Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid

förstoppning.

- en litteraturstudie

Nursing interventions focusing at constipation.

- a literature study

Johanna Dahlström

Josefin Forsberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå: 15 hp

Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål

Examinerande lärare: Gunilla Borglin

VT – 14

Patienter på sjukhus löper en ökad risk för att bli förstoppade. Sjuksköterskan möter

dagligen patienter med förstoppning och därför är det viktigt att ha kunskap om

vilka omvårdnadsinterventioner som har god effekt vid förstoppning. Syftet med

litteraturstudien var att beskriva sjusköterskans omvårdnadsinterventioner vid

förstoppning. Metoden som användes var litteraturstudie där författarna följde Polit

och Beck (2011) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna

CINAHL och PubMed. Efter urvalsprocess och kvalitetsgranskning återstod elva

kvantitativa artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. Resultatet redogör för

tre kategorier av omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av

vid förstoppning. Dessa var kost, komplementära behandlingsmetoder och

toalettassistans. I Slutsatsen framkom att samtliga omvårdnadsinterventioner som

litteraturstudiens resultat grundades på ledde till förbättring av patienternas

förstoppningsproblematik.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid förstoppning – en

litteraturstudie

Nursing interventions focusing at constipation - a literature study

Avdelning: Institutioner för Hälsovetenskaper

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, C-nivå.

Författare: Johanna Dahlström och Josefin Forsberg.

Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål.

Examinerande lärande: Gunilla Borglin.

Sidor: 28

Nyckelord: Förstoppning, sjuksköterskan och omvårdnadsinterventioner

Innehållsförteckning

Introduktion ...................................................................................................................... 4

Förstoppning ................................................................................................................. 4

Omvårdnad ................................................................................................................... 5

Omvårdnadsinterventioner ........................................................................................... 6

Problemformulering ..................................................................................................... 6

Syfte .............................................................................................................................. 6

Metod ................................................................................................................................ 7

Litteratursökning .......................................................................................................... 7

Urval ............................................................................................................................. 9

Databearbetning ............................................................................................................ 9

Etiska övervägande ....................................................................................................... 9

Resultat ........................................................................................................................... 11

Kost ............................................................................................................................. 12

Kosttillskott ............................................................................................................ 12

Frukt ....................................................................................................................... 12

Mejeriprodukter ...................................................................................................... 13

Fiber ........................................................................................................................ 13

Komplementära behandlingsmetoder ......................................................................... 13

Magmassage ........................................................................................................... 13

SFA ......................................................................................................................... 14

Toalettassistans ........................................................................................................... 14

Diskussion ...................................................................................................................... 15

Resultatdiskussion ...................................................................................................... 15

Metoddiskussion ......................................................................................................... 17

Klinisk betydelse ........................................................................................................ 18

Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................... 18

Slutsats ........................................................................................................................ 19

Referenslista ................................................................................................................... 20

Bilaga 1: Artikelmatris

4

Introduktion

I Sverige är förstoppningsproblematik vanligt förekommande. Totalt 18-22% av alla

kvinnor i Sverige och 7-8% av alla män uppger att de ofta eller ibland upplever att de är

förstoppade (Karling et al. 2009). Med ökad ålder tillkommer en ökad risk att drabbas

av förstoppning och 20-40% av de äldre över 65 år besväras av förstoppning (Hsieh

2005). Enligt Friedrichsen och Erichsén (2004) kan förstoppning förknippas med

skamkänslor hos patienten. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att identifiera tecken

på förstoppning och sätta in adekvata omvårdnadsinterventioner (Friedrichsen &

Erichsén 2004).

Förstoppning

Förstoppning innebär förändrade avföringsvanor, vilket betyder att patienten får ett

minskat behov av att gå på toaletten och/eller att avföringen blir hårdare till

konsistensen. Förstoppning uppkommer vanligtvis på grund av ett för litet intag fibrer i

kosten, ett för litet intag av vätska och/eller för lite motion. De symtom som kan uppstå

vid förstoppning är bland annat att patienten känner ett lätt obehag, att de kan känna sig

uppblåsta, ha buksmärtor eller påverkas så pass av förstoppningen att de är illamående

och kräks (Bailes & Reeve 2013; Fritz & Pitlick 2012; Toner & Claros 2012).

Patienter som lider av förstoppningsproblematik kan vara beroende av laxermedel för

att bibehålla regelbundna tarmrörelser och därmed tarmtömning. Det är dock viktigt att

se till patientens tidigare toalettvanor eftersom dessa är individuella (Toner & Claros

2012). Tiden då avföringen är i tarmen behöver inte påverka avföringsfrekvensen

eftersom avföringsreflexen kan ignoreras, därför kan individer själva påverka sin

avföringsfrekvens (Heaton et al. 1992). Förstoppning är en av de fem vanligaste

diagnostiserade åkommorna när en patient besöker öppenvården och blir då således

kostsamt för samhället. Det är inte bara kostsamt för samhället utan påverkar även

patienternas livskvalitet negativt (Toner & Claros 2012).

Förstoppning är vanligt bland äldre och innebär att patienten har mindre än tre

avföringar i veckan. Det kan även uppstå andra symtom så som att patienten känner att

han/hon inte kan tömma tarmen, att patienten har spänd mage och har överdrivet hård

avföring. Anledningen till att förstoppning främst drabbar äldre kan beror på flera olika

orsaker, som bland annat att de får i sig för lite fibrer och vätska eller att de har drabbats

av sjukdom. Förstoppning kan även vara en biverkning av medicinering (Cherniack

2013; Fritz & Pitlick 2012).

Patienter på sjukhus löper en ökad risk att bli förstoppade. Detta eftersom dessa

patienter kan ha genomgått en operation och kan därför bli immobiliserade, få ändrade

matvanor, har svårt att ta sig till toaletten när de vill eller får biverkningar av läkemedel.

Det är främst opioider som kan ge biverkning i form av förstoppning. Det är inte heller

ovanligt att många äldre patienter lider av kronisk förstoppning och redan är

förstoppade innan de läggs in på sjukhus (Daniels & Schmelzer 2013; Sinclair 2011).

5

Omvårdnad

Omvårdnad växte fram som ett eget vetenskapsområde under 1970-talet då

utbildningsreformen Vård-77 grundades. Sjuksköterskeutbildningen byggde inte längre

på kunskaper ur den medicinska vetenskapen utan hade nu omvårdnad som eget område

(Bentling 2013). Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson (Eriksson 1995) beskriver de

tre begreppen vård, hälsa och människa i sin omvårdnadsteori. Eriksson (1995) anser

utifrån begreppen att vårdpersonal ska se människan som en individ med egna känslor

och tankar som aldrig ska jämföras mellan olika individer. Eriksson (1995) ser

människan som en helhet som består av kropp, själ och ande. Dessa är beroende av

varandra och går inte att skilja. Sjuksköterskan ska låta patienterna vara delaktiga i

vårdandet och vårda utifrån en helhetssyn av människan (Eriksson 1995).

Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska

sjuksköterskan i sin profession ha förmåga att ta tillvara på det friska hos patienten,

använda kunskaper inom omvårdnad och tillämpa omvårdnadsprocessen

(Socialstyrelsen 2005). Omvårdnadsstatus utgör en del av omvårdnadsprocessen där

bland annat eliminationsstatus ingår. Även omvårdnadsdiagnoser är en del av

omvårdnadsprocessen (Ehnfors et al. 2013). Herdman (2011) menar att sjuksköterskan i

sitt yrke måste ställa korrekta omvårdnadsdiagnoser för att kunna ge patienten en

specifik och god omvårdnad. Sjuksköterskan ska se patientens grundläggande och

specifika omvårdnadsbehov genom en helhetssyn (Socialstyrelsen 2005). Omvårdnaden

ska bygga på mänskliga rättigheter och respekt för individen (International council of

nurses [ICN] 2007). Personcentrerad omvårdnad utgör en del av de sex

kärnkompetenserna som sjuksköterskan har. Personcentrerad omvårdnad innebär att

sjuksköterskan ska ge omvårdand utifrån patientens individuella värderingar och

integrera patienten i omvårdnaden (McCance & McCormack 2013).

Omvårdnadsarbetet ska utifrån patientens behov organiseras i team, där sjuksköterskan

är arbetsledare (Socialstyrelsen 2005). Teamarbete är enligt Berlin (2013) ytterligare en

av sjuksköterskans kärnkompetenser. Sjuksköterskans funktion i teamarbetet är bland

annat att planera och koordinera omvårdnaden kring patienten, vilket bygger på ett

samarbete mellan de olika professionerna (Berlin 2013). Sjuksköterskan ska bedriva

kvalitetsarbete inom omvårdnad där arbetsmiljön ska främja vårdkvalitet och säkerhet.

Säker vård är ytterligare en kärnkompetens för sjuksköterskan, vilket enligt Ödegård

(2013) innefattar patientsäkerhet. I patientsäkert arbete använder sjuksköterskan sin

kunskap för att minska risken för vårdskador (Ödegård 2013). Omvårdnaden ska vara

forskningsbaserad och ständigt uppdaterad (ICN 2007). Evidensbaserad omvårdnad

bygger på att sjuksköterskan integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap

tillsammans med beprövad kunskap utifrån patientens önskning och förutsättningar

(Willman 2013). Evidensbaserad omvårdnad är en av kärnkompetenserna som ska leda

till en så god och effektiv omvårdnad som möjligt (Willman 2013). Sjuksköterskan ska

arbeta för att förbättra omvårdnaden genom att ständigt utveckla sin personliga

kompetens samt även se hur vården kan förbättras organisatoriskt, vilket enligt Elg och

Olsson (2013) är en av sjuksköterskans kärnkompetenser.

6

Omvårdnadsinterventioner

Omvårdnadsinterventioner bygger enligt Bulechek et al. (2013) på evidensbaserad

kunskap som utförs för att ge optimal omvårdnad till patienterna. Bulechek et al. (2013)

definierar omvårdnadsinterventioner som åtgärder baserade på klinisk bedömning och

kunskap, vilket sjuksköterskan genomför genom interaktion med patienten.

Omvårdnadsinterventioner kan innefatta åtgärder som sker direkt genom interaktion

med patienten. Interventionen kan även ske indirekt vilket innebär att behandlingen inte

sker på plats, men görs förebyggande för att gynna en eller flera patienter på sikt

(Bulechek et al. 2013; Wong et al. 2009).

Omvårdnadsinterventioner är åtgärder som sjuksköterskan utför vilken har grunden i

kunskap och omdöme vilket genomförs för att förbättra patientens situation och nå det

önskade resultatet (Polit & Beck 2011; Wong et al. 2009). En intervention kan vara

initierad av sjuksköterskan baserat på en omvårdnadsdiagnos. Interventionen kan också

initieras av en läkare som ställt en medicinsk diagnos och genom delegering låter

sjuksköterskan utföra interventionen (Wong et al. 2009).

I sjuksköterskeprofessionen ingår det enligt Whittemore och Grey (2002) att kunna se

förbättringsmöjligheter och genom detta se vilka omvårdnadsinterventioner som leder

till förbättring hos den enskilde patienten.

Problemformulering

I sjuksköterskeprofessionen ingår tillämpning av omvårdnadsprocessen, där elimination

är en del av omvårdnadsstatus. Förstoppning är en av de fem vanligaste

omvårdnadsdiagnoserna som ställs av sjuksköterskan när patienter uppsöker öppenvård.

Patienter som är inneliggande på sjukhus löper en ökad risk att bli förstoppade och det

ligger på sjuksköterskans ansvar att uppmärksamma detta. Förstoppning leder till

lidande, försämrad livskvalitet hos patienterna och är kostsamt för samhället.

Förstoppning är ett återkommande problem som sjuksköterskan måste arbeta mot med

hjälp av teamarbete, personcentrerad- och evidensbaserad omvårdnad. Därför ville

författarna ta reda på vilka aktuella omvårdnadsinterventioner som finns att använda sig

av vid förstoppning.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner

vid förstoppning.

7

Metod

Författarna har använt litteraturstudie som metod. För att genomföra en litteraturstudie

krävs ett tillräckligt stort urval av vetenskapliga artiklar för att kunna dra slutsatser och

kritiskt granska forskning (Forsberg & Wengström 2013; Polit & Beck 2011). Samtliga

artiklar som användes var kvantitativa.

I en litteraturstudie krävs det att författarna formulerat tydliga frågeställningar och syfte.

Författarna ska därefter besluta vilka sökord som är relevanta för att finna de artiklar

som svarar mot syftet. Slutligen ska artiklarna kritiskt granskas och sammanställas

(Polit & Beck 2011). Författarna har använt Polit och Beck (2011) flödesschema som

består av nio steg (figur 1) som beskriver hur en litteraturstudie ska genomföras.

Figur 1 Polit och Beck (2011), flödesschema fritt översatt av författarna

Litteratursökning

Litteraturstudiens syfte formulerades utifrån ett upptäckt problemområde, vilket ingår i

Polit och Beck (2011) flödesschema steg ett (figur 1). Beslut fattades sedan att de

vetenskapliga artiklarna skulle sökas i databaserna CINAHL och PubMed, eftersom

dessa är relevanta databaser inom omvårdnad och medicin. Steg två enligt Polit och

Beck (2011) flödesschema innefattar att författarna ska välja databas och besluta vilka

sökord som ska användas. Steg tre enligt Polit och Beck (2011) flödesschema innefattar

att söka och identifiera artiklar i databaserna som är relevanta mot syftet.

Inklusionskriterier är enligt Polit och Beck (2011) de specifika kriterier som sökningen

ska innehålla. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer review, att de var

skrivna på engelska och att de var publicerade i CINAHL från 2008-01-01 till 2014-01-

21. I PubMed var artiklarna publicerade från år 2008 till år 2014. Exklutionskriterier är

enligt Polit och Beck (2011) de kriterier som sökningen inte ska innehålla.

Steg 1:

Frågeställningar och syfte formuleras

Steg 2:

Besluta vilka databaser och sökord som skall

användas

Steg 3:

Söka och identifiera användbara artiklar

Steg 4:

Bearbeta artiklarna och granska mot syftet

Steg 5:

Läsa igenom valda artiklar

Steg 6:

Sammanställa och tolka informationen från

artiklarna

Steg 7:

Kritiskt granska artiklarna

Steg 8:

Integrera och analysera informationen, därefter

leta efter teman

Steg 9:

Förbereda en kritisk sammanställning av

artiklarna

8

Exklusionskriterier som användes i litteratursökningen på båda databaserna var att

artiklarna inte skulle ha deltagare som var under 18 år.

I CINAHL söktes ämnesorden fram genom CINAHL Headings, vilket resulterade i

Major Heading där ämnesorden var Nursing Intervention (S1), Constipation (S2) och

Nursing Practice, Evidence-Based (S3). Constipation/prevention and control [PC] (S4)

var en Subheading till ämnesordet Constipation (S 2) (tabell 1). I PubMed söktes

ämnesorden fram genom MeSH vilket resulterade i ämnesordet Constipation (S3) med

Subheading Prevention and control (S4). I PubMed utfördes även en fritextsökning med

sökorden Nurse* (S1) och Intervention* (S2).

Tabell 1: Databassökning och urval i CINAHL

Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL

Datum

2014-01-21

(MH ”Nursing Intervention”) S1 665

(MH ”Constipation”) S2 358

(MH ”Nursing Practice,

Evidence-Based”) S3

410

(MH ”Constipation/PC”) S4 31 22 3 3

(S1 AND S2) 6 4 (2) 0

(S2 AND S3) 7 2 (1) 0

Summa 25 3 3

( ) interna dubbletter, MH Major Heading

Tabell 2: Databassökning och urval i PubMed

Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed

Datum

2014-01-21

Nurse* S1 59126

Intervention* S2 227467

("Constipation"[Mesh]) S3 2121

"prevention and control"

[Subheading] S4

217720

S1 AND S2 851

S2 AND S3 171 35 (4)^ 10 (2)^ 9 (2)^

S3 AND S4 141 17 (8) 5 (4) 1

S1 AND S3 55 15 (9) (1)^ 0 0

S1 AND S2 AND S3 15 8 (8) 0 0

Summa 50 (5)^ 9 8

( ) interna dubbletter, ( )^ externa dubbletter

9

Urval

Urval 1: Utifrån litteraturstudiens syfte bearbetades de framsökta artiklarnas titel och

abstract för att finna om de svarade mot syftet, detta ingår i Polit och Beck (2011)

flödesschema, steg fyra. Till urval 1 i databasen CINAHL valdes 25 artiklar utifrån titel

och abstract respektive 50 artiklar i PubMed.

Urval 2: Genom Polit och Beck (2011) steg fem och sex i flödesschemat, genomfördes

urval 2. Artiklarna lästes i sin helhet för att säkerhetsställa att de svarade mot

litteraturstudiens syfte. I databasen CINAHL valdes tre artiklar ut till urval 3. I

databasen PubMed valdes nio artiklar ut till urval 3. De artiklarna som valdes bort

svarade inte mot litteraturstudiens syfte.

Urval 3: För att genomföra urval 3 krävdes det att artiklarna kritiskt granskades, detta

enligt Polit och Beck (2011) flödesschema steg sju. Artiklarna kvalitetsgranskades med

Polit och Beck (2011) ”Guide to an Overall Critique of an Quantitative Research

Report”. När kvalitetsgranskningen var genomförd kvarstod samtliga artiklar från

databasen CINAHL. I databasen PubMed valdes en artikel bort efter

kvalitetsgranskningen. Speed et al. (2010) artikel valdes bort efter kvalitetsgranskningen

då den inte höll god vetenskaplig kvalitét. I databasen CINAHL kvarstod efter urval 3

tre stycken artiklar. I PubMed återstod åtta artiklar efter kvalitetsgranskningen.

Sammanlagt kvarstod 11 artiklar efter urval 3.

Databearbetning

Författarna inledde databearbetningen med Polit och Beck (2011) steg åtta i

flödesschemat (figur 1). Innan artiklarna lästes igenom numrerades dessa av författarna.

Artiklarna från urval 3 lästes noggrant igenom av båda författarna självständigt och de

delarna i artiklarnas resultat som svarade mot syftet skrevs ner på enskilda papper.

Därefter redovisade författarna för varandra sina tolkningar av användbart resultat i

artiklarna. De delar i artiklarnas resultat som svarade mot syftet integrerades.

Artiklarnas resultat lästes igenom ett flertal gånger av båda författarna för att undvika

att viktig data missats. Författarna skrev sedan gemensamma papper med artiklarnas

användbara resultat som svarade mot litteraturstudiens syfte och letade sedan efter

kategorier. Slutligen genomförde författarna Polit och Beck (2011) steg nio i

flödesschemat, som innebar att artiklarna kritiskt sammanställdes och kategorier

bildades.

Etiska övervägande

Etiska överväganden som författarna har tagit hänsyn till i litteraturstudien var att

redovisa det som står i artiklarnas resultat och redovisa det forskarna skrivit. Författarna

har även tagit hänsyn till vikten av att referera korrekt för att undvika plagiering

(Forsberg och Wengström 2013; Vetenskapsrådet 2011). Författarna använde

universitetets referenssystem (Harvard KAU 2011). Polit och Beck (2011) beskriver att

forskarna måste överväga etiska värderingar i forskningen, vilket kan innefatta att

forskningen gått lagligt till och att deltagarna vet vad de medverkar i. Samtliga artiklar

som använts i litteraturstudien har granskats av en etisk kommitté och blivit godkända.

För att redovisa artiklarna har författarna i litteraturstudien använt en artikelmatris

10

(Forsberg & Wengström 2013; Polit och Beck 2011). Artiklarna var skrivna på engelska

vilket innebar att författarna var tvungna att översätta till svenska. För att minimera

risken för en inkorrekt översättning, använde författarna ett engelskt-svenskt lexikon.

Ytterligare ett etiskt övervägande författarna hade, var om forskningen var sponsrad

(Polit och Beck 2011).

11

Resultat

Litteraturstudiens resultat baserades på 11 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design.

Sammanlagt representerade dessa artiklar 788 deltagare som slutförde studierna. Sju av

artiklarna redovisade att det var 305 kvinnor och 177 män som deltog i studierna.

Deltagarna i artiklarna var i ålder från 18 år till 98 år. Fyra av artiklarna gjordes i

Europa, två i Asien, tre i Australien, en i Sydamerika och en i Nordamerika. Dessa

artiklar finns kort presenterade i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarnas resultat

redovisas i tre kategorier, varav två med subkategorier. Resultatet är en

sammanställning av de vetenskapliga artiklarnas resultat i form av de delar som svarade

mot författarnas syfte (Backman 2008; Forsberg & Wengström 2013). Författarnas

kategorier var kost, komplementära behandlingsmetoder och toalettassistans.

Subkategorierna till kost var kosttillskott, frukt, mejeriprodukter och fiber. Till

komplementära behandlingsmetoder användes subkategorierna magmassage och SFA

(Sötpotatis, Fotbad och Akupressur). Författarnas kategorier och subkategorier

redovisas i figur 2.

Figur 2 Resultatets kategorier och subkategorier

Omvårdnadsinterventioner vid förstoppning

Kost

Kosttillskott Frukt Mejeri-

produkter Fiber

Toalettassistans Komplementära behandlingsmetoder

Magmassage SFA (Sötpotatis, Fotbad och akupressur)

12

Kost

I ett flertal av artiklarna i litteraturstudien framkom kostens betydelse som

omvårdnadsintervention vid förstoppning. Omvårdnadsinterventioner som

sjuksköterskan kan utföra i form av kost var att erbjuda kosttillkott, frukt,

mejeriprodukter och fiber till patienterna.

Kosttillskott

Waitzberg et al. (2013) har studerat effekten av synbiotika som omvårdnadsintervention

vid förstoppning hos kvinnor. Synbiotika är en kombination av probiotika (levande

mjölksyrebakterier som påverkar bakterieflorans balans i mag- och tarmkanalen) och

prebiotika (metaboliska kostfibrer som stimulerar probiotikans positiva effekt genom att

stimulera dess tillväxt). Waitzberg et al. (2013) har använt produkten LACTOFOS som

innehåller synbiotika. Deltagarna i interventionsgruppen fick ökad avföringsfrekvens

och avföringskonsistensen förbättrades jämfört med placebogruppen. Deltagarna i

interventionsgruppen självskattade sin förstoppning som förbättrad jämfört med

placebogruppen (Waitzberg et al. 2013). Hawrelak och Myers (2010) utförde en studie

med två olika former av naturläkemedel, där ett av naturläkemedlen användes vid

förstoppning (tabell 3). Hawrelak och Myers (2010) jämförde deltagarnas resultat två

veckor före interventionen samt två veckor efter interventionsperioden var avslutad.

Användningen av naturläkemedlet resulterade i att avföringsfrekvensen ökade med

20%, 29% fick förbättrad avföringskonsistens, 14% fick minskade buksmärtor och 13%

fick en minskad känsla av uppblåsthet. Samtliga deltagare upplevde att deras

förstoppning hade blivit förbättrad och 65% fick en minskad känsla av spänd buk.

Samtliga deltagare ville fortsätta med naturläkemedlet efter det att studien var avslutad

(Hawrelak & Myers 2010). Tabell 3 C-IBS formula

C-IBS formula Engångsdos Daglig dos

Laktulos 3g 6g

Pulver från Ulmus fulva (ett träd) 7g 14g

Lakrits 1.5g 3g

Havrekli 2g 4g

Naturläkemedel C-IBS formula, ingredienser fritt översatt till svenska

Frukt

Interventionsgruppen i Chang et al. (2010) studie jämfördes med en placebogrupp samt

en grupp friska individer som inte hade någon förstoppningsproblematik.

Interventionsgruppen och gruppen med friska individer fick kiwi morgon och kväll. Det

framkom en signifikant skillnad i avföringsfrekvens mellan interventionsgruppen och

placebogruppen under studiens gång. Interventionsgruppen och gruppen med friska

individer fick ökad avföringsfrekvens jämfört med utgångsvärdena efter fyra veckors

interventionstid. Dessa två grupper fick även en minskad tid då avföringen var i tarmen

(Chang et al. 2010). Udani och Bloom (2013) använde i studien en interventionsgrupp

som fick kiwipulver (extrakt från kiwi). Interventionsgruppen jämfördes med en

placebogrupp. Avföringsfrekvensen och känslan av fullständig tarmtömning

förbättrades i interventionsgruppen. Gasbesvär minskade i interventionsgruppen och

13

deltagarna fick en minskad känsla av uppsvälldhet, mindre besvär av magsmärtor och

var nöjda med sina magvanor efter interventionstiden. Antalet brådskade avföringar

minskade signifikant i interventionsgruppen jämfört med placebogruppen.

Interventionsgruppen fick även bättre konsistens på avföringen, den var mjukare och

hade lättare att passera ut ur ändtarmen. Deltagarna i interventionsgruppen fick

signifikant ökat antal avföringar utan laxermedel jämfört med placebogruppen vid

studiens slut (Udani & Bloom 2013).

Mejeriprodukter

Sakai et al. (2011) använde sig av en interventionsgrupp och en placebogrupp i studien.

Interventionsgruppen fick en flaska drickyoghurt om dagen som innehöll

mjölksyrabakterier och proteinet kasein. Placebogruppen fick drickyoghurt utan

mjölksyrebakterier och kasein. Förekomsten av hård och klumpig avföring i

interventionsgruppen minskade från 73,7% till 36,8%. I placebogruppen ökade

förekomsten av hård och klumpig avföring från 75% till 85%. Avföringskonsistensen

blev mjukare hos interventionsgruppen jämfört med placebogruppen. Tiden deltagarna i

interventionsgruppen behövde sitta på toaletten för att tömma tarmen minskade jämfört

med placebogruppen. Avföringsfrekvensen ökade signifikant i interventionsgruppen

och även känslan av fullständig tarmtömning (Sakai et al. 2011).

Fiber

Lawton et al. (2013) redogör för effekten av frukostflingor innehållande vetekli som

omvårdnadsintervention vid förstoppning. Deltagarna som åt frukostflingorna fick

minskad förstoppning, minskad känsla av uppblåsthet, mindre trög mage och minskad

känsla av obehag från mag- och tarmkanalen. De fick en signifikant ökad

avföringsfrekvens, bättre avföringskonsistens samt lättare att tömma tarmen (Lawton et

al. 2013). I Sturtzel et al. (2009) studie redogörs effekten av havrekli i den dagliga

kosten som omvårdnadsintervention vid förstoppning. Interventionsgruppen ökade

intaget av fibrer under en tolvveckorsperiod. Detta ledde till att deltagarna i

interventionsgruppen kunde minska sitt intag av laxermedel med 59%. I

kontrollgruppen ökade intaget av laxermedel med 8%.

Komplementära behandlingsmetoder

I artiklarnas resultat som användes i litteraturstudien framkom olika former av

komplementära behandlingsmetoder som omvårdnadsinterventioner vid förstoppning.

De komplementära omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kunde använda sig av

var magmassage och SFA.

Magmassage

Interventionsgruppen i Lämås et al. (2009) studie fick under en åttaveckorsperiod

magmassage fem gånger i veckan. Studien visade att magmassage ledde till signifikant

minskade magsmärtor hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Interventionsgruppen fick även ökad avföringsfrekvens samt minskade

förstoppningssymtom. McClurg et al. (2011) studie baseras på en interventionsgrupp

och en kontrollgrupp. Magmassagen ledde till mindre problem med

förstoppningssymtom och ökad avföringsfrekvens hos interventionsgruppen jämfört

14

med kontrollgruppen. En person i interventionsgruppen kunde minska sitt intag av

laxermedel med hjälp av magmassagen. Interventionsgruppen kunde förkorta tiden de

behövde sitta på toaletten för att kunna tömma tarmen. Totalt 80% av deltagarna uppgav

att de ville fortsätta med massagen efter interventionsperiodens slut (McClurg et al.

2011).

SFA

Ren et al. (2012) undersöktes interventionen SFA som bestod av sötpotatis, fotbad och

akupressur (en form av massage). Deltagarna i interventionsgruppen åt kokt sötpotatis,

tog fotbad dagligen samt utförde akupressur två gånger om dagen. Deltagarna fick

undervisning i hur de självständigt skulle utföra akupressur. Deltagarna i

interventionsgruppen jämfördes med deltagarna i en kontrollgrupp. För att inkludera

deltagare till studien använde Ren et al. (2012) bedömningsinstrumentet Rome III för att

mäta grad av förstoppning. Efter interventionsperioden med SFA upplevde 27,27% i

interventionsgruppen att de var förstoppade jämfört med 48,98% i kontrollgruppen. I

interventionsgruppen upplevde 13,64% att de hade en känsla av att de hade ett hinder i

tarmen jämfört med 38,78% i kontrollgruppen. Det var en signifikant skillnad i

användning av laxermedel, 25% i interventionsgruppen och 51% i kontrollgruppen efter

studiens avslut. I interventionsgruppen använde sig 2,27% av lavemang jämfört med

26,53% i kontrollgruppen när studien avslutats. Så många som 86% i

interventionsgruppen upplevde efter studiens slut att de var nöjda med sin tarmtömning

jämfört med 61% i kontrollgruppen.

Toalettassistans

I en artikel framkom det att omvårdnadsinterventionen toalettassistans kan användas av

sjuksköterskan vid förstoppning. Toalettassistans innebar att sjusköterskan följde

patienterna till toaletten varannan timme.

Schnelle et al. (2009) studie pågick under tio dagar, varav två dagar bestod av

toalettassistans varannan timma. Avföringsfrekvensen ökade signifikant under de två

dagar deltagarna erbjöds kontinuerlig assistans till toaletten. Deltagarna fick även en

ökad känsla av att kunna tömma tarmen samt en mer normal avföring de två dagarna de

fick planerad toalettassistans (Schnelle et al. 2009).

15

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner

vid förstoppning. I resultatet har det framkommit tre kategorier med olika former av

omvårdnadsinterventioner som kan användas vid förstoppning. Dessa kategorier var

kost, komplementära behandlingar och toalettassistans. Kategorin kost innehöll

subkategorierna kosttillskott, frukt, mejeriprodukter och fiber. Kategorin

komplementära behandlingar innehöll subkategorierna magmassage och SFA.

Resultatet har påvisat olika omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra som

minskar förstoppningsproblematik hos patienterna.

Resultatdiskussion

Resultatets 11 artiklar hade sammanlagt 788 deltagare vilket författarna ser som en

styrka för resultatet. Det var betydligt fler kvinnor än män som deltog i sju av artiklarna

och detta speglar att det är fler kvinnor än män som drabbas av

förstoppningsproblematik. Deltagarna i samtliga artiklar var från 18 års ålder till 98 års

ålder vilket tyder på att omvårdnadsinterventionerna som framkom i litteraturstudiens

resultat kan användas vid förstoppning genom hela vuxenlivet.

Waitzberg et al. (2013) anser att synbiotika som omvårdnadsintervention leder till att

patienterna fått en ökad avföringsfrekvens och bättre avföringskonsistens. Även Fateh et

al. (2011) belyser synbiotikans effekt vid förstoppning. Fateh et al. (2011) styrker

Waitzberg et al. (2013) resultat genom att de kommit fram till att synbiotika ger en ökad

avföringsfrekvens och bättre avföringskonsistens. Waitzberg et al. (2013) har genomfört

studien i Brasilien och använde sig av produkten LACTOFOS som innehöll synbiotika.

Produkten LACTOFOS finns inte att tillhandahålla i Sverige, vilket gör det svårt att

använda denna omvårdnadsintervention i Sverige. Waitzberg et al. (2013) betonar att

studien fick stöd från SKL Functional Nutrition genom att de sponsrade med produkten

LACTOFOS. Författarna har uppmärksammat detta och anser därför att det skulle

kunna finnas en vinstaspekt i studien.

Hawrelak och Myers (2010) naturläkemedel (tabell 3) resulterade i ökad

avföringsfrekvens, förbättrad konsistens av avföringen, mindre buksmärtor och en

minskad känsla av uppblåsthet hos deltagarna. Alla deltagare i studien upplevde att

deras förstoppning hade förbättrats och att de ville fortsätta med naturläkemedlet efter

att studien var avslutad. Naturläkemedlet som användes i Hawrelak och Myers (2010)

studie gavs till patienter i Australien. I Sverige måste naturläkemedel vara godkända av

Läkemedelsverket för att få säljas (Claeson 2013). Hawrelak och Myers (2010)

naturläkemedel säljs inte i Sverige och därför är det inte en intervention sjuksköterskor i

Sverige kan använda sig av i nuläget. Ingredienserna laktulos, lakrits och havrekli finns

att tillhandahålla i Sverige, den sista ingrediensen som är pulver från Ulmus fulva finns

inte i Sverige. Det hade varit intressant med forskning på de tre ingredienserna som

finns att tillhandahålla i Sverige för att undersöka effekten av dessa tre i kombination

vid förstoppning.

Chang et al. (2010) omvårdnadsintervention bestod av kiwi. Deltagarna som intog kiwi

fick förbättrad avföringsfrekvens samt minskad tid avföringen var i tarmen. Chan et al.

16

(2007) styrker Chang et al. (2010) studie att kiwi som omvårdnadsintervention minskar

den tid då avföringen är i tarmen. Chan et al. (2007) deltagare fick även förbättrad

tarmtömning, deras magvanor förbättrades och de kunde minska intaget av laxermedel.

I studien av Udani och Bloom (2013) förbättrades interventionsgruppens tarmtömning

och avföringsfrekvens. Deltagarna i interventionsgruppen upplevde även minskad

känsla av uppblåsthet, mindre gasbesvär, förbättrade magvanor samt mindre besvär av

magsmärtor efter intag av kiwipulver. Personerna som deltog i interventionsgruppen

fick dessutom bättre avföringskonsistens och de kunde minska intag av laxermedel

(Udani & Bloom 2013). Kiwipulvret producerades och lanserades i Nya Zeeland vilket

författarna ser som en begränsning i Sverige jämfört med frukten kiwi som går att köpa

i alla mataffärer.

Sakai et al. (2011) använde drickyoghurt innehållande mjölksyraprodukter och kasein

som omvårdnadsintervention vid förstoppning. Avföringskonsistensen och

avföringsfrekvensen förbättrades hos deltagarna i interventionsgruppen. Deltagarna

behövde inte lika lång tid på sig att tömma tarmen när de var på toaletten (Sakai et al.

2011). Även Koebnick et al. (2003) deltagare fick förbättrad avföringskonsistens och

avföringsfrekvens efter intag av drickyoghurt innehållande mjölksyraprodukter och

kasein. Koebnick et al. (2003) studie styrker Sakai et al. (2011) studie om drickyoghurt,

detta eftersom båda har fått fram jämförbara resultat med liknande

omvårdnadsintervention.

Lawton et al. (2013) och Strutzel et al. (2009) anser att ett ökat intag av fiber i kosten är

en effektiv omvårdnadsintervention vid förstoppning. Strutzel et al. (2009) använde sig

av fiber i form av havrekli. Detta ledde till att deltagarna i interventionsgruppen kunde

minska sitt intag av laxermedel. Lawton et al. (2013) intervention bestod av vetekli,

vilket ledde till minskad känsla av uppblåsthet och minskad förstoppningsproblematik.

Deltagarna i interventionsgruppen fick även ökad avföringsfrekvens, bättre

avföringskonsistens och de fick lättare att tömma tarmen (Lawton et al. 2013).

Socialstyrelsen (2010) belyser användning av fiber vid risk för förstoppning. Fiberrik

kost kan leda till ökad avföringsfrekvens och kortare tid då avföringen är i tarmen.

Lawton et al. (2013) och Strutzel et al. (2009) studier styrker att fiber är en

omvårdnadsintervention som har god effekt vid förstoppning samt när risk för

förstoppning finns.

Magmassage som omvårdnadsintervention vid förstoppning ledde till att deltagarna i

interventionsgrupperna fick en ökad avföringsfrekvens (Lämås et al. 2009; McClurg et

al. 2011). Deltagarna i Lämås et al. (2009) interventionsgrupp fick dessutom mindre

problem med magsmärtor och mindre förstoppningssymtom. Deltagrana i McClurg et

al. (2011) interventionsgrupp hade minskat sitt intag av laxermedel vid studiens slut och

de behövde inte sitta lika länge på toaletten för att tömma tarmen. Studien pågick under

åtta veckor men resultat har endast sammanställts från vecka ett till fyra på grund av

bristande dokumentation från deltagarna. McClurg et al. (2011) studie höll trots detta

kvalitetsgranskningen då McClurg et al. (2011) tydligt redovisade att resultatet endast

baserades på data från vecka ett till fyra. Den bristande dokumentationen i McClurg et

al. (2011) studie leder till att författarna ändå anser att Lämås et al. (2009) studie har ett

trovärdigare resultat. Enligt Socialstyrelsen (2010) kan magmassage som

omvårdnadsintervention leda till att lindra förstoppning. Eftersom Socialstyrelsen

17

(2010) styrker Lämås et al. (2009) och McClurg (2011) studier anser författarna att

denna omvårdnadsintervention är användbar vid förstoppning.

Ren et al. (2012) menar att SFA som intervention ledde till en signifikant skillnad

mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. I Ren et al. (2012) studie framkom

inga siffror på hur deltagarna upplevde sin förstoppning innan interventionen, utan det

resultat som redovisas är en jämförelse mellan interventionsgruppen och

kontrollgruppen efter interventionstiden. Deltagarna i interventionsgruppen upplevde

att de var mindre förstoppade och de kunde använda mindre laxermedel och lavemang

jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna i interventionsgruppen var även mer tillfreds

med sin tarmtömning jämfört med kontrollgruppen. Författarna har inte funnit fler

studier om omvårdnadsinterventionen SFA och ser det som en svaghet i resultatet för

denna intervention.

Kontinuerlig toalettassistans varannan timma användes som omvårdnadsintervention i

Schnelle et al. (2009) studie. Toalettassistans ledde till att avföringsfrekvensen ökade,

deltagarna fick en ökad känsla av att de kunde tömma tarmen och avföringskonsistensen

förbättrades. Socialstyrelsen (2010) poängterar vikten av att patienter får individuellt

regelbundna toalettvanor för att minska förstoppningsproblematik. Virani et al. (2011)

beskriver att sjukvårdspersonal ska ta tillvara på den reflex som uppstår cirka 30

minuter efter måltid för att underlätta tarmtömning. Socialstyrelsen (2010) och Virani et

al. (2011) styrker Schnelle et al. (2009) studie då de poängterar att sjuksköterskor måste

erbjuda patienterna hjälp till toaletten utifrån patienternas behov samt se till tarmens

fysiologiska funktion. För att kunna genomföra toalettassistans varannan timma anser

författarna att teamarbete blir avgörande då sjuksköterskan kan behöva ta hjälp av

undersköterskor för att hinna genomföra detta i sitt dagliga arbete.

Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning har omvårdnadsinterventioner som

exempelvis motion, vätska och rapsolja förespråkats. Författarna trodde att aktuella

artiklar om detta skulle finnas i litteraturstudien, men det framkom istället andra former

av omvårdnadsinterventioner. Författarna har reflekterat över om dagens

omvårdnadsinterventioner vid förstoppning består av aktuell forskning. Enligt Willman

(2013) ska sjuksköterskan arbeta evidensbaserat och ständigt hålla sig uppdaterad med

aktuell forskning, frågan författarna ställer sig är om detta verkligen görs inom området

förstoppning. Litteraturstudien hade inklusionskriterien att artiklarna skulle vara

publicerade från år 2008 till år 2014, detta kan ha inneburit att tidigare forskning har

genomförts kring dagens använda omvårdnadsinterventioner. Sjuksköterskan ska utifrån

kärnkompetenserna arbeta för att kunna uppfylla de krav som dagens sjukvård ställer

(Bentling 2013). Författarna anser att Eriksson (1995) omvårdnadsteori där

sjuksköterskan ska vårda utifrån en helhetssyn av människan bör integreras i

kärnkompetenserna för att ge patienterna god vård.

Metoddiskussion

Författarna använde sig av Polit och Beck (2011) flödesschema innehållande nio steg

för att utföra litteraturstudien. Denna metod anser författarna skapade en bra struktur för

litteraturstudiens tillvägagångssätt. Utifrån tidigare erfarenheter och författarnas intresse

formulerades gemensamt litteraturstudiens syfte. Då författarna själva ansåg att syftet

var tydligt användes ingen frågeställning.

18

För att söka artiklar användes databaserna CINAHL och PubMed. För att resultatet

skulle ge så aktuell forskning som möjligt begränsade författarna artiklarnas

utgivningsår mellan år 2008 till år 2014. För att erhålla ett brett utbud av artiklar var

inte sökorden helt identiska i de två databaserna. I CINAHL utgick författarna från

Major Heading Constipation och fann då prevention and control som Subheading.

Prevention and control var den Subheading som svarade bäst mot författarnas syfte och

användes därför även i PubMed. Författarna är medvetna om att relevant forskning kan

ha missats under litteratursökningen eftersom det från början var ett stort urval. En

artikel föll bort efter urval 3 då denna inte höll måttet vid kvalitetsgranskningen.

Samtliga artiklar som slutligen valdes till litteraturstudien var relevanta och svarade mot

syftet.

Resultatet bestod av 11 artiklar där samtliga var av kvantitativ design. Författarna anser

att kvantitativa studier gav ett tydligt och konkret svar, i siffror och tabeller, på vilka

omvårdnadsinterventioner som visade på förbättring. Upplevelser var inte aktuellt i

författarnas litteraturstudie utan de ville ha tydliga resultat som gav en klar bild av de

olika omvårdnadsinterventionerna och deras effekt vid förstoppning. Artiklarna som

användes i litteraturstudien var skrivna på engelska vilket utgör en risk att författarna

kan ha missat och förvanskat information vid översättningen. Risken för detta minskade

genom att författarna i litteraturstudien läste texterna noggrant upprepade gånger,

använde sig av engelskt-svenskt lexikon vid behov samt diskuterade eventuella

oklarheter sinsemellan. Artiklarna var från olika delar av världen vilket författarna anser

styrker litteraturstudiens resultat då förstoppning är ett globalt problem.

Klinisk betydelse

Resultatet i litteraturstudien kan leda till en förbättrad och ökad förståelse om olika

omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av för att hjälpa

patienter med förstoppningsproblematik. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan

hjälpa patienter vid förstoppning, då detta kan leda till försämrad livskvalitet.

Författarnas förhoppning är att sjuksköterskor kan använda resultatets

omvårdnadsinterventioner för att också förebygga förstoppning. Slutligen anser

författarna att det borde finnas fler framtagna riktlinjer för hur sjuksköterskan ska gå

tillväga vid omvårdnad av patienter med förstoppningsproblematik. Detta eftersom

sjuksköterskan i sin profession ska arbeta evidensbaserat och ständigt söka efter aktuell

forskning som kan leda till förbättring för patienten samt för omvårdnaden.

Förslag till fortsatt forskning

Det borde forskas ytterligare inom ämnet författarna studerat i litteraturstudien och dess

omvårdnadsinterventioner. Sjuksköterskan möter patienter med förstoppning i sitt yrke

och behöver ha kunskap om omvårdnadsinterventioner som leder till förbättring.

Genom litteratursökningen i CINAHL och PubMed har författarna upptäckt att det

forskats minimalt under de senaste fem åren inom området förstoppning i Sverige.

Författarna anser att ytterligare svensk forskning hade varit intressant. Detta eftersom

sjuksköterskan då lättare hade kunnat jämföra dagens omvårdnadsinterventioner mot

förstoppning med ny forskning. Hade ytterligare svensk forskning funnits att tillgå

skulle detta kunna leda till ökad kunskap och förståelse för vilka

omvårdnadsinterventioner som kan användas av sjuksköterskan vid förstoppning.

19

Slutsats

Litteraturstudiens resultat visade att det finns nio olika typer av

omvårdnadsinterventioner vid förstoppning som författarna anser att sjuksköterskan

skulle kunna använda sig av i sitt dagliga arbete. Detta eftersom samtliga

omvårdnadsinterventioner visar på förbättring av patienternas

förstoppningsproblematik. Samtliga omvårdnadsinterventioner skulle även kunna

användas av allmänheten vid förstoppningsproblematik. De omvårdnadsinterventioner

som framkom var att inta synbiotika, LACTOFOS, kiwi, kiwipulver, drickyoghurt,

fiber, använda sig av magmassage, SFA och toalettassistans.

20

Referenslista

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bailes, B. & Reeve, K. (2013). Constipation in older adults. The Nurse Practitioner, 38

(8), 21-25.

Bentling, S. (2013). Sjuksköterskeprofessionen – en tillbakablick på kompetens och

kunskapskrav. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser.

Stockholm: Liber AB. s.37-62.

Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I Leksell, J. & Lepp, M. (red).

Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.159-177.

Bulechek, G., Butcher, H., Dochterman, J. & Wagner, C. (2013). Nursing interventions

classification (NIC). St. Louis: Elsevier.

Chan, A., Leung, G., Tong, T. & Wong, N. (2007). Increasing dietary fiber intake in

terms of kiwiafruit improves constipation in Chinese patients. World Journal of

Gastroenterology, 13 (35), 4771-4775.

Chang , C-C., Lin, Y-T., Lu, Y-T., Liu, Y-S. & Liu, J-F. (2010). Kiwifruit improves

bowel function in patients with irritable bowel syndrome with constipation. Asia Pacific

Journal Clinical Nutrition, 19 (4), 451-457.

Cherniack, E. (2013). Use of complementary and alternative medicine to treat

constipation in the elderly. Geriatrics & Gerology International, 13 (3), 533-538.

Claeson, P. (2013). Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://www.fass.se/LIF/healthcarefacts?0&userType=0&docId=168623

[2013-02-13].

Daniels, G. & Schmelzer, M. (2013). Giving laxatives safely and effectively. Medical-

surgical Nursing, 22 (5), 290-302.

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken:

Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Elg, M. & Olsson, J. (2013). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och

sjukvården. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser.

Stockholm: Liber AB. s.218-252.

Eriksson, K. (1995). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.

Fateh, R., Iravani, S., Frootan, M., Rasouli, M. & Saadat, S. (2011). Synbiotic

preparation in men suffering from functional constipation: a randomised controlled trial.

Swiss Medical Weekly, 141:w13239, 1-7.

21

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och Kultur.

Friedrichsen, M. & Erichsén, E. (2004). The lived experience of constipation in cancer

patients in palliative hospital-based home care. International Journal of Palliative

Nursing, 10 (7), 321-325.

Fritz, D. & Pitlick, M. (2012). Evidence about the prevention and management of

constipation: implications for comfort part 1. Home Healthcare Nurse, 30 (9), 533-542.

Harvard KAU. (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2012/06/referenser_harvard_ka

u_aug_11_pdf_17907.pdf [2014-01-27].

Hawrelak, J. & Myers, S. (2010). Effects of two natural medicine formulations on

irritable bowel syndrome symptoms: a pilot study. Journal of Alternative &

Complementary Medicine, 16 (10), 1065-1071.

Heaton, K., Radvan, J., Cripps, H., Mountford, R., Braddon, F. & Hughes, A. (1992).

Defecation frequency and timing, and stool form in the general population: a

prospective study. Gut, 12 (33), 818-824.

Herdman, H. (red). (2011). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA. Lund:

Studentlitteratur AB.

Hsieh, C. (2005). Treatment of constipation in older adults. American Family Physician,

72 (11), 2277-2285.

International council of nurses [ICN]. (2007). ICNs etiska koder för sjuksköterskor.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-

publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf [2014-01-30].

Karling, P., Abrahamsson, H., Dolk, A., Hallböök, O., Hellström, P., Knowles, C.,

Kjellström, L., Lindberg, G., Lindfors, P-H., Nyhlin, H., Ohlsson, B., Schmidt, P.,

Sjölund, K., Sjövall, H. & Walter, S. (2009). Function and dysfunction of the colon and

anorectum in adults: working team report of the Swedish Motility Group. Scandinavian

Journal of Gastroenterology, 40 (6), 645-660.

Koebnick, H., Wagner, I., Leitzmann, P., Stren, U. & Zunft, F. (2003). Probiotic

beverage containing lactobacillus casei shirota improves gastrointestinal symptom in

patients with chronic constipation. Canadian Journal Gastroenterology, 10 (17), 1-5.

Lawton, C., Walton, J., Hoyland, A., Howarth, E., Allan, P., Chesters, D. & Dye, L.

(2013). Short term (14 days) consumtion of insolumble wheat bran fibre-containing

breakfast cereals improves subjective digestive feelings, general wellbeing and bowel

funktion in a dose dependent manner. Nutrients, 5 (4), 1436-1455.

22

Lämås, K., Lindholm, L., Stenlund, H., Engström, B. & Jacobsson, C. (2009). Effects of

abdominal massage in management of constipation -- a randomized controlled trial.

International Journal of Nursing Studies, 46 (6), 759-767.

McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, J. &

Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.81-110.

McClurg, D., Hagen, S., Hawkins, S. & Lowe-Strong, A. (2011). Abdominal massage

for the alleviation of constipation symptoms in people with multiple sclerosis: a

randomized controlled feasibility study. Multiple Sclerosis Journal, 17 (2), 223-233.

Polit, D. & Beck, C. (2011). NURSING RESEARCH: Generating and Assessing

Evidence for Nursing Practice. New York: Lippincott Williams & Wilkins.

Ren, K. Qui, J. Wang, X., Niu, F. & Jiang, T. (2012). The effect of a sweet potato,

footbath, and acupressure intervention in preventing constipation in hospitalized

patients with acute coronary syndromes. Gastroenterology nursing, 35 (4), 271-277.

Sakai, T., Makino, H., Ishikawa, E., Oishi, K. & Kushiro, A. (2011). Fermented milk

containing lactobacillus casei strain shirota reduces incidence of hard or lumpy stools in

healthy population. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 62 (4), 423-

430.

Schnelle, J., Simmons, S., Beuscher, L., Peterson, E., Habermann, R. & Leung, F.

(2009). Prevalence of constipation symptoms in fecally incontinent nursing home

residents. The American Geriatrics Society, 57 (4), 647-652.

Sinclair, M. (2011). The use of abdominal massage to treat chronic constipation.

Journal of Bodywork & Movement Therapies, 15 (4), 436-445.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf [2014-01-30].

Socialstyrelsen. (2010). Omvårdnad. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/c

entralarekommendationer/omvardnad [2014-02-14].

Sturtzel, B., Mikulits, C., Gisinger, C. & Elmadafa, I. (2009). Use of fiber instead of

laxantive treatment in a geriatric hospital to improve the wellbeing of seniors. The

Journal of Nutrition, Health & Aging, 13 (2), 136-139.

Toner, F. & Claros, E. (2012). Preventing, assessing, and managing constipation in

older adults. Nursing, 42 (12), 32-40.

Udani, J. & Bloom, D. (2013). Effects of kivia powder on gut health in patients

23

with occasional constipation: a randomized, double-blind, placebo-controlled study.

Nutrition Journal, 12 (78), 1186-1196.

Vetenskapsrådet. (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf [2014-01-27].

Virani, T., Santos, J., Lappan-Gracon, S., McConnel, H., Schouten, J. & Russel, B.

(2011). Prevention of constipation in the older adult population. Nursing best practice

guideline, 1-53.

Waitzberg, D., Logullo, L., Bittencourt, A., Torrinhas, R., Shiroma, G., Natalia P.

Paulino, N. & Teixeira-da-Silva, M. (2013). Effect of symbiotic in constipated adult

women – a randomized, double-blind, placebo-controlled study of clinical response.

Clinical Nutrition, 32 (1), 27-33.

Whittemore, R. & Grey, M. (2002). The systematic development of nursing

interventions. Journal of Nursing Scholarship, 34 (2), 115-120.

Willman, A. (2013) Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I Leksell, J. & Lepp,

M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s. 193-200.

Wong, E., Scott, L., Briseno, J., Crawford, C. & Hsu, J-W. (2009). Determining critical

incident nursing interventions for the critical care setting: a pilot study. International

Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20 (3), 110-121.

Ödegård, S. (2013) Patientsäkerhet. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans

kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.253-294.

Bilaga 1 (Matris)

Författare Titel Tidskrift och

år

Syfte Metod/Urval Resultat

Chang , C-C.,

Lin, Y-T., Lu,

Y-T., Liu, Y-

S. & Liu, J-F.

Taiwan

Kiwifruit improves

bowel function in

patients with

irritable bowel

syndrome with

constipation.

Asia Pacific

Journal Clinical

Nutrition (2010),

19 (4), 451-457.

Syftet var att undersöka

effekten av kiwi som

intervention mot

förstoppning hos

patienter med IBS och

förstoppning.

Kvantitativ randomiserad studie med kontroll-,

placebo- och interventionsgrupp. Ett strategiskt

urval med 76 deltagare. Antalet kvinnor var

71deltagare och antalet män 5 deltagare.

Deltagarna var från 18 år till 34 år. Studien

pågick under 4 veckor och interventionsgruppen

fick två kiwifrukter per dag.

Bortfall: 6.

Interventionsgruppen fick en ökad

avföringsfrekvens jämfört med

placebogruppen. Interventionsgruppen

hade avföringen kortare tid i tarmen

efter studiens slut.

Hawrelak, J.

& Myers, S.

Australien

Effects of two

natural medicine

formulations on

irritable bowel

syndrome

symptoms: a pilot

study.

Journal of

Alternative &

Complementary

Medicine (2010),

16 (10), 1065-

1071.

Syftet var att fastställa

effekten och toleransen

av två nya former av

naturläkemedel för att

behandla diarré och

förstoppning hos

patienter med IBS.

Kvantitativ pilot-studie med två

interventionsgrupper. Ett strategiskt urval med

31 deltagare med IBS. Deltagarna var från 18 år

till 60 år. Varav 8 med förstoppning. Studien

pågick under 6 veckor.

Bortfall: 0.

Hos deltagarna med förstoppning

ökade avföringsfrekvensen och

avföringens konsistens förbättrades.

Magsmärtor minskade samt känslan av

uppblåsthet.

Lawton, C.,

Walton, J.,

Hoyland, A.,

howarth, E.,

Allan, P.,

Chesters, D. &

Dye, L.

Storbritannien

Short term (14

days) consumtion

of insolumble

wheat bran fibre-

containing

breakfast cereals

improves subjective

digestive feelings,

general wellbeing

and bowel funktion

in a dose dependent

manner.

Nutrients (2013),

5 (4), 1436-1455.

Syftet var att undersöka

om ett ökat fiberintag

under 14 dagar förbättrar

matsmältning, generellt

välmående och

tarmfunktion.

Kvantitativ metod. Ett urval bestående av 156

deltagare. Deltagarna i studien var från 18 år till

50 år. Studien pågick under två veckor. Bortfall:

3.

Deltagarna upplevde efter

interventionsperioden att de fick

minskad förstoppning, känsla av

uppblåsthet, trög mage och magbesvär.

Deltagarna kunde även lättare tömma

tarmen, de hade ökad

avföringsfrekvens samt bättre

konsistens på avföringen.

Författare Titel Tidskrift och

år

Syfte Metod/Urval Resultat

Lämås, K.,

Lindholm, L.,

Stenlund, H.,

Engström, B.

& Jacobsson,

C.

Sverige

Effects of

abdominal massage

in management of

constipation -- a

randomized

controlled trial.

International

Journal of

Nursing Studies

(2009), 46 (6),

759-767.

Syftet var att undersöka

effekten av magmassage

för tarmfunktion och

laxermedel hos

förstoppade personer.

Kvantitativ randomiserad kontrollstudie.

Strategiskt urval med 60 deltagare, dessa

lottades in i interventions- och kontrollgrupp.

Antal kvinnor var 52 deltagare och antal män 8

deltagare. Deltagarna i studien var från 36 år till

85 år. Interventionsgruppen fick massage i 15

min 5 gånger i veckan under en 8 veckors

period.

Bortfall: 2.

Deltagarna i interventionsgruppen fick

mindre besvär med buksmärta och

symtom av förstoppning jämfört med

kontrollgruppen. Magmassage ökade

avföringsfrekvensen hos deltagarna

interventionsgruppen.

McClurg, D.,

Hagen, S.,

Hawkins, S. &

Lowe-Strong,

A.

Storbritannien

Abdominal

massage for the

alleviation of

constipation

symptoms in people

with multiple

sclerosis: a

randomized

controlled

feasibility study.

Multiple Sclerosis

Journal (2011), 17

(2), 223-233.

Syftet var att fastställa

effekten av magmassage

för att lindra

förstoppning hos

patienter med MS.

Pilot studie.

30 deltagare med MS valdes ut. Deltagarna

delades slumpmässigt in i kontroll- och

interventionsgrupp. Antalet kvinnor var

17deltagare och antalet män 13 deltagare.

Deltagarna i studien var från 33 år till 83 år.

Studien genomfördes under en period på åtta

veckor, under denna period fick

interventionsgruppen 15 min massage dagligen.

Bortfall: 1.

Grundades på fyra veckors studie då

resultat efter denna vecka var

bristfällig. Interventionsgruppen

behövde inte sitta på toaletten lika

länge efter de hade fått massage. Även

avföringens konsistens blev mjukare. I

interventionsgruppen kunde

användning av laxermedel minska.

Ren, K. Qui, J.

Wang, X.,

Niu, F. &

Jiang, T.

Kina

The effect of a

sweet potato,

footbath, and

acupressure

intervention in

preventing

constipation in

hospitalized

patients with acute

coronary

syndromes.

Gastroenterology

nursing (2012), 35 (4), 271-277.

Syftet var att undersöka

effekten av sötpotatis,

fotbad och akupressur

som intervention mot

förstoppning och för att

öka tarmtömningen för

inneliggande patienter.

Kvantitativ randomiserad studie. Ett strategiskt

urval där 93 deltagare valdes ut.

Kontrollgruppen bestod av 49 deltagare och

interventionsgruppen bestod av 44. Antalet

kvinnor var 20 deltagare och antalet män var 73

deltagare. Deltagarna var från 59 år till 64 år.

Bortfall: 5.

Sötpotatis, fotbad, akupressur och

massage var interventioner som ökade

avföringsfrekvensen. I kontrollgruppen

var fler patienter förstoppade jämfört

med interventionsgruppen.

Författare Titel Tidskrift och

år

Syfte Metod/Urval Resultat

Sakai, T.,

Makino, H.,

Ishikawa, E.,

Oishi, K. &

Kushiro, A.

Belgien

Fermented milk

containing

lactobacillus casei

strain shirota

reduces incidence

of hard or lumpy

stools in healthy

population.

International

Journal of Food

Sciences and

Nutrition (2011),

62 (4), 423-430.

Syftet var att undersöka

effekten av drickyoghurt

innehållande kasein hos

frisk individer.

Kvantitativ pilotstudie. Urval bestående av 40

deltagare. Dessa delades in i kontroll och

interventionsgrupp. Antalet kvinnor var 23

deltagare och män 17 deltagare. Deltagarna var

från 21 år till 50 år. Studien pågick under tre

veckor.

Bortfall: 1.

I interventionsgruppen minskade hård

och klumpig avföring jämfört med

kontrollgruppen. Interventionsgruppen

fick även ökad avföringsfrekvens och

ökad känsla av fullständig

tarmtömning.

Schnelle, J.,

Simmons, S.,

Beuscher, L.,

Peterson, E.,

Habermann,

R. & Leung,

F.

USA

Prevalence of

constipation

symptoms in fecally

incontinent nursing

home residents.

The American

Geriatrics Society

(2009), 57 (4),

647-652.

Syftet var att fastställa

förekomsten av

förstoppningssymtom

och effekten av assistens

vid toalettbesök.

Kvantitativ randomiserad kontrollstudie. 136

deltagare valdes ut från ett boende. Antalet

kvinnor var 95 deltagare och antal män var 41

deltagare. Deltagarna var från 76 år till 86 år.

Studien pågick under tio dagar, där två dagar

bestod av assistans till toaletten varannan

timma.

Bortfall: 25.

Under de två dagar deltagarna fick

assistans till toaletten ökade

avföringsfrekvensen och deltagarna

fick en ökad känsla av att tarmen

tömdes vid anföring.

Sturtzel, B.,

Mikulits, C.,

Gisinger, C. &

Elmadafa, I.

Australien

Use of fiber instead

of laxantive

treatment in a

geriatric hospital to

improve the

wellbeing of

seniors.

The Journal of

Nutrition, Health

& Aging (2009),

13 (2), 136-139.

Syftet var att avgöra

effekten av havrekli som

kosttillägg för att minska

användning av

laxermedel samt

undersöka välbefinnande

och kroppsvikt hos

patienterna.

En kontrollstudie med interventionsgrupp och

kontrollgrupp. Urval bestående av 30 patienter.

Deltagarna i studien var från 57 år till 98 år.

Studien pågick under tolv veckor veckor.

Bortfall: 2

Användningen av laxermedel minskade

i interventionsgruppen jämfört med

kontrollgruppen.

Författare Titel Tidskrift och

år

Syfte Metod/Urval Resultat

Udani, J. &

Bloom, D.

Nya Zeeland

Effects of kivia

powder on gut

health in patients

with occasional

constipation: a

randomized,

double-blind,

placebo-controlled

study.

Nutrition Journal

(2013), 12 (78),

1186-1196.

Syftet var att utvärdera

effekten a v kiwipulver

för att förbättra

tarmfunktion och

förstoppning.

Kvantitativ randomiserad metod med ett

strategiskt urval på 87 deltagare. Antal kvinnor

var 50 deltagare och antal män 37 deltagare.

Deltagarna var från 18 år till 65 år. Deltagarna

fick kiwipulver under fyra veckor.

Bortfall: 5.

Interventionsgruppen fick ökad

avföringsfrekvens, minskad buksmärta

och känslan av fullständig tarmtömning

ökade jämfört med placebogruppen.

Waitzberg, D.,

Logullo, L.,

Bittencourt,

A., Torrinhas,

R., Shiroma,

G., Natalia P.

Paulino, N. &

Teixeira-da-

Silva, M.

Brasilien

Effect of synbiotic

in constipated adult

women – a

randomized,

double-blind,

placebo-controlled

study of clinical

response.

Clinical Nutrition

(2013), 32 (1), 27-

33.

Syftet var att utvärdera

effekten av synbiotic för

kroniskt förstoppande

kvinnor.

Kvantitativ randomiserad studie. Strategiskt

urval med 100 deltagare. Deltagarna var från 18

år till 75 år. Studien pågick under fyra veckor.

Bortfall: 1.

Vid användning av synbiotic ökade

antalet avföringar och avförningens

form och konsistens förbättrades

jämfört med placebogruppen.