukter.

Undersöka delar av helhet som halv, hälften, tredjedel, fjärdedel osv.

Hur ska jag dela halvor för att det ska bli fjärdedelar? Åttondelar?

Vilka delar är störst? Halvor eller fjärdedelar?

Gör stapeldiagram över vilka frukter som är populärast. Vilka ärOftast förekommande under två veckor?

Antal – hur många?ParbildningRäkneordRäkneramsanStorlekFormUppskattaDelar av helhet (hel, halv, fjärdedel)Dela antalTidsuppfattning (före maten, efter maten)

Att duka och att äta

Rumsuppfattning

• Kan förstå och beskriva var i rummet ett föremål befinner sig iförhållande till omgivningen med hjälp av begrepp som uttryckeravstånd, riktning och läge

• Kan beskriva var i rummet det själv befinner sig

• Kan se, jämföra och uppfatta avstånd

• Kan känna igen och beskriva egenskaperna hos vanliga geometriskaobjekt

• Har förmåga att kunna avbilda föremål och orientera sig i ett tänktrum, har en inre rumsuppfattning, kan förstå att ett föremål ser olika utom det avbildas från olika håll

Lägesord

framför bakom utanförpå ovanpå under innanföröver överst bredvid ovanförunder underst mellan nedanförförst i början högst uppsist i slutet längst nerföre i mitten näraefter mitt på närmastupp uppåt framåt till vänsterner nedåt bakåt till höger

Gudrun Malmer, (1999).

För att så småningom förstå begreppet ”modell” måste barnredan tidigt få rika möjligheter att uppleva och utforska rummetBarn skapar många gånger med hjälp av t ex stora plastkuddar,madrasser och filtar små rum då de gömmer sig, leker rollekar,bygger kojor osv. De gestaltar också omvärlden i leken med hjälp av t ex byggklossar då de bygger rum till sina djur, dockoroch bilar.

Att observera

- På vilka sätt barn skapar egna rum i rummet.- Hur skapar barn i byggleken ett rum för sina dockor, bilar och djur mm?- Hur kan du som lärare ta vara på och utmana barnen i dessa situationer?- Reflektera över hur du som lärare kan vidga barnens förståelse av rummet genom att använda lägesord i samtalen.

Rum i rummet

Julia och Felicia bygger hagaråt sina djur

Klassificerar, sorterarAntalsgrupperarBedömer form, avstånd och lägeKommunicerar ord och begreppkopplat till tal- och rumsuppfattningSamarbetar och löser problem medhjälp av matematik

Inre föreställningar

Utdrag ur Karins loggbok september 2003

G I samlingen idag tog jag fram våra plastbjörnar.Jag läste en fingerramsa som handlade om fembjörnar. Barnen fick använda fingrarna men jagbad också några barn att komma fram och ta enbjörn ur burken för varje antal jag lade till i ramsan.Barnen fick räkna sina fingrar och vi räknadebjörnar och såg att det blev fem.

T Vi använder oss mycket utav rim och ramsor.Det intresserar alla barnen.L Det går att använda material till rim ochräkneramsor så att barnen får se det konkretframför sig och får variation.U Det jag vill i arbetet är att visa konkret och attdet går att göra saker på olika sätt.

Utdrag ur Karins loggbok februari 2004

G E känner på två mjölkpaket och jämför tyngden i dem. Hon säger att det ena är tyngst och i det paketet är det mest mjölk. Då blir det tyngst.

T E visar att hon jämför, uppskattar och (trots att paketen har exakt samma form och storlek) förstår att mängden mjölk har en avgörande betydelse för vilket paket som är tyngst. Hon använder ord och begrepp kopplat till ”volym” då hon resonerar om förhållandet mellan innehåll och vikt.

L Matematiken finns i barnens vardag och de använder matematik för att lösa och förstå små ”problem”. När jag först reflekterade över situationen kopplade jag bara mate- matiken till vikt. Men när jag läste i littera- turen om mätning och rumsuppfattning insåg jag att det förstås handlar om begrep- pet volym också.

U Jag skulle vilja utveckla mitt matematik- kunnande mer så att jag blir bättre på att ”fånga matematiken i flykten” och ställa utmanande frågor och föreslå utmanande aktiviteter utifrån barnens föreställningar.

Ju mer man kan om matematiska begrepp och hur de hänger ihop med varandra, desto lättare är det att skapautmaningar kopplat till barnens tänkande. Kanske tycker Eatt det skulle vara spännande att undersöka om t.ex. enväldigt liten sak kan väga mer än en stor sak och tvärtom.