Start | Uppsala Ukulikes - Evert Taube...Första torpet 42 Havsörnsvals 58 Himlajord 78 Här,...

89
Evert Taube Del 1 Här kommer Fritiof Andersson! Visklubben 2012

Transcript of Start | Uppsala Ukulikes - Evert Taube...Första torpet 42 Havsörnsvals 58 Himlajord 78 Här,...

Evert TaubeDel 1 Här kommer Fritiof Andersson!

Visklubben 2012

I Stagnelii lya 34

Jag är fri, jag har sonat 56

Karl Alfred, Fritiof Andersson och jag 46Karl Alfred och Ellinor 12Kom i min famn 40Kosterflickornas visa 21

Linnèa 20

Midsommarballaden 25Min farfar var en jaktlöjtnant 41Möte i monsunen 72

När jag var en ung caballeiro 52

Portugis 38

Resan till Spanien 5

Serenaden i Prästgatan 26Sjuttonde balladen 28Skärgårdsfrun 24Som stjärnor små 33Stockholmsmelodi 54

Tango i Nizza 84Tatuerarevalsen 50

Utövisan 22

Vals i gökottan 51Vals ombord 16Vals på Mysingen 75

Än en gång däran! 60Älskliga blommor små 36

Evert Taube - De tidiga åren 37

Ack, annorlunda var det i Paris sid 32Albertina 8Anna Bella Mirafior 89

Ballad om briggen ”Blue Bird” av Hull 48Balladen om Ernst Georg Johansson 64Balladen om Gustaf Blom från Borås 70Blås, Kajsa, blås! 19Borta bra men hemma bäst 39Brevet från Lillan 81Bröllopsresan till Barcelona 30Byssan lull 4

Calle Schewens vals 66

Den glade bagarn i San Remo 80Dottore Bordone 44

Eldarevalsen 62Eldare på värmen 86En söndagsmorgon bittida 23

Flickan i Hamburg eller Turalleri 6Flickan i Havanna 18Flickan i Peru 10Fritiof Andersson 14Fritiof Anderssons paradmarsch 61Fritiof Anderssons polka 45Fritiof i Arkadien 82Fritiof och Carmencita 68Första torpet 42

Havsörnsvals 58Himlajord 78Här, Rosmarie, syns blåa Nämdöfjärden 76

Del 1Här kommer Fritiof Andersson!

Evert Taube

Byssan lull

4

am dm E//:Byssan lull koka kittelen full

am Edär kommer tre vandringsmän på vägen://

am Eden ene, ack, så halt,

am Eden andre, o, så blind,

dm am E amden tredje säger alls ingenting.

am dm E//:Byssan lull koka kittelen full

am Epå himmelen vandra tre stjärnor://

am Eden ena är så vit,

am Eden andra är så röd

dm am E amden tredje det är månen, den gula.

am dm E//:Byssan lull koka kittelen full

am Edet blåser tre vindar på haven://

am Epå Stora ocean,

am Epå lilla Skagerack,

dm am E amoch långt, långt opp i Bottniska viken...

am dm E//:Byssan lull koka kittelen full

am Edär seglar tre skutor på vågen://

am Eden första är en bark

am Eden andra är en brigg

dm am E amden tredje har så trasiga segel.

am dm E//:Byssan lull koka kittelen full

am Esjökistan har trenne figurer://

am Eden första är vår tro

am Eden andra är vårt hopp

dm am E amden tredje är kärleken, den röda.

Julia Sofia Jacobsdotter,Evert Taubes mor.

Resan till Spanien eller En sjömatros uti blåa kläder

5

Hal

D A

- du käc

ke- sjö

mat- ros!

- Var kom

mer- du

i från?

- Vad ha

ver- du

be

-

skå

E7 A D G E7

dat,- du böl

jans- stol

ta- son,

allt up

på- di

na- fär

der- med skep

pet- Mas

ter-

-

ton?

A D A7 D

Du sjö

mat- ros

- allt ut

i- blå

a- klä

der!

-

2.

3.

DHallå du käcke sjömatros!

Var kommer du ifrån?A E7

Vad haver du beskådat,A

du böljans stolta son,D G

allt uppå dina färderE7 A7

med skeppet Masterton?D A7 D

Du sjömatros allt uti blåa kläder?

DVi segla från West Hartlepool,

så kom vi till Rouen.A E7

Sen segla vi till Spanien,A

där vi dansade fandang.D G

Caramba, senorita!E7 A7

För nu gångar här i landD A7 D

en sjömatros allt uti blåa kläder!

DOch allt uti ett fönster,

allt bakom en gardin,A E7

där satt en senoritaA

och spela mandolin.D G

Hallå, du käcke sjömatros,E7 A7

du ska få komma in,D A7 D

du sjömatros allt uti blåa kläder!

1.

DHon rulla cigarillos

och bjöd mig uppå vin,A E7

sen lärde hon mig spelaA

lite grann på mandolin.D G

Hermoso! Companero!E7 A7

Oh! Du kan ju melodien!D A7 D

Du sjömatros allt uti blåa kläder!

DSen dansa vi fandango

uti en stor salong.A E7

Hon sade: Oh, my darling!A

Marinéro! Atencion!D G

Margarita! Piccanina!E7 A7

Mycke´ fina! Come along!D A7 D

Du sjömatros allt uti blåa kläder!

DCaramba senorita!

All right och très bien!A E7

Om du vill ha en sjömatrosA

allt till din hjärtevän.D G

Hon svarte: Claro! Bueno!E7 A7

Very well och kom igen,D A7 D

du sjömatros allt uti blåa kläder!

4.

5.

6.

D A7Sjölivet det er en fornöjelig stand.

DTuralleri, turallera!

A7Når frisk vind der bläser og sejle vi kan

DTuralleri, hurra!

G DNår merssejl og bramsejl vi hejser kontant

E7 A7 Dtil fremmede lande vi sejler galant

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

D A7Jeg gjorde mig dristig, tok piken i favn.

DTuralleri, turallera!

A7Og spurte så venligt: Vad er deres navn?

DTuralleri, hurra!

G DHun svarte: jeg kan ikke sige dem det.

E7 A7 DJeg synes de er da altfor dristelig!

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

Flickan i Hamburg eller Turalleri

6

D A7Så kom vi til Hamburg, en fornöjelig sta.

DTuralleri, turallera!

A7Der ser jeg en pike så munter og gla.

DTuralleri, hurra!

G DHun stod der og smilte med roser på kind.

E7 A7 DJeg önsket den piken var kärestan min.

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

1.

2.

3.

D A7Men så går den piken til faderen sin.

DTuralleri, turallera!

A7Med tårfyllte öine og bleg om sin kind.

DTuralleri, hurra!

G DEn sjömand jeg elsker og ham vil jeg ha.

E7 A7 DJeg synes en sjömand er munter og gla.

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

D A7Jeg er blot en sjömand fra Christiansand.

DTuralleri, turallera!

A7Ej gods eller penge hos mig väre kan!

DTuralleri, hurra!

G DMen munterheten, den holder jeg kjär,

E7 A7 Dog helst vil jeg väre vor pikerne er!

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

7

D A7Men så går sjömanden til faderen in.

DTuralleri, turallera!

A7Med strålende öine og med roser på kind.

DTuralleri, hurra!

G DNår faderen spurgte: Vad er de av for stand?

E7 A7 DJeg svarte: Jeg er blot en simpel sjömand!

G D A7 DTuralleri, turallera! Turalleri, hurra!

Sju sjömansvisor och Byssan lull, 1919

AlbertinaBohuslänningarnas dryckesvisa

Byssan lullDen sköna Helén eller Flickan i Peru

Fritiof AnderssonKarl Alfred och Ellinor

Resan till Spanien eller En sjömatros allt uti blåa kläderTuralleri eller Flickan i Hamburg

4.

5.

6.

8

D ADär byggdes ett skepp uti Norden.

E7 AAlbertina, så var det skeppets namn, pumpa läns!

A7Albertina må så vara

DAlbertina ingen fara

Em A7 DAlbertina, så var det skeppets namn, pumpa läns!

D ADen skutan är allaredan målad

E7 Ahon är målad i rött och gredelint, pumpa läns!

A7Hon är målad, må så vara

Dhon är målad, ingen fara

Em A7 Dhon är målad i rött och gredelint, pumpa läns!

D AAlbertina hon är nu redan lastad,

E7 Ahon är lastad med öl och brännevin, pumpa läns!

A7Hon är lastad, må så vara

Dhon är lastad, ingen fara

Em A7 Dhon är lastad med öl och brännevin, pumpa läns!

D APå böljorna gunga Albertina

E7 Aja, hon gungar på böljorna de blå, pumpa läns!

A7ja, hon gungar, må så vara

Dja, hon gungar, ingen fara

Em A7 Dja, hon gungar på böljorna de blå, pumpa läns!

D ADen skutan har allaredan strandat

E7 Ahon har strandat bland bränningar och skär, pumpa läns!

A7hon har strandat, må så vara

Dhon har strandat, ingen fara

Em A7 Dhon har strandat bland bränningar och skär, pumpa läns!

Albertina

1.

2.

3.

4.

5.

9

D ADess gravskrift är allaredan skriven

E7 Aden är skriven på förgyllande latin, pumpa läns!

A7Den är skriven, må så vara

Dden är skriven, ingen fara

Em A7 Dden är skriven på förgyllande latin, pumpa läns!

D APå stranden står flickan och gråter

E7 Aja, hon gråter för lilla vännen sin, pumpa läns!

A7ja, hon gråter, må så vara

Dja, hon gråter, ingen fara

Em A7 Dja, hon gråter för lilla vännen sin, pumpa läns!

D AMen nu så är Albertina bärgad,

E7 Ahon är bärgad bland bränningar och skär, pumpa läns!

A7Hon är bärgad, må så vara

Dhon är bärgad, ingen fara

Em A7 Dhon är bärgad bland bränningar och skär, pumpa läns!

6.

8.

7.

10

Den sköna Helén eller Flickan i Peru

G CNu jag sjunger om ett annat land och om en annan kust

G D7och om minnen från min ungdoms flydda da´r.

G C A7Det är sången om den flickan som i glädje, nöd och lust

G D7 Glovat älska den hon redan svikit har.

CVilka dagar, vilka stunder utav kärlek, sol och sång!

G D7Vilka nätter uti silvermånens glans!

G C A7Oh, i skuggan utav palmer har vi vandrat mången gång!

G D7 GStörre lycka på jorden aldrig fanns.

D7Oh, min älskling i Peru!

GJag är alltid ensam nu

Dmed min sorg, min längtan och min melodi.

GIngen sjunger nu

C Gdimsom förr du sjöng för mig i Tapalquén!

G D7 GOh, min sköna, min älskade Helén!

G CVilka rätter uppå borden utav fina bamburör!

G D7Vilka drycker uti glas utav kristall!

G C A7Vilka blickar över glasen, som var fyllda av likör!

G D7 GVilka hästar uti din pappas stall!

COh, när ljuvt uti min famn du stundom vilade så säll,

G D7vilken fröjd, oh, vilken härlig poesi!

G C A7Vilka armar, vilken barm! Oh, vilken lycka varje kväll,

G D7 Gsom nu för alltid, för alltid är förbi!

1.

2.

11

G CAck när vågor sakta viska i vår vik i Tapalquén

G D7solen sjunker i Stilla havets famn

G C A7sitter jag här upp´ i Nordens land och värmer mina ben

G D7 Gframför brasan i mitt rum på Östermalm.

CEnsam, glömd av alla och likså av den jag älskat mest

G D7och förutan annan tröst uti min sorg

G C A7än det hoppet att få hyra nu till våren omigen

G D7 Gombord på skeppet Gripen ifrån Göteborg.

3.

Men när doktor Petter Silfverskiöldskulle konstatera dödsfallet nöjde hansig inte därmed utan satte liv i mig.Jag började skrika och farbror Pettersamt telegrafföreståndare Nordström,som just kom på besök, gratulerademin mor.- För mig har du varit död och åter-uppstått från de döda, det kan jag välaldrig glömma, sade min mor.

Ur: Jag kommer från ett brusand´ havBarndomsminnen från Vinga och Gö-teborg på Oscar 11:s tid av EvertTaube

Jag, som här börjar berätta mina min-nen från barndomen, är enligt legen-den född på Vinga. I verklighetenkom jag dit några dagar efter födel-sen som inträffade i Göteborg, vidfoten av Otterhällan i ett vackert hussom då var ett av de fina husen i Gö-teborg med utsikt över älven.---------Vid min ankomst till jämmerdalenvid Otterhällan onsdagen den 12 mars1890 kl 5 fm ansågs jag vara dödföddoch lades undan.

Vision och prolog

G D7En ung sjöman, Karl Alfred var hans namn,

Ghan for så vida, ifrån hamn till hamn,

Chan var så lycklig med sitt fria liv

G D7 Ghan hade ännu ej förälskat sig.

G D7Som lättmatros förtjänte han sitt bröd.

GHans moder levde, men hans far var död.

CHan skrev så kärt till modren allt ibland

G D7 Goch sände penningar från fjärran land.

G D7Port Adelaide, det är en trevlig stad

Gdär är en sjöman alltid nöjd och glad.

CKarl Alfred snyggar sig och går i land

G D7 Gmed glatt humör och penningar i hand.

G D7Till en teater går Karl Alfreds stig,

Gty han har gått i land att roa sig.

CDär sätter han sig uppå läktaren,

G D7 Gdå hörs en röst: Hello, my little friend!

G D7Han vänder sig och ser i samma stund

Gen vacker flicka - hennes röda mun

Cden ler mot honom och hon viskar säll:

G D7 GCome on, my darling! Följ med mig i kväll!

G D7Och när som föreställningen är slut,

Gdå går Karl Alfred med den flickan ut.

CHon säger: Följ nu med din Ellinor

G D7 Gså skall du se hur snyggt och fint jag bor!

Karl Alfred och Ellinor

12

G D7Uti ett hus uppå Victoria Street

Gdär bodde hon - han följer henne dit.

Cknappt sitter hon uppå Karl Alfreds knä

G D7 Gså säger hon: Tag fram din portmonnä!

G D7Karl Alfred frågar: Vad skall du med den?

GHon svarar blott: Tag hit den strax min vän!

COch i det samma kliver in en man

G D7 Gen sådan som man ej beskriva kan.

G D7Han riktar mot Karl Alfred sin pistol:

GHand o´r your money, be quick you big dam´ fool!

CMen vår Karl Alfred fruktar ej hans tjut.

G D7 GHan säger blott: Ja, varsågo´ å skjut!

G D7Men utur fickan tar han portmonnän

Goch boven får den mellan ögonen.

CSen säger han till lilla Ellinor:

G D7 GAjöss me´ dej, ursäkta att jag går!

G D7Men den som denna visan diktat har,

Gdet är en ung sjöman, som en gång var

Cuti ett hus i tredje våningen

G D7 Gi Port Adelaide i Australien.

13

G D7 GEn sjöman ifrån Sverige han for sig till fjärran land

am D7 Gpå skeppet Ann-Charlott från Hellviksstrand.

G7 C A7 DHans namn var Fritiof Andersson, han var så glad i håg

G D7 Gnär Ann-Charlott med förlig vind på blåa böljan låg

C ammed last av plank och bräder och tändstickor och stål;

D7 Goch Buenos Aires det var resans mål.

G D7 GAtt gå i Buenos Aires och spela gentleman

am D7 Gdet är ett nöje för en ung sjöman.

G7 C A7 DMen farorna de lura ej blott på böljan blå,

G D7 Gmen akten er I sjömän, för kreolskorna de små!

C amOch hören vad som hände vår Fritiof Andersson

D7 Gen afton på Paséo de Colón.

G D7 GI dörren till ett hus där man spelte mandolin

am D7 Goch där man dansa tango och drack vin,

G7 C A7 Ddär stod en senorita och Fritiof Andersson

G D7 Ghan hade aldrig sett nånting som var så skönt som hon.

C amHon sade: Ché, decime q`s tu nombre rubión?

D7 GHan svarade: Mitt namn är Andersson.

G D7 GHan såg på hennes ögon och hennes svarta hår

am D7 Goch hennes lilla rosenröda mun

G7 C A7 Doch hennes vita tänder och hennes bruna arm

G D7 Goch hennes smala händer och hennes höga barm

C amoch sen tog Fritiof Andersson den flickan i famn.

D7 GSå gör en sjöman när han går i land.

G D7 GMen Ann-Charlott har lossat och ligger segelklar,

am D7 Gbesättningen blir kallad uppå däck.

G7 C A7 DÄr alle man ombord, eller fattas någon än?

Fritiof Andersson

14

G D7 GSå ropar nu kaptenen och räknar sina män.

C amMen Andersson var borta och han kom ej igen.

D7 GTill sjöss gick Ann-Charlott. Adjöss med den!

G D7 GMen viljen I nu veta var den sjömannen han var,

am D7 Gnär Ann-Charlott hon låg där segelklar?

G7 C A7 DJo, allt inunder golvet, uti det samma hus,

G D7 Gdär han med senoritan hade levt i sus och dus.

C amDär satt han uti mörkret uti en källare

D7 Goch undra´ var han lagt sin portmonnä.

G D7 GMen luckan uti golvet den öppnades till slut

am D7 Goch Fritiof Andersson fick komma ut.

G7 C A7 DDär stod två långa negrer och Fritiof frågade:

G D7 Gvar innerst in i helskotta är min portmonnä?

C amDe skakade på huve´na och ville draga kniv.

D7 GDå tänkte han: Här blir ett tidsfördriv!

G D7 GDå drar han av sig tröjan, så gör en svensk sjöman

am D7 Goch slåss med dem som bråka vill i land.

G7 C A7 DOch knivarna de blänkte, men Andersson han slog

G D7 Gden ene mitt i skallen så han hickade och dog.

C amDå kommer en polis och han säger: Det är nog!

D7 GJa, svarte Andersson, det slaget tog!

GOch över blå Atlanten

D7 Ggår briggen Ann-Charlott

am D7 Gför fulla segel i passadens vind.

G7 C A7 DMen bakom höga murar uti ett fängelse

G D7 Gdär sitter Fritiof Andersson, som mist sin portmonnä.

C amI dörren till ett hus där man hör musik och sång

D7 Gstår flickan på Paséo de Colón.

15

16

A E7Tonerna de gå över böljorna de blå,

Anär vi dansa på däck med våra flickor de små.

E7Hör på denna vals, slå armen om min hals,

Avar ej rädd - det gör ingenting alls!

E7Sjömanslivet är fullt av mödor och besvär

AMan får slita till sjöss och i hamn blir man kär,

men vad gör väl de´?E7Nu ska ni få se!

AHär ska dansas vår vals! Följ nu me´!

DHej, lilla flicka, hör musiken,

Adetta är vår egen ”vals ombord”

E7Vilka toner, vilken takt!

AOch hör vilka härliga ord:

DHejsan min tös, nu vänder vi igen

A F#och håll dej fast och följ nu me´!

Hm E7 AFör här finner du ett troget hjärta som slår!

Ja, jag hörde de´!

D GJa, i Singapore, Brisbane, Geelong,

A7 DSemarang, Soerobaja, Colombo, Hongkong,

Gja, i Santos och i Santa Fé

A7 Döverallt ska en sjöman va´ me´!

GOch på havet när vakten blir lång,

A7 Dnär man går där och väntar på storm och cyklon,

Gnär små flickor har krupit i säng,

A7 Dtar sjömannen ombord sin refräng:

Vals ombord

17

E7Fadderadderidde, radderadderidde,A E7

radderadderidderi, radderidderiddera.A

Tänk ändå vad det gick bra!E7 A

Tuddeliddeladde, laddeliddelidde, laddeliddeliddelej!H7 E

När du sväva i valsen med mej!

DHej, lilla flicka, hör musiken... (visslas)

Flickan i HavannaHjalmar och Elvira eller Ödets lek

Vals ombord

Flickan i Havanna och ett par visor till, 1922

18

D EmFlickan i HavannaA7 D

hon har inga pengar kvar,Em

sitter i ett fönster,A7 Dvinkar åt en karl.

EmKom du glade sjömatros!A7 DDu skall få min röda ros!

EmJag är vacker! Du är ung!

A7 DSjung, av hjärtat, sjung!

D EmFlickan i HavannaA7 D

stänger dörr´n av cederträEm

sjömannen är inne,A7 Dflickan på hans knä.

EmVill du bli mitt hjärtas kung?A7 DHar du pengar i din pung?

EmJag är vacker! Du är ung!

A7 DSjung, av hjärtat, sjung!

D EmFlickan i HavannaA7 Dhörer då en sjömans röst:

EmPengar har jag inga,A7 D

men en sak till tröst.Em

Och utur sin jacka blåA7 Dtager han det hon skall få.

EmDu är vacker! Du är ung!

A7 DSjung, av hjärtat, sjung!

Flickan i HavannaD Em

Flickan i HavannaA7 D

skådar då med tjusad blickEm

ringen med rubinerA7 Dsom hon genast fick.

EmRingen kostar femton pund!A7 D

Stanna du - en liten stund!Em

Jag är vacker! Du är ung!A7 D

Sjung, av hjärtat, sjung!

D EmFlickan i HavannaA7 D

hon har inga pengar kvar,Em

sitter i ett fönster,A7 Dvinkar åt en karl.

EmHanden prydes av en ringA7 D

och kring barmen crepe de chineEm

Jag är vacker! Jag är ung!A7 D

Sjung, av hjärtat, sjung!

19

Blås, Kajsa, blås!

G D7Syd om Källskär somna Kajsa och vårt segel hängde dött.

GHej, blås upp igen, fru Kajsa, är du snäll!

C Am G//: Utav tjocka och av regn var allt ombord så surt och blött.

Am D7 GVi fick söka trösta oss med en putäll.://

G D7Korka opp och tag en jamare och sjungom denna sång:

GKajsa, blås så skall du få en vacker byx

C Am G//: och en underkjol med spetsar som är lagom kort och lång!

Am D7 GKom och dansa lilla Kajsa, i din lyx! ://

G D7Men på eftermiddagstiden klockan två och fyrtifem

Gtitta solen fram för första gång i år,

C Am G//: lilla Kajsa tog humör och börja blåsa med sån kläm

Am D7 Gatt det small i klutarna på ”Ellinor”://

G D7Det blev kryss för Stickskärs kummel, klockan fyra var det tvärs,

Gvi fick nubben, smörgås, Vingasill i dill,

C Am G//: och till kaffegök och Capstan ha vi diktat denna vers

Am D7 Gsom beskriver allt precis som det gick till.://

På kryss med Ellinor, 1923

Blås Kajsa, blås!Det dagas på Baggensfjärden

En söndagsmorgon bittidaKosterflickornas visa

LinnèaSkepparens avsked

Styrman BosseUtövisan

20

LinnéaD A7

Jag har skrivit till min flicka, jag har skrivit till min vän,D

jag fick svar den nittonde i denna månadG Em

jag har prydit hennes kammare med blommor och med gröntA7 D

och på väggen hänger tavlorna så skönt.

D A7Hennes namn det är det vackraste som jag beskriva kan

Dty Linnéa är det skönaste på jorden.

G EmDet som blomsterkonungen inunder höga granar fann

A7 Dnågot skönare jag ej beskriva kan.

D A7Jag har seglat och berest så många länder på vår jord

Dmången flicka har jag närmare beskådat,

G Emmen när pengarna tog slut då fick jag ensam gå ombord

A7 Dman får ångra mången gärning som blev gjord.

D A7Men den flicka som är trogen den hon en gång lovat har

Dhar väl makt med både vindar och med väder,

G Emnär man tager fram porträttet man i kistelärkan har,

A7 Dja, då märker man att ingen är så rar.

D A7Och det lockar och det viskar och det hugger och det drar

Dnär man ser på bilden av sin svenska flicka,

G Emden som ständigt är i land och hos sin älskling vara kan,

A7 Dvet ej hur det känns ombord för en sjöman.

D A7Törna in i våta kläder i en sur och usel skans

Doch så ut igen och alle män till väders!

G EmNär orkanens alla djävlar på Atlanten går till dans,

A7 Doch för jämnan ska en sjöman va´ till hands.

21

D A7Men från Baltimore till Vinga gick vår resa som en dans,

Djag får hoppas att min flicka varit trogen,

G Emfast på land gå värre hajar än man skåda får på sjön

A7 Doch en sjöman kan bli lurad på sin lön.

D A7I min stuga uti Bohuslän jag väntar på min vän

Djag har lovat henne giftermål och trohet,

G Emjag har prydit hennes kammare med blommor och med grönt

A7 Doch på väggen hänger tavlorna så skönt.

Kosterflickornas visaG

Här är havet som omfamnarD7 G D

vårt Bohusläns öar,G D A7

bär vår fader och vår broderD G A7 Di gungande båt.

G C//: Kom till stranden,

Gkom följ mig

D7 G D7och sjung vid min sidaG Cut över Skagerack

Am G D7 Gi stilla sommarnatt. ://

Utö-visanD G D

Vi löpte in i Utö hamn på natten klockan tolv,E7 A7

emellan ”Mejt” och ”Sif” vi fällde ankar.D G E7

Musiken ljöd och dansen gick på ”Socitetens golvA7

till Utöflickorna gick våra tankar.G D A7 D

När seglen bärgats landgångsriggen hastigt drages påG E7 A7

till Märta och till Inez skynda tvenne gossar blå.D

Men gasten vart gick han?G D

Men gasten vart gick han?E7 A7

Fem vackra flickor tävlade om skutans yngste man.G D A7 D

Men det är roligt när man kastat ankar!

D G DVar hälsad dansande och glada Utö-societet!

E7 A7Jag hälsar dig med Inez tryckt i famnen!

D G E7Av salta bad är barmen glatt och kinden den är het -

A7en liten näsduk skrynklar hon i handen.

G D A7 DSå dansa vi till tonerna av ”Flickan i Peru”

G E7 A7tills himlen ljusnar och man hörer tuppens ”kuckeliku”

DMen gasten vart gick han?

G DMen gasten vart gick han?

E7 A7Fem vackra flickor tävlade om skutans yngste man.

G D A7 DMen det är roligt när man kastat ankar!

D G DAck, lilla söta Inez, när du dansar din balett

E7 A7och Märta, när du står uti butiken.

D G E7Vi minnas er så innerligt, vi minns ert fina sätt

A7att ta emot oss när i Utöviken

G D A7 Dvi hamnade midsommarnatten anno tjugotvå

G E7 A7med ”Ellinor” på långfärd över Mysingen den blå.

22

DMen gasten vart gick han?

G DMen gasten vart gick han?

E7 A7Han svarade ombord när vi vår skuta löpte an:

G D A7 D”Nu blir det roligt att få lätta ankar!”

En söndagsmorgon bittida...G D7

En söndagsmorgon bittida när klockan den slog ett,G

vi hissa våra segel, från England ut vi gick.C

//: Och torsdan uti samma vecka vi fick Skagen fattG D7 G

och segla för norvästen igenom Kattegatt. ://

G D7Och när vi kom till Kullen då var det mörka natt,

Gvi frågte då kaptenen om vi fick gå iland.

C//: Nej, detta får ni icke, allt uppå denna dag,

G D7 Gdet strider emot konungen, det strider mot hans lag.://

G D7Från Malmö till Saxkjöbing vi i ballast gick,

Gen annan last vi där utav korn och ärtor fick.

C//: Ett tusen och två hundrade tunnor tog vi in

G D7 Gsen gjorde vi oss klara att segla för god vind. ://

G D7Men när vi lossat lasten i Stockholms sköna stad,

Gdå få vi våra pengar och sen blir kvällen glad.

C//: Där skall man hava roligt med flickorna en stund

G D7 Gmen inte går vi in i något äktenskapsförbund. :// 23

SkärgårdsfrunG

Håll babord!

Håll styrbord!Am

Håll rätt som det går!D7

Håll in mellan skären!G

Håll ut!

Att bränningen dånarAm

att gäddan hon slår,D7 G

det hör jag i samma minut!A7 D

Treudden från Neptun jag tar i min handA7 D

och stryker hos näcken fiolen.A7 D

Hos Pan tar jag flöjten och spelar iblandA7 D7

och lånar av Skogsmoder kjolen.G Am

Sjöjungfrur och älvor hos mig gå i dansD7 G

på strandängens grönskande planAm

där urberget reser sin mäktiga skansD7 G

till skydd emot havets orkan.E7 Am

//: Men ligger du stilla för ankar och bojD7 G

och vilar från dagens seglats i din koj,Am

då viskar var våg, som längs skutsidan gårD7 G

Ellinor, Ellinor, Ellinor... ://

24

Midsommarballaden

25

G D7Solen på himlen strålar.

GMälarens drottning prålar.

DLjuvt uti reden Gyldene Freden

A7 D D7slumrar Calle Lång.

G D7Bägaren härligt speglar

Gmoln som i rymden seglar

hän över strömmen.A7 D7

Calle ur drömmenG D7 G

väckes av vår sång.

G D7Hjälpen mig vänner alle,

Gviskar vår käre Calle.

DJag vill mig fukta och jag vill lukta

A7 D D7på en röd syrén!

G D7Gäddor och stora laxar

Gskänker jag om ni baxar

hitåt en flaska.A7 D7

Varen nu raska!G D7 G

Törsten gör mig klen.

G D7Lutan vid fönstret klingar,

Gfågeln på lätta vingar

Dlyfter ur gruset, svävar i ljuset

A7 D D7över brink och hus.

G D7Vinden från Slussen leker

Gmed vår gardin och smeker

lockar och panna -A7 D7vill gärna stannaG D7 Gi vår Huldas blus.

1.

2.

3.

G D7Hulda i band och hätta

Gtrippar på fötter nätta,

Dordnar med glasen, flyttar nu vasen

A7 D D7fylld med röd syrén.

G D7Sjungom till hennes ära!

GHulda! Må vi besvära

ännu en gångA7 D7

med spel och sångG D7 G

min strupe är nu ren!

G D7Hej! Våra glas stå granna!

GPärlor på ytan stanna.

DSpeglande rummet röjas i skummet

A7 D D7pärlor och rubin.

G D7Striden ej längre, bröder!

GDruvan för mänskan blöder.

Döden åt vreden!A7 D7

Gyldene FredenG D7 G

bjuder sång och vin.

4.

5.

Serenaden i Prästgatan

DAh, ah! Haha!! Mina bröder!

A7Ett fönster står öppet åt söder!

Undan gardin!D Hm

Fram, min blondin!Em A7 D

Skynda, mitt hjärta förblöder!

Stjärnan på himlen den högaA7

sig speglar förtjust i ditt öga!

Är hon blondin?D HmJa, hon är fin!

E7 A7Dock solosång båtar oss föga.

Men stuprännan ger

en chans, kavaljer!

Jag klättrar opp!A7+

och sedan ner!

DBlondin med de rosende kinder

Ddim A7och gyllne böljande hår!

Em A7Med barm lätt beslöjad och trinder

Em A7 Ddu i ditt fönster står.

Prästinna i Prästgatans vimmelF# G H7

låt upp din port och sal,E7 Gm D H7

ty längs stuprännan upp till din himmelE7 A7 D

är vägen alltför hal!

DAh, ah! Haha! Vilken lycka

A7att henne i famnen få trycka!

Men, vad jag tror,D Hm

stuprännan, bror,Em A7 Dskulle dig bringa en krycka.

Minst, kära bror - den kan bristaA7

av tyngden - och sedan en kista

bleve det rumD Hm

där du så stumE7 A7

fick vila - och vi finge rista

på din sarkofag -

det är mitt förslag -

en sista strofA7+

ifrån vårt lag:

DBlondin med de rosende kinder...

26

DMin sköna, vi lyfta på hatten,

A7nu gå vi, nu ger vi er katten.

Livet är kortD Hm

lek det ej bort,Em A7 Dspara på ljuset om natten!

Gubbar, kvarteret är Venus!A7

Ja visst, men likväl blott ett stenhus

och poesiD Hm

finns ej däri!E7 A7

Här står jag som Hans Alienus

och kyligt här drar -

men flickan är rar,

jag stannar kvar,A7+

man är väl kar´!

DBlondin med de rosende kinder...

27

Den Gyldene Fredens ballader, 1924

Ack, annorlunda var det i ParisAvskedsballad hos skeppshandlaren

Balladen till AstriBröllopsresan till Barcelona eller Den gyllene fågeln

Böljebäsarnas dryckessångDen instängde poeten

Jonas bland glädjens blomsterMidsommarballaden

Min farfar var en jaktlöjtnantMin älskade hon gick sig i min lustgård

Morgonsång på BaggensfjärdenRiddarna kring runda bordet

SandhamnsballadenSerenaden i Prästgatan

Sjuttonde balladenSkärgårdsfrun

Som stjärnor småSång på Stockholms ström

Sjuttonde balladenG C G

Det kostar på att hålla fred, Gud vet,D7 G

med den som tigger mig att jag ska sjungaC G

och smickrar mig inför en allmänhetD A7 D

men mördar mig i lönndom med sin tunga.H7 E7 Am

Det kostar på att dricka av hans vinA7 D7 G

med tvekan fattar jag det fyllda glaset -C G Em

han skryter med att han betalt kalasetAm D7 G

och kallar mig bak´ ryggen för ett svin.

G C GMen jag har råd, du gamle lurifax,D7 Goch Ni, min nådiga, med allt Ert pladder,

C Gse, jag har råd att sjunga för Er strax -

D A7 Dmed poesi besvarar jag Ert sladder!

H7 E7 AmMed gudar dricker jag för Edert väl

A7 D7 Goch lockar fredens ängel ner i gruset -

C G Emse´n jag Er visat vem som tålde ruset,

Am D7 Goch sagt Er sanningen och frälst min själ.

G C GTy sanningen gör gott, och det är santD7 Gatt om i detta land man bryter seden

C Goch inte ständigt kacklar likadant

D A7 Dsom alla andra kycklingar i reden

H7 E7 Ammen går sin egen väg med stort besvär -

A7 D7 Gförgäter fulheten för allt det sköna,

C G Emdå kacklar alltid någon gammal höna,

Am D7 Gom hur förfärligt lättsinnig man är.

28

G C GMan kackla ni i morgon - just i dagD7 Gnär jag har ordet vill jag hellre gala:

C GKuckeliku! Mitt herrskap, till behag

D A7 Dför er har jag satt livet på det hala -

H7 E7 Amtänkt mer på glädjen än på gods och gull

A7 D7 Gty någon skall fördriva tråkigheten

C G Emom ryktet ock skall gå till evigheten

Am D7 Gatt jag har sjungit för att jag var full.

G C GJag står här ensam, fast i lustigt lag,D7 Gnåväl, med rätt, ty själv min väg jag väljer

C Goch målet ser jag tydligt, dag från dag,

D A7 Dlångt bortom dessa flaskor och buteljer.

H7 E7 AmOch just vid dessa silversträngars drill

A7 D7 Gen röst mig når, som hörs blott av poeter -

C G Emjag glömmer därvid alla små förtreter

Am D7 Goch dricker, stolt, min ädla sångmö till!

29

30

G D7På promenaden i Barcelona stad

Ggick jag en dag i solen så nöjd och glad

A7och vid min sida gick min Alida. Härligt!

D7Vi var på bröllopstripp, det var rätt besvärligt.

G D7Plötsligt min ljuva, kuttrande duva sa:Am D7 H7Oh, en kanariefågel, det vill jag ha!

G CStrax till ett fågelstånd jag med henne gickAm D7 Goch en kanariefågel i bur hon fick.

H7Är han ej näpen ändå?

EmSade förtjust min Alida.Am D7

Gyllene vingarna småAm H7 Emse hur de flaxa och slå!

H7Och han kan sjunga också!

emSade den stolte spanjoren,

C Grösten är härlig och stor

D7 Gsom hos en äkta spanjor!

Am D7 G D7 GAlida går med pippi till hotellet där hon bor.

G D7Men på sin pinne gyllene fågeln satt

Gtog ej en ton, nej, sjöng ej ett enda skvatt!

A7Och när vi väntat tåligt i flera timmar

D7sa jag: Alida, allt är ej guld som glimmar!

G D7Vänta du lite, lilla Alida sa,Am D7 H7pippi ska bada, sen blir han säkert glad.

G COch uti badet satt han väl minst en kvart.Am D7 G

Vattnet blev gult, men gyllene fågeln svart.

Bröllopsresan till Barcelona

31

H7Är du en gentleman du?

EmSade till mej min Alida.Am D7Handlar man så mot sin fru?Am H7 Em

Usch, jag vill skiljas nu!H7

Kunde du inte ha sagtem

sanningen ut med detsamma!C G

Du är en lögnare stor!D7 GNu far jag hem till min mor!

Am D7 G D7 GAlida släppte pippi lös och hem till Stockholm for!

G D7Så från min sida vek min Alida bort.

GÄktenskapslyckan tycktes bli ganska kort.

A7Men när på resan jag hunnit fram till Nizza,

D7låg där ett brev från henne och där stod: Gissa!

G D7Nu har jag fått en sådan som jag ville ha.Am D7 H7Färgen är äkta och han kan skrika bra!

G CSkynda dig hem, du lycklige man och far -Am D7 GDu kan ej tro, vad lillen är söt och rar!

Bröllopsballader och rosenrim, 1925

Al frescoBal på Skeppsholmen

BröllopsbesvärBröllopet

BröllopsmarschBröllopsresan

Färden till Siros

GöteborgHär går stigenI Stagnelii lya

IdyllPortugis

Älskliga blommor små

Ack, annorlunda var det i Paris...

32

Ack,

G D7

ta- El

sa,- el

ler- Ka

rin,- kom,

kom, skyn

da- hit

med öl,

jag vill mig

sköl

Cdim G A7

ja,

-

ja, sköl

ja,- sköl

ja- lå

ta- ö

let- böl

ja- i

krop

D A7 D Am D7 G

pen- in

på det

ta- svens ka- vis!

Ack, an

nor- lun

- da- var

det i

Pa ris!

-

GAck, söta Elsa, eller Karin , kom,

D7 Cdim Gkom skynda hit med öl, jag vill mig skölja,

A7ja, skölja, skölja, låta ölet bölja

D A7 Di kroppen in på detta svenska vis!

Am D7 GAck, annorlunda var det i Paris!

GHär skall man sitta rak och ropa skål

D7 Cdim Gtill varje klunk och stirra på sin nästa

A7just som en knekt, när han tar sig till bästa,

D A7 Djust som en knekt på svenska knektars vis

Am D7 GAck, annorlunda var det i Paris!

GAck, när i 80-talets Ville Lumière

D7 Cdim Gbland glada vänner uppe i Montmartre

A7jag spelte upp en liten pas de quatre,

D A7 Dstrax stod en dame en garde - och vis à vis

Am D7 Gstod kavaljern - så gör man, à Paris!

GOch vore jag så hes att ej en ton

D7 Cdim Ggick klar ur bröstet över fuktig tunga

A7så skulle ingen hindra mig att sjunga,

D A7 Dmed prat och skrål på detta vis.

Am D7 GNej - attention det har man i Paris!

Som stjärnor små

33

DSom stjärnor små på himlen blå

A7 Dde vinka till varann

Som stjärnor små på himlen blåA7 D

de vinka till varann.G D

//: Så gör du och jag, min vän,A7 D

för kärleken, för kärlekenEm A7 D

emellan mig och dig. ://

1.

DSom bäckar små i jorden gå

A7 Digenom djupan dal.

Som bäckar små i jorden gåA7 D

igenom djupan dal.G D

//: Så går du och jag, min vän,A7 D

till kärleken, till kärlekenEm A7 D

emellan mig och dig. ://

2.

DSom skyar små på himlen blå

A7 Dde flytta till varann.

Som skyar små på himlen blåA7 D

de flytta till varann.G D

//: Så fly du och jag, min vän,A7 D

till kärleken, till kärlekenEm A7 D

emellan mig och dig. ://

3.

GMen här! Om jag tar lutan i min hand,

D7 Cdim Gslår ett ackord på silversträngad yta

A7strax börjar någon dundersvensk att ryta

D A7 Dpå smörgåsbord och brännvin, öl och spis -

Am D7 Gså får man inte göra i Paris!

GNåväl! Jag är en gammal ciselör,

D7 Cdim Ggraveur, jag slår av människor medaljer,

A7i guld och silver, broncer och emaljer

D A7 Dmen i min visa slår jag - med ett ris.

Am D7 GDet gör man, när man sjunger i Paris!

34

I Stagnelii lya

Dm A7 Dm A7Jag är tung av mitt elände,Dm A7 Dmmatt och svagt mitt hjärta slår,

A7 Dm A7mina kval ha ingen ände,

Dm A7 Dmförst i graven frid jag får.

Gm A7Bröstet bränner, stämman piper!Dm CVill jag sjunga, hörs ett skrik!

Dm A7 Dm A7Men jag viskar när det kniper:

Dm A7 Dm”Fattig än - men ändå rik!”

Dm A7 Dm A7Sätt dig här och tag din luta,Dm A7 Dmkäre vän, gör dig besvär!

A7 Dm A7Låt mig av musiken njuta,Dm A7 Dmi musiken är jag kär.

Gm A7Jag skall sälja, jag skall prutaDm Chela da´n i min butik,Dm A7 Dm A7men i toner vill jag slutaDm A7 Dmfattig än - men ändå rik!

Jag

Dm A7 Dm A7 Dm A7 Dm

är

tung

av

mitt

e

län

- de,

- matt

och

svagt

mitt hjär

ta- slår,

mi

A7 Dm A7 Dm A7 Dm

na

- kval

ha

ing

en

- än

de,

- först

i

gra

ven- frid

jag får.

Brös

Dm Gm A7 Dm C

tet

- brän

ner

- stäm

man

- pi

per!

- Vill

jag sjun

ga,

- hörs

ett

skrik!

Men

Dm A7 Dm A7 Dm A7 Dm

jag

vis

kar

- när

det

kni

per:

- "Fat

tig

- än

men än

- rik!

Dm A7 Dm A7Jag vill glömma mina laxar,Dm A7 Dmfågel, vilt och räkor små.

A7 Dm A7Hur jag än med varan baxar,Dm A7 Dmgår det, ack, så trögt ändå

Gm A7Dålig tröst att laxen stiger -Dm Cmina kunder köper sikDm A7 Dm A7hos en annan! Men jag tiger.Dm A7 DmFattig än - men ändå rik!

Dm A7 Dm A7Häll då i av denna varan!Dm A7 DmSmaka på min färska lax!

A7 Dm A7Tur för den, som lade snaran,Dm A7 Dmatt han ock fick sälja´n strax!

Gm A7Tur, att du kom denna vägen,Dm Ckäre vän, med din musik,Dm A7 Dm A7att du spelar och är trägen -Dm A7 Dmfattig än - men ändå rik!

1.

2.

3.

4.

35

Dm A7 Dm A7Drickom nu ett glas genever!Dm A7 DmHär är dill - tag dig en kvist!

A7 Dm A7Kall forell och inkokt lever.Dm A7 Dmgammalt rhenvin ock, förvisst!

Gm A7Sjung nu till Stagnelii minneDm Cfjärilslätt om blommor små -Dm A7 Dm A7sångens gudom bor härinneDm A7 DmFattig än - men ändå rik!

Dm A7 Dm A7Minns du, minns du i fjol vinterDm A7 Dmnär den första snön föll ner?

A7 Dm A7Än jag ser hur in du slinterDm A7 Dmoch om nattlogi mig ber.

Gm A7Du skull´ dikta några verserDm Com din ”spegelblanka vik”,Dm A7 Dm A7slog på lutan några terser -Dm A7 Dmfattig än - men ändå rik!

5. 6.

Sju sjömansvisor och Byssan lull 1919Visor, där melodierna till stor del är upptecknade.

Flickan i Havanna 1922Tre visor, varav titelvisan bygger på en religiös visa.

På kryss med Ellinor 1923Kustmotiv från Stockholm till Bohusläns skärgård.

Den gyldene fredens ballader 1924En del dikter från föregående samling har här fått toner.Släktskapet med Bellman framträder tydligt.

Bröllopsballader och rosenrim 1925Visor, där melodierna till stor del är upptecknade.Klas Ankarstock. Astri benämns här och även senare som Rosmari

Kärleksvisor och sjöballader 1927Motiv från Stockholm och Italien

Fritiof Anderssons visbok 1929Motiv från Stockholm och från författarens tidiga år till sjöss

Ultra Marin 1936Motiv från sjö- och pampastiden. Möten med utlandssvenskar

Himlajord 1938Utkom efter en resa till Italien 1937

Vissamlingar 1919 - 1938

Älskliga blommor små

GÄlskliga blommor småAm G Dsina kalkar nu öppna på vår mark,

G Ehögt mot en himmel blåAm G D7 Glyser furans röda bark.

Under en gammal granAm G Dligger kottar som fallit i en ring.

G E Ammyrorna hela dan

G D7 Gspringa flitigt där omkring.

A DVinden från Nämdö fjärdA7 Dtill ditt fönster, min älskeliga, nårA D

och vid din huvudgärdEm A7 Dlyser solen på ditt hår.

G E7 AmVila en stund ännu,

hör i drömmenC

blott flyktigt lutans klang!H7 Em Am D E7Sov sött, min söta du,Am G D7 Gvid mitt ackompanjemang!

GEkorrn på vårt staketAm G Dputsar nosen i solen en sekund

G Emflög sen som en raketAm G D7 Gin bland träden i vår lund.

Uti vårt klara sundAmslog nu gäddan,

G Den bölja går mot land,

G E Ambryter först mot ett grund,

G D7 Gsomnar sedan in vid land.

A DVår lilla gårdsfontänA7 D

strör nu pärlor på grenar och på bladA D

kastar mot nymfens knänEm A7 Dnu en blänkande kaskad.

G E7 AmOch på ditt hallonfält

Coch på dina smultronsängar små

H7 Em Am D E7grönskar det redan snälltAm G D7 Göver sandjord röd och grå.

GSkrattar du, vad befalls!AmDu är vaken,

G Ddu sov ju blott på skämt!

G ESov jag, nej inte alls,Am G D7 Gvar är ekorrn, som du skrämt?

Ack vilken stor förlustAm G Dstå vid fönstret och vakta paulun!

G E AmHellre tog jag en dustG D7 Gibland spetsar, flor och dun.

A DAj! Nu blev fönstret stängtA7

och gardinenD

den sammandrogs så fort!A D

Detta var rent befängt.Em A7 DAck, vad har jag arme gjort!

G E7 AmDörren den går! - Nå bra!

CTyst, hon sover igen på samma vis.H7 Em Am D E7så sova änglarna.Am G D7 GJag är uti paradis!

36

37

1890 den 12 mars föddes Evert Axel Taube i Göteborg. Några dagar gammalgjorde han sin första sjöresa med bogserbåt från Göteborg ut till Vinga,där hans far var fyrmästare. Här bodde han de första sexton åren av sitt liv.

1907 på sommaren for Evert Taube till Stockholm för att bli konstnär.Han hade tidigare studerat konst vid Borgarskolan i Malmö och Valandsmålarskola i Göteborg. Stockholmstiden blev svår med mycket dålig ekonomi.Vissa nätter var han tvungen att sova utomhus, under Djurgårdens ekar.

1908 gick han till sjöss som kollämpare på s/sAustralic1909 på sommaren återkom han till Sverige för att studera konst

1910 reste Evert Taube med enkel biljett till Argentina. Här försörjde han sig somberiden assistent åt ingenjörer vid dammbyggen. Han arbetade också som gauchopå pampas och som illustratör åt en stor argentinsk tidning. Han blev argentinskmedborgare och fick arbete som förman vid en estancia.

1915 i mars mönstrade han på ett skepp i Rio de la Plata och anlände till Göteborgden 2 april. Anledningen till resan var att han inkallats till militärtjänst i Sverige.

1918 debuterade Taube som vissångare i Godtemplarlogen i Smögen.1919 kom första vissamlingen i tryck: Sju sjömansvisor och Byssan lull.

Samma år sjöng bondkomikern Calle Lindström in Resan till Spanien

1920 sjöng Ernst Rolf in Karl Alfred och Ellinor. Evert Taube for till Paris och Italien.Det var nu som han på allvar började studera den provencalska poesin och medel-tidstrubadurerna. I Paris träffade han sin blivande hustru, Astri Bergman.Tillsammans med Astri och en kamrat till henne reste han till Italien.På trappan till domkyrkan i Florens förlovade sig Evert och Astri 1920.Det uppskattades inte av Astris föräldrar, som kallade hem sin dotter.Förlovningen bröts paret hölls åtskiljt i fyra år.

1922 Gjorde Taube en resa som kapten på egen skuta från Stockholm till Norge1923 kom visboken På kryss med Ellinor1924 ny förlovning med Astri. Samma år ukom visboken Den Gyldene Fredens ballader.1925 gifte sig Astri och Evert i Jakobs kyrka i Stockholm. Bröllopsmiddagen åts på

Den Gyldene Freden. På senhösten for de på bröllopsresa till San Remo i Italien.Samma år kom visboken Bröllopsballader och rosenrim

1927 kom visboken Kärleksvisor och rosenrim1928 föddes förste sonen: Per-Evert. Taube gjorde också en jordenruntresa med m/s

Mira-booka i syfte att arbeta konstnärligt och och i ord och bild skildra sinaupplevelser.

1929 kom Fritiof Anderssons visbok

1930 föddes dottern Ellinor1934 föddes sonen Sven-Bertil1936 utkom visboken Ultramarin. Samma år instiftades Samfundet

Visans Vänner med Evert Taube som en av initiativtagarna.1937 Redan 1928 hade Evert och Astri köpt 15 tunnland berg,

ängar och skog i Stockholms skärgård. Det döptes till Sjösala.1937 byggdes huset som snabbt blev familjens medelpunkt.Här bodde de en stor del av året och samtliga helger.I Stockholm bodde familjen på Lilla Essingen, och senare på både Östermalm(Grev Turegatan) och Söder (Hornsgatan, nära Slussen)

1938 kom visboken Himlajord

Evert Taube - de tidiga åren

DKlart för Portugisen nu!

EmPass på! Håll takten, kära du!

A7Och fram med vänstra foten!

DRak i ryggen! Armen opp!

Akta glasen! Byt nu fot!Em

Sväng nu åt höger - dansa motA7

och vifta nu med skörtenD

i en kort galopp!

Framåt-nedåt böj!Em

På vänstra foten höjA7

Och tro nu att du smygerE7 A

efter flickan!

Händerna opp!D

Akta brickan, jag ber!A7

Krögarn ser,D

fast han sitter där och ler.

Portugis

G D7Här dansar Calle, gamle Calle Lång!

GGlasen de klirra och flaskorna klinga

A7 D7och gafflarna hoppa på servisen.

G D7Här dansar Calle, gamle Calle Lång!

GHur han kan irra och stirra och svinga

D7 Goch svänga och sno i Portugisen.

DDär gick glasen knall och fall!

EmSe, Calle dansar på kristall!

A7Hur skall väl detta sluta!

DSe, han faller i extas!

Ser för sina ögon nuEm

en vacker portugisisk fruA7

Nu dansar han i LissabonD

på stort kalas!

Ser markisernaEm

bland portugisernaA7

och hör båd´ kastanjettE7 A

och mandoliner!

Märk vilken ståt,D

vilka miner! Jag trorA7

du är storD

uti Portugal, min bror.

38

Borta bra men hemma bästD A7 D

O, sjöman du som seglar och far bort på några årA7

och är så lätt och lustig i ditt sinn,Em H7 Em

om uti gamla Sverige någon liten flicka gårE7 A

som lovat dig att hon skall bliva din,F# Hm

så tänk dig för, min vän, ett par tre gånger eller så,D E7 A A7

bland främmande nationer där du är.D

tänk på din svenska flicka, när i land du brukar gåHm E7 A

och i ditt stilla sinne sjung så här:

DNorr och söder,

öst och väst,Em

borta bra

men hemma bästA7 D

vart än jag seglar vid Sverige är jag fäst.

Jag far bort ett slag, min vän,Em

men jag kommer hem igen.A

Hej, Åhå!

Hej, Åhå!A7 Em

Jag kommer hem igen!

D A7 DMan hör så många visor om hur sjömanslivet är

A7de flesta diktas ju, förstås, på land.

Em H7 EmDe handla mest om färgen på den flicka man har kär

E7 Aoch alltid är hon lysande och grann.

F# HmOch är hon ej ifrån Hawaiis underbara ö,

D E7 A A7då är hon ifrån soluppgångens land.

DJag tror nu vad jag vill om denna sagolika mö,

Hm E7 Aoch därför sjunger jag så här ibland:

39

Kom i min famnD

Kom i min famn och låt oss dansa

här en vals, min Rosmari.A7 D

Natten är ljuv, le blott och dansa!EmLekfullt och lätt du svävar,

än som fjäril väckt av sommarvindA7 Dän som den skyggaste hind.

Stödd mot min arm du böjer nätt ditt huvud

och ditt gyllne hårD7 G

lyser av ungdom och doftar vår,Gdim D

tvekande ler du åt de bevekande tonernaEm A7 D

lätt och lekande valsen går.

DFönsterna öppnas mot sommarnatten,

Em A7blommorna dofta och fjärdens vatten

Dspeglar den stigande månen

F#m A E7 Asom röd över Ingaröskogen står.

D Hm F#Vinden har somnat i båtarnas segel,

Hmut över Baggensfjärdens spegel

G Gmtonerna ila,

D A7 E7 A7 D D Em F F#måsarna vila tysta i månens ljus.

Em A7 D//:Vad vore livet, Rosmari, förutan sång och dans?

Em A7I sommarnattsskymningen ljuvlig och sval

Em A7 Di toner som locka förföriskt till bal.

Em H7 Em F#I dans, i dans, vi glömma tid och rum,

Gdim Hm Gkom, låt oss fara i blomdoft

D Em A7 Dljus och toner hän till drömmars land.://

40

Min farfar var en jaktlöjtnantG D7 G

Min farfar var en jaktlöjtnant, en sjökapten min far,D7 G

på sjön gå mina bröder alla fyraD7 G

och själv jag seglat jorden runt i mina unga darD A7 D

och än kan hända att jag tar en hyra.G C Am

Den tanken blåser in från sjön, den tränger sig uppå,D7 G

när jag på stranden står och ser hur fartygen de gåC Am

för ånga och för segel ut på böljorna de blåD7 G

ja, hemma är nog bra, men det är härligast ändå,C D7 G

att ung och fri mot fjärran länder styra.

G D7 GI Andalusien en natt när Sevillanan går

D7 Gjag lyssna vill till flickors kastanjetter

D7 Goch än en gång vill jag go for the run till Baltimore

D A7 Doch än en gång se Pampas gröna slätter.

G C AmJag längtar till monsuner och cykloner och orkan,

D7 Gkineser och malajer på landet och i stan,

C Amspanjorskor i mantiljer, singaleser i turban

D7 Gthe golden road to Samarkand med lastad karavan -

C D7 Goch cocosdoft ur Ceylons månskensnätter!

G D7 GJa, sådant har jag sett och hört och känt i unga dar

D7 Gi söderns fjärran underbara länder.

D7 GEn del utav sig själv har man nog alltid lämnat kvar,

D A7 Ddär man måst slå sig fram med egna händer.

G C AmOch vad man lämnat efter sig i möda eller rus

D7 Gi Indien, Australien, Buenos Aires, Santa Cruz,

C Amdet sjunger och det spelar genom vind och böljebrus

D7 Goch blinkar ner från stjärnorna i himlens höga hus

C D7 Goch lockar på en, vart man än sig vänder... 41

Första torpetD

Träden skifta re´n i rött och gullA

Första torpet bortom RoslagstullD

skymtar mellan ekar, fur och al,Em A7

tuppen han gal.D

Seglarn på Brunnsviken vänta får -Em A7ej en kåre över böljan går.

DTrotsigt motorbåten smattrar fram

G Amed en madam

DHundrade bilar fullaHmborta på vägen rulla,

E Ablänkande, doftande bensin

DAck, denna tids charmörer,

Hmskinnklädda bilchaufförer

E Askulle de eldat fantasinDi den gamla tidenG

sorgligen förlidenA7när vår Bellman sjöng vid tull´n

D Emoch ljustra kräftan rödA7 Dur kastrull´n.

DSå jag spörjer lilla Rosmarie -

AHör blott vad hon svarar, kära Ni!

DVarje tid, min vän, har ju behag

Em A7av många slag.

DNyss var luften kulen, himlen gråEm A7men kring Haga slott låg dimman blå -Dnu går solen fram och värmer skönt

G Agräset står grönt!

DJa, men de små idyllerHmhotas av larm och myller

E Asvarar jag. Men hon ler därvid:

DFort kan i bil du åkaHmslipper med hästar bråka,

E Aflyga du kan, tänk, i vår tid!DÄn finns dock naturenG

solen, männ´skan, djurenA7

Första torpet har du här!D Em

Stig in i stugan,A7 D

glöm ditt besvär!

42

Kärleksvisor och sjöballader, 1927

Albert och LillyBorta bra, men hemma bäst, sjömansvisa

Dottore Bordone, porträttDryckesballad

Första torpet, pastoralHerr Filip Månsson träder i gemaken, ballad

Noak var nykter, humoresk i sjöstilPlastelin

Sommarnatt eller Kom i min famn...Svenska Apollon, humoresk

Vinlandsfärd, romans

DHit, just hit, jag viskar, var det nog

Asom vår Fredmans nymf från staden drog.

DHöljd i flor hon for till Floras fest

Em A7som Mollbergs gäst.

DJa, helt säkert, svarar RosmarieEm A7här stod festen, Bellmans fantasi

Dmålar dig en nymf och en korpral

G Akräftor och bal.

DSådana ha vi många!HmKan du det sköna fånga

E Afinns det nog ock i våra dar!

DFester och glada miner

Hmnymfer och små kusiner

E Aack, allt det där finns ännu kvar!

DDärtill bättre gröda,G

bättre vin och födaA7bättre seder ha nog vi.

D EmOch bättre flickor,

A7 Dsa Rosmarie.

43

Så höljde min nymf på Floras festett enkelt och skiftat flor,då hon utav Mollberg buden till gästut till Första torpet for,det torpet lilla, straxt utom tull´n,där kräftan ljustras röd i kastrullnoch dit Brunnsvikens bölja klari vattrade vågor sig drar.

Fredmans Epistel nr 80, vers 2Carl Michael Bellman

Dottore Bordone

44

D A7 DDottore Bordone har aldrig sett Skåne

G D E7 Aoch aldrig vår nordiska fur eller ek,

D A7 Dmen folken från norden de ligga på borden

G D A E7 Asom färgglada planscher i hans bibliotek.

G D G DDottore Bordone från morgon till kväll

E A E7 Ai luntorna lever så lycklig och säll.

G D G DDottore Bordone från morgon till kväll

G D A7 Di luntorna lever så lycklig och säll.

D A7 DSignor, sa Bordone, jag vore en fåne

G D E7 Aom jag skulle flacka kring världen, som ni.

D A7 DHar jag tid att leka? La biblioteca

G D A E7 Abehöver min omsorg och min fantasi!

G D G DOch snart ifrån Rom får jag hundrade band

E A E7 Amed grundlig beskrivning av främmande land!

G D G DOch snart ifrån Rom får jag hundrade band

G D A7 Dmed grundlig beskrivning av främmande land.

D A7 DDottore Bordone ni månde mig låna

G D E7 Aej böcker, ej luntor med gulnade blad,

D A7 Dmen konsten att leva med klackarna skeva

G D A E7 Ai utslitna kläder, evinnerligt glad!

G D G DDottore Bordone tar mig i sin famn

E A E7 Aoch viskar den heliga jungfruns namn.

G D G DDottore Bordone tar mig i sin famn

G D A7 Doch viskar den heliga jungfruns namn.

Fritiof Anderssons polkaG C Am D7 G

Här är dörren, tryck på knappen! Här bor Fritiof Andersson.C D7 G

Tänk från denna lyan ser han hela Stockholm ovanfrån.D7 G

Kära Fritiof, säg hur mår du och hur trivs du här i stan?D7 A7 D7

Mår och trivs? Jo, det förstår du att jag trivs som själva fan -G E7 Am D7 G

med två tomma pilsnerflaskor och en frusen vattenkran.

G C Am D7 GIs på hela Riddarfjärden! Is från början och till slut!

C D7 GVarken färjor eller båtar! Inga fartyg kan gå ut!

D7 GBara is och gråa kajer - och vid Slussen i en vak

D7 A7 D7simma några frusna änder - frusen är jag själv och slak.

G E7 Am D7 GHimlen mulnar, luften kulnar, snön yr vit kring torn och tak.

G C Am D7 GAck, min lilla svenska fröken, Brita, hon vid Roslagstull!

C D7 GSöderns sol och varma vindar for jag från för hennes skull.

D7 GSicken jänta! Kunde vänta, tror ni - å i helsicke!

D7 A7 D7När jag knackade på dörren kom en karl och öppnade.G E7 Am D7 GNi ursäktar kanske, sa han, men vi är förlovade!

G C Am D7 GSista brasan i kaminen skall jag elda med de brev,

C D7 GSom hon sände mig från Rio och de vykort som hon skrev.

D7 GSedan skall jag ta en hyra till det fjärran Ecuadór.

D7 A7 D7Där planterar jag bananer och blir stor exportadór!

G E7 Am D7 GMed en skön och fet kreolska gifter jag mig, Ni förstår!

G C Am D7 GDär, med kavaljersfasoner skall jag leva och bli fin!

C D7 GStekta sparvar och kalkoner äter jag och dricker vin.

D7 GStora skutor från Europa lasta frukt på min plantage.

D7 A7 D7Med ministrar och konsuler spelar jag karambolage!

G E7 Am D7 GJag blir konsul, jag blir konsul, med galoner och plymage!

45

G C GÅr nittonhundratio på våren i april

Am D7 Gtre glada svenska gossar gick ombord

C Gpå ångaren ”The Princess”, som gjorde elva mil.

A7 D A7 DFrån Dover ställdes kosan till Bahia de Brazil.

G CVi kom på samma vakt och höll ihop båd´ natt och dag,

A7 D7 Gdet var Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag.

G C GVi mönstrade för trippen, ty skutan hon var såld

Am D7 Goch assurerad för en halv miljon.

C GKaptenens namn var Jackson, en engelsman så båld

A7 D A7 Dsom jämt gick med revolvern klar och hotade med våld.

G CBesättningen var kulisar av allra värsta slag

A7 D7 Goch så Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag.

G C GMen höga assuranser det är en farlig last,

Am D7 Gvi märkte också snart att fan var lös.

C GEn natt jag stod till roders, jag såg hur i all hast

A7 D A7 Dvår förste styrman stuva ner ett segel och en mast

G Ci skepparns båt om styrbord, men jag kalla pojkarna,

A7 D7 Gdär stod Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag.

Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag

46

G C GKarl-Alfred snodde förut och snoka under däck

Am D7 Goch Fritiof pejla rummena i smyg.

C GDå fick vi se en syn som först fyllde oss med skräck;

A7 D A7 Dbefälet ville dränka oss och skutan hon var läck.

G CMinst halva assuransen den tänkte skepparn ta,

A7 D7 Gdet sa Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag.

G C GVi kom till Santiago, en stad på gröna ön

Am D7 Gpå västra kusten utav Afrika.

C GDär fick då vår kapten och hans styrmänner sin lön.

A7 D A7 DDe fördes till ett fängelse som låg där nära sjön.

G CMen med små santiagorna inunder palmerna

A7 D7 Gdär gick Karl-Alfred, Fritiof Andersson och jag.

47

Fritiof Anderssons visbok, 1929

Ballad om briggen Blue Bird av HullFritiof Anderssons paradmarsch

Fritiof Anderssons polkaHavsörnsvals

Jag är fri, jag har sonatKarl-Alfred, Fritiof Andersson och jag

Mirabooka marschNär jag var en ung caballeiro

StockholmsmelodiTatuerarevalsen

Ballad om briggen ”Blue Bird” av Hull

Am E7Det var ”Blue Bird ” av Hull, det var ”Blue Bird”, en brigg,

Am E7 Amsom med sviktade stumpar stod på

G C Dmöver Soten i snöstorm med nerisad rigg

G7 Csjälva julafton, sjuttiotvå.

Dm Am E7- Surra svensken till rors! Han kan dreja en spak,

G7 C E7ropar skepparn. - All right boys, lös av!

Am Dm E7Och Karl Stranne från Smögen blev surrad till rors

Am E7 Ampå ”Blue Bird”, som var dömd att bli vrak.

Am E7Han fick Hållö fyrs blänk, fast av snöglopp och stänk

Am E7 Amhan stod halvblind - han fick den i lo,

G C Dmoch i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor

G7 Cjust fått brevet från Middlesbrough.

Dm Am E7- Nå, vad säger du Karl, går hon klar? - Nej, kapten!

G7 C E7Vi får blossa, för här är det slut!

Am Dm E7Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä!

Am E7 Am- Ut med ankarna! Båtarna ut!

Am E7Men hon red inte opp. Och hon fick ett par brott,

Am E7 Amsom tog båten de hade gjort klar.

G C DmJag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått

G7 Cut emot oss. Jag litar på far!

Dm Am E7Båt i lä! Båt i lä! Det är far - Det är vi!

G7 C E7Det är far min från Smögen! Hallå!

Am Dm E7Båt i lä! sjöng han ut, di är här! Jumpa i

Am E7 Amalle man - I blir bärgade då!

48

Am E7Det var Stranne den äldre, en viking, en örn,

Am E7 Amsom på julafton sjuttiotvå

G C Dmtog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn

G7 Ctill att bjuda de skeppsbrutna på.

Dm Am E7- Hur var namnet på skutan, han sporde och slog

G7 C E7nio supar i spetsiga glas.

Am Dm E7- Briggen ”Blue Bird”! - - Det tionde glaset han tog

Am E7 Amoch han slog det mot golvet i kras!

Am E7- Sa Ni ”Blue Bird”, kapten, - briggen ”Blue Bird” av Hull?

Am E7 AmGud i himlen! Var är då min son!

G C DmVar är pojken, kapten? För vår Frälsares skull!

G7 Cdet blev dödstyst bland männen i vrån.

Dm Am E7- - - - - - - -

G7 C E7- - - - - -

Am Dm E7- - - - - - - -

Am E7 Am- - - - - -

Am E7Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav.

Am E7 Am- Spara modern, kapten, denna kväll!

G C DmNämn ej namnet på briggen, som har gått i kvav

G7 Cnämn ej ”Blue Bird” av Hull, är Ni snäll!

Dm Am E7Och kaptenen stod upp. Han var grå, han var tärd -

G7 C E7stormen tjöt, knappt man hörde hans ord -

Am Dm E7när han sade med skälvande röst till sin värd:

Am E7 Am- Karl stod surrad och glömdes ombord! 49

TatuerarevalsenD

Fröken, får jag lovG Em

ska vi dansa ett tag?A7

Andersson heter jag -D

är hemma ett slag!D7

Kommer från BahiaG Em

Hej! Sjung faderia!A7

Vi kom in till SaltsjökvarnD

just idag.

DGanska mycket folk

G Emhär på banan i kvällA7

trevlig och bra musik -D

fastän antik!D7

Borta i BahiaG Em

Hej! Sjung faderia!A7

va´ de´ bara negrerD

och skräll och skrik.

A7 DVa´ de´ går! Va´ man mår!

A7när man för uti dansen

Den sådan liten vacker tös

A7 D H7som Ni är - Va´ Ni klär

E7 A7 Di den klänningen, Ni bär!

A7 DVilken arm! Är Ni varm?

A7 DJa - det är ingen kyla i kväll,

det kan jag hålla med!A7 D H7

Sommarnatt lilla skattE7 A7 D

den är söt, Er nya hatt!

50

GNu tror jag nästan

att jag stannar kvar

hemma i SverigeDdim D7

och blir stadig kar´!

Jag brukar försörja mig iblandC G

som tatuerare, i land.

drakar och ormar

kring armar och ben

sol, stjärnor, tron, hoppetH7 C

och kärleken

Sån´t gör man numeraG

som fröken vetD7 G

med elektricitet.

GI Antwerpen

tatuerade jag

tre, fyra kunderDdim D7

så där varje dag -

Här blir det kanske svårt att fåC G

någon att tatuera på.

Men har man bara

en söt liten vän

sol, stjärnor, tron, hoppetH7 Coch kärleken

GJa, Ni får se, tatuerar man en

D7 Gså blir det nog flera sen!

51

Vals i gökottanE

Fjärden ligger blank som ett nybonat golvH7 E H7solen går ur havet och häggarna doftar

Eoch bofinken i busken, som sov klockan tolv,H7 E H7 Evaknar nu och kvittrar, kvitt, kvitt, kvitt, kvitt.

Nu går vi i båten och skjuter ifrån.H7 E H7Vi ska ro till ängsholmars blommande stränder

Emed frukost för oss bägge och med grammofonH7 E H7 Eska vi fira gökottan, Ni och jag.

EHör, hör, hör göken, fröken, göken gal i väst!

H7Fröken, västergök är bästergök

Enorrgök är en torr och tråkig gök,

H7 Emen södergöken är dödergök

och östergöken han är tröstergök,H7

men fröken, göken gal i väster nu!E

Hör Ni inte göken nu? Kuku!

ETitta ner i vattnet så klart som kristallH7 E H7löjorna och spiggen de spritta och sprattla

Eoch taltrasten han sjunger i sportstugans tallH7 E H7 Eoch där bort i vassen går gäddans svall.

Ljuvliga och strålande junidag,H7 E H7se hur solen glittrar på träden och böljorna!

EÄnderna med ungar fly för årornas slag.H7 E H7 ETyst, vi ligger stilla ett litet tag!

EHör, hör, hör göken, fröken, göken gal i väst.....

Nar jag var en ung caballeiro

C A7 D7När jag var en ung caballeiro

G7 Cjag levde i Rio Janeiro.

FJag levde för kärlek, för solsken och sång,

C G7 C G7 Cför kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 CFör kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7En dag på Piazetta Patrulla

G7 Cjag mötte en stilig fanciulla,

Fsom levde för kärlek, för solsken och sång,

C G7 C G7 Cför kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 CFör kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7Jag gjorde en djup reverencia.

G7 CHon sade: Mitt namn är Valencia

FJag lever för kärlek, för solsken och sång,

C G7 C G7 Cför kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 CFör kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7Hon svepte sig i sin mantilla

G7 Coch följde mig till min casilla.

FVi levde i kärlek, i solsken och sång,

C G7 C G7 Ci kärlek, i solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 CI kärlek, i solsken och sång. Ping-pong!

52

C A7 D7Hon hade en röst molto bello

G7 Coch jag spelade på min cello,

Fjag spelte om kärlek, om solsken och sång,

C G7 C G7 Com kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 COm kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7Men när det blev tomt i plånboka

G7 Cdå börja Valencia bråka.

FHon bråka om kärlek, om solsken och sång,

C G7 C G7 Com kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 COm kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7Hon gick till Teatro Colonna

G7 Coch blev direktörns primadonna,

Fprimadonna för kärlek, för solsken och sång,

C G7 C G7 Cför kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 CFör kärlek, för solsken och sång. Ping-pong!

C A7 D7Men själv i den tropiska kväll, o,

G7 Cjag spelar så ensam min cello

Foch sjunger om kärlek, om solsken och sång,

C G7 C G7 Com kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!G7 C G7Tra-la-la-la-la-la, la-la-la-la-la-la-la!

C G7 C G7 COm kärlek, om solsken och sång. Ping-pong!

53

Em C EmSe, hur hela Uppland står i lågor,

H7 Emkvällsol brinner bortom Solna skog!

C EmGrön som ärg mot violetta vågor

H7 Embrunnsviksvassen står där gäddan slog.

C H7 E7Långt i syd mot bleknad himmel blänker

C H7fönstrens rad som guld på SödermalmEm C Emoch på slottet vakten flaggan sänker.

H7 EStockholm svalkas efter dagens kvalm.

ESe, i nätta flockar som buketter

H7av syrener, rosor och tulpan,

Stockholms unga damer och koketterE H7

skymtar fram vid Feiths och Röda kvarn.E

Och i cremelacksblanka tvåsitsbilarE7 Cfärdas herrar som Fortuna smekt

i ett skymningsregn av amorspilarE H7 E

skjutna halvt på allvar, halvt på lek.

Em C EmStockholm, i ditt sköte vill jag drömma,

H7 Emsorglöst när din aftontimma slår!

C EmNya syner, gamla minnen strömmaH7 Emleende emot mig där jag går.

C H7 E7När din vårnatt dunkelmjukt får slutaC H7dig i famn, från parkens dolda planEm C Emekot tonar än från Bellmans lutaH7 Eoch i Stora Skuggan spelar Pan.

Stockholmsmelodi

54

EMen i nätta flockar som buketter

H7av syrener, rosor och tulpan,

Stockholms unga damer och koketterE H7

skymtar fram vid Feiths och Röda kvarn.E

- Dans på Sphinx. En kärleksnatt på China!E7 C

- Stulen lycka går på Rivoli!

- Såg du Bleka greven på Regina?E H7 E

- Har du hört Mitt hjärtas melodi?

Den här basgången kan läggas in i första och tredje versen vid markeringarna.

H C H A G F# E

32 2 03 2 0

Em

Grön som ärg...

55

G C GJag är fri, jag har sonat mitt gräsliga brott,

am D7 Gsom i dråp av en neger bestod.

C GJag vill glömma den förfärliga tid som förgått

A7 D7 Gsen den dag då polisen mig tog.

H7 emIntet hat, ingen harm i mitt hjärta jag bär,

D A7 D D7fast jag lidit i dagar och år.

G C GJag var ung, jag var fri, jag var full, jag var kär -

A7 D7 Goch då vet man hur illa det går!

G C GDet har diktats en visa som handlar om mig

am D7 Gnär jag gick på Paséo Colon.

C GDet är dock inte sant allt som säges om mig

A7 D7 Goch som sjunges uppå grammofon.

H7 emMen uti Buenos Aires jag borde ej gått

D A7 D D7på den illa beryktade krog,

G C Gdär kreolskan stal hyran jag ut hade fått

A7 D7 Goch där negern fördärvad jag slog.

G C GI förra veckan när månen så sorgsen en kväll

am D7 Gi mitt fängelse tittade in.

C GDär jag satt på min brits i min ensliga cell

A7 D7 Gmed en dyster och allvarsam min,

H7 emdå hörs en klingande röst, som uppstämmer en sång,

D A7 D D7som den förr hade sjungit för mig.

G C GDet var hon från kafét på Paséo Colon

A7 D7 Gsom var ledsen och ångrade sig.

Jag är fri, jag har sonat

56

G C GMen den vinden som bar hennes toner till mig

am D7 Gkom från havet, där friheten är.

C GOch hur ljuvligt än jäntan beklagade sig

A7 D7 Goch fast kanske jag ännu var kär,

H7 emså sade jag: Fritiof Andersson lurar man nog

D A7 D D7ett par gånger med vin och med sång,

G C Gmen det sker ej två gånger uppå samma krog

A7 D7 Goch uti varje hamn blott en gång!

57

En stormig höstnatt på Vinga för femtio-åtta år sedan satt jag på en sjömans knäoch lyssnade till berättelsen om hur hanblivit skild från sina kamrater på ett nä-ringsställe vid en hamngata i BuenosAires. Det var en lång, senig, rödblondoch fräknig sjöman med stora, brun-fläckiga och håriga händer, en trevligoch godlynt karl som var snäll emot barn.Han var klädd i engelska blåa cheviot-kläder och färggrann sidenhalsduk medråbandsknop under hakan, eller rättaresagt under adamsäpplet som var stort ochskarpt.

Jag fick hjälpa honom att karva tobakav en tobakskaka från London som luk-tade fikon.Med tiden glömde jag vad den här sjö-mannen hette men jag skulle nästan troatt han rentav verkligen hette FritiofAndersson. I alla fall var det den man-nen som gav mig idén till visan omFritiof Andersson och hans äventyr påPaséo Colón.

Ur: Jag kommer från ett brusand´ havBarndomsminnen från Vinga och Göte-borg på Oscar 11:s tid av Evert Taube

Resan till Buenos Aires

HavsörnsvalsD

Svart mot en gyllene skyA7

en havsörn framåt svävar,

vilar på vingarnas parD

spejar mot havsytan ner

där, under stormvindens gnyG

andungen skyndar att fly.D H7

Vingarna små emot svallvågor slåEm A7 D

som på öde havet gå.A7

Men i en vik man hör musik - just denna tonD

man tar ett gupp och man får upp konversation:A7

”Min fröken vet Ni vad jag såg i dag från strand?D

Jag såg en havsörn som slog ned och tog en and!”G

Havsörnavingarnas skrämmande dönD7

nådde vår flyende and -

trött på att dyka och ensam på sjönG

sökte hon simma i land!

Just när hon nådde vår skyddande vikC

havsörnavingarnas stolta musikG

hördes på nytt och i havsörnens klorAm D7 G

den lilla anden till himlen for.D

”Nej, är det verkligen sant?A7

O, tänk den stackars lilla!

I dessa rysliga klor,D

hackad av havsörnens näbb!

Kunde hon ej komma loss?”G

”Nej! Hon försökte förstås!D H7

Men kära Ni, såna klor sitter i!Em A7 D

Man blir aldrig, aldrig fri!”58

A7”Min herre, att Ni är en örn och jag en and

Ddet tycker jag - det riktigt känner jag ibland

A7och därför är jag också rädd för Era klor.

DNi är nog farlig, mycket farlig, säger mor.

G”Inte för det Ni är rädd, vad jag tror -

D7men Ni kan likna en and -

som vill fly undan.” - ”Ja, ur Era klor -G

Aj, vad Ni trycker min hand!”

”Gör jag? Förlåt mej!” ”För all del - jag ber!C

folk pratar, vet Ni, så mycket om Er!”G

”Jaså!” ”Jaha. Men det gör inget allsAm D7 G

för Ni dansar så härligt vals!”

59

60

GÄn en gång däran, bröder!

Än en gång däran!D7

Följom den urgamla seden!

Intill sista man, bröder,

intill sista manEm A7 D7trotsa vi hatet och vreden!

G HmBlankare vapen

C Emsågs aldrig i en härA7än dessa glasen,

D D7kamrater: I gevär!GÄn en gång däran, bröder!

Än en gång däran!Am G D7 GSvenska hjärtans djup -C G D7 Ghär är din sup!

Än en gång däran!G

Livet är så kort, bröder!

Livet är så kort!D7

Lek det ej bort, nej var redo!

Kämpa mot allt torrt, bröder!

kämpa mot allt torrtEm A7 D7tänk på de gamle som skredo

G Hmfram, utan tvekan

C Emi floder av champagneA7

styrkta från börjanD D7

av brännvin från vårt land!G

Kämpa mot allt torrt, bröder!

Kämpa mot allt torrt!Am G D7 GSvenska hjärtans djup -C G D7 Ghär är din sup!

Ultra Marin, 1936

Balladen om Ernst Georg Johansson från UddevallaBalladen om Gustaf Blom från Borås

Calle Schewens valsEldarevalsenEllinors vals

Fritiof och CarmencitaHär, Rosmari, syns blåa Nämdöfjärden

Möte i monsunenVals på MysingenÄn en gång däran!

61

CHär kommer Fritiof Andersson, det snöar på hans hatt,

G7 Chan går med spel, han går med sång!

D7 G7Hej, mina lustiga bröder!

C G7 CDet knarrar under klackarna, det är en vinternatt.dm G7 C A7 dm G7 CHej, om du vill, säj bara till, så går vi hem till söder!

F G7 CO, bugen Er, I bylingar i bucklor och batong

D7 G7och ställen Er på sidorna, för gränden den är trång!

C A7Där går en här som frös och svalt men segrade ändå,dm G7 C A7 dm G7 Cden går med sång, den går med spel till Spanien och Bordeaux!

CDär går en här, där går en hop, en liten, men en god,

G7 Cden går i ur, den går i skur!

D7 G7Hej, mina lustiga bröder!

C G7 CDen kräver vin och kyssar och den kräver drakars blod!dm G7 C A7 dm G7 CHej, om du vill, säj bara till, så går vi hem till söder!

F G7 CO, bugen Er I borgare i Birka och Borås

D7 G7och ställ Er här på sidorna. Trumpet och valthorn blås!

C A7Där går en här som frös och svalt men segrade ändå,dm G7 C A7 dm G7 Cden går med sång, den går med spel till Spanien och Bordeaux!

CPå vägarna vi vandra och på böljorna vi gå,

G7 Cvi går med spel, vi går med sång!

D7 G7Hej, mina lustiga bröder!

C G7 CI alla sorters väder som Vår Herre hittar på!dm G7 C A7 dm G7 CHej, om du vill, säj bara till, så går vi hem till söder!

F G7 CO, buga dig du brusande Biscaya där vi gå!

D7 G7Vårt skepp är själva Friheten, besättningen är blå!

C A7Den seglade och frös och svalt men segrade ändå,dm G7 C A7 dm G7 Cden går med sång, den går med spel till Spanien och Bordeaux!

Fritiof Anderssons paradmarsch

GNär jag börja att segla till sjöss i maskin

D7var jag trimmer på ”Aileen Alannah”,

för jag lämna en trålare i AberdeenG D7

och fick chansen att mönstra me´samma.G

Vi var sex man på durken och två i var boxA7 D7

det var kolboxar stora som husam D7 G

och det mesta vi gick var med stenkol och koksD7 G

ifrån Sunderland till Santa Cruz.

CDet var dåligt med käket, men chiefen var bra

G7 Cså vi höll alltid steamen på toppen,

amoch så fick vi en whisky var fjortonde da´,

D7 G”Det är nyttigt”, sa gubben, ”för kroppen.”

F G E7 am”It´s a very old whisky, my boy”, sa han då

D7 G G7och så plira han smått och slog i.

C A7Och så sjöng han en visa som började så:

dm G7 C”I was born by the side of the sea”.

CDet var hårt på den tiden, vi gick sex om sex

G7 Coch ibland gick vi fyra om fyra

och man tröttnar på teblask, konserver och kex,D7 G

när man seglar för två pund i hyra.G7 C

Så jag klarade ut i Newcastle on Tyne,F C D7 G7

fast den staden var tråkig och ful.C

Men så fick jag en hyra med Stevenson Line,G7 C

och i Spanien, där fira vi jul.

Eldarevalsen

62

GJag har seglat med britter och yankees och allt,

D7ja, med tyskar, ja med portugiser.

Det var hemskt när man gick utan hyra och svaltG D7

och fick smörj av Antwerpens poliser.G

Men det värsta var nog när vi hade gjort rentA7 D7

i ångpannorna ner´ i Bordeauxam D7 G

för jag somna i kitteln och märkte försentD7 G

att manluckorna skruvades på.

CJa, jag vakna´ när vattnet blev påsläppt, you see,

G7 Coch kamraterna eldade under,

amdet var kolmörkt i kitteln och vattnet det steg,

D7 Gså jag flydde ju högst upp inunder,

F G E7 ammen där var det ju stopp, där var manluckan på

D7 G G7och jag tänkte, nu är det nog klokt,

C A7Charlie Barr, att du kvickt läser upp Fader Vår,

dm G7 Cför här, eldare, här blir du kokt!

CSom jag läste min bön fick jag höra ett ljud,

G7 Cdet var någon däruppe som knacka´!

Och så öppna nå´n luckan och skrek:D7 G

”Herre Gud, här är Charlie ju kvar med min hacka!”G7 C

Det var Donkeyman själv, han var skotte, you know,F C D7 G7

och se hackan jag hade var hans!C

Det var den som han sökte, men medge ändåG7 C

att det samtidigt gav mig en chans!

63

G Em D7 GVi kom från blå Atlanten, från havets majestät

A7 D A7 Doch mötte gula strömmen, som går ut från River Plate,

G Em D7 Gdär, bakom skrov och master på flodens södra strand,

A7 D A7 Dlåg staden Buenos Aires, där vi nu gick i land.

Am GJag kan ej glömma staden, som ligger där i dyn,

Am G Gdim D7den luktar majs och hudar och fruntimmers parfym,

G H7 Em Am Gsom pampasvinden blandar med doft av feberträn,

Am G Am D7 Gmen kajerna är lagda med sten från Bohuslän!

G Em D7 GNu gällde det att dricka, att röka, spela kort

A7 D A7 Doch även spela tärning på denna fjärran ort.

G Em D7 GI minnet hör jag ännu, hur tärningarna slå

A7 D A7 Doch falla mellan borden, där mörka flickor gå.

Am GDet var helt nära hamnen, på krogen Ultra Mar,

Am G Gdim D7jag mötte där en timmerman, som efterseglad var,

G H7 Em Am Ghan knogade som stallknekt på stadens hippodrom

Am G Am D7 Ghan var en uddevallare, Ernst Georg Johansson.

G Em D7 GMen Johansson blev uppsagd och pengarna tog slut.

A7 D A7 DDå sa han: Följ mig, Fritiof, vi far till Pampas ut!

G Em D7 GHan hade lärt sig rida i sina unga dar

A7 D A7 Doch nu med Georg Johansson på Pampas ut jag far.

Am GVi reser oss från bordet på krogen Ultra Mar

Am G Gdim D7och dricker sista droppen av vinet vi har kvar,

G H7 Em Am Gsen krossade vi glasen mot krogens tegelgolv

Am G Am D7 Goch lämnade kvarteret, när klockan den slog tolv.

Balladen om Ernst Georg Johansson

64

1.

2.

3.

G Em D7 GDet gick två lösa hästar vid stadens västra gräns

A7 D A7 Doch barbacka vi red dem, det vet ni, hur det känns!

G Em D7 GEstáncian La Posta - dit var det resan gick

A7 D A7 Doch där på femte dagen som cowboys jobb vi fick.

Am GMen kvinnan som är användbar till många ändamål

Am G Gdim D7hon frestar ofta ynglingen långt mera än han tål.

G H7 Em Am GVärdinnans kammarjungfru hon bad mig stiga in

Am G Am D7 Gi rummet där hon bodde och spela mandolin!

G Em D7 GAllt var ju så oskyldigt, det var en trevlig kväll,

A7 D A7 Dmen dagen efter blev jag utmanad på duell.

G Em D7 GGonzales hette mannen, som ville se mitt blod

A7 D A7 Doch med sin dolk i handen, han frestade mitt mod.

AmStrax fick jag nu en rispa

Guppå min högra hand

Amsom ännu, när jag festar,

G Gdim D7syns rodna lätt ibland -

G H7då sprang min vän emellan

Em Am Goch ropte: Attention!

Am GOch kniven mitt i hjärtat

Am D7 Gfick Georg Johansson.

G Em D7 GNu flydde alla andra från trakten i galopp

A7 D A7 Doch ensam satt jag kvar vid kamratens fallna kropp.

G Em D7 G- Har du ett budskap, Georg, till Sverige, till ditt hem?

A7 D A7 D- Nej, svarade han stilla, bekymra inte dem,

Am Gmen tag min bästa häst och de pengar, som jag har

Am G Gdim D7och lämna detta helvete, när jag ej mer är kvar

G H7 Em Am Goch rid till Buenos Aires, det tar dig fyra dar

Am G Am D7 Goch drick en skål för Johansson på krogen Ultra Mar. 65

4.

5.

6.

G D7 GI Roslagens famn på den blommande ö,

D7 Gdär vågorna klucka mot strand

D7 Goch vassarna vagga och nyslaget hö

Am D7 Gdet doftar emot mig ibland.

Em A7 DDär sitter jag uti bersån på en bänk

Em A7 D D7och tittar på tärnor och mås

G D7 Gsom störta mot fjärden i glitter och stänk

Am D7 Gpå jakt efter födan, gunås.

C F DmSjälv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron

G7 Ctill angenäm styrka och smak

F Dmoch lyssnar till dragspelets lockande ton

G7 Csom hörs från mitt stugugemak.

F DmJag är som en pojke, fast farfar jag är,

G7 Cja, rospiggen spritter i mig!

F DmDet blir bara värre med åren det där

G7 C D7med dans och med jäntornas blig.

G D7 GSe, måsen med löjan i näbb han fick sitt!

D7 GMen jag fick en arm om min hals!

D7 GO, eviga ungdom, mitt hjärta är ditt,

Am D7 Gspel opp, jag vill dansa en vals!

Em A7 DDet doftar, det sjunger från skog och från sjö -

Em A7 D D7i natt skall du vara min gäst!

G D7 GHär dansar Calle Schewen med Roslagens mö

Am D7 Goch solen går ned i nordväst.

Calle Schewens vals

66

Em H7 EmDå vilar min blommande ö vid din barm,

C7 H7du dunkelblå, vindstilla fjärd

Em H7 Emoch julinattsskymningen smyger sig varm

C7 H7 Emtill sovande buskar och träd.

E7 Am EmMin älva, du dansar så lyssnande tyst

Am C7 H7och tänker att karlar är troll.

Em H7 EmDen skälver, din barnsliga hand, som jag kysst

C7 H7 Em D7och valsen förklingar i moll.

G D7 GMen hej, alla vänner som gästa min ö!

D7 GJag är både nykter och klok!

D7 GNär morgonen gryr skall jag vålma mitt hö

Am D7 Goch vittja tvåhundrade krok.

Em A7 DFördöme dig skymning och drag nu din kos!

Em A7 D D7Det brinner i martallens topp!

G D7 H7Här dansar Calle Schewen med Roslagens ros

Am D7 Ghan dansar, när solen går opp!

67

G D7Samborombon, en liten by förutan gata,

Gden ligger inte långt från Rio de la Plata,

C Gnästan i kanten av den blåa Atlanten

C G E7och med Pampas bakom sej många hundra gröna mil,Am D7 G E7dit kom jag ridande en afton i aprilD7 Gför jag ville dansa tango.

G D7Dragspel, fiol och mandolin

C G D7hördes från krogen och i salen steg jag in,

G E7 Amdär på bänken i mantilj och med en ros vid sin barm

D7 C Gsatt den bedårande lilla Carmencita.

D7Mamman, värdinnan, satt i vrån,

C G D7hon tog mitt ridspö, min pistol och min manton.

G E7 Am GJag bjöd upp och Carmencita sa: Si gracias, senor,Am D7 G

Vámos á bailar - este tango!

C G7Carmencita, lilla vän,

Chåller du utav mig än?

A7 DmFår jag tala med din pappa och din mamma,

G7 Cjag vill gifta mej med dej, Carmencita!

G7Nej, Don Fritiof Andersson,

E7kom ej till Samborombon,F D7 C Gom Ni hyser andra planer när det gäller mejDm G7 Cän att dansa tango!

Fritiof och Carmencita

68

G D7Ack, Carmencita, gör mej inte så besviken,

Gjag tänkte skaffa mej ett jobb här i butiken,

C Gsköta mej noga, bara spara och knoga,

C G E7inte spela och dricka, men bara älska dej.Am D7 G E7Säj, Carmencita, det är ändå blott med mej,D7 Gsäj, som du vill dansa tango?

G D7Nej, Fritiof, Ni förstår musik,

C G D7men jag tror inte Ni kan stå i en butik

G E7 Amoch förresten sa min pappa just i dag att han visste

D7 C Gvem som snart skulle fria till hans dotter.

D7En som har tjugutusen korC G D7och en estancia som är förfärligt stor.

G E7 Am GHan har prisbelönta tjurar, har har oxar får och svinAm D7 Goch han dansar underbart tango!

69

C G7Carmencita, lilla vän,

Cakta dej för rika män!

A7 DmLyckan den bor ej i oxar eller kor

G7 Coch den kan heller inte köpas för pengar.

G7Men min kärlek gör dej rik,

E7skaffa mej ett jobb i er butik!

F D7 C GOch när vi blir gifta söta ungar ska du få,Dm G7 Csom kan dansa tango!

70

D G EmMed gamla Highland Rover, en båt från Aberdeen,

A7 D E7 A7vi låg uti San Pedro och lasta gasolin,

D G Ddimdär träffa jag i dockan på Texacos kontor

A7 D A7 D//: en man från San Fransisco som hade mött min bror. ://

D G EmMen det var inte detta jag skulle tala om,

A7 D E7 A7det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom

D G Ddimjag smugglade åt honom en flaska Calvadós

A7 D A7 D//: han var från Västergötland och uppfödd i Borås ://

D G EmHan talte med polisen och flaskan den gick klar,

A7 D E7 A7vi lämnade San Pedro och körde till en bar.

D G DdimDet var ett slags speak easy, men Blom han var betrodd

A7 D A7 D//: i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood. ://

D G EmPå 90-talet kom jag till New York som matros

A7 D E7 A7på Clara, sade Blom, det var en brigg från Mönsterås.

D G DdimI Nordatlanten fick vi en snöstorm ifrån nord,

A7 D A7 D//: kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick överbord. ://

D G EmSom jag var äldst i skansen, så tog jag nu befäl

A7 D E7 A7och segla på kompassen till New Foundland, allt gick väl

D G Ddimoch när vi kom till New York så blev det rättegång

A7 D A7 D//: men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong. ://

D G EmJag kom i själva rushen och reste för den skull

A7 D E7 A7som digger ut till Narrow mine, jag ville gräva gull.

D G DdimJag grävde och jag vaska och skötte min affär

A7 D A7 D//: och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag miljonär. ://

Balladen om Gustaf Blom från Borås

71

D G EmJag ville ut och segla, jag ville lukta hav,

A7 D E7 A7jag köpte mig en skonare, till Queensland mej begav.

D G DdimJag börja fiska pärlor, jag tappade mitt gull,

A7 D A7 D//: förlorade en halv miljon, blott för en kvinnas skull. ://

D G EmHon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn

A7 D E7 A7och tvillingar hon fick, det var två nästan svarta barn!

D G DdimSå kom den tredje pojken, men den, månntro var vit -

A7 D A7 D//: jag for till San Fransisco och tog pojken med mej dit. ://

D G EmDär har jag nu min business, jag har ett slakteri,

A7 D E7 A7butiken ville jag att pojken skulle stå uti.

D G DdimMen han sov alla dagar och söp varenda natt.

A7 D A7 D//: Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen den var svart. ://

D G EmNu sitter han i Sing-Sing, utmärglad som ett lik

A7 D E7 A7och själv går jag och sörjer i min blodiga butik

D G Ddimmen mina svarta pojkar från Fidji, käre bror,

A7 D A7 D//: de plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor. ://

D G EmJag tänker på den tiden, jag längtar ned till dem,

A7 D E7 A7de är ju nästan svarta, men de har ett lyckligt hem.

D G DdimEn skiftning i kulörten, det gör väl ingenting

A7 D A7 D//: nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing! ://

DVi mötte ett skepp i den svalkande monsun

A7 D ´ Adär vi ångade mot Röda havet opp,

D Emen fullriggare det var och dess namn var Taifún

D A7 Dsom nu segla från Ostindien till Good Hope.

DVår kapten gav då order att vi skulle hissa flagg

A7 D ´ Aoch vi hissade den gula och den blå

D Emoch i samma stund så blåste där från skeppets gaffelnock

D A7 DFinlands vita flagg med blåa korset på.

DVi höll ganska nära och stoppade maskin

A7 D ´ Aför att preja och ta budskap med oss hem

D Emoch då lovade hon opp, där hon gick med vinden in

D A7 Difrån babord och vi rodde bort till dem.

DVi fick ända ifrån backen och lejdare midskepps

A7 D ´ Aoch vår fjärde styrman äntrar upp på den,

D Emmen i röstet står en svensk sjöman som jag nu återser

D A7 DFritiof Andersson, min gamle barndomsvän.

DJa, man möts ju ibland i monsuner och passad

A7 D ´ Anär man seglar mest på värmen som vi gjort,

D Emjag blev likväl rätt förvånad fastän ändå mera glad,

D A7 Dnär jag återsåg min vän på denna ort.

DJag blev held up i Kina, jag blev rånad i Shanghai,

A7 D ´ Ajag har suttit hos pirater uti pant.

D Emmen jag gifte mig med dotteren till mördaren Fu Wai,

D A7 Dsade Fritiof, det är hemskt, men det är sant.

Möte i monsunen

72

DMed kinesiskans hjälp kom jag sen till Singapore,

A7 D ´ Autan pass och pengar står jag på ett torg,

D Emnär en man i guldgaloner plötsligt fram emot mej går,

D A7 DSveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg.

D- Se goddag, Fritiof Andersson, säger Adelborg,

A7 D ´ Avad i Herrans namn gör du i Singapore?

D Em- Ifrån Gula Floden kommer jag och vill till Göteborg,

D A7 Ddet är bäst att en hyra hem jag får.

DJag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tio pund

A7 D ´ Ajag fick pass med Sveriges vapen och porträtt,

D Emkonsulinnan bjöd på te och jam och pratade en stund,

D A7 Dhon var det sötaste jag dittills hade sett.

DJa, så tog jag en steamer och mönstrade på däck

A7 D ´ Aoch i Siam fick vi last av vilda djur,

D Emtigrar, lejon, elefanter, som de sålt till Hagenbeck

D A7 Dsom du varit hos i Hamburg, eller hur?

DMen den resan var värst utav alla, det är sant,

A7 D ´ Asyd om Ceylon gick vi in i en cyklon,

D Emut ur buren smet ett lejon och rök på en elefant,

D A7 Dvrålet blandades med storm och böljors dån.

DSnart var luckorna bräckta och upp kom många djur,

A7 D ´ Avår kommandobrygga den gick över bord.

D Emelefanten knäckte masterna och kastade en tjur

D A7 Duti havet, gosse, sanna mina ord!

73

DJa, Hagenbecks ombud åt lejonet ju opp

A7 D ´ Aoch en gorilla klättra´ ned i vår maskin.

D EmFör att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp,

D A7 Dtills jag sköt henne med skepparens karbin.

DDet var självaste Nemesis från djunglarna, min vän!

A7 D ´ ASnart var bara jag och elefanten kvar.

D EmNär cyklonen gått så fick vi en sydväst monsun igen

D A7 Doch drev i land till Camarin på Malabár.

DMen nu säger jag adjö, för din styrman går från bord.

A7 D ´ AJa, men Fritiof, elefanten, vem fick den?

D EmNär vi träffas nästa gång ska jag besvara dina ord,

D A7 Dvi ska segla nu och sätta kurs igen!

DOch de brassade för fyllning och började sin gång

A7 D ´ Aoch tillbaka till vår skuta rodde vi

D Emoch där gick hon i monsunen och jag hörde deras sång:

D A7 DRolling home, rolling home across the sea!

DMen jag räknade alla segel och jag räknade om igen

A7 D ´ Aifrån flying jib till röjlar och mesan.

D EmDet var summa tjugutvå vita segel som där gick

D A7 Dpå den glittrande blåa ocean.

74

75

G CVinden från havet har friskat

Am D7och Mysingen möter med sjögång,

G E7håller sig brisen så härAm D7 G

sträcker vi till Mysingsholm!C

Hör du hur bogsvallet brusarAm D7

och kölvattnet porlar och skummar?G E7Se, varje brytande vågAm D7

spolar vårt blänkande däck!G H7

Solen, som skimrar ur disetC Dm E7

kring Nåtarö, Ålö och UtöAm D7 Gmålar i blått och i violettAm D7hela din kust, Södertörn!

G H7Båten den knarrar och kränger

C H7 E7och seglen står spända som sköldar!Am Gdim GHär har vi Danziger Gatt!Am D7 GHör hur det dånar från sjön!

G C GVi går till Utö för natten,

D7 Gvi går till Utö för natten,

Cvi går till Utö för natten,

G D7 GVi går till Utö i natt...

C GGod natt, små vågor som klucka

D7 GGod natt, små vågor som klucka

CGod natt, små vågor som klucka

G D7 GGod natt, små vågor, god natt.

Vals på Mysingen

Här, Rosmarie, syns blåa Nämdöfjärden

C F G7 F CHär, Rosmarie, syns blåa Nämdöfjärden

Dm Am D7 G7med vita segel i sydvästlig vind!

C F G7 F CHur ljuvligt långt från stadens larm och flärden

Dm C G7 Cvår stuga ligger mellan björk och lind!

G7 C F G7 CHör våra tallars sus! Se fältens gröda

Ddim Am D7 G7i soligt lä av granars gröna mur!

C F G7 F CHimlen är blå och stugorna röda

Dm C G7 Coch svart blänker Larssons tjur.

G7 C F E7Känn lindens doft och doft av kaprifol!

FHör, göken han gol!

D7Hör, göken han gol!

AHör, göken han gol!

C F G7 F CKlövern står grön, Marie sänghalm lyser

Dm Am D7 G7och Larssons lie blixtrar på vår äng.

C F G7 F CVår lille pojke, titta hur han myserDm C G7 Chan har gått i tjänst hos gårdens dräng.

G7 C F G7 CVad är det nu han vill? Han ler och bockar.

Ddim Am D7 G7Till stallet, ja visst, nu hörde jag hans röst.

C F G7 F CSolen den lyser på hans gyllne lockar

Dm C G7 Coch bränner hans bara bröst.

G7 C F E7Se Larssons katt och ekorren på språng!

FHör fåglarnas sång!

D7Hör fåglarnas sång!

AHör fåglarnas sång!

76

C F G7 F CNej, Rosmarie, låt bli, stäng inte fönstret!

Dm Am D7 G7Jag måste måla ditt porträtt i dag!

C F G7 F CLjusblått det klär dig, och det skära mönstret

Dm C G7 Cpå klänningen har också sitt behag.

G7 C F G7 CBort med gardin och stöd dig lätt med kinden

Ddim Am D7 G7mot fönsterkarmen och se tankfull ut,

C F G7 F Csom om du fått ett bud med västanvindenDm C G7 Cjust nu kring stugans knut

G7 C F E7ett bud att djupt i skogen vid en gran

Fdär spelar Pan!

D7Där spelar Pan!

ADär spelar Pan!

77

78

C F G7 CDen jorden som du trampar hos mig på Crimson Creek,

G7 Am D7 Gden kommer ifrån himmelen och den har gjort mej rik.

C F G7 CDen duggade så sakta i många tusen år,

Am D7 G A7 D7 Gdet är en himlajord, min vän, den jorden där du står.

C D7 G7 CDi säjer att den kommer från öknen västerpå,

Am Dm Am G7 Dm G7men ifrån himlen föll den, det kan du lita på.

C F G7 Amoch oceanens vindar bar regnet till vår bukt.

Dm G7 C Am Dm G7 Coch jorden drack och grönskade och satte blom och frukt.

C F G7 CTill denna himlajorden kom jag som timmerman,

G7 Am D7 Gi Falkenberg jag föddes, John Löfgren var mitt namn.

C F G7 CNu kallar jag mig Loffgren och odlar apelsin,

Am D7 G A7 D7 Gtrehundra kor jag äger nu, sex hästar, åtta svin.

C D7 G7 CSå talte farmar Löfgren, jag svarade som så,

Am Dm Am G7 Dm G7att lantbruk var det yrke jag minst förstod mig på.

C F G7 AmMen att jag hört på pampas ett yttrande ibland

Dm G7 C Am Dm G7 Com jorden där, att den kom dit med storm från Incas land.

C F G7 CDen kallas lössjord, sa jag, den kommer som ett damm,

G7 Am D7 Gett stoft från heta öknarna som vindarna bär fram.

C F G7 COm saken ter sig sådan i vetenskapens ljus,

Am D7 G A7 D7 Gså är det dock en himlajord du ser ifrån mitt hus.

C D7 G7 CDet låg en vacker tanke i Löfgrens romantik,

Am Dm Am G7 Dm G7en tro på nåd från ovan, som gjorde honom rik.

C F G7 AmHan slet där i sin djungel med halländsk energi

Dm G7 C Am Dm G7 Coch odlade den himlajord som han nu sover i.

Himlajord

x x 3 2 1 1

F

79

C F G7 CHans rikdom var dock ringa, det har man insett nu,

G7 Am D7 Ghans egendom tog banken, en kviga fick hans fru.

C F G7 CMen apelsiner lysa i Löfgrens spår som guld

Am D7 G A7 D7 Gi urskogen i Queensland och kvittad är hans skuld.

C D7 G7 CSjälv går jag i Ligurien på Medelhavets strand

Am Dm Am G7 Dm G7det blåser från Sahara och rymden står i brand.

C F G7 AmJag tänker på John Löfgren, min vän vid öknens rand.

Dm G7 C Am Dm G7 CDet faller jord, jungfrulig jord, från himlen i min hand.

Himlajord, 1938

Anna Bella MirafiorBrevet från Lillan

Den glade bagarn i San RemoEldare på värmenFritiof i Arkadien

HimlajordMålaren och Maria Pia

Tango i NizzaVals i gökottan

80

G H7 E7 AmMin vän, den glade bagarn uti San Remo stad,

D7 C D7 Gja, om ni kände honom, ni skulle strax bli glad.

H7 E7 Am H7 EmHan sjunger framför ugnen sin glada ritornell

C F# G Am D7 Gså stolt som om han vore en löjtnant John Forsell.

D7 GDen glade bagarn bakar det bästa bröd som fås

D7 Gdet bakas inte bättre, ej ens i Alingsås.

G7 C E7 A7 D7Han sjunger när han bakar och arbetar med fröjd

G D7 Am D7 Gdet ökar varans värde och köparen blir nöjd.

G H7 E7 AmSan Remos sköna damer beundra hans figur,

D7 C D7 Ghan liknar till det yttre en ung och kraftig tjur.

H7 E7 Am H7 EmOch när han knådar degen och sjunger högt i dur,

C F# G Am D7 Gdå ryser det i damer med sinne för skulptur.

D7 GMin vän, den glade bagarn, som sprudlar av musik

D7 Ghan har en vacker hustru, som står i hans butik.

G7 C E7 A7 D7Från ugnen langas brödet till disken där hon står,

G D7 Am D7 Gju mera bagarn sjunger dess mer hon sälja får.

G H7 E7 AmMen om den glade bagarn vill svalka sej nån gång

D7 C D7 Gbland damer i butiken, som lyssna till hans sång,

H7 E7 Am H7 Emdå säger hustrun vänligt och klappar bagarns bröst:

C F# G Am D7 G”Kom inte ut, Florindo, det drar och du förstör din röst.”

Den glade bagarn i San Remo

81

Brevet från Lillan

C G7Pappa, kom hem!

CFör vi längtar efter dej!

Dm G7 CKom innan sommarn är slut, lilla pappa!

G7Åskan har gått

Coch om kvällen blir det mörkt

Dm G7 Cstjärnorna syns nu på himlen igenAm E F CAllt jag vill ha är ett halsband av korall

G7 C G7ingenting annat, det kostar för mycket.C G7På våran tomt

Cär det nu så mycket bär

F G7 Coch fullt med ungar har fåglarna där.

Am ESjön är så varm

F Coch jag badar varje dagDdimoch jag hoppar iAmutan att bli rädd,H7 Eför nu simmar jag så bra.Am E F CVi ha så fint nu i vårat lilla skjulDdim Amoch en liten gran har vi också sett,

E Amden som vi ska ha till jul.

C G7 CDetta har jag skrivit nästan bara själv

F G7 Coch jag ska börja i skolan till hösten.

G7Pappa, kom hem!

CJag vet något som du får!

F G7 CNu slutar brevet från din Ellinor.

82

Fritiof i ArkadienG D7

På Colla Bellas höjd där geten skuttarC G

och glesa furor skugga ginst och sand,D7 G

där finns en grön oas, en äng som sluttarA7 D7

ner mot en vindal och en palmklädd strand.G D7

Där ser man Corsica i siktigt väderC H7

och provencalska bergens blåa bård.C G

Där doftar kaprifolium och fläder,Am G

där kan man vandra ostörd utan kläderAm D7 G

långt ner i dalen ligger närmsta gård.

G D7Där kom jag glad och naken mitt på dagen,

C Gen pilgrim från det fjärran Göteborg.

D7 GJag bar en krans av fikonlöv kring magen

A7 D7och ost och bröd och lantvin i en korg.

G D7Det var en härlig dag! Jag hade turen

C H7att höra näktergalens ljuva röst.

C GJag kände mig som fågeln släppt ur buren,

Am Gjag var på väg tillbaka till naturen,

Am D7 Gjag ville vila mig vid jordens bröst.

G D7Ja, där gick getterna och där gick fåren

C Gsom vita moln på ängens klorofyll

D7 Goch näktergalen sjöng i björnbärssnåren

A7 D7och själv var jag en del av min idyll.

G D7Jag gjorde utav fikonlöv en bricka

C H7och lade opp min mat, drog upp mitt vin.

C GJag satte mig i gräset för att dricka.

Am GDå fick jag plötsligt se en naken flicka,

Am D7 Gsom kom emot mig med en glättig min.

83

G D7Jag har då aldrig nånsin sett på maken!

C GHon kom och ställde sig helt tätt intill,

D7 Gmen innan jag hann tänka rätt på saken,

A7 D7så fick jag plötsligt se två flickor till.

G D7De skrattade och jazzade på ängen

C H7och sjöng: ”Oh, happy days are here again!”

C GSen högg de mej och ropte: ”Opp ur sängen!”

Am Gjag tappa mina fikonlöv i svängen

Am D7 Goch flickorna försvann bland skogens trän.

G D7På aftonen när jag kom ner till staden,

C Gdå mötte jag dem åter alla tre

D7 Gi vita klänningar på promenaden,

A7 D7de skönaste tre gracer man kan se.

G D7Den ena tog mig genast käckt i handen

C H7och sa: ”I´m leaving on an early train”.

C GDär gick vi under palmerna på stranden

Am Goch pratade och ritade i sanden

Am D7 Goch sjöng: ”Oh, happy days are here again!”

G D7”Jag är från San Fransisco”, sa den sköna

C G”och därför klättrar jag så bra i berg! -

D7 GJag dansar gärna naken i det gröna,

A7 D7jag älskar så naturens form och färg!

G D7Ja, i Amerika har vi friska vanor -

C H7här i Europa är man mer mondän!

C GMen, darling, vi har ändå samma anor!

Am GOh, låt oss aldrig vandra skilda banor!

Am D7 GOh, darling, happy days are here again!”

84

Tango i NizzaD Ddim A7 D

”Säj minns Ni mej ännu, Don Fritiof Andersson,Hm A7

det var längesen vi fick en dans, vi två.Em Hm A7 Hm

Men jag är Carmencita ifrån Samborombon,E7 A

där vi möttes nittonhundratrettiotvåD Ddim A7 D

en tangokväll på pampas en afton i april,H7 Em

ja, Ni stal en kyss och så fick Ni en korg! -A7 D Hm

Jag var grym, Ni blev ledsen, men så går det ju till,A7 D

och så for Ni hem igen till Göteborg.”

G D”Vackra Carmencita, Ni min enda kärlek!

Em A7Hur kom Ni till Nizza?” - ”Jag flög från Paris

Djust för att träffa Er här på något vis.”

G D”Friarn med miljoner! Säj, vart tog han vägen?”

Em A7”Var nu inte elak, det var bara skämt

Doch jag var bara sjutton år.”

G D7När Ni red bort sista gången, Andersson,

Gfrån Samborombon på Er häst Marron,

D7var jag förtvivlad, jag grät i fjorton dar

Gför att inte Ni var kvar.

D7Pappa, han sa: ”Du är tossig lilla vän,

Ghan kommer väl igen, men det blir inte den!

D7Mamma, hon sa: Tja, det tar en liten tid

Goch så får ditt hjärta frid.

85

D Ddim A7 D”Jag längtar till pampas, jag längtar dit igen,

Hm A7Carmencita, när jag ser och hör Dig här.

Em Hm A7 HmAtt rida dag och natt för att möta Dig igen,

E7 Adu den enda flicka som jag håller kär!

D Ddim A7 DJag längtar ner till pampas, till nätternas mystär

H7 Emoch till markens doft som var så ren och stark.”

A7 D Hm”Fritiof, allt det du längtar, det bär jag med mig här,

A7 Dmitt hjärta, Fritiof, är Din jungfruliga mark!”

G D”O, Du lilla duva, vad du kuttrar ljuvligt!”

Em A7”Skoja inte med mej, det finns bara Du

Di hela världen och jag ska bli Din fru!”

G D”Vackra Carmencita, vad Du dansar härligt!”

Em A7”Fritiof, o, Du för mej i himmelen in,

Ddär jag för alltid blott är din!”

G D7Stjärnor och palmer och Medelhavets brus

Gkring ett litet hus med två tända ljus,

D7rött vin och druvor och blommor i ett krus

Gi ett litet ensamt hus!

D7Nattbrisen kommer från bergen i Provence

Gspelar en kadens i ett träd nånstans.

D7Flickan från pampas har återfått sin vän,

GFritiof ifrån Bohuslän!

86

Eldare på värmenA Dm A

Ja, Axel Jonson var det och G.D. KennedyE7 A

och Wilhelm Lundgren ner i Göteborg,Dm A

Dan Broström och hans far och ett annat rederi,E7 A

som om vår linjesjöfart drog försorg.Dm A

Det börja väl så smått omkring nittonhundrafemE H7 E

i Johnson Line, Ostindiska och Trans,A Dm

med virke och med massa ut, med ull och spannmål hemE7 A

och även silvermalm om sådan fanns.

A Dm AFörr hade vi ju lastat om i Bremen, London, Hull,

E7 Adär vände svenska kölar och gick hem.

Dm ADet var ej blott för penningar, men ock för ärans skull

E7 Asom vi gick längre nittonhundrafem.

Dm ASen nittonhundrafyra min far var utan knog,

E H7 Emin mor förlamad var, min syster död.

A DmJag gick till sjömanshuset och hyra där jag tog

E7 Apå värmen för att lindra våran nöd.

A Dm ASom eldare i Baltic gick då min första färd

E7 Afrån Fredriksstad i Norge till Geelong.

Dm AJag hade svårt i början, ty jag var undernärd

E7 Aoch föll ihop på durken mången gång.

Dm ABefälet var ju ovant att gå beyond the seas,

E H7 Eoch deras handlingssätt var ofta grunt.

A DmMen det var ändå livat och nytt på något vis

E7 Aatt gå på svenska kölar jorden runt.

87

A Dm AVår chief var ifrån Halland, från Onsala ni vet,

E7 Adär alla hårda sjömän har sin trakt.

Dm APå hemväg genom Suez blev luften alltför het,

E7 Adär stupade vi alla på vår vakt.

Dm AVi låg med kramp och plågor, vårt fartyg låg där dött,

E H7 Ekaptenen svor och chiefen han fick slag.

A DmDet regnade gräshoppor och havet det var rött.

E7 AJag glömmer aldrig denna hemska dag!

A Dm AMen vacklande i värmen kom förste styrman fram

E7 Atill treans lucka där vi låg i rad.

Dm AHan var en äldre sjöman av gammal roslagsstam,

E7 Afödd, vill jag minnas, i Norrtälje stad.

Dm A- Hör på kamrater, sa han, tvåtusen svenska spänn

E H7 Ebetalas till den vakt som kan gå ner.

A DmNi är ju lite skrala, men inte döda än,

E7 Atvåtusen kronor, pojkar, väntar er!

A Dm AJag tänkte på min moder, jag tänkte på min far,

E7 Aoch i mitt öra sjöng tvåtusen spänn.

Dm AJag sa till förste styrman med den röst jag hade kvar:

E7 AJag kryper ner och fyrar på igen.

Dm AJag kravla ner för lejdarn, ett glas med rhum jag fick -

E H7 Ejag trodde detta skulle bli min död.

A DmMen spriten gjorde verkan, och när jag gjort ett stick

E7 Amed släjsen såg jag att där än fanns glöd.

88

A Dm AKol, skrek jag, fina kol, pojkar! Hit med fina kol!

E7 ADe lämpa fram, jag börja fyra på!

Dm ADe höll mej under armarna. Gud, vad en mänska tål!

E7 ADe höll mej, för jag kunde knappast stå.

Dm ADå svimmar förste styrman och chiefen låg där kall.

E H7 Ejag fick en kraft från ovan denna gång.

A DmOch manometern börja i alla fulla fall

E7 Aatt darra och maskinen kom igång.

A Dm ATvåtusen var det tillsagt, men hälften gick, allt väl,

E7 Atill förste maskinisten, som blev sjuk.

Dm ATy rederiet tyckte att även dess befäl

E7 Aför tusen kronor kunde hava bruk.

Dm AJag bär ifrån den dagen ett minne i mitt bröst:

E H7 Emed fel på hjärtat mönstrade jag av.

A DmMen ljudet av maskinen som gick, det är min tröst,

E7 Aoch tusen kronor som min mor jag gav.

89

G D7 GLiguriens lejongula strand

Am D7 Glåg badande i sol.

A7 DDet blåste vind från Samarkand,

A7 Doch i en brokig kjol,

G Csom fladdrade kring vrist och lår

G A7 D7på ett förföriskt sätt,

G D7 Ggick Anna Bella Mirafior

Am Gen ung brunett på sjutton år

Am D7 Goch sjöng och hängde tvätt.

G D7 GHon hängde opp sin lilla röda blus

Am D7 Gpå fikonträdets gren.

A7 DHon lyssnade till vindens sus.

A7 DHon log mot solens sken.

G CHon vände sig med kustbons blick

G A7 D7mot havets blåa rand

G D7 Goch såg tre segel som där gick

Am Gtre röda segel som där gick

Am D7 Gmed väldig fart mot land.

G D7 GDet första skeppet mötte man

Am D7 Gmed pilar och med spjut,

A7 Dmen när det andra nådde land

A7 Dtog striden hastigt slut.

G CEtt tredje kom, ett fjärde än,

G A7 D7ett femte styrde in

G D7 Gmed vikingar från Bohuslän,

Am Gmed hårda män, ej mätta än

Am D7 Gpå kvinnor, guld och vin.

Anna Bella MirafiorG D7 G

Men Anna Bellas fader stodAm D7 G

beväpnad på sin gård,A7 D

en man av hett liguriskt blod,A7 D

en bonde rik och hård.G C

När porten brast i stormningenG A7 D7

gick han till envig framG D7 G

och mötte Ragnar, vikingenAm G

från Öckerö i BohuslänAm D7 G

vid fikonträdets stam.

G D7 GMen Anna Bella Mirafior

Am D7 Ghon ser sin faders nöd,

A7 Dav nordbon hugg på hugg han får

A7 Doch marken färgas röd.

G CDå störtar hon med blottad barm

G A7 D7mot kämpen ifrån nord.

G D7 GHan hejdar sig, hans blick blir varm

Am GMed söderns dotter på sin arm

Am D7 Ggår vikingen ombord.

G D7 GMen den som diktat dessa ord,

Am D7 Gen son av Bohuslän,

A7 Dhan längtar ofta från vår nord

A7 Dtill sol och mandelträn.

G CHans blod är hett, hans sinne lätt

G A7 D7och strängarna han slår.

G D7 GDet sägs han ärvt sitt glada sätt

Am Gutav en ung och skön brunett,

Am D7 GAnna Bella Mirafior.

C

D D7

EmE7

G

A A7

H7

Dm D6 Ddim

C7 Cdim

E Edim

F

Gdim

Adim

F# F#7

Hm

AmA7+

Gm

F#mFm Fdim

G7

90

Ackorddiagram