Riktlinjer för samverkan genom samordningsförbund€¦ · 3.4 Samordningsförbund som en del i...
Transcript of Riktlinjer för samverkan genom samordningsförbund€¦ · 3.4 Samordningsförbund som en del i...
RIKTLINJER
1 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
Riktlinjer för samverkan genom samordningsförbund
De här riktlinjerna vänder sig till chefer och medarbetare på Försäkringskassan som
arbetar med samverkan inom finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Det här handlar riktlinjerna om
Riktlinjerna beskriver Försäkringskassans roll som medlem i samordningsförbund
och hur myndigheten praktiskt ska hantera denna medverkan. Rollen som
förbundsmedlem utgår från lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabili-
teringsinsatser.
Riktlinjerna styr vårt arbete, men innehåller också stödjande delar.
Det här är styrande i riktlinjerna
Områdesforum för partnersamverkan ska användas för att praktiskt hantera
dialogen mellan Försäkringskassans olika livssituationer. Läs mer i avsnitten 3.3,
3,5, 6 och 7.
Försäkringskassans medlemsrepresentanter ska informeras om när arbete pågår
med ny eller reviderad förbundsordning. Läs mer i avsnitt 5.3.
Nationella rådets stödmaterial vid framtagande av förbundsordningar ska
användas vid utarbetande av förbundsordning. Läs mer i avsnitt 5.3.2.
Försäkringskassans krav på innehållet i en förbundsordning, utöver de krav som
är reglerade i Finsamlagen, ska beaktas. Läs mer i avsnitt 5.3.2.
Då styrelseledamöter utses ska beaktas att uppdraget är frivilligt och inte ingår i
tjänsten. Läs mer i avsnitt 6.1.
Försäkringskassans medarbetare med koppling till samordningsförbund ska
säkerställa att de grundläggande kraven på insatser som finansieras av
samordningsförbunden, är i enlighet med lagens förarbeten. Läs mer i avsnitt 4.1.
Verksamhetsområdeschefer SF för VO Syd, Väst, Mitt, Stockholm och Nord
ansvarar för att årligen arrangera en gemensam regional sammankomst för
Försäkringskassans olika funktioner som har uppdrag kopplat till
samordningsförbund. Planering sker i respektive verksamhetsområde.
Läs mer i avsnitt 3.5.
Försäkringskassans ledamöter i samordningsförbundens styrelser ska bevaka att
samordningsförbundens verksamhet registreras i SUS. Läs mer i avsnitt 9.
RIKTLINJER
2 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
Innehåll
1 Inledning ....................................................................................... 3
2 Bakgrund ...................................................................................... 3
2.1 Parter ............................................................................................................ 4
2.2 Målgruppen för den finansiella samordningen ............................................... 4
3 Försäkringskassan som förbundsmedlem .................................... 4
3.1 Förtydligande av begrepp .............................................................................. 4
3.2 Försäkringskassan som förbundsmedlem ..................................................... 5
3.3 Rollen medlemsrepresentant ......................................................................... 5
3.4 Samordningsförbund som en del i den lokala verktygslådan ......................... 7
3.5 Regionala träffar/dialoger .............................................................................. 7
3.6 Nationellt stöd och nationell samsyn .............................................................. 7
3.7 Nationella rådet ............................................................................................. 8
4 Insatser som finansieras genom samordningsförbund ................. 8
4.1 Grundläggande krav ...................................................................................... 8
4.2 Insatser ......................................................................................................... 9
4.3 Insatser finansierade med medel från ESF- Europeiska socialfonden ......... 10
4.4 Målgrupper för insatser................................................................................ 10
4.5 Implementering av erfarenheter ................................................................... 11
5 Så utövar Försäkringskassan sitt medlemskap .......................... 12
5.1 Medelstilldelning .......................................................................................... 12
5.2 Redovisningar och revisionsrapporter ......................................................... 12
5.3 Förbundsordning ......................................................................................... 13
5.3.1 Processen för utarbetande av förbundsordning ..................................................... 13
5.3.2 Viktigt att tänka på vad gäller förbundsordningar ................................................... 14
5.3.3 Beslut om förbundsordning ..................................................................................... 14
5.3.4 Regional kvalitetsgranskare .................................................................................... 14
6 Ledamöter i samordningsförbundens styrelser .......................... 15
6.1 Rollen styrelseledamot ................................................................................ 15
7 Medlemmar i beredningsgrupperna ........................................... 16
7.1 Rollen medlem i beredningsgrupp ............................................................... 17
8 Ersättning från Samordningsförbunden ...................................... 17
8.1 Överenskommelse mellan Försäkringskassan och samordningsförbund ..... 18
8.2 Administrationskostnader ............................................................................ 19
8.3 Försäkringskassan bidrar med personal i en överenskommen insats/projekt (resursstöd) ............................................................................................................ 19
9 SUS ............................................................................................ 20
RIKTLINJER
3 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
1 Inledning
Det är viktigt att alla som har varit borta från arbetslivet under någon tid, eller som
aldrig har kommit in på arbetsmarknaden, får den hjälp och det stöd de behöver för
att kunna försörja sig genom eget arbete. Ofta behövs hjälp från flera aktörer och
stödet måste erbjudas utifrån individens behov. För att nå framgång krävs att alla
agerar utifrån sina respektive ansvarsområden och samverkar på både strukturell och
individuell nivå.
Det är viktigt att finansiell samordning genom samordningsförbund är integrerad
med övrig samverkan och med Försäkringskassans övergripande ambitioner för
samverkan. Det innebär att den finansiella samordningen ska stödja mål och
ambitioner i Försäkringskassans strategiska inriktning. Den ska genomföras i
enlighet med de bestämmelser och styrdokument som finns för övriga former för
samverkan.
All samverkan som Försäkringskassan bedriver ska inkludera ett systematiskt
kvalitetsarbete som kan hantera föränderliga behov inom och utanför involverade
partners verksamhet. Det innebär att tillsammans med den lokala partnern
kontinuerligt och återkommande följa upp och anpassa samverkansinsatserna utifrån
eventuellt förändrade förutsättningar. För att underlätta uppföljning av samverkan i
samordningsförbund finns ett nationellt stödsystem, SUS1, som ska användas av alla
samordningsförbund.
2 Bakgrund
Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft
den 1 januari 2004. Samordningsförbunden har en spridning från norr till söder och
finns både i storstäder och på mindre orter. Samordningsförbunden är olika stora,
vissa samordningsförbund omfattar en kommun, andra förbund omfattar flera
kommuner, några omfattar ett helt län.
Den centrala uppgiften är att finansiera olika slags åtgärder som ska underlätta för
personer att uppnå förmåga till eget förvärvsarbete. Men samordningsförbunden ska
också på olika sätt stimulera till samarbete på handläggarnivå mellan
samverkansparterna och även i övrigt underlätta samarbete mellan parterna.
Enligt lagens förarbeten2 är det övergripande uppdraget för samordningsförbunden
att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan parterna.
1 Sektorövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning. 2 Regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop 2002/2003:132)
RIKTLINJER
4 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
2.1 Parter
Finansiell samordning är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner.
Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund som leds av en
fristående styrelse. Styrelsen ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella
samordningen, hur samordningsförbundet ska ledas och organiseras samt
finansiering av insatser. Ett väl fungerande samarbete inom ramen för
samordningsförbunden ska bidra till att medborgarnas tilltro till de samverkande
myndigheterna ökar.
Försäkringskassan verkar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och
Sveriges Kommuner och Landsting för att alla kommuner ingår i
samordningsförbund3. Samtliga landsting ingår redan.
2.2 Målgruppen för den finansiella samordningen
Målgruppen för den finansiella samordningen är individer i arbetsför ålder som är i
behov av insatser från mer än en av parterna och där behovet inte kan tillgodoses
inom parternas ordinarie verksamheter. Därutöver har regeringen valt att inte göra
ytterligare begränsningar. Särskilt prioriterade målgrupper kan dock framgå i
Försäkringskassans regleringsbrev4.
Samordningsförbundets uppgift är primärt att verka för att individer ska få
rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Den finansiella
samordningen gör det möjligt för de samverkande myndigheterna att identifiera
individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild part.
3 Försäkringskassan som förbundsmedlem
3.1 Förtydligande av begrepp
Under tiden som lagen (2003:1210) om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser har funnits har ordet ”ägare” kommit att bli ett mer eller
mindre vedertaget begrepp för rollen som förbundsmedlem. I lagen används dock
genomgående benämningen ”medlem” för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
kommuner och landsting (även benämningen ”samverkande parter” förekommer). I
riktlinjerna används orden förbundsmedlem eller medlem, medlemsrepresentant och
medlemssamråd, även om hänvisning görs till Nationella rådets rekommendationer,
bland annat rekommendationen om Ägarsamråd.
3 Nationella rådets strategi (www.finsam.se) 4 Regleringsbrev som avser nästkommande verksamhetsår kommer i december, se Försäkringskassans
hemsida (fk.se).
RIKTLINJER
5 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
3.2 Försäkringskassan som förbundsmedlem
Försäkringskassan har som förbundsmedlem möjlighet att påverka
samordningsförbundens verksamhet genom förbundsordning, medelstilldelning,
beredningsgrupp, medlemssamråd samt samverkan med Arbetsförmedlingen och
övriga parter. Viktiga forum för Försäkringskassan är beredningsgrupperna,
förbundsstyrelserna, medlemssamråden, Nationella rådet5 och nationella möten
tillsammans med Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, kommuner och
landsting bidra till en utveckling av den finansiella samordningen. Därigenom ökar
möjligheterna för individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser att få
det stöd de behöver för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete.
Försäkringskassan ska, liksom de övriga parterna, stödja samordningsförbunden så
att förbunden kan verka optimalt för att uppnå bästa möjliga effekt av de medel de
förfogar över. I regeringens proposition6 om finansiell samordning inom
rehabiliteringsområdet framgår att den finansiella samordningen bygger på att det
finns lokala behov och ett lokalt inflytande över de frågor kring vilka man ska
samverka.
Enligt 18 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
ska förbundsstyrelsen hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna
planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller
organisatorisk betydelse. Detta kan ske i form av så kallade medlemssamråd7.
Styrelsen har också rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och
upplysningar som behövs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter.
3.3 Rollen medlemsrepresentant
Varje förbundsmedlem8 utser en medlemsrepresentant för respektive förbund med
uppdrag att företräda sin myndighet vid medlemssamråd.
Verksamhetsområdescheferna inom SF är Försäkringskassans
5 I Nationella rådet ingår representanter för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen
och Sveriges kommuner och landsting. 6 Regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop 2002/2003:132) 7 Nationella rådets rekommendation om Ägarsamråd (www.finsam.se) 8 Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun
RIKTLINJER
6 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
medlemsrepresentanter på uppdrag av chefen för Avdelningen för sjukförsäkring
(SF). En verksamhetsområdeschef kan delegera detta ansvar vidare9.
Medlemsrepresentanten utses så snart ett lokalt försäkringskasseområde är med i
diskussioner med övriga parter inför bildande av ett samordningsförbund. Även då
förbund slås ihop behöver frågan om medlemsrepresentant aktualiseras.
För att skapa en intern struktur med god representation i samordningsförbunden från
både livssituationen Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga (TA) och livssituationerna Leva
med funktionsnedsättning/Varaktigt nedsatt arbetsförmåga (FV) ska frågan om
medlemsrepresentant beredas i berört Områdesforum för partnersamverkan.
Medlemsrepresentanten representerar samtliga livssituationer.
Förbundsordningen är ett viktigt dokument för Försäkringskassans möjlighet till
påverkan av samt insyn i ett förbunds verksamhet och medlemsrepresentanten ska
informeras om att arbete pågår med ny eller reviderad förbundsordning. Se vidare
avsnitt 5.3 Förbundsordning.
Medlemsrepresentanten ska hålla sig informerad om förbundets verksamhet
inklusive resultatredovisning samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk
betydelse. Försäkringskassans medlemsrepresentant ska se till att minst ett
medlemssamråd genomförs årligen. Se vidare Nationella rådets rekommendation10.
Verksamhetsområdescheferna inom SF, som också är medlemsrepresentanter,
beslutar på delegation från avdelningschefen om att utse ledamöter och ersättare till
styrelser i samordningsförbund11. Denne har därmed också ansvaret för att de
ledamöter och ersättare som utses får utbildning för uppdraget.
För att undvika intressekonflikt och säkerställa att medlemsansvaret utövas objektivt
och opartiskt kan rollen medlemsrepresentant endast i undantagsfall kombineras med
att vara styrelseledamot eller medlem i beredningsgrupp för samordningsförbundet.
Särskilda skäl ska finnas som till exempel att resurserna inte räcker till att bemanna
med olika personer när det finns många samordningsförbund knutna till ett lokalt
försäkringskasseområde.
9 Beslutsprotokoll 2010-08-16, Försäkringskassans ägarrepresentation i samordningsförbund, Dnr
62851-2010 10 Nationella rådets rekommendation om Ägarsamråd beslutad 2016-02-23 (www.finsam.se) 11 Avsnitt Vissa frågor i arbetsordning (2005:1) för Försäkringskassan, § 53
RIKTLINJER
7 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
3.4 Samordningsförbund som en del i den lokala verktygslådan
Handläggare och chefer inom SF och FV ska ha god kännedom om vilka insatser
samordningsförbund finansierar som vänder sig till Försäkringskassans målgrupper.
Det ska också vara tydligt hur handläggare löpande får information om den
verksamhet som förbundet/förbunden finansierar inom kontorets geografiska
upptagningsområde. Tydliga och kända interna kommunikationskanaler mellan
handläggare och Försäkringskassans representant i beredningsgrupp/motsvarande ska
finnas för att fånga upp impulser om behov av insatser. Områdescheferna inom SF
och FV ansvarar gemensamt för att utarbeta kommunikationskanaler tillsammans
med kontoren inom respektive livssituation. Det ska ske i samråd med lokalt
samverkansansvarig inom SF och regionalt samverkansansvarig inom FV.
3.5 Regionala träffar/dialoger
För att stärka Försäkringskassans roll som förbundsmedlem och öka
förutsättningarna för enhetliga principer och ett samlat synsätt behöver det finnas
forum för erfarenhetsutbyte, kunskapspåfyllnad och diskussion om
samordningsförbundens verksamhet och resultat.
Verksamhetsområdescheferna inom SF ansvarar för att, inom respektive
verksamhetsområde, minst en gång per år genomföra regionala träffar med
Försäkringskassans medarbetare som har uppdrag kopplat till samordningsförbund.
Träffarna riktar sig till områdeschefer SF och FV, enhetschefer SF och FV,
stabschefer SF, medlemsrepresentanter, styrelseledamöter och ersättare, deltagare i
beredningsgrupp samt regionalt och lokalt samverkansansvariga. Det är lämpligt att
en representant från Område Partnersamverkan och försäkringsmedicin inom VO
Utveckling och stöd, Försäkringskassans ESF-kansli samt partnerstrateg FV bjuds in.
Även om det är verksamhetsområden inom SF som ansvarar för att de regionala
träffarna kommer till stånd ska planering ske i dialog mellan SF och FV.
Områdesforum för partnersamverkan kan med fördel användas som plattform för
dialog och planering.
Erfarenheterna från de regionala träffarna bör tas upp till gemensam diskussion i
exempelvis avdelningarnas ledningsgrupper (SF och FV), resultatdialoger och
Koordineringsgrupp för partnersamverkan.
3.6 Nationellt stöd och nationell samsyn
Området Partnersamverkan och försäkringsmedicin inom VO Utveckling och stöd
ansvarar för Försäkringskassans styrande och stödjande dokument för samverkan
genom samordningsförbund. Området ska utgöra ett stöd till regionala stöd- och
ledningsfunktioner för att stärka Försäkringskassans roll som förbundsmedlem och
RIKTLINJER
8 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
öka förutsättningarna för enhetliga principer och ett samlat synsätt. Medarbetare
inom området kan också ge stöd vid regionala utbildningar.
Området Partnersamverkan och försäkringsmedicin ansvarar också för att dialog förs
med FV på central nivå.
Frågor kopplade till den finansiella samordningen och Försäkringskassans
medlemsroll i samordningsförbund kan ställas till medarbetare på Område
Partnersamverkan och försäkringsmedicin. Kontaktuppgifter finns på
Fia/Försäkring/Partnersamverkan/ Samordningsförbund.
Område Partnersamverkan och försäkringsmedicin ingår i Nationella rådet och
Nationella rådets arbetsgrupp med uppdrag att ge ett partsgemensamt stöd till
samordningsförbunden och medarbetare hos parterna, se vidare avsnitt 3.7.
Nationella rådet tar successivt beslut om rekommendationer12 inom skilda områden.
Försäkringskassans medarbetare som har uppdrag kopplade till
samordningsförbunden ska känna till och i förekommande fall uppmärksamma och
se till att rekommendationerna efterlevs.
3.7 Nationella rådet
För att stödja och driva utvecklingen av finansiell samordning genom
samordningsförbund finns ett Nationellt råd för finansiell samordning. I rådet ingår
representanter för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och
Sveriges kommuner och landsting. Det nationella rådet har en arbetsgrupp med
representanter för alla fyra parter. Arbetsgruppen bereder ärenden till Nationella
rådet och står för det operativa stödet till samordningsförbunden13.
Nationella rådet tar fram och publicerar stödmaterial på www.finsam.se. Detta
stödmaterial vänder sig till lika mycket till Försäkringskassans medarbetare som till
samordningsförbunden. Myndighetens medarbetare som arbetar med frågor kopplat
till samordningsförbund bör därför vara bekanta med Nationella rådets webbplats
och känna till det stödmaterial som finns där.
4 Insatser som finansieras genom samordningsförbund
4.1 Grundläggande krav
Ett samordningsförbund kan finansiera såväl individinriktade som
strukturövergripande insatser. Båda inriktningarna ingår i samordningsförbundens
12 Rekommendationerna publiceras på www.finsam.se/rad_och_stod 13 Mer information finns på www.finsam.se
RIKTLINJER
9 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
uppdrag14. De individinriktade insatserna syftar till att deltagaren ska förbättra sin
förmåga till egen försörjning. Inriktningen på insatserna kan vara arbetslivsinriktade,
aktiverande och motiverande, behandlande, kartläggande eller förebyggande.
Strukturövergripande insatser kan till exempel omfatta insatser för att stärka samver-
kan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen hos handläggare om olika
gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Samordningsförbunden bedriver ingen egen rehabiliteringsverksamhet vilket innebär
att förbund inte heller får upphandla rehabiliteringsinsatser. De insatser som
finansieras av förbunden ska utföras hos eller genom någon av de fyra parterna
(förbundsmedlemmarna) och även upphandlas av någon av parterna. Förbundet får
inte heller fatta beslut om enskilda individers deltagande i insatser eller finansiera
deltagares försörjning.
Grundläggande krav på insatser som finansieras av samordningsförbunden, är enligt
lagens förarbeten
att de ska vara tydligt mål- och resultatinriktade och inte innebära att
ansvarsgränser luckras upp. Förbundet har till uppgift att svara för
uppföljning och utvärdering av beslutade insatser.
att de baseras på grundläggande principer om likabehandling av människor.
Allt rehabiliteringsarbete, all planering och all uppföljning och utvärdering
ska därför genomsyras av ett tydligt köns- och integrationsperspektiv.
Försäkringskassans representanter med koppling till samordningsförbund ska
säkerställa att de grundläggande kraven följs.
4.2 Insatser
De individinriktade insatser som samordningsförbunden finansierar kan ha olika
karaktär:
Tidiga och samordnade insatser som syftar till att motverka behovet av
omfattande rehabilitering.
Samordnade insatser som syftar till att rehabilitera individer som står relativt
långt från arbetsmarknaden.
Syftet med de insatser som samordningsförbunden finansierar är att individen ska
uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Insatserna kan användas
som led i denna process. Det innebär att insatser av utredande och kartläggande
karaktär som syftar till att individer kommer i rätt åtgärd inkluderas i den verksamhet
förbunden finansierar.
14 Nationella rådets rekommendation Individinriktade och strukturövergripande insatser
(www.finsam.se)
RIKTLINJER
10 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
Ett annat syfte med den finansiella samordningen är att förbättra samarbetet mellan
olika myndigheter. Samordningsförbund kan därför stödja samverkan på olika sätt,
till exempel genom att finansiera och anordna gemensamma utbildningsinsatser för
parternas medarbetare.
För att få till stånd en effektiv resursanvändning förutsätts att förbunden har kartlagt
och analyserat de behov som finns regionalt/lokalt. Grundläggande är att ha kunskap
om vad som redan finns, som t.ex. samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan samt kommunala arbetsmarknadsinsatser. De insatser som
finansieras av förbund får inte innebära att man tar över en parts ansvar eller
dubbelarbetar.
4.3 Insatser finansierade med medel från ESF- Europeiska socialfonden
Den europeiska socialfonden (ESF) är ett viktigt verktyg för att skapa sysselsättning
inom EU. Socialfondsprogrammets individinsatser riktar sig till målgrupper som
överensstämmer med samordningsförbundens. Socialfonden kan även stödja
strukturella insatser. Det är därför naturligt att samordningsförbunden kan vara ett
stöd i samverkan inom ramen för myndigheternas ESF-samarbete.
Samordningsförbunden kan användas som en arena för att identifiera behov av
insatser. Förbunden kan även vara projektägare. Nationella rådet för finansiell
samordning är positivt till att samordningsförbund blir projektägare för ESF-projekt,
men betonar vikten av att känsliga personuppgifter hanteras inom ramen för
respektive myndighet15.
Försäkringskassan verkar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och
Sveriges Kommuner och Landsting för att lyfta fram samordningsförbundens roll
och betydelse för att bidra till genomförande av EU:s 2020 strategi i Sverige16.
4.4 Målgrupper för insatser
Målgruppen för den finansiella samordningen kan variera både utifrån lokala behov
och över tid. Lagstiftaren har därför medvetet inte preciserat målgruppen.
I förarbetena till lagen angavs ”förvärvsaktiva 20-64 år” som huvudinriktning för
bestämning av målgruppen. I praktiken har en utveckling skett mot 16-64 år för att
även täcka in unga vuxna med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.
15 Nationella rådets ställningstagande Samordningsförbund som ägare till ESF-projekt
(www.finsam.se) 16 Nationella rådets strategi 2016-2020 (www.finsam.se)
RIKTLINJER
11 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
En angelägen uppgift för ett samordningsförbund är mot den bakgrunden att
identifiera målgruppen med behov av samordnat stöd inom det geografiska område
som förbundet verkar. Försäkringskassan ser samordningsförbunden som en viktig
aktör i arbetet med specifika målgrupper.
Om behovsanalysen visar att det finns målgrupper som inte får sina behov
tillgodosedda inom ordinarie verksamheter ska Försäkringskassan verka för att de
prioriteras.
Försäkringskassan ska beakta om det i myndighetens regleringsbrev finns uppdrag
att genom samordningsförbunden verka för specifika målgrupper.
4.5 Implementering av erfarenheter
Finansiell samordning ger staten möjligheter, att i samverkan med andra aktörer,
utveckla och testa arbetsformer och metoder som kan leda till att arbetet med utsatta
målgrupper utvecklas. Vunna erfarenheter kan tas tillvara för att utveckla ordinarie
verksamhet. Implementering av erfarenheter kan ske på olika sätt. En insats kan efter
en tid i sin helhet tas över av någon av parterna, både vad gäller ansvar och
finansiering. Det är också möjligt att en av parterna enbart tar över en del av insatsen,
medan resterande del fortsätter att finansieras av samordningsförbundet. Ett annat
implementeringsalternativ är att kunskaper kring nya arbetsmetoder och
förhållningssätt, sprids till liknande verksamheter hos någon eller några av parterna.
Ibland är en insats inte möjlig att implementera, utan samordningsförbundet fortsätter
att finansiera insatsen hos en part.
Inför beslut om finansiering av en insats bör Försäkringskassans ledamot i styrelsen
alltid ta upp frågan om en insats är möjlig att genomföra i ordinarie verksamhet efter
en viss tid. Om den inte bedöms möjligt att genomföra i ordinarie verksamhet, utan
insatsen ska finansieras av samordningsförbundet så länge behovet finns kvar, bör
ändå frågan om hur vunna erfarenheter kan överföras till ordinarie verksamhet
diskuteras.
Ett prioriterat uppdrag för medlemsrepresentanter och styrelseledamöter är att
identifiera framgångsfaktorer och sprida information om dessa inom
Försäkringskassan. På samma sätt behöver även mindre goda resultat i större skala
uppmärksammas för att erfarenheterna ska kunna påverka framtida satsningar.
RIKTLINJER
12 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
5 Så utövar Försäkringskassan sitt medlemskap
5.1 Medelstilldelning
Försäkringskassan bidrar med statens andel, motsvarande hälften av de ekonomiska
resurserna till den finansiella samordningen. Landsting och kommuner bidrar med
var sin fjärdedel. För statens andel inrättades 2012 anslaget Bidrag för
sjukskrivningsprocessen (tidigare finansierades verksamheterna med
samverkansmedel). Regeringen meddelar årligen storleken på den budget som
avsätts för finansiell samordning genom samordningsförbund.
Styrelserna för samordningsförbunden ska senast den 30 november året före det
aktuella budgetåret fatta beslut om budget. Dessförinnan ska samråd ha skett med
förbundsmedlemmarna om budgeten17.
Respektive VO-chef ansvarar för att formerna för samråden angående budget
fungerar från Försäkringskassans sida. Uppdraget att samråda angående budget kan
utföras av medlemsrepresentant eller stabschef. Stabschefen har en samordnande roll
när det handlar om medelstilldelning.
Område Verksamhetsstyrning inom VO Utveckling och stöd ansvarar för arbetet
med medelstilldelningen och meddelar årligen rutiner och tidsplan inom
Försäkringskassan och till samordningsförbunden.
Chefen för Avdelningen för sjukförsäkring (SF) fattar beslut om tilldelning av statens
medel. Innan Försäkringskassan slutgiltigt beslutar om fördelning av medel sker
samråd på nationell nivå med Arbetsförmedlingen.
5.2 Redovisningar och revisionsrapporter
Områdeschefer SF inom kundmötesorganisationen är mottagare av
samordningsförbundens periodrapporter och årsredovisningar och ser till att dessa
diarieförs.
Samordningsförbunden ansvarar för att årsredovisningar samt revisionsrapporter
även skickas till Ekonomistaben, som förbereder ärendet inför Försäkringskassans
beslut om ansvarsfrihet för samordningsförbundens styrelser. Ekonomistabens
mailadress: [email protected].
17 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 18 Mottagare av handlingar från samordningsförbund (www.finsam.se)
RIKTLINJER
13 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
5.3 Förbundsordning
Förbundsordningen är förbundsmedlemmarnas dokument och ska beslutas av var och
en av dessa för att gälla. Förbundsstyrelsen har att följa det som är bestämt av
förbundsmedlemmarna och som följer av förbundsordningen. Förbundsordningen är
ett viktigt dokument för Försäkringskassans möjlighet till påverkan av samt insyn i
ett förbunds verksamhet. Försäkringskassan ska verka för att processen för
utarbetande av förbundsordning fram till beslut blir så smidig och resurseffektiv som
möjligt. De fyra parterna måste dock tillsammans komma överens om hur arbetet
med att ta fram en förbundsordning ska bedrivas. Processen som beskrivs under
punkt 5.3.1 är Försäkringskassans syn på hur arbetet kan bedrivas för att undvika
långdragna processer samt få tillstånd förbundsordningar som håller god kvalitet och
som alla parterna är överens om innan beslutsprocessen inleds.
Oavsett hur parterna tillsammans väljer att bedriva arbetet fram till en färdig
förbundsordning ska Försäkringskassan ta aktiv del i arbetet och se till att
förbundsordningen som lämnas för beslut följer grundläggande krav enligt lagen
samt innehåller Försäkringskassans krav på ytterligare precisering.
Försäkringskassans medlemsrepresentant för berört förbund ska informeras om att
arbete med förbundsordning pågår och ta del av den färdiga förbundsordningen innan
den lämnas till kvalitetsgranskaren inför beslut.
5.3.1 Processen för utarbetande av förbundsordning
När arbete med ny eller reviderad förbundsordning startar utser områdeschef
SF en för Försäkringskassan ansvarig medarbetare lokalt (förslagsvis lokalt
samverkansansvarig eller enhetschef). Den ansvariga medarbetaren ska
informera Försäkringskassans medlemsrepresentant för berört förbund och
berörd områdeschef FV om att arbete pågår med ny eller reviderad
förbundsordning.
Ansvarig medarbetare verkar för att en partssammansatt arbetsgrupp utses så
att samtliga parter kan diskutera fram och enas om en och samma skrivning
från början. Lokalt finns förutsättningar att föra dialog med övriga parter (och
i förekommande fall förbundschef) så att en juridiskt hållbar förbundsordning
kan skickas för beslut till alla parter samtidigt.
En ansvarig person ska finnas för ”skrivarbetet” och deadline sättas.
När arbetsgruppen/de lokala parterna är överens om förbundsordningen gör
arbetsgruppen en extra kontroll mot stödmaterialet för förbundsordningar19.
Därefter lämnas förbundsordningen till respektive part för avstämning innan
den slutligen lämnas till parterna för beslut. Genom detta förfarande kan
tidsödande återremisser och ”omtag” undvikas när väl förbundsordningen
hanteras i parternas olika beslutsprocesser.
19 Stödmaterialet Lathund vid utarbetande av förbundsordningar (www.finsam.se)
RIKTLINJER
14 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
I samband med ovanstående punkt informerar ansvarig medarbetare på
Försäkringskassan myndighetens medlemsrepresentant och områdeschef FV
om innehållet i förbundsordningen innan förbundsordningen lämnas till
regional kvalitetsgranskare.
5.3.2 Viktigt att tänka på vad gäller förbundsordningar
Förbundsordningar ska utformas i enlighet med stödmaterialet ”Lathund vid
utarbetande av förbundsordningen” som finns på www.finsam.se. På så sätt säkras att
formuleringarna under de olika paragraferna följer Försäkringskassans krav.
Därutöver ska det framgå att
de insatser som finansieras ska registreras och följas upp via det för parterna
gemensamma uppföljningssystemet SUS,
förbunden betalar sina egna revisionskostnader20,
minst ett medlemssamråd genomförs årligen21.
5.3.3 Beslut om förbundsordning
När samtliga lokala parter är överens skickar områdeschefen förbundsordningen till
regional kvalitetsgranskare för beslut av verksamhetsområdeschef SF.
Regional kvalitetsgranskare upprättar protokoll och föredrar ärendet för
verksamhetsområdeschef SF. Observera att beslut om förbundsordning fattas med
två originalhandlingar.
Administrativ assistent inom berört VO diarieför ärendet som samlingsärende och
publicerar beslutet (protokoll med bilaga förbundsordning) i TA:s grupprum/
Samordningsförbund. Ett av besluten i original skickas till insändande områdeschef
för vidarebefordran till samordningsförbundet och det andra skickas till administrativ
assistent hos SF, VO Utveckling och stöd, som förvarar originalet i gemensam
diarieakt.
5.3.4 Regional kvalitetsgranskare
Kontaktuppgifter till de regionala kvalitetsgranskarna finns på
Fia/Försäkring/Partnersamverkan/ Samordningsförbund.
Det finns ingen intressekonflikt med att Försäkringskassans medlemsrepresentant
kvalitetsgranskar förbundsordningar. Förbundsordningen är medlemmarnas
dokument och ska följa lagkrav och de ytterligare krav som Försäkringskassan ställer
som förbundsmedlem, se punkt 5.3.2.
20 Nationella rådet 2011-09-21: Nationella rådet rekommenderar förbund att ha som princip att bära
sina egna revisionskostnader (Stödmaterialet för förbundsordningar, www.finsam.se) 21 Nationella rådets rekommendation Ägarsamråd (www.finsam.se)
RIKTLINJER
15 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
Det går däremot inte att kombinera rollen som styrelseledamot i ett
samordningsförbund med att vara kvalitetsgranskare av förbundsordningen. Som
styrelseledamot är man ansvarig för samordningsförbundets planering och beslut.
Det kan därmed uppstå jävsliknande situationer.
6 Ledamöter i samordningsförbundens styrelser
Försäkringskassan utser ledamöter till styrelser i samordningsförbund. Chefen för
Avdelningen för sjukförsäkring (SF) som enligt Försäkringskassans arbetsordning22
har att utse ledamöter, har delegerat detta ansvar till verksamhetsområdescheferna.
Verksamhetsområdeschef inom SF beslutar om att utse ledamöter oavsett från vilken
livssituation den föreslagna ledamoten kommer.
För att skapa en intern struktur med god representation i samordningsförbunden från
både livssituation Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga (TA) och livssituation Leva med
funktionsnedsättning/Varaktigt nedsatt arbetsförmåga (FV) tas frågan om lämplig
representation upp i berört Områdesforum för partnersamverkan. Områdeschef SF
lämnar därefter förslag på styrelseledamöter och ersättare till
verksamhetsområdeschef SF för beslut.
Administrativ assistent inom berört VO diarieför beslutet som samlingsärende och
publicerar beslutet i TA:s grupprum/ Samordningsförbund.
6.1 Rollen styrelseledamot
För att en person ska kunna utses till Försäkringskassans styrelseledamot eller
ersättare ska han eller hon vara anställd inom myndigheten och lägst enhetschef eller
lokalt samverkansansvarig.
För att undvika intressekonflikt och säkerställa att uppdraget utövas objektivt och
opartiskt kan rollen styrelseledamot endast i undantagsfall kombineras med att vara
medlemsrepresentant eller medlem i beredningsgrupp för samordningsförbundet.
Särskilda skäl ska finnas, som till exempel att resurserna inte räcker till att bemanna
med olika personer när det finns många samordningsförbund knutna till ett lokalt
försäkringskasseområde.
För att en samverkan i form av finansiell samordning ska bli effektiv är det enligt
lagens förarbeten viktigt att de som utses till ledamöter och ersättare i
förbundsstyrelsen har kännedom om vad de olika samverkansparterna kan erbjuda
22 Avsnitt Vissa frågor i arbetsordning (2005:1) för Försäkringskassan, § 53
RIKTLINJER
16 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
för olika stödinsatser inom den finansiella samordningen. Vidare bör dessa personer
också ha kännedom om vilka behov och problem som bör lösas genom den
finansiella samordningen. Detta förutsätter att till ledamöter och ersättare utse
personer som har anknytning till de huvudmän, som är samverkansparter i den
finansiella samordningen23. För statens del innebär detta en anställning hos
Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.
Även om ledamöterna är en del i partsrepresentationen inom förbunden måste de
samtidigt kunna anlägga en helhetssyn på de frågor de har att ta ställning till.
Förarbetena inför lagen om finansiell samordning anger bland annat följande:
”ledamöterna måste ha förmåga att utifrån de förutsättningar huvudmännen har givit
samordningsförbundet kunna finna lösningar som är ägnade att uppnå de mål som
gäller för den finansiella samordningen. Detta innebär att de måste ha förmåga att
höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger
bakom den finansiella samordningen. De ska svara för ett helhetsgrepp som utgår
från såväl ett individperspektiv som ett samhällsperspektiv. De ska ha förmåga att se
vad den egna huvudmannen i samarbete med övriga samverkansparter kan bidra med
för insatser. Ett sådant förhållningssätt underlättas av att de resurser som
samordningsförbundet disponerar inte är avsedda för att täcka behoven inom enbart
en huvudmans ansvarsområde”24.
Uppdraget som ledamot får utföras under arbetstid med bibehållen lön25. Arvode och
ersättning för vissa kostnader betalas av samordningsförbundet26.. Ordningen för att
bestämma storleken på arvode och andra ekonomiska förmåner till ledamöterna ska
framgå av förbundsordningen27..
7 Medlemmar i beredningsgrupperna
Försäkringskassan utser representant till beredningsgruppen. Andra benämningar på
gruppen kan förekomma men det som avses är en grupp med personer som utses av
de samverkande parterna. Gruppen utgör ett stöd till förbundschefen för att bereda
ärenden till förbundsstyrelsen och främjar ett gott samarbete mellan parterna. En
ytterligare fördel är att beredning och efterföljande beslut blir förankrade hos
respektive part under arbetets gång. Gruppen har inte något formellt ansvar i
förhållande till styrelsen.
23 Regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop 2002/2003:132) 24 Regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop 2002/2003:132) 25 Riktlinjerna (2009:8) om anställdas medverkan i externa uppdrag och arvoden för uppdrag som
ledamot eller ersättare i statliga nämnder, styrelser och samordningsförbund m.m. och PM Statens
deltagande i Samordningsförbund/Finsam Dnr 93933-2009 26 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 27 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
RIKTLINJER
17 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
För att skapa en intern struktur med god representation i samordningsförbunden från
både livssituation Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga (TA) och livssituation Leva med
funktionsnedsättning/Varaktigt nedsatt arbetsförmåga (FV) tas frågan om lämplig
representant i beredningsgruppen upp i berört Områdesforum för partnersamverkan.
7.1 Rollen medlem i beredningsgrupp
För att en person ska kunna utses som Försäkringskassans representant i en
beredningsgrupp krävs att han eller hon är anställd inom myndigheten. Den som
utses ska vidare kunna anlägga en helhetssyn på de frågor som gruppen har att ta
ställning till, ha god kunskap om samordningsförbund samt erfarenhet av och
förmåga till samverkan med andra parter. Representanten ska fånga upp impulser
från handläggare inom Försäkringskassans olika livssituationer som arbetar med
samordningsförbundens målgrupper. I beredningsarbetet ingår att löpande förankra
behov och resurser med representant från berörd livssituation. Om
beredningsgruppsrepresentanten är annan än lokalt samverkansansvarig ska denne ha
en dialog med lokalt samverkansansvarig om det behov som har lyfts fram av
Försäkringskassan. Personerna i beredningsgruppen bör ha beslutsmandat28. För
Försäkringskassans del innebär detta att personen ska vara knuten till lokal
ledningsgrupp.
För att undvika intressekonflikt och säkerställa objektivitet och opartiskhet kan rollen
medlem i beredningsgrupp endast i undantagsfall kombineras med att vara
medlemsrepresentant eller styrelseledamot i samordningsförbundet. Särskilda skäl
ska finnas, som till exempel att resurserna inte räcker till att bemanna med olika
personer när det finns många samordningsförbund knutna till ett lokalt
försäkringskasseområde.
8 Ersättning från Samordningsförbunden
När Försäkringskassan begär ersättning från samordningsförbunden kan det dels avse
ersättning för administrationskostnader och dels avse ersättning för resursstöd i en
insats/ett projekt.
Ersättningar som begärs av samordningsförbunden för personal ska ske med
fullkostnadstäckning. För att beräkna den personalkostnad som ska ersättas ska
kalkylen ”Kalkylerad kostnad för extern utlåning” användas. Där finns en särskild
flik som avser Samordningsförbund. Kalkylen finns på
fia.sfa.se/Styrning/Redovisningsmodell/kalkyler.se
28 Handbok för finansiell samordning (www.finsam.se)
RIKTLINJER
18 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
Se också Riktlinjerna för Redovisning av projekt som finansieras med bidrag från
extern bidragsgivare fia.sfa.se/Styrning/Styrandedokument/Styrdokument/riktlinje-
2014-06.pdf.
8.1 Överenskommelse mellan Försäkringskassan och samordningsförbund
När Försäkringskassan är mottagare av medel från ett samordningsförbund för en
insats som förbundet finansierar ska det upprättas en samverkansöverenskommelse
mellan de samverkande parterna och samordningsförbundet.
De samverkansöverenskommelser som upprättas ska uppfylla vissa krav på formalia.
Överenskommelserna ska därför vara skriftliga och undertecknas av budgetansvarig
chef. Diarieföring ska alltid göras. Följande bör ingå i en överenskommelse:
• Parter
Samordningsförbundets namn samt berörd organisatorisk enhet inom
Försäkringskassan.
• Tid
Samverkansöverenskommelsen bör vara tidsbegränsad. Endast i undantagsfall
ska den tecknas på längre tid än tre år. En uppsägningsklausul ska finnas, där
parterna ömsesidigt kan säga upp överenskommelsen inom viss tid.
• Syfte
Varför görs den specifika överenskommelsen.
• Mål
Ange i så mätbara termer som möjligt vad/vilka resultat som parterna vill
uppnå, och när (mål kan anges på både kort och lång sikt).
• Åtaganden
En överenskommelse bör innehålla vad respektive part åtar sig att genomföra,
var för sig eller gemensamt; när ska det utföras och vem är ansvarig för de
olika insatserna.
• Organisation
Vilka resurser/kompetenser/personer avsätts hos respektive aktör för de olika
insatserna, samt i förekommande fall även för ledning och styrning. Det ska
även anges vem som är kontaktperson hos varje samverkanspart.
• Budget
En budget för insatsen ska finnas.
• Uppföljning/Utvärdering
Alla insatser ska rapporteras in i SUS. Det ska framgå av överenskommelsen
vem eller vilka personer som har ansvar för att inrapportering görs. Om djupare
uppföljning eller utvärdering ska göras ska detta framgå av överenskommelsen.
RIKTLINJER
19 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
8.2 Administrationskostnader
Samordningsförbunden kan köpa administrativa tjänster/varor av Försäkringskassan.
De tjänster/varor som exempelvis kan vara aktuella är:
- Förbundschef,
- Processtödjare/samordnare,
- Administratör eller ekonom,
- Övriga tjänster t.ex. ekonomitjänster, revisionstjänster, och
utvärderingstjänster,
- lokal/inventarier/lokalvård,
- telefoni/it,
- kontorsmaterial, övriga serviceavtal och försäkringar.
Överenskommelse mellan parter ska upprättas där det anges vad som avser det
administrativa stödet. Vad gäller köp av tjänster (personal) är huvudregeln den att
personen är underställd samordningsförbundets ledning. Ersättning för administrativa
varor och tjänster ska faktureras med moms.
8.3 Försäkringskassan bidrar med personal i en överenskommen
insats/projekt (resursstöd)
I samband med att beslut tas om en ny insats/nytt projekt upprättar samordnings-
förbundet en samverkansöverenskommelse med Försäkringskassan.
Samverkansöverenskommelsen reglerar vad uppdraget avser och för vilka kostnader
och till vilket maxbelopp som Försäkringskassan kan begära bidrag (ersättning) för.
När Försäkringskassan ska begära bidrag (ersättning) för specifik insats/projekt görs
detta genom att en faktura upprättas.
https://kundwebb.statenssc.se/1325/Documents/SC%203300%20KM%2050%20-
%20Fakturaunderlag.pdf. Fakturering av bidrag ska alltid ske utan moms.
Vid begäran av bidrag för en viss insats/projekt så är det viktigt att inte begära mer i
bidrag än de kostnader som Försäkringskassan har haft för den person som ingått i
projektet och för vilka bidrag inte redan har fakturerats. För att hålla kontroll på detta
ska alla kostnader som ingår för att Försäkringskassan ska få full kostnadstäckning
och alla bidrag tillhörande en viss insats/projekt redovisas på en för varje
insats/projekt unik kod (verksamhetstyp).
När Försäkringskassan bidrar med personal är som huvudregel medarbetaren
underställd Försäkringskassans ledning.
RIKTLINJER
20 (20) Avdelning/Stab Beslutsdatum Diarienummer
Avdelningen för sjukförsäkring (SF)
VO Utveckling och stöd
2013-01-18 016692-2016 Ändringsdatum Serienummer Version
2016-09-30 2013:1 3
9 SUS
Samordningsförbunden har till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av
de rehabiliteringsinsatser som förbundet finansierar29. I uppföljningssystemet SUS
ska uppgifter rapporteras in om budget, insatser och deltagare för att möjliggöra
uppföljning på lokal, regional och nationell nivå. Försäkringskassans
återrapportering till regeringen av förbundens verksamhet, bygger i sin helhet på de
uppgifter som har registrerats i SUS. Avdelning Analys och prognos hos
Försäkringskassan samkör uppgifter ur SUS med uppgifter om utbetalningar av sjuk-
och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning för att följa upp de
individinriktade insatserna som samordningsförbunden finansierar.
Samordningsförbunden rapporterar in ekonomiska uppgifter och grundläggande
uppgifter om alla insatser som finansieras. Därefter ska ansvariga hos respektive part
(Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och/eller landsting) löpande
registrera personuppgifter på deltagare i insatserna. För att säkerställa god kvalitet i
uppgifterna i SUS ska alla uppgifter registreras fortlöpande. Mer information om
SUS finns att läsa på www.susam.se.
För att säkerställa god kvalitet i uppgifterna inför återrapporteringarna till regeringen
meddelar Försäkringskassan årligen samordningsförbunden de datum då uttag av
uppgifter i systemet kommer att göras på nationell nivå.
Försäkringskassans ledamöter i samordningsförbundens styrelser ska bevaka och
verka för att samordningsförbundens verksamhet registreras i SUS och även bevaka
och verka för att styrelserna kräver kontinuerliga redovisningar av de insatser som
förbunden finansierar. På så sätt säkerställs möjligheten till uppföljning med god
kvalitet på såväl lokal som regional och nationell nivå.
Lars-Åke Brattlund
Irene Bergqvist
29 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser