Session 33 Evert Andersson

Järnvägsgruppen KTHCentrum för forskning ochutbildning i järnvägsteknik

Gröna Tågeti ett europeiskt perspektiv

Evert AnderssonProfessor och projektledare

Järnvägsgruppen KTH


Gröna Tågeti förhållande till europastandard

I grundenNästa generation snabbtåg måste

i huvudsak ansluta till europeiska diektivoch standarder (TSI/TSD, EN)*.

Detta med hänsyn till kostnader, utprovad tillförlitlighet m m.

De flesta tekniska system i framtida tåg ansluter i grunden till TSI & EN.

* TSI/TSD = Technical Specifications for InteroperabilityTekniska Specifikationer för driftskompatibilitet

EN = Europa-norm


Gröna Tågetoch “europastandard”

Men vi bör och måste i vissa fall gå längre än minimikraven.Inget unikt – det gäller de flesta tåg.

Vi har stora krav på- vintertålighet (finns nästan inte alls i TSI/TSD)- anpassning till funktionshindrade (högre krav än TSI/TSD)- flexibilitet (kopplingsbara korta tågsätt)

(finns inte i TSI/TSD)- spårvänlighet (högre krav än i EN)- ekonomisk effektivitet- miljöprestanda (fr.a. energieffektivitet)

=> skälen till att vi sysslar med särskild utveckling för svenska och nordiska behov.


Vinterproblematiken

Tågen måste klara vintern med god säkerhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och rimligt underhåll

Speciella krav påmånga olika delsystem !


Vinterproblematiken (2)

Vi kör under lång tid i snö, is och kyla.- Snöpackning – kan hindra fjädring, broms, korglutning mm- Is lossnar och faller ner i spåret

- Slår upp makadam till omgivningen? Säkerhet!- Slår sönder utrustning under tåget? Tillförlitlighet, underhåll!

- Kyla – utrustning riskerar frysa sönder och/eller få nedsatt funktion: tryckluft, broms, vatten, rörliga fotsteg …

- Yrsnö och kondens – särskilt el-utrustning, koppel, broms

Vissa problem förvärras vid ökad hastighet !?

Ingen annan än vi självakan förväntaslösa dessa problem !


Anpassning till funktionshinder

I Skandinavien har vi högre krav än vad TSI föreskriver, spec vad gäller instegen i tåget.- TSI tillåter t ex stationära eller fordonsburna lyftdon

(manövrerade av personal) …

Exempel TGV Exempel X 2000

Grundproblem: Det behövs plats för utrustning under tåget- hjul, broms motorer & annan drivutrustning, etc.

Golvet hamnar på högre nivå än låga/mellanhöga plattformar.


Anpassning till funktionshinder (2)

Skandinavien har varit (och är) ledande i Europa vad gäller anpassning till funktionshindrade.

Vi accepterar knappast att stiga 20 år tillbaka!

Krav idag: helst plant insteg i åtminstone någon del av tåget.

Inte bara för resande med ”rullstol”, utan även för- resande med måttliga rörelsehinder- barnvagnar

Finns inte i nuvarande tåg för höga hastigheter i Europa.

Starkt påverkande för hela fordonskonceptet!


Anpassning till funktionshinder (3)

Idé och förslag:Höj- och sänkbart golv i en vestibul, med full tillgänglighet till service och normala resandeutrymmen (1. klass, 2. klass, bistro etc).

Källa:

Eriksson/Ranvinge,Konstfack


Långt tågsätt med anslutning (byte)

Korta tågsätt med direktförbindelse

Ger 20 % fler resenärer jmf byte

Korta flexibla tågsätttypiskt 3-4 vagnar

som kan multipelkopplas

Fördelar & möjligheter:▪ Köra med längre tåg i högtrafik (ökad kapacitet)▪ Köra med kortare tåg ibland

– medger högre turtäthet i lågtrafik, med bibehållen ekonomi▪ Köra tåg med olika uppehållsmönster▪ Dela tåget vid grenstationer - för flera direktförbindelser

=> Större flexibilitet med hänsyn till behoven=> Bättre trafik + flera resande till lägre kostnader och energiförbrukning.

Källa: Oskar Fröidh, KTH


Flexibla tågsätt (2)

TSI föreskriver ca 200 m långa tågsätt.Vissa avvikelser förekommer eller är möjliga

(Ex: Pendolino, AGV)

Vi vill gärna se 80 – 107 m långa tågsätt som basenhet

Korta tågsätt ger en teknisk utmaning:- Flera strömavtagare uppe samtidigt mot kontakledningen=> Risk för ”dålig och orolig” strömavtagning=> Ökade krav på strömavtagare – kontaktledning

Järnvägsgruppen KTHCentrum för forskning ochutbildning i järnvägsteknik Spårvänlighet

Framtida tåg för medellånga och långa distanser i Sverige måste kunna köra med bra (och förbättrde) prestanda på befintliga banor – även i blandad trafik (tungt gods + snabba tåg)

Krav1. Tågen bör kunna köra på kurviga ”icke-perfekta” spår

- med måttlig spårförstörelse och bra komfort

2. Tågen bör ha korglutning (liksom X 2000)

Tågen ska kunna utnyttja framtida höghastighetsbanor, men- det tar tid att bygga ett nät av sådana banor- nya höghastighetsbanor kommer inte att byggas överallt- det finns behov av direktförbindelser till orter utanför

höghastighetsnätet

Oavsett höghastighetsbanor finns behov av Gröna Tåget


Spårvänlighet (2)

Detta kräver▪ måttlig axellast▪ radialstyrande boggier▪ bra avfjädring (även aktiva system el-hydraulik)▪ korglutning (bättre prestanda & minskad åksjuka)

Två exempel:- Ett europeiskt höghastighetståg (250-300 km/h) utan korglutning

skulle ta längre tid Stockholm – Göteborg än vad X 2000 gör idag!Gröna Tåget kan restiden bli ca 15 minuter kortare.

- Med kombinationen Ostlänken (Sto-Linköping) och Södra stambanan (efter uppgradering) kan restiden Stockholm - Skåne med Gröna Tåget minska ca 1 timme jämfört med idag.


GrönaTåget Möjlighet

Vi har en unik möjlighet:De svenska (och nordiska) järnvägarna tillåter

bredare tåg än på europeiska kontinenten: i Sverige & Norge ca 60 cm bredare.

Tågen rymmer flera platser: Viktigt för den ekonomiska effektiviteten (kostnaderna), för energiförbrukningen (per platskm) samt järnvägens kapacitet i högtrafik.

Rymmer ca 25 % flera platser

Källa:Konstfack


Gröna Tågetoch “europastandard”

Gröna Tåget bättre än europastandardens minimikrav:

▪ vintertålighet – nödvändigt▪ anpassning till funktionshindrade

- det svenska samhället har höga krav

▪ flexibla tågsätt – bättre trafik till lägre kostnader ▪ spårvänlighet

– för att utnyttja befintlig infrastruktur optimalt

▪ Stor och bred fordonsprofil är en möjlighet- för lägre kostnader, minskad energiförbrukning

och ökad kapacitet.

Program Gröna Tåget pekar på möjligheterna!


Tack för uppmärksamheten!

[email protected]

Session 33 Evert Andersson

Documents

Transcript of Session 33 Evert Andersson