Institutionen för hälsovetenskap

Upplevelserna av det första året som

yrkesverksam sjuksköterska

- En litteraturbaserad studie

Simon Zackrisson Emelie Westman

Examensarbete i omvårdnad på grundnivå, 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst

Vårterminen 2017

__________________________________________________________________________

Titel Upplevelserna av det första året som yrkesverksam sjuksköterska

Title The experiences of the first year as a professional

nurse

Författare Emelie Westman Simon Zackrisson

Handledare Anette Johnsson Examinator Ann-Charlotte Wikström Institution Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Termin/år VT 2017 Antal sidor 18

__________________________________________________________________________

Abstract Background: Registered nurses is a profession with long tradition and the profession has undergone many changes over time. In Sweden, today, nursing education leads to an academic degree but also provides a vocational degree. Profession as a nurse requires much of the practitioner for this to be considered competent to maintain credentials. The path from novice to expert is long while the lack of nurses is large and many choose to leave the profession. Aim: The aim was to describe how newly graduated nurses’ experience their first year as professional nurses. Method: A literature-based study was conducted in which ten qualitative studies were retrieved from the databases Cinahl, Proquest and Pubmed. The studies were subjected to quality assurance and Friberg's five-step analysis. Result: Through the analysis, the results of the articles were compiled into a new result, in which three themes, and nine subthemes were formed. The main themes were “unreasonable expectations about the new profession”, “the first year - a reality shock” and “the need for support in the workplace”. Conclusion: The first year of occupational nurses was experienced a difficult period and was lined with feelings of unpreparedness for what the profession meant and expectations of the profession that did not really correspond. The need for support was considered important for transition from education to professional nurse to be successful. The workplace of the graduates graduated was crucial for whether the nurse came to stay in the profession or not. Keywords: experience, first year, new graduated nurses, reality shock, transition.

Populärvetenskaplig sammanfattning

En litteraturbaserad studie har gjorts med analys av tio kvalitativa studier mellan 2007-2016. Alla som väljer att utbilda sig till sjuksköterska i Sverige genomgår en tre år lång utbildning som leder till en akademisk och en yrkesexamen. Att gå från utbildning och börja arbeta som sjuksköterska är ett stort steg, och många främmande situationer finns framför dem. Efter genomgången utbildning får de en legitimation, men de saknar erfarenhet. Det är en lång process att komma in i rollen som sjuksköterska. Det innebär även ett stort ansvar och stressen kan bli hög, vilket får en del av de nya sjuksköterskorna att vilja byta karriär. I den här uppsatsen har artiklar granskats som behandlar just fenomenet upplevelser hos den nyutexaminerade sjuksköterskan under det första året. Artiklarna söktes fram ur databaserna Cinahl, ProQuest och PubMed som innehåller artiklar i omvårdnad, psykologi och medicin inom humanvetenskap. Resultaten i studierna analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att de nya sjuksköterskorna upplevde att det var ett stort glapp mellan studierna och realiteten. De fick känsla av att de inte hade tillräckligt mycket kunskap både vad det gäller omvårdnaden och bedömningar av patienterna, samt för att leda undersköterskor i arbetet. De upplevde ett stort ansvar då yrket regleras av lagar och förordningar. Det kunde även vara svårt att komma in i gänget bland kollegorna och en hierarkisk ordning bland professionerna förekom. De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde ett stort behov av stöd för sin yrkesutveckling. Stödet kunde komma från organisationen de jobbade på genom handledning och struktur. Kollegorna på jobbet kunde ge ett stort stöd för dem både emotionellt och praktiskt. Vissa saknade stöd från dessa håll och förlitade sig på sina egna strategier istället. Det kunde vara bland annat att umgås och prata med vänner och familj. Trots att utvecklingen från studerande till erfaren sjuksköterska var utmanande och ofta upplevdes svår så var de flesta deltagarna stolta över sitt yrke som sjuksköterska.

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 1

Bakgrund ................................................................................................................................... 1

Sjuksköterska - från obetalt kall till akademisk utbildning ............................................. 1

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning ............................................................................ 2

Ansvar hos den nyutbildade sjuksköterskan ..................................................................... 2

Nybörjare till expert - nyblivna sjuksköterskans väg ....................................................... 3

Transition .............................................................................................................................. 4

Erfarenheter i professionen ................................................................................................. 4

Problemformulering ................................................................................................................. 5

Syfte ........................................................................................................................................... 5

Metod ......................................................................................................................................... 5

Litteratursökning .................................................................................................................. 5

Urval ...................................................................................................................................... 6

Analys .................................................................................................................................... 6

Resultat ...................................................................................................................................... 8

Orimliga förväntningar på det nya yrket ........................................................................... 8

Känsla av besvikelse ........................................................................................................... 8

Känsla av att slumpen avgör ............................................................................................... 8

Känsla av hierarki och makt................................................................................................ 9

Första året - en realitetschock ............................................................................................. 9

Att inte vara förberedd på ansvaret ..................................................................................... 9

Att oroa sig över olika krav............................................................................................... 10

Att känna osäkerhet ........................................................................................................... 10

Vikten av stöd på arbetsplatsen ........................................................................................ 10

Behov av introduktion och handledning ........................................................................... 10

Behov av kollegors stöd .................................................................................................... 11

Behov av egna strategier ................................................................................................... 11

Diskussion ............................................................................................................................... 12

Metoddiskussion ................................................................................................................. 12

Resultatdiskussion .............................................................................................................. 13

Slutsats ..................................................................................................................................... 16

Praktiska implikationer ......................................................................................................... 17

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ........ 17

Referenser ............................................................................................................................... 19

Bilagor

Bilaga I – Översikt av systematiska sökningar

Bilaga II – Mall för kvalitétsbedömning av studie med kvalitativ metod

Bilaga III – Översikt av analyserad litteratur

Inledning I Sverige examineras cirka 5000 sjuksköterskor varje år (Socialstyrelsen, 2015). Sjuksköterskestudenter går då igenom processen från studerande till yrkesverksamma sjuksköterskor. Av dessa tenderar var femte sjuksköterska att lämna yrket efter de fem första åren (Rudman, Gustavsson & Hultell, 2013). Samtidigt är sjukvården i ett akut behov av legitimerade sjuksköterskor. Att börja arbeta som sjuksköterska innebär ett stort ansvar. Att hantera ansvaret upplevs olika från person till person. Som sjuksköterska innebär ansvaret bland annat att styras av olika riktlinjer och lagar samt att en stor press att göra korrekta bedömningar. Oväntade situationer kan uppstå kombinerat med tidsbrist och högt antal patienter som kan bli överväldigande. Denna studie handlar om den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under sitt första yrkesverksamma år. Kunskap och förståelse för den nyutbildade sjuksköterskans upplevelser är viktiga för att medvetandegöra akademin och arbetsliv om deras arbetssituation. Detta i sin tur kan leda till insatser och stöd som kan medföra att den nyblivna sjuksköterskan kan känna sig trygga i sin nya yrkesroll. Bakgrund Sjuksköterska - från obetalt kall till akademisk utbildning Florence Nightingale har betytt mycket för utvecklingen av sjuksköterskeprofessionen och räknas till den första omvårdnadsteoretikern (Holmdahl, 1994). Nightingales tankar och arbete med sjukhusens hygien, miljö och mat ledde till att sjukvården förbättrades och utvecklades. Förutom det arbetet startade hon också den första sjuksköterskeutbildningen 1860 och skrev flera böcker där hon utvecklade och beskrev viktigheten med frisk luft, ren miljö och bra mat (Holmdahl, 1994). Pionjären, inom det svenska sjuksköterskeväsendet, Emelie Rappe, var med och startade den första svenska sjuksköterskeutbildningen. Hon gick i lära hos Nightingale och var den första medicinskt utbildade sjuksköterskan i Sverige (Holmdahl, 1994). Sjuksköterskeutbildningarna spreds sig runt om i Sverige och hade mycket varierande kvalité där vissa skolors utbildning av sjuksköterskor kunde bestå av upp till åtta månaders oavlönat arbete utan någon som helst teoretisk utbildning och handledning (Segesten, 2011). Riksdagen beslutar år 1919 att sjuksköterskeutbildningen i Sverige skulle vara minst två år lång, innehålla praktik och dessutom en viss mängd teoretisk kunskap (Segesten, 2011). Redan år 1923 förlängde flera skolor som hade fått statligt godkännande längden på utbildningen till tre år och år 1930 var samtliga sjuksköterskeutbildningar i Sverige tre år vilket även regeringen beslutade om samma år, samtidigt som kraven på utbildningen skärptes (Holmdahl, 1994). Trots reformerna är det fortfarande vid den här tiden varierande grader av kompetens på landets sjuksköterskor och man har svårt att skilja på de personer som är lämpliga och på de som är olämpliga för yrket. För att komma tillrätta med problemet introducerade den statliga legitimationen år 1957 som tilldelas de som tar examen från en statligt godkänd sjuksköterskeutbildning (Holmdahl, 1994). Detta innebar många fördelar då patienterna känner en större trygghet till en sjuksköterska som är legitimerad. Legitimationen kan återkallas för sjuksköterskan om hen missköter sig, vilket ger ett skydd för patienterna.

1

Legitimationen blir ytterligare ett steg i sjuksköterskans professionalisering (Holmdahl, 1994). Segesten (2011) beskriver vidare sjuksköterskeutbildningens reformering under 1960 - talet, då utbildningen kortades ner till fem terminer om totalt 21 veckor. Utbildningen blev mer inriktad på samhällsorientering med stärkt teoretisk undervisning. En förkortad variant av utbildningen infördes också för de som var redan utbildade, bland annat undersköterskor. År 1977 kom högskolereformen vilket innebar att sjuksköterskeutbildningen blev en högskoleutbildning (Segesten, 2011). Utbildningen skulle vila på en vetenskaplig grund och bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 1992:1434) och fick huvudområdet omvårdnad. I början på 1990 - talet blev utbildningen en treårig akademisk utbildning, efter att under en period på 1980- och 1990 talet varit tvåårig och en fortsättning på vårdprogrammet på gymnasiet. Tanken med utbildningen var att studenterna skulle ha erfarenhet av det praktiska vårdarbetet inför den teoretiska fördjupningen på högskolan (Segesten, 2011). När utbildningen blev akademisk under 1990 - talet tillskrevs den en kandidatexamen i omvårdnad och utbildningen fick flera mål som skulle uppfyllas, vilket gav varje högskola fritt utrymme att utforma utbildningen under förutsättningar att målen uppfylldes (Segesten, 2011). Idag ingår både en yrkesexamen och akademisk kandidatexamen i det treåriga programmet (SFS 1993:100). Sjuksköterskans kompetensbeskrivning Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) är omvårdnaden den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens som innefattar det vetenskapliga kunskapsområdet och en humanistisk människosyn i det patientnära arbetet. Sjuksköterskan har därför ett personligt ansvar för sin yrkesutövning genom att fortlöpande analysera sina styrkor och svagheter och kontinuerligt utveckla sin kompetens genom forskning och ett kritiskt förhållningssätt. Patientarbetet ska ske i enlighet med författningar, lagar och andra riktlinjer för hälso- och sjukvården. Den legitimerade sjuksköterskan ska besitta kompetens inom medicinsk vetenskap och beteendevetenskap som har relevans för patientens omvårdnad. Sjuksköterskan ska ha kunskap om faktorer som kön, ålder, socioekonomi, miljö och kulturtillhörighet som har betydelse för patientens möjligheter till jämlik vård- och hälsa. Allt arbete som sjuksköterskan utför ska dessutom präglas av ett etiskt förhållningssätt. Förutom omvårdnad som huvudsakliga kompetensområde utgår den legitimerade sjuksköterskans kompetensbeskrivning utifrån sex kärnkompetenser. Det är personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Däremot kan en person vara kvalificerad på en viss uppgift, men samtidigt inte vara kompetent. Kompetensen utgörs av individens förmåga att utföra en uppgift. En kompetens ökas genom lärande och lärandet pågår hela livet (Furåker & Nilsson, 2013). Det betyder att som nybliven sjuksköterska kan det vara svårare att vara kompetent i sitt yrke direkt efter examinationen, jämförelsevis efter år. Ansvar hos den nyutbildade sjuksköterskan Många nyexaminerade och sjuksköterskor känner sig oroliga inför det stora ansvar som väntar dem i jobbet som sjuksköterska (Saber et al., 2016). Enligt ICN:s etiska kod har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden. Att främja hälsa och välbefinnande, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Begreppet ansvar har många innebörder enligt Sjögren (2012) men inom ett vårdvetenskapligt

2

perspektiv kan man förklara det som att man står till svars för sina handlingar och bär följderna av dessa. Stressen kan bli hög och slitsam, speciellt för den nya sjuksköterskan som kanske inte är förberedd på det stora ansvar som jobbet innebär. Press upplevs som sjuksköterska i mötet med patienten och dess anhöriga då hen ska anses förstå vad som är bäst för patienten (Sjögren, 2012). Ansvaret hos sjuksköterskan handlar även om att ta hand om sig själv för att kunna ta hand om andra (Sjögren, 2012). Bristande ansvar i ta hand om sig själv kan innebära att man inte kan ta ett fullgott ansvar för patienten. Brister kan uppstå i mötet eller omvårdnaden av patienten. Ansvar finns även i ledarskapet som sjuksköterska. Som nyexaminerad kan ansvaret i ledarskapet bli överväldigande vilket i sig kan orsaka oro, stress och känslor av att vara oförberedd hos sjuksköterskan (Saber et al., 2016). Att ha legitimation som sjuksköterska innebär ett stort ansvar. Förutom de praktiska och teoretiska kunskaper som krävs av sjuksköterskan styrs yrket av flera olika lagar och föreskrifter de måste ha god kännedom om för att kunna utöva yrket på ett tillfredsställande och säkert sätt (SFS 2010:659). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ställer bland annat krav på att god vård ska uppfyllas enligt flera olika kriterier. För sjuksköterskan innebär det att hen ska ge god vård genom att främja patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, att patientens självbestämmande och integritet respekteras, att främja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan ska även vara med och systematiskt utveckla verksamheten avseende kvalité (SFS 1982:763) för att så god vård som möjligt kan uppnås. Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård har alla som ansvar att förhålla sig till patientlagen som presenterades 2014 som förtydligar patientens rätt i vårdandet (SFS 2014:821). Lagen behandlar bland annat patientens självbestämmande, integritet och delaktighet i vården. Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, olika undersökningar, behandlingar och hjälpmedel som finns, samt risker och komplikationer vid dem (SFS 2014:821). Nybörjare till expert - nyblivna sjuksköterskans väg Omvårdnadsarbetet är ofta ett komplicerat arbete vars många och viktiga beslut förutsätter en hög kompetens hos sjuksköterskan (Benner, 1993). Utbildningen ger en grundläggande kvalifikation men för att uppnå ett expertkunnande krävs erfarenhet. Erfarenheten är skillnaden mellan hur erfarna sjuksköterskor och precis färdiga sjuksköterskor löser olika problemsituationer. Erfarna sjuksköterskor har ett tillräckligt kunnande, vilket innebär att de kan känna igen olika varningstecken och förändringar hos patienten som kanske den nya sjuksköterskan inte behärskar (Benner, 1993). Benner (1993) beskriver fem olika stadier som sjuksköterskan genomgår i sin utveckling och förvärvande av kunskap och färdigheter. I det första stadiet novis är sjuksköterskan en nybörjare som saknar erfarenhet av olika situationer. Då saknas erfarenhet och de är beroende av instruktioner som vägleder handlandet. I det andra stadiet, som avancerad nybörjare har sjuksköterskorna klarat av tillräckligt många situationer och kan börja prestera på egen hand. De har en förmåga att bedöma patienter som har ett liknande behov eller problem som tidigare patienter. I det tredje stadiet kompetent har de oftast arbetat som sjuksköterska i två till tre år och trots att de saknar nästa stadies (skicklig) snabbhet och förmåga att anpassa sig så känner sjuksköterskor att de kan behärska situationen samt att de kan hantera oförutsedda händelser som kan uppstå i omvårdnadsarbetet. Den skickliga sjuksköterskan, som är det fjärde stadiet, ser helheten i situationen hos patienten och betydelsen för dess långsiktiga mål istället för att

3

bara utföra omvårdnadsuppgifter utan någon vidare eftertanke. Den skickliga sjuksköterskan kännetecknas av ett holistiskt synsätt. Det femte och sista stadiet som är expert innebär att sjuksköterskan vilar på en massiv erfarenhetsgrund. De har inte längre alltid olika vägledningar som hjälp. I varje situation vet de instinktivt direkt vad som behöver göras utan att behöva fundera fram och tillbaka på olika sorters mer eller mindre lämpliga lösningar på problemet (Benner, 1993).

Transition

En transition är en process som innebär att befinna sig i en övergång från en situation till en annan till exempel från student till sjuksköterska och som leder till en anpassning, till något nytt (Meleis, Sawyer, Hilfinger Messias & Schumacher, 2000). Duchscher (2008) beskriver att övergången för nya sjuksköterskor under deras första tolv månader består utav tre faser. Dessa var "att göra", "att vara", "att veta". Processen under övergången via dessa faser var både en personlig samt professionell resa. Första fasen "att göra" varade under tre till fyra månader och innebar en orienteringsprocess för att bekanta sig med vad yrket som sjuksköterska. Denna fas beskrivs som svår där förväntningar på individen samt det stora ansvaret var en utmaning. Andra fasen "att vara" som varade de följande fyra till fem månaderna innebar en snabb utveckling i sjuksköterskans tänkande, kunskaps- och kompetensnivå. Tredje fasen "att veta" handlar om att den nya sjuksköterskan ville uppnå en åtskillnad mellan den erfarna personalen men samtidigt vara en del av den större gemenskapen.

Erfarenheter i professionen Att formas till sjuksköterska handlar om att nybörjaren blir accepterad genom att bli lyssnad på, bli bekräftad, få beröm, att bli delegerad uppgifter, samt att de blir accepterade i arbetsgruppen (Bisholt, 2009). Att bli erkänd och bekräftad av arbetsgruppen, övriga personalen och patienter ökade den nya sjuksköterskans självförtroende och stärkte tilltron till den nya yrkesrollen. Bisholt (2009) menar också att nya sjuksköterskor ofta är osäkra och har svårt att bedöma sina egna kunskaper och därför söker bekräftelse hos annan mer erfaren personal för att säkerställa att de besitter de yrkeskunskaper som krävs. Genom att få bekräftelse stärks självkänslan och en ökad känsla av säkerhet. Det finns även sjuksköterskestudenter som gav uttryck för att de var oroliga hur jobbet skulle påverka dem i det personliga livet avseende oregelbundna scheman och långa arbetsdagar. En annan stor riskfaktor är oron över våld, hot och trakasserier från både patienter, medarbetare och anhöriga till patienter där den vanligaste kränkningen är bristande respekt och mobbning, vilket är något de antas förvänta sig. De tänker att som sjuksköterska är det nödvändigt att bli härdad för att klara sig (Saber et al., 2016). Inom professionen i Sverige tenderar var femte sjuksköterska att lämna yrket efter fem år som yrkesverksam (Rudman, Gustavsson & Hultell 2013). Av de nyutexaminerade är de som mest benägna att sluta sitt jobb inom yrket under den första och andra månaden på arbetsplatsen (Yeh &Yu, 2009). Den största anledningen till att de slutade sitt jobb var upplevd jobbrelaterad stress. Faktorerna de upplevde mest stressande i jobbet var handhavandet i akuta situationer. Det hörde samman med att många av dem inte kunde hjärt- och lungräddning,

4

samt att de hade lite kunskap i akutsjukvård. Att hantera dödsfall var något som också framkallade stress (Yeh & Yu, 2009). Problemformulering Ansvar som den nyutexaminerade sjuksköterskan får är i samma grad som den erfarna sjuksköterskan har, vilket kan kännas överväldigande och kan upplevas svår. Relationer med kollegor på arbetsplatsen kan upplevas avancerad och är något som måste fungera för att upplevas som en bra arbetsplats. Krav som finns inom professionen kan bli överväldigande att arbetet avseende kvalitet, bemötande och patientsäkerhet med patienter tar skada. Studier visar att en del sjuksköterskor upplever den första tiden på arbetet som sjuksköterska är tillräckligt svår för att vända sig till ett annat yrke. Kraven som ligger på den nyutexaminerade kan göra att sjuksköterskan får negativa erfarenheter och ser efter ett annat sorts yrke, eller inte får ett väl utfört arbete för patienten. Med denna litteraturbaserade studie avses belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av att arbeta som sjuksköterska under det första året. Den nya kunskapen kan överföras till nuvarande studenter och nya sjuksköterskor som själva kan få en förståelse för hur arbetet kan upplevas under första tiden och använda vetskapen som en hjälp att förbereda sig. Den ökade kunskapen om förståelsen för den nya sjuksköterskans upplevelser kan även skapa förutsättningar för arbetsgivaren och samhället i stort att förbättra situationen och ge lämpligt stöd till nya sjuksköterskor så att de känner sig tryggare och säkrare i sin nya yrkesutövning och framförallt stannar kvar i arbetet. Syfte Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sitt första år som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod En litteraturbaserad studie med grund i analys av kvalitativ forskning valdes som metod då syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som yrkesverksamma (Friberg, 2012). Denna metod för innebär att man sammanställer tidigare forskning till en ny helhet för att öka förståelsen för ett specifikt fenomen. Detta kan man i sin tur omsätta till praktiskt användbar kunskap som kan användas i vårdarbetet (Friberg, 2012). Litteratursökning Informationssökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och fyra databaser ur Proquest. Cinahl är en databas som är inriktad på omvårdnad, PubMed är inriktad på medicin och även en del omvårdnad, och de databaser vi använt i ProQuest är inriktad på psykologi. Proquest är också en databas som innehåller tio olika databaser i sig och det går att söka specifikt vilka man vill ha. Genom att använda flera olika databaser maximerades utbudet. Troligtvis skulle de flesta artiklarna finnas under ämnena omvårdnad och psykologi, eftersom syftet var att få undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vara nyutexaminerad.

5

I databaserna användes relevanta sökord för att hitta evidensbaserad kunskap till fenomenet som skulle undersökas (bilaga I). Ord som “experience”, “graduation”, “nurse”, “first”, “year”, “transition” och “novice” användes då det var det mest primära till vårt syfte. Sökorden kombinerades med varandra och även fraser skapades i förhoppning att få fram mer riktat och begränsat urval av artiklar i förhållande till vårt syfte. Detta enligt boolesk metod (Östlundh, 2012). Trunkering av sökorden och fraser gjordes för att inte relevanta artiklar skulle gå förlorade genom att bara specifika ord söktes. I vissa fall användes ämnesord eftersom databasen själv angav det som ett bra alternativ för att få många träffar i sökningen. Avgränsningarna som gjordes var peer rewied, engelska som språk och att artiklarna skulle ha publicerats mellan år 2007 och 2017. Vid användandet av databasen ProQuest lades scholar journals till som begränsning, samt i databasen PubMed lades abstract med. Detta för att få mer vetenskapliga artiklar. Engelska som språk valdes då det är det språk författarna har mest erfarenhet inom. Dessutom är den största delen av det vetenskapliga materialet skrivet på engelska (Östlundh, 2012). Enbart systematiska sökningar gjordes. Urval Inklusionskriterierna för studien var artiklar enligt kvalitativ metod och upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor under sitt första yrkesverksamma år. Exklusionskriterierna var kvantitativa artiklar, beskrivningar från sjuksköterskor om sina upplevelser som yrkesverksam senare än ett år, upplevelser beskrivna av personer med andra professioner, annan personal och patienter samt sjuksköterskor med specialistutbildningar. Analys Metoden för analys var Fribergs analysmetod som består av fem steg (Friberg, 2012) (figur 1). Syftet med modellen var att öka förståelsen för ett valt fenomen, sammanställa tidigare forskning till en ny helhet, omsätta den nya identifierade kunskapen till praktiskt användbar kunskap och utforma en vägledning för hur det studerade fenomenet kan hanteras i vårdarbetet (Friberg, 2012). Det första steget i analysen var att läsa igenom de valda artiklarna flera gånger med öppenhet för att få en känsla för innebörden. Detta gjordes av båda författarna var för sig för att sedan efteråt diskutera innehållet tillsammans, för att få en förståelse för helheten. Resultatet var oftast presenterat i olika teman och underteman med olika benämningar. Analysens andra steg var att ta fram de betydande delarna ur resultatet genom att stryka under ofta förekommande ord och meningar. Det förekom också ofta citat som är viktiga att ta hänsyn till för att få förståelse av resultatet. I det tredje steget gjordes en sammanställning av alla artiklars resultat i tabellform där studiernas teman samt resultatet sammanfattades. Att göra en schematisk översikt är mycket viktigt och underlättar för att sedan i nästa steg kunna relatera studierna resultat till varandra (Friberg, 2012). I det fjärde steget så jämfördes studiernas resultat med varandra för att identifiera likheter och skillnader. Vanliga ord och meningsbärande enheter som förekom ofta i studiernas resultat ströks under och fördes över till ett nytt dokument där de sammanställdes. Olika symboler användes i sammanställningen för att kunna hitta liknelser och dessutom se frekvensen av hur ofta förekommande en enhet var. Sammanställningen underlättade att identifiera likheter och skillnader mellan studiernas resultat. I det femte steget i analysen formulerades nya teman och subteman utifrån sammanställningen av vanliga ord och meningsbärande enheter som identifierades tidigare och ett nytt resultat kom fram.

6

Figur 1. Analys

7

Resultat Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och nio underteman (Tabell 1).

Tabell 1: Beskrivning av teman och underteman

Orimliga förväntningar på det nya yrket

Första året – en realitetschock

Vikten av stöd på arbetsplatsen

Känsla av besvikelse Att inte vara förberedd på ansvaret

Behov av introduktion och handledning

Känsla av att slumpen avgör Att oroa sig över olika krav

Behov av kollegors stöd

Känsla av hierarki och makt Att känna osäkerhet Behov av egna strategier

Orimliga förväntningar på det nya yrket Sjuksköterskorna hade förväntningar på yrket under studenttiden. Dessa infriades och förändrades i arbetet som nyutbildad sjuksköterska. De blev förvånade och besvikna över att det var stora skillnader i arbetsförhållanden på avdelningarna. Samtidigt upplevdes det att det var slumpartat över hur förutsättningarna var när de började på sin första avdelning. De kände också att en hierarkisk ställning förekom mellan olika professioner och kollegor med olika erfarenhet. Känsla av besvikelse Känsla av besvikelse handlar om besvikelse och förvåning hos de nyutbildade sjuksköterskorna. De var oroliga för att byta till en annan avdelning då de skulle behöva gå igenom nya rutiner, eller hamna på en avdelning med större arbetsbörda. Det skulle även leda till bristande kunskaper och erfarenheter (Parker, Giles, Lantry & McMillan, 2012). Det förekom även besvikelse hos deltagare som hade fått göra uppgifter som inte hör till professionen. De fick göra mer basal omvårdnad vilket betraktades som undersköterskornas jobb. De blev också besvikna på att jobbet var så uppgiftsstyrt och att patienterna inte gavs någon omtanke utan sågs mer som objekt av övrig personal (Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015). Känsla av att slumpen avgör En del av sjuksköterskorna upplevde att vissa företeelser var slumpartade. Beroende på vem man fick som chefssjuksköterska på sin avdelning så anpassades stämningen och atmosfären på arbetsplatsen efter denne, vilket kunde vara antingen positivt eller negativt (Kelly & Ahern, 2007). Deltagare beskrev att mycket av stödet man fick som nyanställd sjuksköterska hade med slumpen att göra. Antingen hade man tur och fick det stödet man behövde, medan i andra fall kunde stödet utebli helt. Slumpen hade även att göra med om den övriga personalens villighet att hjälpa till och engagera sig i arbetet. Det fanns ingen standard på en avdelningar över mängden stöd en ny sjuksköterska skulle få (Horsburgh & Ross, 2012).

8

Deltagare märkte att det var skillnader på avdelningarna gällande arbetsbörda, bemötande mot dem som var nya och att det var skillnad på personalomsättningen på olika avdelningar (Parker, Giles, Lantry & McMillan, 2012). Känsla av hierarki och makt De nyblivna sjuksköterskorna upplevde att det förekom hierarki mellan professionerna på arbetsplatsen. Det poängterades särskilt mellan sjuksköterskor och läkare, där läkare ansågs hierarkiskt stå över sjuksköterskan och undersköterskor hierarkiskt under sjuksköterskor (Awaisi et al., 2015; Andersson & Edberg, 2010). Sjuksköterskor strävade efter att få respekt, för att få ökat självförtroende och möjlighet att växa i sin yrkesroll. När de blev respekterade kände de att de var en del av hierarkin och kunde då sätta gränser mot andra yrkesgrupper på arbetsplatsen. De tyckte det var påfrestande när deras bedömning av patientens tillstånd inte togs på allvar på grund utav att de var nya (Andersson et al., 2010). Det förekom maktspel på arbetsplatserna och de nyanställda sjuksköterskorna blev utfrysta av den övriga personalen genom att de inte samtalade med dem. Nya sjuksköterskor trycktes ned och den övriga personalen och var inte villiga att ge dem stöd och hjälp. På dessa platser ansågs chefssjuksköterskan vara den som stod högst upp i hierarkin (Kelly et al., 2007). Det fanns deltagare som trodde att om personalen hade en god kommunikation med varandra på jobbet hade de kunnat bli ett bättre team. De nya sjuksköterskorna kände dessutom att det fanns ett behov av att få lära sig att hantera skvaller på arbetsplatsen (Clark & Springer, 2011). Första året - en realitetschock Sjuksköterskors upplevelse av realiteten blev överväldigande. Realitetschock handlar om sjuksköterskors upplevelse av att inte vara förberedda på ansvaret i yrket men också om de krav som yrket medför och den upplevelse av osäkerhet på grund av kunskapsbrister som finns i samband med bristande erfarenhet.

Att inte vara förberedd på ansvaret Resultatet visar att många nya sjuksköterskor inte kände sig förberedda på ansvaret och beslutsfattandet som ingick i rollen som sjuksköterska. Under studietiden kände de inget riktigt ansvar då studentrollen inte innefattade något eget beslutsfattande. På grund av detta kände man sig inte riktigt förberedd på realiteten av rollen. Starten av karriären var då ansvaret framkom som starkast och chocken av detta innebar känslor av stress, oro och osäkerhet. Deltagarna kände att endast erfarenhet kunde göra dem förberedda på ansvaret (Horsburgh et al., 2012). Ansvaret beskrevs som den största och svåraste skillnaden mellan att vara student och sjuksköterska. Att gå från student till sjuksköterska gällande ansvaret upplevdes som ett stort steg, speciellt att vara ensam sjuksköterska på avdelningen då ansvaret påmindes extra mycket. Ansvaret var främst relaterat till rollen som ledare där nyckeln för att kunna vara ledare var delegering (Wangensteen, Johansson & Nordström, 2007). Det fanns sjuksköterskor som anklagade sig själva efter vissa handlingar och ansvaret gjorde att de inte kunde fokusera fullt ut på arbetet (Ratta, 2016). Resultat visar att först när de nya sjuksköterskorna med tiden blev bekväma med rutiner och arbetsuppgifter kunde de axla sitt fulla ansvar. Tidigare hade de setts som assistenter, men med ökat ansvar kunde de börja ifrågasätta andras beslut och åtgärder. Förmågan att ta det fulla ansvaret ökade sjuksköterskornas självförtroende. Det ledde till att de blev förtrodda med ytterligare åtgärder som i sin tur ökade deras självförtroende än mer (Andersson et al., 2010).

9

Att oroa sig över olika krav I flertal studier framkom det att deltagare upplevde stort krav i flera olika sammanhang. Det handlade om krav på dem genom tid, kunskap eller kompetens, och från olika personer inom vårdyrket. Deltagare beskriver att det var ett gap mellan utbildningen i skolan och hur realiteten såg ut som utbildad sjuksköterska. Detta orsakade stor stress hos dem och gjorde att en del nya sjuksköterskor övervägde att lämna yrket (Martin et al., 2011). En del deltagare hade fått flera positiva upplevelser av engagemang, respekt och bra introduktion från övrig personal. Det fanns också de som upplevde att det var orimliga förväntningar och arbetsbörda på arbetet redan från start. De vågade inte fråga om hjälp då de såg att den övriga personalen var överväldigad av jobb också. Vissa kände att de inte hade något stöd, eller att de sågs av de andra som ett redskap att fylla personalbristen utan någon hänsyn till de nya sjuksköterskornas tidigare erfarenheter eller kunskapsnivå (Parker et al., 2012). Det fanns deltagare som beskrev att de kände att folk runtomkring dem förväntade sig mer av dem än vad de kunde. En del kollegor tog dem som ledare för avdelningen och antog att de då visste allting och de ställde frågor som sjuksköterskorna inte kunde svara på (Horsburgh et al., 2012). Det fanns nyutbildade sjuksköterskor som inte var beredda på att det skulle vara tidsbrist på jobbet. De trodde genom sin studietid att de skulle hinna med att prata och utbilda patienter mer i realiteten än vad de gjorde. Mer tid gick åt att utföra uppgiftscentrerade arbetsuppgifter och det var också en faktor som gjorde att de funderade på att lämna yrket (Kelly et al, 2007). Resultat visar att vissa nyblivna sjuksköterskor kom till jobbet 15-20 minuter tidigare för att förbereda inför jobbet så att de skulle känna att de kommer hinna med alla arbetsuppgifter under de första timmarna på morgonen (Clark et al., 2011). Att känna osäkerhet Flera studier visar att de nya sjuksköterskorna främst var rädda för var att göra fel eller misstag på grund av bristande kunskap och erfarenhet. Konsekvenser skulle kunna leda till lidande eller dödsfall för patienten (Awaisi et al., 2015;, Clark et al., 2011). Det fanns deltagare som upplevde att skolan var bortkastad tid för att de kände att man måste lära sig allt på jobbet ändå (Clark et al., 2011). Nya sjuksköterskor var rädda för att inte bli respekterade och lyssnade på, speciellt av läkarna. De blev därmed rädda för att säga eller göra fel med risken för att inte ses som kompetenta när de väl blev lyssnade på (Andersson et al., 2010). Många sjuksköterskor upplevde stress, oro, känsla av otillräcklighet och rädsla för att bli kritiserad för sin prestation i samband med deras oerfarenhet, speciellt vid omvårdnaden av patienter i ett akut skede (Ratta 2016). Vikten av stöd på arbetsplatsen Att få stöd och ett välkomnande bemötande var viktigt för de nyanställda sjuksköterskorna under deras första tid i yrket. Deras behov av introduktion och handledning var betydelsefullt men också den egna förmågan att skapa egna strategier. Behov av introduktion och handledning Många introduktionsprogram på arbetsplatser erbjöd handledare till de nyutbildade sjuksköterskorna. Handledaren hade en stor roll för sjuksköterskorna på olika sätt. De skulle gå att lita på dem, ge stöd både praktiskt och emotionellt, kunna ha givande diskussioner med, att de inte tog över för fort vid olika moment, samt att de skulle ha en hög kompetens för deras utveckling som sjuksköterskor (Awaisi et al., 2015, Ratta 2016). Det framkom att en introduktion med handledare genomfördes enligt överenskommelse var mycket viktigare än längden på själva handledningen (Wangensteen et al., 2007). Att få ha ett stöd genom introduktionsprogram var av stor vikt och gjorde att sjuksköterskor inte funderade på att

10

lämna yrket. Om en introduktion uteblev skapades besvikelse hos sjuksköterskorna (Parker et al., 2012; Clark et al., 2011). Uteblev introduktionen fick deltagarna förlita sig på varandra för att få stöd istället och de kände sig mer “dumma” som inte fått introduktion av en handledare (Horsburgh et al., 2012). Någon deltagare upplevde att handledaren inte var uppmärksam eller inte fanns där när hen behövde den (Clark et al., 2011). Behov av kollegors stöd Något som kanske togs upp mest av deltagarna i studierna om sjuksköterskans upplevelser om att vara nyutexaminerad kan vara upplevelser de fått av interaktion med kollegor. Kollegorna kunde vara både de bästa eller sämsta på arbetsplatsen. Vissa sjuksköterskor tyckte att kollegor hade varit uppmuntrande och hjälpsamma. De hade fått bra feedback genom att de var bekräftande när de gjort något bra eller korrigerat dem när de gjort fel. En sjuksköterska tyckte att feedback var mycket viktigt för att få ett bättre självförtroende. Det var även de som tyckte det var lätt att ställa frågor och tyckte att feedback och bekräftelse var viktigt. Det fanns sjuksköterskor som ville bli accepterade och respekterade av kollegorna för att känna sig som riktiga sjuksköterskor. Därför lades mycket energi på att komma in i personalgruppen, mer än vad som lades ned åt det verkliga arbetet. De kände att deras arbete alltid övervakades av andra, vilket skapade nervositet. En del såg chefssjuksköterskan som den person de kunde lita mest på i omvårdnaden och var viktig för deras utveckling. Det hjälpte de nyblivna sjuksköterskorna att ha realistiska förväntningar på sig själva. Chefssjuksköterskorna kunde även ge emotionellt stöd och skydda från kritik från exempelvis läkare. Chefssjuksköterskan kunde också ordna ett schema till den nya sjuksköterskan som innebar att hen var besparad att arbeta nattskift, och alltid hade en erfaren sjuksköterska till hands (Wangensteen et al., 2007; Parker et al., 2012; Ratta, 2016; Linder, 2009; Kelly et al., 2007). Det fanns många deltagare som inte tyckte att kollegorna var bra på att ge feedback och kände sig obekväma med att ställa frågor, eller att de kände sig tvungna att jobba på deras sätt. Men att få dålig feedback var bättre än ingen alls. Då slapp de undra över om de borde behandlat en företeelse på ett annat vis. Att inte få någon feedback alls var också en form av feedback då de kände att det inte fanns något att klaga på (Wangensteen et al., 2007; Parker et al., 2012). Behov av egna strategier Ibland var inte stödet de nya sjuksköterskorna fick genom organisation och kollegor tillräckligt, utan de fick hitta egna strategier för att få stödet de behövde. I flera studier hade sjuksköterskorna olika strategier för att hantera detta. Det kunde vara genom att gråta för att få utlopp för sina känslor, prata med kollegor för att inte tänka på arbetsrelaterade företeelser när man var hemma, vissa reflekterade på egen hand, vissa spenderade tid med vänner och familj, eller blev stärkta av att tänka på att de klarat av vissa utmanande situationer. De fanns även de som, sov överdrivet mycket eller sjukskrev sig (Wangensteen et al., 2007; Awaisi et al., 2015; Linder, 2009). Det fanns sjuksköterskor där deras privata liv påverkades av arbetet genom att det hotade deras psykiska hälsa och sociala relationer tog skada (Awaisi et al., 2015). Det fanns deltagare som upplevde att deras personliga utveckling hade ökat sedan de börjat arbeta som sjuksköterska. De reflekterade över sig själva, skaffade strategier för att hantera situationer som döende patienter och dödsfall på jobbet, och fick ändrade livsperspektiv. Att ta hand om och se vad patienter gick igenom kunde göra att de omprioriterade saker i livet och att inte ta saker för givet, vilket var glädjande (Linder, 2009). Det fanns deltagare som trots att de haft många svåra perioder i arbetet, men kände ändå att de var mycket stolta över att ha blivit sjuksköterskor. De kände att de kunde hantera vilken situation som helst (Awaisi et al., 2015).

11

Diskussion Metoddiskussion En metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning valdes (Friberg, 2012). Det innebär att man sammanställer tidigare forskning till en ny helhet för att öka förståelsen för ett specifikt fenomen. Detta kan man i sin tur omsätta till praktiskt användbar kunskap som kan användas i vårdarbetet (Friberg, 2012). Metoden ansågs lämplig att använda för den här litteraturbaserade studiens syfte vilket var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som yrkesverksamma sjuksköterskor. En litteraturöversikt hade inte varit lämpligt i det här fallet då kvantitativa studier inte har fokus på själva upplevelserna av ett fenomen. Datainsamlingen resulterade i totalt 15 artiklar som lästes. Av dessa valdes tio artiklar till resultatet. De fem artiklar som uteslöts valdes bort på grund utav att de inte var riktade åt vårt syfte fullt ut. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Proquest och Pubmed. Cinahl är en databas som främst är inriktad på omvårdnad (Polit & Beck, 2016). Detta gör databasen till ett naturligt val att använda i litteratursökningen och de flesta artiklar som användes i resultatet hittades i Cinahl. PubMed är en databas vars inriktning är fokuserad mer på främst biomedicin (Polit & Beck, 2016) och mindre på omvårdnad. Pubmed hanterar heller inte ämnesord och trunkering på samma sätt som de andra databaserna. Ett mer experimenterande med dessa tekniker samt sökord kan ha gett ett annorlunda sökresultat. Databasen Proquest har tio databaser i sig varav fyra användes i sökningen. Dessa var ERIC, PsycARTICLES, PsycINFO och Sociological Abstracts som är inriktade på psykologi och upplevelser. Detta gjorde att Proquest ansågs vara en lämplig databas att använda. Proquest stod för näst flest artiklar efter Cinahl av de valda artiklarna. Engelska, peer reviewed, studier publicerade mellan 2007 - 2017 användes som avgränsningar. Engelska som avgränsning användes då det mesta av allt vetenskapligt material är skrivet på engelska. Dessutom finns det få studier på svenska, vilket hade förlängt söktiden för artiklarna. Dessutom använder sig databaserna av enbart engelska sökord (Östlundh, 2012). Artiklar publicerade mellan 2007 - 2017 användes som avgränsning då vetenskap ändras hela tiden och vetenskapligt material är en färskvara där äldre material än tio år inte var av intresse (Östlundh, 2012). Peer reviewed användes som avgränsning för att sökningen enbart skulle ge artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Trots att peer reviewed som avgränsning sorterar ut vilka artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter visar det inte om artiklarna är vetenskapliga (Östlundh, 2012). För att säkerställa artiklarnas kvalité och att de är vetenskapliga användes en kvalitégranskningsmall utarbetad enligt Willman, 2016 (bilaga II). Samtliga artiklar som granskades med mallen var av hög kvalité (grad I) (bilaga III). En styrka med kvalitetsgranskningen är att båda författarna var överens om studiernas grad av kvalité. Vilka sökord som skulle användas var på förhand enkelt att definiera eftersom författarna var bestämda över vad som skulle undersökas och syftet i sig gjorde att sökorden inte kunde ändras för mycket. En svaghet med studien kan därför vara att andra potentiella sökord som inte användes kunde gett ett annorlunda resultat. Sökorden kombinerades med boolesk sökteknik i form av operatorn AND som är den vanligaste (Östlundh, 2012). Boolesk sökteknik kombinerades med trunkering för att bredda sökningarna till att hitta artiklar som

12

innehåller alla böjningsformer av de sökta orden (Östlundh, 2012). Det gjorde att relevanta artiklar inte gick förlorade. För att en studie ska anses vara trovärdig är det ett antal kriterier som måste tas hänsyn till. Dessa är giltighet, delaktighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2016). Överförbarhet inom kvalitativ forskning innebär i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper och situationer (Polit& Beck, 2016). För att öka överförbarheten av denna studie inkluderade författarna internationella artiklar publicerade i flera olika länder där faktorer som kulturer, språk och olika förutsättningar för nya sjuksköterskor i dessa länder skilde sig åt. Detta stärker trovärdigheten av studien då resultatet speglar olika delar av världen. Dessa är däremot enbart riktlinjer och ingen bestämd standard utan det är upp till läsaren att avgöra om resultatet är överförbart till andra sammanhang (Lundman & Graneheim, 2012). Författarna har tillsammans analyserat materialet vilket också stärker trovärdigheten. Att inkludera internationellt publicerade artiklar var inte bara viktigt för trovärdigheten utan också för att det har gjorts mer studier utomlands om ämnet än i Sverige. Att bara fokusera på studier gjorda i Sverige hade försvårat litteratursökningen samt att få tillräckligt med material till resultatet. Giltigheten eller validiteten innebär hur sant resultatet är eller att resultatet verkligen speglar det man avsett att undersöka (Polit & Beck, 2016). Giltigheten i denna studie stärks av att de teman och underteman som formulerades i resultatet utgår ifrån studiens syfte (Polit& Beck, 2016) vilket var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under deras första år som yrkesverksamma. Giltigheten stärktes ytterligare av att författarna läste artiklarna var för sig för att sedan tillsammans gå igenom innebörden av dem efteråt. Det etiska ställningstagandet, samt att deltagarnas rättigheter är skyddade är upp till forskarna till studien (Polit & Beck, 2016). Ett etiskt ställningstagande avseende denna studie gjordes genom att varje artikels etiska resonemang granskades. Deltagare ska inte riskeras att komma till skada fysiskt eller psykiskt. I studien har författarna varit objektiva och inte försökt förvränga studiernas resultat till något annat i det sammanställda resultatet. Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av första året som yrkesverksamma sjuksköterskor. Det som framträder mest i resultatet är att de nyutexaminerade sjuksköterskorna får många negativa upplevelser i samband med att de börjar arbeta som sjuksköterska. Resultatet visar att tiden under det första året är en svår period för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Många nya sjuksköterskor känner sig oförberedda när de påbörjar sin anställning. Flera sjuksköterskor känner att de inte var beredda på vilket ansvar och beslutsfattande yrket innebar. Chocken av detta orsakade starka känslor av stress, oro och osäkerhet. Många blev också överväldigade av kraven på dem som de upplevde gick över deras kunskaps- och kompetensnivå. De upplevde att arbetsbördan var stor samt att orimliga förväntningar ställdes på dem vilket var något som fick dem att överväga att lämna yrket. Chocken av realiteten och osäkerheten det medförde innebar att nya sjuksköterskor var rädda för att göra fel vilket kunde leda till skada hos patienter eller i värsta fall död.

13

Känslan av det stora ansvaret var något som framkom tydligt i resultatet och som präglade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året starkt. Detta bekräftas av Sabet et al. (2016) som beskriver att nya sjuksköterskor upplever oro över ansvaret av patienters liv. Känslan av ansvar intensifierades av andra faktorer som hämmade sjuksköterskans förmåga att upprätthålla ansvaret. Dessa faktorer var bland annat tidsbrist, orimlig arbetsbörda, bristande klinisk erfarenhet och stor administrationsbörda i form av pappersarbete som tog upp mycket av tiden. Chocken av ansvaret efter steget ut i arbetslivet efter studierna och distanseringen mellan studier och verklighet var det som präglade nya sjuksköterskor mest (Ortiz, 2016). Att inte kunna vara självständig och ta eget ansvar genom att kunna ta egna beslut, ifrågasätta andra beslut, genomföra åtgärder påverkade självförtroendet hos nya sjuksköterskor negativt (Ortiz, 2016). Nya sjuksköterskor genomgår en verklighetschock då man utsätts för situationer som kräver kunskap som inte kan ges via modeller, teorier och förutsägelser om hur vissa situationer kommer att se ut. Denna kunskap erhålls istället genom erfarenheter (Benner, 1993). I resultatet framkommer det att majoriteten inte känner sig förberedda när de väl tar steget ut i arbetslivet som yrkesverksam sjuksköterska. Detta är ett återkommande fenomen i nästan alla studier och funderingar kring om sjuksköterskeutbildningen verkligen är korrekt utformad för att förbereda blivande sjuksköterskor inför det ansvar som yrket innebär. Enligt många studier verkar mycket av upplärningen och utveckling av kompetens ske på arbetsplatsen med tiden, medan under studietiden byggs istället falska förhoppningar och förväntningar upp under hela tre år som inte motsvaras sedan i realiteten som färdig sjuksköterska. En konsekvens av det var att många nya sjuksköterskor blev bundna till den mer erfarna personalen för stöttning och vägledning. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ställer bland annat krav på att sjuksköterskan ska se till att god vård uppfylls genom att främja patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet samt att främja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen. Detta riskerar bland annat att inte uppfyllas om sjuksköterskan till en början beroende på hur lång tid varje individ behöver för att integreras fullständigt i sin nya yrkesroll inte har blivit tillräckligt medveten och tränad inför vad som väntar efter studierna. Idag erhåller inte nya sjuksköterskor kunskaper som motsvarar nivåer över avancerad nybörjare eller kompetent vilket får konsekvensen att de inte vet vad de inte kan och har därför begränsade kunskaper om hur de ska förvärva denna kunskap (Benner, 1993). Bisholt (2009) däremot tar upp den mer positiva aspekten av ansvaret. Att få ta ansvar för sitt handlande innebär att man utvecklas. Läkemedelsordinationer, omvårdnadsåtgärder, delegera till andra, rondarbete är exempel på åtgärder vilket innebar att man blev säkrare i sin yrkesroll och med det ett ökat självförtroende. Bisholt (2009) menar istället att när nya sjuksköterskor blir för bundna till mer erfaren personal hindras de i sin utveckling både professionellt och personligt. Att tidigt låta noviser ta det fulla ansvaret och inte hålla dem i handen för mycket är nyttigt på längre sikt. För mycket vägledning och regelstyrning motverkar nya sjuksköterskors framgångsrika prestationer (Benner, 1993). Känslan av ansvar ligger i inte bara ansvaret för patienternas liv och välbefinnande utan också att yrket med tiden blivit allt mer reglerat och styrt med lagar och regler som måste följas. Från början var yrket inte reglerat utan sjuksköterskeutbildningen samt yrket i Sverige bedrevs utan någon som helst översyn över kvalité. Vissa utbildningar i Sverige kunde endast vara upp till åtta månader utan någon teoretisk eller praktisk förankring (Segesten, 2011). Konsekvensen var betydande skillnader i kompetens och lämplighetsnivå bland sjuksköterskor i Sverige. För att få mer lämpliga och kvalificerade sjuksköterskor infördes legitimationen 1957 (Holmdahl, 1994). Legitimationen är en indikator på kompetens men samtidigt ett stort ansvar att få erhålla den vilket orsakar oro och stress hos många nya

14

sjuksköterskor. Furåker och Nilsson (2013) menar att en person kan vara kvalificerad för en uppgift men ändå inte vara kompetent. Svensk sjuksköterskeförening (2017) listar sex kärnkompetenser som sjuksköterskan förväntas besitta. Dessa är personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättring (Svensk sjuksköterskeförening, 2015). Kunskapsbrist, generell oro kombinerat med kraven på nya sjuksköterskor som resultatet visar att de upplever kan göra att de inte känner sig tillräckliga för att upprätthålla dessa kompetenser samt inför det ansvar som legitimationen kräver. Detta eftersom omvårdnaden begränsas av de bakgrundskunskaper som den nya sjuksköterskan medför i en specifik situation (Benner, 1993).

Resultatet visade att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en negativ form av hierarki där andra yrkesgrupper och speciellt läkare som stod över sjuksköterskan. De kunde uppföra sig på ett överordnat sätt och vara otrevliga och inte be om ursäkt om de gjort något fel. Sammanfattningsvis bidrog den hierarkiska ordningen till ett sämre arbetsklimat. Om den hierarkiska ordningen hade minskats bland kollegor hade det troligtvis bidragit till ett bättre arbetsklimat, mer positiva upplevelser och nya ideér blivit mer välkomnande och kanske bidragit till en bättre omvårdnad. Att upprätthålla den hierarkiska ordningen bland kollegor som går ut över patientens hälsa är absolut inte okej, och går dessutom emot den etiska koden som säger att sjuksköterskan ska medverka till en etisk organisationskultur samt ta ställning mot oetiska metoder och förhållanden (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) och samtidigt hälsofrämjande samt patientens medbestämmande. Newton och McKenna (2007) beskriver flera utmaningar för nyutexaminerade sjuksköterskor under sitt första år varav en stor utmaning lära sig sin plats inom organisationen som bekräftar resultatet. De beskrev en maktdynamik där de lärde sig vem de ska gå till för att be om hjälp och stöd samt att de fick vara försiktiga med vad de sa då det kunde slå tillbaka på dem. Hierarkin sågs som ett hinder de var tvungna att ta sig igenom under första tiden men efter ungefär sex månader började de komma in i gemenskapen och självförtroendet ökade (Newton & McKenna, 2007).

Bisholt (2009) beskriver hur hierarkiska maktformer som nya sjuksköterskor möter i sitt nya yrke manifesterar sig. Som nybörjare och novis i sjuksköterskeyrket hamnar man per automatik längst ned i den hierarkiska ordningen på arbetsplatsen. De nya sjuksköterskorna anpassar sig i sin roll genom de andra yrkesgrupperna på arbetsplatsen. Det som förväntas av dem blir de. Noviserna gör det som de blir dirigerade att göra eller inte göra, istället för det som de själva tänker eller lärt sig. Detta menar även Benner (1993) som säger att noviser är beroende av regler som vägleder deras handlande då de saknar erfarenhet av situationerna de bfinner sig i. En novis som sätter sig emot den överordnade kan konfronteras med ifrågasättande, skratt, ironi eller irritation. Den nya sjuksköterskan anpassade sitt röstläge och språk i början till undersköterskor bland annat för att bli accepterad och ge ett bra intryck. Det förekom att läkare kunde säga något helt emot den nya sjuksköterskans åsikt i omvårdnaden, vilket gått ut över patienten. Benner (1993) menar också att nya sjuksköterskor uppfattas generellt av sina kollegor som mindre kompetent än vad som egentligen är fallet. Meilis et al. (2000) menar att en transition är en process som gå över en tid. Sjuksköterskorna behöver tid för att utvecklas i sitt yrke vilket också Benner (1993) tillstyrker. I resultatet kan man utläsa att de nya sjuksköterskorna hade behov av stöd för att utveckla sin professionella roll som sjuksköterska. Stödet kunde komma från antingen organisationen, kollegorna eller via personen själv och dess privatliv.

15

Bristen på stöd som ny sjuksköterska har visat sig vara största anledningen till att de tar steget och lämnar yrket (Tuckett, Chang, Wood & Bogossian, 2015). De beskriver att bristen på stöd är från både organisationen och kollegor. De upplevde också att cheferna på jobbet gav bristfälligt stöd. Kollegorna stod också för en stor del. Deltagarna tyckte stämningen med kollegorna borde vara harmonisk. De tog på sig för mycket ledarskap innan de var redo. Resultatet visar också att många, kanske framförallt de deltagare som inte fått organisatoriskt och kollegialt stöd fått förlita sig på stöd genom sig själv eller i det privata livet. Genom olika strategier kunde de hantera den stressen som yrket medför (Saber et. al., 2016). Då resultatet visar att många nya sjuksköterskor känner sig osäkra och oförberedda under det första året blir stödet i form av både uppmuntran, bekräftelse från den övriga personalen samt en väl genomförd introduktion extra viktig för att övergången till sjuksköterska ska bli lyckad. Suntarbetsliv (2014) beskriver att speciellt en stödjande handledare där det är okej att ställa frågor och ett öppet klimat var viktigt för en lyckad introduktion. Men samtidigt var den övriga arbetsgruppen och det välkomnande klimatet en viktig del i övergången som sjuksköterska. De var stödjande i form av ett öppet förhållningssätt och svarade på frågor som kunde komma upp. För speciellt nyutexaminerade sjuksköterskor är öppenheten och stödet viktigt då många har dåligt självförtroende och undviker att visa upp sin osäkerhet (Suntarbetsliv, 2014). I ett flertal studier framkommer det att stödet är bristfälligt på många områden vilket orsakar en stor stress hos många nyutexaminerade. Konsekvensen av detta blir att många påverkas i det vardagliga livet med bland annat utbrändhet och oro. Dessutom blir det konsekvenser för samhället i stort eftersom det bristande stödet i arbetet är en faktor kombinerat med stort ansvar, låg lön, stor arbetsbörda vilket kan få nya sjuksköterskor att helt lämna yrket. Gustavsson, Svärdson, Lagerström, Bruce, Christensson, Håård, och Pontén (2007) tar upp att tio procent av nya sjuksköterskor lämnar yrket under det första året och 20 procent lämnar efter fem år. Resultaten i artiklarna visar mest negativa upplevelser hos den nyutexaminerade sjuksköterskan, vilket skulle kunna ha att göra med att de är nya och känner mest av de upplevelserna. Vid granskningen av artiklarna fick man uppfattningen av att de kände stolthet för sitt yrke senare i sin karriär. Benner (1993) skriver att yrkesverksamma personer hoppas kunna känna stolthet över sitt yrke. Att arbeta med människor som sjuksköterska ger mycket tillbaka, som då ger större möjlighet till att känna stolthet. Slutsats Det första yrkesverksamma året är en svår period för nyutexaminerade sjuksköterskor. De upplevde att det var ett gap mellan utbildning och arbetsliv. Nya sjuksköterskor upplevde en realitetschock med känslor av höga krav, kunskapsbrist och oförberedelse inför ansvaret som yrket som sjuksköterska innebär. De har också förväntningar på yrket under studierna som inte motsvaras av arbetet. De upplevde att det var slumpen som avgjorde hur väl förutsättningarna såg ut på varje avdelning för nya sjuksköterskor, samt besvikelse för att det är skillnad på avdelningarna gällande bemötande, arbetsbörda och hur stödet är utformat. De upplevde också olika former av makt och hierarki på arbetsplatsen som de inte förväntade sig. En stor aspekt under det första yrkesverksamma året är vikten av stöd och introduktion, stöd personalen i arbetsgruppen samt behov av egna strategier för att hantera stressen som yrket medför. Slutsatser som dras utifrån resultatet av denna studie är att nya sjuksköterskor är i stort behov av stöd under sitt första yrkesverksamma år för att övergången ska bli så lyckad

16

som möjligt. Utbildningen ger inte heller den grund som behövs för arbetet då nya sjuksköterskor får en chock av realiteten och känner sig oförberedda på vad yrket innebär. Praktiska implikationer Upplevelserna hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade var både positiva och negativa. Ett mål hade varit att försöka få upplevelserna de hade till det mer positiva. Det finns många olika vägar man kan gå, då det valda fenomenet är mycket komplext och människor är olika. Det själva organisationen kan göra är mycket. Givetvis har den ekonomiska aspekten sin begränsade roll. Mer personal på arbetsplatsen hade gett mer tid för den enskilda sjuksköterskan till patienter och för egen reflektion, vilket i sin tur hade minskat upplevelser av krav och stress som ny sjuksköterska. Det förekom en hierarkisk ordning på arbetsplatsen. Det har bland annat med normer att göra och det är en stor process att förändra. En enkel lösning hade varit att placera möbler med tanke och utföra ronder med struktur. En annan hade varit att sjuksköterska och läkare sitter vid samma sida vid ett bord på likadana stolar. Då skulle båda se samma information och ingen bli annorlunda behandlad på grund utav sin profession. Resultatet visade att de nya sjuksköterskorna fick chockartade upplevelser i början i sin yrkesutövning. Att hålla sig till ett inledande program med handledning där den nya sjuksköterskan inte riskerar att bli lämnad ensam med alla patienter i början skulle kunna förebygga att den nyutexaminerade sjuksköterskan inte behöver känna ett onödigt överväldigande ansvar och stress. Det fanns sjuksköterskor som kände att de hade kunskapsbrist och att övrig personal och patienter förväntade sig mer av dem än vad de kunde ge. Ett förslag för att minska känslan av de höga förväntningarna hade varit att bära en skylt där det står “Ny på jobbet”. Det finns både för och nackdelar med det, men det är ett alternativ för den som känner för det. Nyblivna sjuksköterskor upplever det första året på olika sätt. Genom att tolka denna studie kan man öka sin förståelse för de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser av att vara ny yrkesverksam. Den nya kunskapen kan vara användbar för alla som på något sätt interagerar med sjuksköterskan. Det kan vara kollegor i de olika professionerna, chefer, organisationens personer, politikens personer, patienter och dess anhöriga, samt närstående till sjuksköterskan. Genom ökad förståelse för sjuksköterskans upplevelser kommer de kanske att interagera på ett annorlunda vis eftersom de vet mer om hur den kan upplevas för dem. Förhoppningsvis kommer den nya sjuksköterskan få en mer positiva upplevelser vid interaktion med andra i början av sin karriär, och känna att de vill stanna kvar i yrket. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde I denna studie har det visats hur den nya sjuksköterskan upplever det första året som ny i sitt yrke på olika platser i världen. För att få mer kunskap och förståelse för den nyblivna sjuksköterskan i Sverige hade det varit intressant att göra ytterligare studier om sjuksköterskor

17

i Sverige. Ser det likadant ut inom de olika områdena, det vill säga ser det likadant ut om du jobbar på en somatisk avdelning på sjukhus i Skåne som om du jobbar i hemsjukvården i Norrland? Om det finns skillnader, vad beror det på? Skillnaderna skulle man kunna dra nytta av. Det hade varit intressant att intervjua nyutbildade sjuksköterskor över vad som hade kunnat förändras i utbildningen de genomgått för att känna sig mer förberedda inför yrket.

18

Referenser

Andersson, P., & Edberg, A. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Journal Of Continuing Education In Nursing, 41(4), 186-192. doi:10.3928/00220124-20100326-05 Awaisi, A. H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal Of Nursing Studies, 52(11), 1723-1734. doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009 Benner, P. (1993). Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur. Bisholt, B. (2009). Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation - Erfarenheter av ett introduktionsprogram. (Doktorsavhandling). Göteborg: Sahlgrenska akademin. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19638/2/gupea_2077_19638_2.pdf Clark, C. M., & Springer, P. J. (2012). Nurse residents' first-hand accounts on transition to practice. Nursing Outlook, 60(4), e2-8. doi:10.1016/j.outlook.2011.08.003 Duchscher, J. (2008). A process of becoming: the stages of new nursing graduate professional role transition. Journal of Continuing Education In Nursing, 39(10), 441-450. doi:10.3928/00220124-20081001-03 Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 121-133). Lund: Studentlitteratur. Furåker, C., & Nilsson, N. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I C. Furåker, & N. Nilsson (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 15 - 37). Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, P., Svärdson, Å., Lagerström, M., Bruce, M., Christensson, A., Schüldt-Håård, U., & Omne-Pontén, M. (2007). Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro. Karolinska Institutet: Stockholm. Hämtad den 2017-05-19, från https://www.researchgate.net/profile/Petter_Gustavsson/publication/242212512_Longitudinell_Undersokning_av_Sjukskoterskors_Tillvaro_LUST-studien_En_landsomfattande_longitudinell_enkatstudie_av_sjukskoterske-_studenters_halsoutveckling_och_karriarval_under_utbildningsaren_och_i/links/00b4952cd62112e7b4000000.pdf Holmdahl, B. (1994). Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Falköping: Liber AB. Horsburgh, D., & Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal Of Clinical Nursing, 22(7/8), 1124-1132. doi:10.1111/jocn.12141 Kelly, J., & Ahern, K. (2009). Preparing nurses for practice: a phenomenological study of the new graduate in Australia. Journal Of Clinical Nursing, 18(6), 910-918. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02308.x

19

Linder, L. (2009). Experiences of pediatric oncology nurses: the first year of hire. Journal Of Pediatric Oncology Nursing, 26(1), 29-40. doi:10.1177/1043454208323913 Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär. & B. Höglund-Nielsen. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.87-203). Lund: Studentlitteratur. Martin, K., & Wilson, C. B. (2011). Newly Registered Nurses' Experience in the First Year of Practice: A Phenomenological Study. International Journal for Human Caring, 15(2), 21-27.

Meleis, A.I., Sawyer, L., Im, E-O., Hilfinger Messias, D., & Schumacher, K. (2000). Experiencing Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12-28.

Newton, J., & McKenna, L. (2007). The transitional journey through the graduate year: a focus group study. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1231-1237. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.05.017 Ortiz, J. (2016). New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 1919-24. doi:10.1016/j.nepr.2016.04.001 Parker, V., Giles, M., Lantry, G., & McMillan, M. (2014). New graduate nurses' experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), 150-156. doi:10.1016/j.nedt.2012.07.003 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practise. Philadelphia: Wolters Kluwer. Ratta, C. D. (2016). Challenging graduate nurses' transition: Care of the deteriorating patient. Journal Of Clinical Nursing, 25(19/20), 3036-3048. doi:10.1111/jocn.13358 Rudman, A., Gustavsson. P., &Hultell, D. (2013). A prospective study of nurses’ intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden. International Journal of Nursing Studies. 51(4): 612-624. doi: http://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012 Saber, D. A., Anglade, D., &Schirle, L. M. (2016). A study examining senior nursing students' expectations of work and the workforce. Journal of Nursing Management. 24(2): E183-E191. doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1111/jonm.12322 Segesten, K. (2011). Att utbildas till sjuksköterska. Perspektiv på lärande. Stockholm: Natur & Kultur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

20

SFS 1993:100 Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sjögren, R. (2012). Ansvar. I L. Wiklund Gustin& I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 349-360). Lund: Studentlitteratur AB. Socialstyrelsen. (2015). Ökat behov av sjuksköterskor och specialistläkare. Hämtad 2017-03-19, från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/okatbehovavsjukskoterskorochspecialistlakar Suntarbetsliv. (2014). Handledare och öppet klimat gav bra start. Hämtad 2017-05-19, från https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/handledare-och-oppet-klimat-gav-bra-start/ Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser. Hämtad 2017-03-28, från https://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/ Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2017-05-15, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Tuckett, A., Winters-Chang, P., Bogossian, F., & Wood, M. (2015). 'Why nurses are leaving the profession ... lack of support from managers': What nurses from an e-cohort study said.International Journal Of Nursing Practice, 21(4), 359-366. doi:10.1111/ijn.12245 Wangensteen, S., Johansson, I., & Nordström, G. (2007). The first year as a graduate nurse - an experience of growth and development. Journal Of Clinical Nursing, 17(14), 1877-1885. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02229.x Willman, A. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Yeh, M-C., & Yu, S. (2009). Job stress and intention to quit in newly-graduated nurses during the first three months of work in Taiwan. Journal of Clinical Nursing. 18(24): 3450-3460. doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1111/j.1365-2702.2009.02941.x Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (s. 57 - 81). Lund: Studentlitteratur

21

Bilaga I

Översikt av de systematiska sökningarna

Databas/datum

Proquest,16/3

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

#1 Experience* 908,180

#2 "graduat*

nurs*"

964

#3 "firstyear" 41,191

#4 1+2+3 32

Begränsningar:

Peer-review, engelska,

scholary journals, 2007-

2017

19 19 13 3 3

Databas/datum

Cinahl, 16/3

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

#1 (MH"NewGraduateNurses") 4470

#2 "firstyear" 7173

#3 Experience* 157,905

#4 1 AND 2 AND 3 68

Begränsningar:

Peer review,

2007-2017,

engelska

34 34 19 5 4

Databas/datum

PubMed, 17-

04-04

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

#1 new

graduatenurses

1674

#2 experiences 152154

#3 firstyear 244585

#4 1 AND 2 AND 3 36

Begränsningar Engelska, Abstract,

10 years

26 26 1 1 1

Pubmed

2017-04-04

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

#1 new

graduatenurses

1674

#2 firstyear 244585

#3 transition 257648

#4 1 AND 2 AND

3

61

Begränsningar

Engelska, 2007 -

2017, Abstract

53 53 19 5 1

Proquest Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

#1 novicenurse* 725

#2 experienc* 908,180

#3 firstyear 239,283

#4 new graduate*

nurs*

6,675

#5 1 AND 2 AND

3 AND 4

121

Begränsningar

Peer reviewed,

scholary journals,

2007 - 2017, engelska

52 52 1 1 1

Bilaga II

Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod

Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod är utarbetad av Institutionen för hälsovetenskap Högskolan Väst med utgångspunkt från mall presenterad i Willman, A., Stoltz, P., &Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Framkom

ej Informant karaktäristika Antal ………………………………………. Ålder ……………………………………….

Man/kvinna ………………………………. Är kontexten presenterad? Ja Nej Framkom

ej Finns etiskt resonemang? Ja Nej Framkom

ej Urval - Relevant? Ja Nej Vet ej - Strategiskt? Ja Nej Ej relevant -datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej - analys tydligt beskriven?

Ja Nej Vet ej

Giltighet - Är resultatet logiskt och begripligt? Ja Nej Vet ej - Råder datamättnad? Ja Nej Ej relevant - Råder analysmättnad?

Ja Nej Ej relevant

Kommunicerbarhet -Är resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej -Redovisas resultatet i förhållande till -Teoretisk referensram?

Ja

Nej

Vet ej

-Genereras teori? Ja Nej Ej relevant Kvalitetsberäkning Varje ja ger ett (1) poäng, varje nej eller vet ej ger noll (0). Totalsumman räknas i procent Granskningspoäng; grad I (80-100%) grad II (70-79%) grad III (60-69%) Tidskriftens bedömningssystem Peer review

Double blinded

Single blinded

Ej angivet

Bilaga III

Översikt av analyserad litteratur

Författare, land och årtal

Problem och syfte

Ansats och metod

Urval och studiegrupp

Huvudsakligt resultat

Kvalitéts-gransk-ning

Andersson, L. P. Edberg, A-K. Sverige 2010

Beskriva nyutexamine-rade sjuk-sköterskors upplevelser under det första året i den nya professionen.

Uppföljningsstudie. Narrativa och individuella intervjuer.

Åtta sjuksköterskor ett år efter examination.

Att övergå från nybörjare till erfaren kräver alltid en process oavsett vilket support de haft. Det är bra om sjuk-sköterskan får anpassat ansvarstryck i förhållande till hur långt man är i processen.

Grad 1

Awaisi, H A. Cooke, H. Pryjmachuk, S. Oman 2015

Undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under deras övergångsfas i Oman.

Fallstudie. 15 nyexaminerade sjuksköterskor, åtta sjuksköterskestudenter, sex handledare, fem studenthand-ledare, fem chefssjuksköterskor, fem chefer.

Det fanns ett teori- och praktikgap som ledde till en verklighetschock. Sjuksköterskestudenterna var missnöjda över att få utföra undersköterskeuppgifter. De upplevde arbetsplatsen väldigt hieratisk bland professioner,

Grad 1

Clark, C M. Springer, P J. USA 2011

Undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och tillfredsställelse med yrket under det första året.

Fokusgrupper. Intervjuer.

37 sjuksköterskor i nio grupper. Alla hade tagit examen det senaste året.

Alla sjuksköterskorna uttryckte att de fortfarande skulle arbeta inom professionen om 10 år, speciellt om de skulle få bra stöd av handledare och omvårdnadspersonal.

Grad 1

Horsburgh, D. Ross, J. Storbritannien 2013

Undersöka nyblivna sjuksköterskors perception av medkänsla i vård och faktorer som underlättar och hämmar vården som ges.

Fokusgrupper som intervjuades. Kvalitativ metod.

42 i sju grupper. Alla hade tagit examen det senaste året.

Sjuksköterskorna var förmögna att känna medkänsla i vården, men hade bekymmer med det på grund utav förekommande bristande stöd av kollegorna. Kollegor hade negativ attityd gentemot de nyblivna sjuksköterskorna. De

Grad 1

nya sjuksköterskornas bättringsförslag nedslogs.

Kelly, J. Ahern, K. Australien 2007

Undersöka förväntningarna hos sjuksköterskestudenter som går sista året, och att beskriva deras upplevelser efter de första sex månaderna som sjuksköterskor.

Fenomenolgisk metod. Semistrukturerade intervjuer.

14 sjuksköterskestudenter under sista året i sin utbildning, samt när de arbetat som sjuksköterskor i sex månader.

De var inte förberedda på verkligheten och omedvetna på den hieratiska ordning som fanns på arbetsplatsen och mobbing. Socialisationsprocessen kunde påverka ifall de stannade kvar i yrket under de första sex månaderna.

Grad 1

Linder, L. USA 2009

Sjuksköterskans upplevelser i den pediatriska onkologiavdelningen under det första året som sjuksköterska.

Femenologisk metod. Semistrukturerade intervjuer.

Sex sjuksköterskor som jobbar i pediatrisk onkologi i minst sex månader.

De kände sig överväldigande i jobbet och att de hade behov av mer kunskap. Stöd från personal var viktigt. Självförtroendet ökade bland annat av bekräftelse från patienter och anhöriga, samt att de kände att de blev skickligare med tiden.

Grad 1

Martin, K. Wilson, C. B. Australien 2011

Undersöka upplevelserna hos nyutexaminerade sjuksköterskor under deras första år som sjuksköterska i sjukhus.

Fenomenologisk metod. Semistrukturerade och individuella intervjuer.

7 från olika medicinska, kirurgiska och specialistavdelningar på ett sjukhus.

Resultatet visar att förhållandet med den övriga personalen var viktig för att kunna anpassa sig. Det var en skillnad mellan skola och verklighet.

Grad 1

Parker, V. Giles, M Lantry, G. McMillan, M. Australien 2012

Undersöka nyutexaminerades upplevelser av att börja arbeta som yrkesverksamsjuksköterska. Identifiera faktorer som påverkar deras tillfredsställelse och sannolikhet av att stanna

Mixad metod. Tvärsnittsstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod där den kvalitativa metoden användes. Samlar in data via enkät i fokusgrupper. Enbart den kvalitativa delen av

282 nyutexaminerade. Enkäter skickades till alla som tog examen i ett distrikt. Deltagarna hade börjat arbeta inom olika vårdområden.

Missnöjda med frånvaro av deras förväntade stöd. Upplevd stress av det ansvar man hade och mycket energi togs åt att interagera med kollegor, samt fysiskt arbete.

Grad 1

kvar på arbetsplatsen.

studien användes.

Ratta, C D. USA 2016

Undersöka examinerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda försämrade patienter under det första verksamma året.

Individuella djupintervjuer. Semistrukurerad.

Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från olika avdelningar på fyra olika sjukhus.

Sjuksköterskans förväntningar motsvarade inte verkligheten under det första året i tjänst. De tyckte att det var viktigt med goda relationer med handledare, kollegor och undervisare.

Grad 1

Wangensteen, S. Johansson, I. Nordström, G. Norge 2007

Belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sitt första år som sjuksköterska.

Kvalitativ metod med individuella intervjuer.

12 nyutexaminerade sjuksköterskor under sitt första år. Fyra från medicin, fyra från kirurgi och fyra från hemsjukvård.

Resultatet upplyser sjuksköterskornas upplevelser under sitt första år. Att växa i sin roll och dess process. Det visade sig att det fanns behov av bekräftelse på hur deras arbete utfördes och att vara den enda sjuksköterskan.

Grad 1

Högskolan Väst

Institutionen för Hälsovetenskap

461 86 Trollhättan

Tel 0520-22 30 00 Fax 0520-22 30 99

www.hv.se