Erfarenheter från halvvarma beläggningar

Peab Asfalt AB

Mattias Jonasson

Verksamhetsområdet omfattar Trafikverksregionerna Mitt, Öst, Stockholm och Väst

I avdelning Nord producerade vi ca 220 000 ton halvvarma och ca 128 000 ton varma asfaltmassor under 2010

I Peab Asfalt producerades 400.000 ton halvvarma och 1.7 miljoner ton varma asfaltmassor under 2010

Historia

Introducerades i slutet av 80- talet som ersättning för Og och Albt eftersom dessa innehåller lösningsmedel och diesel

Uppvärmning med trumma ger kraftig dammutveckling vid temperaturer över 90-100 °C. Betongindustrin använde ånga för uppvärmning och Kalottikone tillsammans med Polarmatic utvecklade utrustning för tillverkning av asfaltmassor.

Vägverket i Värmland provade metoden första gången 1988 med ånga och MJOG. Försöken var mycket lyckade och man beslutade att investera i en komplett utrustning. Flera distrikt inom VV skaffade liknande utrustningar.

Flera entreprenörer har under åren anskaffat liknande utrustningar.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Referensobjekt

Timrå Kommun

1989 satsade Timrå Kommun på en totalrenovering av gatorna i kommunen med halvvarma beläggningar. Huvuddelen av denna

renovering är fortfarande intakt.

Investeringsobjekt

1993 utfördes E4 delen Sävar-Djäkneboda i AC-län. Uppfräst gammal beläggning återvanns och lades ut som första AG-lager

Vägverket Region Mälardalen

I Region Mälardalen lämnade Peab Asfalt 1996 anbud på en totalentreprenad på ett antal vägar i C- län. Vi erbjöd ett

omfattande förstärkningsprogram och en utökad garantitid på åtta år. Vid garantitidens utgång fanns inga anmärkningar.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Referensobjekt forts.

Enskilda vägar

Hos Vägföreningarna Valla och Ygsbo utfördes 2008, dikning, infräsning med makadam, bärlager och en halvvarm beläggning

med mycket goda resultat.

Trafikverket 2009-2010

Underhållsbeläggningar med halvvarmteknik utförs på det mindre vägnätet .

Ett exempel är Jämtlands län där halvvarmasfaltmassa lades på väg 316 med MJAG och MJOG på befintlig beläggning och på väg

315 lades MJAG och MJOG på bärlager. Dessa smala vägar har spårbunden trafik och många timmertransporter.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Nutid

Amin tillsätts för att säkerställa god vidhäftning. Tidigare användes pellets som tillsattes i bitumentanken. Nackdelen var att aminet har kort livslängd vid hög temperatur. Numera tillsätts flytande amin ”inline”.

Metoden med ånga är väl beprövad och ångturboaggregaten är numera driftsäkra och lätta att underhålla.

Användningsområdet är brett, från det lågtrafikerade vägnätet till det näst intill ”högtrafikerade” i de nordligare delarna av landet.

Möjligheterna till återvinning är mycket stora. Dock har mängden återvinning för den halvvarma tekniken minskat på senare år eftersom återvinningen i varmverk tagit en stor del av de uppfrästa / uppgrävda asfaltmassorna.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Nutid

• Utbudet har stadigt ökat på grund av bl.a. miljöfördelarna, möjligheterna till snabb och billig etablering samt korta transporter.

• Mängden bindemedel är väl anpassat mot vägnätets behov.

• Låg uppvärmningstemperatur, liten åldring av bindemedlet.

• Beläggningens läkningsförmåga även i ett längre tidsperspektiv.

• Motstånd från stora delar av branschen pga övervägande etablering av varma fasta anläggningar.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Mobil uppställning Kalottikone

Tillsammans med Infräsning

Halvvarm teknik tillsammans med Infräsning på det lågtrafikerande vägnätet

Miljövänligt Resurssnålt genom återvinning Kostnadseffektivt Möjlighet till bibehållen vägbredd Möjlighet att öka bärigheten

med inblandning av makadam Profilering av väg till rätt

bombering/ skevning

Framtidens teknik?

Miljökrav: Mindre bindemedel och energibehov

Ekonomi: Billigare och lägre transportkostnader

Beläggningen: Läkningsförmåga, flexibilitet

Tillverkning: Lättetablerat, 100% återvinning möjlig

Utbud: Av landets ca10.000 mil statliga vägar har ca 80% en ÅDT< 2.000 fordon.

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Vägnätet i Sverige

Statliga 98 400

Kommunala 42 000

Enskilda med bidrag 76 000

Enskilda utan stöd 200 000

Skogsbilvägar 150 000

Väglängder i km

Källa: Riksförbundet enskilda vägar, REV

Enskilda vägar

Ofta ser de ut så här – men…

Tunnskikt med MJOG

MJOG 11 eller 16 40-45 kg/m2

Tunnskiktsklister 1-1,2 kg/m2

Avsandas före trafikering

Utfört i Uppsala, Södermanland och Dalarnas län.

Framtidsutveckling

Regelverk – Förfrågningar Hinder eller möjlighet?

Förändring av kornkurvor – Anpassning mot bindemedel?

Hur gör våra grannländer? T.ex Norge har tätare gradering

Tillsatser – Polymerer, kalk, cement

Tillverkningsmetoder

Utläggningsmetoder

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Sammanfattning

Halvvarm teknik

Möjligheter

Framtid

MiljöKrossning

Siktning

Uppvärmning

Återvinning

Långa fraktioner

Korta transporter

Lokala mobila etableringar

Låga energikostnader

Lägre Bindemedelsmängd

Ingen överhettning av bindemedel

Längre livslängd

Erfarenheter halvvarma beläggningar

Erfarenheter halvvarma beläggningar