Säker passage över vägen – Studier av faunapassager för

större däggdjur Mattias Olsson, EnviroPlanning AB

Andreas Seiler, SLU

Ekodukt E6, Sarpsborg Norge

Vår Presentation

vid VTI 2012 handlade om Barriärer för viltet i södra

Sverige.

Ca 700 mil väg har viltstängsel i

Sverige

Var finns de stora

barriärerna i Sverige?

Positioner från älg i närheten av E6,

Uddevalla

Uddevalla

Presenterade visualiseringar av barriärer

Teckning: Tina Bredsberg

Min presentation idag tar vid där jag slutade förra gången – Studier om faunapassager

Redovisar idag resultat från två olika forskningsprojekt

1. Detaljinventering av faunabro Uddevalla

2. Spårningsstudie i 94 st passager, främst vanliga vägbroar och tunnlar

Faunabron byggdes 2000 när E6 uppgraderades 17 m bred, timglasformad, kombinerad med enskild väg, skyddsskärmar, underlag grus Studie • 24 älgar med GPS under tre år • Kameraövervakning • Spårningsstudie • Analys före, under och efter

byggnation 1. Var de passerade? 2. När de passerade? 3. Vilka djur passerade? 4. Långtidsstudie av passerande djur.

1. Detaljstudier av Faunabro Uddevalla

Faunabro

Faunabro

Faunaport

Positioner från en älg Med radiosändare

1. Var de passerade Alla rörelser av GPS-sändarmärkta djur var över faunabroarna, inga

passager genom faunaporten.

Faunabro Hogstorp Faunabro Grytingen

Faunaport kombinerad med vägtrafik vid Myren

0

2

4

6

8

10

12

14

16

12:0

0

14:0

0

16:0

0

18:0

0

20:0

0

22:0

0

00:0

0

02:0

0

04:0

0

06:0

0

08:0

0

10:0

0

0

200

400

600

800

1000

1200

0

10

20

30

40

50

12:0

0

14:0

0

16:0

0

18:0

0

20:0

0

22:0

0

00:0

0

02:0

0

04:0

0

06:0

0

08:0

0

10:0

0

0

200

400

600

800

1000

1200a. b.

Älg Rådjur

2. När de passerade

Faunabron vid Grytingen används främst nattetid. Flest passager skedde när antalet bilar på motorvägen var som minst.

Endast enstaka passager när det var ljust.

Traf

ikm

ängd

Ant

al p

assa

ger

3. Vilka djur som passerade

0

10

20

30

40

50

60

adult male adult female female with calf

Per

cent

Overpass Grytingen Aerial inventory

Hur många individer som använde faunbron • 131 filmade passager av älg. • 33 % av dessa passager av 4

st radiosändarmärkta älgar. • 5-7 individer årligen använde

faunabron. • 14,9-18,4 % av lokala

älgstammen (inom 57,1 km2) använde faunabron.

4. Långtidsstudie - Passager över viltbron vid Grytingen 12 års studier

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

maj

-00

sep-

00ja

n-01

maj

-01

sep-

01ja

n-02

maj

-02

sep-

02ja

n-03

maj

-03

sep-

03ja

n-04

maj

-04

sep-

04ja

n-05

maj

-05

sep-

05ja

n-06

maj

-06

sep-

06ja

n-07

maj

-07

sep-

07ja

n-08

maj

-08

sep-

08ja

n-09

maj

-09

sep-

09ja

n-10

maj

-10

sep-

10ja

n-11

maj

-11

sep-

11ja

n-12

maj

-12

sep-

12

Anta

l pas

sage

r

Älg- passager faunabron vid Grytingen, E6 Uddevalla

Sammantaget blir utfallet att passagerna minskar med tiden • Till en början relativt många passager över

faunabron (ca 4 per månad) • Väldigt få nya individer börjar använda

passagen (låg rekrytering) • Få individer använder passagen (5-7 st per år) • Mycket störningar runt och på passagen

Resultat av en annan långtidsstudie (8 år) – Faunabro Hogstorp, E6.

Även här börjar en negativ trend efter tre-fyra år

2002

2012

Stort exploateringstryck i närområdet har påverkat negativt. Alla hus utom de i rött har tillkommit efter 2002 när passagen byggdes.

2. Spårningsstudie i 94 st passager, främst vanliga vägbroar och tunnlar Vilka faktorer är viktiga för klövdjuren ? Spårningsstudie i 94 olika passager.

Konstruktion Passagens längd Passagens bredd

Passagens höjd Relativ öppenhet

Störningar Trafik Antal spår av människa Antal hus inom 500 m radie Avstånd till närmsta hus

Landskap Närmsta annan passage Avstånd till skog Andel skog i närområdet Andel ungskog i närområdet

Exempel på ingående variabler som vi undersökte

Konstruktion Passagens längd Passagens bredd (+)

Passagens höjd Relativ öppenhet

Störningar Trafik (-) Antal spår av människa Antal hus inom 500 m radie (+) Avstånd till närmsta hus

Landskap Närmsta annan passage (-) Avstånd till skog Andel skog i närområdet Andel ungskog i närområdet

Bästa modell för älg, och näst bästa modell för rådjur innehöll:

1. Passagens bredd – Ökande effektivitet för både älg och rådjur vid breda passager.

2. Trafik genom passagen – Minskande effektivitet för både älg och rådjur vid högre trafikvolymer

3. Antal hus inom 500 m radius från passagen – Ökande effektivitet för älg vid passager som omges av fler hus.

4. Närhet till annan passage – Minskande effektivitet för både älg och rådjur vid passager som ligger långt från andra passager. Alltså bra om passager ligger tätt!

Älg – full permeabilitet vid ca 23 m bredd, gäller både portar och broar

Rådjur – full permeabilitet vid ca 20 m bredd

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

- 10 20 30 40 50 60

Perm

eabi

lty %

Passagens bredd (m)

Permeability model

älg

rådjur

Vilka nivåer kan vi acceptera? 50 % permeabilitet – 14 m bred för älg och 11 m för rådjur. Kanske gott nog för portar kombinerade med enskild väg. Ekodukter och faunapassager bör ha högre permeabilitetskrav.

12 m bred

Rådjur 60 % permeabilitet Älg 40 % permeabilitet

6 m bred

Rådjur 25 % permeabilitet Älg 7 % permeabilitet

16 m bred

Rådjur 80 % permeabilitet Älg 60 % permeabilitet

Permeabilitet för några olika portar och en faunabro

Nästa steg är att ta modellen och analysera sambanden mellan: 1. passagens storlek – effektivitet för hjortdjur 2. Avstånd mellan passager 3. Kostnad för olika passager Med målet att ge rekommendationer att man skall bygga x m breda passager som ligger x m från varandra för den lägsta kostnaden för en acceptabel kvarvarande barriär…

Tack

Mattias Olsson EnviroPlanning AB